Den unga människans rätt till sammanhang och delaktighet
Utvikling i sykepleien . Nursing Development Den unga människans rätt till sammanhang och delaktighet Gun Jungerstam, HVM Pia Nyman-Kurkiala, FD Kristina Ström, PeD Lisbet Lindholm, Docent, HVD, leg. sjuksköterska THE YOUNG PEOPLE’S RIGHT TO COHERENCE AND PARTICIPATION ABSTRACT The main purpose of this study is to, through the identification of factors relating to exclusion and the subsequent development of support measures to alleviate such, create possibilities for young people to experience coherence and participation. The data was collected by means of a questionnaire distributed to four vocational institutes in Swedish-speaking Ostrobothnia, Finland; the sample consists of the replies from 415 first-year students (aged 16–20). The summarized study results were used to create a practical model intended to prevent exclusion and non-participation amongst students pursuing a vocational education. The model was developed from the questionnaire’s four thematic topics, which comprise the basic components of the model. These topics are «studies», «relationships», «health», and «perception of life». Based on the replies given in the questionnaire, support measures were developed in relation to the thematic topics. The support measures developed are also based on various legislative documents and from models previously in place at the vocational institutes participating in the study. To ensure that the study’s model is viable in practice, a screening is required so that those students at risk of being excluded can be identified. KEYWORDS: young people, preventive, exclusion, coherence, participation 48 unga som löper risk att bli utslagna eller att hamna utanför Enligt Antonovsky (1) är känslan ett sammanhang. Kunskapsbeav sammanhang i livet av stor hållningen i forskningen samvikt för människans hälsa. Redan manfattas i en praktisk modell. under barndomstiden skapas en Modellen tillägnas yrkesläroankänsla av sammanhang, vilken stalter och har framförallt ett under ungdomstiden antingen för- pragmatiskt värde. Målgruppen stärks eller försvagas. Relationer utgörs av ungdomar i åldern till familj och vänner samt goda 16–20 år. relationer i skolan är av avgörande betydelse för hur den unga upplever ett inre livssammanhang Metod (2). För att den unga människan Föreliggande studie utgår från ett skall må bra bör hon höra till ett forskningsprojekt inom Equal sammanhang och uppleva Response som är ett sysselsättdelaktighet i sammanhanget. Det ningspolitiskt program inom finns risk för att unga människor Europeiska socialfonden (6). Stuhamnar utanför ett sammanhang i dien har förverkligats som ett livet och i riskzonen för utslagtvärvetenskapligt projekt mellan ning. Utslagningshotet ökar när vårdvetenskap, specialpedagogik den ungas livssituation försvåras och sociologi. För att kartlägga och olika riskfaktorer tilltar (3). vilka ungdomar som är i riskzoDen unga människan tillnen för utslagning har en enkät bringar en stor del av sin vardag i utvecklats. Enkäten består dels av skolan. Skolans betydelse för en öppna frågor, dels av fasta svarung människas känsla av samsalternativ. Den omfattar 62 fråmanhang i livet har lyfts fram i gor kring fyra temaområden: stuolika studier. God skolframgång, dier, relationer, hälsa och livsuppen positiv social utveckling och fattning. Riskfaktorer för utslaghälsosamma levnadsvanor har ning enligt tidigare forskning (7, stor betydelse för hälsa och 8) och Antonovskys (1) viktiga känsla av sammanhang under livssektorer har utgjort den teorevuxenlivet (4). Skolkulturen har tiska grunden vid uppbyggnaden en grundläggande roll i hela skol- av enkäten. Riskfaktorer identifisamfundet. En skolkultur där man eras i relation till eleven, till bryr sig om och respekterar inlärningen, till den sociala varandra, kan motverka utanföranpassningen och i relationerna skap och utslagning (jfr 5). Därtill hemmet. Viktiga livssektorer för är det av stor vikt att gå in i är: känslor, relationer, den huvudskolans värld och studera hur sakliga sysselsättningen och exisman kan skapa förutsättningar för tentiella teman. den unga människan att uppleva Studien har genomförts vid sammanhang och delaktighet. fyra yrkesläroanstalter i svenska Speciellt för skolhälsovården och Österbotten. Urvalet är strategiskt elevvården är detta väsentligt. (jfr 9) för att representera såväl rurala som urbana miljöer och för att få en regional fördelning. FörSyfte sta årets studerande valdes som Det övergripande syftet med före- informanter, eftersom identifieliggande studie är att skapa förut- ringen av riskfaktorer bör göras i sättningar för den unga männisett tidigt skede under utbildkan att uppleva sammanhang och ningen. Antalet informanter var delaktighet. Detta görs genom att 415, varav 132 var flickor (32 %) identifiera riskfaktorer för utslag- och 283 var pojkar (68 %). Inforning och genom att utveckla stömanterna var i åldern 16–20 år. dåtgärder inom yrkesutbildProjektforskaren samlade in data ningen. Avsikten är att identifiera klassvis eller i flera klasser samtiIntroduktion VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 48–51 Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 digt. Vid en yrkesläroanstalt skötte lärarna datainsamlingen enligt instruktioner. Enkäten fylldes i under lektionstid och ifyllandet tog 15–20 minuter. De studerande som var närvarande i skolan vid tidpunkten för datainsamlingen deltog i studien. Svarsprocenten var 100. De fasta svarsalternativen har bearbetats med SPSS. De öppna frågorna har analyserats med innehållsanalys (jfr 10). Resultat Resultatet från forskningsprojektet har sammanförts i en rapport för Equal Response (11). I föreliggande artikel presenteras den sammanfattade kunskapsbehållningen, dvs. en praktisk modell om stödåtgärder för att skapa sammanhang och delaktighet. Modellen kallas «en förebyggande elevvårdsmodell» (se Figur 1). Den har utvecklats utgående från enkätens fyra temaområden; studier, relationer, hälsa och livsuppfattning, vilka utgör grundkomponenter i modellen. Utgående från svaren i enkäten utvecklades stödåtgärder i relation till temaområdena. Stödåtgärderna utgår från olika styrdokument och från redan existerande modeller i de yrkesläroanstalter som deltog i studien. Enligt styrdokument för skolhälsovård i Finland (jfr 12) rekommenderas att en s.k. elevvårdsgrupp skall uppskatta behov av stöd- och specialundervisning och komma överens om hur man når de mål som man gemensamt har ställt upp. Därför utgör en elevvårdsgrupp tyngdpunkten i modellen. I modellen uppgör och ansvarar elevvårdsgruppen, dvs. det yrkesövergripande teamet i skolan, för studerandenas individuella stödplaner tillsammans med en handledare. Varje studerande har en egen handledare och till dennes uppgifter hör att sammanjämka olika funktioner i modellen (jfr 5). 49 Figur 1. En förebyggande elevvårdsmodell STÖD I RELATION TILL HÄLSA STÖD FÖR RELATIONER • Samarbete mellan skolhälsovård och övrig hälso- och sjukvård • Övergripande och riktade hälsoundersökningar • Hälsosamtal • Personlig plan för hälsa • • • • Samarbetsinlärning Kreativa grupper Samarbete mellan skola och familj Modell för mobbning ELEVVÅRDSGRUPP Individuella stödplaner HANDLEDARE STÖD I RELATION TILL LIVET STÖD FÖR STUDIER • • • • • Specialundervisning, samarbete mellan grundläggande- och yrkesutbildning • Individuella studieplaner • Kartläggning av läs- och skrivfärdigheter • Frånvarouppföljning Delaktighet Meningsfullhet Studeranden inne på ”rätt väg” Utvecklingstrappa Stöd i relation till hälsa Den tidigare forskningen visar på att hälsostödjande verksamhet skall genomsyra hela skolkulturen, men ansvaret för densamma skall åläggas skolhälsovården (jfr 13). Skolhälsovårdaren skall få en mera framträdande roll som ansvarsperson för den hälsofrämjande och stödjande verksamheten. I den hälsostödjande verksamheten läggs stor vikt vid ett samarbete mellan skolhälsovård och övrig hälso- och sjukvård (jfr 7). Till skolhälsovårdens uppgifter hör att göra såväl övergripande som riktade hälsoundersökningar (12). Vid en övergripande hälsoundersökning bedöms studerandens hälsa och behovet av vidare undersökningar liksom vård och stöd kartläggs. I sam- band med den övergripande hälsoundersökningen utförs screeningundersökningar med ett lämpligt instrument (t.ex. enkäten i denna studie) för att kunna kartlägga vilka studerande som är i riskzonen för utslagning. En riktad hälsoundersökning kunde gälla de studerande som är i riskzonen för utslagning. Hälsosamtal befrämjar hälsa (14) och borde ha en central roll inom skolhälsovården. I modellen förs hälsosamtal på basen av screeningen. Samtalens syfte skulle vara att genom frågor och diskussion hjälpa studeranden, som är i riskzonen för utslagning, att kartlägga sin livssituation och olika faktorer i relation till hälsan. I samband med samtalen uppgörs en personlig plan som omfattar hälsa och välbefinnande (jfr 12). Den personliga hälsoplanen tar fasta på olika riskfaktorer som finns i relation till hälsa och utslagning. I enkätsvaren framgår de riskfaktorer som finns i relation till hälsa från hur studerande upplever att de mår, om de är nöjda med sitt liv, om de har problem och om de själva upplever att de kan klara av problemen, om de är stressade osv. Enkätsvaren visar t.ex. att 32 studerande (7.8 %) mår dåligt, 36 (8.7 %) uppger att de inte är nöjda med sin livssituation, 40 (9.7 %) upplever att de har problem och 30 (7.2 %) upplever att de inte själva kan klara av problemen och 188 (45.6 %) uppger att de är stressade varje dag eller minst en gång i veckan. Studerandens personliga plan för hälsa borde ha en betoning på dessa speciella hälsohinder (jfr 12). Ett annat hälsohinder är den ungas depression. 16 studerande (3.9 %) uppger att de upplever nedstämdhet varje dag och 66 studerande (16.3 %) att de känt sig nedstämda minst en gång i veckan. Enligt tidigare forskning (15) utageras sänkt sinnesstämning ofta i aggressivitet, irritation, koncentrationssvårigheter och asocialt beteende. I enkätsvaren framkommer att aggressivitet upplevs varje dag hos 29 studerande (7.1 %) och 15 studerande (3.6 %) uppger att de är våldsamma varje dag. Olika sjukdomar bidrar till risken för utslagning. I enkätsvaren har 54 studerande (13.1 %) sjukdom som konstaterats av läkare såsom astma, allergi, epilepsi och GUN JUNGERSTAM, PIA NYMAN-KURKIALA, KRISTINA STRÖM OG LISBET LINDHOLM Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 Utvikling i sykepleien . Nursing Development diabetes. För att de studerande som lider av någon långvarig sjukdom inte skall stämplas som avvikande, borde det höra till skolhälsovårdens uppgift att låta dessa studerande få framträdande roller i olika sociala sammanhang för att stödja den positiva identiteten. 50 angelägenheter som berör problem hemma, studerandes fysiska eller psykiska problem, inlärningssvårigheter eller t.ex. mobbning. Mobbning är ett vanligt problem i skolan som försvårar den mobbades skolgång och är en riskfaktor för utslagning i skolan (jfr 7). För att förebygga mobbning bör det finnas en verksamStöd för relationer hetsmodell som beskriver vem Att ha relationer och ett socialt som ingriper och hur samt vad nätverk är en resurs som är ett som görs om inte mobbningen tar viktigt element i uppbyggandet slut (jfr 12). Hela skolsamfundet av en stark känsla av inre sambör delta i arbetet för att förhinmanhang eller livskontroll (1). dra mobbning och elevvårdsgrupEnligt enkätsvaren är det många pen kan tillsätta en skild grupp studerande som önskar bli bättre som reder ut de fall som har rappå att kommunicera med andra porterats. I enkätsvaren har 29 människor. Det framkommer att studerande uppgett att de blir man är osäker på sig själv eller att mobbade i skolan och 52 studeman tycker att man gör fel i olika rande uppger att de deltar i mobbsammanhang. 53 studerande ningen. (12.9 %) uppger att de har svårt att få kontakt med andra i skolan Stöd för studier och 18 studerande (4.4 %) känner Specialpedagogiska stödåtgärder sig ensamma varje dag. För att och specialundervisning bör dessa studerande lättare skulle kunna erbjudas studerande inom kunna knyta nya kontakter med yrkesutbildningen. Enligt lagen andra i skolan och samtidigt få om yrkesutbildning (18) har stusocial träning kunde t.ex. samarderande rätt till specialundervisbetsinlärning (16) och kreativa ning utgående från sina förutsättgrupper (17) användas i skolorna. ningar. Lagen kräver att det uppI enkätsvaren framkommer att görs en individuell plan för hur relationen till kamrater och flick- undervisningen ordnas för varje /pojkvänner är den främsta fakstuderande som erbjuds undervistorn som underlättar studier, liknings- eller elevvårdstjänster. Stusom relationen till läraren. Relati- derandes inlärningsförmåga bör onen till läraren, dvs. en vuxenre- regelbundet följas upp och stöd lation utanför hemmet, har en stor erbjudas studerandena i ett så betydelse i studerandens skoltidigt skede som möjligt. Speciframgång och därmed i skapande ellt viktigt är det att reda ut studeav en starkare känsla av samman- randens inlärningssvårigheter i hang i livet (jfr 1). Enkätsvaren övergången från en utbildning till visar att 201 studerande (48.6 %) en annan, t.ex. vid övergången inte vet om lärarna är intresserade från den grundläggande utbildav hur det går för dem i skolan ningen till yrkesutbildningen. I och 51 studerande (12.4 %) upp- enkätsvaren framgår det att 120 lever att de inte får tillräckligt studerande (28.9 %) har fått spemed stöd. cialundervisning i högstadiet, För att befrämja studerandens medan 20 studerande (4.8 %) har välbefinnande krävs samarbete uppgett att de får specialundervismellan lärare, studerande och ning i nuvarande skola. 46 studeföräldrar (jfr 12). Skolan informe- rande (11.2 %) bedömer själva att rar hemmen om sin verksamhet de har svårigheter i skolarbetet och informationen syftar till att få och 30 studerande (7.3 %) har studerande och föräldrar att förstå uppgett att de önskar sig stöd i att de kan vända sig till skolan i någon form i studierna. Samar- bete mellan den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen är därför av stor vikt för dessa studerande, för att kunna kartlägga vilka studerande som är i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att kartlägga läsoch skrivsvårigheter, eftersom de kan utgöra ett stort hinder i studerandens studieframgångar (19). Graden av svårigheter kan variera från lindriga till mycket svåra. Detta i kombination med studerandens inlärningsstil bidrar till att ingen studerande med läs- och skrivsvårigheter är en annan lik. Studerande med läs- och skrivsvårigheter har ofta även andra, parallella svårigheter såsom koncentrationssvårigheter, svårt att organisera och planera sin verksamhet samt dåligt självförtroende. Stödåtgärderna bör därför alltid skräddarsys för varje enskild studerande. Frånvaro i skolan bidrar till risken för utslagning. I enkätsvaren har 62 studerande (15.2 %) uppgett att de under den senaste månaden har varit borta från skolan en dag p.g.a. skolkning, 27 studerande (6.6 %) har skolkat 2–3 dagar och 9 studerande (2.2 %) har skolkat mer än tre dagar. Ett uppföljningssystem för frånvaron skulle kartlägga dessa studerandes frånvaro redan i ett tidigt skede och därmed kunde orsakerna till frånvaron utredas (jfr 20). Stöd i relation till livet Det stöd som kan utveckla en livshållning med en känsla av tillit till livet kan anknytas till de tre ovanbeskrivna, dvs. stöd i relation till hälsa, relationer och studier. Denna livshållning är förenad med vad man kallar stressmotståndskraft (jfr 21). Känslan av sammanhang har samband med personlighetsdimensionen optimism, känslan av att kunna styra sitt öde och förmågan att utveckla och behålla sociala relationer. Antonovsky (1) betonar att det i hanterbarhetskomponenten ingår att kunna söka hjälp från VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 48–51 Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 andra om de egna resurserna för problemlösning inte räcker. I enkätsvaren uppger 30 studerande (7.2 %) att de inte själva kan klara av sina problem. För att de inte skall känna sig som offer för yttre omständigheter, är det viktigt att de stöds till delaktighet, att de får vara aktiva deltagare i sitt eget liv, påverka och ta ansvar (jfr 2). Den allra viktigaste komponenten i känslan av sammanhang är meningsfullheten (jfr 1). Det är viktigt att studerandena i riskgruppen får uppleva att det finns viktiga områden i deras liv, dvs. något som de har intresse för och som dessutom är meningsfullt. Den personliga hälsoplanen eller den individuella studieplanen, borde fokusera det som för den enskilda studerande ger mening och innehåll. En personlig utvecklingstrappa (jfr 21) som den studerande själv tillsammans med sin skolhälsovårdare eller handledare gör upp kan befrämja studerandens känsla av sammanhang och delaktighet. En uppföljning av hur den personliga utvecklingen framskrider, om studeranden är inne på «rätt väg», är en naturlig del av stödet för livshållningen. Diskussion Den övergripande målsättningen med denna studie har varit att skapa förutsättningar för studerande inom yrkesutbildningen att uppleva sammanhang och delaktighet för att kunna fullfölja sin utbildning. Studien har resulterat i en praktisk förebyggande modell som fokuserar på olika stödåtgärder inom yrkesutbildningen. Tonvikten i modellen läggs på hälsostödjande och inlärningsstödjande processer liksom stödjande av social förmåga, vilka alla tillsammans har betydelse för den ungas känsla av sammanhang. Modellen tillägnas främst yrkesläroanstalter, men kan även tillämpas inom andra utbildningar, t.ex. inom den grundläggande utbildningen. Övergången från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildningen kan vara ett svårt steg för studerande (jfr 18) och därför skulle det vara av stor vikt att kunna reda ut den ungas situation i övergången från en utbildning till en annan. För att modellen skall kunna tillämpas förutsätts en screening av riskfaktorer för utslagning, för att de unga som är i riskzonen för utslagning skall kunna identifieras. Enkäten som har använts i denna studie i forskningssyfte kunde utgöra underlag för ett screeninginstrument. Med hjälp av enkäten erhölls en första uppfattning om vilka studerande som är i riskzonen för utslagning. De mest omfattande riskerna finns i områdena studier och hälsa. För att enkäten skall kunna fungera som ett screeninginstrument bör den ytterligare utvecklas och testas, vilket även innebär en granskning av instrumentets validitet och reliabilitet (jfr 9). Enskilda riskfaktorer för utslagning som framkommer i tidigare forskning, t.ex. nedstämdhet (15) och depression (22), är inte lika framträdande i denna studie. Därför har det inte utvecklats speciella stödåtgärder för dessa riskfaktorer utan de sammanfaller med den personliga planen för hälsa. Stödåtgärderna har utvecklats på ett mera generellt plan utgående från enkätsvaren och tidigare forskning. Den förebyggande elevvårdsmodellen kräver vidareutveckling efter prövning i praxis. Modellen utgör ett led i evidensbaserad skolhälsovård. Gun Jungerstam, HVM Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa, Finland Pia Nyman-Kurkiala, FD Enheten för samhällsvetenskaper, Åbo Akademi, Vasa, Finland Kristina Ström, PeD Enheten för specialpedagogik, Åbo Akademi, Vasa, Finland Lisbet Lindholm, Docent, HVD, leg. sjuksköterska Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa, Finland Gun Jungerstam, HVM, forskningsassistent Åbo Akademi/Enheten för vårdvetenskap PB 311 (Strandgatan 2), FIN-65101 Vasa Tel: +358-6-3247 390 Fax: +358-6-3247 503 [email protected] Referenser 1. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur; 1991. 2. Lindholm L. Den unga människans hälsa och lidande. Vasa: Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi; 1998. 3. Statsrådets redogörelse till riksdagen om barns och ungas välfärd. Helsingfors: Social- och hälsovårdsministeriet; 2002. 4. Pietilä A-M. Elämänhallinta ja terveys. Oulu: Kansanterveystieteen ja yleislääketieteen laitos, Oulun yliopisto; 1994. 5. Kokkola A, Kiikkala I, Immonen T, Sorsa M. Mitä sinä elämältäsi haluat? Helsinki: Suomen kuntaliitto, Stakes; 2002. 6. Riusala K. Equal response – Uusia polkuja työelämään. Vasa: Levón-institutet, Vasa universitet; 2005. 7. Huhtanen K. Kunnan omat voimavarat syrjäytymisen ehkäisemisessä. I: Holtittomasta hortoilusta hallittuun harhailuun – Nuorten syrjäytymisen riskit ja selviytymiskeinot. Helsinki: Nuorisoasiain neuvottelukunta; 1999 [citerat 20.05.2002]. http://www.minedu.fi/nuora 8. Kuula R. Syrjäytymisvaarassa oleva nuori koulun paineessa. Koulu ja nuorten syrjäytyminen. Joensuu: Kasvatustieteiden tiedekunta, Joensuun yliopisto; 2000. 9. Trost J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur; 2001. 10. Kyngäs H, Vanhanen L. Sisällön analyysi. Hoitotiede 1999; 11: 3–12. 11. Jungerstam G, Lindholm L, Nyman-Kurkiala P, Ström K. En förebyggande elevvårdsmodell inom yrkesutbildningen. Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi; 2003. 12. Skolhälsovården 2002. En handbok för skolhälsovårdare, läkare, grundskolor och kommuner. Helsingfors: Stakes; 2002. 13. Lindholm L, Wärnå C. Från hälsokontroll till hälsoinseende – integrering av vårdvetenskapliga forskningsresultat inom skolhälsovården. Vård i Norden 2001; 21: 26–31. 14. Hirvonen E, Pietilä A-M, Eirola, R. Terveyskeskustelu – tavoitteena dialogi terveyden edistämisessä. I: Pietilä A-M, Hakulinen T, Hirvonen E, Koponen P, Salminen E-M, Sirola K. Terveyden edistäminen. Uudistuvat työmenetelmät. Helsinki: Werner Söderström; 2002, 219–242. 18. Ehdotus erityisopetuksen strategiaksi toisen asteen ammatilliseen koulutukseen. Arbetsgruppspromemoria. Helsingfors: Undervisningsministeriet; 2002 [citerat 16.10.2006]. http://www.minedu.fi 19. Lahtinen U, Renvaktar A, Asplund M, Hjerpe J. Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet. I: Siven C (red). Solklart. Helsingfors: Hero; 2004, 63–83 [citerat 16.10.2006]. http://www.vasa.abo.fi/speccenter 20. Konu A, Gråsten-Salonen H. Koulumiete –projekti – koululaisten mielenterveyden ja hyvinvoinnin edistäminen Pirkanmaalla. Tampere: Pirkanmaan sairaanhoitopiiri; 2004 [citerat 16.10.2006]. http://www.pshp.fi/tuty/julkaisu 21. Cederblad M, Hansson K. Känslan av sammanhang – ett centralt begrepp i hälsoforskning. Socialmedicinsk tidskrift 1996; 4: 152–158. 22. Mahon N E, Yarcheski A. Outcomes of depression in early adolescents. Western Journal of Nursing Research 2001; 23: 360–375. 15. Peipponen S, Viinamäki H, Laukkanen E, Jääskeläinen J, Lehtonen J. Nuoret psykiatrisessa erikoissairaanhoidossa. Suomen Lääkärilehti 1995; 32: 3461–3466. 16. Vähämäki-Sundman S (red). Samarbetsinlärning. Vasa: Fortbildningscentralen, Österbottens högskola; 1998. 17. Järleby A. Spela roll: kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus; 2005. GUN JUNGERSTAM, PIA NYMAN-KURKIALA, KRISTINA STRÖM OG LISBET LINDHOLM Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 51
© Copyright 2024