Rickard har Lunds bästa utsikt på jobbet
En tidning för oss på Skanska Sverige #6 • 2011 Fokus Rickard har Lunds bästa utsikt på jobbet Sidorna 12–13 Foto: Drago Prvulovic Fynd i mobförråd fixar kraften Tjäna pengar på nya medarbetare Lottas debutbygge under lupp Peder och Tric älgarnas skräck Lastbilar som fyndats i ett mobförråd är en viktig del i bygget av en ny kraftledning. Sidan 3 Skanska jobbar hårt för att rekrytera nya medarbetare, något du kan tjäna pengar på. Sidorna 4–7 Nyblivna projektchefen Lotta Cvach bygger ett p-däck i Göteborg med kollegorna på första parkett. Sidan 17 Västerbottniske snickaren Peder Vahlberg och hunden Tric fäller varje år ett 20-tal älgar. Sidan 24 innehåll 2 3 Fynd i mobförråd fixar kraftbygget 4 Ständig jakt på framtidens medarbetare 5 Ojämna behov av arbetskraft 6 15 yrkesarbetare blir tjänstemän 7 Christer bytte karriär efter 30 år 8 Huset där människor och djur ska mötas 9 1700-talshus blir bröllopssvit 10 Samlastning förenklar byggjobb 11 Skanska högst på Alnö 12 Har Lunds bästa utsikt på jobbet 14 Håll dig varm i vinterkylan 15 Alla vinner på återvunna schaktmassor 16 En dumper med tall i tanken 17 Lottas debutbygge granskas noga 18 Gaturenovering med precision 19 Observation kan ha räddat liv 20 Tre arbetsmiljöprofiler 21 Ny helpdesk ger snabbare svar 22 Vinn Leatherman multiverktyg 23 Nya jobb runt om i landet 24 Peder och Tric älgarnas skräck Ett gott slut på 2011 Fem priser av sju möjliga. Grattis till alla er som fick Trafikverkets arbetsmiljöpris! Kul att kunden uppskattar alla de insatser som görs på projekten. Och att ett långsiktigt arbete ger tydligt resultat. Nu går vi in i fas två av säkerhetsarbetet ”Det börjar med dig” och har fokus på vårt beteende. Det kommer vi att berätta mer om i början av nästa år. Men först lite julhelg. Om det blir broddar på eller inte avgör vädrets makter. Men rätt klädsel är också en fråga om säkerhet och god arbetsmiljö. Kylan och vinden – fråga en skåning! – kan ju bita även om marken inte är vit. Så kolla in tipsen på sidan 14. Att grönt är skönt är ett gammalt hederligt grötrim. Och att klimatfrågan är glödhet på grund av den globala uppvärmningen är det inte längre många som tvivlar på. Därför rullar alla Skanska Schakt & Transports fordon i Växjö på Preems talloljediesel. Många bäckar små. Både naturen och kunden blir glad. Mer om det kan du läsa på sidan 16. Eller så väljer man att köra mindre genom att återvinna schaktmassor. Bra både för kassan, vår jords resurser och miljön. Region Bergmaterial inom Skanska Asfalt och Betong i StockholmMälardalen berättar på sidan 15. En sak är säker, Tomten tänker i alla fall på naturen. Och hur ni än förhåller er till Tomtefar, julen och vädret – hoppas ni alla får några riktigt sköna juldagar. En riktigt God Jul och Gott Nytt 2012! Lisa Lind, chefredaktör, Fokus Skanska [email protected] 010-448 33 33 Här kör Sveriges klart snabbaste anläggare på Falkenbergs Motorbana. Vid sidan om SM-guldet blev Krister Bohm tidigare i år dessutom tvåa i Nordiska mästerskapen. Anläggare i över 200 km/h Den första helgen i oktober blev Krister Bohm, 30-årig anläggningsarbetare från Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen, svensk mästare i roadracing, i den tunga klassen Superstock 600 cc. Krister har jobbat på Skanska sedan 1998 och ägnar sig just nu åt Uppsalas nya resecentrum. Men på kvällen tar du din motorcykel hem till Tärnsjö? – Nej, min cykel passar tyvärr inte på landsväg. Närmaste träningsbana ligger i Karlskoga, 23 mil hemifrån, men nu på vintern kan jag bara träna styrka och kondition. I din klass ligger toppfarten på långt över 200 km/h? – Ja, men det är inte så farligt som det kanske låter. Jag har kraschat flera gånger utan att få några allvarliga skador. Och alla sporter är farliga, påpekar Krister Bohm. Fokus Här finner du Fokus på nätet Chefredaktör: Lisa Lind, [email protected], 010-448 33 33 Ansvarig utgivare: Ulrika Simons, [email protected], 010-448 11 11 Innehållet planeras i samråd med regionala redaktionsråd runt om i landet. Redaktion: Tidningshuset AB, 08-441 18 90 Redaktionschef: Clas Johansson, [email protected] Grafisk form: Ellen Fjellstedt Collin, [email protected] Tryckeri: V-TAB, Västerås Citera oss gärna, men ange källan. Du vet väl att du kan läsa tidningen Fokus på nätet också? På förmånsportalen Entré Skanska hittar du det senaste numret av Fokus Skanska i digital version. Adressen dit är: www.skanska.se/entreskanska. Fokus Skanska 6 • december 2011 – Heavy stuff! säger Daniel Opalski, till vänster, som tillsammans med kollegan Zibi Para har kommit från Polen för att hjälpa till med gjutandet av rejäla fundament. Fynd i mobförråd fixar kraftbygget Foto: Anders Egle Två militärlastbilar, en skotare och ett koppel av snickare och anläggare som gillar skog och utmaningar. Där har ni gänget som på ett år ska bygga närmare 500 fundament till en kraftledning i terrängen runt Göteborg. ■ ■ ■ – Nej, nej, jag älskar skog, maskiner Maskiner som används i projektet: 7 traktorer med kärror 1 betongskotare 2 militärlastbilar 1 helikopter 13 servicebilar 2 fyrhjulingar 9 grävmaskiner 4 hjullastare och speciallösningar! Produktionschefen Mattias Samuelsson värjer sig frenetiskt från påståendet att det här uppdraget verkar som gjort för att magsåret ska bryta ut och nerverna ihop. Det finns onekligen utmaningar: Vecka 19 nästa år slår Svenska Kraftnät obevekligen på strömmen i den kraftledning som Väg och Anläggning Väst och Vindkraft Sydväst bygger en delsträcka till. 121 stolplägen ska byggas, med alltifrån ett till tolv fundament à en halv till 300 kubik betong i varje, på en 3,5 mil lång sträcka mellan Lerum och Lindome, öster om Göteborg. Till övervägande delen i gravt oländig skogsterräng. – Just nu är vi runt 80 personer som är utspridda på ett antal etableringar längs sträckan och jobbar i olika faser, säger Mattias Samuelsson. Fakta Projekt: 400 kV kraftledning Stenkullen–Lindome. Beställare: Svenska Kraftnät via Empower. Projekttid: Maj 2011–maj 2012. Värde: 55 miljoner kr. Deltar från Skanska: Vindkraft Sydväst samt Väg och Anläggning Väst. Fokus Skanska 6 • december 2011 De gamla militärlastbilarna går nu i civil tjänst. Varje område är en ny utmaning som kräver sina unika lösningar. Här finns bergknallar, myrar, vattentäkter och biotopskyddade naturreservat att passera med personal, maskiner och betong. – Vid något tillfälle kommer vi att använda helikopter för att komma fram, men vi har också fått tag på en skotare, med åtta hjul på band, som vi satt en betongbalja på. Nu kan den möta betongbilen i slutet av skogsvägen och sedan ta sig fram till gjutformen. Fynd i mobförråd Dessutom kom man över två gamla militärlastbilar Tgb 40, som klarar 80 cm vatten, 31 graders stigning och 22 graders sidlutning med full last. Egenskaper som behövs. – Bilarna har 330 hk och är som nya efter att ha stått i mobförråd sedan 70-talet. Den ena har gått 1 000 mil, den andra 2 000 och de tar sig fram överallt! säger Mattias Samuelsson, som ändå är glad för varje dag som går utan att vintern gör entré. Produktionschefen Mattias Samuelsson får sitt lystmäte när det gäller såväl problemlösning som roliga skogsmaskiner under projektet. – Vi tar oss fram överallt, men utan specialfordonen hade det aldrig gått, säger Fredrik Frydebo, uppflugen på fyrhjulingen med larver, medan kärran på sitt sätt också är uppflugen. – När snön kommer sätter vi in en speciell enhet som snöröjer på nätterna. Vi lägger ut isoleringsmattor och reser gasolvärmda tält på allt berg som är avtäckt, det får inte vara kallt när vi ska injektera och gjuta. Det blir intressant! Anders Egle 3 Vad betyder Safety Week för dig? ? Gustav Dalin, snickare, Region Infrastruktur, Katrineholm/Leksand. – Det är en väldigt viktig vecka, tycker jag, eftersom man pratar mer om säkerhet då än man gör annars. Men det gäller att man efterlever allt klokt prat ute i verkligheten också. – Hur viktigt det är med säkerheten vet jag av egen erfarenhet. Jag var med om en olycka när vi jobbade med betongpålar mitt emot Karlberg i Stockholm 2007. Jag bröt tre tår när jag fick en påle på foten, men jag hade ändå tur i oturen med tanke på vad som hade kunnat hända. Nu efteråt vet jag så klart precis hur vi borde ha jobbat i den situationen, men det är ju alltid lätt att vara efterklok. – Just nu jobbar jag med en bro över järnvägen här i Katrineholm. Det känns tryggt här, men samtidigt måste man alltid se sanningen i vitögat i det här jobbet. Ser man inte upp så ligger man där sedan. Kristian Ivarsson, snickare, Region Väg och Anläggning Väst, Strömstad. – Veckan betyder att man ska ha extra respekt för arbetsmiljön och säkerheten. Det är bra, tycker jag, att de frågorna får extra uppmärksamhet, det behövs alltid. – Visst finns det risker i mitt jobb. Vi bygger ett vindkraftverk just nu och det är mycket tunga lyft med olika hjälpmedel och många kranar. Men det känns tryggt för min del ändå, om det är säkert eller inte beror ju mycket på en själv också. Det gäller att ha ögonen med sig och vara lite på sin vakt. Christoffer Lennartsson, murare, Region Hus Stockholm Kommersiellt, Uppsala. – Det är ett bra initiativ och en bra vecka tycker jag, det är bra att det är lite extra fokus på arbetsmiljön. Det behöver det alltid vara, tycker jag. Om det är många risker i mitt jobb som murare? Nej, inte särskilt, det brukar inte vara någon fara om man ser sig för. – I år hände det inte så mycket under Skanska Safety Week här på VHC där jag jobbar, det var lite filmvisning och frågesport och så. Men vi pratade mer om säkerhet än vanligt, det var bra. Ständig jakt efter framtidens medarbetare Skanska jagar ständigt efter framtidens medarbetare. Svårast att hitta är tjänstemän till produktionen, medan jobbet som yrkesarbetare är på väg att förändras i grunden. ■ ■ ■ Fram till 2015 ska Skanska Sverige anställa närmare 1 000 personer per år. Svårast att hitta är erfarna tjänstemän till produktionen, inte minst produktions- och projektchefer. – Det är också svårt är hitta kalkylingenjörer. Behovet av ingenjörer är större än tillgången, säger Ann Ericsson, ansvarig för attraktion och rekrytering på Skanska Sverige. En av många lösningar på problemen är internutbildningar. – Det finns väldigt mycket outnyttjad kompetens bland våra yrkesarbetare, helt säkert även många som skulle kunna passa utmärkt som chefer, säger hon. Yrkesarbetare väntas inte bli lika svåra att hitta. Det är dock oroande att intaget på gymnasiernas byggprogram minskar. – Det kan också bli svårt att täcka det Belöning om du hittar nya medarbetare Skanska Sverige delar ut rekryteringsbonus, en sorts hittelön, till de medarbetare som tipsar om lämpliga kandidater till lediga tjänster. – Bonusen gäller i första hand tips som leder till anställning av tjänstemän inom produktionen, som produktionschefer, projektchefer och kalkylingenjörer. Men även tips som hjälper oss att hitta kandidater till andra svårrekryterade roller belönas, berättar Ann Ericsson, som är ansvarig för attraktion och rekrytering på Skanska Sverige. För personer med 2–5 års relevant yrkeserfarenhet är bonusen 20 000 kronor, och för personer med mer än 5 års erfarenhet 40 000 kronor. Hittar du någon som uppfyller kraven och är intresserad, mejla ditt tips till [email protected]! Foto: Holger Staffansson växande behovet av yrkesarbetare med specialistkompetenser, tror Jonas Andé, ansvarig för yrkesarbetarfrågor på Skanska Sverige. Det är därför viktigt, menar han, att Skanska ges möjlighet i kollektivavtalen att premiera dem som tar utökat ansvar på arbetsplatserna. – På sikt kommer vissa yrkesarbetare att fungera som en sorts arbetsledare och andra som specialister, medan en tredje grupp får utföra enklare arbetsuppgifter. Fler jobbar efter 65 Rekryteringsbehoven ökar ytterligare av de relativt stora pensionsavgångarna under de närmaste åren. – Effekten dämpas dock av att allt fler väljer att jobba kvar efter sina 65-årsdagar, berättar Ann Ericsson. Ann är trots allt optimistisk inför framtiden, och påpekar att Skanska har gott om trumfkort i konkurrensen. Allt från lockande projekt, delaktighet, tydlig miljöprofil och karriärmöjligheter till förstärkt föräldraförsäkring och aktiesparprogrammet SEOP. – Dessutom är vårt rekryteringsarbete så brett att jag är övertygad om att vi kommer att lyckas attrahera dem vi behöver. Anders Wikberg Arbetsmiljön i arbetslinjen Katarina Holmqvist, projektchef på Region Hus Stockholm Kommersiellt, berättar om arbetsmiljön i Mood Stockholm för Skanska Sveriges vd, Anders Danielsson, och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Foto: Holger Staffansson 4 Effekten av pensionsavgångarna dämpas av att många väljer att fortsätta efter 65, berättar Ann Ericsson. Jonas Andé menar att jobbet som yrkesarbetare på Skanska kommer att förändras mycket de närmaste åren. Årets Skanska Safety Week invigdes av Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) och Skanska Sveriges vd Anders Danielsson. – Arbetsmiljön är grunden för regeringens arbetslinje, där fler personer kan arbeta längre upp i åldrarna och färre slås ut i förtid, sade Hillevi Engström i sitt korta tal. Invigningen ägde rum i den blivande gallerian Mood Stockholm, i Salénhuset i huvudstadens centrala delar. Fokus Skanska 6 • december 2011 Skanska har många fördelar jämfört med andra byggbolag när man ska rekrytera nya medarbetare. Illustration: Lasse Widlund Ojämna behov av arbetskraft Skanska Sverige har stora rekryteringsproblem i Stockholmsområdet, inklusive Uppsala. Det som är svårt att hitta är erfarna tjänstemän till produktionen. ■ ■ ■ Stockholm är inte som resten av Sve- rige. Åtminstone inte huvudstadens just nu överhettade byggbransch. – Allra störst är behoven i Hus-regionerna, och då främst av erfarna produktionschefer och projektingenjörer. I Stockholmsområdet inklusive Uppsala är situationen nästan extrem, berättar Barbro Otterström, rekryteringsspecialist på Skanska HR Attraktion och Rekrytering, som söker tjänstemän till Husregionerna i Stockholm och Norrland. Det råder dock inte någon akut brist på yrkesarbetare i 08-området. Det berättar Bosse Sandström, som arbetar med HR-frågor och försöker locka yrkesarbetare till Skanska Sveriges Stockholmsregioner. – Det är en del som flyttar till Stockholm och börjar jobba hos oss. Men bostadsbristen här får tyvärr många att tveka. Carina Alehed är HR-chef i Göteborg, med ansvar för Hus Väst, Hus Göteborg, Väg och Anläggning Väst samt till nyligen för Asfalt och Betong. Barbro Otterström letar med ljus och lykta efter tjänstemän i Stockholmstrakten. – Vi har ett jämnare tempo här, med ett rätt konstant inflöde av jobb. Situationen är ungefär likadan i Göteborg som i de andra naven i regionen. Tufft i småorter I enstaka fall är det mycket svårt att hitta personer till vissa tjänster, men generellt ser hon inga egentliga rekryteringsproblem. – På mindre orter, där vi ofta är beroende av ett fåtal personer, kan det dock snabbt uppstå stora problem när någon slutar, berättar Carina. I Källsjö har man byggt två träbroar på fyra veckor. Träbroar ger fördelar I Källsjö, en bit utanför Ullared, har Region Väg och Anläggning Väst byggt två träbroar på fyra veckor. När Fokus Skanska 6 • december 2011 Bristen på bostäder är en stötesten för yrkesarbetare som vill flytta till storstäderna, menar Bosse Sandström. landfästena var gjutna lyftes de färdiga limträbroarna helt enkelt på plats. – Det är en snabb process, gissningsvis sparade vi halva tiden jämfört med en bro i betong, säger produktionschefen Kenneth Svensson, som ser flera fördelar med just träbroar. Materialet är förnyelsebart och en del i det naturliga kretsloppet. De två broarna har full bärighet för lastbilstransporter och livslängden är 80 år, densamma som för en betongbro. I Göteborg ser Carina Alehed ett jämnare flöde av jobb, vilket också ger jämnare rekrytering. Anna Högborg räknar med att behöva mer folk i syd när KKH startar. I Malmö finns Anna Högborg, HR-chef med ansvar för Hus Syd, Hus Sydost och Väg och Anläggning Syd. – Det är fortfarande en utmaning att hitta erfarna tjänstemän till produktionen, och vi har en viss brist på betongarbetare till Hus, men situationen är relativt stabil. Anna tillägger dock att rekryteringsbehoven kommer att öka inför det stora projektet KKH (Malmö Kongress Konsert och Hotell). Anders Wikberg Klüft sköt i gång bygge Två välbekanta ansikten inom friidrottsvärlden, Carolina Klüft och Anna Wessman, avfyrade tillsammans med kommunalrådet Charlotta Svanberg, startskotten för Växjös nya friidrottsarena. Region Hus Sydost, som fått uppdraget, bygger en av Europas modernaste friidrottshallar och Sveriges första inomhushall med sex fasta 200metersbanor. IFK Växjö Arena AB är beställare av projektet som är värt 50 miljoner kronor och ingår i Växjös satsning på nya idrottsarenor. Staden har nyligen byggt en ny ishockeyhall och just nu bygger man dessutom både en fotbollsarena och en innebandyhall. Startskottet för Växjös nya friidrottsarena avfyrades av från vänster kommunalrådet Charlotta Svanberg, Carolina Klüft och Anna Wessman. 5 15 ya som ska bli arbetsledare Numera bär Berto Landberg vit hjälm. Här leder han arbetet i Norrköpings oljehamn med två män från underentreprenören Contec: Lasse Nilsson och Bosse Thuresson. Foto: Lasse Hejdenberg Snickaren Berto blir arbetsledare Efter 31 år som snickare börjar Berto att stanna i Skanska. Berto har jobbat på Skanska sedan 1987 och säger att det känns lite konstigt att bli chef över sina tidigare arbetskamrater. Vissa av dem har han jobbat med i 20 år eller mer. – De jag känner bäst är positiva till att jag gör det här, medan en del andra verkar vara lite skeptiska. Men det ska nog ordna sig med tiden, hoppas han. ■ ■ ■ Berto Landberg, 49-årig snickare på Trivs bäst utomhus Region Väg och Anläggning Syd i Norrköping, är en av de 15 yrkesarbetare i Skanska Sverige som har handplockats till det nya, tvååriga arbetsledarprogram, som inleds efter nyår. Han är glad över att ha blivit uttagen, och ser utbildningen som sin enda chans att fortsätta i Skanska. – Kroppen säger ifrån, särskilt ryggen och knäna. Hade jag inte fått gå den här kursen hade jag nog blivit sjukskriven åtminstone på halvtid om bara fem år, tror han. Att han som arbetsledare får gå ner en aning i lön bekymrar honom därför inte. – Nej, jag kommer i alla fall att få mer än jag skulle ha fått som sjukskriven. Redan i oktober i år började Berto Landberg vikariera som arbetsledare på sitt nuvarande projekt, vilket handlar om invallning av oljecisterner i Norrköpings hamn. – Det saknades en arbetsledare, så jag fick hoppa in eftersom jag var uttagen till den här kursen, förklarar han. Det går bra tycker han, som har stor nytta av sin datorvana. Men han föredrar ändå den halva av arbetstiden han tillbringar utomhus, oavsett väder eftersom hans arbetsledarroll blir tydlig först då. – Jag är ju van vid att vara ute och trivs bäst där det händer konkreta saker, berättar han. Landberg i januari att utbilda sig till arbetsledare. ”Det är kroppen som säger ifrån”, säger Berto, som är glad över att han har fått denna möjlighet Anders Wikberg Berto Landberg. Här nedan ser du listan över de 15 yrkesarbetare som har blivit uttagna till Skanska Sveriges arbetsledarprogram, som inleds i januari 2012. Den tvååriga utbildningen består av åtta utbildningspass på i de flesta fall fyra dagar var, med en del elearning däremellan. Men redan från dag ett kommer de att arbeta som arbetsledare, med stöd av var sin handledare. Andreas Almér, 37 år, Gävle, Region Hus Norr. Johan Andersson Zaar, 33 år, Bankeryd, Region Hus Sydost. Roger Eriksson, 47 år, Töre, Region Väg och Anläggning Norr. Benny Fredriksson, 35 år, Vallentuna, Region Hus Stockholm Kommersiellt. Jonas Gradin, 30 år, Järfälla, NKS. Jan Gunnarsson, 33 år, Ödåkra, Region Väg och Anläggning Syd. Gustav Isaksson, 30 år, Sundbyberg, NKS. Berto Landberg, 49 år, Norrköping, Region Väg och Anläggning Syd. Tobias Lundberg, 30 år, Stockholm, Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. Steve Molin, 51 år, Uddevalla, Region Hus Göteborg. Pekka Peura, 53 år, Enköping, Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. Fredrik Sahlin, 30 år, Kil, Region Hus Väst. Peter Sandberg, 36 år, Vedevåg, Region Hus Väst. Tobias Sjöstedt, 37 år, Olofstorp, Region Hus Göteborg. Christer Tjernsten, 49 år, Bro, Region Hus Stockholm Kommersiellt. För lite hjärna i byggbodarna Anja Holmberg pekar på hur en bra byggbod bör vara utformad. Anja Holmberg är sedan i januari arbetsledare på Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. I december 2010 presenterade hon sitt examensarbete på KTH under rubriken ”Hur skapas en hälsosam byggetablering?”. – Byggbodar är ett eftersatt område. Det största felet är att etableringar görs slentrianmässigt utan att man tänker efter vad de som ska jobba där verkligen behöver för att kunna må och arbeta bra, menar hon. De intervjuer hon gjort visar att yrkesar- betare och tjänstemän är överens om att en bra byggbod är rymlig, har gott om mötesplatser och genomtänkta lösningar både för ergonomi, kommunikation, informationsspridning, hygien och ordning och reda. Samt god ventilation och belysning. – En bra bod är inte nödvändigtvis dyrare. Med goda energilösningar kan det till och med vara tvärtom, säger Anja, som menar att en satsning på byggbodar kan bli ett trumfkort för Skanska, i konkurrensen om den bästa arbetskraften. Foto: Michael Starck. 6 Fokus Skanska 6 • december 2011 Karrriärbyte efter 30 år Det var dags. Så kände Christer Nilsson, Region Väg och Anläggning Väst, som efter nästan 30 år på Skanska bytte den blåa hjälmen mot en vit och blev arbetsledare. Får han som han vill dröjer inte nästa karriärsteg lika länge. ■ ■ ■ – Vi hade pratat om det i ett par år under utvecklingssamtalen, på mitt initiativ, att nu börjar det bli dags att gå vidare och prova något nytt. När sedan ett par arbetsledare slutade med kort varsel i våras hann jag knappt tänka, utan sade ja direkt! säger Christer Nilsson och intygar att han inte ångrat sig en sekund. Gillar ansvar Och kanske är förmågan att både planera långsiktigt och fatta snabba beslut en del av förklaringen till att 47-årige Christer till slut kände för att axla ett större ansvar. Plus den gedigna rutinen. – Det är ju en jättefördel att man har så många kontakter och i princip alltid vet av erfarenhet vad som behövs och går åt. Och jag tycker faktiskt inte att skillnaden i mitt fall har varit så stor, jag har alltid varit drivande och velat ta stort ansvar på byggen. Men det finns ändå mycket nytt att lära, till exempel på den tekniska grundkursen som ska klaras av på 17 dagar. Inte så svårt – Det känns såklart ovant att plugga igen och det är högt tempo med mycket nytt att lära sig. Samtidigt är det otroligt roligt med till exempel matte, och att lära sig IT-systemen är ju inte så jädra svårt egentligen, säger Christer, som mer har förvånats över den nya arbetsbördan. – Det är mer jobb som arbetsledare än jag trott, det är att göra hela tiden. Riskanalyser, beställningar, attestera fakturor … Men det är roligt att få ta besluten själv och stå för dem, inte kunna skylla på någon annan, säger – Det blir nog jag som gjuter nytt golv här i morgon, säger arbetsledaren Christer Nilsson medan anläggaren och mångåriga kollegan Henrik Andersson bilar upp det gamla. – Somliga arbetsledare står bara och tittar men Christer vet hur allt fungerar och hjälper till om det krisar, det är skönt att veta, säger Henrik. Foto: Anders Egle Christer, som just nu ansvarar för fem mindre projekt med knappt tiotalet yrkesarbetare. En lagom start, tycker han. – Det läskigaste var hur gubbarna man job- bat med innan skulle reagera, det är lätt att det blir skitsnack. Men det har gått kanon och fortsätter det så tar jag gärna fler kliv i karriären. Anders Egle Pris för grönt tak i Malmö Skanskas kontor i Malmö har tagit emot ”The Scandinavian Green Roof Award 2011”. Arkitekten Larissa Kaplan, som arbetar på Teknik och projekteringsledning, kontorsansvarige Hans-Ebbe Rosengren och Region Väg och Anläggning Syd står tillsammans bakom det lyckade projektet som gjort kontoret grönare. En av innergårdarna på ett tak har gjorts om till en kuperad trädgård med utemöbler och 360 kvadratmeter sedumtak. – Vi har rivit den gamla gården och byggt upp en ny takträdgård med plattor, kantsten och jord, berättar Linda Jakobsson, som är arbetsledare. Allt material har lyfts in och ut med kran till gården som ligger på andra våningen. Företaget Vegtech har lagt sedummattan. Det här är en del av flera klimatsmarta åtgärder i samband med byggnadens LEED-certifiering. Fokus Skanska 6 • december 2011 Lari Pitkä-Kangas (t v), kommunalråd i Malmö, delade ut gröna tak-priset till Skanska, som representerades av Magnus Persson, regionchef Hus Syd. I ceremonin deltog även Gunnar Ericson, ordförande Scandinavian Green Roof Institute (t h). Foto: Pi Söderberg. 7 Runt hus där djur och människor ska mötas VHC (Veterinär- och husdjurscentrum) är Skanskas största byggprojekt i Uppsala någonsin. ”Svårt, men väldigt roligt” är det samlade omdömet från dem på plats. ■ ■ ■ Med VHC får SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ett kolossalt centrum för utbildning och forskning, samt Sveriges enda universitetsdjursjukhus. På en yta av 200 x 200 meter uppförs sex sammanhängande byggnader, på totalt 53 000 kvadratmeter, där ”människor och djur ska mötas och trivas”. – Att det är så stort och händer så mycket parallellt, och att största huset är runt är det som är mest speciellt, säger Martin Huss från Region Hus Stockholm Kommersiellt, en av VHC:s tre projektchefer. Martin syftar på VHC:s huvudbyggnad, på 19 000 kvadratmeter i fem plan. Inte ens erfarne produktionschefen Christer Lindqvist har byggt ett helt runt hus förut. – Men det är bara roligt, trots att det är knepigare att jobba med mindre enheter av bjälklag och stål, andra skärningar och annat, tycker han och får medhåll av snickaren Mikael Tärnblom. – Ja, det är enbart kul när man tvingas tänka till lite, säger han, som snickrar en form med kollegan Magnus Berglind och lärlingen Filip Bauer. Saknar tidspressen De stortrivs i projektet, men Magnus är nästan lite besviken över att tidsplanen håller. – Jag blir aldrig stressad och trivs bäst när jag har lite press på mig. Produktionschefen Christer Lindqvist och projektchefen Martin Huss framför det runda, blivande arkitektoniska mästerverk, som än så länge mest liknar ett parkeringshus. Ja, alla kan väl historien om den fula ankungen som till slut blev en vacker svan. Mikael snickrar alltid på i sitt vanliga tempo, tidspress eller inte. – Men jag gillar att det är så omväxlande här, jag kom hit från ett lägenhetsbygge och det blev lite enformigt i längden. Christer berömmer arbetslaget och brukar inte få många frågor på sina rundor runt bygget; ett säkert tecken på att allt fungerar som det ska. – Till de många speciallösningarna hör porfri betong i djursjukhuset. Sjuka djur kliar sig ofta mot väggar men i porfri betong fastnar inga smitthärdar, förklarar han. Anders Wikberg Fakta Snickaren och skyddsombudet Mikael Tärnblom och snickarlärlingen Filip Bauer förbereder en gjutning av en anslutning till VHC:s blivande huvudbyggnad. Foto: Peter Nordahl Projekt: VHC (Veterinär- och husdjurscentrum), Campus Ultuna, Uppsala, 53 000 kvadratmeter. Kund: Akademiska Hus. Samverkans- och utförandeentreprenad. Slutkund: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projekttid: 26 oktober 2010–maj 2014. Värde: 1,09 miljarder kr för Skanskas del. Deltar från Skanska: Hus Stockholm Kommersiellt, Grundläggning, Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. Invigning av Partihallsförbindelsen Efter mer än tre års intensivt arbete invigdes Partihallsförbindelsen i Göteborg den 1/12. In i det sista pågick arbetet med att färdigställa den fyrfiliga kilometerlånga motorvägsbron, över Partihallsområdet och Säveån. Närmare 100 personer var sysselsatta med olika arbeten i slutskedet. Efter det sedvanliga röda bandet fick gästerna en premiärtur i buss över bron. För Skanskas del har projektet varit ett internkonsortium mellan Stora projekt, Region Väg och Anläggning Väst och Grundläggning. Kontraktsvärdet är 1,3 miljarder kronor. 8 Så här tomt blir det aldrig mer på Partihallsförbindelsen. Fokus Skanska 6 • december 2011 Lennart Lundberg konstaterar att Sigge Lindberg inte stod i mål i HIF på 1700-talet, men väl på 1920-talet, och att någon därför förärat honom ett idolporträtt på självaste fintapeten. Fakta – Det finns inte en rät vinkel i huset och eftersom det mesta är i dåligt skick men ska plockas fram och bevaras så gäller det att tänka till rejält innan man sätter i gång. Det är jätteroligt, säger snickaren Christian Bengtsson, som bland annat funnit dödsattester från 1700-talet när han försiktigt demonterat väggar och tak. Foto: Anders Egle Projekt: Hotell Viking, Helsingborg. Värde: Löpande, avstämning månadsvis. Deltar från Skanska: Direkt, Nordvästra Skåne. 1700-talshus blir bröllopssvit Historien och virket går på kors och tvärs genom ett av Helsingborgs allra äldsta och rangligaste hus. Nu träder 1700-talets korsvirke fram, när Skanska Direkt förvandlar konungens gamla skomakeri till romantisk bröllopssvit. ■ ■ ■ – Ett ovanligt och väldigt roligt bygge! säger snickaren Christian Bengtsson medan han riktar mellanvåningens golvbjälklag. Tanken är att golvet inte längre ska gå i vågor utan ”bara” luta åt ett håll, och maximera takhöjden till 2,16 i ena ändan av rummet. Det gamla 1700-talshuset, charmigt inklämt bland de trånga gränderna bakom Rådhustorget i Helsingborg, har genom åren hyst alltifrån garveri till skomakari, de senare så skickliga att Gustav V lär ha lämnat in sina skor för lagning och förvaring i huset. – På senare år har det varit klädbutik i bottenplan, och den ska tillbaka efter renoveringen, medan grannen Hotell Viking gör ”vanliga” hotellrum på mellanplanet och en exklusiv bröllopssvit på den tidigare oinredda vinden. Så nu ska så mycket som möjligt av det gamla bevaras, men ljud- och brandklassas enligt moderna myndighetskrav, säger produktionschefen Bengt Müller. Han står i ständig kontakt med både konstruktören och den specialiserade underentreprenören ”Farfars pågar” om hur bygget ska fortgå. Till exempel fick man raskt sätta upp strävor och spänna fast gaveln i golvbjälklaget när hela rasket började ge med sig. Pålar försiktigt – Att riva ut det gamla som vanligt funkar inte, vi måste demontera allting väldigt försiktigt. Samtidigt blev vi tvungna att gå in på bottenplanet och påla fem och en halv meter ner till berget, för att underlaget visade sig vara för dåligt när vi skulle byta golvet, säger Bengt Müller, som ändå imponeras av kvaliteten i mycket av husets ursprungliga material, till exempel den isolerande halmen eller ekstockarna i det fram tills nu dolda korsvirket. Jan ”Tulle” Tullgren tar sig fram mellan korsande strävor från vitt skilda tidsepoker. – Fast syllen, som ligger en halv meter under jord, har nog blivit utbytt tidigare, men då tyvärr till fur så den har i princip ruttnat bort, säger KMA-samordnaren Lennart Lundberg, som trots sin långa erfarenhet inte vågar gissa på vare sig tidsåtgång eller slutnota. – Ett sådant här bygge kräver stort förtroende och öppen dialog med uppdragsgivaren, och det har vi! Besiktning av lyftredskap En av Skanskas Säkra arbetsmetoder – Lyftoperationer – ska säkerställa att lyftredskap besiktigas löpande. Region Väg och Anläggning Syds årliga besiktning gjordes denna gång i samband med Safety Week på två platser i distriktet, Norrköping och Linköping. – Det är viktigt att planera besiktningen noga så att produktionen kan fortgå utan störningar, berättar Peter Niska, som är distriktschef. Fokus Skanska 6 • december 2011 Anders Egle Skyddsombuden från Region Väg och Anläggning Syd hann även med morgongympa på Norra Länken 52. Träffar lyfter skyddsombuden i Syd Skyddsombuden från Region Väg och Anläggning Syd var i höstas på studiebesök i Stockholm. Resan var en välförtjänt belöning för deras stora engagemang. Redan för två år sedan tog Lars Lind- berg, som är regionchef, initiativ till att utveckla skyddsarbetet och höja status samt engagemang hos ombuden. Ett exempel var att, utöver den årliga skyddsombudsdagen, införa kvartalsmö- ten och egen tid där ombuden kunde diskutera. – De här träffarna har lyft gruppen, berättar Christer Lindahl, som är huvudskyddsombud för Seko. Vi har kunnat diskutera vad som varit problem på våra respektive arbetsplatser. Studiebesöket gick till projekten Nya Karolinska Solna och Norra Länken 52 samt Hagaporten. 9 Träbasen Leif Eriksson bytte uppfattning om samlastning när han såg hur väl det fungerade. Kort om samlastning Samlastning (eller ”samlastade leveranser” som det formella namnet är) är ett logistikkoncept som utvecklats av NPU Logistik Sverige (Skanska Nordic Procurement Unit), och har använts sedan sommaren 2010. Än så länge enbart i bostadsprojekt, i synnerhet i regionerna Hus Väst och Hus Stockholm Bostäder. I samlastning fungerar terminaler som omlastningspunkter och man packar mot en extra avgift paket enligt projektens önskemål. Paketen innehåller antingen stomkompletteringar eller inredning. Paketen levereras på fasta tider till projekten och lyfts direkt upp i lägenheterna. Samlastning kan även användas i andra typer av projekt. Den som är intresserad av att börja med samlastning är välkommen att kontakta Anders Ludvigsson på NPU. ten och stålreglar högst upp. Fönstren kommer i separata paket. Träbasen Leif Eriksson är lika entusiastisk. – Men jag kan medge att jag var skeptisk i början, vi är ju väldigt konservativa av oss i byggbranschen. Färre materialskador Snickaren Björn Holmgren skickar iväg ett paket från den lastbil som denna onsdag som vanligt kom punktligt. Björn tycker att samlastning är helt outstanding och uppskattar särskilt att materialFoto: Peter Nordahl skadorna minskar. Hyllar samlastade leveranser I Blackeberg skiner de i kapp med novembersolen, när de berättar om logistikkonceptet samlastning, med färdigpackade stomkompletteringspaket som lyfts direkt upp i lägenheterna. Konceptet förenklar arbetet och sparar både tid och pengar. ■ ■ ■ I projektet Ungraren 1 i Blackeberg i västra Stockholm bygger Region Hus Stockholm Bostäder tre punkthus. Sedan i somras har man provat samlastning med lysande resultat. – Det är helt outstanding, tycker snickaren Björn Holmgren, medan han lastar av lastbil 22 av de 24 som sammanlagt, ungefär var tredje dag, ska komma till Ungraren 1. Lastbilen kommer från Västberga-terminalen, där man packat stomkompletteringspaket till Ungraren, ett per lägenhet, med gips i botten, plywood och minerit (byggskivor) i mit- De gillar att samlastningen ger mindre trafik på arbetsplatsen, mer ordning och fasta leveranstider. Och de är bägge övertygade om att samlastningen är lönsam. – Dels sparar vi en massa tid, dels blir det mycket färre materialskador när vi skickar upp allt till rätt plats på en gång, säger Björn. Per Nilsson är produktionsledare och ansvarig för samlastningen. – Om det här var ett vanligt projekt skulle vi göra minst tre gånger så många kranlyft och dessutom på oregelbundna tider, bedömer Per, som säger att samlastning passar extra bra på trånga projekt som detta. Uppe på nionde våningen tar snickaren Kim Nordström emot de olika paketen. – Paket per lägenhet har vi fått förr, men det har varit råddigt att få ihop dem. Och stålreglarna brukar vi få gå och leta efter någonstans. Det är en kraftig förbättring att jobba så här, tycker han. Fakta Projekt: Ungraren 1, tre punkthus med 70 hyreslägenheter med passivhusteknik. Blackeberg, Stockholm. Kund: Svenska Bostäder, totalentreprenad. Projekttid: December 2010–oktober 2012. Värde: 107 miljoner kronor. Deltar från Skanska: Hus Stockholm Bostäder, Installation (TKI). Anders Wikberg BoKlok med rosett i Kalmar När visningslägenheten, inslagen i rosett, kom till Ljusstaden i Kalmar, var det många nyfikna på plats eftersom det är de första BoKlok-lägenheter som byggs i kommunen. De blivande lägenhetsinnehavarna fick en presentation av Ikea och BoKlok och fick bland annat se hur lägenhetsmodulerna sattes ihop. – Husen ligger på en fin naturtomt med stora strövområden utanför knuten, berättar Gunnar Hilding, som är projektutvecklare på BoKlok. De 24 bostadsrätterna är klara för inflyttning i början av nästa år. 10 BoKlok lanserar sina lägenheter i Kalmar. Här kommer visningslägenheten inslagen i rosett. Fokus Skanska 6 • december 2011 Skanska är högst på Alnö Åtta våningar över centrala Alnö reser sig Mitthems snart färdigbyggda höghus. 37 lägenheter med hög standard och nära till affärer och bussar. – Allt har hittills gått som på räls, försäkrar produktionschef Tommy Lönn på Region Hus Norr. ■ ■ ■ Höstdimman sveper in Alnöbron i ett gråfuktigt omslag och av de översta våningarna på höghuset i centrum syns bara luddiga konturer. Högre hus har aldrig byggts på Alnö än det som nu reser sig över byggplatsen på Färjevägen. – Det var länge sedan som vi överhuvudtaget byggde några bostäder här i regionen, konstaterar Tommy Lönn. Den byggnad som nu försvinner in i dimman ska vara inflyttningsklar till sommaren. Tak, väggar och bjälklag har levererats som färdiga element och monterats ihop på plats, komplett med fönster och fönsterbleck. Eftersom huset är ett så kallat lågenergihus är det väl isolerat, med hög kvalitet på fönster och väggar i tre skikt: 150 mm betong, 220 mm isolering, ytterligare 70 mm betong. Dessutom ligger det 500 mm isolering under täckpappen på taket. Återstår nu att få fason på innandömet. Hög standard genomsyrar hela byggnaden med ekparkett, tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin i varje lägenhet och fönsterbänkar av natursten. Magnifik utsikt Dessutom golvvärme i badrummen, inglasade balkonger och platsbyggda garderober. Längst upp på åttonde våningen blir utsikten magnifik och det går att ana hur de 37 lägenheterna kommer att bli. Bernt Holmsten och Tony Carlsson skruvar gipsskivor till mellanväggarna och Göte Nordlander monterar fönsterbänkar. – Vi ska överlämna hela huset nyckelfärdigt i början av juli, säger Tommy Lönn som efter Åtta våningar över centrum. Höghuset på Färjevägen är högst på Alnö. 41 år i Skanska nu närmar sig pensionen. – Men, tillägger han, jag stannar gärna ett tag till. Nu är ju fler bostadshus på gång att byggas. Mats Wigardt Bernt Holmsten (t v) och Tony Carlsson håller högt tempo. Fakta Snart pensionär. Men produktionschef Tommy Lönn kan efter 41 år inom Skanska tänka sig att stanna ytterligare några år. Foto: Michael Engman Projekt: Alnö, Färjevägen, Sundsvall. Projekttid: Maj 2011–juli 2012. Värde: 42 miljoner kr. Byggs av: Region Hus Norr. Nöjda skejtare i Bjärred Bjerehovsparken har fått en välbehövlig uppfräschning. Region Väg och Anläggning Syd har också byggt om vägen mellan skolan och parken. Den är numera omgjord till lekområden och en större skolgård. Bjärredsborna har sett fram emot förändringarna och projektet har fått stor uppmärksamhet i lokalpressen. – Vi har monterat väldigt mycket lekutrustning. Periodvis har vi haft dagliga leveranser, berättar produktionschefen Markus Thornqvist. Nu står skateboardramp, fotbollsplan och en multisportplan med sarg och väntar när det ringer ut till rast. Fokus Skanska 6 • december 2011 Här byggs den nya Bjerehovsparken. 11 Kopplad med en stadig säkerhetslina fokuserar Rickard Gunnarsson på sitt svetsarbete i stället för den respektingivande höjd han befinner sig på. De har bästa Lundautsikten på jobb De kan se ut över Öresundsbron, Köpenhamn, Barsebäck och Helsingborg. Och då återstår ändå fyra våningar att bygga i Ideon Gateway, hotell- och kontorsfastigheten som kommer att bli Lunds nya landmärke och högsta byggnad. ■ ■ ■ Inköparen Fredrik Leveen, på Region Hus Syd, som bygger Ideon Gateway åt Ikano Fastighets AB, guidar runt i nybygget och betonar säkerheten på arbetsplatsen. – Det hänger naturligtvis samman med att vi jobbar på höga höjder, men samma säkerhetstänk gäller överallt inom Skanska, säger han. Räcke ger trygghet Uppe på 15:e våningen, där en kylig ostanvind påminner om en annalkande vinter, ger stadiga skyddsräcken trygghet. 12 Tillsammans med Joakim Rouhiainen, smed, och Johnny Persson, montör, håller Thomas Algerstedt på med montering av stålpelare för den 16:e våningen i Ideon Gateway som ligger alldeles intill Ideon Science Park – Sveriges största forskningsby, som bildades 1983 och där drygt 260 företag verkar i dag. – Detta är den högsta fastighet jag varit med om att bygga. Det är mycket speciellt. Fast egentligen bara besvärligt när det blåser kraftigt, säger han och Joakim intill nickar instämmande. – Jag tycker egentligen inte om höjder, säger Johnny Persson. – Det går ju, men jag försöker undvika att titta ner. Men det är svårt att undvika när man jobbar intill kanten. Man måste ha respekt för höjden. Alldeles vid kanten sitter Rickard Gunnarsson och svetsar. Förutom all skyddsutrustning har han kopplat en kraftig säkerhetslina: – Det gäller på något sätt att inte tänka på höjden utan att i stället fokusera på jobbet. Och så vänjer man sig faktiskt ganska snart. Högst i stan Arbetet med stålpelarna äger rum i kontorsdelen av Ideon Gateway, som består av två byggnader. I den andra delen kommer Elite Hotels att flytta in. Här har man redan nått maxhöjden 14 våningar. Kontorsdelen ska upp till 19. Totalt är Gateway då 75 meter högt, vilket innebär 147 meter över havet. Högst i Lund. Ideon Gateway blir ett energieffektivt hus, med bland annat 1 500 kvadratmeter solpaneler på väggarna och återladdande generatorer i hissarna. Byggnaden kommer att miljömärkas enligt klassningen LEED Guld och uppförs enligt konceptet Grön Arbetsplats. Roger Carlsson Fokus Skanska 6 • december 2011 Vad betyder Safety Week för dig? Att säkerheten på arbetsplatsen står i fokus berättar Fredrik Leveen om. En unik metod, som sparar mycket tid, används för att få upp betongen på dessa höga höjder. Det är en hydrauldriven betongklättrare med fördelarmast. . Foto: Drago Prvulovic bet Thomas Algerstedt (t v), Joakim Rouhiainen och Johnny Persson hinner ibland njuta av den fantastiska utsikten medan de förbereder bygget av nästa våningsplan. Fakta Nästan flygfoto! Bilden på Ideon Gateway är tagen från en av de två höga byggkranarna. Den i bakgrunden ska modifieras för att klara sluthöjden 19 våningar. Fokus Skanska 6 • december 2011 Projekt: Gateway. Projekttid: oktober 2010–oktober 2012. Värde: 250 miljoner kr. Deltar från Skanska: Hus Syd, Stomsystem, Väg och Anläggning Syd samt Installation. Olimpiu Nastase med en av solpanelerna till fasaden. En fasad som dessutom kommer att skifta i färg beroende på vilket håll man tittar från och hur ljuset faller. ? Peder Ståhl, snickare, Region Hus Stockholm Bostäder, Stockholm. – Jodå, det är väl en bra vecka. Det är väl bra att man tar upp de här frågorna, men det får inte gå till överdrift heller. Det känns som om arbetsmiljöarbetet i Skanska har hamnat väldigt långt ifrån oss vanliga yrkesarbetares vardag. Det är mycket byråkrati och en massa folk som jobbar med papper som hittar på regler för att de ska kunna känna att de har gjort något, regler som i många fall inte gör någon nytta alls. – Ta bara det här med att vi ska hjälm jämt, utan undantag. Men vad gör hjälmen för nytta när jag jobbar under en diskbänk i ett kök? Du jobbar väl på kontor och har väl ingen hjälm på dig? Nej, just det, trots att du skulle kunna få lampan i skallen helt plötsligt. Så tjänstemännen borde också ha hjälm jämt i så fall. Kjell Pettersson, arbetsledare och utsättare, Region Hus Sydost, Linköping. – Jo, det är en bra vecka tycker jag och den är alltid en lika bra påminnelse om att det egentligen borde vara fokus på arbetsmiljöfrågorna varenda vecka, året runt. Det finns en hel del kvar att göra. Men det har blivit mycket bättre bara under de senaste tio åren, det är stor skillnad. – I år hade vi bra diskussioner om olika säkerhetsfrågor varje dag under Skanska Safety Week, just efter frukost, med olika ämnen varje dag. Vi fick se en film också. Markus Granqvist, projektledare, BoKlok, Östersund. – Självklart ser jag väldigt positivt på Skanska Safety Week. Det är en vecka som är viktig för att hålla uppe tempot i vårt arbetsmiljöarbete i Skanska, som bidrar till att frågorna ständigt hålls vid liv. Men man ska komma ihåg att det är väldigt mycket jobb som återstår, det är långt kvar till de mål vi har. – Jag har nyligen lämnat produktionen och gått över till BoKlok-organisationen, så jag såg tyvärr inte så mycket av de aktiviteter som anordnades under veckan just i år. Men när jag var nere i Gävle fick jag se videon de gjort och därefter pratade vi ett tag om de här frågorna. 13 Så håller du dig varm i vinterkylan Vintern har inletts milt, men med de senaste två vargavintrarna i färskt Glöm inte broddarna minne vet vi vad som kan vänta. Det Även halka är en arbetsmiljöfaktor, som kan ge rätt till personlig skyddsutrustning i form av broddar. I Skanska Sveriges sortiment finns brodden Yaktrax Pro. – Det är ett klokt val. Yaktrax Pro ger ett bra grepp under hela foten, kardborreremmen man spänner över skon gör att den sitter bra och den är dessutom lätt att ta av och sätta på, säger Katarina Kusecek, produktchef för bland annat skor på Procurator i Malmö. finns dock knep som lurar kylan. ■ ■ ■ Christer Rehn, träbas på Region Hus Norr i Östersund, vet vad kyla vill säga. Förra vintern byggde han villor på Frösön. Några dagar var det 27 minus och dessutom blåsigt! – Det är värst för händerna och fötterna. Jag hade tumvantar inuti handskarna, men fötterna frös jag om. Stålhättorna leder in kylan, berättar han. Tack vare att Christer och hans kolleger fick ylletröjor med huva behövde de inte frysa så mycket om huvudet, men Christer skulle helst vilja ha en vindtät arbetsjacka med huva som går utanpå hjälmen. Ylleunderställ Örn Söderin har varit snickare i 30 år men är nu facklig förtroendeman på Region Hus Norr. Örn ägnar ibland fritiden åt isklättring och långturer på skidor, med övernattning utomhus. – Det värsta är när man börjar svettas. Egentligen borde man ha olika kläder när det blåser och när det inte blåser, säger han som råder sina kollegor att ha underställ av ylle, att ta av sig skor och så mycket kläder som möjligt på rasterna och se till att hålla kläderna rena. Allra tuffast är kylan för nikotinister. Örn Söderin berättar att han fryser mer om händer och fötter så fort han tar sig en snus. – Det är också viktigt att hålla koll på varandra, och gärna rotera jobben om det går. Med Yaktrax Pro under fötterna behöver du inte halka i vinter. Kallare när det blåser En rejält blåsig vinterdag med en temperatur på bara ett par minusgrader kan vinden skapa en kyleffekt som om det vore mer än 20 grader kallt. Förfrysningsrisken är mycket stor för den som måste arbeta utomhus, så låt inte termometern lura dig! Se själv i tabellen hur kallt det egentligen är: Brett utbud Kyla är en arbetsmiljöfaktor, precis som buller och annat, och kan ge rätt till personlig skyddsutrustning. På områden som handskar, skor och strumpor har Skanska både Procurator och Ejendals som leverantörer och utbudet är brett. Det finns även varma innerhuvor och balaclavor (”rånarluvor”) att använda under hjälmen. – Om man till exempel bygger en bro mitt i vintern kan man möjligen få underställ, Christer Rehn visar Skanskas vintermode 2011/2012 på catwalken på den ihopskrapade fjolårssnön på Östersunds skidstadion. Foto: Marie Birkl ansiktsmask och en del annat. Men på till exempel Hus-projekt mitt i Stockholm är normalt inte behoven av vinterutrustning lika stora, säger Hans-Erik Lundholm, arbetsmiljöingenjör på Skanska Sveriges arbetsmiljösupport. Vind på 5 m/s På termometern +5 grader –2° 0 grader –9° –5 grader –15° –10 grader –21° –15 grader –28° –20 grader –34° 10 m/s 15 m/s –7° –15° –22° –29° –37° –44° –11° –18° –26° –34° –42° –49° Anders Wikberg Lars vann SM i installation KNX Awards, som räknas som ett slags inofficiellt SM i installation, vanns i år av Lars Jägerhed, projektledare på Skanska Installation i Linköping. – Det var jätteroligt, men min kollega Josef Axelsson, teletekniker, ska ha en minst lika stor del av äran, tycker Lars. Priset vann de för den lösning de utvecklat till det militära övningsområdet Kvarn utanför Motala, vilket Region Hus Sydost byggt ut. Från övningsledningstornet i Kvarn kan man styra belysningen i varje enskilt rum på området. Avancerat och energisnålt. – Vi bröt ny mark genom att skapa en fiberlösning. I normala fall byggs sådana här system med koppartrådar, förklarar Lars Jägerhed. Priset delades ut under elmässan EasyFair på Stockholmsmässan. 14 I Kvarn har Skanska byggt Sveriges största anläggning för strid i bebyggelse; en fiktiv stadsmiljö med ett 40-tal byggnader, gator och torg samt ett övningsledningstorn. Fokus Skanska 6 • december 2011 Schaktmassorna processas för att åter kunna komma till användning. Fakta Kunder och leverantörer, från vänster: Mats Wiström, Region Bergmaterial, Ulf Ohlsson, Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen, Stefan Smeds och Henrik Lindberg, Region Bergmaterial, Dennis Lundgren, Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. Foto: Peter Nordahl Återvinner schaktmassor för miljön och ekonomin Färre transporter och en smartare användning av schaktmassor, för att spara på miljön och naturresurserna. Det är tanken bakom Region Bergmaterial, distrikt Stockholm-Mälardalens nya satsning på återvinning. ■ ■ ■ – Vi har haft en väldigt bra start. Intresset är stort, säger produktionschefen Stefan Smeds. Idén är ganska enkel: Personalen vid Skanska Asfalt och Betongs bergtäkt i Olunda utanför Knivsta tar emot schaktmassor och entreprenadberg från byggentreprenörer, processar massorna i olika steg och säljer dem sedan igen som exempelvis anläggningsjord, fyllnadsmaterial eller processat entreprenadberg. Färre transporter – Fördelarna för miljön är uppenbara, transporterna minskar eftersom bilarna som levererat massorna kör ut igen med exempelvis anläggningsjord på flaket. Och genom återanvändningen minskar behovet av att bryta nytt berg. Att vi dessutom tjänar pengar på detta är förstås också bra, säger Stefan Smeds. Hjullastarföraren Kjell Johansson från underentreprenören Smeds Jord & Grus har jobbat i Olunda sedan 1998. – Förr lade vi schaktmassorna på tipp. Det känns bra att vi nu i stället kan återvinna dem. Det är väldigt positivt inte minst för våra barns och barnbarns skull, säger han. Grönt byggande Region Väg och Anläggning StockholmMälardalen, som just nu uppför en ny bussdepå i Uppsala, är en kund som upptäckt fördelarna med den nya satsningen. – Det finns många fördelar, inte minst logistiskt. Vi vet också att vi nu får rätt produkt till rätt pris och rätt kvalitet. Dessutom underlättar det mycket att vi nu både kan lämna schaktmassor och hämta anläggningsjord hos en och samma leverantör, säger Ulf Ohlsson på Väg och Anläggning. Henrik Lindberg är försäljningschef vid Region Bergmaterial: – Våra kunder gillar helhetsgreppet. Det ligger också i linje med Skanskas vision om ett grönt byggande, säger han. Anders Fahlman Tennet byggs om och till Ett nytt kontorscentrum ska byggas i kvarteret Tennet där Skanska tidigare hade sitt Göteborgskontor. Projektet ska LEED-certifieras med målsättning att nå nivån Platina. Arbetet med den 12 500 kvadratmeter stora tillbyggnaden har redan påbörjats och beräknas stå klar våren 2013. Entréplanet i den befintliga delen av fastigheten kommer att byggas om med bland annat en ny restaurang. Huset ska dessutom inrymma en konferensanläggning för hyresgästerna. Hela projektet beräknas kosta 220 miljoner kronor. Fokus Skanska 6 • december 2011 Projekt: Restprodukter som kompletterande/ alternativ råvara för försäljning. Investeringskostnad: Cirka 4,4 miljoner kronor. Deltar från Skanska: Region Bergmaterial, Stockholm-Mälardalen, Skanska Asfalt och Betong. – Det är bra med återvinning, inte minst för våra barns och barnbarns skull, säger hjullastarföraren Kjell Johansson från underentreprenören Smeds Jord & Grus AB. Skanska attraktivt för ingenjörer När utbyggnaden av kvarteret Tennet i Göteborg är klar kommer det att finnas 17 000 kvadratmeter kontorsutrymme där. Skanska är den mest attraktiva arbetsgivaren i bygg- och anläggningsbranschen. Det visar företagets Universum Communications Karriärbarometer för 2011, vilken bygger på enkätsvar från cirka 3 000 unga, yrkesverksamma ingenjörer. Skanska rankas av samma grupp som den 15:e mest attraktiva arbetsgivaren på totallistan. 2010 hamnade Skanska på 30:e plats, och har således blivit klart mer lockande under det senaste året. 15 Denna dekal kommer inom kort att pryda Schakt & Transports alla fordon med talloljediesel i tanken. Till att börja med de cirka 15 som utgår från "Europas grönaste stad" Växjö. Hans Sjölin, dumperförare på Schakt & Transport, är glad över att han kör med tallolja i tanken, ”Det känns jättebra att inte behöva skita ner så mycket som jag gjorde tidigare”, säger han. Foto: Lasse Hejdenberg Hans kör med tall i tanken Hans Sjölin och hans kollegor på Skanska Schakt & Transport tankar sina maskiner med talloljediesel och minskar därmed sina koldioxidutsläpp med 16 procent. ■ ■ ■ Att nyheterna mest handlar om Europas ekonomi betyder inte att klimatfrågan blivit mindre viktig. Tvärtom, frågan är bokstavligt talat glödhet, i takt med att koldioxidutsläppen fortsätter öka och den globala uppvärmningen tilltar. Lägre förbrukning Det vet Skanska Schakt & Transport, som dessutom försöker göra något åt saken. – Vi har ett särskilt ansvar med alla våra fordon, och försöker göra allt vi kan för att smutsa ner så lite som möjligt, säger Klas Hedin, som är platschef i Växjö. Alla Schakt & Transports 15 fordon baserade i Växjö rullar sedan i våras på Preems talloljediesel Evolution. Tanken på 20 kubik fylls på regelbundet. Men Hans Sjölin har en egen tank på vägprojektet Östra Länken i Linköping, från vilken han fyller på sin gula dumper. – Det är kanon att jag kan göra något för miljön. Talloljedieseln funkar perfekt, luktar inte lustigt som jag trodde och förbrukningen verkar vara lägre än med vanlig diesel, säger Hans, som bor i Sävsjö. Bättre tänka än bromsa Liksom sina kollegor har Hans Sjölin gått en kurs i eco-driving. Men han hade redan lärt I samband med projektet har Skanska också i uppdrag att bygga en bro mellan varuhuset och biltvätten. som bäst på att uppföra byggnaden på 450 kvadratmeter. – Det är en påkostad interiör i rostfritt för att klara den aggressiva miljön i tvätten, berättar Andreas Thylander, ICA kör Svanenmärkt biltvätt Snart kan ICA Maxi i centrala Borås erbjuda kunderna en miljövänlig biltvätt intill varuhuset. Region Hus Väst håller 16 som är projektchef. Den Svanenmärkta tvätten har en kapacitet för 40–50 bilar i timmen. Förutom att man använder miljövänliga kemikalier återanvänds även 90 procent av tvättvattnet. Reningen sker i fem stora tankar som grävts ner. Projektet ska vara klart till sommaren. sig köra snålt, efter närmare 40 år bakom ratten. – Om man tänker medan man kör, behöver man inte bromsa så ofta, påpekar han. Skanskas klimatkalkyler visar att Schakt & Transport minskar sina utsläpp av koldioxid med 46 ton på 5 000 timmars arbete, jämfört med traditionell diesel. I Linköping får Schakt & Transport en bonus av sin kund kommunen, per maskintimme. Även i Växjö, ”Europas grönaste stad” är kommunen entusiastisk. – Ja, vi är väldigt positiva till att Schakt & Transport använder talloljediesel. Det bidrar lite grann till att göra Växjö grönare, säger Christer Wånehed, avdelningschef på gatutekniska enheten. Anders Wikberg Småhusfabrik stängs Småhusfabriken Skanska Trähus i Gullringen avvecklas under våren 2012 på grund av för dålig efterfrågan på småhus. Skanskas andra fabrik på orten berörs inte utan fortsätter sin produktion av BoKlok flerfamiljshus. Däremot kan den, på grund av turordningsreglerna komma att påverkas av varslen av de 44 personer som jobbar på Skanska Trähus. Fokus Skanska 6 • december 2011 Kollegorna granskar Lottas debutbygge Knappt är sista skruven dragen i Skanskas Gröna skrapa i Gårda i Göteborg, innan byggbodarna är på plats utanför dörren igen. Fler parkeringsplatser behövs och då får den nyblivna projektchefen finna sig i att bli synad av kollegor från första parkett. ■ ■ ■ – Jo, det är lätt att känna sig lite iakttagen, men det är bara roligt, säger Lotta Cvach och kikar upp mot det svartblänkande tornet som basunerar ut SKANSKA med gigantiska bokstäver på översta våningen. Därinne vimlar det av kollegor som med en nedåtriktad blick genom kontorsfönstren kan följa hennes första uppdrag som projektchef: om- och tillbyggnad av parkeringsdäcket alldeles vid husknuten. Som alla byggen har det sina besvärligheter, och som vanligt i Göteborg handlar det om grundläggning. 20 cm sättning – P-däcket var i två våningar och vilade på två längsgående sulor. Det var bara 22 år gam- malt, men behövde grundförstärkas eftersom det höll på att sätta sig. Den ursprungliga höjden i källarplanet var 2,10 meter, men nu var det nere på 1,90 på sina ställen, berättar Lotta. 30 meter pålning krävdes i södra ändan av däcket innan leran övergick i berg, men efter mängder av bilande, schaktande, borrande och gjutning ska grunden nu vara stabil och tåla ytterligare en våning med 150 parkerade bilar. Fördelar med spännbalk – Den nya våningen bärs upp av 84 nya pelare som samverkar med de gamla. Sedan ska stommen byggas av ett spännbalkssystem, där man spänner upp balkarna och sänker ner dem enligt ett visst schema. Man gör också en vakuumsugning av ytan. Det minskar risken för sprickor och ger en helt tät, slät och underhållsfri betongyta. Det gamla däcket var byggt på samma sätt och ytan är fortfarande i väldigt gott skick, säger Lotta Cvach, som så här långt är nöjd med sitt första projekt, trots en viss försening. – Men den är inte vårt fel! Omkoppling av en transformator på p-däcket som är en separat entreprenad med Göteborg Energi har dragit ut på tiden. Men vi ska jobba in det! Anders Egle Fakta – Det är ett lite bökigt bygge, med många moment på varje pelare som ska gjutas, säger anläggaren Percy Lindblom. Projekt: P-hus Johan på Gårda. Beställare: Göteborgs Stads Parkerings AB. Projekttid: Juni 2011–juli 2012. Värde: Cirka 50 miljoner kr. Deltar från Skanska: Hus Göteborg, Geoteknik. Man skulle kunna tänka sig mer anonyma byggen under sin första insats som projektchef, men Lotta Cvach är faktiskt nöjd med att bygga p-däck intill huvudkontoret i Göteborg. – Det är bara roligt att folk man känner ser vad man gör! Foto: Anders Egle Infragruppen fixar trafiken I södra Sverige finns det nu en grupp som specialiserat sig på att serva driftområdena, norr om Kristianstad, Blekinge län och Kronobergs län, med bland annat trafikanordningar. Det kan handla om att skylta upp, tillhandahålla lastbilar med påkörningsskydd eller reparera skador på Skanskas egna driftanordningar. – Vi är specialister på akuta jobb med kort framförhållning, berättar Joakim Söderström, som är platschef för Infragruppen som tillhör Region Infraservice inom Asfalt och Betong. De flesta kunderna är beläggare och hälften av jobben är externa. Fokus Skanska 6 • december 2011 Infragruppen har specialiserat sig på att stödja driftområdena i södra Sverige. Med kort framförhållning kan de fixa fram en sådan här lastbil. 17 Ett 700 kvadratmeter stort plankverk ska skydda från eventuellt fallande föremål vid renoveringen av den 15 meter höga stödmuren. Borraren Daniel Forslars och smeden Abdoulie “Abbie” Njie från underentreprenören D.R Smide bygger om grundläggningsborrmaskinen för att borra topphammare. Foto: Peter Nordahl Gaturenovering med högsta precision Säkerheten står i fokus när Skanska genomför den komplicerade renoveringen av Hälsobrunnsgatan i Stockholms innerstad. – Höjdskillnaderna och närheten till bostadshus, skola och vandrarhem kräver mycket precision, säger borraren Daniel Forslars på Region Grundläggning. ❚■ ■ ■ Omvandlingen av det gamla sjukhusområdet Sabbatsberg till bostadskvarter pågår för fullt. Som ett led i detta genomgår den cirka 300 meter långa Hälsobrunnsgatan en omfattande renovering. – Det är de gamla stödmurarna som börjar bli till åren och som nu måste renoveras. Gatan som i dag är återvändsgata ska dessutom kopplas samman med Barnhusbron, säger Niclas Wennerberg, projektchef vid Region Grundläggning som genomför renoveringen tillsammans med Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. I dagsläget arbetar cirka 16 yrkesarbetare från Skanska med projektet. – Det här projektet är mycket speciellt bland annat därför att arbetsområdet är så trångt. Gatan är smal och det finns inte mycket svängrum. Vi arbetar nära bostadshusen, en skola och ett vandrarhem och det kräver noggrann planering och mycket precision, säger borraren Daniel Forslars. Plank skyddar Säkerheten har högsta möjliga fokus i detta bygge, vilket bland annat beror på gatans starka stigning. Där nivån är som högst är stödmuren cirka 15 meter hög, och nedanför muren ligger en restaurang och en bilparkering. – För att säkerställa att absolut ingenting ska gå snett har vi byggt ett 700 kvadratmeters plankverk strax intill stödmuren. Det ska skydda från eventuellt fallande föremål under renoveringsarbetet, säger säkerhetssamordnaren Anders Klingberg på Region Väg och Anläggning Stockholm-Mälardalen. Niclas Wennerberg. Fakta Projekt: Förlängning och renovering av Hälsobrunnsgatan, Stockholm. Projekttid: Augusti 2011– mars 2013. Värde: 69 miljoner kr. Deltar från Skanska: Grundläggning samt Väg och Anläggning StockholmMälardalen. Anders Fahlman Vindkraftspark i Blaiken I fjällområdet Blaiken, mellan Sorsele och Storuman, planeras 90 nya vindkraftverk. Spännarmering har under hösten arbetat med att bygga 18 bergförankrade fundament åt Svevia i en första etapp. De har borrat, installerat och spänt upp åtta stag i varje fundament. – Vi har haft lite snö, men nu är det soligt och fint, berättar Birger Bergh, som är arbetsledare på Region Grundläggning, och konstaterar att de haft tur med vädret. Projektet är värt sju miljoner kronor. 18 Enligt SMHI:s klimatdata är det normala snödjupet på kalfjället Blaiken 40 cm i mitten av november. Så var det inte i år. Fokus Skanska 6 • december 2011 Observation kan ha räddat liv Säg bara Skanska Installation Tack vare ett rådigt ingripande av Stefan Rosenberg, produktionschef på Region Väg och Anläggning Syd i Jönköping, undveks en möjlig allvarlig olycka den 18 oktober. – När jag tittade upp på ett tak intill bygget såg jag att det var fullt av byggskräp uppställt mot byggställningen, ungefär 10 meter ovanför oss. Livsfarligt, tänkte jag och avbröt genast våra arbeten, berättar han. Efter kontakt med kunden löstes problemet med hjälp av Trafikverket. Till historien hör att taket ligger ungefär 50 meter från sjön Vättern, och vindarna är inte att leka med. – Frånsett risken att något skulle blåsa ner och skada eller döda någon fanns risken för att järnvägstrafiken skulle slås ut via en kortslutning, förklarar han. Stefan Rosenberg ser sig dock absolut inte som någon arbetsmiljöhjälte. – Nej, nej, jag gjorde bara vad alla skulle ha gjort i min situation, säger han. Stefan Rosenberg avbröt omedelbart arbetet när han såg skräpet på taket intill arbetsplatsen. Ser det ut så här ovanför din arbetsplats är det alltför farligt att arbeta. Det finns inte längre något som heter Skanska Elektro eller Skanska Inneklimat. Dessa bägge tidigare enheter ryms numera under paraplyet Skanska Installation. – Det gemensamma namnet gör det tydligare att vi erbjuder helhetslösningar inom installation, vilket vi hoppas ska göra oss än mer attraktiva på marknaden, förklarar Per-Ola Jönsson, vd på Skanska Installation, som internt räknas som regionchef i Region Installation. Köpet av företaget TKI i våras bidrog starkt till att göra Skanska Installations erbjudande komplett. Gipslim ger friskare axlar Jörgen Persson är chef för Region Stomsystem, som bildas formellt på nyårsdagen 2012. Stomsystem in i Skanska Sverige Från och med den 1 januari ingår Skanska Stomsystem i Skanska Sverige. I nya Region Stomsystem ingår fabriken i Strängnäs, som tillverkar prefabricerade betongelement, samt två marknadsavdelningar, en för Sydoch en för Mellansverige. – Sammanslagningen är positiv för bägge parter, mest tack vare att den möjliggör ett närmare kompetensutbyte på det tekniska området, säger Jörgen Persson, ny regionchef, som ser fram emot att utveckla samarbetet med Hus-regionerna. Men Region Stomsystem får inte någon gräddfil in i Skanska Sveriges projekt. – Nej, och det vill vi inte ha heller. Vi vill förtjäna våra jobb på egna meriter, fastslår han. Fokus Skanska 6 • december 2011 Att skruva gipsskivor kan vara slitsamt i längden och det blir mycket gips på ett projekt som Cityhusen i Västra Frölunda, tre hus med vardera 59 lägenheter. Skruvmaskinen är tung och sliter framför allt på axlar och handleder. Därför prövar man nu en ny metod där skivan limmas. – Gubbarna har fått pröva sig fram och välja själva, men limmetoden används mer och mer, berättar Ralf Gustafson, som är projektchef på Region Hus Göteborg. – Resultatet blir bra med stabila väggar, säger Dag Röine, som är platschef. Det är lite dyrare, men mer ergonomiskt. Tim Karlsson arbetar med den nya metoden att limma gipsskivor. Förväxlade bilder Energiutbildning för husregioner Tyvärr ställde BildfelsNisse till det i förra numret av Fokus Skanska, nummer 5/2011. Bilderna på sidan 20, till artikeln “Krossar myter om lufttäta hus” förväxlades. På bilderna här ser du vem som verkligen är Viktor Ulfsson respektive Tobias Johansson. Under hösten har Region Hus Norr via Skanskas Miljösupport och Skanska Teknik genomfört energiutbildningar. Flertalet av regionens tjänstemän deltog. – Det var en väldigt bra utbildning som går på djupet, berättar Christina Dalborg, som är projektingenjör i Östersund och håller ihop Regionens Gröna Grupp. – Kunskapen är viktig för framtidens krav på energiförbrukning och 0-energibyggnader, berättar Anneli Mälargård, på miljösupporten, som är ansvarig för utbildningen. Viktor Ulfsson. Tobias Johansson. 19 Galapremiär i Karlskronabetong Som i Hollywood, gjorde skådisarna Kjell Bergqvist, Björn Kellman och Sofia Ledarp handoch fotavtryck i cement på premiären av Försvunnen i Karlskrona. Kanske var det Region Hus Sydosts tidigare kulturuppdrag i kommunen som gjorde att regissören valde att kontakta Skanska för att få hjälp med avtrycken. – Vi lade några timmars förberedelser och provtryckte på bygget. Det fick ju inte misslyckas, berättar Thomas Nilsson, som är affärsområdesansvarig, och konstaterar nöjt att det var en relativt billig marknadsföring. Region Väg och Anläggning Norrs arbete med malmbanan i Abisko har gett dem Trafikverkets arbetsmiljöpris. Foto: Erland Segerstedt Bra säkerhet gav storslam för Skanska Det blev storslam för Skanska när Trafikverket utsåg vinnarna av årets arbetsmiljöpris. Hela fem av totalt sju priser gick till Skanskaprojekt. De belönade projekten är: Bangårdsförlängningar i Abisko, Upprustning av järnvägen Ställdalen-Häl- lefors, Östra förbifarten Katrineholm, Norra Länken, NL 52, Trafikplats Värtan samt Projekt Hallandsås. Förutom äran får projekten 25 000 kronor var att använda till personalfrämjande åtgärder. Kjell Bergqvist, Sofia Ledarp och Björn Kellmans handavtryck förevigas i den betong som Skanska blandat. Per fick Betonghund Per Kettil, från Skanska Teknik, utsågs till Årets Betongkonstruktör under höstens Betonggala på Grand Hotel i Stockholm. Det var en av kollegorna som nominerat honom till tidskriften Betongs utmärkelse. Delar av juryns motivering är; ”Per har en unik förmåga att kombinera sina tunga teoretiska kunskaper med ett brinnande intresse för produktionstekniska lösningar.” ”Per har dessutom utvecklat ett mycket användbart Finit elementprogram för både analys och dimensionering av betongkonstruktioner.” Närmare 600 samhällsbyggare var samlade då Per Kettil fick ta emot Betonghunden. Skanska etta hos Trafikverket ”Perra” Eriksson säger att det viktigaste för ett skyddsombud är att vara observant, aldrig glömma det förebyggande arbetet, prata och lyssna mycket och aldrig vara rädd för att säga ifrån, även om man kan uppfattas som tjatig. Foto: Olle Hernegren ”Perra” en av tre arbetsmiljöprofiler Under Skanska Safety Week i oktober utsågs tre arbetsmiljöprofiler inom Skanska Sverige, tre personer som lever enligt temat ”Säkerhet börjar med mig”. En av de tre är Per-Erik ”Perra” Eriksson, snickare och skyddsombud på Region Hus Väst i Karlstad. Han vill lyfta fram en viktig men bortglömd fråga i säkerhetsarbetet: byggnadsställningarna. – Alla vet hur det ska vara, men så är det nästan aldrig, vilket är både vårt eget och ställningsbyggarnas fel. Det sker en del slarv vid monteringen, och när vi själva plockar bort räcken och annat för något arbetsmoment är vi dåliga på att sätta dit dem igen, säger han. De andra arbetsmiljöprofilerna är Rolf Hörnström, yrkesarbetande förman och skyddsombud på Asfalt och Betong Norr i Örnsköldsvik och Hans Carlsson, produktionschef på Region Hus Stockholm Bostäder. Skanska Asfalt och Betong är 2011, liksom 2010, den största leverantören av underhållsbeläggning till Trafikverket. 2009 hamnade Asfalt och Betong på andra plats. Tomas Johansson, regionchef i Region Asfalt, har i huvudsak två förklaringar till framgångarna. – Dels har vår omorganisation gett oss större möjligheter till fokusering och specialisering, dels har de som jobbar med anbuden hos oss gjort ett fantastiskt arbete. Asfalt och Betongs marknadsandel varierar från 10 procent till 93 procent. Snittandelen är 35 procent. – Starkast är vi i Region Mitt, från Dalälven till Ångermanland, i Region Väst och i Region Sydost, berättar Anna Brinkhagen, marknadskoordinator i Region Asfalt. Fokus Skanska 6 • december 2011 ? ? Vad betyder Safety Week för dig? Snabbare svar från One Helpdesk 020-22 10 10. På det numret når du One Helpdesk på Affärsstöd. Det är Skanska Sveriges nya, gemen- rar Karolina Swedblom på Skanska Affärsstöd, chef för One Helpdesk. samma helpdesk för bland annat löne- och faktura- Specialutbildade frågor. De åtta personer som svarar i telefon och på mejl på One Helpdesk är alla specialutbildade. – En stor fördel är att vår enda arbetsuppgift är att hjälpa till. Tidigare fick de som kontaktade oss i många fall prata med någon som var upptagen med något annat. Är det många yrkesarbetare som ringer till One Helpdesk? – Ja, det är det. De flesta har frågor om sin lön, om sina semesterdagar eller gör sjukanmälan. I de allra flesta fall kan vi besvara frågorna genast, berättar Benita Sigrén, som har arbetat på Skanskas helpdesk i sex år. ■ ■ ■ Sedan första november har Skanska Affärsstöd en gemensam helpdesk, som svarar på frågor mellan klockan 8 och 16 alla vardagar. Mejla [email protected] kan man göra dygnet runt. – Syftet med vår gemensamma helpdesk är att ge bättre och snabbare service till våra medarbetare, kunder och leverantörer, förkla- Svåra frågor går vidare Till sin hjälp har Benita och hennes kollegor Skanska Affärsstöds ärendehanteringssystem Footprints, i vilket även ingår en kunskapsbank. Här finns information om allt från arbetsskador och försäkringar till pensioner och aktiesparprogrammet SEOP. Men allt kan inte One Helpdesk ta reda på under den tid som ett telefonsamtal tar. Som stöd har helpdesken övriga medarbetare på Skanska Affärsstöd. – De tar hand om mer komplicerade frågor, av utredningskaraktär, berättar Karolina. Målet med Benitas och hennes kollegors arbete är dock inte det minsta komplicerat. – Nej, vårt mål är alltid detsamma: att den som har ringt till oss ska känna sig nöjd när han eller hon har lagt på luren, förklarar Benita Sigrén. Anders Wikberg Här är hela One Helpdesk-gänget. Stående syns från vänster Jonathan Kozma, Ingrid Wester, Johanna Lind, Marie Haglund och Hanna Johansson. Sitter gör Benita Sigrén, Birgitta Thörn Gustavsson och Eldina Tuco. Fokus Skanska 6 • december 2011 FOTNOT: Det finns fortfarande även andra helpdeskar inom Skanska i Sverige. Som exempelvis för IT-frågor och inköp. ? Magnus Ottosson, montageledare, Region Stomsystem, Vetlanda. – Det är en väldigt bra och viktig vecka tycker jag, då man har extra fokus på säkerheten och på riskerna. Den börjar bli lite tradition nu också, den har ju hållits ganska många år i rad vid det här laget. Det brukar vara bra aktiviteter och givande diskussioner också. – Men just i år märkte vi inte av Skanska Safety Week, eftersom vi just nu jobbar åt ett lokalt företag här i Vetlanda och inte åt Skanska Hus. Det blev tyvärr inte av att vi anordnade några egna aktiviteter. Kurt Jörnesand, logistikansvarig i projekt, Region Hus Syd, Malmö. – Det är en bra vecka, jag har varit skyddsombud i många år så jag vet hur viktiga arbetsmiljöfrågorna är. I år var veckan extra bra, det hände mycket här på Bassängkajen. Dels tittade vi på en film, och så var det en kille här som hade varit säkerhetschef på Barsebäck. Det visade sig inte vara så stor skillnad mellan hur vi på Skanska jobbar och hur kärnkraftverken jobbar faktiskt. – Sedan var det en tjej här, som ordnade rollspel och skulle hjälpa oss att ta fram våra mjuka sidor. Jodå, vi hittade en hel del mjuka sidor hos varandra faktiskt. Och så var de här från Hultafors och visade vilka knivar vi kan använda i stället för de Moraknivar vi har slutat med. Plus att en underentreprenör var här och pratade om hur vi kan höja säkerheten tillsammans. Jonas Fredriksen, uthyrare, Skanska Maskin, Karlskrona. – Det är en bra vecka, helt klart. För min egen del tycker jag att det bästa är att man får lära sig mer om vilka skaderisker som finns, det finns en del som jag inte hade tänkt på. – Riskerna hos oss är till stor del klämrisker, och andra risker i samband med lastning och lossning av bodar och ställningar. Plus förstås riskerna i samband med eletableringar. De fick vi lära oss mer om under ett studiebesök nu under Skanska Safety Week. Vi fick bland annat också se filmen de gjort, den var bra och tankeväckande tycker jag 21 Skickas till: Fokus Skanska Tidningshuset AB Midskeppsgatan 25 B 120 66 Stockholm e-postadress Postnummer Adress Namn Inskickat av: Ort Illustration: Lasse Widlund Lös krysset och vinn ett multiverktyg I vår korsordstävling kan du denna gång vinna ett multiverktyg från Leatherman. Modellen kallas Kick och har nio olika verktyg. Vi delar också ut fem tröstpriser, thrillern ”Huvudjägarna” av den norske toppförfattaren Jo Nesbø. Senast den 30 december vill vi ha ditt svar. Tävlingen är endast öppen för anställda i Skanska. 22 Ett multiverktyg av högsta kvalitet är förstapris. Spännande läsning av norsk succéförfattare som tröst. Rätt lösning på krysset i nr 5, 2011. Vinnare i korsordstävlingen Fokus nr 5, 2011: Förstapriset, ett elektroniskt Monopolspel, vanns av Sören Norman, Utansjö. Tröstprisen, en deckare, gick till Anna Malin Ferm, Solna, Klas Nilsson, Kil, Magnus Ljungqvist, Vadstena, Jan Norman, Östmark samt Monica Ingelsson, Tomelilla. Fokus Skanska 6 • december 2011 Nya jobb för Skanska Sverige Här finner du ett urval av de nya jobb som kom in under september och oktober. Ordervärde över 50 miljoner kronor Region Installation Hus Stockholm Ombyggnad/Kommersiellt Hus Göteborg Hus Göteborg Hus Stockholm Ombyggnad Hus Stockholm Bostäder Hus Göteborg Hus Göteborg Installation Hus Stockholm Kommersiellt Kund Skanska Healthcare Diligentia AB Skanska Fastigheter HSB Boproduktion SveBo AB Tälje bostäder Skanska Fastigheter Skanska Nya Hem Hus Stockholm Kommersiellt Stockholms kommun Projekt El, NKS Sveavägen 44 Tennet 2 Brf Björken, Björkekärr Byggservice + omb Äldreboende, Glasberga Torpavallen Fiskebäck etapp 3 El, kontor, Lustgården Krematorie, Skogskyrkogården Ort Stockholm Stockholm Göteborg Göteborg Stockholm Södertälje Göteborg Göteborg Stockholm Stockholm Ordervärde 10–50 miljoner kronor Hus Sydost/Installation V & A Norr V & A Väst V & A Norr Hus Göteborg Hus Sydost Hus Sydost Hus Väst Infrastruktur Hus Väst Hus Väst V & A Syd V & A Norr Hus Göteborg V & A Syd V & A Väst Hus Stockholm Bostäder V & A Väst Hus Sydost Hus Väst V & A Sthlm-Mälardalen V & A Syd V & A Väst Hus Väst V & A Sthlm-Mälardalen Hus Väst Hus Syd V & A Syd V & A Norr Grundläggning Hus Väst Hus Väst IFK Växjö Arena AB Friidrottshall LKAB Mark/betong, gruvor Skanska Sverige AB Bild och Interventionscenter Trafikverket Jvgbro, Bollnäs Skanska Fastigheter Scania, Arendal Landstinget Kronoberg Rehabanl, Sigfrid Resecentrum Mark&Exploatering AB Kv Gjuteriet 2 AB Götenebostäder Kv Melonen Trafikverket Jvgbro, Hörksälven Specialfastigheter Victoriahuset, Läckö Torsby Bostäder AB Brf Mejeristen Svedala kommun Expl Segestrand Trafikverket E14 Lugnvik/GC Väg 610, Ås Hufvudstaden AB Alektum Alstom Power Sweden AB Stamnätsanl, Barkeryd Ulricehamns kommun Rönnåsen Etapp 1 Stockholm Skavsta Flygplats AB Utbyggnad terminal Karlstad kommun Löfbergskajen Västerviks Bostads AB Ekbacken etapp 2 Derome Byggvaror Butik/lager Glasberga Fastighets AB Glasberga Sjöstad Malmö stad Trafikplats, Lockarp Strömstads kommun Olsovägen Ringhals AB Div Ringhals 11/12 Siemens AB Markarbeten Borås Stormarknad Tvätthall, ICA Svenska McDonalds AB Restaurang Malmö stad Mässan Hyllie Trafikverket GC-tunnel, resecentrum Skanska Sverige AB Vänortsgatan Trollhättans Tomt Sylteskolan Bostads AB Eidar Byggservice Växjö Kiruna Göteborg Gävle Göteborg Växjö Linköping Götene Ljusnarsberg Lidköping Torsby Svedala Krokom Göteborg Nässjö Ulricehamn Nyköping Karlstad Västervik Varberg Södertälje Malmö Ström Varberg Hallsberg Borås Lomma Malmö Hedemora Göteborg Trollhättan Vänersborg Ordervärde under 10 miljoner kronor V & A Sthlm-Mälardalen V & A Syd V & A Sthlm-Mälardalen V & A Norr Hus Väst Hus Sydost V & A Norr V & A Syd V & A Syd Grundläggning Installation V & A Syd Hus Väst Grundläggning Hus Väst Hus Stockholm Ombyggnad Hus Norr Grundläggning Installation Hus Sydost V & A Sthlm-Mälardalen V & A Syd V & A Syd Hus Sydost V & A Sthlm-Mälardalen V & A Syd V & A Norr Hus Sydost Hus Sydost V & A Väst V & A Väst Hus Syd V & A Syd V & A Syd Infrastruktur Hus Norr/V & A Norr Fokus Skanska 6 • december 2011 Skanska Sverige AB Preem AB Uppsala Vatten och Avfall AB ABB Fastighet AB Inså Svets & Montage Västkuststugan AB Hörneborgs Hamn AB Växjö kommun E.ON Värme Sverige AB JM Entreprenad AB Hus Sydost Cementa AB Skanskullens Förvaltning Skanska Sverige AB Nora Utveckling KB Hus Grön Västerbottens läns landsting Skanska Sverige AB Hus Stockholm Kommersiellt Fastigheten Vettervyn AB Västerås Flygplats Stena Aluminium AB Jernhusen Verkstäder Proton Engineering Vattenfall AB Alstom Grid Aktiebolag Trafikverket Scania Fortifikationsverket Skanska Sverige AB Statens fastighetsverk Specialfastigheter Sverige AB Simrishamns kommun Växjö Energi AB Skanska V&A Syd Lappland Goldminers Villastråket Invallning Spillv. Kungsängsverket Testhall, Ludvika Verkstad/kontor Lilla Vallen Förråd Pumpstation, Bäckaslöv Fjärrvärmeavtal Kv. T Dalenium El/vent, Kv. Gjuteriet Mottagningsficka Kv. Svanbergslyckan 1 Kungsängsverket Bergslagens Destilleri Kv. Malten Skanska Direkt Borrörspålning, Ringhals Reservkraft, St Görans sjh Omb kontor Markarbeten Betongarbeten Hall/depå, Raus Lager, Skillingaryd Bolandsverket Landskrona Ställverk Jvgbro, Myskjeån Grundmåleri G 5454 Gymnastikhall, Prästbol Heden Karlsborg Omb, Oxiegården Sankt Olofs Torg Fjärrkyla ATEC Kanalbro Kvarnfundament, Ersmarksberget Solna Norrköping Uppsala Örnsköldsvik Varberg Växjö Örnsköldsvik Växjö Älmhult Lidingö Linköping Gotland Uddevalla Uppsala Nora Stockholm Umeå Varberg Stockholm Jönköping Västerås Älmhult Helsingborg Vaggeryd Uppsala Landskrona Söderhamn Oskarshamn Gotland Sunne Karlsborg Lund Simrishamn Växjö Lomma Sorsele Vad betyder Safety Week för dig? ? Pär-Erik Åhs, snickare, Region Hus Norr, Östersund. – Nej, den betyder inte något särskilt för mig. Det är lite mer undervisning och jippon den veckan bara, men det brukar inte ge mig så mycket. – Men säkerhetsfrågorna är på tapeten jämt här, oavsett om de säger att det är Safety Week eller inte. Dem pratar vi om åtminstone någon gång varje vecka året runt. Det är väldigt viktigt tycker jag, att ingen ska behöva göra illa sig på jobbet. Själv har jag haft tur, det har bara varit några småolyckor för min del genom åren. Mattias Hörnberg, produktionschef, Region Hus Sydost, Linköping. – Det är en väldigt bra vecka, tycker jag, en vecka då vi får chansen att spetsa till arbetsmiljödiskussionerna lite grann. Det behövs. – I år är jag på en än så länge ganska liten etablering vid ett bostadsprojekt här i Linköping, men basutbudet körde vi. Vi tittade på filmen och pratade om den och så gick jag igenom fem av de Säkra Arbetsmetoderna, en per dag. Det var inga som helst problem att ägna en halvtimme eller mer åt dem, det blev bra diskussioner tycker jag. Sune Johnsson, snickare och betongarbetare, Region Hus Sydost, Kalmar. – Nej, den betyder inget särskilt. Det är väl som vilken vecka som helst ungefär. Visst är det bra med lite extra fokus på arbetsmiljön, men det är ju ändå vardagen som är det viktigaste. Självklart är frågan viktig, egentligen den viktigaste av alla frågor på jobbet, och vi pratar ofta om den, jag och mina arbetskamrater. – Om jag har varit med om någon olycka? Jodå, jag är sydd lite här och var, jag har ju varit med ett tag. Alla olyckorna har inträffat när det har varit stressigt, när man bara jobbat och slutat tänka. Det är ju så ibland, vi blir efter i planeringen och kraven från kunden gör att vi måste skynda oss mer än vanligt. Stressen är helt klart den värsta boven. Den måste Skanska göra något åt, om man vill nå sina mål om färre olyckor. 23 POSTTIDNING B Returadress: Skanska Sverige, 169 83 Stockholm Fokus på … I höst har det varit ovanligt blött i markerna. Peder Vahlberg ser gärna att det kommer snö, vilket skulle underlätta spårandet för jämthunden Tric. Foto: Claes Björnberg … snickaren Peder Vahlberg som fäller 20 älgar varje år. Två champions i skogen Snickaren Peder Vahlberg på Region Hus Norr kan inte bara hantera sina verktyg, han har också mycket god hand med sina jämthundar. För närvarande är det Tric, tredje generationen champion, som hjälper Peder att fälla ett 20-tal älgar varje år. ■ ■ ■ Peder har jakten i blodet. Han har ärvt fritidssysslan efter sin far och har också flyttat från Umeå de 55 kilometerna till Vindeln, hembygd för båda hans föräldrar, för att vara närmare jaktmarkerna. Härifrån pendlar han inte bara dagligen till jobbet i Umeå. Varje höst blir det också täta resor till de tre olika jaktmarkerna. – Jag jagar på morsans mark i Strömsjönäs, på Kulbäcksliden och även åt Sveaskog i Lycksele. De senaste åren har Peder fällt ett 20-tal älgar varje höst. Mycket av äran för detta tillskriver han sina hundar och även här har jakten gått i arv. – Jag har just nu tre generationer jämthundar från samma far. Den yngsta har inte fyllt ett år, så jag jagar med hans far Tric, som är dubbel champion. Det är också i hundens prestation som 24 Peder Vahlberg hittar den stora tjusningen med jakten. – Ett bra hundjobb är behållningen. Jag tycker om injagningen, alltså tiden från det att man hämtar valpen tills att den är färdig för jakt. Visst finns också andra värden. Älgkött äter Peder och hans sambo flera gånger i veckan och då gärna som färs. – Ibland säljer jaktlaget helkropp till uppköpare. Att sälja kött är inte minst ett sätt att finansiera jakten åt Sveaskog, som har blivit mycket dyrare. Troféerna är dock inte lika viktiga. Faktum är att kronorna efter de 20-taggare som Peder fällt står på övervåningen hemma hos hans föräldrar. Rekordblött I skrivande stund är det barmark i Västerbotten, trots att vi är mitt i november. Snön är efterlängtad för Peder Vahlbergs del. – Jag tror aldrig att jag varit med om så mycket regn en höst. Det är fruktansvärt blött i markerna, och nivån i Vindelälven är nästan som på våren. Lite snö skulle sitta bra. Det underlättar också för hunden när den ska Peder Vahlberg Ålder: 47 år. Yrke: Snickare på Region Hus Norr. Bor: Villa i Vindeln, 55 km från Umeå. Familj: Sambo Birgitta. Här blev det visserligen en tjur med skovelhorn, men inte i närheten av de 20-taggare som Peder Vahlberg fällt några gånger genom åren. spåra, nu när vi bara har kalvar kvar i kvoten. – Men först måste det frysa på, så att hunden inte skadar tassarna. Det är A och O för att den ska klara flera timmars jakt. Lyckligtvis har alla mina hundar haft bra fötter. Claes Björnberg Fokus Skanska 6 • december 2011
© Copyright 2024