Livslängdskostnader på transformatorer TOC – Total Ownership Cost Har du kontroll över dina transformatorkostnader och har du rätt förlustvärdering? För att räkna ut livslängdskostnaderna i en transformator måste man vara medveten om vad som påverkar eller driver dessa. Dessa faktorer, nedan, påverkar i huvudsak livslängdskostnaderna (förklaringar se längre ned): • Tomgångsförluster dvs. kärnförluster (kW) • Belastningsförluster, dvs. lindningsförluster (kW) • Belastningsgrad (belastningssnitt över året i %) • Drifttid (inkopplingstid i timmar/år) • Energipris (SEK/kWh) • Ränta (kalkylränta i %) • Livslängd (antagen drifttid i år) • Emissioner (CO2) Beräkning av transformatorförlusterna: • Tomgångsförluster: Pokap = NV * Energipris * Drifttid (SEK/kW) • Belastningsförluster: Pkkap = (Belastningsgrad)2 * Pokap (SEK/ kW) Till detta kan också läggas kostnader för installation, underhåll, lager, reparation, administration etc. men dessa faktorer tas inte upp här. • Tomgångsförlusterna orsakas av magnetisering av kärnan (hysteres-förluster) och av andra adderande strömmar i kärnan, dessa uppkommer så fort transformatorn spänningssätts och är helt oberoende av belastningen. • Belastningsförlusterna orsakas av förluster i lindningarna (resistiva & adderande strömmar), dessa har ett kvadratiskt förhållande till belastningen. Förlusterna anges vid 75°C för oljeisolerade transformatorer och 120°C för torrisolerade transformatorer. • Belastningsgrad, dvs. hur mycket är transformatorn belastad under året. Enklast är att ange ett snittvärde istället för timvärden, säsongsvärden, toppvärden, effektvärden eller andra typer av belastningsvärden. Mest sannolikt är att ju mer avancerad belastningsberäkningen blir desto mer påverkar det kapitaliseringskostnaderna uppåt. • Energipriset över livslängden är svårt att överblicka, men med största sannolikhet ökar även detta då statistik visar att de senaste 10 åren har energipriset ökat mer än 300 %. • I energipriset bör kostnader för elcertifikat och skatter ingå. Eventuellt också kostnader (skatter) för emissioner, dvs. myndighetens (se ”Emissioner”) utsläppsreglering av transformatorförluster. Överallt i Europa byggs smarta maskade elnät, vilket betyder en ökad internationell elhandel med påföljden att också energikostnaderna stiger. • Kalkylränta, är ett mycket viktigt begrepp inom investeringskalkylering. De flesta metoder använder sig av kalkylräntan för att jämföra betalningsströmmar vid olika tillfällen i tiden. Kalkylräntan är den ränta som ska motsvara investerarens avkastningskrav, oavsett om det sedan är lån eller egna pengar som bekostar investeringen. I kalkylräntan ska även ingå skatter och inflation men också hänsyn till risker med investeringen. • Livslängd, här pratar vi om en livslängd på en transformator, dvs. normalt mellan 30-40 år. • Emissioner orsakade av förluster i transformatorer, kan kapitaliseras med hjälp av ett europeiskt snitt på miljöbelastningen per kWh och ett spotmarknadspris för emissioner, hämtat från Nordpools hemsida, www.nordpool.se. • Idag räknar man med ett EU snitt på 0,50 kg CO2/kWh. Det finns idag ännu inga böter på emissioner, orsakade av transformatorförluster, men för att stimulera till investeringar i lägre elnätsförluster kan detta mycket väl bli en EU-fråga framöver. Vilket i sin tur betyder att våra Svenska myndigheter kommer att besluta om utsläppsregleringar i vårt elnät. Rätt indata ger en ekonomisk och rättvis beräkning av livslängdskostnaderna. Nuvärdemetoden beräknar vad de framtida utgifterna och inkomsterna har för värde idag, Nuvärdet (NV), genom att diskontera framtida betalningsströmmar. Det är också en vanlig metod, i synnerhet hos större företag och organisationer, då den ger ett ”dagspris” på investeringens värde Resultatet blir en tydlig bild över kostnaderna över åren, både gällande de direkta transformatorförlusterna men också de indirekta kostnaderna för emissioner/utsläpp. • Nuvärdemetoden, även känd som diskonteringsmetoden, används för att fastställa en investerings lönsamhet. Hos större svenska företag och myndigheter är det kanske den vanligaste metoden för investeringskalkylering, (tillsammans med pay-off metoden). • Nuvärde (NV), även kapitalvärde, är det beräknade värdet av en investerings framtida kassaflöde, diskonterade med hänsyn till en given kalkylräntesats. Nuvärde (NV) = 1-1/(1+p/100)y p/100 Ökande energi- och emissionskostnader ger en kortare payback samt ökar vinsterna (besparingarna) över livslängden, vilket kan bli multiplar av själva investeringskostnaden. Det absolut bästa för miljön är alltid den sparade kilowatttimmen! För mer information kontakta: ABB AB Svensk Försäljning Power Products & Systems 721 82 Västerås Tel: 021-32 50 00 www.abb.se/energi 03-2012 För att beräkna kostnaderna över livslängden måste man använda sig av en nuvärdeskalkylering.