FÖRBRÄNNING AV GROT I BRIKETTFORM UTVÄRDERING AV FÖRBRÄNNINGSEGENSKAPER FÖR LAGRAD OCH FÄRSK GROT Grenar och toppar som skördas i samband med slutavverkning i grandominerade bestånd utgör ett bränslesortiment som huvudsakligen används i större kraftvärmeverk. Den flisade groten eldas vanligtvis tillsammans med andra trädominerade bränslesortiment eller torv. Fukthalten är ofta hög och kan variera mellan 40 och 60 %. Genom att förädla grot‐bränslet till briketter får man ett likformigt bränsle med jämn och låg fukthalt. Vid förbränning av briketterna i en panna avsedd för briketter kunde man i försök erhålla en bra utvärdering av bränslets egenskaper. Figur 1. Färsk (grön) grot upplagd i välta vid väg och värmepanna (Öko Therm 150 kW) för försök med förbränning av grot‐briketter NOX–EMISSIONER Utsläppa av N‐oxider till atmosfären i samband med förbränning är kraftigt klimatpåverkande. Bildandet av s.k. NOx‐föreningar är starkt relaterad till innehållet av kväve i bränslet. Lägsta utsläppen av NOx erhöll man för stubbar och högsta för lagrad grot (Bild 3). Att NOx–emissioner av färsk (grön) grot blev lägre än för lagrad grot kan eventuellt förklaras av en lägre andel barr på grund av lövträdsinslag i sortimentet. STOFTEMISSIONER Utsläpp i form av stoft (partiklar) till atmosfären är skadligt för människor eftersom de påverkar inandningsluften. Höga halter av stoft kan vara en effekt av olämplig bränslekvalité men också av olämpliga förbränningsförhållanden. De fyrasortimenten som jämförts visar alla på låga stofthalter vilket tyder på att förbränningen varit mycket bra med briketter som bränsleform (Bild 4). Mätningarna har gjorts före rökgasrening och alla medelvärden har legat under 30 mg/Nm3 vilket måste anses bra. Briketter av den lagrade groten gav högre stofthalter och även större variationer än övriga sortiment Figur 2. NOx emissioner för olika Brikettbränslen och stofthalter i rökgaser för olika brikettbränsle DISKUSSION Arbetet har visat att förädling av bränslet till briketter är ett sätt att uppnå bra förbränningsresultat med bränslen som annars har mycket varierande kvalité och därmed är svårare att ge stabila förbränningsförhållanden. Studien visade också att hållfastheten för briketter av grot och stubbar var jämförbar med träspån (sågspån, kutterspån) medan bulkdensiteten för briketter gjorda av grot blev betydligt bättre än briketter gjorda av spån. Figur 3. Bulkdensitet för briketter och hållfasthet för briketter FÖRFATTARE Håkan Örberg Institutionen för biomassteknologi och kemi [email protected] Markus Broström Umeå Universitet, Tillämpad fysik och elektronik [email protected] 17.10.2011 Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav