Mustion linna | Svartå slott Museoviraston restauroinnit
Mustion linna | Svartå slott Museoviraston restauroinnit Museiverkets restaureringar 1986–1996 Signe Brander 1910 | Museovirasto | Museiverket Mustion linna | Svartå slott Museoviraston restauroinnit | Museiverkets restaureringar 1986–1996 Kesänäyttely Mustion linnassa | Sommarutställningen på Svartå Slott 23.4.–15.9.2014 Museovirasto, Restaurointiyksikkö | Museiverket, Enhet för restaurering Graafinen suunnittelu | Grafisk formgivning Marjaana Kinnermä Kopiointi sallittu vain yksityiskäyttöön. | Endast privatkopering tillåten. www.nba.fi Restaurointi | Restaurering Restauroinnin ABC Restaureringens ABC Restauroinnilla tarkoitetaan rakennetun ympäristön, rakennuksen tai sen osan kulttuurihistoriallisen arvon säilyttävää korjaamista. Restauroinnin tavoitteena on kohteen arvojen säilyttäminen. Restauroinnin menetelmät vaihtelevat konservoin nista rekonstruointiin. Restaurointi voi sisältää myös uudisosia, mikäli ne edesauttavat kohteen säilymistä ja sopivat kokonaisuuteen. Alkuperäisten rakennus osien, kiinteää sisustuksen, pintamateriaalien ja koris teiden ohella myös aikojen kuluessa tehdyt muutokset ja lisäykset voivat olla säilytettäviä. Ajan kulumisen ymmärtäminen on yksi restau roinnin tavoitteista. Siitä konkreettisena todisteena on patina. Jokainen restaurointi edellyttää yksilöllistä tarkastelua ja jokainen kohde on ainutlaatuinen. Kier ros Mustion sisätiloissa on kuin restauroinnin oppi tunti: se kertoo restauroinnin monista menetelmistä ja periaatteista. Med restaurering avses en sådan reparation av byggd miljö, en byggnad eller del därav, där det kulturhis toriska värdet bevaras. Målet för restaureringen är bevara objektets värden. Restaureringsmetoderna varierar från konser vering till rekonstruering. Restaurering kan även omfatta tillägg av nya delar såvida dessa bidrar till att objektet bevaras och passar in i helheten. Ut över ursprungliga byggnadsdelar, fast inredning, yt material och dekorationer kan även ändringar och tillägg som gjorts under årens lopp vara sådant som ska sparas. Ett av målen för restaureringen är att inse att ti den lider. Ett konkret bevis på detta är patina. Varje restaurering förutsätter en individuell granskning och varje objekt är unikt. En rundtur i Svartå slott är som en lektion i restaurering: man får lära sig om de talrika restaureringsmetoderna och -principerna. Toinen kerros | Andra våningen Ensimmäinen kerros | Första våningen Avustukset | Bidrag Museoviraston entistämisavustukset Museiverkets restaureringsbidrag Museovirasto jakaa vuosittain entistämisavustuksia valta kunnallisesti merkittävien, kulttuurihistoriallisesti arvok kaiden rakennusten restaurointiin ja konservointiin sekä tukea muinaisjäännösalueiden hoitoon. Avustuksia myönnetään ensisijaisesti rakennus suojelulailla suojeltuihin kohteisiin tai kohteisiin, joiden kunnostus edellyttää antikvaarista asiantuntemusta. Koh teet ovat monen tyyppisiä, aina torpista kartanoihin. Museovirasto tarkistaa korjaus- ja hoitosuunnitel mat, niihin liittyvät työtavat ja materiaalit. Siksi avustusta ei myönnetä takautuvasti ennen päätöspäivämäärää teh tyihin tai aloitettuihin töihin. Hakija sitoutuu jo hakies saan noudattamaan Museoviraston ohjeita. Vuosina 1986–96 Museovirasto myönsi Mustion kar tanon restaurointeihin yhteensä 1 184 340 markkaa. Vuosina 2003–13 Mustiolle myönnettyjen avustusten mää rä oli 104 500 euroa. Museiverket delar årligen ut bidrag för restaurering och konservering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader av riksintresse samt för vård av fornlämningsområden. Understöd beviljas i första hand för objekt som skyd das av lagen om byggnadsskydd eller för objekt vars restau rering kräver antikvarisk sakkännedom. Objekten varierar från torp till herrgårdar. Museiverket granskar renoverings- och vårdplanerna samt arbetsmetoderna och materialen med anknytning till dessa. Därför beviljas understöd inte retroaktivt för ar beten som genomförts eller inletts före beslutsdatumet. Den sökande förbinder sig att följa Museiverkets instruk tioner redan när han eller hon ansöker om understöd. Åren 1986–96 beviljade Museiverket sammanlagt 1 184 340 miljoner mark för restaurering av Svartå slott. Åren 2003–13 uppgick det sammanlagda understöds beloppet som beviljades Svartå till 104 500 euro. Rouvan salonki | Fruns salong Signe Brander 1910 | Museovirasto | Museiverket Rouvan salonki | Fruns salong Paluu entiselleen Åter till det förgågna Ikkunoiden välissä alun perin ollut maalaus oli siirretty kaakeliuunin purkamisen yhteydessä uunin paikalle. Restau roinnissa huone palautettiin alkuperäiseen asuunsa, joka on näkyvissä myös Signe Branderin valokuvassa vuodelta 1910. Maalaus siirrettiin ikkunaseinustalle ja kuvakentän paikalle muurattiin uusi kaakeliuuni. Lattiaa peittäneen maton alta löydettiin huonokuntoi nen parketti, joka kunnostettiin. Kuvassa vuodelta 1986 parkettikasetit on irrotettu koekunnostusta varten. Lattiaa täydennettiin uunin kohdalla kalkkikivilaatoilla. Ovet, pane loinnit, listoitukset ja ikkunapenkit kunnostettiin ja maalat tiin. Maalin sävyt valittiin väritutkimuksen perusteella koko naisuus huomioon ottaen. Etenkin pohjakerroksessa useiden tilojen seinä- ja katto pinnat oli verhottu uusilla materiaaleilla. Niiden takaa pal jastuneet vanhat pinnat on useimmissa tapauksissa entisöity. Förmaakissa katon haltex-levytys päätettiin kuitenkin jättää paikoilleen. Sen saumat täytettiin sileiksi ja kattopinta maa lattiin liimamaalilla. Alkuperäinen katon ja seinän kulmauk sen holkkalista palautettiin. Målningen som ursprungligen hade funnit mellan fönstren hade vid rivningen flyttats till platsen där ugnen fanns ti digare. Vid restaureringen återställdes rummets ursprung liga utseende, som även kan ses på Signe Branders fotografi från 1910. Målningen flyttades till fönsterväggen och en ny kakelugn murades på platsen med bildfältet. Under mattan som täckte golvet hittade man en par kett i dåligt skick som återställdes. På bilden från 1986 är parkettkassetterna löstagna för testrenovering. Golvet kompletterades vid ugnen med kalkstensplattor. Dörrarna, panelerna, listerna och fönsterbänkarna renoverades och målades. Målarfärgernas färgnyanser valdes efter färgun dersökningar med hänsyn till helheten. Framför allt på bottenplanet hade vägg- och golvytorna i flera rum beklätts med nya material. De gamla ytor som blottlades under dem har i de flesta fall restaurerats. Man beslutade ändå lämna kvar halltexskivorna i taket i för maket. Fogarna i taket spacklades jämna och innertakets yta målades limfärg. Den ursprungliga holklisten mellan taket och väggen återställdes. Alkuperäisen tilanteen palauttaminen ei ole restauroinnissa itsetarkoitus, mutta varmoihin dokumentteihin ja tutkimuksiin nojaten se voi olla perusteltua. Att återställa det ursprungliga skicket är visserligen inget självändamål vid restaurering, men utgående från säkra dokument och undersökningar kan det vara motiverat. Signe Brander 1910 | Museovirasto | Museiverket Rouvan salonki | Fruns salong P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Rouvan salonki | Fruns salong P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Eteishalli | Entréhallen P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Eteishalli | Entréhallen Luettavuus Läsbarhet Roiskemaalatut tapetit trofee-tyyppisine sommitelmineen kuvaavat erilaisia ammat teja ja liittyvät Mustion ruukin historiaan. Tapetit löydettiin restauroinnin yhteydessä suojapahvien takaa. Pahoin vaurioituneet tapetit jätettiin paikoilleen ja puhdistettiin. Tapettien irto naiset reunat kiinnitettiin taustaansa. Suu ret puuttuvat kohdat täydennettiin siten, että tila ja kuvat hahmottuvat kokonaisuu tena. Lisäykset erottuvat alkuperäisistä ja ne ovat helpostikin poistettavissa – jos niin halutaan. Alkuperäisten osien säilyminen ja säily misen edellytysten takaaminen on yksi res tauroinnin periaatteista. Ja parhaimmillaan konstit ovat kekseliäitä ja edullisiakin! De stänkmålade tapeterna av trofétyp med kompositioner beskriver olika yrken och har anknytning till Svartå bruks historia. Tapeter na hittades bakom skyddande papp i samband med restaureringen. Tapeterna var illa skadade men lämnades kvar och rengjordes. Tapeternas lösa kanter limmades på underlaget. Stora ytor som fat tades kompletterades så att utrymmet och bilderna gestaltas som en helhet. Tillsatserna åtskiljs från originalen och de är lätta att ta bort – ifall man vill. En av principerna för restaureringen är att man konserverar ursprungliga sektionerna och garanterar förutsättningarna för konserve ringen. Och i bästa fall är knepen snillrika och även billiga! P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Eteishalli | Entréhallen P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Juhlasali | Festsalen Linderin suvun kuva-arkisto | Linderska släktens bildarkiv Juhlasali | Festsalen Säilymisen edellytykset Bevarandets förutsättningar Sali kokonaisuudessaan on ensisilmäyksellä säilynyt hämmästyttävän hyvin. Ennen restaurointia maalauksis sa oli kuitenkin vaurioita: krakeloitumista, värikerrosten irtoamista ja roiskejälkiä. Niiden syinä olivat mm. pella vakankaiden löystyminen ja kolhut. Konservaattorin työn jälki on niin huomaamatonta, että konservoituja ja täy dennettyjä alueita on lähes mahdoton huomata. Pahimmin vaurioitunut oli ikkunoiden alapuolinen balustradi-kaide, joka oli kärsinyt myös kosteudesta use aan otteeseen. Sitä on konservoitu vielä viime vuosina. Yksi restauroinnin periaatteista on, että työtä edeltää tarkka vauriokartoitus ja toimenpiteet dokumentoidaan. Kaikkien lisäysten tulisi erottua alkuperäisestä. Juhlasalin maalausten konservointityöstä on laadittu täsmällinen raportti ja jokainen toimenpide on tallennettu valoku vin ja piirroksin pienintäkään yksityiskohtaa ja käytettyä menetelmää unohtamatta. Museoviraston viimeisin avustus myönnettiin Musti on sisätilojen vauriokartoitukseen. Se on ohjenuora myös tuleville restauroinneille. Säilyäkseen rakennuksesta on pidettävä hyvää huolta! Vid första ögonkastet är salen i sin helhet förvånansvärt väl bevarad. Före restaureringen var målningarna ändå skadade: krackelering, flagnande färglager och spår av stänk. Orsakerna var bland annat skavanker efter törnar och att linnetygen blivit lösa. Spåren efter konservatorns arbete förblir så omärkbar att det är nästan omöjligt att urskilja de konserverade och kompletterade sektioner. Det värst skadade området var balustraden under fönstren som i flera omgångar även hade skadats av fukt. Den har alltjämt konserverats ännu under de senaste åren. En av principerna för restaurering är att arbetet fö regås av en noggrann kartering av skadorna och att åt gärderna dokumenteras. Alla tillsatser ska kunna åtskiljas från originalen. En exakt rapport har utformats om kon serveringen av målningarna i festsalen och varje ingrepp har registrerats med fotografier och teckningar utan att förglömma minsta detaljer eller tillämpade metoder. Museiverkets senaste understöd beviljades för kart läggningen av skador på Svartå slotts interiörer. Kartering en fungerar som vägledning för framtida restaureringar. Byggnaden måste vårdas väl så att den bevaras! P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Juhlasali | Festsalen P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Keltainen salonki | Gula salongen Linderin suvun kuva-arkisto | Linderska släktens bildarkiv Keltainen salonki | Gula salongen Tunnelman luominen Att skapa stämning Keltaisen salongin alkuperäiset groteski-aiheiset seinä maalaukset poistettiin sotavuosina ja kuljetettiin Ruot siin. Museovirasto osti maalaukset kokoelmiinsa vuon na 1954. Nyt salongin seiniä koristavat maalaukset ovat kopioita, jotka Magnus Linder teetti tilaan 1980-luvun lopussa. Kokonaisuuden ja tunnelman kannalta ratkaisu on restauroinnin periaatteidenkin näkökulmasta hyväksyt tävä. Lähtötilanne, myöhemmät muutokset ja suoritetut toimenpiteet on dokumentoitu tarkasti. De ursprungliga väggmålningarna med groteskmo tiv i den gula salongen togs bort under krigsåren och transporterades till Sverige. Museiverket köpte mål ningarna till sina samlingar 1954. Målningarna som nu pryder väggarna i salongen är kopior som Magnus Linder lät utföra för rummet i slutet av 1980-talet. Med hänsyn till helheten och stämningen är lös ningen acceptabel också enligt principerna för res taureringen. Utgångsläget, senare ändringar och ut förda åtgärder har dokumenterats noggrant. Keltaisen salongin toinen erikoisuus on tukholmalaisen Mariebergin pos liinitehtaan valmistama hyvin säily nyt kaakeliuuni. En annan specialitet i den gula sa longen är den välbevarade kakelug nen som tillverkats av Mariebergs porslinsfabrik i Stockholm. Inventointi | Inventering Thure Lindqvist 1947, Muinaistieteellinen toimikunta | Arkeologiska kommissionen Linderin suvun kuva-arkisto | Linderska släktens bildarkiv Keltainen salonki | Gula salongen E. Laakso 1940 | Museovirasto | Museiverket Keltainen salonki | Gula salongen P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Sininen salonki | Blå salongen Rekonstruktio Rekonstruktion Valokuvassa 1900-luvun alkupuolelta huonetta jakaa pyl väsrivi suippokaarineen. 1920-luvulla tilaan rakennettiin alkovi ja kylpyhuone. Museoviraston konservointitutki muksessa vuonna 1986 makuuhuoneen alkuperäinen asu selvitettiin ullakolta löytyneiden seinien ja kaarilevy jen perusteella. Lattiassa olivat yhä näkyvissä pylväiden paikat. Makuuhuoneen pylväikön ja tilarakenteen rekonst ruointi oli mahdollista ja perusteltua varmojen doku menttien ja alkuperäisten rakennusosien ansiosta. På fotografiet från början av 1900-talet delar en pelar rad med spetsbågar upp rummet. På 1920-talet byggde man en alkov och ett badrum i rummet. Vid en konser veringsutredning som Museiverket utförde 1986 utred de man sovrummets ursprungliga utseende med hjälp av väggar och bågskivor som hittades på vinden. Plat serna för pelarna syntes fortfarande i golvet. Rekonstruktionen av pelarna och rumsstrukturen i sovrummet var möjlig och motiverad tack vare säkra dokument och originala byggnadsdelar. Linderin suvun kuva-arkisto | Linderska släktens bildarkiv Sininen salonki | Blå salongen P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Kuninkaan huone | Kungsrummet Signe Brander 1910 | Museovirasto | Museiverket Kuninkaan huone | Kungsrummet patina patina Museovirasto dokumentoi vuonna 1986 tarkkaan katos vuoteen ja seinälle ripustettujen taulujen aiheuttamat tum mumat, jotka näkyvät hyvin myös tuolloin otetuissa valoku vissa. Patinaan liittyvät valinnat ovat yksi kiinnostava kysy mys restauroinneissa. Aina ei ole yksiselitteistä, mikä on likaa ja mikä patinaa eli ajan mukanaan tuoma muutos materiaalissa. Kaikki kuluminen ei myöskään edellytä korjaamista vaan siihen voidaan suhtautua kuten patinaan. Esimerkik si Mustiossa monissa huoneissa lattian kunnostukseksi riittivät puhdistus, paikkaaminen ja vahaus. Parhaimmil laan ”restaurointitoimeksi” riittää pelkkä puhdistaminen. År 1986 dokumenterade Museiverket noggrant väggar nas mörka partier efter baldakinsängen och tavlor som hängts på väggarna och som syns väl på fotografier från den tiden. Val med anknytning till patina är en intressant frå ga vid restaureringar. Det är inte alltid entydigt vad som är smuts och vad som är patina, det vill säga ändringar genom tiden i material. Allt slitage behöver inte heller repareras utan man kan förhålla sig till det såsom till patina. I många rum på till exempel Svartå räckte det som golvrenovering att golvet rengjordes, lappades och bonades. Som bäst räcker det vid ”restaurering” med endast rengöring! P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Kuninkaan huone | Kungsrummet P. O. Welin 1986 | Museovirasto | Museiverket Kuninkaan huone | Kungsrummet Linderin suvun kuva-arkisto | Linderska släktens bildarkiv
© Copyright 2024