Övriga användningsområden

Förstudie av nya användningsområden för
biogas i Skåne
BIOGASSYS
Desirée Grahn, Biogas Syd
2013-03-30
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
2 (32)
Innehåll
Inledning......................................................................................................... 3
Syfte............................................................................................................. 3
Marknadsanalys .............................................................................................. 4
Industri ....................................................................................................... 4
Hushåll ........................................................................................................ 5
Erfarenheter från workshops hösten 2012 ................................................. 7
Tekniker för el- och värmeproduktion ........................................................... 9
Värmeproduktion ........................................................................................ 9
Gaspannor ............................................................................................... 9
Värmepumpar ....................................................................................... 10
Konvertering till gasvärme ..................................................................... 15
Industriella gasdrivna värmeapplikationer ............................................16
Kraftproduktion ........................................................................................ 18
Kraftvärme - Combined heat and power (CHP) ........................................19
Förbränningsmotorer med elgenerator .................................................19
Mikroturbiner .........................................................................................19
Stirling ................................................................................................... 20
Bränsleceller ...........................................................................................21
Hybridsystem - kraftvärmeproduktion ................................................. 24
Hemmatankningssystem .............................................................................. 25
Råvara ........................................................................................................... 25
Övriga användningsområden ....................................................................... 25
Livsmedelsberedning ................................................................................ 25
Varmvattenberedning ............................................................................... 26
Övriga gasapparater .................................................................................. 26
Kylning ...................................................................................................... 27
Terrassvärme ............................................................................................ 27
Gasbrasor .................................................................................................. 27
Ett internationellt perspektiv ....................................................................... 28
EU-projekt................................................................................................. 29
Sammanfattning och diskussion .................................................................. 30
Källor ............................................................................................................. 31
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
3 (32)
Inledning
Biogas är ett förnybart bränsle som tillverkas genom syrefri rötning av
organiskt material alternativt termisk förgasning av trädbränslen och annat
kolhaltigt material. Biogasen kan distribueras på flera olika sätt, från
gasflaskor på lastväxlarflak till distributionsnät. Nätets utbredning är
relativt begränsat och sträcker sig längst med västkusten i södra delen av
landet.
Idag är det stort fokus på möjligheterna att använda biogas som drivmedel
och de positiva miljöeffekter som det kan ge inom transportsektorn. I denna
rapport
görs
en
översiktlig
genomgång
av
andra
möjliga
användningsområden där fokus ligger på användning i småhus och
flerbostadshus men innefattar även industri och till viss del transporter.
Kartläggningen inkluderar dels ny gasteknik som utvecklas men även
tekniker där naturgas används i dagsläget vilken kan ersättas mot biogas.
Efter uppgradering och propanisering av biogasen har den samma
energiinnehåll som naturgas och kan därmed substitueras direkt.
De möjliga användningsområden som har studerats är:
- Kraftproduktion
- Kraftvärmeproduktion
- Värmeproduktion
- Industriell råvara
- Livsmedelsberedning
- Övriga användningsområden
Även hemmatankningssystem har studerats. I samband med detta arbetet
har ett antal workshops arrangerats i samarbete med E.ON, SGC och
Sunfleet med målgrupp bygg- och fastighetsbranschen för att sprida
kunskap om de tekniska alternativen.
Syfte
Denna
rapport
är
en
översiktlig
sammanställning
av
nya
användningsområden för biogas inom kraft- och värmeproduktion. För mer
information rekommenderas de källor som omnämns på sidan 31. På grund
av den snabba utvecklingen som sker inom detta område kan kostnader som
nämns samt prestanda för teknikerna ha förändrats under den tid som följt
efter rapportens författande.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
4 (32)
Marknadsanalys
Med den begränsade användning av gas för uppvärmning och elproduktion i
hushåll och i industrin som finns idag så är möjligheterna att ersätta fossila
källor stora. Varje enskilt fall måste dock bedömas så att det mest optimala
alternativet väljs ut utifrån de lokala förutsättningarna. En generalisering
kring vilken energikälla och värmeproduktionsteknik som ska användas kan
därför inte göras. Denna bedömning av den potentiella marknaden för
biogas blir därmed väldigt godtycklig men kan ändå ge en fingervisning på
vilka typer av energikällor som används idag, hur de fördelar sig och var det
kan finnas behov av förnybara alternativ.
Hur stor den tillgängliga marknaden för gasen är beror på ett antal
parametrar. Vilken teknik används i dagsläget för el och värmeproduktion?
Finns det tillgång till gasnätet? Hur ser prisbilden ut om man jämför el och
gas? Hur stort är energibehovet för anläggningen?
I ett område där det redan finns tillgång till gas genom ett gasnät eller någon
annan lösning kommer tröskeln för att införa andra gastekniker vara lägre.
Likaså kommer billig gas i jämförelse med el verka till fördel för
gasteknikerna. Så är dock inte fallet och situationen försvåras ytterligare
med ett omfattande fjärrvärmenät. Varje situation har dock unika
förutsättningar och behöver bedömas utifrån dessa.
Industri
Den naturgas som används idag inom den skånska industrisektorn används
främst i hetvatten- och ångpannor. Det förekommer även i industriugnar vid
tillverkning av järn, stål och övriga metaller, i gjuterier och inom
glasindustrin. Dessa processer är dock känsligare för variationer i
energiinnehåll i olika bränslen. För dessa system krävs det därför individuell
utformning och anpassning. För vissa processer skulle förvärmning med
naturgas kunna höja verkningsgraden för systemet medan de i andra fall
skulle krävas för höga temperatur för att naturgas skulle lämpa sig.1
1
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
5 (32)
Figur 1. Slutlig energianvändning (TWh) inom Industri och byggverksamhet i Skåne
mellan 1990 och 2010. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/Strand, Magnus [2013].
Ur Figur 1 kan utläsas att det finns en stor del fossil energi som används
inom industrin som eventuellt hade kunnat substitueras med exempelvis
biogas. Biogasen kan inte ersätta alla typer av energikällor men kan relativt
okomplicerat substituera den naturgas som används.
Hushåll
Större delen av uppvärmningen av skånska hushållen sker med fjärrvärme,
resterande med el eller fasta förnybara ämnen. En försvinnande liten del
värms med flytande icke-förnybara ämnen, det vill säga olja. Se Figur 2.
Figur 2. Hushållens slutliga energianvändning (TWh) i Skåne per bränslekategori i Skåne
mellan 1990 och 2010. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/Strand, Magnus [2013].
Vid en närmare titt på fjärrvärmeproduktionen i Skåne så kan det utläsas att
den största delen av värmen produceras från förnybara bränslen. Det finns
dock en viss potential kvar som hade kunnat substitueras. Ökningen i
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
6 (32)
användningen av icke förnybara energikällor 2009 – 2010 beror på
uppstarten av Öresundsverket i Malmö som använder sig av naturgas i
processen.
Figur 3. Insatta bränslen i fjärrvärmeproduktionen i Skåne fördelat på förnybar, icke
förnybar och övrig energi mellan 1990 och 2010. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län/Strand,
Magnus [2013].
När det gäller uppvärmning av hushåll kan man ha en diskussion kring
vilket som är det bästa alternativ. Som vi kan se ovan i Figur 3 så tillverkas
fjärrvärmen i vissa fall genom förbränning av fossila energikällor, då kan ett
byte till biogasuppvärmning vara ett steg mot ett hållbarare alternativ. I
andra fall kan en fortsatt användning av en centralt producerad fjärrvärme
vara ett grönare och effektivare alternativ.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
7 (32)
Figur 4. Slutanvändning av energi, 2010, Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) [2012].
I Figur 4 redogörs för slutanvändningen av energi i Skåne 2010. Denna
statistik inkluderar fritidshus, flerbostadshus, småhus, offentlig verksamhet,
industri/byggindustri och jordbruk/skogsbruk/fiske. I övriga tjänster ingår
elförsörjning av kontor, lager, gasförsörjning, försörjning av värme och kyla,
parti- och detaljhandel, hotell- och restaurang, magasinering och
stödtjänster till transporter, post och kurirverksamhet, finans- och
försäkringsverksamhet,
fastighetsförvaltning,
uthyrning,
leasing,
databehandling
o.a.
företagstjänster,
annan
serviceverksamhet,
informations- och kommunikationsverksamhet.
Bland annat kan det utläsas att industrin står för en stor del av
energianvändningen och att användningen av förnybara flytande och
framförallt gasformiga bränslen är tillsynes obefintliga i jämförelse.
Användningen av icke-förnybar gas (vilket till största delen består av
naturgas) är dock stor vilket innebär en potential att ersätta naturgasen med
biogas.
Erfarenheter från workshops hösten 2012
Under hösten 2012 hölls två workshops om nya användningsområden för
biogas. Träffarna riktade sig till bygg- och fastighetsbranschen och hölls
med föreläsare från SGC, E.ON och Sunfleet. Intresset för arrangemangen
var begränsat. Uppfattningen inom branschen tycks vara att de gasdrivna
lösningarna för el- och värmeproduktion ännu inte är en tänkbar lösning. I
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
8 (32)
vissa fall beror detta på att de ännu inte finns på marknaden, i andra fall att
kunskaperna om biogas och dess tillgänglighet som ett bränslealternativ för
uppvärmningen är begränsat.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
9 (32)
Tekniker för el- och värmeproduktion
De energilösningar som omnämns i rapporten är i de flesta fall applicerbara
i både industrier och hushåll. Störst fokus ligger dock på hushållen och den
storleksordningen som förekommer där. I slutet av detta kapitel följer en
genomgång av tekniker som är mest intressanta i industriella miljöer.
En del av de tekniker som omnämns i rapporten drivs med andra bränslen i
dagsläget men hade kunnat anpassas till gasdrift. Andra är tekniker som
redan idag använder naturgas som hade kunnat substitueras med biogas.
Värmeproduktion
Ren värmeproduktion med gas som bränsle sker idag främst genom
gaspannor eller värmepumpar antingen som ensamma tekniker eller i
kombination med något annat energislag.
Gaspannor
Gaspannor är internationellt sett den vanligaste uppvärmningsmetoden där
olja, kol och naturgas används som bränslen. Av dessa tre har naturgas en
stor fördel vid hushållsnära uppvärmning på grund av de låga utsläppen av
kväveoxider, kolväten och partiklar, något som ytterligare minskar om
biogas
används.
På
80-talet
utvecklades
den
så
kallade
kondensationstekniken för gaspannor som tar till vara energin i avgaserna
och vattenångan däri kondenseras. Med denna teknikutveckling har
systemets möjliga verkningsgrad ökat till 110 %. Denna effektiva
uppvärmning är bäst lämpad för moderna byggnader med ett lågt
värmebehov.2
Kondenserade gaspannor har låga emissioner och är bränsleflexibla. De
finns tillgängliga som vägghängda- och golvpannor med och utan integrerad
varmvattenberedare. Produktionskapacitet finns tillgänglig från några kW
till några hundra. Dessa kan även kaskadkopplas upp till en effekt på ca
1MW. Priset ligger på ca 60 000 kr (10 – 20 kW) inklusive installation och
moms.3
Under utveckling finns också katalytiska gaspannor där en patenterad
katalysatorteknik används. Med denna teknik minskar volymbehovet och
blir 85 % lägre än för motsvarande konventionella pannor. Därmed blir
materialåtgången och produktionskostnaden mycket lägre.
Det förekommer även att gaspannor kombineras med förnyelsebar energi,
exempelvis solvärme, se Figur 5. När solen skiner kan värme tas från
solpanelerna, därmed minskar energibehovet. Kombinationen av gaspanna
med biogas och sol är en intressant helhetslösning för att integrera förnybar
energi.
2
3
Svenskt Gastekniskt Center [2011]
Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
10 (32)
Figur 5. Integrerat solvärme och gasvärme - system. Källa: Anna-Karin Jannasch, SGC.
Värmepumpar
Värmepumpar används för att producera värme, kyla och varmvatten i
byggnader. Olika typer av värmepumpar använder sig av olika medier.
Luft/luft värmepumpar använder luft som medium för ändra temperaturen
och är standard för luftkonditioneringsenheter. Luft/vattenvärmepumpar
(ASHP = air source heat pump) använder sig av vatten och luft och fungerar
normalt sett ner till ca - 25 C. En bergvärmepump (GSHP = ground-source
heat pump) använder sig av vattenkällor i marken för att höja temperaturen.
Detta vatten värmeväxlas sedan med antingen vatten eller luft men kan även
växlas direkt. Jämfört med ASHP åstadkommer GSHP en högre
verkningsgrad i kalla klimat. System med värmepumpar har hög effektivitet
men för att få den totala verkningsgraden och miljöpåverkan måste även
produktionen av elen som används tas med i beräkningarna. Tekniken är
kommersiellt etablerad och tillgänglig och anses ge upphov till begränsade
utsläpp eftersom den använder energi från sin omgivning (vatten, luft eller
mark) och el för att höja temperaturen.4
När det gäller gasdrivna värmepumpar finns det två principsystem som
används. Nedan följer en kort beskrivning av två typer av gasdrivna
värmepumpar:
-
Kompressionsvärmepump
Absorptionsvärmepump
Gasvärmepumpen anses fungera bäst då den får agera baslast och arbeta
med långa drifttider. Enligt en holländsk rekommendation så är det
optimala att den står för 30 % av maxbelastningen, motsvarande 88 % av
energibehovet.5
4
5
International Energy Agency [2011]
Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
11 (32)
Kompressionsvärmepump
I en kompressionsvärmepump är kompressionen av köldmediet mekaniskt
och drivs i gasvärmepumpens fall av en gasmotor. Värmen tas ifrån
kondensationen men även spillvärmen från gasmotorn tas tillvara och
värmefaktor blir då runt 1,6 för hela installationen. Detta är i samma
storleksordning som för en värmepump där kompressionen drivs av
elektricitet från ett fossileldat kraftverk. Arbetsprincipen finns beskriven i
Figur 6.
Figur 6. Arbetsprincip för en gasdriven kompressionsvärmepump. Källa: Jannasch, AnnaKarin/SGC [2012].
I Figur 7 finns en principskiss över hur en gasmotordriven
kompressionsvärmepump fungerar. Den stora skillnaden från andra typer
av värmepumpar är den förbränningsmotor som driver hela processen.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
12 (32)
Figur 7. Principschema för en gasmotordriven kompressionsvärmepump. Källa: Svenskt
Gastekniskt Center [2004].
Absorptionsvärmepump
I en absorptionsvärmepump används samma princip som i en
kompressionsvärmepump men den sista temperaturhöjningen görs inte
med hjälp av en kompressor utan en gaspanna. Termisk energi används för
att förånga ett medium, vanligtvis ett lösningsmedel. Köldmediet
värmeväxlas mot värmekälla (luft, vatten, berggrund) förångas och förs
sedan in i en absorbator där den blandas med ett lösningsmedel (exempelvis
litiumbromid). Den är då i flytande form och pumpas vidare för ytterligare
uppvärmning med gaspannan som värmekälla. Där förångas köldmediet och
förs till kondensatorn där värmen plockas ut medan lösningsmedlet
cirkuleras tillbaka. Fördelen med denna typ av teknik är att det är färre
rörliga delar samt ett lågt elbehov.6 Processen beskrivs i Figur 8 och Figur 9.
6
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
13 (32)
Figur 8. Arbetsprincip absorptionsvärmepump med gaspanna. Källa: Jannasch, AnnaKarin/SGC [2012].
Värmefaktorn för absorptionsvärmepumpen är 1,5 – 1,7 vilket kan
bibehållas vid dellast. Pumpen har låga kostnader i drift och underhåll tack
vare att den har få rörliga delar. Dessa system är anpassade för villastorlek
och uppåt och svarar sällan för hela behovet av uppvärmning utan en
baslast. Vid effekttoppar används sedan en värmepanna.7
Under
2012
installerade
E.ON
Sveriges
första
gasdrivna
absorptionsvärmepump i Limhamn i Malmö. Installationen består av en
värmepump och en kondenserande gaspanna som ska fungera som spetslast
vid höga temperaturdifferenser. Under de första två veckorna den var i drift
uppnåddes en verkningsgrad på 120 %, något som tros kunna höjas upp till
140 %. Värmepumpen är en luft/värmepump på 35 kW som installerades i
en före detta brandstation som innan ombyggnation hade en
energianvändning på 190 MWh värme per år och 50 MWh el per år. Enligt
angivelserna ska denna värmepump klara temperaturer ner till -20C men
det finns en gaspanna ifall behovet blir för stort för att kunna tillgodoses av
7
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
14 (32)
pumpen. Ljudnivåerna kring installationen är 70 dB på 1 meters avstånd och
42 dB på 9 meters. Kostnaden för ett sådant system är ca 170 000 kr.8
I flerbostadshuset Hållbarheten i Västra hamnen testar E.ON en annan
gasdriven värmepump som har kombinerats med solfångare. En
zeolitvärmepump, absorptionsvärmepump ska värma två lägenheter och är
även här kombinerade med en kondenserade gaspanna. Denna installation
uppges ha samma verkningsgrad som den i Limhamn, mellan 130 – 140 %.9
Figur 9. Uppbyggnaden av en absorptionsvärmepump. Källa: Svenskt Gastekniskt Center
[2004].
Hybridsystem - värmeproduktion
För biogas kan ett hybridsystem med en kombination av värmepump och
annan energikälla vara intressant för villaägare. En sammankoppling med
en gaspanna skulle troligtvis kunna minska energibehovet med mellan 20 –
30 % och systemet skulle då kunna hantera extremt låga temperaturer med
högre totalverkningsgrad. Effektiviteten i en värmepump sjunker vid högre
temperaturdifferenser och kräver alltså stora mängder el när temperaturen
sjunker under vissa temperaturer. Men en kombination av gaspanna och
värmepump skulle göra att värmebehovet täcks i dessa situationer.
Energibehovet skulle i dessa lägen då inte bli lika stort.10
Ett annat exempel på hybridsystem är kombinationen solvärme och
värmepump. Principen vid olika lägen beskrivs i Figur 10. När solpanelen är
tillräckligt varm värmer den huset direkt annars används den som
spetsvärme i värmepumpen. När solpanelen är för varm kyls den med vatten
från berggrunden och värmen lagras därmed i marken. Utförande av ett
system av detta slag kan variera och tekniken kan anpassas efter olika
Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012] & Jannasch, Anna-Karin/SGC
[2012]
9 Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012]
10 International Energy Agency [2011]
8
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
15 (32)
värmepumpar och värmekällor, Figur 10 är bara ett av alla exempel på en
lösning.11
Figur 10. Kombinerad kompressionsvärmepump och solvärmepaneler. Källa: EMT Energi
& Miljöteknik.
Konvertering till gasvärme
Konverteringen av äldre uppvärmningssystem till gasvärme är olika
komplicerade beroende på utgångsläge och behov. Konverteringen från
oljeeldning är relativt enkelt och kräver gasbrännare och ledningsdragning.
Om oljepannan ersätts med en konventionell gaspanna med
atmosfärsbrännare ökar energianvändningen med ca 10 – 15 % på grund av
ökade stilleståndsförluster när uppvärmd rumsluft rör sig genom pannan
och dragavbrottet. Det kan åtgärdas med hjälp av avgasspjäll.12
11
12
EMT Energi & Miljöteknik
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
16 (32)
Ett byte från vattenburen elvärme till gasvärme är relativt okomplicerat och
ger många fördelar, bland annat på grund av ett enklare avgassystem.
Verkningsgraden är dessutom hög och ger därmed låga emissioner.
Konverteringen av en byggnad utan ett vattenburet system blir dock mer
komplicerat.13
När det gäller byte till värmepump kan en villa med ett maximalt
effektbehov på 15 kW spara 10% vid byte från kondensationspanna till
absorptionsvärmepump. Byte från en äldre icke-kondenserande panna till
en absorptionsvärmepump ger däremot en besparing på 40 %. Dessa
uppgifter gäller för en absorptionsvärmepump med en uteffekt på 3,6 kW
och en 19 kW kondensationspanna.14
Industriella gasdrivna värmeapplikationer
Strålningsvärme
Funktionen för en gaseldad IR-strålare är i princip densamma som för en
terrassvärmare i den mening att man låter förbränna gas som värmer upp
en yta som i sin tur strålar ut värme i det infraröda området.
Strålningsapplikationer kan användas för uppvärmning eller torkning,
exempelvis med hjälp av IR-tekniker. IR-strålare har de största fördelarna i
lokaler som inte används kontinuerligt utan måste kunna värmas upp
snabbt vid behov. Dessa tekniker kräver normalt sett hög luftomsättning.
Eftersom en IR-strålare värmer människor och objekt istället för att värma
upp luften i lokalen så uppfattar man att det blir varmt i lokalen mycket
snabbt efter att man startat strålaren.
Det finns två typer av IR-strålare, de av svart typ och de av röd typ. De
svarta systemen är helt slutna och avgaserna leds ut via en ordinär
avgaskanal. Effekten och yttemperaturen är lägre än för röda IR-strålare
vilket innebär att det krävs en större strålaryta än om röda strålare används.
I en röd IR-strålare sker förbränningen öppet och rökgaserna leds ut i den
lokal där strålaren är monterad. Det innebär att man måste beakta vilka
halter av olika ämnen som det maximalt får lov att vara.
Exempel på en teknik för strålningsvärme är mörkerstrålare där
gasbrännaren är monterad i ett rör där avgaserna värmer röret som
utstrålar värme med en temperatur på ca 400°C. På övre delen finns en
reflektor som riktar strålningen mot golvet och hindrar att luften ovanför
värms. Mörkerstrålarna har generellt en effekt på 15 – 40 kW.15
Glödstrålare arbetar vid en högre temperatur, ca 1000°C, och består av en
brännare som direkt avger IR-strålning. Dessa strålare placeras på minst 4
m höjd och är utrustade med reflektorer. Effekten är mellan 5 – 40 kW. Här
är det viktigt med hög luftomsättning eftersom förbränningsprodukterna är
i direktkontakt med inomhusluften.16
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
15 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
16 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
13
14
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
17 (32)
Exempel på byggnader där IR-strålare är lämpliga är kyrkor, sporthallar,
lager, fabrikslokaler, museer med flera. För de lokaler som avses i detta
avsnitt, det vill säga lokaler för icke-industriell verksamhet är det
uteslutande svarta strålare som används.
Luftvärmare
Kondenserade luftvärme finns tillgängliga från Robur, Ambirad och Reznor
med effekter på mellan 30 – 100 kW. Inget vattendistributionssystem krävs
för att sprida värmen och de verkar med en verkningsgrad på kring 100 %.
Detta uppvärmningssätt är bränsleflexibelt och finns tillgänglig för bland
annat biogas, naturgas och gasol.
Övriga användningsområden - Industrier
Industriell vätskevärmning skulle kunna decentraliseras, vilket skulle
komplettera ett centralt system. Verkningsgraden skulle då kunna höjas
samtidigt som systemet skulle blir flexiblare. Fördelarna med en förändring
av detta slag gäller främst för processer med medelmåttiga temperaturer
men är vanligtvis inte ett lämpligt alternativ till fjärrvärme.17
Växthus är ett intressant användningsområde för biogas. Både
energiförsörjningen och växtnäringsbehovet kan tillgodoses genom
förbränningen av gasen. Värmebehovet är oftast stort och är normalt sett
vattenburet vilket gör småskalig kraftvärmeproduktion intressant.
Koldioxiden från förbränningen kan sedan föras till växthuset där det
fungerar som växtnäring för odlingen.18
Gas kan även användas för att driva industriella torkningsapplikationer.
Gasflamman kan användas direkt på exempelvis ytor som ska härdas tack
vare att den är så ren. När det gäller livsmedelsindustrin kan avgaserna
användas för att torka till exempel spannmål. De måste dock kontrolleras
först så att inga skadliga ämnen som NOx eller polyaromatiska kolväten
kommer i kontakt med livsmedlet.19
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
19 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
17
18
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
18 (32)
Kraftproduktion
Ren elproduktion sker i dagsläget normalt sett främst i storskaliga
anläggningar med ett stort elbehov, exempelvis industrier. Det sker då i
exempelvis kondenskraftverk med en eleffekt på tiotals MW eller
kombianläggningar med eleffekter från 100 – 500 MW. Lägsta
effekterna som kan uppnås är ett par MW i mottrycksanläggningar och
ett par kW i förbränningsmotorer.
För kondenskraftverk avgörs oftast valet av bränsle utifrån
hanteringskostnaderna för detta substrat samt behovet av gasrening. Om
gas används innebär det oftast att verkningsgraden blir högre.
I kombikraftverk används normalt sett en kombination av gasturbin- och
ångcykel med en elverkningsgrad på 55 – 60 %, vilket anses vara den högsta
verkningsgraden för termisk kraftproduktion. Låga investeringskostnader,
låga emissioner och kort byggtid är andra fördelar med denna teknik. Dessa
kraftverk har i de flesta fall en effekt på 100 – 500 MW där två tredjedelar
av produktionen genereras i gasturbincykeln och resterande i ångcykeln. I
framtiden hoppas man kunna kombinera gasturbins- eller ångcykeln med
en högtempererad bränslecell vilket skulle kunna höja verkningsgraden
avsevärt.20
20
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
19 (32)
Kraftvärme - Combined heat and power (CHP)
I kraftvärmeverk kombineras produktionen av elektricitet och värme. På så
vis utnyttjas primärenergin i bränslen bättre och totalverkningsgraden ökar.
Därmed blir det effektivare energiproduktion än separata enheter för el och
värmeproduktion. Totalverkningsgraden är normalt sett mellan 75 – 85 %
men moderna anläggningar kan uppnå uppåt 90 %. Elverkningsgraden är
kraftigt beroende av storleken på anläggningen.21
Mikro- eller minikraftvärme skulle kunna fylla behovet för enskilda hushåll,
där det krävs en kapacitet på mellan 1 till 10 kWe medan större
multifamiljshus är mellan 30 till 500 kWe. Ett antal beprövade tekniker
finns på marknaden, exempelvis ångpannor, gasturbiner eller
förbränningsmotorer, men förhoppningar finns för att i framtiden kunna
använda bränsleceller och stirlingmotorer för energiproduktionen.22 I
dagsläget är det dock vanligast med en kombination av förbränningsmotor
och elgenerator för anläggningar under 1 MW. Elproduktionen blir dock inte
hög och det kan därmed vara intressant med andra alternativ. Det primära
bränslet som används i småskaliga kraftvärmeverk idag är naturgas på
grund av att det ger en friskare närmiljö.23 Det skulle kunna förbättras
ytterligare om naturgasen ersätts med biogas.
Förbränningsmotorer med elgenerator
Kraftvärmeproduktion med en förbränningsmotor är den mest mogna
tekniken med en redan utbredd användning. Vanligtvis används en ottocykel men kompressionstända dieselmotorer förekommer också. Motorn är
kopplad till en generator som ger el. Värmen, som bildas som en biprodukt i
processen, fångas med hjälp av värmeväxling. Det finns en stor bredd på
storlekar för dessa produktionssystem med totalverkningsgrader på 75 – 85
%. Elverkningsgraden ökar med storleken men ligger normalt sett mellan 25
till 48 %. Systemen kan designas för gasdrift vilket har funnits i flera år.
Elverkningsgraden är då 20 – 30 % med en termisk verkningsgrad på
mellan 60 – 65 %. 24, 25
Emissioner kan vara ett problem för denna typ av system men kan minskas
med exempelvis ett högt luftöverskott (så kallat lean burn eller mager drift)
eller trevägskatalysator.26
Mikroturbiner
Turbiner utnyttjar rörelseenergin i strömmande förbränningsgaser för att
generera elektricitet och består av kompressor, brännkammare och själva
turbinen, se Figur 11. Komprimerad inluft och bränsle antänds vars avgaser
sedan trycks ut genom turbinen. Mindre versioner av gasturbiner med en
effekt på 25 till 250 kWe räknas till mikroturbiner. Denna teknik utvecklades
på 1990-talet men finns ännu bara i begränsad omfattning.27 Genom att
International Energy Agency [2011]
International Energy Agency [2011]
23 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
24 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
25 International Energy Agency [2011]
26 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
27 International Energy Agency [2011]
21
22
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
20 (32)
kombinera elgenereringen i turbinen med en värmeväxlare blir
installationen en kraftvärmeanläggning. Med en så kallad recuperator
återvinns även värmen i avgaserna vilket höjer den totala verkningsgraden.
Generellt ligger elverkningsgraden kring 25 – 31 % och den totala
verkningsgraden uppåt 80 %.28
Figur 11. Principskiss för en mikroturbin. Källa: Bioenergiportalen [2010].
Se hur en mikroturbin fungerar här:
http://www.capstoneturbine.com/prodsol/techtour/index.asp
Bland fördelarna med mikroturbiner kan räknas lång livslängd (ca 60 000
h) jämfört med exempelvis en dieselmotor (ca 35 000 h). Dessutom kan
värmen utvinnas vid höga temperaturer vilket möjliggör generering av ånga.
Temperaturen efter rekuperatorn kan nå uppåt 250 – 350°C. Turbinen har
en låg ljudvolym vid drift och lägre rökgasemissioner. En nackdel är dock att
de små seriestorlekarna leder till att investeringskostnaderna är höga
jämfört med mängden installerad effekt. De återstår även en del
teknikutveckling för att det ska fungera optimalt med biogas, bland annat
ger förbränningen höga halter av svavelväten.29
Genom forskning och utveckling i nya material, recuperators, rotordesign,
högre temperaturer och tryck finns förhoppningar om att öka
verkningsgraden och minimera emissionerna.
Det finns endast ett fåtal mikroturbiner i drift i Sverige som använder biogas
som bränsle. En av dessa finns på gården Hagavik utanför Malmö. Denna
installerades 2006 och har en effekt på 100 kW. I denna anläggning
förbränns rågasen direkt från biogasproduktionen.
Stirling
I stirlingmotorer sker förbränningen externt, till skillnad från
förbränningsmotorer. Användningen av denna teknik är begränsad men den
ökar i takt med att utvecklingen går framåt. Stirlingmotorer har stor
28
29
Svenskt Gastekniskt Center [2004] & Bioenergiportalen [2010]
Brown, Nils et al/JTI [2010]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
21 (32)
bränsleeffektivitet och uppnår höga totalverkningsgrader mot 95 %.
Elverkningsgraden är däremot låg, neråt 8 till 20 %. Jämfört med
traditionella förbränningsmotorer är de tystare, har längre livslängd, lägre
underhållskostnader och lägre emissioner. Tekniken kräver dock mer
utveckling och installationskostnaderna är fortfarande höga. Kostnaderna
och verkningsgraden kan dock variera stort från fall till fall.30, 31
Bränsleceller
Principen för en bränslecell är densamma som för ett batteri. I en
elektrokemisk process frigörs den kemiskt lagrade energin i exempelvis
vätgas och genererar elektricitet. Värmen blir en biprodukt till processen.
Vid normaldrift tillförs det bränsle till anoden kontinuerligt.
Vätgasmolekylerna oxideras där och omvandlas till vätejoner och
elektroner. Elektronerna rör sig mot katoden genom den externa
strömkretsen samtidigt som vätejonerna förflyttar sig genom elektrolyten
till katoden där den omvandlas till vatten. Se Figur 12.32
Figur 12. Principskiss för ett batteri. Källa: Wikimedia Commons [2007].
Driften av detta system sker vid lägre temperaturer, har inga
friktionsförluster och är tyst. Det är dessutom bränsleflexibelt, har högre
verkningsgrad
och
anses
vara
ett
miljövänligt
alternativ.33
Bränslecellssystemen är skalbara, flexibla och har ett brett reglerområde
med hög prestanda för alla storlekar. Produktionen ger värme och el i
förhållande ett till ett vilket är en stor fördel i moderna hus där
värmebehovet är lågt. Det är dock en omogen teknik som kräver mer
forskning och utveckling innan den blir kommersiellt gångbar. Hittills finns
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
International Energy Agency [2011]
32 International Energy Agency [2011]
33 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
30
31
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
22 (32)
det endast till specialapplikationer och i demonstrationssyfte på svenska
marknaden.34, 35
Bränsleceller
Smältkarbonatbränsleceller (Molten Carbonate Fuel Cell, MCFC)
Fastoxidbränslecell (Solide Oxide Fuel Cell, SOFC)
Fosforsyrabränslecell (Phosphoric Acid Fuel Cell, PAFC)
Polymerelektrolytbränslecell (Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell, PEMFC)
Det
finns
fyra
huvudsakliga
typer
av
bränsleceller:
smältkarbonatbränsleceller (Molten Carbonate Fuel Cells, MCFC),
fastoxidbränslecell (Solide Oxide Fuel Cells, SOFC), fosforsyrabränslecell
(Phosphoric Acid Fuel Cell, PAFC) och polymerelektrolytbränslecell
(Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell, PEMFC). Störst fokus är på
PEMFC och SOFC där omfattande demonstrationer i storleksordningen 50
– 200 kW har utförts. PEMFC testas främst i applikationer till
kraftvärmeproduktion i byggnader och fordon medan SOFC även testas som
mikrokraftvärme men vid en högre temperatur. Den skulle då kunna lämpa
sig som del av ångcykeln i ett kombikraftverk.36
När biogas ska användas i bränsleceller behålls den i sin rena form eller så
reformeras den till en vätgasrik blandning. På grund av cellernas känslighet
för föroreningar är reformeringen generellt sett att föredra.
Polymerbränsleceller är den vanligaste typen av cell i dagsläget men
förhoppningarna är stora på keramiska celler som tros vara mindre
känsliga. I Figur 13 beskrivs en bränslecellsinstallation med reformering.
Figur 13. Blockdiagram – från bränsle till el (DC) & värme. Källa: Jannasch, AnnaKarin/Catator AB [2011-C].
Det finns ett antal olika metoder för reformering av gas, till exempel
ångreformering, autoterm reformering eller partialoxidation. Gasreningen
kan sedan ske kemiskt eller fysikaliskt. Kraven på rening varierar sedan
International Energy Agency [2011]
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
36 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
34
35
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
23 (32)
mellan olika typer av bränsleceller när det gäller bränsle, gaskvalité och
driftsvillkor.37
För att bränslecellen ska kunna bli ett kommersiellt gångbart alternativ
krävs forskning och utveckling för att förbättra hållbarheten och
livslängden. Dessa enheter behöver ha en driftstid på 40 000 – 80 000
timmar för att kunna vara konkurrenskraftiga. Bland annat behöver den
omnämnda toleransen mot föroreningar i bränslet förbättras.38
En möjlighet för bränslecellen är att koppla samman den med en gasturbin
på grund av att bränslet inte konsumeras till 100 %. Bränsleresterna skulle
då kunna användas för att driva gasturbinen.39
När det gäller emissioner från bränsleceller så avger de ca 75 – 90 % mindre
mängd NOx och ca 75 – 80 % mindre mängd partikelutsläpp jämfört med
andra småskaliga kraftvärmetekniker. De har även de högsta
elverkningsgraderna.40
I Sverige har tillgången till billig kärn- och vattenkraften begränsat
utbyggnaden av denna typ av teknik för energiproduktion. Fallet är
annorlunda i exempelvis Japan, där tillgång till gas och de höga
elkostnaderna har lett till en stor utveckling inom bränslecellstekniken och
utbredning av denna. Mer om det på sidan 28. För mer information om
bränsleceller och sammanställning av tillgängliga tekniker se rapporten
Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i
byggnader, Rapport SGC 228 (Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011A]).
Sammanfattning – kraftvärmeproduktion
Tillgänglig data för olika tekniska alternativ för kraftvärmeproduktion finns
sammanställt i Tabell 1.
Tabell 1. Teknisk och ekonomisk data för små- och storskaliga kraftvärmeverk 2007.
Källa: International Energy Agency [2011].
Storlek (kWe)
Ekonomisk livslängd (år)
Elverkningsgrad (%)
Totalverkningsgrad (%)
Förbränningsmotorer
Stor skala
Mindre skala
100 – 3000
1 – 100
15 – 20
15 – 25
30 – 40
20 – 40
75 – 85
75 – 85*
Storlek (kWe)
Ekonomisk livslängd (år)
Elverkningsgrad (%)
Totalverkningsgrad (%)
Gasturbiner och mikroturbiner
Stor skala
Mindre skala
1000 – 5000
30 – 250
15 – 20
10 – 20
25 – 40
25 – 30
70 – 80
65 – 70
Bränsleceller
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-C]
International Energy Agency [2011]
39 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
40 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
37
38
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
24 (32)
Storlek (kWe)
Ekonomisk livslängd (år)
Elverkningsgrad (%)
Totalverkningsgrad (%)
Stor skala
200 – 2500
8 – 15
40 – 50
70 – 80
Mindre skala
1 – 100
8 – 10
30 – 37
70 – 75
Hybridsystem - kraftvärmeproduktion
Det finns andra möjligheter till hybridsystem för kraftvärmeproducerande
enheter. Ett exempel på ett sådant system är en kombination av ett
värmepumpsystem tillsammans med bränsleceller. Catator har utvecklat ett
system som heter Comfortpower som kombinerar högtempererade
polymerbränsleceller (HT-PEM) med ett värmepumpsystem från NIBE.
Systemet kan drivas med gas eller vätskeformigt bränsle men olika bränslen
kräver olika reningssteg. Elverkningsgraden är även den beroende på
bränslet och är mellan 25 – 32 %. Elen som används för att driva
värmepumpens kompressordel och bränslecellsstackens värmeproduktion
förbättrar värmepumpens driftpunkt gör att COP – värdet (coefficient of
performance) ökar från 3 till 5. Systemverkningsgraderna från gas till värme
är i storleksordningen 225 – 250 %. Jämfört med en konventionell
gaspanna är detta systemet 2,5 – 3 ggr så effektivt. Långtidsförsök visar
dock på en prestandaförlust hos bränslecellen som troligtvis beror på
bristfällig tätning och tros kunna åtgärdas med ytterligare utveckling.41
Inom EU-projektet H2Ome har det utvecklats ett system som heter SIDERA
30 som lämpar sig för lägenhetshus med 20 – 25 lägenheter och en
produktion på 28 kWe/48 kWth. Elverkningsgraden är 33 % och den
termiska är 50 % och är uppbyggd av fem segment:42
- Gasrening och bränsleomvandling där avsvavlad naturgas
reformeras via ångreformering. Gasen måste renas från kolmonoxid.
Här skulle naturgasen kunna ersättas med biogas.
- 4 st LT-PEMFC bränsleceller.
- Elkonditionering som förser byggnaden med anpassad elkraft.
- Värmeåtervinningssystem som rekupererar värmen som producerats
i olika systemkomponenter som bränslecellsstackar och
bränsleomvandlingssteg.
- Kontrollsystem.43
Svenskt Gastekniskt Center [2012]
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
43 Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A]
41
42
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
25 (32)
Hemmatankningssystem
Gastillgång i ett hushåll ger upphov till många intressanta mervärden till
exempel möjligheten till hemmatankning av ett fordon. Med en station
hemma kan man, förslagsvis under natten, tanka sin bil inför nästa dag.
Tankningen sker långsamt, någonstans mellan 1,5 – 1,8 m3 per timme och
det tar då några timmar innan bilen är fulltankad. BRC Fuelmaker erbjuder
ett antal varianter på sin Phill, där specifikationerna finns listade i Tabell 2.
Inom E.ON:s bostadshus tillika energiprojekt Hållbarheten i Västra hamnen
i Malmö har en hemmatankning installerats och kommer utvärderas inom
projektet. Dessa enheter kan även tänkas bli intressanta för exempelvis
bilpooler där bilen ”kopplas in” efter användning och fordonsparkerna finns
tillgängliga i nära anslutning till större bostadsområden.
Tabell 2. Teknisk information om hemmatankningssystem. Källa: BRC Fuelmaker.
P30 @50Hz
Elanvändning
Flöde
Temperaturintervall
Tryck
Spänning
Ljud
Dimensioner
Vikt
0,85 kW
1,5 m3/h
P30
P36
@60Hz
@50Hz
1,0 kW
0,90 kW
1,8 m3/h
1,5 m3/h
da -40°C a +45°C
207 bar
110/220 Volt
40 dBa a 5 m
762 x 356 x 330 mm
43 kg
P36
@60Hz
1,1 kW
1,8 m3/h
Hittills finns störst antal hemmatankningssystem installerade i länder där
många hushåll har tillgång till gas och den redan befintliga användningen av
gas i hushållet gör det till ett lättillgängligt och enkelt alternativ.
Råvara
Ett tänkbart användningsområde för biogas är som råvara i industriella
processer. Exempelvis används metan för att producera metanol och
ammoniak men kan även omvandlas till alkoholer, bensin och diesel. Eten
kan separeras från gasen vilket är en råvara för många kemikalier. Genom
ångreformering kan biogasen omvandlas till syntesgas vilket kan användas i
fler industriella processer.
Ett hinder för biogasens utbredning som råvara inom den kemiska industrin
är priset. Den prishöjning som det kan innebära att substituera naturgas
med biogas kan komma att utgöra ett hinder.
Övriga användningsområden
Det finns några otraditionella användningsområden för biogas som kan vara
intressanta att titta närmare på om det redan finns tillgång till gas. En villa
med tillgång till gasnät kan få ut mer av sin ”uppkoppling” inom diverse
områden.
Livsmedelsberedning
Gasspisar är vanligare i andra länder och finns i större utbredning i svenska
städer med tillgång till stadsgas. Spisplattorna är uppbyggda av
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
26 (32)
cirkelformade atmosfärsbrännare och har samma effektivitet som en elspis.
På grund av den snabba och goda regleringen används gasspisar ofta inom
restaurangbranschen. Eftersom förbränningen sker på spisen cirkulerar
avgaserna kring maten vilket har orsakat debatt kring NOx – nivåerna som i
vissa fall är över godtagbara nivåer. Det kan dock motverkas med en väl
fungerande och utformad spiskåpa. Förutom gasspis kan gasen även
kopplas till en gasgrill. 44
Varmvattenberedning
Uppvärmningen av vatten sker normalt sett med en värmepanna där
pannvattentemperaturen justeras så den är tillräckligt hög för att ladda
varmvattenberedaren. En termostat styr en trevägsventil som växlar mellan
radiatorerna och varmvattenberedaren. I vissa fall värmeväxlas
tappvarmvattnet direkt, vilket kräver effektiv utrustning. Gas kan användas
för att driva en separat varmvattenberedare där vattnet värms vid behov
utan lagringsmöjligheter.45
En förrådsberedare kan vara kopplad till en gaspanna eller vara ett
fristående system. I kombination med gaspannan blir den avgörande för
systemets årsverkningsgrad, tillsammans med de eventuella förlusterna från
varmvattenberedaren. Den stora skillnaden blir då att det inte finns en stor
och tung panna med konstant förbränning utan en lättare som startas vid
behov. De system som finns installerade finns i nybyggda småhus med ett
lågtemperaturssystem och lågt behov av värme. I dessa system klarar även
förrådsberedaren att tillgodose husets uppvärmningsbehov.46
En separat förrådsberedare med gasbrännare är lik en elvärmd
varmvattenberedare, utan koppling till en värmepanna. Dessa applikationer
är oftast uppbyggda med atmosfärsbrännare men det förekommer även
fläktbrännare. Med atmosfärsbrännare är systemet uppbyggt med ett
centralt rör som fungerar som värmeväxlare och avslutas med ett
dragavbrott. Lägre avgastemperaturer och högre verkningsgrad uppnås om
flera rör kombineras och kan vara uppåt 60 % för enklare konstruktioner.
Med kondensationsteknik kan verkningsgraden bli i samma storleksordning
som för en traditionell kondensationspanna.47
Övriga gasapparater
Följande applikationer används inte i någon större omfattning i Sverige men
har viss utbredning internationellt.
Särskilda disk- och tvättmaskiner använder sig av gas för att värma vatten
via brännare och värmeväxling. Torktumlare finns även där luften värms
direkt med avgaserna, vilket dock ger högre energianvändning per laddning
tvätt jämfört med eldrivna tumlare.
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
46 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
47 Svenskt Gastekniskt Center [2004]
44
45
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
27 (32)
Kylning
Kylanläggningar har ännu ingen större utbredning i Sverige men har stor
marknad internationellt. Naturgasdrivna installationer finns och används
främst i USA och Japan. Den vanligaste tekniken är absorption men även
adsorption förekommer. Absorptionskylmaskinen tros kunna ta en ökad del
av marknadsandelarna på grund av att tekniken är fri från freoner, till
skillnad från kompressionsmaskiner.48
Terrassvärme
Infrastrålare har länge använts för att värma kyliga kvällar men har på
senare år övergått mer och mer från att vara el- till gasdrivna. En värmare
kan fördela värme över ca 20 – 25 m2 och har normalt sett en värmeeffekt
på mellan 3 – 15 kW. Hittills har dessa strålare främst använt gasol men nu
finns ett flertal som använder sig av naturgas. I områden där det finns
tillgång till gasnät är det en stor fördel.49
Gasbrasor
Med tillgång till gas i en villa kan gasen användas, förutom till
värmeproduktion i till exempel en gaspanna, uppvärmning ske i en öppen
spis, kakelugn eller kamin. Eller om inte behovet av värme är så stort, kan
en trevlig miljö uppnås på detta sätt. I jämförelse med brasved bildas ingen
aska eller sot, inga gnistor och det finns inget behov av att fylla på ved.
Illusionen av en ”vanlig” brasa kan skapas med hjälp av keramiska vedträn.
En brasa eller kamin är dessutom ett bra sätt att snabbt kunna värme en kall
lokal. Dessa typer av applikationer är dessutom alltid utrustade med
säkerhetsåtgärder som ska förhindra till exempel en för hög halt
förbränningsgaser i rummet. Förutom praktiska kaminer och brasor finns
dessutom rent estetiska tillämpningsområden som möjligheter till diverse
flamdekorationer.
48
49
Svenskt Gastekniskt Center [2004]
Svenskt Gastekniskt Center [2011]
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
28 (32)
Ett internationellt perspektiv
2011 genomförde SGC studien ”Möjlighet och potential för
bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader” (Jannasch, AnnaKarin/Catator AB [2011-A]) där utgångsläget och möjligheterna för
mikrokraftvärme i Sverige och internationellt undersöktes. Här följer en
kort genomgång av resultatet.
Största spridningen av mikrokraftvärmeverk med bränsleceller återfinns i
Japan med 90 000 enheter installerade. Majoriteten av dessa byggs på
Hondas ICE-baserade EcoWill-system. Japan har även det i särklass största
demonstrations- och utvecklingsprojektet för bränslecellsbaserade system:
METI-NEDO-NEF
programmet
(www.nedo.go.jp/
alt
www.nef.or.jp/happyfc/index.html). Generellt fungerar denna typ av system
så att när effektbehovet blir för stort (> 700 W) används el från det fasta
nätet. För värmebehovet finns dock en ackumulatortank på 50 – 200 L,
60/80 C och en gasbrännare (40 kWth). Dessa system blev kommersiella
2009 och tillverkas av Toshiba, Panasonic och ENEOS Celltech under
logotypnamnet
ENE-FARM
(www.itcenex.com/english/business/totallife/enefarm/). Miljömässigt fås
stora fördelar då energiåtgången minskar med 15 – 18 % samtidigt som
minskningen av koldioxidutsläpp kan bli upp till 30 %. Denna teknik har
utvärderats med naturgas men inte biogas. Förutom PEMFC-baserade
system finns även ca 80 st SOFC-enheter i drift med en effekt på 0,7 – 1
kWe. Elverkningsgraden för dessa ligger på 41 – 43 % medan den termiska
är 35 – 49 %. Tester som genomförts hittills indikerar en livslängd på ca
18 000 timmar, vid kontinuerlig drift.
I Sydkorea finns även ett demonstrationsprojekt med ca 200 LT-PEMFC
och SOFC-enheter. Under 2012 ska det förhoppningsvis utökas till 500
enheter. Dessa tester görs inom ramarna för projektet ”Green Home
Project”.
Inom Europa leder Tyskland, Storbritannien och Nederländerna
utvecklingen och introduktionen av dessa tekniker. I Storbritannien och
Tyskland handlar diskussionerna främst om stirlingmotorer och
bränsleceller. För att gynna användningen har Tyskland infört lagstiftning
till fördel för småskalig CHP. Ett par tusen finns i Tyskland, till största delen
ICE (EcoPower Marathon/Vaillant) men denna siffra tros öka till 850 000
den närmaste tiden vilket motsvarar ca 5 % av totala antalet hushåll. Här
finns dessutom ett stort samarbetsprojekt, Callux, sedan 2008 där större
tillverkare och energileverantörer deltar. På så vis ska mognadsgraden för
bränslecellssystem kunna demonstreras.
I Storbritannien fanns det statliga programmet ”Micro-CHP accelerator”
mellan 2003 – 2007 där potentialen för småskalig CHP undersöktes. Redan
2002 fanns tusen installationer i drift, till största delen ICE och
stirlingmotorer. Här är bland annat Ceres Power och Intelligent Energy
viktiga drivkrafter för utvecklingen. I ett joint-venture företag (Scottish and
Southern Energy: Intelligent Energy CHP (IE CHP)) utvecklas och
installeras anläggningar i privatbostäder. Kapacitetet för dessa system ligger
på ca 10 kWe/10 kWth och baseras främst på vätgasdrivna LT-PEMFCenheter.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
29 (32)
Även Danmark har ett nationellt bränslecellsprogram som startades 2006.
Här är enskilda småhus den primära marknaden och inkluderar system med
både LT-PEMFC och SOFC som drivs med både vätgas eller naturgas. Den
totala verkningsgraden för drift med vätgas är 86,2 % med en
elverkningsgrad på 47,2 %. Med naturgas hoppas man kunna uppnå ca 35 %
elverkningsgrad och en total på 90 – 95 % med en livslängd på 40 000
timmar.
Tack vare skattelättnader hoppas USA kunna underlätta för etableringen av
småskalig kraftvärmeproduktion. Utvecklingen fokuserar på SOFC med
kommersiella enheter med en effekt på 3 – 10 kWe. Den amerikanska
utvecklaren Acumentrics rapporterade en elverkningsgrad på 35 – 40 % och
total verkningsgrad på 85 % för sitt vägghängda kraftvärmeverk. Den har
hittills visat en livslängd på över 5000 timmar med en degradering under 5
%.
EU-projekt
Projektet ”Virtual Fuel Cell Power Plant” finansierades inom
ramprogrammet FP5 och pågick 2004 – 2005. Under projektets gång
installerades och utvärderades 31 LT-PEMFC baserade anläggningar med en
effekt på 4,6 kWe/9 kWth. Dessa placerades i Tyskland, Spanien och Portugal
och drevs med naturgas. Totalt uppnåddes 38 000 driftstimmar och
400 000 kWh elproduktion med en elverkningsgrad på ca 30 %.
Detta projekt följdes av NextGenCell (www.nextgencell.eu) som var
verksamt mellan 2006 – 2009 och hade som syfte att utveckla ett reglerbart
1 – 5 kWe kraftvärmeverk med HT-PEMFC bränsleceller för den globala
marknaden. Andra exempel med PEMFC-tekniker i mCHP är H2SuBuild
och H2ome.
”Flame SOFC” (www.flamesofc.org/) hade som syfte att utveckla 2 kWe
bränsleflexibla system med partialoxidation och SOFC-teknologi. Inom
ramen för projektet testades gasformiga bränslen som olika kvalitéer av
naturgas och gasol/LPG samt vätskeformiga bränslen som exempelvis
biodiesel.
Tre bränslecellssystem installerades i Hammarby Sjöstad, i GlasHusEtt.
Dessa drivs av vätgas som tillverkas ur biogas, är baserade på LT-PEMFC
teknik och har en kapacitet på 4 kWe och 6,5 kWth. Detta är bland det första i
sitt slag och har en elverkningsgrad strax över 10 % och termisk
verkningsgrad på ca 50 %. Driften av denna anläggning har kantats av en hel
del problem, bland annat om bullernivåer, otillräcklig kylning och byttes
därför ut mot ett system som drivs med ren vätgas. Projektet avslutades
2008 efter en drifttid på 1 600 timmar.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
30 (32)
Sammanfattning och diskussion
Det finns idag en bred variation av gastekniker med varierande teknisk
utvecklingsgrad och lämplighet för olika tillämpningar. I moderna hus med
ett stort elbehov men mindre värmebehov lämpar sig exempelvis ett system
med bränsleceller bättre medan mer traditionella och konventionella
tekniker lämpar sig för hus med större värmebehov än el. Många av
teknikerna finns inte ännu på den svenska marknaden men testas i andra
länder och kommer med erfarenheten till svenska hem och industrier.
Bedömningen är att det finns potential för en utbyggnad av biogastekniker
på den svenska marknaden. Gas kan vara en helhetslösning som täcker el
och värmebehovet samt ger möjligheter att tanka bilen och extra värden i
form av spis och diverse gasinstallationer i hemmet. Kunskapen och
intresset är dock begränsat i dagsläget.
Det finns en stor teoretisk potential att använda gas inom diverse områden,
där det kan ersätta andra energikällor. Men jämfört med många andra
länder är incitamenten och behovet att satsa på dessa förhållandevis dyra
tekniker låga på grund av det låga energipris och den stora andel förnybar
energi som finns i dagsläget.
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
31 (32)
Källor
Bioenergiportalen [2010], El med mikroturbin, nedladdat 2013-03-26 från
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1802&m=1215
BRC Fuelmaker, BRC Fuel Maker – PHILL, nedladdat 2013-03-13 från
http://www.brcfuelmaker.it/eng/casa/phill.asp
Brown, Nils et al/JTI [2010], Utvärdering av gårdsbiogasanläggning med
mikroturbin för kraftvärmeproduktion, nedladdat 2013-03-26 från
http://www.jti.se/uploads/jti/r-46%20nb,%20med_lag.pdf
EMT Energi & Miljöteknik, Energi och Miljöteknik: Värmepump, nedladdat
2013-03-26 från http://www.emteknik.se/varmepumpar.html
International Energy Agency [2011], Technology Roadmap: Energyefficient buildings: Heating and Cooling Equipment, nedladdat 2012-04-20
från
http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/buildings_r
oadmap-1.pdf
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-A], Möjlighet och potential för
bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader, Rapport SGC 228,
nedladdat 2012-11-16 från
http://www.sgc.se/ckfinder/userfiles/files/SGC228.pdf
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-B], Möjlighet och potential för
bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader,
presentationsmaterial från 2011-03-30, nedladdat 2012-11-16 från
http://www.catator.se/wp-content/uploads/2011/04/Catator-Anna-KarinJannasch.pdf
Jannasch, Anna-Karin/Catator AB [2011-C], Lokal, småskalig
kraftvärmeproduktion av bränslecellsteknik & Demonstrationsprojektet
COMFORTPOWER, presentation [2011-10-24], nedladdat 2012-11-16 från
http://www.hassleholm.se/34597
Jannasch, Anna-Karin/SGC [2012], Biogas för värme- och elproduktion,
nedladdat 2012-11-15 från
http://biogassyd.se/download/18.49955727139d0ce5f5d9def/20121115+El+och+v%C3%A4rmeproduktion%2C+SGC.pdf
Länsstyrelsen i Skåne län/Strand, Magnus [2013], Energibalans för Skåne,
nedladdat 2013-03-13 från http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljooch-klimat/klimat-och-energi/klimat-energistatistik/Pages/energibalansfor-skane.aspx
Näslund, Mikael/Dansk Gastekniskt Center [2012], Erfarenheter av
gasdrivna absorptionsvärmepumpar, presentation [2012-10-25],
nedladdat 2013-03-13 från
http://www.energigas.se/Aktuellt/Kalendarium/Arr1210Gasdagarna/GD2
Statistiska Centralbyrån (SCB) [2012], Slutanvändning (MWh), efter län
och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009-2010,
nedladdat 2012-04-15 från
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=c9233
001&omradekod=EN&huvudtabell=SlutAnvSektor&omradetext=Energi&ta
belltext=Slutanv%E4ndning+(MWh)%2C+efter+l%E4n+och+kommun%2C
BIOGASSYS – Deliverable 4.1 - New technological opportunities and consumer interest
32 (32)
+f%F6rbrukarkategori+samt+br%E4nsletyp.+%C5r&preskat=O&prodid=E
N0203&deltabell=&deltabellnamn=Slutanv%E4ndning+(MWh)%2C+efter
+l%E4n+och+kommun%2C+f%F6rbrukarkategori+samt+br%E4nsletyp.+
%C5r&innehall=BransleForbKv&starttid=2009&stopptid=2010&Fromwher
e=M&lang=1&langdb=1
Svenskt Gastekniskt Center (SGC) [2004], Energigasteknik, Malmö:
Svenskt Gastekniskt Center
Svenskt Gastekniskt Center (SGC) [2011], Gasanvändning i bostäder och
lokaler, Malmö: Svenskt Gastekniskt Center
Svenskt Gastekniskt Center (SGC) [2012], Energigasteknisk utveckling
2011, nedladdat 2012-11-16 från
http://www.sgc.se/?pg=1445683&PHPSESSID=5250a410d7deb74e82a415f
934772b1f
Wikimedia Commons [2007], Solid oxide fuel cell, nedladdat 2012-11-16
från http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Solid_oxide_fuel_cell.svg