FLIT – - Weebly
FLIT – FÖRÄNDRINGSLEDNING/ IT I SKOLAN: EN FORSKNINGSBASERAD MODELL FÖR ATT IMPLEMENTERA IT-STRATEGIN FLIT är ett projekt där skolledare och lärare på de kommunala grundskolorna i Kista tillsammans med sin skolchef och med forskare från KTH, gemensamt arbetar för att förbättra kvalitén i skolan med stöd av IT. Projektet ska ge skolledare, lärare och skolchef verktyg för förändringsledning, ökad IT-kompetens och förutsättningar för en lärande organisation. Det ska också bidra till fördjupad kunskap om hur detta kan ske, främst genom att ta fram en modell som ska kunna användas på andra skolor och i andra sammanhang. Modellen handlar om hur man tillsammans kan implementera en handlingsplan. Modellen och arbetet med att skapa den, ska beskrivas i en antologi. Arbetet ska resultera i fördjupade kompetenser och kunskaper om undervisning och lärande samt förutsättningarna för det, hos lärare och skolledare. På sikt ska detta leda till att eleverna ökar sin måluppfyllelse och därigenom får bättre förutsättningar att skapa sig ett gott liv. Hur ser bakgrunden till projektet ut? Utvecklingssatsningar ska ha som yttersta syfte att förbättra undervisning och lärande. De ska också vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. 2013 tog Utbildningsnämnden beslut om en FoU-strategi som bland annat innehåller riktlinjer för hur utvecklingsarbetet ska ges en tydligare forskningsanknytning genom att söka samarbeten med lärosäten där relevant kompetens finns. I maj 2011 tog kommunfullmäktige i Stockholms stad beslut om en ny IT-strategi för bättre lärande. Inom ramen för denna togs verktyg fram som stöd för skrivandet av IThandlingsplaner. Ett centralt stöd för framtagande av handlingsplaner har dock saknats och stadens skolor befinner sig på olika nivå vad gäller IT-användning och IT-mognad. Det finns alltså behov av utvecklingsarbete kring hur IT kan bidra till bättre undervisning och ökat lärande. Skolorna i Kista och IT? Skolorna i Kista ligger i ett hett området när det gäller IT, något som inte avspeglas i någon större utsträckning i skolornas verksamhet. Några av skolorna ingår i särskilda IT-satsningar och är relativt välutrustade. Skolorna har behov av att utveckla sin undervisning för att möta de elever man har och för att skapa en kultur som är öppen för förändring. Eleverna i sin tur har behov av inspiration och motivation att satsa på skolan. Språkutveckling och kommunikation i vid bemärkelse gynnas av ökad IT-användning. IT bör bli en naturlig del av både elevers, lärares och skolledares arbetssätt och kan användas som hävstång för att utveckla nya sätt att lära och undervisa. IT kan också utveckla förmågan att utföra uppgifter som inte kan göras på något annat sätt. Skolorna i Kista har en stor utvecklingspotential och användning av IT är ett kraftfullt verktyg för förbättringsarbete. Projektet ska ge alla – skolchef, elever, lärare - fördjupad kompetens i användningen av IT i flera sammanhang. Fokus ska ligga på sådant som inte kan åstadkommas på annat sätt än med IT. IT ska dock inte ses som ett mål i sig, utan som ett medel att åstadkomma bättre undervisning och lärande. Varför gör vi det här? Projektet ska lägga grunden till en kultur av förändringsberedskap i skolan för att bättre kunna rusta eleverna med kunskaper och kompetenser att skapa sig ett gott liv i en föränderlig värld där teknikutvecklingen går fort. Detta ska ske genom att skapa en kultur där skolledare och lärare utvecklar en vilja, ett mod och en nyfikenhet att själva genom att använda digitala verktyg, inspirera och stötta sina elever. De ska identifiera och vidareutveckla viktiga arenor, samverkansformer, processer och former för professionellt kollegialt lärande. Därigenom ska undervisningens kvalitet öka och därmed på sikt elevernas måluppfyllelse. Skolledare ska ges möjlighet och verktyg att leda nödvändiga förändringsprocesser för att nå dit. IT är här ett verktyg, särskilt handlingsplanen kring IT-strategin och dess implementering. Målen med projektet på kort sikt Projektmål: - Att tillsammans med forskare på KTH ta fram en modell för skolor att implementera en handlingsplan för IT-strategin för bättre lärande. Modellen ska sedan kunna användas som verktyg för förändringsledning i samtliga Stockholms kommunala grundskolor samt spridas till andra skolor. - Att ta fram modeller och arbetsformer för digitala samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan lärare och skolor - Att beskriva modellen med innehåll och arbetssätt i form av en antologi. Effektmål: För skolledare och skolchef - Att utveckla förmågan att driva förändringsarbete för en lärande organisation. - Att öka användningen av IT och graden av IT-mognad. För lärare - Att öka användningen av IT och graden av IT-mognad - Att öka samarbetet och det kollegiala lärandet inom och mellan skolor - Att utveckla ämnesundervisningen med digitala verktyg som stärker elevernas framtidskompetenser - Att ge lärare bättre möjligheter att med digitala verktyg utgå från varje elevs förutsättningar och behov För elever - Att öka motivationen för skolarbete - Att öka elevernas måluppfyllelse - Att ge eleverna nödvändiga framtidskompetenser För utbildningsförvaltningen - Att utveckla en metod för hur projekt kan genomföras med stöd av forskare. - Att bättre förstå hur projekt kan göras mer långsiktigt hållbara och bidra till effektivare resursanvändning För KTH - Att bredda rekryteringen till studier inom teknik och naturvetenskap genom ökad samverkan på flera nivåer mellan skolorna i Kista och KTH. - Ökad kunskap om ledning av förändringsprocesser och implementeringsarbete. Vad ska skolorna göra i projektet? Projektets konkreta arbetsinnehåll bestämmer deltagarna gemensamt allteftersom projektet fortskrider. Skolledarna kommer i första hand att arbeta med förändringsledning och ges verktyg för detta, men kommer även att använda digitala verktyg. Lärarna kommer utifrån valda områden att arbeta med digitala verktyg tillsammans med sina elever för att fördjupa sina kunskaper om undervisning. Skolledare: Varje rektor ska tillsammans med sin ledningsgrupp, ta fram och implementera en handlingsplan för IT i sin verksamhet utifrån en nulägesanalys. Analysen görs utifrån följande områden: infrastruktur/ teknik, utbildning/ kompetens, användning, organisation, skolledningens roll, pedagogik och samverkan. Utifrån analysen formulerar skolledarna tillsammans med sin personal, visioner för sin skola som ska fungera som ledstjärnor för de utvecklingsområden skolorna väljer att prioritera. Dialogkonferenser genomförs med skolledare och ledningsgrupper i samarbete med forskare från KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande och Institutionen för industriell ekonomi och organisation. Samarbetet mellan skolledare, lärare och skolor fortsätter mellan dialogkonferenserna i särskilda praktikgemenskaper (communities) skapade utifrån identifierade behov och intresseområden. Lärare: Skolornas förstelärare coachas av forskare från KTH. De genomför tillsammans workshops på skolorna för att skapa strukturerade samarbetsformer för ett professionellt kollegialt lärande kring hur IT kan bidra till att utveckla undervisningen. Stadie- och ämnesvisa praktikgemenskaper av lärare skapas utifrån skolornas identifierade utvecklingsbehov och intresseområden. Dessa gemenskaper (communities) leds av skolornas förstelärare och en del av arbetet kommer att ske i nätbaserad form. Deltagarna driver själva arbetet med att testa metoder, modeller, verktyg tillsammans med elever. Erfarenhetsutbytet mellan skolorna sker i dessa nätbaserade communities men även i form av gemensamma seminarier, workshop, föreläsningar eller forskningscirklar. Ett samarbete med Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet kommer att fördjupa arbetet på en av skolorna (Ärvingeskolan), men samarbetet kommer också att innebära möjligheter till professionsutveckling för skolornas skolledare och lärare tillsammans med Rektorsakademin Utveckling (RAU). Förstelärarna kommer att ges möjlighet att få högskolepoäng på avancerad nivå som en del av arbetet. Hur ser tidsplanen ut? Hösten 2013 Aktivitet 8-10 planeringsmöten med styrgruppen, planeringsmöten med styrgruppen och rektorer Rektorer gör nulägesanalyser av användning av IT o ITmognad Dialogkonferens I med skolledare, heldag Planeringsmöte styrgrupp Dialogkonferens II Community för skolledare Planeringsmöte styrgrupp Dialogkonferens III Syfte Planera projektets innehåll, syfte och genomförande Planerad tidpunkt Mars – augusti Skaffa överblick över IT-användning och IT-mognad Analyser av skolornas gjorda handlingsplaner Planering Analys och visionsarbete Skapa arena för fortsatt erfarenhetsutbyte inom valda områden Planering Vision och utvecklingsområden Augusti-september 18 september 15 oktober 23 oktober oktober 20 november 3 december Våren 2014 – termin 2 ! ! ! ! ! ! ! ! Gemensam uppstart all personal Handlingsplan tas fram med skolledare och lärare. Skolledarspåret fortsätter samarbetet i sin Community. KTH coachar förstelärarna Lärandegemenskaper för lärare skapas Genomförande av möten och samlingar med skolledare och lärare Presentationer vid konferenser Möten i styrgruppen Hösten 2014 – termin 3 ! ! ! ! ! Arbetet startar enligt handlingsplanen Workshops för pedagoger genomförs med inriktning på att bygga upp IT-baserat samarbete Kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte via ämnes/stadievisa communities Presentationer vid konferenser Möten i styrgruppen Vårterminen 2015 – termin 4 ! ! ! ! ! ! ! Fortsatt arbete enligt handlingsplanen Lärandeloopar med återförande av kunskap till de deltagande skolorna Utvärdering av projektet inför genomförande i övriga skolor i staden Slutförande av antologi Slutförande vetenskaplig publikation Presentation vid konferenser Möten i styrgruppen Vad innebär medarbetardrivet utvecklingsarbete? FLIT-projektet är tänkt att åstadkomma förändring genom medarbetardrivet utvecklingsarbete. Såväl skolledare som lärare ska själva skapa innehåll och arbetsformer med stöd av forskare från KTH. Forskning visar att det är avgörande att alla är involverade i ett förändringsarbete för att det ska ge varaktiga resultat. Därför bör utvecklingsinsatserna vara medarbetardrivna samtidigt som skolledningarna ges verktyg att leda förändringarna. Att göra projektet till ett aktionsforskningsprojekt är ett sätt att grunda arbetet i relevant forskning och bidra till kunskapstillväxten på området. Forskande partnerskap är en fruktbar form för att skapa ny kunskap som kan bidra praktik som teori. Att välja implementering av en handlingsplan för IT är ett sätt att ge insatserna ett tydligt fokus. IT ska här ses som ett verktyg för förändring snarare än som ett mål i sig. Vad är aktionsforskning? Aktionsforskning har identifierats som en fruktbar forskningsansats när det gäller organisatoriska förändringsprocesser. Forskarna kan tillsammans med övriga deltagare undersöka/reflektera på uppkomna fenomen inifrån miljön. Forskarna deltar aktivt, intervenerar och förändrar det fält som ska studeras. Forskarna kan ses som projektets kritiska vänner, analytiskt stöd och bollplank och har också som uppgift att se till att hela utvecklingsprocessen ger upphov till nytt lärande på flera nivåer. Den deltagande aktionsforskningen har som ett mål att stödja professionella att utforska sin egen situation för att förändra den. Genom att förändra något kan ny förståelse och kunskap genereras, vilket är en av aktionsforskningens utgångspunkter. Forskande partnerskap i skolan är således en spännande form för kunskapsgenerering där både forskare och praktiker samarbetar kring forsknings- och utvecklingsfrågor. Vilka är forskarna? Marianne Ekman Rising är professor i arbetsvetenskap med inriktning mot organisationsförändring och ledarskap. Hon forskar om arbetsplatsutveckling och medarbetardrivna utvecklings- och innovationsprocesser i lokala och regionala kontexter. Hon har genomfört ett flertal nationella forsknings- och utvecklingsprogram i Skandinavien för att stimulera organisatorisk utvecklings och innovation i arbetslivet. Hon är verksam vid Skolan för Industriell Teknik och Management, gruppen Organisation och Ledning, KTH. Stefan Hrastinski är docent i medieteknik och är verksam vid Skolan för Datavetenskap och Kommunikation, gruppen Medieteknik och Informationsdesign, KTH. Han leder en forskargrupp inom IT och lärande och är aktiv som forskare inom området. Hrastinski har genomfört ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med lärosäten, företag, myndigheter och skolor. Vad ska forskarna bidra med i projektet? KTH bidrar med ett forskningsbaserat utvecklingsstöd till skolorna och tillsammans med skolorna utvecklas kunskaper om såväl strategier som metoder för förändringsledning, sociala och organisatoriska utvecklingsprocesser kopplat till IT-användning i skolan, och lärande kulturer. Arbetet kommer att kontinuerligt dokumenteras, reflekteras och analyseras i samarbete med de ingående skolmiljöerna. Forskningsarbetet syftar dels till att utveckla en hållbar modell för skolor att utifrån handlingsplaner arbeta med implementeringsprocesser av IT-användning i praxis och dels till att bidra med teoretisk kunskap om skolan som en dynamisk organisation utifrån ökad medvetenhet om IT och verksamhetsutveckling. Vilka är forskarnas frågeställningar? FLIT-projektets aktionsforskningsinsats kan beskrivas som två delprojekt, delvis överlappande varandra. I. Det första delprojektet består av jämförande analyser av de sex ingående skolorna avseende nulägesanalys, handlingsplan samt genomförande ur ett ledningsperspektiv. Detta förväntas ge förståelse för hur motsvarande arbete kan genomföras på övriga skolor i Stockholms kommun. Analyserna genomförs av projektets forskare tillsammans med skolledare. Övergripande frågeställningar: Vilka faktorer är generella respektive specifika i skolornas nulägesanalys och handlingsplan? Hur implementeras handlingsplanen på respektive skola – vad är generellt respektive specifikt? Vilka hinder och förutsättningar inverkar? Vilka faktorer främjar en dynamisk utveckling av skolan? Vilken typ av stöd kan skolor behöva för att utvecklas i önskad riktning? II. Det andra delprojektet består av jämförande analyser av de stadie- och ämnesvisa praktikgemenskaper som skapas utifrån skolornas identifierade utvecklingsbehov och intresseområden. Detta förväntas ge förståelse för hur praktikgemenskaper för lärare kan skapas på övriga skolor i Stockholms kommun. Analyserna genomförs av projektets forskare tillsammans med förstelärare. Övergripande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar huruvida respektive praktikgemenskap uppnår aktivt deltagande och ömsesidigt lärande? Hur kan dessa bidra till skolutveckling och på vilka sätt? Vilka effekter ska projektet ha på sikt? Den långsiktiga effekten är att eleverna vid skolorna i Kista rustas med kompetenser och färdigheter så att de kan skapa sig ett gott liv i en föränderlig värld där teknikutvecklingen går fort. Detta är tänkt att ske genom att projektet lägger en grund för en kultur av förändringsberedskap och lärande i skolan för alla – skolledare, lärare, elever. Genom ett ökat professionellt kollegialt lärande och fördjupad kunskap om undervisning ska undervisningens kvalitet öka och därmed på sikt elevernas måluppfyllelse. Skolledare ska ges möjlighet och verktyg att leda nödvändiga förändringsprocesser för att nå dit. IT är här ett verktyg, särskilt handlingsplanen kring IT-strategin och dess implementering. Skolledarna ska alltså öka sin förmåga att driva förändringar mot en lärande organisation. Andra effekter är ökad användning av IT och ökad IT-mognad hos alla i skolan, fortsatta digitala samarbeten inom och mellan skolor samt ökad samverkan mellan skolorna i Kista och KTH för att bredda rekryteringen till studier inom teknik och naturvetenskap. Lärarna förväntas presentera sina resultat vid minst en konferens, exempelvis SETT-mässan. Vad får forskarna ut av projektet? För forskarsamhället ska forskningen bidra med teorier och begrepp om modellutveckling, arbetsplatslärande och organisationsutveckling, som kommer att presenteras i rapporter och vetenskapliga texter samt genom medverkan på seminarier och konferenser i de sammanhang där forskarna verkar. Forskarna kommer att presentera projektet vid minst två konferenser samt skriva en tidskriftsartikel vilken analyserar arbetsmodellen utifrån det material som samlas in under projektets gång. Vilka blir de konkreta resultaten av projektet? Erfarenheterna av att på detta sätt, gemensamt – skolledare, lärare, skolchef och forskare – driva hållbart utvecklingsarbete med stöd av en handlingsplan, kommer att samlas i en antologi som i första hand riktar sig till lärare och skolledare i övriga skolor i Stockholms stad, men den ska även kunna användas av andra skolor samt av alla som i sina yrkesroller arbetar med IT-lösningar och IT-stöd till skolor. Boken ska också vara lämplig för grundutbildning och fortutbildning av lärare och skolledare samt för kurser i pedagogik och organisationsutveckling. Boken kommer att kunna hämtas fritt via internet som e-bok alternativt kunna beställas i tryckt format. Deltagarna i projektet svarar tillsammans för innehållet. Följande är exempel på innehåll: - - Forskarna skriver ett inledande kapitel som introducerar projektets övergripande arbetsmodell. Forskarna skriver i samarbete med skolledarna ett kapitel som beskriver och analyserar projektet ur ett ledningsperspektiv. Lärarna skriver ett kapitel i par, i samarbete med forskarna, som beskriver och analyserar arbetet med att driva deras praktikgemenskaper. Uppgiften examineras och kan ge 15 hp på avancerad nivå (avancerat projekt) förutsatt att uppgifterna är av tillräcklig kvalitet för att godkännas. Forskarna skriver ett avslutande kapitel som summerar och analyserar lärdomar från projektet. Målsättningen är att förbereda läsare som själva vill tillämpa arbetsmodellen eller bättre förstå hur förändringsarbete för IT-användning i skolan kan bedrivas. Styrgruppen kommer gemensamt dela med sig av reflektioner, exempelvis i form av förord och/eller slutord.
© Copyright 2024