Krav och råd Arkivlokaler
Byggnadsstyrelsens Krav och råd C8 Arkivlokaler Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Krav och råd, häfte Dokumentets BYGGNADSSTYRELSEN datum Ärendebeteckning 5001-66/86 1986-03 Projektnamn C 8, Arkivlokaler (ev förkortat) Arkivlokaler Projektledare , upphovsman ( män), konsult (er), etc Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Hans Olsson Dokumentets Uppdragsgivare titel Byggnadsstyrelsens Krav och råd Häfte C 8 Arkivlokaler Huvudinnehåll Tekniska föreskrifter för statliga arkivlokaler gäller för byggnadsstyrelsens (KBS) nybyggande. För varje projekt anges Krav och rad vilka av verkets publikationer som skall ingå i projekteringsunderlaget tillsammans med projektknutna uppgifter. Häfte C 8 innehåller de krav och råd som gäller för statliga arkivlokaler (byggnad och installationer) till skydd mot brand, fukt, stöld och klimatpåverkan. Dessutom ges uppgifter om samråd och granskning, utformning och inredning/utrustning. Reglerna gäller inte retroaktivt för befintliga byggnader, eller för ombyggnad. För häfte C8 gäller att ev avvikelser skall föregås av samråd med arkivmyndigheten. Häftet ersätter KBS publikation 1963:2 "Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler". Modernare byggnadsmaterial (t ex gipsskivor) och arkivmaterial (t ex mikro film) behandlas inte i de gamla reglerna. De nya reglerna skall motsvara den praxis som redan tillämpas. f rå Häfte C 8 gäller säker förvaring i arkivlokaler, inte t ex arbetsmiljö. I sådana går ges hänvisning till gällande föreskrifter och råd, t ex SBN och AFS. Utgivningen av häfte C 8 följer inte KBS praxis. Texten är utarbetad av planverket i samråd med bl a riksarkivet och byggnadsstyrelsen, men utgivningen som allmängiltiga föreskrifter mötte formella hinder. Texten ges i stället ut både som KBS interna föreskrifter och som riksarkivets allmänna råd (RA-FS nr 2). I vissa frågor ger KBS särskild kommentar för tillämpningen, utmärkt med kursivering. Nyckelord arkiv, brandskydd, brandtemperatur, byggnadsmaterial, fukt, förvaring, installationer, intrång, klimat, lokaler, luftfuktighet, skydd, stöld, temperatur Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsavdelningen Byggtjänstföretagen Sthlm 08-734 5000 Göteborg 031-81 00 85 Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 59 10 Red Ingrid hyllor, säkerhet, 0281-8590 Omfång 25 sidor Sekretessuppgifter Ref Bäckström Hans Olsson, Th QQ Byggnadsstyrelsen 1986 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08 - 783 10 00 10446 Build S INNE SPALT LL BYGGNADSSTYRELSENS INNE 4 FÖRORD TILLÄMPNING LL SPALT BYGGNADSKONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR Allmänna 1 11 12 13 INLEDNING Granskning av arkivlokaler Arkivhandling Sk ddsnivå 3 4 4 5 2 21 PLANERING Läge 6 Allmänna råd Kommentarer 22 Utforming Allmänna och kapacitet råd Kommentarer Mått, kapacitet Arkivlokal som byggs SKYDDSKRAV 31 Skydd mot fukt Föreskrifter. 34 35 26 26 INREDNING OCH ÖVRIG UTRUSTNING Allmänna råd Kommentarer Hyllor Skåp som arkiv Övrig utrustning 27 27 21 27 28 BILAGA 1 i 29 10 och vatten Kommentarer 10 10 Skydd mot brand Föreskrifter Kommentarer 11 11. BILAGA 2 Exempel Skydd mot stöld för 35 på övrig utrustning arkivlokaler BILAGA 3 37 intrång och olaga Föreskrifter Kommentarer 14 Sammanställning av byggnadsstyrelsens anmärkningar vissa Sabotage Lås 15 15 Låsnin 15 tekniska frågor avvikelser Redovisning av vissa från samrådsdokumentet sgräns Skydd mot klimatpåverkan Föreskrifter Allmänna råd Kommentarer 16 16 16 Krav på installationer Föreskrifter Allmänna råd Kommentarer Luftbehandling Vatten och avlopp Starkström 23 23 23 23 24 Sprinklerinstallation Sprinkler för vatten 24 25 as 25 Skydd mot skadeinsekter Allmänna råd 25 S ri nkl er för Beskrivning styrelsens system BILAGA 5 19 20 21 Åskskydd ng BILAGA 4 39 av byggnadspublikations- 18 19 Larmanläggningar Tel e f onanl'åggn1 Belysning Ledljus 36 Golvbjälklag Fönster Exempel på brandskyddsmotstånd hos byggnadsdelar 3 33 26 7 8 befintli t hus 32 råd Kommentarer Sakregister 43 BYGGNADSSTYRELSENS FORQRD TILLÄMPNING råd, Arkivlokaler , är resulmellan planverav ett samarbete byggnadsriksarkivet (RA) och styrelsen ( KBS) under åren 1978-84 av planverket och Texten 'år utarbetad denna Byggnadsstyrelsen har fastställt Krav och första utgåva ( 1986-03) av råd, häfte C 8, Arkivlokaler , att galla fr o m 1986-04-01. Häftet ersätter gällande den hittills KBS publikation 1963:2 " Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler." Krav tatet ket, och efter remisser och diskussioner tecknades samråd byggnadsstyrelsen av riksarkivet och 1984-09-28 resp 1984-11-05. Berörda reglerna ha inskulle Ursprungligen gått i planverkets författningsamling, vilket visat sig vara svårt att genomföra p a det gil tighetsomracie som g formerats gäller för dessa bestämmelser. Eftersom behovet av riktlin j er är mycket stort har vid möte på utbildningsde- partementet 1985-11-29 överenskommits att reglerna ges ut dels som Krav och råd i byggnadsstyrelsens publikationsserie dels som allmänna råd i riksarkivets f6rfattni ngssamling. Denna delade utgivning följer inte KBS praxis . Den får ses som en dokumentation av samrådet mellan verken . En samlad lösning 'kan nås först pågåenefter de översyn Reglerna av arkivförfattningarna. gäller nybyggnad och därmed 1 mfärbar genomgripande ombyggnad. De inte tillämpas retroaktivt för befintliga byggnader . För ombyggnad kan reglerna bara ge vägl edni ng när för det skydd det gäller principerna .. Fn noggrann prövning mojligheter av ekonomi och praktiska måste föregå varde tillämpning. skrevs. Av detta skäl ger byggnadsstyrelsen särskild , kursiverad kommentar f'åreskri tekniska frågor. utgör komplettering ftstexten och gäller av .före denna. Kommentarerna finns också samlade i bilaga 3. har in- i dessa före- skri f t er . Krav och råd kompletterar med tillägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som t ex Svensk Byggnorm (SBN) Föreskrifterna gäller för byggnadsstyrelsens nyproduktion och därmed jämförlig mera genomgripande ombyggnad. föreom avvikelse från dessa skrifter föregås av samråd med berörd Beslut arkivmyndighet. I principiella frågor direktören, efter samråd med riksarkivet . Eventuella avvikelser dokumenteras av pro- tas beslut av tekniske i program Som föreskrift gäller texten resp , protokoll. för byggnadsstyrelsen i tillämpliga delar, eftersom vissa delar är riktade brukare och inte har aktualitet byggnadsstyrelsens En redovisning publikationer framgår 1 många frågor ges detaljerade tekniska uppgifter som kan uppfattas som absoluta gränsvärden snarare än rådgivande riktlinjer . Kunskapen om b 1 a lätta väggars brandavskiljande egenskaper har vuxit sedan ursprungstexten omkring vissa Kommentarerna om innehållet jektledaren skall som eftersträvas personalorganisationer av till för verksamhet. av byggnadsstyrelsens och deras tillämpning bilaga. 1 INLEDNING 11 GRANSKNING AV ARKIVLOKAL Beträffande ler utformningen gäller av arkivloka- I m m av arkivhand- och hanteringen Ungar 12 för statliga myndigheter med få undantag allmänna arkivstadgan (SFS 1961:590 ) samt riksarkivets cirkulär om tillämpningen av allmänna arkivstadgan ( SFS 1968:473 , ändrat och omtryckt 1979:679). Enligt arkivstad- ARKIVHANDLING riksarkivets tillämpningscirkulär 3 § anges när en handling skall be handl as som en arkivhandling. Arkivhandlingar kan vara av olika material och framställas på olika sätt. gan skall arkivmyndigheten ( riksarkivet, krigsarkivet , landsarkiven eller stadsarkiven i Stockholm och Malmö) Arkivhandlingar kan vara sådana som myndigheten använder i sitt dagliga arbete, sådana som har blivit inaktutill ella men som ännu inte levererats granska och godkänna förslag till nyeller ombyggnad av en arkivlokal. lämnats Arkivmyndigheten ett genomfört skall också avsyna byggnadsfdretag. Som grund för en statlig myndighets behov av arkivlokaler bör redan på programfrån arstadiet finnas en bedömning lovmyndigheten . Arkivmyndigheten kan plaockså ge råd om arkivlokalernas cering med tanke på att det dagliga. i möjligaste arbetet hos myndigheten mån bör underlättas. arkivmyndighet till samt sådana som har av- arkivmyndighet. Beträffande moderna medier, magnetband och disketter för ADB , ljudband, o d föreskriver videoband , mikrofilm arkivstadgan 28 och 29 S att upptagningar, som kan avläsas med tekniska hiäl pmedel , kan avlämnas till arkivmyndighet så snart de inte behövs hos myndigheten. De aktuella bestämmelserna om arkiv i den av ri. ksrevivård finns samlade En arkivbildares bestånd av arkivhandlingar utgör ett arkiv . En arki vsamling är ett bestånd av arkivhandlingar si onsverket som har sammanförts enligt en vald årligen utgivna publika- tionen EA , Ekonomi admi ni st ra t i va bestämmelser för statlig verksamhet. Arkivmyndigheternas granskning sker i samråd med den byggande normalt myndigheten . Den går ut på att frirsäkra sig om att myndigheten ges tillgång till tillräckligt stora och lampliga arkivutrymmen form av närarkiv och/eller slutarkiv eller tillsammans med andra myndigheter i Arkf vmyndigheten behöver granskning ett underlag centralarkiv. för sin av ritningar gransknings- och beskrivningar . Ett ärende utmynnar i arkivmyndighetens yttrande byggt på dessa handlingar och underhand skont akter. specifika hållande beroende arkivbildning , byggnadens till fall. -3- Följder vara på hand- av olika stöld för eller olika fdrstrirelse kan arkivhandlingar. Stöld innebär att en handling (eller den information som ingår i handlingor'åtta händer. En viss en) hamnar i arkivhandling kan bli förstörd t ex genom brand utan att större skada sker om den finns dubblerad på annat håll eller om den lätt kan rekonstrueras. En annan arkivhandling , t ex en unik handskrift, kan ha ett egenvärde som gör att skydd mot stöld är minst lika viktigt som skydd mot förstörelse. En 13 vara tids- SKYDDSNIVÅ på myndighetens , lokala förtyp, tillgången på arkivlokaler hos landsarkiven m m. Modeller och typfall är därför svåra att åstadkomna , varför tillämpningen får anpassas från av bestämmelserna fall t ex med avseende innehåll. handlings värde kan också bundet. Behovet av arkivlokaler skiftar från myndighet till myndighet , även mellan regionala och lokala myndigheter av samma slag , princip lingarnas Anpassning av arkivlokalens skyddsnivå till det faktiska skyddsbehovet medför besparingar . Lokalens ekonomiska skyddsnivå inom olika områden bör svara mot arkivhandlingarnas behov av skydd. Inför bestämningen av lämplig skyddsnivå bör arkivmyndigheten rådfrågas . Krav på högre skyddsnivå än normalt ställs av arkivmyndigheten. -4- I begreppet skydd i vid bemärkelse kan och skadehegränförutom förebyggande sande åtgärder oeksa ingå återställan- de åtgärder efter skada Här meddelade föreskrifter , allmänna råd och kommentarer behandlar dock endast det förebyggande och skadebegr insande skyddet, åtgärder efter medan återställande sepabli behandlade skada förutsätts rat, t ex i en driftinstruktion. Kraven på hög skyddsnivå hos en arkivlokal för förvaring av magnethand för ADB, l , udband , videohand och mi krofi l.nm avser därför regel arkivmyndigheter och myndigheter med omfattande system eller datacentraler. PLANERING Det lägsta brandskyddskravet för en arkivlokal som omfattas av arkivstadgan skall enligt 32 normalt motsvaras 21 LAGE av brandklassbeteckningen A 120. Valet av brandteknisk klass är dock även beroende av motståndskraften mot brand arkivlokahos den byggnad inom vilken ALLMÄNNA RÅD len , liksom ligger av placeringen av inom byggnaden . Avsteg lokalen från val av brandteknisk klass kan därför ske i samråd med brandförsvaret BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Avsteg i fråga om brandklass förutsätter arkivmyndighetens godkännande. Se 32 spalt 11. I bilaga 1 ges exempel En arkivlokals läge bör vara sådant att det främiar arkivhandlingarnas säkerhet och underlättar arbetet med arkivhandlingarna. enEtt arkiv får enligt arkivstadgan dast inrymmas i en enskild bostad om myndigheten inte har tillgång till en tjänstelokal . Arkivet bör då ligga avskilt från bostadsrummen (se SFS 1979:679 10 § l mom). på utföranden av väggar och bjälklag i olika brandtekniska klasser. Inbrotts - och stöldskyddet är i första hand beroende av byggnadens och lokalens utförande men är också beroende av förekommande larm och bevakning för ligger 1. den byggnad som arkivlokalen KOMMENTARER En arkivlokal man lätt kan bör helst ligga nå den från de så att rum där arkivhandingarna används. Detta kan innebära att frekventa arkivhandlingar Krav på skydd mot fukt och vatten skall enlig 31 alltid tillgodoses. Rumsklimatet skall enligt 34 anpassas placeras i närarkiv på samma våningsplan som tjänsterummen , t ex i en inre mörk del av ett kontorshus Mindre arkivhandlingar , t . ex en frekventa större myndighets slutarkiv , placeras i` en källare nåra hissar och lämpligen till trapphus. arkivhandlingarnas typ. Normalt uppfyller Svensk som Byggnorms krav på termiskt inomhuskliäven ett' lampmat för arbetslokaler lagt klimat såsom arkivlokal för arkivhandlingar av papper . Förvaringen har en lokal och vården av säkerhetsexemplar av mo- derna medier ställer särskilda krav, framför allt på klimat förhåll anden och därmed också på behovet av klimatan läggningar. Lokaler av sådan beskaffenhet ä r dyra . Detta förhåll ande i förening med kost samma 'vård ruti sner har gjort att de nya nedierna med fördel på ett tidigt till stadium överfors arkivmyndigheterna ( se även riksarkivets cirkulär 15-16 till arkivstadgan Skyddsrum får normalt inte användas som arkivlokal . Undantag kan dock medges efter godkännande av arkivmyndigheten om arkivhandlingarna inte behöver flyttas bort då lokalen skall användas som skyddsrum. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Formuleringen har skärpts . Kravet särskilt godkännande är nytt. När man planerar bör man ta hänsyn en arkivlokals till risken på 1 äg e för översvämningar utomhus , orsakade pelvis av snösmältning . Beroende exempa byggnadens konstruktion och utformning av en kan d 'ärfor ibland en placering arkivlokal under grundvattenytan vara olämplig. Se 35. S). -'- _o-- Ett läge vid starkt trafikerade gator och trafikplatser , eller vid andra ställen där luftföroreningarna kan vara stora , kan medföra att tilluften till arkivlokaler med höga klimatkrav behöver renas. Se 34. KOMMENTARER För att kunna planera en arkivlokal måste man känna till arkivbeståndets storlek, avgång troliga ( gallring tillväxt och och leverans troliga till. arkivmyndigheten). En placering av lokalen nära pannrum och rökkanaler , bränsleförråd, trans- Höga formatorer, undantagsfall medföra att lokalen bör våtutrymmen eller garage klimatkrav på en arkivlokal kan även innebära att särskilda förses skyddsåtgärder anslutande utrymmen för konditionering av arkivhandlingarna ( se 34). En måste vidtas. Vid direkt utgång från en arkivlokal till det fria är det lämpligt att anordna en luftsluss. Arkivlokaler med magnetiskt för magnetband ljud bör inte och film gränsa till magnetiska störningskällor, exempelvis hdgspänningsanläggningar. Detta gäller också transportvägar för sådana arkivhandlingar . Magnetband bör inte förvaras i samma arkivlokal som arkivhandlingar av papper . Nitratfilm skall ligga i en särskild arkivlokal. alltid med en luftsluss kan det av klimatskäl vara placera olika sorters att arkivhandlingar i skilda arkivlokaler. behöver Arkivlokalens ut formni ng och inredning bör inte hindra luftcirkulationen kring arkivhandlingarna. T en källare bör inga arkivhyllor stå längs en yttervägg. I stället för man fyrlägg a en gång längs ytterväggen. Utanför en arkivlokal bör det finnas plats för klädskåp e d så att personer gå in i lokalen kan byta skor och ta på sig skyddsrock: Arbetet med arkivhandlingar och tvttställ arkivlokalen i övrigt se 22 med nära nödutgång från en arkivlokal inte ha luftsluss. som skall I övrigt lämpligt eller kan i kan vara smutsande bör därför finnas nära . Beträffande SBN kap 64. personalrum UTFORMNINGOCH KAPACITET 1 större, personal ALLMÄNNA RÅD centrala är det arkiv ofta med särskild 1 ämpl. igt att an- läggningen förses med ett förrum, som Förutom arkivlokaler förekommer förråd (f dr` andra dokument än arkivhandling- ar) för vilka inte ställs samma krav på skydd . Arkivlokaler får normalt inte användas till annat ändamål än förvaring av . Lokalerna arkivhandlingar ges oftast en högre byggnadstekni sk kvalitet än exempelvis förråd Det är därför särskilt viktigt att storleken på motsvarar det bedömda arkivutrymmet behovet. Arbetsrum bör utformas som arkivlokaler` om `arkivhandlingar under arbete inte varje dag kan flyttas mellan arkivlokalen och arbetsrummen. För arbetsrum som utformas som en arkivlokal gäller SBN 38:1 och ASS anvi s- no ngar nr 88 punkt -7- 14. bl a bör i nrymma en reception . Arkivlokalen kan då fungera som en sluten enhet, med noggrann tillträdeskontroll och restriktiva behörighetsregler. Arkivhandlingarna Fämnas ut genom receptionen. i sådana fall En arkivlokal och dess förrum placeras lämpligen i skilda brandceller. Om de ligger inom samma brandcell bör vig gar och dörrar mellan de två rummen vara av brandteknisk klass A 60. Eftersom förrummets inredning och utrustning inte kan göras lika brandsäker som arkivlokalens bör dessutom ett detektoroch larmsystem installeras i förrummet. 1 en arkivlokal för ADB-band bör man ägna lika stor uppmärksamhet åt programmaterialets förvaring som åt arkivhandlingarnas . Utöver arkivhandlingar bör handlingar under arbete (inklusive ADB-band , disketter , mikrofilm m m ), vilka endast med stora försvårigheter kan rekonstrueras, varas i arkivlokal. .-g- I en arkivlokal för ADB- band är det (se vidare angeläget att apparater i egen brandcell bilaga 2) placeras utanför arkivlokalen eller avskiljs 1 atmistone brandteknisk klass A 60. 1 prepareringsrum bör man ha möjlighet till brandsäker förvaring av styrkort, listor, procedurer och program viktiga i kortform m m. Om efterbehandlingsrum eller ett särmed hg brandbelastning skilt rum för pappersavfall anordnas bör de ligga inom särskild brandcell. Film - och bildmaterial är känsliga När man bygger i ett be- gående röroch elledningar undvikas. och varmvattenledElledningar , kallningar samt gashedningar kan dock normalt lätt flyttas , vilket däremot ofta inte är fallet med avloppsleden eldstad eller ningar. Om det finns kanalöppningar bör dessa sättas andra igen. material på sådana är färskt MÅTT, KAPACITET En arkivlokals kommunkationsleder dihänsyn till mensioneras 1'åmpligen med det tänkta transportsättet . Bredden 1 200 mm är normalt om entillräcklig dast gångtrafik förekommer . För vissa typer av vagnar kan en större bredd behövas. mellan Ett lämpligt avstånd hyllraderna är 900 mm med ett minsta mått av $00 mm. SKYDDSKRAV 31 SKYDD MOT FUKT OCH VATTEN FÖRESKRIFTER En arkivlokal skall vara skyddad mot fukt och vatten. 1 en arkivlokal med krav på hög skyddsnivå får endast förekomma rör som ingår i lokalens eget värmesystem l iggning. Vid uppställning av 3 m långa sexpå ömse sidor om och vinplanshyllor kelrätt mot en huvudgång får man vid föl jaode kapaci300 mm djupa hyllor 72 hyllmeter tet per 6 m dubbelhylla eller 4$ hyllmeter per längdmeter huvudgång Rörliga dubbelt golvarea tätpackningshyllor ger ungefär sa många hyllmeter per m2 som fasta hyllor • Härtill kommer minskade uppvärmningsoch belysningskostnader m m'. om golvbjälklaget är tillräckligt styvt och bär rörliga hyllors `last bör sådana hyllor användas i . Fasta arkivlokalen hyllor kan dock motiveras om forskningsfrekvensen är hög och sökarbetet stort. I arkivlokaler där man vill bygga In en' framtidsreserv kan man först använfasta hyllor till rörliga för att senare byta eller i sprinkleran- KOMMENTARER Fuktlingar och vattenskador kan orsakas av brister da en arkivlokal fintligt hus bör utrymmen med genom- för i en byggnad . Exempel trä och spånplattor, vissa plaster ( speciellt nytill verkad PVC), klister och klisterremsor, gummi , torkande mål ar f ä rg , f Srhartsade lacker samt bets. vissa ARKIVLOKAL SOM BYGGS I BEFINTLIGT HUS vatten i byggnadens , vid på arkivhandöversvämning isolering , vid brandsläckning och mot flickor vatten -, gas-, kyloljeeller vätskerör samt av oljedimma på grund av smör jol jeläckning i en klimatanläggning. Genomgående rör för t ex vatten, avlopp , gas och ånga bör inte forekomma i en arkivlokal . Finns avloppsrör i arkivlokalen bjälklag till bör de inte förses med golvbrunnar eller rensluckor inom lokalen. Kallvattenrör i arkivlokaler isoleras lämpligen mot kondens, och varmvattenrör bör isol eras så att yttertemperaturen blir högst 60°C. I be fintliga tenisoleringen källargolv hus är inte alltid vatav källarmurar och säker . Kan inte ett fuktkompletgaranteras , även efter skydd terande tekniska åtgärder, bär man inte vid kivlokal en ombyggnad placera 1 en källarvåning. en ar- 32 SKYDD MOT BRAND skulle uppstå . Byggnadsoch Inred så, att de ningsmaterialen bör väljas FÖRESKRIFTER ger En arkivlokal skall vara skyddad mot brand utom och inom lokalen. Den lägsta brandtekniska klassen för en arkivlokal skall vara A 120. Om sarfår dock efter skilda skäl föreligger godkännande av arkivmyndigheten lokautföras i len eller delar av lokalen dock en lägre brandtekni sk klass, lägst i A 60. En arkivlokal skall genom sektionering delas upp i brandceller om högst 200 m2 golvarea såvida rumshöjden är mellan 2.10 och 2.50 m. Innehåller arkivhandlingar av plast skall lokalen i brandcellerna den maximala golvarean minskas till 100 m2. väggarna har höjts Brandsläckare från skall finnas om arkivä 'r utrust ad med en inte sprinkleranläggning. risk Arkivlokaler med krav på hög skyddsnivå skall förses med automatiskt verkande brandlarm.. BYGGNADSST . RELSENS ANMÄRKNING: Formuleringen av kravet på brandsläckare är ändrad. Formellt galler kravet alla arkivrum, men det koraner att tillämpas enbart för större anläggni ngar. tuella släckvattenskador pappersbränder. Elektriska apparater, såsom terminaler, skrivare , kopiatorer och telefon- i en arkivväxlar, får inte placeras 1okal Dock får sådana apparater placeras i en egen brandcell som är avskild i lägst klass A 60 från övriga av arkivlokalen. KOMMENTARER Skyddet mot brand inom arkivlokaler är anpassat inte skall men också Skyddet mot brand utveckla att sig till i möjlig största dens arkivlokaler, möjliga skydd mot byggna- kollaps. Husets användning och utformning är av- görande för brandrisken och en brands utveckling ® Enligt SBN 3711 har man klassindelat olika vägg- och biälklagstypex , dörrar rn m. Temperaturen pa den "skyddade " sidan , d v s inne i arkivlokalen, får under provningstiden inne ens punktvis öka med ner än 180°C, vilket motsvarar en rumstemperatur av ca 200°C . Exempel på ut f drancle av väggar och bjälklag bilaga 1. finns beskrivna i Vissa arkivhandlingar kan ta skada vid betydligt lägre temperatur - magnetband skadas t ex vid ca 60 °C. Detta gör att även klassindelade kan innebära risker. byggnadsdelar Provningsmetoderhänsyn till lokal- ens volym eller till luftomsättningen, vilka faktorer påverkar den faktiska temperaturutveckli ngen. Temperaturutvecklingen på den "skyd - dade" sidan kan beräknas ganska noggrant om man känner till väggars, dörrars och bjälkags termiska egenskaper, kvantiteten brännbart material kring arkivlokalen samt övriga ovan nämnda faktorer som påverkar temperaturen. brand, mån. be- gränsa skador om en brand trots allt -11- stora vid utanför till att ett brandtillbud till för den vanligaste i artypen av brandrisk kivsammanhang , är främst till för att skydda arkivhandingarna från direkta na tar inte heller delar som möjligt Pappersarkiv ger en mycket hög brandbelastning . Detta har dock i regel liten betydelse för en brands utveckling, eftersom titt packat papper brinner långsamt. Däremot blir rökskador och even- ges A 60 till A 120, cellernasstörsta storlek 200 m2 är hårdare låst och sektoneringen som varit uttryckt som rekomnendation har blivit krav . Avsteg kan diskuteras med arkivmyndigheten, särskilt betr större anläggningar. lokalen så minimal eller indirekta skador om en sådan brand skulle uppstå . Arkivlokalen bör BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Kraven på brandsektionering har skärpts. Brandklassen för de sektionerande en uppkomst och följder av brand. Plastmaterial bör inte användas, eftersom de vid brand utvecklar korrosiva gaser som kan skada arkivhandlingar , inredning och byggnadsdelar. Hyllinredningens utförande kan också påverka en brands förlopp. -12- från studien förlopp i brandutsatta arkiv , K Ödeers, Svenska Brandförsvarsföreningen, 1975, visar som väntat att en ökad vägg- Värmetrögheten hos gör att den högsta kivlokalen uppstår brand har nått sin temperaturen tjocklek dels reducerar arkivet, dels fördri jer temperatur vågens . inträngning, varför tiden till uppnås ökar att maximal temperaturen till och med vara släckt när temperaturen i lokalen når sitt maximum. net är viktigt att arkivets driftinstruktion innehåller en katastrofplan som Resultat Temperatur-tid i tar kraftigt med väggtiockleken. Det bör vidare noteras fall lufttemperaturen att i vissa i arkivlokalen stiger med äkande värmeisolerande förmåga hos de omslutande konstruktionerna. Detta är särskilt påfallande vid väggar med isolering av enbart mine ralull . Företeelsen kan naturligtvis förklaras av att avledningen av värme från lokalen givetvis hindras vid ökande isolerförmåga, med stigande lufttemperatur som följd. På grund av den mycket låga v irmekapaciteten hos mineralull kommer lufttemperaturen 1 en arkivlokal med kon- hänsyn till bjälklag och väggar temperaturen i arefter det att en kulmen. Branden kan detta. Denna plan bör bl a innehålla i nstruktioner om att vattenbe jutning av en arkivlokals väggar och bjälklag kan vara nödvändig även sedan branden släckts Planen br också innehålla anvisningar om var åt- gärderna skall sättas in för att de mest värdefulla arkivhandlingarna skall kunna räddas. Man bör i detta sammanhang komma ihåg att brandförsvarets första uppgift är att rädda liv. Arkivlokaler, som ofta står folktomma, hör till de utrymmen som tas om hand sist. 33 SKYDD MOT STÖLD OCH OLAGA INTRÅNG struktioner som innehåller detta material att vid brand utanför arkivloka- len tidsmässigt följa brandtemperaturen relativt väl, utan den påtagliga tidsförskjutning re, vårmekapacitiva som uppkommer i tyng- material. Dessa skäl talar därför för att arkivlokaler företrädesvis bör ha omslutande byggnadsdelar tegel av betong , lättbetong, eller motsvarande . Konstruktioner med enbart gipsskivor och mineralull bör särskilt dimensioneras undvikas eller med hänsyn till tidsfaktorn om arkivlokalen ä r placerad intill utrymmen med hög brandbelastning eller intill sådana som ar svårtillgängliga för brand f'örsvaret . BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Gipsväggar kan användas för arkiv. läsas Formuleringen ovan kan f elaktigt som ett kategoriskt avrådandefrån lätta väggar, men rätt sammansatta kan gipsregelväggar t o m ge bättre skydd an homogena väggar av tungt material, såsom t ex betong. I RA :s allmänna råd ar texten omarbetad och mera positiv till lätta konstrukttioner. Fardiga typlösningar för lätta väggar fruns. tekniska byrån ( sektion Th) . Kontakta Om en arkivlokalsväggar enbartutgörs. bör utsidan av väggarna av gipsskivor ha ett ytskikt som motstår FÖRESKRIFTER En arkivlokal skall vara stöld och olaga i ntrång. ALLMÄNNA mot RÅD En byggnads eller lokals motstånds- kraft mot olaga intrång beror på byggnadssättet och utförandet. Ytterväggar som uppfyller -, hållfasthets och varmeisoleringskraven tathets- f SBN ger i regel godtagbart skydd mot inbrott. Innerväggar -som utgör en del av en arkivlokals omslutningsyta bör ha minst samma motståndskraft mot inbrott som ytterväggar . Man bör eftersträva en likvärdig fysisk skyddsnivå inom byggnaden . Detta betyder att även lås, dörrar , brytskydd och karmars Infästning m m bör ges en styrka som ar anpassad till väggarnas styrka. Innerväggar av gipsskivor måste normalt kompletteras med skivor av stålplåt om skydd mot inbrott erfordras. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: För vanligaarkivrum med lätta väggar behover normalt ingen komplettering med atålplåt Eke. Endast om speciella krav på skydd mot intrång ställs kan sådan f ö rstärkning bli vattenbe- sprutning -13 - skyddad -14- aktuell . KOMMENTARER 34 SKYDD MOT KLIMATPAVERKAN SABOTAGE FÖRESKRIFTER Sabotagerisken är en realitet Den ökande i nformationsmängden större arkiv och övergången gör arkiven mer sårbara i dag. i allt till än tidigare. i en arkivlokal skall vara lämpligt för arkivhandlingarnas bevarande. Luftens renhet, temperatur och Klimatet ADB I huvudsak gäller detta problem centrala arkiv med krav på hög skyddsnivå. relativa Sabotage kan ta olika former. Obehöri- gallras ut efter kort tid. ven ga personer kan ta sig in i datamanipulation olämplig placering ir möjlig, av arkivlokalerna. i arkivpersonalens arbete Tillträdeskontroll kan komplettera god inbrottssäkerhet f®r att hindra stöld, och olaga intrång. Kontrollen kan bestå av ett identitetskortsystem där kortet börs synligt. Korten kan kontrolleras manuellt eller med TV, eller med hjälp av kortläsare med elektronisk kodgivare , eller i kombination med si f ferkodsystem. ALLMÄNNA tem. Detta kan ske utan att någon har där arkiv- LÅS bör ge en brytoch Lås med tillbehör d yrksäkerhet som är anpassad till kraven på arkivlokalens stdldskyddsnivå. Till arkivlokaler bör användas kombinationslås med manpulationsspärr, om- ställbart lås som skall RÅD I en arkivlokal för arkivhandlingar av papper bör ett termiskt inomhusklimat godtas som motsvarar klimatet för arbetslokaler enligt SBN 35:21. Exempel på lämpliga klimatvärden 1 arkivloka- ler med hög skyddsnivå: BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Klimatkraven som beskrivs här kan f ramstå som en allnmän skärpning, men de avser enbart lokaler där särskilt höga klimatkrav påyrkas av arkivmyn- digheten. a) I arkivlokaler nyckellås eller tllhållar50 000 nyckelvariatio- med minst för papper och ADB-- band och i uppspelningsarkiv för ljud- och videoband en temperatur av +20°C +2° och 40-60 % relativ Skador kan även åstadkommas genom saförsörjningssysbotage mot tekniska tagit sig in i den byggnad lokalen ligger. för handlingar upp- stå. sabotage får göras vid Ett närbesläktat men mindre problem är olaga intrång utan avsikt att skada. Även om intrånget görs utan sådan avsikt kan oavsiktliga skador uppkomma. Bland annat kan sekretessrisker och hinder skall vara anpassad arkivloka- lerna och skada arkivhandlingarna. Även fuktighet för detta. Avkall på klimatskyddskra- fuktighet ) I arkivlokaler svart-vitt (RF) för alla filmmaterial typer av en tempera- tur av +12°C+2° och 25-35 % RF Exempel på lämplig luftrenhet i en lokal för förvaring av magnetband med. höga krav på dammfrihet: Innehållet av vissa partiklar per m3 bör inte överstiga 30x103 partiklar > 0.5 um 1 partikel > 5 um KOMMENTARER ner. LÅSNINGSGRÄNS En arkivlokals låsningsgräns bör normalt förläggas i lokalens omslutningsväggar. Varje dörr till lokalen bör med lås. Låsningsgränsen kan förses också förläggas i ett förrums omslutningsväggar . I så fall måste alla tänkbara inbrottsvägar (t ex fönster) utformas så, att de ger ett lika gott skydd som arkivdörrarna gränsen. -15- i låsnings- En arkivlokals klimat skall vara lämpligt för arkivhandlingarnas bevarande. Målet är att med rimliga medel maximera handlingarnas livslängd. Samtidigt måste inomhusklimatet vara godtagbart for de personer som arbetar i lokalerna. Arbetet i en arkivlokal förutsätts vara begränsat till sådant som har med själva förvaringen att göra , dvs inplacering och hämtning . I de lokaler som har onormalt låg temperatur, t ex för förvaring av diapositiv, film -16- eller videoband , skall tillämpliga delar av ASS anvisningar nr 80 Kylar betsanvisningar föl jas, t ex i fråga Om kli om klädsed och arbetspauser. matkraven för arkivhandlingar och' personer är oförenliga får man tillgripa speciella åtgärder . En uppvärmd arkivlokalen eller kur i en- arbetsplatser dast i förrum är exempel på sådana åt krav påinomhusklimatet i arbetslokaler ges i SBN 35.1. gärder. Allmänna Om mikrofilm förvaras lufttätt i en förpackning med en för filmen oskadlig minatmosfär , t ex kväve , kan kraven skas på arkivlokalens och renhet. luftfuktighet en arkivlokal I nära anslutning till för mikrofilm eller film b®r det finett utrymme nas möjlighet att inreda för konditionering . Klimatet i konditioneringsutrymmet bör vara varier- bart. Generellt gäller att såväl temperatur som relativ fuktighet bör hållas så konstanta som möjligt i en arkivlokal. I en arkivlokal med höga krav på klimatet ta, underlättas om lokalen regleringen förses av det- med luftslussar. Exemplen på ovan nämnda lämpliga klimatvärden anger klimattyper ' som samtidigt passar för förvaring av olika material vid höga klimatkrav . Ibland kan det dock vara nödvändigt arkivhandlingarna i skilda ' `att förvara arkivlo- kaler . För filmmaterial i färg giller i regel att det bör förvaras vid så låg temlägre än peratur som möjligt , helst -5°C, och likaså vid så låg relativ Det ir olämpligt att direkt flytta säkerhetsexemplar av mikrofilm mellan lokaler med skilda temperaturoch luftfuktighetsf'drhållanden, eftersom det då kan uppstå kondens på filmen. I stället bör filmen överföras till konditioneringsutrynnnet och förvaras där under viss tid, för att sedan till den lokal där filmen flyttas skall användas eller förvaras . Kraven på luftrening i konditioneringsutrymmet'är lika höga som för det ordinarie förvaringsutrymmet. 35 KRAV PÅ INSTALLATIONER fuktighet som m'djligt och under konstanta betingelser . De färgbildsmaterial som hittills funnits på marknaden FÖRESKRIFTER uppfyller inte de beständighetskrav som ställs på svart -vitt filmmaterial. En starkströmsanläggning inom en arkivlokal, utom en eventuellt förekom- Nitratfilm mande elvärmeanl äggning , skall utformas så , att den kan hållas spänningslös när ingen vistas i lokalen. är inte beständig och bör pa acetat - eller polyester- överföras film Skall nitratfilm trots allt bevaras bör den förvaras vid en temperatur av + 4°C +20 och en relativ fuktighet av 40- 60 %. Filmen avger nitrosa gaser som måste sugas ut genom ventilationssystemet . Nitratfilm bevara och sortertraktas som explosiv ar under sprängämnesinspektionens bestämmelser . Acetatfilm får enligt dessa i nte förvaras i samma lokal som nitratfilm. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Direktverkande elvärme (t ex elradiatorer) bör inte användas . Se texten Bp 20. En arkivlokal för magnetband skall anordnas så att den ger skydd mot elektromagnetisk påverkan . Detta gäller också påverkan från åskväder. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Beträffande luftrenhet kan nämnas att svaveldioxid även i låga koncentrationer _ä r farlig för papper , För t ex Behovet av magnetfältskyddskall avgöraa i varje enskilt fall i samråd med tekniska byrån ( sektion Te) mikrofilm taget alla foreningar En sprinkleranläggning kolsyra eller halongas gäller gäller att praktiskt luftföroreningar (svavel, perox der, ni trosa gaser, ammoniak , ozon) är farliga. Beståndsdelar i trä, spånplattor m m kan likaledes medföra skador på filmmaterial. Mikrofilm (säkerhetsexemplar) bör inte förvaras tillsammans med pappershand- så, att en utlösning så långt mä jligt förhindras när någon vistas i lokalen.. En tydlig skylt vid utlösningsdonet skall beskriva ningssatt anläggningens och varna för dess ungar. -17- som innehåller skall utf5ras -18-- användrisker. i en arkivlokal som är större än 30 m2 skall på en lätt åtkomlig och även i mörker väl utmärkt plats finnas en signalanordning till en plats varifrån hjälp kan påkallas. ALLMÄNNA RÅD En kolsyreeller halongasanläggning inom en arkivlokal bör anordnas så att dess reglersystem är satt ur funktion är påkopnär belysningen inom lokalen plad och ingångsdörren öppen. Manuella utlösningsdon bör placeras utanför ar- med skyddshdi je kivlokalen och täckas av glas eller plast som måste krossas för att man skall kunna nå donen. En telefon eller snabbtelefon är lämplig som signalanordning. sprids. så, att damm inte bör placeras med hänsyn g e noml uf t ni ng s behove t Luftdonen tagen till Ventilationskanaler i arkivlokaler skall enligt SBN 31;424 vid genombrott av en brandavskiljande vägg vara så brandisolerade att isoleringen på vardera sidan om genombrottet tillsammans uppgår till minst väggens brandtekni ska klass. Skyddet mot t ex st5ld kan ha till följd att arkivlokalen får en högre brandteknisk klass än den från brandskyddssynpunkt avsedda. Höjningen behover dock inte påverka kraven på kanalernas brandisolering. Brandspjäll i en ventilationskanal får inte utgöra det enda brandskyddet. Då man använder brandspjäll måste enligt SBN 52:3 minst skil jande hälften av funktionen den brandav- tillgodoses med KOMMENTARER brandi INSTALLATION FOR LUFTBEHANDLING ni rektverkande eluppvärmning av arkivlokaler bör undvikas om andra från brandskyddssynpunkt mindre riskfyllda värmesystem kan utnyttjas. Om elradiatorer ändå används bör de vara av en En klimatanläggning för en arkivlokal med krav pa hög skyddsnivå utförs bäst som en självständig enhet. Anläggningi förhållande till en bör ge övertryck omgivande lokaler. I extremfall kan en anl ägg ni ng behöva fungera med hjälp av d även om e byggnadens reservaggregat stängs av ström- och vattentillförsel temporärt . Om det finns krav på luftens renhet kan filter av skilda slag behövas för tilluften. T de fall höga klimatkrav medför att måste kylas och avfuktas kan tilluften arkivlokalens klimat lämpligen regleras genom ett luftbehandlingssystem och luften renas genom filtrering eller tvättning. Detta ger mö jlighet sluten sol eri ng typ med en yttemperatur av max + 60°C och vara försedda med överhettningsskydd. Radiatorerna bör vara så utformade eller placerade att foremål inte kan läggas på dem. Eluppvärmning bör således helst ske indirekt genom vattenburen värme eller genom Den inblåsning av tempererad luft. elektriska värmekällan placeras därvid i ett annat rum än arkivlokalen. VATTEN- OCH AVLOPPSINSTALLATION En arkivlokal skall enligt 31 ges skydd mot fukt och vatten. Vatten- ifrån risken med vattenrör och elkablar i arkivlokalen. För att man skall kunna undivka att dörrarna i en sådan och avloppssystem måste således utformas så, att översvämning , läck och annan påverkan som kan skada arkivhandlingarna kan undvikas. arkivlokal öppnas i onödan bör ens temperatur och luftfuktighet Om man kan till ett jämnt klimat och map koleter lokalsamt (när så är nödvändigt) luftens renhet från damm m m övervakas med en apparatur som kan avläsas på utsidan av lo- kalen. Lämpligen kan också motsvarande övervakning ske f rån en manöver- eller larmcentral. Luftbehandlingssystemet bör svara för såväl luft- som värmetillförseln. Luften bör därvid värmas upp med värmeväxlare för värme, vatten eller el. Systemet bör lämpligen utformas -19- befara översvämning utifrån eller från huset i övrigt, bör dräneringen och avloppssystemet lämpligen utformas så, att arkivlokalen skyddas. Ett läge under det kommunala avloppssystemets nivå kan medföra risk för översvämning och motivera en komplettering av avloppssystemet med t ex en backventil eller pumpanordning med nivåvakt. Rör i arkivlokalens närhet kan vid läck också innebära risk för övers värnni ng. -20- Er arkivlokal utsätts som kan för oversv amning bör vara försedd med golvbrunn eller spygatt . Bäst år att dessa i nte ansluts ovtill byggnadens riga avloppssystem . Brunnens vattenlås bör skyddas mot uttorkning genom att ex glycerin. Brundet fylls på med t nen bör placeras så att en sådan påf yllning i nte utsätter arkivhandling - arna för brandrisk . Den bör inte anannat ändamål (t ex vändas för något tömni g av skurhinkar ) vilket kan anges på en skylt invid brunnen Tappställen är över huvud taget ol°åmpliga i en arkivlokal En utslagsvask eller en golvbrunn som fungerar som utslagsvask utanför arkivlokalens dörr kan däremot vara motiverads metall med skruvlock ell risk för st örni ng uti f rån bör beaktas, t ex från transformatorstationer, strömskenor och liknande. Ledningsgenomföringar i en arkivlokals väggar skall vara så utförda att väggarnas brandtekniska klass inte sänks. 1 säkerhetsvalv bör genomföringar utföras som s k skydd srumsgenomf dri ngar enligt ci vil fdrsvarsst yrel sens anvis- ningar TB ken behövs ingen golvbrunn spyeller gatt. Med "liten vattenmängd" avses arkivatt vattnet i nte når upp till radiatorsystemets handlingarna om hela innehåll läcker ut i arkivlokalen. Om rör för ma inom en föringarna så att man VA och värme måste förekom- arkivlokal bör vägggenomvara täta . Rören bör ligga lätt upptäcker läck eller skador möjligt. och de bör ha så få skarvar som De placeras bäst på en vägg nära golvet . Om rörens läge medför att läck kan skada arkivhandlingarna bör rören förses med uppsamlingsrännor av obrännbart material . Rännorna bör leda lackvattnet till en golvbrunn. De bör utformas så att arkivhandlingarna inte utsätts för stänka Vattnet från rännorna bör ledas vertikalt i ror Vattendetektorer kan i vissa fall ersatta rännorna, se "Larmanläggning" nedan. STARKSTROMSINSTALLATION kan påverka installationer och film med magnetiskt Dessa kan skadas om exempelvis Elektriska magnetband ljud elledningar ligger närmare arkivhand1 i ngarna än 75 mm. For vissa elektriska apparater kan det behövas ett avstånd av upp till 2 m från handlingarna för att man skall kunna undvika magnetiska störningar. med lokalvård bör i första ras soma utvändig installation ningar av typ EKLK enligt punkt 3. Kopplingsdosor -21- . Om vägguttag bär de vara - skyddade finns mot påkor- ni ng Huvudsäkringar , mätare, bör placeras utanför etc gruppcentraler arkivlokalen. En huvudbrytare med tydlig lägesmarkering och kontrollampa med rött ljus placeras utanför arkivlokalens i ngång. Huvudbrytaren skall göra all starkspänströmsinstallation inom arkivet ningslös med undantag l äggni ng . av ev elvärmean- BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Direktverkande elvärme (t ex eiradiatorer) bär inte användas. Se texten Bp 20 Finns flera ingångar bör huvudbrytaren vara en kontaktor som kan fjärrmanövre ras utanför r esp ingång. Signallampa uppsättes vid varje manöverplats. Den ständigt spänningsförande manöverled-förläggas utanför arkini egen skall vet I en arkivlokal med hög skyddsnivå bör strömbrytare och eluttag helst undvikas. De kan dock behövas i stora lokaler för sektö oneri ng av belysning och vid användning av städredskap. Ligger ett förrum i samma brandcell som en arkivlokal bör forrummets elanläggning stängas av samtidigt som arkivlokalens . Säkerhetsbrytaren och kontrollampan bör då placeras utanför f örrummets Elinstallation 78. Lösa elsladdar bör endast förekomma t ex i tillfälligt i arkivlokaler, samband med liten vatten Om vattenradiatorer mängd utgör den enda översvämningsris- . Om installatio- nen utförs rör bör dessa med infällda vara av typ pansarrör . Vägguttag ut förs med självstängande lock . Eventu- ingång hand utfömed led- SS 424 14 75 bör vara av -22- I arkivlokaler ÅSKSKYDDSANLÄGGNING arkivlokaler En byggnad som innehåller kan förses med en åskskyddsanläggning om speciella motiv föreligger såsom vid utsatta lägen på landsbygden. Riktlinjer för ut f yrande av åskskydd framgår av SS 487 01 10. Speciellt bör dessa beaktas vid förvaring av magnetband eller film med magnetiskt ljud. LARMANLÄGGNINGAR bör ( 300 lux), stark lysta . Detta gäller rörliga hyllor. även bildas om möjligt undvikas der. en påkopplad. pro j ektering skyddsnivå av en arkivlokal med bör polis, brandkår, bevakningsföretag och f®rsäkringsbolag att lämna synpunkter på planering. Vid hög ges möjlighet larmsystemets i arkiv- Belysningsarmaturen i arkivlokaler bör företrädesvis vara utförd av obrännbart material. Glödljusarmatur bör ha sluten kupa armatur men är mellan gångar bör ha låg UV- strålning. Ozon, i närheten av lysr®r, kan orsaka skador på vissa slag av arkivhandlingar . Med hänsyn till detta bör som Behovet av ett larmsystem mot brand, inbrott, översvämning m m bör avgöras av en skadas sannolikhet och de direkta och indirekta förluster som skadan innebär vägt mot larmsystemets kostna- lämpligen även visa om arkivlokalens dörrar och förekommande fönster eller fönsterluckor är öppna samt om ström- så att Lysrör lokaler för film. planeras ett larmsystem i den byggnad där arkivlokalen ligger är det lämpligt att låta systemet omfatta även arkivlokalen . Det bör vara rean lätt kan läsa etiketterna på arkivhandlingarna . Armaturerna bör placeras så , att gångarna alltid är be- 1 ysrdr Om det finns eller belysningen jämn och bländfri av glas en sluten och lysrörs- kupa av glas eller pol ykarbonat. Lös platsbelysning i arkivlokaler. bör Bel ysningsarmaturens inte förekomma kapslingsklass bör väljas med hänsyn till arkivhandbetydelse och lokalens utlingarnas f ormning . I lokaler med normala brandskyddskrav (motsvarande A 120) bör kapslingsklassen SS IEC 529. Beträffande övrigt ovan. se vara lp eltekniska 23 T enligt utföranden i " Starkströmsinstallation" Larm för Läck och översvämning kan ges av detektorer ( tygband som fästs på undersidan av rör , vilka ger larm när de blir våta och därmed strömförande) eller av nivådetektorer. LEDLJUS TELEFONANLÄGGNING instängda personer lått hittar fram Ledl jus, t ex vägledande eller nödbelysning, bör till Uttag för rikstelefon bör finnas i samband med arkivlokaler . En snabbeller telefon kan vara komplement alternativ till en rikstelefon. signalanordning fosforskivor finnas, så att eller telefon och till en utgång . Se även SEN 370245. SPRINKLERINSTALLATION BELYSNING Fönster i arkivlokaler medför risk för inbrott , risk för ljusskador på arkivhandling och risk för brand. Normalt bör därför arkivlokaler inte förses med fönster. I befintliga lokaler med fönster , eller vid nybyggnad av arkivlokaler som av särskilda skäl ändå förses med fönster, kan fönstren behöva kompletteras BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Behov av sprinklerinstallation avgöres från fall till fall i samråd med tekniska byrån (sektion Tv). Sprinklersystem är dyrbara och installeras endast i arkivlokaler med hög skyddsnivå där larmsystem inte lan ge tillräcklig säkerhet. med fönsterluckor för att åstadkomma tillräckligt skydd. Se 4. -23- Automatiska motiverade arkivbränder. sprinklersystem för att begränsa -24- kan vara skador vid Sprinklersystem och gas. pulver finns bl a för Sprinklersystem vatten, 4 för BYGGNADSKONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR förekomma där vatten bör dock inte pappershandlingar eller film förvaras. heller System med halongas är inte lämpliga i arkivlokaler för film. Utöver vad som anges i SBN avd 2-5 ges SPRINKLERSYSTEM FOR VATTEN fäljande ar. Sprinklersystem för vatten kan undan- tagsvis bli aktuella när risken vattenskador på arkivhandlingarna ddms bli mindre för brandskador. för be- Installationenverkar lokalt, d v s den ger vatten där temperaturen överstiger ett visst värde. Spri nklerintallationen bör utformas så, att risken for läck eller oavsiktlig utlösning blir liten. Inom en. arkivlokal bör den normalt stå tom. ALLMÄNNA RÅD allmänna råd och upplysning- direkt på mark, vilka Golvbjälklag inte kan utsättas för brand underifrån, godtas under färutsättning att golvet är utfört av obrännbart material . För övri ga golv och bjälklag gäller att de bör utföras tåliga mot brand utifrån i lägst den brandtek för arkivniska klass som gäller lokalen. Två `dörrar i brandtekni sk klass A 60 dörrarna antas i mellan arkivlokaler motsvara avskiljande i med sluss är En s k förutlösningsinstailation normalt tom. Vattnet fram först släpps när två rökdetektorer har givit utdetektorn slag. Den först reagerande utlöser även larm. Sprinklermun- klass A 240. Den inre dörren bör förses med en signalanordning som utanför arkivlokalen anger om dörren är öppen. styckena utlöses därefter av värme. KOMMENTARER SPRINKLERSYSTEM FOR GAS GOLVBJÄLKLAG En sprinklerinstallation för normalt utgörs tomma rör. Gasen hal on eller gas har av kolsyra. för glas. Sådana bör` sprinklersystem väl jas sprinklersystem för om inte vatten är tillfyllest. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Behov av sprinklerinstallat on avgöres från fall till fall ti samråd med tekniska byrån (sektion Te). 36 SKYDD MOT SKADEINSEKTER golvbjälklag i ungbeten av arkiv- av antas alierna vara 8 kN/m, se SBN 22.311. Lasten per löpmeter hyllplan kan därvid` beräknas enligt följande: För A4 och kvartoformat För folioformat 600 N 500 N FÖNSTER 32 kan Som anges eller byggnadsdelar en arkivlokal under i lokalen vissa förutsättningar få ha en lägre brandteknisk klass än vad som krävs än A 60. generellt, dock inte lägre Denna brandtekniska klass kan inte fönster, uppfyllas av konventionella utan de måste förses med luckor av brandklassade glaskonstrukstål eller tioner. Fönster har dock inte samma inbrottssäkerhet som dörrar och måste kanske av det` skälet komplet teras med luckor. RÅD Vissa arkivhandlingar skadeinsekter.' dimensionering arkivlokaler är livsfarlig och halon är Kolsyra farlig i små utrymmen. Detta gör att man noga måste beakta riskerna med ALLMÄNNA Vid bör skyddas Arkivlokalens mot klimat roll. Regelbundspelar därvid en stor av lokalen och av de na inspektioner förvarade handlingarna bör lämpligen goras Vid bedömning av risken för brandspr idning genom fönster från undereller intilliggande lokaler eller från närliggande bebyggelse bör samråd ske med byggnadsnämnden, brandförsvaret eller -25 arkivmyndigheten -26- INREDNING OCH ÖVRIG UTRUSTNING Säkerhetsskåp av helsvetsad 4 mm stålplåt. De har ett tillhållarlås eller ett kombinationslås och ger god stöldsäkerhet men ringa brandskydd ALLMÄNNA RÅD Brandsäkerheten hos rörliga hyllors elektriska installation bör beaktas. tuagnetsom innehåller ljudband och film med bör normalt jordas. Stålinredningar band, videoband, magnetiskt ljud Planeringssynpunkter liga hyllor behandlas på fasta i 22. och rör- KOMMENTARER En arkivlokal är främst plats för arkivhandlingar, omfattning är den också en f®rvarings men i viss en arbets- plats. Inredningen bör därför ha en kvalitet som i tillämpliga delar motsvarar inredningen i andra arbetsrum. Exempel på inredningsenheter ärekomma i arkivsammanhang Fasta (stationära) (mobila) hyllor Arkivskåp, hyllor, som kan är: rörliga ritningsskåp Avlastningshyllor, avlastningsbord (ev på rullar) Arbetsbord, stolar, anslutande förvaringsenheter Hanteringshjälpmedel såsom hyllvagn, arkivstege, pall (vältsäker) Påkörni ng sskydd HYLLOR Hyllor kan vara av stål eller trä, fasta eller rörliga. Rörliga hyllor (for tätpackning) finns för handeller motordrift. De ger högre belastning än fasta hyllor. Arbetarskyddsstyrelsen har från personsakerhetssynpunkt utfärdat rekommendationer för rörliga arkivoch lagerhyllställni ngar . o Dokumentskåp kassaskåp). (tidigare skydd men ett sämre stöldskydd. De är framför allt lämpliga för handlingar som saknar värde för obehöger ett gott riga. Om byggnaden skydd mot stöld kan de användas för förvaring. Det yttre stöldskyddet bevakning, larmsystem) bär (t ex därvid vara anpassat till arkivhandlingarnas värde . (Försäkring svärden upp till 10 000 kronor kan förvaras i dokumentskåp.) Värdeskåp. De är klassificerade med skyddsvärdespoäng enligt SS 3000. Alla har termiska säkringar och T Sk sprängsäkringar. Se vidare (Tekniskt Säkerhetsskydd, SOM ARKIV Flyttbara skåp kan fungera som arkiv om arkivbehovet är litet eller om man vill arbeta med arkivhandlingarna i arbetsrum. Följande skåpett vanligt typer förekommer: råd och anvisningar, Rikspolisstyrelsen. 1970). Egenvikten hos värdeskåp kan vara betydande och bör beaktas. För varaktig förvaring av hemliga handlingar skall enligt FA Sak (Föreskri f ter, anvisningar och allmänna råd om tillämpningen av säkerhetsskyddsförordningen, Rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren 1982) väljas forvasäkerhetsskåpsringsutrymmen av lägst standard. om handlingarna är betecknade som kvalificerat hemliga får värdeskåp användas med en skyddsvärdes120 under poäng om lägst förutsättning att de är placerade i en byggnad där daglig tjänsteutövning (eller motsvarande) normalt bedrivs Dataskåp som brandprovats provningsanstalt finns Vid klassningen sxÅ ben'åmnda De ger ett gott brand- till bandens har av statens för magnetband. man tagit hänsyn värmekänslighet. ÖVRIG UTRUSTNING Bilaga övrig 2 ger utrustning handbrandsläckare, ka hjälpmedel. exempel i och förslag arkivlokaler, skyltar till såsom och teknis- BILAGA 1 EXEMPEL PÅ BRANDSKYDDSMOTSTÅND HOS BYGGNADSDELAR Exemplen på brandskyddsmotstånd byggnadsdelar verkets är hämtade från hos plan- Godkännandei nf ormat i on, lista även B Brandskydd . 1 denna lista finns en förteckning över typgodkända arkivdörrar. klasser Exemplen på brandtekniska över A 120 är medtagna där arkivlokaler på hög särskilda krav för ställs skyddsnivå Om man vill förbättra brandskyddet i befintliga ` 'lokaler kan man överslagsmässigt räkna ened att brandmotståndstiden förlängs med 15 , 30 och 60 minuter ' med ett, två resp tre lager gipsskivor å 13 mm. Om man samtidigt önskar förbättra värmei sol eri ngen kan 30-35 mm mineralull beräknas motsvara en 13 mm gipsskiva. VAGGAR MED BARANDE OCH AVSKILJANDE FUNKTION VAGGAR AV BETONG Uppgifterna i tabellen gäller under förutsättning att armering utförs enligt gällande bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i frågaom täckande betongskikt. Brandteknisk Minsta (exkl klass vägg tjocklek uts ) mm A 60 A 90 A 120 A 180 A 240 80 100 120 140 160 VÄGGARAV MURVERK väggtjocklek (exkl Minsta för brandteknisk klass Murverksmaterial , 20-tegel eller 6-håltegel puts a A60 A90 A120 A180 A240 90 120 120 140 140 90 120 120 140 230 100 100 150 150 200 200 200 200 Massivtegel 19-hålstegel eller månghåltegel Lättbetong (även i form av element) Be t onghål bl ock eller massiva beton block -29- -30- MED ENBART VÄGGAR AVSKILJANDE FUNKTION VÄGGAR AV BETONG Uppgifterna i tabellen förutsättning att gäller armering under utförs enlig gällande bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i fråga om täckande betongskikt. Brandtekni Minsta (exkl sk klass A 60 A 90 A 120 A 180 A 240 70 85 100 125 150 väggtjocklek puts), mm AV MURVERK VAGGAR Murverksmaterial Minsta for väggtjocklek brandteknisk (exkl puts), mm, klas s A 60 A 90 A 120 A 180 A 240 eller 6-båltegel 70 90 120 120 120 19-håltegel eller månghål t eget 90 120 120 140 190 10 70 100 120 120 200 200 200 200 200 Massivtegel Lättbetong form , 20-teged (även i av element) Betonghålblock massi va beton eller block VAGGARMED SKIVMATERIAL Ytterligare exempel finns i planverkets Godkännandeinformation,. lista B Brandskydd. Gipsskivor + 13 + 95 + 13 + stålregel genomgående) + gipsskivor A120 + inkl 2x45 mm mineralull *) *) 30 kg/m3, Volymvikt klass 2x13 + 45 + 2x13 Gipsskiva + stålregel + gipsskiva inkl 45 mm mineralull *) (ej mm, för brandteknisk A60 + stål- regel + gipsskivor Gipsskivor Minsta väggtjocklek, lägst 2x13 + 95 + 2x13 mjukningstemperatur lägst 1000°C. BJÄLKLAG ARMERING AV BETONGPLATTOR Uppgifterna i förutsättning enligt gällande MED OSPÄND tabellen gäller att armeringen under utförs bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i fråga om täckande sätts att betongskikt. armeringen Vidare utförs förut- antingen med varmvalsade (icke kallbearbetade) stänger eller med nät av kvalitet Ns 50 eller Brandtekni Nps 50. sk klass Huvudarmeringens A 60 A 90 A 120- A180 A 240 16 26 32 45 55 80 .100 120 140 160 minsta centrumavstånd från brandpåverkad yta, mm Minsta totaltjocklek vid avskiljande mm funktion, BILAGA 2 EXEMPEL P ÖVRIG UTRUSTNING FÖR ARKIVLOKALER TEKNISKA HJÄLPMEDEL BRANDSLÄCKARE En handbrandsläckare bör vaxa av SIS godkänd typ . I en arkivlokal fär förvaring av papper , ADB-band bär kol syresläckare I dataefterbehandlingen brandsläckare kolsyret yp och film användas. av såväl behövs hand- vatten- Exempel på apparater som kan vara' lämpliga vid arbete med arkivhandTingar, utanför men som bör placeras arkivlokalen, 'dr: I pappersarkiv som Kopiator , dokumentförstörare , apparat för bildkortframställning SKYLT Genom skyltar bör man bl a uppmanas att stänga av strömmen när man lämnar arkivlokalen , att stänga fönster och luckor i lokalen, att kontrollera gångarna mellan rdrliga hyllor innnan man sätter hyllorna i rörelse, att kommande golvbrunnar för tomning av skurvatten och att brunnarna skall på med icke uttorkande vätska bör skylefter användning. Slutligen tar erinra om att rökförbud gäller. Skyltarna lämpliga l st®rre skyltning i tillutformas lämpligen delar enligt SS 03 15 11. arkiv kan även hänvisningsbehövas. och n ®dutgång skall vid behov förses med vägledande Utrymningsvågar markering enligt Kopieringsanläggning ljusbord , betraktningsapparat i filmarkiv Kopieringsapparat, visningsapparat i lokalen använda eluttag endast för dammsugning , att inte använda före- fyllas I diabilds- arkiv' SEN 37:245. RÖRPOST Då rdrpost ansluts till en arkivlokal bör röret skyddas mot brand på samma sätt som en ventilationskanal, enligt SBN 37 : 424. Skyddet förutsätts ha tillämplig brandtekni sk klass. Dessutom bör risken fyr vattenskador genom rörpoströret beaktas. I ADB-bandsarkiv Datorutrustning, terminal, radskrivare, kopieringsappa- rat, bandspelare BILAGA 3 av KBS anmärkningar Sammanställning vissa Vissa tekniska avvikelser frågor från i samead sdokumen- Anm7 (ap 16) Klimatkraven ' som beskrivs här kan skärpning, men framstå som en allmän de avser enbart lokaler där särskilt t e't höga klimatkrav påyrkas av arkivmyndigheten. ANMÄRKNINGAR Anm 8 Anm1 (spy) Avsteg i fråga om brandklass förutsätter arkivmyndighetens 11. 32 spalt godkännande. Se ( ap 18,2.2) Di rektverkande elvärme ( t ex elradiatorer ) bör inte användas . Se texten sp 20. Anm9 Anm 2 (sp 6) har Formuleringen särskilt skärpts 'år godkännarnde . Kravet på (ap på brand sekti 18) av magnet fält skydd varje enski lt fal l byrån med tekniska nytt. 11) Anm 3 Kraven (ap Behovet göras i Behov från ( sektion Te). ( ap 24,25) Anm 10 oneri ng har skärpts. Brandklassen för de sektionerande väggarna har höjts från A 60 största storlek till A 120, cellernas skal.l av1 samråd av sprinklerinstallation avgöres till fall i samråd med byrån (sektion Tv). fall tekniska 200 m2 är hårdare låst och sektioneringen som varit uttryckt son rekom- mendation har blivit krav. Avsteg kan diskuteras med arkivmyndigheten, skilt större Anm 4 betr (ap sär- anläggningar. 11) AVVIKELSER av kravet . Formellt Formuleringen are är ändrad på brand s1 äckgäller kravet alla arkivrum, men det kommer att tillämpas enbart för större anläggni ng a r . Anm 5 (ap 13) Gipsväggar kan användas för arkiv. Formuleringen låsas ovan kan felaktigt som ett kategoriskt avrådande från lätta väggar , men rätt sammansatta kan gi psregelv 'åggar t o m ge bättre skydd än homogena väggar av tungt material, såsom t` ex betong. l RA:s allmänna råd är texten omarbekonsttill lätta tad och mera positiv ruktioner . Färdiga finns. (sektion Anm 6 typlösningar för Kontakta tekniska lätta byrån väggar Th). (ap 14) För vanliga arkivrum med lätta väggar behöver normalt i ngen komplettering med stålplåt ske. Endast om speciella ställs kan krav på skydd mot intrång sådan förstärkning bli aktuell. Texten i Krav och råd , Arkivlokaler, överensst i mer med planverkets 2:a korrektur 1984-02-25 (i vilket är in- arbetade RA:s och KBS ändringar och til.läggfrån samrådet). Vissa små justeringar har dock varit nödvändiga här. Hänvisningarna till numreringen rubrikerna och EA har i RA: s publikation . Under"Föreskri feer " , " Allmänna råd" och "Kommentarer" hör till den då avsedda utgivningen som författning. De har här behållits fdr att texten inte skall förlora i överskådlighet. Samtidigt ger riksarkivet ut reglerna i råd i riksarkivets form av allmänna författningssamling (RA-FS nr 2), som riktlin jer för övrigt arkivbyggande under arkivstadgan I' riksarkivets , t ex kyrkans utgivning har arkiv. den ur- sprungliga f'dreskrlftstextens "skall". utbytts Vissa mellan mot de allmänna formuleringar KBS och sakinnehållet -37- RA cirk förtydligats , och ett par enkla skrivfel har rättats. Numreringen av avsnitten har, med bibehållen ordningsföl jd, stegats fram för att överensstämma med lan rådens "bör". alltså skilja RA: s utgivningar, är detsamma. -38- men BILAGA Häftena A , D och T innehåller i huvudsak tekniska föreskrifter, 4 Byggnadsstyrelsens och deras tillämpni Fastställelse och varje publikations publikationer ng. giltighet i nledning. anges i medan B och C ger föreskrifter för verkets lokalhållning . Häftenas omslagsrubrik har för kommande utgåvor förkortats till Byggnadsstyrelsens Krav och råd. Häfte A: Mark , hus och i nstallationer KRAV OCH RÅD Krav och råd kompletterar med tilllägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som t ex Svensk Byggnorm ( SBN). Föreskri f t- erea är interna och gäller för byggnadsstyrelsens nybyggande. De innehåller verkets allmänna krav och råd för mark och hus. Krav och råd gäller för byggnadsstyrelsens lokalhållning såväl som för verkets lokalanskaffning genom nyproduktion. Innehåller dels en målbeskrivning, dels de krav och råd som gäller vid teknisk programmering och projek nyproduktion . Indelning enligt BSAB-systemets 2. tering för i huvudsak produkttabell Serie B: Allmänna dimensi oneri n sunderl a Föreskrifterna gäller generellt i byggnadsstyrelsens lokalhållning, av vilken oberoende som skall an- Krav och råd ger föreskrifter för lokaldimensionering och för teknisk vända lokalerna. Här finns föreskrifter om dels programmering samt anger dels sens och policy projektering, i byggnadsstyrel- lokalhållning. och policy beskrivning av sådana enskilda som är allmänt förekomman- utrymmen de, t ex Krav respektive råd har inte givits någon särskiljande markering i utgåvor fr o m 1984. Där markeringar i marginalen används, utmärker de istället sådana föreskrifter som behöver uppmärksammas särskilt, dimensioneringsfrågor, kontorsrum eller Utöver de krav som anges de allmänna krav på olika städrum. i B gäller lokalegenskaper , t ex luft, ljud , belysning, ytor m m, som behandlas i häfte A under respektive rubrik. Någon upprepning förekommer normalt genom att de är nya eller skärpta, behövs. eller att påminnelse inte, varför krav för respektive Häfte B (1984-07 ), INDELNING mande utrymmen, kvarstår utrymme måste snitt A. hämtas även från av- Allmänt f ä rekomtills vi- dare. T detta häfte finns också beFöreskrifterna är indelade i sex huvudavsnitt , presenterade rata häften eller D, T och S). serier i sepa( A, B, C, skrivning av utrymmen pa tomtmark, och planteringsytor. t ex gångvägar Planerade nya häften i serien` avses behandla allmänna personalutrymmen. Krav och råd avses kompletteras och revideras successivt . I takt med detta arbete kommer de olika häftena att bytas ut. De olika häftena revideras vall i sin om ca 5 år. helhet med inter- Från 1985 utges årligen ett supplement ( häfte S). Där återfinns tillägg och ändringar för serierna A, B, C och D. pol i c yf rågor samt Serie C: Dimensioneringsunderlag för vissa I häfte T redovisas föreskrifter brukare och förklaringar till na och deras användning, Här beskrivs i första hand de utrymmen eller dimensi oneri ngsregl er för en viss verksom är speciella samhet . För programmering och pro- teckningar ningar. jektering av en sådan byggnad behovs därför även andra, allmänna uppgifter från Krav och råd A och B, samt kompletterande uppgifter från projektansvariga och berörda brukare. Tills vidare ingår 'följande häften i serie C: C 1 Polislokaler område över Typritningarna till typritningarsamt fdr_ typrit- gällande betraktas som bilaga i ritningsförteckningen häfte T. Häfte T hanteras som andra ritningsförteckningar och med ritningsrevideringen. takt revideras i för Uppgift om registreringsdatum gällande utgåva av häfte T kan fås från tekn iska byrån. Flertalet av' ritningarna ar med till säkerhetsaspekter hänsyn undantagna från spridning. i centralvaktsHäfte S: Supplement c 2 Tingsrättslokaler c 3 Slutna lokalanstalter c 4 Utlandsmyndigheternakanslilokaler Plats för` ändringar och tillägg A, B, C och D. till serierna Avses utges i början av varje kalenderar . Häfte T har en tätare utgivning kompletteras därf r inte av h'afte för postlokaler remi ssbehandl i ng. Ett 'år under och S-häftet. TILLÄMPNING C-häftena behandlar lokaler som inte är så ofta förekommande, och de kan med hänsyn till vissa säkerhetsaspekter vara undantagna från spridning Häfte För lokalhållningen äller: Dimensionerngsundertag och lokalprogram skall upprättas med ledning av denna föreskrift, oberoende av lokalförsör jningsalternativ. D Befintli a b ggnader Avsnittet behandlar vissa grundläggande krav på egenskaper i de byggnader som f$rval tas av byggnadsstyrelsen, i huvudsak som vägledning vid kontakter med tillsynsmyndigheter och lokalbrukare, samt vid pla nering och ombyggnad av underhåll Verksamhetens inplacering i lokaler kan göra det nödvändigt att omfördela lokalprogrammets areor, och anpassa dessa till givna projektförutsättningar. Omfördelningar skall ske inom den lokalprogrammets som ram angesav sammanlagda area. Arean för enskil(utrymmen) som anges da positioner i denna`foreskrift kan därvid komma Häfte T: att frångås Ty ri tni n ar Beslut Byggnadsst yrelsens typritningar av- ser att säkerst'ållautförandet av lokaler, byggvissa komplicerade nadsdetaljer, installationer, inredvingar m m, som inte tillåts om sådan projektanpassning och avsteg från denna föreskrift föregås av samråd med berörd central myndighet, t ex kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. variera. -41- ..42- SPALT SAKREGISTER 8,11,25,26 5,11,24 26 8 7,9 17 15 5,8,16,bil 2 11 9,bil 2 21 5,16,17 A 60 (brandklass) A 120 A 240 accession se även reserv acetat film ADB ADB-band ammoni ak apparater arbetsbord arbet si . okal er 7,27 arbetsrum 4,8 arkivbestånd 8,11,14,19,23 , 25,bil 1 arkivdörrar 4 arkivhandlingar 8 arkivhyllor se även hyll indni n , hyllor 3,5,6,7,8 arki vi okal 3 ,4,6,11 ,26 arkivmyndighet arki vskå p 27 arkivstadgan 3 21 24 27 27 arkivstege armaturer , belysning avlastningsbord avlastningshyllor avloppsledningar avloppssystem avsynande , arkivlokal 10 20 3 Backventil bandspelare befintligt hus behov av arkivlokaler behörighetsregler. belastning av arkivalier 26,27,28 19 , 24 belysning bel ysni asarmatur bestånd, arkiv bestämmel ser, betong betraktningsapparat 20 2 10 3 8 bil 24 4,7 arkivvård 13,bil bil bets bevakning bevakningsföretag hiilklag och 3 1 2 9 5 23 bil 1 väggar bostad 6 brand brandbelastning brandceller se även sektionering brandförsvaret brandklass, klass brandteknisk 4,11,23 9,12,13 8,10,22 SAKREGISTER SPALT brandskydd brandskyddsmotstånd brandsläckare brandsläckning brandspjäll brandspridning brandteknisk 5 ,10,28 bil l 11,b l 2 10 20 26 klass, brandklass se även A 60 etc brandtemperatur brytare bränsl e f örråd byggnadskonstruktioner byggnadsnämnden 5,8,10,20,22,26 12 22 7 25,bi i 2 26 Centralarkiv centrala 3,8 8 arkiv Damm 16,19 datacentraler dataefterbehandling bil datamanipulation 6 2 14 dataskåp 28 bil 2 datorutrustning detektorer 21,23,25 16 diapositiv disketter 4 ,8 dokumentförstörare bil 2 28 dokument skåp dra ftinstruktion 5,14 dräneri ng 20 dörrar 8,1 ,14,19,23,26,bil 1 EA efterbehandlingsrum egenvikt, skåp eldstad elektrisk i nstallation 3 9 28 10 21,22,27 elektriska apparater elektromagnetisk påverkan elledningar 10,18,21,22,26 elmätare elradiatorer elsladdar , lösa 11 18 22 20 22 eluttag 22,bi1 elvärme 18,20,22 EMP se 2 elektromagnetisk 1l 26 5,8,11,20,22,26 se även under A 60 etc hrandkår 23 brandlarm 11 Fasta hyllor 9 film 1.6,25,bi1 2 se även acetat , nitrat, polyester film med magnetiskt ljud 1,21,23,27 filmmaterial , färg 11 filmmaterial , svart-vitt 16 filter, luft 19 SPALT SAKREGISTER 1,9 framtidsreserv frekventa handlingar fukt, skydd mot fuktighet , luft fuktskador färgbilder 6 5,10,20 se relativ f är packning förrum förråd först yrel se försäkringsföretag Gallring 7 garage .17,23 gaser i luft gasledningar gi psskvor 10 1 13,bil giödljusarmatur 24 3,6,11 godkännande golvbel astning g ol vh j ä1 kl ag se även källargolv 26 26 10 2 3 6 22 9 2 10,21,bil golvbrunn granskning grundvattenytan gruppcentraler gummi g å ng SPALT instängda personer intrång, olaga av ledningar isolering 24 Jordning 27 14 10 do 10 17 15,23,26,bil 2 23,bi1 2 3 18 8,15,17,22 9 4 23 fönster fönsterluckor. föreskrifter SAKREGISTER 8 9,24,bil Kallvattenrör kapacitet kapslingsklass 10 7,9 , belysning 24 28 kassaskåp katastrofplan 14 klimat klimatanl ä ggning klimatkrav 5,16 5,10,19 7,8;16 9 klister kl'ådskåp kollaps, 8 byggnad 12 kolsyra, sprinkler kolsyresläckare kommunikationsleder kondens konditionering kontaktor 19,25 bil 2 9 18 8,18 22 kontrollampa l1 ,bil kopiator kopplingsdosor kväve, fcirpackni ,ng med kylning källargolv källarvåning 22 2 21 18 19 10 1.0 9 Halongas , sprinkler 19,25 Lack handbrandslackare bil 5,8,11,19,21,23,24 26,28 last l edl lus 24 24 se även nödbelysning , 10,21,bi1 2 ledningar 4 ,6 ,16 ,27 1 jud band bil 2 Ljusbord 1 us skador 23 luckor, fönster 26 8. luftcirkulation luftfuktighet 16,17,18 fuktighet se även relativ 7 1 uf t f 5roreni ng luftrenhet 16,17,18,19 1 uf treni ng 7 se sven brandsläckare hemliga handlingar huvudgång huvudbr ytare huvudsäkringar hyllinredning hyll . or hyllor, hög il 28 9 22 22 12 27 9 9,27 fasta se även tät packni. ng skyddsnivå 2 4,10,11,15,16,19 22,23,24 17,19 höga klimatkrav ?dentitetskontrol_ inbrott 15 14,23 5 26 8,27 27 3,25 inbrottsskydd inbrottssäkerhet` Inredning insekter inspektion installationer se under el , vatten, -45° värme larm 8,17 16 luftsluss lufttemperatur se även i ysrör rumstemperatur 12 24 14,15 15 20,21,23,25 lås 1 åsni ng sgräns läck läckor lo etc -46- SAKREGISTER lämpligt SPALT SAKREGISTER SPALT reserv , utrymme klimat 7,9 19 reservaggregat lätta väggar lättbetong riksarkivets cirkulär ritningar , arkivlokal 3 3 27 5 ritningsskåp 4,6,7 Magnetband magnetiska magnetiska mi krofilm mi neral. ul l störningskällor störningar 16,18,21 23,27,28 rumsklimat rumstemperatur 7 21 ,6,8,17 ,18 13,bil 1 4,5 moderna medier se även magnetband, mikrofilm etc 27 9 9 22 motordrift , hyllor mål arf'årg mått mätare, el 7,17 17 3,6 24 24 8,bil 2 Nitrat film nitrösa gaser närarkiv nödbelysning se även ledljus nödutgång 12 rökdetektorer rökf ö rbud 25 bil. 2 rökkanal rökskador rörledningar rörpost 7 12 10,21 bil 15 3 Sabotage samråd, arkivmyndighet samråd, brandförsvaret 5 samråd, brandrisk fönster sekretess sekti oneri 26 15 11 ng , brand se även brandcell sektionering, signalanordning 8,11,22 belysning 22 19,24,26 signallampa 22 25 skadeinsekter skri vare Olaga ozon 14 17,24 intrång 11 5,10,27 skydd mot brand skydd skydd mot mot fukt stald och vatten 5,10,20 4 , 5,14,19,21 skyddsnivå Pall 27 7 22 5,7,16,17,bil 2 12 v pappersavfall 9 17 peroxider personalrum 8 personsäkerhet 27 3,5,6 placering , arki vl okal er planering , arkivlokal 7,8 plast 9,12 platsbelysning 24 pol i s 22 pol yesterfilm 17 prepareringsrum 9 programmaterial, ADB 8 pumpanordni ng 20 påk$rningsskydd 27 pannrum pansarrör papper pa ppersarki 4 se även hög skyddsnivå skyddsrum skyddsvärdespoäng skylt skåp sluss se även luftsluss slutarkiv 6 28 18 , 21,bii 2 27 26 7,8 3,6 släckvattenskador snabbtelefon snösmältning sprinkleranläggning sprinkler gas/pulver sprängämnesinspektionen spygatt 12,13 19 6 10,11,19,24,25 / vatten 25 11 21 spånplattor 9,11 starkströmsanläggning 18,21,26 stolar storlek 27 arkivrum 7 strömbrytare strömskenor Radi atorsystem 21 radskrivare reception relativ fuktighet bil ( RF) se även klimat 5,7,8,10 remsluckor 22 22 stålinredning 27 2 stålreglar 8 stålplåt , förstärkn1 16,17,18 städning , eluttag .22,bi1 2 , 16,18,19 städning , golvbrunn 21,bi1 2 10 bil ng stöldskydd svavelföreningar -47- 2 1 14 4,5,14,20,28 , - dioxid -48- 17 SAKREGISTER SPALT säkerhetsexemplar 5,16 28 22 ` säkerhetsskåp säkerhetsvalv Tappställe tegel tekniska hjälpmedel telefon telef onvåxel brandtemperatur temperatur, klimat konditionering kylrum radiator terminaler tillträdeskontroll tilluft transformator transformatorstationer transporter trä tunghet, arkivalier tvättning, tvättställ tät packni luft ng UV-strålni Vagnar valv, säkerhets varmvattenrör vatten, skydd mot vattenbesprutning vattendetektorer vattenlås vattenradiatorer vattenskador ventilationskanaler ventilationssystem videoband vikt, arkivalier vi sni ng sa pparat våtutrymme väggar och bjälklag vägguttag 23 0versvämni övertryck 18 6,10,20,23 ng 19 16,17,18,19 18 17,19 20 11,bil 2 8,15 19 7 22 6,9 9,17 26 19 8 9,27 9 22 10 5,10,20 13 21 21 21 10,11,25 20 17 4,6,17,27 26,27,28 2 7 bil 1 22 28 bil 1 10,20 sol eri ng värmesystem 13,14 värmetröghet luft -49- 8,14 3 Åskskydd åskväder 12,13,14 bil värdeskåp värmeväxlare, bil 2 19,23,24 11 Ytterväggar yttrande, arkivmyndighetens 24 21 , 16 7,8,9 26,bil 2 bil 2 21 ng uppsamlingsrännor uppspel ningsarkiv utformning utrustning utrymningsväg utslagsvask värmei 21 13 ,bl l 1. SPALT SAKREGISTER 19I ..50_ á C8 db BYGGNADSSTYRELSEN * Gernisonstryckeriet * Stockholm * 1986 *
© Copyright 2024