AllergiFakta 2011webb.pdf

Allergifakta 2011
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
pg 90 03 74-0
Ämnet för årets tema, Eksem, är mång­
facetterat. Det är en sjukdom som yttrar sig
på olika vis och som har varierande orsa­
ker. Den har också stor inverkan på män­
niskors liv, både fysiskt och psykiskt. Här
tar vi upp frågan varför man får eksem, nya
rön om en viss gens betydelse och eksem
som arbetssjukdom.
På sjukhus och forskningsinstitut runt
om i landet pågår mycket intressant forsk­
ning om de allergiska sjukdomarna. En stor
del av forskningen kan utföras tack vare
bidrag från Stiftelsen Astma- och Allergi­
förbundets Forskningsfond. I denna skrift
presenteras några projekt som kommit en
bit på väg och de som fått pengar vid den
senaste utdelningen.
Här kan du också slå upp statistikupp­
gifter i avsnittet Allergi i siffror.
Allergifakta
2011
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
pg 90 03 74-0
Tema: Eksem
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
astma- och
allergiförbundet
astma- och
allergiförbundet
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
info@ astmaoallergiforbundet.se
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
info@ astmaoallergiforbundet.se
allergifakta 2011
•
Innehåll
4Därför får vi eksem
Carl-Fredrik Wahlgren
9
Filaggrin – ett protein med betydelse för huden
Maria Bradley och Mårten Winge
12
Eksem av arbetet
Carola Lidén
16
Stress särskilt farligt för allergiker
Forskare: Caroline Olgart Höglund
22
Så mår barn med pollenallergi
Forskare: Hampus Kiotseridis
26
Många avstår från värktabletter i onödan
Forskare: Barbro Dahlén
29
Allergi i siffror
Så många har astma och allergi
39
Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
produktionsfakta
utgivare
Astma- och Allergiförbundet samt
Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
grafisk form & repro
Losita Design, www.lositadesign.se
redaktör
Lena Granström
tryck Åtta45 2011
omslagsbild
Arnaldur Halldorsson
2
referensgrupp för Allergi i siffror: professor Bo Lundbäck,
professor Magnus Wickman och docent Åke Svensson
förord
att leva med eksem påverkar det dagliga livet mycket, både praktiskt och psykiskt. Det visar livskvalitetsundersökningar och det kan många av Astma- och
Allergiförbundets medlemmar vittna om. Det är därför hoppfullt att det pågår
forskning som lär oss mer om vad det egentligen är som orsakar eksem och hur
det bäst kan behandlas.
Det är också värdefullt med den forskning som leder fram till bättre säkerhet
vid användning av produkter som kan leda till eksem. Sverige har varit, och är,
ledande inom EU för att få till stånd regler kring till exempel nickel, som är den
vanligaste orsaken till kontakteksem.
Forskningsbehovet kring de allergiska sjukdomarna är stort, det är så mycket vi ännu inte vet och hela tiden drabbas nya barn av eksem och andra typer av
allergi som begränsar deras liv. Genom Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets
Forskningsfond stödjer Astma- och Allergiförbundet varje år en rad angelägna
forskningsprojekt. Förbundet och fonden vill framför allt främja forskning som
skapar säkra medicinska underlag för åtgärder som underlättar tillvaron för
människor med allergi och annan överkänslighet.
Vilka projekt som fått del av forskningsfondens anslag i år hittar du i denna
skrift. Dessutom kan du läsa om hur långt några av de projekt som fått pengar
tidigare år har kommit.
Du kan vara med och hjälpa forskarna att söka fortsatt kunskap genom att ge
bidrag till Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.
Ingalill Bjöörn
Ordförande
Astma- och Allergiförbundet
Britta Andersson
Ordförande
Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
3
foto xxxxxxxxxx
4
därför får vi
eksem
eksem är ett sätt för huden att reagera vid påfrestning. genom att
klia oss ska det inkräktande ämnet rivas bort. men, det som en gång var
ändamålsenligt har blivit en plåga.
E
foto colourbox
ksem är en form av inflammation i huden där
klåda är det dominerande symtomet. Vid mikroskopisk undersökning av ett vävnadsprov från eksemhud ser man hur lymfocyter, en sorts vita blodkroppar, har invaderat både över- och läderhuden.
Ett fåtal av dessa blodkroppar ligger vilande på vakt
ute i huden redo att försvara den, medan resten –
majoriteten – snabbt förflyttas dit från lymfkörtlar
och blodbana, när fara hotar.
Eksem kan vara akut eller kroniskt. Ett akut eksem kännetecknas av rodnad, svullnad, knottror,
vätskefyllda blåsor, ytliga hudsår och intorkande
skorpor. Ibland uppstår vätskning, huden ”kokar
över”, vilket är den ursprungliga innebörden av det
grekiska ordet ekzema.
Ett kroniskt eksem kännetecknas av rodnad,
knottror, större upphöjda platåer (plack), fjällning
och sprickor.
När man river på eksemet uppstår rivmärken
och ibland tids nog en så kallad licheni­­­­­­f­i­ering, det
vill säga en förgrovad, förtjockad, rodnad, fjällande
hud, som påminner om ”elefanthud”.
Eksem indelas i olika former, till exempel
kontak­teksem (allergiskt, irritativt), atopiskt eksem
(böjveckseksem), seborroiskt eksem (”mjälleksem”),
nummulärt (myntformat) eksem, blöjeksem, stas­
eksem (underbenseksem på grund av bensvullnad)
och neurodermatit. Det sistnämnda är en sorts eksem där rivning spelar stor roll för att framkalla och
underhålla eksemet. Ytterligare en indelningsgrund
är efter var eksemet sitter, till exempel handeksem
eller ansiktseksem.
Mekanismen bakom eksem är detaljerat klarlagd
enbart för en av eksemformerna, nämligen allergiskt kontakteksem, där en allergi mot en eller flera
kemikalier som hamnar på hudytan framkallar eksemet.
Lapptest (epikutantest) används för att diagnostisera denna form av eksem.
Atopiskt eksem beror på en kombination av ärft5
•
Ett kroniskt
eksem känne­
tecknas
av rodnad,
knottror,
större upphöjda platåer
fjällning och
sprickor.
liga faktorer och miljöfaktorer. Pricktest används
ibland för att påvisa allergi, till exempel mot ko­
mjölk och ägg, vid atopiskt eksem hos småbarn.
Men majoriteten av barn med atopiskt eksem saknar födo­ämnesallergi.
hur vanligt är eksem?
Eksem är en folksjukdom. Cirka tio procent av
be­
folkningen har någon gång under ett års tid
handeksem. Kvinnor drabbas oftare än män (12
procent jämfört med 7 procent). Atopiskt eksem
förekommer hos cirka 20 procent av svenska barn
och hos 1–3 procent av vuxna. I en färsk tysk studie undersöktes 48 665 personer av hudläkare för
att kartlägga förekomsten av hudsjukdomar hos
vuxna i arbetslivet, nio procent hade kontakteksem,
tre procent hade mjälleksem och drygt en procent
atopiskt eksem.
tveksam nytta av eksem
Eksem är ett av hudens sätt att reagera vid någon
form av påfrestning. Det finns flera andra sätt som
huden kan reagera med, till exempel nässelutslag
(urtikaria). Båda rör sig om hudinflammationer.
Vid eksem har lymfocyter aktiverats, medan nässelutslag orsakas av aktiverade mastceller. Utslagen ser
helt olika ut. Eksem är mer stationärt, fjällar och har
rivmärken, medan nässelutslagen flyttar på sig och
saknar fjällning och rivmärken.
Eksem förekommer hos många däggdjur och
foto linda forsell
•
Eksem är inte
en psykosomatisk sjukdom,
men stress
kan vara en
försämrande
faktor bland
många andra.
6
är ett sätt för kroppen att försvara sig mot främmande inkräktande produkter, till exempel parasiter (skabb, löss insekter), partiklar (fibrer, växtdelar,
kemikalier) och olika smittämnen (bakterier, virus
och svampar).
Exempelvis producerar stafylokocker på hudytan ett gift som kan framkalla eksem, inte minst
hos den som har anlag för atopiskt eksem. Danska
forskare har visat att en enstaka pensling av huden
med stafylokockgift kan framkalla ett ilsket eksem,
som kan sitta i under flera veckor. Ytterligare ett
exempel är ytliga svampinfektioner, som kan ge eksemlika kliande utslag, vilka är kroppens försök att
avvärja svampinfektionen.
Mollusker är en vanlig, ofarlig virusinfektion i
huden hos småbarn. Ibland blir en mollusk plötsligt
röd, svullen och irriterad. Det kan skapa oro hos
föräldrar, men är ofta ett tecken på att kroppens immunförsvar vaknat för att ta itu med molluskerna
och göra sig av med dem tack vara en eksemliknande reaktion. I vissa situationer kan vi alltså ha nytta
av att kunna reagera med eksem, men i de flesta fall
gör eksemet bara skada.
varför måste eksem klia?
Vid eksem framkallas en inflammation som ger
klåda, vilket i sin tur leder till rivning. Kroppens
avsikt är att det inkräktande ämnet, vare sig det rör
sig om stafylokockgift, skabbkvalster eller irriterande växtfiber, ska rivas bort. Tyvärr fungerar detta
sällan vid de former av eksem som idag är vanliga.
Tvärtom försämrar rivningen som regel eksemet, så
att huden skadas ytterligare, varvid inflammationen
förvärras, klådan ökar och därmed rivningen. Man
brukar tala om att det uppstår en ond klåd-rivcirkel.
Man vet fortfarande inte exakt vilka ämnen
som framkallar eksemklådan, även om förståelsen
har ökat avsevärt under de senaste 20 åren. Hudens
hornceller fungerar tillsammans med våra ytliga
hudnerver som klådreceptorer. De samarbetar i ett
heltäckande nätverk. När hudcellerna irriteras genom inverkan av kemikalier, textilfibrer, förändringar i hudtemperatur eller hudytans surhetsgrad,
frisätts ämnen som aktiverar hudnerverna, vilket
ger klåda. Hudnerverna kan också aktiveras av andra celler, till exempel mastceller eller immunförsvarets celler.
Lymfocyterna som invaderat huden producerar
olika inflammationsframkallande produkter, som
kan framkalla klåda. Svenska forskare har visat att
exempelvis interleukin-2 och interleukin-31 (en typ
av små proteiner som produceras av immunförsvaret och fungerar som signalmolekyler mellan celler)
kan spela roll för klådans uppkomst vid atopiskt eksem.
Genom att behandla med exempelvis kortisonkräm kan bildandet av dessa ämnen stoppas, så att
klådan upphör. Däremot hjälper antihistaminer inte
så bra mot eksemklåda. Smärta i huden på grund av
sår och sprickor vid eksem är ett underskattat problem, men förmedlas av andra nervtrådar än klåda.
Idag vet man att klåda och smärta är helt olika förnimmelser, som aktiverar olika delar av hjärnan och
som måste behandlas på olika sätt. Till skillnad mot
smärta och smärtstillande läkemedel har man tyvärr
ännu inte lyckats att framställa ett läkemedel som
lindrar all form av klåda, oavsett vad den beror på.
god hudbarriär av största vikt
En skadad hudbarriär kan uppstå genom slitage av
huden på grund av upprepad vatten- och kemikalie­
kontakt eller till följd av ärftlig eller miljöfram­kallad
7
•
Idag vet man
att klåda
och smärta
är helt olika
förnimmelser, som måste behandlas
på olika sätt.
brist på vissa ämnen i hornlagret, exempelvis ägg­
viteämnet filaggrin. Den trasiga hudbarriären til�låter att skadliga ämnen (allergener, irriterande
ämnen, mikroorganismer) lättare kan tränga in och
skada hudcellerna och nervtrådarna, som då för­
söker försvara sig med hjälp av en eksemreaktion.
En mycket viktig del i behandlingen av eksem är
därför att återställa hudbarriären genom att undvika kontakt med vatten och kemikalier (inklusive
tvålar och schampon), samt att smörja huden med
uppmjukande/mjukgörande medel.
stress och eksem
Nervsystemet har ett nära samarbete med vårt immunförsvar och vår hud med dess blodkärl och celler, vilket förklarar den negativa effekten av stress
vid vissa former av eksem. Eksem är inte en psykosomatisk sjukdom, men stress kan vara en försämrande faktor bland många andra. Det är välkänt att
till exempel atopiskt eksem och neurodermatit kan
försämras av emotionell stress och anspänning.
En tonåring eller vuxen med atopiskt eksem kan
därför ha nytta av att lära sig att hantera stress och
anspänning. Det kan ske genom eksemskola, stödjande samtal, avslappningsövningar eller kognitiv
beteendeterapi. Betydelsen av stress som försämrande faktor ska inte överbetonas, men är ibland uppenbar hos äldre barn, tonåringar och vuxna, exempelvis vid konflikter och livskriser.
Det är viktigt att poängtera att småbarn med eksem inte är mer stressade eller har högre halter av
stresshormoner än andra barn.
eksemskola
I en studie av småbarn med eksem visades att 20
minuters daglig hudmassage under en månad minskade ängslan och eksem bättre än vanlig, snabb,
rutinmässig insmörjning av huden. Slutsatsen är att
föräldrar bör ta tillfället i akt att använda kroppskontakten i samband med smörjningen av huden
som något positivt, som inte bör stökas över på kortast tänkbara tid.
Flera stora europeiska undersökningar visar att
barn vars föräldrar deltagit i eksemskola har lättare
att leva med sitt eksem, får en förbättrad livskvalitet
och mindre ofta behöver söka sjukvård. Många hudoch barnläkare kan erbjuda eksemskola.
• text carl-fredrik wahlgren
Carl-Fredrik Wahlgren är professor och överläkare
vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset
Solna.
•
20 minuters daglig
hudmassage under
en månad minskade
ängslan och eksem
bättre än vanlig,
snabb, rutinmässig
insmörjning av huden.
8
Filaggrin –
ett protein
med betydelse för huden
forskning har visat att ärftlighet spelar en viktig roll vid eksem.
en muterad gen, som försämrar hudens skyddande barriär,
är en bov i dramat.
E
n normalt fungerande överhud har som primär
uppgift att vara en skyddande barriär mot den
omgivande miljön. Den ska minimera vätskeförluster och förhindra att sjukdomsorsakande ämnen
och allergiframkallande substanser tränger in.
Översta lagret av överhuden, hornlagret, består
av tätt packade hudceller. Dessa skapar en halvgenom­släpplig barriär som tillåter genomsläppning
av vissa ämnen, och samtidigt blockerar för andra.
Det har visats i flera studier att en viktig sjukdomsmekanism vid atopiskt eksem är en defekt
barriärfunktion. En hud med defekt skyddsbarriär
släpper bland annat igenom allergiframkallande
ämnen, allergener, som får immunförsvarets celler
att signalera och frisätta substanser som orsakar en
inflammation i huden.
Filaggrin är ett protein som är inblandat i utvecklingen av överhuden och som bidrar till mekanisk hållfasthet av hudbarriären. Vid nedbrytningen av filaggrin bildas Natural Moisturizing
Factors, NMF, som är viktiga för hudens fuktighetsbevarande egenskaper. Bildandet av filaggrin, och
efterföljande nedbrytning, påverkas av egenskaper
i mikromiljön som lokal surhetsgrad i huden (pH),
omgivningens fuktighetshalt och vätskeförlust genom huden.
•
filaggrin-genen
är den primära
genetiska
orsak till hudsjukdom
En mutation är en bestående förändring i cellers genetiska material, som kan föras vidare genom arv.
Mutationer i filaggrin-genen, den gen som avgör hur
proteinet ska bildas, beskrevs första gången av en irländsk forskargrupp 2006.
Det har visat sig att filaggrin-genen är den primära genetiska orsaken till en annan hudsjukdom,
Ichthyosis Vulgaris, IV, (”fiskfjällsjukan”). Denna
sjukdom kännetecknas framför allt av kraftigt torr
och fjällande hud. Patienter med atopiskt eksem
drabbas likt de med IV av torr hud och de mutationer
9
orsaken till en annan hudsjukdom.
i filaggrin-genen som hittats hos IV-patienter har
även identifierats hos 25 – 50 procent av patienter
med svårare atopiskt eksem.
Mutationerna leder till låga nivåer av, eller inget,
funktionellt protein, och därigenom kan inte proteinet utföra sina normala uppgifter. Människan har
två uppsättningar av varje gen (utöver könskromosomerna) och en mutation på ena uppsättningen ger
mildare symtom än då båda är drabbade. Man kan
till och med vara symtomfri och samtidigt bära en
mutation på ena uppsättningen, vilket är fallet hos
9 – 10 procent av den europeiska befolkningen.
Liksom vid andra multifaktoriella genetiska
sjukdomar är det ett flertal gener och även miljöfaktorer som är inblandade i sjukdomsutvecklingen av
atopiskt eksem, och generna kan tänkas ha betydelse
på egen hand eller samspela med varandra vid utvecklingen av atopiskt eksem.
mutationer vanliga i europa
En intressant fråga som väckts är varför filaggrinmutationer är så pass vanliga inom framför allt den
europeiska befolkningen. En teori är att det har
funnits en viss evolutionär fördel att bära en mutation och därigenom ha en mer genomsläpplig hudbarriär. Det kan ha inneburit en form av låggradig
”naturlig vaccinering” genom att immunförsvaret i
högre utsträckning introducerats och på så sätt har
de individer som burit på en mutation utvecklat ett
starkare skydd mot olika typer av infektioner. Detta
kan ha gett ett visst ”försprång” vid de pandemier
som drabbat stora delar av Europas befolkning.
Att bestämma när mutationerna uppstod i
mänsklighetens historia kan således hjälpa till att
10
förklara den höga förekomsten bland Europas befolkning. Typen av filaggrin-mutationer varierar
mellan olika befolkningar och studier pågår för att
kartlägga dessa variationer.
Ett exempel på att arv och miljö samspelar är
filaggrin-mutationer och kattallergi. I en nyligen
publicerad studie visade det sig att de individer som
hade filaggrin-mutation och också hade katt i hemmet vid tiden för födseln, hade en högre risk att få
atopiskt eksem jämfört med dem som hade en likadan filaggrin-mutation men ingen katt. I den aktuella studien kunde detta samband inte ses hos de
som hade hund.
Det återstår dock mycket för att utreda sambandet mellan filaggrin-mutationer och risken att utveckla allergi av olika specifika allergen.
håller nere hudens ph-värde
Överhuden har ett surt pH-värde (5,5 i normal hud).
Detta har en bakteriedödande effekt men är även
viktigt för hudbarriärens genomsläpplighet och är
en förutsättning för att viktiga enzymer i hudlagret
ska fungera optimalt. Filaggrin har en viktig roll för
hudens pH-värde då dess sura nedbrytningsprodukter, NMF, hjälper till att bibehålla ett lågt pH på
överhudens yta. Minskning av filaggrin leder därmed till en ökning av pH.
Vissa hudnedbrytande enzymer har sin högsta
aktivitet vid högre pH-värden och resulterar i en
ökad nedbrytning av hudbarriären.
Dessutom kan överanvändning av till exempel
tvål eller tvättmedel på huden ytterligare öka pHvärdet och därmed förvärra nedbrytningen av hudbarriären.
•
det är ett flertal gener och även miljö­
faktorer som är inblandade i sjukdoms­
utvecklingen av
atopiskt eksem.
filaggrin som framtida behandling
Vad har då filaggrin-mutationer för betydelse? Vid
jämförelser av orsaker till andra vanliga multifaktoriella sjukdomar framkommer att filaggrin-mutationer är en av de starkaste genetiska riskfaktorerna
vi känner till.
Kunskaper om filaggrin kan i framtiden leda till
utvecklande av nya läkemedel. Att kunna kartlägga
individers filaggrin-mutationer kan på sikt ha betydelse och ge möjligheter till mer individuella behandlingar av atopiskt eksem.
Maria Bradley är docent i dermatologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi samt Institutionen för medicin, och Mårten Winge är doktorand
vid Institutionen för medicin, båda vid Karolinska
Institutet.
foto losita garcia
• text maria bradley och mårten winge
11
Eksem
av arbetet
eksem är en av de vanligaste arbetssjukdomarna och befaras
dessutom öka. med rätt kunskap kan mycket förbättras genom lagar,
regler och information.
K
foto jan nordström/nordicphotos
ontakteksem är den vanligaste arbetsrelaterade
hudsjukdomen. Oftast drabbar det händerna,
men eksemet kan också sitta i ansiktet och på andra
delar av kroppen.
De viktigaste riskfaktorerna för handeksem är
att ha haft eksem som barn (atopiskt eksem), att ha
mycket kontakt med tvål och vatten, kemikalier och
livsmedel (våtarbete), och att ha kontaktallergi mot
nickel. Kvinnor har oftare än män handeksem och
det drabbar fler yngre än äldre. Det beror på att unga
kvinnor är mer utsatta för våtarbete och oftare har
nickelallergi.
Handeksem innebär rodnad, klåda, svullnad,
blåsor och fjällning.
Eksemet blir ofta kroniskt och kan orsaka sjukskrivning, arbetsbyte, nedsatt livskvalitet och stora
samhällskostnader. Tio procent av alla vuxna har
handeksem någon gång under ett år och 20 procent
har kontaktallergi mot något av de vanligaste allergiframkallande ämnena.
Vissa yrken innebär starkt ökad risk för handeksem och kontaktallergi. Risken är störst inom servicesektorn, vården, och tillverkningsindustrin. Exempel på riskyrken är frisör, tandläkare, kock, lokalvårdare och bilmekaniker; till exempel har upp
till 40 procent av frisörerna handeksem. Risken för
handeksem och kontaktallergi kan förebyggas eller
minskas genom att skadlig exponering minimeras.
Hudsjukdomar hör till de största och allvarligaste riskerna med exponering för kemikalier i arbetslivet. Enligt europeisk arbetsskadestatistik är 10-40
procent av godkända arbetssjukdomar hudsjukdomar. Statistiken talar för att hudsjukdomar av arbetet underskattas, att de blir vanligare och svårare.
riskerna i arbetslivet ökar
Några orsaker till att eksem av arbetet är ett stort
och aktuellt problem är:
Småföretagande ökar. Småföretag saknar ofta
13
foto jan nordström/nordicphotos
företagshälsovård, kunskap om risker och resurser
för förebyggande åtgärder.
Användningen av kemikalier och starkt allergiframkallande ämnen i produkter ökar, till exempel
konserveringsmedel, parfymämnen, härdplaster
och hårfärgämnen.
Starkt allergiframkallande ämnen används i nya
områden, till exempel härdplaster i tandvården, vid
skulptering av naglar och vid reparation av rör och
stambyten (relining).
Många allergiframkallande ämnen är vanliga
och svåra att undvika, till exempel nickel, krom,
konserveringsmedel och parfymämnen.
Våtarbete är mycket vanligt. De mest utsatta yrkena är starkt kvinnodominerade, till exempel frisörer, i livsmedels- och restaurangbranschen, i vård
och omsorg.
Atopiskt eksem hos barn och ungdomar tycks
öka. Cirka 25 procent av skolbarnen i Sverige har eller
14
har haft atopiskt eksem. Orsaken till ökningen är
inte känd, men det innebär att allt fler har ökad risk
för handeksem på grund av våtarbete.
gränsvärden behövs
Cirka 4 000 ämnen kan orsaka kontaktallergi och
eksem genom hudkontakt. Metaller (nickel, krom,
kobolt), parfymämnen, konserveringsmedel, gummikemikalier, plaster och hårfärgämnen hör till de
ämnen som oftast orsakar kontaktallergi. De finns
till exempel i kemiska produkter, kosmetika och hygienprodukter.
Kontaktallergi kan utvecklas redan hos barn och
unga. Nickel är den allra vanligaste orsaken till kontaktallergi och en viktig orsak till handeksem.
Under senare år har vi utvecklat metoder för att
mäta hudexponering för metaller, hårfärgämnen,
bekämpningsmedel och våtarbete. Det är ett nytt
forskningsområde som ökar möjligheterna att bedöma och förebygga risker med hudexponering.
För luftföroreningar finns hygieniska gränsvärden som begränsar halterna i arbetsmiljön. Möjligheten att sätta någon typ av gränsvärden även för
hudexponering i arbetsmiljön bör övervägas. Tyskland har sedan 1996 en begränsning av våtarbete
som omfattar hudexponering för vatten, livsmedel,
kemikalier och för arbete med skyddshandskar.
forskning som ger resultat
Svensk forskning om hudallergi har haft mycket
stor betydelse för att effektiva allergiförebyggande
åtgärder har införts i EU:s kemikalie- och kosmetikalagstiftning, i svensk arbetsmiljölagstiftning och
andra åtgärder. Några exempel:
• Krav på testning av allergiframkallande förmågan hos kemiska ämnen.
• EU:s nickeldirektiv som begränsar frisättning av nickel från vissa produkter.
• Begränsning av krom i cement.
• Föreskrifter om arbete med härdplaster i Sverige.
• Åtgärder mot latexallergi, bland annat
puderfria medicinska handskar.
• Klassificering av flera ämnen som allergi­-
framkallande.
allergiframkallande ämnen och att det är så vanligt
med våtarbete, de viktigaste orsakerna till arbetsrelaterat handeksem. Å andra sidan ger lagstiftningen
om kemikalier och kosmetika i EU, och om arbetsmiljö i Sverige, unika möjligheter att förebygga kontakteksem. Det kan göras genom begränsningar,
förbud och informationssystem. För att det ska lyckas krävs ny kunskap om exponeringar, risker och
faror, och uthålligt arbete för att påverka beslutsfattare. Forskning i Sverige om kontaktallergi och eksem har bidragit till att förebygga arbetsrelaterade
hudsjukdomar, men mycket återstår att göra.
foto görgen persson
• Begränsning av vissa ämnen i kosmetika.
angelägna forskningsområden
Allergi och eksem av arbetet orsakas i stor utsträckning av ämnen i produkter som regleras av EU:s
kemikalie- eller kosmetikalagstiftning. Problemen
kan förebyggas. Det bör vara en viktig utgångspunkt när forskningsfrågor formuleras och forskning inom området prioriteras. Tre övergripande
och angelägna områden som kan resultera i åtgärder för att minska allergiproblemen är:
Förekomst, effekter och konsekvenser av arbetsrelaterade hudsjukdomar – var finns de stora problemen?
Hur mycket exponeras huden för allergiframkallande och hudirriterande ämnen och hur kan riskabel exponering minskas?
Innehåll och egenskaper hos produkter och kemikalier som kommer i kontakt med huden – var finns
risker, hur kan de mätas och hur kan de minskas?
Det kan verka nedslående att det finns så många
• text carola lidén
Carola Lidén är professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet
för miljömedicin, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska
universitetssjukhuset i Stockholm.
15
caroline olgart höglund
Stress särskilt
farligt för allergiker
långvarig stress kan förvärra astma- och allergisymtom.
docent caroline olgart höglund forskar på om det kan finnas
ett svar i hur nervsystemet och immunsystemet samspelar.
A
kut stress och en liten stresshöjning gör oss
alerta, hjärnan aktiveras och kroppens immun­
försvar gör sig redo att försvara oss om vi skulle
skadas. Vid långvarig stress utmattas systemen och
det går att se skillnader i stressreaktionerna hos
friska personer och allergiker.
Att långvarig stress påverkar astma och allergi­
ker negativt är känt sedan länge. Men när det gäller
att förstå de bakomliggande orsakerna till detta,
befinner sig kunskaperna fortfarande på forsknings­
stadiet.
Caroline Olgart Höglund, docent på Lungforsk­
ningslaboratoriet vid Karolinska Institutet och
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, leder till­
sammans med psykolog och docent Mats Lekander
ett tvärvetenskapligt forskarteam som studerar
stress och allergi.
– Vi vet att långvarig stress orsakar en obalans i
immunsystemet hos allergiker, säger hon. Immun­
försvaret som är till för att skydda oss, förändras
hos stressade allergiker. Resultatet blir att inflamma­
tionen kan blossa upp, istället för att hållas i schack.
Stressen kan leda till allergiska attacker.
– Vår forskning går nu ut på att försöka förstå
orsakerna bakom denna förändrade reaktion i aller­
gikers immunsystem.
fungerar tvärtom
I studier av friska försökspersoner och aller­giker har
man till exempel kunnat se hur stress påver­kar im­
munsystemet på olika sätt, bero­e­nde på om en per­
son är allergiker eller inte.
Effekten av de hormoner, så kallade stress­­­­hor­
moner (adrenalin och glukokortikoiden kortisol)
som är en länk mellan upplevd stress och im­
mun­
systemet och som fungerar som skyddande
i vissa situationer, leder till förvärrad inflammation
hos allergiker vid stress.
Kortisol är ett hormon som finns naturligt i
17
•
Långvarig stress
skapar obalans
i immunsystemet.
kroppen och som bildas av binjurarna. Kortison är
också ett kroppseget hormon, en gluko­kortikoid,
men finns också som läkemedel som framställts
syntetiskt. Kortison dämpar inflammationer.
– Själva tanken att stress förvärrar astma och
allergi, kan tyckas paradoxal, eftersom stressrelate­
rade ämnen, som glukokorti­koider, ingår i de läke­
medel som är centrala vid behandling av allergiska
symtom, säger Caroline Olgart Höglund.
– Men ett stort antal vetenskapliga studier och
kliniska observationer, tyder klart på dessa negativa
effekter av stress vid allergi.
detaljstudera förlopp
Biologiskt handlar det exempelvis om hur mycket
stresshormon som frisätts vid kronisk stress, hur
många mottagare, receptorer, cellerna har på sina
ytor och hur bra dessa är på att signalera i immun­
försvarets vita blodkroppar för att dämpa inflam­
mationen.
Vid en störd funktion, en så kallad dysfunktion
i immunsystemet, som forskarna sett hos allergiker
18
vid stress, finns en överproduktion av så kallade Th2
cytokiner.
De är immunsystemets budbärarmolekyler, pro­
ducerade av framförallt immunsystemets vita blod­
kroppar, och de spelar en avgörande roll i den in­
flammatoriska reaktionen vid astma.
Allergiforskarna har också sett att stressen leder
till negativa effekter i det känsliga NK-cellsystemet;
Natural Killer cells, vita blodkroppar som är krop­
pens första försvarslinje och på vilka receptorer för
stresshormoner finns.
– Det är de här komplicerade systemen vi stude­
rar. Medan immunsystemet fungerar som det ska
hos friska personer, ser vi att de immunologiska
reaktionerna helt enkelt är förändrade hos aller­
giker med stress.
Stress hos allergiker mattar ut systemet och för
vissa individer kan detta förvärra sjukdomen.
Man kan till exempel mäta och identifiera olika
undergrupper av vita blodkroppar som är viktiga
för den allergiska inflammationen. Det handlar
nu mycket om att försöka förstå hur de reagerar
vid stress och hur reaktioner i de viktiga stress­
hormonreceptorerna (så kallade glukokortikoidreceptorer)
och gluko­kortikoidsignaleringen i just dessa celler sker.
För den grupp allergiker som idag är dåligt hjälpta av
kortisonbehandling, det vill säga är glukokortikoid­resistenta,
kan de nya forskningsrönen inom detta område också vara
av betydelse genom att öka förståelsen om de bakomligg­
ande orsakerna.
På sikt hoppas forskarna också att de nya kunskaperna
kan bidra till viktig kunskap för att kunna ta fram effekti­
vare antiinflammatoriska läkemedel.
tillträde till nervsystemet
Caroline Olgart Höglund leder också en grupp som särskilt
studerar förhållandet mellan immunsystemet och nerv­
systemet. Det är ett forskningsfält som rör sig i gränslandet
mellan neurovetenskap och immunologi och där forskar­
gruppen nu specialstuderar inflammatoriska sjukdomar
som astma och allergi, men även andra inflammatoriska
lungsjukdomar.
Ny forskning visar att immunsystemet och nervsystemet
inte är två skilda enheter, utan två system i nära kontakt.
Hjärnan utgör på många sätt ett ”skyddat rum” där blodhjärnbarriären skyddar hjärnan från påverkan av skadliga
ämnen.
Men immunförsvaret har under vissa omständigheter
tillträde och möjlighet att signalera till nervsystemet.
– Att immunsystemet kan signalera till hjärnan är relativt
ny kunskap, men det är kanske inte så konstigt att nervsys­
temet är inblandat i regleringen av immunfunktionen, säger
Caroline Olgart Höglund. Hur hjärnan och vårt beteende
påverkas vid systemisk inflammation, som allergi, är något
vi nu även närmar oss att studera.
– I min forskningsgrupp arbetar vi därför i ett tvär­
vetenskapligt team bestående av doktorander, forsknings­
sköterskor, psykologer och allergologer. Och i forsknings­
gruppen deltar också två brukarrepresentanter, det vill säga
patienter som är medlemmar i Astma- och Allergiförbundet.
19
20
caroline olgart höglund är docent vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset
i Solna. Forskningsverksamheten är förlagd till Institutionen för Medicin Solna, Enheten för Lungmedi­
cin, Lungforskningslaboratoriet och Institutionen för Fysiologi och Farmakologi. Hon disputerade 1998
vid Karolinska Institutet på en avhandling inom fysiologi och neurovetenskap, varefter hon arbetade vid
Université Louis Pasteur i Strasbourg, Frankrike i två år. Hon har arbetat på KI i drygt tio år.
Hennes forskning fokuserar på interaktionen mellan nerv- och immunsystem och dess betydelse för
sjukdomar i luftvägarna, speciellt astma och allergi.
• text birgit andersson foto linda forsell
21
hampus kiotseridis
22
Så mår barn med
pollenallergi
att ha allergi mot gräspollen handlar inte bara om nysningar
och rinnande ögon. barnläkare hampus kiotseridis har tagit fram ett
frågeformulär som tar reda på hur de drabbade barnen egentligen mår.
I
Sverige lider ungefär var femte av allergisk rinit,
hösnuva. En majoritet av de drabbade har endast
lättare symtom, exempelvis nysningar och rinnande
ögon, som i de flesta fall kan behandlas effektivt
med antihistamin. Men det finns också de som har
så svåra besvär att de får svårt att hantera sin vardag.
– Barnen har antagligen ett pådrag i immun­
systemet som ger en kraftig allergisk inflammation,
vilket innebär att de inte känner sig på topp, varken
fysiskt eller psykiskt, säger Hampus Kiotseridis,
barnläkare vid barn- och allergimottagningen på
SuS/Malmö.
Kunskapen om att allergiska besvär påverkar
immunsystemet har funnits länge, men insikten
om att denna påverkan kan ge mer än lokala sym­
tom innebär att synen på allergisjukdomar är på väg
att förändras. Från att tidigare ha varit sjukdomar
som bara påverkar lokala organ, exempelvis luft­
vägar eller nässlemhinnan, finns det nu en ökad för­
ståelse för att allergi kan ha en systemisk påverkan.
Det betyder att allergier kan ge fysiska och psykiska
symtom som exempelvis huvudvärk, trötthet och
koncentrationssvårigheter.
svenska frågor
För att kunna få en bättre bild av hur barn med
allergi egentligen mår krävs livskvalitetsinstrument
som tar hänsyn till barnets hela situation och inte
bara till deras symtom. Det brittiska livskvalitets­
instrumentet PADQLQ (Pediatric Allergic Disease
Quality of Life Questionnaire), som använts sedan
2003, är ett sådant.
Hampus Kiotseridis och hans medarbetare, i
samarbete med Allergikompetens centrum Syd,
bestämde sig därför för att utarbeta en svensk ver­
sion av instrumentet. Under 2009 genom­fördes en
studie för att utvärdera hur pass väl instru­mentet,
som består av ett antal påståenden formulerade som
frågor, fångar upp barnens situation.
23
•
Frågorna är
enkla och
vardagliga.
– Vi erbjöd alla barn på mottagningen med allergi
mot gräspollen att vara med.
Strax under 100 barn deltog och drygt 90 procent
fullföljde hela studien.
– Många föräldrar upplevde att det var väldigt
angeläget att uppmärksamma detta. Även äldre
tonåringar ville vara med och jag blev positivt över­
raskad över det.
gav en rättvis bild
Deltagarna började studien med att svara på frågor­
na i formuläret innan pollensäsongen startade. Un­
der pollensäsongen fyllde de i formuläret en gång
per vecka under sex veckor och samtidigt förde de
också dagbok där de förutom sina symtom även no­
terade sin medicinering. På hösten gjordes en upp­
följning då barnen fick svara på hur deras sommar
hade varit.
Resultatet visade att instrumentet gjorde precis
vad det var tänkt att göra, att ge en rättvis och hel­
täckande bild av hur barnets livssituation påverkas
av sjukdomen.
– A llergi mot pollen uppfattas i många medi­
cinska sammanhang inte som en allvarlig sjukdom,
men den kan högsta grad påverka livskvaliteten hos
den drabbade.
Instrumentet ger bland annat svar på om barnen
har symtom från andra organ än luftvägar, ögon
och näsa, exempelvis huden. Det finns även frågor
som tar upp emotionella och praktiska problem.
Trots den ökade komplexiteten jämfört med andra
instrument menar Hampus Kiotseridis att det är
möjligt att använda även på barn i förskoleåldern.
– Frågorna är enkla och vardagliga. Vi använ­
der det från sex års ålder även om jag i ärlighetens
24
namn måste säga att det är svårare för de minsta
barnen att klara det. I praktiken hjälper föräldrarna
till, men vi får ändå en bra bild över hur barnet mår.
Framför allt får vi ett mätvärde som vi sedan kan
följa upp för att se hur behandlingen fungerar.
grund för behandling
Förutom att instrumentet ger läkarna möjlighet att
utvärdera behandlingen menar Hampus Kiotseridis
att det i framtiden också kan användas för att bedöma
vilken vårdnivå barnet behöver. Om instrumentet
kom i allmänt bruk på vårdcentraler för att screena
barn som söker på grund av sina allergiska besvär
skulle det vara möjligt att på ett relativt enkelt
sätt avgöra vilka barn som behöver specialistvård
utifrån deras svårighetsgrad. Även specialisternas
arbete kan underlättas med hjälp av instrumentet
tror Hampus Kiotseridis.
– Vi lär oss så småningom utifrån hur svåra
besvär barnen har och hur de påverkas av dem,
vilken behandling de behöver för att må bra.
En bedömning av hur pass svår allergi barnen
har, gör det också möjligt att dela in dem i olika
behandlingsgrupper. En sådan indelning skulle
sannolikt minska risken för underbehandling vilket
flera studier har visat är ett vanligt problem i dag.
Indelningen kan också vara en hjälp för läkarna
att avgöra vilka barn som bör vaccineras för sin allergi.
Behandlingsformen är på stark fram­marsch, men
det finns i dag för lite kunskap om vilka barn som
har nytta av den.
En ökad kännedom om hur barnen påverkas av
sin sjukdom kan också bidra till att andra personer
i deras närhet, exempelvis skolpersonal, får en ökad
förståelse för deras situation. Flera studier, bland
annat en svensk, har visat att barn med pollenallergi un­
der intensiva pollenperioder har sämre skolresultat än
andra tider på året.
– Det är viktigt att skolan uppmärksammar barnens
problem och är lyhörd inför den påverkan barnen kan
ha av sin allergi.
även andra allergier
PADQLQ har utvärderats för barn med gräspollen, men
Hampus Kiotseridis tror att den med vissa modifiering­
ar kan användas på barn med andra typer av allergier,
och även på vuxna.
– Vi vet med säkerhet att den är användbar på barn
med pollen­a llergi men vi skulle gärna vilja använda den
på barn med till exempel kvalster- eller kattallergi.
På barn- och allergimottagningen vid SuS/Malmö
används i dag instrumentet för att följa upp och utvär­
dera behandlingen som barnen får, men det utnyttjas
också i forskningssammanhang för att värdera effekten
av olika åtgärder. Ett område som Hampus Kiotseridis
vill studera närmre i framtiden är vilken roll sömnen
spelar för hur barnen påverkas av sin allergi.
– Jag tror att sömnkvaliteten har större betydelse än
vad vi tänker i dag.
Personer med dålig sömnkvalitet fungerar varken
psykiskt, fysiskt eller socialt. Något som också kan gälla
för personer med allergisk rinit, men när det gäller
allergikerna är det oklart om symtomen beror på
själva allergin eller på dålig sömn som är relaterad till
sjukdomsbesvären.
– Där har vi mer att göra, att undersöka sömnens
betydelse. Det gäller speciellt barn och ungdomar som
behöver mer sömn än vuxna, säger Hampus Kiotseridis.
hampus kiotseridis
studerade till läkare i
Lund. I samband med
en tjänstgöring som
AT-läkare i Simris­
hamn blev han intres­
serad av att arbeta
med barn och 2009
blev han färdig spe­
cialist i barnmedicin.
Förutom sitt arbete
på Barnkliniken vid
SuS/Malmö forskar
han vid Allergikom­
petenscentrum Syd.
Hans forskning syf­
tar till att utveckla
omhändertagandet
av barn med allergisk
sjukdom.
• text set mattsson foto görgen persson
25
foto colourbox
26
Många avstår
från värktabletter i onödan
en värktablett kan lindra smärta, men också orsaka livshotande
astmaanfall. barbro dahlén undersöker varför vissa astmatiker
utvecklar överkänslighet mot inflammationshämmande mediciner.
A
foto colourbox
cetylsalicylsyra, också kallat aspirin, är ett av
världens mest använda läkemedel med smärt­
stillande, febernedsättande och antiinflammatoris­
ka effekter och ingår i många preparat mot led- och
muskelsmärtor, förkylningssymtom, huvudvärk
och menstruationssmärtor.
Men alla tål inte medicinen. Överkänsligheten,
ofta kallad aspirin-astma, drabbar omkring två
procent av alla astmatiker. Reaktionerna – i form av
nässelutslag, rinnsnuva och andningsbesvär – kan
vara mycket kraftiga. Eftersom överkänsligheten
kan fastställas enbart genom provokationstest på ett
fåtal specialistkliniker i landet är det svårt att veta
exakt vilka personer som befinner sig i riskzonen.
Därför måste, än så länge, alla astmapatienter varnas
för att använda aspirin och andra värktabletter.
– Problemet är att det inte finns ett enkelt diag­
nostiskt test, konstaterar överläkare Barbro Dahlén,
som leder forskningsarbetet kring aspirin-astma vid
Lung- och Allergikliniken på Karolinska Universi­
tetssjukhuset i Huddinge. Den som är överkänslig
mot acetylsalicylsyra är därmed överkänslig för hela
gruppen av inflammationsdämpande värkmediciner.
Detta orsakar mycket onödig oro hos enskilda
personer, men också återkommande komplika­
tioner inom sjukvården. Acetylsalicylsyra används
bland annat som antikoagulerande vid risk för blod­
propp och utnyttjas för att förebygga hjär­tinfarkt
och slaganfall hos personer med ökad risk för dessa
sjukdomar. Att inte kunna ordinera medicinen kan
innebära att läkare i vissa lägen avstår från att ge be­
handling. Barbro Dahlén har ägnat 25 års forskning
till att förfina och systematisera ett andningstest
med acetylsalicylsyra och till att påvisa kroppsegna
ämnen och celler som spelar roll vid reaktionen.
Dessa erfarenheter använder hon nu för att hitta en
lösning på problematiken kring aspirin-astma.
icke-allergisk astma
Vid forskningsenheten på Karolinska Universitets­
sjukhuset i Huddinge bedrivs patientnära studier.
När det gäller studier kring aspirin-astma går det
till så här: Patienterna får andas in små, försiktigt
ökande doser av acetylsalicylsyra i aerosolform
tills en lindrig astmareaktion uppstår. Samtidigt
följs lungfunktionen genom upprepade mätningar
och eventuella symptom registreras. Före, under
och efter andningstestet tillvaratas blod-, saliv-,
urin- och upphostningsprover för vidare analyser
27
•
Alla astmapatienter
varnas.
av olika ämnen och celler som bidrar till överkäns­
ligheten.
– Målet är främst att hitta ett enkelt test för att på­
visa överkänsligheten och alternativa läkemedel mot
värk och inflammation som alla astmatiker tål, säger
Barbro Dahlén. Samtidigt, genom att vi undersöker
aspirin-astma på det här sättet, uppstår det möjlig­
heter att forska vidare och klarlägga orsaker till
astma hos patienter med icke-allergisk astma.
Patienter med aspirin-astma har – trots att de
konsekvent tvingas undvika aspirin och andra värk­
mediciner – en kronisk och ofta svårbehandlad,
icke-allergisk astma som yttrar sig i svåra näs- och
bihålebesvär med återkommande polypbildning, bi­
håleinflammationer och förlust av luktsinne.
– Eftersom vår kunskap om icke-allergisk astma
är begränsad och de icke-allergiska sjukdomstill­
stånden har varit svåra att studera ser vi nu vår
chans att närmare utforska även denna stora grupp
patienter. Omkring hälften av den astma som startar
i vuxen ålder är icke-allergisk, säger Barbro Dahlén.
nyckel till uppkomsten
Jämförelser görs med patienter som har astma- och
näsbesvär men som tål värkmediciner, samt med
patienter som har allergisk astma. Undersökning­
arna kan ge kunskap om de biologiska samband som
kan förklara sammandragningar av luftvägarna och
inflammation vid icke-allergisk astma. På det sättet
hoppas man kunna hitta fram till en effektiv behand­
ling också för den gruppen.
Vid icke-allergisk astma, precis som vid allergisk
astma, släpper mastcellerna ut aktiva fettämnen,
leukotriener och prostaglandiner, som bland annat
leder till att luftrören drar ihop sig, svullnar och
bildar slem. Det har länge varit känt att alla de
läkemedel som patienter med aspirin-astma inte
tål, har en gemensam effekt på bildningen av just
prostaglandiner. Det har nu visat sig att patienter
med aspirin-astma har en överproduktion av leu­
kotriener. Utredning av hur dessa olika inflamma­
tionsframkallande fettämnen bildas, deras effekter
och hur de samverkar eller motverkar varandra i luft­
rören kan ge nyckeln till hur astma uppstår.
– Vi har sett att aspirin-astmatikernas besvär
lindras när de behandlas med medel som motverkar
leukotriener, säger Barbro Dahlén. Astmamedicinen
Singulair hindrar i viss mån en överkänslighets­
reaktion, men är inte ett tillräckligt skydd. Om vi
kan förstå varför reaktionen uppstår och vad som
händer i systemet av ämnen som framkallar inflam­
mation och om vi kan mäta markörer för överkäns­
ligheten har vi kommit långt.
• text carina roxström foto jeanette hägglund
docent barbro dahlén tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1980. Därefter
verksam vid Lung- och Allergikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Disputerade 1993 med avhandlingen Leukotrienes as mediators of asthma induced by
aspirin and allergen. Sedan 2002 är hon överläkare vid Lung- och Allergi­k liniken på
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge där hon byggt upp en klinisk forskningsenhet och ett internationellt nätverksarbete inom detta område. Målsättningen är att finna nya angrepps­
punkter för behandling och diagnostiska markörer för olika typer av astma.
28
Allergi
i siffror
det senaste halvseklets ökning av astmaförekomst är över!
det konstaterar svenska forskare i flera studier
som presenterats det gångna året.
A
stmaökningen har avstannat både bland barn och
vuxna och hygienhypotesen har stärkts. Så skulle man
kunna sammanfatta resultaten från några av de viktigaste
studierna om astma och allergi i Sverige och övriga Europa
det senaste året.
Bland ungdomar i övre tonåren och vuxna har astmaförekomsten stabiliserats på mellan nio och tio procent.
Bland barn och unga vuxna fortsätter sensibiliseringen mot
pollen, pälsdjur och mat att öka, men andelen med besvär
verkar inte öka.
I detta kapitel presenteras först förekomsten av de besvär allergin framkallar; astma, snuva, eksem och magproblem. Därefter hur många som reagerar på respektive aller­
gen; mat och dryck, pollen, kvalster, mögel och pälsdjur.
Som allergisk sjukdom räknas här överkänslighet som
tar sig uttryck i allergiska symtom, även om de inte har
immun­ologisk bakgrund.
29
Astma
Astma förekommer hos
6 procent av
barnen från
fyraårsåldern.
barn
vuxna
stmasymtom är mycket vanligt hos de minsta
barnen, nästan vart fjärde barn under fyra år
har någon gång astmasymtom. Sedan sjunker före­
komsten med åldern, bland fyraåringarna ligger
siffran på 7 procent och bland tolvåringarna har 5
procent astma­symtom.
stmaförekomsten i Sverige är idag 10 procent.
När det gäller symtom från luftvägar kan man
se en minskning under de senaste tjugo åren parallellt med en minskning av andelen rökare i samhället.
A
A
Allergisnuva
A
llergisnuva förkommer hos 5 procent av fyraåringarna och 14 procent av tolvåringarna och
blir van­ligare ju äldre ungdomarna blir.
foto colourbox
barn
vuxna
Drygt 20 procent vuxna har
allergisnuva.
Fyra år, 5 procent
30
Tolv år, 14 procent
Allergibesvär från
mage&tarm
barn
vuxna
4 procent av
fyra­åringarna
har läkar­
diagnosen
mat­allergi.
20 procent vuxna rapporterar
magbesvär
av mat.
5 procent av
tolvåringarna har läkar­
diagnosen
mat­allergi.
7 procent
vuxna visar
matallergi efter
provokation.
foto colourbox
31
Eksem
eksem kan delas in i tre grupper: atopiskt eksem,
handeksem och kontaktallergi.
atopiskt eksem
A
topiskt eksem kallas även böjveckseksem eller
barneksem. Det uppstår ofta hos personer som
också utvecklar allergisk astma eller rinit. Huden
blir torr och kliar. Eksemet börjar ofta i barndomen.
Benägenheten att utveckla irritationseksem vid exponering för hudirriterande faktorer ökar, till exempel på händerna.
barn
Cirka 20 procent av alla barn har innan de uppnått
skolåldern haft besvär med atopiskt eksem under en
längre eller kortare tid. I tidig skolålder föreligger
under vinterhalvåret pågående eksem hos cirka 10
procent av alla barn.
vuxna
10 procent
vuxna har
handeksem.
Cirka 50 – 60 procent av de med atopiskt eksem i
barndomen blir helt utläkta innan de når vuxen ålder. Övriga har eksembesvär av varierande intensitet och varaktighet långt upp i åldrarna. I många fall
ändrar eksemet karaktär och blir svårare att diagnostisera som atopiskt eksem i vuxen ålder.
32
handeksem
D
en vanligaste typen av handeksem är irritationseksem som ofta orsakas av kontakt med
vatten och rengöringsmedel, hudretande kemikalier
eller nötning av huden. Kontaktallergiskt eksem är
också ensamt, eller i kombination med irritationseksem, en vanlig orsak.
barn
Hos barn före skolåldern beror eksem på händerna
nästan uteslutande på atopiskt eksem.
vuxna
Tio procent av såväl gymnasieelever som den vuxna
befolkningen har handeksem. Kvinnor drabbas i betydligt högre grad än män och den högsta frekvensen bland kvinnor ses mellan 20 – 40 års ålder där
förekomsten är 15 procent. Orsaken till den ojämna
könsfördelningen bedöms vara att många kvinnodominerande service- och vårdyrken innebär
mycket våtarbete, vilket ökar risken för handeksem.
foto ståle andersen/naaf
kontaktallergi
vuxna
ontaktallergi är inte medfödd utan kan uppkomma efter kortare eller längre tids kontakt
med ett ämne som kroppen tidigare tolererat. Kroppens förändrade reaktionssätt beror på en sensibilisering, det vill säga en allergi har uppstått. Kontaktallergi ger en eksemreaktion först vid kontakt med
ämnet. Kontakteksem i sin tur kan vara såväl irritativt som allergiskt.
Cirka 20 procent av den vuxna befolkningen är
kontaktallergisk. Nickelallergin, som är den vanligaste kontaktallergin, har minskat hos kvinnor i
den yngsta åldersgruppen, från 28 procent till 23
procent mellan 1999 och 2007. Det är med all sannolikhet en effekt av EU:s nickeldirektiv som började gälla år 2000.
K
Det finns få siffror på förekomsten av testverifierad
kontaktallergi hos barn i Sverige, men utländska
studier visar att förekomsten ligger över 10 procent
i en oselekterad grupp av skolbarn. Denna siffra ligger något högre hos tonåringar, cirka 15 procent.
Bland 16-åringar i Västra Götaland 2008 svarade
14,3 procent av flickorna och 3,2 procent av pojkarna att de hade nickelallergi.
foto ståle andersen/naaf
barn
20 procent
vuxna har
kontaktallergi.
20 procent av
de små barnen
har atopiskt
eksem.
33
Ämnena
vi är allergiska mot
sensibilisering
M
34
år 2005 – 2006 var andelen sensibiliserade hela 43
procent.
Sensibiliseringsmönstret framgår i figur 4. Bilden är baserad på data från norra Sverige, men är
med undantag för kvalster representativ för Sverige.
figur 1. Andel barn med allergiantikroppar
mot födoämnen.
10
Procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Mjölk
4 år
Ägg
8 år
12 år
Vete Jordnötter Soja
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
ed blodprov kan man testa om man har allergiantikroppar, IgE, i blodet. Om så är fallet är
man sensibiliserad. Det behöver inte betyda att man
har allergiska symtom.
Ungefär 25 procent av barn i skolåldern är sensibiliserade, framför allt mot luftburna allergen.
Bland barn och unga vuxna fortsätter antalet sensibiliserade mot pollen, pälsdjur och mat att öka, men
det verkar inte finnas någon motsvarande ökning
när det gäller symtom.
Svenska data om allergisk sensibilisering bland
vuxna baserade på befolkningsstudier är sparsamma. De studier som finns avser framför allt luftburna allergen och allergen som kan ge upphov till
astma och rinit samt rinokonjunktivit.
Ungefär 40 procent i åldrarna 20 – 44 år var sensibiliserade mot antingen pollen, pälsdjur, kvalster
eller mögelsvampar. Förekomsten var tämligen lika
över landet och sensibilisering mot pollen och allergen från pälsdjur var de vanligast förekommande.
I åldrarna 40 – 60 år är en mindre andel sensibiliserade. och enligt data från Norrbotten var 30
procent i dessa åldrar sensibiliserade under mitten
av 1990-talet.
I en studie av alla artonåringar i Luleå och Kiruna
Prevalens (%) av positiv pricktest för olika allergen bland befolkningen i norra Sverige vid olika
figur
4. Förekomst av positiv pricktest för olika allergen bland befolkningen i norra Sverige vid olika åldrar.
åldrar.
rönmark et al, 2005
Rönmark et al, 2005
25
Procent
20–39 år
40–60 år
20
Pteronyss
och Farinae
är husdammskvalster
15
10
Cladosporium
och Alternaria
är mögel
5
0
Björk Timotej
Gråbo
Katt
Hund
Häst Pteronyss Farinae Clado- Alternaria
sporium
figur 2: Andelen barn med allergiantikroppar
mot pollen.
4 år
8 år
12 år
20
15
10
5
0
Björk, timotej
eller gråbo
Björk
Timotej
Gråbo
25
Procent
4 år
8 år
12 år
20
15
10
5
0
Något
pälsdjur
Katt
Hund
Häst
35
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
Procent
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
25
figur 3: Andelen barn med allergiantikroppar
mot pälsdjur.
upplevda besvär
mat och dryck
I
åldersgruppen 0–3 år uppges cirka 20 procent av
alla barn uppvisa någon form av oväntade reaktioner orsakade av mat och dryck. Bland såväl fyrasom tolvåringarna i miljöhälsoundersökningen 05
rapporterades ”allergi” mot födoämnen i 8 procent.
Bland fyraåringarna dominerade reaktioner i huden
som kan förklaras med allergi mot basfödoämnen,
medan tolvåringarna oftare rapporterade besvär
från luftvägarna ( figur 5 ) .
Under barnaåren minskar reaktionerna mot
mjölk och ägg, medan de ökar för träd- och jordnötter samt rapporterade besvär från frukter och grönsaker som kan kopplas till pollenallergi. Om åldrarna i miljöhälsoundersökningen slås ihop är det 4
procent av barnen som rapporterar besvär av vardera
mjölk, ägg, jordnöt, kiwi, trädnötter och cirka 3 procent som rapporterade symtom av äpplen och päron.
Hos vuxna är prevalensen av födoämnesbesvär
svårbedömd. Siffror mellan 2 och 15 procent har
rapporterats av olika författare. Med dubbel-blindteknik och placebokontroller har överkänslighet endast kunnat påvisas hos 10–20 procent av de patienter som ansett sig vara överkänsliga mot föda.
Med en ny form av test, komponentanalys, kan
man få svar på vilket protein i allergenet man reagerar starkast på. Det betyder att man får veta om det
är en allvarlig typ av allergi man har, med risk för
svåra reaktioner, eller om det är korsreaktioner med
andra allergen och därmed inte så allvarligt.
pollen
För pollen rapporterades 4 procent av fyraåringarna
och 11 procent av tolvåringarna ha besvär.
36
Enligt miljöhälsoenkäten 07 uppger 25 procent
av den vuxna befolkningen att de är allergiska eller
känsliga för pollen.
pälsdjur
För pälsdjur var motsvarande andelar 2 procent för
fyraåringarna och 6 procent för tolvåringarna. Förekomsten av näsbesvär vid kontakt med pälsdjur var
drygt 10 procent hos 16-åringar i Västra Götaland
2008.
Andelen vuxna som anger att de har allergi­besvär
mot pälsdjur är 18 procent, 8 procent mot hästar.
kvalster
Knappt 10 procent av den vuxna befolkningen har
mer eller mindre uttalade allergibesvär som de tillskriver husdammskvalster.
Kvalster är förhållandevis ovanligt i bostäder i
de mellersta delarna av Sveriges inland och i norra
Sverige varför också kvalsterallergi är ovanligt i
dessa delar (mindre än 5 procent). Med den globala
uppvärmningen kan det emellertid förväntas ske en
successiv ökning. I kustnära områden i framförallt
södra Sverige är kvalsterförekomst mycket vanligt
varför kvalsterallergi är mycket vanligare. Några
populationssiffror för barn finns inte, men det kan
nämnas att på barnallergimottagningar i södra Sverige förekommer kvalsterallergi i cirka 40 procent.
mögel
Allergi mot mögel är mycket ovanligt i barnpopulationen (mindre än 2 procent), och ovanligare än
kvalster.
Mögelallergi beräknas förekomma hos mindre
än 4 procent vuxna.
Födoämnesrelaterade
besvär
bland
figur 6. Självrapporterad allergi. Andelen kvinnor och
figur 5. Födoämnesrelaterade
besvär bland
fyraoch fyra- och
tolvåringar
för
tolv
födoämnen:
mjölk,
ägg,
fisk, som
Andelen
kvinnorkänslighet/allergi
och män, 18–65 för
år, som
rapporterar
känslighet/aller
män
rapporterat
vanligt
företolvåringar för tolv födoämnen: mjölk, ägg, fisk, vetevetemjöl,
soja,
jordnötter
(ärtväxt),
nötter,
för vanligt
förekommande
ämnen 2007.
kommande
ämnen
2007.
mjöl, soja, jordnötter (ärtväxt), nötter, äpple/päron,
äpple/päron,
persika, kiwi, selleri
eller banan.persika, kiwi, selleri eller banan.
Något symtom
Nedre luftvägarna
Övre luftvägarna
Pollen
Pälsdjur
4 år
Mögel
12 år
Eksem
Kvinnor
Källa: NMHE 07
Källa: BMHE 03
Män
Födoämnen
Nässelutslag
Minst två symtom
0
2
4
6
Kvalster
Procent
8
10
5
10
15
20
25
30
Procent
colourbox
andra allergen
När det gäller andra allergen vet man att andelen i
befolkningen som är sensibiliserad mot bi eller geting är mycket liten. Sensibilisering förekommer
även mot kackerlacka i södra Sverige, men korsreaktioner mot kvalster gör resultaten svårbedömbara.
Trettio procent anger i populationsstudier, både i
Sverige och i övriga världen, att de har en känslighet
för dofter.
Drygt 10 procent av befolkningen uppger svåra
till mycket svåra besvär av dofter från till exempel
colourbox
parfym, rengöringsmedel och trycksvärta (14 procent av kvinnorna och 6,9 procent av männen). Till
detta kommer att nästan 7,5 procent uppger att de
får besvär om de inte medicinerar eller undviker exponering.
I en epidemiologisk studie på vuxna visade sig 6
procent kunna få diagnosen sensorisk hyperreaktivitet, SHR.
En motsvarande studie på tonåringar visade en
förekomst av SHR på 1 procent.
37
•
sju procent
vuxna säger
sig ha svår
allergi.
Källor/allergi i siffror
1. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009
2. Ung i Västra Götaland 2008, rapport 1: luft­vägar, hud och miljö, Landstinget i Västra Götalands enkätundersökning bland 16-åringar i regionen.
3. Socialstyrelsens Miljöhälsoundersökning 2005, MHU 05.
4. BAMSE-studien (Barn-Allergi-MiljöStockholm-Epidemiologi).
5. Europastudien Luftvägar och Hälsa (ECRHS).
6. OLIN-studien (Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten ).
7. ULF, Undersökningar av levnadsförhållanden,
på uppdrag av riksdagen.
8. Major increase in allergic sensitization in school
children from 1996 to 2006 in northern Sweden, Rönmark et al, J Allergy clin immunol 2009.
9. West Sweden asthma study – Prevalence trends over the last 18 years argues no recent increase in asthma, J Lötvall et al, Respiratory Research 2009.
10. Asthma in late adolescence – farm childhood is protective and the prevalence increase has levelled off, G Wennergren et al, Pediatric Allergy and Immunology 2010.
senaste forskningsnytt
Uppväxt på lantgård de fem första levnadsåren ger
en minskning i insjuknande i allergisk rinit under
hela livet jämfört med dem som inte bott på lantgård de fem första levnadsåren ( 1 ).
Kontakt med katt ökade förekomsten av sensibilisering för katt hos sexåringar vars föräldrar har hög
utbildningsgrad. Då olika socio-ekonomiska och
etniska grupper har olika livsstil så kommer olika
38
exponeringsfaktorer som har betydelse för astma
och allergiutveckling att ha olika betydelse i dessa
grupper ( 2 ).
Förekomsten av eksem hos sexåringar var högre hos
dem som växt upp i områden med högre trafikrelaterade luftföroreningar. Inget samband såg däremot
för astma, hösnuva eller allergisk sensibilisering i
denna studie (3 ).
Mammans rökning under graviditeten och båda
föräldrarnas rökning under de första månaderna
ökade risken för eksem hos barnet vid fyra års ålder
( 4 ).
Det finns visst belägg för högre risk för eksem hos
barn uppvuxna i stadsmiljö jämfört med i lantlig
miljö (5 ).
Källor/senaste forskningsnytt
Growing up on a farm leads to lifelong protection
against allergic rhinitis, J. Eriksson et al, Allergy
2010.
2.
Contact to cat or dog, allergies and parental education, CJ Apfelbacher et al, Pediatric Allergy
and Immunology 2010.
3.
Eczema, respiratory allergies, and traffic-related
airpollution in birth cohorts from small-town areas,
Ursula Krämer et al, Journal of Dermatological
Science 2009.
4.
Parental smoking increases the risk for eczema with
sensitization in 4-year-old children, M Böhme et al,
J Allergy clin immunol 2010.
5.
Is there a rural/urban gradient in the prevalence
of eczema? A systemic review, M E Schram et al,
British Journal of Dermatology 2010.
1.
Beviljade anslag ur forskningsfonden 2010
stiftelsen astma- och allergiförbundets
forskningsfond har delat ut sammanlagt sex
miljoner kronor till 30 olika forskningsprojekt.
johan alm, ALADDIN: Livsstil och allergi – en prospektiv undersökning om betydelsen av miljö- och
livsstilsfaktorer under graviditet och barnets uppväxt
gunilla hedlin, Astma hos barn och ungdomar,
karakterisering av och riskfaktorer för svår bestående astma samt långtidsuppföljning av sjukdomsförloppet.
catarina almqvist malmros, Karaktärisering av
samspelet mellan arv och miljö för risken att utveckla astma – en svensk tvillingstudie
monica hindsen, Kontaktallergi mot metaller; aluminium och palladium
chris anderson, Mera information från pricktestning för typ I allergi
marléne isaksson, Kontaktallergi för textilfärgämnen – diagnostik och klinisk relevans
johanna bråred christensson, Små skillnader
i kemisk struktur och reaktivitet hos vanliga doft­
ämnen i vår omgivning – hur påverkas frekvenser av
kontaktallergi?
sgo johansson, Kan vi förbättra och förenkla diagnostiken vid födoämnesallergier hos barn och ung­
domar?
ann-therese karlberg, Är naturliga doftämnen
mindre allergiframkallande än syntetiska parfymer?
lars olaf cardell, Nod-lika receptorers (NLRs)
betydelse för allergisk luftvägsinflammation
hans grönlund, Allergi och astma mot sällskapsdjur; nya allergen för diagnostik och behandling
carola lidén, Hur kan märkning av kosmetika och
andra produkter utformas för att förebygga allergi
och eksem bättre?
lina hagvall, Är allergiframkallande metaboliter
orsaken till kontaktallergi mot neoprengummi?
gunnar lilja, Svår födoämnesallergi bland barn
och ungdomar – från Diagnostik till Praktik
39
jan olof lötvall, Immunologiska mekanismer
skiljer olika typer av astma – betydelse för diagnos
och behandling
bo lundbäck, Typ-1-allergi i Västra Götaland och
samvariationen mellan astma, rinit och salicylidiosynkrasi
björn ställberg, Vilka faktorer påverkar exacerbationer, symtomkontroll och livskvalitet hos patienter
med astma och KOL i Uppsala-Örebroregionen, en
femårs uppföljning
eva sverremark-ekström, Tidig tarmflora och utveckling av IgE-medierade allergier hos barn
eva millqvist, Capsaicin- och metakolinkänslighet
hos patienter med astma, före och efter behandling
med inhalationssteroider
ellen tufvesson, Patofysiologi av inflammation i
de nedre luftvägarna – studier av inflammatoriska
biomarkörer
dan norbäck, Luftvägsinflammation hos barn och
personal och förekomst av djurallergen, mögel-DNA
och andra mikrobiella markörer i damm och luft i
konventionella förskolor och allergiförskolor
steven nordin, Besvärsutlösande miljöfaktorer,
hantering av besvär samt livskvalitet vid astma och
allergi
marianne van hage, Kliniska studier rörande nya
strategier för diagnos och behandling av IgE-medierad allergi
caroline olgart höglund, Stress och allergisjukdom – mekanismer för hur psykologisk stress påverkar immunfunktion olika hos allergiska och friska
individer
anna-carin olin, Analys av partiklar i utandningsluft – en ny metod för att diagnostisera och monitorera inflammation i luftvägarna
eva rönmark, Longitudinella studier om astma
och allergisk sensibilisering bland barn; incidens, re­
mission och riskfaktorer med särskilt fokus på miljöfaktorer samt livskvalitet
40
carl-fredrik wahlgren, Eksem hos barn – klinisk
och epidemiologisk studie av en födelsekohort
(BAMSE-dermatologi)
göran wennergren, Risk- och friskfaktorer vid
astma och allergi hos barn
anna winberg, Förekomst av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn – validering med dubbelblind
placebokontrollerad provokation, inflammationsmarkörer och påverkan på livskvalitet/nutritions­status.
magnus wickman, Miljö, livsstil och allergisjuk­
domar – en longitudinell studie (BAMSE)
Allergifakta 2011
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
pg 90 03 74-0
Ämnet för årets tema, Eksem, är mång­
facetterat. Det är en sjukdom som yttrar sig
på olika vis och som har varierande orsa­
ker. Den har också stor inverkan på män­
niskors liv, både fysiskt och psykiskt. Här
tar vi upp frågan varför man får eksem, nya
rön om en viss gens betydelse och eksem
som arbetssjukdom.
På sjukhus och forskningsinstitut runt
om i landet pågår mycket intressant forsk­
ning om de allergiska sjukdomarna. En stor
del av forskningen kan utföras tack vare
bidrag från Stiftelsen Astma- och Allergi­
förbundets Forskningsfond. I denna skrift
presenteras några projekt som kommit en
bit på väg och de som fått pengar vid den
senaste utdelningen.
Här kan du också slå upp statistikupp­
gifter i avsnittet Allergi i siffror.
Allergifakta
2011
Välkommen att vara med
och stödja allergi­forskningen.
Ditt bidrag kommer
att göra stor nytta!
pg 90 03 74-0
Tema: Eksem
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
stiftelsen astma- och
allergiförbundets
forskningsfond
astma- och
allergiförbundet
astma- och
allergiförbundet
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
info@ astmaoallergiforbundet.se
kontakt
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
info@ astmaoallergiforbundet.se