Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:19) om kliniska
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:19) om kliniska läkemedelsprövningar på människor – Nyheter jämfört med LVFS 2003:6 Gunilla Andrew-Nielsen, Läkemedelsverket Läkemedelsverkets föreskrifter Läkemedelsverkets föreskrifter om klinisk prövning av läkemedel för humant bruk utgör ett led i det svenska genomförandet av EU-direktiven 2001/20/EG och 2005/28/EG avseende kliniska prövningar av humanläkemedel 1 Skäl till uppdatering av LVFS 2003:6 • Föråldrade: Flera lag- och förordningsändringar, samt nya j från EU-kommissionen,, har tillkommit riktlinjer • Innehåller dubbelregleringar: LVFS 2003:6 innehåller flera bestämmelser som numera finns i läkemedelslagen (1992:859) och i läkemedelsförordningen (2006:272). • Svårlästa: De föreslagna ändringarna syftar till att skapa ett regelverk som är tydligare och mer lättillämpat Allmänt om ändringarna • Ersätter föreskriften om klinisk prövning på underåriga (LVFS 2005:3) samt föreskriftsändringen 2006:1 • D Dubbelregleringar bb l l i (läk (läkemedelslagen, d l l läkemedelsförordningen) ersätts av upplysningsbestämmelser • Nya bestämmelser införs om bland annat ansökningsförfarandet (inklusive ansökan om ändring av prövningar) • Allmänna råd tas bort och ersätts av separat vägledningsdokument ä l d i d k 2 Föreskrifterna LVFS 2011:19 och Vägledningen gäller fr.o.m. 1 Februari 2012 Innehållsförteckning LVFS 2011:19 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 2 kap. Bestämmelser om kliniska läkemedelsprövningar i andra författningar 3 kap. Allmänna bestämmelser 4 kap. Ansvarsfördelning 5 kap. Ansökan om tillstånd 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel 7 kap. Ändringar av prövningen p Säkerhetsrapportering pp g 8 kap. 9 kap. Rapportering efter prövningens avslutande 10 kap. Hantering av handlingar 11 kap. Dispens 3 2 kap. Bestämmelser om kliniska läkemedelsprövningar i andra författningar • Upplysningsbestämmelser som hänvisar till de g överordnade författningarna: – Läkemedelslagen (1992:859) – Läkemedelsförordningen (2006:272) – Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor … och till separata föreskrifter för speciella situationer: – Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (LVFS 2004:10) om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer 3 kap. Allmänna bestämmelser • Ny bestämmelse angående ”First-In-Human” studier: – 3 § Prövningar där prövningsläkemedlet ges till människor för första gången ska utformas med särskilt stor omsorg, i synnerhet när det gäller att identifiera och minska riskerna för försökspersonerna. Prövningsstället ska vara ändamålsenligt vad gäller lokalernas utformning, personalens kompetens och interna rutiner för säkerhetsövervakning och akutvård. ¾ Som ett led i Läkemedelsverkets bedömning utförs vanligtvis en inspektion på prövningsstället under ansökningsperioden. 4 3 kap. Allmänna bestämmelser • Förtydligad bestämmelse vad gäller prövarens kompetens: – 5 § Av 13 § läkemedelslagen framgår vilka kvalifikationer prövaren ska ha. Prövaren ska också ha nödvändig kunskap om och erfarenhet av kliniska läkemedelsprövningar av det aktuella slaget. ¾ ¾ Läkemedelslagen kräver leg. läkare eller tandläkare med kompetens på det område som prövningen avser. Nödvändig kunskap och erfarenhet = Dokumenterad utbildning i GCP, dokumenterad erfarenhet av kliniska prövningar samt god kunskap om prövningsläkemedlet. 4 kap. Ansvarsfördelning • Förtydligade bestämmelser angående delegation: – 3 § Prövarens uppgift… att ansvara för att det finns tillgång till ill kkompetent och h fö för uppgiften if lä lämplig li personall – 4 § Om prövaren delegerar delar av sina arbetsuppgifter till andra medarbetare på prövningsstället ska detta ske skriftligen och det ska tydligt framgå vilka arbetsuppgifter som omfattas och vem eller vilka som ska utföra dem. Legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare ansvarar alltid för medicinska beslut och för medicinsk vård. ¾ Leg läkare eller tandläkare ansvarar för att inhämta samtycke. Vissa undantag kan beviljas efter att proceduren beskrivits i ansökan till EPN och LV. 5 5 kap. Ansökan om tillstånd • Nya bestämmelser – – – – Riktlinjerna från EU-kommissionen EU kommissionen betraktas som bindande EU-gemensam ansökningsblankett i XML format En helt elektronisk ansökan Tydligare bestämmelser om ansökans innehåll och kraven på den bifogade dokumentationen ¾ Patientinformation och samtycke ingår inte i ansökan till LV – Om sponsor på eget initiativ ändrar dokumentationen i ansökan börjar handläggningstiden om 7 kap. Ändringar av prövningen • Nya bestämmelser – 1 § Tillstånd till ändringarna krävs numera från Läkemedelsverket. – 4 § Vid ansökan om väsentlig ändring ska det EUgemensamma formuläret för väsentlig ändring användas. Ansökan ska skickas in elektroniskt. ¾ Ansökan och tillhörande handlingar g behöver enbart skickas till den myndighet som ska besluta om ändringen 6 7 kap. Ändringar av prövningen • Nya y bestämmelser forts. – 6 § Ändringar som inte är väsentliga ska inte anmälas till Läkemedelsverket. Sponsorn ska dock registrera sådana ändringar i prövningsprotokollet eller den övriga dokumentation som ligger till grund för tillståndet. 8 kap. Säkerhet och säkerhetsrapportering • Förtydligad bestämmelse angående SUSAR rapportering: – 8 § I de fall prövningen genomförs på mer än ett prövningsställe ska sponsorn informera alla prövare om de misstänkta allvarliga oförutsedda biverkningar som inträffat. Informationen ska lämnas i ett format och med ett intervall som är anpassat till den aktuella prövningen. ¾ Som ett alternativ till individuella SUSARs, kan i vissa studier en listning av SUSARs rapporteras till prövarna med en frekvens som är anpassad till prövningens karaktär och till volymen av SUSARs. 7 8 kap. Säkerhet och säkerhetsrapportering • Förtydligad bestämmelse angående SUSAR pp g rapportering: – 9 § Rapporteringen till Läkemedelsverket ska ske i den europeiska biverkningsdatabasen EudraVigilance om inte annat överenskommits med Läkemedelsverket. ¾ För icke-kommersiella sponsorer med otillräckliga ekonomiska resurser och som har uttömt andra möjligheter till SUSARrapportering och som studerar ett i EU-godkänt läkemedel tar Läkemedelsverket emot SUSARs som rapporteras på CIOMSCIOMS formulär och rapporterar dem vidare till EudraVigilance-databasen. En överenskommelse ska i sådana fall göras i förväg med Läkemedelsverket. 8 kap. Säkerhet och säkerhetsrapportering • Ny bestämmelse angående överträdelser: – 11 § Sponsorn ska omedelbart informera Läkemedelsverket om d t inträffat det i t äff t sådana åd ö överträdelser t äd l av gällande äll d regelverk l k eller ll sådana avvikelser från prövningsprotokollet som i något väsentligt avseende kan påverka försökspersonernas integritet eller säkerhet eller prövningens vetenskapliga värde. ¾ Det är endast överträdelser och avvikelser som på ett signifikant sätt direkt påverkar, eller med stor sannolikhet skulle kunna påverka, försökspersonerna eller prövningens vetenskapliga värde som omedelbart under p pågående g klinisk p prövning g ska rapporteras pp till Läkemedelsverket. Sådan rapportering ska företrädesvis göras i skriftlig form där händelsen och efterföljande åtgärder beskrivs. Det är sponsorns ansvar att bedöma konsekvenserna av inträffade överträdelser och avvikelser, och därmed också besluta om Läkemedelsverket ska informeras. 8 9 kap. Rapportering efter prövningens avslutande • Ny bestämmelse: – 1 § Sponsorn ska inom nittio dagar efter att prövningen i sin helhet avslutats på alla prövningsställen rapportera till Läkemedelsverket och den berörda etikprövningsnämnden att prövningen är avslutad såsom det fastställs i prövningsprotokollet. ¾ Skillnaden är att rapporteringen också ska ske till den berörda etikprövningsnämnden, i enlighet med vad som anges i direktivet. I LVFS 2003:6 fanns inte detta krav, sannolikt på grund av förbiseende. 10 kap. Hantering av handlingar • Ny bestämmelse: – 6 § Om sponsorn eller prövaren försätts i konkurs eller går i likvidation ska det anmälas till Läkemedelsverket vem som ansvarar för arkiveringen av handlingarna och var de förvaras. 9 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel • Nya y bestämmelser angående g vem som får distribuera: – 6§ … när prövningsläkemedel hanteras av öppenvårdsapotek, partihandlare eller inom ramen för verksamheten vid sjukhusapotek.. ¾ ¾ Prövningsläkemedel till sjukhuskliniker får distribueras av de funktioner eller aktiviteter som utgör sjukhusapotek. I enlighet med Lagen (2009:366) om handel med läkemedel Prövningsläkemedel till primärvården får distribueras av apotek som har öppenvårdsapotekstillstånd, eller den som har tillstånd att bedriva partihandel. 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel Definitioner: ¾ ¾ Sjukhusklinik: Prövningsställe inom sjukhus Primärvården: Övriga g p prövningsställen. g Observera att det också kan omfatta prövningsställen som fysiskt ligger i ett sjukhus men som inte tillhör sjukhusorganisationen. Leverans till primärvården: ¾ ¾ ¾ Apotek med öppenvårdsapotekstillstånd, dvs även sjukhusapotek som har detta tillstånd. Partihandel: I dagsläget har endast Oriola och Tamro inspekterats vad gäller rutiner för hantering av kliniskt prövningsmaterial. Sponsor med tillstånd att tillverka läkemedel har också rätt att bedriva partihandel med sådana läkemedel som omfattas av tillståndet. 10 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel • Nya bestämmelser angående leveranser och kontroller: - Specifikation S ifik ti av d dokumentation k t ti samtt ttransportbetingelser. tb ti l - Specifikation av mottagningskontroll hos apotek och partihandlare. - Specifikation av kontroll vid utlämnande till prövningsställe. ¾ ¾ Avtal med sponsor förutsätts specificera de olika kontrollerna och innehålla uppgift om vilka personer på respektive prövningsställe som har rätt att rekvirera eller beställa prövningsläkemedel prövningsläkemedel. Rutiner för kontroll vid utlämnande ska finnas upprättade och ska vara fastställda av farmacevt. 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel • Ny bestämmelse angående receptförskrivning: – 7 § Vid kliniska läkemedelsprövningar där försökspersonerna enligt prövningsprotokollet själva ska hämta prövningsläkemedlet på öppenvårdsapotek på recept gäller bestämmelserna i LVFS 2009:13 i tillämpliga delar. ¾ ¾ ¾ De så kallade receptföreskrifterna (LVFS 2009:13) är inte tillämpliga för prövningsläkemedel, utom när Läkemedelsverket beviljat tillstånd till en prövning där försökspersonerna enligt prövningsprotokollet ska hämta prövningsläkemedlet ö i läk dl t på åö öppenvårdsapotek åd t k på å recept. t Dvs. förfarandet ska tydligt anges i ansökan till Läkemedelsverket. Ansökan ska innehålla information om kompletterande märkning, i enlighet med föreskriftens märkningsbilaga. Icke-kommersiella studier avses i första hand 11 6 kap. Hantering och märkning av prövningsläkemedel • Förtydligad bestämmelse angående märkning – Märkningsbestämmelser enligt EU GMP Annex 13 ¾ Märkning av prövningsläkemedel klassificeras som tillverkning och kräver tillverkningstillstånd. Det är därför inte tillåtet att märka prövningsläkemedel på en sjukhusklinik. ¾ Undantag: Vissa uppgifter kan behöva kompletteras i märkningen i samband med att prövningsläkemedlet lämnas ut till patient, t.ex. utlämningsdatum och försökspersonens kodnummer i prövningen, vilket får utföras av personal på kliniken kliniken. Vanliga frågor om läkemedelshanteringen • Ska man i ansökan för klinisk prövning redogöra för distributionskedjan? I ansökan om klinisk prövning krävs inte någon beskrivning av prövningsläkemedlens distribution. Sponsor förväntas följa regelverket för distribution av prövningsläkemedel. Detta kan granskas vid GMP/GDP/GCP-inspektion. 12 • Kan prövningsläkemedel skickas från tillverkare eller partihandel i annat EU land direkt till en klinik i Sverige? Nej, prövningsläkemedlet måste gå via Partihandel som har tillstånd som innefattar hantering av kliniskt prövningsmaterial eller Apotek Apotek. Dessa parter ska genomföra farmaceutisk kontroll vid utlämnandet till klinik. Hanteringen blir på så sätt i linje med hanteringen av marknadsförda produkter. • Krävs det särskilt tillstånd till import av prövningsläkemedel? Ja. Prövningsläkemedel får endast importeras från ett land utanför EES av den organisation/det företag som har tillstånd till tillverkning av läkemedel eller särskilt tillstånd till import av läkemedel. • Vem kan frisläppa tillverkningssatser av prövningsläkemedel efter import från tredje land? Namngiven QP på tillverkningstillståndet till import är ansvarig för frisläppning och certifiering av läkemedelssatser till användning i kliniska prövningar inom Sverige och EU/EES. 13 • Vilken sorts märkning av prövningsläkemedel tillåts på apotek? För att få märka prövningsläkemedel krävs tillverkningstillstånd, vilket apoteken saknar. Mot bakgrund av att apoteken sedan många år hanterar prövningsläkemedel, utan att det uppmärksammats generella brister, samt att apotekens verksamhet i övrigt är utförligt reglerad, bedömer Läkemedelsverket att apoteken idag får tex tilläggsmärka när det gäller prövarens namn, utgångsdatum samt tilläggsmärka kommersiella produkter (svensk förpackning) för prövning. • Vilka krav ställs på en partihandlare för att få hantera kliniskt prövningsmaterial och leverera direkt till klinik? Förutom de regelverk som gäller all hantering av läkemedel, ska de ska ha rutiner som uppfyller kraven i 6 kap 6§ 6§, dvs vad gäller leveransförhållanden, mottagande och utleverans. Parthandlaren förutsätts ha ett avtal med sponsorn som reglerar hanteringen och specificerar vem på kliniken som har rätt att beställa prövningsläkemedel för den specifika studien. Vid leverans till sjukhusklinik krävs att partihandlaren är en del av sjukhusets organiserade läkemedelsförsörjning. 14 15
© Copyright 2024