1. No category

PLANERING
OCH
EXPLOATERING
I
FJÄLLNÄRA
NATUR
Karin Nyberg
Kandidatarbete, 15 hp
Fysisk Planering
Blekinge Tekniska Högskola
2012-10-15
2
Kandidatarbete
Titel: Planering och exploatering i fjällnära natur
Författare: Karin Nyberg
Institution: Sektionen för planering och mediedesign, Blekinge Tekniska Högskola
Program/kurs: Fysisk Planering, Kandidatarbete i Fysisk Planering, FM1437, 15 hp
Handledare: Carl-Gustaf Hagander
Examinator: Agneta Sundberg
Nyckelord: Exploatering, Hållbar utveckling, Naturvärde, Turism
Sidor: 34
Bilagor: 4
Bachelor thesis
Title: Planing and developmenting in an alpine region
Author: Karin Nyberg
Institution: Sektionen för planering och mediedesign, Blekinge Tekniska Högskola
Program/course: Spatial Planning, Degree of Bachelor in Spatial Planning, FM1437, 15 ECTS
Supervisor: Carl-Gustaf Hagander
Examiner: Agneta Sundberg
Keywords: Developmenting, Sustainable development, Nature, Tourism
Pages: 34
Appendices: 4
Sammanfattning
Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska
fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering
L GH VYHQVND IMlOOHQ SnYHUNDU GHQ QDWXUPLOM|Q VRP ¿QQV GlU (Q GHO DY V\IWHW EHVWnU DY DWW
studera hur turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas
av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre
kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering
EHO\VDV(QIDOOVWXGLHKDUJMRUWVSn5|GNXOOHQLcUHHWWQDWXURPUnGHVRPLQRPVQDUIUDPWLG
ska exploateras. I avsnittet forsknings- och kunskapsöversikt beskrivs olika strategier som kan
användas för att motverka att naturen blir överexploaterad. Fallstudien visar exempel på vad
som kan göras och vad som ska göras när en exploatör vill bebygga i ett stort naturområde.
Den slutsats som kommit fram i detta arbete är att kortsiktigt tänkande kan vara lockande,
särskilt om det är kris i ekonomin, men det är viktigt att tänka långsiktigt för naturens skull
då en hållbar utveckling i längden genererar mer pengar, en trevligare plats att vara på och
möjligheten till att framtida generationer också ska få njuta av den.
3
Förord
Under våren 2012 gjordes detta a på 15 högskolepoäng vid Blekinge Tekniska Högskola.
Att valet föll på att skriva om exploatering och naturvärden i de svenska fjällen var lite av
HQVOXPSGnMDJKLWWDGHHQWLGQLQJVDUWLNHORP5|GNXOOHSURMHNWHWLcUH$UWLNHOQ¿FNPLJDWW
tänka på att det skulle vara intressant att studera vad som händer vid exploateringar i naturmiljöer.
Det har varit en tuff, men intressant och lärorik vår då jag lärt mig saker som jag kommer att
få användning för i mitt framtida yrke som fysisk planerare.
-DJYLOOKlUPHGULNWDHWWWDFNWLOO.DULQ6|GHUEHUJRFK(PPD/XQGEHUJKSncUHNRPPXQ
VDPW&KULVWHU/DUVVRQSn6NL6WDU$%RFK0DVVLPR&DWLSnOlQVVW\UHOVHQL-lPWODQGVOlQI|U
att ni ställde upp på intervju och visade mig runt i Rödkulleområdet. Ytterligare ett tack vill
jag rikta till min handledare Carl-Gustaf Hagander som har fungerat som ett bollplank under
arbetets gång.
Tack också till familj och vänner för stöd, uppmuntran, tips, tankar och idéer.
Karin Nyberg
Karlskrona, oktober 2012
Bild 1
Vy över storslagna fjäll i Åre
4
INNEHÅLL
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4
1.Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
1.1 Problem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
1.2 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
1.3 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
1.4 Avgränsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
2. Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
2.1 Fallstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.2 Dokumentstudie. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.3 Observation/ inventering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
2.4 Intervju . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
2.5 Metoddiskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
3. Teoretiska begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
4. Forskning- och kunskapsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12
4.1 Planeringens förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
4.2 Skäl till skydd av områden med värdefull naturmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
4.3 Planering i fjällmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.4 Konsekvenser vid exploatering av fjällmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.5 Modeller för planering i naturmiljöer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
4.6 Planering av turistort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
5.Fallstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
5.1 Fallet Rödkullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
5.2 Planering av Åre - en turistort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
5.3 Planeringsförutsättningar i Åre och Rödkullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
5.4 Planering i Åre och Rödkullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
5.5 Värdefull natur i Rödkullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
5.6 Konsekvenser vid exploatering i Rödkullen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
6. Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
7. Analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27
5HÀHNWLRQHU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
7.2 Framtida forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31
Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
5
Inledning
1. Inledning
1.1 Problem
Turismen är en stor näring i Sverige, cirka tre procent
av landets BNP står turismen för. 2011 omsatte den
cirka 265 miljarder kronor (Tillväxtverket/SCB
3nÀHUDRUWHUGlUQDWXUWXULVPHQlUKXYXGQlULQJ
¿QQVGlUDYHQYLOMDDWWH[SDQGHUDRFKXWYHFNOD'HWlU
viktigt att vid planläggning av dessa orter att tänka på
hållbar utveckling då även framtida generationer ska
få ta del av den svenska naturen (World Commission
RQ (QYLURQPHQW DQG 'HYHORSPHQW 'HQ
hållbara utvecklingen har tre inriktningar: ekologisk,
ekonomisk och social utveckling. För att kunna bidra
till den ekologiskt hållbara utvecklingen behöver
naturmiljö och våra naturtillgångar tas hand om på
bästa sätt. Vid exploateringar är det därför viktigt att
fokusera på den bevarandevärda naturmiljön (SFS
Flera orter i Sverige har turism som sin basnäring.
Detta kan leda till att vid planering av orten går
turismens behov före de behov som naturen har
eftersom turismen är vad orten lever på och utan
turismen kan orten dö ut. Detta är ett komplext
problem då det ofta är naturen som turisterna kommer
till orten för och varför ska orten besökas om naturen
KDUEOLYLWI|UVW|UGDYVWRUDWXULVWNRPSOH["(PPHOLQ
, 6YHULJH ¿QQV QDWLRQHOOD PLOM|NYDOLWHWVPnO VRP
beskriver hur och vad arbetet med den svenska
miljön ska leda till. Det fjortonde målet är “storslagen
IMlOOPLOM|´3URS
“Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet
vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden
samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i
fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden
och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp
och andra störningar. “
3URS
(QOLJW GHW RYDQ FLWHUDGH PLOM|NYDOLWHWVPnOHW Vn
ska hänsyn tas till naturen vid exploateringar. Vad
effekten blir på naturen då fjällmiljön bebyggs
och vad den fysiska planeringen har för inverkan
på exploateringen är vad som ska studeras i denna
uppsats.
6
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att studera och analysera
hur planering och exploatering i de svenska fjällen
SnYHUNDUGHQQDWXUPLOM|QVRP¿QQVGlU(QGHOLV\IWH
är att studera hur turismen påverkar planeringen,
en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av
exploateringar. Genom exempel i från den planerade
exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall
problem och möjligheter som kan uppkomma vid
planering och exploatering belysas.
1.3 Frågeställningar
‡ 9DG¿QQVGHWI|USUREOHPUHVSHNWLYHP|MOLJKHWHU
med att exploatera i naturen?
‡ 9LOND YHUNW\J ¿QQV GHW DWW WLOOJn YLG SODQHULQJ L
ett naturområde för att bevara naturvärden vid
exploatering?
‡ Vilken inverkan på den fysiska planeringen har
turismen?
Inledning
1.4 Avgränsning
På grund av studiens omfattning och storlek har en
KDUHQJHRJUD¿VNWHRUHWLVNRFKHPSLULVNDYJUlQVQLQJ
skett.
*HRJUD¿VN
*HRJUD¿VNW DYJUlQVDV VWXGLHQ WLOO DWW L V\QQHUKHW
behandla området Rödkullen i Åre, samt till viss
del det intilliggande området, Ullådalen, då detta
kan bli påverkat av den planerade exploateringen
i Rödkullen. För att kunna sätta in Rödkullen i ett
större sammanhang kommer även Åre som ort att
belysas.
Bild 2
Karta över Sverige,
Jämtlands län och Åre kommun markerat
7HRUHWLVN
Teoretiskt avgränsas studien till att handla om
nyckelbegreppen exploatering, hållbar utveckling,
naturvärden samt turism och hur dessa ter sig i
fjällmiljö. Då den lokala utvecklingen av turistorter
har betydelse för hur naturen exploateras kommer
även detta att behandlas i texten.
Orter i Åre kommun
Huså
DUVED ÅRE
Storlien
(PSLULVN
Det empiriska materialet har avgränsats till att
EHKDQGOD GHW SODQSURJUDP RFK GH WLOOlJJ VRP ¿QQV
till detta för fallstudieområdet samt intervjuer med
personer som har insikt och kunskap om området.
Dessa personer är planchefen på Åre kommun, en
mark och exploaterings ingenjör från Åre kommun,
SkiStar AB:s exploaterings- och fastighetschef samt
en arkitekt på länsstyrelsen i Jämtlands län.
Ånn
Kall
Orter i Åre kommun med fjällanläggningar
Rödkullen - Fallstudie område
JÄRPEN
Edsåsdalen Undersåker
Mörsil
Trillervallen
Storulvån
Vålådalen
Bydalen
%LOG
Karta över Åre kommun
DUVED
ÅRE
%LOG
Karta över fallstudieområdet
7
Metod
2. Metod
2.2 Dokumentstudie
För att uppnå en studies syfte vid samhällsvetenskapliga
undersökningar används olika strategier och
metoder. Dessa är hjälpmedel för att samla in
HPSLULVNGDWD'HQVFRPEH6WUDWHJLHUNDQYDUD
surveyundersökningar, fallstudier och experiment.
Intervjuer, observationer och skriftliga källor är
exempel på metoder. Fallstudie har använts som
strategi i detta kandidatarbete och dokumentstudie,
observation/inventering samt intervjuer/samtal är de
metoder som använts.
(Q GRNXPHQWVWXGLH V\IWDU WLOO DWW VWXGHUD GRNXPHQW
RFK OLWWHUDWXU VRP ¿QQV LQRP lPQHWV RPUnGH
'HQVFRPEH'RNXPHQWHQNDQNRPPDLIUnQ
bland annat statliga myndigheter, organisationer och
tidigare forskning. Att använda dokument i en studie
har vissa fördelar, de är bland annat lättillgängliga och
kostnadseffektiva. Det är viktigt att kontrollera vem
eller vilka som är upphovsman till dokumenten för
DWWNXQQDXWYlUGHUDWURYlUGLJKHWHQLHQWH[W0\FNHW
IDNWD VRP ¿QQV Sn LQWHUQHW JnU LQWH DWW IDVWVWlOOD Sn
vilket sätt den har insamlats på, när den insamlades
RFKGHVVWURYlUGLJKHWGnGHLQWH¿QQVQnJRWVlUVNLOW
kontrollorgan som ser över dem. Att använda
dokument i en studie kan ha ytterligare en nackdel
då dokumenten är sekundärkällor som gjorts för att
möta ett annat syfte än just det för denna uppsats
VSHFL¿NDV\IWH'HQVFRPEH
2.1 Fallstudie
(QIDOOVWXGLHSnYLVDUGHWJHQHUHOODPHGGHWHQVNLOGD
GHWYLOOVlJDHWWHOOHUÀHUDIDOONDQYLVDSnHQDOOPlQ
företeelse. , HQ IDOOVWXGLH NDQ ÀHUD ROLND PHWRGHU
DQYlQGDV $QYlQGQLQJ DY ÀHUD ROLND PHWRGHU L HQ
studie gör att olika perspektiv kommer fram och det
ger en mer komplett bild av företeelsen (Denscombe
'HWVRPNRPPHUDWWVWXGHUDVLIDOOVWXGLHQlUKXU
GHEH¿QWOLJDDNW|UHUQDKDUDJHUDWYLGSODQOlJJDQGHW
för att se om det går att förbättra något och om det de
gör går att generalisera på andra platser.
Den plats som valts till denna fallstudie är området
Rödkullen i Åre. I Rödkullen pågår planläggning
DYHWWKHNWDUVWRUWRPUnGHI|UWXULVWDQOlJJQLQJDU
(Rödkulleområdet: planprogram - april 2011).
Rödkulleprojektet är intressant i sig själv på grund
av dess storlek, men storleken gör det även unikt då
det inte tidigare har planerats för en turistanläggning
i samma storlek i Sverige. Andra exploateringar
i turistområden kan jämföras med Rödkullen, då
fokuseringen på naturvärdena bör vara samma,
oavsett storlek. Det enskilda fallet går att göra
generaliserbart.
8
Dokument som Åre kommun har tagit fram för
Rödkulleprojektet har använts i fallstudien vid
granskning och analys, då de svarar för den
inställning och strategi som kommunen har för
projektet. Till den teoretiska delen i kapitlet
forsknings- och kunskapsöversikt har avhandlingar,
myndighetsdokument och tidigare forskning använts.
2.3 Observation/ inventering
För att kunna få en förståelse för hur det undersökta
naturområdet ser ut i verkligheten är observation på
IlOWHW HQ PHWRG YlUG DWW DQYlQGDV 0HG KlQV\Q WLOO
att metoden grundas på forskarens subjektivitet är
det mycket troligt att studien blir färgad (Denscombe
,DQDO\VHQNRPPHUGHWWDDWWWDVKlQV\QWLOO
På grund av vädret och av att det fortfarande
låg snö på marken vid observationstillfället så
kunde ingen inventering av marken göras. Den
naturvärdesinventering som Skogsvårdsstyrelsen
(Karlsson, Newman & Stefansson 2011) gjorde i juli
och augusti 2011 har använts istället.
Metod
2.4 Intervju
2.5 Metoddiskussion
0\FNHW LQIRUPDWLRQ ¿QQV LQWH QHUVNULYHQ XWDQ GHQ
¿QQVKRVSHUVRQHUVRPDUEHWDULQRPHWWYLVVWRPUnGH
Därför har det gjorts intervjuer med personer och
organisationer som arbetar med projektet. Dessa är
(PPD/XQGEHUJKSODQFKHISncUHNRPPXQ.DULQ
Söderberg, mark- och exploateringsingenjör på Åre
NRPPXQ RFK RFK &KULVWHU /DUVVRQ H[SORDWHULQJV
och fastighetschef på SkiStar AB. De intervjuade
personerna valdes ut eftersom de har ledande
positioner inom kommunen och ett företag som har
hand om planeringen och exploateringen i Rödkullen.
Intervjuerna var semistrukturerade, det vill säga det
fanns frågor och samtalsämnen nedskrivna, men
dessa var mest som ett stöd för samtalet (Denscombe
9LG LQWHUYMXHU PHG SHUVRQOLJ NRQWDNW lU GHW
viktigt att väga in den så kallade intervjuareffekten.
Denna effekt innebär att intervjuaren kan medföra
en personlig påverkan på intervjun. Faktorer så som
ålder, kön och etnicitet kan påverka vilka svaren
EOLU 'HQVFRPEH 'HVVD IDNWRUHU KDU WDJLWV L
beaktande vid analys av intervjuerna.
Det finns inget regelrätt sätt att utföra forskning på,
men vissa strategier och metoder passar bättre till vissa
frågeställningar än andra (Denscombe 2009). Valet
av att göra en fallstudie beror på att ett verkligt fall
bör kunna ge ett mer verklighetsinriktat resultat än
genom att endast fokusera på teori. Studien går även,
som tidigare nämnt, att tillämpa på andra platser än
det valda fallstudieområdet. En jämförelse mellan
olika områden skulle kunna ha varit ett alternativ
till att studera planering och exploatering i fjällnära
naturmiljö i endast ett område. . Efter att ha sökt
passande områden, men utan att finna något som var
jämförbart avslogs detta som ett alternativ.
Intervju via mail har även skett med en tjänsteman,
0DVVLPR&DWLSnOlQVVW\UHOVHQL-lPWODQGVOlQ9LG
mailkonversationer försvinner intervjuareffekten och
det ger respondenten mer tid att svara och svaren kan
bli mer uppriktiga, på grund av att den som intervjuar
inte är närvarande. Dock försvinner möjligheten
till att iaktta den intervjuades kroppsspråk, vilket
kan säga saker som inte sägs med ord. Även
möjligheten till spontana följdfrågor försvinner vid
PDLONRUUHVSRQGHQV'HQVFRPEH
En forskares personliga åsikter kan spela in i forsknings
resultatet vid en kvalitativ studie (Denscombe 2009).
Frågorna som ställdes vid intervjutillfället kan ses
som påverkade av mina egna åsikter. Detta var något
som diskuterats under intervjun och jag anser att det
inte påverkade svaren då det fanns en öppenhet om
detta problem. De tankar som jag hade innan studien
påbörjades har ändrats då jag har fått chansen att se
saken från båda sidor. Alla frågor/ samtalsämnen som
fanns med på intervjuformuläret (se bilaga 1) togs inte
upp. Detta har dock inte påverkat resultatet av studien
avsevärt då denna information gick att få tag på från
annat håll.
Platsen som fallstudien är gjord på är fortfarande i
planprogramstadiet. De första detaljplanerna beräknas
komma ut på samråd under hösten 2012. Det finns
en negativ och positiv sida med detta då inget är
fastslaget. . Den negativa är att inget är bestämt och
det som fallstudien är uppbyggd kring riskerar att inte
bli av. Det positiva är att då inget är laga kraftbundet
än kan denna studie eventuellt belysa problem som
kan komma att tas med i den vidare planeringen av
området.
Den litteratur som har använts i studien har kritiskt
granskats då de är sekundärkällor. Även om en
författare är känd sedan tidigare är ändå det viktigt att
granska denna, då det till exempel kan ha tillkommit
nya faktorer som ändrar läget för dess forskning. Att
använda myndighetsdokument kan ses som en säker
källa, men även dessa bör ses över, vilket har gjorts i
denna studie.
9
Teoretiska begrepp
3. Teoretiska begrepp
För att besvara detta arbetes syfte och frågeställningar
kommer det empiriska materialet diskuteras
utifrån begreppen exploatering, hållbar utveckling,
naturvärden och turism. I resultatet kommer studien
sammanfattas ut efter dessa. Dessa begrepp har valts
då de är relevanta vid planering och exploatering och
i fjällnära natur.
Exploatering
“I anspråkstagande av obebyggd mark
eller annan naturresurs för bebyggelse eller
anläggning”
(Nationalencyklopedin 2012).
Vid exploatering så är det en naturresurs som
används. All användning av mark är exploatering
av den, oavsett om det handlar om en ny gruvdrift,
en skidanläggning, ett stort bostadsområde,
ett jordbruk eller en ny lekplats i skogsbrynet
(Nationalencyklopedin 2012). För att få exploatera
mark och ändra användningen av naturmiljön krävs
det en detaljplan och en miljöbedömning eller
PLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ6)6
Hållbar utveckling
“Mänskligheten har förmåga att skapa en
hållbar utveckling att försäkra sig om att
utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter
att tillgodose sina behov. Begreppet hållbar
utveckling innebär gränser eller begränsningar
inte absoluta gränser utan gränser som sätts av
dagens teknologi och samhällsorganisation, av
naturresurser och av biosfärens förmåga att tåla
effekterna av människans olika verksamheter”
:RUOG &RPPLVVLRQ RQ (QYLURQPHQW DQG
'HYHORSPHQW
10
Innebörden av ovanstående citat är att naturen och
naturtillgångar ska användas och brukas, då den både
JHUDUEHWHI|GDRFKUHNUHDWLRQ0HQGHWlULQWHEDUD
vår generation som ska kunna nyttja den på detta sätt,
utan även kommande generationer. För att inte tära
på naturen är det viktigt att planera långsiktigt och
att försöka minska påverkan så mycket som möjligt.
'HW ¿QQV WUH W\SHU DY KnOOEDU XWYHFNOLQJ VRFLDO
ekonomisk och ekologisk. Dessa behöver vara i
symbios med varandra för att nå fullständig hållbar
utveckling. Den ekonomiska ska tillfredställa
människans materiella behov och målsättningar,
samt fördela ekonomin i världen på ett rättvist sätt.
Den sociala ska skapa jämlikhet och rättvisa och
den ekologiska hållbarheten ska minska människans
miljöpåverkan samt vara varsam med naturtillgångar
och skydda den biologiska mångfalden (World
&RPPLVVLRQ RQ (QYLURQPHQW DQG 'HYHORSPHQW
Naturvärden
“Objekt med naturvärden är biotoper som
innehåller naturvärden men där miljön inte
når upp till nyckelbiotopsstandard. Dessa
objekt kan även betraktas som biotoper som
saknar höga naturvärden idag men troligen blir
nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen
framtid.”
1RUpQ/DUVVRQ
Områden med naturvärden är viktigare för djur
RFK Yl[WHUV YlOEH¿QQDQGH lQ GHQ EUXNDGH PDUNHQ
så som produktionsskogar och åkrar eller den
bebyggda miljön. Naturvärdena är grundläggande
I|U DWW GHW VND ¿QQDV HQ YDULDWLRQ L ODQGVNDSHW 'HW
är även viktigt för den biologiska mångfalden att
QDWXUYlUGHQLQWHI|UVYLQQHU0DUNVNRPPXQ
'HW ¿QQV LQVWUXPHQWHOOD QDWXUYlUGHQ YLOND EHURU
av produktion och funktion för människan, samt
inneboende naturvärden, vilket innebär att naturen
har ett egenvärde som är oberoende av människan
(Borgerhoff & Coppolillo 2005).
Teoretiska begrepp
Turism
“En turist är en person som för nöjes skull är
minst tio mil från sin folkbokföringsadress under
minst 24 timmar.”
(United Nations World Tourism Organization
2012).
Turism innefattar alltså de aktiviteter som människor
utför när det inte är i sin vanliga hemmiljö. I
turiststatistiken innefattas även jobbresor, trots
att dessa inte tillhör gruppen turister (Turismens
EHJUHSSVQ\FNHO 'HW ¿QQV ROLND W\SHU DY
turism, några av dessa är naturturism, ekoturism och
miljöturism. Dessa låter lika till namnen och de berör
DOODQDWXURFKPLOM|PHQGHW¿QQVYLVVDVNLOOQDGHU
‡ Naturturism betyder att det är naturen som är
XSSOHYHOVHQPHQGHW¿QQVLQJHWVRPLQGLNHUDUSn
att turisten ska värna om den, utan oftast så sliter
naturturisten på naturen.
‡ (NRWXULVP JHU WXULVWHQ FKDQV WLOO DWW WXULVWD RFK
samtidigt skada naturen så lite som möjligt.
Den bidrar därför positivt till både ekologi och
ekonomi.
‡ 0LOM|WXULVPHQ
EHK|YHU
LQWH
LQQHElUD
naturupplevelser utan denna kan vara vilken
typ av turism som helst, men den måste vara
långsiktigt hållbar och vara miljöanpassad
/DJHUNYLVW'DQLHOVVRQ6lOO
11
Forsknings- och kunskapsöversikt
4. Forsknings- och kunskapsöversikt
Detta kapitel är en översikt över tidigare forskning
samt kunskap kring exploatering i naturområden
och lokal utveckling av turistorter. I synnerhet har
avhandlingar och rapporter inom områdena turism
RFK QDWXUPLOM| DQYlQWV IUnQ EODQG DQQDW (XURSHDQ
WRXULVP UHVHDUFK LQVWLWXWH YLG 0LWWXQLYHUVLWHWHW
men även forskning från andra högskolor och
universitet samt Naturvårdsverket och lagtexter
KDUDQYlQWV0\FNHWDYGHQIRUVNQLQJVRP¿QQVSn
ämnet planering och exploatering i fjällnära natur på
turistort handlar dock om planering för friluftsliv och
LQWH WXULVP 'HW ¿QQV HQ YLVV GH¿QLWLRQVVNLOOQDG Sn
friluftsliv och turism då turismen är mer kommersiell
lQIULOXIWVOLYHW(PPHOLQ)UHGPDQ6DQGHOO
'H¿QLWLRQHQSnIULOXIWVOLY
”Med friluftsliv menas vistelse och fysisk
aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte
och naturupplevelse utan krav på prestation
eller tävling. Friluftsliv kan utövas utan krav
på avancerad utrustning eller krav på särskilda
anläggningar. Friluftsliv som utövas i samband
med semester eller under övernattning utanför
bostadsorten ingår i begreppet turism.”
'V
Det mesta av friluftslivsforskningen går dock att
WLOOlPSDYLGVWXGLHUDYWXULVP(PPHOLQHWDO
9DG QDWXUPLOM| LQQHElU lU HQ GH¿QLWLRQVIUnJD
naturmiljö kan vara berggrund, jordlager, yt- och
grundvatten, luft, växter och djur, även asfalt räknas
VRP QDWXU , GHQQD WH[W LQQHElU RFK GH¿QLHUDV
naturmiljö som större skogar, fjäll och åkermark,
sådan natur som det går att vandra, åka skidor och
återhämta sig i.
'HIRUVNQLQJVRFKNXQVNDSV|YHUVLNWVDYVQLWW
VRPI|OMHULGHWWDNDSLWHONRPPHUDWWDQYlQGDV
för att i fallstudien se hur planeringen har gått till i
Rödkullen. Vidare i senare analys kommer det att
diskuteras om det i verkligheten går att tillämpa
teorin.
12
4.1 Planeringens förutsättningar
Fysisk planering innebär fördelning av markresurser.
)|U DWW NXQQD GLVSRQHUD GHVVD UHVXUVHU ¿QQV YLVVD
lagar och regler att följa, bland annat plan- och
bygglagen och miljöbalken. De båda lagarna korsar
ibland varandras vägar och ska verka tillsammans.
Plan- och bygglagen innehåller regler om hur
mark och vattnen bör planeras och bebyggas (SFS
PHGDQ PLOM|EDONHQ JHQHUHOOW LQQHKnOOHU
bestämmelser om hur människan ska vara förenlig
med naturen och bruka den på ett hållbart sätt (SFS
,GHWWDDYVQLWWNRPPHUGlUI|ULQQHE|UGHQ
av översiktsplaner och detaljplaner beskrivas under
Plan- och bygglagen RFK GH QDWXUVN\GG VRP ¿QQV
under rubriken Miljöbalken.
4.1.1 Plan- och bygglagen
Portalparagrafen för plan- och bygglagen lyder:
³, GHQQD ODJ ¿QQV EHVWlPPHOVHU RP
planläggning av mark och vatten och om
byggande. Bestämmelserna syftar till att, med
hänsyn till den enskilda människans frihet,
främja en samhällsutveckling med jämlika
och goda sociala levnadsförhållanden och
en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för
människorna i dagens samhälle och för
kommande generationer.”
6)6
gYHUVLNWVSODQ
gYHUVLNWVSODQlUHWWGRNXPHQWVRPYDUMHNRPPXQL
Sverige ska ha och den ska aktualitetsprövas varje
mandatperiod, det vill säga minst var fjärde år (SFS
2P SODQHQ DQVHV YDUD DNWXHOO EHK|YHU
inget göras, men om den anses vara helt inaktuell
ska en ny översiktsplan göras. Är den bara till viss
del inaktuell kan tillägg göras till planen. Fördjupade
översiktsplaner kan göras om det krävs en inzoomning
på ett särskilt område i kommunen.
Forsknings- och kunskapsöversikt
(Q |YHUVLNWVSODQ lU LQWH MXULGLVNW ELQGDQGH GHW YLOO
säga det som står i planen behöver inte tvunget följas
6)6 gYHUVLNWVSODQHQ VND LQQHKnOOD
en strategi över hur kommunen ska utvecklas i
framtiden gällande användning och bevarande av
mark och vatten. Dokumentet är till för att invånarna,
kommunala förvaltningar och myndigheter ska få
en vägledning till vilken väg kommunledningen vill
ta. Allmänna intressen så som kommunikationer,
HOI|UV|UMQLQJRFKUHNUHDWLRQVRPUnGHQPHGÀHUDVND
beskrivas i planen. På vilket sätt kommunen planerar
DWWWDKlQV\QWLOOGHULNVLQWUHVVHQVRP¿QQVRFKKXU
de ska följa gällande miljökvalitetsnormer ska också
¿QQDV PHG /LNDVn KXU QDWLRQHOOD RFK UHJLRQDOD
mål, planer och program ska behandlas för att en
hållbar utveckling ska kunna nås ska beskrivas i
|YHUVLNWVSODQHQ6)6
'HWDOMSODQ
Detaljplanen är ett juridiskt bindande plandokument
där syftet är att pröva markens lämplighet för avsett
ändamål och väga enskilda och allmänna intressen
mot varandra mer detaljerat än vad översiktsplanen
prövar hur mark och bebyggelse ska utformas. Om
mark ska vara allmänplatsmark (mark som ägs av
kommunen, bland annat vägar och parker), eller
kvartersmark (mark ägd av enskilda personer eller
föreningar), bestäms i en detaljplan. Vid framtagande
av detaljplan sker en process, planprocessen. Denna
gör att alla som har rätt att säga sin åsikt om planerna
InUFKDQVHQ6)6
2PUnGHVEHVWlPPHOVH
(WW WUHGMH VlWW DWW EHVWlPPD KXU PDUN HOOHU
vattenområden
ska
användas
är
genom
områdesbestämmelser, men endast om det behövs
för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för
DWW WLOOJRGRVH ULNVLQWUHVVHQ GlU GHW LQWH ¿QQV QnJRQ
GHWDOMSODQ6)6
Planprocessen
START AV PLANARBETE
Kommunen bestämmer om enkelt eller
normalt plan förfarande ska ske.
PROGRAM
Vid normalt planförfarande görs en planprogram som innehåller en översiktlig
utreder förutsättningar och visioner får
platsen.
MILJÖPÅVERKAN
Vilken miljöpåverkan den framtida planen
får bestäms genom en behovsbedömning.
påverkas miljön mycket görs en miljökonsekvensbeskrivning.
SAMRÅD
Samrådet ger alla berörda en chans att få
insyn och kunna påverka beslutet om
planen. Kommunen ska samråda med
lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och
de kommuner som berörs av förslaget.
Synpunkter från samrådet ska sammanställas i en samrådsredogörelse.
GRANSKNING
Kommunen måste annonsera vart och när
allmännheten kan granska detaljplanen.
Detta måste ske minst en vecka innan
utställandet och den ska vara utställd i
minst tre veckor. Sakägare och berörda får
ge sina synpunkter på planen som kommunen sedan sammanställer. De vars
kommentarer som det inte tagits hänsyntill
meddelas.
ANTAGANDE
Kommunfullmäktige är de som antar
planen. Om den inte överklagas inom tre
veckor efter antagandet vinner detaljplanen laga kraft. Vid överklagan måste
planen prövas om.
13
Forsknings- och kunskapsöversikt
4.1.2 Miljöbalken
Portalparagrafen för miljöbalken lyder:
“Bestämmelserna i denna balk syftar till att
främja en hållbar utveckling som innebär
att nuvarande och kommande generationer
tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En
sådan utveckling bygger på insikten att naturen
har ett skyddsvärde och att människans rätt att
förändra och bruka naturen är förenad med ett
ansvar för att förvalta naturen väl.”
6)6
Att skydda naturen för att bibehålla den biologiska
mångfalden är en global angelägenhet. Sverige har
skrivit på FN:s konvention om biologisk mångfald
&23023,GHWVMXQGHNDSLWOHWLPLOM|EDONHQ
står det beskrivet vilka typer av natur som är skyddade
av lagen och varför de är det. Nedan följer en lista på
några av dessa.
1DWLRQDOSDUN
(Q QDWLRQDOSDUN NDQ ELOGDV Sn VWDWOLJ PDUN I|U DWW
skydda ett större sammangängande naturområde med
samma typ av landskap. Det är endast regeringen med
tillåtelse från riksdagen som kan tillåta bildandet av
HQQDWLRQDOSDUN6)6
1DWXUUHVHUYDW
Naturreservat är det vanligaste skyddet av natur och
ELOGDVLRPUnGHQGlUGHW¿QQVÀRUDRFKIDXQDVRPlU
viktiga att skydda. Hur naturvärdena ska bevaras är
olika i varje reservat, då varje reservat är unikt. Både
kommun och länsstyrelse kan bilda naturreservat
6)6
%LRWRSVN\GGVRPUnGH
0LQGUH PDUN HOOHU YDWWHQRPUnGHQ GlU KRWDGH DUWHU
¿QQVNDQEOLELRWRSVN\GGVRPUnGH,VnGDQDRPUnGHQ
InU GHW LQWH ¿QQDV YHUNVDPKHWHU HOOHU JHQRPI|UDV
nWJlUGHUVRPNDQVNDGDQDWXUPLOM|Q6)6
14
6WUDQGVN\GGVRPUnGH
Strandskyddsområden bildas för att skydda
strandområden runt alla typer av hav, sjöar och
vattendrag och de djur och växter som lever runt
dessa. Även den allmänna tillgången till stränder
skyddas av detta skyddsområde. Nya byggnader får
inte byggas och gamla får inte ändras på ett sådant
sätt att det hindrar allmänheten att ta sig dit (SFS
1DWXUD
1DWXUDlUHWW(8VDPDUEHWHGlURPUnGHQVRPL
(8VSHUVSHNWLYlUVN\GGVYlUGD2PGHWVNXOOHEHK|YD
ändras något i ett Natura 2000-område ska det sökas
tillstånd hos länsstyrelsen (Naturvårdsverket 2012).
5LNVLQWUHVVH
Riksintressen är områden med natur- eller kulturvärden
som har nationell betydelse då de är ovanliga och
viktiga för hela Sverige. I översiktsplanen ska de
ULNVLQWUHVVHQVRP¿QQVLHQNRPPXQEHVNULYDV'HW
är bara när användningen av ett riksintressant område
ändras som lagen går in och skyddar området.
([HPSHO Sn ULNVLQWUHVVHQ lU UHQQlULQJ IULOXIWVOLY
kulturmiljövård och naturvård (Boverket 2012).
$OOHPDQVUlWWHQ
I Sverige har alla rätt att vistas och utnyttja all mark
så länge ingen hemfrid störs eller naturen skadas.
Allemansrätten är inte lagstadgad, men är inskriven i
regeringsformen (2 kap. 15 § regeringsformen).
0LOM|PnO
'H VH[WRQ QDWLRQHOOD PLOM|NYDOLWHWVPnO VRP ¿QQV
i Sverige beskriver hur och vad arbetet med den
VYHQVND PLOM|Q VND OHGD WLOO 3URS Varje län har sina egna regionala miljökvalitetsmål,
då det inte går att tillämpa alla de sexton i alla län.
([HPSHOYLVDWWKDHWWPLOM|NYDOLWHWVPnOVRPV\IWDUWLOO
att skydda den storslagna fjällmiljön är inte möjligt
DWWWLOOlPSDL6NnQHGlUGHWLQWH¿QQVQnJRQIMlOOPLOM|
Forsknings- och kunskapsöversikt
4.2 Skäl till skydd av områden med
värdefull naturmiljö
De ovan nämnda lagstadgade skydden för naturen
kan brytas ner i ekologiska, etiska, rekreationella
samt ekonomiska anledningar till att värna om och
VN\GGDQDWXUHQ%HUJLO
4.2.1 Ekologiska
För att upprätthålla den biologiska mångfalden krävs
det områden där hotade arter kan få en fristad. Det
är därför viktigt att bevara den natur som de lever i.
'HW lU lYHQ YLNWLJW I|U ÀRUD RFK IDXQD DWW GHW ¿QQV
sammanbunden natur och spridningskorridorer så att
de kan röra sig mellan olika naturområden. Känsliga
DUWHU KDU VW|UUH FKDQV WLOO |YHUOHYQDG RP GHW ¿QQV
andra arter i närheten som de kan leva i symbios med
7RZQVHQG%HJRQ+DUSHU
4.2.2 Etiska
(QOLJW%HUJLOVnE|UGHW¿QQDVHWWHWLVNWVN\GG
av värdefull natur då han menar att det är oetiskt
av människan att tränga undan de arter som levt på
jorden längre än vad människan har.
4.2.5 Ekonomiska
(IWHUI|OMGHQ DY MRUGVNUHG RFK HURVLRQ NDQ EOL
NRVWVDP (Q ELOOLJ LQYHVWHULQJ lU DWW DQYlQGD WUlG
och andra växter för att förhindra att detta sker,
då växterna fungera som en naturlig stoppkloss
7DUEXFN/XWJHQV$WWHUVlWWDGHHNRV\VWHP
VRPQDWXUHQKDUELOGDWPHGDUWL¿FLHOODWLQJNDQlYHQ
de bli kostsamma. Att till exempel bevara vass i ett
strandområde gör att vattnet inte behöver närsaltas i
VDPPDXWVWUlFNQLQJGnYDVVHQIXQJHUDUVRPHWW¿OWHU
6|GHUTYLVWHWDO
För att upp nå en god miljö, tillgodose miljömålen
och de andra ovannämnda skydden för naturmiljön så
krävs det goda fysiska strukturer i samhället. Fysisk
planering kan begränsa användandet av naturresurser
och bidra till en hållbar utveckling genom att bland
annat se sambandet mellan bostäder, arbetsplatser
och underlaget för kollektiva kommunikationer, men
även genom att bevara eller återskapa natur- och
UHNUHDWLRQVYlUGHQ 0LOM|LQULNWDG I\VLVN SODQHULQJ
2000).
Hur dessa natur och rekreationsvärden bör planeras
för i fjällmiljö kommer att beskrivas i nästa avsnitt.
4.2.4 Rekreationella
0lQQLVNDQ KDU HWW EHKRY DY DWW P|WDV OHND RFK
motionera i naturen och den är även en plats där
människan kan komma bort från den stressade
vardagen (Gröna områden i planeringen(QOLJW
1RUGVWU|P Vn ¿QQV GHW IRUVNQLQJVUHVXOWDW
som visar på att människans psykiska hälsa är
sammanlänkat med vistelse i naturen.
15
Forsknings- och kunskapsöversikt
4.3 Planering i fjällmiljö
(IWHUVRP IDOOVWXGLHQ lU JMRUG Sn HWW IMlOORPUnGH
kommer det i följande avsnitt beskrivas hur det är
att planera i fjällnatur då det skiljer sig lite från att
planera i “vanlig” natur, eftersom det är kallare i
fjällmiljöer, det ligger snö på marken halva året och
växtligheten är annorlunda. Viktiga saker att tänka
på vid planering i fjällmiljö är:
4.3.1 Markens karaktär
Det är viktigt att välja rätt plats för en anläggning
då markens karaktär påverkar dagvattnets
avrinningsförmåga. Har inte smältvattnet i från snön
någonstans att rinna så hittar det till slut sin egen väg
YLONHWNDQOHGDWLOODWWGHWEODQGDQQDWNDQ¿QQDVULVN
I|U|YHUVYlPQLQJ%HUQHV0DUNHQVNDUDNWlU
påverkar även hur stabil anläggningens grund
kommer att förbli, en hård berggrund är mer stabilt
lQG\$URQVVRQ
4.3.2 Fysisk kapacitet
'HW¿QQVHQI\VLVNNDSDFLWHWSnKXUP\FNHWHWWRPUnGH
kan ta emot av till exempel vägar, parkeringsplatser
och gäster. Om det blir för mycket av detta så når tillslut
området sin miljökapacitetsgräns, och naturen börjar
bli nersliten. Att mäta var miljökapacitetsgränsen går
är dock svårt då detta beror på vilken karaktär platsen
KDURFKYHPVRPJ|UXWYlUGHULQJHQ$URQVVRQ
4.3.3 Naturen
)MlOOPLOM|Q lU XQLN RFK KDU HQ VWRU ÀRUD RFK IDXQD
GlU VRP LQWH ¿QQV L |YULJD 6YHULJH 'HQ NDONULND
berggrunden gör att bland annat orkidéer trivs bra här.
Det är inte bara djur och växter utan även människan
trivs i naturen och använder den bland annat som
UHNUHDWLRQVSODWV5DIVWHGW
6NRJ
Urskog i fjällen bör i planeringen behandlas likt
annan urskog och bevaras. Den skog som växer i
IMlOOHQ IDOOHU GRFN LQWH XQGHU PLOM|PnOHW /HYDQGH
skogar där ett delmål är att bevara urskogar. Urskog
VRP ¿QQV L IMlOOPLOM| WLOOK|U PLOM|PnOHW Storslagen
fjällmiljö.(QOLJWNationell strategi för formellt skydd
av skog Vn ¿QQV GHW ULVN DWW IMlOOXUVNRJHQ
skövlas för att till exempel exploatera marken, då
16
den inte är högprioriterad i detta miljömål. Detta
kan få förödande konsekvenser på naturen då
urskogen är en biotop som många andra arter lever i
(Nationell strategi för formellt skydd av skog 2005).
Andra konsekvenser som kan ske vid exploatering i
fjällmiljö ska studeras i nästa avsnitt.
4.4 Konsekvenser vid exploatering av
fjällmiljö
I Sverige har alla rätt till att vistas i naturen genom
DOOHPDQVUlWWHQ (WW YLVVW VOLWDJH Sn QDWXUHQ JnU
inte att undvika trots att det är allas skyldighet att
inte förstöra naturen när man använder den. Då en
plats exploateras kan slitaget bli mer påtagande för
att en större mängd människor vistas på platsen.
([SORDWHULQJHQLVLJNDQRFNVnJHNRQVHNYHQVHUWLOO
H[HPSHOSnVNRJHQ$URQVVRQ
Skog
Skador som kan uppkomma vid exploateringar är
bland annat att ungträd kan ta skada av skidåkare
som åker utanför pisterna. Skadade träd kan leda till
minskad biologisk mångfald Skog i angränsning till
pisterna kan också indirekt skadas som en konsekvens
av att en ökad koncentration vilda djur som betar
på växtligheten trängts undan från skidområdet. På
lång sikt kan detta innebära ett hot mot ekosystemet
(Brodén 2000).
Pister
När skidleder anläggs avverkas ofta skog i remsor,
som går att jämställa med kalhyggen, eftersom alla
WUlG WDV ERUW (Q ULVN YLG DYYHUNQLQJ L VWRU VNDOD lU
att stormskador kan uppstå. Den näringsrika marken
i fjällmiljön ger långa träd, som vid kraftig vind kan
IlOODV RFK JH VWRUPVNDGRU (Q DQQDQ NRQVHNYHQV
skogsavverkningen kan leda till är barkbrand. Detta
kan uppstå på trädens stammar, då solen lyser på
stammarna som inte får någon skugga av andra
träd (Brodén 2000). Skogsavverkning på grund av
exploatering kan också bidra till ökade lavinfaror.
/DYLQHUQD lU LQWH EDUD HQ IDUD I|U PlQQLVNDQ XWDQ
även en fara för naturen genom att erosioner i marken
kan bildas då vegetationen och jordtäcket förstörs av
VNRJVDYYHUNQLQJHQ$QGHUEHUJ
Forsknings- och kunskapsöversikt
Konstsnö
Idag används ofta konstsnö i skidanläggningarnas
backar för att förbättra kvalitén på backarna och
förlänga skidsäsongen. Konstsnön bildas av luft och
vatten som sprutas utifrån en snökanon. Den har
inte samma struktur som den naturliga snön, utan
är betydligt hårdare i konsistensen. Detta gör att
den smälter betydligt långsammare än den naturliga
snön. Den kompakta konstsnön som ligger kvar
längre än natursnön kan påverka den underliggande
växtligheten negativt. Växternas förmåga att växa
upp igen kan begränsas och detta kan bidra till
MRUGHURVLRQ3DODFLRV6iQFKH]&RORPHU
Rennäring
Rennäringen kan drabbas mycket hårt av
exploateringar då renarnas viktigaste föda på vintern
är lav, vilken är mycket känslig för slitage. Vid
utbyggnad av turistanläggningar så kan renarnas
betesmarker skjutas undan och bli mindre. Detta
PHGYHUNDUWLOOGHW¿QQVULVNDWWODYHQEOLUQHUWUDPSDG
under sommaren när det skyddande snölagret fattas.
Det tar långt tid för laven att repa sig i fjällklimatet
och på vissa ställen kan den inte repa sig alls (Bernes
2001).
Fordon
Barmarkskörning med fordon i terräng kan snabbt
göra stor skada på naturen då vegetationen försvinner
snabbt. Detta kan leda till att spåren bildar fåror som
samlar vatten när snön smälter. Det kan göra att det
EOLUNUDIWLJHURVLRQ3nNDOIMlOOHWWDUGHWÀHUDKXQGUDnU
innan marken blir återställd (Bernes 2001). Vintertid
NUlYVGHWHWWVQ|WlFNHSnPLQVWFHQWLPHWHULQQDQ
tunga maskiner så som snöskotrar och pistmaskiner
kan köra utan att inte skada vegetationen (Wood
Vandringsleder
Det är ofta lätt att förknippa fjällorter med vinterturism,
PHQGHW¿QQVlYHQHQVWRUWXULVPQlULQJRPVRPUDUQD
då människor kommer till fjällen för att exempelvis
YDQGUD¿VNDHOOHUF\NODPRXQWDLQELNH)MlOOP\UDUlU
känsliga för slitage och blir lätt söndertrampade. De
söndertrampade vandringslederna blir snabbt leriga
vilket gör att vandrare inte vill gå i dem. Detta leder
WLOO DWW Q\D VWLJDU WUDPSDV XSS /\FNOLJWYLV EOLU LQWH
påverkan på myrarna beständig utan efter några år
kan de repa sig om de får vara i fred (Bernes 2001).
17
Forsknings- och kunskapsöversikt
4.5 Modeller för planering i naturmiljöer
I detta avsnitt beskrivs två olika modeller som går att
använda vid planering av naturområden.
4.5.1 Recreation Opportunity Spectrum (ROS)
526PRGHOOHQ JnU XW Sn DWW KDQWHUD NRQÀLNWHU VRP
kan uppstå då människan använder sig av naturen i
rekreationssyfte. Genom zonering av olika områden
NDQGHVVDNRQÀLNWHUO|VDVHIWHUVRPROLNDDNWLYLWHWHU
sker på olika platser (Fredman, Hörnsten, Friberg &
(PPHOLQ
/DUV(PPHOLQKDUSXQNWDWXSSIHPVWUDWHJLHU
med bakgrund i ROS-modellen, som kan användas
för att minimera förslitningar på naturmiljön. Dessa
fem är: spridning av bruk, koncentration av bruk,
styrning av aktiviteter, kanalisering samt tekniskt
tillrättaläggande.
‡ Spridning av bruk innebär att minska belastning
för områden där användning fokuserad till en
VSHFL¿NVDNHOOHUSODWV
‡ Innebörden av koncentrerat bruk är att samla
aktiviteter till en plats för att bevara en annan.
‡ Problemfulla verksamheter kan begränsas, styras
eller förbjudas genom styrning av aktiviteter.
‡ 0HG NDQDOLVHULQJ PHQDV DWW EHVWlPGD
verksamheter hänvisas till vissa bestämda platser.
‡ Åtgärder kan också göras genom tekniska
tillrättalägganden, vilket innebär att störande
aktiviteter kan avgränsas med hjälp av tekniska
ingrepp.
Åtgärderna kan kombineras med varandra, men
uppmärksamt då vissa av åtgärderna går emot
varandra.
4.5.2 Limits of Acceptable Change (LAC)
/$&lUHQPRGHOOVRPJnUDWWDQYlQGDI|UDWWEHVNULYD
en önskan av hur det ska se ut i ett naturområde och
vilka åtgärder som måste till för att uppnå detta.
0RGHOOHQlUVlUVNLOWOlPSDGDWWDQYlQGDGnGHW¿QQV
intressen som står i motsats till varandra, så som
exploatering och naturvärden. Genom att använda
niostegs-metoden går det att beskriva vad som önskas
ske i ett område eller de förutsättningar som området
KDU6WDQNU\&ROH/XFDV3HWHUVHQ)ULVVHO
18
Dessa nio stegen är:
(Stegen är hämtade från Ingemar Ahlströms text Friluftsliv i tätort. Del 2, Underlag för friluftsplan : exempel Järvafältet (2005))
1. ,GHQWL¿HUDRPUnGHWVVlUSUlJHORFKYlUGHQVRPlU
särskilt viktiga att bevara eller utveckla.
2. ,GHQWL¿HUD RFK EHVNULYD RPUnGHWV OlPSOLJKHW
för olika slags nyttjande, med hänsyn till risk
för och omfattning av påverkan på natur och
naturupplevelser.
,GHQWL¿HUD YDULDEOHU DY EHW\GHOVH I|U
områdets nyttjande och upplevelsevärden,
till exempel tillgänglighet, stigar och leder,
djurliv och växtlighet, hotade arter, ostördhet,
YLOGPDUNVNlQVODRFKNRQÀLNWULVNHU
Inventering
och
kvalitetsvärdering
av
förutsättningar och villkor mot bakgrund av vad
VRPKDUNRPPLWIUDPXQGHUSXQNWEODQGDQQDW
som underlag för nödvändiga förvaltnings- och
skötselåtgärder.
5. Fastställa mätbara standarder för de variabler som
UHGRYLVDWV L SXQNW WLOO H[HPSHO QDWXUYlUGHQ
ostördhet, tillgänglighet, omfattning av aktiviteter
och anordningar.
6. ,GHQWL¿HUD GH QDWXUJLYQD I|UXWVlWWQLQJDU RFK
villkor för nyttjande som ska bibehållas eller
uppnås inom olika områden eller platser.
Bedöma vilka förvaltningsåtgärder som måste
vidtas för att genomföra olika alternativ och för
DWW XSSQn VSHFL¿FHUDGH YLOONRU RFK |QVNHPnO
Uppskattning av kostnader.
Uppskattning av vad olika alternativ kommer att
innebära för besökare och förvaltare. Prioriteringar
med hänsyn till såväl förvaltningsmål som
övergripande samhällsmål.
Genomförande och uppföljning av åtgärder.
Då dessa modeller är relativt nya i planeringen i
6YHULJH IUDPI|U DOOW /$& KDU GH LQWH DQYlQWV YLG
planering av fallstudieområdet, dock har det gjorts en
studie på Fulufjället i Älvsbyns kommun, där ROSmodellen använts i fjällmiljö. Hur utfallet av detta
blev och om de ovanstående modellerna är lämpliga
att använda i planering av fjällmiljö kommer att
diskuteras vidare i analyskapitlet.
Forsknings- och kunskapsöversikt
4.6 Planering av turistort
(QGHODYV\IWHWPHGGHQQDVWXGLHlUDWWVWXGHUDYLONHQ
inverkan turismen har på den fysiska planeringen,
därför följer nu en beskrivning av vad som det bör
tänkas på vid planering av en turistort.
(QRUWPHGWXULVPVRPEDVQlULQJlUOLWHDQQRUOXQGD
att planera än till exempel en industriort, då det ofta
är en stor mängd människor i omlopp, men ett litet
invånarantal som betalar skatt. Det gäller att känna
WLOO GH I|UXWVlWWQLQJDU VRP ¿QQV Sn RUWHQ RFK KXU
WnOLJ GHQ lU I|U DWW GHW VWRUD À|GHW DY PlQQLVNRU
sliter mer på naturen än vad en fast befolkning gör.
.RQÀLNWHU PHOODQ WXULVWHUQD RFK ORNDOEHIRONQLQJHQ
NDQVNDSDSUREOHPI|UXWYHFNOLQJHQDYRUWHQ(WWVWRUW
engagemang hos lokalbefolkningen är viktigt för en
turistorts utveckling. Om lokalbefolkningen ser det
positiva med den utvecklingen av turismnärringen
på orten kan det ge många fördelar så som större
KDQGHOVXWEXGRFKÀHUMREE$URQVVRQ
Då orten inte har de ekonomiska resurser som behövs
för att utvecklas blir kommunen tvungen att förlita
sig på privata exploatörer. Då den privata exploatören
sitter med resurserna och kommunen är i behov av
dessa så gäller det för planerarna att inte förbise
viktiga detaljer så som bevarande av naturvärden,
EDUDI|UDWWGHYLOOXWYHFNODRUWHQ$URQVVRQ
Om kommunen i sin översiktsplan tar hänsyn till
ortens förutsättningar så är det inte bara naturen som
tjänar på detta utan även exploatören då kostnaderna
för exploateringen kan minskas genom att placera
anläggningen på det ställe med rätt markförhållanden
(Sveriges Geologiska Undersökning 2012).
Den tidigare forskning och kunskap som har
presenterats i detta kapitel ligger som grund för
presentationen av fallstudien som följer i nästföljande
kapitel.
Turism handlar till stor del om försäljning och
marknadsföring av den produkt som orten har att
tillgå. Dock är det viktigt att inte exponera orten för
mycket, och särskilt inte om turismen är beroende
av naturmiljön. Om naturvärdena försvagas eller
försvinner helt så kan även turisterna försvinna från
RUWHQ Gn GHW LQWH ¿QQV QnJRW YlUW DWW NRPPD RFK
EHV|ND$URQVVRQ
Om en turistort har ett litet befolkningsantal och är
inriktad på en säsong om året räcker ofta inte den lokala
arbetskraften till under högsäsong och då behövs
resurser tas in utifrån, så kallade säsongsarbetare.
(IWHUVRPGHVVDSHUVRQHUEDUDlUSnRUWHQHWWOLWHWWDJ
så är det inte många som folkbokför sig på orten,
detta leder till att de inte betalar någon skatt till den
ort där de är och arbetar. Turistorten får genom detta
inte in de skatteintäkter som behövs för att kunna
XWYHFNODH[HPSHOYLVLQIUDVWUXNWXU$URQVVRQ
19
Fallstudie
5.Fallstudie
Denna fallstudie inleds med en beskrivning
av fallet Rödkullen och Åre. De efterföljande
avsnitten behandlar planeringen av Åre - en
WXULVW RUW SODQHULQJVI|UXWVlWWQLQJDU VRP ¿QQV I|U
fallstudieområdet och i Åre, hur planeringen med
5|GNXOOHSURMHNWHWKDUJnWWWLOORFKGHQQDWXUVRP¿QQV
i Rödkullen samt vilka konsekvenser exploateringen
kan ge.
5.1 Fallet Rödkullen
Åre kommun ligger i västra Jämtland. I hela
NRPPXQHQERUFDSHUVRQHUSnHQ\WDDY
kvadratkilometer, i tätorten Åre bor cirka en tiondel
av dessa (Åre kommun 2012a). Just nu arbetar
NRPPXQHQPHGDWWWDIUDPHWWÀHUWDOGHWDOMSODQHU|YHU
5|GNXOOHQHWWKHNWDUVWRUWVNLGRPUnGHPHOODQcUH
och Duved. Tanken är att det i framtiden ska bli en
“femte by” på skidorten, som ett komplement till de
DQGUDI\UDE\DUQDLcUHVOLIWV\VWHP'XYHG7HJHIMlOO
Åre by och Åre-Björnen (Rödkulleområdet:
planprogram - april 2011). Den största exploatören i
projektet är Dähliebyn Åre AB med Björn Dählie, en
före detta norsk längdskidåkare, i spetsen. Dähliebyn
Åre AB har tidigare exploaterat i Åre då bland annat i
RPUnGHWcUH%M|UQHQ3&(PPD/XQGEHUJK
SkiStar, ett företag som sysslar med bland annat
skidskola, skiduthyrning och uthyrning av boenden
SnÀHUDRUWHUL6YHULJHRFK1RUJHlUlYHQPHGRFK
exploaterar. För SkiStar ligger fokus på backar, liftar
samt tillhörande byggnader som rör deras verksamhet
3&&KULVWHU/DUVVRQcUHlUHQOLWHQNRPPXQ
med få skattebetalande invånare i förhållande till hur
många som vistas på orten. Turisterna är viktiga för en
ort som Åre eftersom de bidrar till ortens basnäring.
Det är därför viktigt för kommunens fortsatta
utveckling att exploatörer, vill fortsätta exploatera i
NRPPXQHQ3&(PPD/XQGEHUJK
20
Bild 5
Preliminär karta över hur området kan komma att se ut. Siffrorna på
bilden representerar den ordning som detaljplanerna ska göras.
(Arbetsnamnet på projektet var tidigare “Ullådalen”)
Fallstudie
5.2 Planering av Åre - en turistort
Hur det planeras i Åre idag beror till mycket på
KXU RUWHQ KDU SODQHUDWV RFK XWYHFNODWV WLGLJDUH (Q
summering av historien följer nu för att få en bild
av vad som har lett till att Åre är en turistort av rang
idag.
Åre förknippas idag främst med vinterturism, men så
har det “bara” varit de senaste 100 åren. Tidigare kom
UHVHQlUHU KLW IUlPVW Sn VRPPDUHQ I|U DWW ¿VND RFK
jaga, men även för att besöka de hälsobrunnar som
fanns på orten och för att andas in den hälsobringande
IMlOOXIWHQ1LOVVRQ'HQWLGLJDVWHWXULVWHQVRP
¿QQVGRNXPHQWHUDGNRPWLOOcUHLPLWWHQDYWDOHW
9LNVWU|P'HW¿QQVI\UDnUWDOI\UDPLOVWROSDU
som är viktiga för Åres historia och utveckling till
GHQWXULVWRUWGHWlULGDJ1LOVVRQ'HVVDnUWDO
RFKVDPWVWRUDGHODUDYWDOHW
NRP MlUQYlJHQ WLOO cUH 1LOVVRQ Utbyggnaden av Sveriges stambanor medförde att
det nu fanns ett enkelt och bekvämt sätt att komma
till orten. Fler besökare kom och det byggdes
hotell för att kunna inkvartera dessa. Tidigare hade
besökarna bott på ortens gårdar. Hotellen förändrade
utseendet på orten. För att strukturera upp byn så togs
en stadsplan fram. Detta var mycket ovanligt för en
bondby på den tiden. Stadsplanen visar ett stråk som
går från järnvägstationen upp till bergbanan på torget
och sedan vidare upp mot bergstoppen Åreskutan,
PHWHU|YHUKDYHW'HWWDVWUnN¿QQVNYDUlQLGDJ
1lUEHUJEDQDQE\JJGHVLQQHEDUGHWDWWEHV|NDUH
och boende enkelt kunde ta sig upp på berget (Nilsson
7DQNHQ YDU DWW EHUJEDQDQ VNXOOH Jn KHOD
vägen upp till toppen, men den byggdes bara upp till
gVWUD3ODWnQPHWHU|YHUKDYHW'HQQDSODWVYDU
vindskyddad och många aktiviteter såsom curling
RFK WXUnNQLQJ NXQGH XWI|UDV KlU (Q EREVOHLJKEDQD
byggdes även i anslutning till bergbanan.
'HQI|UVWDVNLGOLIWHQL6YHULJHRFKcUHE\JJGHV
1LOVVRQ /LIWHQ JMRUGH DWW GH VRP LQWH KDGH
ork eller lust att bestiga skutan men ändå ville åka
XWI|UVVNLGRU ¿FN FKDQVHQ WLOO GHW 1nJUD \WWHUOLJDUH
OLIWDURFKEDFNDUE\JJGHVIUDPWLOOGncUHVWRG
VRP YlUG I|U DOSLQD90 (IWHU90 PLQVNDGH GRFN
GHQ DOSLQD VNLGnNQLQJHQ L cUH RUWHQ ¿FN LQWH GHQ
skjuts av världsmästerskapet som orten hoppats på.
Varför är oklart, men för Åres del innebar detta att
andra skidorter gick om och förbi i popularitet.
Ingemar Stenmarks framgångar och de satsningar
VRP VWDWHQ JMRUGH Sn WDOHW ¿FN GRFN IDUW Sn
VNLGWXULVPHQ L cUH LJHQ NRP UHJHULQJHQ
PHG HQ SURSRVLWLRQ |YHU 6YHULJHV SULPlUD
rekreationsområden där Åre var en av dem (Prop.
7DQNHQ PHG GHWWD YDU DWW RPUnGHQD
skulle planeras på nationell nivå istället för på
kommunal nivå för att stärka miljöskyddet och ge
hela landet möjlighet till rekreation. Utnämningen
som primärt rekreationsområde innebar dock att
stora delar av kommunens planmonopol lades i
händerna på länsstyrelsen. För att utveckla orten till
det rekreationsområde som staten ville ha satsades
FLUNDPLOMRQHUNURQRUSnXWE\JJQDGDYFHQWUDOD
cUH 1LOVVRQ .DELQEDQDQ XSS WLOO WRSSHQ Sn
Åreskutan var en av dessa utbyggnader. Tanken var
att bygga ut i sex olika etapper, men det var endast
den första som blev av.
(WWQ\WWVlWWDWWERVRPWXULVWYDULDQGHOVOlJHQKHWHU
1LOVVRQ0HOODQRFK|NDGHDQWDOHW
XWK\UQLQJVElGGDU L cUH IUnQ WLOO RFK
nästan ingen av dessa var hotellbäddar.
, RFK PHG ¿QDQVNULVHQ L 6YHULJH XQGHU WDOHWV
början stannade fastighetsutvecklingen i Åre upp
1LOVVRQ 'HW YDU I|UVW HIWHU PLOOHQQLHVNLIWHW
VRPGHWNRPLJnQJLJHQ(WWVWRUWWXULVWNRPSOH[PHG
äventyrsbad och kongresshall byggdes vid Åresjön.
(WW Q\WW VWDWLRQVKXV PHG DIIlUHU WLOONRP lYHQ WLOO L
mitten på 00- talet. Satsningar på att Åre återigen
skulle bli även en sommarturistort startade ungefär
vid samma tidpunkt. Att cykla mountainbike på
fjället är nu en populär aktivitet på orten.
21
Fallstudie
Sedan början av 2000-talet har det även skett
H[SORDWHULQJDULcUH%M|UQHQ|VWHURPcUHE\(QOLJW
(PPD/XQGEHUJKSODQFKHISncUHNRPPXQlUGHWWD
ett bra exempel på hur det blir om pengarna får styra
planeringen istället för att se till den bästa lösningen
långsiktigt. I Åre-Björnen har bebyggelsen blivit
mycket spridd, både till yta och till utseende. Det är
nu svårt att lösa infrastrukturen i området och enligt
undersökningar så kommer många av besökarna
inte tillbaka till Åre-Björnen på grund av att de är så
VSOLWWUDW3&&KULVWHU/DUVVRQ
Vid planeringen av Rödkullen har erfarenheterna
från Åre-Björnen tagits med och är en stor
anledning till att projektet är så pass stort som
GHW lU 3& (PPD /XQGEHUJK , DYVQLWWHQ
Planeringsförutsättningar i Åre och Rödkullen och
Konsekvenser vid exploatering i Rödkullen kommer
detta att beskrivas mer ingående.
5.3 Planeringsförutsättningar i Åre och
Rödkullen
5.3.1 Översiktsplan
Som nämnt i forsknings- och kunskapsöversikten
ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Åres
|YHUVLNWVSODQlULIUnQRFKDQVHVYDUDLQDNWXHOO
Det som står i den beskriver inte vad kommunen har
I|UVWUDWHJLLGDJ(QQ\|YHUVLNWVSODQlUSnJnQJDWW
produceras men det tar tid att göra den och det kostar
SHQJDUSHQJDUVRPNRPPXQHQLQWHKDUHQOLJW(PPD
/XQGEHUJKSODQFKHISncUHNRPPXQ
Kommunen har utarbetat en vision, Vision 2020,
tillsammans med ortens näringsliv. Denna kan ses
som kommunens tillfälliga översiktsplan. Syftet med
denna är att Åre ska bli en alpin åretruntdestination i
toppklass. Några av målen i visionen är att bygga ihop
Åres skidområde med Duveds skidområde samt att
|NDSnGHWXULVWElGGDUVRPUHGDQ¿QQVSnRUWHQ
med ytterligare 20 000 bäddar. Rödkulleprojektet är
högst delaktigt i detta då utbyggnaden av den femte
byn är nästintill en förutsättning för att skidområdena
ska kunna byggas i hop med en lift. (Åre kommun
2012b).
5.3.2 Detaljplanering - Rödkullen
Rödkulleprojektet är i dagsläget endast i
programskedet, men ett utförligt planprogram har
gjorts. Delvis på grund av bristen på översiktsplan
RFKGHOYLVSnJUXQGDYDWWGHWlUHWWKHNWDUVWRUW
område som ska bebyggas. Programmet är första
steget i detaljplaneringen och är ett underlag för att
tidigt få in åsikter om vad myndigheter och invånare
KDU DWW VlJD RP SURMHNWHW 3& (PPD /XQGEHUJK
'HWDOMSODQHULQJHQVNDYDUDNODUK|VWHQ
Inom två år, från våren 2012 räknat, ska planerna
vara antagna. När planerna förväntas vara laga kraftbundna är osäkert då de förmodligen kommer att
överklagas. Sammanlagt kommer det att bli cirka 10SODQHUDWWEHDUEHWD3&(PPD/XQGEHUJK
De arealmässigt största planerna, som ligger i den
norra delen av området kommer att gå ut på samråd
först, eftersom de kommer att bestå av enskilda
tomter som ska säljas till privatpersoner. Intäkterna
IUnQI|UVlOMQLQJHQVND¿QDQVLHUDUHVWHUDQGHGHODUDY
SURMHNWHW3&(PPD/XQGEHUJKRFK&KULVWHU
22
Fallstudie
/DUVVRQ +XU OnQJ WLG KHOD SURMHNWHW NRPPHU
att ta är svårt att sia om då intresset för fritidsboende
styr, men kommunen räknar med att det kommer att
ta cirka tio år från den första antagna detaljplanen till
den sista färdigbyggda stugan.
3ODQSURJUDPPHWLNRUWKHW
Planläggningen utav Rödkullen utgår ifrån den
tidigare nämnda Vision 2020 GlU GHW ¿QQV HWW PnO
att i framtiden kunna bygga ihop Åre/ Åre-Björnens
liftsystem med Duved/ Tegefjälls liftsystem.
Utbyggnaden av Rödkullen är ett delmål i den
visionen (Åre kommun 2012b).
,SODQSURJUDPPHWQlPQVGHULNVLQWUHVVHQVRP¿QQV
L RPUnGHW 'HW ¿QQV HWW ULNVLQWUHVVH I|U IULOXIWVOLY
över hela Åre. I den nedre delen av planområdet
¿QQV ULNVLQWUHVVH I|U NXOWXUPLOM|YnUG ,QWH L GLUHNW
DQVOXWQLQJWLOORPUnGHWPHQUHODWLYWQlUD¿QQVlYHQ
ett riksintresse för rennäring (Rödkulleområdet:
SODQSURJUDP(QOLJWSODQSURJUDPPHWVNDlYHQ
KlQV\QWDVWLOOGHWVWUDQGVN\GGVRP¿QQVUXQWGHI\UD
avrinningsbäckarna i området. I övrigt beskrivs att det
¿QQVIRUQOlPQLQJDULRPUnGHWVRPPnVWHXQGHUV|NDV
mer noggrant och att en arkeologisk undersökning ska
göras. Vidare så ska en miljökonsekvensbeskrivning
göras för att se vilka konsekvenser som kan drabba
miljön vid exploateringen De undersökningar som
står att de ska göras innan detaljplanerna går igenom
lUHQOLJW(PPD/XQGEHUJSODQFKHISncUHNRPPXQ
beställda och på väg att göras (Rödkulleområdet:
planprogram 2011).
GHW NRPPHU DWW N|UD PnQJD ÀHU ELODU L RPUnGHW lQ
WLGLJDUH RFK GHW ¿QQV UHGDQ EULVWHU L DQVOXWQLQJHQ
till Rödkullen. Parkeringsfrågan är också viktig att
lösa då många tar bilen till fjällen. Förhoppningen
är dock, enligt planprogrammet, att besökarna ska
OlPQDELOHQKHPPDGnGHÀHVWDDYKXVHQL5|GNXOOHQ
kommer att få så kallade ”ski-in - ski-out”- lägen. Det
vill säga att det är bara att ta på sig skidorna utanför
dörren, och så är man i backen (Rödkulleområdet:
planprogram 2011).
0nQJD IUnJRU PnVWH O|VDV LQQDQ SODQOlJJQLQJHQ
JnU YLGDUH IUnQ SODQSURJUDP WLOO GHWDOMSODQ (QOLJW
(PPD/XQGEHUJKSODQFKHISncUHNRPPXQVNDHQ
översiktlig detaljplan göras innan de detaljplaner som
blir laga kraftbundna görs för att lösa alla strukturella
frågor. Hur planeringen går till i Åre kommun
kommer att beskrivas i nedanstående kapitel.
Planprogrammet beskriver de mark- och
VNRJVI|UKnOODQGHQ VRP ¿QQV L RPUnGHW )UDPI|UDOOW
består marken av granskog, högst upp invid
JUlQVHQ WLOO NDOIMlOOHW ¿QQV IMlOOEM|UNDU 0DUNHQ L
Jämtlandsfjällen är generellt kalkrik, och för att se mer
grundligt på marken ska en geologisk undersökning
göras. I planprogrammet över Rödkulleprojektet står
det också beskrivet vilken typ av utformning som
bebyggelsen i området ska ha. Olika områden ska få
olika utseenden. I den norra delen, vid Ullådalsliftarna,
ska större tomter anläggas för friliggande villor och
i den södra delen vid Rödkulleliftarna planeras det
DWW E\JJDV KRWHOO RFK VNL ORGJHV +XU WUD¿NHQ VND
ledas in i området är en viktig fråga i projektet då
23
Fallstudie
5.4 Planering i Åre och Rödkullen
, HQ LQWHUYMX PHG cUH NRPPXQV SODQFKHI (PPD
/XQGEHUJK RFK PDUN RFK H[SORDWHULQJVLQJHQM|UHQ
.DULQ 6|GHUEHUJ ¿FN NRPPXQHQ VYDUD Sn YDG GH
KDU I|U WDQNDU RFK LGpHU RP SURMHNWHW (Q ELODJD
PHGKHODLQWHUYMXQ¿QQVOlQJVWEDNLXSSVDWVHQ(Q
sammanställning följer nedan.
Åre kommun planerar för att i framtiden kunna
bygga en lift mellan Rödkullen och Tegefjäll för att
kunna slå ihop de olika byarna till ett gemensamt
liftsystem och på så sätt få en starkare ställning som
alpin turistort. I Åre är markerna sedan laga skiftet
OnQJVPDODGnYDUMHPDUNlJDUHVNXOOHKDHQELW
IMlOOVNRJnNHURFKVM|YLONHWLQQHElUDWWGHW¿QQV
många grannar i området att ta hänsyn till. Om ett
liftsystem ska byggas som binder samman de olika
VNLGRPUnGHQD PnVWH NRPPXQHQ ¿QQD HWW VlWW DWW
samarbeta med markägarna, då kommunen inte
planerar att expropriera mark för att bygga liftar
3&(PPD/XQGEHUJK.DULQ6|GHUEHUJ,
intervjun berättas det om att kommunen tidigare tog
den mark de ville ha utan att invånarna hade något att
säga till om. Den strategin har inte kommunen tänkt
DQYlQGDVLJDYLGDJ3&&KULVWHU/DUVVRQ
Till det programsamråd som hölls kom cirka 200
SHUVRQHU RFK NRPPXQHQ ¿FN LQ FLUND VNULYHOVHU
med kommentarer från privatpersoner, grannar och
föreningar samt myndigheter så som länsstyrelsen
RFK7UD¿NYHUNHW3&(PPD/XQGEHUJK
Till varje detaljplan som görs i Rödkulleprojektet
kommer ett gestaltningsprogram, som beskriver hur
bebyggelse och den kringliggande miljön ska se ut,
att tas fram som hjälp för att få ett sammanhållet
intryck av området.
Bild 6
Rödkullens sidområde
(QOLJW(PPD/XQGEHUJVnVWlOOHUNRPPXQHQ
höga krav på exploatörerna, bland annat att om de
vill exploatera för egen vinnings skull måste de vara
med på att förbättra infrastrukturen på orten. Detta
genom att bekosta vägbyggen. Kommunen själva har
inte den budgeten att de klarar av detta på grund av
att de har en liten folkmängd och ringa skatteintäkter.
(QOLJW /XQGEHUJK WMlQDU NRPPXQHQ Sn DWW OnWD
exploatörerna exploatera. Dock menar hon att de inte
kan vara för ödmjuka när en exploatör kommer och
säger att de vill exploatera, då blir det som i det ovan
nämnda exemplet Åre-Björnen (se avsnitt 5.2).
Att det görs en stor exploatering har sina fördelar menar
Karin Söderberg, mark- och exploateringsingenjör
på Åre kommun. Genom att ta ett stort samlat grepp
då det gäller exploatering blir det enklare att till
exempel behandla vatten- och avloppslösningar.
De nackdelar som kan uppstå är att de möter
VW|UUH PRWVWnQG Gn ÀHU SHUVRQHU EOLU ³GUDEEDGH´
24
%LOG
(QDYElFNDUQDL5|GNXOOHQ
Fallstudie
5.5 Värdefull natur i Rödkullen
'H QDWXUYlUGHQ VRP ¿QQV L 5|GNXOOHRPUnGHW
fastställdes av Skogsstyrelsen i juli och augusti
2011 i en naturvärdesinventering (Karlsson,
Newman & Stefansson 2011). Syftet med att göra
naturvärdesinventeringen var att ta fram vilka
YlUGHQRFKYLONHQELRORJLVNPnQJIDOGVRP¿QQVLHWW
område. Inventeringen kan användas som underlag
i en miljökonsekvensbeskrivning för att avgöra om
det blir någon påverkan på naturmiljön i ett område.
Inventeringen visar på att området till stora delar
består av produktionsskog, vilket indikerar att jorden
tidigare har brukats på platsen (Karlsson et al. 2011).
'HW ¿QQV WYn RPUnGHQ PHG JUDQVNRJ VRP lU DY
naturvärdesklass. Flertalet bäckar rinner i området
RFKGHlUQDWXUYlUGHNODVVDGH'HW¿QQVÀHUDPLQGUH
områden i Rödkullen som det vid exploatering måste
tas hänsyn till då det kan ha en negativ påverkan
på områdets ekologi och hydrologi. För att kunna
bevara de arter som lever i Rödkullen bör det
enligt naturvärdesinventeringen bevaras så stora
sammanhängande ytor som möjligt. Hänsyn måste
även tas till eventuell stormfällning i området.
Orkidéer är en växt som trivs i kalkrik natur. Då
Jämtlandsfjällen som sagt är mycket kalkrika
trivs orkidéer mycket bra där. Orkidéer är fridlysta
i Sverige och måste skyddas vid exploateringar
(Karlsson et al. 2011).
5.6 Konsekvenser vid exploatering i
Rödkullen
Konsekvenser som kan bli av exploateringen i
Rödkullen är bland annat att det blir erosioner och
VNUHG L PDUNHQ Gn cUH HQOLJW &KULVWHU /DUVVRQ Sn
SkiStar AB (2012), är känsligt för erosioner. I och
med att det försvinner skog vid exploateringen så
försvinner även en del av naturens egna skydd mot
MXVWGHWWD1HGDQI|U5|GNXOOHQRPUnGHWOLJJHU(
HQYlJGlUGHWN|UVWUD¿NPHGIDUOLJWJRGV6NXOOHHWW
skred ske där när ett fordon med farligt gods kör förbi
skulle det kunna få förödande konsekvenser.
Problem med dagvattenhanteringen är också en
konsekvens som kan uppstå då mycket mark blir
hårdbelagd och de bäckar som dagvattnet rinner i
EOLUSnYHUNDGHDYH[SORDWHULQJHQWURWVDWWGHW¿QQVHWW
VWUDQGVN\GG3&&KULVWHU/DUVVRQ
Andra konsekvenser som kan uppstå är att
det i de undersökningar som är beställda inför
detaljplaneringen visar på att det inte går att bebygga
SnRPUnGHQVRPH[SORDW|UHQ|QVNDU3&0DVVLPR
Cati 2012).
$WW E\JJD XW (XURSDYlJ YLG NRUVQLQJHQ PHG
Ullådalsvägen som leder upp till Rödkullen är ett
PnVWH I|U DWW NODUD DY GHQ WUD¿NWLOOVWU|PQLQJ VRP
NRPPHUDWWEOLLRFKPHGH[SORDWHULQJHQ(QOLJW&DWL
Vn ¿QQV GHW GRFN LQJD HNRQRPLVND PHGHO
hos länsstyrelsen, som är ansvarig till utbyggnad
DY ( 2P YlJHQ LQWH E\JJV XW I|U DWW NODUD DY
WUD¿NWLOOVWU|PQLQJHQ NDQ GHWWD SnYHUND PDUNHQV
karaktär då den kommer att belastas på andra ställen
VRPlUPLQGUHDQSDVVDGHI|UWUD¿N
'HW ULNVLQWUHVVH I|U NXOWXUPLOM| VRP ¿QQV L GHQ
södra delen av området kan komma att äventyras
om den nya bebyggelsen blir för utstickande, menar
länsstyrelsen i sitt yttrande på programsamrådet
3& 0DVVLPR &DWL (WW DQQDW ULNVLQWUHVVH
som även det kan bli äventyrat är det för friluftsliv.
Hur kommunen ska hantera detta är oklart efter vad
VRP JnU DWW XWOlVD L SODQSURJUDPPHW HQOLJW (PPD
/XQGEHUJKVnlUGHWVYnUWI|UNRPPXQHQDWWWD
hänsyn till riksintresse för friluftsliv då det i sådana
fall inte skulle kunna gå att bygga någonting i Åre.
([SDQGHUDlUQnJRWVRPNRPPXQHQEHK|YHUJ|UDI|U
att överleva
Vad dessa konsekvenser har för påverkan på naturen,
den fortsatta planeringen och exploateringen samt
YDG¿QQVGHWI|USUREOHPUHVSHNWLYHP|MOLJKHWHUPHG
DWW H[SORDWHUD L QDWXUHQ"9LOND YHUNW\J ¿QQV GHW DWW
tillgå vid planering i ett naturområde för att bevara
naturvärden vid exploatering? Vilken inverkan på
den fysiska planeringen har turismen? Kommer att
diskuteras och analyseras i efterföljande resultat och
analys.
25
Resultat
6. Resultat
Naturvärden
I detta kapitel kommer de resultat som framkommit
i studien att sammanfattas och redovisas ut efter hur
de hänger samman med de teoretiska begrepp som
EHVNUHYVLNDSLWHO
I teoriavsnittet kan läsas att variationen av naturvärden
lUJUXQGOlJJDQGHI|UDWWGHWVND¿QQDVHQYDULDWLRQ
i landskapet och för att kunna bibehålla den viktiga
biologiska mångfalden.
Exploatering
Åres kalkrika berggrund bidrar till att orkidéer trivs
bra, bland annat i Rödkulleområdet. I intervjun
WDODGHVGHWRPGHWWDRFKI|UDWWVN\GGDYl[WHUQDVn
skulle det kunna byggas ”öar” för att bevara dessa
naturvärden.
Studien visar att Åre kommun är positiva till att
företag exploaterar i Åre, trots att exploateringen
kommer att ske på känslig mark. Detta går att se i
GH LQWHUYMXHU VRP JMRUWV PHG (PPD /XQGEHUJK
och Karin Söderberg ifrån Åre kommun. De menar
att exploatörerna måste vara med att betala för
kommunens infrastruktur. Åre kommun har små
skatteintäkter på grund av det ringa invånarantalet.
Rennäringen belystes också i intervjun med
kommunens representanter, och här framkom att
exploateringen inte kommer att påverka rennäringen
GnUHQDUQDEH¿QQHUVLJXSSHSnNDOIMlOOHW
Hållbar utveckling
Turism
I hållbar utveckling ingår social-, ekonomisk- och
ekologisk utveckling. Dessa parametrar kan ses i Åre
kommuns strategiska utvecklingsplan för hållbarhet.
Utvecklingsplanen genomsyrar all verksamhet i
kommunen och kontrolleras av kommunstyrelsen.
Turismen har en lång historia i Åre och den bidrar
fortfarande till den huvudsakliga näringen för
kommunens invånare. Det är därför viktigt att värna
om de företag som vill etablera sig i kommunen
för att eventuellt bidra till en utveckling av ortens
infrastruktur.
(Q Q\ |YHUVLNWVSODQ lU XQGHU IUDPWDJDQGH I|U cUH
kommun. Det är viktigt för att på lång sikt kunna
planera för hur kommunen ska kunna utvecklas.
26
I intervjun framkom två stabila aktörer som ingår i
Rödkulleprojektet, SkiStar AB och Dähliebyn Åre
AB. Båda har funnits i Åre under en längre tid.
Analys
7. Analys
Syftet med denna uppsats var att studera och
analysera hur planering och exploatering i de svenska
IMlOOHQ SnYHUNDU GHQ QDWXUPLOM|Q VRP ¿QQV GlU (Q
del av syfte var att studera hur turismen påverkar
planeringen, en annan del var att se hur naturmiljön
påverkas av exploateringar. Nedan följer en analys
VDPW UHÀHNWLRQHU DY GHW UHVXOWDW VRP VWXGLHUQD RP
planering och exploatering i fjällnära natur gav.
Ut ifrån de frågeställningar som ställdes upp ska
svaren på dessa analyseras.
‡ 9DG ¿QQV GHW I|U SUREOHP UHVSHNWLYH
möjligheter med att exploatera i naturen?
Att exploatera nära naturen i fjällen kan vara positivt
då det är nära till de aktiviteter som de som bor
där vill nyttja. Genom att i Rödkullen bygga för
möjlighet till att det ska kunna gå att ta på sig skidorna
utanför dörren öppnas en möjlighet till att minska
ELODQYlQGDQGHW Sn IMlOORUWHQ (WW PLQVNDW ELOnNDQGH
leder till en bättre global miljö.
Dock kan det uppstå komplikationer på den lokala
naturmiljön vilka kan ses som mer viktiga att ta
åtgärda än att det ska ges möjlighet till att ha nära
WLOO UHNUHDWLRQHOOD DNWLYLWHWHU (Q VWRU ULVN PHG DWW
H[SORDWHUDLIMlOOQlUDQDWXUlUUDVRFKVNUHGGnGHW¿QQV
branta sluttningar. Genom att ta bort växtligheten
försvinner det naturliga skyddet som till exempel
skog och vegetation innebär. Detta kan, som nämnts i
forsknings- och kunskapsöversikten, göra att det dels
blir stora ekonomiska konsekvenser men framför allt
kan det riskera liv (både djur och människors), vilket
är en mycket viktig faktor att väga in i faktorerna till
varför eller varför det inte ska exploateras i naturen.
Vidare faktorer är att rennäringen riskerar att drabbas
och på sikt helt försvinna om det sker mer och mer
exploatering i fjällnära natur då renarnas betesmarker
förstörs eller försvinner helt. Skulle rennäringen
försvinna så försvinner en hel folkgrupps identitet.
‡ 9LONDYHUNW\J¿QQVGHWDWWWLOOJnYLGSODQHULQJ
i ett naturområde för att bevara naturvärden
vid exploatering?
Plan- och bygglagen och miljöbalken är två
lagstadgade verktyg som kan användas vid planering
i ett naturområde för att bevara naturvärden
vid exploatering. Genom att tillämpa dessa vid
detaljplaneringen görs skydden som sätts upp juridiskt
bindande. Att kräva att miljökonsekvensbeskrivningar
i större utsträckning görs skulle eventuellt kunna öka
möjligheten att få fram områden som har bevarande
värda naturvärden.
'H VH[WRQ QDWLRQHOOD PLOM|PnO VRP ¿QQV L 6YHULJH
skapades för att vara ett verktyg för att bespara
miljön. Huruvida miljömålen levs upp till i fjällen
går att diskutera. Vid den intervju som hölls med
personal från Åre kommun avfärdades det ganska
snabbt att det i Rödkullen inte är något storslaget
fjäll. Det är viktigt att tänka på är att naturen är både
lokal och global, de gifter som släpps ut på ett ställe
kan hamna på ett annat.
Som tidigare beskrivet så lyder miljömålet Storslagen
fjällmiljö:
“Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet
vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden
samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i
fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden
och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp
och andra störningar.”
3URS
Detta citat innebär för mig att Rödkullen i allra
högsta grad tillhör den storslagna fjällmiljön och
påverkas av exploateringen i fallstudieområdet.
Rödkulleprojektet är mycket viktigt för Åre kommun
i och med att det är ett steg i ledet till att förverkliga
Vision 2020.
27
Analys
'H WYn PRGHOOHU VRP SUHVHQWHUDGHV L DYVQLWW 526RFK/$&KDULQWHDQYlQWVL5|GNXOOHSURMHNWHW
dock skulle de ha kunnat och kan fortfarande, då
planeringen är pågående. Vid bildandet av Fulufjällets
nationalpark i Dalarna användes ROS-modellen och
UHVXOWDWHWKDUEOLYLWSDUNHQInWWÀHUEHV|NDUHRFKDWW
de som besöker de mer orörda delarna känner att
de verkligen är i naturen, medan de som besöker
de mer exploaterade delarna ser fördelar med de
EHNYlPOLJKHWHU VRP ¿QQV GlU 'RFN EHK|YV GHW
kontroll över naturen vid användandet av ROSmodellen och naturen blir mer uppstyrd än om bara
allemansrätten gällt i ett område (Fredman, Hörnsten
)ULEHUJ(PPHOLQ
9LG SODQHULQJ L 5|GNXOOHQ VNXOOH /$& RFK 526
kunna fungera som hjälpmedel till att hitta platser där
naturen behöver bevaras. Det är viktigt att poängtera
att de inte är några beslutsmedel.
I Rödkullen skulle ROS-modellen kunna användas
I|U DWW GH¿QLHUD GH RPUnGHQ GlU GHW ¿QQV PLQGUH
NlQVOLJ QDWXU RFK GlU GHW ¿QQV PHU NlQVOLJ QDWXU ,
den mindre känsliga naturen kan exploatering tillåtas,
medan den mer känsliga naturen lämnas orörd.
/$& PRGHOOHQ lU HQ PRGHOO VRP JnU XW Sn DWW
beskriva en önskan av hur det ska se ut i ett
naturområde och vilka åtgärder som måste till för att
uppnå detta. I Rödkullen har planprogrammet gjorts
P\FNHWDYDQFHUDW,GHWWD¿QQVHQ|QVNDQDYKXUGHW
VNDNRPPDDWWVHXWbYHQRP/$&LQWHDQYlQWVVn
skulle planprogrammet enligt mig kunna ses som
/$&PRGHOOHQ
Risken med att använda sig utav planeringsmodeller
är att de kan bli statiska då fokus ligger på att vara
ett hjälpmedel vid planering, men inte efter att
planeringen är slutförd. För att de ska kunna användas
efter att planeringen är slutförd skulle det kunna ingå
att de ska aktualiseringsprövas till exempel på samma
sätt som en översiktsplan prövas vart fjärde år.
28
‡ Vilken inverkan på den fysiska planeringen
har turismen?
([SORDWHULQJ DY QDWXUPLOM|HU NDQ In I|U|GDQGH
konsekvenser, inte minst ekologiska men även
ekonomiska. De studier som utförts har visat på att
orter som har turism som sin basnäring är i stort
behov av ekonomisk hjälp ifrån externa exploatörer
som vill satsa på orten genom att exempelvis bygga
infrastruktur och liknande. De externa exploatörerna
har ett vinstintresse i att exploatera då turism är en
stor marknad (cirka tre procent av Sveriges BNP).
Att inte vilja ta emot denna satsning vore mycket
dumt av orten, då det skapar möjligheter att utveckla
orten. Dock kan det vara lätt att låta exploatörerna
göra vad de vill på orten, bara de satsar pengar. Vad
denna studie visat är att det är viktigt att vid planering
av en ort i fjällnära miljö vara något restriktiv mot
exploatörerna eftersom det att annars riskerar att
bli som i det nämnda exemplet Åre-Björnen. Där
exploatörerna fått bygga hur de vill och till slut gjort
det svårt att lösa hur till exempel vägar, vatten och
avlopp ska kunna dras till den bebyggelse som byggs
senare.
Analys
5HÀHNWLRQHU
Att hitta material till har denna uppsats har varit
svårt, då mycket av den tidigare forskning som
¿QQVDWWWLOOJnKDUIRNXVSnIULOXIWVOLY9LVVHUOLJHQVn
KlYGDU(PPHOLQHWDODWWGHWJnUDWWWLOOlPSD
friluftslivsforskning på turism, men den faktorn att
turismen är kommersiell gör det enligt mig svårare
att tillämpa då den ekonomiska faktorn vägs in i
en kommuns planering. Hade det inte funnits något
vinstintresse i turismen, så skulle det inte heller
exploateras på turistorter.
De intervjuer som gjordes med personal från Åre
kommun och SkiStar AB var mycket givande då de
gav information som inte står i planprogrammet eller
går att få reda på utan personligt kontakt. Det märktes
vid intervjuerna att detta projekt är mycket viktigt
för kommunen då det genererar arbetstillfällen,
en ökad ekonomi och möjlighet till upprustning
av infrastruktur samt att det är ett led i kommunen
vision om att kunna bygga ihop sina två liftsystem.
På vissa kritiska frågor till om det inte skulle förstöra
naturen på fjället avslogs dessa med argument som
att de inte kommer att bygga på kalfjäll och om man
skulle ta hänsyn till riksintresset för friluftsliv som
¿QQV |YHU KHOD cUH Vn VNXOOH GHW LQWH Jn DWW E\JJD
någonstans på orten. Detta försvar kan ses som att de
är partiska och därför har påståenden som kom fram
i intervjuerna kritiskt analyserats innan de togs med
i studien.
Denna studie är generaliserbar och går att tillämpa på
andra ställen än i Rödkullen, dock inte helt och hållet
Gn GHW NDQ ¿QQDV DQQRUOXQGD I|UXWVlWWQLQJDU VRP
J|UDWWSODWVHUQDVHUOLWHROLNDXWPHQGHW¿QQVYLVVD
delmoment som är lika. Till exempel är det viktigt att
WDHWWVDPODWJUHSSYLGSODQHULQJRPGHW¿QQVHQWDQNH
om att exploatera på ett större sammanhängande
område. Att ha en aktuell översiktsplan är ett viktigt
verktyg i detta ärende, då det visar på hur kommunen
har tänkt sig att kommunen ska utvecklas. Detta är
en brist vid planeringen i Rödkullen. Den inaktuella
|YHUVLNWVSODQHQVRP¿QQVEHVNULYHUDWWGHWLQWHVND
byggas i Rödkulleområdet. Detta har många av de
boende i Åre reagerat på och mycket oro och ilska
över exploateringen i fallstudieområdet kunde
undvikits om en aktuell översiktsplan funnits.
Det som går att ta med sig från denna studie som svar
till det uppställda problem som studien grundar sig på
är inte något nytt, men ändå mycket viktigt att tänka
på vid planering och exploatering i både fjällnära
natur och i övrigt. Kortsiktigt tänkande kan vara
lockande, särskilt om det är kris i ekonomin, men det
är viktigt att tänka långsiktigt för naturens skull då en
hållbar utveckling i längden genererar mer pengar,
en trevligare plats att vara på och möjligheten till att
även framtida generationer att få njuta av den.
7.2 Framtida forskning
8QGHUGHQQDVWXGLHVJnQJKDUÀHUDIUnJRURFKLGpHU
till framtida forskning dykt upp. I den intervju som
utfördes med personer från Åre kommun talades
det om att det är många grannar som säger nej till
Rödkulleprojektet, då de inte vill att deras grannskap
ska förändras. Som det diskuterats i denna uppsats
¿QQV GHW ULVN DWW YLVVD EHKRY JnU I|UH DQGUD (Q
intressant fråga att studera i framtiden är vad som
krävs för att, om och hur det går att planera för att
kunna möta allas behov.
29
Slutord
Det är lätt att i en studie om exploatering av ett naturområde bara fokusera på det som
är dåligt med utnyttjandet av marken och inte se det positiva som den kan ge. Planering
handlar till stor del om att exploatera och bygga mera, men planering handlar även om att
ge livskvalitet till människorna som bor, verkar på eller besöker en ort. Den livskvalitet
som ges av att vistas i vacker natur är obetalbar. Genom att besöka naturen kan människor
förhoppningsvis också få upp ett öga för miljön och tänka på att leva hållbart så att även
IUDPWLGDJHQHUDWLRQHUNDQInQMXWDDYYnUDVWRUVODJQDIMlOO0LQI|UKRSSQLQJlUDWWGXVRP
läsare har fått upp ett öga för vad som kan hända och ske i naturen vid exploatering och vad
som kan göras med planering för att uppnå bästa möjliga resultat för allt och alla.
%LOG
Vy över Åre
30
Källor
Tryckta källor
Ahlström, Ingemar (2005). Friluftsliv i tätort. Del 2, Underlag för friluftsplan : exempel
Järvafältet6WRFNKROP/lQVVW\UHOVHQL6WRFNKROPVOlQ
$URQVVRQ /DUV 7XULVP RFK ORNDO XWYHFNOLQJ HQ WXULVPJHRJUD¿VN VWXGLH. Diss.
Göteborg : Univ.
%HUJLO &DOOH Mark, människa, miljö. 4., rev. uppl. Göteborg: Avd. för tillämpad
miljövetenskap, Univ.
Bernes, Claes (2001). Läker tiden alla sår?: om spåren efter människans miljöpåverkan.
Stockholm: Naturvårdsverket förl.
%RUJHUKRII 0XOGHU 0RQLTXH &RSSROLOOR 3HWHU Conservation: linking ecology,
economics, and culture. Princeton: Princeton University Press
Brodén, Birgitta (2000). Erosion i Åres skidbackar. Göteborg: Univ.
&23023 )1V NRQYHQWLRQ RP ELRORJLVN PnQJIDOG 6YHULJH 6WRFNKROP
0LOM|GHSDUWHPHQWHW
'HQVFRPEH0DUW\QForskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapernaXSSO/XQG6WXGHQWOLWWHUDWXU
'VStatens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer. Sverige. Stockholm,
Näringsdepartementet
(PPHOLQ /DUV )UHGPDQ 3HWHU 6DQGHOO .ODV 3lanering och förvaltning för
friluftsliv: en forskningsöversikt. Stockholm: Naturvårdsverket
(PPHOLQ /DUV Turism - friluftsliv - naturvård: ett triangeldrama. gVWHUVXQG
0LWWK|JVNRODQ
)UHGPDQ 3HWHU +|UQVWHQ )ULEHUJ /LVD (PPHOLQ /DUV Dokumentation
av de svenska nationalparkerna. 1U )ULOXIWVOLY RFK WXULVP L )XOXIMlOOHW I|UH HIWHU
nationalparksbildningen. Stockholm: Naturvårdsverket
Karlsson, Hans, Newman, Peter, Stefansson, Anna (2011). Naturvärdesinventering och
beståndsindelning av Rödkulleområdet, Åre kommun. Järpen: Skogsstyrelsen Jämtlands län
Miljöinriktad fysisk planering. (2000). Stockholm: Naturvårdsverket
Nationell strategi för formellt skydd av skog. (2005). Stockholm: Naturvårdsverket
31
1LOVVRQ 3HU cNH Fjällturismens historia: en studie av utvecklingen i Åredalen.
gVWHUVXQG0LWWK|JVNRODQ
1RUGVWU|P0DULDVårt behov av grönska, några aktuella miljöpsykologiska
forskningsresultat. Stockholm: Byggforskningsrådet.
3DODFLRV 'DYLG 6iQFKHV&ROPHU 0DQXHO *DUFLD The Distribution of High
Mountain Vegetation in relation to Snow Cover - Peñalara, Spain. Catena9RO1RV
KWWSG[GRLRUJ6
Pettersson, Robert & Svensson, Bo (red.) (2005). 0nONRQÀLNWHU PHOODQ QDWXU NXOWXU RFK
turism i hållbart utvecklingsarbete: slutrapporW gVWHUVXQG 7XULVPIRUVNQLQJVLQVWLWXWHW
(7285
3URS Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Stockholm,
0LOM|GHSDUWHPHQWHW
3URS Regeringens proposition om planering och samordning av samhällets
insatser för rekreation och turism. Stockholm, Jordbruksdepartementet.
5DIVWHGW 7KRPDV UHG Fjällens vegetation. Jämtlands län : en översikt av
Jämtlandsfjällens vegetation baserad på vegetationskartering och naturvärdering =
Jämtlands county : a survey on the basis of vegetation mapping and assessment of natural
values. Solna: Statens naturvårdsverk
Rödkulleområdet: planprogram - april 2011. (2011). Järpen: Åre kommun
6HOE\0LFKDHO-RKQHillslope materials and processes. 2. ed. Oxford: Oxford
Univ.Press
6)63ODQRFKE\JJODJ6WRFNKROP6RFLDOGHSDUWHPHQWHW
6)60LOM|EDON6WRFNKROP0LOM|GHSDUWHPHQWHW
6WDQNU\*HRUJH+&ROH'DYLG1/XFDV5REHUW&3HWHUVHQ0DUJUHW()ULVVHO6LGQH\
6The Limits of Acceptable Change (LAC) System for Wilderness Planning.
United States Department of Agriculture. ,QWHUPRXQWDLQ )RUHVW DQG 5DQJH ([SHULPHQW
Station Ogden, UT
6|GHUTYLVW7RUH+DPPHU0RQLFD*UHQ,QJ0DULHSamverkan för människa och
natur- En introduktion till ekologisk ekonomi/XQG6WXGHQWOLWWHUDWXU
Gröna områden i planeringen.DUOVNURQD%RYHUNHWVSXEOLNDWLRQVVHUYLFH
32
7DUEXFN-(GZDUG/XWJHQV.)UHGULFNEarth, an introduction to physical geology.
New
-HUVH\3HDUVRQ(GXFDWLRQ,QF
Tillväxtverket/SCB (2012). Fakta om svensk turism: turismens effekter på ekonomi, export
och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan : 2011. Stockholm:
Tillväxtverket.
7RZQVHQG5&ROLQ%HJRQ0LFKDHO+DUSHU/-RKQEssentials of ecology. Oxford:
Blackwell
6FHLQFH/WG
Turismens begreppsnyckel: en översikt över internationellt rekommenderade begrepp med
GH¿QLWLRQHUI|UWXULVP6WRFNKROP7XULVWGHOHJDWLRQHQ
Vikström, Jörgen (2006). Bilder av Åre = Images of ÅregVWHUVXQG-DPWOL
:RRG7)Methods of Assessing Relative Risk of Damage to Soils and Vegetation
Arising from Winter Sports Development in the Scottish Highlands. Journal of
(QYLURQPHQWDO0DQDJHPHQW
:RUOG &RPPLVVLRQ RQ (QYLURQPHQW DQG 'HYHORSPHQW Our common future.
>1DLUREL@>8QLWHG1DWLRQV(QYLURQPHQW3URJUDPPH@
Elektroniska källor
Boverket. 2012. Riksintresen. http://www.boverket.se/Planera/Nationell-planering/
5LNVLQWUHVVHQ+lPWDG
/DJHUNYLVW6DQGUD'DQLHOVVRQ0DJQXV6lOO%RMiljöarbete i svensk
turistnäring [Elektronisk
resurs] : en uppdaterad sammanställning framtagen av
ETOUR på uppdrag av TuristdelegationengVWHUVXQG(7285
KWWSXUQNEVHUHVROYH"XUQ XUQQEQVHPLXQGLYD+lPWDG
0DUNVNRPPXQNaturvårdsprogram för Marks kommun.
KWWSZZZPDUNVH*OREDO,QY&$QDUH%\JJDRFKER0LOM&%
RFKQDWXU1DWXUYDUGVSURJUDPPDUNB0LOMRL0DUNBBODJXSSORVWSGI+lPWDG
1DWLRQDOHQF\NORSHGLQ([SORDWHULQJKWWSZZZQHVHH[SORDWHULQJ
+lPWDG
Naturvårdsverket. 2012. Natura 2000. http://www.naturvardsverket.se/natura2000.
+lPWDG
33
1RUpQ0LNDHO/DUVVRQ$UWXUHandbok för inventering av nyckelbiotoper.
Jönköping: Skogsstyrelsen. http://www.svo.se/minskog/upload/Nyckel/NBI+DQGERNSGI+lPWDG
Sveriges Geologiska Undersökning. 2012. Planera och Bygga http://www.sgu.se/sgu/sv/
samhalle/planering-byggande/index.html (Hämtad 2012-05-10)
United Nations World Tourism Organization. 2012. http://unwto.org/ (Hämtad 2012-05
Åre kommun. 2012a. Kommunfakta http://are.se/kommun_politik/kommunfakta (Hämtad
Åre kommun. 2012b. Åre vision 2020. http://www.are.se/are-vision-2020-varumaerket-are
+lPWDG
Personlig kontakt
&DWL0DVVLPR$UNLWHNW/lQVVW\UHOVHQL-lPWODQGVOlQ0DLONRQYHUVDWLRQ
/DUVVRQ&KULVWHU([SORDWHULQJVRFKIDVWLJKHWVFKHI6NL6WDU$%,QWHUYMX
26.
/XQGEHUJK(PPD3ODQFKHIcUHNRPPXQ,QWHUYMX
6|GHUEHUJ.DULQ0DUNRFKH[SORDWHULQJVLQJHQJ|UcUHNRPPXQ,QWHUYMX
26
Bilder
%LOG/DQWPlWHULHWGQUL
Bild 5. Rödkulleområdet: planprogram - april 2011. (2011). Järpen: Åre kommun
%LOG&HFLOLD1RUODQGHU-DQXDUL
gYULJDELOGHUlUWDJQDHOOHWVNDSDGHDYI|UIDWWDUHQ
34
Bilagor
Bilaga 1
Samtal/Intervjufrågor
1. Vad händer med naturen vid exploateringar i fjällmiljö?
2. Vilka förändringar kan exploateringen komma att leda till?
+XUSnYHUNDUGHQI|UHVODJQDH[SORDWHULQJHQDY5|GNXOOHQ8OOnGDOHQQDWXUPLOM|QL
området?
%OLUGHWQnJUDNRQVHNYHQVHULRFKPHGDWW5|GNXOOHQH[SORDWHUDV"
- Vilka?
5. Går det att uppnå exploateringen på bästa sätt med andra alternativ än det planerade?
a. Hur har ni tänkt vid planläggning av området?
b. Kommer det att kunna vara fullbelagt stora delar av året eller byggs det för några
veckor per år?
c. Är Åre fullbelagt stora delar av året nu?
d. Hur blir det på sommaren, kommer det att stå tomt då?
e. Finns det något underlag, förutom vision 2020?
f. När planeras byggstart och slut?
6. I dokumentet om vad som sades på program samrådet står det att översiktsplanen räknas
som inaktuell, Blir naturen någonsin inaktuell eller är det värderingen av naturen som har
förändrats?
a. Vad är konstant och vad är föränderligt?
bUYlUGHWDYH[SORDWHULQJHQK|JUHlQQDWXUYlUGHW"
)LQQVGHWULVNI|UMRUGVNUHGLElFNDUQD"
+XUWlQNHUQLYLGSODQHULQJRPDWWVN\GGDWDWLOOYDUDSnQDWXUHQWH[RUNLGpHUQDL
Rödkullen)?
35
Bilaga 2
Intervju/samtal
med Emma Lundbergh, planchef och Karin Söderberg, mark- och exploateringsingenjör
på Åre kommun
2012-04-26
Transkribering av röstinspelad intervju.
Karin N: Det första på pappret (bilaga 1) är min frågeställning som jag har idagsläget och
det är det jag är intresserad av att få reda på lite mer om och sen de här begreppen är det jag
som jag har tänkt att grunda min teori runt och sen handlar det lite om Rödkullen. Kommer
det (exploateringen) att leda till något bättre?
Emma L: Ja, Åre lever på turism och SkiStar är vår största arbetsgivare.
Karin N: Kommer naturen att försvinna på grund av exploateringen?
Emma L:1DWXUHQ¿QQVMXGlURDYVHWWH[SORDWHULQJbYHQRPGHWlUHQDVIDOWVSODQVnlUGHW
natur.
Karin S: Angående den andra delen av frågan om området kommer att fortsätta vara som
det alltid varit, och det kommer det ju inte att vara eftersom det massexploateras.
Emma L: Det är fortfarande delar av området som kommer att vara kvar, vilka naturvärden
som man tar hänsyn till och anpassar sig till i planeringen. Vi har gjort naturinventering
och arkeologisk undersökning och då har man sett att vissa områden har nyckelbiotoper
RFKGlUOlPQDUPDQOXFNRUHOOHU|DU/LNDVn¿QQVGHWHQInQJVWJURSSnQnJRWVWlOOHRFKGlU
lämnar man också, så det anpassas ju efter naturen. Annars skulle de aldrig få göra något
över huvudtaget.
Sen så är det ju ett område som redan är exploaterat. Det är inte orörd mark, ingen urskog
HOOHUNDOIMlOOGHW¿QQVKXVYlJDURFKP\FNHWUHGDQLGDJ6HQlUGHWMXNODUWDWWPDQNRPPHW
ta viss mark som inte äär rörd innan, men det är som sagt ingen urskog eller kalfjäll eller så.
Karin N: Kommer det att leda till något bättre?
Emma L: Absolut. Åre lever ju på turism, det är det som alla som bor och verkar här
gör, även vi på kommunen. Det skapar arbetstillfällen i kommunen, vi får hit mer turister
och det gynnar alla verksamheter. Det gynnar SkiStar som är som vårat bruk, kommunens
VW|UVWD DUEHWVJLYDUH GHW NRPPHU DWW ¿QQDV JUXQG I|U YLVVD YHUNVDPKHWHU L RPUnGHW RFK
utöka service, handel och restauranger. Det är massa fördelar såklar och sen så att man kan
bygga ut och förbättra liftsystemet. Det öppnar upp för mycket som kommer att bli bättre.
I Åre idag så är det ett problem att det är väldigt känsligt, stora delar av systemet stängt
P\FNHWRFKKlU¿QQVJUXQGWLOODWWI|UElWWUDGHW
Karin S: Vad som kommer att bli bättre kan vara ganska subjektivt, mer korrekt är att säga
vilka förändringar det leder till. Det är svårt för oss att säga vad som blir sämre eller bättre.
36
Bilaga 2
Emma L: Precis det är väldigt mycket känslor inblandade. Här kan man prata om värdet
på mark för grannar i området ur två perspektiv – känslomässigt och ekonomiskt. Vissa
hävdar att deras känslomässiga värde för marken blir lägre, att det förstörs, medan deras
ekonomiska värde höjs. Det är alltid två sidor av det.
Karin S: Det man kan säga just när det är så här känsligt med exploatering i ett så varierande
område är att det är viktigt att påpeka att det redan är en påbörjad exploatering. Sen har vi
hur mycket fjäll som hels runt omkring, man tar inte den sista lilla plätten naturmark.
Emma L: Det är ju också ett val om hur man vill utveckla hela Åre. Ska man satsa på
att förtäta överallt eller satsa krutet på ett ställe eller ska man sprida ut det. Här hade man
kunnat börja med en liten plan i området, men här har kommunen tyckt att ska man göra
något, här ska man ta ett samlat grepp så man kan se till all infrastruktur i området, så att det
blir bra. Så att det inte blir små öar som fungerar för sig, utan att de fungerar tillsammans.
Det har varit mycket så tidigare. Det är därför det här är speciellt, att man säger att man ska
bygga en by. Det är unikt för Åre att kunna ta ett så stort grepp om att planera för allt på en
gång och inte behöva springa efter exploateringen.
Karin S: (QVDNYLEUXNDUSUDWDRPlURFNVnDWWYLOHYHUSnIMlOORFKQDWXURFKKXUP\FNHW
kan man exploatera innan man exploaterar bort, innan man sänker värdena.
Emma L:'HW¿QQVVWRUDGHODUDYRPUnGHWVRPLQWHlUVSHFLHOOWNRQURYHUVLHOOHWGlUGHWL
princip bara är vanlig granskog och inga direkta strövområden, möjligtvis något cykelspår
och det är inget som säger att det inte kan fortsätta vara det. Det som är känsligast i det här
området ligger längst upp, men där är det fortfarande inte mycket människor som rör sig,
GlUHPRW¿QQVHWWVWXJRPUnGHVRPKDUYDFNHUXWVLNWPHQGHWlULQWHPnQJDVRPU|UVLJMXVW
där husen planeras idag. Även om det hävdas att det är på kalfjället så är det inte det, men
det kommer ni att se när ni åker upp idag, att det är inte där folk går på tur.
Karin S: Det är de områdena som det har varit mest debatt kring och människor är väldigt
engagerade och det blir mycket direkt demokrati.
Karin N: -DJOlVWHOLWHNRPPHQWDUHUL/7/lQVWLGQLQJHQ
Karin S: Om folk blir upprörda så märks det, det är väldigt nära mellan politiker och
medborgare. Sen är det en väldigt liten ort, här bor bara drygt 1000 invånare. Ju mindre
RUW GHVWR ÀHU PlQQLVNRU EOLU HQJDJHUDGH RFK NRPPHU Sn VDPUnGVP|WHQ /LWHQ RUW VWRU
exploatering, det är gjort för att alla ska tycka nåt. Det är 1000 invånare och vi har haft
möten med 200 deltagare, vilket inte är något konstigt för många engagerar sig. Det är
känslomässigt och alla berörs ju på något sätt oavsett om du är markägare eller inte.
(QDQQDQLQWUHVVDQWJUHMPHGcUHlUDWWYLKDUMlWWHVPDODVNLIWVRPJnUSnOlQJGHQQHUPRW
sjön, (visar på karta). Och utvecklingen går så här. Så varje gång byn växer så berörs otroligt
många markägare. Vid laga skifte var grundtanken att alla skulle få en bit fjäll, skog, och lite
¿VNHYDWWHQ6nGHWlUGHWVRPJ|UDWWPnQJDPlQQLVNRUEHU|UV
37
Bilaga 2
Emma L: Nu går ju visserligen det här på ”tvären” men det är fortfarande många grannar
som inte är positiva till det. Det som man också planerat är att man vill öppna upp för
möjligheten att binda ihop Åre Tegefjäll och Duved. Där är det verkligen markägare som
säger ”nej, inte över min döda kropp”.
Karin N: -DJWlQNWHHWWWDJVNULYDRPNRQÀLNWHUPHOODQPDUNlJDUH
Emma L: Då är det här exemplariskt. Det är väldigt känsligt. Här är det verkligen “Not in
my back yard”.
Karin N: Vilka förändringar leder en exploatering till. Kommer det att bli ett okej från
markägarna så småningom?
Karin S: Nja tveksamt tror jag. När vi planerar, planerar vi för möjligheterna att i framtiden
lägga en gondol över men vi kan inte göra det så länge vi inte har markägarna med oss. Och
det är ju inte så att vi exproprierar mark för att lägga liftar.
Karin N: Det här är något vi har varit inne på tidigare, men hur påverkar exploateringen
naturmiljön?
Emma L: Här kan jag tycka att vi ställer mycket högre krav innan vi gjort tidigare, just
att det ska vara samlat och vi kräver ju utredningar. Vi har gjort naturinventering på hela
RPUnGHWVRPYLDQSDVVDUHIWHURFKVnJ|UPDQHQ0.%PLOM|NRQVHNYHQVEHG|PQLQJSnKHOD
området också och allt tar vi hänsyn till i planeringen. Nu håller vi på att beställa geoteknisk
undersökning i och med att det är ett känsligt område som engagerar många människor så
får vi vara väldigt noga. Även att det är stort gör att vi måste göra detta, oavsett om det hade
YDULWQnJRQVRPEU\GGHVLJHOOHULQWHKDGHYLInWWYDULWQRJUDQQD'HWNDQKlQGDNDQVNHÀHU
saker när det är en stor exploatering, jag vet inte, men det är klart att vi tar hänsyn till naturen
för det är ju det vi lever på också.
Karin N: Om man kommer fram till att det bara går att bygga på en viss del, kommer det att
bli av ändå?
Emma L: Det handlar inte om att här kan man bygga och här inte, utan det är mer utspritt
LRPUnGHW'HW¿QQVRUNLGpHUKlULcUHVRPlUNlQVOLJWLULNVLQWUHVVHKlUlUGHWVnRWUROLJW
mycket så de växer upp i asfalten. Så det är ju lite speciellt då att vi ska skydda dem. Det kan
vara mycket orkidéer här i år och på ett annat ställe ett annat år, så det är lite svårt att anpassa
allting. De känsligaste områdena tar vi bort, det är mindre öar vilket gör att det inte blir så
tät exploatering, vilket gör att det blir ett bättre område i sin tur.
Det är inte bara nackdelar att man har alla naturvärdena. Det gör att det lättar upp och det
blir ett naturligt område än att man bara lägger ut mattor med hus.
Karin S:(QDQQDQVDNRFNVnGHWlULQWHEDUDQDWXUYlUGHQYLPnVWHWDKlQV\QWLOOXWDQGHW
är även ett känsligt område för skred och ras.
38
Bilaga 2
Karin N: Jag läste om ett skred här i mars.
Emma L: Inte just här, men i hela dalen är det känsligt. Här är det inte så känsligt för
avrinningen från berget går mycket åt andra hållet. Det är inte så mycket av området som är
DYULQQLQJVRPUnGHVnGHWlUUHODWLYWRNlQVOLJWI|UDWWYDUDKlU0HQYLPnVWHlQGnWDKlQV\Q
till det såklart. Vi ska göra en dagvatten strategi för hela området. Tidigare har det sagts att
dagvattnet ska lösas lokalt och inte ledas bort, men när man tar ett samlat grepp kan man
se på området på ett annat sätt. Istället för att du har en plan här så löser vi det där, med tio
SODQHUVnHVNDOHUDUMXSUREOHPHW0HQGnNDQYLVH|YHUDOOWWLOOVDPPDQVYLONHWYLLQWHKDU
gjort förut.
Karin N: Det kommer ju att bli så stort, kommer det att vara fullbelagt stora delar av året?
Emma L: Det är inte fullbelagt nu, under hela säsongen är det några få veckor som det är
IXOOEHODJW)RONNDQW\FNDDWWQXlUGHWIXOOWPHQGHW¿QQVMXDOOWLGQnJRQVWDQVDWWERRPGX
åker någon kilometer, det här är de på SkiStar bättre på att informera om.
Folk vill ju bo nära backarna med ski-in - ski-out , så då kommer det här området att vara
YlOGLJWDWWUDNWLYW9HFNDMXORFKQ\nURFKSnVNHQlUGHWIXOOW0HQVHQVn¿QQVGHWDOOWLG
QnJRQWLQJDWWIn0HQGHW¿QQVMXDOOWLGHQPDUNQDGI|UPHUJHQRPDWWGHWlUVnG\UW
Karin S: Vi har en jättestor Norgemarknad, och ryssar börjar komma och engelsmän.
Emma L: Sommarsäsongen växer mycket och förra sommaren var den bästa hittills. Det
var jättemycket av cyklister här. Från det att backarna stänger nästa vecka och fram till
PLGVRPPDUlUKlUKHOWWRPWLSULQFLSPHQGnlUGHWPnQJDVRPUHQRYHUDU¿[DUXSSRFK
putsar. Sen drar sommarsäsongen igång. Det är nästan aldrig fullt.
Karin N: Finns det planer på att göra något ”somrigt” i Rödkullen?
Emma L: Ja man kommer att kunna utveckla cykelleder.
Karin S: Det är framförallt cyklingen som växer, då kan man utnyttja liftsystemet också.
Karin N: Finns det något mål för när det ska vara klart?
Emma L: Detaljplaneringen ska vara klar om drygt ett och ett halvt år. Sen vet vi inte, det
NDQGU|MDOlQJHLQQDQHQSODQInUODJDNUDIW'HW¿QQVÀHUDKlUVRPNRPPHUDWW|YHUNODJDV
under en lång period. Inom två år har vi som mål att anta alla planer. Sen gå inte allt att
bygga på en gång för att då tar det död på marknaden. Utbyggnadstiden skulle kunna vara
10-20 år, dels för att mäkta med och så vet man inte hur marknaden kommer att se ut heller,
den kanske kommer att gå upp och ner.
Karin S: Något som du skulle kunna ta med i din undersökning är hur det går att leva på
orördnatur mot att exploatera den.
39
Bilaga 2
Emma L: Här är inte orörd natur heller, det är inte så att man lever på skogarna kring
5|GNXOOHQ'HW¿QQVMlWWHPnQJDÀHUDIMlOORFKGHWlUVRPVDJWLQWHVnDWWIRONYDQGUDUKlU
2FKGHWUHGDQlUHWWH[SORDWHUDWRPUnGH1lUPDQWDUHWWVnVWRUWRPUnGH¿QQVGHWWLOOH[HPSHO
XQGHUODJI|UNROOHNWLYWUD¿NRFKVnGlU
'HW¿QQVHQSRlQJLDWWPDQE\JJHUSnHWWVWlOOHRFKInUGHWFHQWUHUDWWLOOHWWVWlOOHLVWlOOHW
I|UXWVSULWWGHW¿QQVHQPDVVDYlUGHQLGHW(QVDNVRPlUVSHFLHOOPHGcUHlUDWWYLKDUMX
inga skatteintäkter i princip, vi bygger ju, men det är ju som ett Disneyland, det kommer
och går folk och de är ju inte skattebetalare i kommunen. I normala kommuner så ska ju
VNDWWHLQWlNWHUQDUlFNDWLOODWWE\JJDXSSLQIUDVWUXNWXUHQGH¿QQVLQWHHQFKDQVLYlUOGHQDWW
YLPHGLQYnQDUHNPVNDPlNWDPHG GHW 'lUI|U VWlOOHU YL YlOGLJW K|JD NUDY Sn YnUD
H[SORDW|UHUGHInUDQOlJJDYlJDUGHInU¿QDQVLHUDYDWWHQRFKDYORSS'HInUJ|UDYlOGLJW
mycket, som normalt en kommun står för. Vi kan inte det och då blir det ju som ingenting.
([SORDWHULQJHQJ|UDWWYLNDQE\JJDXSSYnULQIUDVWUXNWXU
Karin S: Att tänka på är att Åre ligger som en inlandskommun i Norrland och att vi kan
ställa krav det är ganska unikt.
Emma L:0DQInUYDUDOLWH|GPMXNQlUQnJRQNRPPHURFKYLOOLQYHVWHUDPLOMDUGHULHQV
kommun, det kan man inte säga nej till. Sen måste vi göra det bästa av det så att det blir
något bra, vi kan inte lägga oss på rygg och säga att ”gör vad ni vill”. Det har ju vi ansvaret
för.
Karin N:+XUVHUQLSnDWW|YHUVLNWVSODQHQlULIUnQRFKDWWGHWVWnULGHQDWW5|GNXOOHQ
inte ska exploateras?
Emma L: Det här med översiktsplanen ser vi som relativt inaktuell, vi har precis påbörjat
arbetet med en ny, det är också en sån här grej som har blivit för att Åre är speciellt.
'HWDOMSODQHU VRP YL JMRUW NDQ YL WD EHWDOW I|U Vn DWW YL NDQ ¿QDQVLHUD SODQDUNLWHNWHU Vn
GHW LQWH VND YDUD VNDWWH¿QDQVLHUDW 0HGDQV HQ |YHUVLNWVSODQ lYHQ lU VnQW VRP VND YDUD
VNDWWH¿QDQVLHUDW'HQNDQWLOOYLVVGHOYDUD¿QDQVLHUDGJHQRPSODQWD[D'HWDOMSODQHUVNXOOH
kunna täcka den verksamheten till viss del. Så har vi ju inte haft det, det har gjort att vi inte
KDUKDIWWLGRFKUnGDWWJ|UDGHWlUYlOGLJWP\FNHWDUEHWHDWWJ|UDHQ|YHUVLNWVSODQ0HQKXU
som helst ska vi göra en nu, men det kommer att dröja ett par år innan den är klar då. Det är
ju en svaghet att vi inte har aktuell översiktsplan, men det är ju inte något som är juridiskt
bindande. Programmet över Rödkullen är mycket mer detaljerat, nästan som en fördjupad
översiktsplan, eller väldigt mycket mer detaljerad än vad en föp någonsin skulle vara, så vi
har ju fortfarande gjort en bra planering skulle jag vilja säga. Sen vissa delar i programmet
är till viss del inaktuellt, för det är ju till för att gå ut och se och få in synpunkter, det är ju
VRPHWWI|UVWD30VHQKDUYLInWWMXVWHUDVDNHUHIWHUGHQ
Karin S: Det är väl det som har varit mycket av oron bland människor. Vi har ju kontroll på
planeringsprocessen men det kan man inte begära att alla ska ha. Och att man ska verkligen
trycka på att planprocessen är till för att vi ska pröva saker och ändra grejer om det visar sig
att det inte gick att bygga på ett ställe, för att det kanske var för mycket orkidéer där eller att
ändå våga starta en process även om den är känslig.
40
Bilaga 2
Emma L: Att påbörja en process betyder inte att det ger garanterad byggrätt i slutändan.
Det är ju det som detaljplaneprocessen är till för. Det har vi fått nöta in i människorna här
och det för står man ju.
Karin N: Vad är det som händer just nu?
Emma L: Björn Reuterswärd, vår f.d. stadsarkitekt, han sitter och jobbar bara med det här
på halvtid som planarkitekt. Han skissar hela området. Sen kommer vi att gå in i vissa delar
och fördjupa oss och ta planer. Det kommer att bli 10-15 planer och då har vi som mål att
InXWVW\FNHQSnVDPUnGHWLDXJXVWL7UROLJWYLVNRPPHUGHWDWWEOLSnRPUnGHQDVRPlU
ganska känsliga och nåt till.
Karin N: Är det för att de kan ta längst tid?
Emma L:'HWlUGHOVHQ¿QDQVLHULQJVIUnJDI|UGHPLSURMHNWHWGXKDUMXKHODRPUnGHWYDUDY
stora delar arealmässigt, så kommer man bara att lägga ut tomter i naturen. Så man kommer
att dra vatten och avlopp och vägar. Då är det en massa infrastrukturkostnader, men det är
UHODWLYWELOOLJWRPPDQInUVlJDVn'HWKDQGODURPKXQGUDWDOVPLOMRQHU0HQDWWDQOlJJDSHU
tomt är inte så mycket, medans de andra områdena, där man tänkt sig mer tät bebyggelse
centralt kring Rödkullen, där är det relativt tunga investeringar. Där ska man bygga ski
lodges, kanske hotell, stora parkeringsanläggningar, bostadsrätter, stora hus. Det är tunga
investeringar till skillnad mot “bara” tomter som man kan sälja av.
Det kommer kanske inte att säljas av en radda med tomter så, utan det är kanske några
tomter som säljs och kanske att de bygger något mindre enfamiljshus. Det som är tänkt från
exploatörens sida och det måste ju vi ha med i vår planering. Jag menar om de inte klarar av
GHWKlUVnEOLUGHWLQJHWEUD'HKlUWRPWHUQDNDQWLOOYLVVGHO¿QDQVLHUDUHVWHUDQGHGHODUPDQ
PlNWDULQWHPHGDWW¿QDQVLHUDGHWXQJDGHODUQDPHGHQJnQJ
Karin S: Det skulle bli konstigt om de stod tomma parkeringshus och ekade.
Karin N: Hur ska de jobba, kommer de att sälja tomter för privatpersoner eller är det företag
som skall köpa dem?
Emma L: Det kommer att vara skiftande, det kan dem (Dähliebyn AB) svara bättre på, men
dels kommer de att sälja av en tomt som en privatperson kan köpa och bygga ett eget hus.
Karin N: 0HGQnWVnQWJHVWDOWQLQJVSURJUDPGn"
Emma L: Ja, det kommer det att var för alla. Planen kommer att reglera ganska hårt. Det
kommer inte att se ut som i Björnen.
Karin S: Ja, Björnen är jättespritt.
41
Bilaga 2
Emma L: Det är gamla planer i östra Björnen som är bebyggda och där ser det ut lite hur
som helst för när man gjorde de planerna var man tacksam över att någon ville komma och
E\JJDLcUHPHQQXKDUYLHQDQQDQVLWXDWLRQ0DQNXQGHLQWHI|UHVWlOODVLJDWWGHWVNXOOHEOL
som det blev i Björnen tror jag. De kommer dels att sälja av tomter, och även att de bygger
lite olika hus som de sedan kan sälja som färdigprodukt till andra. Sen kan de sälja av ett
antal tomter till en annan exploatör som går in och bygger, dek kommer att bli lite blandat.
Karin S: Då får man också variation i utformningen
Emma L: Nu skissar vi på att se att allt fungerar i sin helhet. Jo just de, en kvalitet med det
KlUSURMHNWHWlUDWWPDQSODQHUDULQOlQJGVSnUYLONHWGHWLGDJLQWH¿QQVVnP\FNHWDYLcUH
7XULVWHUVRPnNHUOlQJGnNHUGlUI|ULQWHWLOOcUH/lQJGnNQLQJHQYl[HURFKEOLUPHUSRSXOlUW
bland alla, det behöver inte var elitåkare. Här har man tidigare bara satsat på utförsåkningen.
Här har man integrerat längdspår i området och framförallt för barnfamiljer. Om man
kommer som familj är det alltid någon som vill åka längd. Och då kan man ifrån husen välja
om man vill sätta på sig längd- eller utförsåkningsskidor. Så det har SkiStar sett att det är
växande ”industri”.
Karin S: Det är ett sätt att göra fjällsemestern lite billigare, man kanske inte behöver vara i
backen varje dag, det kostar mycket pengar.
Emma L: ,QRPRPUnGHWNDQHQWUHnULQJNDQVNHnNDHQNLORPHWHU'HWVND¿QQDVP|MOLJKHW
att åka bara en kort sträcka. När skidgymnasiet fanns i Åre fanns längdspår i grannskiftena,
men de togs bort. Skidgymnasiet ligger nu i Järpen. Där är bra med längdspår. Vidare så var
det uppe igår i kommunstyrelsen att man skulle ta ett skrivit ramavtal för hela området. Hur
exploateringen ska gå till med alla utredningar som vi kräver, och sen så kommer man att
skriva exploateringsavtal för varje detaljplanområde. Det här är lite som ett samarbetsavtal/
UDPDYWDO0HQGHWKDUPDQnWHUUHPLWWHUDWVnGHWVNDXSSLPDMLJHQ0DQKDUYLVVDVDNHUPDQ
vill titta på igen.
Karin S: Han (Björn Reuterswärd) ritar upp hela området för att lära känna det, sen kommer
man att bryta ner det.
Emma L: Han ser till framförallt att infrastrukturens skall fungera. Vatten, vägar och
skidvägar, alla områden ska i princip få ski-in - ski-out, då måste man ju se tillhelheten i
början. Sen är det några områden som han sitter med i detalj. Där är vi nu.
Karin N: Det låter spännande!
Karin S: Ska vi åka vidare till SkiStar och prata med dem?
Karin N: Visst! Tack för intervjun!
42
Bilaga 3
Intervju/samtal
med Christer Larsson, exploaterings- och fastighetchef på SkiStar AB.
Närvarande var även Karin Söderberg, mark- och exploateringsingenjör på Åre kommun
2012-04-26
Transkribering av röstinspeladintervju.
Samtalet började innan mikrofonen sattes på, därför startar denna transkribering med en
direkt fråga utan någon presentation av person eller upplägg på intervjun.
Karin N: Har de (Dähliebyn Åre AB) köpt upp marken?
Christer L:-DGHKDUMREEDWÀHUDnUI|UDWWN|SDXSSPDUNGnRFKJMRUWP\FNHWPDUNbyten. Det har varit de största problemen vad jag vet. Det är ju svårt att övertala markägare
att gå med på att nu ska vi exploatera. Det ligger så mycket bakom det där sen liftarna var
kommunalt ett tag, genom ÅKAB och allt vad det var. Det var väl inte helt rätt väg att gå.
Karin S: Det ligger mycket gammal osämja i grunden, det var väl lite mer ”roffa åt sig”stil i början och det ligger kvar i folkmun.
Karin N: 6nGHQVRPWRJGHWGHQ¿FNGHWLSULQFLS"
Karin S: (OOHUPHUDWW³186.$9,E\JJDOLIWDUKlU´
Christer L: Ja, lite så. Det har till och med exproprierats mark här tidigare. Det är väl tvåWUHPDUNlJDUHVRPKDUYDULWYlOGLJWVYnUDDWW|YHUWDOD0HQGHWGlUlUMXLQJHWYLKDUMREEDW
PHG0DQNRPPHUYlOIUDPWLOOGHQKlULQGHOQLQJHQWLOOVOXWYLVDUSnNDUWD|YHU5|GNXOlen). Jag började i augusti så jag har inte så mycket bakgrundsfakta, men jag vet att SkiStar
var väldigt skeptiska till att göra det här eller inte, men efter många om och men har de
känt att det varit rätt.
Karin N: Så det är bostäder som ska byggas eller liftar och skidanläggningar?
Christer L:'HW¿QQVHQMlWWHOnQJKLVWRULDYDUI|UGHWVNDE\JJDVKlU-DJlUYlOLQWHGHQ
bästa att förklara det men det grundas väl på att… man kan kolla på Björnen (i östra delen
DYcUHLGDJ'HE|UMDGHPHGnWWDVWXJRUQXlUGHWElGGDU'HWKDUE\JJWVXWVWHJ
för steg. SkiStar har aldrig fått anpassa skidåkningen efter bebyggelsen. Det märker man
också, det är jättemånga gäster som hyr där men aldrig kommer tillbaka igen. Det är ganVND¿QDREMHNWPHQ«
Karin S: I Björnen?
Christer L: Det är inte bara skidåkningen som inte är anpassad inte heller infrastrukturen.
'HJMRUGHHQXQGHUV|NQLQJQXGHWlUDYDOODVRPN|UELOIUnQ%M|UQHQN|UI|UDWWGH
ska åka skidor i Åre eller i Björnen. De tar bilen till centrum. Det är ju katastrofalt, så sett,
sen är det ju väldigt långt bort, det är inte alls skidnära. Nästa då är västra Björnen, Sadelområdet, det är hyfsat anpassat till skidåkning.
43
Bilaga 3
Karin N: Ja det är lite komplicerat att åka mellan Tottliften/Sadeln och Björnen.
Christer L: Ja det funkar ju så att känner SkiStar att byggelsen följer hur man vill att
skidåkningen ska se ut, då investerar man i nya liftar. Så nu har man ganska nyligen
beslutat att bygga nya bäddar i området och då kommer det nya liftar i området. Så där (i
Björnen) kommer det nya stolsliftar och allt vad det innebär. Det är väl inte hundraprocentigt bra, det är ju AA-läge som det kallas, men när man börjat kolla på det här (Rödkullen)
är det trippel-A-läge, här har man chans att bygga nya centrumområden, butiker och därför
har SkiStar valt att gå med. Nu har det väl varit lite kontroversiellt genom att planprogramPHWKDUUnNDWDWWVOlQJDXUVLJQnJRWRPElGGDUVRPlUJDQVNDJURYWWLOOWDJLW
Karin S: Och som vi pratade om i morse, många tar programmet för sanningen, att ”så här
kommer det att bli”, mer än en första undersökning.
Christer L: Det bygger på att många inte vet om hur planprocessen funkar. Det man har
VHWWLGH\WWUDQGHQVLGRUGHWlUP\FNHWDYGHKlURPUnGHQDVRPPDQNRQWURYHUVLHOOW
inte gillar.
Christer L: Nu har vi haft två möten med politikerna och presenterat det här, vår destinations chef Niklas som är duktig på att marknadsföra som har pratat mycket om det här och
jag tror att det har varit jättebra och det går framåt.
Det har klagats endel på att man ska bygga på kalfjäll och i Ullådalen, som ligger väster
om vägen. Vi håller oss vid Rödkullen. Den största utbyggnaden kommer att ske där
det redan är utbyggt idag. I hela det här området (visar på karta den norra delen, vid Ullådalsliftarna) är det 200 tomter, jättestora, de vänder sig till en lite rikare köpare. Vi på
6NL6WDUDUEHWDULQWHVnP\FNHWPHGWRPWHUPHQ0DQNDQYlOVHVRPVnDWWKHODGHQKlU
I|UVlOMQLQJHQVRPVWnUI|U¿QDQVLHULQJHQDYKHODLQIUDVWUXNWXUSURMHNWHW6nEOLULQWHGHJRGkända, så blir inte projektet av som det är tänkt.
När man har chans att se bebyggelse av fastigheter anpassas till skidåkningen tar man
beslut till att bygga liftar. I västra Björnen har man runt 150 miljoner kronor i investeringar
DYOLIWDURFKQHUIDUWHUPHQLGHWKlURPUnGHWVnlUGHWLQYHVWHULQJDUSnPLOMRQHU
kronor som faller många till gagn, även bybor och jobbtillfällen.
Jag tror det är långt bort innan det börjar byggas, till sin fördel för det ska ju göras så bra
som möjligt.
Karin S: Vågar du sia om någon tid?
Christer L: Nä.
Karin S: 0nOHWlULDOODIDOODWWGHWDOMSODQHUQDVNDE|UMDDQWDVLQRPHWWRFKHWWKDOYWWLOOWYn
år.
44
Bilaga 3
Christer L: Det är väl sen det kommer att gå lite trögare, jag tror inte det kommer att vara
onormalt heller.
0.%PLOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJHQNRPPHUDWWKDVWRUEHW\GHOVHRFKGHQVNDOlPQDVLQ
när den första detaljplanen tas upp.
Karin N: På vilken tomt ville de bygga först?
Christer L:0DQYLOOMXE|UMDVlOMDKlUYLG8OOnGDOVOLIWDUQDVnIRUWVRPP|MOLJW0DQKDU
N|SDUHUHGDQLGDJ0DQNDQMlPI|UDPHGRPUnGHQVRP+DIMlOO7U\VLORFK/LOOHKDPPHU
man ser mycket norrmän som är spekulanter.
0DQI|UVWnULQWHKXU´'XEDLDNWLJW´ODQGHWLYlVWlUPDQSULRULWHUDUIMlOOVWXJDQVnK|JW'HW
VlOMVWRPWHUVRPlUNYPI|UPLOMRQHU6lOMHUYLHQWRPWKlUI|UPLOMRQHUlUGHW
jättedyrt.
Karin S:'H¿QDVWHWRPWHUQDVRPNRPPXQHQJMRUWLRUGQLQJSn7RWWK\OODQGHVnOGHVDY
kommunen för 500 000 och nu säljs dem för en miljon ungefär och det är jätte dyrt.
Christer L: Jag läste i norska Dagens Industri förra veckan då var det en mäklare som
satt ut en annons på en helsida, ”Jag vill köpa en tomt i fjällen”. Det är väl ingen nyhet att
GHW¿QQVHWWEHKRY9LOOSHUVRQHUVRP'lKOLHVDWVDVnHQRUPWPHGSHQJDUSnDWWE\JJDXWVn
GHWlUNODUWDWWPDQDQVHUDWWGHW¿QQVHQPDUNQDGI|UGHW9LKDULQWHWDJLWSnRVVDWWYLVND
bygga ut, utan vi anpassar ju oss. Vi funkar väl lite som en handbroms i projektet också.
0DQPlUNHUMXSnHQVnQVWRU¿QDQVPDQVRP'lKOLHDWWKDQEDUDYLOOVlOMDRFKNDQVNH
LQWHlUVnLQVDWWLE\JJSURFHVVHQKHOOHU0nQJDWURUDWWPDQNDQWDHQGHWDOMSODQRFKXWRFK
E\JJDRFKVHULQWHVNLOOQDGSnE\JJKDQGOLQJDURFKGHWDOMSODQHU0
Karin S: Just det.
Christer L: Där får väl jag hoppa in och peka lite kanske.
Karin S: Och så är ju SkiStar mycket mer lokalförankrad i hur man jobbar än en exploatör som kommer utifrån. Det gäller ju för en lokal aktör att inte bränna ut sig.
Christer L: 0nQJDH[SORDW|UHULcUHKDUNRPPLWKLWE\JJWWMlQDWSHQJDURFKGUDJLWKlULfrån. Det ser man inte med Dählie som har funnits här i 10 år. Dem har väldigt gott rykte
och har skött sig jättebra.
Så det går framåt det här projektet. Det som görs nu då är detaljplanerna som jobbas framåt
och sista månaderna har vi hållit på med att se över hur vi ska börja och mer detaljerat sett
över nedfarterna.
Karin N: Så ni jobbar med detaljplanerna för nedfarterna och Björn (Reuterswärd, f.d.
stadsarkitekt i Åre kommun) ritar tomterna?
45
Christer L: Ja han har fokuserat på de här områdena först (pekar på karta), men det hänger ihop med att om vi bestämmer oss för vart vi vill ha nerfarter och liftar så kan ju resten
komma sen. Vi tar hjälp av en konsult, International Alpin Design, som är väldigt duktig,
GHMREEDU|YHUKHODYlUOGHQ'HKDUYDULWPHGLcUHVHGDQWDOHW'HDUEHWDUPHGDWW
J|UDÀ|GHVEHUlNQLQJDURFKNROODUSnKXUPnQJDElGGDUVRPEHK|YV
Krasst sagt det enda vi är intresserade av i det här projektet är Rödkullens centrum.
Karin N: Där parkeringen är idag?
Christer L: 3UHFLV'HWYLYLOOQnOLWHGlUlUDWWInHQ6lOHQ/LQGYDOOHQNlQVODPHGVNLOodges och allt vad det innebär. Så många bäddar kommer att hamna där, det blir cirka 600
lägenheter
Karin S: Hur är fallet här?.
Christer L: )DOOHW"-RKlUQHUHYLVDUSnNDUWDQGHWJUnDlUGHWVRP¿QQVLGDJ'RPKlU
(International Alpine design) ska egentligen inte syssla med fastigheter, men har kommit
med ett förslag på hur man kan placera ut så här många lägenheter. Det kommer inte att bli
så här, men det är ju ändå lite saker vi går in i vi måste ju ändå bestämma genom att detaljplanerna jobbas fram .
Vi kollar även på den “berömda” anslutningen med lift till Tegefjäll. Åres skidområde sitWHUMXLQWHLKRS'HQKDUGHWYDULWSnWDORPVHGDQ'lUKlQJHUDOOWSnPDUNlJDUHQRFK
deras yttranden att de inte vill bygga ut.
Karin S:'HWlUHQOLWHNlQVOLJIUnJD(WWVWRUWSUREOHPlUMXVWVNLIWHQDVRPYLSUDWDGHRP
tidigare idag. Som du ser på kartan så är det ju ganska många man passerar när man ska
bort till Tegefjäll.
Christer L: 3UHFLV9LSn6NL6WDUEHWDODUXWDUUHQGHWLOOPDUNlJDUHEDUDLcUHRPUnGHW9DUDYGHPKDUG|GVERQXQGHUVLJVnFLUNDVW\FNHQEOLUGHWWRWDOW'HInUDY
omsättningen, så många tjänar ganska mycket pengar på att arrendera ut sin mark.
Karin N: Det blir lite som ett slags jordbruk då eller?
Christer L: Ja det skulle man kunna kalla det.
Karin N: 2POLIWHQNRPPHUJnQHUHLIUnQYlJHQ(NRPPHUQLDWWE\JJDSDUNHULQJGlU
nere då också?
Christer L:9lJHQJnUMXVnKlUQXYLVDUSnNDUWD+lUXSSHYLGSDUNHULQJHQVn¿QQV
idag en värmestuga, en restaurang, skiduthyrning och några barnliftar. Största delen här
(visar på karta norr om parkeringen) består av pistmaskinsgarage och allt detta vill man
À\WWDKLWQHUYLVDWSnNDUWDI|UDWWInERUWGHWLIUnQYHUNVDPKHWHQ
Karin N:0DQEHK|YHUYlOKDGHWUHODWLYWSODWWRFNVnI|UDWWE\JJD"
46
Christer L: Ja det är ju egentligen det här området (visat på karta) som det handlar om
MXVWQX0DQKDUJMRUWQnJRQVRUWV]RQLQGHOQLQJLGDJlUEDQRPUnGHWVnKlUVWRUWRFKQX
XWYLGJDUPDQGHWVnGHWEOLUVnVWRUWYLVDUSnNDUWDQ0DQ|NDUGHWKlUSULPlUVNLGRPUndet.
Karin N: Är det där borta i Bräcke?
Christer L: Ja man kommer ut i parkområdet med en ny lift, jag säger man kommer, det
är väl om det skulle bli i sin perfekta utbyggnad.
Karin N: Ok
Christer L: 2PYLWLWWDUWLOOEDNDWLOOYlVWUD%M|UQHQDQWRJVHQGHWDOMSODQIRONVlJHU
DWW6NL6WDULQWHE\JJHUQ\DOLIWDUGHW¿QQVMXEHKRYOLWH|YHUDOOWPHQPDQInUNROODYDGVRP
behöver göras först. Här har vi lagt ner 50 miljoner innan första huset är byggt på utredningar om vart det blir bra att lägga liften och vart det behövs snökanon system, det är den
takten det kommer att följa här också.
Karin N: -DJOlVWHLSODQSURJUDPPHWDWWGHWVNXOOHJnHQJRQGROOLIWIUnQ(
Christer L: 'HWKDUYDULWWDQNDURPDQVOXWQLQJDUYLG(RPUnGHWPHQVRPLQWHKDUYDULW
så bra. Den är ganska struken, delvis på grund av det går inte att åka skidor dit ner, det är
alldeles för brant. Det är väl ingen omöjlighet att bygga den, men det blir väldigt dyrt. Det
¿QQVLQJHWLQWUHVVHI|UGHWRFKVHQlUGHWHQG\UOLIWI|UGHQOLOODVNLGnNQLQJHQRFKVHQKDU
vi jobbat med ett gondolprojekt i västra Björnen området, som inte har gått framåt så bra
SnJUXQGDYWUD¿NYHUNHWEODQGDQQDW
Karin N: Kommer exploateringen påverka avrinningen från berget och hur blir det med
vatten och avlopp?
Christer L: (QVnGDQKlUH[SORDWHULQJSnYHUNDUDEVROXWDYULQQLQJVRPUnGHQD'HWNUlYHU
en ny VA-lösning. Det ska ju också tänkas på att Åre är ju erosionskänsligt i sig, så man
bör göra en mer noggrann analys av till exempel trumdimensioneringar och liknande tekniska projekteringsfrågor.
Karin S: Dagvattenstrategier bland annat.
Christer Larsson: Ja och sedimentationsdammar och lagringsmagasin. Rödkullen är
inget stort avrinnings område i sig, men ändå.
Karin N: 'HW¿QQVYlOQnJUDElFNDU"
Christer L: -DGHW¿QQVGHWPHQGHWlULQJDVW|UUHLMlPI|UHOVHPHGDQGUD6HQWURUMDJDWW
GHW¿QQVHQGHOYDWWHQWlNWHUKlUYLVDUSnNDUWDVRPGHWlUOLWHLQWUHVVDQWDWWVHSnKXUGH
skulle kunna påverkas om man tänker på bland annat bergvärme.
47
Karin S: Vi har ju precis satt igång översiktsplanearbetet och där är en jättestor grundläggande del att ta fram en VA-plan, vattenförsörjningsplan och kartlägga vattentäkter. Hur
YLNWLJDGRPlURFKYDUW¿QQVGHWDOWHUQDWLYDYDWWHQWlNWHURPHQH[SORDWHULQJlUVnYLNWLJVn
PDQPnVWHJHXSSHQYDWWHQWlFNWRFKRPPDQGnPnVWHÀ\WWDGHQWLOOHWWDQQDWVWlOOH
Christer L: Kollar man något på fjärrvärmelösningar i en översiktsplanen?
Karin S: Det har vi inte gjort, men det kanske skulle vara något att rycka tag i. Vi har ju
precis kickat igång VA delen igår.
Christer L: Det är ju visserligen inte kommunen direkt som håller i det utan Jämtkraft.
Karin S: Fast kommunen är delägare.
Karin N: Vad är det här? (pekar på karta)
Christer L: Det här är en analyskarta, en slope analysis, som visar vart det lutar.
Karin S: Stämmer den överrens med tankarna på nedfarter?
Christer L: Nja, ungefär de har nog mest valt de så här. Jag är inte helt säker på hur det
blir.
Karin N: Ok.
Christer L: Vi kommer att försöka beställa en geoteknisk undersökning nu i sommar. Det
lUYlOHJHQWOLJHQQnJRWXWDYGHWI|UVWDPDQVNDJ|UDQlUPDQE|UMDUSnHQGHWDOMSODQ(IWHUsom man ofta väljer vart vägar ska gå efter om det går att köra på marken.
Karin S: Det (geoteknisk undersökning) har vi alltid krav på att det ska göras vid detaljplaner, ibland kan det bli innan de får bygglov. Det är lite sent kanske?
Christer L:0DQVlJHURIWDDWWGHWlUJMRUWHQJHRWHNQLVNXQGHUV|NQLQJLGHWDOMSODQHDUEHtet.
Karin S: Fördelen nu är att vi har vår gamla stadsarkitekt Björn (Reuterswärd) har varit
GHWOlQJHKlURFKNDQRWUROLJWP\FNHWKDQlUVRPHWWELEOLRWHN+DQYHWYDGGHW¿QQVI|U
olika bergarter på olika ställen till exempel.
Christer L: På tal om något annat, här (visar på karta) är vårt största vatten magasinering
för snötillverkning, 250 tusen kubik. Den är byggd som en kraftverksdam, den följer länsVW\UHOVHQVHJQDEHVLNWQLQJVNUDYNRQVHNYHQVNODVVL¿FHULQJ
Karin S: Det blir aldrig något problem med att vattnet tar slut?
48
Christer L: 0DQSXPSDUXSSVRPPDUWLGIUnQVM|QRFKOnWHUGHWULQQDXQGHUVMlOYWU\FN
För att kunna lägga konstsnö.
Karin S: Känns det som om du har fått den information som du behöver?
Karin N: Absolut det har jag!
Christer L: Ska vi åka och kolla lite i Rödkullen?
Karin N: Gärna!
På plats i Rödkullen spelades inte intervjun in, men minnesanteckningar togs för att hjälpa
I|UIDWWDUHQXQGHUDUEHWHWVJnQJ,QIRUPDWLRQVRPLQWH¿QQVGRNXPHQWHUDGVNULIWOLJWKDUHM
använts i slutprodukten av denna studie.
49
Bilaga 4
Mailkonveration med Massimo Cati, arkitekt på länsstyrelsen i Jämtlandslän
2012-08-28
Karin N:Hur tänker ni på länsstyrelsen vid granskning av planer i naturområden?
0DVVLPR & 1lU YL JUDQVNDU SODQHUQD MDJ DQWDU DWW GX PHQDU GHWDOMSODQHU RFK LQWH
översiktsplaner, men principerna som vi följer och vårt arbetssätt är lika) har länsstyrelsen
särskilda ansvarsområden att beakta. Vi är skyldiga att särskilt bevaka att riksintressen
tillgodoses, att miljökvalitetsnormer följs, att eventuell mellankommunal samordning sker
på lämpligt sätt, att strandskyddet upphävs i linje med gällande bestämmelser samt att
hänsyn tas till hälsa och säkerhet.
Några av dessa allmänna intressen kan beröra naturområden, t.ex. områden av riksintresse
I|UQDWXUYnUGHQHQOLJWNDS1DWXUDRPUnGHQHOOHUVWUDQGVN\GGHW2PHQSODQEHU|U
direkt eller indirekt ett område som är av riksintresse för naturvård, vi försöker att få ett
bra planeringsunderlag (oftast i form av en naturinventering) som hjälpmedel för att kunna
EHG|PDYLONDRPUnGHQlUPHVWYlUGHIXOODXUQDWXUYnUGV\QSXQNW0HGQDWXUYLQYHQWHULQJHQ
som underlag kan vi ställa krav och undanta vissa områden från exploatering eller kräva
att vissa skyddsåtgärder (t.ex. skyddsavstånd, förbjud att gallra osv.) fastställs genom
planbestämmelser. Under planprocessen hämtar vi in även underlag/synpunkter från
länsstyrelsens naturvårdsenhet. Om planens påverkan bedöms som oacceptabel för de
naturvärdena som riksintresset vill skydda, kan länsstyrelsen upphäva detaljplanen.
*HQHUHOOWPDQVWUlYDUHIWHUDWWHQGHWDOMSODQXWIRUPDVVnDWWGHW¿QQVHQDFFHSWDEHOEDODQV
mellan intresset att exploatera ett område och det allmänna intresset att skydda och bevara
eventuella värdefulla naturmiljöer inom eller i anslutning till området.
Karin N: Vad tänker ni angående Rödkulle projektet?
0DVVLPR & 9DG JlOOHU 5|GNXOOH SURMHNWHW KDU YL InWW Sn UHPLVV HWW SODQSURJUDP VRP
är en översiktslig skiss över den tänkta exploateringen inom ett område. Bifogar vårt
samrådsyttrande som belyser vilka frågor är viktiga att utreda inför kommande detaljplaner
i området. Där står bl.a. att man avvaktar resultatet av naturinventeringen för att ta ställning
till vissa frågor och att kommande detaljplaner ska visa vilka åtgärder man vidtar för att
undvika negativ påverkan på riksintresset för naturvård och Natura 2000 område Åresjön.”
50
Bilaga 4
Länsstyrelsens yttrande till Planprogram över Rödkulleområdet
Kulturmiljöns riksintresse
/lQVVW\UHOVHQJ|ULQXOlJHWEHG|PQLQJHQDWWGHQI|UHVODJQDXWE\JJQDGHQLQWHVNDGDUGHWWD
intresse påtagligt. Inför kommande detaljplaner är det lämpligt att landskapspåverkan utreds
närmare, t.ex. genom fotomontage. Även om ambitionen är att den nya bebyggelsen inte ska
V\QDVQHUHLGDOJnQJHQVnYLVDUÀHUDH[HPSHODWWKXVEDNRPVNRJVULGnHUPHGWLGHQKDUHQ
tendens att bli högre och sticka upp mer och mer. Även konsekvenserna av den föreslagna
OLIWHQYLG(E|UXWUHGDVRFKEHVNULYDV8WIRUPQLQJHQDY´-lPWODQGVJnUGHQ´LRPUnGH
bör hämta inspiration från Åredalen, inte Härjedalen som i bildexemplet.
Friluftslivets riksintresse: Konsekvenserna för friluftslivet bör redovisas. Vilka områden
är viktiga och varför. Vilka konsekvenser medför planen? Hur påverkas upplevelsen av
kalfjället i områdets norra del?
Naturvårdens riksintresse och Natura 2000
Åresjön omfattas av dessa. Kommande detaljplaner ska redovisa vilka skyddsåtgärder som
ska vidtas.
Rennäringens riksintresse
Även om exploateringen inte berör detta riksintresse direkt, så bör eventuella effekter
beskrivas. Samråd bör ske med Kalls sameby så tidigt som möjligt.
Det saknas en karta över riksintressenas utbredning i programmet.
0LOM|NYDOLWHWVQRUPHU
, NRPPDQGH 0.% VND lYHQ HYHQWXHOOD NRQVHNYHQVHU I|U PLOM|NYDOLWHWVQRUPHU I|U YDWWHQ
belysas.
Strandskydd
I planhandlingarna anges att naturmark med en bredd av minst 10 meter efter bäckarna ska
skapas. Det är svårt att i ett så tidigt skede avgöra om detta avstånd är tillräckligt för att
VlNHUVWlOODVWUDQGVN\GGHWVV\IWH/lQVVW\UHOVHQDYYDNWDUNRPPDQGHQDWXULQYHQWHULQJRFK
andra utredningar (hydrologi, skredrisker m.m.).
Hälsa och säkerhet
Det är positivt att ras och skredrisker uppmärksammas i handlingarna och att kommande
XWUHGQLQJDU NODUOlJJHU GHVVD IUnJRU RFK RPUnGHWV K\GURORJL /lQVVW\UHOVHQ DYYDNWDU
underlag för att kun-na granska dessa risker och behov av riskreducerande åtgärder i
kommande detaljplaner. I juni 2010 drabbades området av stor nederbörd, vilket ledde till
RPIDWWDQGH HURVLRQ 2YDQI|U RPUnGHW ¿QQV lQQX EUDQWDUH WHUUlQJ PHG OXWQLQJ |YHU och moränmark med risk för moränras. Områ-det måste utformas med hänsyn till förändrat
NOLPDW (XURSDYlJHQ lU WUDQVSRUWOHG I|U IDUOLJW JRGV 'HWWD VND EHO\VDV RFK SnYHUND GHQ
komman-de detaljplaneringen.
51
Bilaga 4
gYHUVLNWVSODQHULQJ
Planprogrammet upprättades eftersom gällande fördjupad översiktsplan för Åredalen bedöms
som inaktuell. I planhandlingarna saknas ett tydligt ställningstagande om vilka frågor som är
LQDNWXHOOD RFK YDUI|U RFK YLOND NRQWDNW\WRU VRP ¿QQV PHG DQGUD NRPPXQDOD PnO I|UXWRP
9LVLRQ /lQVVW\UHOVHQ HIWHUO\VHU HWW EUHGDUH SHUVSHNWLY GlU DOOPlQQD IUnJRU YlJV RFK
prioriteras. Den naturliga arenan för detta är den kommuntäckande översiktsplanen. Den är mer
lQnUJDPPDORFKWLOOVWRUDGHODULQDNWXHOO(Q´PRVDLN´DYROLNDI|UGMXSDGH|YHUVLNWVSODQHU
riskerar att leda till obalans i kommunens olika delar och att försvåra det strategiska arbetet där
kommunens vision/mål möter och styr den långsiktiga fysiska planeringen.
)RUQOlPQLQJDU2PUnGHWLQYHQWHUDGHVSnIRUQOlPQLQJDUI|UFDnUVHGDQ'HVVDLQYHQWHULQJDU
var övergripande och på intet sätt heltäckande. Sedan dess har ett antal lämningar fått status som
IDVWDIRUQOlPQLQJDU,QRPGHÀHVWDXWE\JJQDGVRPUnGHQNUlYVDUNHRORJLVNDXWUHGQLQJDU'HWWD
ska anges i de kommande planbeskrivningarna. Skrivningen på sidan 5 om vad som lagmässigt
JlOOHUI|UGHWInQJVWJURSV\VWHPVRP¿QQVLQRPSODQRPUnGHWlUVYnUEHJULSOLJRFKIHODNWLJ
Natur
Kommande naturvårdsinventering ska fokusera även på artskyddsförordningen. Kommande
detaljplaner bör ta hänsyn till inventeringens resultat. Genomförandet av planerna kan komma
att kräva dispens från denna förordning. All dikning i våtmark, t.ex. för vägar och byggnader är
WLOOVWnQGVSOLNWLJPDUNDYYDWWQLQJHQOLJW0%
7UD¿N
8WE\JJQDGHQNRPPHUDWWJHQHUHUDDYVHYlUW|NDGHWUD¿NPlQJGHU5HGDQLGDJlU8OOnGDOVYlJHQ
under vissa tider mycket hårt belastad. Utbyggnaden av området föranleder därför en ombyggnad
DYEnGHYlJHQRFKNRUVQLQJHQPRW('HW¿QQVGRFNLQJDPHGHOI|UGHVVDnWJlUGHULJlOODQGH
/lQVWUDQVSRUWSODQ ± I|U -lPWODQGV OlQ )UnQ RFK PHG lU 5HJLRQI|UEXQGHW
-lPWODQGV OlQ DQVYDULJ I|U /lQVWUDQVSRUWSODQHQ /lQVVW\UHOVHQ VHU HUIDUHQKHWVPlVVLJW LQJD
möjligheter till omprioriteringar till förmån för Ullådalsvägen.
0LOM|VN\GGYDWWHQRFKDYORSS
Det är av största vikt att VA-utredningen får ett brett perspektiv. Den ska omfatta
dricksvattenförsörjning med skydd, dagvattenhantering och avloppsnät med pumpstationer
och skydd vid bräddning. Hur ska kommunens avloppsnät och -verk klara detta? Frågan om
vem som ska bygga och på sikt vara huvudman för systemet är vik-tig. Rödkulleprojektet bör
införlivas i en VA-plan för hela Åre.
Vattenskydd
'HPHWRGHUVRPQlPQVI|UEHJUlQVQLQJDYVW|UWÀRGHURFKVODPlUHWWPnVWH,YDUMHGHWDOMSODQE|U
utredas om permanenta lösningar, t.ex. sedimentationsdammar, behövs. Bergvärmeborrningar
E|ULQWHWLOOnWDVPHGWDQNHSnVN\GGHWDY(QJODQGVYLNHQVYDWWHQWlNW
Uppvärmning:
Uppvärmningsalternativ som minskar elförbrukningen och beroendet av fossil energi bör eftersträvas. Fjärrvärme och gemensam närvärme är därför positivt.
52