Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos
Verksamhets- och kostnadsprognos | 30 juli 2012 Prognos och analys Prognos 2012-07-30 Dnr 112-2012-1612 Till Regeringen Verksamhets- och kostnadsprognos 2012-07-30 Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet lämna en prognos avseende verksamhet och ekonomi till regeringen vid fem tillfällen under 2012. Detta är årets fjärde prognos. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 2(56) Innehållsförteckning 1. ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH SLUTSATSER ......................................3 2 MIGRATION TILL SVERIGE UNDER PROGNOSPERIODEN...................6 2.1. 2.2 2.3 2.4 3 VERKSAMHETSBEDÖMNINGAR ....................................................... 23 3.1 3.2 3.3 3.4 4. Analys av asyltrenden .................................................................................... 7 Analys av de största asylsökandegrupperna i Sverige ................................... 9 Prognos nya asylsökande ............................................................................. 17 Prognos - övrig migration till Sverige .......................................................... 21 Förutsättningar och huvudsakliga prioriteringar .......................................... 23 Asyl .............................................................................................................. 24 Arbete, besök och bosättning ....................................................................... 40 Medborgarskap ............................................................................................. 43 EKONOMISK PROGNOS.................................................................... 44 4.1 4.2 4.3 Migrationsverkets förvaltningsanslag, anslag 1:1 ........................................ 44 Ersättningar och bostadskostnader, anslag 1:2 ............................................. 48 Ekonomiska tabeller, övriga anslag ............................................................. 50 BILAGOR Bilaga 1 Prognos verksamhet asylprocessen, tabell Bilaga 2 Prognos verksamhet arbete, besök, bosättning och medborgarskap, tabell Bilaga 3 Anslagsutfall inom politikområde migration, tabell Bilaga 4 Anslag och prognos inom politikområde migration, tabell Bilaga 5 Prognos verksamhet beräknad på tillgängliga medel Bilaga 6 Övrig rapportering i samband med prognosen 6a Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna 6b Analysmatriser - nyckelfaktorer för viktigaste asylsökandegrupper Migrationsverkets prognos 2012-07-30 1. 3(56) Övergripande analys och slutsatser Utvecklingen i omvärlden under de senaste två åren har präglats av mycket turbulens med koppling till politiska och ekonomiska aspekter. Det har haft betydelse för migrationsmönstren. Bland annat har asyltrenden förändrats successivt vad gäller antalet asylsökande och sammansättningen av grupper. Verket ser nu ett antal nya mönster träda fram. Under de senaste fem åren har asyltrender i Sverige kännetecknats av växlingar mellan de största asylsökandegrupperna. Under åren 2006-2008 var sökande från Irak den största gruppen, därefter sökande från Somalia och under förra året sökande från Afghanistan. År 2010 var det även en kraftig ökning av antalet asylsökande från västra Balkan, en trend som har bestått och karaktäriserats av stora variationer där antalet under perioder har nått höga nivåer för olika grupper. Till bilden hör att de politiska protestyttringarna i länder i Nordafrika och på Arabiska halvön har skapat nya flyktingströmmar. Sedan i maj 2011 har Migrationsverket i sina prognoser lyft att utvecklingen i mellanöstern, och då framförallt i Syrien, kan ge stora effekter på antalet asylsökande i Sverige. Antalet syrier som är på flykt i Mellanösternregionen har på grund av den eskalerande konflikten och ökande våldet mer än fördubblats under de två senaste månaderna. Under slutet av juli månad har konflikten intensifierats ytterligare. De tilltagande striderna i Damaskus och Aleppo har resulterat i ett drastiskt ökat antal förflyttningar av människor, till närliggande länder och inom landet. Det humanitära trycket på grannländerna är mycket stort. En del av dessa flyktingar söker sig vidare till Europa och Sverige för att söka asyl. En utveckling som liknar den i Irak under perioden 2006-2008. Då ökade det totala antalet asylansökande i Sverige från 24 300 år 2006 till 36 200 år 2007. Antalet asylsökande Syrier i Sverige har ökat successivt under året och Syrien har vuxit till nummer tre på listan över de största asylländerna i Sverige. Trenden är fortsatt stigande. Verket redogör i den här skrivelsen för tre olika bedömningar av antalet asylsökande beroende på den fortsatta utvecklingen av konflikten i Syrien. Samtidigt som antalet asylsökande från Syrien ökar visar statistiken över det första halvåret att antalet sökande från bland annat Afghanistan och Somalia ligger på en betydligt högre nivå än under första halvåret förra året. Det gäller också grupper från västra Balkan. Verket står sammantaget inför en ny situation där kraven på att hantera ökningen av flera stora grupper asylsökande samtidigt har ökat. Verket höjer huvudscenariot i denna prognos från 34 000 till 38 000 nya asylsökande i år och 41 000 nya asylsökande nästa år. Prognosintervallet höjs också till mellan 34 000 och 45 000 de kommande åren. Skälet till höjningen på både nivå och storlek på intervallet är den mycket stora osäkerheten, inte minst beträffande den fortsatta utvecklingen i Syrien. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 4(56) Konsekvenser för verksamheten Nivån på antalet asylsökande ställer stora krav på Migrationsverkets mottagande av asylsökande och den fortsatta asylprocessen. Med ett ökat antal sökande påverkas alla delar i processen, från ansökan och prövning till bosättning eller återvändande. För att tillförsäkra att alla asylsökandes rätt och behov tillgodoses behöver Migrationsverket skala upp sitt pågående arbete med att utveckla våra arbetssätt och förmåga. I ett läge då det kommer många asylsökande på en gång måste Migrationsverket i första hand prioritera att de asylsökandes boendebehov tillgodoses. Ökningen av flera stora asylsökande grupper, ibland vilka många personer uppfyller utlänningslagstiftningens krav för uppehållstillstånd, innebär också att kapaciteten för kommunmottagande behöver förbättras. Det ställer vidare utökade krav på samtliga samhällsfunktioner som berörs av migration till Europa och Sverige, och på själva EU-samarbetet. Att säkerställa att asylsökande får ett värdigt mottagande och att de ges bästa förutsättningar för en fortsatt framtid – i Sverige eller i annat land – är ett gemensamt ansvar som Migrationsverket och berörda samhällsaktörer i Sverige måste uppbära tillsammans med övriga EU-länder. Hur många som finns i mottagningssystemet beror inte enbart på hur många asylsökande som kommer och tidpunkten för deras ankomst. Storleken beror även på hur lång tid som den sökande är kvar i processen, från ansökan till bosättning eller utresa. Antalet personer som söker asyl under hösten blir med all sannolikhet betydligt fler än de som lämnar systemet. I prognosens huvudscenario med 38 000 nya asylsökande väntas 39 400 vara inskrivna vid årets slut vilket är 4 000 fler än huvudscenariot i majprognosen. De flesta av dessa kommer att vara i behov av en plats i ett anläggningsboende. Det är ont om platser i anläggningsboendet redan idag och det pågår ett arbete för att skaffa fram fler platser. För att Migrationsverket ska kunna utreda och avgöra asylärenden som motsvarar behovet på fler än 40 000 asylärenden om året kommer det att behövas förstärkningar med personal, fler prövningsenheter och lokallösningar, något som tar både tid och resurser att få fram. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under 2012 och 2013 som sedan behålls under 2014 och framåt. I Migrationsverkets huvudscenario för denna prognos ökar kommunmottagandet mycket kraftigt mellan åren 2012 och 2013. Detta kommer sannolikt leda till stora påfrestningar i hela systemet för mottagande, bosättning, etableringsinsatser och kommunala åtgärder. Migrationsverket bedömer att det redan under innevarande år kommer att uppstå en betydande tröghet i utplaceringen av personer med tillstånd från mottagningssystemet såväl som under åren 2013 och 2014. Konsekvenser för ekonomi och statliga anslag Förändringen får konsekvenser i första hand för anslagen 1:1, 1:2 och 1:6 inom utgiftsområde 8 samt anslaget 1:2 inom utgiftsområde 13. Utgiftsområde 8, anslag 1:1Migrationsverkets förvaltningsanslag Verket behöver anpassa kapaciteten till periodens volymökningar. Migrationsverket föreslår därför en utökad anslagskredit till 5 procent år 2012. För kommande år i perioden behövs cirka 500 miljoner kronor per år mer än tilldelad ram i budgetpropositionen 2011/12:1. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 5(56) Utgiftsområde 8, anslag1:2 Ersättningar och bostadskostnader, Migrationsverket föreslår att krediten höjs till 10 procent för anslagspost 2 och 3 samt att posten 3 utökas med 90 miljoner kronor år 2012. För resterande år i prognosperioden behöver extra medel tillföras som motsvarar behoven, det vill säga 878 miljoner kronor utöver tilldelad ram i budgetpropositionen 2011/12:1 för år 2013. Utgiftsområde 8, anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Migrationsverkets bedömning är att tillgängliga medel inte kommer att vara tillräckliga år 2012. Migrationsverket föreslår därför att anslagskrediten utökas till 10 procent. För övriga år i prognosperioden behöver anslaget utökas för att motsvara behovet. Utgiftsområde 13, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Enligt prognosens huvudscenario är tillgängliga medel tillräckliga för samtliga anslagsposter år 2012. Resterande år i prognosperioden bedömer Migrationsverket att anslaget måste utökas kraftigt för att verksamheten ska kunna drivas i överensstämmelse med mål och styrande förordningar. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 2 6(56) Migration till Sverige under prognosperioden Extraordinär stor osäkerhet i omvärlden påverkar bedömningar av migrationstrendernas fortsatta utveckling I samband med verkets huvudprognos i februari gjordes bedömningen att migrationen till Sverige kommer att öka utifrån den sammantagna analysen av de sju viktigaste migrationstrenderna, se tabell 1. Bedömningen gjordes bland annat mot bakgrund av oroligheter i delar av världen varifrån många asylsökande i Sverige kommer, den globala finansiella krisen och Sveriges relativa stabilitet i kombination med det mest öppna systemet för arbetskraftsinvandring i Europa. Tabell 1. Sammanställning av migrationstrender, bedömd utveckling och indikatorer Migrationstrend Utveckling framåt 1. Den globala ekonomiska krisen genererar ökad migration Ökar 2. Sverige ett fortsatt stort mottagarland av asylsökande Ökar 3. Antalet personer som bosätter sig i Sverige för att få skydd kommer att öka Ökar 4. Större möjligheter för familjeåterförening Ökar 5. Arbetskraftinvandring - nya vägar in Stabilt Indikator Sveriges ekonomiska stabilitet i relation till omvärlden Händelseutvecklingen i medelhavsregionen, Mellanöstern och Nordafrika Sammansättning av nya asylsökande, ensamkommande barn och unga, vidarebosättning Antalet beviljade tillstånd asyl, möjligheten till familjeåterförening utan styrkt id Efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring, specifik branschsammansättning 6. Familjemigration till arbetstagare (tredjeland och EES) och studenter Stabilt Relationskvot arbets- och uppehållstillstånd för arbetstagare och medföljande familj, efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring 7. Långsam återhämting av studenter tredje land Stabilt Avgifter för studerande, stipendiesystem Inför hösten 2012, och även nästa år, förväntas utvecklingen i omvärlden präglas av fortsatt turbulens med koppling till ett antal politiska och ekonomiska faktorer. För närvarande bidrar den politiska och ekonomiska instabiliteten i omvärlden till en ökad oro vilket förstärker drivkrafterna till migration till Sverige. I detta sammanhang vill verket särskilt lyfta fram utvecklingen i Mellanösternregionen och Syrien där oroligheterna har eskalerat. Säkerhetsläget är nu extremt allvarligt och Migrationsverket bedömer att syrier i allmänhet riskerar att utsättas för generellt våld. Utöver turbulensen i Mellanöstern, och även Nordafrika, påverkar även den politiska och ekonomiska krisen i södra Europa i hög grad migrationen till Sverige. Detta Migrationsverkets prognos 2012-07-30 7(56) gäller särskilt utvecklingen i Grekland, primärt transitland för asylsökande som vill vidare till Schengenområdet, där landets förmåga att upprätthålla yttre gränskontroller är ytterligare en faktor som skapar osäkerheten kring den fortsatta migrationen till Sverige. Under våren uppmanade exempelvis Tyskland och Frankrike Grekland att förstärka sina gränskontroller. Vid det senaste ministerrådet, juni 2012, lämnade EU:s medlemsländer också ett förslag som går ut på att ge medlemsländerna större befogenheter i fråga om att införa nationella gränser inom Schengen i samband med större kriser.1 Möjligheten till större kontrollmekanismer inom EU och enskilda medlemsländers agerande utifrån det kan också påverka framtida migrationsströmmar inom Europa och till Sverige. Den ekonomiska krisen i södra Europa bidrar också fortfarande till att grupper av främst socioekonomiska skäl söker sig till Sverige. Under maj och juni månad noterades till exempel en markant ökning av antalet albanska och bosniska asylsökande. Kombinationen av de politiska och ekonomiska faktorerna bidrar nu till en mycket svårbedömd utveckling av migrationen till Sverige för den aktuella prognosperioden. Det finns dels personer som nu söker sig till Sverige på grund av ökad konfliktgrad i omvärlden och dels de som söker sig hit av främst socioekonomiska skäl. Det finns starka skäl att anta att migrationen till Sverige kommer att öka framöver men det råder en stor osäkerhet vad gäller trendstyrkan. Osäkerheten gäller när nya sökanden kommer till Sverige, vilka grupper som ökar mest samt och hur stort antalet blir totalt sett. Detta sammantaget gör att Migrationsverket måste förhålla sig till en mycket osäker prognos och därför skapa så goda förutsättningar för verksamheten som möjligt. Den exceptionella osäkerheten är främst kopplad till de fyra första av de sju trenderna i tabell 1. Eftersom dessa trender främst är kopplade till asylprocessen är det där påverkan och effekten på verksamheten blir som störst. I förlängningen kommer även dessa effekter att påverka den familjeåterförening som följer efter asylprocessen. I nästa avsnitt presenteras en mer detaljerad uppdaterad analys av nuvarande asyltrend. 2.1. Analys av asyltrenden I verkets huvudprognos den 22 februari 2012, presenterades en fördjupad analys och bedömning av asyltrenden i Sverige. Syftet med analysen var att utarbeta ett förbättrat underlag för kvantifieringen av antalet nya asylsökande år 2012 och 2013. Underlaget bygger på analyser av de största ursprungsländerna eller ursprungsregionerna. Bilden och analysen av asyltrenden i huvudprognosen är ett riktmärke för fortsatta bedömningar för både innevarande och nästa år. Om ingen oförutsedd händelse inträffar under den aktuella perioden kommer en ny fördjupad analys av asyltrenden att presenteras i samband med verkets nästa huvudprognos 2013. 1 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-eu-I-fokus/Harda-forhandlingar-om-granskontroller Migrationsverkets prognos 2012-07-30 8(56) Denna prognos innehåller också en uppdaterad bedömning av de största asylsökandegrupperna. Nya bedömningar görs både utifrån analysunderlaget från huvudprognosen och av det statistiska utfallet från första halvåret 2012. För mer utförliga och övergripande analyser av migrations- och asyltrenderna hänvisar verket till huvudprognosen. I en uppdaterad analysmatris över de största sökandegrupperna presenteras ett antal faktorer som bedöms påverka antalet asylsökande och som kan användas vid beräkning av alternativa scenarier. Analysmatrisen finns i prognosens bilaga 6b. Statistiskt utfall av asyltrenden efter det första halvåret 2012 Utvecklingen efter föregående prognos har förstärkt trenden att antalet nya asylsökande ökar i Sverige. Det statistiska utfallet efter de första sex månaderna visar att det har kommit 30 procent fler asylsökande i år än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Somalier är fortfarande den största gruppen följt av afghaner. Syriska asylsökande har ökat ytterligare och är nu den tredje största gruppen. Antalet syrier har ökat i allt snabbare takt2, särskilt under de två senaste månaderna. Antalet sökande från västra Balkan är fortfarande stort och trenden kännetecknas av en fortsatt geografisk spridning. Under maj månad sökte 590 albaner asyl och i juni sökte 488 bosniska medborgare asyl. Skälen till att grupperna söker asyl i Sverige synes vara av främst socioekonomisk natur snarare än ett uppenbart skyddsbehov. Diagram 1 visar på den geografiska fördelningen av asylsökanden från regionen sedan viseringsfriheten infördes för Serbien och Makedonien i december 2009 och Bosnien Hercegovina och Albanien i december 2010. Diagram 1. Antalet asylsökande Västra Balkan per nationalitet år 2010-2012 Antalet ensamkommande barn ökar också och antalet det första halvåret i år var 52 procent större än motsvarande period förra året. Även om afghaner fortfarande är den största gruppen har även ensamkommande barn från Somalia ökat. Utöver dessa två 2 Under första kvartalet 2012 kom i genomsnitt 154 syriska asylsökande per månad, under kvartal 2 har genomsnittet ökat till 254 per månad. Den procentuella ökningen mellan månaderna har stegvis ökat. Ökningen mellan april och maj var 40 procent och mellan maj och juni 55 procent. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 9(56) stora grupper har verket noterat en ökning av antalet ensamkommande barn och unga även från andra länder, såsom Algeriet, Marocko och Syrien. 2.2 Analys av de största asylsökandegrupperna i Sverige I detta avsnitt presenteras en uppdaterad bedömning av de största asylsökandegrupperna i Sverige. Bedömningen relateras både till föregående asyltrendanalys och till det statistiska utfallet för det första halvåret 2012. Asylsökande från Syrien/Mellanöstern Konflikten och den rådande säkerhetssituationen i Syrien har förvärrats under de senaste månaderna till en sådan grad att den nu präglas av generellt våld med sekteristiska inslag. Syriens president Bashar al-Assad betraktar situationen i landet nu som ett krigstillstånd3 och FN:s chef för fredsbevarande operationer, Hervé Ladsous, uttalade också att landet befinner nu sig i fullskaligt inbördeskrig.4 Regimens ökade attacker mot civilbefolkningen har framkallat växande flyktingvågor både inom landet och till grannländerna. Officiella siffror från UNCHR visar att cirka 96 383 syriska flyktingar har registrerats i Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. 5 Under de senaste veckorna noterades den största ökningen i Jordanien dit cirka 300 syrier per vecka har sökt sig. I jämförelse med föregående prognos, då antalet registrerade syriska flyktingar uppgick till 44 603, innebär det att antalet flyktingar i regionen har fördubblats på mycket kort tid. UNCHR uppskattar ar det blir minst en fördubbling av antalet nya registrerade syriska flyktingar i regionen fram till slutet av 2012. 6 Under juli månad har konflikten intensifierats ytterligare. De tilltagande striderna i Damaskus och Aleppo har resulterat i ett drastiskt ökat antal förflyttningar av människor, till närliggande länder och inom landet. Det humanitära trycket på grannländerna är mycket stort7. Situationen ställer höga krav på grannländernas kapacitet och förmåga att erbjuda skydd till de syrier som nu är på flykt. Det gäller inte minst Irak som fortfarande har betydande utmaningar i arbetet med att omhänderta återvändande irakier. Allt fler syrier på flykt till grannländerna bidrar också till ökade spänningsrelationer mellan olika grupper som står på olika sidor i konflikten. Som exempel kan nämnas Syrienrelaterade demonstrationer i Libanon som resulterade i beväpnande sammandrabbningar.8 Det snabbt växande antalet syriska flyktingar i regionen ger även sekundära förflyttningar till Europa. Enligt kvartalsrapporten för perioden jan-mar 2012 från EU:s gränskontrollbyrå Frontex har andelen syrier som upptäckts i samband med att 3 http://www.svt.se/nyheter/varlden/befinner-oss-i-krigstillstand http://www.bt.se/nyheter/tt_utrikes/inbordeskrig-i-och-ordkrig-om-syrien(3313047).gm 5 http://data.unhcr.org/syrianrefugees/regional.php 6 http://www.unhcr.org/4fec5ca06.html 7 http://data.unhcr.org/syrianrefugees/regional.php 8 http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.856434-dodlig-sammandrabbning-i-libanon 4 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 10(56) de försökt ta sig över gränsen mellan Turkiet och Grekland ökat med 467 procent jämfört med samma period under föregående år.9 Gränskontrollbyrån skriver i sin rapport att faran för att människor ska tvingas söka sig till Europa på irreguljär väg både är påtaglig och växande mot bakgrund av eskaleringen av konflikten i Syrien.10 Den mycket svåra situationen som råder i Syrien och det eskalerade våldet mot civilbefolkningen i landet ledde till ett nytt rättsligt ställningstagande av Migrationsverkets rättschef den 15 juni 2012. Av det rättsliga ställningstagandet framgår att säkerhetssituationen i Syrien i dag är så extrem och präglad av generellt och i många fall urskillningslöst våld att i princip alla som återvänder till landet löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges artikel 3 Europakonventionen, artikel 15b skyddsgrundsdirektivet och 4 kap 2 § 1. första ledet utlänningslagen. Asylsökande syrier kommer, utifrån den rådande situationen i landet, att kunna beviljas permanenta eller tidsbegränsade uppehållstillstånd på tre år. Beslutet om tillfälliga uppehållstillstånd är motiverat utifrån att den exceptionella situationen inte anses förbli beständig över tid. I omvärlden höjs varnande röster för en ökad militarisering av konflikten. FN:s människorättskommissionär Navi Pillay karaktäriserar situationen som inbördeskrig där civila drabbas och där inflödet av vapen till båda sidor bidrar till en eskalering av våldet.11 Diagram 2 Största mottagarländer av asylsökande syrier i Europa Sverige är bland de första medlemsländerna i EU som kommit med ett nytt rättsligt ställningstagande. För närvarande tillämpas ett verkställighetsstopp för avvisningar till Syrien i de flesta EU-länder och det är oklart vilka nya rättsliga ställningstaganden länderna kommer att ta utifrån den rådande situationen i landet. Diagram 2 visar trendutvecklingen beträffande nya asylsökande syrier i övriga Europa. Sverige och 9 http://www.frontex.europa.eu/assets/Publications/Risk_Analysis/FRAN_Q1_2012.pdf ”Syria is clearly of both critical and increasing risk of irregular migration to the EU.” 11 http://www.rt.com/news/un-human-rights-syria-internal-conflict-251/ 10 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 11(56) Tyskland är för närvarande länder där den tydliga och snabba uppåtgående trenden allt mer börjar urskiljas. Asylsökande syrier i Sverige har ökat stadigt under det första halvåret. En ny brytpunkt vad gäller uppgången noterades i mitten av juni. Antalet sökanden fördubblades jämfört med januari i år. Det bör noteras att fördubblingen skedde innan Migrationsverket kom med det nya rättsliga ställningstagandet. Det rättsliga ställningstagandet är ytterligare en faktor som kan bidra till att trendtillväxten blir ännu kraftigare under andra halvåret. Diagram 3. Utfall och prognos asylsökande Syrien Sammanfattningsvis vill verket betona att utvecklingen i Syrien har gett en tydlig uppåtgående trend vad gäller asylsökande syrier i Sverige. Det kvarstår samtidigt en mycket stor osäkerhet inför den fortsatta utvecklingen under hösten och nästa år. De omfattande förflyttningar av syriska flyktingar i regionen i kombination med det mycket allvarliga säkerhetsläget i landet skapar starka drivkrafter till mer omfattande sekundära förflyttningar till Europa och Sverige. Antalet syrier på flykt i regionen har fördubblats under de två senaste månaderna och i grannländerna förekommer interna konflikter mellan olika grupper som stödjer olika aktörer i Syrien. Det bidrar också till spänningar mellan olika grupper och syriska flyktingar, en situation som exempelvis inte förekom i samband med Libyenkriget. I föregående prognoser konstaterade verket att syrier kunde bli en ny stor asylsökandegrupp i Sverige. I denna prognos bedömer verket denna utveckling som mycket trolig. En kombination av flera faktorer talar för det, varav situationen i landet, kraftigt ökat antal av människor på flykt och Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande är de viktigaste. Det är för närvarande mycket svårt att bedöma hur stort antalet nya syriska asylsökande blir under hösten och nästa år. Erfarenheterna av Irakkriget visade exempelvis att irakiska asylsökande i Sverige ökade mycket snabbt efter det att rättsliga ställningstagandet möjliggjorde att irakier kunde få skydd i Sverige. Även om effekterna av Syrienkonflikten inte är i nivå med effekterna av Irakkriget bedömer verket att det finns grund till att fastställa alternativa scenarion till det nya och högre huvudscenariot som presenteras i avsnitt 2.3. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 12(56) Övriga asylsökande grupper från Mellanöstern Mot bakgrund av den nuvarande konfliktgraden i Syrien vill verket även lyfta fram potentiella effekter vad gäller andra asylsökande grupper i Mellanöstern som traditionellt sökt sig till Sverige. Konflikten i Syrien, i likhet med övriga konflikter i regionen, till exempel i Irak och Libanon, kännetecknas av sekteristiskt våld och kan komma att påverka olika etniska grupper i regionen. Syrien har länge varit ett stabilt mottagar- och transitland för minoriteter som varit på flykt från grannländerna, till exempel statslösa, kristna och kurder. Under Irakkriget spelade Syrien också en mycket viktig roll som ett stabilt tredje land för många irakier på flykt. Utöver det fanns det en omfattande cirkulär migration mellan länderna och många irakier arbetade i och var bosatta i Syrien. En annan effekt av konflikten i Syrien är att Turkiet fått ett ökat antal av asylsökande irakier och somalier som flytt från Syrien.12 Den nu rubbade maktbalansen i regionen öppnar upp för nya konfliktmönster och sämre möjligheter för vissa grupper att fly till stabila områden. Beroende på hur lång konflikten i Syrien blir, kan det över tid bidra till en än starkare trendutveckling vad gäller nya asylsökande från regionen. Ett möjligt scenario kan bli att olika minoritetsgrupper, på grund av sekteristiskt våld, i högre utsträckning söker sig till Sverige om konflikten i Syrien inte kan stabiliseras och lösas. Sammanfattningsvis vill verket uppmärksamma på att konflikten i Syrien inte bör betraktas som en avgränsad nationell problematik. Komplexiteten i regionen är stor och kan över tid leda till nya konflikter och därmed påverka migrationen till Sverige i ännu högre grad framöver. Mellanösternregionen går för närvarande igenom ett turbulent politiskt paradigmskifte vilket skapar en exceptionellt stor osäkerhet kring utgången och påverkan på migrationen till både Europa och Sverige. Det finns en stark koppling mellan utvecklingen i regionen och migrationen till Sverige, eftersom Sverige under en lång tid har varit ett viktigt destinationsland för många grupper från regionen. Asylsökande från Afghanistan I föregående prognos bedömde verket att trenden med ett ökat antal asylsökande från Afghanistan sannolikt skulle fortsätta under innevarande och nästa år. All internationell militär närvaro i Afghanistan förväntas upphöra år 2014, en faktor som skapar en stor osäkerhet hos befolkningen inför den framtida utvecklingen. Utöver den sedan länge prekära situationen i landet bidrar försämrade levnads- och försörjningsvillkoren i närområdet, det vill säga Iran och Pakistan, också till ökad migration från regionen. Det statistiska utfallet efter det första halvåret 2012 visar på relativt högre stabila nivåer där antalet har ökat med 32 procent jämfört med första halvåret i fjol. Utvecklingen i Mellanöstern, och särskilt konflikten i Syrien, bedöms i nuläget inte påverka migrationen av den afghanska gruppen från regionen. 12 http://www.unhcr.org/4fec5ca06.html Migrationsverkets prognos 2012-07-30 13(56) I detta sammanhang är det också viktigt att lyfta gruppen av ensamkommande barn från Afghanistan som är en fortsatt stor grupp. Ensamkommande barn från Afghanistan Afghanistan fortsätter vara det land varifrån flest ensamkommande barn och unga kommer ifrån. Antalet ökar fortfarande och under första halvåret 2012 sökte 51 procent fler ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige i jämförelse med samma period förra året. En viktig orsak till den ökande trenden är försämrade levnadsvillkor i Iran. Som exempel kan nämnas att iranska arbetsgivare som anställer illegala afghaner straffas hårt. Nya restriktioner av rörligheten har också tillkommit som tvingar afghaner att bo i vissa städer och regioner. Möjligheter till skolgång och utbildning har också försämrats kraftigt vilket skapar sämre framtidsutsikter för afghanska ungdomar i landet.13 Det pågår ett aktivt arbete som tar sikte på att bistå afghanska flyktingar i närliggande länder, bland annat genom stöd till värdländerna och stöd som kan underlätta återvändande av afghaner som befinner sig i Iran (omkring en miljon) och i Pakistan (cirka 1,7 miljoner). Återvändandet försvåras av situationen i Afghanistan där stor osäkerhet i fråga om trygghet och försörjning väntar dem som återvänder. Under hösten 2011 rapporterade den europeiska gränskontrollbyrå Frontex om en ny sammansättning av afghanska asylsökanden. 60 procent av de intervjuade afghanerna kom från Iran där de tidigare vistats under ordnade förhållanden eller illegalt. Uppgifterna bekräftades bland annat med språktester som visade att unga afghaner hade bättre kunskaper i farsi än dari och pashto. 14 I den senaste kvartalsrapporten finns ytterligare exempel på samma trend. Frontex skriver där att afghaner som har påträffas i samband med gränspassage uppger att de har vistats i Iran. Skälet till att de åker från Iran nu är bland annat att deras uppehållstillstånd gått ut samt att iranska myndigheter inte vill förlänga dem. Frontex bedömer också att denna trend inte kommer att avta under en längre tid då det finns många afghaner i Iran som kommer att få sämre möjligheter att uppehålla sig i landet framöver.15 13 http://www.refugeecooperation.org/publications/afghanistan/pdf/03_koepke.pdf Frontex kvartalsrapport april-juni 2011; www.frontex.europa.eu/.../fran_q2_2011.pdf Farsi (persiska) är ett officiellt språk i Iran. Dari och pashto är olika dialekter av farsi som talas av afghaner i Iran, Afghanistan och Pakistan. 15 http://www.frontex.europa.eu/assets/Publications/Risk_Analysis/FRAN_Q1_2012.pdf 14 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Diagram 4. 14(56) Utfall och prognos afganska asylsökande Sammanfattningsvis vidhåller verket att den tidigare bedömningen avseende det ökande antalet asylsökande afghaner och särskilt ensamkommande barn. Försämrade levnadsvillkoren i närområdet och oron inför vad som skall hända i Afghanistan efter 2014, då alla utländsk militär närvaro förväntas upphöra, är fortfarande de viktigaste faktorerna som leder till att fler afghaner väljer att lämna regionen. Inför hösten förväntas ökningen öka utifrån säsongsvariationer och osäkerheten kring den fortsatta volymutvecklingen är fortfarande stor. Asylsökande från Somalia/Afrikas horn I verkets föregående prognos analyserades utvecklingen av antalet nya asylsökande somalier utifrån den politiska utvecklingen i landet/ regionen samt möjligheterna till familjeåterförening i Sverige. Nya möjligheter till familjeåterförening skapades efter praxisförändringen som föranleddes av Migrationsöverdomstolens dom vilken gav ökade förutsättningar för barnfamiljer att återförenas med hjälp av DNA-analys. Den nya praxisen ledde också till en växande trendåterhämtning vad gäller nya asylsökande somalier under första halvåret 2012. Det statistiska utfallet pekar på högre stabila nivåer av antalet nya asylsökande somalier, vilket är en förväntad effekt av de nya möjligheterna för familjeåterförening för dem som saknar godkända id- och passhandlingar. Mot bakgrund av att Sverige lättat upp kraven för familjeåterförening förväntas effekten på antalet asylsökande bestå. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Diagram 5. 15(56) Utfall och prognos asylsökande Somalia/Afrikas horn Sammanfattningsvis bedömer verket att den förändrade praxisen även fortsättningsvis kommer att vara av stor betydelse för hur många somalier som söker asyl under innevarande och nästa år. Det finns ett tydligt samband mellan möjligheten till familjeåterförening och antalet nya asylsökande somalier. Den fortsatt ökande trenden förväntas därmed inte avta under innevarande och nästa år. Asylsökande från västra Balkan Grupper från västra Balkan fortsätter att söka asyl i Sverige. Sedan viseringsfriheten infördes vid olika tidpunkter för olika länder i regionen har trenden varit svårbedömd utifrån kraftiga säsongsvariationer, nyckfullheten och den geografiska spridningen. Under första halvåret 2012 fortsatte trenden att präglas av snabba volymväxlingar på månadsbasis. Under maj månad sökte 590 albaner asyl och månaden därpå noterades den mest markanta ökningen av asylsökande bosnier, 440 personer. En annan grupp som kontinuerligt sökt asyl under det första halvåret 2012 är serbiska medborgare. Socioekonomiska skäl är fortfarande den viktigaste faktorn till att asylsökande från västra Balkan kommer till Sverige. Den markanta ökningen av asylsökande albaner och bosnier berodde bland annat på rykten i regionen om att Sverige beviljade asyl på grund av socioekonomiska skäl. Dessa uppgifter bekräftades av både albanska och bosniska myndigheter. Den bosniska regeringen uppgav också att det fanns en organisation bakom spridningen av felaktiga rykten i vissa delar av landet och att samma bussbolag hade transporterat asylsökande från Bosnien och Serbien till Sverige.16 Den 1 maj 2012 började tillämpningen av återvändandedirektivet som kan resultera i återreseförbud till samtliga Schengenstater upp till fem år. Efter den kraftiga ökningen av antalet nya asylsökande från regionen de två senaste månaderna kan konstateras att tillämpningen av direktivet inte har bidragit till minskad antal 16 http://www.dnevniavaz.ba/vijesti/teme/103479-juso-jusic-nije-mogao-izdrzati-azilantske-patnje-ufrancuskoj-sam-spavao-ispod-stepenica.html Migrationsverkets prognos 2012-07-30 16(56) asylsökande från regionen. En viktig bidragande faktor kan också vara att informationsspridningen kring återvändandedirektivet inte nått de grupper som nu söker asyl i Sverige. Återvändandedirektivet kommer förmodligen inte att påverka den nuvarande trenden på kort sikt. Antalet asylsökande från västra Balkan kan minska över tid då kunskapen om direktivet sprids i större omfattning bland personer som överväger att söka asyl. Informationsspridningen kring effekter och konsekvenser av återvändandedirektivet är i hög grad beroende av informationsinsatserna från regeringar i regionen. En annan möjlig effekt kan bli att fler återtar asylansökan i Sverige, eftersom detta medför en möjlighet att undgå ett återreseförbud. Diagram 6. Utfall och prognos asyl sökande Västra Balkan Sammanfattningsvis bedömer verket att de faktorer som ligger bakom trenden vad gäller nya asylsökande från västra Balkan fortfarande är av stor betydelse. De kraftiga ökningarna av asylsökande albaner och bosnier under maj och juni månad var ett resultat av ett antal händelsestyrda företeelser kopplade till ryktesspridning. Det visar på att det finns en stor känslighet i regionen vad beträffar den ekonomiska krisen och annan social utsatthet som dessa grupper upplever i olika grad. Detta bidrar också till att trenden kan komma att kännetecknas av en hög grad av nyckfullhet framöver eftersom medborgare från västra Balkan kan resa fritt genom Schengenområdet till Sverige. Utifrån erfarenheterna från de två tidigare åren har kraftiga höstökningar varit kännetecknande för asylsökande från regionen. Detta i kombination med de kraftiga ökningar som enstaka händelser skapat leder till en situation där det är mycket svårt att bedöma trendens utveckling och styrka till hösten. Verket bedömer att volymvariationer förmodligen kommer att fortsätta till hösten samt att återvändandedirektivet inte på kort sikt kommer att leda till att trenden avmattas eller stabiliseras. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 17(56) Samlad bedömning – asyltrend den aktuella prognosperioden Verket vill i denna prognos särskilt framhålla att den turbulens som nu finns i omvärlden i hög grad påverkar migrationen till Sverige. Detta gäller särskilt antalet asylsökande och verket står inför en ny utmaning att hantera den allt mer mångfacetterade sammansättningen av nya asylsökande. Den sammantagna trendanalysen visar att flera stora asylsökande grupper ökar samtidigt i Sverige och att utvecklingen drivs av olika faktorer. De traditionella grupperna, somalier och afghaner, ökar fortfarande i antal samtidigt som antalet syrier ökar i allt snabbare takt. Den ökande trenden har särskilt varit framträdande under de två senaste månaderna och Sverige är för närvarande ett av de viktigaste destinationsländerna i Europa för asylsökande syrier. Mot den bakgrunden behöver verket ha en större beredskap att möta behoven. Osäkerheten är exceptionellt stor och antalet nya asylsökande syrier kan komma öka ytterligare i snabb takt. Utöver de grupper som söker sig till Sverige på grund av befintliga konflikter i hemländerna är västra Balkan fortfarande en region av betydelse för asyl- och migrationstrenden i Sverige. De markanta ökningarna av antalet nya asylsökande från regionen i maj och juni 2012 är ett tecken på att den ekonomiska krisen i södra Europa fortfarande skapar en stark drivkraft att lämna hemlandet. Erfarenheterna visar att enskilda händelser, såsom organiserade bussresor, kan resultera i snabba ökningar vilket bidrar till en mycket hög osäkerhet vad gäller volymbedömningar. Trenden är mycket nyckfull och den geografiska spridningen vad gäller de sökandes härkomst bidrar till att förutsägbarheten blir vansklig. Ökningen av flera stora grupper samtidigt, vilka har olika drivkrafter, skapar en delvis ny situation som innebär att osäkerheten har ökat beträffande variationer i antal sökande och fortsatta migrationsmönster. Under de senaste fem åren har asyltrender i Sverige kännetecknas av skiften mellan de största asylsökandegrupperna och en säsongsbetonad variation vår och höst. Nu ökar flera grupper samtidigt och säsongsvariationer är inte längre självklara. I planeringsarbetet behöver verket förhålla sig till den nya situationen och skapa utrymme för högre säkerhetsmarginaler utifrån den exceptionella osäkerheten. 2.3 Prognos nya asylsökande Verket höjer prognosen från 34 000 till 38 000 nya asylsökande i år. Prognosens huvudscenario är 38 000 nya asylsökande år 2012 och 41 000 år 2013. Prognosintervallet höjs också till 34 000 - 45 000. Skälet till höjningen av intervallet är den mycket stora osäkerheten som redovisas i den sammantagna bedömningen i kapitel 2. Det högre prognosspannet fastställs utifrån mycket osäkra prognosunderlag vad gäller antalet nya asylsökande från Syrien och västra Balkan. I avsnitt 2.3.1 lämnas en mer utförlig redovisning av kvantifieringen för dessa grupper och hur det påverkar huvudscenariot och det högre alternativet. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 18(56) Faktorer som talar för prognosens huvudscenario och en ny alternativ bedömning för antalet nya asylsökande Den politiska turbulensen i Mellanöstern och Nordafrika och den ekonomiska krisen i södra Europa, påverkar för närvarande i hög grad migrationen till Sverige, flera stora asylsökande grupper ökar samtidigt Större krav på beredskap utifrån konflikten i Syrien. Exceptionell stor osäkerhet råder inför nya bedömningar och mycket talar för att antalet nya asylsökanden kommer att vara väsentligt högre till hösten och nästa år. Spridningseffekten av Syrienkonflikten. Osäkerheten mycket stor kring ökningar av andra grupper som både härstammar och transiterar regionen. Fortsatt tydlig ökad trendutveckling vad gäller ensamkommande barn och ungdomar. Ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia av störst betydelse. Snabba och kraftiga ökningar av antalet nya sökande från Västra Balkan. Mycket svårt att förutse nya rörelser från regionen utifrån den geografiska spridningen och variationer. Tabell 2. Prognos av sammansättning nya asylsökande år 2012-2013 huvudscenario (jämfört med föregående prognos och nuvarande prognos) Prognos 4, Skillnad föregående Prognos 3, Asylsökande - grupp juli 2012 prognos maj 2012 och nationalitet Huvudscenario huvudscenario 2012 Afghanistan Somalia/Afrikas horn Irak Västra Balkan Ryssland Iran Statslösa Syrien Övriga Totalt antal 2013 2012 2013 2012 2013 5 500 8 000 1 200 5 000 1 000 1 100 1 100 3 000 8 100 5 500 8 000 1 200 4 000 1 000 1 100 1 100 3 000 8 100 5 500 7 500 1 100 7 000 800 1 100 1 100 6 000 7 900 5 500 8 000 1 200 4 000 900 1 100 1 100 11 000 8 200 0 -500 -100 2 000 -200 0 0 3 000 -200 0 0 0 0 -100 0 0 8 000 100 34 000 33 000 38 000 41 000 4 000 8 000 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 19(56) 2.3.1 Kommentar till kvantifiering av den nya prognosen I denna prognos höjs huvudscenariot över antalet nya asylsökande i år med 4 000 personer, från 34 000 till 38 000. Höjningen motsvarar 3 000 nya asylsökande syrier och 2 000 nya asylsökande från västra Balkan och mindre minskningar från andra områden. Höjningen av antalet nya asylsökande från västra Balkan görs mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet nya asylsökande under maj och juni månad som styrdes av ad hoc-händelser. Den nu mycket osäkra utvecklingen i Syrien gör att verket behöver förhålla sig till tre olika alternativa utvecklingar för att bättre kunna hantera den fortsatta planeringen. Kvantifieringen av de olika Syrienalternativen är gjord efter bedömningar av trendutvecklingen och det statistiska utfallet för i år. I tabell 3 och i diagram 7 redovisas de tre möjliga alternativen vad gäller volymbedömningar. Volymbedömningarna görs med utgångspunkt att situationen i landet förbättras, förblir oförändrad eller att den försämras. Tabell 3. Alternativa bedömningar nya asylsökande syrier Alternativa bedömningar nya asylsökande Syrien 2012 2013 Alternativ 1, förbättrad situation - lägre bedömning 6 000 3 000 Alternativ 2, oförändrad situation - huvudscenario 6 000 11 000 Alternativ 3, försämrad situation - högre bedömning 9 000 15 000 Alternativ 1, som påvisar minskat antal nya asylsökande syrier, är ett alternativ som förutsätter en relativ snabb stabilisering av konflikten under de närmaste sex månaderna. Händelser som skulle kunna bidra till en sådan utveckling är till exempel regimskifte i Syrien, omfattande militära avhopp eller att oppositionens styrkor tar över strategiska platser i landet. Alternativ 2, som motsvarar en dubblering av antalet nya asylsökande jämfört med föregående prognos, är ett alternativ som förutsätter att situationen i landet varken förbättras eller försämras i någon omfattande grad. Det innebär att syrier även fortsättningsvis lämnar landet och söker sig till grannländerna och Europa. Alternativ 3, förutsätter en ytterligare konflikteskalering som sprider sig i landet med regelrätta strider mellan regimstyrkor och oppositionen. Säkerhetssituationen försämras radikalt och antalet civila dödsoffer ökar. Det leder till en massflykt från landet. I detta alternativ har verket även gjort jämförelser med erfarenheterna av Irakkriget då säkerhetssituationen i landet var som sämst. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Diagram 7. 20(56) Tre alternativa bedömningar av nya asylsökande syrier och jämförelse Irak 2005-2008 I denna prognos bedöms alternativ nummer 2 med 6 000 nya asylsökande som det mest troliga alternativet för innevarande år. För nästa år är bedömningen 11 000 nya asylsökande under förutsättning att situationen i landet inte förändras. Eftersom säkerhetsläget kan komma att ändras snabbt är alternativa bedömningar som visas i diagrammet 7 ett underlag för det högre alternativet på 41 00 för 2012 och 45 000 för år 2013. I volymbedömningarna för de alternativa utvecklingarna 2 och 3, ingår därmed enbart en ytterligare ökning av antalet nya asylsökande syrier. Tabell 4. Kvantifiering av olika bedömningarna nya asylsökande syrier Prognos 4, Prognos 4 lägre Prognos 4 högre Asylsökande - grupp juli 2012 bedömning bedömning och nationalitet huvudscenario 2012 Afghanistan Somalia/Afrikas horn Irak Västra Balkan Ryssland Iran Statslösa Syrien Övriga Totalt antal 2013 2012 2013 2012 2013 5 500 7 500 1 100 7 000 900 1 100 1 100 6 000 7 800 5 500 8 000 1 200 4 000 900 1 100 1 100 3 000 8 200 5 500 7 500 1 100 7 000 800 1 100 1 100 6 000 7 900 5 500 8 000 1 200 4 000 900 1 100 1 100 11 000 8 200 5 500 7 500 1 100 7 000 900 1 100 1 100 9 000 7 800 5 500 8 000 1 200 4 000 900 1 100 1 100 15 000 8 200 38 000 33 000 38 000 41 000 41 000 45 000 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 21(56) Asylsökande ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn och ungdomar ingår i totalsiffran i tabell 2. Antalet ensamkommande barn och unga väntas öka något jämfört med den prognos som lämnades i maj. Följande antaganden har gjorts i denna prognos: År 2012 beräknas det komma 3 400 nya asylsökande ensamkommande barn och unga och i prognosen för år 2013 beräknas en ytterligare ökning till 3 500. Jämfört med föregående prognos har prognosen skrivits upp med 300 innevarande år och med 200 år 2013. För prognosåren 2014-2016 tillämpas en framskrivning av prognosantagandet för år 2013 det vill säga 3 500 nya asylsökande ensamkommande barn. Den ökade prognosen kan bland annat förklaras av att antalet ensamkommande barn och under första halvåret ökat med över 50 procent jämfört med samma period förra året och att det sker en ökning av fler grupper, se avsnitt 2.1. Vidare kvarstår bedömningen att afghanska ensamkommande barn och unga fortfarande kommer att dominera, se avsnitt 2.2. Erfarenheten pekar på att antalet asylsökande barn och unga afghaner kännetecknas av en tydlig säsongsvariation17 och att ett ökat antal beräknas komma under andra halvåret. Mot bakgrund av den förhöjda prognosen och den ökade osäkerheten vilken bland annat omfattar utvecklingen i Syrien, och id-domens effekt av ensamkommande asylsökande somaliska barn och unga höjs prognosintervallet i denna prognos. Prognosintervallet har förflyttat uppåt och bedöms ligga inom spannet 3 100 till 3 800. 2.4 Prognos - övrig migration till Sverige Faktorer som väntas påverka övrig migration till Sverige för den aktuella prognosperioden är följande: 17 Den nya id-domen från Migrationsöverdomstolen ändrar tidigare praxis med krav på styrkt identitet i samband med familjeåterförening. Domen öppnar upp möjligheter för familjeåterförening. Bosättning av grupper med följdinvandring kommer sannolikt att öka påtagligt under prognosperioden. Osäkerheten kring hur stark och hur snabb volymökningen av nya ärenden blir är stor. Effekter av arbetskraftsreformen i Sverige, både för EES- och tredjelandsmedborgare. Sveriges förhållandevis öppna system för arbetskraftsinvandring och ekonomiska stabilitet är två viktiga bidragande faktorer för migranternas val att bosätta sig i Sverige. Varierande utveckling av arbetstillstånd beroende på bransch, bland annat mot bakgrund av skärpt tillämpning och framväxande krav på kontrollåtgärder. Familjemigration till arbetstagare från EES-området och tredje land. Tydlig uppåtgående trend och en effekt av efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring. År 2008 till år 2011 har fördelningen mellan första och andra halvåret varit cirka 35 procent och 65 procent. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 22(56) Möjligheten för familjemedlemmar till arbetstagare att kunna arbeta i Sverige skapar bättre förutsättningar för framtida försörjning och en mer sammanhållen familjemigration. Tabell 5 visar på förändringar av antalet inkomna ansökningar från anhöriga, arbetstagare och studerande. Tabell 5. Prognos ansökningar om migration för arbete, besök och bosättning år 2012-2016 Prognos migration för abete, besök och bosättning Anknytning, första ansökan Anknytning, förlängning EES ansökan Arbetsmarknad, första ansökan Arbetsmarknad, förlängning Studerande, första ansökan Studerande, förlängning Besök Viseringar 2012 2013 2014 2015 2016 57 900 23 500 33 000 38 000 12 700 7 500 18 000 11 000 9 000 48 500 21 000 33 000 37 000 13 300 8 000 12 000 11 000 5 000 43 000 21 000 33 000 36 000 13 000 8 000 13 000 11 000 5 000 43 000 21 000 33 000 36 000 13 000 8 000 13 000 11 000 5 000 43 000 21 000 33 000 36 000 13 000 8 000 13 000 11 000 5 000 De förändringar som har gjorts i verkets prognosantaganden över de ansökningarna som verket ska hantera inom området besök, arbete och bosättning är att: Antalet anknytningsansökningar skrivs ner med 1 000 jämfört med föregående prognos. Förklaringen till den lägre prognosen är att antalet ärenden som Migrationsdomstolarna återförvisar med anledning av den nya id-domen är något färre än vad verket tidigare beräknat18. Antalet förstagångsansökningar från studerande skrivs upp med 500 innevarande år. Enligt uppgifter från Högskoleverket19 har antalet betalande studenter ökat med fem procent och flera lärosäten20 rapporterar om ett tilltagande intresse från tredjelandsstudenter bland annat för svenska mastersoch forskarprogram. Prognosen över antalet viseringsansökningar som överlämnas till Migrationsverket skrivs upp med 4 000 för år 2012. Den stora ökningen kan i huvudsak förklaras av det ökade antalet korta arbetstillstånd för bärplockare. I bilaga 2 återfinns de verksamhetsmässiga prognosantaganden för arbete, besök och bosättning i tabellform. 18 I tidigare prognos beräknades 3 400 återförvisade överklaganden från Migrationsdomstolarna. Migrationsdomstolarna har hittills återförvisat färre än beräknat, prognosen minskas därför med 30 procent. 19 http://www.hsv.se/download/18.6da1ffd913828526dc880001020/statistisk-analys-studieavgifter-82012.pdf 20 http://hj.se/om-hogskolan/press/arkiv/7-3-2012-rekrytering-av-internationella-studenter-tillhogskolan-i-jonkoping-okar-med-femtio-procent.html Ankn Prog Förä Ankn Prog Förä EES a Prog Förä Arbe Prog Förä Arbe Prog Förä Stud Prog Förä Stud Prog Förä Besö Prog Förä Viser Prog Förä Pass Prog Förä Total Prog Förä Migrationsverkets prognos 2012-07-30 23(56) 3 Verksamhetsbedömningar 3.1 Förutsättningar och huvudsakliga prioriteringar 19 Den förändring som har störst betydelse sedan föregående prognos är att antalet asylsökande från Syrien bedöms öka kraftigt. I första hand får det konsekvenser för Migrationsverkets asylansöknings-, asylprövnings och mottagningsverksamhet samt för Arbetsförmedlingens och kommunernas arbete med bosättning för de personer som har fått uppehållstillstånd. Även antalet asylsökande från västra Balkan har ökat vilket påverkar Migrationsverkets asylansöknings-, asylprövning- och återvändandeverksamhet. Om grupper som till betydande del saknar asylskäl fortsätter att söka asyl i stor omfattning så kräver det sannolikt en fortsatt särskild prioritering. I övrigt är det endast mindre justeringar av antaganden som gjorts i denna prognos. En stor och snabb ökning av antalet asylsökande får stora konsekvenser för verksamheten. För ett år sedan var huvudscenariot i Migrationsverkets prognos 29 000 asylsökande om året. Huvudscenariot19 i denna prognos är 38 000 asylsökande i år (en ökning med 30 procent jämfört med huvudscenariot för ett år sedan) och 41 000 asylsökande nästa år (en ökning med 41 procent). Situationen inom i stort sett alla verksamhetsdelar i migrationsområdet har varit ansträngd under året med stigande volymer. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under år 2012 och 2013 som sedan behålls under år 2014 och framåt. Det förutsätter att det tillförs resurser för en sådan utbyggnad. Med begränsade resurser prioriterar Migrationsverket asylverksamheten och viss mån tillståndsverksamhet som är av den karaktären att den inte kan vänta. I första hand är det anknytningsärenden och medborgarskapsärenden som drabbas när den totala ärendevolymen växer. I ett läge då det kommer många asylsökande på en gång måste Migrationsverket i första hand prioritera att de asylsökandes boendebehov tillgodoses. Migrationsverkets prognos för perioden 2012-2016 är att antalet nya asylsökande hamnar i intervallet mellan 34 000 och 45 000 per år. Prognosen är baserad på omvärldsanalys. För de två första åren i prognosperioden (år 2012 och 2013) gör verket en mer specificerad bedömning av antalet asylsökande inom prognosintervallet. Denna bedömning utgör prognosens huvudscenario och ligger till grund för de beräkningar som görs i prognosen. Huvudscenariot i denna prognos är 38 000 asylsökande år 2012 och 41 000 år 2013. För perioden 2014-2016 är osäkerhetsfaktorerna så stora och de möjliga alternativen så många att en mer exakt kvantifiering baserad på omvärldsanalys inte är meningsfull. Beräkningarna för den återstående prognosperioden baseras på en framskrivning av huvudscenariots antal asylsökande för år 2013, det vill säga 41 000 per år. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 24(56) Likheter och skillnader med situationen 2006-2008 Det finns flera likheter med den situation som uppstod i samband med Irakkriget 2006-2008. Då nära fördubblades antalet asylsökande mellan första och andra halvåret 2006. Det totala antalet ansökningar ökade från 24 300 år 2006 till 36 200 år 2007. En skillnad på situationen 2006-2008 är att då hade cirka 55 procent av de sökande ett eget boende, idag är den andelen 38 procent. År 2007 var 51 procent av de som sökte asyl från Irak. Nu är att det är flera stora grupper som ökar samtidigt. Sammansättningen med flera stora sinsemellan olika grupper av asylsökande ställer andra och större krav på organisationen än som situationen var vid 2006-2008. 2006-2007 var drygt 3 procent av de asylsökande ensamkommande barn. Idag är cirka 9 procent av de sökande ensamkommande barn. En annan skillnad är att det råder ett högre krav på ett muntligt förfarande i utredningen efter införandet av skyddsgrundsdirektivet i svensk rätt (1 januari 2010). 3.2 Asyl 3.2.1 Asylprövning i första instans Tabell 6. Prognos inkomna, avgjorda och öppna asylärenden, huvudscenario Prognos asylprövning, huvudscenario 30/7- 2012 Nya grundärenden Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 Avgjorda asylärenden Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 Öppna asylärenden vid årets slut Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 2011 29 600 30 404 10 600 2012 38 400 +3 800 35 800 +600 13 200 +3 300 2013 2014 41 800 41 900 +7 900 +8 000 40 800 45 000 +4 600 +10 700 14 200 11 100 +6 500 +3 800 2015 42 600 +8 400 42 400 +8 300 11 300 +4 000 2016 44 600 +9 800 43 600 +8 600 12 300 +5 000 Förändringar sedan föregående prognos Det förväntade antalet asylsökande ökar kraftigt sedan föregående prognos, både i år och nästa år. Beräkningarna bygger på ett huvudscenario om cirka 38 000 nya asylsökande i år och 41 000 nya asylsökande nästa år och åren därefter. Utöver nya asylsökanden tillkommer nya ärenden från personer som redan finns i landet, det rör sig exempelvis om personer som har ett preskriberat avslag på en tidigare asylansökan eller med ett utgånget tidsbegränsat uppehållstillstånd. I beräkningen har antagits att en del syriska medborgare får tidsbegränsade uppehållstillstånd på tre år och att majoriteten av dessa söker asyl på nytt från och med hösten 2015. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en succesiv kapacitetsuppbyggnad under 2012 och 2013 som sedan behålls under 2014 och framåt. Analys Verket räknade redan i föregående prognos med en utbyggnad av kapaciteten under hösten för att klara en väntad ökning av antalet asylsökande. Någon ytterligare kapacitetsökning kan inte resultera i några stora effekter innevarande år, men kan ge en effekt nästa år. I första hand måste Migrationsverket kunna ta emot de ansökningar som kommer och se till att de asylsökandes boendebehov tillgodoses. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 25(56) Under sommaren har ärendegrupper med en stor andel ogrundade ansökningar särskilt prioriterats. Det möjliggör ett snabbare avslag och återvändande samt frigör platser i mottagningssystemet. Sannolikt behöver liknande prioriteringar fortsätta under hösten om en liknande situation uppstår. Det får i så fall konsekvenser för handläggningen av övriga ärenden. För att Migrationsverket ska kunna ta emot och avgöra asylärenden som motsvarar behovet på fler än 40 000 asylärenden om året kommer det att behövas ytterligare personal, fler prövningsenheter och lokallösningar för dessa, något som tar både tid och resurser att få fram. Ju längre tid det tar för myndigheten att anpassa kapaciteten till högre volymer desto mer hinner ärendebalanserna och handläggningstider växa. Prognosen över antalet avgjorda ärenden 2012-2013 bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under 2012 och 2013 som sedan kan behållas under 2014 och framåt. Enligt budgetpropositionen21 är förvaltningsanslaget för år 2013 och framåt lägre än för år 2012. Ramarna är beräknade utifrån antaganden om betydligt lägre volymer av sökande. Att kanalisera om resurser från andra delar av verksamheten kommer inte vara tillräckligt för att klara målsättningarna för asylprövningen. Med den ram på förvaltningsanslaget som anges i budgetpropositionen kommer Migrationsverkets kapacitet för asylprövning att behöva dras ned redan till årsskiftet 2013. Med det ökande antal asylsökande som nu bedöms komma skulle detta få stora konsekvenser för handläggningstiderna. Med volymerna i prognosens huvudscenario bedöms den öppna balansen vara en och en halv gång så stor som idag vid utgången av 2013 och den genomsnittliga handläggningstiden växa till 9 månader 2014. En utveckling som tar lång tid och mycket resurser att vända, för vidare konsekvenser se avsnitt 4.1. 21 Budgetpropositionen 2011/12:1 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 3.2.2 26(56) Överklagade asylärenden Överprövning av Migrationsverkets beslut Migrationsverkets avslagsbeslut får överklagas inom tre veckor, vilket också sker i de flesta fall om personen ska avvisas eller utvisas ur landet. Överklagande skickas först till Migrationsverket som omprövar beslutet. Om verket står fast vid sitt avslagsbeslut överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol vid någon av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Migrationsverket är då part i målet. Processen i domstol är antingen muntlig eller skriftlig. En muntlig process föregås ofta av skriftväxling. En migrationsdomstols beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm inom tre veckor. Migrationsöverdomstolen tar dock bara upp principiellt viktiga fall. För att få överklagandet prövat krävs prövningstillstånd. Så länge det överklagade ärendet inte rör en uppenbart ogrundad ansökan eller ett Dublinärende, då asylskälen ska prövas i ett annat land, så är ett beslut om avvisnings/utvisning inte verkställbart förrän domen vunnit laga kraft. Migrationsverkets prognos Även om både antalet asylsökande och antalet avgjorda asylärenden ökar i huvudscenariot så väntas inte antalet överklagade ärenden hos Migrationsdomstolarna att stiga. Det beror på att de grupper där asylsökande ökar, med undantag av västra Balkan, har det gemensamt att den andel som bedöms ha asylskäl och som därmed får tillstånd i dagsläget är betydligt högre än genomsnittet. Vad gäller västra Balkan så bedöms en stor del av ansökningarna vara uppenbart ogrundade och dessa beslut överklagas i lägre grad än normalärenden. Dessa antaganden innebär att prognosen ligger i underkant. Fler asylsökande och fler avgjorda ärenden betyder också fler potentiella överklaganden. En framtida förändring i praxis för någon av de större asylgrupperna, eller en annan sammansättning av asylsökande än i huvudscenariot kan få till följd att antalet överklaganden blir betydligt fler än i huvudscenariot. Man kan jämföra med den situation som uppstod då praxis ändrades för Irakärenden i slutet av 2007 varefter antalet avslag och överklaganden steg snabbt. Tabell 7. Prognos inkomna överklaganden Migrationsverket Prognos överklaganden Migrationsverket Huvudscenario 30/7-12 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 2011 14 300 2012 13 900 -300 2013 14 600 -900 2014 15 100 +800 2015 15 000 +500 2016 14 800 - Migrationsverkets prognos 2012-07-30 27(56) Domstolsverkets prognos 22. Förvaltningsrätterna har ökat sin målavverkning av avlägsnandemål under första halvåret 2012 i förhållande till samma period förra året. Domstolsverket lämnar en oförändrad prognos för 2012. Antalet nya asylsökande beräknas öka kraftigt. Ökningen antas ha en marginell påverkan på antalet överlämnanden från Migrationsverket då det nuvarande antagandet är att asylsökande från Syrien kommer att beviljas uppehållstillstånd. Osäkerheten kring detta är också mycket stor. För åren 2013 till 2016 sänker Domstolsverket prognosen med 300, 1 500, 1 500 respektive 500 ärenden. Migrationsdomstolarna(förvaltningsrätten) Tabell 8. Prognos, avlägsnandeärenden vid Migrationsdomstolarna Inkomna avlägsnandeärenden Huvudscenario 30/7-12 2011 15 929 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 Avgjorda avlägsnandeärenden Huvudscenario 30/7-12 2011 16 045 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 2012 2013 13 900 14 600 -1 200 -1 700 2012 17 000 - 2013 2014 2015 2016 15 100 15 000 14 800 -700 +700 2014 2015 2016 16 200 15 000 14 500 14 500 -300 -1 500 -1 500 -500 Migrationsöverdomstolen (Kammarrätten i Stockholm) Tabell 9. Prognos över avlägsnandeärenden vid Migrationsöverdomstolen Inkomna ansökningar om prövningstillstånd Huvudscenario 30/7-12 2011 10 169 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 Avgjorda ansökningar om prövningstillstånd Huvudscenario 30/7-12 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 22 2012 10 500 2011 10 223 2012 10 300 - 2013 2014 2015 2016 10 000 9 200 8 900 8 900 -100 -900 -900 -300 2013 2014 2015 2016 10 000 9 500 9 200 9 000 -200 -700 -600 -200 Eftersom domstolarna handlägger mål, inte ärenden, görs en omräkning mellan ärenden (individer) och mål som orsakar en diskrepans mellan de ärendeantal som Migrationsverket respektive domstolarna använder. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 3.2.3 28(56) Mottagningssystemets storlek Migrationsverkets mottagningssystem Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva har någonstans att bo. Det betyder att Migrationsverket hyr lägenheter runt om i landet som de asylsökande kan bo i under tiden de väntar på beslut i sina asylärenden. Eftersom Migrationsverket inte har några boenden i egen regi tecknar Migrationsverket avtal med både privata och kommunala bostadsbolag. Hyran betalas av Migrationsverket. Under tiden som en asylansökan handläggs omfattas den asylsökande av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Det betyder att dagersättning och andra kostnader som hänger samman med den dagliga livsföringen betalas av Migrationsverket. Asylsökande barn har rätt till utbildning på samma villkor som svenska barn. Kommunerna har därför ansvar för att erbjuda skolgång. Migrationsverket ersätter kommunerna enligt fastlagda schablonbelopp. Alla vuxna har rätt till akut sjuk- och tandvård medan de asylsökande barnen har rätt till vård på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Migrationsverket betalar varje kvartal ut ersättningar till de landsting där de asylsökande bor. Tabell 10. Prognos antal inskrivna i mottagningssystemet vid årets slut Inskrivna i mottagningsystemt vid årets slut Huvudscenario 30/7-12 2011 36 777 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 2012 39 400 +4 000 2013 2014 2015 2016 40 600 40 900 41 700 44 600 +8 900 +10 000 +10 700 +13 600 Tabell 11. Prognos inskrivna i mottagningssystemet vid årets slut efter processtatus Inskrivna i mottagningsystemt vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga, ej klara för återvändande varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen 2011 36 700 10 600 3 100 3 200 8 300 4 300 7 200 2012 39 400 13 100 2 800 4 600 6 000 4 900 8 000 2013 40 600 14 100 1 900 6 500 5 000 4 700 8 400 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 29(56) Diagram 8. Prognos inskrivna i mottagningssystemet vid årets slut Prognos Hur många som finns i mottagningssystemet beror inte enbart på hur många asylsökande som kommer och vid vilken tidpunkt. Storleken beror även på hur lång tid den sökande är kvar i processen, från ansökan till bosättning eller utresa. Långa väntetider någonstans i asylprocessen innebär att mottagningssystemet växer, vilket ger ökade kostnader för systemet. Generellt leder ett avslagsbeslut till en längre process då ett avslag i de allra flesta fall överklagas vid Migrationsdomstolarna. Prognosen över mottagningssystemets storlek är den sammanlagda effekten av alla andra prognosbedömningar och antaganden om framtiden som görs av de olika myndigheter som har ansvar för sina respektive delar av asylprocessen. Det innebär att prognoserna över mottagningssystemet vilar på flera bakomliggande delar vilket bidrar till osäkerhet och medför att resultatet kan förändras mycket mellan två olika prognostillfällen. Ju längre period framåt beräkningarna görs desto större blir osäkerheten. Ökningen av antalet asylsökande enligt huvudscenariot får stora konsekvenser för mottagningssystemet. Det blir betydligt fler som söker asyl under hösten än vad som lämnar systemet. I prognosens huvudscenario med 38 000 nya asylsökande väntas 39 400 vara inskrivna vid årets slut vilket är 4 000 fler än huvudscenariot i majprognosen. Det högre alternativ för Syrien som presenteras i avsnitt 2.3.1 skulle innebära mer än 42 000 inskrivna vid årsskiftet, de flesta av dessa kommer att vara i behov av en plats i ett anläggningsboende. Den fortsatta utvecklingen av mottagningssystemets storlek är inte bara beroende på antalet asylsökande utan även av hur utflödet ur systemet utvecklas, det vill säga antal avgjorda ärenden, bosättning i kommuner, återvändande och verkställighet med tvång. I prognosens huvudscenario är antagandet att Migrationsverket kan utöka sin kapacitet att avgöra asylärenden redan under 2012, att bifalls/avslagsandelar för olika grupper ligger på samma nivå som idag och att antalet som bosätts i kommun eller återvänder också ligger kvar på ungefär samma nivåer som idag. Såvida inte kapaciteten för kommunmottagande kan förbättras bedömer verket att det kommer att uppstå en betydande tröghet i utplaceringen av personer med tillstånd från mottagningssystemet år 2012 och åren 2013 och 2014. Allt fler inskrivna kommer att ha ett uppehållstillstånd och vänta på en möjlighet till bosättning se avsnitt 3.2.4. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 30(56) Dimensionering av mottagningssystemet Situationen på mottagningssidan var ansträngd redan innan den nu aviserade höjningen av prognosen över antalet asylsökande. I föregående prognos räknade verket med en genomsnittlig beläggningsgrad på över 90 procent i anläggningsboendet under hösten. Svårigheterna att få tag i boendeplatser gör dessvärre att Migrationsverket inte helt kan styra över var någonstans i landet som nya platser kan skaffas. Det finns tomma lägenheter och möjlighet att etablera nya boenden i Norrlands inland, men det betyder långa avstånd till både Migrationsverkets befintliga mottagningsenheter och till asylprövningsenheterna där utredningen sker. Etableras mottagande på nya orter med långa avstånd till nuvarande verksamhetsorter så kommer även det att krävas mer personal vilket påverkar förvaltningsanslaget. En effektiv prövning blir svårare och även kostnader för resor ökar. I första hand måste Migrationsverket första hand prioritera att de asylsökandes boendebehov tillgodoses, oavsett var boendet finns. Osäkerheten om hur många som kommer att söka asyl i Sverige och när de i så fall gör det gör dimensioneringen svårplanerad. Det måste finnas tillräckligt med platser för att klara tillfälliga toppar. Huvudscenariot med 38 000 nya asylsökande pekar på 39 400 inskrivna i slutet av året, men prognosintervallet ligger mellan 34 000 - 45 000 nya sökande så det kan bli både betydligt fler eller betydligt färre inskrivna. Det kommer oavsett utfall finnas ett behov av upp till flera tusen nya platser under hösten. Det kommer att behövas tillfälliga boenden både i år och nästa år, så kallade ABT-platser, vilket ökar kostnaderna. Jämförelse med situationen 2006-2008 Den senaste parallellen är ökningen av asylsökande som skedde i samband med Irakkriget då antalet asylsökande ökande från 24 300 år 2006 till 36 200 år 2007. När mottagningssystemet var som störst i början av 2008 var 39 500 personer inskrivna i mottagningssystemet. En väsentlig skillnad är att då var andelen i eget boende 55 procent av de inskrivna, nu är andelen i eget boende 38 procent. Andelen ensamkommande barn var 3 procent av de asylsökande, idag är den omkring 9 procent. Diagram 9. Mottagningssystemets storlek fördelat på boendeform Migrationsverkets prognos 2012-07-30 31(56) I diagrammet ovan inkluderar den röda linjen utöver verkets eget anläggningsboende även boende för ensamkommande barn, förvar och andra boendeformer som inte är eget boende. Som framgår av diagram 9 så har andelen asylsökande som ordnar boende på egen hand (EBO), stadigt minskat sedan 2009. Mot bakgrund av vilka grupper som väntas söka asyl kommande år, är sannolikheten stor att den trenden fortsätter. Att andelen av de inskrivna i anläggningsboende fortsätter att stiga kraftigare i denna prognos än i förra prognosen är en konsekvens av att antalet kommunplatser inte har antagits öka i denna prognos, (se avsnitt 3.2.4). Sökande som bor i anläggningsboende blir kvar i mottagningssystemet under lång tid även efter att de har fått uppehållstillstånd, medan sökande i eget boende som får tillstånd flyttar ut i kommunerna mer eller mindre med automatik. 3.2.4 Bosättning och kommunmottagande Analys Behovet av kommunmottagande ökar ytterligare i denna prognos utifrån den redan höga nivån i förra prognosen. Förutom ett stort antal tillstånd till asylsökande från främst Afghanistan och Somalia samt somaliska återföreningsfall så antas det i huvudscenariot i denna prognos att antalet asylsökande från Syrien ökar kraftigt under 2012 och främst 2013. Andelen som får tillstånd kommer att vara mycket hög. Ett antagande som görs i prognosen är att merparten av de asylsökande från Syrien får permanenta uppehållstillstånd. En mindre del ges treåriga tidsbegränsade tillstånd. Med hänsyn tagen till Migrationsverkets beslutskapacitet kommer i denna prognos cirka 3 500 personer från Syrien att få tillstånd 2012 och cirka 9 000 år 2013. Praxis för anknytningsärenden där det saknas giltig passhandling har förändrats efter vägledande beslut i Migrationsöverdomstolen leder till betydligt fler anknytningstillstånd. Hittills har närmare 7 000 ansökningar från somaliska medborgare lämnats in till utlandsmyndigheterna och bedömningen från föregående prognos kvarstår att Migrationsverket kommer att bevilja ett mycket stort antal tillstånd till anhöriga under 2013. Antalet ensamkommande barn och ungdomar antas öka marginellt i förhållande till föregående prognos och antalet är därmed fortsatt högt. Antalet bosättningsanvisningar behöver fortsätta att öka för att möta det stora behov som finns. För att detta ska vara möjligt måste Arbetsförmedlingen få tillgång till fler platser i kommuner som myndigheten kan anvisa nyanlända till. För att uppnå detta behövs både kortsiktiga åtgärder för att stimulera ett ökat mottagande och strukturella förändringar av bosättningsprocessen. I korthet handlar det om att kommunernas incitament för mottagande behöver stärkas och styrningen och uppföljningen av mottagandet behöver förbättras. Detta är särskilt viktigt med anledning av den väntade ökningen av antalet anhöriginvandrare som inneburit att Arbetsförmedlingens tillgång på anvisningsbara platser under våren har försämrats. Detta beror på att flera kommuner har minskat sitt mottagande av nyanlända som anvisas via Arbetsförmedlingen för att istället koncentrera sig på att säkra ett bra mottagande av de anhöriga som väntas. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 32(56) Förutom att ett stort antal syrier kommer att begära hjälp med bosättning och öka belastningen på Arbetsförmedlingen ytterligare kan man också förutse att många ur denna grupp kommer att självbosätta sig i närheten av släkt och bekanta. Det kan innebära extra påfrestningar för kommuner med stor diaspora. Länsstyrelserna har under 2011 och 2012 överlagt med kommunerna utifrån etableringsreformens nya förutsättningar. Antalet anvisningsbara platser motsvarar i dagsläget inte det behov av drygt 7 000 platser som Arbetsförmedlingen tidigare fastställt i länstalen för 2012. Det ytterligare antal överenskommelser som beräknas tillkomma under året kommer att öka antalet anvisningsbara platser. Även om de tidigare fastställda länstalen nås kommer det inte att räcka mot bakgrund av huvudscenariot i denna prognos varför länstalen behöver revideras. Arbetsförmedlingen arbetar tillsammans med Migrationsverket, länsstyrelser och SKL för att se över hur arbetet för att öka beredskapen och kapaciteten i kommuner för mottagande av nyanlända kan effektiviseras. Arbetet kommer att redovisas i en särskild återrapportering den 15:e september. Länsstyrelserna har dessutom fått ett särskilt regeringsuppdrag att vidta åtgärder för att på kort sikt öka mottagandet. Det är angeläget att regeringen överväger flera olika åtgärder för att stimulera kommuner till ett utökat mottagande av nyanlända. I Migrationsverkets huvudalternativ för denna prognos ökar kommunmottagandet mycket kraftigt mellan åren 2012 och 2013. Detta kommer sannolikt leda till stora påfrestningar i hela systemet för mottagande, bosättning, etableringsinsatser och kommunala åtgärder. Migrationsverket bedömer att det kommer att uppstå en betydande tröghet i utplaceringen av personer med tillstånd från mottagningssystemet år 2012, 2013 och 2014. Skulle ett antal nya förslag till insatser och stimulansåtgärder realiseras kan utvecklingen bli mera gynnsam. Prognos Antalet som behöver tas emot från mottagningssystemet antas vara 14 000 år 2012 och 21 000 år 2013, en ökning med 41 procent jämfört med föregående prognos. För 2014 ökar behovet ytterligare något. Antalet direktinresta anhöriga bedöms öka kraftigt till följd av lättnader i praxis och ökar från den låga nivån på cirka 2 500 det senaste året till cirka 15 000 år 2013 och därefter avtar antalet. Antalet somalier som får tillstånd som anhöriga antas vara cirka 13 000 år 2013. Det höga antalet detta år är till stor del en effekt av praxisändring och det uppdämda behovet av tillstånd för anhöriga som tidigare fått avslag eller avstått från att söka. Det finns dock fortfarande en stor osäkerhet om effekterna av praxisändringen och hur stort behovet av återförening är. Under 2012 ges en del tillstånd till anhöriga, bland annat till personer som har ett återförvisat ärende från domstolarna. Det absolut största antalet kommer enligt prognosen att prövas, få tillstånd och resa in under 2013. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 33(56) Tabell 12. Prognos för kommunmottagande Prognos, kommunmottagande Nya asyltillstånd från Migrationsverkets mottagningssystem Förändring sedan föregående prognos varav från ABO Förändring sedan föregående prognos varav från EBO Förändring sedan föregående prognos varav ensamkommande barn och ungdomar Förändring sedan föregående prognos Kvotflyktingar Förändring sedan föregående prognos 2012 2013 2014 2015 2016 14 000 21 000 23 600 21 600 21 600 +600 +6 300 +9 800 +7 800 +7 600 6 700 10 700 12 000 11 000 11 000 +6 300 +300 +5 700 +7 400 +6 500 5 000 7 900 9 100 8 200 8 200 +500 +6 000 +7 200 +6 300 +6 300 2 300 2 400 2 500 2 400 2 400 -200 +400 +200 +200 +200 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 - - - - - Direktinresta anknytningar 5 200 15 500 10 500 9 500 9 500 Förändring sedan föregående prognos -2 300 -1 500 +2 000 - - varav från Somalia 2 700 13 000 7 500 5 000 5 000 Förändring sedan föregående prognos -2 300 -1 500 +2 000 - - Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd 21 100 38 400 36 000 33 000 33 000 Förändring sedan föregående prognos -1 700 +4 800 +9 900 +7 800 +7 600 Inskrivna med uppehållstillstånd i mottagningssystemet, slutet av året 4 600 6 500 9 100 10 100 12 200 Förändring sedan föregående prognos +800 +3 200 +5 800 +7 000 +9 000 Prognos kommunplatser 19 700 36 400 33 300 32 300 33 000 Förändring sedan föregående prognos -2 300 +2 300 +7 200 +6 900 +7 700 Arbetsförmedlingens förmåga att anvisa bosättning antas inte öka under 2012 och följande år i förhållande till föregående prognos trots att behovet väntas bli större än någonsin. Många kommuner har under våren meddelat att de under en period kommer stoppa mottagandet, oftast med hänvisning till att de behöver förbereda sig för mottagande av anhöriginvandrare. I nuläget finns inget som tyder på att tillgången kommer öka i den omfattning som behövs för att motsvara behovet. Arbetsförmedlingen antas anvisa 4 000 personer från ABO 2012 och cirka 5 200 personer år 2013 och kommande år. Det innebär att antalet inskrivna med uppehållstillstånd enligt verkets huvudscenario ökar kraftigt under 2013 och 2014. Vid utgången av år 2013 finns det 6 500 inskrivna med tillstånd och vid utgången av 2014 cirka 9 100 inskrivna personer. Det bör framhållas att detta är simulerade uppgifter över flera år och utgår från att Arbetsförmedlingens och kommunernas förmåga att bosätta och ta emot flyktingar inte väsentligt ökas i förhållande till idag. Ett antagande som kan komma att ändras om och när konkreta åtgärder och förslag på förbättringsinsatser föreligger. För en detaljerad sammanställning hänvisas till Bilaga 1. 3.2.5 Prövning av verkställighetshinder Verkställighetshinder (VUT) Efter det att ett beslut om avvisning eller utvisning har vunnit laga kraft kan det komma fram nya uppgifter som gör att beslutet inte bör verkställas. Migrationsverket är skyldigt att ex officio undersöka om sådana hinder finns, men den enskilde har också möjlighet att åberopa hinder. Hindren kan vara av olika karaktär som att ursprungslandet inte tar emot personen, medicinska skäl beträffande personen, andra skäl som gör att en verkställighet framstår som orimlig eller att personen numera är i behov av skydd här i landet på grund av nya förhållanden som tidigare inte har varit kända. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 34(56) Tabell 13. Prognos över antalet avgjorda verkställighetshindersärenden Prognos avgjorda verkställighetshinder Huvudscenario 30/7-12 Förändring sedan fg prognos, huvudscenario 3/5 -12 2011 11 700 2012 12 800 -175 2013 11 700 +100 2014 11 700 +100 2015 11 700 +100 2016 11 700 +100 Prognosen är i stort sett oförändrad. Trenden inkomna VUT pekar uppåt sen början av förra året. Totalt har antalet inkomna VUT ökat med 18 procent jämfört med samma period föregående år. Från att i oktober varit nere i 800 öppna ärenden har balansen ökat och uppgår f.n. till cirka 1300 ärenden. Till viss del beror ökningen av balansen också på ändrad praxis. Under senare tid har det skett genomgripande förändringar i flera av de länder varifrån asylsökande kommer, till exempel Syrien och Libanon. Det har medfört merarbete i form av inhibitioner och nya ställningstaganden i överklagade ärenden. Men även verkets traditionellt stora grupper har ökat p.g.a. att dessa utgör stora grupper med lagakraftvunna beslut i mottagningssystemet. Det kan konstateras att prövningen av verkställighetshinder tar allt större resurser i anspråk. Det är inte bara en volymfråga utan också en förändring vad gäller själva sakprövningen. Det som ursprungligen var tänkt som ett extraordinärt prövningsförfarande tenderar alltmer att framstå som en ordinär prövning. Långa vistelsetider i mottagningssystemet med lagakraftvunna avlägsnandebeslut medverkar till det och andelen komplicerade ärenden ökar. 3.2.6 Självmant återvändande Analys Flera åtgärder vidtas för att effektivisera återvändandet. Den mest omfattande samlade insatsen är det så kallade REVA-projektet (Rättssäkrare och Effektivare Verkställighetsarbete) som inbegriper olika verksamheter hos Migrationsverket, polisen och Kriminalvårdens transporttjänst. De många aktörerna i processen innebär stora utmaningar för myndigheterna. REVA-projektet ökar förståelsen för att de olika faserna i återvändandeprocessen är beroende av varandra över myndighetsgränserna. Ett mer konkret resultat är att ledtiderna i hanteringen för de polismyndigheter som har börjat jobba enligt en ny ordning har kortats. Utrullningen av REVA kommer att fortgå under 2012 och fram till 30 juni 2014. Utöver att REVA ska införas på samtliga polismyndigheter, ingår i projektet att upprätta ett så kallat transitförvar. Syftet är att säkra platser som är avsedda för personer som redan har en beställd utresa. Transitförvaret kommer även generera fler förvarsplatser som är tillgängliga i övrigt. Målsättningen är att ta det nya förvaret i drift i september 2012. Migrationsverket bedriver också ett omfattande utvecklingsarbete för att standardisera arbetsprocesserna i mottagningsverksamheten. I återvändandearbetet innebär det större fokus på identitetsfrågan och en tydligare struktur i återvändandearbetet. Konsekvenserna förväntas resultera i att personer som återvänder självmant gör det inom en kortare tid. Ikraftträdandet av den nya lagstiftningen med anledning av Återvändandedirektivet (2008/115/EG) har skjutits fram vid ett flertal tillfällen under 2011. Lagändringarna har nu trätt i kraft den 1 maj 2012. Lagändringarna medför en ny bestämmelse där en Migrationsverkets prognos 2012-07-30 35(56) person erhåller ett återreseförbud om denne inte lämnar landet inom den angivna tidsfristen för s.k. frivillig avresa. Detta återreseförbud är på ett år och gäller till hela Schengenområdet. Återreseförbud kan också meddelas om det finns en avvikanderisk eller om beslut om avvisning med omedelbar verkställighet fattas och kan då gälla i upp till fem år. Effekten av de nya reglerna bedöms framför allt kunna bli att benägenheten att göra ogrundade asylansökningar minskar. En erfarenhet under sommaren har varit att ett stort antal albanska asylsökande med ogrundade skäl har återtagit sin asylansökan. Återetableringsstödet har en viss betydelse för att underlätta ett självmant återvändande. Enligt den utredning som genomfördes av Statskontoret under 2011 framkom att stödet var ett incitament som underlättade återvändandearbetet, men att stödet i sig inte var en avgörande faktor. Nya och väl fungerande befintliga återvändandeavtal bilateralt mellan Sverige och andra länder eller i en EU-gemensam kontext är också en viktig komponent i återvändandet. Migrationsverket har under en lång tid konstaterat att andelen som återvänder efter att ha fått slutgiltigt beslut om utvisning eller avvisning är för litet i förhållande till de mål som finns för verksamheten. Hos Migrationsverket, men främst hos polisen, finns betydande överbalanser av återvändandeärenden, det vill säga lagakraftvunna beslut om avlägsnande som ännu inte har verkställts. Ett flertal insatser och förstärkningar görs hos berörda myndigheter. Bedömningen av effekterna är osäker. Det finns skäl att anta att insatserna över tiden ger effekt, särskilt om en uthållig prioritering av frågorna kan göras hos myndigheterna. Samtidigt finns en tendens att andelen beslut som är svåra att verkställa ökar, till exempel beslut som innebär återvändande till länder på Afrikas horn och i Mellanöstern. Det bör dock påpekas att i ett historiskt perspektiv så beviljas relativt många av de sökande ett uppehållstillstånd. Skulle skyddsbehoven minska hos de som söker asyl kan återvändandesystemet utsättas för stora påfrestningar. Prognos I prognosen har antagandena inte ändrats i förhållande till föregående prognos. Ledtider i återvändandet och fördelningen mellan enklare och svårare återvändande har inte ändrats. Fördelningen mellan ärenden som har överlämnas till polisen som tvångsfall eller avvikna och de som hanteras av Migrationsverket har inte heller ändrats. Andelen som återvänder självmant beräknas till drygt 40 procent under perioden. Verket räknar i denna prognos med fler asylsökande och fler avgjorda ärenden men att dessa ärenden i huvudsak avser asylsökande från Syrien som får ett tillstånd. Antalet personer som är inskrivna och har öppna återvändandeärenden förväntas vara ungefär 5 000 vid utgången av 2012 och följande år. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 36(56) Tabell 14. Prognos avgjorda återvändandeärenden Prognos avgjorda återvändandeärenden 2012 Prognos 3/5-12 2013 2014 2015 2016 22 100 20 300 18 800 18 200 18 500 varav självmant återvändande 9 800 8 400 7 800 7 300 7 600 varav överlämnade polis tvång 4 600 4 300 4 000 3 900 3 900 21 700 19 800 18 200 18 700 18 300 varav självmant återvändande 9 700 8 000 6 900 7 200 6 900 varav överlämnade polis tvång 4 500 4 200 4 000 4 000 3 900 -400 -500 -600 +500 -200 -100 -400 -900 -100 -700 Prognos 30/7-12 Ändring, antal varav självmant återvändande För en detaljerad sammanställning hänvisas till Bilaga 1. 3.2.7 Återvändande, tvång Analys och prognos Det finns ett mycket stort antal personer inskrivna vars återvändande polisen ansvarar för. Enligt prognosen kommer antalet att vara i genomsnitt drygt 8 000 under åren 2012 och 2013. Det beror inte på att Migrationsverket överlämnar fler ärenden utan främst på att andelen mycket svåra verkställighetsfall har ökat. En rimlig balans med ett par månaders handläggningstid, givet ett inflöde på 4 500 ärenden som överlämnas på grund av tvångsbehov, kan vara ett par tusen ärenden. Det stora antalet beslut som ska verkställas med tvång, och där verkställigheten kan vara svår att genomföra, leder till en betydande tröghet och stora kostnader i mottagningssystemet. Polismyndigheterna har påpekat att det finns brister i de ärenden som överlämnas av Migrationsverket för verkställighet som försvårat polisens arbete. Bristerna är främst hänförliga till att identiteten inte är tillräckligt utredd för att möjliggöra verkställighet samt att det saknas relevant information. Migrationsverket avser att i enlighet med REVA-projektets arbete med ständiga förbättringar göra en översyn av sina rutiner för överlämnande till polisen samt att genomföra ett antal seminarier med deltagande från Migrationsverket, polisen och Kriminalvårdens transporttjänst som bl. a kommer att behandla denna fråga. Kriminalvårdens transporttjänst (TPT) avsätter ökade resurser till bland annat transportörer. Chartrade kollektiva verkställighetsresor i egen regi eller i samverkan med bland annat EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex kommer att genomföras i minst samma omfattning som 2011. Polisen har fått extra tilldelning av medel som tillsammans med REVA-projektet kan innebära en effektivisering av arbetet. Migrationsverket bedömer, liksom i tidigare prognos, att polisens förmåga att verkställa beslut som rör personer från mottagningssystemet ökar något i förhållande till år 2011. Bedömningen grundar sig bland annat på kapacitetsantaganden av Kriminalvårdens Transporttjänst samt tidigare utfall. Antalet faktiskt genomförda tvångsvisa utresor från Migrationsverkets mottagningssystem antas i denna prognos vara cirka 2 500 årligen. Det finns dock anledning att följa utvecklingen när det gäller verkställigheter till Irak. I juni fattade Iraks parlament ett beslut som innebär att Irak inte tar emot asylsökande som utvisas med tvång från europeiska länder. Sverige har ett gällande återtagandeavtal med Irak och bedömningen är att tvångsvisa verkställigheter kan genomföras som tidigare. Ungefär 20 procent av de tvångsvisa verkställigheterna har skett till Irak och skulle myndigheternas benägenhet att ta emot Migrationsverkets prognos 2012-07-30 37(56) tvångsfall minska kan detta medföra färre verkställigheter. Benägenheten att återvända självmant kan då också påverkas. Polisens uppgifter nedan är inte direkt jämförbara med detta antal. I polisen uppgifter ingår även personer som, i en situation där tvångsmedel kan användas, väljer att åka hem frivilligt. Ett antal av polisens verkställigheter gäller dessutom personer som inte är inskrivna i mottagningssystemet. För en detaljerad sammanställning hänvisas till Bilaga 1. Nedanstående uppgifter har lämnats från Rikspolisstyrelsen. Uppgifterna rör inte polismyndigheternas egna avvisningar eller personer som utvisats på grund av brott. Från början av året till och med maj månad lämnade Migrationsverket över 4 536 verkställighetsärenden till polismyndigheterna. Motsvarande siffra i slutet av maj 2011 var 4 205 ärenden. Under de fem första månaderna 2012 verkställde polismyndigheterna cirka 1 460 ärenden. Motsvarande siffra under de fem första månaderna 2011 var ca 1340 ärenden.Vid utgången av maj månad 2012 fanns 19 196 öppna verkställighetsärenden som lämnats över av Migrationsverket hos polismyndigheterna. Av de berörda personerna var 9 936 efterlysta. Antalet öppna verkställighetsärenden hos polismyndigheterna vid samma tidpunkt föregående år var 17 854, varav 8 980 var efterlysta. Antalet verkställighetsärenden som fortsatt kommer att lämnas över avseende personer från Irak kommer med all sannolikhet fortfarande att vara högt de närmaste åren, även om antalet asylsökande från Irak har minskat kraftigt under senare tid. Rikspolisstyrelsen räknar trots detta av olika anledningar med en minskning av antalet genomförda verkställigheter till Irak under året jämfört med 2011. Av den stora gruppen asylsökande från Somalia beviljas en förhållandevis stor andel uppehållstillstånd och relativt få ärenden lämnas över till polismyndigheterna för verkställighet. Besluten i de ärenden som lämnas över är i praktiken inte möjliga att verkställa, förutom i de ärenden där överföring sker enligt Dublinförordningen. Ärenden rörande personer från Somalia utgör en stor grupp bland de personer med laga kraftvunna avlägsnandebeslut som är inskrivna i mottagningssystemet. Mot bakgrund av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande den 15 juni gällande Syrien, vilket ju innebär att de allra flesta syrier ska beviljas uppehållstillstånd, förutser Rikspolisstyrelsen att balansen av överlämnade ärenden för verkställighet kommer att försvinna, och att inga nya ärenden gällande syriska medborgare kommer att lämnas över inom överskådlig tid. Det senaste året har polismyndigheterna genomfört drygt ett fyrtiotal verkställigheter till Afghanistan. Rikspolisstyrelsen undersöker möjligheterna att få till stånd ett bättre fungerande verkställighetsarbete. Det är alltjämt oklart vilken utveckling verkställighetsarbetet gentemot Afghanistan kommer att få. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 38(56) Generellt sett är Polisens arbete med verkställigheter många gånger tungrott med bl.a. kontakter med ambassader för identitetsfastställelse och begäran om utfärdande av resehandlingar. I syfte att delvis råda bot på detta har en identifierings- och verkställighetssamordning inrättats i projektform vid Centrala gränskontrollenheten (CGE) vid Rikskriminalpolisen. Projektet, som delfinansieras av EU:s återvändandefond, arbetar operativt i ett stort antal ärenden för polismyndigheternas räkning. Sedan år 2008 har EU:s Gränsbevakningsbyrå, Frontex, helt eller delvis finansierat gemensamma flygningar, så kallade Joint Return Operations (JRO). CGE samordnar nationellt och internationellt Sveriges deltagande i JRO. Under år 2012 har Polisen till och med maj månad deltagit i tio flygningar som finansierats av Frontex till Nigeria, Kosovo, Georgien, Serbien och Uzbekistan. Sverige avser att medverka, både som organisationsland och deltagarland, i ytterligare EU-finansierade verkställighetsresor. Utöver JRO har Sverige genomfört fem operationer med chartrade flygplan till Irak. Kriminalvårdens transporttjänst (TPT) rekryterade under år 2011 fler eskortörer. Det innebär att antalet genomförda resor ökar något. En ytterligare utökning av antalet eskortörer skulle medföra att polismyndigheterna verkställer ännu fler beslut. Genomströmningen vid Migrationsverkets förvarslokaler skulle därmed öka. Arbetet i detta led försvåras idag betydligt av den skärpta tillämpningen av reglerna för placering av förvarstagna i häkte, arrest eller på anstalt. Polismyndigheterna tvingas upphäva förvarsbeslut eftersom transporten av den förvarstagne inte kan genomföras inom den stipulerade tiden. Situationen skulle avsevärt förbättras om det inte dessutom rådde platsbrist på förvarsenheterna. Förvarsbeslut gällande ett hundratal personer har under år 2011 inte kunnat verkställas på grund av bristen på förvarsplatser. Trenden håller i sig även under innevarande år. Trots ett ökande antal verkställda avlägsnandebeslut ökar Polismyndigheternas samlade balans av verkställighetsärenden alltjämt. Polisens bedömning Det finns en positiv utveckling i polismyndigheternas verkställighetsarbete och samarbete internt och externt med andra myndigheter och Frontex. Trots detta fortsätter balansen av överlämnade ärenden att öka. Det finns dock anledning att peka på att polismyndigheterna är beroende av ett tillräckligt antal förvarsplatser och av TPT:s resurser för bevakning i samband med verkställighetsresor liksom att TPT kan arrangera verkställighetsresorna så snabbt som möjligt. Generellt kan påpekas att Polisen är beroende av att handläggningen på Migrationsverket, trots krav på minskad handläggningstid, innefattar ett så gott identifieringsarbete som möjligt, eftersom identiteten är en svårutredd fråga i det skede då en polismyndighet får ärendet. Besluten i en stor andel av de överlämnade ärendena är mycket svåra eller omöjliga att verkställa för polismyndigheten utan utlänningens medverkan. Det finns också en utveckling mot att beslut gällande vissa grupper kan bli svårare att verkställa, bland annat personer från Irak. Verkställigheterna till Irak kan komma att genomföras i begränsad omfattning i förhållande till det stora behovet på grund av svårigheter för irakiska myndigheter att hantera ett större antal personer, ökande problem med oklar identitet samt att fler personer avviker. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 39(56) Som framgår ovan har polismyndigheterna verkställt något fler avlägsnandebeslut under årets första fem månader jämfört med samma period 2011. Förklaringen är sannolikt till stor del kopplad till den ökade resursen hos TPT. Det pågående projektet för effektivisering av verkställighetsarbetet (REVA) kommer att resultera i att antalet verkställigheter ökar marginellt under året. 3.2.8 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Antal ensamkommande barn som har sökt asyl i år är fler än vid motsvarande period föregående år. Bedömningen över hur många som förväntas söka asyl under 2012 höjs därför med 300 personer jämfört med föregående prognos. Under 2012 har det skett en procentuellt stor ökning av ensamkommande barn från Algeriet, Marocko, Syrien och Albanien. Detta har sammantaget fått till följd att andelen beviljade uppehållstillstånd har gått ned från ca 75 procent under 2011 till 64 procent under 2012. Det råder för närvarande stor brist på anvisningsplatser för ensamkommande barn. Detta gör att barnen blir kvar i ankomstkommunerna vilket i sin tur innebär högre kostnader för Migrationsverket. Enligt nya rutiner som infördes den 1 januari 2012 anvisas även barn som omfattas av Dublinförordningen till lediga platser i kommuner med överenskommelser. Denna ändring som genomfördes efter ankomstkommunernas önskan kommer sannolikt innebära att fler barn blir kvar i ankomstkommunerna. Detta eftersom ärenden som handläggs enligt Dublinkonventionen ofta tar längre tid vilket gör att omsättningen på asylplatser kommer att sjunka. För att få fram fler platser har Migrationsverket återigen kommunicerat ut behovet av platser till alla kommuner som har avtal om anvisningsplatser och påmint om bristen på platser och vikten av att snabbt anmäla nya platser. Det har under senare år även blivit allt svårare att ordna med familjehemsplatser för de ensamkommande barnen varför många barn måste placeras i dyrare HVBboenden. En familjehemsplats kostar ca 500 kronor per dygn jämfört med HVBboenden som kostar ca 2 200 kronor per dygn23. 23 Familjehem (tidigare kallat fosterhem) är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och uppfostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett HVB-boende (hem för vård eller boende) är en institution som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för vård och uppfostran. Ett HVB-boende kan vara privat ägda, kommunal eller kooperativt ägda. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 3.3 40(56) Arbete, besök och bosättning Tabell 15. Prognos, behov av avgjorda ärenden arbete, besök och bosättning Anknytningsärenden Prognos inkomna ärenden* Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anknytningar, förlängning Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans EES/registerärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Arbetsmarknadsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Studerandeärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Besök Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Viseringar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Pass Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Totalt Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos 2011 12 545 8 583 6 988 13 982 4 228 319 91 4 098 *År 2012 inklusive 2 400 ärenden som väntas återförvisas från domstol 2012 2013 2014 2015 2016 57 900 48 500 43 000 43 000 43 000 -1 000 +0 +0 +0 +0 50 000 56 300 44 500 43 000 43 000 -2 900 +0 +0 +0 +0 20 445 12 645 11 145 11 145 11 145 23 500 21 000 21 000 21 000 21 000 +0 +0 +0 +0 +0 23 000 21 000 23 500 21 000 21 000 +0 +0 +0 +0 +0 9 083 9 083 6 583 6 583 6 583 33 000 33 000 33 000 33 000 33 000 +0 +0 +0 +0 +0 36 000 34 000 33 000 33 000 33 000 +0 +0 +0 +0 +0 3 988 2 988 2 988 2 988 2 988 50 700 50 300 49 000 49 000 49 000 +0 +0 +0 +0 +0 56 000 54 500 50 000 49 000 49 000 +0 +0 +0 +0 +0 8 682 4 482 3 482 3 482 3 482 25 500 20 000 21 000 21 000 21 000 +500 +0 +0 +0 +0 25 000 21 000 22 000 21 000 21 000 +0 +0 +0 +0 +0 4 728 3 728 2 728 2 728 2 728 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 +0 +0 +0 +0 +0 11 000 11 000 11 000 11 000 11 000 +0 +0 +0 +0 +0 319 319 319 319 319 9 000 5 000 5 000 5 000 5 000 +4 000 +0 +0 +0 +0 9 000 5 000 5 000 5 000 5 000 +4 000 +0 +0 +0 +0 91 91 91 91 91 31 500 26 000 19 000 19 000 19 000 -1 000 +0 +0 +0 +0 20 600 28 900 23 500 20 000 19 000 -2 900 +0 +0 +0 +0 14 998 12 098 7 598 6 598 6 598 242 100 214 800 202 000 202 000 202 000 +2 500 +0 +0 +0 +0 230 600 -1 800 231 700 +0 212 500 +0 203 000 +0 202 000 +0 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 41(56) Anknytningsärenden Med anledning av Migrationsdomstolens dom från den 18 januari (s.k. ID-domen) har Migrationsverket förstärkt kapaciteten med totalt 51 personer fördelat på sex orter. Verkets bedömning är att samtliga dessa ska vara satta i produktion senast augusti. Förstärkningen bedöms inte vara tillräcklig för att alla anknytningsärenden skall kunna avgöras inom tidsmålet. Snarare är bedömningen att måluppfyllelsen kan bli något lägre än föregående år då 77 procent av anknytningsärendena avgjordes inom åtta månader. Utrikesdepartementets planering med en kapacitetsuppbyggnad för att under 2012 överlämna totalt 20 000 ärenden från somaliska medborgare till Migrationsverket för prövning och beslut kvarstår. Det stora antalet sökande på ambassaderna innebär att väntetiderna för att göra en ansökan för närvarande är mellan två månader (Kampala) och fyra månader (Addis Abeba). Hittills har Migrationsverket mottagit ca 3 100 ärenden. Även om antalet ansökningar som inkommer till Migrationsverket ökar finns det en risk att en del av dessa ärenden kommer in till verket först under början nästa år. Oavsett om ansökningarna kommer i slutet av 2012 eller i början av 2013 kommer de flesta beslut i Somaliaärenden ändå inte att kunna fattas förrän 2013. Tabell 16. Prognos över antal inkomna ärenden till verket, Somaliska medborgare. Anknytningsärenden 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos inkomna ärenden* Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Utgående balans 22 400 12 000 6 600 6 600 -1 000 +0 -15 -15 6 600 -15 8 800 19 800 8 100 6 600 6 600 13 600 5 800 4 300 4 300 4 300 *År 2012 inklusive 2 400 ärenden som väntas återförvisas från domstol Den totala kostnaden för handläggningen av anknytningsärenden från Somalia har beräknats enligt tabellen nedan. Tabell 17. Prognos över kostnader för anknytningsärenden, Somaliska medborgare Kostnader för anknytningsärenden Somalia, tkr 1.1 Migrationsverket varav DNA varav pass 2012 49 113 18 700 8 289 2013 115 433 48 308 18 296 2014 58 175 31 238 7 342 2015 41 293 19 763 5 868 2016 39 821 18 700 5 757 2017 39 418 18 700 5 647 Migrationsverket räknar också med att det kommer cirka 2 000 fler asylsökande per år från Somalia till följd av ID-domen. Kostnaden för att handlägga dessa ärenden är inte inkluderad i tabellen ovan utan ingår som en del i de totala beräkningarna för anslagen i avsnitt 4. Återförvisade anknytningsärenden Med anledning av ID-domen räknade verket med att samtliga överklagade somaliska anknytningsärenden som låg hos Migrationsdomstolen skulle återförvisas, varför prognosen lades på 3 400. I efterhand har det visat sig att de olika Migrationsdomstolarna har gjort olika tolkningar av Migrationsöverdomstolens dom vilket innebär att dessa ärenden handläggs på olika sätt. Några Migrationsdomstolar återförvisar ärenden för att DNA-analys ska göras medan andra avslår utan återförvisning. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 42(56) Eftersom osäkerheten över utgången i de överklagade ärendena är mycket hög bedömer verket antalet återförvisade ärenden bör skrivas ned med 1000 ärenden (ca 30 procent) jämfört med föregående prognos. Det bör understrykas att de återförvisade ärendena inte syns i den officiella statistiken över inkomna och avgjorda ärenden. Arbetsmarknadsärenden Sedan Migrationsverket i januari införde striktare kontroller i vissa uttalade riskbranscher har det skett en kraftig minskning av antalet sökande inom denna kategori. Samtidigt har det skett en ökning av ansökningar från yrkeskategorier som återfinns inom certifieringssystemet24 Våren 2011 infördes nya riktlinjer gällande arbetstillstånd för bärplockare från länder utanför EU. Riktlinjerna innebar bland annat krav på garanterad lön. Systemet fungerade bra och i år räknar verket med ca 5 300 ansökningar om arbetstillstånd från bärplockare. Bärplockare från EUs medlemsländer behöver inget arbetstillstånd och eftersom EU-medborgare inte heller behöver registrera sin vistelse i Sverige om de stannar kortare tid en tre månader har Migrationsverket inga uppgifter om hur många EU-medborgare som har kommit till Sverige för att plocka bär. Det kan dock inte uteslutas att det skett en växling från att anlita bärplockare från främst Sydostasien (exempelvis Thailand) till att anlita EU-medborgare. I syfte att jämna ut balanser och förbättra förutsättningarna för måluppfyllelse har Migrationsverket fördelat om handläggningen av kategorin egna företagare till ytterligare en enhet. Vidare ska ett nytt ärendehanteringssystem tas i bruk under oktober. Det nya ärendehanteringssystemet innebär att beslut i vissa ärendeslag (t ex webbansökningar) kan tas betydligt snabbare. Vad som kan försvåra möjligheten att få ned ärendeslagets balanser är att handläggningen av ärenden som omfattas av striktare kontroller är mycket tidskrävande. Därtill har andelen ärenden som är behäftade med olika former av brister ökat kraftigt, vilket leder till att dessa ärenden blir mer utredningskrävande. Studerandeärenden Det har skett en viss ökning av antalet betalande studenter och uppgifter från lärosätena indikerar att antalet sökande är något högre av vad Migrationsverket tidigare räknat med. Med anledning av detta höjs prognosen med 500 ärenden jämfört med föregående prognos. Prognosen över förlängningsansökningar gällande studerandeärenden kvarstår från föregående prognos. Besök och viseringsärenden Antalet viseringsansökningar ökar kraftigt. Anledningen till den stora ökningen är att antalet ansökningar från bärplockare ökat avsevärt jämfört med föregående år. Om bärplockaren avser att stanna i Sverige i max tre månader kombineras ansökan om arbetstillstånd med ett viseringsärende. Med anledning av detta höjs prognosen över 24 Certifieringssystemet innebär att företag med ett större antal arbetsmarknadsärenden och som kontinuerligt sköter sig exemplariskt i ansökningsförfarandet kan certifieras av Migrationsverket. Ett certifierat företag övertar en del av verkets normala arbetsuppgifter, men får i gengäld ett snabbare beslut. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 43(56) viseringar med 4 000 ärenden gentemot föregående år. Prognosen över besöksärenden lämnas oförändrad. EES-ärenden Eftersom det ännu är oklart om vissa kategorier av ärenden kommer att överföras från Migrationsverket till Skatteverket kvarstår prognosen från föregående prognos. 3.4 Medborgarskap Tabell 18. Prognos, behov av avgjorda ärenden medborgarskapsprövning Medborgarskapsärenden 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos inkomna ärenden 38 500 40 000 40 000 40 000 +0 +0 +0 +0 Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden 41 000 43 000 40 000 40 000 +0 +0 +0 +0 Förändring sedan föregående prognos Utgående balans 17 883 15 383 12 383 12 383 12 383 2016 40 000 +0 40 000 +0 12 383 Jämfört med föregående prognos görs inga förändringar. Antalet öppna ärenden väntas kunna nå en arbetande balans på omkring 12 000 ärenden i slutet av 2013. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 44(56) 4. Ekonomisk prognos 4.1 Migrationsverkets förvaltningsanslag, anslag 1:1 Anslag 1:1 Anslag 1.1 finansierar Migrationsverkets förvaltningskostnader inklusive kostnader för förvarsverksamheten. Det innebär att här bokförs kostnader för samtlig personal, utvecklingsprojekt, administrativa lokalkostnader, lokalkostnader för förvar, samt övriga driftskostnader. I övriga driftskostnader ingår till exempel tolkkostnader och översättningskostnader. Även kostnader för organiserad sysselsättning finansieras av anslag 1:1. Viss personal arbetar i projekt som helt eller delvis finansieras av bidrag, avgifter eller av anslag 1:8. 2012 Migrationsverket har i 2012 års ram för förvaltningsanslaget fått bättre förutsättningar för att anpassa dimensioneringen till förändringar som ger ökad möjlighet att balansera uppgångar i vissa ärendekategorier mot neddragningar i andra. Det betyder att verket i år har kunnat öka kapaciteten på flera områden för att möta de volymökningar som hittills skett under året. Den totala volymökning som väntas enligt huvudscenariot i denna prognos i år och kommande år är dock mångfaldigt större än det intervall som anslaget beräknats för. Migrationsverket höjer prognosen för år 2012 med 4 000 nyanlända asylsökande vilket ställer höga krav på asylverksamheten. I föregående prognos visade verket på behovet av att ytterligare utöka asylprövningens ansöknings- och prövningsdelar redan under innevarande år. Den redan planerade utökningen medför att verket i princip når sitt kapacitetstak inom sin befintliga struktur. Det finns därför en begränsad möjlighet till ytterligare utökning i de delarna av verksamheten under innevarande år. Höjningen av prognosen på drygt 50 miljoner kronor (se tabell 19) rör nästan uteslutande mottagningsverksamheten. För att påbörja en ytterligare utbyggnad av ansöknings- och prövningsverksamheten, vilket förutsätter fler enheter, behövs ett större ekonomiskt utrymme år 2013, se nedan. Totalt sett bedömer verket att tillgängliga medel, inklusive beviljad anslagskredit inte är tillräckliga för år 2012 under förutsättning att volymer och produktion för både Migrationsverket och samarbetsmyndigheterna faller ut enligt prognosens huvudscenario. Tillgängliga medel förväntas räcka till och med november. För 2012 kommer verket att behöva en utökad anslagskredit till 5 procent för att klara verksamheten, vilket motsvarar en höjning på cirka 50 miljoner kronor. Skulle antalet asylsökande överstiga prognosens huvudscenario så är verkets bedömning att anslagskrediten behöver utökas ytterligare. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 45(56) Tabell 19. Prognos över behov, jämförelse med februariprognosen, anslag 1:1 Anslag 1:1, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 2 547 2 601 + 54 2 603 2 803 + 200 2 398 2 802 + 405 2 393 2 774 + 381 2 412 2 882 + 469 2013-2016 Skillnaden från föregående prognos är mycket stor till följd av den extraordinära situation som verket har att hantera på grund av händelser i omvärlden. För att möta de mycket högre volymer av asylsökande som nu väntas behöver Migrationsverket omgående utöka kapaciteten för asylprövning och asylmottagande. I förhållande till föregående prognos skriver verket upp antalet nyanlända asylsökande med 8 000 personer per år och antalet genomsnittligt inskrivna i mottagningssystemet ökar också kraftigt. Prognosen över antalet avgjorda ärenden bygger på antagandet om en stegvis kapacitetsuppbyggnad under 2013 som sedan behålls under 2014 och framåt. Det förutsätter att det tillförs resurser för en sådan utbyggnad. Variation och osäkerhet, särskilt vad gäller antalet asylsökande, gör planeringen svår. I den föregående prognosens beräknade behov ingick ett belopp på 90 miljoner kronor år 2013 för att säkerställa en dimensionering som skulle kunna ställas om till att ta emot och avgöra 3 000 fler asylärenden än prognosens huvudscenario. Någon liknande kostnadsberäkning har inte gjorts i nuvarande prognos då förutsättningarna nu är helt annorlunda. Verket behöver redan vid det nya huvudscenariot utöka organisationen till en högre nivå än så. Beräkningsförutsättningar Beräkningarna i prognosen bygger på Cirka 2 procent löneökningskostnader för samtliga år Ingen förändring av övriga styckkostnader Beslutade reformer Inrättandet av en fjärde migrationsdomstol under år 2013. Enligt budgetpropositionen 2011 bedöms EU:s rörlighetsdirektiv medföra minskade arbetsuppgifter för Migrationsverket, anslaget minskas med 13,5 mkr år 2012 och med 27 mkr från och med år 2013. Migrationsverket har inte tagit hänsyn till eventuella effekter av införande av EU:s rörlighetsdirektiv i denna prognos då inget beslut är klart. Oavsett i vilken omfattning som EESregistrering försvinner så bedömer verket att besparingen inte når upp till de 13,5 respektive 27 miljoner kronor som anslaget minskats med. Fem procents produktivitetsökning per år för tillstånds- och medborgarskapsärenden. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 46(56) Prognos anslag 1:1, Behov i förhållande till tillgängliga medel Tabell 20. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:1 Anslag 1:1, mkr 2012 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 2 499 -17 2 482 75 2 557 2 601 - 44 + 44 2013 2014 2015 2016 2 320 -119 2 201 70 2 270 2 803 - 533 + 489 2 265 -602 1 662 68 1 730 2 802 - 1 072 + 539 2 280 -1 140 1 141 68 1 209 2 774 - 1 565 + 493 2 190 -1 633 556 66 622 2 882 - 2 260 + 695 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 För att bedriva en verksamhet enligt det uppdrag som Migrationsverket har behöver kapaciteten anpassas till betydligt större volymer än vad som antogs för ett år sedan. Migrationsverkets förslag är att anslagskrediten utökas till 5 procent år 2012. Det innebär samtidigt att verket lånar pengar från framtida anslag vilket påverkar behovet för år 2013. För kommande år i perioden behövs cirka 500 miljoner kronor per år utöver anvisade medel för att klara att bedriva verksamheten. Konsekvenser av att driva verksamheten med tillgängliga medel Migrationsverket bedriver verksamhet som direkt påverkas av händelser som inträffar utanför Sveriges gränser. Det bär med sig en stor osäkerhet, med snabba förändringar av förutsättningar som inte verket kan påverka. Skillnaden mellan budgetpropositionens planeringsantaganden och nuvarande prognos är mycket stort. Migrationsverkets förvaltningsanslag är dimensionerat för betydligt lägre ärendevolymer. De tilldelade medlen i regleringsbrev för år 2012 och i budgetproposition 2011/12:1 är baserade på ett intervall av 26 000 – 32 000 nya asylsökande årligen, medan prognosens huvudscenario ligger på 38 000 asylsökande i år och 41 000 nya asylsökande åren därefter. Även prognosen över arbetstillståndsärenden och anknytningsärenden har ökat sedan beräkningarna som ligger till grund för budgetpropositionen gjordes. Med tillgängliga medel kommer verket att ha långt ifrån tillräcklig kapacitet för att hantera den förväntade totala volymen av ärenden. Om Migrationsverket överhuvudtaget ska kunna verksamheten till tillgängliga medel på förvaltningsanslaget år 2013 så måste en avveckling av personal påbörjas redan under hösten 2012. Vid neddragningar i den omfattning som skulle krävas går det inte att freda någon ärendekategori från effekter. Hela organisationen behöver genomföra neddragningar; administration, stödfunktioner, utvecklingsarbete, internationellt arbete såväl som alla delar av kärnverksamheten. Behovet är det rakt motsatta. När antalet sökande ökar i en så stor omfattning som väntas behövs mer personal och även fler enheter. Om verksamheten i ett sådant läge i stället dras ned är det ofrånkomligt att det får konsekvenser för både ärendehantering och för väntetider för den sökande. Med längre väntetider växer mottagningssystemet och tar en allt större andel av de gemensamma resurserna i anspråk. Erfarenheten har visat att det tar lång tid att arbeta ned stora överbalanser när de väl uppstått. Ju längre tid det tar innan kapaciteten för prövning kan utökas för att motsvara det faktiska antalet ärenden, ju längre blir väntetiderna för den sökande och Migrationsverkets prognos 2012-07-30 47(56) desto större blir balansen med oavslutade ärenden. Långa väntetider inom asylprocessen får den direkta effekten att kostnaderna för mottagningssystemet ökar. På anslaget 1:2 växer utgifterna betydligt mer än den besparing som görs på förvaltningsanslaget, se jämförelser i tabell 21. Konsekvenser för tillstånds- och medborgarskapsverksamheten, räkneexempel. Asylverksamheten är prioriterad. Med tillgängliga medel skulle området besök, bosättning och medborgarskap behöva skära ner prövningskapaciteten kraftigt inom i stort sett samtliga ärendekategorier. De öppna balanserna skulle öka från cirka 77 000 ärenden vid årsskiftet 2012-2013 till cirka 145 000 vid årsskiftet 2013-2014, det vill säga nästan en fördubbling på bara ett år. Så stora ärendebalanser skulle få negativa effekter på produktiviteten i alla ärendekategorier. Den arbetande balansen bör för en god effektivitet ligga runt 50 000 ärenden. Som en följd av de höga balanserna så ökar också väntetiderna i så gott som samtliga ärendeprocesser. Anknytnings- och medborgarskapsärenden drabbas hårdast och väntetiderna skulle hamna på 13-15 månader redan under år 2013, idag är den genomsnittliga väntetiden cirka 5-6 månader för dessa ärendeslag. Andra kategorier som skulle fördubbla sina väntetider under året är anknytningsförlängningar, förlängningar av gäststuderande och arbetstillstånd. Diagram 10 Utveckling av ärendebalanser, tillstånd och medborgarskap, med tillgängliga medel och efter behov av medel. Konsekvenser för asylverksamheten, räkneexempel Asylärenden skiljer sig från tillståndsärenden i och med att det för varje asylärende finns en person inskriven i mottagningssystemet som väntar på ett besked. Varje dags onödig väntan innebär, vid sidan av andra aspekter på långa väntetider, en kostnad som finansieras främst av 1:2-anslaget. Med tillgängliga medel på förvaltningsanslaget från 2013 och framåt skulle varken prövnings-, ansöknings- eller mottagningskapaciteten motsvara behovet. De idag relativt korta väntetiderna i asylprövningen kan inte upprätthållas. Räknat på de Migrationsverkets prognos 2012-07-30 48(56) volymerna som väntas i prognosens huvudscenario skulle den öppna balansen vara en och en halv gång så stor som idag vid utgången av 2013. Den genomsnittliga väntetiden för att få ett beslut i första instans skulle växa från dagens 4 månader till över 9 månader under år 2014 och till över ett år i slutet av prognosperioden. Se bilaga 5 för en jämförelse av ärendevolymer. Sett till utgiftsområde 8 skulle kostnaderna för prognosperioden totalt sett bli högre om inte extra medel tillförs anslag 1:1. Konsekvenserna av en underfinansierad prövnings- och mottagningsverksamhet på anslag 1:1 får stor effekt de efterföljande åren på anslag 1:2. I tabell 21 presenteras resultatet av en simulering som illustrerar de ekonomiska konsekvenserna av att inte anpassa dimensioneringen av verksamheten till ökade volymer. Kostnaden för att i ett senare skede förstärka verksamheten för att återkomma till ett läge med korta handläggningstider är inte medräknad. Tabell 21. Jämförelse av totalkostnad vid anslagsmedel efter behov och tillgängliga medel för anslag 1:1 Total kostnad för anslag 1:1 och 1:2, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Scenario A: Anslag 1.1 efter behov Scenario B: Anslag 1.1 efter tillgängliga medel Skillnad Scenario B minus Scenario A 6 777 6 722 - 54 7 413 7 105 - 308 7 388 8 237 + 849 7 410 9 835 + 2 425 7 756 11 964 + 4 208 4.2 Ersättningar och bostadskostnader, anslag 1:2 Anslag 1:2 Anslaget består av två olika anslagsposter. Post 2 finansierar förordningsstyrda ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting, till exempel dagersättning, ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande och placeringskostnader för ensamkommande barn. Anslagspost 3 finansierar kostnader för de asylsökandes boende (lokaler, drift och även livsmedel i vissa fall.) Anslaget varierar med mottagningssystemets storlek och sammansättning. Utöver den totala volymen så är kostnaderna även beroende av andelarna av anläggningsboende (ABO) och barn utan vårdnadshavare (BUV). Dessa kategorier är mycket dyrare per boendedygn än övriga. Ytterligare en viktig parameter som påverkar anslaget är hur många tillgängliga platser som finns att tillgå jämfört med hur många som är inskrivna, både ABO och BUV. Då efterfrågan på ABO-platser överstiger tillgången så tvingas Migrationsverket att ordna tillfälliga platser som i regel är betydligt dyrare än de avtalade. Samma sak gäller BUV där en avtalad, belagd plats ersätts enligt förordning med 1 900 kronor per dygn medan en icke avtalad plats ersätts till verklig kostnad. Schablonbeloppet (baserat på utfall) som används i prognos för en icke avtalad plats ligger på 2 800 kronor. Ersättningsnivåerna för innevarande år används i beräkningarna för samtliga år i prognosperioden utan upp- eller nedräkning. Antalet genomsnittligt inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem höjs kraftigt under perioden i jämförelse med föregående prognos (se avsnitt 3.2.3). Det leder till att kostnaderna på anslaget ökar betydligt. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 49(56) Tabell 22. Prognos över behov, jämförelse med februariprognosen, anslag 1:2 Anslag 1:2, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 varav Ap 2, Ers. till asylsök ande, k ommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsök ande Prognos 31/7 år 2012 varav Ap 2, Ers. till asylsök ande, k ommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsök ande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsök ande, k ommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsök ande 4 029 3 415 615 4 175 3 481 695 + 146 + 66 + 80 3 619 3 185 434 4 610 3 847 763 + 991 + 662 + 329 3 564 3 158 406 4 586 3 978 609 + 1 023 + 820 + 203 3 514 3 107 407 4 636 4 005 632 + 1 122 + 898 + 224 3 580 3 172 409 4 874 4 193 681 + 1 294 + 1 022 + 272 En allt större andel av de sökande finns i anläggningsboende (ABO) vilket sätter fortsatt press på arbetet med att få fram lägenhetsplatser. För närvarande pågår förhandlingar med flera kommuner om nya anläggningsboenden men antalet platser kommer med all sannolikhet inte att motsvara behovet förrän tidigast under år 2013. Beräkningarna i prognosen bygger på att det kommer att råda brist på ABO-platser fram till årsskiftet 2013-2014 vilket leder till att anslagsposten 3 höjs med mer än vad som motsvarar den totala volymökningen. De tillfälliga boenden som behöver tas till är dyrare och genererar också högre livsmedelskostnader. Utöver de volymrelaterade ökningarna höjs också prognosen för skolkostnader för samtliga år. Utfallet hittills i år ligger betydligt högre än tidigare bedömningar och verket höjer därför prognosen med cirka 40 miljoner kronor för året. Tabell 23. Prognos över behov för BUV, jämförelse med februariprognosen Anslag 1:2.2 mkr BUV 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 1 549 1 567 + 18 1 463 1 837 + 374 1 544 1 905 + 362 1 510 1 929 + 419 1 574 1 999 + 425 Prognosen över antalet inskrivna barn utan vårdnadshavare (BUV) ökar med 300 år 2012 och 200 för varje år 2013-2016 (se avsnitt 3.2.8). De ekonomiska konsekvenserna finns i tabellen nedan. Fortfarande råder brist på anvisningsplatser vilket gör att många barn stannar i ankomstboende. Situationen med tillgängliga platser är nu ännu mer ansträngd än vid föregående prognostillfälle till följd av den höjda prognosen för barn utan vårdnadshavare. Tabell 24. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:2 Anslag 1:2, mkr Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 2012 2013 2014 2015 2016 3 978 -145 3 833 199 4 031 4 175 - 144 + 144 3 744 -343 3 401 187 3 588 4 610 - 1 022 + 878 3 744 -1 209 2 535 187 2 722 4 586 - 1 864 + 842 3 744 -2 052 1 692 187 1 879 4 636 - 2 757 + 892 3 667 -2 944 723 183 907 4 874 - 3 968 + 1 211 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Enligt huvudscenariot är tillgängliga medel inte tillräckliga för något år i prognosperioden. Inför prognos 4 gjordes en omföring av tilldelade medel med 170 miljoner från ap 2 till ap 3 år 2012 men verket bedömer att justeringen inte är tillräcklig för att kunna driva verksamheten i enlighet med gällande förordningar. Tillgängliga medel för var och en av anslagsposterna bedöms räcka till och med november men sedan behövs ett tillskott på medel. En kredithöjning till 10 procent på båda posterna samt en omföring från posten 2 till posten 3 på 72 miljoner kronor skulle i teorin räcka för att Migrationsverkets prognos 2012-07-30 50(56) tillgängliga medel ska vara tillräckliga. Marginalerna skulle i så fall bli 42 miljoner kronor på posten 2 och 5 miljoner på posten 3 vilket verket bedömer som alltför små på ett utgiftsbelastat anslag där en stor del av utfallet är beroende av när ansökningar om ersättningar inkommer till verket. Eftersom verket står inför ett exceptionellt osäkert läge där volymerna väntas öka kraftigt under hösten och där andelen tillfälliga anläggningsboenden ökar så blir anslaget extra svårt att prognosticera. För att säkerställa rimliga marginaler på anslaget föreslår verket att krediten höjs till 10 procent för båda posterna och att posten 3 utökas med 90 miljoner kronor. I ett läge där antalet asylsökande överstiger huvudscenariot behöver anslaget utökas ytterligare. För resterande år i prognosperioden behöver extra medel tillföras som motsvarar behoven enligt prognosen ovan. 4.3 Ekonomiska tabeller, övriga anslag Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Anslag 1:3 Migrationsverket disponerar 5 olika anslagsposter under anslag 1:3. Anslaget finansierar återvandringsförberedelser, återvandringsbidrag, vidarebosättning samt anhörigresor. Det är anslagspost 6 vidarebosättningen som är den största posten och motsvarar drygt 90 procent av anslaget. Vid två tillfällen per år omförs en schabloniserad kostnad till denna anslagspost från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande i utgiftsområde 13. Beloppet rör ersättning till kommuner för kvotflyktingar som överförts till Sverige. Prognos över anslagsbehovet 2012-2016, anslag 1:3 Tabell 25. Anslag 1:3, behov av medel Anslag 1:3, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 402 401 -1 403 409 +6 402 414 + 12 402 423 + 21 402 434 + 32 Kommentar till tabell 25 Endast marginella förändringar har skett sedan föregående prognos för år 2012, sänkningen kommer av lägre kostnader för anhörigresor under anslagspost 8. Inga förändringar är gjorda för övriga år i prognosperioden. Anledningen till skillnaderna i tabellen ovan är att verket i den här prognosen räknat upp anslagsposten 6 Vidarebosättning mm med makrovariabler från Hermes. I tidigare prognoser har inte verket tagit hänsyn till makrovariablerna. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 51(56) Tabell 26. Anslag 1:3, behov och tillgängliga medel Anslag 1:3, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 403 0 403 12 415 401 + 14 +0 426 0 426 13 438 409 + 29 +0 436 0 436 13 449 414 + 35 +0 436 0 436 13 449 423 + 26 +0 436 0 436 13 449 434 + 15 +0 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Kommentar till tabell 26 Tillgängliga medel är tillräckliga för samtliga anslagsposter under hela prognosperioden. Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Anslag 1:4 Från anslaget 1:4 ap. 1 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader. Även Högsta Förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar och Domstolsverkets förvaltningskostnader för de aktuella domstolarnas verksamhet finansieras från anslaget. Behovet på anslaget varierar till största del med hur många anställda som finns på migrationsdomstolarna samt Migrationsöverdomstolen. Antalet anställda varierar stegvis med antalet inkomna ärenden med viss fördröjning. Prognos 2012-2016, anslag 1:4 Tabell 27. Anslag 1:4, behov av medel Anslag 1:4, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 510 510 +0 561 561 +0 548 548 +0 555 555 +0 560 560 +0 Kommentar till tabell 27 Prognosen är oförändrad för samtliga år under perioden 2012 till 2016 jämfört med föregående prognostillfälle Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Anslag 1:5 Från anslaget 1:5 ap.1 inom utgiftsområde 8 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens utgifter för offentligt biträde m.m. Från anslaget 1:5 ap. 2 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens utgifter för tolk m.m. Storleken på anslaget varierar med antalet avgjorda migrationsmål. Tabell 28. Anslag 1:5, behov av medel Anslag 1:5, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 155 155 +0 152 152 +0 155 150 -5 150 145 -5 150 145 -5 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 52(56) Kommentar till tabell 28 Prognosen för 2012 och 2013 är oförändrade jämfört med föregående prognostillfälle. För 2014 till 2016 har prognosen sänkts med 5 miljoner kronor årligen. Anledningen till sänkningarna är att antalet avgjorda mål beräknas minska i förhållande till föregående prognos. Anslag 1:6 offentliga biträden i utlänningsärenden Anslag 1:6 Anslaget disponeras av Migrationsverket och finansierar ersättning till offentliga biträden. Prognos över anslagsbehovet 2012-2016, anslag 1:6 Tabell 29. Anslag 1:6, behov av medel Anslag 1:6, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 250 255 +5 260 285 + 25 245 310 + 65 245 295 + 50 250 300 + 50 Kommentar till tabell 29 Prognosen har höjts för hela prognosperioden sedan föregående prognos till följd av fler avgjorda asylärenden (se avsnitt 3.2). Andelen asylärenden där offentligt biträde förordnas minskar något för åren 20132016 på grund av antagandet om hög bifallsandel för asylsökande från Syrien. Verket räknar nu schablonmässigt med att det förordnas biträde i 68 procent av den totala ärendemängden jämfört med de 70 procent som låg till grund för prognos 3. Styckkostnaden är desamma som vid förra prognostillfället. Verksamhet med tillgängliga medel 2012-2016, anslag 1:6 Tabell 30. Anslag 1:6 verksamhet med tillgängliga medel 2012-2016, anslag 1:6 Anslag 1:6, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 225 10 235 6 241 255 - 14 + 14 200 -20 180 6 186 285 - 99 + 85 200 -105 95 6 101 310 - 209 + 110 200 -215 -15 6 -9 295 - 304 + 95 200 -310 -110 6 -104 300 - 404 + 100 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Kommentar till tabell 30 Inför prognos 4 höjdes ramen för tilldelade medel med 15 miljoner kronor för år 2012. Migrationsverkets bedömning är att tillgängliga medel inte kommer att vara tillräckliga trots höjningen. Migrationsverket föreslår därför att anslagskrediten utökas till 10 procent. För övriga år i prognosperioden är tillgängliga medel inte tillräckliga. Om inte anslaget utökas saknas medel för att betala ut ersättningar till de sökandes offentliga Migrationsverkets prognos 2012-07-30 53(56) biträden. Det får effekter för rättsäkerhet, handläggningstider och innebär i förlängningen att verket inte kommer att kunna avgöra lika många ärenden. Utgifterna på anslag 1:2 skulle då öka och i slutänden överstiga det utökade behovet på anslag 1:6 som beskrivs i tabellen ovan. Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade, Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7, post 1 Anslagsposten finansierar Migrationsverkets kostnader för utgifter vid utresa från Sverige. Det gäller både resekostnader för berörda utlänningar samt reseoch traktamentskostnader för personal från Migrationsverket som beledsagar utlänningar ut ur Sverige. Prognos över anslagsbehovet 2012-2016, anslag 1:7 Tabell 31. Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade, Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 59 58 -0 52 51 -2 50 46 -4 47 47 -0 49 46 -3 Kommentar till tabell 31 Prognosen för anslaget har justerats marginellt sedan föregående prognostillfälle till följd av förändringar i antalet resor (se bilaga 1). Antaganden om styckkostnader per resa är oförändrat och prognosen innefattar hela villkoret Särskilda insatser för underlätta återvändande på 11 miljoner kronor per år under prognosperioden. Tabell 32. Anslag 1:7 verksamhet med tillgängliga medel 2012-2016, Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 58 0 58 2 60 58 +2 +0 57 0 57 2 59 51 +8 +0 57 0 57 2 59 46 + 13 +0 57 0 57 2 59 47 + 12 +0 57 0 57 2 59 46 + 13 +0 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Kommentar till tabell 32 Inför prognos 4 sänktes ramen för tilldelade medel år 2012 med 9 miljoner kronor. Migrationsverket bedömer att tillgängliga medel är tillgängliga för både år 2012 och resterande år i perioden. Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade, Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7, post 2 Anslaget finansierar Kriminalvårdens utresekostnader för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, polismyndighet eller regeringen. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 54(56) Prognos över anslagsbehovet 2012-2016, anslag 1:7 Kriminalvården Tabell 33. 1:7 Utresor för avvisade/utvisade Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 215 215 +0 221 221 +0 232 232 +0 244 244 +0 255 255 +0 Kommentar till tabell 33 Inga förändringar har skett sedan föregående prognos. Tabell 34. Anslag 1:7 verksamhet med tillgängliga medel 2012-2016, Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 224 0 224 7 231 215 + 16 +0 174 0 174 5 179 221 - 41 + 41 174 -47 127 5 133 232 - 100 + 58 174 -105 69 5 74 244 - 169 + 70 152 -175 -23 5 -18 255 - 273 + 104 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Kommentar till tabell 34 Tillgängliga medel är tillräckliga för år 2012 men om Transporttjänsten ska kunna behålla den organisation som är under uppbyggnad behövs fortfarande en utökning av anslaget från år 2013 och framåt. Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Anslag 1:8 Anslaget finansierar projekt som tilldelas medel från Europeiska flyktingfonden II och III samt europeiska återvändandefonden. Anslaget används även till viss administration. Prognos över anslagsbehovet 2012-2016, anslag 1:8 Tabell 35. Anslag 1:8, behov av medel Anslag 1:8, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Prognos 31/7 år 2012 Förändring föregående prognos 156 154 -2 203 199 -4 114 111 -3 70 70 +0 1 1 +0 Kommentar till tabell 35 Endast marginella förändringar har skett för anslaget jämfört med föregående prognos. För programår 2008 och 2009 föreligger återkrav där viss osäkerhet fortfarande finns om beloppen. Det finns en problematik kring tolkning av regelverket för projekt finansierade av Europeiska flyktingfonden och Återvändandefonden. Fondförvaltningen arbetar för att lösa problemet. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 55(56) Verksamhet med tillgängliga medel 2012-2016, anslag 1:8 Tabell 36. Anslag 1:8, behov och tillgängliga medel Anslag 1:8, mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* 157 0 157 5 161 -2 11 46 34 35 182 0 182 5 187 132 -18 115 4 119 71 0 71 2 73 90 0 90 3 93 58 35 45 1 45 34 0,5 52 0,5 7 20 20 14 199 - 12 + 12 11 10 11 111 +8 +0 0,1 13 5 70 +3 +0 Europeiska flyktingfonden III 2008 Europeiska flyktingfonden III 2009 Europeiska flyktingfonden III 2010 Europeiska flyktingfonden III 2011 Europeiska flyktingfonden III 2012 Europeiska flyktingfonden III 2013 Europeiska återvändandefonden 2008 Europeiska återvändandefonden 2009 Europeiska återvändandefonden 2010 Europeiska återvändandefonden 2011 Europeiska återvändandefonden 2012 Europeiska återvändandefonden 2013 Prognos förvaltning Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år -2 -2 0,4 9 6 19 154 +7 +0 0,1 1 + 92 +0 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 Kommentar till tabell 36 Prognosen är utarbetad utan hänsyn till ett eventuellt nytt program för EU-fonder från 2014 och framåt och utgår enbart från befintligt SOLID-program. Prognosen tyder på att tillgängliga medel räcker för år 2012. För år 2013 tyder prognosen på ett ökat anslagsbehov på 12 miljoner kronor. Utgiftsområde 13, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Anslag 1:2, UO13 Migrationsverket disponerar 10 olika anslagsposter under anslaget 1:2 för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Samtliga ersättningar är förordningsstyrda. Störst påverkan på anslaget har det totala antalet kommunmottagna samt antalet mottagna barn utan vårdnadshavare. Anslagsposten som finansierar ensamkommande barn (ap. 13) är den största posten. Vid två tillfällen per år (juni och december) omförs kostnader från anslag1:2 till anslag 1:3, under utgiftsområde 8, för de kvotflyktingar som bosatts i kommunerna. Under 2012 minskar behovet av kommunmottagande jämfört med tidigare prognos men för resterande år i perioden kommer det att öka kraftigt (se avsnitt 3.2.4). Verket sänker utgiftsprognosen för schablonersättningar för år 2012 och 2013. Schablonersättningen utbetalas under två år från att personen bosatts i kommunen och sänkningen för åren är en följd av att färre väntas bosättas under år 2012. I beräkningarna är inte hänsyn tagen till en eventuell förändring av den 2-årsregel som gäller enligt förordning 2010:1122 om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Migrationsverkets prognos 2012-07-30 56(56) Tabell 37. Prognos över behov, jämförelse med februariprognosen Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 3/5 år 2012 Varav Ap. 13 BUV Prognos 31/7 år 2012 Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV 4 776 2 673 4 679 2 673 - 98 +0 5 716 3 341 5 706 3 346 - 10 +5 6 674 3 807 6 971 3 817 + 296 +9 6 741 3 904 7 446 4 012 + 704 + 108 6 728 4 013 7 679 4 228 + 952 + 216 Kommentar till tabell 37 Verket höjer prognosen för anslaget under åren 2014-2016 till följd av ökade volymer (se avsnitt XX). Beräkningarna bygger dels på faktisk mottagning från december månad år 2009 till och med december år 2011 och dels på prognos avseende asyl-, kvot- och anknytningsmottagning. För år 2013-2016 redovisas prognos inklusive indexuppräkning, där grundersättning och schablonersättning beräknas enligt makrovariabler från Hermes. Prognosen för ensamkommande barn höjs jämfört med tidigare prognos vilket ökar behovet av medel på anslaget. Enligt prognosens huvudscenario är tillgängliga medel tillräckliga för samtliga anslagsposter år 2012. Resterande år i prognosperioden bedömer Migrationsverket att anslaget behöver utökas kraftigt för att verksamheten ska kunna drivas i överensstämmelse med mål och styrande förordningar. Tabell 38. Tillgängliga medel/ behov av medel Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mkr Anvisat i 2012 års budget, inkl. TB m.m. Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos 31/7 år 2012 Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år 2012 2013 2014 2015 2016 4 675 0 4 675 468 5 143 4 679 + 464 +0 4 832 -4 4 829 483 5 312 5 706 - 394 + 394 5 423 -877 4 546 542 5 088 6 971 - 1 883 + 1 489 5 511 -2 425 3 086 551 3 637 7 446 - 3 809 + 1 926 5 511 -4 360 1 151 551 1 702 7 679 - 5 977 + 2 169 *) enligt regleringsbrev och enligt budgetprop 2011/12:1 för 2012-2015, år 2016 antas lika som år 2015 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall 2012-2016, del 1 Prognos beräknad efter behov Juliprognos 2012 Prognos nya asylsökande 2012 34 00045 000 3 1003 800 Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn Verksamhetskonsekvenser, prognos 2013 34 00045 000 3 1003 800 2014 34 00045 000 3 1003 800 Majprognos 2012 2015 34 00045 000 3 1003 800 2016 34 00045 000 3 1003 800 Asyl, huvudscenario 2012 2013 2014 28 000- 28 000- 28 00036 000 36 000 36 000 2 800- 2 800- 2 8003 500 3 500 3 500 2015 28 00036 000 2 8003 500 2016 28 00036 000 2 8003 500 Föregående huvudscenario Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Juliprognnos, alternativ beräknat på Majprognos, alternativ beräknat på Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna medel efter behov. medel efter behov. inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Utfall Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Antal nya asylsökande 29 600 38 000 41 000 41 000 41 000 41 000 34 000 33 000 33 000 33 000 33 000 Varav ensamkommande barn 2 657 3 400 3 500 3 500 3 500 3 500 3 100 3 300 3 300 3 300 3 300 Sökande inifrån landet 400 800 900 1 600 3 600 600 900 900 1 200 1 800 Inkommande asylärenden 29 600 38 400 41 800 41 900 42 600 44 600 34 600 33 900 33 900 34 200 34 800 Avgjorda asylärenden 30 404 35 800 40 800 45 000 42 400 43 600 35 200 36 200 34 300 34 100 35 000 varav OH Utfall (simulering, avrundat) 2 255 2 900 1 700 1 700 1 600 1 600 2 800 2 500 2 200 2 200 2 200 varav Dublin 2 852 5 400 4 900 4 800 5 100 5 000 5 100 4 800 4 700 4 900 5 100 varav avslag i normalprocessen 12 848 11 700 11 800 13 100 12 300 12 500 12 000 12 600 12 100 11 700 12 100 varav Bifall 9 088 11 600 19 000 21 600 19 800 21 000 11 500 12 900 12 100 12 100 12 400 (varav med tidsbegränsat tillstånd) 600 2 400 2 800 2 500 2 900 varav avskrivna inkl. övriga 3 361 4 200 3 400 3 800 3 600 3 500 3 800 3 400 3 200 3 200 3 200 Öppen balans vid årets slut 10 600 13 200 14 200 11 100 11 300 12 300 9 900 7 700 7 300 7 300 7 300 Bedömning arbetande balans 7 200 11 000 11 500 11 500 11 500 12 200 7 800 7 700 7 300 7 300 7 300 Överbalans 3 400 2 200 2 700 0 0 0 2 100 0 0 0 0 Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagandeärenden som överlämnas till Migrationsdomstol 13 900 14 600 15 100 15 000 14 800 Migrationsdomstolarna Avgjorda avlägsnandemål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut, avlägsnandemål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden 11 600 11 100 10 300 9 900 9 900 11 800 11 500 11 300 11 100 10 600 3 300 3 000 2 200 2 200 2 000 3 300 3 000 2 600 2 300 1 500 17 000 16 200 15 000 14 500 14 500 17 000 16 500 16 500 16 000 15 000 16 600 15 200 15 300 15 300 14 600 17 000 15 700 15 000 14 400 14 500 2 700 2 800 2 500 2 400 2 300 2 600 2 800 2 600 2 700 2 500 Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, avlägsnandeärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, ärenden varav avlägsnandeärenden varav verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd beviljas Prövningstillstånd nekas 10 500 10 000 9 200 8 900 8 900 11 400 11 200 10 500 10 300 10 100 10 300 10 000 9 500 9 200 9 000 1 100 1 200 1 000 1 100 1 100 110 109 102 100 98 990 1 091 898 1 000 1 002 Inskrivna i mottagningssystemet i överklagandefas, utgående balans 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 14 200 15 500 14 300 14 500 14 800 10 500 10 100 9 500 9 800 9 200 11 400 11 400 11 300 11 000 10 300 10 300 10 200 10 200 9 800 9 200 1 100 1 200 1 100 1 200 1 100 111 111 106 106 100 989 1 089 994 1 094 1 000 6 000 5 000 4 900 4 900 4 800 5 700 5 200 4 800 4 600 5 000 2012 39 400 14 400 23 100 1 900 235 36 835 2013 40 600 14 400 24 200 2 000 235 39 255 2013 31 700 11 800 18 300 1 600 235 32 490 2014 30 900 11 300 18 000 1 600 235 30 252 2015 31 000 11 200 18 200 1 600 235 29 893 2016 31 000 11 200 18 100 1 700 235 29 984 Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser Genomsnittligt antal inskrivna 2011 36 700 14 100 20 900 1 700 235 35 019 2014 40 900 13 200 26 000 1 700 235 40 051 2015 41 700 13 000 26 600 2 100 235 40 156 2016 44 600 13 400 29 000 2 200 235 42 495 2012 35 400 13 400 20 400 1 600 235 34 945 Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga, ej klara för återvändande varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen 2011 2012 2013 2014 36 700 39 400 40 600 40 900 10 600 13 100 14 100 11 000 3 100 2 800 1 900 2 500 3 200 4 600 6 500 9 100 8 300 6 000 5 000 4 900 4 300 4 900 4 700 5 000 7 200 8 000 8 400 8 400 2015 41 700 10 800 2 300 10 100 4 900 4 900 8 700 2016 44 600 11 600 2 300 12 200 4 800 5 000 8 700 2012 2013 2014 2015 2016 35 400 31 700 30 900 31 000 31 000 9 900 7 700 7 300 7 300 7 300 2 900 2 500 2 900 2 600 2 500 3 700 3 300 3 300 3 000 3 000 5 700 5 200 4 800 4 500 5 000 5 100 5 100 4 600 5 200 4 800 8 100 8 200 8 000 8 400 8 500 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall 2012-2016, del 2 Prognos beräknad efter behov Verksamhetskonsekvenser, prognos Asyl, huvudscenario Föregående, huvudscenario Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Juliprognnos, alternativ beräknat på Majprognos, alternativ beräknat på Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna medel efter behov. medel efter behov. inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Nya aktiva återvändandeärenden asyl 22 300 19 600 18 500 18 600 18 400 22 200 20 100 18 400 18 700 18 100 Självmant återvändande med verkets hjälp 9 700 8 000 6 900 7 200 6 900 9 800 8 400 7 800 7 300 7 600 Spårbyte 300 600 600 600 600 500 700 600 600 500 Överlämnade polisen, tvång 4 500 4 200 4 000 4 000 3 900 4 600 4 300 4 000 3 900 3 900 Överlämnade polis, avviken (efterlyst) 6 700 6 300 6 100 6 200 6 100 6 600 6 200 5 700 5 800 5 800 Avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. 500 700 600 700 800 700 700 700 600 600 Utgående balans. Inskrivna med aktiva återvändandeärenden 4 900 4 700 5 000 4 900 5 000 5 100 5 100 4 600 5 200 4 800 Återvändande polisen Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antalet inskrivna med verkställighetsärende hos polisen Inskrivna, Ingående balans som är polisärenden Nya överlämnade ärenden, tvång Genomförda verkställigheter (inskrivna) Avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans 2012 2013 2014 2015 2016 11 200 10 500 10 100 10 200 10 000 6 700 6 300 6 100 6 200 6 100 4 500 4 200 4 000 4 000 3 900 7 200 4 500 2 400 1 300 8 000 8 000 4 200 2 400 1 400 8 400 8 400 4 000 2 500 1 500 8 400 8 400 4 000 2 600 1 100 8 700 8 700 3 900 2 700 1 200 8 700 2012 2013 2014 2015 2016 11 200 10 500 9 700 9 700 9 700 6 600 6 200 5 700 5 800 5 800 4 600 4 300 4 000 3 900 3 900 7 200 4 600 2 500 1 200 8 100 8 100 4 300 2 700 1 500 8 200 8 200 4 000 2 800 1 400 8 000 8 000 3 900 2 900 600 8 400 8 400 3 900 3 000 800 8 500 Utresa med tvång, Kriminalvårdens transporttjänst Totalt utresta med tvång, TPT Varav polisärenden varav asylärenden varav efterlysta varav inskrivna i mottagningssystemet 2012 2013 2014 2015 2016 3 850 3 950 4 150 4 350 4 550 450 450 450 450 450 3 400 3 500 3 700 3 900 4 100 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 2 400 2 400 2 500 2 600 2 700 2012 2013 2014 2015 2016 3 850 3 950 4 150 4 350 4 550 450 450 450 450 450 3 400 3 500 3 700 3 900 4 100 900 800 900 1 000 1 100 2 500 2 700 2 800 2 900 3 000 Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT 2012 2013 2014 2015 2016 12 600 11 700 11 700 11 700 11 700 12 800 11 700 11 700 11 700 11 700 2012 2013 2014 2015 2016 12 735 11 600 11 600 11 600 11 600 12 975 11 600 11 600 11 600 11 600 Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut1 Varav kommunbosatt 2012 2013 2014 2015 2016 35 700 40 600 41 600 41 400 39 800 12 200 18 900 20 800 20 300 19 300 2012 2013 2014 2015 2016 35 900 37 600 34 700 34 100 34 800 12 600 15 100 13 700 14 000 13 900 varav annat uppehållstillstånd 2 varav utrest självmant återvändande efter ett avslagsbeslut varav återvändande med tvång varav övrigt, avskrivna avvikna, utresta vid slutet av året 3 300 9 700 2 400 600 7 900 2 400 600 6 900 2 500 600 7 200 2 600 600 6 900 2 700 11 100 10 800 10 800 10 700 10 300 500 9 800 2 500 700 8 400 2 700 600 7 800 2 800 600 7 300 2 900 600 7 600 3 000 10 500 10 700 9 800 9 300 9 700 1) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avser i huvudsak arbetstillstånd efter initialt avslag i asylprocessen. 3) En avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl Nya uppehållstillstånd, asyl Vidarebosättning 2012 2013 2014 2015 2016 14 100 21 000 23 600 21 700 23 000 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 2012 2013 2014 2015 2016 13 400 14 700 13 800 13 800 14 000 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 Kommunmottagande, asyl och bosättning Med asyltillstånd från Migrationsverkets asylmottagningssystem varav från ABO varav från EBO varav ensamkommande barn och ungdomar Kvotflyktingar Direktinresta anknytningar Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd Inskrivna med uppehållstillstånd i mottagningssystemet, slutet av året Prognos kommunplatser 2012 14 000 6 700 5 000 2 300 1 900 5 200 21 100 4 600 19 700 2012 13 400 6 400 4 500 2 500 1 900 7 500 22 800 3 800 22 000 2013 21 000 10 700 7 900 2 400 1 900 15 500 38 400 6 500 36 400 2014 23 600 12 000 9 100 2 500 1 900 10 500 36 000 9 100 33 300 2015 21 600 11 000 8 200 2 400 1 900 9 500 33 000 10 100 32 300 2016 21 600 11 000 8 200 2 400 1 900 9 500 33 000 12 200 33 000 2013 14 700 7 700 5 000 2 000 1 900 17 000 33 600 3 300 34 100 2014 13 800 6 900 4 600 2 300 1 900 8 500 26 100 3 300 26 100 2015 13 800 7 100 2 200 2 200 1 900 9 500 25 200 3 100 25 400 2016 14 000 7 100 4 700 2 200 1 900 9 500 25 400 3 200 25 300 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 2 Arbete, besök, bosättning och medborgarskap Prognos beräknad efter behov Arbete, besök och bosättning Antal inkomna ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass 2011 Antal avgjorda ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass Ärendebalans UB Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass Medborgarskap 12 545 8 583 6 988 13 982 4 228 319 91 4 098 2011 Arbete, besök och bosättning, aktuell prognos Arbete, besök och bosättning, föregående prognos Juliprognos Majprognos 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 57 900 23 500 33 000 50 700 25 500 11 000 9 000 31500 48 500 21 000 33 000 50 300 20 000 11 000 5 000 26000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 58 900 23 500 33 000 50 700 25 000 11 000 5 000 32500 48 500 21 000 33 000 50 300 20 000 11 000 5 000 26000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 50 000 23 000 36 000 56 000 25 000 11 000 9 000 20 600 56 300 21 000 34 000 54 500 21 000 11 000 5 000 28 900 44 500 23 500 33 000 50 000 22 000 11 000 5 000 23 500 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 20 000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19 000 52 900 23 000 36 000 56 000 25 000 11 000 5 000 23500 56 300 21 000 34 000 54 500 21 000 11 000 5 000 28900 44 500 23 500 33 000 50 000 22 000 11 000 5 000 23500 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 20000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 20 445 9 083 3 988 8 682 4 728 319 91 14 998 12 645 9 083 2 988 4 482 3 728 319 91 12 098 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 7 598 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 6 598 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 6 598 18 545 9 083 3 988 8 682 4 228 319 91 13 098 10 745 9 083 2 988 4 482 3 228 319 91 10 198 9 245 6 583 2 988 3 482 2 228 319 91 5 698 9 245 6 583 2 988 3 482 2 228 319 91 4 698 9 245 6 583 2 988 3 482 2 228 319 91 4 698 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Antal inkomna ärenden Medborgarskapsprövning 38500 40000 40000 40000 40000 38500 40000 40000 40000 40000 Antal avgjorda ärenden Medborgarskapsprövning 41000 43000 40000 40000 40000 41000 43000 40000 40000 40000 15 383 12 383 12 383 12 383 12 383 15 383 12 383 12 383 12 383 12 383 Ärendebalans UB Medborgarskapsprövning 17 883 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 3 Utgiftsutfall på anslag inom utgiftsområde 8 och 13* Anslag 2010 2011 2012 1:1 Migrationsverket 2 166 322 2 301 154 1 266 181 Ap 1 Migrationsverket 2 166 322 2 301 154 1 266 181 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 3 480 003 3 727 490 2 019 753 Ap 2 Ersättningar till asylsökande mfl 3 113 338 3 271 805 1 708 978 Ap 3 Bostäder för asylsökande 366 664 455 685 310 775 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 324 418 386 704 154 628 2 735 4 425 272 Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning mm Ap 7 Resor vid vidarebosättning mm Ap 8 Anhörigresor 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 132 285 74 304 898 365 180 146 224 14 862 15 454 7 168 1 791 1 360 889 454 000 460 355 250 191 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 131 061 130 421 81 899 AP 1 Offentligt biträde m.m 119 781 118 916 74 599 11 280 11 505 7 300 AP 2 Tolk m.m. 1:6 offentligt biträde för utlänningsärenden 176 369 213 204 107 949 Ap 2 Migrationsverket 176 369 213 204 107 949 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 236 514 239 061 133 471 63 514 46 307 23 869 Ap 2 Kriminalvården 173 000 192 754 109 603 1:8 Från Eu-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 114 175 105 618 35 586 4 515 543 4 139 525 1 994 378 78 660 10 480 4 790 59 867 238 936 Ap 1 Migrationsverket 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (f d 10:3), Utg omr 13 Ap 1 Extra ersättning 2010 Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 10 Grundersättning Ap 11 Schablonersättning 183 717 31 782 151 956 71 790 112 200 2 869 721 -4 511 494 210 Ap 12 Särskilda kostnader ä/s/f 105 621 52 902 6 931 Ap 13 Särskilda kostnader barn 976 172 153 982 1 018 080 Ap 14 Extraordinära kostnader 102 974 1 953 357 5 578 Ap 15 Sjukvårdsersättning 173 079 104 076 80 062 57 360 1 553 865 1 810 11 598 405 11 703 531 6 044 036 Ap 16 Extra ersättning 2007-2009 Totalt *Prognosen inkluderar inte delar till Regeringskansliets, regeringens eller Kammarkollegiets disposition. 1 030 Ap 5 Återvandringsbidrag 121 000 751 000 233 000 2 748 959 Ap 10 Grundersättning Ap 11 Schablonersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn 40 000 20 000 22 000 17 500 11 000 1:1, Behålla en utökad förvarskapacitet 1:1, IT-stöd till utlandsmyndigheterna 1:1, Migrationsattachéer 1:7, Särskilda insatser för underlätta återvändande Villkor 2012 13 533 456 6 000 335 000 1:1, Förstärkning av återvändandearbetet Finansiella villkor *) Inklusive överföringsbelopp samt anslagskredit TOTALT Ap 16 Extra ersättning 2007-2009 Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård 60 000 115 000 Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader 748 000 25 000 Ap 2 Ny schablonersättning Ap 1 Extra ersättning för mottagna 2010 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 5 142 959 0 Återvändandefonden ANSLAG INOM POLITIKOMRÅDET INTEGRATION (belopp i tkr) 0 Fondenhet m m 161 251 161 251 ERF III 60 218 Ap 1 Migrationsverket 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande 290 938 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 230 720 241 305 p 2 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvårdsstyrelsen 241 305 0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 0 Ap. 2 Utgifter för tolk m.m. 158 800 Ap.1 Utgfiter offentligt biträde m.m. 535 080 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 4 841 16 635 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Ap 8 Anhörigresor Ap 7 Resor vid vidarebosättning mm 386 703 5 459 Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 6 Vidarebosättning mm 414 668 Ap 2, Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting 610 354 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 4 031 468 3 421 115 Ap 1 Migrationsverket Ap 3, Bostäder för asylsökande 2 556 987 2 556 987 1:1 Migrationsverket Anslag 13 203 778 2 780 233 200 60 000 2 673 000 200 000 685 005 121 000 79 307 599 629 25 000 4 678 921 11 661 18 720 123 747 154 128 215 000 58 250 273 250 255 000 255 000 13 000 142 000 155 000 510 000 3 000 16 150 375 440 1 000 5 300 400 890 694 699 3 480 787 4 175 486 2 601 102 2 601 102 2012 14 996 343 263 640 60 000 3 346 200 204 220 122 375 134 055 1 570 550 5 000 5 706 039 47 071 14 245 137 970 199 287 220 600 50 600 271 200 285 000 285 000 13 000 139 000 152 000 561 000 5 500 16 150 380 696 1 000 5 300 408 646 762 906 3 847 261 4 610 168 2 803 003 2 803 003 2013 16 170 048 293 978 60 000 3 816 550 232 088 124 300 128 350 2 315 284 0 6 970 549 21 031 10 500 79 499 111 029 232 300 45 650 277 950 310 000 310 000 12 000 138 000 150 000 548 000 4 500 16 150 387 266 1 000 5 300 414 216 608 538 3 977 720 4 586 259 2 802 045 2 802 045 2014 Prognos efter behov, huvudscenario Tillgängliga medel 2012* 16 634 754 329 410 60 000 4 012 040 266 062 126 225 123 892 2 527 875 0 7 445 503 13 000 5 000 52 023 70 023 243 700 47 000 290 700 295 000 295 000 12 000 133 000 145 000 555 000 4 500 16 150 396 390 1 000 5 300 423 340 631 636 4 004 632 4 636 268 2 773 920 2 773 920 2015 17 175 854 338 270 60 000 4 228 380 295 987 129 250 127 301 2 500 279 0 7 679 467 50 0 500 550 255 300 45 650 300 950 300 000 300 000 12 000 133 000 145 000 560 000 4 500 16 150 407 052 1 000 5 300 434 002 680 870 4 193 447 4 874 317 2 881 568 2 881 568 2016 13 098 957 3 700 233 200 60 000 2 673 000 200 000 701 552 121 000 85 577 673 393 25 000 4 776 423 11 661 18 720 125 216 155 597 215 000 58 700 273 700 250 000 250 000 13 000 142 000 155 000 510 000 3 700 16 150 375 440 1 000 5 300 401 590 614 699 3 414 601 4 029 300 2 547 347 2 547 347 2012 13 790 823 259 200 60 000 3 341 250 203 918 122 650 127 341 1 597 077 5 000 5 716 436 51 228 14 245 137 450 202 923 220 600 52 400 273 000 260 000 260 000 13 000 139 000 152 000 561 000 5 500 16 150 375 440 1 000 5 300 403 390 433 992 3 185 012 3 619 004 2 603 070 2 603 070 2013 14 382 227 273 714 60 000 3 807 300 227 409 124 300 105 065 2 076 638 0 6 674 426 24 543 10 500 79 219 114 262 232 300 49 700 282 000 245 000 245 000 13 000 142 000 155 000 548 000 4 500 16 150 375 440 1 000 5 300 402 390 405 952 3 157 662 3 563 614 2 397 535 2 397 535 2014 14 361 501 292 263 60 000 3 903 870 245 311 125 950 99 884 2 013 780 0 6 741 058 13 000 5 000 52 023 70 023 243 700 47 450 291 150 245 000 245 000 13 000 137 000 150 000 555 000 4 500 16 150 375 440 1 000 5 300 402 390 407 242 3 106 599 3 513 840 2 393 040 2 393 040 2015 14 387 852 305 829 60 000 4 012 650 259 196 129 250 100 637 1 860 354 0 6 727 915 50 0 500 550 255 300 48 800 304 100 250 000 250 000 13 000 137 000 150 000 560 000 4 500 16 150 375 440 1 000 5 300 402 390 408 545 3 171 941 3 580 486 2 412 411 2 412 411 2016 Föregående prognos efter behov, huvudscenario -104 820 920 0 0 0 0 16 548 0 6 270 73 765 0 97 502 0 0 1 469 1 469 0 450 450 -5 000 -5 000 0 0 0 0 700 0 0 0 0 700 -80 000 -66 186 -146 186 -53 755 -53 755 2012 Skillnad -1 205 520 0 -4 440 0 -4 950 -302 0 275 -6 713 26 527 0 10 397 4 156 0 -520 3 636 0 1 800 1 800 -25 000 -25 000 0 0 0 0 0 0 -5 256 0 0 -5 256 -328 914 -662 249 -991 163 -199 934 -199 934 2013 -1 787 821 0 -20 264 0 -9 250 -4 679 0 0 -23 285 -238 646 0 -296 123 3 513 0 -280 3 233 0 4 050 4 050 -65 000 -65 000 1 000 4 000 5 000 0 0 0 -11 826 0 0 -11 826 -202 587 -820 058 -1 022 645 -404 509 -404 509 2014 -2 273 253 0 -37 147 0 -108 170 -20 751 0 -275 -24 008 -514 095 0 -704 446 0 0 0 0 0 450 450 -50 000 -50 000 1 000 4 000 5 000 0 0 0 -20 950 0 0 -20 950 -224 395 -898 033 -1 122 428 -380 880 -380 880 2015 -2 788 002 0 -32 441 0 -215 730 -36 791 0 0 -26 664 -639 925 0 -951 552 0 0 0 0 0 3 150 3 150 -50 000 -50 000 1 000 4 000 5 000 0 0 0 -31 612 0 0 -31 612 -272 326 -1 021 506 -1 293 832 -469 156 -469 156 2016 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 4 Anslag inom politikområdet Migration (belopp i tkr), prognos beräknad efter behov Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 5A Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall 2012-2016, del 1 Prognos med tillgängliga medel Prognos nya asylsökande Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn Verksamhetskonsekvenser, prognos Prognos, tillgängliga medel Prognos efter behov 2012 34 00045 000 3 1003 800 2012 34 00045 000 3 1003 800 2013 34 00045 000 3 1003 800 2014 34 00045 000 3 1003 800 2015 34 00045 000 3 1003 800 2016 34 00045 000 3 1003 800 Asyl, huvudscenario juli 2013 34 00045 000 3 1003 800 2014 34 00045 000 3 1003 800 2015 34 00045 000 3 1003 800 2016 34 00045 000 3 1003 800 Asyl, huvudscenario juli Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Juliprognnos, alternativ beräknat på Juliprognnos, alternativ beräknat på Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna tillgängliga medel medel efter behov. Se bilaga 1. inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Utfall Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Antal nya asylsökande 29 600 38 000 41 000 41 000 41 000 41 000 38 000 41 000 41 000 41 000 41 000 Varav ensamkommande barn 2 657 3 400 3 500 3 500 3 500 3 500 3 400 3 500 3 500 3 500 3 500 Sökande inifrån landet 400 800 900 1 500 3 000 400 800 900 1 600 3 600 Inkommande asylärenden 29 600 38 400 41 800 41 900 42 500 44 000 38 400 41 800 41 900 42 600 44 600 Avgjorda asylärenden 30 404 35 800 29 300 25 400 25 800 12 600 35 800 40 800 45 000 42 400 43 600 varav OH Utfall (simulering, avrundat) 2 255 2 900 1 200 800 1 000 300 2 900 1 700 1 700 1 600 1 600 varav Dublin 2 852 5 400 4 100 5 500 4 500 3 800 5 400 4 900 4 800 5 100 5 000 varav avslag i normalprocessen 12 848 11 700 8 100 6 200 6 500 2 600 11 700 11 800 13 100 12 300 12 500 varav Bifall 9 088 11 600 13 400 10 600 11 600 4 700 11 600 19 000 21 600 19 800 21 000 (varav med tidsbegränsat tillstånd) 600 1 700 1 200 1 400 500 600 2 400 2 800 2 500 2 900 varav avskrivna inkl. övriga 3 361 4 200 2 500 2 300 2 200 1 200 4 200 3 400 3 800 3 600 3 500 Öppen balans vid årets slut 10 600 13 200 25 700 42 200 58 900 90 300 13 200 14 200 11 100 11 300 12 300 Bedömning arbetande balans 7 200 11 000 11 500 11 500 11 500 12 200 11 000 11 500 11 500 11 500 12 200 Överbalans 3 400 2 200 14 200 30 700 47 400 78 100 2 200 2 700 0 0 0 Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagandeärenden som överlämnas till Migrationsdomstol 13 900 10 800 Migrationsdomstolarna Avgjorda avlägsnandemål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut, avlägsnandemål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden 11 600 3 300 17 000 16 600 13 800 2 700 2 800 Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, avlägsnandeärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, ärenden varav avlägsnandeärenden varav verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd beviljas Prövningstillstånd nekas 10 500 11 400 10 300 1 100 110 990 0 0 0 0 6 000 2 000 1 600 1 700 400 6 000 5 000 4 900 4 900 4 800 2012 39 400 14 400 23 100 1 900 235 36 835 2013 43 900 16 200 25 400 2 300 235 40 454 2014 56 000 21 100 32 300 2 600 235 49 440 2015 72 000 27 100 41 300 3 600 235 64 023 2016 95 900 36 400 54 100 5 400 235 83 200 2012 39 400 14 400 23 100 1 900 235 36 835 2013 40 600 14 400 24 200 2 000 235 39 255 2014 40 900 13 200 26 000 1 700 235 40 051 2015 41 700 13 000 26 600 2 100 235 40 156 2016 44 600 13 400 29 000 2 200 235 42 495 2012 2013 2014 39 400 40 600 40 900 13 100 14 100 11 000 2 800 1 900 2 500 4 600 6 500 9 100 6 000 5 000 4 900 4 900 4 700 5 000 8 000 8 400 8 400 2015 41 700 10 800 2 300 10 100 4 900 4 900 8 700 2016 44 600 11 600 2 300 12 200 4 800 5 000 8 700 Inskrivna i mottagningssystemet i överklagandefas, utgående balans 2012 2013 2014 2015 8 500 8 800 1 700 2016 2012 8 300 4 900 8 300 1 400 11 600 3 300 17 000 6 000 16 600 1 100 2 700 Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser Genomsnittligt antal inskrivna 2011 36 700 14 100 20 900 1 700 235 35 019 Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga, ej klara för återvändande varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen 2011 2012 2013 2014 2015 2016 36 700 39 400 43 900 56 000 72 000 95 900 10 600 13 100 25 600 42 100 58 300 87 700 3 100 2 800 1 000 600 700 800 3 200 4 600 3 100 1 600 1 700 200 8 300 6 000 2 000 1 600 1 700 400 4 300 4 900 4 000 3 000 3 000 2 200 7 200 8 000 8 200 7 100 6 600 5 400 2013 2014 2015 2016 13 900 14 600 15 100 15 000 14 800 11 100 10 300 9 900 9 900 3 000 2 200 2 200 2 000 16 200 15 000 14 500 14 500 15 200 15 300 15 300 14 600 2 800 2 500 2 400 2 300 10 500 10 000 9 200 8 900 8 900 11 400 11 200 10 500 10 300 10 100 10 300 10 000 9 500 9 200 9 000 1 100 1 200 1 000 1 100 1 100 110 109 102 100 98 990 1 091 898 1 000 1 002 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 5A Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall 2012-2016, del 2 Prognos med tillgängliga medel Verksamhetskonsekvenser, prognos Asyl, huvudscenario Asyl, huvudscenario Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Juliprognnos, alternativ beräknat på Juliprognnos, alternativ beräknat på Osäkerheten ökar med tiden och från och tredje året är beräkningarna tillgängliga medel medel efter behov. Se bilaga 1. inte betrakta som prognos utan som räkneexempel. Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Nya aktiva återvändandeärenden asyl 22 300 18 300 12 900 11 500 8 800 22 300 19 600 18 500 18 600 18 400 Självmant återvändande med verkets hjälp 9 700 7 900 5 400 4 400 3 500 9 700 8 000 6 900 7 200 6 900 Spårbyte 300 700 500 300 300 300 600 600 600 600 Överlämnade polisen, tvång 4 500 4 000 2 900 2 300 1 900 4 500 4 200 4 000 4 000 3 900 Överlämnade polis, avviken (efterlyst) 6 700 6 000 4 800 4 200 3 600 6 700 6 300 6 100 6 200 6 100 Avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. 500 600 300 300 300 500 700 600 700 800 Utgående balans. Inskrivna med aktiva återvändandeärenden 4 900 4 000 3 000 3 000 2 200 4 900 4 700 5 000 4 900 5 000 Återvändande polisen Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antalet inskrivna med verkställighetsärende hos polisen Inskrivna, Ingående balans som är polisärenden Nya överlämnade ärenden, tvång Genomförda verkställigheter (inskrivna) Avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans 2012 2013 2014 2015 2016 11 200 10 000 7 700 6 500 5 500 6 700 6 000 4 800 4 200 3 600 4 500 4 000 2 900 2 300 1 900 7 200 4 500 2 400 1 300 8 000 8 000 4 000 2 400 1 400 8 200 8 200 2 900 2 500 1 500 7 100 7 100 2 300 2 600 200 6 600 6 600 1 900 2 700 400 5 400 2012 2013 2014 2015 2016 11 200 10 500 10 100 10 200 10 000 6 700 6 300 6 100 6 200 6 100 4 500 4 200 4 000 4 000 3 900 7 200 4 500 2 400 1 300 8 000 8 000 4 200 2 400 1 400 8 400 8 400 4 000 2 500 1 500 8 400 8 400 4 000 2 600 1 100 8 700 8 700 3 900 2 700 1 200 8 700 Utresa med tvång, Kriminalvårdens transporttjänst Totalt utresta med tvång, TPT Varav polisärenden varav asylärenden varav efterlysta varav inskrivna i mottagningssystemet 2012 2013 2014 2015 2016 3 850 3 950 4 150 4 350 4 550 450 450 450 450 450 3 400 3 500 3 700 3 900 4 100 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 2 400 2 400 2 500 2 600 2 700 2012 2013 2014 2015 2016 3 850 3 950 4 150 4 350 4 550 450 450 450 450 450 3 400 3 500 3 700 3 900 4 100 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 2 400 2 400 2 500 2 600 2 700 Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT 2012 2013 2014 2015 2016 12 600 11 300 11 300 11 300 11 300 12 600 11 300 11 300 11 300 11 300 2012 2013 2014 2015 2016 12 600 11 700 11 700 11 700 11 700 12 800 11 700 11 700 11 700 11 700 Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut1 Varav kommunbosatt 2012 2013 2014 2015 2016 35 700 37 300 29 800 26 100 18 800 12 200 16 300 13 000 12 500 6 800 2012 2013 2014 2015 2016 35 700 40 600 41 600 41 400 39 800 12 200 18 900 20 800 20 300 19 300 varav annat uppehållstillstånd 2 varav utrest självmant återvändande efter ett avslagsbeslut varav återvändande med tvång 700 7 800 2 400 500 5 400 2 500 300 4 400 2 600 300 3 500 2 700 11 100 10 100 8 400 6 300 5 500 11 100 10 800 10 800 10 700 10 300 Nya uppehållstillstånd, asyl Nya uppehållstillstånd, asyl Vidarebosättning 2012 2013 2014 2015 2016 14 100 15 000 11 600 12 700 5 500 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 2012 2013 2014 2015 2016 14 100 21 000 23 600 21 700 23 000 1 900 1 900 1 900 1 900 1 900 Kommunmottagande, asyl och bosättning Med asyltillstånd från Migrationsverkets asylmottagningssystem varav från ABO varav från EBO varav ensamkommande barn och ungdomar Kvotflyktingar Direktinresta anknytningar Summa nya asyltillstånd och inresta med tillstånd Inskrivna med uppehållstillstånd i mottagningssystemet, slutet av året Prognos kommunplatser 2012 14 000 6 700 5 000 2 300 1 900 5 200 21 100 4 600 19 700 2012 14 000 6 700 5 000 2 300 1 900 5 200 21 100 4 600 19 700 varav övrigt, avskrivna avvikna, utresta vid slutet av året 3 300 9 700 2 400 300 9 700 2 400 600 7 900 2 400 600 6 900 2 500 600 7 200 2 600 600 6 900 2 700 1) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avser i huvudsak arbetstillstånd efter initialt avslag i asylprocessen. 3) En avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. 2013 15 000 7 400 5 400 2 200 1 900 15 500 32 400 3 100 36 400 2014 11 600 5 600 4 200 1 800 1 900 10 500 24 000 1 600 33 300 2015 2016 12 600 5 500 6 200 2 700 4 500 1 900 1 900 900 1 900 1 900 9 500 9 500 24 000 16 900 1 700 200 32 300 33 000 2013 21 000 10 700 7 900 2 400 1 900 15 500 38 400 6 500 36 400 2014 23 600 12 000 9 100 2 500 1 900 10 500 36 000 9 100 33 300 2015 21 600 11 000 8 200 2 400 1 900 9 500 33 000 10 100 32 300 2016 21 600 11 000 8 200 2 400 1 900 9 500 33 000 12 200 33 000 Migrationsverkets prognos 2012-07-30 Bilaga Bilaga 5B Arbete, besök, bosättning och medborgarskap Prognos med tillgängliga medel Arbete, besök och bosättning Antal inkomna ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass 2011 Antal avgjorda ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass Ärendebalans UB Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Studerande Besök Visering Pass Medborgarskap 12 545 8 583 6 988 13 982 4 228 319 91 4 098 2011 Arbete, besök och bosättning, aktuell prognos Arbete, besök och bosättning, tillgängliga medel Juliprognos, alternativ beräknat på tillgängliga medel Juliprognos, alternativ beräknat på medel efter behov 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 57 900 23 500 33 000 50 700 25 500 11 000 9 000 31500 48 500 21 000 33 000 50 300 20 000 11 000 5 000 26000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 57 900 23 500 33 000 50 700 25 500 11 000 9 000 31500 48 500 21 000 33 000 50 300 20 000 11 000 5 000 26000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19000 50 000 23 000 36 000 56 000 25 000 11 000 9 000 20 600 26 500 14 000 33 000 41 000 16 500 11 000 5 000 18 500 26 500 14 000 33 000 41 000 16 500 11 000 5 000 18 500 26 500 14 000 33 000 41 000 16 500 11 000 5 000 18 500 26 500 14 000 33 000 41 000 16 500 11 000 5 000 18 500 50 000 23 000 36 000 56 000 25 000 11 000 9 000 20 600 56 300 21 000 34 000 54 500 21 000 11 000 5 000 28 900 44 500 23 500 33 000 50 000 22 000 11 000 5 000 23 500 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 20 000 43 000 21 000 33 000 49 000 21 000 11 000 5 000 19 000 20 445 9 083 3 988 8 682 4 728 319 91 14 998 42 445 16 083 3 988 17 982 8 228 319 91 22 498 58 945 23 083 3 988 25 982 12 728 319 91 22 998 75 445 30 083 3 988 33 982 17 228 319 91 23 498 91 945 37 083 3 988 41 982 21 728 319 91 23 998 20 445 9 083 3 988 8 682 4 728 319 91 14 998 12 645 9 083 2 988 4 482 3 728 319 91 12 098 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 7 598 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 6 598 11 145 6 583 2 988 3 482 2 728 319 91 6 598 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 Antal inkomna ärenden Medborgarskapsprövning 38500 40000 40000 40000 40000 38500 40000 40000 40000 40000 Antal avgjorda ärenden Medborgarskapsprövning 41000 23000 23000 23000 23000 41000 43000 40000 40000 40000 15 383 32 383 49 383 66 383 83 383 15 383 12 383 12 383 12 383 12 383 Ärendebalans UB Medborgarskapsprövning 17 883 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Bilaga 6 a. Antal ansökningar som lämnas vid utlandsmyndigheterna – utfall och prognos Tabell a1 visar på utfallet för januari-juni 2012 av inkomna ansökningar till utlandsmyndigheterna. Prognosen för inkomna ansökningar som lämnas vid utlandsmyndigheterna specificeras utifrån ansökningssätt – elektronisk ansökan eller pappersansökan. Även när sökande söker elektroniskt kommer det att krävas resursinsatser av utlandsmyndigheterna (UM), i form av kompletteringar och utredningar, se tabell a 2 och tabellens förklarande fotnoter. Jämfört med föregående prognos har bedömningen för inkomna anknytningsansökningar till Utlandsmyndigheterna korrigerats ned. Det minskade antalet kan förklaras av att cirka 15 procent av alla anknytningsansökningar kommer in direkt till Migrationsverket. Prognosen för viseringar ligger kvar på samma antal som i verkets senaste lämnade prognos. Tabell a 1 Utfall inkomna ärenden till Utlandsmyndigheterna jan – juni 2012 Utfall tom juni 2012 inkomna ärenden till Utlandsmyndigheterna Totalt antal inkomna UAT/UT varav Anknytningsärenden Gäststuderande Arbetstillstånd Övriga Visum jan - juni 2012 29 424 15 854 3 847 8 615 1 108 110 871 Sida 1 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Tabell a 2. Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna – totalt samt uppdelat elektronisk ansökan samt pappersansökan Uppdaterade värden för anknytningsärenden jämfört med majprognosen. Prognosen innehåller i denna prognos en nedräkning med 15 procent av ärendena som kommer in direkt till Migrationsverket. Utlandsmyndighetens andel 2012 baseras på 57 900 – 2300 (återförvisade) =55 600*85 procent. Prognos inkomna uppehållstillstånd samt viseringar till Utlandsmyndigheterna - Elektroniska ansökningar samt pappersansökningar Totalt antal inkomna UAT/UT varav 1) Anknytningsärenden 2) Gäststuderande 3) Arbetstillstånd Visum 4) Varav pappersansökningar varav Anknytningsärenden 2) Gäststuderande 3) 4) Arbetstillstånd Varav elektroniska ansökningar varav Anknytningsärenden 2) Gäststuderande Arbetstillstånd 3) 4) 2012 2013 2014 2015 2016 68 050 60 300 55 300 55 300 55 300 47 250 41 200 36 500 36 500 36 500 7 500 8 000 8 000 8 000 8 000 13 300 11 100 10 800 10 800 10 800 230 000 240 000 240 000 250 000 250 000 32 075 21 700 20 000 20 000 20 000 23 625 14 400 12 800 12 800 12 800 3 750 4 000 4 000 4 000 4 000 4 700 3 300 3 200 3 200 3 200 35 975 38 600 35 300 35 300 35 300 23 625 26 800 23 700 23 700 23 700 3 750 4 000 4 000 4 000 4 000 8 600 7 800 7 600 7 600 7 600 1)Totalt: Det totala antalet inkomna utgörs av alla elektroniska ansökningar samt pappersansökningar som lämnas in till UM. Ansökningar inifrån pappersansökningar direkt till Migrationsverket i anknytnings- och arbetstillståndsärenden ingår inte den totala siffran. 2) Anknytningsärenden: 15 procent av ansökningarna lämnas direkt in till Migrationsverket Under år 2012 bedöms i genomsnitt 50 procent av ansökningarna göras elektroniskt, under åren 2013-2016 ökar andelen till 65 procent. För e-ansökningar försvinner vissa arbetsuppgifter för UM (ex. ta emot ansökan, registrera och skicka ansökan till verket). Utredningar, kompletteringar samt upptagande av biometri kommer UM fortfarande att behöva göra. 3) Gäststuderande: 50 procent elektroniska ansökningar från och med 2012 och framåt. 4) Arbetstillstånd: 65 procent av de som söker utifrån bedöms göra det elektroniskt år 2012 och åren 2013-2016 bedöms andelen elektroniska ansökningar att uppgå till 70 procent. Sida 2 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Tabell a 3. Prognos över tillkommande inkomna UAT/UT för anknytning (med anledning av Migrationsöverdomstolens dom) – total effekt samt elektronisk och pappersansökan Prognos inkomna uppehållstillstånd för anknytning ( med anledning av Migraitonsöverdomstolens dom) total effekt samt elektronisk och 2012 2013 2014 2015 2016 pappersansökan 5) Anknytningsärenden total effekt 20 000 12 500 7 000 7 000 7 000 varav Pappersansökan 15 000 8 100 3 500 3 500 3 500 Elektronisk ansökan 5 000 4 400 3 500 3 500 3 500 5) Anknytningsärenden: Under år 2012 bedöms i genomsnitt 25 procent av ansökningarna med anledning av Migrationsöverdomstolens dom göras elektroniskt, under 2012. Under 2013 bedöms i genomsnitt 35 procent av dessa ansökningar göras elektroniskt. Under åren 2014-2016 bedömer verket att andelen ökar till 50 procent För e-ansökningar försvinner vissa arbetsuppgifter för UM (ex. ta emot ansökan, registrera och skicka ansökan till verket). Utredningar, kompletteringar samt upptagande av biometri kommer UM fortfarande att behöva göra. Sida 3 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Bilaga 5b Analysmatriser – nyckelfaktorer för viktigaste asylsökandegrupper Analysmatris – Syrien/Mellanöstern Faktorer som talar för fler asylsökande till Sverige Faktorer som talar mot fler asylsökande till Sverige Konflikten i Syrien har eskalerat ytterligare till en ny grad och klassas av FN som inre väpnad konflikt med sekteristiska inslag. FN:s försök att få stopp på konflikten har ännu inte lyckats. FN:s säkerhetsråd fortfarande oenig vilket försvårar insatserna. Regimen kontrollerar fortfarande landets territorium och har ytterligare ökat kontrollerna vid gränsen mot Jordanien. Mycket kraftig ökning av antalet syriska flyktingar i regionen på kort tid, främst i Jordanien. Antalet nya flyktingar har fördubblats på två månader. Syriska flyktingar finns nu i Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. Ökade kontroller och rörelserestriktioner, som grannländerna kan komma att införa, kan försvåra sekundära förflyttningar mot Europa och Sverige. Svårare för familjer att förflytta sig och resa till Europa både på lagligt och olagligt sätt. Grannländernas bristande förmåga att absorbera och ta hand om alla människor på flykt. Flyktingsituationen i grannländerna bidrar till ytterligare spänningar mellan olika grupper och risken till att konflikten sprids till andra länder är påtaglig. Väpnat motstånd från oppositionen ökar och blir mer framgångsrikt. Avhopp från den syriska militären fortsätter och flera personer med nyckelpositioner lämnar Assad. Drivkraften för sekundära förflyttningar från regionen är nu mycket starka. Syrier ökar mest procentuellt vid gränsövergångar mellan Turkiet och Grekland. I Sverige har syrier blivit den tredje största asylsökande gruppen. Syrien praxisutveckling i andra europeiska länder under hösten. Nya asylsökande syrier söker sig till fler länder i Europa om flera länder beslutar att bevilja skydd för syriska asylsökande. Syrien är både destinations- och transitland för olika asylsökande i regionen. De etablerade migrantrutterna går via landet. Kan påverka även rörelser av andra grupper av asylsökande som finns i regionen. Ett nytt rättsligt ställstingstagande från den 15 juni 2012 ger möjlighet till syrier att få permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. I Sverige finns ett stort nätverk av människor som härstammar från regionen vilket kan leda att fler syrier söker sig till Sverige. Ökad intervention från FN, Ryssland och Kina ger efter trycket efter allt större antal civiloffer i Syrien. Assad faller inom den närmaste framtiden och det leder till att fler väljer att återvända eller stanna kvar i regionen. Sida 4 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Analysmatris - Afghanistan Faktorer som talar för fler asylsökande till Sverige Faktorer som talar mot fler asylsökande till Sverige Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet visar inte på några framsteg vilket förstärker den rådande pessimistiska synen. Befolkningen ser bristande möjligheter till utveckling, utbildning och att komma ur fattigdom Dyra och riskabla resor till Europa. Risk att fastna i Turkiet, Grekland eller något annat europeiskt transitland. Konflikteskalering i Mellanöstern, främst Syrien kan skapa hinder för att lämna regionen via de etablerade migrationsrutterna Ökad oro inför 2104 då samtligt internationell militär närvaro i landet kommer att upphöra. Risken att talibanerna kommer att återta makten är stor och att afghanska styrkor inte kommer att kunna hålla emot talibantrycket Låg förtroende för den afghanska regeringen då korruptionen genomsyrar alla samhällssektorer Försämrade levnadsvillkor för afghanska flyktingar i närområdet, d v s både Iran och Pakistan. Nya regler i länderna som begränsar möjligheter till försörjning och fri rörlighet. Hög beviljandepraxis för afghanska sökande, både barn och vuxna. Verkställighetstopp av Dublinärenden till Grekland på grund av bristfälligt mottagningssystem Sverige det största mottagarlandet av ensamkommande barn från Afghanistan. Sida 5 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Analysmatris - Somalia/Afrikas Horn Faktorer som talar för fler asylsökande till Sverige Faktorer som talar mot fler asylsökande till Sverige Fortsatt ansträngd situation i närområdet för somalier som flytt landet på grund av konflikten. Flyktinglägren i närområdet är överbelastade och det saknas kapacitet att erbjuda hjälp till alla.. En viss politisk stabilisering av situationen i Mogadishu och övriga delar av landet utifrån att Al- Shabab försvagats. Etiopien, Kenya och Afrikanska unionen (AMISOM) samordnar en ny insats i landet för att slå ut al-Shabaab. Hög beviljandepraxis i Sverige för somalier relaterat till säkerhetsläget i Mogadishu och södra Somalia. Sverige är för närvarande det största mottagarlandet av somaliska asylsökanden i Europa Ett starkt ömsesidigt samband mellan antalet asylsökande från Somalia och antalet beviljade uppehållstillstånd till anhöriga. Förbättrad säkerhetssituation i Mogadishu och södra Somalia kan på sikt leda till minskad migration och ändrad praxis. Nytt försörjningskrav vid anhöriginvandring från 2010. Marginell påverkan dock på somaliska ärenden I grannländerna Kenya och Etiopen hårdare attityder gentemot somaliska fylkingar och mer begränsad rörelsefrihet. Den nya domen från Migrationsöverdomstolen slår fast DNA-analys som styrker föräldraskapet kan godtas som skäl nog att bevilja familjeåterförening även om identiteten i övrigt inte kan styrkas. Den nya praxisen skapar nya möjligheter till familjeåterförening för somaliska barnfamiljer och ökar därmed drivkraften för migration. Motsvarande praxis finns inte i andra europeiska mottagarländer av somaliska asylsökanden. Den relativa stabiliseringen i Libyen öppnar upp nya möjligheter för sekundära förflyttningar till Europa och Sverige. Sida 6 av 7 Migrationsverkets prognos 2012-07-30, Bilaga 6 Analysmatris - Västra Balkan Faktorer som talar för fler asylsökande till Sverige Faktorer som talar mot fler asylsökande till Sverige Den finansiella krisen och dess negativa efterverkningar på redan fragila politiska, ekonomiska och sociala system i regionen. Socioekonomiska skäl är fortfarande den viktigaste faktorn till att asylsökande från Västra Balkan kommer till Sverige. Avskaffning av viseringsfriheten som huvudsaklig kontrollmekanism för rörligheten inom Europa och geografisk närhet Vidtagna kontrollåtgärder har haft en begränsad effekt på migration från regionen EU:s och enskilda modelländernas insatser kring viseringsmissbruket. Förstärkta kontrollåtgärder i regionen i samarbetet med de olika ländernas regeringar. Kontinuerlig marginalisering av utsatta (romska) minoriteter i regionen kopplat till regeringarnas bristande kapacitet att angripa problematiken utifrån EU:s uppsatta kriterier på mänskliga/minoritets- rättigheter. Enskilda medlemsstaters ställningstaganden om att minoriteter från regionen generellt inte uppfyller kraven på skyddsbehov i medlemsländernas asylprocesser. Effektivt och snabbt återvändandearbete Informationsspridning kring effekter och konsekvenser av återvändandedirektivet som började tillämpas i maj 2012. Hög arbetslöshet och negativ framtidstro bland befolkningen på Västra Balkan i kombination med ryktesspridningar om möjligheter i Sverige bidrar till att fler beslutar att lämna regionen. Minskade försörjningsmöjligheter i regionen med cirkulär migration och säsongsarbeten; migrationsförskjutning mot centrala och norra Europa som ett försörjningsalternativ Sida 7 av 7 www.migrationsverket.se
© Copyright 2024