Reviderat samrådsunderlag om planerad vindkraftsanläggning
Reviderat samrådsunderlag om planerad vindkraftsanläggning Spjutåsberget - Inför förnyat samråd Härnösand Energi & Miljö AB, nedan kallad HEMAB, planerar att uppföra en vindkraftsanläggning inom ett område som sträcker sig mellan Spjutåsberget och Slätberget i Härnösands kommun. Det aktuella utredningsområdet ligger cirka 5 kilometer sydväst om Härnösands centrum. För den planerade anläggningen genomfördes ett brett samråd hösten 2011. Beaktat avsevärda anpassningar som gjorts därefter så har denna handling sammanställts för att utgöra ett reviderat skriftligt samrådsunderlag för förnyat samråd med specifika myndigheter, företag, organisationer, föreningar och enskilda. Handlingen innehåller information om de planerade åtgärderna utifrån reviderade planer sedan ursprungligt samråd hösten 2011. Den planerade anläggningen omfattade tidigare sex (6) vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter. Utifrån ökad kunskap om det aktuella områdets förutsättningar, samt tidigare inkomna yttranden kring projektet, har HEMAB beslutat att revidera anläggningsförslaget. Förslaget omfattar nu fem (5) vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 190 meter. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21-28 §§ är verksamheten tillståndspliktig enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap. 6 §, med prövningskod B e85/337-2, 40.90. HEMAB avser att insända en tillståndsansökan för uppförande och drift av den planerade vindkraftsanläggningen till länsstyrelsen i Västernorrlands län under kvartal ett (1) år 2013. HEMAB omber härmed delgivna parter att yttra sig om den planerade verksamheten senast onsdagen den 12 december, 2012. Kontaktuppgifter finns under kapitel 4 – Administrativa uppgifter Pär Marklund, Härnösand 2012-11-19 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Beställare: Konsult: Uppdrag: Datum: Projekt: Författare: 2012-11-19 Version 1.0 Härnösand Energi & Miljö AB KABEKO KRAFT AB Reviderat samrådsunderlag 2012-11-19 Spjutåsberget Jesper Berg 2 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Läsanvisning Föreliggande samrådsunderlag är avsett att användas som underlag i ett förnyat samråd enligt miljöbalken. Dess främsta syfte är att redovisa de förändringar som gjorts i planerna på den tilltänkta vindkraftsanläggningen samt konsekvenserna därav. Därigenom ska samrådsunderlaget utgöra ett kunskapsunderlag för myndigheter, företag, organisationer, föreningar och enskilda, som under det förnyade samrådet har möjlighet att lämna synpunkter. Lämnade synpunkter kommer att sammanställas i en separat samrådsredogörelse och beaktas i den slutgiltiga tillståndsansökan. Kapitel 0 Innehåller en sammanfattning av de revideringar som gjorts i det förnyade samrådsunderlaget som följd av den anpassade anläggningsplanen samt bakgrund till, motiv för och konsekvenser därav. Efterföljande kapitel innehåller motsvarande information som ursprungligt samrådsunderlag med de revideringar som följer av den förändrade anläggningsplanen. Kapitel 1 Innehåller kortfattad information om den planerade vindkraftsanläggningen. Kapitel 2 Beskriver hur prövningsprocessen går till och vad ansökningshandlingarna ska innehålla för en vindkraftsanläggning vilken kräver tillståndsprövning enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap. 6 §. Kapitel 3 Förklarar varför sökanden bedömer att den tänka lokaliseringen är väl vald. Den senare delen av kapitlet handlar om klimatfrågan, gällande politiska mål för vindkraft, vindkraften som teknik samt information om sökande bolag. Kapitel 4 Innehåller administrativa uppgifter om sökande bolag. Kapitel 5 Ger en områdesbeskrivning med geografisk information om lokalisering, planförhållanden, riksintressen och hänsynsområden mm. Den senare delen av kapitlet ger information om närliggande byggnader och avstånd till dessa. Kapitel 6 Visar en preliminär anläggningsplan och val av vindkraftverk och förklarar de parametrar som påverkat varje vindkraftverks individuella lokalisering. Kapitel 7 Är handlingens viktigaste kapitel och handlar om bedömda miljökonsekvenser. Kapitlet innehåller information om beräknad ljud- och skuggspåverkan och gällande riktlinjer för dessa samt bedömda konsekvenser. Kapitlet innehåller även information om bedömd påverkan för säkerhet för allmänheten, landskapsbildspåverkan, naturmiljö, kulturlämningar, fåglar, djurliv och friluftsliv. 3 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Innehållsförteckning 0 Reviderat samrådsunderlag ............................................................ 6 1 1.1 1.2 1.3 1.4 Vad planeras? ................................................................................. 8 Tillståndsansökans omfattning ............................................................. 8 Övriga åtgärder som följd av planerad anläggning ................................. 8 Förnyat samråd ................................................................................. 9 Preliminär tidsplan och kommande arbeten ......................................... 10 2 2.1 2.2 2.3 2.4 Prövningsprocess vid miljöbalkstillstånd ...................................... 11 Samråd .......................................................................................... 11 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ..................................................... 12 Ansökan om tillstånd ........................................................................ 13 Beslut............................................................................................. 14 3 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Bakgrund ...................................................................................... 15 Vindresurser.................................................................................... 15 Härnösands kommuns översiktsplan ................................................... 15 Skäl för vindkraft inom utredningsområde Spjutåsberget ...................... 17 Omställning av världens energisystem ................................................ 18 Vindkraft ........................................................................................ 18 Sökande bolag - Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) ........................ 19 Konsult - KABEKO KRAFT AB ............................................................. 20 4 Administrativa uppgifter ............................................................... 21 5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 Områdesbeskrivning ..................................................................... 22 Lokalisering..................................................................................... 22 Planförhållanden .............................................................................. 23 Vindkraft i Härnösand – Tillägg till översiktsplan .................................. 23 Riksintressen och skyddade områden ................................................. 26 Skyddad natur och fågel ................................................................... 26 Kulturobjekt .................................................................................... 29 Strandskydd .................................................................................... 30 Närliggande bostads- och fritidshus .................................................... 30 6 6.1 6.2 6.3 Preliminär anläggningsplan .......................................................... 32 Lokalisering av vindkraftverk ............................................................. 32 Val av vindkraftverk ......................................................................... 33 Alternativa lokaliseringar .................................................................. 33 7 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 Bedömda miljökonsekvenser ........................................................ 35 Ljudpåverkan .................................................................................. 35 Skuggpåverkan................................................................................ 38 Hinderbelysning ............................................................................... 40 Säkerhet för allmänheten .................................................................. 40 Landskapsbildspåverkan ................................................................... 44 Naturmiljö....................................................................................... 44 Kulturlämningar ............................................................................... 45 Fåglar............................................................................................. 45 4 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 7.9 Djurliv ............................................................................................ 46 7.10 Friluftsliv ........................................................................................ 47 7.11 Sammanfattning .............................................................................. 47 Kartor används enligt tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0354 Data i form av områden för biotopskydd, naturvårdsavtal, planerade naturreservat, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, sumpskogar och skog&historia, är hämtat från Skogsstyrelsens databas Skogenskälla. © Skogsstyrelsen Data i form av områden för lämningar av olika slag är hämtat från Fornminnesinformationssystemet (FMIS) databas för yrkesanvändare, som utges av Riksantikvarieämbetet. Data i form av områden för Natura 2000, vattenskyddsområden, naturvårdsobjekt och riksintressen är hämtat från Länsstyrelsernas GIS-tjänster. 5 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 0 Reviderat samrådsunderlag Under hösten 2011 genomfördes samråd enligt kapitel 6 miljöbalken. Ett flertal synpunkter inkom på den planerade verksamheten. Det kunde därefter konstateras att områdets nordligaste och östligaste delar, med bland annat Fällestugan och Värptjärn ses som särskilt viktiga för friluftslivet. Dessa delar bör därför i möjligaste mån få förbli intakta. Flera yttranden gav också uttryck för åsikten anläggningen, såsom den presenterats i förslaget, skulle påverka landskapsbilden på ett negativt sätt och att flera vindkraftverk ansågs vara placerade för nära Härnösand. Sedan samrådet genomfördes 2011 har området inventerats med avseende på natur, kultur och fåglar och mer kunskap har inhämtats om områdets förutsättningar generellt. Utifrån inkomna synpunkter samt sådant som framkommit genom inventeringsarbete väljer HEMAB i detta skede att anpassa utformingen av den föreslagna vindkraftsanläggningen. Samtliga tidigare redovisade vindkraftspositioner har reviderats med avsikten att minimera den sammantagna miljöpåverkan. HEMAB har bedömt att miljöpåverkan kan minskas om ett vindkraftverk plockas bort ur förslaget och om områdets nordligaste och östligaste delar närmast Fällestugan, Värptjärn och Härnösand, exkluderas från etablering av vindkraftverk. Således har HEMAB valt att reducera antalet vindkraftverk från sex (6) till fem (5) och exkludera Frölandsberget och Värptjärnsberget från verksamhetsområdet. Tidigare utredningsområde (2011) Tidigare vindkraftsplaceringar (2011) Reviderat utredningsområde (2012) Reviderade vindkraftsplaceringar (2012) 0 1 2 km 6 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Kartan på föregående sida förevisar utredningsområdet och de föreslagna placeringarna för vindkraftverken som redovisades under samrådet 2011. Kartan visar även det reviderade utredningsområdet och de reviderade placeringarna för vindkraftverken inför det förnyade samrådet 2012. För att kompensera för den reducerade elproduktionen som följer av att uppföra fem stycken vindkraftverk istället för sex stycken har HEMAB valt att höja den maximala totalhöjden för de planerade vindkraftverken från 150 meter till 190 meter. Genom att höja totalhöjden upp till 190 meter kan starkare och jämnare vindar nyttjas samt att möjligheten öppnas för att använda effektivare vindkraftverk med större generator och rotordiameter. I det första samrådsunderlaget redovisade HEMAB en effekt upp till 3,5 MW per vindkraftverk. Effekten har i detta skede höjts till maximalt 5 MW. Detta samrådsunderlag baseras huvudsakligen på det tidigare framtagna samrådsunderlaget. Kartor och bedömningar utgår dock från den reviderade anläggningsplanen med fem (5) vindkraftverk med vardera en maximal totalhöjd om 190 meter. Tidsplanen har även ändrats jämfört med vad som angavs i det första samrådsunderlaget från 2011. 7 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 1 Vad planeras? 1.1 Tillståndsansökans omfattning HEMAB avser att lämna in en tillståndsansökan enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap. 6 § till länsstyrelsen i Västernorrlands län för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning. Vindkraftsanläggningen är tänkt att lokaliseras inom ett utredningsområde som utgörs av Spjutåsberget, Malarna och Slätberget. Projektet går under namnet Spjutåsberget. Utredningsområdet för de planerade vindkraftverken ligger cirka 5 kilometer sydväst om Härnösands centrum, cirka 2,5 kilometer sydöst om Europaväg 4 och cirka 1,3 kilometer söder om byarna Fröland och Ytterfälle. Anläggningen planeras att omfatta 5 vindkraftverk, vardera med en totalhöjd om upp till maximalt 190 meter och en installerad effekt på upp till 5 MW (megawatt1). 1.2 Övriga åtgärder som följd av planerad anläggning För anläggande av de planerade vindkraftverken kommer det att krävas byggnation av ny väg fram till respektive vindkraftverk. Två (2) alternativ för tillfartsväg in till verksamhetsområdet kommer att utredas innan slutgiltig tillfartsväg kan fastställas: Alt. 1: innefattar brytning av ny väg i sydöstlig riktning från bergtäkten öster om Europa väg 4 i höjd med Kittjärn. Vägsträckningen passerar nordöst om Degermyran och vidare mot den befintliga vägen i höjd med Värptjärn. Alt. 2: innefattar förstärkning och breddning av befintlig skogsbilväg norrifrån, från byn Fröland. Transporterna i samband med uppförandet av en dylik anläggning kräver cirka 4,5 meter bred körbana med extra breddning i snäva kurvor. Transportfordonen för huvudkomponenterna till vindkraftverken är som längst upp till cirka 70 meter långa. Vägkurvor behöver därmed vara fria från hinder inom en kurvradie på cirka 70 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna ska orka dra upp lasten. Beroende på vägsektion och eventuell kurvatur bör inte lutningen överstiga 8 till 10 %, beroende på förutsättningarna. I anslutning till respektive vindkraftverk krävs en hårdgjord plan, en så kallad uppställningsplan. Under byggnationen kommer två stora lyftkranar att agera från uppställningsplanen. På uppställningsplanen ställs även torndelar samt maskinhus av innan monteringen. Uppställningsplanen kommer att uppta omkring 0,3 hektar mark. 1 Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt. Den betecknas även J/s (joule per sekund). 1 MW (megawatt) = 1 000 kW (kilowatt) 8 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Anslutning till kraftnätet planeras till den befintliga 130 kV-ledningen som löper i sydöstlig riktning, cirka 800 meter norr om Frölandsberget. Anslutningen kommer antingen göras på sträckning som ägs av Härnösand Elnät AB (HEAB), alternativt direkt mot E.ON: s regionnät något längre bort. Inom anläggningsområdet kommer kraftkablar att markförläggas i anslutning till vägarna. Det kan även komma att krävas en mindre transformatorstation i anslutning till respektive vindkraftverk, för de fall transformatorn inte kan placeras inuti vindkraftverken. Byggskedet kommer att omfatta ett större antal transporter av anläggnings- och byggmaterial med lastbil, dumpers och grävlastare. Utfyllnads- och vägbyggnadsmaterial kommer främst att tas från frigjorda massor från fundamentsgropar och terrassering av väg inom anläggningsområdet. Resterande massor kan komma att hämtas från närbelägen täkt och transporteras in till området på lastbil. I dagsläget är valet av täkt inte bestämt. Blad (vingar), maskinhus och torndelar kommer att hämtas från närmaste djuphamn med logistiskt möjlig överlastning till speciallastbilar, vilket skulle kunna vara Härnösands Hamn eller Tunadalshamnen i Sundsvall Delar av utredningsområdet har berg i dagen och det kommer krävas sprängning av vissa sträckor för att väg ska kunna dras fram. Det kommer även krävas sprängning för att fundamentsgropar och uppställningsplaner ska kunna anläggas. Under driftsskedet sker normalt inga tunga transporter, då tillsyn och underhåll huvudsakligen utförs via lättare fordon av personbilstyp. 1.3 Förnyat samråd Sökanden HEMAB önskar att få specifika myndigheters, företags, organisationers, föreningars och enskildas syn på de planerade åtgärderna, samt erhålla relevant fakta och övrig information om utredningsområdet och dess förutsättningar. Det förnyade samrådet har annonserats i ortstidning. Specifika remissförfrågningar har hittills sänts till utvalda parter vars verksamhet rör luftrum och kommunikation: Försvarsmakten Sundsvall Härnösands airport LFV Kramfors Sollefteå airport Teracom PTS TeliaSonera AB 3GIS Telenor Svenska AB Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Tele2 Sverige AB Räddningstjänsten, Höga Kusten Ådalen Sjöfartsverket Trafikverket, region mitt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB 9 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Detta samrådsunderlag ligger till grund för förnyat samråd enligt miljöbalken 6 kap. 4 § och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. HEMAB kommer att ta emot synpunkter på de reviderade projektplanerna fram till och med onsdagen den 12 december, 2012. Under kapitel 4 – Administrativa uppgifter, finns kontaktinformation. 1.4 Preliminär tidsplan och kommande arbeten Ett förnyat samråd med specifika myndigheter, företag, organisationer, föreningar och enskilda sker under senare delen av hösten 2012. Naturinventeringar, arkeologisk utredning och fågelinventering har genomförts under 2011 och 2012: • Gavia Miljöinventeringar har anlitats för inventering av smålom. • Vectura har anlitats för inventering av rovfågel samt hönsfågel. • Naturinformation har anlitats för naturinventeringar. • Arkeologicentrum i Skandinavien har anlitats för en arkeologisk förstudie. • Länsmuseet Murberget har anlitats för en arkeologisk utredning. • Vectura har anlitats för författandet av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Inkomna yttranden från samrådet år 2011 har arbetats in i en separat samrådsredogörelse som kommer biläggas den kommande tillståndsansökan. För det detta förnyade samråd kommer en motsvarande samrådsredogörelse att upprättas. HEMAB planerar att lämna in en tillståndsansökan till länsstyrelsen i Västernorrlands län kring årsskiftet 2012-2013. HEMAB har som målsättning att tillstånd för den planerade verksamheten ska beviljas under år 2013. Om tillstånd beviljas enligt planeringen avser HEMAB att genomföra anläggningsarbeten för vägar, uppställningsplaner och fundament under år 2014. Leverans och montage av vindkraftverk kan därefter ske under våren år 2015. Målsättningen är att anläggningen ska vara färdigställd, ansluten till kraftnätet och redo för driftsättning under hösten år 2015. 10 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 2 Prövningsprocess vid miljöbalkstillstånd En tillståndsprövning delas in i tre (3) etapper: samråd, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och tillståndsansökan. En tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken ska föregås av ett samrådsskede och framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning enligt reglerna i 6 kap. miljöbalken. När samrådet enligt 6 kap. är klart kan ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen tas fram och lämnas in. 2.1 Samråd Den som planerar att söka tillstånd för en vindkraftsanläggning måste samråda med länsstyrelsen, myndigheter, företag, organisationer, föreningar och enskilda. Begreppet samråd definieras som upprättande av en dialog och utbyte av åsikter mellan sökanden och övriga parter. Samrådet ska ske vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger parter möjlighet att, på grundval av tillhandahållen information, lämna synpunkter på sökandens planerade åtgärder. En grundläggande princip är att samrådet ska ske på ett sätt som gör det meningsfullt. Samrådsunderlag Sökanden ska till länsstyrelsen, myndigheter, företag, organisationer, föreningar och enskilda lämna ett samrådsunderlag. Samrådsunderlaget är en skriftlig redogörelse för planerade verksamheters: • • • • Lokalisering och planförhållanden Omfattning Utformning Förutsedda miljökonsekvenser Sökanden ska även tillse att samrådsunderlaget finns tillgängligt för alla enskilda som söker information. Detta kan ske antingen genom att sökanden efter begäran postar eller e-postar samrådsunderlaget eller så kan samrådsunderlaget finnas tillgängligt för nedladdning från sökandens hemsida eller från annan anvisad webbadress. Samråd och samrådsredogörelse Sökanden väljer själv form för samrådet och kallar till samråd. Samrådet kan utgöras av ett möte där projektet och den förväntade miljöpåverkan redovisas för. Samrådet kan även vara ett skriftligt eller muntligt utbyte av information och åsikter. Sökanden ska under samrådet föra anteckningar av inkomna synpunkter eller övrig relevant information, som sedan ställs samman till en samrådsredogörelse. I samband med samrådet ska länsstyrelsen ange inriktning för och omfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. 11 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2.2 2012-11-19 Version 1.0 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) När samrådsprocessen är klar ska sökanden upprätta en MKB enligt 6 kap. miljöbalken. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och de indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på dels människor, djur, växter, mark, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB ska, enligt 6 kap. 1 § miljöbalken, ingå i en tillståndsansökan enligt 9, 11 och 12 kap. miljöbalken. Inriktning och omfattning Under samrådet ska länsstyrelsen verka för att MKB:n får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Omfattningen av samrådsprocessen och MKB:n bestäms av om en verksamhet ska anses ha betydande miljöpåverkan eller inte, vilket regleras av 26 a § i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. En MKB ska ha den omfattning som behövs för att uppfylla syftet. Om verksamheten har betydande miljöpåverkan ska beskrivningen (enligt 6 kap. miljöbalken) alltid innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, till exempel hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering för varför ett visst alternativ har valts, och dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–4. När en miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa alternativa utformningar får länsstyrelsen, inom ramen för samrådsförfarandet, ställa krav på att även andra jämförbara sätt att nå samma syfte ska redovisas. 12 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2.3 2012-11-19 Version 1.0 Ansökan om tillstånd När sökanden har genomfört samråd och MKB:n är framtagen kan sökanden lämna in en skriftlig ansökan om tillstånd till länsstyrelsen. Ansökans innehåll Den skriftliga ansökan ska enligt 19 kap. 5 § och 22 kap. 1 § miljöbalken innehålla: • • • • • • • • Ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter som är nödvändiga för att bedöma verksamhetens art och omfattning. Uppgifter om vad som kan bidra till utsläpp, vilken typ av utsläpp som går att förutse och hur stora de blir. Förslag till åtgärder för att minska mängden avfall, vilket bland annat gäller vindkraftverk som har växellåda och därmed använder smörjmedel. En MKB och en redogörelse för det samråd som skett. Förslag till åtgärder för att hindra eller rätta till problem som verksamheten kan ge upphov till. Övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel följs. Förslag till hur verksamheten ska övervakas och kontrolleras. En sammanfattning av ansökan som är lättförståelig för en lekman. Hantering av ansökan Ansökan ska lämnas in i det antal exemplar som länsstyrelsen bestämmer. Om handläggaren anser att ansökan inte är fullständig, ska sökanden ges tillfälle att rätta till felet inom en viss tid. Om den sökande inte gör det kan länsstyrelsen besluta att rätta till bristen på den sökandes bekostnad. Om bristen är så allvarlig att det inte går att pröva ansökan, ska länsstyrelsen avvisa den (se 19 kap. 5 § jämförd med 22 kap. 2 § sista stycket miljöbalken). Ärendet handläggs av länsstyrelsens funktion eller enhet för miljöskydd, och besluten fattas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Länsstyrelsen ska sända ett meddelande om inkomna ansökningar om tillstånd till Naturvårdsverket och till kommunen (se 9 § första stycket FMH). Verksamhetsutövaren kan ansöka om olika alternativ, till exempel beträffande storlek och utformning av anläggningen. I MKB:n måste man då redogöra för konsekvenserna av samtliga alternativ samt rangordna och motivera alternativen. Kungörelse och remiss När ansökan är komplett begär länsstyrelsen in yttranden från olika remissinstanser och kungör ansökan i ortstidningen. Även information om att MKB upprättats kungörs. En aktförvarare utses, som vanligtvis är länsstyrelsen eller kommunen. Ansökan med MKB:n och övriga handlingar i ärendet finns tillgängliga under expeditionstid. De remissinstanser och sakägare som har något att invända eller något att framföra i övrigt skriver till länsstyrelsen. Även den som utan att vara sakägare har något att framföra kan yttra sig. Genom det 13 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 ”kommunala vetot” väger kommunens åsikter tungt eftersom tillstånd inte kan lämnas utan kommunens medgivande. Kommunikation av inkomna synpunkter Yttrandena ska ha kommit in till länsstyrelsen inom den tid som angetts i kungörelsen, vanligtvis 3–6 veckor. Den sökande underrättas genom att yttrandena skickas till sökanden, eller på annat sätt. Den sökande har då möjlighet att yttra sig och komplettera ansökan (19 kap 4 § 4 miljöbalken). Offentligt sammanträde Om det behövs hålls ett offentligt sammanträde i ärendet. Tid och plats för sammanträdet kungörs i lokalpressen eller delges berörda på annat sätt. Vid sammanträdet finns det möjlighet för envar som känner sig berörd att till miljöprövningsdelegationen muntligt framföra sina synpunkter på ansökan. 2.4 Beslut Länsstyrelsen fattar, genom miljöprövningsdelegationen, beslut i ärendet. Samtidigt fattas beslut om huruvida MKB:n uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken. Beslutet kungörs i lokalpressen. Länsstyrelsen kan inte tillåta en etablering om inte kommunen tillstyrker vindkraftsutbyggnaden. Eventuellt överklagande Den som berörs av tillståndsbeslutet, till exempel närboende och vissa miljöorganisationer, har rätt att inom 3 veckor från det datum som anges i beslutet och kungörelsen, överklaga beslutet hos miljödomstolen. När det gäller miljöorganisationer är det bara ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöintressen som får överklaga beslutet. Överklagandet skickas in till länsstyrelsen som sedan sänder skrivelsen tillsammans med underlag i ärendet till Mark- och miljödomstolen. I Naturvårdsverkets handbok 2003:5, kap 8, finns beskrivet förfarandet vid länsstyrelsen i allmänhet för tillståndsärenden. 14 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 3 Bakgrund 3.1 Vindresurser HEMAB inledde redan år 2005 arbetet med att undersöka förutsättningarna för att etablera nya vindkraftsanläggningar. HEMAB undersökte ett flertal områden inom Härnösands kommun för att utreda huruvida dessa kunde vara lämpliga för vindkraft. Utredningarna mynnade ut i två områden, varav det första området utgjordes av närområdet kring Vårdkasen på Härnön, medan det andra området låg i anslutning till Spjutåsberget söder om Härnösand. HEMAB valde att först söka tillstånd för en mindre anläggning bestående av två vindkraftverk på Bräntberget och Solumsklinten på Härnön. Erforderliga förberedande åtgärder vidtogs och i en telemast öster om Vårdkasen installerades vindmätningsutrustning. Vindmätningen startade januari år 2008 och pågick till och med december 2010. 2008-09-15 ansökte HEMAB om tillstånd och 2009-12-18 beviljades tillståndet av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Parallellt med vindmätningen på Vårdkasen installerades en så kallad SODARanläggning2 (Sound Detection And Ranging) på Spjutåsberget för en testmätning av vinden. SODAR-anläggningen var i drift under 12 månaders tid. Erhållet vinddata från SODAR-anläggningen samkördes sedan med vinddata från Vårdkasen för att bedöma potentialen. Resultaten visade att vindförhållandena var goda och HEMAB beslutade därefter att gå vidare med projekt Spjutåsberget. För att erhålla statistiskt säkerställda vindmätningsresultat krävs dock en lokal vindmätning med en vindmätningsmast under minst ett års tid. HEMAB planerar att resa en vindmätningsmast under våren år 2013. 3.2 Härnösands kommuns översiktsplan Kommunfullmäktige i Härnösands kommun antog 2011-05-30 en ny översiktsplan, ”Översiktsplan för Härnösands kommun 2011–2025”. Det aktuella utredningsområdet ligger dels inom mark klassad för Skogsbruk och dels inom mark klassad som Skogsbruksområde för friluftsliv. (Läs mer om detta under kapitel 5.2 – Planförhållanden.) Arbete med ett tematisk tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft håller på att slutföras. Det aktuella utredningsområdet sammanfaller i stora delar med ett område som finns utpekat i förslag till vindkraftsplanen och kallas för Spjutås/Lomtjärnberget I utställningsversionen av vindkraftsplanen nämns ett antal kriterier som man utgått från i arbetet att lokalisera lämpliga vindkraftsområden. De främsta kriterierna som använts vid utpekandet av områdena är att den beräknade medelvinden uppgår till cirka 7 m/s vid 103 meters höjd samt att möjligheter till elanslutning finns. 2 SODAR fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor istället för radiovågor för att mäta bland annat vinden hastighet och riktning på en viss bestämd höjd. 15 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Vidare föreslås bland annat följande riktlinjer: • • • • • • • • • • • • • • • • En etablering av vindkraft ska inte påtagligt skada något riksintresse. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB ska inte överskridas Länsstyrelsen regionala landskapsanalys 2010 bör vara en utgångspunkt för eventuell vindkraftsetablering. Avståndet mellan vindkraftverk och befintliga bostäder bör vara 1 km. Varje samlad grupp av verk bör i normalfallet innehålla endast en typ av verk. Tornen bör utformas och färgsättas på ett för platsen estetiskt och smakfullt sätt och för en god helhet. Reklam på tornen bör ej tillåtas. Hänsyn ska tas till områden med skyddad natur och med höga naturvärden. Detta gäller inte minst vid arbete med väg- och nätanslutningar. Minsta lämpligt avstånd mellan verk och örnbon bör vara 2000 m. Kulturhänsyn ska tas. Kulturvärdesinventeringar kan krävas. Under byggnationer bör ett skyddsavstånd på minst 100 m till kulturvärden tillämpas. Verken ska ej bullra mer än 40 dBA vid bostadshus. Strängare riktvärde kan gälla t.ex. för bostäder i vindskyddade lägen eller om markanvändningen är friluftsliv. Den faktiska skuggtiden ska högst vara 8 timmar/år, 30 minuter/dag. Informationstavla om projektet, varningsskyltar för nedfallande is och eventuellt restriktioner för allmänheten bör sättas upp på lämplig plats vid vindkraftsverk. Vindkraftverken bör tas in i närbelägen hamn istället för långa transporter på väg. Väg- och nätanslutningar ska utföras så att påverkan på skyddsvärda natur- och kulturområden minimeras. Möjligheter till samverkan om nätanslutningar med andra vindkraftparker ska beaktas. Ledningar inom området bör markförläggas i eller i anslutning till vägar eller på annat sätt som minimerar den totala schaktarealen. Vindkraftverk och master lägre än 50 meter bör placeras minst 100 meter från kraftledningar, högre verk på avstånd med god säkerhetsmarginal till kraftledningar, enlig nätägares krav. HEMAB kommer att kunna uppfylla ovan angivna riktlinjer med undantag för skyddsavstånd till kulturvärden. Hela utredningsområdet har fornminnesinventerats och identifierade fornminnen har dokumenterats. Frågan om lämpliga skyddsavstånd har kommunicerats med länsstyrelsen som meddelat att 50 meter skyddsavstånd erfordras för fasta fornlämningar och 25 meter skyddsavstånd erfordras för övriga lämningar inklusive väghållningsstenar. 16 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 3.3 2012-11-19 Version 1.0 Skäl för vindkraft inom utredningsområde Spjutåsberget HEMAB anser att en etablering av vindkraft på Spjutåsberget-Slätberget är av intresse framför allt av följande anledningar: • • • • • • • Vindförhållandena är mycket goda. Den planerade verksamheten uppfyller riktlinjerna i det föreslagna tematiska tillägget till översiktsplanen. Anläggningen kan byggas och drivas med samtidig hänsyn till Naturvårdsverkets och Boverkets riktlinjer för störningspåverkan för närboende. Det finns inga av samebyar utpekade strategiska eller andra utmärkta viktiga områden, såsom anläggningar, hagar, leder, svåra passager, trivselland eller liknande i närheten av utredningsområdet. Det är möjligt att uppföra erforderliga anslutningsvägar till en acceptabel kostnad. Det finns goda möjligheter till anslutning mot såväl det lokala elnätet som regionnätet till en acceptabel kostnad. Planerad vindkraftsanläggning innebär ett bidrag till riksdagens planeringsmål för vindkraft om 20 TWh landbaserad vindkraft till år 2020. Vindförhållanden Huvudvindriktningarna över utredningsområdet är väst-nordvästlig och sydsydvästlig. En förutsättning för god vindenergi är att området har god relativ höjd gentemot omgivande terräng, speciellt i huvudvindriktningen. Kartan nedan förevisar ekvidistanslinjer (höjdlinjer) för det aktuella området. 0 1 2 km I kartan på ovan representerar röda ekvidistanslinjer högre höjder och blåa ekvidistanslinjer representerar lägre höjder. Av kartan framgår det tydligt att området mellan Spjutåsberget och Slätberget har god relativ höjd i förhållande till omgivande terräng. 17 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Generellt sett ökar vinden med 0,3 till 0,5 m/s var tjugonde (20:e) höjdmeter, vilket betyder mycket i vindkraftssammanhang. Den relativa höjden som projektområdet har gentemot omgivande terräng är anledningen till varför vindenergin är god över området. Höjdprofilen inverkar på vindens hastighet i ytskiktet. En sådan inverkan är den så kallade backeffekten. Backeffekt kan uppstå när det blåser mot en långsluttande och jämn höjd. Luftflödet komprimeras vid bergets topp, vilket ökar vindhastigheten. Vindhastigheten vid höjdens topp är betydligt större än nedtill. Om höjningen är för brant och ojämn skapas turbulens som motverkar fördelarna med den ökade vindhastigheten. Bakom en höjd i vindriktningen skapas oftast ett turbulent område inom vilket vindkraftverk ej bör lokaliseras. Vid utformningen av en vindkraftsanläggning måste de dominerande vindriktningarna beaktas i förhållande till rådande topografi. 3.4 Omställning av världens energisystem Världens energisystem behöver ställas om till klimateffektiva och förnybara produktionsalternativ, där vindkraften kommer att spela en stor roll. Sveriges riksdag har fastställt riktlinjer för omställning av energisystemet och för att bland annat tillföra ny elproduktion från förnybara energikällor. Den svenska miljö- och energipolitiken är i enlighet med riksdagens beslut inriktad på en övergång till förnyelsebara, miljövänliga energikällor och energieffektivisering. Riksdagen har antagit ett nationellt planeringsmål, vilket innebär att vindkraften årligen skall producera 30 TWh år 2020, vilket motsvarar cirka 20 % av dagens elkonsumtion. Detta mål ligger i linje med EU:s fastslagna mål med en tidsplan som syftar till att 20 % av all elenergi som förbrukas i EU år 2020 skall komma från förnybara energikällor3. EU vill även införa åtgärder för att främja utvecklingen av förnybar energi inom sektorerna el, biobränsle, värme och kylning. 3.5 Vindkraft Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en förnyelsebar energikälla, som producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver transporter av bränsle. Den energimängd som går åt för att tillverka och transportera ett vindkraftverk till etableringsplatsen, producerar vindkraftverket själv på cirka tre till sex månader. Vindkraft ger ingen global eller regional miljöpåverkan, men kan påverka lokalt genom främst ljud, skuggor och förändrad landskapsbild. Ett vindkraftverks huvuddelar är tornet med fundament, rotor med tre blad (vingar) samt maskinhus med lager, generator och, i vissa fabrikat, växellåda. Även en transformatoranläggning ingår i eller i anslutning till verket. 3 Europeiska kommissionen Klimatåtgärder, http://ec.europa.eu/climateaction/eu_action/index_sv.htm 18 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Ett vindkraftverks storlek definieras oftast genom att man anger generatorns maximala effekt, den så kallade märkeffekten. Ett vindkraftverks produktionskapacitet på en viss plats mäts i antalet kilowattimmar per år (kWh/år). Ett 2,5 MW verk i ett normalt vindläge kan årligen producera omkring 6-8 000 000 kWh per år, vilket motsvarar elförbrukning för cirka 300-400 villor. Omkring 70 % av årets totala produktion brukar vanligtvis blåsa in under vinterhalvåret (oktober – mars). 3.6 Sökande bolag - Härnösand Energi & Miljö AB (HEMAB) Härnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, är ett 100 procent kommunägt företag med cirka 130 anställda och en omsättning på cirka 300 Mkr. Bolagets tre kärnvärden är personligt ansvarstagande, lokal närvaro och samverkan, vilket ska leda till kostnadseffektivitet, långsiktighet och störningsfria leveranser. Verksamheten omfattar elnät, fjärrvärme/vindkraft, renhållning/återvinning, vatten och avlopp, och stadsnät. HEMAB och vindkraft År 1985 uppfördes Härnösands kommuns, och även Norrlands, första serieproducerade vindkraftverk som en del i WELGAS-projektet4 och Härnösands stads 400 års jubileum. Initiativtagare var Olof Tegström5. Verket uppfördes på Vårdkasbergets norrsluttning intill korsningen Solumsvägen-Stenhammarsvägen och hade en navhöjd på 22 meter och en bladlängd på 7,5 meter. År 1987 förvärvades vindkraftverket av Härnösands Industriverk (numera HEMAB). År 1988 flyttades verket till Vårdkasbergets topp för bättre vindläge och därmed bättre elproduktion. Efter omlokaliseringen producerade vindkraftverket mer än 3 gånger så mycket som tidigare. År 1996 ersattes vindkraftverket med ett modernare verk som storleksmässigt är drygt dubbelt så stort som det första, och produktionen ökade mer än tiofaldigt. När detta vindkraftverk byggdes var det Norrlands största vindkraftverk med ett 40 meter högt torn och 22 meter långa blad. Vindkraftverket har med åren blivit både ett känt landmärke och en uppskattad symbol över stadens horisont. År 2008 sökte HEMAB tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av två nya vindkraftverk i anslutning till Vårdkasen. Länsstyrelsen beviljade tillstånd för verksamheten i slutet av år 2009 och under 2011 och 2012 har byggnation av vindkraftsanläggningen genomförts. HEMAB har en lång erfarenhet av vindkraft, både när det gäller projektering och drift. HEMAB har nu beslutat att förutsättningar för en större vindkraftsanläggning ska skapas. 4 WELGAS (Wind, Electricity, Gas) projektet innefattade ett hus och en bil som drevs på vätgas, producerat från ett mindre vindkraftverk via en elektrolysör. 5 Olof Tegström var en pionjär, en inspiratör och en förkämpe för vätgas som energibärare. Redan i mitten av 80-talet demonstrerade han en vätgasdriven bil. Oförtröttligt arbetade han för idén att exempelvis lagra vindenergi i vätgasform och låta en bränslecell producera el från denna lagrade vätgas. 19 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Bolaget har av flera anledningar valt att utreda möjligheterna för en vindkraftsanläggning på Spjutåsberget. HEMAB har anlitat KABEKO KRAFT AB för upprättande av samrådsunderlag och hantering av samrådsprocessen. 3.7 Konsult - KABEKO KRAFT AB KABEKO KRAFT AB är ett privatägt och oberoende bolag med säte i Uppsala. Företaget är specialiserat på projektering av vindkraftsanläggningar med fokus på Västernorrlands län. Affärsidén är att söka marklägen med potential för vindkraft, upprätta ansökningshandlingar, utföra utredningar, vindmätning, produktionsberäkningar och sammanställa ekonomiska kalkyler för att sedan tillsammans med finansiärer etablera vindkraftsanläggningar, samt att utföra branschrelaterade konsultuppdrag. Bolaget grundades år 2008 och dess ägare har arbetat med projektering av vindkraftsanläggningar sedan år 2005. 20 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 4 Administrativa uppgifter Synpunkter: Synpunkter tas emot fram till och med Onsdag den 12 december, 2012. Synpunkter kan skickas skriftligen till: Härnösand Energi & Miljö AB ”Samråd Spjutåsberget” Box 304, 871 26 Härnösand eller till e-post: [email protected] Sökande: Härnösand Energi & Miljö AB Org. nummer: 556526-3745 Box 304, 871 26 Härnösand Web: www.hemab.se Kontaktperson: Pär Marklund, Projektledare energiteknik Tel: 0611-55 75 29 Mobil: 073-275 47 77 E-post: [email protected] 21 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 5 Områdesbeskrivning 5.1 Lokalisering 0 10 20 km 0 1 2 km Från utredningsområdet sett är den närmsta tätorten Härnösand. Bebyggelsen runt utredningsområdet är relativt sett riklig och utgörs av ett flertal byar eller samlingar av hus. Norr om utredningsområdet ligger Järsta, Lägdom, Fröland, Ytterfälle. Österut ligger Skåtan, Pålviken, S Fällöviken, Bredsand, Svartvik och Sandudden. Söderut ligger Byviken, By och Dal. 22 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Västerut ligger Sjö, Antjärn, Tjärnsjö, Otteböle, Hällenyland och Kittjärn. Vindkraftverken planeras dock som närmast cirka 1000 meter från något bostads- eller fritidshus. 5.2 Planförhållanden I Härnösands kommuns översiktsplan är utredningsområdet inte detaljplanerat och inte heller utpekat för något särskilt ändamål. Den västra delen av utredningsområdet, utgörandes av Spjutåsberget, är klassat som ett område för skogsbruk, markerat med grön färg i bilden nedan. Den övriga delen av utredningsområdet är klassat som Skogsområde för friluftsliv, markerat med blå färg i bilden nedan. 5 2 1 0 500 3 4 1000 m I områden som klassas som skogsbruk ska normala hänsynstaganden tas till friluftslivet. Områden som klassas som skogsområde för friluftsliv är värdefulla för det rörliga friluftslivet. Ingen bebyggelse eller exploatering som är till nackdel för det rörliga friliftslivet bör tillåtas. 5.3 Vindkraft i Härnösand – Tillägg till översiktsplan Härnösands kommun arbetar med framtagande av en vindkraftsplan som kommer att tillhöra aktuell översiktsplanen 2011-2025. Vindkraftsplanen har vart under utställning sommaren år 2012. I planen har kommunen föreslagit sju (7) områden passande för vindkraft. 23 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Som utgångspunkt för att överväga att ta med ett område i förslaget till vindkraftsplan, har följande grundkriterier satts upp: • • • Området beräknas enligt MIIUU-modellen6 ha en årsmedelvind på minimum 6,6-6,7 m/s på 103 meter ovan nollplansförskjutningen7. Området bedöms ha utrymme för 5 verk eller fler av storleken 2-3 MW per vindkraftverk. Området synes ha möjlighet uppnå elnätanslutning till, utifrån dagens förutsättningar, någorlunda rimliga kostnader. I planen har området kring Spjutåsberget och Lomtjärnberget föreslagits som vindkraftsområde. Det föreslagna området sammanfaller i stora delar med utredningsområdet för projekt Spjutåsberget. Utredningsområde HEMAB Vindkraftsområde i tematisk tillägg för vindkraft 0 1 2 km Det av kommunen föreslagna vindkraftsområdet överensstämmer inte till fullo med utredningsområdet för Spjutåsberget. HEMAB har efter vindmätning med SODAR och studie av relativ höjd gentemot omgivande terräng konstaterat att vindkraftverk inte bör lokaliseras sydöst om höjdområdet, då dessa kommer att tappa oacceptabelt mycket höjd samt att vinden i området sannolikt kommer att vara turbulent. 6 MIUU-modellen är en tredimensionell, hydrostatisk mesoskalig modell utvecklad vid Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet i vilken vinddata på olika höjder har beräknats för varje kvadratkilometer av Sverige. 7 Höjd ovan nollplansförskjutningen; höjd ovan det plan som vinden uppfattar som marknivån (i ett skogslandskap vanligtvis ¾ av trädhöjden). 24 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 I ekvidistanskartan nedan representerar röda ekvidistanslinjer högre områden och blåa ekvidistanslinjer representerar lägre områden. Utredningsområde HEMAB Vindkraftsområde i tematisk tillägg för vindkraft 0 1 2 km I kartan ovan syns höjdryggen tydligt. Inför samrådet 2011 planerade HEMAB vindkraftverk inom områdets högsta delar men efter samrådet valde man att stryka det sjätte vindkraftverket på Frölandsberget, flytta vindkraftverket som avsågs placeras på Värptjärnsbergets topp till södra Lomtjärnsberget samt flytta ned det femte vindkraftverket på Slätbergets sydsida. Allt med målsättningen att reducera den sammantagna miljöpåverkan. 25 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 5.4 2012-11-19 Version 1.0 Riksintressen och skyddade områden Över eller i direkt anslutning till utredningsområdet finns inga riksintressen eller i övrigt skyddade områden, såsom skyddsområde för väderradar, militära stoppområden, naturreservat eller nationalparker, som står i konflikt med den planerade verksamheten. Härnösand Spjutåsberget 0 5.5 1 2 km Skyddad natur och fågel Inom utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet finns det inga hos Skogsstyrelsen registrerade skyddsvärda områden med biotopskydd, nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Inom utredningsområdet finns ett antal sumpskogar med varierande naturvärdesklass (2 eller 3). Inga vindkraftverk kommer att lokaliseras inom någon sumpskog. Utredningsområdet har naturinventerats och ett antal skyddsvärda specifika mindre områden har registrerats. Inga vindkraftverk eller vägar kommer att placeras inom dessa områden. 26 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Hönsfågel En hönsfågelinventering har utförts och ett antal spelplatser för tjäder och orre har identifierats. Dessa betraktas som skyddsvärda. 0 1 2 km Tjäder/Orre Naturvärden Övriga naturvärden 27 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Rovfågel Inventeringen av rovfågel visade att inga häckningsplatser för örn eller andra rovfåglar finns inom utredningsområdet eller i närområdet. Sträckande rovfåglar har dock noterats från de spaningsplatser som använts för inventeringen. Smålom Inventering av smålom resulterade i att huvudflygriktningar till och från Lomtjärnen och Värptjärn kunde noteras. Området kring Lomtjärnen samt dessa huvudflygriktningar betraktas som skyddsvärda. Skyddade flygriktningar 0 1 2 km 28 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 5.6 2012-11-19 Version 1.0 Kulturobjekt Inom utredningsområdet finns det ett antal registrerade kulturlämningar. Kulturlämningarna utgörs av boplatser, fångstanläggningar, jaktvärn samt gräns- och vägmärken. På uppdrag av HEMAB har Arkeologicentrum i Skandinavien utfört en kulturhistorisk förstudie. Genomgången av befintliga källmaterial resulterade i indikationer på enstaka potentiella kulturhistoriska lämningar utöver de tidigare registrerade. Utredningen skickades till länsstyrelsen för bedömning. HEMAB och länsstyrelsen fann gemensamt ett behov av en utförligare inventering. HEMAB anlitade Länsmuseet Murberget för en arkeologisk utredning under våren 2012. Inventeringarna resulterade i fynd av ett flertal, inte sedan tidigare kända, lämningar. 0 500 1000 m Fasta fornlämningar kommer att skyddas med minst 50 meter och övriga lämningar kommer att skyddas med minst 25 meter. 29 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 5.7 2012-11-19 Version 1.0 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Inom strandskyddat område, som i regel sträcker sig 100 meter ut från vattendrag, får exempelvis inga nya byggnader uppföras om inte strandskyddsdispens beviljas. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel. Inga vindkraftverk eller vägar kommer att placeras inom strandskyddat område. 5.8 Närliggande bostads- och fritidshus Kartan nedan förevisar de närmast belägna bostads- och fritidshusen. Dessa kommer att beaktas som störningskänsliga punkter för ljud- och skuggpåverkan från den planerade verksamheten. Störningskänsliga punkter markeras som kontrollpunkter för beräkningar. E D F G H C I 5 2 1 3 4 J B A 0 1 2 km Avstånd Tabellen på nästa sida anger avståndet mellan vindkraftverk och kontrollpunkter. Exempelvis är avståndet mellan vindkraftverk nummer 3 och kontrollpunkt ”E” 2654 meter. De kortaste avstånden är understrukna och markerade med röd färg. 30 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Kontrollpunkter och avstånd till vindkraftverk [m] Hus \ vkv A Dal B Lindbäcken C Motorbana D Bilskrotanläggning E Längdom F Fröland 1 G Fröland 2 H Enstenstorpet I Bredsand J Svartvik 1 1330 985 1798 2635 2829 3125 3354 3853 3708 3569 2 1807 1479 2016 2344 2421 2642 2862 3366 3283 3190 3 1887 1726 2500 2713 2654 2686 2854 3157 2923 2774 4 2231 2119 2869 2827 2640 2519 2645 2817 2525 2371 5 3289 3128 3581 2784 2282 1776 1792 1756 1609 1638 31 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 6 Preliminär anläggningsplan 6.1 Lokalisering av vindkraftverk 5 2 1 0 1 3 4 2 km Vindkraftverkens lokalisering enligt kartan ovan är preliminär. Vid lokaliseringen av utredningsområdet och de individuella vindkraftverken har hänsyn tagits till framför allt följande parametrar: • • • • • • • • • • • • • • • Vind och meteorologiska förhållanden. Relativ höjd i förhållande omgivande terräng. Terrängstudier med utgångspunkt i kartmaterial. Riksintressen, skyddsområden och stoppområden Planförhållanden Avstånd till infrastruktur. Ljud- och skuggpåverkan till närliggande bostads- och fritidshus. Miljöer, vandringsleder och anläggningar som anses viktiga för friluftslivet. Flygriktning för smålom vid födosökning under häckningsperiod. Strandskyddade områden i anslutning till Lomtjärnen och Värptjärn. Spelplatser för tjäder och orre. Sumpskogar Skyddsvärd natur Kulturhistoriska lämningar Landskapsbildspåverkan 32 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 6.2 2012-11-19 Version 1.0 Val av vindkraftverk Det slutgiltiga valet av leverantör och modell av vindkraftverken kan göras först då ytterligare vindmätningar är genomförda, eftersom det är först då som produktionsberäkningar med god noggrannhet kan utföras. Vidare styrs valet även av vilka anbud som inkommer i upphandlingsskedet. HEMAB avser att söka tillstånd för fem (5) vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter och med en maximal effekt om 5 MW vardera. I beräkningar för ljud- och skuggpåverkan har ett Vestas V112 3,0 MW vindkraftverk, med 134 meters tornhöjd, använts som referensverk. Detta vindkraftverk representerar ett av marknadens största vindkraftverk som även ger upphov till en relativt sett hög ljudemission, jämfört med andra liknande vindkraftverk. Den maximala ljudemissionen är 106,5 dB(A). Vestas V112-verket kommer att motsvara ett representativt scenario med avseende på ljudemission, skuggkastning och visuell påverkan. Fotomontage har även framställts med samma vindkraftverk. 6.3 Alternativa lokaliseringar Vid tillståndsärenden ska sökanden normalt redovisa alternativa lokaliseringar för den planerade verksamheten. Vid bedömningar av alternativ lokalisering ska jämförelser rörande miljönytta, ekonomi och miljöpåverkan göras mot det förespråkade huvudalternativet. En grundläggande princip ska vara att den alternativa lokaliseringen ska vara rimlig utifrån en översiktlig bedömning. Vid valet av alternativ lokalisering har man utgått från nedan kriterier: 1. att platsen ska ha jämförbara vindförhållanden som huvudalternativet, 2. att den alternativa lokaliseringen ska kunna rymma en likvärdig verksamhet med avseende på antal vindkraftverk och totalhöjd som huvudalternativet och 3. att de översiktligt bedömda miljökonsekvenserna ska vara jämförbara med huvudalternativet. Som alternativ lokalisering har HEMAB valt att undersöka ett område lokaliserat cirka 3,5 km väster om Älandsbro i Härnösands kommun. Området kallas för Mjösjöberget. Mjösjöberget ligger cirka 10 km nord-nordväst om utredningsområdet för Spjutåsberget. 33 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Älandsbro Alternativ lokalisering Mjösjöberget Härnösand Huvudalternativ Spjutåsberget 0 0 1 2 km 1 2 km Området bedöms kunna rymma 5 vindkraftverk av motsvarande storlek som på Spjutåsberget. Den kommande MKB:n kommer att innehålla en utförlig utredning där de båda lokaliseringarna jämförs mot varandra. 34 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 7 Bedömda miljökonsekvenser 7.1 Ljudpåverkan Teknisk beskrivning av ljud Ljud är tryckförändringar i luften som sprids som vågrörelser vilka uppfattas som ljud av örat. Ljud karaktäriseras av sin amplitud (ljudtryck) och antalet svängningar per sekund (frekvens). Ljudets amplitud mäts i decibel (dB) och antalet svängningar i Hertz (Hz). Ljudets amplitud är ett annat ord för ljudets styrka. En viskning ligger på omkring 30 dB(A) och en storstadsgata ligger på omkring 75–85 dB(A). Smärtgränsen för örat nås vid cirka 125 dB(A). Örat har ett stort omfång, där smärtgränsen är cirka 100 000 000 000 (ett hundra miljarder) gånger starkare än hörtröskeln. Decibelskalan är logaritmisk, vilket medför att det matematiskt är lättare att hantera stora tal. Ljudets svängningstal (frekvens), det vill säga tonhöjd, har väsentlig betydelse för hur vi uppfattar ljud. Människans hörsel kan i bästa fall uppfatta ljud mellan låga bastoner på 20 Hz till hög diskant på 20 000 Hz. Utbredning av ljud Ljud skapas, sprids och dämpas på komplicerade sätt. Ljud varierar generellt kraftigt över tid och olika ljudkällor skapar tillsammans det vi kan uppfatta som buller. Definitionen av buller är ljud som upplevs som oönskat eller irriterande. Uppfattningen om vad som är buller är därmed individuell. Hur ljudvågor sprids avgörs bland annat av markens beskaffenhet, topografi, väder (luftfuktighet och temperatur) och vind. Hårda plana ytor som asfalt och betong sprider ljudet vidare, medan porösa skrovliga ytor som en skogsridå dämpar ljud. Ljud sprids i vindriktningen och stiger uppåt. Temperatur och luftfuktighet har stor betydelse för ljudutbredningen. En kall och klar vintermorgon kan ljud färdas flera gånger längre än en varm sommareftermiddag. Vinden är en annan faktor som påverkar hur långt ljudet hörs. Bebyggelse bortom en vindkraftsanläggning i huvudvindriktningen kommer att utsättas för mer ljud än bebyggelse före vindkraftsanläggningen i vindriktningen sett. I beräkningar utgår man dock alltid från att det blåser genom vindkraftsanläggningen mot all bebyggelse. I generellt relativt tysta miljöer kan en enstaka ljudkälla upplevas som mycket störande. Ljudet från en vindkraftsanläggning uppkommer endast då det blåser och vanligtvis är inte omgivande vegetation tyst under samma förutsättningar, varpå en viss maskering av ljudet sker. I ljudberäknar och bedömningar av dessa tas dock ingen hänsyn till eventuella maskeringseffekter från andra ljudkällor. 35 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 När en vindkraftsanläggning etableras och driftsätts uppstår nya slags ljud i miljön. De nya ljuden som vindkraftverken ger ifrån sig kan uppfattas som störande på nära håll. Från vindkraftverk hörs i princip två olika typer av ljud. Från nära håll hörs ett lågfrekvent maskinellt ljud från växellådan, detta ljud försvinner i regel helt efter ett par hundra meter. Det dominanta ljudet från vindkraftverk är det ”svischande” ljudet som kommer från rotorn. Ljudet uppstår då bladen skär genom luften med en intensifiering när varje blad passerar tornet. När mätningar görs vägs ljudets frekvenser för att man ska få ett mått som avspeglar hur det mänskliga örat uppfattar ljuden. Generellt mäts ljud med dB(A), vilket är en vägning anpassad för det mänskliga örat. Avvägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. Det finns även dB(B) och dB(C). Riktvärden Riksdagen har beslutat att riktvärdet för buller vid planering av nya bostäder och trafikleder ska vara max 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus8. Ekvivalentnivån är medelvärdet under en viss tid. Långvarig exponering av en ekvivalentnivå på över 55 dB(A) kan leda till hälsoproblem för känsliga personer. I dagsläget lever över två miljoner människor i Sverige i miljöer med ekvivalentnivå på över 55 dB(A)9. Riktvärdet för högsta tillåtna buller från vindkraftverk är 40 dB(A). Riktvärdet avser ekvivalent ljudnivå utomhus vid husfasad för bostads- och fritidshus. För vissa områden där ljudmiljön är särskilt viktig och naturliga ljud dominerar, till exempel utpekade tysta områden, bör värdet vara lägre än 40 dB(A). Om ljudet innehåller rena toner bör riktvärdet vara 5 dB(A) lägre10. Beräkningsmetod för ljudutbredning Ljudberäkningar är utförda enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk"11. Ljudberäkningar är utförda med datorprogrammet WindPRO, version 2.7, vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder för beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. Ingångsvärden till beräkningarna väljs så att värsta fallet beskrivs. Sannolikheten att den beskrivna ljudbilden ska inträffa måste anses som liten. I ljudberäkningar tas ingen hänsyn till lä, dämpning från kuperad terräng och vegetation eller maskering från andra ljudkällor såsom vindbrus från vegetation eller närbelägen motorväg. För varje kontrollpunkt antas det att vinden blåser rakt genom vindkraftsanläggningen mot kontrollpunkten på sådant vis att ljudet färdas med vindriktningen mot kontrollpunkten. 8 Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen – Planer för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, ISBN: 97891-85751-72-3 9 Regeringskansliet, Strålskydd och kärnsäkerhet, Buller, http://www.regeringen.se/sb/d/2528/a/13716 10 Naturvårdsverket, Riktvärden för ljud från vindkraft, http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-medmiljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/ 11 Ljud från vindkraftverk, reviderad utgåva av rapport 6241, koncept 20 april 2010, ISBN 91-620-6249-2 36 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Ljudberäkningar har utförts med fem (5) vindkraftverk av modellen Vestas V112 med 134 meters tornhöjd. Beräkningsresultat med Vestas V112 3,0 MW med 134 meter tornhöjd Gräns 35 dB(A) Gräns 40 dB(A) 0 1 2 km Den orangefärgade ringen i kartan ovan förevisar den beräknade ljudutbredningen motsvarande 40 dB(A) från den planerade verksamheten. Den blåfärgade ringen i kartan ovan förevisar den beräknade ljudutbredningen motsvarande 35 dB(A) från den planerade verksamheten. Samtliga kontrollpunkter ligger utanför 40 dB(A)-gränsen, vilket betyder att ingen kontrollpunkt kommer att exponeras för högre bullernivåer än det rekommenderade riktvärdet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att lokalisering och omfattning är väl valda ur ljudsynpunkt med tanke på att det finns marginal upp till 40 dB(A)gränsen för samtliga närliggande bostads- och fritidshus. När HEMAB har fastslagit de slutgiltiga placeringarna för vindkraftverken samt bestämt vilken vindkraftsmodell och vilken tornhöjd som ska användas, kommer nya beräkningar att utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 37 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 7.2 2012-11-19 Version 1.0 Skuggpåverkan Uppkomst av skugga När solen står bakom ett vindkraftverks rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, då vindkraftverket är i drift och på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta infaller under vintern på dagen, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan från ett vindkraftverk rör sig från väster strax efter soluppgången, via norr, till öster när solen går ner. Vindkraftverk som finns inom ett avstånd som gör att rotorbladen på vindkraftverket täcker 20 procent av solytan är relevanta att ta med i en störningsberäkning12. Sannolikheten för skuggstörningar är störst för bebyggelse sydväst eller sydöst om ett vindkraftverk. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggorna är uppfattbara på cirka 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfarenheten visar att på 3 km avstånd uppfattas ingen skuggeffekt13. Riktvärden Den beräkningsmodell som används för att mäta skuggpåverkan från bland annat vindkraftverk kallas för geometrisk eller astronomisk modell. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland; förordningen WEA-Schattenwurf-Hinweise14. Den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse bör inte överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Den beräknade skuggtiden för en viss kontrollpunkt styrs delvis av utformningen av det skuggkänsliga området. Idag finns inga bestämda riktlinjer för hur det skuggkänsliga området ska utformas. Det vanligaste är att beräkningarna sker för en vertikal yta formad som en kvadrat med kantlängden 1,5 meter. Detta ska illustrera att normalt fönster på ett hus. Alternativt till detta kan beräkning göras för en horisontell yta, med kvadratisk form och kantlängd 5 meter. Detta ska illustrera en tänkt uteplats framför huset i riktning mot vindkraftsanläggningen. 12 13 14 Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, ISBN 978-91-86045-28-9. Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, ISBN 978-91-86045-28-9. Hinweise zur Ermittlung und Beurteilung der optischen Immissionen von Windenergieanlagen (WEA-Schattenwurf-Hinweise), Länderausschusses für Immissionsschutz. 38 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Den senare ytan används som standard i Tyskland, med motiveringen att störningen är som kraftigast då närboende vistas utomhus på sin tomt, och inte när de är inomhus. KABEKO KRAFT AB har gjort skuggberäkningar i programmet WindPRO med skuggtider som tydliggör ett skuggkänsligt område på 5 x 5 meter (en tänkt uteplats), för de valda kontrollpunkterna. Beräkningar har körts i så kallat växthusläge (green house mode) vilket betyder att beräkningsresultatet för det skuggkänsliga området inte är riktningsberoende. I skuggberäkningarna har KABEKO KRAFT AB valt att använda samma vindkraftverk som i ljudberäkningen, Vestas V112 3,0 MW med 134 meters tornhöjd Gräns för 8 timmar förväntad skugga per år 0 1 2 km I bilden ovan representerar det blåfärgade området mark som kan komma att exponeras för mer skugga än 8 timmar per år. När HEMAB har fastslagit de slutgiltiga placeringarna för vindkraftverken samt bestämt vilken vindkraftsmodell och vilken tornhöjd som ska användas, kommer nya beräkningar att utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Om det föreligger risk för att något hus kommer att exponeras för mer skugga än vad villkoren till tillståndet tillåter kommer driften att justeras på sådant sätt så att man bortom tvivel kan fastställa att inga villkor överskrids. Vanligtvis handlar sådan justering om att ett eller flera vindkraftverk programmeras till att vara avstängda under några minuter per dag under en kortare tidsperiod. 39 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Kontrollpunkt B kommer enligt utförd skuggberäkning exponeras för drygt 9 timmar skugga per år, vilket är 1 timme mer än vad gällande riktlinjer tillåter. Sammanfattningsvis kan det konstateras att lokalisering och omfattning är väl vald med tanke på att det för majoriteten av samtliga närliggande bostads- och fritidshus finns marginal upp till den rekommenderade maximala skuggtiden. 7.3 Hinderbelysning Objekt som är högre än 45 meter över marknivå ska enligt Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2010:15515 förses med hinderbelysning. Hinderbelysning för vindkraftverk är monterade ovanpå vindkraftverkets maskinhus. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 45–150 meter över markytan ska markeras med vit färg och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd högre än 150 meter ska markeras med vit färg och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Syftet med hinderbelysning är att vindkraftverken ska synas från långt håll under skymning, natt eller gryning, vilket även medför en viss störning till närboende. Hur stor störningen blir beror mycket på hur hus och fönster i hus är orienterade mot ljuskällan. Revideringen från sex (6) till fem (5) vindkraftverk har medfört att tillstånd kommer att sökas för en totalhöjd om 190 meter. I och med att 150 meters gränsen passeras kommer vindkraftverkens hinderbelysning utgöras av högintensivt vitt blinkande ljus. Detta kan i viss mån medföra större miljöpåverkan jämfört med det tidigare alternativet. Detta kompenseras dock av att anläggningen har minskats med avseende på antalet vindkraftverk samt att alla föreslagna vindkraftverk har positionerats om inom området med syfte att minska den sammantagna miljöpåverkan inklusive påverkan på landskapsbilden. 7.4 Säkerhet för allmänheten Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konsekvensen av det inträffade. Riskerna delas in i olycksrisker för människor och andra risker, till exempel att miljön tar skada. Olycksrisker för människor brukar delas in i två kategorier, där den ena är risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift (arbetsplatsolyckor) och den andra är risker för utomstående. Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera medan olycksrisker för utomstående är betydligt färre och mer svårberäknade. 15 Transportstyrelsens författningssamling TFS 2010:155, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. 40 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vindkraft består främst av fall från hög höjd, klämskador med mera samt olyckor i samband med transporter. Risk för allmänhet Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara islossning från rotorn under drift, vilket kan resultera i ”iskast”. Isfragments hastighet beror framför allt på den rådande vindstyrkan, men även på centrifugalkraften. När ett vindkraftverk, vid temperaturer kring 0°C och nedåt, roterar i moln, dimma, sjörök eller underkyld nederbörd kan det bildas is på bladens framkanter. Vid stillastående vindkraftverk kan även snöblandat regn frysa fast på blad och andra olämpliga ställen. Den största sannolikheten för iskast föreligger då ett vindkraftverk startar upp efter en tid av stillestånd. Under stillestånd kan is växa mer obehindrat jämfört med på ett vindkraftverk i drift. När rotorn börjar rotera flyttas bladen i förhållande till tyngdkraften vilket resulterar i att bladen böjs något, då bladen är designade för att vara flexibla. När detta sker spricker ofta delar av islagret, vilket medför att isen tappar additionsförmåga och därmed lossnar från bladet. Isbildning på vindkraftverk har störst sannolikhet att inträffa vid det som av människan upplevs som riktigt dåligt väder. Någon anmäld olycka i samband med iskast från vindkraftverk har ej registrerats i Sverige. Då bladen beläggs med is försämras deras aerodynamiska egenskaper, vilket resulterar i att elproduktionen sjunker i förhållande till given vindstyrka. Vid lätt nedisning, då isen är mindre än 1 mm kan ingen signifikant effektförlust påvisas. Vid måttlig nedisning, då istjockleken är mellan 1 – 5 mm, uppskattas effektförlusten till mellan 10 och 50 % beroende på istjocklek16. Det kan även uppstå obalans i rotorn vid måttlig nedisning. Detta resulterar i icke önskade vibrationer. Vindkraftverk kan utrustas med kontrollsystem designade för att detektera vibrationer av detta slag och/eller uppmärksamma situationer då elproduktionen är lägre än vad den ska vara vid given vindstyrka. Vindkraftverket stängs då av för att minimera risken för islossning och bespara maskineriet från onödigt slitage som uppstår tillföljd av vibrationer. 16 Is på vindkraftverk – Detektering, utbredning, personskaderisk – minimering och produktionsbortfall, Elforsk rapport 09:06 41 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Då bladet roterar in till sin lägsta position samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften, varvid sannolikheten för islossning är som störst. När ett isfragment lossnar och faller mot marken kommer det att blåsas med i vindriktningen till dess att det når markytan. När isfragment lossnar från bladet i sin högsta position har isfragmentet en längre sträcka till marken, vilket gör att det kan blåsa en längre sträcka med vinden. Diagrammet nedan visar sannolikheten för att isfragment landar inom en kvadratmeters yta som en funktion av avståndet från vindkraftverket17. Beräkningarna är baserade på ett vindkraftverk med 80 meters rotordiameter och 80 meters tornhöjd, med en startvind på 4 meter per sekund och en stoppvind på 25 meter per sekund. Det finns en statistisk brytpunkt omkring 220 meter från vindkraftverket. På större avstånd än 220 meter faller sannolikheten snabbt. Enligt Garrad Hassan är risken för skada försumbar på större avstånd än 220 meter. 17 RECOMMENDATIONS FOR RISK ASSESSMENTS OF ICE THROW AND BLADE FAILURE IN ONTARIO, Garrad Hassan 2007, M P LeBlanc 42 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Garrad Hassan har studerat olika exempelscenarion i rapporten ”RECOMMENDATIONS FOR RISK ASSESSMENTS OF ICE THROW AND BLADE FAILURE IN ONTARIO” där de bland annat har undersökt sannolikheten för att en individ ska träffas av nedfallande is från ett vindkraftverk. För exemplet har Garrad Hassan antagit att nedisning sker 5 dagar per år, att terrängen är flack och att vindriktningen är jämt fördelad över alla riktningarna. En för evigt närvarande individ, upptar en kvadratmeter stor yta, belägen någonstans mellan 50 till 300 meters avstånd från ett vindkraftverk, vilket motsvarar en area av 275 000 m2. Sannolikheten att ett isfragment träffar individen är beräknad till 0,002 gånger per år, vilket motsvarar en träff per 500 år. Ovan exempel är endast en mycket förenklad version av verkligheten. Syftet är dock att förevisa storleksordningen på sannolikheten för utfallet. Bladvärme För att minimera produktionsförluster som följd av isbildning samt helt eliminera sannolikheten för iskast har HEMAB för avsikt att, i möjligaste mån, använda vindkraftverk med så kallad bladvärme. Bladvärme innebär att respektive rotorblad på vindkraftverket utrustas med ingjutna värmeelement som värmer upp rotorbladet vid kritiska väderlekar, vilket förhindrar att is byggs på. Bladvärmen är aktiv då vindkraftverket är i drift och man behöver således inte stanna vindkraftverket för avisning. Trots HEMABs ambition att, om möjligt, använda vindkraftverk med bladvärme bör ändå varningsskyltar sättas upp i direkt anslutning till vindkraftverken som varnar för nedfallande is och snö från taket på maskinhuset. Anläggningen förväntas inte medföra någon säkerhetsrisk för allmänheten. 43 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 7.5 2012-11-19 Version 1.0 Landskapsbildspåverkan Förändringar är en naturlig del av landskapet och Västernorrlands landskap är i ständig förvandling. Dessa förändringar är både ett resultat av naturliga processer och framför allt av mänskliga anspråk. Anspråken på landskapet skiftar i takt med sociala, ekonomiska och kulturella trender och förändringar. En del förändringar kan vara positiva för upplevelsen och användandet av landskapet, medan andra kan vara mer negativa och skapa konflikt. Vindkraftverk blir synliga på långt håll och kan påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktär och upplevelsevärden av landskapet förändras. Förändringen i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av höga byggnader. Huruvida förändringen upplevs som positiv eller negativ beror på en subjektiv bedömning av betraktaren. På uppdrag av länsstyrelsen i Västernorrlands län har en regional landskapsanalys, med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, arbetats fram av Ekologigruppen AB och Akt Landskap. Utredningsområdet ligger inom landskapskaraktären mosaikartat odlingslandskap. I den regionala landskapsanalysen ligger utredningsområdet inom ett större område där man har gjort bedömningen att landskapets tålighet beror på anläggningens exakta placering och utformning. I landskapsanalysen har även områden som är känsliga respektive tåliga för vindkraftsetableringar pekats ut. I Härnösands kommuns föreslagna vindkraftsplan har man om utredningsområdet skrivit att: ”Vindkraftverk kommer att bli synliga från vissa partier längs E4:an, från Södra Antjärn upp till i höjd med E4:an, samt från själva E4:an. Verken blir även synliga från positioner och fastigheter med god utsikt mot området i delar av Tärnsjö by och Härnön, speciellt sydvästra Härnön samt från havet. I den norra horisontvyn kan enstaka verk bli synliga från vissa avsnitt i byarna Dal, By och västra Sjö” På uppdrag av HEMAB har KABEKO KRAFT AB arbetat fram ett antal fotomontage i vilka den planerade vindkraftsanläggningen gestaltas i landskapet från olika platser runtom den tänka lokaliseringen. I fotomontagen har vindkraftverk monterats in skalenligt. Fotomontage finns att ladda hem från HEMAB:s hemsida www.hemab.se. 7.6 Naturmiljö Området har naturinventerats och skyddsvärda markområden har identifierats. Inga vindkraftverk eller vägar kommer att placeras inom skyddsvärda områden eller i deras direkta närhet. Ett vindkraftverk tar ett begränsat markområde i anspråk. Förutom vindkraftverket krävs en uppställningsplan som normalt sett är omkring 0,3 hektar, det krävs även en väg fram till respektive vindkraftverk. 44 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Anläggandet av vägar och uppställningsplaner tar mark i anspråk, varför det alltid sker en viss påverkan på naturmiljön i närområdet. Påverkan bedöms dock bli begränsad och ringa sett utifrån den naturinventering som genomförts. HEMAB avser även fortsättningsvis föra tät dialog med relevanta myndigheter och organisationer för att genom ytterligare finjusteringar i placering av vindkraftverk och vägdragning kunna minimera miljöpåverkan. 7.7 Kulturlämningar Kulturmiljöpåverkan kan ske direkt genom markingrepp eller indirekt genom audiovisuell påverkan. Upprätthållande av kulturhistoriska lämningars eller miljöers vetenskapliga värde förutsätter att inga fysiska ingrepp görs i dem. Upprätthållande av pedagogiskt värde förutsätter att lämningarna och miljöerna skyddas från nya anläggningar som starkt avviker från kulturmiljöerna avseende exempelvis funktion, färg, form och skala. Det finns inget riksintresse för kulturmiljö i anslutning till utredningsområdet eller några andra värden av särskild betydelse ur kulturmiljösynpunkt. Det finns dock ett flertal registrerade kulturlämningar inom området. Området har även inventerats och ett flertal nya lämningar har identifierats. Inga vindkraftverk, uppställningsplaner eller vägar kommer att planeras över eller i direkt anslutning till någon kulturlämning. Därmed kommer ingen direkt påverkan att ske på dessa. Indirekt påverkan i form av en audiovisuell störning är dock sannolik, varför vissa pedagogiska värden kan gå delvis förlorade. 7.8 Fåglar Ett flertal studier har visat att fåglar ser och hör bra, vilket gör att fåglar normalt undviker vindkraftverk genom att flyga över eller runt dem. Risken för fågelkollisioner är därför generellt låg eller mycket låg. Kollisionsrisken är dock förhöjd för tyngre rovfåglar, som exempelvis havsörn, kungsörn och fiskgjuse18. Den finns inget Natura 2000 område eller IBA (Important Bird Area) område som ligger i närheten av den planerade verksamheten. För det aktuella området har en hönsfågelinventering har utförts och ett antal spelplatser för tjäder och orre har identifierats. Dessa betraktas som skyddsvärda. Även förekomsten av rovfågel har inventerats och man har kunnat fastslå att inga häckningsplatser för örn eller andra rovfåglar finns inom utredningsområdet eller i närområdet. Sträckande rovfåglar har dock noterats från de spaningsplatser som använts för inventeringen. Detta har dock ingen inverkan på den föreslagna anläggningen. 18 Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv - kraftverkens synlighet för fågelögat, rapport 5764 Naturvårdsverket, ISBN 97891-620-5764-0.pdf 45 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 Inventering av smålom har också genomförts. Man har kunnat konstatera att smålom häckar i Lomtjärnen. Under häckningsperioder flyger smålom provianteringsturer mellan tjärnen och havet, och det har konstaterats att smålom flyger den närmaste vägen mot havet på en höjd av cirka 50 till 100 meter. Även andra tydliga flygstråk har kunnat fastställas till och från Lomtjärnen men även från Värptjärn. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom dessa identifierade flygstråk eller i anslutning till någon av nämnda tjärnar. 7.9 Djurliv Man har i dagsläget inte kunnat påvisa att vare sig vilt eller tamdjur påverkas negativt av vindkraftsanläggningar19. Det finns dock väldigt lite studier vad gäller deras respons gentemot vindkraftverk, och därför finns det få svenska publikationer om hur landlevande däggdjur påverkas av vindkraftsanläggningar. Forskningen hittills tyder på att djurlivet påverkas av vindkraftverk i mycket begränsad omfattning20. Effekten på däggdjur kan främst ses som moment av störning, eller eventuellt en habitatförlust, medan en ökad dödlighet relaterad till vindkraftverk måste vara en sällsynthet21. Det är dock oklart i vilken grad buller och vibrationer kan ses som en störning, eller om den ens är mätbar. Många mindre däggdjur, som harar och gnagare, finns säkert kvar i den absoluta närheten av svenska vindkraftverk idag, men inga kända studier finns där man exempelvis har undersökt eventuella förändringar i täthet eller reproduktionsframgång. Den största effekten på däggdjur som kan relateras till vindkraft härrör med all säkerhet från mänsklig störning. I viss mån kan även barriäreffekter uppstå, det vill säga att djur uppfattar samlingar av vindkraftverk som hinder, vilket försvårar rörelser mellan olika områden och populationer. Under den tiden då en vindkraftsanläggning byggs vistas maskiner och arbetande människor inom anläggningsområdet. Det kan även förekomma sprängning eller andra ljudalstrande aktiviteter. Dessa faktorer verkar vara de som drabbar däggdjur mest, speciellt när vindkraftverk byggs i tidigare ganska orörda områden. Djur, precis som människor, har ofta en stor förmåga till anpassning. En tillvänjning kan säkert också ske i relation till vindkraftverken i sig, såväl som till den ökning av mänsklig aktivitet som sker i ett område. Detta ska dock inte ses som ett självklart utfall, utan ett förlopp som kan vara möjligt, speciellt vid en gradvis tillvänjning. 19 20 Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75) Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket 2009, ISBN 97891-86045-28-9 21 Vindkraft och faunakonflikter – att identifiera och lösa problem, Jan Sundberg, avd. för zooekologi, Uppsala Universitet 46 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET 2012-11-19 Version 1.0 7.10 Friluftsliv Utredningsområdet ligger inom det som betecknas som Fällebergets friluftsområde, inom vilket det finns ett nät av markerade leder som nyttjas sommartid och i viss mån vintertid. Det finns även ett antal utkikspunkter och iordningställda rastplatser. I områdets nordöstra kant ligger Fällestugan som drivs av Friluftsfrämjandet. Stugan hålls tidvis öppen under vintersäsongen. Värptjärn har tidigare varit en populär fiskesjö för regnbågslax och abborre. Där finns det även eldstad och vindskydd. Friliftslivet utgörs mestadels av skogsvandring, skidåkning, orientering och fiske. I övrigt förekommer utflykter, jakt, skogsfågelspaning samt svamp- och bärplockning. Om den planerade vindkraftsanläggningen byggs kommer detta inte innebära någon restriktion för friluftsutövandet i den formen det idag bedrivs. Området runt vindkraftverken kommer inte att inhägnas eller avskärmas på något annat vis. Området kommer inte detaljplaneras, varför inga restriktioner kommer att läggas på användandet av krutvapen inom området. Upplevelsen för friluftsutövare av att vistas i naturen kommer i viss mån att påverkas lokalt av den planerade verksamheten, men huruvida påverkan generellt sett kan tolkas som negativ eller positiv går inte att fastställa entydigt. Upplevelsen är subjektiv i den bemärkelsen att vissa kan uppleva att naturmiljöns värden försämras av vindkraftverken, medan andra kan se det som positivt att tillgängligheten till området förbättras och att förnyelsebar energiproduktion kan koexistera med både natur och friluftsutövande. 7.11 Sammanfattning Av hittills inhämtad information och utförda utredningar och inventeringar att döma förväntas den planerade verksamheten inte medföra några betydande negativa miljökonsekvenser. Den MKB som i näste skede kommer färdigställas kommer i detalj att redogöra för planerade åtgärder, dess konsekvenser men även för vilka hänsynstaganden som görs specifikt samt kompenserande åtgärder som är möjliga att genomföra. Inkomna synpunkter från samrådsskedet kommer att beaktas då dessa är mycket viktiga för att man i MKB:n på ett korrekt och väl avvägt vis ska kunna bedöma de negativa och de positiva miljökonsekvenserna från den planerade verksamheten. 47
© Copyright 2024