här
Rapport 2012:05 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning – Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Juni 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning – Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:05 Dnr: 11-105 Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................. 5 Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till år 2023 ................................................ 8 Förväntade pensionsavgångar ................................................................................................................ 8 Branschsektorernas åldersstruktur .......................................................................................................... 9 Inflödesbehov inom olika branschsektorer ............................................................................................ 10 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov............................ 13 Industrikommunerna .............................................................................................................................. 13 Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare............................................................... 15 Perspektiv på utbildningarnas innehåll ......................................................................................................... 17 Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin ......................................................................................... 18 Vård, omsorg och skola ......................................................................................................................... 21 Mångfald inom vård, omsorg och skola ....................................................................................................... 23 Branschsektorerna logistik och handel.................................................................................................. 24 Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod syd ...................................................................................................................... 28 1. Den åldrande befolkningen................................................................................................................ 28 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: de äldre ............................................................................. 29 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden ............................................................................. 29 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: befolkningen som står utanför arbetsmarknaden .............. 30 3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden .......................................................... 30 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: den segregerade arbetsmarknaden .................................. 33 4. Utbildning ........................................................................................................................................... 33 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: utbildning .......................................................................... 35 5. Pendling ............................................................................................................................................. 37 Referenslista Bilagor Figurförteckning Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008. ............................................... 7 Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd, år 2008. ...................... 8 Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008. ........................... 9 Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008. ........................................................ 10 Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år 1990-2008 (Index 1990 = 100). ............................................................................................................................................... 14 Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008. .................................................................. 15 Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008. .............................................................. 18 Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år 1990-2008, Index 1990=100. .................................................................................................................................................... 21 Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år 2008. ....................... 25 Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008. .......................................... 26 Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år 2008. ...... 30 Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år 2008. ................... 31 Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år 2008. ................................................................................................................... 34 Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. ........................................................... 37 Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011. .................................................................................... 5 Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008. ..................................... 6 Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023. ................................................................................................................. 11 Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023. ....................................................................... 12 Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år 2008. ............................ 13 Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008. ........................................................................................................ 19 Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*. ..................... 22 Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region, nod syd, år 2008. ................................................................................................................................................... 24 Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år 2008. .................................... 24 Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd. ..................... 25 Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). ................................................. 29 Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008 ......................................................... 31 Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på födelseland/region, år 2008. ................................................................................................................................................................. 32 Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år 2008. ..................................................................................................................................... 32 Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. ..................................................... 33 Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020. .......................................... 34 Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008....................................................................... 35 Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008. .......................................................................... 35 Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. ......................................................... 36 Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008.................................................................................................... 37 Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008 ........................................ 37 Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ................................................ 38 Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ..................................................... 38 Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008. .................................................... 39 Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008. ......................................................................... 39 Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008. ........................... 40 Inledning I den här rapporten kommer en kartläggning och en prognos av arbetsmarknaden och framtidens kompetensbehov i nod syd att presenteras. Nod syd omfattar kommunerna Laxå, Hallsberg och Askersund. Kartläggningen har gjorts dels med hjälp av registerdata över befolkning och näringsliv, dels utifrån intervjuer med företrädare för olika branscher, både inom den offentliga och privata sektorn, i noden.1 Sammanlagt bodde 32 004 personer i de tre kommunerna år 2011. Dessa utgjorde drygt elva procent av befolkningen i Örebro län. De största befolkningsgrupperna finns då i åldersspannen 20-44 år samt 45-64 år. Den sista gruppen, som är den största, antas utträda från arbetsmarknaden inom 20 år på grund av ålderspensioner. I Hallsbergs kommun är skillnaden mellan gruppen 20-44 och 45 till 64 marginell, men i Askersund och i Laxå är den äldre gruppen väsentligt fler. Det ger att den yngre gruppen (20-44 år) är cirka 1 000 individer färre än den äldre gruppen (45-64 år). Denna skevhet är en indikator på att det kan uppstå brist i vissa yrken och i vissa branscher i takt med att 45- till 64-åringarna lämnar arbetsmarknaden. Huruvida brister uppkommer beror dock på en mängd andra faktorer, till exempel arbetskraftens rumsliga rörlighet (pendling), branschutvecklingen, matchning mellan arbetskraftens kompetens och arbetsmarknadens behov samt konjunktursvägningar. Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011. Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund nod syd Örebro län 0-6 318 1 169 739 2 226 22 487 7-15 473 1 491 1 011 2 975 27 079 16-19 293 863 554 1 710 14 746 20-44 1 345 4 260 2 730 8 335 88 435 45-64 1 691 4 265 3 297 9 253 71 963 65-84 1 287 2 729 2 434 6 450 48 644 85-W 215 471 369 1 055 8 218 5 622 15 248 11 134 32 004 281 572 Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund Riket 0-6 5,7 7,7 6,6 8,0 8,3 7-15 8,4 9,8 9,1 9,6 9,5 16-19 5,2 5,7 5 5,2 5,2 20-44 23,9 27,9 24,5 31,4 32,7 45-64 30,1 28 29,6 25,6 25,5 65-84 22,9 17,9 21,9 17,3 16,1 85-W 3,8 3,1 3,3 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 100 Källa: SCB/rAps 1 Örebro län I bilaga X presenteras material och metod som använts för kartläggningen. 5 Nattbefolkningen och nattbefolkningens karaktäristik (sysselsättning, åldersstruktur, utbildningsstruktur med mera) kommer att utgöra centrala aspekter utifrån kartläggningen av arbetsmarknaden. Därutöver kommer karaktäristisk för dagbefolkningen (den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen plus inpendlare minus utpendlare) att utgöra centrala delar i den bild som målas upp av framtida kompetensbehov och utmaningar för kompetensförsörjningen. I nod syd är dagbefolkningens ålder generellt sett något högre än genomsnittet för länet (tabell 3). Dock är skillnaden marginell. Medelåldern för dagbefolkningen i nod syd låg, år 2008 på 44 år. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län samma år var 42 år. Om vi antar att de sysselsatta i nod syd utträder från arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer 6 686 personer behöva ersättas för att uppnå samma sysselsättningsvolym, fram till år 2023. Mot bakgrund av denna övergripande bild kommer de följande avsnitten i rapporten ge en mer detaljerad inblick i utmaningar för nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognoser för enskilda branscher och yrken att komplettera bilden. Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008. Dagbefolkning, nod syd (antal) Nod syd, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen 16-19 1 224 7,1 8,4 20-24 1 360 7,9 8,9 25-29 1 237 7,2 8,5 30-34 1 383 8 9,4 35-39 1 602 9,3 10,5 40-44 1 953 11,3 11 45-49 1 806 10,5 9,7 50-54 1 748 10,1 9,7 55-60 1 901 11 10,1 61-65 1 743 10,1 9,1 66+ 1 294 7,5 4,6 Åldersgrupper Källa: SCB/BeDa I det statistiska materialet som ligger till grund för rapportens analyser, definieras individernas sysselsättningsstatus utifrån tre kategorier: (1) ”Kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad”, (2) ”Ej kontrolluppgift i november, men någon gång under annan tid på året” samt (3) ”Saknar kontrolluppgift”. Den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I kategori 2 hamnar vanligen säsongarbetare (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som 6 arbetar tillfälligt2) eller personer med andra tillfälliga arbeten. Således representerar kategori 2 individer med en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 återfanns 83 procent (14 335 individer) i kategori 1. De hade med andra ord kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad. I kategori 2 återfanns samma år 17 procent (2 916 individer) av de sysselsatta i nod syd. En stor andel av de individer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november, har inte blivit knutna till någon specifik bransch. Det innebär bland annat att kategorin ”okänd” i figur 1 blir större än den skulle ha varit om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes. Närmare 80 procent av individerna i kategorin ”okänd” hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008. Jord, skog, fiske; 4,60% Okänd; 5,50% Rekreation, pers tj; 3,50% Industri; 28,10% Sjukvård, sociala tj; 12,60% Utb, inkl. förskola; 9,10% Off förv, försvar mm; 2,40% Bygg; 6,10% Företagstj, FoU; 6,80% Bank, finans, försäk; 0,40% Post o tele; 0,40% Handel; 11,30% Transport; 6,80% Hotell o rest; 2,40% Källa: SCB/BeDa Figur 1 visar att industrin är den dominerande branschsektorn för sysselsättningen i nod syd. Därefter följer branschsektorerna sjukvård/sociala tjänster, handel samt utbildning. I nod syd utgör sysselsättningen inom industrin en större del än om man ser till länet i sin helhet (18 procent). Sysselsättningen inom sjukvård/sociala tjänster utgör en mindre andel i nod syd än vad den gör i länet som helhet (i Örebro län står sjukvård/sociala tjänster för 17 procent av sysselsättningen). I rapporten kommer fokus främst att vara på de två största branschsektorerna, industri och sjukvård/sociala tjänster. Dock kommer även branschsektorerna utbildning samt handel få ett visst utrymme för mer detaljerad kartläggning och analys. Även en branschsektor för näringar inom logistik kommer att tas upp. 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar 16-19 år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 7 Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till år 20233 I detta avsnitt presenteras beräkningar på framtidens behov av inflödet av sysselsatta för olika branschsektorer och yrken i nod syd. I bilaga 7 kan du läsa mer om hur beräkningarna är framtagna. Förväntade pensionsavgångar Figur 2 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna. Endast i två branschsektorer, hotell och restaurang samt handel, utgör den arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Inom logistiknäringarna i nod syd var andelen som är 50 år och äldre strax under 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i analysen kommer åldersfördelningen studeras mer i detalj inom respektive branschsektor. Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd, år 2008. Okänd Jord, skog, fiske Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Off förv, försvar mm Företagstj, FoU Bank, finans, försäk Post o tele Transport Hotell o rest Handel Bygg Industri 0 10 20 30 40 50 Källa: SCB/BeDa 3 I bilaga 1-6 finns fler tabeller för prognoser för yrkesgrupper, fördelade på kommuner och branschsektorer. 8 60 70 Branschsektorernas åldersstruktur Figur 3 ger visar de sysselsattas åldersfördelning i nod syd. Stapeldiagrammet visar elva åldersgrupper (kohorters) andel av den totala sysselsättningen i de tre branschsektorerna industri, handel samt vård och sociala tjänster. Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008. 16% Industri Handel Sjukvård, sociala tj 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐59 60‐64 65+ Källa: SCB/BeDa Inom industrin hittar vi de största grupperna i åldrarna 35 till 49 år. Inom sjukvård och sociala tjänster finner vi de största grupperna i de något äldre kohorterna, 45 till 64 år. Figur 3 visar att den enskilt största gruppen kohorterna, indelade i fyraårsintervaller, är gruppen 60-64 år. Åldersfördelningen inom handel skiljer sig tydligt från de övriga. Där finner vi den största gruppen i kohorten 20-24 år. Även andelen inom den yngsta gruppen, 16-19 år, är betydligt större inom handel än i de två andra branschsektorerna. Figuren kan tolkas som en indikator på att kompetensbehovet i framtiden kommer att vara stort inom det två största branschsektorerna: industri och sjukvård/sociala tjänster. Ett annat sätt att se det ökande behovet av kompetens är att titta medelålderns förändring över tid. Sett till de sysselsattas medelålder kan vi konstatera att det sker en förskjutning uppåt i åldrarna i hela näringslivet i nod syd. Se figur 4. Den högsta medelåldern finner vi inom utbildning, cirka 47 år (år 2008). Där det också skett en markant ökning från 1990 fram till år 20084. Den största ökningen av medelåldern sker dock inom industrin som ökade med cirka 5,5 år mellan år 1990 och 2008. 4 Branschsektorn bank, finans och försäkring uppvisar den högsta medelålder av alla branschsektorer. År 2008 låg medelåldern i den branschsektorn på drygt 50 år. 9 Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008. Medelålder (år) 49 47 Industri Utb, inkl. förskola Sjukvård, sociala tj 45 Näringsliv tot. 43 41 39 37 35 år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008 Källa: SCB/BeDa Utifrån de sysselsattas (dagbefolkningens) ålderstruktur kan vi sedan göra beräkningar för hur många som kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension samt beräkna hur många som behöver flöda in i olika yrken och branscher.5 Inflödesbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor för att ersätta de som går i pension fram till år 2023. Detta kallar vi för inflödesbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till de dominerande branschsektorerna utbildning, industri samt vård och omsorg. Tabellen visar också att medelåldern är högst inom branschsektorn jord, skog, fiske samt inom bank, finans och försäkring. En närmare granskning av statistiken visar dessutom att en betydande andel inom branschsektorn jord, skog och fiske är över 65 år. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att inflödesbehovet är akut. Det kan betyda att man är verksam länge inom till exempel jordbruk. Det kan hänga samman med att man kommer in i branschen (till exempel genom att överta en gård från föräldrar) från en från annan branschsektor sent i arbetslivet.6 5 6 I bilaga X redogörs för hur prognoserna gjorts. Ett vidare resonemang återfinns i den regionala analysen (Jakobsson, 2012). Se även bilaga 11 i denna prognos. 10 Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023. Medelålder Totalt antal sysselsatta Inflödesbehov* Industri 42 4 853 1 595 (33 %) Sjukvård, sociala tjänster 44 2 170 888 (41 %) Utbildning inkl. förskola 47 1 574 760 (48 %) Handel 39 1 945 541 (28 %) Företagstjänster FoU 46 1 178 519 (44 %) Transport 44 1 173 457 (39 %) Okänd 45 941 451 (48 %) Jord, skog, fiske 50 789 439 (56 %) Bygg 41 1 052 324 (31 %) Rekreation, personliga tjänster 48 610 316 (52 %) Offentlig förvaltning, försvar m.m. 49 410 224 (55 %) Hotell och restaurang 35 413 95 (23 %) Bank, finans, försäkring 50 67 41 (61 %) Post och tele 44 76 36 (47 %) Totalt 44 17 251 6 686 (39 %) Branschsektor Källa: SCB/BeDa * Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år 2008. Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom branschsektorn år 2008 i parentes. Tabell 5 visar, på samma sätt som tabell 1, hur många som behöver komma in i olika yrkesgrupper för att uppnå samma nivå som år 2008. Samma resonemang och förbehåll gäller naturligtvis inflödesbehov för yrkesgrupper som för inflödesbehov till branschsektorer. Det vill säga att det mycket väl kan vara så att vissa yrkesgrupper kommer att försvinna över tid. Det finns också vissa yrkesgrupper där sysselsatta kommer in sent i arbetslivet. Ett exempel på det är politiskt arbete. Inom den kategorin är medelåldern bland den högsta om man jämför med andra branscher. Detta betyder inte att siffrorna behöver vara särskilt alarmerande. Dock finns det demokratiska och representativa skäl till att den höga medelåldern och bristen på unga i denna yrkesgrupp kan ses som ett problem. 11 Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023. Yrkesgrupper Service o omsorg Kontor, brevbärare m.fl. Processoperatörer Transport- och maskinförare Gruv, bygg och anläggning Jord- och skogsbruk Lärare Arbete utan krav på yrkesutbildning Annat arbete m kortare högskoleutbildning Metallarbetare och reparatörer Tekniker o ingenjörer Ledning stora företag och myndigheter Annat arbete med teoretisk specialistkompetens Ledning mindre företag och myndigheter Förskollärare Sjuksköterskor m. specialistkompetens Sjukgymnast, tandhygienist m.fl. Sjuksköterskor Civilingenjörer m.fl. Läkare m.fl. Annat hantverk och finmek. Teoretisk specialistkompetens inom teknik och data Politiskt arbete Lant- och skogsmästare Specialist inom jord- o. skogsbruk Antal män Antal kvinnor Medelålder Inflödesbehov fram till år 2023 * Inflödesbehovets andel (%) ** 385 900 1 443 900 1 016 431 262 2 498 913 482 74 40 99 428 44 43 42 46 44 55 49 1 055 564 558 409 367 336 334 37 31 29 42 35 63 48 284 534 45 329 40 375 329 47 311 44 780 504 25 76 44 47 274 222 34 38 292 108 51 207 52 152 234 50 197 51 160 16 63 256 51 44 110 83 49 31 1 81 55 61 74 24 7 93 23 36 81 80 19 28 17 46 50 45 50 48 45 44 40 28 25 43 51 36 55 47 43 14 24 11 5 1 46 54 51 21 13 12 39 68 48 4 0 51 2 50 Källa: SCB/BeDa * Antal som behöver komma in fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008. ** Inflödesbehovets andel (%) av totala antalet i yrket, år 2008. 12 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som alla har centrala befattningar för kompetensförsörjningen, till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Industrikommunerna Den största branschsektorn i nod syd år 2008 var industrin som svarade för nästan 28 procent av den totala sysselsättningen. Omfattningen av industrisysselsättningen i Laxå kommun utmärker sig inte bara i noden som exceptionellt stor, utan även i hela länet. I kommunen står industrin för över 45 procent av den totala sysselsättningen (tabell 6). Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år 2008. Branschsektor Laxå Hallsberg Askersund nod syd 45,6% 11,8% 23,8% 11,2% 24,4% 15,6% 28,1% 12,6% Handel 7,4% 13,9% 8,9% 11,3% Utbildning inkl. förskola 6,5% 10,0% 9,3% 9,1% Transport 1,9% 10,3% 3,5% 6,8% Företagstjänster FoU 5,7% 7,2% 6,8% 6,8% Bygg 3,7% 6,0% 7,9% 6,1% Okänd 4,4% 6,0% 5,1% 5,5% Jord, skog, fiske 3,7% 3,5% 7,2% 4,6% Rekreation, personliga tjänster 3,3% 3,2% 4,4% 3,5% Hotell och restaurang 2,9% 1,5% 3,8% 2,4% Offentlig förvaltning, försvar m.m. 1,8% 2,5% 2,6% 2,4% Post och tele 0,7% 0,4% 0,3% 0,4% Bank, finans, försäkring 0,4% 0,4% 0,4% 0,4% Industri Sjukvård, sociala tjänster Källa: SCB/BeDa År 1990 var 6 982 personer sysselsatta inom industrin i nod syd. Under lågkonjunkturen de första åren på 1990-talet7 minskade dock industrisysselsättningen kraftigt. Figur 5 visar att det sker en återhämtning från år 1993 fram till slutet av 1990-talet. Men från år 1999 vänder dock kurvan nedåt igen och når den lägsta nivån vid år 2005. Då är sysselsättningen är nere på 4 618 individer. Efter 2005 ser vi åter en svag återhämtning fram till mätperiodens slut. Uppåtgången för sysselsättningen avtar dock då ännu en gång när den ny lågkonjunktur inleds 2008 (Lundequist, 2008). 7 I Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) beskrivs konjunkturnedgångens (”90-talskrisen”) effekter för hela länet. 13 Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år 1990-2008 (Index 1990 = 100). 110 Industri 105 Sjukvård, sociala tj 100 Total sys 95 90 85 80 75 70 65 60 år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008 Källa: SCB/Beda Tillbakagången för industrisysselsättningen är ett tydligt mönster under 1990- och 2000-talet. Vi ser dock samtidigt att sysselsättningen förändras relativt drastiskt under mätperioden. Konjunkturkänsligheten inom industrin gör naturligtvis att en prognos av kompetensbehoven på längre sikt är blir svår att göra. En annan faktor som gör prognosen osäker är den tilltagande växling som sker från fast anställd personal till bemanningsföretag. Under 2000talet kan man se en tydlig tillväxt av bemanningsföretag. Att mäta omfattningen av denna förändring är komplicerat i en lokal analys då bemanningsföretagen ofta är lokaliserade till andra orter i landet. Om man på länsnivå tittar på de sysselsattas utbildningsbakgrund bland de som finns inom bemanningsföretagen, visar det sig att cirka en fjärdedel av tillbakagången inom industrin kan förklaras med att sysselsättningen växlats över till bemanningsföretag (Jakobsson, 2012). En annan delförklaring till sysselsättningsminskningen bottnar i ökad global konkurrens samt produktionsrationaliseringar hos industriföretagen. Företagens allt mer specialiserade och trimmade produktion har generellt sett lett till ett minskat personalbehov, vilket nödvändigtvis inte behöver hänga samman med produktionsminskning. Ofta leder istället rationaliseringarna till en produktionsmässig ökning. Samtidigt som personalvolymerna minskar har den allt mer rationaliserade och mer kunskapsdrivna produktionen lett till att många företag inom industrin har svårt att få tag i rätt kompetens. Tittar vi på de sysselsattas utbildning kan vi se att det sker en kontinuerlig ökning av utbildningsnivån under 1990- och 2000-talet. Mellan år 1990-2008 ökade andelen högutbildade inom industrin med sex procentenheter. Även andelen med gymnasieutbildning ökade med cirka 15 procentenheter. Den största förändringen sker bland de lågutbildade där andelen sjönk med cirka 20 procentenheter under samma period (figur 6). Det betyder att möjligheterna att få jobb inom industrin med endast grundskolebehörighet drastiskt minskat över tid. 14 Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008. 70% 1990 60% 2008 50% 40% 30% 20% 10% 0% Låg Medel Hög Källa: SCB/BeDa Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare Det ökande behovet av kunskapskapital inom industrin leder till en, mer eller mindre, paradoxal situation. Samtidigt som sysselsättningen minskar har företagen svårt att hitta den kompetens de behöver. Flera av företrädarna inom industribranschen i nod syd säger i intervjuerna att det är svårt att hitta rätt kompetens när man behöver rekrytera ny personal, särskilt vid rekryteringar till befattningar som kräver specialkunskaper. Då handlar det främst om att de vill ha högskoleutbildad personal. För företagen i nod syd är geografin en del av denna problematik: Jag ser att det här med spetskompetensen, civilingenjörer och den typen, är svårt för oss att attrahera. Vi har ett skapligt krig om kompetens med Örebro [företag i Örebro]. Dagens ungdomar vill inte bo i här, de bosätter sig i Örebro. Rekrytering av specialistkompetens sker ofta nationellt, och ibland även internationellt. För att denna rekrytering ska vara möjlig är goda förutsättningar för pendling ofta en avgörande faktor då personer med sådana befattningar, i stor utsträckning, väljer att pendla8. När man rekryterar personal till befattningar som kräver utbildning på gymnasienivå sker den rekryteringen främst lokalt. För att säkra kompetensförsörjningen och kvaliteten understryker de intervjuade att samverkan med utbildningssidan är avgörande. Flera menar att man har ett gott samarbete med den lokala gymnasieskolan, men att man gärna ser att samarbetet utvecklas och fördjupas. Konkreta förslag för, och reflektioner kring-, samverkan som de intervjuade tar upp är till exempel: Vad kan vi hjälpa skolan med så att de får fler elever? Vad kan skolan göra för att hjälpa oss att förbättra studiebesök et cetera? Varför ska alla elever ut på praktik samtidigt? Om man sprider ut det jämnare över terminen har företagen bättre möjlighet att hantera detta. 8 Pendling kommer att tas upp i del 3. 15 De intervjuade uttrycker flera synpunkter och förväntningar på gymnasieskolan och vuxenutbildningen för den lokala kompetensförsörjningen. Samtidigt pekar ett par av de intervjuade på att samverkan måste vara ett ömsesidigt ansvar. Rektorn och personalen på Alléskolan är väldigt engagerade och positiva till företagssamverkan. Sedan är det upp till oss att hjälpa till och närvara i så hög utsträckning som möjligt. Det är en resursfråga från vår sida. I något fall är man även kritiskt självreflekterande när det gäller den egna rollen. Det är lätt att sitta och ha krav på skolan och alla andra som ska göra saker och ting, men så fort det kommer till att man till exempel ska ställa upp med praktikplats så tittar alla ner i bordet. Det håller inte. Vi måste göra det här tillsammans. En, i flera fall, återkommande kritik mot såväl grundskolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen handlar om att flera intervjuade upplever en generell låg kunskap gällande den lokala arbetsmarknaden samt om arbetet inom industrin. efterlyser därför ett ökat intresse för dessa frågor och en systematisk kontakt, främst med studie- och yrkesvägledare. Vi ser aldrig några syokonsulenter ute på arbetsplatserna. Jag begriper inte hur man ska kunna vägleda ungdomar när man själv inte vet hur det ser på en arbetsplats. En av de intervjuade berättar att de haft utbildningsdagar för just studie- och yrkesvägledare. Detta ledde till en ökad förståelse för kompetensbehoven samt för arbetet och karriärmöjligheterna inom industrin. Dock saknas en systematik för denna typ av kunskapsutbyte. En intervjuad företrädare instämmer i denna bild av skolans kunskapsbrist vad gäller arbetsmarknaden. Personen anser att kunskaperna om industrin och arbetsmarknaden i sin helhet behöver öka generellt hos lärarna inom grund- och gymnasieskolan och inte bara hos studie- och yrkesvägledare. Något måste göras åt skolans eftersläpning på detta område. De ligger ständigt efter när det gäller denna kunskap. Man behöver känna till hur industrierna ser ut, hur de tänker och vad de säger om kunskapsbehoven. Av någon anledning har skolan en oförmåga att hantera det. En annan företrädare för en av kommunerna i nod syd menar att skolan har en viktig uppgift i att skapa en efterfrågan på utbildningar som matchar den lokala arbetsmarknaden. Därför är kunskapen om bland annat industribranschen en viktig pusselbit. Om man kan få det här med industrin synlig för eleverna och dess betydelse för lokal arbetsmarknad. Att man sannolikt kan få jobb där efter studierna, så skapar det motivation. Man måste se till att skapa ett begär efter utbildning mot de sektorer där det faktiskt finns jobb. Flera av de intervjuade berättar att man är orolig för vad man upplever som ett minskat intresse bland ungdomar att söka sig till industrin. Förklaringarna till detta anser man bland annat bero på skolans bristfälliga kunskaper om industrin. Men även att det skapas en bild, i 16 andra sammanhang i samhället, av industriarbetet som inte överensstämmer med hur det ser ut inom branschen idag. Ungdomarnas föräldrar har ju vuxit upp när verkstäderna var oljiga och smutstiga, och det stämmer inte överens med dagens verkstad. Dagens verkstad är tyst och ren och det är ett nöje att få jobba där. Bilden kan förändras genom att man bjuder in ungdomar att titta på sådana anläggningar som finns idag. Då kan de se, värdera och inse att det är jättefint. Då kan vi visa att det idag inte ser ut som det gjorde förr. Denna problematik har även förts fram i fler intervjuer med företrädare för industrin i andra delar av länet. En djupare studie av ungdomarnas, lärarnas och studie- yrkesvägledares bild av industrin kan inte göras i denna prognos, men det skulle självklart vara intressant och viktigt för ett fortsatt arbete med kompetensförsörjning i länet. Perspektiv på utbildningarnas innehåll De intervjuade anser överlag att industriinriktade utbildningar på gymnasienivå i stort sett ger en bra grund. Men eftersom produktionen idag är så pass specialiserad räknar man oftast med att en internutbildning behöver ske för de som kommer in i verksamheten direkt efter skolan. Nej, de kan inte sätta igång och jobba direkt. Det finns inte på kartan. Det tar tid att lära upp folk här. Det är viktigt att de har den tekniska grunden att stå på för att kunna ta till sig det vi ’klär dem med’ sen. Citatet är, i varierande utsträckning, kännetecknande för alla de intervjuades perspektiv på innehållet och den kunskap som nya medarbetare har med sig från den gymnasiala utbildningen. Något som två av de intervjuade saknar är att eleverna får en större kännedom om de lokala produktionsförutsättningarna och teknikerna i mindre industriföretag. En av personerna menar att man kan åstadkomma detta genom ett ökat inslag av praktik och studiebesök i utbildningen, från grundskolan till gymnasiet, där också lärandet systematiseras på ett genomgripande sätt. Man kunde önska att de [eleverna] hade mer kännedom om de lokala företagen genom att man ges mer praktik under skoltid. Man ska inte bara åka och besöka Atlas Copco och Volvo, utan även deras underleverantörer. Där kan du se att om du läser till exempel robotteknik, eller till CNC-operatör, så handlar det inte bara om att pressa plåt. Du måste tänka till och det krävs en grund vad gäller materialkunskap och mätteknik. Det är ganska komplext. I intervjuerna riktas det också viss kritik mot vad man ibland upplever som en brist på flexibilitet och lokal anpassning inom vuxenutbildningen. Om vi till exempel behöver en utbildning, varför kan inte Arbetsförmedlingen se till att fixa en sådan utifrån våra behov? Där tycker jag att man kan vara lite mer flexibel. De förhandlar fram utbildningar där de inte ens har moderna maskiner. Det är ju skrämmande. I Örebro har de så gamla maskiner i utbildningen så när de kommer ut i verkligheten så klara de sig inte. Vi har ju helt andra maskiner. 17 Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin Inom industrisektorn är dominansen av manliga sysselsatta stark. Kvinnorna utgör cirka 25 procent av de sysselsatta. Denna könsmässiga segregation är inte unik för nod syd. Samma mönster återkommer även generellt i länet9. Tittar vi på kvinnornas andel av sysselsättningen inom industrin över tid kan vi konstatera att det inte har hänt särskilt mycket sedan början på 1990-talet. Figur 7 visar en stabil dominans av män, där andelen ligger mellan 72 och 76 procent, under hela tidsperioden. Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008. (%) Män 90 Kvinnor 80 70 60 50 40 30 20 10 0 År 1990 År 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 Källa: SCB/BeDa På utbildningssidan är dominansen av män med industriorienterad utbildningsbakgrund ännu mer påtaglig i statistiken. Sett till nattbefolkningen i nod syd med utbildningsbakgrund mot teknik/industri är representationen av kvinnor i snitt endast cirka nio procent. Siffran gäller för de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik/industri. Tabell 7 visar en könsmässig snedvridning på såväl vanliga teknik-/industriutbildningar på gymnasienivå som på eftergymnasial nivå. Den minst representerade utbildningsinriktningen, Ingenjör och civilingenjör mot kemi m.m., är den mest jämt fördelade (43,5 procent kvinnor). 9 I hela länet utgjorde kvinnor inom industrin cirka 24 procent. 18 Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008. Utbildningsinriktning mot teknik/industri Män Kvinnor Andel kvinnor Tekniskt gymnasium 656 58 8,10% El data (gymnasial) 637 32 4,80% Fordonsutbildning (gymnasial) 588 20 3,30% Ingenjör och civiling.utb. mot väg vatten m.m. 37 7 15,90% Ingenjör och civiling.utb. mot maskin, fordon m.m. 119 10 7,80% Ingenjör och civiling.utb. mot el,data m.m. 129 13 9,20% Ingenjör och civiling.utb. mot kemi m.m. 13 10 43,50% Ingenjör och civiling.utb. okänd inriktning 76 12 13,60% Källa: SCB/BeDa Av de sysselsatta inom industrin år 2008, var cirka en fjärdedel kvinnor. Tabell 7 visar också att sysselsättningen för kvinnor procentuellt sett har minskat mer än för män mellan åren 1990-2008. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är den könssegregerade arbetsmarknaden problematisk då föreställningar om manligt och kvinnligt arbete utgör hinder vid rekryteringar. Könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, tenderar att låsa in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som söker kvalificerad personal vid nyanställningar begränsas möjligheten att finna rätt personer om han eller hon inte kan göra urval ur hela arbetskraften. Att kvinnor är underrepresenterade inom industrin anser en av de intervjuade bero på fördomar som gör att kvinnor inte söker sig till utbildningar som leder till industrijobb. Personen menar att bilden av att ett industrijobb ses som manligt, tungt och smutsigt är något som motar bort kvinnor. Han, menar att det är viktigt att förändra denna bild och rikta insatser specifikt mot kvinnor som formar en annan bild av industriarbetet. Bland annat nämner han teknikläger för tjejer på grundskolan och gymnasiet som en konkret insats. En annan person menar att det över huvud taget är viktigt att visa upp att det finns kvinnor inom industrin: Vi har varit ute mycket på skolor. Vi är med på mässor och vi är inne i universitetsvärlden. Då är det i första hand kvinnor vi har med oss för att man ska se att det finns kvinnor i den här branschen. Kvinnor gör också karriär. Det finns tjejer i projektledning, inom teknik och design, chefer och allt möjligt. I intervjuerna framkommer det också en självreflekterande kritisk syn på attityder som finns mot kvinnor och som man menar ibland präglar den egna branschen. Inom företagen är ofta män och kvinnor uppdelade. Ofta finns kvinnorna inom administration och inom HRavdelningar. Representationen av kvinnor på produktionssidan är ofta låg. Jag tror att det handlar om förutfattade meningar. Man ser inte vad kvinnor ska göra i en verkstad. De intervjuade representanterna inom industrin vill att fler kvinnor söker sig till branschen. De anser att en ökad blandning av män och kvinnor skapar positivare arbetsgrupper. Det handlar om att få in andra attityder i arbetsgrupperna eller som en av de intervjuade uttrycker, behovet av att skapa större blandning i arbetsgrupperna: 19 Det behöver nödvändigtvis inte vara kvinnor. Det handlar om hur vi kulturellt beter oss. Det är andra beteenden och genus som det handlar om. I rekryteringen idag pratar man oerhört mycket om det som man säger är social kompetens. Man fokuserar mycket mer beteende och samarbetsförmåga och då krävs det en blandning – att man har olika sätt att se saker på. Resonemangen om kvinnors representation i industrin återspeglas även i de intervjuades resonemang kring utlandsfödda inom industrin. För utlandsfödda är industrin den vanligaste branschsektorn för förvärvsarbete. De utlandsfödda i nod syd utgör nio procent av de sysselsatta inom industrin (tre procent som är födda i andra nordiska länder samt sex procent som är födda i länder utanför Norden). Majoriteten av de intervjuade uttrycker en vilja att öka andelen utlandsfödda. De ser flera fördelar med en ökad mångfald i arbetsgrupperna även ur en etnisk/kulturell aspekt. Flera av de intervjuade pratar om trösklar som de menar gör det svårt att anställa utlandsfödda. Framför allt handlar det om bristande kunskaper i svenska språket. Inom bland annat processindustrin menar man att det finns säkerhetsaspekter som gör att man måste ha god förståelse för- och kunna tala svenska. Alla de intervjuade anser dock inte att språk är ett hinder för rekrytering av utlandsfödda. Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse. Flera av de intervjuade personerna arbetar på ett företag som ingår i internationella koncerner och där man har en produktion som är inriktad på internationell export till stora delar av världen. Detta gör att flera av de intervjuade säger att man ser en vinst i anställda har en annan kulturell och språklig bakgrund än svensk. I figur 8 kan man se att gruppen ”födda i övriga länder” är den enda grupp av sysselsatta inom industrin som ökat sedan år 1990. Dock är det viktigt att understryka att ökningen sker från en låg nivå. Den ökning som sker mellan 1996 och 1999, är visserligen en fördubbling men representerar i absoluta siffror en ökning från 182 till 467 sysselsatta. En drastisk minskning av utomnordiskt födda sysselsatta sker sedan mellan år 1999-2002. Vid mätperiodens slut, år 2008, hade gruppen ökat med 30 sysselsatta jämfört med år 1990. Den grupp som minskat mest är de sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Detta hänger delvis samman med att en stor andel inom denna grupp har lämnat arbetsmarknaden på grund av ålderspension. 20 Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år 1990-2008, Index 1990=100. 180 Födda i Sverige 160 Födda i Norden 140 Födda i Övriga länder Män 120 Kvinnor 100 80 60 40 20 0 år 1990 år 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 Källa: SCB/BeDa Vård, omsorg och skola Sammanlagt var 3 744 personer sysselsatta inom vård, omsorg och skola i nod syd år 2008. Om vi räknar med en pensionsålder vid 65 år kommer drygt 44 procent, 1 648 sysselsatta, inom dessa branschsektorer att ha lämnat arbetsmarknaden år 2023. I tabell 4 (s.14) framgår det att 44 procent av arbetskraften inom vård och omsorg, år 2008, kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma volym. Framför allt är det vårdbiträden och undersköterskor som kommer behöva ersättas. Intervjuerna har inte explicit omfattat företrädare för vård och omsorgsbranscherna. Däremot har andra företrädare för kommunerna, som har mer övergripande ansvar för näringslivskontakter och personalfrågor, i ett par fall kommit in på kompetensförsörjningsfrågan inom vård/omsorg och skola. I de fall som de intervjuade pratat om vård/omsorg och skolan har de framför allt tagit upp framtida rekryteringsbehov till den kommunala omsorgen och äldrevården samt behov av samverkan kring lärarutbildningen för att kvalitetsutveckla verksamheterna i grundskolan. Representanter i samtliga kommuner berättar i intervjuerna att de ser stora rekryteringsbehov till omsorgen inom en snar framtid. Den samlade bilden är att det finns en relativt stor medvetenhet och god kunskap hos kommunföreträdarna om de utmaningar som den stigande åldern hos nattbefolkningen, samt även hos dagbefolkningen, i den egna kommunen innebär för, framför allt, vård- och omsorg. Vi är en kommun som har en ganska hög medelålder. Vi ser att nästan 30 procent av våra medarbetare idag går i pension inom en tioårsperiod. Det största rekryteringsbehovet vi kommer ha framöver är inom kategorin undersköterskor. 21 Tabell 8 visar bland annat att det är undersköterskor och vårdbiträden där det volymmässigt största behovet finns i kommunerna. I rekryteringen av personal till omsorgen finns ytterligare en utmaning som en av de intervjuade pekar på: Vi har två problem. Man har fattat ett principbeslut om att man ska höja kompetensnivån så att vi bara har undersköterskor. Först ska vi alltså fylla på kompetens så att vi växlar om till undersköterskor [kompetensutveckling för vårdbiträden till undersköterskor] och sedan ska vi samtidigt fylla på för alla pensionsavgångar i omsorgen. Där ser vi en ekvation som inte går ihop. Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*. Yrkesgrupp Laxå Hallsberg Askersund Nod syd Grundskollärare 17 (43 %) 80 (48 %) 53 (46 %) 150 (47 %) Barnskötare 28 (46 %) 79 (37 %) 47 (41 %) 154 (40 %) Undersköterskor 40 (27 %) 107 (33 %) 90 (36 %) 237 (33 %) Vårdbiträden 53 (45 %) 117 (38 %) 126 (47 %) 296 (43 %) Förskollärare 14 (40 %) 40 (29 %) 29 (29 %) 83 (31 %) Källa: SCB/BeDa * Antal som behöver komma in i yrket för att uppnå samma volym som år 2008. Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom yrket år 2008 i parentes. Flera representanter för kommunerna i övriga länet tar också upp den dubbla utmaningen när det gäller omsorgen, som citatet ovan illustrerar. En annan dubbel utmaning gäller även förskolan där flera kommuner är inne i en uppväxling av kompetensnivå, från barnskötare till förskollärare. Tabell 8 visar att det är betydligt fler barnskötare än förskollärare som behöver ersättas. Här kan vi dock förvänta oss att, liksom inflödesbehovet av vårdbiträden till största del handlar om inflödesbehov av undersköterskor, handlar inflödesbehovet av barnskötare till stor del om ett inflödesbehov av förskollärare. En uppväxling från barnskötare till förskollärare betyder att andelen högskoleutbildade kommer att behöva öka i kommunerna. Kommunerna, som har det dominerande huvudmannaskapet för förskola och skola, ser detta som en kvalitetsförstärkning av verksamheterna. Dock är man i flera fall kritisk till såväl innehållet i lärarutbildningen som till samverkan mellan lärarutbildningen och skolan. De borde ha mer kontakt med oss här ute i verkligheten. Att de tänker mer på vad vi på arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Där tycker jag att universitetet kunde vara bättre att samarbeta med oss. När det gäller lärarutbildningen tycker jag att sådant som till exempel läs- och skrivinlärning varit katastrofalt dåligt. Även bland nyexaminerade lärare som har läst och ska undervisa i samhällskunskap har jag sett brister. De vet till exempel inte hur en kommunal verksamhet styrs. De vet inte skillnaden på tjänstemän och förtroendevaldas roller. Flera av de kommunala företrädarna uttrycker även en viss oro för vuxenutbildningen, men lyfter samtidigt fram Cityakademin och BRO, som man tror kommer att utvecklas till en viktig arena för kompetensutvecklingen i hela länet. 22 Man hade ett flyt då det här kunskapslyftet kom in i bilden, men det har ju mer eller mindre försvunnit med tiden. Vi har i och för sig ett lärcentrum några timmar i veckan, men det är ju mer gymnasieungdomar som använder det för distansläsning. […] Jag tror på det här som händer med Cityakademin och BRO, att det kommer att bli någonting som blir bra för hela regionen. Det samarbetet tror jag vi är beroende av i framtiden om vi ska klara allt det här. Jag tycker att ansatsen med BRO är viktig. Istället för att var och en av kommunerna försöker själva efter bästa förmåga är det bättre att gå samman och ta ett regionalt perspektiv. Även när det gäller vuxenutbildningen riktas det en del kritik mot lärarutbildningen där man också upplever en bristande samverkan med utbildningsanordnare inom lärarutbildning. Nu ska jag vara riktigt ärlig. Jag tycker att det varit ett jätteproblem att till exempel påverka lärarutbildning kring yrkesgymnasiet. I den inriktningen måste det ingå en typ av kompetens som grundar sig på en noggrann och aktuell bild av samhället. Sedan finns det en massa önskemål som gäller rent metodologiska frågor som jag inte tycker har fått något genomslag. Jag tycker att universitetet befinner sig i en akademisk bubbla och lever sitt eget liv. Det vet jag att jag inte är ensam om att tycka. Jag är väldigt kritisk eftersom lärarutbildningen är oerhört viktig. Mångfald inom vård, omsorg och skola De intervjuade har inte tagit upp snedfördelningen mellan män och kvinnor inom vård och omsorg samt skola som ett explicit problem. Tabell 9 visar dock att såväl sjukvård/omsorg som skola är tydligt könssegregerade branschsektorer. Över 90 procent av de sysselsatta inom vanliga i yrkesgrupper inom sjukvård/omsorg och inom skola är kvinnor. Inom skolan är det framför allt förskolan som uppvisar en kraftig könsmässig obalans. I yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare utgör kvinnorna 94 procent. Inom sjukvård/omsorg ligger de utlandsföddas representation högre än genomsnittet för andelen utlandsfödda i övriga näringslivet. Det är framför allt i yrkesgrupperna vårdbiträden och undersköterskor som vi finner utlandsfödda. Däremot är representationen av utlandsfödda inom skolan jämförelsevis låg. Lägst representation finns bland gruppen barnskötare där knappt två procent är utlandsfödda. 23 Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region, nod syd, år 2008. Branschsektor/ yrkesgrupp Män Kvinnor Svenskfödda Födda i annat nordiskt land Födda utanför Norden 23,4% 76,6% 94,5% 1,8% 3,6% Sjukvård, sociala tjänster 8,5% 91,5% 91,4% 2,6% 6,0% Grundskollärare 26,9% 73,1% 95,3% 1,2% 3,4% 5,9% 94,1% 96,4% 1,8% 1,8% 2,80% 97,2% 93,4% 2,6% 4,0% Vårdbiträden 8,8% 91,2% 90,5% 2,3% 7,2% Förskollärare 5,9% 94,1% 94,1% 2,6% 3,3% Utbildning inkl. förskola Barnskötare Undersköterskor Källa: SCB/BeDa Branschsektorerna logistik och handel För branschsektorn logistik har ett antal delbranscher inom transport och partihandel/lagerhållning aggregerats, se tabell 10. Totalt var 2 292 personer sysselsatta inom logistik i nod syd, år 2008. Det motsvarar cirka 17 procent av länets totala sysselsättning inom logistikbranschen. Sett till hela näringslivets sysselsättning är det cirka 11 procent. På kommunnivån finns drygt 59 procent av länets sysselsättning inom logistik i Örebro kommun. Örebro kommun har därmed en tydligt dominerande position i länet. Hallsbergs kommun har dock också har en framskjuten position i jämförelse inom länet. År 2008 återfanns cirka 14 procent av sysselsättningen inom logistik i Hallsbergs kommun. Om man bortser från Örebro kommun och jämför nod syd med övriga länet finns drygt 70 procent av sysselsättningen inom logistik i nod syd. Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år 2008. Logistikbranscher Partihandel Järnväg_persontrafik Järnväg_gods Taxiverksamhet Linjebuss Annan_landtrsp_passagerare Vägtransport_gods Post_bud_tidningsdistribution Övrigt inom logistik Totalt Män Kvinnor Totalt 777 120 376 49 34 18 247 31 35 1 687 302 82 128 13 6 5 24 32 13 605 1 079 202 504 62 40 23 271 63 48 2 292 Källa: SCB/BeDa Logistiksektorn är precis som industrin en manligt dominerad branschsektor. Kvinnorna utgör cirka 26 procent av de sysselsatta. Den jämnaste könfördelningen finns inom delbranscherna järnväg/persontrafik (40,6 procent kvinnor) och inom post, bud och tidningsdistribution (50,8 procent kvinnor). 24 En betydligt yngre åldersstruktur skiljer logistikbranschen från det övriga näringslivet. Figur 9 visar att en betydligt mindre andel av sysselsättningen finns i de äldsta åldrarna och att sysselsättningen är mer jämnt sprid i de produktiva åldrarna i jämförelse med det övriga näringslivet. Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år 2008. 25,00% Logistik Övrigt_näringsliv 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐64 65+ Källa: SCB/BeDa Åldersstrukturen skiljer sig åt inom olika delbranscher inom logistik. I tabell 11 har partihandeln och branscher inom järnväg brutits ut för att kunna se en prognos för framtidens inflödesbehov av arbetskraft. Tabellen visar att järnväg och övrig logistik har en betydligt högre medelålder samt att inflödesbehovet, andelsmässigt, är betydligt större i dessa delbranscher än inom partihandeln. Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd. Medelålder Inflödesbehov fram Inflödesbehov fram till till år 2023, antal år 2023, andelar (%) Partihandel 38 år 205 19,4 Järnväg 43 år 228 32,3 Övrig logistik 45 år 217 40,9 Källa: SCB/BeDa Vad gäller den generella utbildningsnivån bland sysselsatta inom logistik, ligger tyngdpunkten på medelnivå, det vill säga gymnasieutbildning. I figur 10 kan vi se att logistiknäringarna har en längre andel högutbildade i jämförelse med övrigt näringsliv. Andelen lågutbildade är också längre i jämförelse med övrigt näringsliv. 25 Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008. 70% Logistik 60% Handel Övrigt_näringsliv 50% 40% 30% 20% 10% 0% Låg Medel Hög Källa: SCB/BeDa Utifrån intervjuerna med företrädarna för logiskbranscherna är de flesta nöjda med den samverkan som finns med kommunerna och utbildningssidan. Dock ser man gärna att samverkan stärks. Man uttrycker också förhoppningar om stärkta satsningar på utbildningar med tydlig inriktning på logistik i länet, såväl på gymnasial som på eftergymnasial nivå. Det som Örebroregionen gör, inom logistikregionen, är jätteviktigt. Får vi attraktiva utbildningar, vilket jag hoppas att vi får på både universitets- och gymnasienivå, vore det mycket bra. Vi är verkligen med på tåget på utbildningssidan med samarbete både med universitetet och gymnasiet. Det tycker jag känns väldigt spännande. Det finns ingen grundläggande logistikutbildning idag. Det vore bra för alla personalkategorier, ekonomer, hr-personal med flera för att förstå hela flödet och sin egen del i detta. Det är väl det som är önskvärt, att få en allmän utbildning. Handeln är den tredje största branschsektorn i nod syd. Vi kan se en relativt ung ålderstruktur hos de sysselsatta inom handel, vilket bland annat handlar om låg trösklar för ungdomar att komma in i branschsektorn (se figur 3 s.11). Detta bekräftas av en av de intervjuade som menar att de formella kunskapskraven och krav på erfarenhet är tämligen låga inom handeln. En vanlig väg in är via praktik och sommarjobb. Man ser gärna att man har någon form av gymnasieutbildning och datorvana. Det framgår i figur 10 som visar att tyngdpunkten tydligt ligger på gymnasienivå för sysselsatta inom handeln. Andelen lågutbildade ligger ungefär på samma nivå som för det övriga näringslivet. Däremot är andelen högutbildade inom handeln tydligt mindre än för så väl logistik som för övrigt näringsliv. Personliga egenskaper har ofta en avgörande betydelse för huruvida man är lämpad för butiksarbete inom handeln. Egenskaper som man önskar hos personalen man anställer är att de har lätt att samarbeta då man ingår i ett arbetslag samt har en god serviceförmåga för att kunna bemöta kunder på bra sätt. En företrädare för butiksnäringen i nod syd säger: 26 Ofta börjar man som sommarjobbare. Sedan är det en fråga om hur väl man passar in i jobbet och i vårt arbetslag. När det gäller könsfördelningen inom handeln är det totalt sett fler män än kvinnor som är sysselsatta. Detta varierar dock stort mellan olika näringsgrenar inom branschsektorn. Inom till exempel butikshandel med inriktning mot livsmedel är det kvinnorna som dominerar. Här skulle man gärna vilja se en jämnare blandning, menar en av de intervjuade: Vi försöker ta in de killar som frågar om sommarjobb och praktik […] det är ju lätt att det blir mycket ”snack” när det bara är tjejer. Det blir ett annat klimat om det kommer in fler killar. Det är alltid bra om det är mer jämlikt. 27 Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod syd Det här kapitlet kommer fem utmaningar för den lokala kompetensförsörjningen i nod syd att presenteras och diskuteras: (1) Den åldrande befolkningen (2) Befolkning som står utanför arbetsmarknaden (3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling. 1. Den åldrande befolkningen Den första huvudsakliga utmaningen för kommunerna i nod syd är att befolkningen består av för få unga i förhållande till gamla. Den skeva ålderstrukturen är, och kommer under lång tid framöver, vara en tuff utmaning och där många insatser krävs för att bemöta problematiken. Tabell 12 visar flera intressanta, och delvis problematiska, karakteristika vad gäller befolkningens åldersstruktur. Bland annat ser vi att den yngsta åldersgruppen är andelsmässigt mindre i samtliga kommuner i jämförelse med länet och riket. Gruppen 16-19 år ligger ungefär på samma nivå som länet och riket. Dock vet vi att en stor andel av ungdomarna i dessa åldrar tenderar att flytta från mindre orter till större städer. Vi kan se att förhållandet mellan den yngre gruppen i produktiva åldrar (20-44) andelsmässigt är mindre i nod syd än för motsvarande grupp för länet och riket. Den äldre gruppen i produktiva åldrar (45-65) är däremot andelsmässigt större i motsvarande i länet och i riket. Det betyder att nod syd kommer att ha en större andel som lämnar arbetsmarknaden på grund av ålderspension under en 10- till 20-års-period. Tittar vi på de som har fyllt 65 år och troligen lämnat arbetsmarknaden finner vi att de utgör en betydligt större andel i nod syd än motsvarande i länet och i riket. Slutligen kan vi se att gruppen ”äldre-äldre” (85 år och äldre) är större i nod syd än gruppen äldre-äldre i länet och i riket. En av de största utmaningarna som den förändrade ålderstrukturen kommer att medföra handlar om hur äldreomsorgen och sjukvården kan och bör organiseras för att möta ökande vård och omsorgsbehov.. Det handlar också om vilka som ska arbeta i de verksamheterna för att man ska kunna erbjuda de äldre invånarna vård och omsorg på en kvalitetsmässigt god och acceptabel nivå. Även om hälsan bland de äldre ökar och vårdkostnaderna per individ blir lägre, kommer äldrevården att utgöra en mycket stor utmaning i hela länet de närmaste tjugo åren. Beräkningar i simuleringsmodeller, där variabler som till exempel sänkta vårdkostnader, ökad effektivitet och ökad medellivslängd tas med i beräkningarna, förväntas äldrevården i hela landet sakna 65 000 årsarbetare år 2030 (Regeringskansliet/LEV-projektet, 2010). Andra beräkningar visar en brist på cirka 285 000 personer med gymnasie- eller högskoleutbildning 28 inom hela hälso- och sjukvårdssektorn redan år 2020 (Hörnsten & Bergstrand-Levander, 2002) 10. Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: de äldre Den åldrande befolkningen innebär dels att fler ur den lokala arbetskraften kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension, dels minskade möjligheter för företag och verksamheter inom kommun och landsting att rekrytera lokalt. Detta gör att frågan om den åldrande befolkningen också berör frågor som bland annat handlar om de arbetslösas möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden, om invandrarnas etablering på arbetsmarknaden, att få fler kvinnor till industrin och fler män till vård och omsorg, om utbildning och matchning samt om möjligheter och incitament för arbetspendling11. Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund Örebro län Riket 0-6 5,7 7,7 6,6 8,0 8,3 7-15 8,4 9,8 9,1 9,6 9,5 16-19 5,2 5,7 5 5,2 5,2 20-44 23,9 27,9 24,5 31,4 32,7 45-64 30,1 28 29,6 25,6 25,5 65-84 22,9 17,9 21,9 17,3 16,1 85-W 3,8 3,1 3,3 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 100 Källa: SCB/BeDa 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden I prognosens inledande text beskrevs definitionen av sysselsättning i statistiken. För den tredje positionen för sysselsättningsstatus, ”Saknar kontrolluppgift”, ingår de som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. I de följande analyserna omfattar statistiken endast de individer som är 20-64 år samt har personer som är studiedeltagande tagits bort. År 2008 saknade 2 415 personer i nod syd kontrolluppgift för förvärvsarbete. Av dessa var 1 024 män och 1 391 kvinnor. Samma år saknade cirka 14 procent av nattbefolkningen kontrolluppgift. Detta är strax under nivån för länet i genomsnitt (Laxå: 14,6; Hallsberg: 14,4; Askersund: 13,14; nod syd: 14,1; Örebro län: 14,7). Sett till denna grupp har den största andelen grundskola eller motsvarande som den högsta avslutade studienivå (figur 11). Detta indikerar att gymnasial- och eftergymnasialutbildning har stor betydelse för individers grad av förankring på arbetsmarknaden. En framträdande studieinriktning för de som står utanför arbetsmarknaden är utbildningar inom teknik och tillverkning. En förklaring till detta bero på den kraftiga sysselsättningsminskningen som skedde inom industrin på 1990-talet samt fram till 2008. Även utbildningar med inriktning mot sjukvård/omsorg samt samhällvetenskap/juridik/administration ligger på en relativt hög nivå. 10 Se vidare resonemang om åldersproblematiken i den regionala analysen (Jakobsson, 2012). Dessa utmaningar tas upp i följande text. Resonemang om utmaningar som hänger samman med befolkningens åldersstruktur förs även i den regionala analysen och det kan vara värdefullt att jämför dessa då utmaningarna oftast hänger samman över kommungränser, och även länsgränser, t.ex. vad gäller pendling. 11 29 Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år 2008. Okänd inriktning 6% Tjänster 6% Hälso o sjukvård social omsorg 10% Allmän utb 45% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Teknik o tillv 15% Naturvet matematik data 1% Samh juridik handel adm 10% Hum o konst 3% Pedagogik o lärarutb 3% Källa: SCB/BeDa Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Gruppen som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete utgör ett lokalt humankapital och kan ses som en resurs för framtidens kompetensförsörjning i nod syd. Insatser i form av bland annat kompetensutvecklande och kompletterande utbildningar för att möjliggöra återinträde på arbetsmarknaden kan vara nödvändigt för de som har stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid. 3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Arbetsmarknaden i nod syd är tydligt könssegregerad. Generellt kan man säga att männen är sysselsatta inom industrin och kvinnorna inom vård och omsorg. 12 Löfström (2005) menar att könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, låser in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som söker kvalificerad personal vid nyanställningar skulle naturligtvis möjligheten att finna rätt personer öka om han eller hon kan göra urval ur hela arbetskraften, och inte vara begränsad till ett kön. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det problematiskt om föreställningarna om manligt och kvinnligt arbete utgör ett hinder vid rekryteringar. Det begränsar också val av utbildningsinriktning och yrke som i sin tur kan leda till att matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden fungerar sämre. Figur 12 visar könsdelningen för de fyra största branschsektorerna i nod syd. Den största skevheten finns inom sjukvård/omsorg där drygt 90 procent av de sysselsatta är kvinnor. Inom industri och utbildning är fördelningen cirka 75 procent män och 25 procent kvinnor. Den jämnaste fördelningen är inom handeln där männens sysselsättning är 20 procentandelar 12 Läs mer om detta i rapporten Utmaningar och möjligheter för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). 30 större än kvinnornas. Dock, vilket togs upp i tidigare avsnitt, skiljer sig könsfördelningen inom handeln mycket. Inom till exempel butikshandeln med en inriktning mot livsmedel dominerar kvinnorna sysselsättningen. Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år 2008. Industri Sjukvård, sociala tj Män Kvinnor Handel Utb, inkl. förskola 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB/BeDa I tabell 13 ser vi att de vanligaste yrkena för män respektive kvinnor skiljer sig väsentligt åt i flera avseenden. Tre industrirelaterade yrken delas dock av män och kvinnor. Däremot råder inte det omvända, det vill säga att män återfinns inom yrken i branscher som domineras av kvinnor. Att kvinnor återfinns i yrken inom industrin visar, trots männens dominans, att branschsektorn är viktig även för kvinnors sysselsättning. Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008. Tio vanligaste yrkena för män Tio vanligaste yrkena för kvinnor 1. Operatör verktygsmaskin 1. Undersköterskor 2. Svetsare 2. Vårdbiträden 3. Maskinoperatör kött och fiskberedning 3. Barnskötare 4. Maskinmekaniker och reparatör 4. Förskollärare och fritidspedagoger 5. Maskinoperatör plast 5. Grundskollärare 6. Montörer el och tele 6. Skötare 7. Sågverksoperatörer 7. Maskinoperatör kött och fiskberedning 8. Fordonsmekaniker 8. Montörer el, tele 9. Fordonsmekaniker och reparatör 9. Socialsekreterare och kuratorer 10. Elmontör 10. Maskinoperatör plast Källa: SCB/BeDa En annan skevhet på arbetsmarknaden är de utlandsföddas förankring (eller snarare brist på förankring) på arbetsmarknaden. Totalt var 1 636 utlandsfödda (20-64 år) av nattbefolkning i nod syd, år 2008 (519 personer var födda i annat nordiskt land och 1 117 personer var födda 31 utanför Norden). Av dessa stod en stor andel helt utanför eller hade svag ställning på arbetsmarknaden. Tabell 14 visar att andelen av befolkningen som är utlandsfödda och som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete är markant högre än för de som är födda i Sverige. Det tycks också vara vanligare att de som är födda i länder utanför Norden har en svagare förankring på arbetsmarknaden. Detta avspeglas av höga andelen i kategorin ”kontrolluppgift någon gång under året”. Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på födelseland/region, år 2008. Sverige Annat nordiskt land Land i övriga världen Stark förankring på arbetsmarknaden 12 881(84,4%) 348 (68,2%) 585 (59,2%) Svag förankring på arbetsmarknaden 779 (5%) 23 (4,5%) 97 (9,8 %) 1 969 (12,6%) 139 (27,3%) 307 (31%) Sysselsättningsstatus Utanför arbetsmarknaden Källa: SCB/BeDa I tidigare avsnitt kunde vi konstatera att individernas utbildningsnivå är nära kopplad till graden av förankring på arbetsmarknaden. Detta samband är dock inte lika starkt om vi ser till personernas födelseland/region. Bland högutbildade individer som är födda utanför Norden saknade drygt 30 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete (SCB/BeDa). Om vi tittar på utlandsfödda individer från de fyra vanligaste födelseländerna utanför Norden, kan man se att förankringen på arbetsmarknaden är svag även bland dessa. Andelen som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete inom dessa grupper ligger mellan 20-60 procent. Den grupp som tycks haft svårast att komma in på arbetsmarknaden är befolkningen som är födda i Irak. Inom denna grupp är det närmare 60 procent som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete (tabell 15). Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år 2008. Antal boende i nod syd Andel utanför arbetsmarknaden Tyskland 177 27,70% Irak 166 55,90% Bosnien-Hercegovina 151 21,60% Övriga länder i före detta Jugoslavien 130 38,90% Födelseland Källa: SCB/BeDa 32 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: den segregerade arbetsmarknaden Med fokus på kön och etnicitet kan man se tydliga framträdande mönster på arbetsmarknaden i nod syd. Det är ett problematiskt mönster på flera sätt. Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv blir möjligheterna att hitta rätt personer större om de traditionella yrkesvalen luckras upp och man kan göra urval utifrån hela arbetskraften, och inte vara begränsad till ett kön. Idag står nästan var tredje person som är utlandsfödd utanför arbetsmarknaden. Ser vi detta ur ett strikt kompetensförsörjningsbehov, är det ett misslyckande när det gäller att effektivt använda sig av lokala arbetskraftsresurser. Kan de segregerande mönstren på arbetsmarknaden brytas blir vinsterna stora utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Utmaningarna i detta avseende är dock stora. Den könsmässiga och etniskt färgade segregeringen på arbetsmarknaden är ofrånkomligt befäst med frågor om diskriminering och exkludering av olikheter inom mer eller mindre monokulturella organisationer. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är dock att det finns en stark vilja att bryta dessa segregerade mönster. Samtidigt finns det en tämligen stor omedvetenhet, och okunskap, om vad som skapar dessa mönster och hur till exempel antalet kvinnor inom industrin ska kunna öka samt hur fler utlandsfödda ska komma in på arbetsmarknaden över huvud taget. 4. Utbildning Figur 11 (s. 33) visar att utbildning är en avgörande faktor för sysselsättningen och förankringen på arbetsmarknaden. Bland de hos nattbefolkningen i nod syd som är högutbildade saknade 8,2 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete (cirka sex procentenheter lägre än genomsnittet för hela nattbefolkningen). Tittar vi andelen högutbildade inom nattbefolkningen i nod syd finner vi att ligger på runt 20 procent, något lägre i Laxå. Ser man till genomsnittet för andelen högutbildade är siffran för nod syd drygt 10 procentenheter lägre än länet. Tabell 16 visar att Örebro kommun höjer genomsnittet då andelen högutbildade är väsentligt högre där jämfört med de mindre kommunerna i länet. Även om vi rensar bort Örebro kommun från statistiken och i jämförelsen kvarstår bilden av att en relativt låg utbildningsnivå i nod syd. Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Nod syd Örebro län Låg Medel Hög 19,6% 20,6% 20,3% 19,3% 16,5% 18,4% 20,8% 18,5% 18,3% 20,1% 15,9% 13,9% 20,2% 16,2% 59,0% 60,6% 58,5% 59,6% 57,1% 56,9% 61,7% 54,8% 57,5% 62,0% 55,2% 46,0% 59,2% 52,0% 20,8% 18,0% 20,5% 19,3% 25,3% 24,1% 17,1% 25,8% 23,1% 16,1% 27,7% 38,9% 20,0% 30,7% Källa: SCB/BeDa 33 Den samlade bilden av matchningen mellan utbildningen och arbetslivets kompetensbehov i nod syd visar är att det i dagsläget finns en del brister som kan komma att få allt större betydelse i framtiden. Utifrån en beräkning av storleken på olika årskullar har Niklasson (2011) i en tidigare prognos visat på en generell minskning för antal ungdomar inom gymnasieutbildningen mellan 2010-2020, i hela länet. Tabell 17 visar att det kommer ske en minskning med cirka 400 elever inom gymnasieskolan i nod syd för denna tidsperiod. Minskningen gör att frågan om utbildningens matchning mot arbetsmarknadens kompetensbehov sannolikt kommer bli allt viktigare. Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020. Kommun Laxå Hallsberg Askersund nod syd 2010/2011 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 2019/2020 240 680 443 1363 196 594 377 1167 190 566 368 1124 177 526 357 1060 173 499 356 1028 156 493 351 1000 149 450 344 943 153 467 336 956 156 458 338 952 Källa: Niklasson (2011, s.10) Den könsdelade arbetsmarknaden, som diskuterades i tidigare avsnitt, är tydligt kopplad till könsstereotypa utbildningsval. Könsmönstret som befolkningens utbildningsbakgrund uppvisar är starkt. Figur 13 visar fördelningen mellan män och kvinnor utifrån vanliga utbildningsinriktningar mot vård/omsorg samt inom industri, på gymnasial- och eftergymnasialnivå. Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år 2008. Sjuksköterskeutb Omvårdnadsutb Män Kvinnor Ingenjör o civilingutb maskin fordon mm Tekniskt gymnasium 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SCB/BeDa Tabell 18 och 19 illustrerar hur könsfördelningen ser ut när det gäller befolkningens utbildningsbakgrund. På både männens och kvinnornas lista över de tio mest vanliga utbildningarna finns Handel/ekonomi samt Samhälle/social på gymnasial nivå med. På männens lista finns inga eftergymnasiala utbildningar, vilket det finns på kvinnornas. Sjuksköterskeutbildning, Samhällvetenskap/juridik/handel samt förskollärarutbildning är de vanligaste eftergymnasiala utbildningarna för kvinnorna i nod syd. 34 Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008. 10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade) för kvinnor (nattbefolkningen 20-64 år) Handel och ekonomisk (gymnasial) Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) Omvårdnad (gymnasial) Barn- och fritid (gymnasial) 1 078 923 816 463 Övrig utbildning inom service och tjänsteområdet (gymnasial) Sjuksköterskeutbildning (eftergymnasial) Hotell- o. restaurang (gymnasial) Samhällsvetenskap, juridik, handel (eftergymnasial) Förskollärarutbildning (eftergymnasial) 422 283 248 234 216 Humaniora och konst (gymnasial) 201 Källa: SCB/BeDa Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008. 10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade) för män (nattbefolkningen 20-64 år) Verkstadsutbildning (gymnasial) Tekniskt gymnasium Byggutbildning (gymnasial) El, data (gymnasial) Fordonsutbildning (gymnasial) Handel och ekonomisk (gymnasial) Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) Lant- och skogsbruk, djursjukvård (gymnasial) Transport (gymnasial) Ospecificerad gymnasialutbildning 962 654 627 609 569 446 385 308 268 158 Källa: SCB/BeDA Tabell 18 och 19 indikerar en skillnad när det gäller utbildningsnivån mellan män och kvinnor. Figur 14 visar att kvinnor generellt har att en tydligt högre utbildningsnivå än män. För männen har detta förmodligen inte spelat så stor roll då sysselsättningen i de traditionellt manliga branschsektorerna har varit präglade av en relativt låg utbildningsnivå. Utifrån statistiken kan man inte veta i vilken utsträckning män inom industrin genomgått utbildningar i privat regi eller i företagsinterna utbildningar då sådana uppgifter inte finns i det svenska utbildningsregistret. Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: utbildning Den förhållandevis låga utbildningsnivån är en stor utmaning för nod syd. Tidigare forskning och kartläggningar har visat att det humankapital som finns i arbetskraftens utbildningsnivå blir en allt viktigare produktionsfaktor för företag inom såväl industrin, då produktionen blir all mer kunskapsdriven, som i servicesektorn (Eliasson & Lundmark, 2007). Inte minst är pojkars generellt låga skolprestationer bekymmersamt för industrin, då det traditionellt har 35 varit pojkar som sökt sig dit. Problematiken bekräftas delvis i intervjuerna med nyckelpersoner som arbetar med rekrytering och kompetensförsörjning inom industrin. Intervjuerna visar också den största svårigheten i framtiden blir att rekrytera medarbetare med högre utbildning, till exempel civilingenjörer. För dagbefolkningen ser bilden något annorlunda ut (tabell 20). Andelen lågutbildade sjunker i kommunerna och i noden som helhet, dock ökar andelen högutbildade i Laxå och Hallsberg, men inte i Askersund. Det betyder att Hallsberg och framför allt Laxå, är mer beroende av inpendlare med en hög utbildning än Askersund.13 Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. Låg Medel Hög Laxå 18,3% 59,9% 21,6% Hallsberg 16,5% 59,1% 24,2% Askersund 19,3% 60,0% 20,6% nod syd 17,6% 59,5% 22,7% Källa: SCB/BeDa Mot bakgrund av att produktionen inom industrin blir allt mer teknisk utvecklad och att efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir allt större kan den låga utbildningsnivån hos män sannolikt bli problematisk när det gäller kompetensförsörjningen. Vi vet också att män och pojkar som grupp presterar sämre än flickor och kvinnor genom hela skolsystemet, förutom i ämnet idrott. För flickor som avslutade grundskolan i Örebro län läsåret 2010/2011 låg meritvärdet14 på 214,7. Motsvarande siffra för pojkar låg på 183,6. Antalet individer som går från gymnasieskolan till en högre utbildning är högre för kvinnorna, både på lång och kort sikt (SCB). Kvinnorna utgör även en majoritet sett till examen från en högre utbildning. Mot bakgrund av generellt ökade kunskapskrav i arbetslivet är mäns och pojkars eftersatthet i detta avseende naturligtvis ett bekymmer för män som grupp, men även för framtidens kompetensförsörjning. 13 I efterföljande avsnitt kommer karaktäristik för in- och utpendlare analyseras mer ingående. Meritvärdet utgör summan av ”… betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl Godkänt som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng” (Skolverket, 2011, s.55). 14 36 Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. Källa:SCB/BeDa 5. Pendling År 2008 pendlade 6 822 personer ut från nod syd för sysselsättning till andra län eller till andra kommuner inom Örebro län. Något färre pendlade in till nod syd samma år. Tabell 21 visar att pendlingsnettot är positivt för Laxå och Hallsberg. Däremot har Askersunds kommun ett stort negativ pendlingsnetto som nästan motsvarar hela det negativa nettot för noden. Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008 Kommun Laxå Hallsberg Askersund nod syd Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto 951 4 006 810 903 3 544 2 375 48 462 -1 565 5 767 6 822 -1 055 Källa: SCB/BeDa Tabell 22 visar att utpendlarna i alla tre kommuner framför allt pendlar till andra kommuner i Örebro län. Stockholms län och Västra Götalands län är representerade som vanliga mottagarlän i alla tre kommuner. Värmlands län och Östergötlands län är vanliga mottagarlän för två av tre kommuner. Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. Laxå 1. 2. 3. 4. Hallsberg Örebro V:a Götaland Stockholm Värmland 5. Västmanland 1. 2. 3. 4. Askersund Örebro Stockholm Östergötland V:a Götaland 5. Södermanland Källa: SCB/BeDa 37 1. 2. 3. 4. Örebro Östergötland Stockholm V:a Götaland 5. Värmland I tabell 23 framgår det att utpendlingen från samtliga kommuner främst går till Örebro kommun. Tabellen visar också att sker en relativt stor pendling sker mellan kommunerna i nod syd. Framför allt sker en betydande pendling från Laxå och Askersund till Hallsberg. Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. Laxå Andel av utpendlingen (%) Hallsberg Örebro 32,2 Örebro Hallsberg 17,2 Kumla Askersund Kumla Karlskoga Andel av utpendlingen (%) Askersund Andel av utpendlingen (%) 55,3 Örebro 30,8 21 Hallsberg 9 Laxå 7,8 Askersund 5 Stockholm 28 4,8 Kumla 10,8 4,7 Motala 6,8 1,9 Laxå 5,8 Gullspång 3,8 Lekeberg 1,3 Stockholm 2,6 Lekeberg 3,2 Karlskoga 0,7 Linköping 1,1 Degerfors 2,7 Göteborg 0,6 Lekeberg 0,8 Stockholm 2,3 Finspång 0,5 Göteborg 0,8 Karlsborg 1,6 Katrineholm 0,5 Karlsborg 0,6 Källa: SCB/BeDa Utpendlarna från kommunerna i nod syd är framför allt sysselsatta inom branschsektorerna industri, sjukvård/omsorg, handel, bygg och företagstjänster (inom företagstjänster återfinns bland annat bemanningsföretag). Sett till utpendlarnas yrkestillhörighet är den största gruppen inte yrkesregistrerade (okänd yrkesklassificering). Bland de yrken som vi kan klassificera i rapporten är de vanligaste inom vård/omsorg. Därutöver finner vi yrken inom industri samt skola (tabell 24). Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. Laxå Hallsberg Askersund Undersköterskor Undersköterskor Undersköterskor Vårdbiträden Skötare Vårdbiträden Maskinmekaniker och reparatör Vårdbiträden Svetsare Skötare Barnskötare Skötare Förskollärare och fritidspedagoger Fordonsmekaniker och reparatör Operatör verktygsmaskin Socialsekreterare och kuratorer Grundskollärare Fordonsmekaniker Fordonsmekaniker Sjuksköterska_övrigt Fordonsmekaniker och reparatör Montörer el tele Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare Fordonsmekaniker och reparatör Montörer el tele Maskinmekaniker och reparatör Grundskollärare Grundskollärare Maskinmekaniker och reparatör Källa: SCB/BeDa När det gäller yrkena för inpendlarna ser det bilden något annorlunda ut. I tabell 25 framgår det att även undersköterskor och vårdbiträden pendlar in till kommunerna i viss mån. Dock är yrken inom industri och skola mer framträdande. 38 Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008. Laxå Hallsberg Askersund Montörer el, tele Maskinoperatör kött och fiskberedning Vårdbiträde Sågverksoperatörer Svetsare Maskinoperatör plast Operatör verktygsmaskin Gymnasielärare allmänna ämnen Maskinmekaniker och reparatör Maskinoperatör plast Undersköterskor Förskollärare och fritidspedagoger Undersköterskor Fordonsmekaniker Undersköterskor Grundskollärare Vårdbiträde Grundskollärare Vårdbiträde Grundskollärare Processoperatörer pappersmassa Maskinmekaniker och reparatör Operatör verktygsmaskin Skötare Tele- och elreparatörer Polis Driftmaskinist Svetsare Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare Källa: SCB/BeDa Generellt så har inpendlarnas yrkestillhörighet en högre utbildningsnivå. Tabell 26 visar att andelen högutbildade är förhållandevis hög för gruppen inpendlare i alla tre kommuner i noden. Det betyder att pendlingen bidrar till ett betydande kunskapsinflöde till kommunerna. Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008. Laxå Hallsberg Askersund Låg 19,6 16,5 19,7 Medel 49,2 54,1 51,8 31 29,4 28,2 Hög Källa: SCB/BeDa Den största delen av inpendlingen till kommunerna i nod syd kommer från Örebro. Tabell 27 illustrerar de vanligaste boendekommunerna för inpendlarna samt visar på att pendlingen mellan kommunerna i nod syd är betydande. Utbytet av arbetskraft, in- och utpendling, mellan Örebro och kommunerna inom nod syd visar på ett tydligt ömsesidigt beroende mellan kommunerna i noden och centralorten i länet. Pendlingsflödena visar också på att det sker ett viktigt utbyte även över länsgränsen. Bland annat har Laxå har en stark förbindelse till Västra Götalands län samt Askersund till Östergötlands län. För Hallsberg som har såväl den största in- och utpendlingen är mer geografiskt spridd. Vi ser en stark länk genom relativt stora flöden till och från Örebro, men man kan också se en relativt stor pendling till Stockholm. Inpendlingen till Hallsberg är dock framför allt avgränsad till länet. En viss inpendling sker från kommuner i Östergötland, vilket framgår i tabell 28. 39 Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008. Laxå Hallsberg Askersund 1. Örebro 1. Örebro 1. Örebro 2. Hallsberg 2. Kumla 2. Hallsberg 3. Askersund 3. Askersund 3. Motala 4. Kumla 4. Laxå 4. Kumla 5. Lekeberg 5. Lekeberg 5. Laxå 6. Degerfors 6. Karlskoga 6. Lekeberg 7. Gullspång 7. Lindesberg 7. Karlsborg 8. Karlskoga 8. Motala 8. Linköping 9. Töreboda 9. Nora 9. Lindesberg 10. Kristinehamn 10. Linköping 10. Stockholm Källa: SCB/BeDa 40 Bilaga 1 Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn vård och omsorg i nod syd Yrkesgrupp Läkare Tandläkare Apotekare Logoped Barnmorskor Chef_vårdmott_avd Barnsjuksköt Distriktsjuksköterska Övriga sjuksköterskor m. specialistkompetens Socialsekreterare och kuratorer Sjuksköterska_medicin_kirurg Sjuksköterska_geriatrik Sjuksköterska_psykvård Sjuksköterska_övrigt Barnskötare Undersköterskor Vårdbiträde Antal, år 2008 Andel Medelkvinnor ålder Andel (%) som antas gå i ålderspension år 2023 Antal som behöver komma in i yrket fram till 2023 för att uppnå samma volym som år 2008 24 18 1 1 9 3 18 47 45,80% 61,10% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 53 år 48 år 29 år 44 år 56 år 65 år 58 år 54 år 75 50 0 0 67 100 94 72 18 9 0 0 6 3 17 34 5 80,00% 56 år 80 4 75 89,30% 3 66,70% 53 96,20% 5 100,00% 26 84,60% 387 94,10% 724 97,20% 692 91,20% 49 år 55 år 48 år 56 år 50 år 45 år 44 år 45 år 56 67 51 80 50 40 33 43 42 2 27 4 13 154 237 296 0 Bilaga 2 Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn utbildning i nod syd Antal som behöver Andel (%) som komma in i yrket fram antas gå i till år 2023 för att Medel- ålderspension uppnå samma nivå ålder fram till år 2023 som år 2008 Antal, år 2008 Andel kvinnor 7 28,6% 56 år 71 5 134 47,0% 48 år 48 64 Gymnasielärare yrkesämnen 51 33,3% 52 år 61 31 Gymnasielärare estetiska ämnen 85 57,6% 46 år 41 35 320 73,1% 48 år 47 150 39 69,2% 54 år 69 27 Förskollärare och fritidspedagoger 272 94,1% 44 år 31 83 Skolkonsulenteter 25 80,0% 52 år 60 15 Övriga pedagoger 29 55,2% 49 år 55 16 Yrkesgrupp Universitets- och högskolelärare Gymnasielärare allmänna ämnen Grundskollärare Speciallärare 0 Bilaga 3 Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn industri i nod syd Antal som behöver komma in i yrket Andel (%) som fram till 2023 för att Antal, Andel Medel- antas gå i åldersuppnå samma år 2008 kvinnor ålder pension år 2023 volym som år 2008 Civilingenjör_bygg och anläggning 7 29% 50 år 43 3 Civilingenjör_elkraft 1 0% 59 år 100 1 Civilingenjör_el, tele 12 0% 42 år 33 4 Civilingenjör_maskin 39 8% 44 år 36 14 Civilingenjörer m.fl. 18 44% 45 år 44 8 2 0% 55 år 100 2 23 22% 40 år 26 6 278 4% 42 år 31 86 Tunnplåtslagare 30 0% 39 år 17 5 Stål o grovplåt 17 12% 44 år 47 8 Civilingenjör_gruv_metallurgi Civilingenjör_övrigt Svetsare Operatörer ugn 1 0% 43 år 0 0 Operatörer valsverk 1 0% 39 år 0 0 Tråddragare 7 29% 45 år 43 3 31 42% 42 år 29 9 162 17% 46 år 41 66 19 5% 51 år 58 11 Processoperatörer glas och keramik Sågverksoperatörer Processoperatörer träfiber Processoperatörer pappersmassa 85 9% 45 år 35 30 Driftmaskinist 61 12% 45 år 38 23 1 0% 34 år 0 0 286 3% 44 år 35 101 Maskinoperatör cement och betong 14 0% 43 år 29 4 Maskinoperatör ytbehandling 25 4% 41 år 28 7 Maskinoperatör övr. kemtekn. 7 71% 48 år 43 3 Industrirobotoperatör Operatör verktygsmaskin Maskinoperatör gummi 14 29% 39 år 36 5 230 29% 39 år 24 55 Maskinoperatör trävaruindustri 18 11% 55 år 67 12 Maskinoperatör tryckeri 17 12% 53 år 76 13 Maskinoperatör bokbinderi 13 8% 48 år 46 6 Maskinoperatör väv och stickning 3 100% 56 år 67 2 Maskinoperatör tvätt och färgning 1 0% 59 år 100 1 Maskinoperatör skoindustri 4 75% 43 år 25 1 351 48% 39 år 23 79 Maskinoperatör plast Maskinoperatör kött och fiskberedning 0 Bilaga 3 Maskinoperatör bageri 3 0% 25 år 0 0 Maskinoperatör frukt och grönsaker 1 100% 66 år 100 1 Maskinoperatör bryggeri 16 38% 43 år 44 7 Fordonsmekaniker 174 29% 40 år 20 34 Montörer el, tele 239 36% 44 år 36 85 Montörer metall, plast 50 18% 44 år 32 16 Montörer träprodukter 8 0% 44 år 38 3 59 12% 42 år 32 19 Montörer övrigt Bilaga 4 Prognos för Laxå kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer Medelålder Inflödesbehov* (antal) Inflödesbehov* (andel % av total sysselsättning år 2008) Industri 43 år 508 33,9 23,80% Sjukvård, sociala tjänster 46 år 169 43,6 89,90% Utbildning, inkl. förskola 48 år 106 49,3 80,90% Okänd 59 år 105 72,4 53,10% Företagstjänster, FoU 46 år 87 46,5 27,80% Jord, skog, fiske 53 år 83 67,5 17,90% Handel 39 år 67 27,7 43,40% Rekreation, personliga tjänster 50 år 58 54,2 50,50% Offentlig förvaltning, försvar m.m. 51 år 33 55,0 68,30% Bygg 40 år 30 24,6 6,60% Transport 44 år 28 43,8 10,90% Hotell och restaurang 32 år 19 19,8 64,60% Post och tele 40 år 9 40,9 40,90% Bank, finans, försäkring 47 år 7 50,0 64,30% Branschsektor Andel kvinnor * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008. 0 Bilaga 5 Prognos för Hallsbergs kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer Medelålder Inflödesbehov* (antal) Inflödesbehov* (andel % av total syss. år 2008) Andel kvinnor Industri 41 år 639 29,4 24,3% Utbildning, inkl. förskola 47 år 424 46,6 72,6% Sjukvård, sociala tjänster 43 år 382 37,3 92,1% Transport 43 år 348 37,0 25,6% Handel 39 år 329 25,9 36,9% Företagstjänster, FoU 46 år 304 46,1 48,1% Okänd 37 år 189 34,3 48,5% Bygg 42 år 181 33,0 6,0 % Jord, skog, fiske 48 år 165 51,7 25,1% Rekreation, personliga tjänster 48 år 155 53,1 53,1% Offentlig förvaltning, försvar m.m. 48 år 121 53,5 54,9% Hotell och restaurang 42 år 50 37,0 51,9% Post och tele 49 år 25 64,1 38,5% Bank, finans, försäkring 49 år 20 60,6 75,8% Branschsektor * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008 Bilaga 6 Prognos för Askersunds kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer Inflödesbehov* (andel % av total syss. år 2008) Andel kvinnor Medelålder Inflödesbehov* (antal) Industri 43 år 448 37,9 26,9% Sjukvård, sociala tjänster 45 år 337 44,5 91,5% Utbildning, inkl. förskola 48 år 230 51,1 82,7% Jord, skog, fiske 50 år 191 55,0 23,1% Okänd 55 år 157 64,1 54,3% Handel 41 år 145 33,5 47,8% Företagstjänster, FoU 45 år 128 38,6 40,7% Bygg 41 år 113 29,6 6,8% Rekreation, personliga tjänster 47 år 103 48,8 51,2% Transport 46 år 81 48,2 18,5% Offentlig förvaltning, försvar m.m. 50 år 70 56,5 55,6% Hotell och restaurang 31 år 26 14,3 74,7% Bank, finans, försäkring 53 år 14 70,0 70,0% Post och tele 37 år 2 13,3 66,7% Branschsektor * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008. 0 Bilaga 7 Material och tillvägagångssätt Det statistiska materialet som ligger till grund för analyserna i den här prognosen är hämtat från databasen Bergslagsdata (BeDa). Detta material utgörs av longitudinella data på individnivå och omfattar samtliga personer över 16 år som bott och/eller arbetat i Örebro län något av åren: 1990, 1993, 1996, 1999, 2002, 2003, 2005 eller 2008. Databasen bygger i huvudsak på SCB:s databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Variabler som använts i rapporten rör bland annat boende (boendekommun), arbetsställe (kommun), ålder, kön, födelseland, sysselsättningsstatus, näringsgrensindelning samt utbildningsinriktning och utbildningsnivåer. Statistiken för sysselsättningsstatus är baserad på tre olika uppgifter för förvärvsarbete: (1) kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under aktuellt år, (2) kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad samt (3) ingen kontrolluppgift för förvärvsarbete. Ofta används kontrolluppgiften för november månad som definition för sysselsättning, då tillfälligt arbete (t.ex. sommarjobb) i stor utsträckning exkluderas i denna variabel. I denna rapport har dock såväl den s.k. novembersysselsättningen som sysselsättning någon gång under året används för att definiera sysselsättning. Det betyder att även säsongs- och tillfällig sysselsättning räknas med. I vissa lägen har de olika positionerna (1,2 och 3) redovisats separat. Det förklaras närmare i löpande text. För kategorisering och analyser av yrken och yrkesgrupper har standard för svensk yrkesklassificering (SSYK). Yrkesklassificeringen utgörs av en hierarkisk indelning på en-, två-, tre- samt fyrsiffernivå. Ensiffernivån omfattar ett övergripande yrkesområde, t ex ”Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens”. Tvåsiffernivån utgör en huvudgrupp inom yrkesområdet, t.ex. ” Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens inom teknik och datavetenskap m.m.” Tresiffernivån utgörs av en yrkesgrupp, t.ex. ”Civilingenjörer m.fl.”. Fyrasiffernivån utgörs av, vad man i statistiken kallar, undergrupp, t.ex. ”Civilingenjör, maskin”. För de analyser som gäller utbildningsnivå har uppgifter för högsta avslutande utbildning samlats i tre kategorier: låg, medel och hög. Kategorin låg omfattar individer med grundskola (eller motsvarande) som högsta avslutade utbildning, medel omfattar individer som har någon form av gymnasieutbildning och hög omfattar personer med någon form av avslutad eftergymnasial utbildning. Det statistiska materialet utgör grunden för de prognoser och den kartläggning som rapporten syftar till. Ambitionen har dock problematisera den bild som statistiken ger genom att lyfta in nyckelaktörers erfarenheter och kunskaper som rör hinder och möjligheter för den framtida kompetensförsörjningen i nod syd i analyserna. För att samla in ett sådant material har 23 personer från det lokala näringslivet, kommunala verksamheter, landsting och arbetsförmedling intervjuats. Nyckelpersonerna som deltagit har intervjuats enskilt på telefon. Intervjuerna har genomförts i samtalsform och haft karaktär av vad som kallas semistrukturerade, eller halvstrukturerade, intervjuer. Intervjuare har delvis styrt samtalet med hjälp av en så kallad intervjuguide som omfattat sju temaområden för intervjuerna. De intervjuade har dock haft möjlighet att lägga 0 Bilaga 7 mer eller mindre fokus på dessa temaområden och de har haft möjlighet att, i viss utsträckning, föra in samtal kring områden som ligger utanför dessa förutbestämda temaområden. De temaområden som Intervjuguiden omfattat är följande: ”Allmänt om företag/verksamhet, anställda och ålderstruktur”, ”Samtida och framtida rekryteringsbehov”, ”Attraktivitet”, ”Matchning och krav på formell utbildning”, ”Samverkan mellan näringsliv och utbildning”, ”Mångfald i arbetslivet”, ”Syn på samtida och framtida behov av samverkan kring kompetensförsörjning”. 15 Intervjuerna har spelats in digitalt och sedan transkriberats. Den transkriberade texten har sedan analyserats genom att kategorier baserade på de förutbestämda temaområdena skapats och färgkodats. Därefter har texterna jämförts och framträdande mönster har definierats. De analyser och slutsatser som görs i rapporten är författarens egna och kan inte kopplas till enskilda intervjupersoners utsagor. Inga namn på såväl företag eller personer kommer att anges i citat eller på andra sätt i texten. Citat från intervjuerna anges med indrag i vänstermarginal och förminskad text. Beräkningar för prognoserna Det är på flera sätt vanskligt att göra prognoser för sysselsättning och lokal utveckling på längre sikt. Bland mycket annat har ungdomars framtida studieval, oförutsedda samhällsförändringar, klimatförändringar, politiska reformer, arbetskraftens förändrade resmönster, förändrade preferenser vad gäller boende samt globala upp och nedgångar i konjunkturen avgörande betydelse för hur det faktiskt kommer att bli. I den beräkningsmodell som ligger till grund för de prognoser som gjorts i denna rapport har alla faktorer av detta slag ställts åt sidan. Beräkningarna har gjorts utifrån att de som var i sysselsättning år 2008 kommer att vara 15 år äldre år 2023. Vidare antas att samma förhållanden råder på arbetsmarknaden år 2023 som det gjorde år 2008. Personer som var i sysselsättning år 2008 antas också lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension det år de fyller 65. Beräkningarna har sökt svara på frågan: Hur många personer behöver komma in i ett yrke eller en bransch för att år 2023 uppnå samma volym som branschen eller yrket uppvisade i statiken år 2008? Att år 2008 valts som utgångspunkt för prognoserna är i första hand ett bekvämlighetsval, då statistiken i den databas (BeDa) som använts för prognoserna omfattar uppgifter från 1990 fram till detta år. Men, år 2008 är också ett bra år att utgå ifrån då effekterna från lågkonjunkturen, som inleddes detta år, inte hunnit avspegla sig i statistiken. Det betyder att år 2008 är mer att betrakta som ett ”normalår” i förhållande till exempelvis år 2009 då lågkonjunkturen får effekter som drabbar sysselsättningen (se t.ex. Lundequist, 2011). De branschsektorer och yrken som uppvisar störst behov av inflöde av nya sysselsatta är också de branschsektorer och yrken som är störst i utgångsläget. Det kan ge intryck av att kompetensförsörjningen i dessa branscher därför är särskilt problematiskt. Det är viktigt att 15 För två av personerna som intervjuats har temaområdena delvis skiljt sig från de övriga intervjuerna. För dessa personer (en näringslivschef samt representant för Arbetsförmedlingen) har områdena anpassats till att röra dessas övergripande kunskaper om lokalt näringsliv och arbetsmarknad. Bilaga 7 understryka att det inte behöver vara fallet om inflödet av arbetskraft till dessa är konstant och motsvarar behovet för att uppnå den volym som gällde år 2008. Inflödet är avhängigt av huruvida ungdomar i framtiden kommer att söka sig till utbildningar som leder till arbete inom yrken och branschsektorer där vi idag kan se ett stort behov av arbetskraft. Dessa studieval kommer att diskuteras och problematiseras i rapporten. Dock kan vi inte följa dessa i statistiken på annat sätt än att vi generellt kan se att andelen av de boende i länet med studieinriktning mot länets dominerande branschsektorer (vård/omsorg samt industri) minskat under 1990- och 2000-talet (Jakobsson, 2012). Vidare finns en del andra aspekter att ta i beaktning då man läser prognoserna. En stor andel äldre inom en yrkesgrupp kan å ena sidan innebära att det kommer att uppstå brist på arbetskraft då en stor andel inom en snar framtid kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension. Det kan å andra sidan betyda att den typen av arbete är på väg att försvinna från arbetsmarknaden. Rekryteringsbehoven för dessa yrken eller branscher försvinner i takt med ålderspensioner. Även övergångar mellan olika branscher under arbetslivet är en faktor som gör bilden komplex. För vissa arbeten krävs många års arbetslivserfarenhet vilket gör att medelåldern för yrket är hög. För en viss bransch eller ett visst yrke behöver inte heller en hög medelålder nödvändigtvis vara alarmerande om det kontinuerligt sker övergångar av äldre sysselsatta från andra branscher och yrken. Bilaga 8 Bakgrund Innehåll Prognosen 16 fördjupar områdena demografi, pendling, yrke och utbildning i respektive kommun i nod syd. Prognosen ger en nulägesbeskrivning av arbetsmarknaden samt identifierar utmaningar för kompetensförsörjningen. Prognosen identifierar också framtidens utbildningsbehov. Som ett komplement till statistiken har intervjuer genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare både inom den privata och offentliga sektorn, samt med representanter som alla har en viktig befattning sett till nodens och kommunernas kompetensförsörjning. Det är till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Prognosen och innehållet är framtaget inom ramen för regionförbundets regeringsuppdrag att etablera kompetensplattformar, som ska bidra till ökad kunskap och översikt om regionens kompetensförsörjning samt utbildningsområdet. Syfte Prognosen ska ge kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Den kan också spela en viktig roll i att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter samt vara ett underlag för diskussion för framtidens kompetensförsörjningsbehov. Det kan vara ett underlag för att kunna fatta beslut som i sin tur kan skapa handlingsplaner för den enskilda kommunen och för länet i sin helhet. Prognosen ska ge inspiration och ökad kunskap så att fler arbetsgivare tar fram kompetensstrategier. Sist men inte minst är syftet att skapa ett sammanhang och en samsyn kring frågor som berör kompetensförsörjningen inom kommunen. Kompletterande rapporter och analyser Prognosen hänger ihop med Örebro läns kompetenskarta som regionförbundet tog fram hösten 2011. Den kartläggningen beskriver de sysselsattas utbildningsnivå, arbetsmarknadssektor, födelseland, kön och yrke. Den visar också hur rörligheten på arbetsmarknaden ser ut för olika yrkesgrupper. Rapporten beskriver inte framtidens kompetensförsörjningsbehov. Som ett komplement till Örebro läns kompetenskarta tog regionförbundet fram en regional analys. Syftet var att förtydliga, komplettera och fördjupa bilden av kompetensförsörjningsbehovet utifrån ett regionalt perspektiv. Analysen beskriver och förklarar varför det ser ut som det gör i vår region. Prognosen kompletterar Örebro läns kompetenskarta och den regionala analysen genom att se och beskriva en bild av framtidens kompetensförsörjningsbehov i Örebro län. 16 En lokal prognos utgår från fyra noder. Nod norr består av kommunerna Hällefors, Nora och Ljusnarsberg samt Lindesberg. Nod syd består av Laxå, Askersund samt Hallsberg. Nod väst består av Degerfors och Karlskoga. Nod öst består av Örebro, Kumla och Lekeberg. 0 Bilaga 8 Kompetenskartan, den regionala analysen och den lokala prognosen blir viktiga verktyg och utgångspunkter för det fortsatta arbetet för bättre matchning, bättre utbildningsplanering och framtidens kompetensförsörjning i länet. Kompetensplattform Örebro län Denna rapport utgör en del i arbetet med att etablera kompetensplattformar. Arbetet har pågått sedan 2010 då Regionförbundet Örebro fick uppdraget av regeringen. Det övergripande målet för kompetensplattformen är att få matchningen mellan regionens utbud och efterfrågan att fungera ännu bättre. Målet är att fler utbildningar ska vara utformade för att motsvara arbetsmarknadens behov av kompetens och arbetskraft. Syftet med kompetensplattformen är att bidra till ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom samt ökad samverkan kring utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Regionförbundet Örebro 701 83 Örebro Tfn: 019–602 63 00 Fax: 019–18 98 29 Besöksadress: Forskarvägen 1 E-post: [email protected] www.regionorebro.se
© Copyright 2024