Om att använda fokusgrupper i forskningen En metoddiskussion Jan Grenholm och Edvard Nordlander Bakgrund En regional studie om teknikämnets status i grundskolan genomfördes för en tid sedan vid Högskolan i Gävle. Studien genomfördes med en enkät riktad till lärare i teknik och tog bl.a. upp följande frågeställningar: • På vilket sätt kan etnisk bakgrund ha betydelse för intresset av teknik och hur påverkar det resultatet i skolämnet teknik? • Lärarnas attityd till ämnet teknik. • Möjligheter samt hinder att utveckla skolämnet teknik. • Pojkar och flickors attityder till skolämnet teknik. Källa: svt 2013-04-15 Mål och forskningsfrågor Målet med studien är att se om kön och migrationsbakgrund har betydelse för elevers intresse för tekniska utbildningar. I detta ingår att ta reda på hur eleverna påverkas av kamrater, föräldrar och lärare beträffande intresset för teknik. Den specifika forskningsfrågan • Hur påverkas intresset för teknisk utbildning hos flickor i grundskolan med migrationsbakgrund beroende på påverkan från kamrater, föräldrar och lärare? Varför fokusgrupper som metod? • Forskningsfrågan berör attityder och påverkan från andra personer vilket i och för sig kan undersökas via enkäter. I ett vidare perspektiv finns dock frågeställningar som sträcker sig utanför en enkätblankett (Bell, 2006). • Fokusgrupper är en lämplig metod att förstå hur handlande och motivation hänger ihop (Wibeck, 2010). Belyser också olikheten mellan människor. • Respondenterna känner sig mer bekväma jämfört med individuella intervjuer. • Tidsbesparing, rationellare metod för att samla erforderlig information. Metodbeskrivning • Utnyttja förstudiens material för att hitta signifikanta samband. Exempelvis hur elevens intresse för teknik beror av kön, etnicitet, kamrat-, föräldrar- och lärarpåverkan. • Se hur dessa samband kan ge underlag för frågor i en enkät. Enkäten distribueras till ca 300 elever i åk 9 i skolor från olika kommuner. Enkätens uppgift är att ge underlag för frågor/samtalsguide för intervjuer i fokusgrupp. • Selektera 20 elever (flickor) som bildar 4 fokusgrupper som vardera har gruppmedlemmar med homogen bakgrund. Olika teorier finns om optimal gruppstorlek: (Dunbar: max 4, Morgan: 6-12, Wibeck: 4-6). • Genomföra minst fyra fokusgruppintervjuer för att få svar på forskningsfrågan. Vad erfordras för att uppnå teoretisk mättnad? • Transkribera, sortera och analysera. Projektets tidsplan Bearbetning av data Intervjuerna/samtalen transkriberas. De kodas och kategoriseras. Från den övergripande forskningsfrågan skapas etiketter under vilka respondenternas svar sorteras in. Övergripande rubriker exempelvis: ”Kamratpåverkan, Lärarpåverkan och Föräldrapåverkan”. Pilotstudien Deltagare till pilotstudien plockas ut så att man erhåller en grupp elever som är jämförbara med de som skall ingå i den ordinarie undersökningen . Pilotgruppen innehåller 6 elever. Enkätfrågorna ligger till grund för samtalet som videobandas. Videoinspelningen är i första hand avsedd att analysera forskarens agerande. Avsikten är att inte utnyttja kameran vid de ordinarie gruppsamtalen. Pilotstudien är nödvändig för att bekanta sig med metoden, frågorna och situationen (Robson,2011). Fokusgruppsmetodens fördelar Enbart en större enkät möjlig men den avslöjar inte känsloyttringar som kan vara av värde. Respondenterna känner sig mer bekväma i grupp än ensamma med forskaren. Tidsbesparande jämfört med kvalitativa individuella intervjuer. Svagheter/begränsningar Ger inte generaliserande svar, snarare trovärdiga exempel. Kräver ett ödmjukt förhållningssätt, noggranna förberedelser och förmåga att förstå den kontext respondenterna befinner sig i. Svårt att vara säker på om teoretisk mättnad är uppnådd. Frågor, funderingar? Jan Grenholm, [email protected]