RAS-2014 arbetskopia
Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Svenska Lagotto Romagnolo-klubben, SLRK Januari 2015 1 INNEHÅLL Förord........................................................................................................................................ 5 Inledning ................................................................................................................................... 6 Bakgrund till RAS ................................................................................................................... 6 Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete med RAS ........................................................ 6 Möten och konferenser ........................................................................................................... 7 Enkäter ................................................................................................................................... 8 Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige ........................................................................... 9 Generellt om rasen ................................................................................................................. 10 Bakgrund/ändamål ............................................................................................................... 10 Uppförande/karaktär ............................................................................................................ 10 Användningsområde ............................................................................................................. 10 Storlek och utseende ............................................................................................................. 11 Hälsa .................................................................................................................................... 11 Pälsvård ............................................................................................................................... 11 Reproduktion .......................................................................................................................... 12 Hälsoläget i rasen – allmänt .................................................................................................. 12 Vision, mål och strategier ...................................................................................................... 13 Population/Avelsstruktur ...................................................................................................... 14 Effektiv avelsbas (Ne) ........................................................................................................... 14 Inavelstrend .......................................................................................................................... 15 Utnyttjande av avelsdjur ...................................................................................................... 16 Genomsnittlig kullstorlek och ålder vid avelsdebut ............................................................. 16 2 Barnbarn .............................................................................................................................. 17 Mål och strategier – population/avelsstruktur ..................................................................... 18 Höftledsdysplasi – HD........................................................................................................... 19 Gradering ............................................................................................................................. 19 Nuläge .................................................................................................................................. 20 Framtiden ............................................................................................................................. 20 Mål och strategier – HD ...................................................................................................... 22 Armbågsledsdysplasi – ED .................................................................................................... 23 Gradering ............................................................................................................................. 23 Nuläge .................................................................................................................................. 23 Ögon......................................................................................................................................... 24 Mål och strategier – Ögon ................................................................................................... 25 Öron/ Hud/Päls ....................................................................................................................... 26 Öron ..................................................................................................................................... 26 Hud/Päls ............................................................................................................................... 26 Mål och strategier – Öron/hud/päls ..................................................................................... 27 Mentalitet och funktion ......................................................................................................... 28 MH – Mentalbeskrivning Hund ............................................................................................ 28 BPH – Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund ........................................................ 29 Utställning ............................................................................................................................ 30 Mål och strategier – Mentalitet ............................................................................................ 31 Exteriör ................................................................................................................................... 32 Mål och strategier – Exteriör ............................................................................................... 32 Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen ................................................................. 33 Övergående rasbunden valp-ataxi / BFJE ........................................................................... 33 3 Mål och strategier – Övergående rasbunden valp-ataxi ..................................................... 33 Storage Disease (SD) ........................................................................................................... 34 Mål och strategier – Storage Disease .................................................................................. 35 Cerebellär abiotrofi.............................................................................................................. 35 Information från SKK gällande DNA-tester......................................................................... 36 Bilagor Nedanstående underlag finns på klubbens hemsida www.lagotto.org, och kan även rekvireras via klubbens sekreterare. Rasstandard (2011) och färgbeteckningar Om lagottons mentalitet - kommentarer angående rastypiskt beteende, Gilberto Grandi, f.d. vice ordförande CIL, 2002 Populations-/avelsanalys, Per-Erik Sundgren, 2005 Lagottons mentalitet och personlighet, Lars Fält, 2006 Sammanställning av SLRKs hälsoenkät, 2006 Sammanställning av SLRKs höftledsenkät, 2006 Sammanställning av SLRKs pälsenkät, 2009 Sammanställning SLRKs Funktions- och Hälsoenkät 2014 Information om DNA-test från SKK 4 Förord Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. Uppfödarna ska sträva efter en bred avelsbas med många goda individer i avel, för att på så sätt sprida riskerna, och framförallt värna om den genetiska variationen. Grundförutsättningen för att nå dessa mål är ett gott samarbete, där uppfödare, hanhundsägare och valpköpare visar varandra respekt och välvilja. Detta är betydelsefullt för att skapa den öppenhet, som gör det naturligt att utbyta erfarenheter. Fundamentet är kompetensutveckling. Ingen blir någonsin fullärd. Detta RAS-dokument har sammanställts av SLRKs Avels- och Hälsokommitté med stöd och hjälp från enskilda medlemmar och uppfödare som på olika sätt bidragit i arbetet. Styrelsen vill på detta sätt varmt tacka alla som lagt ner tid och engagemang på att färdigställa SLRKs RAS-dokument. SLRKs styrelse november 2014 5 Inledning Lagotto romagnolo är en vattenhundsras i grupp 8, sektion 3 med STDN nr 298. Rasen erkändes av Italienska kennelklubben ENCI 1993 och interimistiskt av FCI 1995 samt definitivt av FCI 2005. Lagotto har haft en snabb utveckling och i Sverige har registrerats fler än 600 valpar per år de senaste 5 åren. Bakgrund till RAS År 2001 beslutades i Svenska Kennelklubben (SKK) att det för varje hundras ska utarbetas en rasspecifik avelsstrategi (RAS). RAS ska vara ett kontinuerligt arbete anpassat efter varje ras situation och behov, för att främja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av svensk hundavel. RAS innehåller en handlingsplan för avelsarbetet. Strategierna ska vara lättförståeliga för såväl nya som erfarna uppfödare samt hanhundsägare. Uppfödare är man i och med sin första uppfödda valpkull. Man är som uppfödare skyldig att följa RAS, även om man inte är medlem i rasklubben. Aveln ska bedrivas för att säkerställa mentalt och fysiskt friska djur och på ett långsiktigt sätt så att rasen inte utarmas på genetisk variation. Vikten av genetisk bredd måste hela tiden vägas mot eventuella restriktioner som medför exkludering av individer. Därför ska formuleringarna i RAS i möjligaste mån tala om vad man ”bör” göra och inte vad man ”ska”. Vad gäller prioriteringar är det alltid viktigast att undvika sådant som orsakar lidande för våra hundar. Strategierna fastställs av SKKs Avelskommitté. Det huvudsakliga arbetet med framtagandet av bakgrundsdata, analys och diskussioner sker i dialog med SKK. Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens arbete med RAS Svenska Lagotto Romagnolo-klubbens (SLRK) styrelse tillsatte år 2001 en avelskommitté (AK) som arbetar med kartläggning av rasen. Avelskommittén bytte 2013 namn till Avels- och Hälsokommittén (AHK). Arbetet omfattar löpande insamlande av data ur bland annat populations-, hälso- och mentalitetsaspekter. Medlemmar har till AHK rapporterat enstaka fall av ohälsa, medfödd defekt, beteendeproblem och exteriöra avvikelser. I uppföljningsarbetet har de officiella uppgifterna i SKKs databaser använts samt dataprogrammet LatHunden och försäkringsbolagens statistik. Dialog förs med de övriga nordiska lagottoklubbarna om problem och förtjänster i rasen. 6 Underlaget för RAS bygger på uppgifter från: SKK Avelsdata SKK Hunddata SKK Rasdata Genetica AB SLRKs årsböcker Statistik från försäkringsbolagen Folksam, Agria och Sveland Domarkritiker från officiella utställningar SLRKs Höftledsenkät 2003 SLRKs Hälsoenkät 2006 SLRKs Pälsenkät 2009 SLRKs Enkät angående avelsrekommendationer 2013 SLRKs Enkät om funktion och hälsa 2014 SLRKs Uppfödarenkät 2014 Möten och konferenser År 2003 och 2004 hölls uppfödarträffar. 2004 föreläste Katarina Ferm, SLU om populationsanalys och de speciella förhållanden som råder för en ras under uppbyggnad. 2004 hölls en hanhundsägarträff där möjligheten för hanhundsägaren att påverka aveln och det moraliska ansvaret diskuterades. 2005 hölls ett medlemsmöte där Per-Erik Sundgren föreläste om genetisk variation. 2006 hölls tre medlemsmöten. Vid mötet i augusti 2006 deltog SKKs avelskonsulent Karin Drotz. Resultaten från Hälsoenkäten redovisades och ett första förslag till RAS presenterades. 2007 hölls ett avelsmålsmöte på fyra olika platser i landet. 2008 hölls klubbens första Avelskonferens. Föreläsningar hölls av bland annat veterinär Lars Audell och Katarina Ferm, SLU. 2009 hölls klubbens andra Avelskonferens. Det fördes diskussioner kring förslaget till RAS och föreläsningar hölls av Lars Fält, etolog, och Mila Laago, veterinär och specialist i dermatologi. 2011 hölls klubbens tredje Avelskonferens. Föreläsningar hölls av Curt Blixt om BPH samt av ögonspecialist Kristina Narfström och exteriördomare Annika Ulltveit-Moe tillsammans med Ankan Edoff. 2013 hölls klubbens fjärde Avelskonferens som var upptakten till den första revideringen av RAS. Föreläsning hölls av veterinär och ögonspecialist Berit Wallin Håkansson. Agneta Persson och Maria Nordin, båda RAS-handledare inom SKK, ledde diskussioner gällande såväl klubbens avelsrekommendationer som RAS. 7 2014 hölls den 18 januari uppfödarträffar på fem platser runt om i landet. 2014 hölls medlemsmöte för slutlig sammanställning av det första reviderade RAS-dokumentet. Referat från möten, träffar och konferenser har publicerats i LagottoNytt. Populationsanalys gjord av Per-Erik Sundgren har tillsammans med statistik och information funnits tillgänglig via klubbens hemsida och från sekreteraren. Information om MH (Mentalbeskrivning Hund) och BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund) har publicerats genom artiklar i LagaottoNytt, klubbens årsbok, vid föreläsning på årsmötet 2005 och på avelskonferenserna 2008, 2011 resp 2013. Enkäter 2003 ombads samtliga ägare till lagotto med höftledsstatus D eller E att besvara en enkät. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida. 2006 sändes ”Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo” till lagottoägare. Resultaten presenterades på medlemsmötet augusti 2006 och finns sedan dess tillgängliga på klubbens hemsida. 2009 sändes en enkät avseende hanterbarhet, öron, hud och päls till registrerade hundfrisörer och till de som klipper många lagotto. Resultatet finns tillgängligt på klubbens hemsida. 2013 publicerades SLRKs Enkät ang klubbens avelsrekommendationer med frågor gällande HD, ögon, hanhunds- och tikanvändning, utställningsmeriter, inavelsgrad mm. Resultaten presenterades vid avelskonferensen samma år. 2014 publicerades ”Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo” på klubbens hemsida, med information i LagottoNytt och länk från klubbens Facebook-sida. Resultaten presenterades på RAS-mötet i november 2014. En sammanfattning av enkätsvaren finns i bilaga till reviderat RAS. Resultaten kommer att presenteras på klubbens hemsida och i LagottoNytt. 2014 publicerades även ”Enkät till Uppfödare av lagotto romagnolo” på klubbens hemsida, med information i LagottoNytt och länk från klubbens Facebook-sida. Resultaten kommer att presenteras på klubbens hemsida. 8 Milstolpar för lagotto romagnolo i Sverige 1995 De första lagottona importeras till Sverige. 1996 De första svenskfödda kullarna registreras hos SKK. 2000 Rasklubben bildas och första numret av LagottoNytt ges ut. 2001 Den första svenska Radunon (klubbutställning) arrangeras. Första Aktivitetsdagarna. Den första Årsboken utkommer. Rasen får sin första Viltspårschampion. 2002 Den första lagotton får Tjänstehundscertifikat . 2004 Policy kring känd HD-status hos avelsdjur införs. 2006 Rasen får sin första Internationella Utställningschampion och Lydnadschampion. 2007 Den svenska Radunon blir officiell utställning. Den första domarkonferensen för rasen arrangeras. 2008 Den första tryffeltävlingen arrangeras. 2009 Rasen får sin första Agilitychampion (hopp). 2010 Klubbens första RAS fastställs av SKK. Lagotto hamnar på 16e plats på SKKs 20-i-topp-lista över populära raser. 2011 Lagotto hamnar på 20e plats på SKKs 20-i-topp-lista över populära raser. 2012 I maj månad gör den första lagotton BPH. Den första lagotton får titeln RLD M (Rallylydnad Mästarklass). 2013 Lagotto hamnar på 19e plats på SKKs 20-i-topp-lista över populära raser. 9 Generellt om rasen Bakgrund/ändamål Rasens ursprungsland/hemland är Italien och dess användningsområde är tryffelhund. Lagotto romagnolo (lago = sjö) härstammar från Romagna i nordöstra Italien. Rasen finns omnämnd tidigt. Den användes av fiskare i sumpmarker och floddeltan men också som vattenapportörer vid jakt på sjöfågel. När utdikningarna av Italiens sumpmarker gjordes fick lagotton, med sin utmärkta vittringsförmåga, en ny uppgift; att nosa upp den eftertraktade tryffeln. Från att ha varit vattenapportör blev den en utmärkt tryffelsökhund i det öppna landskapet liksom uppe på kullarna i Romagna. FCI-klassifikation är Grupp 8, sektion 3. Rasen godkändes 1995 och introducerades i Sverige samma år. Uppförande/karaktär Lagotto romagnolo har en naturlig fallenhet för sök och dess goda näsa har gjort den mycket effektiv vid tryffelsök i Europa. Också på våra nordliga breddgrader finns denna eftertraktade svamp, främst på Gotland. När det gäller den äkta tryffeln bör det nämnas att det inte är tillåtet att gräva på annans mark. I Sverige kan man istället aktivera sin lagotto med sök efter exempelvis hjorttryffel, som är besläktad med de äkta tryfflarna. Den växer strax under markytan och klassas som oätlig, dock inte giftig, men för lagotton är den åtråvärd. Tryffel är i sig inte skyddad av allemansrätten, utan det är det faktum att den växer under jord som gör att det inte är tillåtet att söka utan markägarens tillåtelse. Rasens tidigare jaktinstinkt har modifierats genom genetisk selektion varför den i sitt nuvarande arbete inte blir distraherad av viltvittring. Lagotto romagnolo är mycket lättlärd, arbetsvillig, energisk och glad. Den ska enligt rasstandarden dessutom vara foglig, lättsam, entusiastisk och mycket tillgiven sin ägare. Den är en mycket bra sällskapshund som också varnar vid misstanke om inkräktare. Rasen är känd för att den är vänlig mot andra hundar. En väluppfostrad hund trivs med barn och ungdomar och fungerar i kontakt med andra djur. Användningsområde Lagotton är ett utmärkt aktivt sällskap med förhållandevis stort rörelsebehov. Den är lätt att aktivera vare sig det gäller promenader, spår/sökarbete, bad, svampsök, lydnad, rallylydnad eller agility mm. Den är också en mycket populär utställningshund. Det är en smart och signalkänslig hund, som har lätt för att läsa av 10 kroppsspråk och signaler. Många ägare beskriver sin lagotto som envis. Rasen är knappast någon vakthund, men kan larma om det kommer främlingar. Storlek och utseende Rasen är nästan kvadratisk, liten till medelstor. Den är proportionerlig med robust konstruktion och rustikt utseende. Rastypiskt är den kompakta, ulliga och krulligt lockiga pälsen. Den skall vara tätt lockig över hela kroppen, endast huvudet, öronen, mustascherna och skägget får vara mindre lockigt. Pälsfärgen kan ha alla nyanser av brunt med eller utan vita tecken, brunskimmel, vit eller orange, vit med bruna eller oranga fläckar, tantecknad. Detaljerad beskrivning av lagottons färger finns i bilaga. Mankhöjd för hanar är 43–48 cm och tikar 41–46 cm. Hälsa Rasen står idag inte under något av Svenska Kennelklubbens hälsoprogram, men rekommendationer för avel finns för att uppmärksamma problem som förekommer, bland annat höftledsdysplasi (HD) och ögonsjukdomar. Vissa individer drabbas av öronbesvär. Ofta är den rikliga hårväxten i hörselgången en bidragande orsak till detta och ägaren måste vara uppmärksam och regelbundet göra ytterörat rent från smuts och hår. Det finns inom rasen en viss ökad uppmärksamhet på hudproblem. Pälsvård Pälsen ska vara funktionsduglig, krullig och tät med synlig underull. Underullen utgörs av ett tjockt lager. Ovanpå underullen ligger de ringlande lockarna. Den ständigt växande pälsen kräver vård hela hundens liv. Hunden badas vid behov och får då självtorka. Pälsen klipps tämligen kort över hela kroppen med undantag för huvudet där den ska vara lite längre. Pälsen får på utställning inte presenteras utkammad eller ge intryck av att vara friserad, utan ska vara naturligt lockig. Lagotton fäller sin päls men den döda underullen faller inte av som hos traditionellt fällande raser, utan fastnar istället i de lockiga täckhåren och bildar tovor. Dessa måste, med hjälp av exempelvis kam eller tovskär, med jämna mellanrum avlägsnas. Pälsen växer även i hörselgången, vilken måste hållas under uppsikt för att hår och smuts inte ska ge problem. Både hund och päls mår bäst av regelbunden skötsel med tovutredning och putsning med sax ungefär en gång i månaden. Vissa kräver mer, andra mindre. I vissa fall kan nedklippning vara bästa sättet att bli av med valppälsen eller svåra tovor. Det är väsentligt att i mycket tidig ålder träna lagotton vid att bli hanterad, för att kunna utföra nödvändig vård. En ung eller otränad hund testar inte sällan sin ägare för om möjligt slippa undan kloklippning eller liknande. Att behålla lugnet, vara konsekvent och klargöra att det är ägaren som bestämmer är viktigt. Med fostran, motion och konsekvent hantering är lagotton en mycket trevlig och trogen kompis. 11 Reproduktion Text under bearbetning… Kommer inom kort! Hälsoläget i rasen – allmänt Så långt klubben känner till är lagotton en förhållandevis frisk ras. Svaren från Enkät om funktion och hälsa 2014 visar – precis som Hälsoenkäten 2006 – att 94% av lagottoägarna skattar sin hunds hälsotillstånd som mycket bra (79%) eller bra (15%). 4% svarar ”tillfredsställande” och 3% skattar hälsotillståndet som dåligt (2%) eller mycket dåligt (1%). Vid granskning av sjukdomsstatistik från de största försäkringsbolagen för de senaste åren kan vissa trender utläsas. Enligt svaren från Enkät om funktion och hälsa 2014 är svenska lagotto försäkrade enligt följande: Folksam: 32% Agria: 23% If: 23% Sveland: 18% Övriga bolag: 3% Följande diagnoser har föranlett ersättning från veterinärvårdsförsäkring i störst utsträckning: - Öroninflammation (akut extern otit) - Mag- och tarmproblem - Hudrelaterade problem och sjukdomar (hudförändringar, klåda, atopi, allergi mm) - Skador (främmande kropp, tandfraktur, ormbett, förgiftningar mm) - Klobrott/klokapselbrott - Cancer/tumörer (vanligast juvertumör) Tolkning av resultatet ska göras med försiktighet, men till stor del överensstämmer sjukdomsfrekvensen väl med svaren från Enkät om funktion och hälsa från 2014. 12 Vision, mål och strategier I de följande avsnitten beskrivs SLRKs mål och strategier kring ett antal områden. Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för att uppfylla en strategi gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. Uppföljning görs löpande av SLRKs Avels- och Hälsokommitté och redovisas till medlemmarna årligen. RAS kommer att uppdateras ca vart femte år eller vid behov. Samtliga mål och strategier utgår ifrån SLRKs vision: VISION Rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. En bred avelsbas som värnar den genetiska variationen. Öppet erfarenhetsutbyte grundat på samarbete och respekt. 13 Population/Avelsstruktur Under de arton år som avel bedrivits på lagotto i Sverige har rasen nått en population som vid 2008 års utgång var närmare 2580 hundar i åldern 0–5 år. Under samma period importerades 120 hundar varav hälften från Italien. Under de senaste 5 åren, 2009–2013, har det i genomsnitt fötts mellan 600 och 650 valpar årligen med en toppnotering år 2010 med 740 registrerade lagotto. Totalt registrerades under perioden 3233 lagotto, varav 104 importer. Registeringssiffror: 2009: 605 2010: 740 2011: 634 2012: 631 2013: 633 Antalet individer som kommit att användas i avel har snabbt nått nivåer som brukar anses vara en förutsättning för hållbar avel. Effektiv avelsbas (Ne) Den Effektiva Populationen eller Avelsbasen är inte ett mått på antal hundar i avel. Den skildrar istället den takt med vilken en djurstam förlorar ärftlig variation. Vid en Effektiv Population på exempelvis 50 förlorar djurstammen ärftlig variation i en takt som om bara 25 hanar och 25 tikar användes i samtidig avel under slumpparning. När den Effektiva Populationen (Ne) når värden kring 500 eller högre innebär det därför inte att så många djur används i avel. Den praktiska innebörden är att nästan 14 ingen ärftlig variation går förlorad mellan generationerna. Sådana populationer kan därför fortleva över århundraden utan märkbara genetiska skador. Höga värden för Ne kan ibland uppnås för små djurstammar. Det sker då avkommans inavel är obetydligt högre, eller kanske till och med lägre, än föräldragenerationens. Vanligen förekommer sådana värden bara i stammar som tillförs nya obesläktade individer genom importer. Den tillgängliga avelsbasen blir då vid beräkningen som regel lägre än den utnyttjade. Orsaken är att den tillgängliga avelsbasen beräknas för två slumpavlade generationer framåt utan fortsatt tillskott av importer. Det leder till ökande släktskap mellan de individer som paras och därför också normalt till en högre inavel hos avkomman än i föräldragenerationen. Den eftersträvade nivån för Ne bör vara minst 100. Vid värden under 50 är rasen allvarligt hotad på grund av alltför snabba genförluster. Eftersom begreppet Effektiv Populationsstorlek kan vara svårt att tolka och tillämpa på ett korrekt sätt, brukar man ofta nöja sig med att studera inavelsökningen i rasen för en bedömning av den långsiktiga hållbarheten med hänsyn till genetisk variation. Ökningen av inavelsgraden bör understiga 0,5% per generation eller 2,5% räknat över 5 generationer. Detta motsvarar en effektiv populationsstorlek på 100. Inavelstrend Inavelsgraden inom rasen ligger på en hållbart låg nivå. 2009–2013 är den genomsnittliga inavelsgraden 1,3% räknat enligt Lathunden. Genomsnittlig inavelsgrad 2003-2013 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Inavelsgrad 2,59 2,20 1,55 2,59 2,04 1,61 1,57 1,61 0,95 1,30 1,21 Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer. Underlag Lathunden. 15 Utnyttjande av avelsdjur Genom att hålla en låg inavelsgrad och att inte överanvända enskilda individer skapas bättre förutsättningar för fler hundar att bli bra avelsdjur. Antal nya hanar resp tikar i avel per år 1996-2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal nya tikar 2 0 3 4 22 14 19 27 48 44 45 60 45 44 65 47 55 50 Antal nya hanar 2 1 2 7 9 8 15 12 32 21 23 29 30 28 26 35 30 33 Sammanställning över avelstillskott 1996–2013. Genomsnittlig kullstorlek och ålder vid avelsdebut Den genomsnittliga kullstorleken under 2004–2013 är 5,6 valpar. Den genomsnittliga åldern för första valpkull under 2004–2013 är 2,5 år för hanar och 2,9 år för tikar. Det förekommer dock en del parningar vid mycket låg ålder både hos hane och tik. Ålder vid första valpkull Hanar under 18 mån 7 6 5 4 3 2 1 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 7 - 12 månader 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 2 0 0 13 - 18 månader 1 1 0 1 0 2 4 0 6 0 1 4 4 2 3 2 2 6 2 16 Ålder vid första valpkull Tikar under 24 mån 12 10 8 6 4 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 7 - 12 månader 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 13 - 18 månader 1 0 0 0 0 2 2 0 2 3 1 2 0 1 0 0 0 0 0 19 - 24 månader 0 0 2 1 5 3 2 4 7 6 10 7 1 6 7 1 3 1 3 Barnbarn Då enskilda hanhundar används till många tikar ger det negativa effekter på olika sätt. Den genetiska variationen minskar drastiskt, det försvårar för många uppfödare att finna lämpliga hanhundar, vilka inte är för nära besläktade, till sina tikar. Om en överanvänd hanhund visar sig vara bärare av någon sjukdom, som vi ännu inte känner till, kan skadan vara stor. Genom att studera de olika hanhundarnas antal barnbarn får vi en metod för att avläsa enskilda hanhundars dominans. Slutresultatet – antalet barnbarn – påverkas dels av hur många barn avelshunden själv har, dels av hur många av dessa barn som i sin tur blir avelshundar och i vilken grad de sedan används för avel. En riktlinje kan vara att antalet barnbarn inte bör överstiga dubbla antalet barn. Barnbarn HANHUNDAR 2003-2013 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Barn Barnbarn Hanhundars antal barnbarn i förhållande till deras barn 2003–2013. Underlag Lathunden. 17 Barnbarn TIKAR 2003-2013 250 200 150 100 50 Barn 0 Barnbarn Tikars antal barnbarn i förhållande till deras barn 2003 – 2013. Underlag Lathunden. Mål och strategier – population/avelsstruktur Mål: Inavelsgraden i rasen bör bibehållas under 2,0%. Strategi/aktivitet I varje ny kombination sträva efter en låg inavelsgrad. För enskild kombination bör inavelsgraden ej överstiga 6,25%. Ta del av uppföljning genom SKKs Avelsdata, Årsboken och hemsidan. Öka kunskapen bland uppfödare, hanhundsägare och avelsintresserade om avelsprinciper i allmänhet och beräkning av inavelsgrad och rasens situation i synnerhet genom träffar och utbildningsdagar. Uppmuntra till användandet av fler individer i avel för en så bred avelsbas som möjligt. Avelsdebut för tik bör tidigaste ske vid två års ålder och för hanhund tidigast vid 18 månader. Hänsyn bör tas till individens mentala mognad och fysiska utveckling. Hanhund bör under sin livstid inte lämna fler än 10 kullar. Tik bör under sin livstid inte lämna fler än 3 kullar. Vem? Uppfödare När? Löpande Uppfödare Löpande SLRK Löpande SLRK Uppfödare Uppfödare Löpande Uppfödare Löpande Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 18 SLRK vill här lämna tips på en utmärkt bok utgiven av Svenska Kennelklubben. ”Hundavel i teori och praktik” innehåller det mesta som rör hundavel och vänder sig till såväl erfarna uppfödare som nybörjare. Höftledsdysplasi – HD Höftledsdysplasi är en felaktig utveckling av höftleden och är en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Anlaget är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt, kan man med god säkerhet med hjälp av röntgen bedöma höftledernas utseende. Röntgenbilderna avläses och bedöms av avläsare centralt på SKK. Risken för att utveckla HD är till ganska stor del ärftligt betingad. Arvsgången för HD är komplex där både arv, med många gener i samverkan (polygen nedärvning), och miljö är bidragande orsaker till sjukdomens utveckling. I många raser beräknas arvbarheten för HD till 30–40%. Belastade individer lämnar oftare avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder. En generell rekommendation är att inte använda belastade hundar i avel. Chansen till ökad andel HD-fria avkommor sker i takt med att antalet fria syskon, fria föräldrar och fria nära släktingar ökar. Även hundar med normala höftleder kan ge avkomma som utvecklar HD. Risken för att en hund ska lämna avkomma med HD, ökar om dess föräldrar och/eller syskon är belastade. Normal motion påverkar inte ledutvecklingen negativt. En större risk är övergödning med en för snabb tillväxt som följd samt häftig lek med större, tyngre hundar, boll- och pinnkastning mm. Gradering Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av FCI. Normerna bygger på formen hos lårbenshuvud och ledskål, passformen dem emellan, djupet av ledskålen samt mätning av den så kallade norbergska vinkeln. För officiell röntgen gäller att hunden ska vara minst 12 månader gammal. A = normala höftleder grad A B = normala höftleder grad B C = lindrig dysplasi D = måttlig dysplasi E = höggradig dysplasi 19 Nuläge Inför rasens erkännande i Italien 1993 konstaterades att 34% av 280 röntgade lagotto var belastade med HD. I Sverige valde många att redan från början röntga sina hundar. Genomsnittsålder vid HD-röntgen är nu ca 16 månader. Av hundar födda 2009–2012 är ca 46% röntgade mot tidigare närmare 50%. Av röntgade hundar födda 2009–2013 är hittills i genomsnitt ca 71% avlästa med A eller B jämfört med 66% för hundar födda 2006–2008. De senaste 5 åren har andelen hundar med HD-resultat D och E minskat från ca 11% till ca 8%. Framtiden Vi ser nu en trend mot minskad andel röntgade lagotto. Om vi ska kunna arbeta vidare för att förbättra HD-situationen i rasen, är det av största vikt att uppfödarna – och hanhundsägarna – verkar för att uppföljning av kullarna sker. Målet, 60% röntgade hundar, uppnås med råge av vissa uppfödare, några har 100% röntgade avkommor, medan andra ligger avsevärt lägre och i vissa kullar finns knappt någon uppföljning alls. Förslag har inkommit att klubben ska presentera en lista på hemsidan, där de uppfödare som når målet med minst 60% HD-röntgade avkommor presenteras. Detta för att uppmuntra till uppföljning och även som en vägledning för valpspekulanter. HD status beroende av födelseår 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% A 30,00% B 25,00% C 20,00% D 15,00% E 10,00% 5,00% 0,00% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 HD-status i de olika årskullarna 2002–2012. 20 HD-status beroende av parningstyp: 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% A+A A+B A+C B+B B+C A 44,33% 38,35% 31,25% 34,13% 16,78% B 31,76% 32,72% 37,50% 26,30% 26,17% C 18,32% 21,34% 21,88% 24,35% 37,58% D 4,89% 6,72% 7,29% 13,70% 14,09% E 0,70% 0,87% 2,08% 1,52% 5,37% Avkommans HD-grad beroende av vilken parningstyp föräldrarna kommer ur. Underlaget är räknat t o m 2014-02-13 på 2411 svenskfödda lagotto. Källa: Lathunden. Källa: Lathunden. Källa: Avelsdata. 21 Aktuell information om kombinationer gjorda mellan föräldrar med olika HD-status, andel HD-röntgade lagotto och resultat finns tillgängligt i SKK Avelsdata. Mål och strategier – HD Mål: Att andelen HD-fria hundar (A- och B-höfter) ökar Mål: Att andelen hundar med HD grad D och E minskar med ytterligare 2% till nästa RAS-revidering (om ca 5 år). Mål: Att 60 % av de årliga kullarna röntgas Strategi/aktivitet I avel bör HD-fria hundar användas. Verka för en ökande andel röntgade hundar, såväl hela kullar som individer. Ge fortsatt regelbunden information om förekomst av HD via Årsboken. Vem? Uppfödare Uppfödare SLRK SLRK När? Löpande Löpande Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 22 Armbågsledsdysplasi – ED Armbågsledsdysplasi innebär en onormal utveckling av armbågsleden och förkortas ED efter den engelska benämningen elbow dysplasia. ED är ett samlingsnamn för olika tillväxtrubbningar som leder till benpålagringar i armbågsleden, vilka kan urskiljas relativt tydligt vid röntgen. Gemensamt för de olika tillväxtrubbningarna är att små men väsentliga delar av ledbrosket inte utvecklas normalt eller att det skadas på grund av rubbad utveckling i omgivande benvävnad. Till skillnad från metodiken vid avläsning av röntgenbilder av höftleder, där man direkt bedömer det eventuella felet i utvecklingen av leden och sedan separat anger hur stora pålagringar som tillkommit (artrosgrad), är det när det gäller armbågsleder oftast endast möjligt att avläsa om det föreligger benpålagringar och sedan gradera dessa. Arvsgången för ED är, liksom för HD, komplex där både arv, med många gener i samverkan (polygen nedärvning), och miljö är bidragande orsaker till sjukdomens utveckling. För officiell röntgen gäller att hunden ska vara minst 12 månader gammal. Gradering 0 inga påvisbara förändringar I lindriga benpålagringar II måttliga benpålagringar III kraftiga benpålagringar Nuläge En del av uppfödarna och lagottoägarna väljer att, oftast i samband med HDröntgen, även röntga hundens armbågsleder. Från 1998 t o m 2013 finns 642 officiella ED-resultat registrerade för lagotto. Av dessa är 611 utan anmärkning (ED grad 0), 26 st har ED grad 1, 4 st har ED grad 2 och 1 st har ED grad 3. Av det röntgade materialet kan vi dra slutsatsen att vi idag inte har något egentligt problem med ED hos lagotto. Av de hundar som är ED-röntgade har endast 4,8% fått anmärkning och av dessa är 84% avlästa med grad 1, som är den lindrigaste anmärkningen. 23 Statistik över ED-röntgade hundar kommer även fortsättningsvis att redovisas i Årsboken. Ögon Katarakt, grå starr, är en grumling av ögats lins. De flesta katarakter är troligen ärftliga men kan ibland orsakas av yttre påverkan. Man skiljer mellan olika huvudtyper av katarakt: Total katarakt, ögat är blint, betraktas oftast som ärftlig och diskvalificerar då hunden från avel. Bakre polkatarakt, ger nedsatt syn på ögat, betraktas som ärftlig, diskvalificerar vanligen hunden från avel. Y-sömskatarakt, mycket små grumlingar i linsen, påverkar inte synförmågan. Arvsgången är inte helt fastställd. Parning med fri individ rekommenderas. Flera kataraktvarianter kodas i SKK Avelsdata och Hunddata, vissa påverkar inte hundens syn och saknar därmed betydelse för individen. Ögonlysande veterinär kan ge besked om vad som gäller för resp. diagnos. Även SKK har rekommendationer för avel vid olika ögondiagnoser. Dessa återfinns på skk.se. PRA står för Progressiv Retinal Atrofi som betyder fortskridande näthinneförtvining och leder till blindhet. Det finns olika varianter och PRA kan debutera vid allt från unghundsålder till långt upp i åren. PRA är alltid ärftlig och drabbar alltid båda ögonen. Arvsgången är oftast enkel autosomal recessiv, hunden måste då ärva anlaget från båda sina föräldrar för att drabbas. Hundar med PRA diskvalificeras från avel. Deras föräldrar är anlagsbärare och tas ur avel liksom den drabbade individens ev. tidigare avkomma. 2012 upptäcktes det första fallet av PRA hos lagotto i Sverige. Hittills har 3 individer ögonlysts med PRA i Sverige (2 hundar födda 2002 och en född 2009) och 2 fall samt 1 misstänkt fall av PRA i övriga Skandinavien. AHK arbetar vidare med att se över PRA-situationen i övriga länder. Samarbete pågår med SLU för att förhoppningsvis kunna få fram ett DNA-test för PRA hos lagotto. Övriga ögondiagnoser Det förekommer ytterligare ett antal diagnoser och noteringar hos ett mindre antal lagotto. Dessa diagnoser är i de flesta fall harmlösa. Ytterligare information finns på skk.se och lämnas av ögonlysande veterinär. Till och med 2008 fanns 876 officiella ögonlysningsresultat hos SKK. 92,8% var utan anmärkning. Under 2009–2013 tillkom 1186 officiella ögonlysningsresultat, 655 st enligt gamla ögonlysningsprotokollet och 531 st enligt nya protokollet. Enligt gamla protokollet 24 hade ca 8% av dessa resultat någon form av anmärkning och enligt nya protokollet ca 12%. Väsentligt är att dessa siffror gäller ögonlysningsresultat och inte antalet hundar. I många fall rör det sig om samma individ som är ögonlyst flera gånger under perioden. I vissa fall har samma individ dessutom flera olika resultat noterade. Ökningen av antalet anmärkningar enligt nya protokollet beror även på att helt nya diagnoser kodas, t ex distichiasis, som utgör närmare 27% av anmärkningarna under perioden. Mål och strategier – Ögon Mål: Att, i samarbete med Statens Lantbruksuniversitet (SLU) samt uppfödare och ägare till PRA-drabbade hundar resp nära släktingar till dessa, få fram ett DNA-test för lagottons PRA. Mål: Att utbredningen av PRA i rasen ska upphöra. Mål: Att andelen hundar med annan ärftlig synpåverkande diagnos minskar. Strategi/aktivitet Samtliga individer som används i avel ska ha ett i SKK registrerat officiellt ögonintyg, som inte är äldre än ett år vid parningstillfället. Provtagning av PRA-drabbade individer och deras föräldrar, syskon och tidigare avkomma, för att få fram ett DNA-test. PRA diskvalificerar från avel enligt SKKs regler. Individer med ärftlig total katarakt eller bakre polkatarakt ska inte användas i avel. Ögonlysande veterinärs anvisningar och SKKs riktlinjer bör följas. Individer med främre Y-sömskatarakt kan användas i avel, parning bör ske med fri individ. Bevaka utvecklingen och ge regelbunden information till uppfödare om förekomst av ögonsjukdomar via hemsidan och LagottoNytt. Fortsatt redovisa ögonresultat via Årsboken. Vem? Uppfödare När? Löpande SLRK Fortskridande Uppfödare Hundägare Uppfödare Löpande Uppfödare Löpande SLRK Löpande SLRK Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 25 Öron/ Hud/Päls Öron Ymnig hårväxt i hörselgången kan orsaka problem med öroninflammation (otitis externa). En trång hörselgång ökar ytterligare risken för problem. Här finns anledning för uppfödare att ställa höga krav på föräldradjuren och inte använda individer med återkommande problem. Hud/Päls Problem med klåda/dermatit (hudinflammation) förekommer i rasen. Även atopi (luftburen allergi), demodex (hårsäcksskabb) och pyodermi (hudinflammation) har rapporterats via veterinär data. Drabbade hundar bör ej användas i avel. Om problem uppträder hos flera individer inom en familjegrupp och misstänks vara ärftliga bör dessa hundar inte användas i avel. Typiskt för rasen är pälsen som ska ha hårt ringlade lockar och mycket tjock underull. Den korrekta pälsen är i ofriserat skick ett utmärkt skydd mot väder, vind, vegetation och vatten. Pälsen ska hållas naturlig, tämligen kort över hela kroppen och vara något längre på huvudet. En friserad, utkammad lagottopäls är aldrig funktionell. Däremot måste pälsen hållas efter regelbundet för att undvika tovor och hopfiltad underull. Pälskvalitén hos lagotto är mycket viktig och är direkt kopplad till funktionalitet. Problem förekommer med bland annat kala fläckar (follikulär dysplasi eller alopeci). Även mycket gles och tunn behåring över stora delar av kroppen förekommer. Under hösten 2012 genomfördes en studie av hårlöshet – alopeci – hos lagotto av veterinärstuderande. En sammanfattning av resultaten av studien presenterades vid avelskonferensen 2013 samt i LagottoNytt och återfinns på klubbens hemsida. Släthåriga (s k ”korthår”) lagotto förekommer i kullar med för övrigt normalt behårade kullsyskon. Egenskapen är inte att betrakta som sjukdom eller funktionshinder men utgör en avvikelse från Rasstandarden. Nedärvningen sker recessivt. 26 Mål och strategier – Öron/hud/päls Mål: Andelen hundar med klåda, hud-, päls- och öronproblem ska minska Strategi/aktivitet Defekta och/eller kroniskt sjuka hundar ska inte användas i avel. Bevaka aktuell forskning. Förbättrad information till valpköpare om hud-, päls- och öronvård. Vem? Uppfödare När? Löpande SLRK SLRK Uppfödare Löpande Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 27 Mentalitet och funktion Lagotto är en ursprunglig arbetshund och det är klubbens och uppfödarnas uppgift att bevara rasens arbetsegenskaper och värna om dess typiska mentalitet. Arbetslust och behov av mental stimulans kan tillgodoses och dokumenteras på många sätt. Lagotto är en stor utställningsras. Många lagotto tävlar också i olika arbetsgrenar. Rallylydnad, agility och freestyle har vuxit mycket senaste åren och lockar många lagotto till tävling. Dessutom tävlar många i spår, lydnad, sök och viltspår. Det finns också representanter inom rasen som utbildats till tjänstehundar och servicehundar. Allt detta visar på lagottons stora mångsidighet och arbetslust och kan säkerligen kopplas till rasens egenskaper. Bland de egenskaper som anses rastypiska och främjar tryffelsökförmågan nämns ofta snabb associationsförmåga, följsamhet mot sin förare, förmåga att arbeta självständigt, uthållighet, ihärdighet och bra luktsinne. Tre inofficiella tryffelprov har anordnats på Gotland, 2008, 2009 och 2010. En lagotto ska aldrig visa aggressivitet mot andra hundar eller människor. MH – Mentalbeskrivning Hund I april 2009 har MH resultat för 167 lagotto redovisats hos www.genetica.se . Därutöver finns 5% ofullständiga prov varav 3% har avbrutits av beskrivaren och 2% har avbrutits av ägaren. Anmärkningsvärt är att 11% av hundägarna har begärt att få avstå skottprov. 2009–2013 har 169 st lagotto MH-beskrivits (varav 6 st avbrutna av ägaren och 5 st avbrutna av beskrivaren). Att antalet MH-beskrivna lagotto minskat beror på att BPH blivit tillgängligt. 2009: 42 st, 2 avbrutna av beskrivaren 2010: 48 st, 4 avbrutna av ägaren 2011: 55 st, 3 avbrutna av beskrivaren, 2 avbrutna av ägaren 2012: 15 st, inga avbrutna beskrivningar 2013: 9 st, inga avbrutna beskrivningar 28 BPH – Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund Sedan maj 2012 finns Svenska Kennelklubbens nya officiella mentalbeskrivning, BPH, på flera håll i landet. Under hela 2012 var lagotto en prioriterad ras och hade förtur. Att lagotto var en prioriterad ras berodde bland annat på att det föddes ett stort antal valpar och rasen ökade snabbt, att det bodde många lagotto i de områden som BPH-platserna skulle vara på, att man ville täcka upp olika rasgrupper och att SLRK visat intresse att vara med. BPH är en beskrivning, inte ett test som man kan få godkänt eller icke godkänt på. Hundägare kan se BPH som ett sätt att lära sig mer om hur man kan arbeta med sin lagotto och uppfödare kan se det som ett verktyg för uppföljning av avkomma. Under 2013 var det på en del ställen svårt att få plats på BPH. Under 2014 tillkom flera banor i landet och antalet beskrivna lagotto ökade igen. Den 2012-05-03 gjorde den första lagotton BPH. Hittills (oktober 2014) har 176 lagotto BPH-beskrivits. 2012: 58 st, 1 avbruten av beskrivaren, 2 avbrutna av ägaren 2013: 41 st, 1 avbruten av beskrivaren, 3 avbrutna av ägaren 2014 (t o m oktober): 77 st, 0 avbrutna Kent Svartberg gjorde på uppdrag av SKK en utvärdering av BPH under 2012, ”Första året med BPH”. Utvärderingen visade att BPH väl fångar de vardagsbeteenden som kan anses centrala. Dokumentationen i sin helhet finns på SKKs hemsida under Uppfödning/ Mentalitet/ BPH/ Första året med BPH. Utvärderingen visade på vissa skillnader för lagotto, jämfört med de andra fem analyserade raserna (tollare, rhodesian ridgeback, staffordshire bullterrier, american staffordshire terrier och golden retriever). Lagotto visade bland annat högst grad av oro vid skrammel och lägst grad av nyfikenhet i samma moment. Vid momentet främmande person låg lagotto lägst eller näst lägst vad gäller intensitet och tid vid hälsning, näst högst på oro och avståndstagande i samma moment samt högst på förarbundenhet. Vidare visade lagotto lägst lekintresse bland de analyserade raserna samt störst skottosäkerhet. Svartberg skriver att ”social rädsla inom rasen lagotto romagnolo tydligast kommer till uttryck genom förarbundenhet”. Denna utvärdering baseras på de 58 BPH som genomfördes av lagotto under 2012. Därefter har under 2013 och 2014 (t o m oktober) ytterligare 118 lagotto beskrivits. 29 Utställning Lagotto var 2013 föreslagen att hamna på SRD-listan (Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar). Detta berodde på att svag mentalitet hos lagotto framhållits vid domarkonferenser och att exteriördomare påtalat detta problem i rapporter från utställningar. Lagotto har dock inte belastningar i de fem faktorer som krävs för att en ras ska listas och har alltså inte tagits med i SRD-listan. SRD-dokumentet framhåller dock – för alla raser – att mentaliteten är mycket viktig och domare ska vara observanta på lagottons mentalitet. Det är viktigt för rasens framtid att domare gör adekvat prisnedsättning och att hundar med svag mentalitet inte skall prissätta högt. I rasstandarden står att aggressiv eller extremt skygg hund och hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. En hund som inte har så allvarliga avvikelser, men inte har fullgod mentalitet, ska inte ges högsta prisvalörerna. Det antal lagotto som diskvalificerats fått rapporteringskod A för aggressivitet eller rädsla vid utställning var: 2009: 2 st 2010: 0 st 2011: 11 st 2012: 6 st 2013: 5 st 2014 (t o m oktober): 0 st 30 Mål och strategier – Mentalitet Mål: Andelen lagotto som uppvisar oönskade reaktioner vid kontakt med människor eller hundar, är otrygga i miljöer eller är ljud- och/eller skottkänsliga, ska minska. Mål: Rasens arbetsegenskaper ska tillvaratas. Strategi/aktivitet Endast hundar som har ett gott och för rasen typiskt temperament bör användas i avel. Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. (SKKs grundregel 2:3) Uppmuntra till deltagande i olika aktiviteter och tävlingsgrenar. Motivera aktivitetskontakterna att erbjuda aktiviteter och studiecirklar kring mentalitet. Öka intresset för MH och BPH. Genom artiklar på hemsidan och i LagottoNytt informera lagottoägare om hundars beteende (etologi). Arbeta för att ta fram förslag till arbetsprov i tryffelsök för lagotto. Vem? Uppfödare När? Löpande Uppfödare Löpande SLRK Löpande SLRK Löpande SLRK SLRK Löpande Löpande SLRK Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 31 Exteriör Med underlag från SLRKs årsböcker och SKKs domarkritiker från officiella utställningar kan konstateras att domare påpekar nedanstående: Hundens proportioner avseende höjd, längd och djup. För smal skalle i förhållande till huvudets längd. Ögonform och inplacering. Skuldrans position och vinkel mot överarmen. Bröstkorgens djup. Korsets lutning och avrundning samt svansens ansättning. Trånga instabila hasleder och kohasiga bakställ. Övervinklade eller knappa vinklar i knä- och hasled. Det förekommer individer med ett för rasen otypiskt utseende, överstorlek, understorlek. felaktig pälskvalitet (avsaknad av lockar, slät päls). Mål och strategier – Exteriör Mål: Bevara den rustika, funktionella exteriör som rasstandarden föreskriver Strategi/aktivitet Motarbeta alla tendenser till förändring av hundarnas exteriör, genom till exempel frisering Öka kunskapen hos uppfödare och lagottoägare om vad rasstandarden föreskriver och hur denna ska tolkas, genom information på hemsidan, i LagottoNytt och Årsboken samt genom utbildning vid lokala och centrala klubbträffar. Uppmana till deltagande vid exempelvis SKKs studiecirklar och föreläsningar i anatomi. Vem? SLRK Uppfödare SLRK När? Löpande SLRK Löpande Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. 32 Speciella hälsotillstånd som identifierats i rasen Övergående rasbunden valpataxi / BFJE Övergående rasbunden valpataxi (även benämnd BFJE, BJE eller JE) är ett rasbundet tillstånd som har rapporterats av uppfödare sedan 2001 som förekommande i begränsad omfattning. Under de senaste åren har inga fall rapporterats till SLRK, sannolikt beroende på att många uppfödare/hanhundsägare DNA testar sina avelsdjur. Symtomdebut har setts hos valpar vid 5–9 veckors ålder och symptomen upphör oftast efter 2–4 veckor. Tillståndet kan ses som svårigheter för valpen att resa sig, samt rörelsestörning när den är uppe på benen. I svårare fall kan ett krampliknande tillstånd förekomma. Ofta uppträder störningen när valpen blir väckt och snabbt vill fram till mamman eller matskålen. Efter ett par minuter klingar symtomen av och valpen uppträder helt normalt. Om man har en valp med symtom som inte klingar av eller förvärras ska den givetvis undersökas av veterinär för en korrekt diagnos. Nedärvningen sker enkelt recessivt. Det innebär att individen måste ärva anlaget i dubbel uppsättning (från båda sina föräldrar) för att egenskapen ska kunna komma till uttryck. Om individen ärver anlaget i enkel uppsättning (från sin ena förälder) är individen anlagsbärare och egenskapen ska inte kunna komma till uttryck. Två fria föräldrar kan bara få fria avkommor. En anlagsbärare i kombination med en fri förälder kan, statistiskt sett, ge 50% fria respektive 50% anlagsbärarande avkommor. Observera att det är slumpen som avgör hur fördelningen i varje specifik kull blir. Det finns flera laboratorier som kommersiellt tillhandahåller DNA-test för sjukdomen. Testet benämns olika hos skilda lab: Benign Familial Juvenile Epilepsy (BFJE) eller Benign Juvenile Epilepsy (BJE) eller Juvenile Epilepsy (JE). Mer information finns på klubbens hemsida. www.lagotto.org. Mål och strategier – Övergående rasbunden valp-ataxi Mål: Inga fler valpar med övergående rasbunden valp-ataxi Strategi/aktivitet Affekterad individ ska inte användas i avel. Uppmuntra uppfödare till DNA-test av misstänkta individer. Vid avel med känd bärare, endast para med fri individ. Uppmuntra uppfödare att dela information om egna Vem? Uppfödare SLRK SLRK När? Löpande Uppfödare SLRK Löpande Löpande Löpande 33 kullar där valp/valpar visat symtom. Uppfödare Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. Storage Disease (SD) Storage Disease, ibland kallad Lysosomal Storage Disease eller Lagotto Storage Disease (LSD), är en så kallad upplagringssjukdom. Det innebär att ämnen felaktigt upplagras i nervcellerna och orsakar dysfunktion och celldöd. De mest typiska symptomen är funktionsstörningar i balansorganen, vilket kan yttra sig i anfall då hunden bl a drabbas av yrsel, ibland med nystagmus (ofrivilliga ögonrörelser där ögonen rullar från sida till sida). Symptom från lillhjärnan gör att hunden drabbas av tilltagande rörelsestörningar, som till exempel stapplande gång. Tillståndet kan även medföra beteendestörningar (aggressivitet) och orsakar tveklöst lidande för den drabbade hunden. Tiden för symptomdebut har varit mellan 4 månader och 4 år. Det finns inget botemedel och tillståndet förvärras successivt till en punkt när hunden måste avlivas. SD är idag en ovanlig sjukdom hos lagotto. Endast ett fåtal fall har uppmärksammats i Sverige. Även Finland har några fall av sjukdomen och den förekommer i flera länder. Den genetiska bakgrunden till Storage Disease har studerats i ett samarbete mellan universiteten i Helsingfors och Bern och man har hittat den mutation som troligen orsakar sjukdomen. I forskningen har 1300 tidigare insamlade prover från lagotto använts. Man har funnit att 11% av hundarna är anlagsbärare och 1% är affekterade. I början av 2014 sändes testresultatet ut till de 1300 hundarnas ägare. Den genetiska studien indikerar att Storage Disease orsakas av en mutation i enda gen med autosomal recessiv nedärvning och med 100% penetrans, dvs hund med dubbla anlag (affekterad) utvecklar sjukdomen. Testet är ännu (november 2014) inte vetenskapligt publicerat och därmed inte validerat fullt ut. T o m september 2014 utfördes testet vid Helsingfors universitet. Från och med oktober 2014 tillhandahålls testet kommersiellt vid Berns universitet. Däremot är forskarna vid Helsingfors universitet fortfarande intresserade av att få in prover från lagotto som misstänks vara drabbade av Storage Disease och också prover från föräldrar och friska kullsyskon till bekräftat affekterade hundar. SKK kan i nuläget inte rekommendera testet eftersom valideringen och den vetenskapliga publikationen ännu inte är klar, vilket gör tillförlitligheten och värdet av testet svårt att utvärdera. Däremot, om man väljer att testa och provsvaret blir anlagsbärare eller affekterad måste man, i enlighet med såväl SKKs regler som djurskyddslagstiftningen, ta hänsyn till resultatet. Anlagsbärare får endast paras med normal/fri individ, affekterad får inte användas i avel. När det gäller resultatet normal/fri får man själv bedöma tillförlitligheten. 34 Mål och strategier – Storage Disease Mål: Inga fler lagotto drabbade av Storage Disease Strategi/aktivitet Fortsätta följa forskningen och den slutliga valideringen av befintligt test. Utforma rekommendationer för testning av avelsdjur. Presentera ny information på hemsidan. Uppmana uppfödare att inte avla på individer med misstänkta symptom. Affekterad individ ska inte användas i avel. Vid avel med känd bärare, endast para med fri individ. Vem? SLRK När? Löpande Uppfödare SLRK Uppfödare Löpande Löpande Där det står ”Uppfödare” som ansvarig för en strategi/aktivitet gäller detta i förekommande fall även hanhundsägare som har ett medansvar för aveln. Cerebellär abiotrofi En ovanlig, ärftlig sjukdom som angriper lillhjärnan (cerebellum) och celler i hjärnbarken (cortex), som tillbakabildas. Symptomen och debutåldern kan ofta sammanfalla med dem för Storage Disease och därför är det inte möjligt att ställa diagnos baserad enbart på hundens symptom. Individens balans och motorik försämras stegvis, men sjukdomsförloppets tidsbild kan variera. Ingen behandling finns och tillståndet förvärras successivt till en punkt när hunden måste avlivas. Det har forskats i många år för att hitta genen som styr CA hos lagotto, men hittills har man inte lyckats identifiera den genetiska orsaken. Forskningen kring CA fortsätter därför. 35 Information från SKK gällande DNA-tester Den 10 oktober 2014 sände SKK ut ny information angående genetiska tester till alla ras- och specialklubbar. ”Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten av dessa tester kan vara svårt. Även om gentester som verktyg i avelsarbetet medför nya möjligheter, skapar de också frågeställningar och utmaningar. Att ett test finns tillgängligt innebär inte automatiskt att det är lämpligt att använda, eller att det är tillförlitligt för den aktuella hundrasen.” Länk till hela SKKs artikel angående genetiska tester finns på SLRKs hemsida, www.lagotto.org Här nedan återges ett policyuttalande från SKK/Avelskommittén: Policyuttalande avseende tillämpningen av genetiska tester i avelsarbetet: ”Genetiska tester är ett utmärkt verktyg i avelsarbetet för bättre hälsa hos våra hundar, förutsatt att dessa tester är tillförlitliga, relevanta och används på ett klokt sätt. Uppfödare och hundägare bör noggrant utvärdera nyttan med och konsekvenserna av ett genetiskt test innan detta utförs. Risken med ett ensidigt eller överdrivet fokus på DNA-testresultat är att andra viktiga åkommor eller egenskaper hamnar i skymundan. SKKs avelskommitté vill understryka vikten av att man i avelsarbetet utgår ifrån hur vanligt förekommande och hur stort kliniskt problem en sjukdom är, snarare än att utgå ifrån vilka tester som finns tillgängliga. Om en sjukdom inte utgör ett kliniskt problem i rasen och/eller det DNA-test som erbjuds för denna åkomma inte anses tillförlitligt är det bättre att avstå från att testa sin hund. Risken är annars att avelsbasen begränsas på felaktiga grunder, eftersom du som uppfödare är skyldig att ta hänsyn till testresultatet i ditt avelsarbete. Det är viktigt att ha i åtanke att hundavel handlar om mycket mer än enstaka sjukdomar, och att genetiska tester, även om de idag är många, inte ger hela bilden.” 36
© Copyright 2024