1. No category

20 januari 2014
Definitioner Byggtermer
Marco Izzo S1
Diffusion
Diffusion är den spontana spridningsprocess som äger rum när något, oftast gaser eller vätskor,
med en egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut. Ofta orsakas diffusion av
något slags slumpvandring.
Diffusion genom ångspärr
!Diffusion kan vara transport av vattenånga från fuktiga material eller fuktig luft till torrare material
eller torr luft. Avdunstning är också en form av diffusion eftersom materialet torkar på grund av att
vattnet ångar bort.
!Byggnadsmaterial är olika täta mot vattenånga. Därför varierar problemet med diffusion. PVC-
matta, PE-folie och plåt är exempel på mycket täta material med hög ångtäthet. Nålfiltmatta, tapet
och kalkfärg är istället mycket öppna material med låg ångtäthet. !
Konvektion
Överföring av värme, fukt eller annan substans med strömmande fluid, tex luft eller vatten.
Konfektion genom otäthet i ångspärr
!Inom bygg innebär det lufttransport av vattenånga genom konstruktioner som letar sig genom
springor och/eller håligheter. Orsaken till att konvektion uppstår är skillnader i lufttryck över
byggnader, den så kallade skorstenseffekten. Blåsig väderlek kan bidra till konvektion. Det är
också vanligare med fuktkonvektion vintertid än sommartid.
!Några vanliga fuktskador som orsakas av att luft färdas genom en konstruktion är
kondensproblem på yttertak, kondensskador i ytterväggar och krypgrundsproblem. För att
komma tillrätta med konvektion kan man bygga lufttäta konstruktioner med plastfolie eller vindtät
väv, och täta alla genomföringar vid vägg- och takvinklar. Mitt på väggen räcker det med
överlapp, men vid vägg- och takvinklar krävs mer än så. !
Luftspärr
Luftspärr är materialskikt som ska hindra eller minska luftflödet genom en konstruktion.
!Gränsvärdet för luftläckaget i ytterskalet i ett passivhus har satts till n50 = 0,6 oms/tim, och måste
verifieras genom mätning. En låg nivå på luftläckaget innebär att byggnadens placering och de
lokala vindförhållandena inte får någon större effekt på behovet av uppvärm- ningsenergi.
!För att luftspärren ska vara effektiv måste den vara kontinuerlig, och dess genomsläpplighet
måste vara maximalt 1 x 10-6 m3/m2 s Pa. Fogarna i byggplasten som fungerar som luftspärr på
insidan av värmeisoleringen måste förseglas, och luftspärren måste vara kontinuerlig över hela
ytterskalets area. Eventuella rör för elledningar i ytterväggarna bör installeras mellan luftspärren
20 januari 2014
Definitioner Byggtermer
Marco Izzo S2
och den inre beklädnaden. Skarvarna vid fönster- och dörrfogar måste värmeisoleras och
förseglas, både på utsidan och insidan.
!
Ångspärr
Ångspärr är materialskikt som ska hindra eller minska fukttransport genom vattenångdiffusion
och fuktkonvektion. En ångspärr med stort ånggenomgångsmotstånd fungerar även som
diffusionsspärr.
!Ångspärren är en mycket viktig detalj i en byggnad. Både ur energisynpunkt då den påverkar
lufttätheten och ur fuktsynpunkt eftersom den motverkar eventuell fuktvandring genom
konvektion och diffusion i byggnadskonstruktioner. En ångspärr har alltid ett stort
ånggenomgångsmotstånd och hög lufttäthet. Är ett material lufttätt behöver det dock inte betyda
att materialet har stort ånggenomgångsmotstånd. Om materialet däremot har ett stort
ångmotstånd betyder det oftast att materialet även är lufttätt.
!Alla material i en byggkonstruktion påverkar den totala fukt- och värmetransporten. Det är därför
viktigt att ta i beaktande att inte stänga in material mellan andra material med höga
ånggenomgångsmotstånd. Detta är ett problem som ofta uppkommer då våtutrymmen placeras
vid en yttervägg. Eftersom det krävs ett tätskikt i våtrum, ofta plastmatta eller tätskikt under
kakelplattor, skapas ofta ett problemområde mellan två täta skikt. Vid sådana lösningar är det
speciellt viktigt med noggrant utförande och att det inre skiktet har betydligt högre
ånggenomgångsmotstånd.
!Ångspärren skall placeras på den varma sidan av isoleringen. Ur fuktsynpunkt är den mest
fördelaktiga placeringen av ångspärren så nära väggens insida som möjligt (se figur 9). För att
förhindra skador i ångspärren som tillexempel spikhål, placeras ångspärren med fördel en bit in i
väggen vilket då kallas indragen ångspärr (se figur 10). På så sätt skapas ett installationsskikt där
elinstallationer inte skadar ångspärren. Uppstår ett hål eller annan skada på ångspärren medför
detta oftast ökad fukttransport genom konvektion vilket kan leda till fuktproblem om fukttillskottet
är stort och uttorkningsmöjligheterna är begränsade. Fukttillskottet genom konvektion är normalt
flera gånger större än det fukttillskott som diffusionen ger.
!
Diffusionsöppen spärr
Diffusionsspärr är materialskikt som skall hindra eller begränsa ångdiffusionen till fuktkänsliga
material. Om en diffusionsspärr också är lufttät, vilket den ofta är, fungerar den även som
ångspärr. !
En diffusionsöppen spärr är låter samtidigt huset ”andas”. Man sätter inte in något vattentätt
eller ångtätt skikt. Den fukt som eventuellt diffunderar in i väggen dels kan tas upp av materialet,
utan att detta skadas, och dels har möjlighet att ta sig ut igen.