Maddy Björnström (f. Malmstedt)
och hennes rötter
En resa i släktspår sommaren 2014
Karin Alexanderson & P-O Tellander
1
Innehållsförteckning
Inledning...............................................................................................................................................3
Om källorna..........................................................................................................................................4
Släkten Malmstedts ursprung & tidiga historia....................................................................................5
Westman/Wessman – Maddys farmors släkt........................................................................................9
Peter Westmans hustru Maria Schaels anor...................................................................................10
Johan Malmstedts barn.......................................................................................................................11
Lyon – Maddys mors släkt.................................................................................................................13
Niclas & Anna Malmstedts barn.........................................................................................................16
Johan & Maddy Björnström...............................................................................................................17
Familjerna Björnström i Uppsala & Stockholm............................................................................17
Var är Maddy Björnström begravd?...............................................................................................19
Diskussion..........................................................................................................................................20
Referenser...........................................................................................................................................22
2
Inledning
De tre bröderna Viktor, Fredrik och Herman Björnström (en fjärde son Knut dog endast ett år
gammal) var söner till assessor Johan Björnström och hans maka Magdalena Christina född
Malmstedt. Viktor och Herman blev präster medan Fredrik blev läkare med speciellt intresse för
psykiatri men hade även teologie och filosofisk examen. Gösta Harding har i sin ”Tidig svensk
psykiatri” (1975) försökt förklara sönernas yrkesval genom påverkan från ett religiöst präglat hem
där modern kom att påverka sönerna starkt. Med hänvisning till en muntlig släkttradition ska
sönerna ha hotats av henne ”med helvetet om de inte blev präster” (s. 179). Enligt samma tradition
skall Fredriks läkarval ha accepterats med förhoppningen om att han skulle bli missionsläkare. Av
sönerna ska Herman ha varit den som mest liknade modern till sinne och utseende.
Sommaren 2014 gjorde vi en resa till Göteborg. Det är nämligen där som Magdalena Christina
Björnström (född Malmstedt) har sina rötter. Hon omnämns ofta som ”Maddy” och när
bouppteckning gjordes efter Johan Björnström undertecknade hon själv med ”Maddy Björnström”.
Vi kommer därför att i fortsättningen använda oss av detta namn.
Tidigare har vi intresserat oss för
Björnströmmarna men var nu nyfikna
på mamman till sönerna som
uppenbarligen tycks ha påverkat dem
åtminstone religiöst sett mer än fadern.
Hon skulle enligt Harding ha varit
"Schartauanismen är en inomkyrklig väckelserörelse
som framförallt fick fäste i Bohuslän under 1800- och
1900-talet. Den betonar den enskilda människans
frälsningsförmåga utefter ordo salutis ("nådens
ordning"). Läran utvecklades till en strängt dogmatisk
doktrin av Henric Schartaus lärjungar." Källa:
Wikipedia.
starkt påverkad av det schartauanska
och han spekulerar om hon kan ha påverkats av en biskop Björck. Denne Björck, som utgör en av
de mest kända företrädarna för den schartauanska riktningen, verkar ha vuxit upp i Göteborg och
vara samtida med Maddy Malmstedt och ska senare ha umgåtts med familjen Björnström i
Stockholm. Enligt Harding skulle han eventuellt ha varit släkt med Malmstedts.
Vi ville helt enkelt veta mera om de Malmstedtska rötterna. Vår syn av Maddy har starkt präglats av
ovan nämnda släkttradition, men också av det foto av henne som funnits i släkten, se fotografiet till
höger på omslaget. Det är svårt att inte låta detta foto bekräfta bilden av en strängt religiös
3
schaurtaunsk kvinna. Men vi hade också under senare tid sett den målning föreställande Maddy som
finns i Lene Mörners ägo på Lidingö (se bilden till vänster på omslaget, foto av Andreas Lindberg).
Lene tillhör en gren av släkten som härstammar från Viktor Björnström och hans hustru Ebba von
Kraemer, dotter till landshövding Robert von Kraemer, och som vi fått kontakt med tack vare
Robert von Kraemers släktförening. Målningen av Maddy ger en annan bild av henne, en vacker
kvinna sprungen ur, som vi ska visa, småborgarskapets Göteborg.
Maddy var som sagt från Göteborg och föddes där år 1806. Hennes föräldrar var Niklas Malmstedt
och Anna Lyon. Innan vi beskriver Maddys uppväxt vill vi ge en mer övergripande bild av släkten
Malmstedt och med dem allierade släkter. Se även tabell 1 nedan som visar Maddy Malmstedt av
oss kända anor.
TABELL 1
Maddy Malmstedt
↓
Niklas Malmstedt/Anna Lyon
↓
↓
Johan Malmstedt/Christina Helena Westman│John Lyon/Magdalena Myln
↓
↓
Nils Malmstedt/Sara Isaksdtr│Petter Wessman/Maria Schael
↓
↓
Berent Wessman/A-M Bure│Cornelius Schael/Barbara Ungewitter
↓
↓
↓
Peter Bure/Cath. Wejdling│Johan Schael/Maria von Egmont│Christoffer Ungewitter dy/Apollonia Herweg
↓
↓
↓
↓
Winat Schael│Corneli. v.Egmont//Cornelia Claesdtr│Christ. Ungew. dä/Elsebe Möller│Adam Herweg/Maria Körniges
↓
↓
Pieter von Egmond,
Jakob Herweg
Om källorna
På landsarkivet i Göteborg hittade vi släktutredningar av Gunnar Johnson (1904-1987) som innehöll
mycket av det vi redan visste men också sådant vi inte hade kunskap om. Vi och Gunnar Johnson
har samma anor genom att han härstammar från en bror till Maddy. Gunnar lever inte längre men
hustrun har skänkt hans släktutredningar till landsarkivet. Väl hemma i Falun igen gjorde vi en
upptäckt på hemsidan till stiftelsen Särö kulturarkiv. På en undanskymd plats på sidan hittade vi en
utredning på engelska om släkten ”Lyon 1757-1950” kompletterad av Sven Cavelius, Göteborg.
Både när det gäller Johnsons släktutredningar och Cavelius ”Lyon 1757-1950” kan vi till viss del
bekräfta uppgifterna från andra källor, men det finns också uppgifter som vi inte lyckats bekräfta. Vi
anger referenser i texten där vi tycker det är särskilt viktigt men i övrigt hänvisar vi till
referenslistan sist i dokumentet. Många uppgifter är hämtade ur kyrkoarkiven men vi har inte velat
tynga texten med referenser till dessa.
4
Släkten Malmstedts ursprung & tidiga historia
Släkten Malmstedt kom till Göteborg från trakter nära
Vättern. Enligt släktuppgifter ska Nils Malmstedt, född
1726, varit båtskeppare och kommit till Göteborg från
Visingsö. Han benämns också som båtkarl vid sin död i
Göteborgs domkyrkoförsamling (Gustavi) 1728. Nils
var gift med Sara Isaksdotter och fick fyra barn varav
två dog som små. Sönerna Johan (1759-1831) och Petter
Malmstedt (1762 - 1840) kom att gå som lärlingar hos
en guldsmed Alsing i Göteborg. Alsing hade egen
verkstad med anställda i hörnet av Magasinsgatan och
Kyrkogatan i Göteborg. Johan blev en erkänd guldsmed
med en rik produktion som vi kunde beskåda bl.a. på
Göteborgs stadsmuseum (se bild till höger och på nästa
sida).
Silverföremål av Johan Malmstedt; till vänster Kaffekanna, 1791
och närmast till höger skymtar Gräddkanna, 1798 [se nedan]
(Foto P-O Tellander på Göteborgs stadsmuseum 1/7 2014).
Han har flera alster att beskåda i många kyrkor i Göteborgs- och Bohuslän:
Silverkalkar i Bottna kyrka (1785), Norra Hestra kyrka (1789) Markaryds
kyrka (1806) och Säve kyrka (1811) samt vinkanna i Kungsbacka Kyrka
(1826).1
Johan Malmstedt omnämns som den mest produktiva och ska ha dominerat
marknaden för guld- och silversmide under sin livstid. Han influerade även
guldsmidet i England. Stämpeln bestod av hela namnet MALMSTEDT och
ibland av initialerna IMS. Vi har även noterat att han var ledamot av den
första fattigvårdsstyrelsen i Göteborg. Bilden till höger föreställer ett skåp
som tillhört Johan Malmstedt och ska enligt uppgifter som finns i skåpet ha
stått i hans atelje.
Foto: Andreas Lindberg. Skåpet
tillhör Lene Mörner.
1
Gunnar Johnssons genealogiska samlingar privatarkiv A 569 Volym 4 blad 3. Varifrån Gunnar fått sina uppgifter vet
vi inte, det skulle gå att tolka att de kommer från Bengtsson, Bengt & Munthe, Gustaf (1962). Silversmide:
konsthistoria och teknik. Stockholm: Natur o. kultur. Men det stämmer inte.
5
Efter att brödernas läromästare Alsing dog tog hans
änka Kristina Helena Westman (1748-1801) över
verkstaden och bostaden. Två år senare, 1783, gifte sig
Johan med änkan och övertog därmed en redan
välrenommerad verkstad. Peter däremot gick det inte
lika bra för vad vi kan förstå. Det är tveksamt om han
fullbordade sitt mästarstycke även om han omnämns
som guldsmed. Vi har inte kunnat se eller läsa om några
verk av hans hand. Möjligen har annat spelat in, en av
Peters söner hade grava alkoholproblem.
Bilden till höger är bild nr 2 över silverpjäser av Johan
Malmstedt som vi hittade på Göteborgs stadsmuseum.
Nedan (tab. 2) redovisas efterkommande till Nils
Malmstedt, där spåret till Maddy särskilt markerats.
Silverföremål från Johan Malmstedt; Kaffekanna, 1791 skymtar
till vänster (se ovan), Tårtspade 1814, Strösockersked 1802.
Sockertång 1808 och Gräddkanna, 1798. (Foto P-O Tellander på
Göteborgs stadsmuseum 1/7 2014)
På sidorna som följer kan vi se hur familjerna
Malmstedt bodde.
TABELL
TABELL22Släkten Malmstedts stamtavla, där förfäderna till ”Maddy” har markerats med understrykning.
1
Generation 1
Båtkarl Nils Malmstedt f 1726? d 1768 Gbg g m Sara Isaksdotter f 1724? d 1811 Gbg
Magdalena Malmstedt, f. 1806 Göteborg (Kristine), d. 1881 Stockholm (Katarina)
Barn:
- Johan Malmstedt (se generation 2)
- Peter Malmstedt f 1762 Gbg d 1840 Gbg g 1794 Gbg m Brita Christina Neckgren 2
f 1770 d 1838 Gbg (4 söner och 2 döttrar)
- Andreas Malmstedt f 1765 Gbg d 1767 Gbg
- Maja
Lisa Malmstedt f 1768
Gbg dMalmstedt,
1770 Gbg
Grosshandlare
Niklas
f. 1785 Göteborg (Kristine), d. 1833 Stockholm (Finska) g. 1806
Göteborg
(Kristine) m. Anna Lyon, f. 1788 Venedig, d. 1829 Stockholm (Finska)
Generation 2
Guldsmed Johan Malmstedt f 1759 Gbg d 1831 Gbg g 1 1783 Gbg m Kristina Helena Westman f 1748 Gbg d 1801 Gbg g 2 1801? m Brita Liedberg f 1776 d 1834 Gbg
3
Barn:
1 Sara Christina Malmstedt f 1783 Gbg d 1849 Ullared g 1814 Gbg m Carl Fredrik Fast f 1771 Gbg d 1847 Fagered (2 söner, varav 1 mördad i Kina)
1Guldsmed
Niklas Malmstedt
(se generation
3)
Johan
Malmstedt,
f 1759 Göteborg (Gustavi), d. 1831 Göteborg (Kristine) g. 1801 Göteborg (Kristine)
1 ”Barbro” Malmstedt f 1787 Gbg d 1834 Gbg g 1812 Gbg m Cornelius Jonsson f 1775 d 1863 (3 söner och 3 döttrar)
m. Kristina Helena Westman, f 1748 Göteborg (Amiralitetsvarvsförsamling), d. 1801 Göteborg (Kristine)
2 Adolf Malmstedt f 1804 Gbg d 1878 g 1 m Magnina Elisabet Claesson f 1804 d 1834 (3 söner) g 2 1841 Gbg m Maria Johanna Stenhammar f 1798 Lundby d 1887
4
Generation 3
Grosshandlare Niklas Malmstedt f 1785 Gbg d 1833 Sthlm g 1806 Gbg m Anna Lyon f 1788 Venedig d 1829 Sthlm
Barn:
Båtkarl Nils Malmstedt f. 1726?, d. 1768 Göteborg (Gustavi) g. m. Sara Isaksdotter, f. 1724?, d. 1811
- ”Maddy” Malmstedt f 1806 Gbg d 1881 Sthlm g 1830 Sthlm m Johan Björnström f 1799 Stängnäs d 1869 Uppsala (4 söner)
(Gustavi)
- John Malmstedt f 1809 Gbg d 1887 Köpenhamn g m Christina Stenberg f 1811 Malmö d 1883 Malmö (1 son och 2 döttrar)
- Anna Malmstedt f 1811 Gbg d 1829 Sthlm
- Maria Josephina Malmstedt f 1813 Gbg d 1814 Gbg
- David Niklas Malmstedt f 1815 Gbg d 1851 Sthlm
- Martina Malmstedt f 1816 Gbg d 1880 Sthlm g 1853 Sthlm m Johan Christian Fredrik Wigelius f 1823 Sthlm d 1875?
- Maria Malvina Malmstedt f 1819 Gbg d 1895 Oscarslund Brännkyrka socken
- Carolina Malmstedt f 1821 Gbg d 1830?
- Hawks William Malmstedt f 1824 Sthlm d 1910
- August Leonard Malmstedt f 1827 Sthlm d 1875 Falun g 1856 m Anna Amalia Maria Öhman f 1834 Norrbärke d 1892 Falun (3 söner och 3 döttrar)
6
Göteborg
Grundritning till en byggnad som guld- och silverarbetaren J.P. Malmstedt ämnar uppföra på sin tomt. Varför det står J.P.
Malmstedt på ritningen vet vi inte. Copyright: Regionarkivet.
7
Fasadritningar av en byggnad som guld- och silverarbetaren J.P. Malmstedt ämnar låta uppföra på sin tomt. Copyright: REGIONARKIVET.
Bostaden som Johan tog över efter giftet med Alsings änka låg i hörnet av Magasinsgatan och
Kyrkogatan i rote 3 med kvartersnumret 35. Det huset förstördes i samband med en av bränderna i
Göteborg 1804. Vi har dock funnit ritningar till det stenhus som Johan lät uppföra efter branden (se
bilderna ovan). I huset bodde åtminstone 1812-1823 Johan Malmstedt, brodern Petter och Johans
son Niklas med familjer. Fastigheten övertogs 1830 av en måg till Johan, Cornelius Johnsson, gift
med dottern Barbara Helena. Johan ägde dessutom lantegendomen ”Christinelust” i Lundby socken
på Hisingen bestående av ½ mantal av kronodomänen Stillestorp, 3/8 mantal av Klockargården och
3/16 mantal av Letsegården. ”Christinelust” såldes år 1803.
Johan Malmstedt fick tillsammans med Kristina Helena Westman tre barn, en son Niklas född 1785
och två döttrar Sara Christina född 1783 och ovan nämnda Barbara (Barbro) Helena född 1787. De
levde alla till vuxen ålder. Däremot dog modern/hustrun 1801 endast 53 år gammal. Johan gifte om
sig med Brita Liedberg (1736-1834). De fick en son Adolf 1804 (död 1878). Innan vi går vidare
med släktens Malmstedts senare historia vill vi även berätta något om Johans första hustru Kristina
Helena Westman, farmor till Maddy, och hennes rötter.
8
Westman/Wessman – Maddys farmors släkt
Kristina Helenas föräldrar var
”Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller
lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i
sammansättningar och är en äldre beteckning på
Wessman (1708-1770) och hans
handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I
hustru Maria Schael (1709 – 1770). sammansättningar är det en beteckning för att något eller
någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg,
Efternamnet Westman/Wessman
kofferdiflagg och kofferdikapten.” Källa: Wikipedia.
har skrivits på olika sätt i källorna.
kommendörkaptenen Petter
Fadern, Petter Wessman, var inte från Göteborg utan han föddes Katarina församling i Stockholm.
Hans far, Berent Wessman (1670 – 1721), var kofferdikapten där och gift med Anna-Maria Bure
(1681 – 1764) dotter till amiralitetslöjtnant Peter Bure och Catarina Wejdling.
I ”Biografiska anteckningar om örlogsflottans
officerare 1700 – 1799” finns följande anteckning:
Wessman (Westman), Petter Berent(sson); holl kofftj 1720-25 sk
Helena Galej 1720-21, Nieuve America (Västindien) 1722-24;
eng kofftj styrm sk Maria till Jamajka 1725; holl västind komp sk
De Beschutter om 54 kanoner; sv kofftj 1730-31; kofftj befhav
1732-36; uskepp Gbgs esk 26.1 1738; konstit varvslöjtn 1740; ch
brigant Sjökatten 1741; ord löjtn 18.3 1743; ch galjot Kamelen
1744; kaptlöjtn Ka stat 31.8 1751; trpt Gbgs stat 1755; ch freg
Fama 1757; sk Konung Adolf Fredrik 1758; kapt 11.8 1760;
komdkapt 18.11 1767; [...] Under resan med Nieuve America
deltog W på kusten vid Porto Bello i en tio timmars strid med
spanska 64-kanonsk De Nette (?), fartygen skildes med stora
förluster å ömse sidor. I De Beschutter deltog W på Fido redd,
Karta 1760 på bebyggelsen på sjökanten av Gamla Varvet enligt Angola,
Lars Wessborg. Peter Wessmans egendom a-d. Källa: Riksarkivet.
i striden med ett portugisiskt 70-kanonsk, som vid 13e
salvan sprang i luften (Börjesson 1942, sid. 212).
Citatet beskriver vilka tjänster han hade och namnen på de skepp (sk) han tillhört. Som beskrivits
ovan har kofferdi med handelssjöfart att göra men Wessman deltog uppenbarligen även i strider.
Peter Wessman bodde i Gamla Varvet vid Stigberget. I ”Gamla Varvet vid Göteborg 1660-1825” av
Ernst Bergman framgår att Peter Wessman innehade tomt 5 vid älvstranden och stadsgränsen åren
1737-1770 (s 242). En tomt han förvärvat av sin svärfar Lorens Kullin (Collin) i Peters första gifte.
9
På tomten, en av de största vid Gamla Varvet, innehade han en rad byggnader, bl.a. en
sillsaltningsinrättning och han lär även där ha bekostat egen hamn (s. 174).
Peter Westmans hustru Maria Schaels anor
Kristina Helenas mor, Maria Schael, var dotter till Cornelius Schael (född 1682 - 1738) och Barbara
Ungewitter (1682 – 1770). Familjen Schael ägde hus och tomt på nuvarande Drottninggatan i
Göteborg men miste den i samband med en av de många bränderna som drabbat Göteborg, denna
gång 1721. Cornelius var handlande. Familjen ska ha drabbats hårt då de förlorade i stort sett allt.
Vid tidpunkten för branden hade han och hans hustru åtta barn. De fick senare ytterligare tre.
Familjen flyttade till Stigberget och Cornelius fick överta Johan Casparssons anrika
Göteborgsbryggeri. Även bryggeriet hade drabbats av branden och fått flytta från Drottninggatan
till Stigberget. Cornelius beviljades gillesrättighet 1722 efter att gillet tagit hänsyn till familjens
svåra belägenhet och därmed kom han och hans hustru att bli bryggare.
Bryggeriet gick bra. 1731 övertog makarna
Stigbergets värdshus beläget där nuvarande
restaurangen Henriksberg ligger (se bild). Det låg
strategiskt både land- och sjöfarare. Magistraten
godkände verksamheten. Cornelius avled 58 år
gammal och änkan övertog bryggeriet. Det var under
bryggeriets glansperiod som Barbara styrde och
ställde och hon beskrivs som energirik. Hon drev det
framgångsrikt ända fram till sin död trettio år senare
1770. Samma år hade hon 88 år gammal framträtt
vid gillets möten.
P-O vid Henriksberg. Här låg det gamla värdshuset som Schael
övertog. Foto: Karin Alexanderson.
10
Värdshuset upplöstes i slutet av 1700- talet. Bryggeriet
lades ned på 1830-talet men hade då gått ur släkten. Det
hindrar dock inte att det idag går att dricka öl från
Stigbergets bryggeri. Bryggeriet har återuppstått som ett
modernt mikrobryggeri (se bild). Fantastiskt gott dessutom!
Släkten Schael har holländskt påbrå. När staden Göteborg
grundlades så skedde det bl.a. genom att holländare inbjöds
i början av 1600-talet av Karl den IX att driva handel med
skattefrihet på den motsatta sidan av nuvarande Göteborgs
centrum (Hisingen mitt emot Älvsborg). På så sätt är de
holländska släktnamnen ”levande” exempel på Göteborgs
Kran med öl från Stigbergets mikrobryggeri. Foto: P-O
Tellander.
stads historia. Denna ursprungliga bosättning brändes ned.
Gustav den II Adolf anlade det nya nuvarande Göteborg
1621. Under 1600-talet bestod Göteborgs
”Under medeltiden, var en pärlstickare en
hantverkare som i huvudsak broderade
kyrkliga textilier (kyrkoskrudar, altardukar,
etc.) med pärlor och guld.” Källa:
Wikipedia.
innevånare av holländare i majoritet men även
skottar och tyskar har spelat stor roll för
Göteborgs fortsatta utveckling. Cornelius
härstammar både på fädernet och mödernet (von
Egmont) från dessa tidiga invandrare. Schael var pärlstickare två generationer bakom Cornelius, de
broderade tyger ofta för kyrkliga ändamål.
Pieter van Egmont, tillhörde magistraten, född andra hälften av 1500-talet, var stamfar till en av
Göteborgs äldsta familjer. Släkten Ungewitter var, före Barbara, brännvinsbrännare och slaktare
troligen med holländskt eller tyskt ursprung.
Nu lämnar vi Peter Westmans hustru Maria Schaels anor (Maddys farmors sida) och går vidare med
Maddys farfar, Johan Malmstedt och hans barn i giften med Christina Helena Westman och Maria
Liedberg.
Johan Malmstedts barn
Johan hade tre barn med sin första hustru och ett med sin andra. Den äldsta dottern Sara Christina
gifte sig med en kyrkoherde Karl Fredrik Fast verksam i Fagered i Halland. Även han var barn till
11
en guldsmed. Han höll enligt uppgift mycket långa predikningar, så långa att församlingsborna gick
ut och kom inte tillbaka (Gunnar Johnsons genealogiska samling).
Karl Fredrik Fasts och Christina Malmstedts bägge söner blev präster. Den yngste sonen, Joseph
Fast, född 1822 blev missionär i Kina och där mördad av sjörövare. Om honom finns en artikel i
Svenskt Biografiskt Lexikon.2
Yngsta dottern Barbara Malmstedt (1787-1834) gifte sig med handlanden Cornelius Jonsson (1775
– 1863). Barbara dog 1834 i Göteborg av kolera. Detta år drabbades Göteborg av en koleraepidemi
p.g.a. brister vad gällde rening av avlopp. Många människor dog vilket gjorde att Göteborg senare
förnyade sitt vatten och avloppssystem. Som vi ska se var det fler av Maddys släktingar som
drabbades. Barbara var således hennes faster. Efter fasterns död finns antecknat saker av silver samt
religiös litteratur. Redan dessförinnan hade Barbara och hennes man övertagit faderns Johan
Malmstedts fastighet, som omnämnts ovan, i hörnet av Kyrko- och Magasinsgatorna. Maken
förvärvade senare även intilliggande tomt och löste ut barnen. Egendomen såldes senare utanför
släkten. Kvarteret är nu helt nybyggt.
Adolf Malmstedt (1804 - 1878), sonen i det andra äktenskapet blev präst. Modern Brita Liedberg
dog även hon i kolera ödesåret 1834. Gunnar Jonsson citerar Göteborgs stifts herdaminne där det
framgår att Adolfs ideal var Schartau. Han var nykterhetsvän och komminister i Säve. Adolf
beskrivs, trots detta menar vi, som livlig, munter och underhållande både som föredragshållare och i
sällskapslivet (Johnsons genealogiska samling).
2 <http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15154>hämtad 2014-11-13
12
Sonen i det första äktenskapet Nicolaus/Niclas/Nils
(1785 – 1833), Maddys far, blev inte guldsmed som
man kan tro utan handlande. Han gifte sig 1806 med
Anna Lyon (1788 – 1829) och, visade det sig, fick tio
barn. Vi hade bara uppgift om åtta av dessa innan vi
började vår släktforskarresa. De två yngsta som vi inte
kände till är födda i Stockholm. Vi vet inte så mycket
om Niclas mer än att han fick burskap 1810, det vill
säga rätt att idka handel. Som tidigare nämnts bodde
familjen en tid i samma fastighet som Johan och Per
Malmstedt. 1823 flyttade Niclas och Anna med barnen
till Stockholm. 1830 bodde de i gamla stan i en
fastighet vid Västerlånggatan 77 / Prästgatan 76 i
kvarteret Latona tomt nummer 10 (nyare numrering) Västerlånggatan 77 i Stockholm. Foto: Karin Alexanderson.
se bild till vänster.
Lyon – Maddys mors släkt
Niclas hustru Anna Venezia Lyon (engelsk uttal Lion är vår tolkning) dog i Stockholm 1829. Hon
föddes spännande nog i Venedig 1788. Hur kommer det sig? Kan det verkligen vara möjligt? Vi tror
det eftersom fadern, John Lyon (1757? - 1812), var kofferdikapten och kom från Storbritannien. Här
följer uppgifter om John Lyon från en utredning över Lyon 1757-1950 som vi hittat på nätet:
John Lyon, born about 1757; he came to Gothenburg as british shipmaster the following times during the
years 1780, 1782-l786, 1788 and 1789, and all these years his home was at Berwick-on-Tweed. 1780 6/7 from
Berwick with his unfree sloop "the John" of 21 1/5 lasts, 1780 25/9 from Berwick with his unfree sloop "the
Elisabeth" of 28 1/10 lasts, 1780 13/13 from Rotterdam with the same sloop, 1782 13/12 and 15/5 from
Berwick with the same sloop, 1782 l/7 from Sunderland with the same sloop, 1783 2/4 from Sunderland and
with his unfree sloop "The Betsay and Beggy" of 23 1/5 lasts, 1783 16/5, 12/6 and 31/7 from Berwick with the
same sloop (a passeport of sea, now in the possession of his descendent Clarence Hawks Lyon, [..], was maked
out at Gothenburg 1783 14/6), 1783 12/9 from Sunderland with the same sloop, 1783 26/11 from Berwick with
the same sloop, 1783 8/5 and 19/6 from Berwick with the same sloop, 1784 1/9 from London with the same
sloop, 1784 16/1 from Flushing with the same sloop, 1785 15/5 20/4 and 11/10 from Berwick with the same
sloop, 1786 15/5 from Berwick with his unfree sloop "the Gothenburg Packet" of 33 7/10 lasts (the vessel was
13
built at Berwick in 1786; he was appointed at London on 1787 25/5, remaining in command until 1790 1O/9,
on which date he was superseded by John Craig; owners were "John Squall of the Circus, Minories, Merchant,
Johan Davidson of Berwick-on-Tweed, Merchant, and John Lyon of the Minories, Mariner"); 1788 21/10 from
London with the same sloop (he was bound for Marstrand and Gothenburg, but on account of the
distrurbances of war he was obliged first to enter Gothenburg), 1789 4/5 and 6/8 from London and 9/11 from
London and Marstrand with the same sloop (he payed off from the general register and record office of
shipping and seamen of Gothenburg, bound for the West sea, 1789 14/5, 13/8 and 13/11, and then his mate was
John Craig);
He came to Gothenburg as master of ”The Gothenburg Packet” also in 1790 14/6 and 11/10 from London and
Marstrand, and at that time his home was in London; he seems to have sailed between 1786 15/5 and 1788
21/10 on the Mediterranean sea and thereby to have on board his wife: gained burgership on seafaring at
Kungsbacka in Sweden 1790 18/1. but he seems not to have resided at Kungsbacka and instead to have
removed to Gothenburg directly from London: gained 1796 18/5 by the Board of trade of Stockholm patent as
owner of the sloop ”Hoppet” of Gothenburg of 11 2/3 lasts, built at Karlskrona in 1786, which sloop he
commanded himself; discharged from his burgership in Kungsbacka 1798 9/7: gained burgership as merchant
at Gothenburg 1799 4/1, died 1812 28/6 at Gothenburg, Christinae congegation, at the age of 55 years. His
house in Gothenburg was after his death sold to the Royal Bachelors Club. From him his descendant Clarence
Hawks Lyon (...) also has a book-case, a bureau and a
great timepiece, all made at Berwick, as well as some
silver spoons, a gift of the doge of Venice.
Doge (Veneziansk form av it. duce, från lat. dux "ledare")
var titeln på den person som innehade det högsta ämbetet i
de historiska stadsstaterna Venedig, Amalfi och Genua.”
Källa: Wikipedia.
I Skottland finns en klan Lyon troligen invandrad från
Normandie med Vilhelm Erövraren. Vi har inte lyckats hitta
någon koppling mellan ”vår” John Lyon och denna skotska
klan. Utredningen vi hittat om ”Lyon 1757-1950” ger heller
inga svar på frågan om John Lyons ursprung. Men den ger
istället en förklaring till varför Anna Venezia Lyon kan vara
född i Venedig 1788. Fadern seglade ju på Medelhavet vid
denna tid och hade med sig sin fru på resan. Anna Lyons
andra förnamn Venezia är den latinska namnformen för
Venedig. Utredningen om Lyon hävdar dessutom,
visserligen med ett frågetecken, men ändå, att Anna skulle
Altaret i Santa Maria della Salute i Venedig.
Källa: Wikipedia.
ha blivit döpt i kyrkan Santa Maria della Salute.
14
Margareta Myln, John Lyons
första hustru och mor till
Anna Venezia, är svårfångad.
Enligt bouppteckning efter
henne 1794 i Göteborg ska
hon ha dött i Berwick i
Skottland 1791. Samtidigt
ska det enligt utredningen
”Lyon 1757-1950” dessutom
finnas en anteckning efter
henne i Berwick-on-Tweed
(d.v.s. Berwick på den
engelska sidan) som indikerar
att hon där ska ha blivit
begravd 1790. Dessutom
inställer sig frågan vad hon
hette. Enligt bouppteckning
hette hon Magdalena, enligt
uppgifter i ”Lyon 1757-1950”
Karin vid det stenhus som John Lyon lät uppföra 1805 och som senare fick namnet Dahlgrenska huset.
Skylten på huset upplyser om John Lyon. Foto: P-O Tellander.
kan hon ha hetat Margaret.
I en förteckning över Göteborgs tomter och dess ägare under 1637 till 18073 återfann vi John Lyon
som ägare till en fastighet som såldes redan 1814 men som fortfarande finns kvar om än i ombyggt
skick. Här framgår att ägare till detta stenhus var sjökaptenen Johan Lyon ”som flyttat hit i riket och
bofäst sig i staden”. Det framgår också att han fick burskap som grosshandlare i Göteborg 1799 (se
bild).
Enligt de uppgifter vi hade tidigare skulle Anna Venezia ha varit det enda barnet till John Lyon i sitt
första gifte, men enligt ”Lyon 1757-1950” hade John före sin Medelhavsresa fått ytterligare två
döttrar födda i Berwick-on-Tw. Bägge dessa äldre systrar till Anna Venezia dog emellertid tidigt.
3
<http://www.gbgtomter.se/> hämtad 2014-11-13. På denna webbsajt presenteras omkring 900 tomter i Göteborg
och deras ägare under perioden 1637-1807. Texterna är resultatet av Olga Dahls forskningar under flera decennier
och utgör ett unikt material för studiet av Göteborgs historia. Sajten öppnades till Olga Dahls 90-årsdag den 20
september 2007. Hon avled den 3 oktober 2009.
15
Efter hustrun Magdalena Mylns död gifte John om sig med Mary Schmidt och fick med henne
ytterligare tio barn alla med brittiska namn: Hawks, John, Bettsey, Mary, David, Thomas, Billy,
Margaretha, James och Emelie. Kan det vara så att en del av barnen fick namn efter båtar som John
seglat?
När John Lyon dog 1812 blev Mary Schmidt ensam med tio barn, 2-18 år gamla. Anna Venezia var
då redan gift sedan 1806 och hade tre egna barn och ett fjärde på väg. Även Mary dog i kolera 1834.
Niclas & Anna Malmstedts barn
Niclas och Anna fick som sagt tio barn. Vi vet att
åtminstone åtta barn nådde vuxen ålder. Magdalena
Christina (Maddy 1806 – 1881) var äldst och blev
sedermera mamma till bröderna Björnström. John
(1809 – 1887) blev sergeant, gifte sig med Christina
Stenberg och kom att bilda utgångspunkt för den
skånska grenen av släkten Malmstedt. Anna
Elisabeth (1811 – 1829) dog bara några dagar före
sin 18 årsdag (dödsorsak feber). Maria Josefina
(1813 – 1814) blev bara ½ år gammal. David Niclas
(1815 – 1851) var verksam i Stockholm som
handelsbokhållare och kryddhandelsbetjänt. Martina
(1816-1880) blev också hon kvar i Stockholm och
gifte sig med jägmästaren och skogsförvaltaren John
Christian Fredrik Wigelius (1823 – 1875). Maria
Malvina (1819 – 1895) bodde hos systern änkefru
Prästgatan 76. Baksidan av Västerlånggatan 77. Foto: Karin
Alexanderson.
Maddy Björnström på Bondegatan. Verkade enligt Gunnar Johnson "såsom en öm beskyddarinna
för hemlösa kattor". Hon dog ogift i Oscarslund i Brännkyrka socken. Näst i syskonskaran var
Carolina (1821-?). I husförhörslängden för finska församlingen 1821-1830 i Stockholm nämns hon
som död. Avslutningsvis då de två yngsta barnen, födda i Stockholm, vilka vi inte kände till innan
vi gjorde vår resa och fick ta del av Gunnar Johnsons uppgifter. På bilden på denna sida ser vi
Prästgatan 76 (baksidan på Västerlånggatan 77 – se ovan). Det var där familjen Malmstedt bodde
när de flyttade till Stockholm. Hawks William (1824 – 1910) var således född i Stockholm men ska
enligt uppgift ha dött ogift i Göteborg. Han utbildade sig inom guldsmedsyrket och lär ha vandrat
16
om somrarna landet runt och graverat in namn på silversaker. Han beskrivs av Johnson som en "en
liten torr gubbe". Han är dessutom lite av en skugga och vi har svårt att hitta honom i källorna. Men
han ska ha blivit ställd inför rannsakan för stöld i bl.a. Örebro. Den yngste av sönerna som föddes i
Stockholm hette August Leonard (1827 – 1875). Han bana blev en annan. Han var nämligen
verksam som stadsfiskal i Falun. Han gifte sig med Anna Amalia Maria Öhman född i Norrbärke
(1834 – 1892). De fick sex barn alla födda i Falun mellan 1856 och 1869. Ingen av barnen blev kvar
i Falun som vuxna.
Johan & Maddy Björnström
Inledningsvis beskrev vi att Maddy var mamma till fyra söner. Magdalena Malmstedt (1806-1881)
gifte sig 1830 i Finska församlingen kyrka i Stockholm med dåvarande notarien (sedermera
assessor) Johan Björnström (1799-1869). Johan var född i Strängnäs där han blev föräldralös i unga
år. Johans far och flera generationer på fädernet var borgmästare i Torshälla/Strängnäs. Maddy kom
som vi har beskrivit med sin far och mor från Göteborg. Familjen bodde i Stockholm och samtliga
söner är födda där. Knut dog tidigt och är begraven på Katarina kyrkogård. Johan var assessor vid
Hall- och Manufaktur Rätten (numera Stockholms stadsmuseum).
Enligt Harding flyttar makarna 1831 4/3 in i S:ta Catharina församling (östra-inre) och bodde i
Quarteret Oroen Rote 12 nr 1407 och 1837 i hörnet av Falkenbergs- och Södermanlandsgatorna,
som numera heter Åsö- och Södermannagatorna, med adressnummer 17 i kvarteret Tegelslagaren.
Märkligt nog är detta hus fortfarande kvar och inrymmer firman Stille-Werner samt Medicinhistoriska Museet,
adress Åsögatan 146. Familjen tycks 1860 ha flyttat till Clara förs och bor i Clara Norra Kyrkogata efter att
någon tid dessförinnan ha bott i Maria förs, antagligen under den tid barnen gick i skolan där.
Familjerna Björnström i Uppsala & Stockholm
År 1865 flyttade Johan och Maddy Björnström till Uppsala och bodde i kvarteret Munken nr 1 och
4. Enligt husförhörslängden var Johan Protonotarie
vid Kammarrätten. Troligen bosatte sig Johan och
Maddy i Uppsala för att komma närmare Fredrik
Björnström och hans unga familj, som då bodde i
17
”PROTO-NOTATIRE … 1) ... benämning på
den tjänstemn i vissa ämbetsvärk (i sht i en
hovrätt l. ett kollegium l. justitierevisionen)
som i tjänsteställning stod närmast över
notarierna, förste notarie” Källa: SAOB.
grannkvarteret Fågelsången i Uppsala. Sonen Fredrik var vid tidpunkten adjunkt vid Uppsala
universitet. Något som säkert haft betydelse för makarna Björnström flytt till Uppsala var också att
den tidigare landshövdingen i Uppsala, Robert von Kraemer och hand hustru Charlotte, bodde i
närheten (dottern Ebba v K hade gift sig med Viktor Björnström 1862). Några år senare skulle
Johan och Maddys yngsta son Herman flytta till Uppsala och enligt husförhörslängden skulle även
han bo i kvarteret Munken nr 1 och 4. Johan Björnström avled den 19 december 1869 och Maddy
blev därmed änka. År 1871 gifte sig Herman med sin ungdomskärlek Hedvig (Hedda) Mossberg
och fick med henne Georg 1872 och Hedvig 1873. Men glädjen i släkten i Uppsala skulle emellertid
snabbt ånyo förbytas i sorg. Redan i början av 1872 dog Fredriks första hustru, Hedvig (Hedda)
Björnström (f. Siefvert), och efterlämnade make med två små barn, Elin f. 1864 och Ruth f. 1867.
Maddy bodde nu med Herman och hans familj. Enligt adresskalender för Uppsala 1872 bodde
familjen då på Klostergatan 7 (alltså inte i kvarteret Munken) även det centralt i Uppsala. Herman
blev utsedd till kyrkoherde Katarina församling i april 1875, men enligt inflyttningslängden för
Katarina församling kom han till församlingen först i november 1875 tillsammans med sina barn
och änkefru Maddy. Men bedrövelserna skulle fortsätta att förstöra glädjeämnena. Sommaren 1875
avled Hermans hustru, Hedda Björnström (f. Mossberg) på Sätra brunn. Troligen vistades Herman
med sjuklig fru, barn och moder på Sätra brunn denna sommar. Historien upprepade sig. Återigen
blev en son till Maddy änkling med två små barn, Georg f. 1872 och Hedvig f. 1873. I brev daterat
Uppsala den 9 september 1875, till sonen Victor, beklagade Maddy Hermans hustru Heddas
bortgång:
Jag kan emellanåt inte tro att det är sant att vår lilla Hedda är borta, det förefaller ödsligt och tomt, stackars
min Herman och att jag kunde vara honom till någon glädje och nytta.
Maddy återkom i breven till Victor om sin oro både över sin egna hälsa och om att denna skulle
verka hindrande från att hjälpa sin son. Hon undertecknade oftast breven med ”Morgumman”. Men
Morgumman spelade roll. I ovan nämnda brev skrev hon:
Då farmor klockan sju dricker sitt caffe uti i salen äro barnen färdigklädda, de vakna tidigt, då få de äta mjölk
och skorpa hos farmor äro så lydiga och snälla, sedan får de gå in och helsa på Pappa som undantagande
idag ligger,
18
I Stockholm bodde Herman Björnström på Högbergsgatan 17. Förutom modern Maddy och de två
barnen fanns enligt husförhörslängden även hushållerska, kokerska, piga och barnflicka i hushållet.
Den då 70-åriga redan svaga Maddy behövde inte eller snarare kunde inte vara till någon större
hjälp i hushållet. Huset på Högbergsgatan är rivet och nuvarande hus är från 1933.
År 1878 återfinns Maddy på adress Östra kyrkogatan 1 (numera Fjällgatan/Mäster Mikaels gata).
Där bodde hon tillsammans med sin syster Malvina Malmstedt. Samma år ska de emellertid flytta
till Stora Bondegatan 8. Kan det vara så att Malvina under denna tid fick ta hand om sin storasyster?
År 1881 dog Maddy av slaganfall (Stroke). Då bodde bägge systrarna ännu på samma adress. Både
huset vid Östra kyrkogatan 1 [Mäster Mikaels gata 1?] och Stora Bondegatan 8 är rivna.
Var är Maddy Björnström begravd?
Johan Björnström är begravd på Uppsala kyrkogård och
där ska enligt gravstenen också vila ”Dess Maka och
Barn” (se bilden till höger). Men går man till ”Begravda i
Sverige” och registret över vilka som ligger begravda där
så saknas inte bara barnen, utan även makan – Maddy. Vi
vet sedan tidigare att sonen Knut Björnström finns
begravd i Katarina kyrkogård, sönerna Victor och Fredrik
Björnström i Solna kyrkogård och sonen Herman i Östra
kyrkogården i Västerås. Var Maddy Björnström begravdes
vet vi inte. Kan det vara så att hon trots allt blev begravd i
samma grav som Johan utan att det registrerades? Eller
blev hon begravd i den församling där hon dog, nämligen
vid Katarina kyrka, där hennes son Knut redan låg? I 1881
års dödbok för Katarina församling står att Änkefru
”Assessoren Joh. Björnström Dess Maka och barn” Foto:
Karin Alexanderson.
Magdalena Kristina Björnström, f. Malmstedt, dog den 19 februari och begravdes den 22 februari.
Borde det inte ha framgått om hon hade gravsatts utanför församlingen?
Idag har samtliga nu levande ättlingar till Robert von Kraemer (1791-1880) även Johan Björnström
19
och Maddy Malmstedt som förfäder. Detta antingen via sonen kyrkoherde Victor Björnström (18311881), gift med Ebba von Kraemer (1837-1899), eller via sonen domprosten Herman Björnström
(1839-1908), gift med Anna De la Gardie (1854-1937), vars mor var Mathilde von Kraemer (18261907). Både Mathilde och Ebba var döttrar till Robert von Kraemer.
Diskussion
Bilden av Maddy är inte entydig. Inledningsvis hänvisade vi till släkttraditionen och släktfotot som
gav intryck av en starkt religiös schartauansk kvinna. Samtidigt hade vi tack vare det tidiga
porträttet på Maddy fått en aning om det inte var hela sanningen. Den dubbelhet vi tycker oss se hos
Maddy Malmstedt har att göra med hennes brokiga rötter. Vi fann att hon är uppvuxen i en stor
barnfamilj där pappan var handlande och son till en guldsmed. Mamman var dotter till en skeppare
och född i Venedig. Studera t ex porträttet på Maddy på omslaget till vänster: Är det inte en
skotskrutig sjal hon bär? Med Maddy får släkten rötter tillbaka till Göteborgs grundande och dess
brokiga historia med invandrade holländare, tyskar, britter, skottar m.fl. Här finns längre tillbaka
bryggare, brännvinsbrännare, slaktare och pälstickare. Hennes bakgrund och uppväxt ger oss inga
ledtrådar i religiös riktning. Men det fanns nära släktingar som var präster t.ex. var en faster gift
med en präst som i sin tur fick två söner där en blev präst och en missionär. Maddys pappas
halvbror Adolf var präst (och nykterhetsvän) och schartauan.
Harding lyfte fram en biskop Björck som skulle
Gustaf Daniel Björck, född 30
maj 1806 i Göteborg, död 3 januari 1888,
var biskop i Göteborgs stift 1856-1888 (som
sådan också självskriven ledamot i
prästeståndet … Källa: Wikipedia.
ha påverkat Maddys religiösa inriktning mot
schartauanismen. Han spekulerar t.o.m. att de
skulle vara släkt. Biskopen kom nämligen från
Göteborg och var född samma år som Maddy.
Kanske var det barndomsvänner? Något släktskap mellan Björcks och Malmstedts har heller inte vi
kunnat finna, men biskop Björk, med böjelse för schartaunismen, kan ju ha påverkat Maddy i
schartauansk riktning ändå. Björck var också verksam, förutom i Uppsala, Göteborg och Uddevalla,
också i Stockholm några år från 1856 – 1867 då han var riksdagsman. Han beskrivs av Harding som
from men inte fanatisk. I ett brev till Victor daterat ”Fredagsmorgon 1873” nämner Maddy biskop
Björck som viktig person för henne. Men igen en viss dubbeltydighet. Hon vet inte var han bor.
Du var så snäll att du lofvade att du skulle efterhöra Biskop Björks bostad. Låt mig få veta det då du skrifver.
Jag längtar efter att få träffa honom som Du vet att jag håller så mycket utav.
20
Enligt Wikipedia bör han funnits i Göteborg vid denna tid. Man kan också tänka sig att svåra
upplevelser i livet kan ha betydelse för Maddys religiositet. Att hon hade en stark gudstro framgår
av de brev av hennes hand som vi läst. Hon deltar i gudstjänster och aftonböner, hon håller
bönestunder med jungfrurna och refererar till psalmer m.m. Harding har pekat på koleran, med
hänvisning till situationen i Stockholm, som en av orsakerna till Maddys allt starkare religiositet.
Men det var i Göteborg, vad i kan förstå, som Maddy verkligen drabbades av koleraepidemin 1834
genom att hon där miste sin faster och sin farfars och morfars hustrur i deras respektive andra gifte
detta år. Hon hade onekligen skäl till oro, epidemin även drabbade Stockholm, då mor till två små
söner (Victor och Fredrik, 3 och 1 år gamla). Senare kom hon att uppleva att båda sönerna Fredrik
och Herman blev änklingar 1872 respektive 1875, med vardera två små barn Elin och Ruth
respektive Georg och Hedvig, dvs. väldigt nära inpå varandra. Hon hade själv blivit änka 1869. Det
var många sorger som drabbade familjen som kan ha varit grogrund för en växande religiositet.
På vår resa i Göteborg fanns få hus med släktkoppling att beskåda därför att Göteborg har eldhärjats
flera gånger. Men skepparen och sedermera handlaren John Lyons stenhus står kvar, uppfört 1805.
Dessutom kan farfars, guld- och silversmeden Johan Malmstedts, silverpjäser beskådas på
Stadsmuseet i Göteborg. Nyligen fick vi även kännedom att det finns silverföremål av Johan
Malmstedt i släktens ägo. I kyrkor i Västsverige finns nattvardskalkar gjorde av denna silversmed.
Kanske även här en koppling till religionen och kyrkan?
En gren av Maddys rötter går till Stockholm. Peter Wessman, hennes farmors far, var född i
Katarina församling i Stockholm. I denna församling skulle också Maddy sluta sina dagar. Men
frågan om var hon är begravd/jordad gäckar oss.
21
Referenser
Adresskalender (1872). Uppsala. Carolina rediviva.
Bergman, Ernst (1954). Gamla varvet vid Göteborg 1660-1825: historik och beskrivning. Göteborg:
Nautic
Börjesson, Hjalmar (1942). Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700 – 1799.
Generalstabens litografiska anstalts förlag. Stockholm.
Cavelius, Sven (1950). Lyon 1757-1950. Kopierad och kompletterad. Särö kulturarv. Göteborg.
<http://www.sarokulturarv.se/GetContentdExternal=DuMD2WkMYT6dLWdpUpiXbeMv98jlhS873
> Hämtat från Internet 2014-11-13
Dahl, Olga (2007). Göteborgs tomtägare 1637-1807. <http://www.gbgtomter.se/> hämtad 2014-1113.
Harding, Gösta (1975). Tidig svensk psykiatri. Verbum.
Johnson, Gunnar (årtal xxx). Genealogiska samling privatarkiv A 569. Landsarkivet Göteborg.
Volym 4. blad 3
Kyrkoarkivarier (för detaljer hänvisas till P-O Tellander)
Projekt Runeberg. Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag /
Johan Malmstedt i fattigvårdsstyrelsen. Del 2 / sid 348f.
<http://runeberg.org/gamlagot/2/0348.html> hämtad 2014-11-13
Region- och stadsarkivet Göteborg (2008-2013).Ritningsregistret.
<http://search.arkivnamnden.org/regark/ritreg/search?q=Malmstedt> hämtat 2014-11-13.
Sveriges släktforskarförbund (2008). Begravda i Sverige [CD-skiva].
22