Miljökonsekvensbeskrivning, november 2013
Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommun Upprättad av WSP Environmental på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB 2013-11-19 Medverkande Beställare:Rabbalshede Kraft AB Konsult: WSP Environmental, Göteborg Uppdragsansvarig: Christian Peterson, [email protected] Handläggare: Åsa Lindbom, [email protected] Juridisk kompetens: Erik Nordström, [email protected] Kartor: Viktoria Ahl, WSP Fotomontage: Bo Karlsson, Utsikten Partner AB Figurer: © WSP, om inget annat anges Omslagsbild:Utdrag från fotomontage från Sköllunga Illustrationer miljömål © Tobias Flygar Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Uppdragsnr:10184838 Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Innehåll Bilagor............................................................................... 4 5. Vindparkens utformning..................................... 48 5.1. Generella förutsättningar för parklayout.................48 5.2. Huvudalternativ......................................................49 5.3. Vägar och övriga hårdgjorda ytor...........................50 Icke-Teknisk sammanfattning.................................. 5 6.Miljökonsekvenser................................................ 51 Administrativa uppgifter........................................... 7 BEgreppsförklaring, A-Ö.......................................... 8 1.Inledning...................................................................... 10 1.1. Energipolitik...........................................................11 1.2. Vindkraft.................................................................12 1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess............13 1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning...................14 2.Alternativutredning.............................................. 17 6.1. Planförhållanden....................................................52 6.2. Markanvändning....................................................53 6.3. Naturmiljö...............................................................55 6.4. Hydrologi och hydrogeologi...................................60 6.5. Fåglar.....................................................................62 6.6. Fladdermöss..........................................................65 6.7. Övrigt djurliv...........................................................66 6.8. Kulturmiljö..............................................................67 6.9. Friluftsliv och rekreation.........................................69 2.1. Projekthistorik........................................................17 6.10. Landskapsbild......................................................70 2.2. Alternativa lokaliseringar........................................18 6.11. Ljud......................................................................74 2.3. Alternativa utformningar av parklayout...................20 6.12. Skugga.................................................................77 2.4. Nollalternativet.......................................................21 6.13. Elektromagnetiska fält..........................................79 6.14. Risk och säkerhet................................................80 3. Områdets förutsättningar............................... 22 3.1. Planförhållanden....................................................22 6.15. Avveckling............................................................82 3.2. Markanvändning....................................................24 7.Kumulativa effekter............................................... 84 3.3. Naturmiljö...............................................................26 7.1. Närliggande projekt................................................84 3.4. Hydrologi................................................................33 7.2. Ljud........................................................................87 3.5. Fåglar.....................................................................34 7.3. Skugga...................................................................87 3.6. Fladdermöss..........................................................36 7.4. Landskapsbild........................................................87 3.7. Övrigt djurliv...........................................................36 7.5. Samordningsvinster...............................................87 3.8. Kulturmiljö..............................................................37 7.6. Hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter....88 3.9. Friluftsliv och rekreation.........................................39 3.10. Landskapsbild......................................................41 4. Vindkrafttekniska förutsättningar............. 43 4.1. Ljud........................................................................43 4.2. Skuggor..................................................................45 4.3. Elektromagnetiska fält............................................46 8. Hållbar utveckling................................................ 89 8.1. Miljökvalitetsnormer...............................................89 8.2. Sveriges miljömål...................................................90 9. Samlad bedömning................................................... 99 Referenser...................................................................... 103 4.4. Risk och säkerhet..................................................46 WSP Environmental | 3 Miljökonsekvensbeskrivning Bilagor 4 | WSP Environmental 1. Karta samtliga värden, A1-format 2. Samrådsredogörelse 3. Biotopkartering och naturvärdesbedömning inkl. fågelinventering och fladdermusinventering (Naturcentrum AB) 4. Kulturhisorisk utredning (Kula HB) 5. PM Landskapsbild (inkl. synbarhetsanalys, fotomontage och analys av hindermarkering) 6. PM Ljud 7. Ljudberäkningar 8. PM Skugga 9. Skuggberäkningar Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Icke-Teknisk sammanfattning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB) att uppföra och driva en gruppstation med vindkraftverk inom ett område benämnt Sköllunga i Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Området är beläget mellan länsväg 650 och kommungränsen till Lilla Edets kommun, ca tre kilometer väster om samhället Svartehallen och ca tre kilometer nordost om Grössbyn. Området för föreslagen verksamhet utgörs i huvudsak av ordinär produktionsbarrskog med hyggen och skog i olikartad ålder. Förutom skogsmiljöer finns sumpskogar, myrar, vattendrag och mindre sjöar. Föreslagen verksamhet Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till nio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 180 meter. En vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning beräknas ge en årlig elproduktion om ca 68 GWh per år (beräknat för nio vindkraftverk á 7,6 GWh per verk och år). Med hänsyn till den snabba teknikutvecklignen som sker inom vindkraftbranschen är det viktigt att i ansökan inte låsa fast verksamheten till en specifik typ av verksmodell. Istället är det önskvärt att hålla möjligheten öppen att välja bästa möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av vindkraftverken. Av denna anledning avser Bolaget att ansöka om tillstånd för fasta koordinater med en flyttmån om +/- 50 meter. Inom ramen för ansökan ingår även de följdverksamheter som en vindkraftetablering innebär, d.v.s. interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Angivna verksplaceringar och möjlig flyttmån har tagits fram med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på omgivande miljö och människors hälsa. Verksplaceringarna är lokaliserade till delar av området där intressekonflikterna med andra aspekter bedöms vara få eller aspekternas värde har bedömts vara förhållandevis låga. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till ett utpekat riksintresseområde för vindbruk och majoriteten av föreslagen vindkraftetablering ligger också inom utpekat område lämpligt för vindkraft i kommunens vindbruksplan och är således ett område som är prioriterat för vindkraftetableringar. Alternativutredning I föreliggende miljökonskevensbeskrivning motiveras val av etableringsområde. Vidare redovisas ett alternativt lokaliseringsområde i Stenshult, Stenungsunds kommun samt alternativ utformning av verksamheten. Nollalternativet innebär att den föreslagna vindkraftetableringen i Sköllunga inte genomförs och att etableringsområdet skulle genomgå en annan utveckling under 30 år. Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms som lämpligt för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förWSP Environmental | 5 Miljökonsekvensbeskrivning nybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir. Konsekvensbedömning Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen har fördjupade studier gjorts gällande natur- och kulturvärden, fågel- och fladdermusfauna, ljud- och skuggpåverkan samt påverkan på landskapsbilden. Vad gäller påverkan på områdets naturvärden kommer flera hänsynsåtgärder att vidtas vilka minimerar den negativa påverkan. Verksplaceringar och nödvändig infrastruktur som presenteras i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har utarbetats för att minimera negativ påverkan på de aspekter och värden som förekommer inom projektområdet och med omnejd. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågel- och fladdermusvärden och en vindkraftetablering bedöms kunna komma till stånd med hänsyn till de fågelarter som förekommer. De lokala negativa konsekvenser som bedöms uppkomma anses vara acceptabla. Vad gäller kulturvärden bedöms området vara ett skogsbevuxet utmarksområde med sparsamt med kulturhistoriska lämningar. Ur denna aspekt bedöms området inte vara sårbart för en vindkraftutbyggnad. En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering och bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap som verksamheten lokaliseras till är. Då projektområdet utgörs av ett relativt storskaligt skogslandskap med en normal komplexitet bedöms det vara relativt tåligt för en vindkraftetablering. Terrängen i omgivande landskap är också relativt kuperad och skogsbeklädd vilket innebär att vindkraftverkens synlighet är mycket varierad. Påverkan på landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken monteras ned då de är uttjänta. Vad gäller de negativa kumulativa effekter som kan uppstå till följd av närliggande vindkraftetableringar bedöms påverkan bli måttlig, under förutsättning att samtliga planerade verk i omgivningarna realiseras. Positiva kumulativa effekter kan också uppstå i form av samordningsvinster vid elanslutning, byggnation och då vindkraftetableringarna är i drift. Projektets negativa miljökonsekvenser ska vägas mot dess positiva konsekvenser. Föreslagen vindkraftetablering förväntas producera ett betydande tillskott till den förnybara elproduktionen i Sverige. Elproduktionen med vindkraft medför minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt att denna el ersätter el framställd genom fossila bränslen och vissa biobränslen. Vindkraften bidrar även till att uppfylla flera av de nationella och internationella miljömålen. Vidare bedöms området vara väl lämpat för vindkraft då större delen av projektområdet utgörs av riksintresse för vindbruk samt att projektområdet idag används för skogsbruk, som i sig medför en förändring i landskapet och i natur- och kulturmiljön. Den samlade bedömningen av föreslagen vindkraftetablering i Sköllunga är att dess positiva konsekvenser i form av miljö- och klimatnytta överväger dess negativa konsekvenser. Utifrån de hänsynsåtgärder som redovisas i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bedöms därmed vindkraftetableringens negativa konsekvenser vara acceptabla. 6 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Administrativa uppgifter Tabell 1. Administrativa uppgifter Anläggningens namn Vindpark Sköllunga Fastighetsbeteckning Sköllunga 1:5, 1:6, 2:3, 2:11, 3:3 och 4:3 Kommun Stenungsunds kommun Län Västra Götalands län SNI-kod B 40.90 Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Sökande Rabbalshede Kraft AB Adress Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede Organisationsnummer 556681-4652 Projektledare Martin Pettersen Telefonnummer 0525-197 43 E-post [email protected] Konsult WSP Environmental Adress Box 13033 402 51 Göteborg Kontaktperson konsult Åsa Lindbom Telefonnummer 010-722 70 01 E-post [email protected] WSP Environmental | 7 Miljökonsekvensbeskrivning BEgreppsförklaring, A-Ö Aspekt Avser de intresseområden/värden som ingår i miljökonsekvensbedömningen, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, ljud, skuggor, kumulativa effeker m.m. Effekt Hastigheten för energiomvandling. Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kW) och dess multipelenheter: 1 000 kW = 1 megawatt (MW) 1 000 MW = 1 gigawatt (GW) Energi Produkten av effekt och tid. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kWh) och dess multipelenheter: 1 000 kWh = 1 megawattimme (MWh) 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) 8 | WSP Environmental Etableringsområde Det område som berörs av vindkraftetableringen/ vindparken (verksplaceringar, infartsvägar, interna vägdragningar, IKN och övriga hårdgjorda ytor) Följdverksamheter till en vindkraftetablering/vindpark Avser de följdverksamheter som vindkraftverken kräver; interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. IKN Icke koncessionspliktigt nät. Konsekvens Resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. Kranyta Den hårdgjorda yta som krävs invid varje vindkraftverk och fungerar som uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation. Projektområde Det område varinom Bolaget har utrett möjligheten att etableringa vindkraft och fördjupade utredningar har genomförts.. Påverkan Den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Totalhöjd Vindkraftverkets navhöjd plus längden på vingen, d.v.s. från marknivå och upp till vingspetsen då denna står lodrät. Uppställningsyta De ytor som krävs för vindkraftetableringens följdverksamheter; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor etc. Vindkraftverk Innefattar fundament, torn, maskinhus, vingar och transformator Åtgärd För att undvika eller för att minska negativ konsekvenser föreslås olika åtgärder som försiktighetsmått. Övriga hårdgjorda ytor Kranytor invid varje vindkraftverk samt de uppställningsytor som måste anläggas för de följdverksamheter som vindkraftetableringen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor m.m. WSP Environmental | 9 Miljökonsekvensbeskrivning 1. Inledning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk inom ett område benämnt Sköllunga i Stenungsunds kommun. 01. Översiktskarta. Projektområdet i Sköllunga är endast ett översiktligt utpekat. Området är beläget nodöst om samhället Ucklum, sydöst om samhället Svenshögen i Stenungsunds kommun. Det projektområde som redovisas i figur 1 och i kapitel 3 är endast översiktligt utpekat för att påvisa inom vilket område som Bolaget har undersökt möjligheten att etablera vindkraftverken. I tabell 1 omfattas av de fastigheter som berörs av föreslagna verksamheten. Projektområdet är beläget mellan länsväg 650 och kommungränsen till Lilla Edets kommun, ca tre kilometer väster om Svartehallen och tre kilometer nordost om Grössbyn, se figur 1. Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till nio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 180 meter. Då Bolaget, vid tidpunkt för byggnation, § Vindpar Stenungs Översiktsk Teckenförkla \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB ÖK RKAB SK VAL.mxd Projek 0 500 1 000 2 000 3 000 Meter 4 000 MKB ÖK RKAB SK v 10 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun avser att tillämpa bästa möjliga teknik, kan någon specifik verksmodell inte fastställas i nuläget. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen fortskrider kan andra verksmodeller som i dagsläget inte finns på marknaden bli aktuella vid byggnation. Den yta som föreslagen vindkraftetablering tar i anspråk benämns etableringsområde. 1.1. Energipolitik Världen står för närvarande inför mycket stora utmaningar vad gäller förändringen av det globala klimatet. För att bromsa den globala uppvärmningen krävs att samtliga länder tar sitt ansvar och bl.a. minskar utsläppen av växthusgaser. På såväl en internationell som nationell nivå har beslut om en energiomställning tagits. Fossila och ändliga energikällor, som kol, gas och olja ska fasas ut mot ett mer miljövänligt och förnybart energisystem. Sverige är en del av det europeiska energisystemet. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ned av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land. För Sverige innebär detta att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. I Sverige antogs regeringens proposition ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”1 av riksdagen i juni 2009. Det innebar att en planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden togs fram. Planeringsramen anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el från vindkraft, varav 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh till havs.2 År 2012 producerade Sverige 7,1 TWh3. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som infördes i Sverige 2003 och sträcker sig fram till 2035. Elcertifikatsystemet ger möjlighet till statligt bidrag för investering eller ombyggnad av förnybara energianläggningar, i syfte att öka den förnybara energiproduktionen. Systemet är inte ett riktat stöd för vindkraft, utan erhålls även till solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft. Elcertifikatet delas även ut till elproduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla. Anläggningar som tagits i drift efter den 1 maj 2003 tilldelas elcertifikat i 15 år, dock längs till utgången 2035. I en fördelning mellan energislagen i elcertifikat 2012 stod biobränsleanläggningar för 53 procent, vindkraft för 33 procent och vattenkraft för 12 procent.4 Sedan elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh.5 I samband med att Norge antagit EU:s direktiv om förnybar energi har en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad skapats. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarkanden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan åren 2012 och 2020.6 1. Proposition 2008/09:162 2. Proposition 2008/09:162 3. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-02-11) 4. Energimyndighetens webbplats (maj 2013) 5. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-04-15) 6. Energimyndighetens webbplats (maj 2012) WSP Environmental | 11 Miljökonsekvensbeskrivning Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun är en utpräglad industrikommun och har genomgått en snabb utveckling sedan början på 1960-talet då Vattenfalls värmekraftverk och den petrokemiska industrin etablerades. Industrin är mycket energiintensiv och utvecklingen har inneburit en omfattande ökning av energianvändningen.7 De flesta Stenungsundsbor bor i eget småhus. Småhusen svarar för upp emot två tredjedelar av den totala energianvändningen i hushållssektorn och energianvändningen har ökat kraftigt på senare år. Den vanligaste uppvärmningen för småhus i Stenungsunds kommun är el.8 Stenungsunds kommun hade år 2011 en årlig elförbrukning om 1 900 GWh (1,9 TWh)9. I gällande översiktsplan10 redovisas kommunala miljömål, som även ingår i miljöplan för Stenungsund. Här anges bl.a. att de totala utsläppen till luft inklusive koldioxid ska minska från alla källor i Stenungsund, vidare ska kommunen arbeta för en omställning till mer miljövänliga energislag samtidigt som värdefulla naturmiljöer ska skyddas. De nationella och regionala miljömålen sammanfaller till stora delar med kommunens egna utarbetade mål. Se vidare kapitel 8. I gällande översiktsplan framgår att kommunen är positiv till att vindkraftutbyggnad sker. En särskild vindbruksplan har därför tagits fram och antagits, som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen se vidare under avsnitt 3.1. 1.2. Vindkraft Vinden är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. En utbyggnad av vindkraft minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen, s.k. växthusgaser som koldioxid, kväveoxider och metan samt svaveldioxid som bidrar till en ökad försurning av mark och vatten. Därför utgör vindkraften ett av de främsta alternativen till en ökad andel förnybar energiproduktion i Sverige. Förutsättning för vindkraftetablering Hur tätt vindkraftverken kan stå i en vindpark är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom projektområdet. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken ”stjäl” då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiameterar. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten11, där utformningen av belysningen varierar beroende på den totala höjden på verken. Se vidare bilaga 5. 7. Stenungsunds kommun (2007) 8. Stenungsunds kommun (2007) 9. Statistiska centralbyrån (2013-10-04) 10. Stenungsunds kommun (2009) 11. TSFS 2013:9 12 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Vindkraftens miljönytta Faktaruta 1. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 3-25 m/s, vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage. Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el mellan 80-90 procent av årets timmar. Under 6-9 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca en procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd12. Dagens vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter monteras ned och marken kan till stora delar återställas. Beräknad miljönytta Energiproduktion med vindkraft medför en positiv inverkan för klimatet jämfört med elproduktion från t.ex. kolkraft, då utsläpp av bl.a. koldioxid har en negativ inverkan på växthuseffekten. I faktaruta 1 jämförs elproduktion från vindkraft med elproduktion från stenkol för att påvisa vindkraftens miljönytta. Jämförelsen med stenkol görs med hänvisning till att Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen inom Nord Pool kommer från kolkraft. ■■ koldioxidvinst vid körförbud för ca 2 700 personbilar per år, När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till möjligheten att uppfylla uppsatta mål inom det svenska miljömålssystemet, se vidare kapitel 8. 1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Ett vindkraftverk som producerar 7,6 GWh el per år beräknas motsvara: ■■ en årlig besparing av ca 3 000 ton kolbrytning, ■■ hushållsel för ca 1 380 villor (med en förbrukning om 5 500 kWh/år), ■■ eluppvärmning för ca 380 villor (med en förbrukning om 20 000 kWh/år), ■■ utsläppsminskning av 7 600 ton koldioxid1 ■■ utsläppsminskning av 9,1 ton svaveldioxid1 ■■ utsläppsminskning av 7,6 ton kväveoxider1 Jämförelsen har gjorts med energiproduktion av stenkol då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen inom Nordpool kommer från kolkraft Uppgifter från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv. 1 Miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken I miljöprövningsförordningen (SFS 2013:252) förtecknas föreslagen vindkraftetablering som en miljöfarlig verksamhet (enligt prövningskod 40.90) och kräver således tillstånd enligt 9 kap. MB. Tillståndsprövande myndighet är miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län. I normalfallet krävs varken bygglov eller detaljplan enligt plan- och bygglagen för en vindkraftsetablering som prövats enligt miljöbalken. Av 16 kap. 4 § miljöbalken framgår det dock att prövningsmyndigheten endast får meddela tillstånd förutsatt att kommunen tillstyrkt vindkraftsetableringen. Föreliggande MKB ingår tillsammans med en teknisk beskrivning i ansökningshandlingarna till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Genomförda samråd Samrådet spelar en viktig roll i tillståndsprocessen eftersom det då finns möjlighet att formellt framföra åsikter (yttranden) kring föreslagen verksamhet, se figur 2. Enligt 6 kap. 4 § MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom föreslagen vindkraftetablering per definition kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen av MKB:n och omfattningen av samrådskretsen. Inför upprättandet av denna 12. Energimyndighetens webbplats (maj 2013) WSP Environmental | 13 åndsprocessen Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Möjlighet att lämna synpunkter på projektet. MKB har därför samråd genomförts med en vidare krets som även innefattar de övriga statliga myndigheter, den allmänhet, de organisationer och föreningar samt enskilda som kan tänkas bli berörda av verksamheten. Genomförda samråd redovisas i samrådsredogörelsen, se bilaga 2. Övriga tillstånd och gällande lagstiftning Ansökan inkl. MKB lämnas in till tillståndsgivande myndighet Om åtgärd planeras som t.ex. strider mot bestämmelserna om biotopsskydd i 7 kap. miljöbalken krävs dispens från dessa bestämmelser. När det gäller åtgärder inom strandskyddat område enligt 7 kap. miljöbalken prövas dessa frågor inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken. Ev. komplettering Det kan inte heller uteslutas att föreslagen verksamhet innebär åtgärder i anslutning till vattendrag. Om arbetena bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet ska verksamheten anmälas till länsstyrelsen. Om arbetena däremot bedöms utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet ska ansökan om tillstånd ske till Mark- och miljödomstolen. Samprövning kan då ske med prövningen enligt 9 kap. miljöbalken. Det kan även behövas beslut och ev. tillstånd enligt annan lagstiftning än miljöbalken t.ex. kulturminneslagen (1988:950) och ellagen (1997:857). För att t.ex. ta bort en fornlämning krävs det tillstånd. Kungörelse Möjlighet att lämna synpunkter på projektet. Vid behov av linjekoncession för elnätsanslutning av föreslagen vindkraftetablering kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan. 1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning Förliggande MKB utgör underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och har upprättats i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. MB. Beslut om ev. tillstånd 02. Tillståndsprocessens olika steg. Syfte och innehåll En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om tillstånd. MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö, se faktaruta 2. Avgränsningar i sak, tid och rum En avgränsning av innehållet i MKB:n innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter som ska konsekvensbedömas. De aspekter som i denna MKB konsekvensbedöms är: rådande planförhållanden; nuvarande markanvändning; naturmiljö; hydrologi och hydrogeologi; fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv; kulturmiljö; friluftsliv och rekreation; landskapsbildspåverkan; kumulativa effekter; ljud och skuggor; elektromagnetiska fält; risk och säkerhet samt konsekvenser kopplade till avvecklingskedet. Miljökonsekvensbedömningen avgränsas även i tidsperspektiv och inom det geografiska område som en påverkan kan ske. 14 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun I sak Faktaruta 2. Med följdverksamheter till en vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindpark avses interna elledningsdragningar (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Med vindkraftverk avses här fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Transformator kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre byggnad som uppförs på kranplatsen som anläggs intill tornet, se figur 3 och 4. Bolaget avser söka tillstånd för upp till nio vindkraftverk enligt angivna koordinater med en flyttmån om +/- 50 meter. Vindkraftverken har en maximal totalhöjd om 180 meter. I kapitel 5 redovisas det huvudalternativ och förslag till vägdragning som Bolaget har arbetat fram och som ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning. Huvudalternativet har arbetats fram utifrån verksmodellen GE Wind Energy GE 2,75 MW med en rotordiameter om 103 meter och en navhöjd om 128,5 meter. Denna verksmodell finns idag tillgänglig på den svenska marknaden och lämpar sig bra till projektområdets terräng och vindförhållanden. Då Bolaget har som ambition att tillämpa bästa möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av verk ska dock denna verksmodell ses som ett exempel. Slutligt val av verksmodell görs i samråd med tillsynsmyndighet. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte enligt miljöbalken Miljöbalkens 6 kap 8 § anger att en MKB bl.a. ska innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, Människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. MKB ska också möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Totalhöjd (= navhöjd + rotorradie) Navhöjd/tornhöjd Ro to rd iam et er Föreslagen vindkraftetablering bedöms medföra ljud- och skuggpåverkan, fysisk påverkan av natur- och kulturmiljö i samband med i anspråktagande av mark och arbetsföretag. Vidare ger vindkraftetableringen upphov till en visuell påverkan. I projektområdets omgivningar planeras ytterligare vindkraftetableringar av andra projektörer, således görs även en analys av kumulativa effekter. Nacell/nav/ maskinhus Ev. transformator 03 och 04. Principskisser av vindkraftverk. WSP Environmental | 15 sgång för ått identifierå geögråfisk nsning i MKB. Miljökonsekvensbeskrivning Vilken påverkan orsakar verksamheten? Detta definierar vilket fokus som MKB bör ha. I tid Miljökonsekvensbedömningen utgår från byggnation av vindkraftverken till avslutad drift och nedmontering av verken. I rum Hur långt sträcker sig påverkan? Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt som påverkas. Den geografiska avgränsningen anges således för varje enskild aspekt. I figur 5 redovisas det tillvägagångssätt som leder fram till hur den geografiska avgränsningen bestäms. Bedömningsgrunder Vilka skyddsvärda aspekter finns i omgivningen? Vilken status har skyddet? Hur relevant är verksamheten för den skyddsvärda aspekten? Konsekvensbedömningen av verksamhetens miljöpåverkan utgår från ett antal bedömningsgrunder. Här sätts verksamhetens miljöpåverkan i relation till respektive aspekts värde. Bedömningsgrunderna har till syfte att redovisa konsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt. I föreliggande MKB används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån en fyrgradig skala; positiv konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Se vidare kapitel 6. Prioritering för prövning Vad är viktigt i det specifika projektet? 05. Arbetsgång för att identifiera geografisk avgränsning i MKB. 16 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 2. Alternativutredning Föreslagen verksamhet antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 7 § MB. Enligt miljöbalken krävs en redovisning av alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, och olika utformningar av verksamheten som har utretts inom projekteringen och inom projektområdet. En motivering till varför föreslagen vindkraftetablering har valts ska också framgå. I detta kapitel görs en genomgång av den lokaliseringsprocess som har lett fram till den vindkraftetablering som föreslås. 2.1. Projekthistorik Projektet har kommit att förändras sedan det initierades. Detta avsnitt syftar till att i stort förklara de förändringar som projektet har genomgått. Viktiga händelser projektet listas i tabell 2. Tabell 2. Projekthistorik Årtal Aktivitet Höst 2010 Projektet initieras i samband med att markägare kontaktar Bolaget. Vår 2011 Förprojektering och avtalsförhandling genomförs. Försommar 2011 Arrendeavtal tecknas mellan markägare och Bolaget. Ursprungligen planerades för 10 vindkraftverk. Vår 2012 Stenungsunds kommuns vindbruksplan vinner laga kraft (2012-0509). Vår/försommar 2012 Bolaget genomför samråd med berörda myndigheter, enskilda och allmänhet samt besvarar inkomna samrådsyttrande. Inför samrådet justeras antalet verk från 10 till 9 stycken med hänsyn till att få plats med något större vindkraftverk. Sommar/höst 2012 Hinderremisser skickas ut. Fältutredningar genomförs för natur- och kulturvärden. Höst 2013 Arbetet med MKB genomförs. Höst/vinter 2013 Bolaget lämnar in en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. MB till tillståndsgivande myndighet, Länsstyrelsen i Vänersborg. När ett möjligt område har identifierats påbörjar bolaget ett mer detaljerat utredningsarbete. Sköllunga är ett av de områdena som ansetts vara lämpligt och här har därför utredningsarbetet fortsatt med att finna en möjlig vindkraftetablering utifrån energiproduktion, motstående intressen och mer platsspecifika förutsättningar. Även information som har framkommit inom samråden har legat till grund för projekteringsarbetet. Resultatet av utredningsarbetet redovisas i denna MKB. Allt eftersom projektets förutsättningar har förändrats och utvärderats har också ett antal möjliga parklayouter undersökts utifrån vindoptimering, skyddsvärden, ljud- och skuggspridning etc. Ursprungligen bestod projektet av 10 vindkraftverk. Inför samrådet som genomfördes under våren/försommaren 2012 minskades antalet verk till 9 stycken, med hänsyn till att kunna etablera större vindkraftverk och optimera tillgänglig vindenergi. Undersökt projektområde, etableringsområdet, huvudalternativet och det förslag till vägdragningar som presenteras i kapitel 5 utgör utgångspunkten för miljökonsekvensbedömningen. WSP Environmental | 17 Miljökonsekvensbeskrivning 2.2. Alternativa lokaliseringar Att föra ett resonemang kring alternativa lokaliseringar för vindkraftetableringar skiljer sig från exempelvis lokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning, där verksamhetsutövaren sällan eller aldrig är intresserade av mer än en etablering. Syftet är då att hitta den bästa platsen för verksamheten. Vid fråga om vindkraftetableringar har de flesta vindkraftprojektörer som utgångspunkt att hitta och söka tillstånd för flertalet intressanta lokaliseringar. Stenshult NO Bolaget har valt att redovisa en alternativ lokalisering. Området Stenshult NO ligger i Uddevalla och Lilla Edets kommuner, Västra Götalands län, ca 7,5 kilometer öster om Ljungskile, se figur 6. Projektområdet för Stenshult NO ligger delvis inom utpekat område av riksintresse för vindbruk och Bolaget gör bedömningen att ca åtta vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 170 meter ryms. En verksamhet av den omfattningen skulle innebära en årlig elproduktion om ca 48 GWh. I Stenshults omgivningar, inom en radie av fem kilometer, finns riksintresseområden för kulturmiljövård, riksintresseområden för naturvård, riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § MB och Natura 2000-områden. Delar av projektområdet ligger också inom ett stort opåverkat område. Bolaget har genomfört samråd med berörda myndigheter, enskilda och allmänhet gällande Stenshult NO. Efter det att Försvarsmakten presenterat ett stoppområde kring Såtenäs flygflottilj valde dock Bolaget att, för tillfället, inte arbeta vidare med projektering inom Stenshult NO då området berörs av stoppområdet. Vid jämförelse mellan projektområdet för Stenshult med projektområdet för Sköllunga bedöms Sköllunga vara mer lämpat för en vindkraftetablering med hänsyn till att fler och större verk ryms och platsen nyttjas därmed mer effektivt och genererar en högre energiproduktion. Vidare ligger projektområdet för Sköllunga utanför Försvarsmaktens stoppområde och det är också möjligt att etablera vindkraftverk i Sköllunga med stor hänsyn till förekommande natur- och kulturvärden. 18 | WSP Environmental DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäknig Stenshult NO (alternativ lokalisering) Ljud [dB(A)] Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 35 dB(A) 40 dB(A) 0 500 1000 1500 2000 m Karta: FK Uddevalla södra , Utskriftskala 1:33 000, Kartacentrum Swedish RT90 2.5gonV 0:-15-RT90 (SE) Öst: 1 281 884 Nord: 6 468 251 nytt vindkraftverk ljudkänsligt område 06. ljudberäkningsmodell: Svensk 2009. Vindhastighet: 8,0 m/s Ett alternativt lokaliseringsområde är Höjd över havet från aktivt linjeobjekt Stenshult i Udddevalla kommun där ca åtta vindkraftverk ryms. Röd linje på beräknad ljudkurva 40 dB(A), svart linje visar 35 dB(A). Röda punkter anger ljudkänsliga punkter, d.v.s. bostads- och fritidshus.Kartan är producerad av Rabbalshede Kraft AB. WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail:kartan [email protected] påvisar WSP Environmental | 19 Miljökonsekvensbeskrivning 2.3. Alternativa utformningar av parklayout Enligt miljöbalken ska alternativa utformningar av verksamheten inom projektområde, om sådana är möjliga, redovisas i MKB:n. Som nämns i avsnitt 2.1 har möjliga parklayouter utretts utifrån projektområdets förutsättningar. Detta har resulterat i det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 och som motsvarar det alternativ där vindkraftverken kan placeras med minsta möjliga miljöpåverkan. 07. Den alternativa utformningen innehåller sju verk, i jämförelse med huvudalternativet med nio verk som presenteras i kapitel fem. Utifrån resonemanget ovan anses alternativa utformningar ha undersökts inom det projekteringsarbetet som föregått MKB. Bolaget har dock valt att redovisa en alternativ parklayout inom projektområdet som omfattar sju vindkraftverk med samma dimensioner som huvudalternativet som presenteras i kapitel 5, se figur 7. § Vindpa Stenungs Alternativ Teckenförkl Altern Proje L:\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Alt utform RKAB SK VAL.mxd 0 250 500 1 000 1 500 Meter 2 000 MKB Alt utformning RKAB S 20 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Den alternativa utformningen består av sju verk. I jämförelse med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 som består av nio verk, har två av verken (verk 2 och 9) tagits bort. I kapitel 8 redovisas närliggande planerade vindkraftprojekt. Om samtliga projekt realiseras kommer inte nio vindkraftverk enligt huvudalternativet att kunna byggas med hänsyn till tillåten ljudnivå vid närliggande bostads- och fritidshus. Den alternativa utformningen har således anpassats med hänsyn till att öka ljudmariginalet vid närliggande bostads- eller fritidshus. 2.4. Nollalternativet En MKB som upprättas för en verksamhet som antas medföra betydande miljöpåverkan ska även innehålla en beskrivning av ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen innebär att projektområdet genomgår en annan utveckling under ca 30 år. Den i dagsläget huvudsakliga markanvändningen inom projektområdet, i form av ett aktivt skogsbruk, förväntas fortsätta. En rationellt skött skog medför i sig olika förändringar, såväl inom området som i dess omgivning. Till följd av gallring och avverkning förändras inte bara livsförhållandena för de djur och växter som lever inom området utan påverkar också landskapsbilden då hyggen uppkommer. Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms vara väl lämpat för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förnybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och ca 15-20 procent av elproduktionen inom Nord Pool härstammar från kolkraft. Det är därför troligt att den el som skulle kunna produceras av svensk vindkraft istället utgörs av importerad el från kolkraftverk. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir, bl.a. med avseende på skyddsvärda aspekterna, landskapsbild och upplevelsevärde. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av andra vindkraftetableringar då projektområdet delvis är utpekat som riksintresse för vindbruk och som lämpligt område för vindkraft i kommunens översiktsplanering. I ett mer storskaligt perspektiv skulle nollalternativet innebära att området inte bidrar till att uppfylla nationella och internationella mål gällande vindkraft och förnybar energiproduktion. Enligt de utredningar som ligger till grund för MKB:n bedöms de positiva effekterna av en vindkraftetablering i föreslagen storlek och inom aktuellt område klart uppväga de negativa konsekvenser som uppstår i samband med verksamheten. WSP Environmental | 21 Miljökonsekvensbeskrivning 3. Områdetsförutsättningar Kapitlet innehåller en redovisning av de olika aspekter och sakfrågor som bedöms kunna påverkas av föreslagen vindkraftetablering. Vidare beskrivs de nuvarande förutsättningar som råder inom projektområdet och i dess omgivning. I bilaga 1 redovisas en karta som ger en samlad bild av de aspekter som presenteras i avsnitten nedan samt de förutsättningar som ges av kapitel 4. För att på ett tydligare sätt se avgränsningarna mellan olika värden, hänvisas till respektive karta i MKB:n. 3.1. Planförhållanden Riksintresse vindbruk Faktaruta 3. Riksintresse vindbruk Inom Stenungsunds kommun finns ett område av riksintresse för vindbruk utpekat som sträcker sig nordväst om Ucklum och över kommungränsen till Sköllunga LillaVindpark Edets kommun. Möjliga vindkraftverk inom projektområdet ligger samtStenungsunds kommun liga inom riksintresseområdet, se figur 8 och bilaga 1, vilket således innebär att området bedöms som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft på Planförhållanden ett nationellt plan, se faktaruta 3. Energimyndigheten har pekat ut mark- och vattenområden som är av riksintresse för vindbruk. Idag finns 423 riksintresseområden för vindbruk fördelade på 20 län. Den totala ytan av riksintresseområden för vindbruk utgör drygt två procent av Sveriges yta. § Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att området bedömts som särskilt lämpat för elproduktion från vindkraft. Riksintresse är ett planeringsverktyg som finns beskrivet i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. (Uppgifterna är hämtade från Energimyndighetens webbplats 2013-07-15.) 08. Projektområdet är lokaliserat till ett område utpekat som riksintresse för vindbruk samt till ett område som är utpekat som möjligt för vindkraft i Stenungsunds vindbruksplan. Projektområde Stenungsund kommuns vindbruksplan Riksintresse vindbruk Vindpark Skö Stenungsunds k Planförhållanden Teckenförklaring Projektområde Stenungsund ko Riksintresse vind \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB planförhållanden RKAB SK VAL.mxd Ett angivet riksintresse innebär ett statligt anspråk på markanvändningen som kommunerna har till uppgift att tillgodose i sin översiktliga planering. När en ändrad mark- eller vattenanvändning prövas enligt miljöbalken får riksintresset en rättslig betydelse då det vägs mot andra befintliga riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart. § Teckenförklaring 0 250 500 1 000 1 500 Meter 2 000 MKB Planförhållanden RKAB S Skala 1:30 000 Datum: 2013-09-13 Utskriftsformat: A3 0 250 500 1 000 1 500 Meter 2 000 MKB Planförhållanden RKAB SK ver3 VAL 130913 22 | WSP Environmental Halsefjorden öds Svenshög Svanesund Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Varekil Halsefjorden Varekil Regional planering askeröfjorden ödsmål Halsefjorden St. Hällungen ödsmål Länsstyrelsen tar fram planeringsunderlag som omfattar hela länet. Den regionala samhällsplaneringen ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsvillkor och en långsiktigt hållbar livsmiljö för länets invånare och besökare. St. Hällungen Stenungsön Myggenäs I Västra Götalands län har länsstyrelsen pekat ut s.k. tysta miljöer,askeröfjorden d.v.s. områden som inte är påverkade av buller från bilar, flyg, tåg eller verksamheter. Projektområdet sammanfaller med ett sådant område, se figur 9. askeröfjorden u u Vad som uppfattas som tyst miljö är individuellt och varierar beroende bl.a. Stenungsön på vilken miljö och situation en person befinner sig i. I länsstyrelsens utredning har ljudnivån i ett tyst område definierats tillMyggenäs en ekvivalent ljudtrycksnivå Stenungsön understigande 30 dB(A) från olika typer av samhällsbuller och gäller för såväl dag och kväll som nattetid. Detta är ett hårt ställt krav och i rapporten anges Myggenäs att det nästan alltid är omöjligt att med ljudnivåmätare på plats mäta så låga ljudnivåer från icke-önskvärda ljud eftersom naturliga bakgrundsljud såsom Strandnorum vindbrus, fågelkvitter och lövprassel ofta ger upphov till ekvivalenta ljudniHöviksnäs 13 våer upp till ca 40 dB(A) eller högre. Se vidare avsnitt 4.1. Höviksnäs Stenungsund Strandnorum le rån Stenungsund an rå s eå le rån St. Höga Strandnorum Höviksnäs Svenshögen St. Höga eå an rå s ödsmål St. Hällungen Jörlanda rså n e ak po H Halsefjorden po St. Höga fjo an rå s Varekil rd eå Svanesund Svenshög Svanesund rså n St. Holmevatten Väste rd ak e Jörlanda rd H Bredvatten e fjo Bevarandeprogram för odlingslandskapet (Lst) ak rödvatte gårdsjön le rån Fornlämningsmiljöer (Lst 1984) Va St. Holmevatten Torrg llb Område för närrekreation öp06 St. Bjurevatten y å Strandnorum y å Håltesjön eå an rå s rså Fornlämningsmiljöer Bevarandeprogram för (Lst 1984) Ålevatten odlingslandskapet (Lst) n Stora opåverkade Fornlämningsmiljöer områden öp 06 (Lst 1984) kommungräns ra n Stora opåverkade områden öp 06 kommungräns g 09. Utdrag från Stenungsund kommuns vindbruksplan. Projektområdet är ungefärligt markerat med svart cirkel och ligger inom ett större sammanhängande område som av länsstyrelsen inte är bullerstört. ra H ak e fjo rd n Jörlanda e ns vatt öre Va Område för närrekreation öp06 llb kode y å Värdetrakter för skog kulturminnesvårdsprogram som ej är buller13. Länsstyrelsen Västra Götalands län (2001) Områden störda från flyg, biltrafik, tåg eller verksamheter sk "Tysta områden" (Lst 2001) Bevarandeprogram för odlingslandskapet (Lst) b. Va Vindbruksplan Tillägg till öp 06 Stenungsund övriga bevarandeintressen antagen av kF 2012-04-10 Vä lab diseröd Fornlämningsmiljöer (Lst 1984) Stora opåverkade områden öp 06 kommungräns 0 1 g Skala 1: 100 000 Vind Tillä Vind övri Tillä anta övri anta 0 Skala g St. Holmevatten Områden som ej är bullerVärdetrakter för biltrafik, skog störda från flyg, tåg eller verksamheter sk "Tysta områden" (Lst 2001) Områden som ej är bullerstörda från flyg, biltrafik, tåg eller verksamheter sk "Tysta områden" (Lst 2001) n llb kode Bevarandeprogram för kulturminnesvårdsprogram odlingslandskapet (Lst) po Stora opåverkade Värdetrakter för skog områden öp 06 ra kulturminnesvårdsprogram Område för närrekreation öp06 St. Höga kode g Va Höviksnäs kulturminnesvårdsprogram lysevatten H Stenungsund Myggenäs kode å Stenungsön St. Holmevatten Område för närrekreation öp06 y fjo Jörlanda llb ucklum Va askeröfjorden 5 km rådhuset arkitekter aB ä WSP Environmental | 23 0 Skala ra n Miljökonsekvensbeskrivning Faktaruta 4. Kommunens generella riktlinjer avseende lokalisering Här återges kortfattat de generella riktlinjer för lokalisering och planering som anges i gällande vindbruksplan: • Gruppstationer av vindkraftverk (tre eller fler) ska i första hand lokaliseras till avgränsade områden som redovisas i planen. • Områdena ska nyttjas effektivt. • Det inbördes avståndet mellan vindkraftanläggningar bör vara så stort att grupperna var för sig kan uppfattas som sammanhållna. Avståndet mellan grupperna bör inte understiga tre kilometer. • Vindkraftverken bör inte lokaliseras närmare än 500 meter från enstaka bostäder eller 1000 meter från sammanhållen bebyggelse. • Inventeringar ska ske av platsens natur- och kulturvärden, fågel- och fladdermusvärden och eventuell påverlkan på dessa bedöms. • Vindkraftverk får ej placeras i områden med värdefulla byggnader och/eller kulturmiljöer som finns med i Kulturminnesvårdsprogrammet. • Geotekniska förutsättningar ska utredas. De geotekniska och bergtekniska säkerhetsriskerna som berör ras och skred ska kartläggas i tidigt skede. • Markavvattning ska undvikas. • Om vindkraftetableringen berör vattenförekomster med miljökvalitetsnormer för vatten så ska påverkan på vattenförekomstens status beskrivas. • Flygets krav och behov ska tidigt uppmärksammas Vidare finns generella riktlinjer för utformning, hälsa och säkerhet samt genomförande och avveckling. Dessa redovisas löpande i under respektive avsnitt som berörs. Kommunal planering Stenungsunds kommun har antagit en Energiplan och klimatstrategi för åren 2007-201514 och följande vision och huvudmål har fastställts: ”Vi vill att Stenungsund ska höra till landets ledande kommuner när det gäller att spara energi och vi ska arbeta för omställning till mer miljövänliga energislag. Utsläppen från växthusgaser från källor inom kommunen ska år 2050 reduceras och vara halverade jämfört med utsläppsnivån 1990”. För att nå målet har åtta arbetsområden identifierats, däribland anges att andelen förnybara källor, däribland vindkraften, ska öka och att kommunen ska vara föregångare och inspirationskälla i omställningen mot en hållbar samhällsutbyggnad.15 Som en del i arbetet med att uppnå huvudmålet har Stenungsunds kommun tagit fram en vindbruksplan, som ett tematiskt tillägg till Översiktsplan 2006.16 Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en utbyggnad av vindkraft i kommunen. I planen redovisas åtta möjliga utbyggnadsområden för vindkraft, varav projektområdet i Sköllunga är ett sådant område. Planen föreskriver att större vindkraftetableringar ska i första hand lokaliseras till dessa utpekade vindbruksområden, men att vindbruksområdenas avgränsning ska tolkas som ungefärliga och preliminära. Vid projektering studeras avgränsningen närmare. I vindbruksplanen anges riktlinjer för utformning och prövning av vindkraftetableringar inom dessa områden i form av generella rekommendationer, se faktaruta 4. Vidare anges särskilda rekommendationer för respektive av de åtta lämpliga områdena för vindkraft, se faktaruta 5. Projektområdet omfattas inte av någon gällande eller planerade detaljplan. Angränsande kommuner Projektområdet angränsar till Lilla Edets kommun. Området på Lilla Edets sida av kommungränsen är i sin helhet utpekat som ett stort opåverkat område samt ett område utpekat som strövområde, med särskila värden för rekreation och friluftsliv i översiktsplanen (ÖP 2012, antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-13, vann laga kraft 2012-07-11). 3.2. Markanvändning Naturresurser Skogsbruk och jakt Enligt gällande översiktsplan utgör skogsmarken ca 40 procent av kommunens totala markyta. Huvuddelen av skogsmarkerna ligger i inlandet, öster om väg E6. Skogsbruket har betydelse som näring, men också för rekreation och ur naturvårdssynpunkt.17 14. Stenungsunds kommun (2007) 15. Stenungsunds kommun (2007) 16. Stenungsunds kommun (2012) 24 | WSP Environmental 17. Stenungsunds kommun (2006) Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Ytan inom projektområdet ägs av privata markägare som bedriver skogsbruk och jakt. Övriga naturresurser Kommunens dricksvattenförsörjning sker från sjön Stora Hällungen, ca 3-4 kilometer från förelsagen vindkraftetablering.18 Se vidare avsnitt 3.4. Vid randen av platån i väster om projektområdet finns stora avlagringar med isälvssediment, och vid Sköllunga och Huveröd finns två aktiva grustäkter. Grustäkten vid Sköllunga utökades nyligen och fick ett förnyat miljötillstånd. Bolaget har goda kunskaper om rådande vindförhållanden i projektområdet med hänsyn till den vindmätning som har genomförts. Vinddata har under projekteringen samlats in av en s.k. SODAR (Sound Detecting And Ranging). SODAR är en teknik som mäter tillgänglig vindenergi genom att skicka ut ljudvågor som mäter vindhastighet, höjdvariationer över marken och termodynamisk struktur av troposfären. För en korrekt utvärdering av vindhastigheten i området krävs en långtidsmätning av vindenergin. Bolaget har möjlighet att köpa in vinddata från en närliggande vindmätningsmast för att verifiera vinddata. Infrastruktur I sällsynta fall kan störningar på radio- och TV-mottagare förorsakas av vindkraftverk i närheten. Samråd har därför genomförts med de aktörer som tillhandahåller och använder sig av radiolänkstråk och som kan tänkas bli berörda. Remissförfrågan har skickats till Luftfartsverket och flyglatser som kan tänkas bli berörda; Säve flygplats, Trollhättan-Vänersborgs flygplats och Landvetter flygplats. Vidare har en remissförfrågan skickats till Försvarsmakten, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Något remis�svar har ännu inte erhållits. Se vidare samrådsredogörelsen i bilaga 2. Svenska Kraftnät planerar att dra en 400 kV-luftledning mellan Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen har till syfte att säkerställa driften av de regionala näten vid ett fel på stamnätet i området. Utan ledningen kan nätet komma att överbelastas med regionala elavbrott till följd. Ledningen behövs också i viss mån för att förnya gamla ledningar och för att ta emot kommande produktionsstörningar i samband med utbyggnad av vindkraft. Svenska Kraftnät planerar för att ledningen ska kunna tas i drift år 2020. Ett av ledningens alternativ sträcker genom det område som i dag är utpekat riksintresse för vindbruk och projektområdet för Sköllunga. Projektet befinner sig idag i ett samrådskede och Bolaget har yttrat sig i frågan. Faktaruta 5. Kommunens rekommendationer för område 3, Sköllunga Här återges kortfattat de särskilda rekommendationerna som vindbruksplanen anger för område 3, Sköllunga och som sammanfaller med aktuellt projektområde. • Naturvärdesinventering och fågelinventering ska utföras. Förslag på försiktighetsåtgärder vid eventuella negativa konsekvenser ska redovisas. • En avstämning med Länsstyrelsens naturvårdsenhet ska göras i ett tidigt skede. • Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastmarkspartier, placering och ingrepp som påverkar våtmarker bör undvikas. • En arkeologisk utredning ska utföras. • Området ingår i länsstyrelsens rapport om tysta områden. Bohusleden går öster om området. Utredning om friluftslivets rörelse och användning av området i övrigt bör göras. • Påverkan på landskapsbilden vid placering av vindkraftverk i närheten av sjöar bör redovisas. • Påverkan av möjligheten att kalka sjöar med helikopter ska utredas. • Området ligger nära gränsen till Lilla Edets kommun. Tidigt samråd ska ske med grannkommunen. Projektområdet ligger beläget mellan väg 650 och kommungränsen till Lilla Edets kommun. Inom projektområdet finns befintliga skogsbilvägar av god kvalitet. 18. Stenungsunds kommun (2006) WSP Environmental | 25 Miljökonsekvensbeskrivning Bebyggelse Närmsta belägna samhällen utgörs av Ucklum, ca fem kilometer sydväst om projektområdet, och Svartehallen, ca fem kilometer nordväst om projektområdet. Vidare utgör Grössbyn, ca tre kilometer från projektområdet, en sammanhållen bebyggelse. Utöver dessa småsamhällen finns även spridda gårdsmiljöer och enstaka hus i projektområdets omnejd. Samlad bebyggelse i Lilla Edets kommun finns vid Västersjön, ca 1,5 kilometer sydost om projektområdet. Vid Kvarnsjön förekommer två byggnader, Sköllunga 2:7 och 2:8. Byggnaderna är uppförda med ett bygglov som tillåter användning som jaktstuga och byggnaderna är inte taxerade som fritidsbostad eller som bostadshus. I kommunens översiktsplanering har ingen hänsyn tagits till byggnaderna vid utpekande av möjliga vindkraftområden. I Bolagets projektering har således vindkraftverken inte anpassats till dessa byggnader. 3.3. Naturmiljö Projektområdet är beläget på en urbergsplatå i de nordligaste delarna av det vidsträckta, mer eller mindre sammanhängande, skogsområdet Svartedalen. Landskapet är kuperat och genomkorsas av sprickdalar med sjöar och våtmarker. Våtmarkerna är i huvudsak dikade och skogsbevuxna, främst med sumptallskog. Berggrunden utgörs av sura silikatbergarter med mestadels tunt eller obefintligt jordtäcke, vilket också avspeglas i floran. I projektområdet pågår ett aktivt skogsbruk. Stora arealer inom projektområdet är kalhyggen och yngre planteringar. Skyddade naturmiljöer Faktaruta 6. Syftet med riksintresse naturvård Områden av riksintresse för naturvård omfattas av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer vara av riksintresse för naturvården. 26 | WSP Environmental Skyddade naturmiljöer i form av Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresseområden för naturvård finns inte inom projektområdet. Dock förekommer skyddade naturmiljöer inom fem kilometer från projektområdet, vilka kortfattat beskrivs nedan. I tabell 3 och figur 10 redovisas skyddade naturmiljöer i projektområdets omgiving samt ett ungefärligt avstånd från projektområdet. I faktaruta 6, 7 och 8 redovisas syftet med de olika skydden. Tabell 3. Skyddade naturmiljöer i projektområdets omgiving. Bokstäverna visar naturmiljöernas placering på kartan i figur 10. Namn Bratteforsån och Hällungen Skyddsvärde A B Svartedalen med Anråsån Riksintresse naturvård C Göta och Nordre älvs dalgångar Riksintresse naturvård D Brattorpsån Natura 2000 och naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresseområdet Bratteforsån och Hällungen ligger strax över två kilometer väster om projektområdet. Riksintresset räknas till de bästa reproduktionsåarna för öring i länet och den artrika lägre faunan kan utgöra en ”pool” för spridning till närliggande limniska miljöer. Området har ett förhållandevis rikt bestånd av flodpärlmussla. En förutsättning för insjööringens fortbestånd är att kalkning av sjösystemen sker uppströms Hällungen samt vattendragen Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun och biflödena där insjööringen leker. Området kan påverkas negativt av bl.a. utsläpp i vattensystemet. Området berörs av Natura 2000-område (art- och habitatdirektivet).19 Riksintresseområdet Svartedalen med Anråsån ligger ca 1,5 kilometer söder om projektområdet och är ett utpräglat höjdområde som till allra största delen är bevuxet med barrskog. Riksintresseområdet är välbevarat och orört med en äldre naturskog. Anråseån har lek- och uppväxtområden för havsöring och lax. Ån har också ett bestånd av flodpärlmussla. Förutsättning för att värdena ska bevaras är att ingen avverkning eller andra ingrepp som kan förändra vegetationssamhällenas naturliga utveckling får ske. Områdets värden kan påverkas negativt av utsläpp till vattensystemet eller arbeten i omgivande vattendrag och landområden.20 Som närmast, tre kilometer norr om projektområdet, löper Brattorpsån som är ett av Göta älvs biflöden och som utgör en del av riksintresseområdet Göta och Nordre älvs dalgångar. Riksintressets värden utgörs av en mäktig sprickdal som väl åskådliggör en älvdals utveckling. Här finns ett representativt odlingslandskap och området har även stor betydelse för häckande och rastande våtmarksfåglar. Denna funktion förstärks av Göta älvs strategiska läge i ett flyttningsstråk för många fågelarter.21 Brattorpsån, söder om Hjärtum, är även utpekat naturreservat och Natura 2000-område som bl.a. är av stort fiskeribiologiskt värde och främsta syftet är att bevara ett naturligt framrinnande vattendrag med lax.22 Utmed ravinen, som Brattorpsån följer, finns ett välbevarat odlingslandskap utpekat inom den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Regionala inventeringar Regionala inventeringar av naturmiljön inom Västra Götalands län har gjorts av länsstyrelsen, t.ex. våtmarksinventeringen (se vidare avsnitt 3.4 och figur 13), ängs- och hagmarksinventeringen och den nationella bevarandeplanen för natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Länsstyrelsen har även gjort en kartering för att identifiera s.k. tysta områden, d.v.s. områden som inte är bullerstörda av flyg, biltrafik, tåg eller verksamheter, se avsnitt 3.1. Vidare har värden i skogslandskapet, sumpskogar, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och biotopskydd, identifierats av Skogsstyrelsen. Dessa dokumenterade värden redovisas i figur 11. Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bolaget har låtit genomföra en biotopkartering och naturvärdesbedömning inom projektområdet för att undersöka vilka lokala skyddsvärden som förekommer och hur den föreslagna vindkraftetableringen kan komma att påverka dessa. Inventering och bedömning har genomförts av Naturcentrum AB under 2012. Faktaruta 7. Syftet med Natura 2000 Natura 2000 utgör det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemstater ska bidra till att skapa enligt de två EU-direktiven; art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Direktiven är implementerade i svensk lag och gäller så som svensk rätt. Syftet med nätverket är att bidra till den ekologiska mångfalden inom gemenskapen och Sverige har som medlemsland åtagit sig att se till att de arter och naturtyper som finns upptagna i EU:s lista har en gynnsam bevarandestatus, d.v.s. att genom bevarandeåtgärder till se att de kommer att finnas kvar i en långsiktighållbar utveckling. Enligt miljöbalken krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, 7 kap. 28a§ MB. Faktaruta 8. Syftet med naturreservat Enligt miljöbalken får länsstyrelsen förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bl.a. bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I beslutet om att bilda reservatet ska länsstyrelsen, förutom att ange skälen till varför området ska utgöra naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller vattenområdet för att uppnå syftet med reservatet, 7 kap. 4 och 5 §§ MB. Dessa inskränkningar formuleras som s.k. föreskrifter vilka gäller inom reservatet. 19. Länsstyresen (2008a) 20. Länsstyrelsen (2008b) 21. Länsstyrelsen (2008c) 22. Länsstyrelsen (2005) WSP Environmental | 27 Miljökonsekvensbeskrivning D C Vindpa § Stenung Skyddad Teckenförk Proj Länsstyrelse Riks Riks Riks Natu Natu A Lan \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Skyddade värden RKAB SK VAL.mxd Sky Vindpark Sköllunga § § Skyddade värden Vindpark Sköllunga Teckenförklaring Stenungsunds kommun B Projektområde Skyddade värden 0 10. Kartan påvisar skyddade värden inom projektområdet och med omnejd. Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till ett riksintresseområde för vindkraft. Stenungsunds kommun 500 Länsstyrelsen 1 000 Teckenförklaring Projektområde Länsstyrelsen Riksintresse vindbruk Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Natura 2000 Naturreservat Landskapsbildsskydd Skyddsområde vattentäkt 28 | WSP Environmental Riksintresse vindbruk 2 000 3 000 Meter 4 000 Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Natura 2000 Naturreservat Landskapsbildsskydd Skyddsområde vattentäkt MKB Skyddade vär Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun § Vin Sten Reg Tecke Länss § \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB RegoLokNaturvärden RKAB SK VAL.mxd Skogs § Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommun Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommun Regionala och lokala naturvärden Teckenförklaring Projektområde Länsstyrelsen Regionala och lokala naturvärden Lövskogsinventering Äng- och hagmarksinventering Våtmarksinventering Teckenförklaring Projektområde Länsstyrelsen Skogsstyrelsen, Skogens källa Sumpskog 0 250 500 1 000 1 500 Meter 2 000 11. Kartan påvisar regionala och lokala naturvärden inom projektområdet med omnejd. Nyckelbiotop Lövskogsinventering Naturvärdesobjekt Äng- och hagmarksinventering Biotopskydd Våtmarksinventering Skog o Historia, punkt Skogsstyrelsen, Skogens källa Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärdesobjekt Biotopskydd Skog o Historia, punkt WSP Environmental | 29 MKB Reg o Miljökonsekvensbeskrivning § Vindpar Stenungs Naturvärd Teckenförkla Projek Resultat från n Invent Vatten Klass \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Naturmiljöinventering RKAB SK VAL.mxd Klass Vindpark Sköllunga § 0 12. Resultat från genomförd biotopkartering och naturvärdesbedömning. Stenungsunds kommun Naturvärdesbedömning 250 500 1 000 1 500 Meter 2 000 MKB Naturvärdesbed Teckenförklaring Projektområde Resultat från naturvärdesbedömningen Inventeringsområde Vattendrag Klass 2, höga naturvärden Klass 3, naturvärden 30 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun I samband med inventeringen har så kallade naturvårdsarter eftersökts och noterats. Naturvårdsarter omfattar arter som upptas i Artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och andra arter som bedöms indikera hög biologisk mångfald. Inventeringen omfattade landmiljöer och våtmarker med vegetation. Naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala där klass 1 och 2 representerar unika naturvärden respektive höga naturvärden. Unika eller höga naturvärden motsvarar ekologisk särskilt känsliga områden enligt miljöbalken och PBL (motsvarar nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen eller klass 1-2 i äldre inventeringar av länsstyrelsen). Ofta förekommer en eller flera rödlistade arter i dessa miljöer och miljöerna är ofta svåra eller omöjliga att återskapa. Klass 3 representerar naturvärden som inte konstateras som höga men som ändå har en stor betydelse på lokal nivå och för spridning av arter och variation i landskapet (motsvarar klass 3-4 i äldre inventeringar av länsstyrelsen eller i enskilda fall klass 2 i våtmarksinventeringen eller lövskogsinventeringen). vattenmiljöer såsom sjöar, vattendrag och gölar har endast inventerats översiktligt men bör alltid betraktas som objekt med naturvärde, d.v.s. bedömas med lägst naturvärdesklass 3. Flera vattenmiljöer är dessutom en förutsättning för många av naturvärdesobjekten på land. Inventeringen resulterade i 67 objekt där naturvärderna avgränsades och beskrevs. Tio av de identifierade naturvärdesobjekten bedöms vara av klass 2 (höga naturvärden), resterande är av klass 3 (naturvärden). Samtliga objekten som bedömdes ha naturvärden utgörs av skogs- och våtmarksmiljöer samt sjöar. Objekten med höga naturvärden utgörs samtliga av äldre skogsmiljöer med naturskogskaraktär och stora mängder död ved och/eller förekomst av rödlistade arter. Förutom våtmarkerna, vilka är spridda relativt jämnt över området, är objekten med naturvärden koncentrerade till två delar, projektområdets sydligaste del, sydväst om Brurevatten, samt i områdets nordöstra del, öster om Kvarnsjön. Naturvärdesobjekten med klassning visas i figur 12. Naturcentrum anger i sin rapport att vattendragen som förbinder Medjolingen, Mörtevatten och Kvardammen ingår i ett vattensystem som för en god stam av öring. Det är dock oklart om öringen vandrar uppströms Kvarndammen, men vattendragen bör enligt Naturcentrum anses som skyddsvärda och hänsynskrävande. Geologiska förhållanden Enligt utdrag från SGU präglas området av berg men inslag av sandrig morän kärrtorv och mossetorv. Väster om projektområdet förekommer isälvssediment där det finns ett antal jord- eller grustäkter. Berggrunden inom projektområdet består till största del av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.). En geoteknisk undersökning vid respektive verksplacering kommer att göras om föreslagen vindkraftetablering erhåller miljötillstånd och byggnation blir aktuell, för att fastställa vilken fundamenteringsmetod som blir aktuell. WSP Environmental | 31 Miljökonsekvensbeskrivning Vindpar § m m m m m m m Hydrologi m m m m m m m m m m m m m Stenungsunds kommun m m m § Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommunTeckenförklaring Projektområde Strandskydd Länsstyrelsen 0 250 500 Teckenförklaring m Projektområde Strandskydd Länsstyrelsen Våtmarksinventering m m m m Skogsstyrelsen, Skogens källa Sumpskog Flödesriktning m m m m m m 32 | WSP Environmental 1 000 Meter 1 500 2 000 Våtmarksinventering Skogsstyrelsen, Skogens källa Sumpskog Flödesriktning m m Flöde m m m m m m Sump Vindpark Sköllunga m m m m Skogsstyrelse m Hydrologi m m mm m Våtma m §mm m m m m m 13. Hydrologiska förhållanden inom projektområdet och med omnejd. m Stran Länsstyrelsen m m m m m Projek m \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Hydrologi RKAB SK VAL.mxd m m m Teckenförkla m m m Hydrologi m m Stenungs MKB Hydrologi RKAB Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 3.4. Hydrologi Inom projektområdet finns sumpskogar, myrar, vattendrag och mindre sjöar. Huvuddelen av vattendragen är små och har karaktären av skogsbäckar. I figur 13 redovisas vattendrag och vattenflödets riktningar, strandskyddade områden, våtmarker och sumpskogar. Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter Kommunens dricksvattenförsörjning sker från sjön Stora Hällungen, ca 3-4 kilometer från föreslagen vindkraftetablering.23 Enligt utdrag från Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, ligger projektområdet inom ett område med berggrund (urberg) och där uttagsmöjligheterna för grundvatten är 0-600 l/h. Våtmarksinventeringen Inom den nationella våtmarksinventeringen (VMI) har våtmarksobjekt identifierats och avgränsats och därefter delats in i fyra olika naturvårdsklasser, se faktaruta 9. Två objekt identifierade inom våtmarksinventeringen återfinns inom projektområdet; Kvarndammen och Spångemossen med intilliggande myrkomplex och är av VMI-klass 3, se figur 13. Naturcentrum AB har i sina fältinventeringar konstaterat att dessa objekt till största del består av tallsumpskog och mindre inslag av öppna fattigkärr. Söder om Kvarnsjön ingår en bäck omgiven av gammal, senvuxen gran och klibbal. Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag i Stenungsunds kommun gäller, enligt 7 kap. 13-14 §§ MB, generellt strandskydd som omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskydd är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Kring större sjöar och vattendrag är strandskyddet gränsbestämt och omfattar i regel 50 meter på ömse sidor om vattendraget och kring insjöar 100 meter.24 Strandskyddet som redovisas i figur 13, är ett material som erhållits av kommunen. Faktaruta 9. Våtmarksinventeringen (VMI) VMI har identifierat och avgränsat våtmarksobjekt och därefter delat in dem i fyra naturvårdsklasser: ■■ Klass 1: Objekt med mycket höga naturvärden för regionene och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. ■■ Klass 2: Vanligen till stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. ■■ Klass 3: Objekten består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. ■■ Klass 4: Starkt påverkade objekt som saknar naturvärden enligt vad som framkommit i VMI:s inventering. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. Kalkning Kalkning av sjöar och vattendrag sker för att skydda de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. Kommunen ansvarar för planering och praktiskt genomförande av kalkningen och kalkningen kan antingen ske med båt eller med helikopter. 23. Stenungsunds kommun (2006) 24. Stenungsunds kommun (2006) WSP Environmental | 33 Miljökonsekvensbeskrivning Flertalet sjöar inom projektområdet kalkas med hjälp av helikopter. Samrådsförfrågan har skickats till kalkningsentreprenören MOVAB som bedriver kalkningen i området, något yttrande har dock ännu inte inkommit. 3.5. Fåglar Stenungsunds kommun har låtit genomföra en generell och översiktlig fågelinventering för att identifiera flyttfågelleder inom kommunen samt göra en bedömning av påverkan på fågellivet inom de områden som bedömts som preliminära vad gäller vindkraftetablering, däribland område 3, Sköllunga. För Sköllunga anges att det i området finns storlom, fiskgjuse, trana, skogshöns, berguv samt sparvuggla och att vindkraft inom området bedöms som olämpligt vad gäller störning av fågellivet. Fågelinventering För att mer i detalj kartlägga fågellivet inom projektområdet och i dess omgivning har Naturcentrum AB på uppdrag av Bolaget genomfört en förstudie och en häckfågelinventering under 2012. Resultatet låg till grund för beslut om fortsatt projektering av möjlig vindkraftetablering. I bilaga 3 återfinns resultatet från fågelinventeringen i sin helhet och i föreliggande avsnitt sammanfattas inventeringsresultatet. Inventeringen har gjorts med fokus på arter som är upptagna i den svenska rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 och arter som potentiellt sett kan påverkas negativt av en vindkraftetablering. Inom inventeringen har även studier av befintligt underlagsmaterial ingått. Informationen om fågelobservationer har inhämtats genom beställning ur ArtDatabankens databas samt från Artportalen. Flera lokala ornitologer med god erfarenhet av området har konsulterats vid olika tillfällen. Resultatet från inventeringen visar att området har en relativt typisk häckfågelfauna för ett barrskogsområde i södra Bohuslän. Bland intressanta häckfågelarter nämns fiskgjuse och orre. Tjäder uppträder regelbundet och området hyser en population av nattskärra. Rovfåglar Inga observationer av bivråk, duvhök eller berguv gjordes under inventeringen. En äldre observation av duvhök i Artportalen från 2012 indikerar dock att det är möjligt att arten häckar i eller i närheten av projektområdet. Likaså finns en äldre observation från 2011 av berguv vid grus-/bergtäkten i Sköllunga. Troligen omöjliggörs häckning inom projektområdet på grund av den intensiva verksamheten i täkten. Sparvhök och ormvråk noterades endast som förbisträckande under ett par höstbesök. I Artportalen finns dock en observation från 2012 av ormvråk under häckningstid vid Sköllunga. Projektområdet hyser förutsättningar för att enstaka par skulle kunna häcka där. En boplattform för fiskgjuse finns uppsatt mellan Svarttjärn och Stutevatten inom projektområdets sydligaste delar. Häckning konstaterades här under in34 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun venteringen. Vidare finns ytterligare fyra boplatser för fiskgjuse inom fem kilometer från projektområdet, den närmsta drygt två kilometer från föreslagen verksplacering. Tornfalk noterades på det stora kalhygget vid Mosseberget. Arten häckar ibland på kalhyggen men vid uppföljande besök sågs inga tornfalkar. Detta kan bero på att häckningen har misslyckats eller att det rörde sig om en individ som var på tillfälligt besök. Skogshöns Orre har under tidigare år upprepade gånger påträffats på mossar sydost om Rishageröds vatten, strax norr om den föreslagna vindkraftetableringen. Trots särskilt eftersök under artens spelperiod kunde dock inga spelade orrar noteras under inventeringen. Under ett besök i september observerades dock en flock med nio orrar i en hyggeskant mellan Mosseberget och Kvarnsjön. Orren är en stannfågel som vanligtvis inte rör sig särskilt långt under icke-häckningstid och troligtvis finns en liten orrpopulation i områdets norra delar. Tjädern bedöms ha en gles stam i omgivningarna. Under inventeringen observerades en tjäderuppflog längs Bohusleden, sydost om Djupevatten, men det förefaller mindre troligt att det i nuläget finns någon spelplats inom projektområdet. Nattskärra Nattskärran häckar vanligtvis i gles tallldominerad skog och hyggen, men i sydligaste Sverige finns en betydande den av beståndet i löv- och blandskogsmiljö. Nattskärran bedöms ha ökat i Sverige på senare år. Nattskärran observeras normalt lågt flygande när den jagar insekter på nätterna och dras till platser med hög täthet av insekter. Vid inventeringen noterades åtta fåglar inom en radie av en kilometer från föreslagna verksplaceringar, varav sju spelande. Området hyser därmed en relativt tät population av arten. Övriga vindkraftkänsliga arter Inga storlomar noterades under inventeringen. Närmsta kända häckplats för arten är Stora Gunnarsvatten ca två kilometer från projektområdet. Sannolikt häckar ett tranpar inom projektområdet, liksom morkulla och spillkråka. Några enstaka par skogssnäppa häckar antagligen vid småvatten och kärr inom projektområdet och i dess omgivning. Den tretåiga hackspetten lämnar karakteristiska hackmärken, vilket har påträffats på tre granar inom projektområdet. Hackmärkerna föreföll dock inte särskilt färska. Den häckande populationen av tretåig hackspett i Bohuslän är mycket gles. Trädlärka och backsvala häckar antagligen i grustagen i Sköllunga och Huveröd. Vidare konstaterades en trolig häckning av Törnskata på ett kalhygge mellan Mörtevatten och Brurevatten. WSP Environmental | 35 Miljökonsekvensbeskrivning 3.6. Fladdermöss I Sverige har 19 fladdermusarter registrerats, varav sju är rödlistade. Vissa arter har endast påträffats vid enstaka tillfällen. Samtliga fladdermusarter i Sverige omfattas av fjärde bilagan till EU:s art- och habitatdirektiv, vilket ger utvalda djur- och växtarter särskilt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa (särskilt under fortplantningstiden) samt nyttja dem i kommersiellt syfte. Det är dessutom förbjudet att förstöra eller försämra deras platser där dessa arter förökar sig och rastar. Det är dock tillåtet att söka undantag från förbudet. Några fladdermusarter omfattas dessutom av bilaga 2, vilket innebär att habitatdirektivet är implementerat bland annat genom att arterna är upptagna i Artskyddsförordningen. Sverige har också undertecknat det europeiska fladdermusavtalet (EUROBATS), vilket innebär att vi förbundit oss att ange viktiga platser för fladdermössens bevarandestatus, vidta lämpliga åtgärder för att skydda fladdermöss och trygga de bestånd som är hotade.25 Fladdermusinventering Naturcentrum AB har på uppdrag av Bolaget låtit genomföra en bedömning av projektområdets lämplighet för fladdermöss. I bilaga 3 återfinns resultatet från fladdermusinventeringen i sin helhet och i föreliggande avsnitt sammanfattas resultatet. Värdefulla platser har karterats och beskrivits. Platserna som har pekats ut har delats in i två kvalitetsklasser utifrån deras värden; 1) platser med värden för fladdermusfaunan och 2) platser med höga värden för fladdermusfaunan. Bedömningen har därefter kompletterats med en fältinventering och med hjälp av en handhållen detektor och s.k. autoboxar. Resultatet från inventeringen visar att fyra platser inom projektområdet och i dess omnejd har sådana kvaliteter och strukturer, d.v.s. äldre lövträd, byggnader och alléer etc., att de bedöms tillhöra klass 1. De fyra värdeområdena utgörs av byn Tönneröd, byn Sköllunga, Tåsteröd samt Västersjön och dess norra strand. Naturen utanför de utpekade värdeområdena utgörs främst av olika barrskogsbestånd och myrmarker, vilka inte utgör särskilt lämpliga livsmiljöer för majoriteten av Sveriges fladdermusarter. I sådana triviala livsmiljöer kan sannolikt endast ett fåtal individer av relativt vanlig art förväntas förekomma. Inventeringen registrerade sju arter samt ett antal noteringar av obestämd art. Fynden av fladdermusfaunan är normal för västsvenska barrskogstrakter. Nordisk fladdermus är den i särsklass vanligaste arten som noterades på drygt hälften av de inventerade platserna. Övriga sex arterna noterades främst inom de områden som pekas ut som värdefulla. Den minst vanliga arten som påträffades var gråskimlig fladdermus som uppträder mindre allmänt i södra Sverige och observationen tyder på att det rörde sig om ett förbipasserande exemplar. 3.7. Övrigt djurliv Området bedöms hysa de vanliga djurarterna som lever i skogsmiljöer i södra Sverige; älg, rådjur, hare, räv m.m. 25. Naturvårdsverket (2011) 36 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 3.8. Kulturmiljö ORUST KOMMUN Inga skyddade kulturmiljöer i form av kulturreservat eller riksintresseområde för kulturmiljövård förekommer inom projektområdet eller inom fem kilometer från projektområdet. Inte heller förekommer något objekt av regionalt eller lokalt intresse inom projektområdet. I figur 15 redovisas registrerade fornlämningar tillsammans med resultatet från den kulturhistoriska utredningen som sammanfattas nedan. Halsefjorden Ödsmål 13 13 12 12 Stora Askerön Regionala inventeringar Askerödfjord Sandbacka, Grössby och Sjötorp ingår i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden (rapport ”Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län”, 1995), se figur 14. I Stenungsunds kommun finns tio värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet som ofta 10 10 Stenungsön 99 88 11 11 Stenun sammanfaller med utvalda kulturmiljöer i kulturminnesvårdsprogrammet, se avsnitt nedan.26 UDDEVALLA Vidare har KOMMUN länsstyrelsen pekat ut värdefulla fornlämningsmiljöer i rapporten ”Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län” (1984). Inom inventeringen har bl.a. byn Sköllunga pekats ut där gravfält, gravar och stensättningar TJÖRNS KOMMUN Br att efo Svenshögen Speke Stora Höga 44 22 An rås eå n rså LILLA EDETS KOMMUN Hakefjorden 11 Stora Hällungen Jörlanda Riksintresse kulturmiljövård Fornlämningsmiljöer 77 Ucklum 11 Kulturminnesvårdsprogram Fornminnen Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Vägminne 66 14. Utdrag från Stenungsunds kommuns översiktsplan. Projektområdet är ungefärligt markerat med svart cirkel. 26. Stenungsunds kommun (2006) WSP Environmental | 37 Miljökonsekvensbeskrivning § Vindpar Stenungs Kulturmiljö Teckenförkla Projek Kulturhistorisk Kultur Kultur FMIS ( ! Fast f Övrig Övrig Bevak Vindpark Sköllunga \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Kulturmiljö RKAB SK VAL.mxd § Stenungsunds kommun Fast f Övrig Stenungsunds Kultur Kulturmiljö Teckenförklaring Projektområde Kulturhistorisk utredning § Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommun Kulturmiljö ( ! Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning 250 Teckenförklaring Projektområde Kulturhistorisk utredning Kulturhistorisk lämning Kulturhistorisk lämning FMIS ( ! Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning 38 | WSP Environmental Kulturhistorisk lämning FMIS 0 15. Kulturmiljöer och kulturhistoriska lämningar inom projektområdet och med omnejd. Genomförd kulturhistorisk utredning resulterade i ett fåtal lämningar i anslutning till redan registrerade lämningar. Kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Stenungsunds kommun Kulturminnesvårdsprogram 500 1 000 1 500 Meter 2 000 Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Stenungsunds kommun Kulturminnesvårdsprogram MKB Kulturmiljö RKA Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun från järnåldern förekommer, se figur 14. Även dessa miljöer sammanfaller i allmänhet med de miljöer som är utvalda i kulturminnesvårdsprogrammet, se avsnitt nedan.27 Kommunalt kulturminnesvårdsprogram Inom Stenungsunds kommun har ett kulturminnesvårdsprogram tagits fram och antogs av kommunfullmäktige 1987-02-16. Här presenteras 13 miljöer inom kommunen som är av kulturhistoriskt intresse. Grössby-Prästgärde som ligger ca två kilometer söder om projektområdet ingår i det kommunala kulturminnesvårdsprogrammet. Området är fornlämningsrikt med stenar, domarring och högar. Grössbyn ligger i kanten av grusåsen med den värdefulla åkermarken i sluttningen nedanför, se figur 15. Kulturhistorisk utredning På uppdrag av Bolaget har Kula HB genomfört en kulturhistorisk utredning inom projektområdet med syftet att inventera och beskriva det kulturhistoriska innehållet samt översiktligt bedöma miljökonsekvenserna för berörda kulturmiljöer inom projektområdet med omnejd. Den kulturhistoriska utredningen är en frivillig utredning, utan beslut från länsstyrelsen. Utredningen uppfyller dock kraven som normalt ställs på särskilda utredningar steg 1 (utan arkeologisk provundersökning). Utredningen består av en genomgång av befintligt kartmaterial och annat antikvariskt källmaterial samt fältbesök. Den detaljerade utredningen har skett för föreslagna verksplaceringar samt längs föreslagen vägdragning. Resultatet från utredningen sammanfattas nedan och återfinns i sin helhet i bilaga 4. Projektområdet är beläget i ett höglänt område på Sköllunga bys gamla utmark i Ucklums socken. Endast ett fåtal förhistoriska gravar var före utredningen resistrerade inom utrett område, lokaliserat till den södra delen av området och består av förhistoriska gravar som kan sägas vara en utlöpare av fornlämningsmiljön i Sköllunga. Under inventeringen framkom sparsamt med nya lämningar. I anslutning till redan kända förhistoriska gravar i sydligaste delen av föreslagen vindkraftetablering, Ucklum 61:1, påträffades ytterligare en grav och några välbevarade hålvägar. I övrigt framkom endast på ett par platser indikationer på stentäkt, i form av några mindre, kluvna block. Dessa ytor bedöms dock vara små och ligger inte i anslutning till någon av de förespråkade verksplaceringarna eller inom närheten till föreslagen vägdragning. 3.9. Friluftsliv och rekreation Inom projektområdet med omnejd förekommer fritidsaktiviteter i form av jakt, fiske, vandring, svamp- och bärplockning m.m. Området har vissa kvaliteter som skulle kunna motivera ett friluftsliv, framför allt med hänsyn till vandringsleden Bohusleden som löper strax öster om området, se nedan. 27. Stenungsunds kommun (2006) WSP Environmental | 39 Miljökonsekvensbeskrivning Riksintresse friluftsliv Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv förekommer inom projektområdet. Ett riksintresseområdet för friluftsliv enligt 3 kap. 6§ MB, Svartedalen, förekommer dock som närmast drygt en kilometer från föreslagna verksplaceringar enligt huvudalternativet, se figur 9. Svartedalens friluftsområde sträcker sig över såväl Stenungsunds som Kungälvs kommun och utgör del av ett höjdområde mellan jordbruksbygd. Området utgör ett utpräglat sprickdalslandskap och har följaktligen en topografiskt mycket omväxlande terräng. Större delen ligger över högsta kustlinjen och de högsta partierna når mer än 170 meter över havet.28 Riksintresseområdet har en god tillgänglighet för strövande, vandring, fritidsfiske, naturstudier, bad, bär- och svampplockning. Vidare uppges riksintresseområdet ha särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för naturstudier. Bohusleden löper genom riksintresseområdet från Grandalen i söder till Lunden i norr.29 För att värdena för Svartedalens riksintresseområde ska bestå krävs bl.a. att området inte påverkas negativt av bebyggelseexploatering eller ingrepp i vattensystemen.30 Bohusleden Bohusleden är en vandringsled som går från Lindome i Halland till Strömstad i Bohuslän och består av totalt 27 etapper och 37 mils vandring. Etapp 10 (Lysevatten - Hasteröd) passerar strax öster om föreslagen vindkraftetablering, se figur 15. Denna del av Bohusleden går genom en omväxlande blandskog, genom ett sjörikt myr- och skogslandskap. Den första delen av etappen, fram till Västersjön, är relativt kuperad medan leden leder in i ett mer flackare skogslandskap än tidigare. Vid Djupevatten finns ett vindskydd med faciliteter. Leden går på lättvandrade skogsvägar och slingriga stigar och vid Stora Gunnarsvattnet och Myrtuvan är delar av skogen av naturskogskaraktär. Västkuststiftelsen har samordningsansvaret för Bohusleden och sköter övergripande tillsyn, information och skyltning.31 Bolaget har skickat en samrådsförfrågan till Västkuststiftelsen, något svar har dock ännu inte inkommit. Badplatser Kommunala badplatser finns vid Basetvik (Hällungen), Talbo (Hällungen) och vid Svenshögen (Hällungen).32 I Lilla Edets kommun finns badplats vid Rödsvattnet. 28. Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987) 29. Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987) 30. Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987) 31. http://bohusleden.se/lang/sv/, 2013-09-10 32. Stenungsunds kommun, kartportalen, 2013-09-10 40 | WSP Environmental Uddevalla kommunStenungsunds Lilla Edets Vindpark Sköllunga, kommun kommun Orust kommun Svenshögen Svanesund Varekil 3.10. Landskapsbild Halsefjorden Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den ödsmål tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt hög höjd ovan trädtopparna. Detta avsnitt beskriver de förutsättningar som St. Hällungen landskapet inom projektområdet och i dess omgivning ger. I bilaga 5 återfinns bl.a. begreppsförklaringar som här används för att beskriva och analysera landskapsbilden. askeröfjorden Landskapskaraktär ucklum Begreppet landskap är inte entydigt. det kan dels syfta till det naturgivna landStenungsön skapet (de fysiska objekten som vi ser i naturen), dels syfta till det kulturgivna Myggenäs Stenungsund landskapet (det av människan skapade och brukade landskapet). I föreliggande MKB tas hänsyn till landskapets karaktär, d.v.s. landskapets helhet och sammanhang som innefattar såväl det naturgivna som det kulturgivna landskapet. Landskapets karaktär kan beskrivas utifrån begreppet landskapsbild, som syftar till landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter. Beskrivningen Strandnorum av landskapet iHöviksnäs föreliggande MKB utgår från ett översiktigt perspektiv för att förtydliga sammanhang och lyfta fram värden.33 Väs Bredvatten lysevatten rödvatte le rån gårdsjön Tjörns kommun Kommunal landskapsbildsanalys St. Höga an rå s eå Inom kommunens antagna vindbruksplan beskrivs landskapet i Stenungsunds kommun. Stenungsunds kommun utgörs av ett spricklandskap pmed större omors ån råden med isälvssediment i den nordöstra delen. Mellan kustzonen och det högre belägna skogs- och sjöområdet i öster finns en zon med stora nivåskillnader, med höga, kala berg och branta bergssidor. I mindre sprickdalar finns öppna odlingsmarker. St. Holmevatten Torrgå St. Bjurevatten 16. Utdrag från Stenungsund kommuns vindbruksplan. Projektområdet ligger på gränsen mellan två identifierade Håltesjön landskapstyper; Skogslandskapet öster om Hällungen och Svartedalen, sjörikt Ålevatten kuperat skogslandskap. Projektområdet är endast översiktligt utsatt på kartan. Faktaruta 10. Kommunen generella riktlinjer avseende utformning St. Holmevatten fjo rd I kommunens nordöstra och norra delarJörlanda finns ofta grus och sand i zonen mellan lera och berg och här är landskapet mer kuperat och varierat. Här finns stora sand- och grusfyndigheter med flera stora pågående eller avslutade grustäkter som påverkar landskapet. I den östra delen av kommunen finns större sjörika skogsområden med skogsklädda berg med större och mindre sprickdalar. ke Här återges kortfattat de generella riktlinjer för utformning som anges i gällande vindbruksplan: • Vindkraftetableringar mer fler b. sän tte n eva två verk ska utformas somörväl sammanhållna grupper. Kungälvs Va Kommunen kan delas in i kommun olika landskapstyper och karaktärer och inom vindbruksplanen görs en generell bedöming av landskapets tålighet för vindkraflandskapets tålighet kode Vatten/ tetableringar. Aktuellt projektområdet ligger påvindkraftanläggningar gränsen mellan två områden Våtmark för som benämns Skogslandskapet öster om Hällungen, stort och kuperat Berg i dagen/ 0 relativtettlåg tålighet övrig öppen mark skogsområde med sprickdalar och mindre bäckraviner i bergspartier och SvarMåttlig tålighet och blandskog/ tedalen, sjörikt ochBarrkuperat skogslandskap, se0 figur 16. lövskog llb y å 0 om Hällungen som ett reVindbruksplanen beskriver skogslandskapet öster Tätortsbebyggelse kommungräns lativt homogent område med sluten barrskog med insprängda hyggen, mossar, mindre sjöar, odlingsmarker och grustäkter. Påverkan från grustäkterna ställvis medför stor påverkan av landskapsbilden. Vidare beskriver vindbruksplanen att att detta område som helhet har en hög tålighet för vindkraftetableringar och att det är visuellt relativt tåligt och därmed tänkbart för etablering av grupper av vindkraftverk eftersom skogen har en avskärmande effekt. Åkermark • Enhetlig utformning avseende utseende, navhöjder, färgsättning, Vindbruksplan n fabrikat, utförande och hastighet. Vallerå Tillägg till öp 06 Stenungsund • Vindkraftverken bör färgsättas i ljusgrå kulörer. landskapsanalys n ke äc antagen aveller kFannan 2012-04-10 • Reklam text bör Välab relativt hög tålighet 0 undvikas. Mindre logotyper eller tillverkarens namn kan godtas på diseröd 1 5 km maskinhuset. g ra nn Skala 1: 100 000 rådhuset arkitekter aB e • Befintliga vägar ska utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Ny vägdragning ska i möjligaste mån anpassas till omgivande landskap. • Luftledningar bör undvikas. 33. Boverket (2009a) WSP Environmental | 41 Miljökonsekvensbeskrivning Svartedalens sjörika och kuperade skogslandskap beskrivs av vindbruksplanen som ett större skogsområde rikt på våtmarker och sjöar i sprickdalar, med branta bergssidor och hällmarksskog. Området kan därmed upplevas som relativt öppet runt sjöar och mossar. Vidare anges att hela området är relativt opåverkat av moderna inslag men på en del platser bedrivs ett modernt skogsbruk. Vindbruksplanen bedömer att området kan vara känsligt för nya inslag såsom vägar och vindkraftverk och att området som helhet har en låg tålighet för vindkraftetabeleringar. I faktaruta 10 redovisas generella riktlinjer avseende utformning som anges i antagen vindbruksplan. Landskapet inom projektområdet Landskapet inom projektområdet består generellt av ett storskaligt och kuperat skogslandskap med inslag av sjöar, våtmarker och sumpskogar. Området ligger i huvudsak på berg i dagen med ett tunt jordtäcke. Då skogen aktivt brukas för skogsbruk är skogen olikåldrad, från hyggen till ungskog och vuxen skog. Hyggen, sjöar, våtmarker och sumpskogar bildar mindre landskapsrum. I sumpskogarna är vegetationen normalt glesare med inslag av öppna mossar. Flera skogsbilvägar finns inom området. 42 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 4. Vindkrafttekniska förutsättningar En vindkraftetablering inom projektområdet är dels beroende av de förutsättningar som redovisas i kapitel 3 och dels av vindkrafttekniska parametrar. I detta kapitel beskrivs således aspekterna kopplade till vindkraftverkens teknik, såsom ljud, skuggor, elektromagnetiska fält samt risk- och säkerhetsaspekter. 4.1. Ljud I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av ljud från vindkraftverk samt vilka riktvärden som verksamhetsutövaren har att förhålla sig till. I bilaga 6 görs en längre och mer fördjupad redovisning avseende ljud och hur ljudberäkningar genomförs. Ljud från vindkraftverk Vindkraftverk ger dels upphov till ett s.k. aerodynamiskt ljud som uppstår vid rotorbladens passage genom luften, dels ett mekaniskt ljud som alstras från t.ex. generator, kylfläktar eller växellåda (om verksmodellen har en växellåda). det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser och bestäms av bladspetsens hastighet, bladformen och luftens turbulens. Ljudnivån avtar ju längre ifrån ljudkällan man befinner sig eftersom att ljudenergin fördelas över ett större område och dämpas av omgivande atmosfär och materia. Ljudets hörbarhet beror även på meterologiska förhållanden (som vindhastighet och lufttemperatur) samt i vilken terräng vindkraftverken är placerade (topografi och ytråhet). Ljudnivån kan därför vara av olika storlek vid två olika mottagare även om avståndet till källan är detsamma. När flera olika ljudkällor förekommer kan en s.k. maskeringseffekt uppstå, vilket innebär att vissa ljud överröstas av andra så att de inte upplevs lika märkbara. Generellt när vindhastigheten överstiger 8 m/s på 10 meters höjd över mark maskeras ljudet från vindkraftverken av olika bakgrundsljud. det aerodynamiska ljudet hörs därför främst vid tämligen låga vindhastigheter.34 Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud att öka något. det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan vara hörbart. Lågfrekvent ljud uppstår mycket sällan i störande ljudtrycksnivåer eftersom ljudet maskeras av bakgrundsljud. Ljudet från vindkraftverk har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor, t.ex. ljud från vägtrafik.Ljud med låg frekvens, som inte kan uppfattas av det mänskliga örat, benämns infraljud. Ljud över det mänskliga hörbara frekvensområdet kallas ultraljud. Några särskilda fastställda riktlinjer eller riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt praxis tillämpas det av Naturvårdsverket rekommende- 34. Naturvårdsverket (2009) WSP Environmental | 43 Miljökonsekvensbeskrivning rade riktvärdet för extern industribuller nattetid.35 Enligt detta riktvärde bör ljud från vindkraftverk inte överstiga 40 dB(A) i ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder (permanenta bostadshus och fritidshus). Detta ljudkrav kan jämföras med t.ex. ljud från vägtrafiken där riktvärdet ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är 55 dB(A) respektive 70 dB(A) vid uteplatser. I figur 17 illustreras några vanligt förekommande ljudnivåer. Notera att ljudnivåer under 30 dB(A) kan beskrivas som mycket låga ljudnivåer förknippade med omgivningar som människan i regel upplever som tysta. I avsnitt 6.11 redovisas resultatet från genomförda ljudberäkningar med förespråkad parklayout. 17. Vanligt förekommande ljud och ljudnivåer. 35. Naturvårdsverket (1983) 44 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 4.2. Skuggor I avsnittet görs en kortfattad beskrivning av hur skuggor från vindkraftverk uppkommer samt vilka riktvärden som verksamhetsutövaren har att förhålla sig till. I bilaga 8 görs en längre och mer fördjupad redovisning avseende skuggor från vindkraftverk och skuggberäkningar. Skuggor från vindkraftverk Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkens rotorblad orsaka svepande skuggor. Skuggorna kan uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder (oftast ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt, med andra ord vid solnedgång och soluppgång samt under vintermånaderna. Skuggorna kan vara uppfattbara på upp till ca 1,5 kilometer, men med avståndet tunnas skuggorna ut, skärpan försvinner och skuggorna uppfattas mer som diffusa ljusförändringar.36 Skuggorna följer solens rörelse över dagen och kan uppkomma väster om vindkraftverken tidigt på dagen, norr om vindkraftverken mitt på dagen samt öster om vindkraftverken på kvällen, se figur 18. Det finns inga fastställda riktvärden för hur mycket skuggor till följd av en vindkraftverketablering som en bostad ska behöva tåla. Genom praxis har dock en rekommendation arbetats fram och Boverket rekommenderar därmed att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör över- 18. Hur skuggorna från vindkraftverket faller beror på solens läge på himmelen (tidpunkt på dagen och årstid). Observera att vindens riktning, vindhastighet och molnighet även påverkar hur skuggorna faller. 36. Boverket (2009b) WSP Environmental | 45 Miljökonsekvensbeskrivning stiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen.37 För en mer utförlig beskrivning av teoretisk respektive faktisk skuggtid samt hur beräkningar av skuggor genomförs, se bilaga 7. I avsnitt 6.12 redovisas resultatet från genomförda skuggberäkningar med den förespråkade parklayouten. 4.3. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält utgör den gemensamma benämningen för elektriska och magnetiska fält, som bl.a. uppkommer vid överföring samt användning av el. Vi omges ständigt av dessa fält, både ute i samhället och i våra hem, t.ex. vid användning av vanliga hushållsapparater. Elektriska fält av betydande storlek förekommer i regel bara kring högspänningsledningar. Dessa avskärmas dock mycket lätt av bl.a. vegetation och byggnadsmaterial. Med anledning av detta förekommer i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från kraftledningar. Magnetfälten är som starkast närmast strömkällan (t.ex. en ledning eller en apparat) och avtar med avståndet från källan. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, d.v.s. kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström. I fråga om vindkraftverk alstras växlande magnetfält kring elkablar samt kring transformatorstation och generatorer. Magnetfältet kring en markförlagd kabel är som störst rakt ovanför ledningen och därefter avtar magnetfältets styrka med ett ökat avstånd till ledningen. Forskning pågår kring huruvida magnetisk strålning är farlig för människan eller inte och fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Den som bedriver verksamhet med strålning är enligt lag skyldig att, med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka verksamheten bedrivs, vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka skada på bl.a. människor. 4.4. Risk och säkerhet Olycksrisker Med säkerhet avses risk för olyckor och skador som påverkar människa och miljö. Olyckor i samband med drift av vindkraftverk är mycket ovanliga. De flesta olyckor har inträffat i samband med byggnations-, reparations- och servicearbeten, där olyckorna då är arbetsmiljörelaterade. det har bl.a. handlat om säkerhetsvajrar som lossnat samt klämskador och fall från ställningar. dessa moment innefattar arbete på hög höjd, vilket innebär större risker, varför särskilda försiktighetsåtgärder har föreskrivits av bl.a. Arbetsmiljöverket. Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem”. I rapporten anges bl.a. risken för allvarliga olyckor avseende olika energiproduktionssystem under hela produktionsprocessen (inkl. produktion och transporter). Räddningsverket drar slutsatsen att vind37. Boverket (2009b) 46 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun kraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla, undantaget för ovan nämnda arbetsmiljörisker. Att vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms som en mycket osannolik händelse. Risken för nedfallande träd är betydligt större, vilket innebär att man vid extremt väder inte bör vistas i området. Brand Brand kan inträffa i vindkraftverkets maskinhus, men det är relativt ovanligt. de vanligaste orsakerna till att brand uppkommer är åsknedslag eller elfel, bl.a. till följd av bristande underhåll. För de fall brand uppkommer sker detta främst i vindkraftverkens slutna utrymmen, vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor. I dagsläget finns ingen aktuell officiell statistik över antalet bränder i vindkraftverk. I tillgänglig statistik från perioden 1989-1997 har endast ett fall av brand rapporterats. vindkraftverken är utrustade med ett övervakningssystem som stänger av vindkraftverket om temperaturen i turbinen blir för hög. Isbildning Under speciella förhållanden kan risk för isbildning på vindkraftverkets rotorblad förekomma. När is och snö ansamlats på vingarna finns risk för att det lossnar och faller ned. I Norden uppkommer isbildning främst vid ca 0°C och hög luftfuktighet, d.v.s. när det är underkylt regn, snöblandat under kylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då bladspetsarna i sitt övre läger passerar genom molnbanken. dessa förutsättningar uppkommer främst under senhösten och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det både är blött och kallt. Hård snö eller is kan då få fäste på vindkraftverkets rotorblad som riskerar att slungas iväg. Företeelsen är ovanlig och problem med nedisning har uppkommit främst på högre höjder. Även fallande is från stillastående vindkraftverk kan förekomma. Faktaruta 11. Kommunens generella riktlinjer avseende hälsa och säkerhet Här återges kortfattat de generella riktlinjer för hälsa och säkerhet som anges i gällande vindbruksplan: • På bostadstomt i närheten av vindkraftverk får den ekvivalenta ljudnivån alstrad av vindkraftverk inte överstiga 40 dB(A). • Hänsyn bör tas till ljud med varierande ljudnivå (s.k. pulserande ljud), även om dessa variationer ligger på en lägre nivå än högsta ljudnivån. • Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 h teoretisk skuggtid per år och högst 8 h faktiskt skuggtid per år. • Säkerhetsavstånd till väg ska lämnas motsvarande 1,5 gånger verkets totalhöjd. • Avståndet till kraftledning bör uppgå till minst 200 meter för vindkraftverk högre än 50 meter. • En bedömning av risker och av vilka olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder som behöver vidtas bör göras. Samråd bör ske med den kommunala räddningstjänsten. • Samråd bör ske med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kemikalier och avfall För beskrivning av vilka kemikalier och oljor som används i vindkraftverk av aktuell storlek och vilket avfall som uppstår till följd av vindkraftanläggningen hänvisas till den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen. Hindermarkering För att minimera riskerna för luftfartsverksamhet kommer vindkraftverken att förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter.38 Krav och utformning beskrivs vidare i bilaga 5. Hinderbelysningens påverkan på landskapsbilden och upplevelsen av belysningen belyses i avsnitt 6.10. 38. Transportstyrelsen (2013) WSP Environmental | 47 Miljökonsekvensbeskrivning 5. Vindparkens utformning I detta kapitel görs en närmare beskrivning av hur utformningen av parklayout och nödvändig infrastruktur har skett samt det ramverk som legat till grund för den konsekvensbedömning som görs i kapitel 6. Bolaget har ambitionen att, vid tidpunkt för etablering, tillämpa bästa möjliga teknik som på bästa sätt nyttjar områdets vindresurser i enlighet med miljöbalkens hushållningsprincip. Samtidigt eftersträvas en så liten påverkan som möjligt på människors hälsa och omgivande miljö. Tillämpning av bästa möjliga teknik innebär att verksmodeller som idag inte finns tillgängliga på marknaden kan bli aktuella vid byggnation och det är således inte möjligt att fastslå slutligt val av verksmodell i nuläget eller den exakta installerade effekten. Vilken verksmodell som vid byggnation väljs har betydelse för slutlig utformning av parken och vindkraftverkens exakta placeringar kan därmed inte fastställs förrän vid etableringstillfället. En annan faktor som styr slutlig utformning av vindparken och verkens storlek är det faktum att föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad i ett skogslandskap. Skogen ger upphov till vindturbulens i högre grad jämfört med ett öppet landskap. Pågående vindmätningar och teknikutvecklingen får utvisa vilken typ av verk som kommer att krävas för att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. Bolaget ansöker för angivna verkskoordinater och förslag till vägdragningar enligt det huvudalternativ som redovisas i figur 19 och har för avsikt att utarbeta vindparkens slutliga utformning i samråd med tillsynsmyndigheten. Föreliggande MKB utgår från en verksmodell som, utifrån dagens förutsättningar, är väl lämpad för projektområdets förutsättningar: GE Wind Energy GE 2,75 MW med en rotordiameter om 103 meter och en navhöjd om 128,5 meter. I bilaga 1 redovisas en samlad bild av de aspekter som beskrivs i kapitel 3 och de placeringsprinciper som redovisas nedan. 5.1. Generella förutsättningar för parklayout Vid placering av vindkraftverk inom det aktuella projektområdet beaktas följande generella förutsättningar: ■■ Platser med högt energiinnehåll prioriteras. Detta baseras på vindmätningar inom projektområdet och en noggrann analys av topografi, markbeskaffenhet m.m. ■■ Verken etableras med ett tillräckligt stort avstånd från varandra så att vinden ska hinna återfå den energi som förloras efter att den passerat genom vindkraftverkets rotor. Vidare krävs ett avstånd mellan vindkraftverken för att motverka turbulens som kan medföra förslitningsskador. I dagsläget räknar Bolaget med att ca 4-6 rotordiametrar krävs mellan verken. ■■ Verken placeras så att ljudnivån invid bostads- eller fritidshus maximalt kommer att uppgå till 40 dB(A) i enlighet med de nu upphävda av Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller 1978:5 samt gällande praxis. 48 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Utöver dessa generella förutsättningar beskrivs ytterligare hänsynsåtgärder som Bolaget har vidtagit under projekteringen eller avser att vidta vid anläggandet av föreslagen vindkraftetablering i kaptel 6. 5.2. Huvudalternativ Inom angivet projektområde har möjligheten till att etablera en vindkraftanläggning undersökts mer i detalj. Allt eftersom projektets förutsättningar har förändrats och utvärderats har också ett antal möjliga parklayouter undersökts Vindpark Sköllunga utifrån vindoptimering, skyddsvärden, ljud- och skuggspridning etc. ResultaStenungsunds kommun tet av föreliggande projektering har lett fram till en parklayout och ett förslag till vägdragningar som utgör det huvudalternativ som Bolaget söker tillstånd för. Det är således detta huvudalternativ som ligger till grund för miljökonHuvudalternativ sekvensbedömningen. § 19. Huvudalternativet består av nio vindkraftverk enligt angivna koordinater samt en flyttmån om +/- 50 metrer. Kartbilden visar även förslag till vägdragning som utarbetats för att klara materialtransporternas dimensioner. Elledningsdragningarna följer i stort vägdragningarna, med undantag för blå och grön linje. § Teckenförklaring Föreslagen parklayout Flyttmån 50 m Vin Sten Huv Elanslutning _ ^ Teck Mätkiosk Kabel i rör Kabel 1 Förslag till vägdragning Möjlig infartsväg befintlig väg 4 Elans _ ^ 2 Ny vägdragning Försla 3 \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Huvudalternativ RKAB SK VAL.mxd 6 7 Skala 1:12 000 Datum: 2011-10-31 Utskriftsformat: A3 Meter 1 000 5 8 0 125 9 250 500 750 Meter 1 000 MKB Huvud MKB Huvudalternativ RKAB SK ver5 VAL 131031 WSP Environmental | 49 Miljökonsekvensbeskrivning Bolagets ansökan baseras på parklayouten enligt huvudalternativet med fasta koordinater men med en möjlig flyttmån om +/- 50 meter. Om ett tillstånd låser fast parklayouten med exakt verkstyp och exakt angivna koordinater i detta skede motverkas en optimal lösning avseende energiutnyttjande och påverkan på miljön. Huvudalternativet omfattar nio vindkraftverk och redovisas tillsammans med förslag till vägdragningar i figur 19. Slutlig parklayout Den slutliga parklayouten kommer att fastställas utifrån områdets vindförhållanden och vilken verksmodell som väljs. Verksplaceringar kommer enbart att ske inom den utpekade flyttmån som anges för respektive verksplacerin. Verksamheten kommer i övrigt att följa generella förustättningar för vindkrafsetableringar som anges i avsnitt 5.1. På så sätt säkerställs att den slutliga parklayouten ligger i linje med den konsekvensbedömning som redovisas i förliggande MKB. Slutlig layout kommer att samrådas med tillsynsmyndigheten och berörda fastighetsägare. 5.3. Vägar och övriga hårdgjorda ytor Nedan redogörs kortfattat för de hårdgjorda ytor som en vindkraftetablering kräver. För dimensioner och teknisk information om anläggningen av väg fundament och övriga hårdgjorda ytor, se den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen. Vägar I den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen redovisas uppskattat antal materialtransporter som krävs för föreslagen vindkraftetablering. Mängder och därmed antalet transporter är baserade på nio verk. Skulle antalet vindkraftverk som byggs bli färre kommer även materialåtgången att minska och antalet transporter som krävs blir därmed färre, om än inte proportionerligt. Byggnationen förväntas pågå i ca 1,5 år. Frekvensen av transporter vid byggskedet kommer att bero på var i processen byggnationen befinner sig. Anslutning till elnätet Inom anläggningen görs elanslutningar till respektive vindkraftverk med markförlagda ledningar, som så långt som möjligt förläggs i vägområdet. I vissa fall är detta dock inte möjligt. Förslag till infartsväg går från Sköllunga, genom befitnlig grustäkt in till etableringsområdet. Grustäktverksamheten innebär att vägdragningen kan behöva flyttas och således kan elledningen inte dras här. Kabeldragning sker istället strax norr om grustäkten, se figur 19, och kräver en passage över strandskyddat område, se vidare avsnitt 6.3. Fram till verk 1 dras elkabeln direkt från verk 3 för att korta ned kabellängden som krävs, se figur 19. Vid behov av linjekoncession för elanslutningen kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan. 50 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 6. Miljökonsekvenser I följande kapitel beskrivs de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet bedöms medföra för varje enskild aspekt. En samlad bedömning av verksamhetens totala miljöpåverkan görs i kapitel 9. En MKB ska redovisa föreslagen verksamhets påverkan för människors hälsa och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt. I föreliggande MKB utgår således miljökonsekvensbedömningarna utifrån det maximala antalet vindkraftverk som ansökan avser, d.v.s. nio stycken med en totalhöjd om maximalt 180 meter, i enlighet med den parklayouten som redogörs för i kapitel 5. Vidare utgår miljökonsekvensbedömningen från en verksmodell som har en relativt stor rotor samt ett källjud som anses vara normalt i förhållande till vindkraftverkets storlek. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från vissa ramar och påverkansgraden beskrivs utifrån en fyrgradig skala; positiv konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se tabell 4. Se även avsnitt 1.4. Tabell 4. Bedömningsgrundernas konsekvensskala. Konsekvens Definition Kommentar Positiv konsekvens Verksamheten medför en förbättring för människans hälsa och/ eller miljö som ges vikt vid bedömning mellan aspekter. Verksamheten bidrar på ett tydligt sätt med åtgärder i miljömålens riktning Liten negativ konsekvens Verksamheten bedöms endast medföra negativ påverkan av mindre art och omfattning som inte innebär någon betydande försämring eller skada av aspekten. Vanligt förekommande påverkan. Måttlig negativ konskevens Verksamheten bedöms medföra påverkan av måttlig art och omfattning som innebär en försämring av eller mindre skada på aspekten. Påverkan på vanligt förekommande värden som tål viss påverkan. Påverkan som accepteras inom gällande regelverk och rekommendationer. Påverkan på vanligt förekommande men känsliga värden. Påverkan med måttlig konsekvens kan vara en tydlig/förhållandevis stor konsekvens, men i förhållande till miljönyttan med föreslagen verksamhet eller i förhållande till en åtgärd som vidtas för att mildra konsekvensen så kan konsekvensen ändå anses vara acceptabel/begriplig. För de fall åtgärder kan vidtas som mildrar konsekvenserna kan dessa istället komma att bedömas som en liten negativ konsekvens. WSP Environmental | 51 Miljökonsekvensbeskrivning Stor negativ konsekvens Verksamheten bedöms medföra påverkan av större art och omfattning som innebär en allvarlig försämring av eller skada på aspekten. Påverkan på ett unikt värde. För de fall åtgärder kan vidtas som mildrar konsekvenserna kan dessa istället komma att bedömas som måttlig eller liten negativ konsekvens. 6.1. Planförhållanden Föreslagen vindkraftetablering ligger inom riksintresse för vindbruk och till större delen inom kommunens utpekade område som ska prioriteras för vindkraft. Enligt vindbruksplanen ska de avgränsade områdena effektivt nyttja möjligheten till vindkraft och att avgränsningarna ska tolkas som ungefärliga och preliminära. Att gränserna är flexibla har varit en förutsättning för att området, utifrån samtliga aspekter, ska kunna nyttjas till sin fulla potential. Det huvudalternativ och förslag till vägdragningar som presenteras i kapitel 5 har utformats utifrån kommunens generella rekommendationer som anges i antagen vindbruksplan. Då föreslagen vindkraftetablering angränsar till Lilla Edets kommun har Bolaget genomfört samråd med och informerat kommunen om projektet. Riksintresseområdet för vindbruk sträcker sig över kommungränsen till Lilla Edet och sammanfaller med, av länsstyrelsen utpekat, tyst områden och stort opåverkat område. Enligt plan- och byggplagen bör områden som ska ha en låg ljudnivå framgå av kommunens översiktsplan. I det planunderlag som finns att tillgå för Stenungsunds kommun, gällande översiktsplan och vindbruksplan, har några tysta områden inte pekats ut. Vidare har Lilla Edets kommun angett det angränsande område har särskilda värden för rekreation och friluftsliv. Vindkraftens intresse måste således vägas mot detta intresse och ställas i relation till den påverkan som uppkommer till följd av föreslagen vindkraftetablering. Dock finns idag redan två uppförda vindkraftverk, i ett område benämnt Sannersby, i Lilla Edets kommun. En utbyggnad av fler vindkraftverk i anslutning till befintliga verk planeras. Befintliga och planerade verk är lokaliserade inom det område som kommunen anger har särskilda värden för rekreation och friluftsliv, se figur 24. Påverkan på friluftslivet konsekvensbedöms i avsnitt 6.9. Hänsynsåtgärder avseende planförhållanden Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten planförhållanden bedöms inte vara nödvändiga då Bolaget följer de generella riktlinjer som anges i gällande översiktsplan. Sammantagen bedömning avseende planförhållanden Etableringsområdet ligger i huvudsak inom utpekat riksintresseområde för vindbruk. Vidare bedöms föreslagen vindkraftetablering ligga i linje med såväl regionala som kommunala intentioner avseende utbyggnad av och investering i förnybara energikällor. I detta avseende innebär föreslagen vindkraftetablering en positiv konsekvens. Vidare har föreslagen vindkraftetablering i huvudsak utformats i enlighet med de generella rekommendationer som anges 52 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun i antagen vindbruksplan. Sammantaget bedöms vindparken därför innebära en positiv konskevens vad gäller planförhållanden. 6.2. Markanvändning Naturresurser Skogsbruk Den mark som vindkraftetableringen tar i anspråk är den hårdgjorda yta som krävs för fundament, kranytor, vägar och övriga uppställningsytor. Detta innebär att arealen skogsmark kommer till viss mån att minska till följd av vindkraftetableringen. Marken inom projekområdet arrenderas ut av markägare som bedriver skogsbruk i området. Skogbruket innebär att skogen röjs, gallras, avverkas och nyplanteras. Skogsbruket i sig bidrar till att naturmiljöer och landskapet inom etableringsområdet och med omnejd kontinuerligt förändras. Skogsmaskiner och transporter som används för brukandet alstrar även buller. Inom området för etablering finns ett befintligt skogsbilnät av relativt god kvalitet som kommer att kunna nyttjas för vindkraftetableringens interna vägnät. Befintliga vägar kommer att behöva uppgraderas, d.v.s. breddas och förstärkas för att klara vindkraftleverantörens krav. Det befintliga vägnätet behöver kompletteras med ny vägbyggnation, vilket påvisas i det förslag till vägdragningar som presenteras i kapitel 5 och figur 19. Vägarna kommer även i fortsättningen att kunna användas för transporter inom skogsbruket. Vid detaljprojektering kommer vindkraftetableringens interna vägdragningar att utarbetas i samråd med markägare och tillståndsgivande myndighet. Skogsbruket kommer med fördel att kunna fortsätta bedrivas och kommer inte att påverkas nämnvärt då vindkraftverken och infrastruktur för vindkraftanläggningen tar en liten yta i anspråk i förhållande till områdets totala markareal. Jakt Under byggnation kommer tillgängligheten till och inom etableringsområdet att vara begränsad. Av säkerhetsskäl kommer allmänheten inte att tillåtas vistas i området under de perioder som t.ex. tunga transporter och sprängarbeten förekommer. Av denna anledning påverkas även jakten under samma perioder. Förutsättningarna för jakt begränsas också av att anläggningsarbeten bl.a. genererar buller och mycket trafik, vilket kan innebära att viltet tillfälligt håller sig undan. Vindkraftens påverkan på däggdjur beskrivs vidare i avsnitt 6.7. Under vindkraftverkens drifttid finns generellt inga behov att begränsa den allmänna tillgängligheten för jakt inom vindparken. Några generella skyddsavstånd mellan vindkraftverk och platser där jakt får bedrivas finns inte. Precis som för all jakt är det den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet när skott avlossas och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. För kulfång gäller allmänt hänsynstagande och en generell försiktighet. WSP Environmental | 53 Miljökonsekvensbeskrivning Ljudet från vindkraftverken kan lokalt påverka jakten genom att, i direkt närhet till vindkraftverken, försämra möjligheter att höra en skällande hund vid t.ex. älg- eller harjakt. På det stora hela bedöms dock jakten under vindkraftetableringens drifttid inte att påverkas i någon betydande utsträckning. Övriga naturresurser Föreslagen vindkraftetablering ligger på ett så stort avstånd från sjön Stora Hällungen att någon påverkan på vattenskyddsområdet eller fara för kommunens dricksvattenförsörjning inte kommer att ske. Grustäkten vid Sköllunga ligger inom drygt en kilometers avstånd från föreslagen vindkraftetablering. En täktverksamhet innebär i sig att mark tas i anspråk och att landskapet förändras. Vidare innebär täktverksamheten bulleralstrande verksamheter under dagtid och medför tunga transporter som kan störa såväl boende som tillfälliga besökare i omgivningen. Se figur 20. 20. Grustäkten i Sköllunga ligger drygt en kilometer från föreslagen vindkraftetablering. Foto: Rabbalshede Kraft AB Infrastruktur För att fånga upp eventuella intressekonflikter med övriga verksamhetsutövare i etableringsområdet med omnejd har en hinderremissförfrågan skickats ut i ett tidigt skede av projekteringen till aktörer som kan tänkas bli berörda. Samtliga remissvar som inkommit redovisas i upprättad samrådsredogörelse, bilaga 2. Utifrån remissvaren bedöms vindkraftetableringen inte komma att påverka övriga verksamheter i närområdet så som luftfart, telekommunikation, Försvarsmaktens intressen m.m. En anmälan om flyghinder kommer att skickas till Försvarsmakten och vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter. Svenska Kraftnät planerar att dra en 400 kV-luftledning från Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ett av de ledningsdragninsalternativ som presenterats under samrådet för koncessionen passerar rakt över projektområdet i Sköllunga. 54 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Bebyggelse Framtagen parklayout har anpassats med hänsyn till närliggande bostads- och fritidsbebyggelse och uppfyller vidare de generella rekommendationer som anges i antagen vindbruksplan. Vad gäller de två byggnader vid Kvarnsjön har Bolaget inte tagit någon hänsyn till dessa då bygglovet endast tillåter användning som jaktstuga och riktvärden, rekommendationer och gällande praxis avseende skugg- och ljudutbredning från vindkraftverk gäller för byggnader som är taxerade som bostadsoch fritidshus. Hänsynsåtgärder avseende markanvändning Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget att utarbeta slutlig utformning av verksplaceringar och vindparkens interna vägdragningar i samråd med tillsynsmyndigheten. Sammantagen bedömning avseende markanvändning De verksamheter och naturresurser som idag finns inom etableringsområdet och i dess närhet bedöms kunna fortgå även under vindparkens drifttid. Befintligt skogsbilnät inom etableringsområdet kommer i första hand att användas för att begränsa andelen nybyggd väg. Den föreslagna vindkraftetableringen hamnar inte i konflikt med några geologiska intressen eller vattentäkter och en negativ påverkan på naturresurser och infrastruktur bedöms därmed som liten. Vidare är vindkraftetableringens påverkan till stora delar reversibel. Vid avveckling monteras verken ned och platsen kan till större del återställas till sitt tidigare tillstånd. Sammantaget bedöms vindparken därför medföra en liten negativ konsekvens för markanvändningen. 6.3. Naturmiljö Bolaget ansöker om tillstånd att uppföra föreslagen vindkraftetablering i enlighet med det huvudalternativ och förslag till vägdragning som redovisas i kapitel 5. Huvudalternativets verksplaceringar och vägdragningar har anpassats till befintliga naturvärden i området för att minimera eller helt undvika en negativ påverkan på naturmiljövärdena. Huvudalternativet representerar således ett väl utarbetat förslag på verksplaceringar och vägdragningar och lokaliseras till områden där intressekonflikter med andra värden och aspekter har bedömts som få eller där värdena har bedömts som förhållandevis låga. Här bedöms således marken vara väl lämpad för placering av såväl vindkraftverk, vägar och övriga hårdgjorda ytor. Vidare bedöms en etablering av nio vindkraftverk enligt huvudalternativet ta en relativt liten andel ny mark i anspråk för permanent nyttjande under vindparkens drifttid i förhållande till omgivande skogsmark. Det befintliga vägnätet är av god kvalitet och kommer att kunna nyttjas för vindparkens interna vägdragningar, se figur 21, vilket reducerar en negativ påverkan på WSP Environmental | 55 Miljökonsekvensbeskrivning 21. Befintliga vägar inom etableringsområdet är av god kvalitet och kommer att kunna nyttjas för vindparkens interna vägnät områdets naturmiljö. Dock kommer det befintliga vägnätet att kompletteras med nyanlagd väg, se figur 19. Nedan bedöms konsekvenserna för naturmiljön utifrån respektive skyddsintresse. För en beskrivning av landskapsbildspåverkan hänvisas till avsnitt 6.10. Skyddade naturmiljöer De värden som riksintresseområdet Bratteforsån och Hällungen utgör är kopplade till hydrologin och den flora och fauna som finns i anknytning till vattenmljöerna. Teoretiskt skulle anläggningarbeten kunna leda till förändrade hydrologiska förhållanden eller att vattet grumlas. Riksintresseområdet ligger som närmast ca fyra kilometer från planerade vindkraftverk och någon risk för förändrade hydrologiska förhållanden eller grumling bedöms därför inte finnas. Vidare finns risk för miljöfarliga utsläpp i samband med anläggningsarbeten, t.ex. ett dieselläckage från transporter och arbetsmaskiner. Risken för utsläpp i samband med anläggningsarbeten bedöms dock som små. Likaså är de värden som riksintresseområdet Svartedalen med Anråsån utgör till stor del kopplade till förekommande vattenmiljöer. Värden finns även kopplade till äldre naturskog. Riksintresseområdet ligger som närmast ca 2,5 kilometer från planerade vindkraftverk. Då biotoperna är känsliga för utsläpp till vattensystemet eller arbeten i omgivande vattendrag och landområden är det viktigt att vindparkens anläggningsarbeten utförs med hänsyn till hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden. Generella hänsynsåtgärder för hydrologiska och hydrogeologiska aspekter presenteras i avsnitt 6.4. Natura 2000-området Brattorpsån, som även utgör en del av riksintresseområdet för naturvård Göta och Nordre älvs dalgångar, ligger på ett så stort avstånd från planerade vindkraftverk att någon negativ påverkan på objektets naturvärden till följd av planerad vindkraftetablering inte bedöms uppstå. 56 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Regionala inventeringar Vindkraftetableringens påverkan på objekt utpekade inom våtmarksinventeringen, ängs- och hagmarksinventeringen och den nationella bevarandeplanen för natur- och kulturvärden i odlingslandskapet beskrivs vidare i avsnitt 6.4 och 6.8. Biotopkartering och naturvärdesbedömning I den biotopkartering och naturvärdesbedömning som har genomförts av Naturcentrum bedöms inga objekt av klass 1 (objekt med unika naturvärden) finnas. Endast en mindre andel av de inventerande naturvärdena har bedömts vara av klass 2 (objekt med höga naturvärden). Majoriteten av objekten bedöms vara av klass 3, d.v.s. naturvärden som inte konstateras som höga men ändå har en stor betydelse på lokal nivå för spridning av arter och variation i landskapet. Samtliga vattenmiljöer som inventerats har bedömts vara av klass 3. Inom föreliggande MKB bedöms identifierade naturvärdesobjekt, klass 2-3, vara mer eller mindre känsliga för direkt exploatering, d.v.s. om verksplaceringar och vägdragningar lokaliseras inom eller i nära anslutning till naturvärdena. Hur känsligt ett naturvärdesobjekt är beror dels på vilken typ av anläggningsarbeten som avses och dels i vilken omfattning anläggningsarbetena sker. Det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 har utarbetats med hänsyn till de naturvärdesobjekt som har identifierats inom genomförd biotopkartering och naturvärdesbedömning. Huvudalternativet har således utformats för att minimera negativ påverkan på etableringsområdets naturvärden. Verk 9 i presenterat huvudalternativ har placerats i kanten av ett naturvärdesobjekt av klass 2. I övrigt sker inga verksplaceringar inom naturvärdesobjekt av klass 2 eller 3. Anläggningsarbeten i form av ny vägdragning, uppgradering av befintlig väg samt elkabeldragning kommer också i viss mån att ske inom naturvärdesobjekt 2-3 där dessa åtgärder inte bedöms skada objektet, där den negativa påverkan bedöms vara acceptabel eller om det bedöms ge mindre påverkan att genomföra åtgärden jämfört med andra alternativ, se bilaga 1. ■■ Enligt förslag till vägdragning sker infartsvägen till verksplaceringarna från Sköllunga och genom grustäkten på befintlig vägdragning. Vägdragningen passerar våtmarksobjektet Kvarndammen (VMI-klass 3) och kommer att kräva anläggningarbeten i form av breddning och förstärkning. Passagen bedöms dock, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka de hydrologiska förhållandena och bedöms ge en mindre negativ påverkan än att anlägga en ny väg för att undvika våtmarksobjektet. ■■ Kabeldragningen följer inte föreslagen infartsväg då infartsvägen är planerad att ske genom Sköllunga grustäkt och gustäktverksamheten i sig innebär att vägen kan behöva flyttas. Enligt förslag på kabeldragning dras kabeln inom ett område som omfattas av strandskydd, se figur 19 och bilaga 1. Syftet med strandskyddet bedöms dock inte påverkas negativt av åtgärden och således bedöms intrånget vara acceptabelt. WSP Environmental | 57 Miljökonsekvensbeskrivning ■■ Verk 1: Ny vägdragning sker från verk 3 och kommer således att passera ett naturvärdesobjekt med tallsumpskog (nr 2, klass 3). Passagen sker dock där naturvärdesobjektet bedöms som smalast och den negativa påverkan som uppstår bedöms därmed vara acceptabel. ■■ Verk 2: Ny vägdragning passerar VMI-objekt Spångemossen (klass 3), passagen sker dock där våtmarken är som smalast och bedöms, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka de hydrologiska förhållandena. Den negativa påverkan som sker i form av en fragmentering av objektet, bedöms därmed vara acceptabel. Vidare passerar ny vägdragning naturvärdesobjekt nr 4 (öppet fattigkärr, klass 3) där den norra delen av objektet har värden för orre. Vägen passerar dock mitten av objektet och kommer således inte direkt att beröra det område som är av intresse för orren. Påverkan på objektet bedöms således vara acceptabel. ■■ Verk 3: Ingen negativ påverkan på naturvärdena bedöms uppkomma. ■■ Verk 4: Vägdragning mellan verk 4 och 5 följer delvis befintlig väg och kräver delvis ny väg. Befintlig vägdragning passerar ett vattendrag. Ny vägdragning passerar naturvärdesobjekt; nr 29 (sumpskog, klass 3) och nr 33 (äldre barrblandskog, klass 3) samt en nyckelbiotop. Befintlig vägdragning passerar därefter naturvärdesobjekt nr 35 (barrskog, klass 3). Ny vägdragning samt uppgradering av befintlig väg bedöms dock, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka naturvärdesobjekten negativt och utan att påverka vattendragets hydrologiska förhållanden. ■■ Verk 5: Ny vägdragning mellan verk 5-6 löper längs med naturvärdesobjekt nr 2 (tallsumpskog, klass 3) och 12 (barrblandskog, klass 3). Vägdragningen bedöms, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka naturvärdesobjekten negativt. ■■ Verk 6: Ingen negativ påverkan på naturvärdena bedöms uppkomma. ■■ Verk 7: Ingen negativ påverkan på naturvärdena bedöms uppkomma. ■■ Verk 8: Ingen negativ påverkan på naturvärdena bedöms uppkomma. ■■ Verk 9: Verk 9 har placerats i kanten av naturvärdesobjekt nr 7 (död granskog, klass 2). Verksplaceringen bedöms dock vara acceptabel med hänsyn till att endast en mycket liten del av naturvärdet berörs. Ny vägdragning passerar genom naturvärdesobjektet nr 9 (barrblandskog, klass 3) och naturvärdesobjektet nr 7 (död granskog, klass 2). Vid etablering av verk och vägpassage över objekt nr 7 är det viktigt att död ved lämnas kvar i möjligaste mån. Hänsynsåtgärder avseende naturmiljö Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten naturmiljö: ■■ Huvudalternativets exakta detaljer (lokalisering av verksplaceringar, vägdragningar, kabeldragningar och övriga hårdgjorda ytor) kommer att redovisas för tillsynsmyndigheten. ■■ Verksplaceringar, vägdragningar och övriga hårdgjorda ytor kommer i största möjliga mån att anläggas på fast mark för att undvika påverkan på våtmarker. 58 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun ■■ I de fall uppgradering av befintlig väg krävs i kanten av ett naturvärdesobjekt ska anläggningsarbeten i möjligaste mån ske på vägens motsatta sida. ■■ I de fall anläggningsarbeten inom strandskyddat område krävs ska stor aktsamhet råda för att begränsa den negativa påverkan och åtgärderna ska planeras så att förutsättningar för goda livsvillkor för flora och fauna i områdets inte väsentligt förändras. ■■ Stor aktsamhet vidtas vid avverkning för att minimera ianspråktagen markyta och för att begränsa negativ påverkan. Skyddszoner av träd till våtmarker och sumpskogar kommer att lämnas vid avverkning i möjligaste mån. ■■ För att nybyggnation av väg och/eller uppgradering av befintlig väg inte ska påverka yt- och grundvatten inom etableringsområdet och med omnejd placeras vägtrummor genom vägkroppen efter behov. ■■ Skulle ny väg behöva anläggas över våtmark kommer vägbanken under mark att byggas upp av grovgenomsläpplig sprängsten, alternativt ett materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och vägkropp för att inte stoppa det naturliga flödet i marken. Väg över våtmark anläggs utan diken. Yt- och dagvatten som leds bort bör undvikas att ledas ut direkt i vattendrag. Se även hänsynsåtgärder avseende hydrologi och hydrogeologi i avsnitt 6.4. ■■ Inom etableringsområdet eftersträvas att uppnå en god massbalans för att minimera behovet av massor från externa täkter och för att minska antalet transporter. Hänsynsåtgärder för att minimera påverkan på hydrologi och hydrogeologi redovisas i avsnitt 6.4. Sammanvägd bedömning avseende naturmiljö Majoriteten av de skyddade naturmiljöerna har värden som är lokalt platsbundna eller värden med anknytning till förekommande vattenmiljöer. Genom att vidta redovisade hänsynsåtgärder bedöms föreslagen vindkraftetablering inte innebära någon fysisk påverkan på dessa värden och en negativ påverkan på de biologiska värdena inom skyddade naturmiljöer bedöms förebyggas. Bedömningen är således att en vindkraftetablering enligt redovisat huvudalternativ i kapitel 5 inte innebär att de skyddade miljöernas syfte omöjliggörs eller försvåras och en vindkraftetablering i området inte påtagligt skadar skyddade naturmiljöer i miljöbalkens mening. Vindkraftetableringens påverkan på de naturvärdesobjekt som har identifierats av Naturcentrum bedöms som begränsad. Inga naturvärdesobjekt har tilldelats naturvärdesklass 1 och endast en mindre andel naturvärdesobjekt har tilldelats naturvärdesklass 2, vilket tyder på att området för etablering inte hyser några unika naturvärden. Där anläggingsarbeten sker inom naturvärdesobjekten har dessa bedömts beröra naturvärdet endast i måttlig grad och tar inte signifikanta delar av objekten i anspråk. Vidare är det en förutsättning att verksplaceringar och vägar inte anläggs med någon hydrologiskt negativ effekt som följd. En sådan begränsad påverkan bedöms vara acceptabel under förutsättning att ovan angivna hänsynsåtgärder vidtas. Slutlig vägdragning kommer att samrådas med tillsynsmyndigheten. WSP Environmental | 59 Miljökonsekvensbeskrivning Då föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad till skogsmark som till stora delar utgörs av produktionsskog innebär det att naturmiljön och landskapet här redan står under stor förändring. Skogsbruket medför såväl tunga timmertransporter som bullerstörande arbeten och en förändring av landskapsbilden. Som tidigare nämnts medför en vindkraftetablering minskade emissioner av föroreningar till luften jämfört med flera andra typer av energikällor. Därmed minskar också tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten, vilket innebär en positiv påverkan på naturmiljön och den biologiska mångfalden. Detta är således något positivt för de skyddade naturmiljöerna i omgivningen. Med anledning av de hänsynsåtgärder som vidtas för att mildra konsekvenserna för naturmiljön och hydrologi (se avsnitt 6.4) bedöms den planerade vindparken sammantaget medföra en liten negativ konsekvens för naturvärden i aktuellt etableringsområde och med omnejd. 6.4. Hydrologi och hydrogeologi Risk för en eventuell hydrogeologisk och hydrologisk påverkan vid en vindkraftetablering uppkommer främst då grundläggningen av vindkraftverket sker med schakt under grundvattenytan samt då anläggande av nya tillfartsvägar och/eller uppgradering av befintlig väg riskerar att förändra den naturliga yt- eller grundvattenavrinningen. Tillfällig grumlig av vattendragen kan då komma att uppstå. I våtmarksområden är det av extra stort intresse att upprätthålla vattenbalansen p.g.a förekomsten av vattenkänsliga livsmiljöer. I förhållande till nuläget innebär själva byggnationen en något förhöjd risk för kontanimering av grundvatten i och med att maskiner och tunga fordon uppehåller sig i området på ett annat sätt än tidigare. Det innebär en något förhöjd risk för utsläpp av hydraulolja, bensin, etc. Risken kan minska genom åtgärder såsom godkända fordon, saneringsutrustning på plats, tydliga arbetsmiljöföreskrifter och ansvarsområden under byggnationtiden. Vid gjutning av fundament föranleds schaktning i jordlagren. Allmänt sett kan permanent grundvattenpåverkan uppstå i detta skede om täta lerlager punkteras, vilket kan resultera i att markvattenhalten skjunker eller att ett övre grundvattenmagasin dräneras. Då etableringsområdet domineras av berg kommer sannolikt inte några problem uppkomma till följd av grundläggningen av fundament. Vid fall då gravitationsfundament används kan det bli aktuellt att dränera invid respektive fundament. Det område som dräneras är begränsat i yta och påverkan på hydrogeologin till följd av dränering av fundament bedöms bli mycket begränsad. Dränering krävs inte om bergfundament kan användas istället för gravitationsfundament. Vilken typ av fundament som slutligen används kommer att fastställas inför byggnation i samband med marktekniska undersökningar. För vidare beskrivning av fundament, se den tekniska beskrivningen som bifogas till ansökan. Då cement används vid anläggande av betongfundament kan en mindre påverkan i marken förväntas i form av lokalt förhöjt pH-värde. Denna påverkan kan dock antas vara försumbar i sin helhet. 60 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Uppgradering av befintlig väg och nyanläggning av väg kommer att ske så att vattnets naturliga flöden inte hindras. På så vis beaktas vattendragens egenskaper som livsmiljöer och spridningsvägar för flora och fauna och en negativ påverkan på områdets hydrologi och hydrogeologi bedöms vara begränsad. Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter bedöms inte påverkas av föreslagen vindkraftetablering. Våtmarksinventeringen En infartsväg föreslås passera genom våtmarksobjektet Kvarndammen, se bilaga 1. Infartsvägen följer dock redan en befintlig vägdragning som kräver uppgradering. Väg som anläggs över våtmarksområden kräver särskild hänsyn för att inte riskera att förändra vattenflödena. Vidare föreslås en ny vägsträckning dras över våtmarksobjektet Spångemossen, bilaga 1. Passagen sker dock där våtmarksobjektet är som smalast och med vidtagna hänsynsåtgärder bedöms ingen negativ påverkan på områdets hydrologi ske. Med hänsyn till att verken är placerade på omgivande höjder bedöms inte verksplaceringarna i sig ge upphov till någon negativ påverkan på våtmarksobjekten. Strandskydd Frågan om strandskydd prövas inom ramen för aktuell tillståndsprövning av vindkraftanläggningen som helhet. I figur 13 redovisas de sjöar och vattendrag inom etableringsområdet som omfattas av generellt strandskydd om 100 meter. Verksplaceringar och vägdragningar enligt huvudalternativet har undantagits från strandskyddat område, men strandskyddet kan komma att beröras av kabeldragning i begränsad mån, se figur 19 och bilaga 1. Syftet med strandskyddet bedöms dock inte påverkas negativt till följd av kabeldragningen och åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för flora och fauna inom strandskyddat område kommer att undvikas. Kalkning Vindkraftetableringar kan medföra problem vid kalkning av sjöar och vattendrag som sker med helikopter. Åtgärder kan vidtas som medger att kalkning av berörda sjöar och våtmarker kan fortgå. I sådant fall kommer diskussion att genomföras med Länsstyrelsen och kommunen. Om slutsatsen blir att kalkning av sjöarna och vattendragen inte kan genomföras på annat sätt än med helikopter till rimliga kostnader kan det vara aktuellt att stänga av verken när kalkningen sker. Hänsynsåtgärder avseende hydrologi och hydrogeologi Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av WSP Environmental | 61 Miljökonsekvensbeskrivning föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten hydrologi och hydrogeologi: ■■ Anläggningsarbeten inom eller i nära anslutning till våtmarker undviks i största möjliga mån. I de fall detta inte är möjligt utformas vägen så att våtmarkens hydrologi bevaras i enlighet med vad som framgår i avsnitt 6.3. ■■ Vid vägpassager över öppna vattendrag används trummor som dimensioneras utifrån förväntat flöde så att vatten och vattenlevande organismer fritt kan passera under väg. ■■ Markavvattning är förbjuden och undviks genom att vägdiken inte anläggs över eller i anslutning till våtmarker, öppet vatten eller vattendrag. Sammanvägd bedömning avseende hydrologi och hydrogeologi Viss påverkan på områdets hydrologiska värden kommer att ske mot bakgrunden av att förslag till vindparkens interna vägdragning passerar våtmarksobjekt. Den negativa påverkan kan dock begränsas genom att vidta ovan angivna hänynsåtgärder. Väsentlig påverkan på områdets avrinningsförhållanden och vattenföring bedöms därmed minimeras eller undvikas helt. Markavvattning till följd av föreslagen vindkraftetablering bedöms inte ske. Under vindparkens drifttid utgör vindkraftverken i sig inte något hot mot hydrologin eller hydrogeologin i området. Föreslagen vindkraftetablering bedöms inte påverka strandskyddets syfte jämfört med den situation som råder idag. Vad gäller den allemansrättsliga tillgången på strandskyddsområden bedöms detta inte påverkas till följd av föreslagen vindkraftetablering, annat än under begränsade perioder, bl.a. under byggnationsfasen, då området tillfälligt kan stängas av, av säkerhetsskäl. Det föreligger således inget hinder mot att meddela tillstånd till vindparken med hänsyn till strandskyddat område. Vindparken bedöms sammantaget medföra liten negativ konsekvens efter vidtagna hänsynsåtgärder. 6.5. Fåglar En vindkraftetablering kan, liksom all annan exploatering, medföra risker för det befintliga fågellivet. En vindpark kan t.ex. påverka fågelpopulationer genom ökad störning och skapa barräreffekter, förstörelse av biotoper och ökad dödlighet genom kollisioner. Inom kunskapsprogrammet Vindval (ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) pågår forskningsprojekt för att ta fram och sprida fakta om vindkraftens effekter på människor och miljö. Inom kunskapsprogrammet har en syntesrapport tagits fram som behandlar vindkraftens på- 62 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun verkan på fåglar och fladdermöss.39 I rapporten konstateras att riskerna för en negativ påverkan till följd av en vindkraftetabelring går att begränsa med hjälp av planering. Negativ påverkan kan antingen vara direkt, genom att fåglar dödas i kollisioner med vindkraftverk, eller indirekta genom en förändrad livsmiljö. De grupper som löper störst risk för störning från vindkraftverk är; (1) god flygare med bra syn som är vana vid att väja i sista sekund, t.ex. rovfåglar, (2) dåliga flygare, t.ex. hönsfåglar, (3) fåglar som jagar insekter i luften, t.ex. seglare, svalor och nattskärror, (4) nattaktiva arter, t.ex. ugglor och nattskärror. Utifrån den forskning som idag är aktuell finns således skäl att vidta åtgärder för att undvika alltför stora störningar för fågellivet vid en vindkraftetablering, framförallt vad gäller de arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv och den svenska rödlistan samt för arter som är vindkraftkänsliga. Kollisioner Studier visar att vindkraftverk i Europa och Nordamerika i genomsnitt dödar 2,3 fåglar per år (medianvärde), men variationen är stor och fördelningen ojämn. De flesta verk dödar få eller inga fåglar medan få verk dödar många. Verkens placering i relation till etableringsområdets topografi och omgivande miljö är således avgörande för negativ påverkan på fågelfaunan. Vindkraft som lokaliseras i höjdlägen i barrskogsområden kan generellt inte antas vara en riskabel miljö när det gäller fåglar, och höjden över havet har sannolikt inte någon generell betydelse för kollisionsfrekvensen.40 Vidare konstaterar rapporten att fåglar normalt sett inte attraheras av vindkraftverk utan snarare undviker eller ignorerar dem. Fåglar väjer för vindkraftverken och ändrar flygväg, även på natten. Fåglar har sannolikt mycket lättare att se vindkraftverk än vad människor har, framförallt då det är ljust ute eftersom de har ett mer utvecklat färgsinne än människan och den färgsättning som verken har idag verkar vara den bästa för såväl fåglar som människor.41 Miljöer där fåglar löper större risk att dödas av vindkraftverk är våtmarker och vattenmiljöer samt höjdlägen som åsryggar och krön. Inom ramen för MKB har sådana riskabla miljöer identifierats och undantagits vid utpekande av etableringsområde. Terrängen inom etableringsområdet är relativt flack och saknar i stort markanta höjdskillnader som t.ex. förkastningsbranter. Föreslagen vindkraftetablering omfattar verk med en maximal totalhöjd om 180 meter. Med högre torn och längre blad når verken ofta upp till höjder där fler fåglar regelbundet rör sig (d.v.s. över 100 meter ovan mark). Det finns dock inget som tyder på att antalet kollisioner ökar med storleken på verken.42 Risken för kollisioner varierar kraftigt mellan olika fågelarter och är kopplat till artens manövreringsförmåga och flygbeteenden. Habitatsförluster och barriäreffekter 39. Naturvårdsverket (2011) 40. Naturvårdsverket (2011) 41. Naturvårdsverket (2011) 42. Naturvårdsverket (2011) WSP Environmental | 63 Miljökonsekvensbeskrivning Det föreligger risk för att vindkraftverk medför barriäreffekter för passerande fåglar, d.v.s. de undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar istället en annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men samtidigt riskerar fåglarna att behöva flyga en längre sträcka vilket är mer energikrävande under flyttning eller transport mellan födosöks-, häckningsoch övernattningsplatser. Dessa effekter kan tänkas bero på vindkraftverkens storlek och antal, hur de är placerade i förhållande till varandra samt vilken miljö som omger dem. Fågelinventering I genomförd fågelinventering gör Naturcentrum bedömningen att etableringsområdet har en realtivt typisk häckfågelfauna för ett barrskogsområde i södra Bohuslän. Utifrån inventeringsresultaten bedömer MKB att rovfåglar häcka rmycket sparsamt i etableringsområdet och skogshöns som tjäder och orre bedöms ha en relativt liten till normal population i området. Nattskärran bedöms ha en relativt tät population i området med omnejd. Nattskärra finns med i Fågeldirektivets bilaga 1 och på den svenska rödlistan. Nattskärran häckar vanligtvis i gles talldominerad skog och hyggen, men i sydligaste Sverige finns en betydande del av beståndet i löv- och blandskogsmiljö. Nattskärran bedöms ha ökat i Sverige på senare år. Den kan lokalt ha gynnats av eller nyttjar åtminstone nya områden efter stormen Gudrun som bidragit till en stor förändring av skogslandskapet och gett en kraftig ökning av kalhyggen. Nattskärran observeras normalt lågt flygande när den jagar insekter på nätterna och dras till platser med hög täthet av insekter. Verk 9 i presenterat huvudalternativ har placerats i kanten av ett naturvärdesobjekt av klass 2. Området här är relativt ostört med gammal skog. Verket är placerat ca 900 meter från en fiskgjusehäckning, men sannolikt inte inom fiskgjusarnas huvudsakliga flygvägar, då det mest troliga är att fåglarna flyger västerut mot havet och Hällungen för att fiska. Etableringsområdet i sig, framför allt den västra delen i anslutning till pågående grustäkter, är redan bullerstört, vilket kan vara en förklaring till varför fågelarter uppehåller sig sparsamt i området. Habitatförändringar och kollisionsrisken till följd av en vindkraftetablering kan lokalt påverka områdets fågelfauna, men mot bakgrund av ovan bedöms föreslagen vindkraftetablering endast medföra små konskevenser på en lokal nivå. Någon påverkan på populatationsnivå kommer sannolikt inte att ske och under vindparkens drifttid bedöms endast enstaka individer påverkas. Hänsynsåtgärder avseende fåglar Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten fåglar bedöms inte vara nödvändiga. Sammanvägd bedömning avseende fåglar 64 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Det är av stor vikt att vindkraftens effekter för fåglar sätts i perspektiv till andra typer av verksamheter. Viktigaste dödsorsaken kopplade till mänskliga aktiviteter för fåglar är trafiken där 6-7 miljoner fåglar dör årligen i Sverige. Katter bedöms döda uppåt 10 miljoner fåglar årligen i Sverige. Med en utbyggnad till 5 000 vindkraftverk till år 2020 skulle, om kollisionsfrekvensen förblir 2,3 fåglar per vindkraftverk och år medföra att 11 500 fåglar dödas årligen. Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågelvärden. Biotoper med lite högre värde kan generellt sägas vara knutna till de våtmarker och sumpskogar som finns. Dessa naturmiljöer har identifierats inom genomförd naturvärdesbedömning och har tagits hänsyn till vid framtagande av huvudalternativet som presenteras i kapitel 5. På så vis berörs fåglarnas livsmiljöer endast i mindre utsträckning och risken för fragmentering av värdefulla naturmiljöer minskar. Den enda arten som förekommer med något större individrikedom inom etableringsområdet är nattskärran. En möjlig orsak till individrikedomen kan vara att området hyser flera hyggen till följd av skogsbruket som bedrivs. En vindkraftetablering bedöms inte motverka dessa miljöer som nattskärran trivs i, men kan dock innebära en lokal negativ påverkan i form av en ökad kollsionsrisk när nattskärran födosöker. Sammantaget bedöms föreslagen vindkraftetablering kunna uppföras med stor hänsyn till de fågelarterna som förekommer såväl inom etableringsområdet som med omnejd. De lokala negativa konsekvenser till följd av vindkraftetableringen som kan uppstå bedöms vara acceptabla i jämförelse med miljönyttan som vindkraften bidrar till. Föreslagen vindkraftetablering enligt huvudalternativet bedöms således ge en liten negativ konskevens för aspekten fåglar. 6.6. Fladdermöss Fladdermöss löper risk att påverkas av vindkraftetableringar, framför allt genom kollisioner. I likhet med stora rovfåglar har fladdermöss låg reproduktionstakt och lång livslängd. en realtivt liten ökning av döligheten kan därmed leda till en stor påverkan på populationen. Det är svårt att exakt avgöra i vilka miljöer fladdermöss riskerar att påverkas. Jaktmiljöer och kolonier/viloplatser är uppenbara, men kompliceras av att djuren ofta rör sig flera kilometer under en och samma jaktnatt för att kunna nyttja flera olika jaktmarker. Enligt forskaren Jens Rydell vid Biologiska Institutionen vid Lunds Universitet är framför allt tre arter speciellt utsatta för vindkraftanläggningar: stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus. Naturcentrum gör bedömningen att etableringsområdets förutsättningar för att hysa en rik fladdermusfauna är relativt begränsade och att de arter som kan påträffas är få till antalet och relativt vanliga. Platser med värde för fladdermusfaunan finns inom 1-2 kilometer från den föreslagna vindkraftetableringen, men även i dessa områden har främst vanliga arter påträffats. Naturcentrum gör vidare bedömningen att det inte föreligger något särskilt skäl till att göra ytterligare fördjupade inventeringar. Hänsynsåtgärder avseende fladdermöss WSP Environmental | 65 Miljökonsekvensbeskrivning Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten fladdermöss bedöms inte vara nödvändiga. Sammanvägd bedömning avseende fladdermöss Sammantaget bedöms påverkan på fladdermöss i etableringsområdet medföra en liten negativ konsekvens. 6.7. Övrigt djurliv Inom ramen för Naturvårdsverkets och Energimyndighetens finansierade kunskapsprogram Vindval har en syntesrapport som behandlar vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur tagits fram.43 Rapporten anger att kunskapsunderlaget generellt är litet, men att det inte kan uteslutas att landlevande däggdjur, främst stora rovdjur samt klövvilt, kan påverkas på olika sätt av en vindkraftutbyggnad. Påverkan på de större viltarterna till följd av en vindkraftetablering består bl.a. av det tillkommande vägnätet, kraftledningar och övriga hårdgjorda ytor såsom t.ex. uppställningsplatser. Vidare utgör den mänskliga aktiviteten i området en störningsfaktor då tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik ökar inom etableringsområdet. Effekterna kan också bero på vindkraftetableringens storlek. Vid byggnation av större anläggningar anges att även små och lokala effekter kan summeras ihop till betydande effekter, med konsekvenser på populationsnivå. Syntesrapporten tydliggör de stora kunskapsbristerna på området, och visar på behovet av såväl forskning som effektiv miljöuppföljning. Rapporten anger vikten av ett kontrollprogram som i sin tur kan leda till nya, generaliserbara kunskaper och att kontrollprogrammen bör samordnas nationellt och insamlade data analyseras på övergripande nivå.44 Det är när vindkraften lokaliseras till mer avlägsna och oexploaterade höglänta skogslandskap som risken för fragmenteringseffekter är som störst. Men de habitatförändringar som tillfartsvägar och övriga hårdgjorda ytor leder till innebär nödvändigtvis inte ett problem för de större däggdjursarterna. Öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kan tvärtom gynna många viltarter. Studier på klövvilt och stora rovdjur visar att djuren undviker vindkraftetableringen under byggnation. Dock finns inte tillräckliga data för att dra några säkra slutsatser kring detta.45 Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation och även synintryck (inkl. reflexer, skuggor och belysning), som kan upplevas störande för såväl vilt som tamdjur. De studier som har gjorts pekar dock på avsaknad av sådana effekter eller att djuren har en snabb tillvänjning till störningen.46 Den störning som kommer att uppstå till följd av föreslagen vindkraftetablering bedöms vara kopplad till anläggningsfasen och den mänskliga aktivitet som förekommer under byggnation. Störningen är dock begränsad i tid och Bolaget har tidigare erfarenheter från andra vindkraftetableringar att djurlivet snabbt återanpassar sig till området. Vindparken kommer inte att stängslas och 43. Naturvårdsverket (2012a) 44. Naturvårdsverket (2012a) 45. Naturvårdsverket (2012a) 46. Naturvårdsverket (2012a) 66 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun vilt- och rovdjur kommer att kunna röra sig fritt i området. De arter som finns i området är vanligt förekommande och lever redan i miljöer som är starkt påverkade av människan i form av skogsbruk och ett relativt väl utbyggt vägnät, vilket innebär att den mänskliga aktiviteten i området är hög redan idag. Hänsynsåtgärder avsende övrigt djurliv Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten övrigt djurliv bedöms inte vara nödvändiga. Sammanvägd bedömning avseende övrigt djurliv Sammantaget bedöms påverkan på vilt och övrigt djurliv i området medföra en liten negativ konsekvens. 6.8. Kulturmiljö För att kunna konsekvensbeskriva kulturmiljön är det viktigt att se till kulturarvets och kulturmiljöernas roll i landskapet på olika nivåer; på platsnivå (i föreliggande fall inom etableringsområdet) och i bygden/omgivande landskap. Sammanhängande miljöer med kulturmiljövärden har studerats inom en radie av fem kilometer från etableringsområdet. Vidare värderas kulturmiljöerna utifrån tre värdekategorier; kunskapsvärde (lämningens eller miljöns vetenskapliga värde), upplevelsevärde (lämningens eller miljöns yttre kvalitet) och bruksvärde (hur lämningen eller miljön används idag). Därtill kommer den fjärde värdekategorin, bevarandevärdet, som är en sammanvägning av ovan nämnda värderingskriterier. Värderingskriterierna kan tillämpas på såväl enskilda objekt som på kulturmiljön som helhet. Inledningsvis kan konstateras att kulturlandskapet är en levande process som står i ständig förändring. Den är summan av alla spår av mänskliga handlingar i vår omgivning utifrån de naturgivna förutsättningarna. Att en vindkraftetablering påverkar kulturmiljön är ofrånkomlig, men hur en förändring uppfattas och upplevs är en subjektiv fråga. Generellt kan sägas att vindkraft är enklare att inordna i storskaliga, moderna produktions- eller industrilandskap än i småskaliga kulturlandskap med ålderdomliga drag. Med andra ord så minskar konflikten om det finns ett tydligt tidssamband mellan vindkraftverken och den miljön de lokaliserats inom.47 Nedan görs en översiktlig analys av etableringsområdet, föreslagen vindkraftetablering och omgivande landskap utifrån de fyra värdekriterierna. Kunskapsvärde Kunskapsvärdet syftar till platsens eller miljöns informationsinnehåll. Kunskapsvärdet måste således bedömas utifrån varje unikt objekt eller landskapsrum. Kunskapsvärdet kan öka om objektet eller landskapsrummet utgör en del av en miljö eller om den är karaktäristiskt för ett område eller en region.48 47. Naturvårdsverket (2013) 48. Naturvårdsverket (2013) WSP Environmental | 67 Miljökonsekvensbeskrivning Generellt kan sägas att värdet av en kulturmiljö ökar med antalet komponenter. Ju mer komplex desto högre kulturvärde. Enligt genomförd kulturhistorisk utredning, se bilaga 4, förekommer endast ett fåtal kulturhistoriska lämningar inom etableringsområdet med omnejd. Det kan således konstateras att själva etableringsområdet inte innehåller särskilt höga kulturvärden eller är särskilt komplex och bedöms ur denna aspekt väl lämpa sig för en vindkraftetablering. Det bedöms således inte föreligga något hinder att uppföra föreslagen vindkraftetablering enligt huvudalternativet. Upplevelsevärde Att bedöma områdets upplevelsevärde är svårt, då detta är en subjektiv bedömning som varierar mellan individer och är kopplat till hur landskapet används av betraktaren. För markägaren är vindkraften ett sätt att bruka sin mark på medan sommarstugeägaren har ett fokus på rekreation och upplevelsen av landskapet som tyst och orört. En av anledningarna till protesterna mot vindkraft är den snabba och påtagliga förändringen av landskapet, vilket i sin tur ofta tolkas som en försämring av landskapets upplevelsevärden. I många fall ökar upplevelsevärdet ju tydligare och mer välbevarad en lämning eller en miljö är.49 Visuell påverkan på omgivande kulturmiljöer kan komma att uppstå. Vindkraftverkens synlighet från kulturmiljöerna är dock inte detsamma som den påtagliga skada på kulturmiljöer som får uppkomma enligt miljöbalken. Kula HB bedömer att föreslagen vindkraftetablering inte medför några påtagliga konsekvenser för kulturmiljöerna i den närmaste omgivningen. De gamla inägomiljöerna vid Sköllunga uppvisar i kommunalt eller regionalt perspektiv inga omistliga värden men utgör likväl en ännu ganska innehållsrik och delvis ålderdomligt präglad miljö. Landskapsbilden som helhet påverkas redan idag av den täktverksamhet som drivs. Det kommunala kulturmiljöintresset Grössby-Prästgärde innehåller en bred uppsättning av kulturmiljöer, bl.a. en kyrkomiljö. Kyrkobyggnader och kyrkomiljöer utgör generellt höga kulturvärden. Fotomontage som har tagits fram och påvisas i sin helhet i bilaga 5 visar att den visuella påverkan på kultumiljön är närmast obefintlig. En vidare analys av den visuella påverkan görs i avsnitt 6.10. På grund av avståndet, vegetation och topografi bedöms en kulturmiljöpåverkan på övriga kulturmiljöer i omgivande landskap bli mycket små eller försumbara. Bruksvärde Bruksvärdet avser hur lämningen, platsen eller kulturmiljön som helhet brukas idag och hur den kan utvecklas i framtiden.50 Inom etableringsområdet bedrivs idag ett modernt skogsbruk och i anslutning till etableringsområdet pågår en kommersiell täktverksamhet, vilket präglar etableringsområdets karaktär därefter. Skogsbruket har också medfört att det inom etableringsområdet finns ett relativt väl utbyggt vägnät och att området därför är lättillgängligt. På an49. Naturvårdsverket (2013) 50. Naturvårdsverket (2013) 68 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun dra sidan kommungränsen, i Lilla Edets kommun, finns även två uppförda vindkraftverk och ytterligare tre vindkraftverk planeras i anslutning till de befintliga verken. Som nämns i avsnitt 3.1 ingår etableringsområdet i ett större område som pekas ut som tyst och orört. Detta anses stå i direkt kontrast till de verksamheter som pågår inom etableringsområdet och i dess direkta närhet och ur denna aspekten anses föreslagen vindkraftetablering kunna komma till stånd utan att några större intressekonflikter uppstår. Bevarandevärde Då etableringsområdet utgörs av ett skogsbeväxt utmarksområde bedöms det inte vara särskilt sårbart för en vindkraftutbyggnad. Ett utmarksområde av det aktuella slaget är, ur kulturmiljösynpunkt, att föredra för vindkraftutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap och en negativ kultumiljöpåverkan kan förebyggas med planering. Hänsynsåtgärder avseende kulturmiljö Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten kulturmiljö: ■■ Innan anläggningsarbeten påbörjas ska synliga lämningar markeras för att undvika skador under byggnationsskedet. ■■ Detaljer för slutlig parklayout (verksplaceringar, väg- och eldragningar och övriga hårdgjorda ytor) kommer att redovisas för tillsynsmyndigheten. Sammanvägd bedömning avseende kulturmiljö Ur kulturmiljösynpunkt är ett utmarksområde av det aktuella slaget att föredra för en vindkraftutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap. Någon negativ kumulativ kulturmiljöpåverkan uppkommer i normalfallet inte i en sådan utmarksmiljö eftersom ingrepp i lämningar och kulturmiljöer kan förebyggas med planering. Lämningar och miljöer är ofta av sådant slag att de inte är känsliga för visuell påverkan. Vidare har de sällan några större besökarantal. Ur bevarandesynpunkt är skydd mot fysiska skador överordnat visuell påverkan. Någon fysisk påverkan bedöms inte uppstå till följd av föreslagen vindkraftetablering i enlighet med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5. Sammantaget bedöms vindparken medföra en liten negativ konskevens för områdets och närliggande kulturmiljövärden. 6.9. Friluftsliv och rekreation Bolaget har låtit Naturcentrum AB genomföra en analys och bedömning av etableringsområdets friluftsvärden. Området har vissa kvaliteter som skulle kunna motivera ett friluftsliv, framför allt med hänsyn till Bohusleden som löper strax öster om etableringsområdets sida. I direkt anslutning till leden WSP Environmental | 69 Miljökonsekvensbeskrivning finns också grillplats och vindskydd. Teoretiskt är området att betrakta som ett område som erbjuder naturupplevelser och närrekreation för närboende, men också för tillfälliga besökare som nyttjar Bohusleden. Mycket få spår av ett aktivt friluftsliv finns dock idag. Etableringsområdet i sig är relativt svårforcerat per fot och bitvis inte heller särskilt estetiskt tilltalande med kalhyggen och nyplanteringar. Den närbelägna täktverksamheten medför sannolikt att området inte är särskilt välbesökt idag. Vindkraftverken och etableringsområdet omfattas inte av något krav på inhängad och området kommer således även fortsättningsvis att vara tillgängligt att nyttjas för friluftsliv och rekreation av allmänheten. Under byggnation kan dock framkomligheten begränsas av säkerhetsskäl, då stora delar av området är att beakta som en byggarbetsplats. Detta uppstår dock under en begränsad tid. Föreslagen vindpark kräver en viss nybyggnation av vägar. Med hänsyn till att området idag är relativt svårtillgängligt och att områdets tillgänglighet till följd av vägdragningarna bedöms öka bedöms vara en positiv effekt. Möjligheten till att bedriva fiske inom etableringsområdet och med omnejd bedöms inte försämras vid en vindkraftetablering. Det generella strandskyddet syftar bl.a. till att bevara strändernas tillgänglighet för bad och friluftsliv. Verksplaceringar och vägdragningar enligt huvudalternativet har anpassats utifrån strandskyddade områden. Ett begränsat intrång i strandskyddat område kommer att ske vid kabeldragning, men denna anläggningsåtgärd bedöms inte påverka strandskyddets syfte. Hänsynsåtgärder avseende friluftsliv och rekreation Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten friluftsliv och rekreation bedöms inte vara nödvändiga. Samlad bedömning av aspekten friluftsliv och rekreation Föreslagen vindkraftetablering innebär inte något hinder för allmänheten att besöka och uppleva naturen inom etableringsområdet. Vindkraftetableringen innebär dock en förändrad upplevelse av landskapet till följd av en audiell och visuell påverkan i närmiljön. Det är framför allt upplevelsen av ostördhet som kommer att minska. Då etableringsområdet främst nyttjas av närboende för rekreation, bedöms således en påverkan vara som störst ur ett lokalt perspektiv. Ur ett regionalt perspektiv bedöms föreslagen vindkraftetablering innebära en liten konsekvens. Upplevelsen av vindkraftverk är dock subjektiv och därmed också svårbedömd. Sammantaget bedöms vindparken medföra liten negativ konsekvens för friluftslivet. 6.10. Landskapsbild I avsnittet görs en genomgång av den generella landskapsbildspåverkan som föreslagen vindkraftetablering bedöms medföra. Fotomontage har tagits fram med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5, d.v.s. med nio vindkraftverk med en totalhöjd om 180 meter. För information om hur fotomontagen har 70 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun tagits fram samt en redovisning av hinderbelysning, se bilaga 5. Generell landskapsbildspåverkan Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt hög höjd ovan trädtopparna. Generellt kan konstateras att påverkan på omgivande landskap och rådande landskapsbild är ofrånkomlig vid en etablering av vindkraft. Den östligaste delen av Stenungsunds kommun består i huvudsak av skogområden där mindre öppna områden i form av sjöar eller odlingsmarker är insprängda. Skogslandskap upplevs ofta som storskaligt och den täta vegetationen bidrar till relativt få och korta utblickar med begränsad sikt. Vidare kan antas att skogslandskap har en högre tålighet för vindkraft i jämförelse med vindkraft i t.ex. ett slättlandskap. Föreslagen vindkraftetablering är av sådan storlek att verken kommer att vara synliga i omgivande landskap och kan därmed från vissa utblickspunkter uppfattas som dominerande. Graden av påverkan är dock beroende av vilken typ av landskapsbild som råder inom etableringsområdet och med omnejd samt vilken tålighet vindkraft i aktuellt landskap har. Tåligheten beror på vilka värden (kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden) som landskapet innehåller. Se även avsnitt 6.8. Upplevelsen av landskap är subjektiv och det är viktigt att förstå vem den berörda allmänheten är, vilka perspektiv på landskapet just dessa människor har och vilka värden som därför upplevs som viktiga för dem. Landskapsbildspåverkan är därmed beroende av den enskilde brukaren av landskapet (t.ex. näringsidkaren, friluftsidkaren eller betraktaren). Med hänsyn till att upplevelsen av landskap, och i synnerhet upplevelsen av vindkraftens påverkan på landskapsbilden, är subjektiv är det inte möjligt att fastslå att en vindkraftetablering generellt innebär en negativ påverkan. Inom forskningsprogrammet Vindval har en syntesrapport tagits fram som behandlar vindkraftens påverkan på människors intressen. I rapporten konstateras att olika specifika sammanhang avgör påverkan och att subjektiva värderingar spelar en helt avgörande roll.51 Landskapsbildspåverkan på platsnivå, närområdesnivå och traktnivå Synligheten i omgivande landskap kan delas in i olika generella nivåer med olika påverkansgrad. I etableringsområdets närhet och upp till ett par kilometer, inom den s.k. platsnivån och närområdesnivån, kan verkens synlighet utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden från vissa utblickspunkter, på platser med mer flacka och öppna områden. Med avståndet till vindkraftetableringen, på en traktnivå, ökar även vindkraftverkens synlighet, men på längre avstånd får etableringen dock en mer underordnad roll i landskapet. I den yttre delen av traktnivån är den visuella påverkan generellt mycket låg. Beroende på vilken typ av landskap vindkraften placeras i varierar avstånden för de olika nivåerna. För att åskådliggöra hur föreslagen vindkraftetablering enligt huvudalternati51. Naturvårdsverket (2012b) WSP Environmental | 71 Miljökonsekvensbeskrivning vet skulle kunna upplevas från omgivande landskap har ett antal fotomontage tagits fram, se bilaga 5. Fotomontage från olika representativa fotopunkter som har valts i samråd med länsstyrelse och kommun. Fotopunkterna representerar platser där många människor rör sig eller kan känna igen sig. För att undersöka eventuella kumulativa effekter på landskapsbilden från närliggande planerade vindkraftetableringar har även fotomontage med dessa koordinater tagits fram. Påverkan i form av kumulativa effekter beskrivs vidare i kapitel 7. Platsnivå Landskapet inom etableringsområdet kan generellt beskrivas som storskaligt och kuperat med en normal komplexitet som utgörs av insprängda sjöar, vattendrag och våtmarker. Teoretiskt kan föreslagen vindkraftetablering vara som mest synlig från högre belägna punkter i terrängen i öppen mark där siktlinjerna är längre. Inslaget av våtmarker och tillfälliga hyggen ger också upphov till längre siktlinjer. För den som rör sig inom etableringsområdet och med omnejd, ca 0-1 kilometer från verksplaceringarna kommer etableringen att märkas genom att enstaka eller några verk punktvis kan synas i t.ex. gläntor eller andra öppningar i skogen. Verken kan således stundtals och från vissa punkter i landskapet upplevas som dominerande. Men hänsyn till att Bohusleden löper strax öster om etableringsområdet har ett antal fotomontage tagits fram härifrån. Av fotomontagen kan konstateras att vindkraftetableringen kommer att vara väl synlig vid öppningar i landskapet, d.v.s. där vandringsleden passerar sjöarna och längre siktlinjer skapas. Från de delar av Bohusledens som löper genom skogen kommer dock verken att döljas av en tät vegetation. Den kuperade terrängen innebär dock att vindkraftverkens synlighet är mycket varierad och från vissa utblickspunkter kommer verkens synlighet vara mycket begränsad, jämför fotomontage från Bohusleden med fotomontage från Sköllunga, Huveröd och Västersjön i bilaga 5. Närområdesnivå I förhållande till platsnivå ökar vindkraftverkens synlighet med avståndet. Ca 1-3 kilometer från etableringsområdet präglas landskapet av ett mer omväxlande och småskaligt landskap, vilket innebär att utblickarna blir fler men begränsas i viss mån av vegetation. I bymiljöernas mer öppna odlingslandskap, ängs- och betesmarkmiljöer återfinns något större halvöppna till öppna landskapsrum. Omgivande sjöar och öppningar i odlingslandskapet bidrar i vissa fall till goda siktlinjer. Den kuperade terrängen innebär dock att verkens synlighet begränsas och vindkraftverkens synlighet inte bedöms vara särskilt dominerande. Se fotomontage från t.ex. Röstorp och Rödvattnet. Kyrkor utgör landmärken och får konkurrens av vindkraftverken. Miljön kring kyrkan/kyrkogården är historiskt förankrad och präglar därmed upplevelsen. Närmaste kyrkomiljö utgörs av Grösshult. Den kuperade terrängen och den täta vegetationen innebär dock att föreslagen vindkraftetablering inte kommer att synas. 72 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Traktnivå Med traktnivå avses i detta fall ett avstånd från etableringsområdet som överstiger tre kilometer. Inom traktnivå präglas landskapet av en varierande terräng och skogsklädd vegetation. Siktlinjerna är därmed mycket begränsade och föreslagen vindkraftetablering kommer endast delvis att vara synlig från vissa punkter. Den visuella påverkan inom traktnivån är också starkt beroende av vilka meterologiska förhållanden som råder. Vid soligt och klart väder kan vindkraftverken synas tydligt medan synligheten begränsas kraftigt vid mulet väder. På ett avstånd om åtta kilometer och längre från etableringsområdet bedöms verken vara synliga vid klart och soligt väder, men den visuella påverkan på ett så stort avstånd bedöms vara försumbar då verken är små och inbäddade i vida vyer. Se fotomontage från t.ex. Börs flog, Bredvik och Västerlanda kyrka. Hänsynsåtgärder avseende landskapsbild Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten landskapsbild: ■■ Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Vindkraftverken kommer att ha samma färg och utformning inom vindkraftetableringen för att samverka med omgivningen och för att harmonisera med omkringliggande landskap och himmel. ■■ Rotorbladet kommer att vara antireflexbehandlade. ■■ Vindkraftverkens torn kommer att vara fria från reklam och logotype. ■■ Hindermarkering ska ske enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hindermarkering. Sammanvägd bedömning avseende landskapsbild En påverkan på landskapsbilden är oundviklig, men då etableringsområdet i sig är ett skogsbeklätt utmarksområde med en normal komplexitet bedöms etableringsområdet i sig att vara tåligt för en vindkraftetablering. Vindkraftverkens synlighet kommer att vara som mest påtaglig från närliggande bymiljöer. Bymiljöerna bär idag spår långt tillbaka i historien men har utvecklats och moderniserats med tiden, liksom omgivande landskap. Viktigt att komma ihåg är att man med begreppet kultur syftar till mänsklig påverkan genom tiderna och innefattar såväl byggnader och infrastruktur som det moderna skogsbruket. Vindkraften är ännu ett sätt att bruka marken. Vindkraften kan dock förändra platsens upplevelsevärden då den ålderdomliga landskapskaraktären i vissa fall skulle kunna stå i kontrast till dessa nybyggda element som har en annan och större skala. En förändring av upplevelsevärdet behöver inte nödvändigtvis ses som negativt. Hur förändringar i landskapet, till följd av en vindkraftetablering, uppfattas varierar t.ex. med de förväntningar som betraktaren har och betraktarens inställning, attityd och värderingar till förnybar energiproduktion, och kan således även vara ett positivt inslag. Med avståndet och på grund av den böljande terrängen och den täta vegetationen avtar synligheten kraftigt och begränsas enbart till vissa utblickspunkter. WSP Environmental | 73 Miljökonsekvensbeskrivning Hinderbelysningen kommer att synas under dygnets mörkare delar från de platser där verken är synliga på dagen. Dock förväntas påverkan förmodligen inte upplevas större kvällstid än vad den är dagtid då verken syns. Påverkan på landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken kommer att monteras ner då de är uttjänta. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden till följd av vindkraftetableringen vara av måttlig karaktär. 6.11. Ljud Ett ljud som upplevs som oönskat och störande benämns buller. Vad som betraktas som buller och hur mycket vi människor störs av olika bullerkällor är subjektivt och varierar från individ till individ, från dag till dag och tidpunkt på dygnet samt från plats till plats. Vad som är buller i omgivningen beror därför i hög grad på vad som, av den enskilde individen, anses vara oönskade ljudkällor. En avlägsen bondgårds hötork kan t.ex. vara mycket störande vid en skogsvandring medan samma hötork oftast inte upplevs som störande för personer engagerande i lantbruket. Samma resonemang gäller för ljud från vindkraft. Detta innebär att det är mycket svårt att bedöma hur störande ljudet från en vindkraftanläggning blir och hur mycket människorna i omgivningen kommer att störas av vindkraftljudet. Uppfattningen om buller är också kopplad till attityden till bullerkällan och i vilken miljö som bullret uppträder. Den faktiska störningen till följd av ljud från vindkraftverk, förutom ljudnivån, kan alltså bero på den allmänna inställningen till vindkraftanläggningen samt huruvida vindkraftverken syns vid mottagaren eller inte. Överlag kan dock konstateras att en ökad ljudnivå ökar antalet personer som känner sig störda. Om ljud uppfattas som buller av en individ kan det vid kontinuerlig exponering uppfattas som obehagligt och i värsta fall orsaka stress och ohälsa. För att kunna bedöma konsekvenserna av de effekter som ljudbidraget från vindkraft ger i ett specifikt landskap måste den nytillkomna ljudkällan vägas mot den ljudbild som råder i omgivningarna innan anläggningen etableras. Som redovisas i avsnitt 4.1 och i bilaga 6 beror ljudets spridning på en rad olika parametrar som t.ex. avståndet mellan vindkraftverket och platsen, områdets topografi och andra i området förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk vid bostäder ofta går att förhindra genom god planering. Beräkningar av ljudspridning till följd av den aktuella vindkraftetableringen redovisas i bilaga 7. Etableringsområdet med omnejd bedöms inte vara av en sådan karaktär där ljudmiljön kan anses vara särskilt viktig med hänsyn till de verksamheter som förekommer inom etableringsområdet i form av modernt skogsbruk och närliggande täktverksamhet. Resultat från ljudberäkning I bilaga 7 redovisas den ljudberäkning som har genomförts i samband med upprättande av denna MKB. Beräkningen har genomförts för det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 och med verksmodellen GE Wind Energy 74 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun GE 2,75 MW med en rotordiameter om 103 meter och en navhöjd om 128,5 meter, vilket har bedömts vara akustiskt lik den turbintyp som kan komma att bli aktuell för vindkraftanläggningen vid byggnation. Vindkraftverket har ett högt källjud och stora dimensioner, varför den har bedömts vara ett fullgott exempel för att representera ett värsta fall. Ljudnivån har beräknats för närliggande bostads- och fritidshus, totalt 24 byggnader. Som nämns i avsnitt 3.2 har någon hänsyn till de två byggnaderna på fastigheterna Sköllunga 2:7 och 2:8 då dessa inte är taxerade som bostad eller fritidsbostad. Beräkningen visar att det av Naturvårdsverket rekommenderade rikvärdet 40 dB(A) innehålls vid samtliga närliggande bostäder och fritidshus som har tagits med i beräkningen. Resultatet av ljudberäkningen redovisas i figur 22 och i bilaga 7. En ljudberäkning medversion ytterligare WindPRO 2.8.579 planerade Dec 2012 närliggande vindkraftetableringar redovisas i kapitel 7. Huvudalternativ med 9 vkv. 2013-09-06 10:08 / 1 Sköllunga.130812 projekt: Beskrivning: utskrift/Sida användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 nödvändig då anNågon beräkning av lågfrekvent ljud har inte bedömts vara SE-457 55 rabbalshede +46 (0) 525 197 00 talet vindkraftverk i föreslagen vindkraftetablering och i omkringliggande Eva ahlström / [email protected] vindkraftprojekt är få för att Socialstyrelsens rikvärden för lågfrekvent ljud 2013-09-06 09:51/2.8.579 DECIBEL Karta 8,0 m/s riskerar- att överskridas. Beräknat: Beräkning: Beräkning för huvudalternativet med 9 vkv Ljud [dB(A)] 35 dB(A) 40 dB(A) 22. Resultat från ljudberäkning enligt huvudalternativet. Beräkningen har gjorts av Bolaget och kartan är ett utdrag från bilaga 7. nytt vindkraftverk 0 250 500 750 1000m karta: Fk Sköllunga , utskriftskala 1:20 000, kartacentrum rn öst: 1 277 000 nord: 6 449 000 Befintliga VkV ljudkänsligt område ljudberäkningsmodell: Svensk 2009. Vindhastighet: 8,0 m/s Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] WSP Environmental | 75 Miljökonsekvensbeskrivning Ljudpåverkan under byggnationstiden Det kan inte uteslutas att transporterna under byggnation av vindparken upplevs som störande för de boende i området, bl.a. till följd av ljudstörning. Det kan inte heller uteslutas att transporterna kan ge upphov till vibrationer och att det i sin tur kan uppfattas som störande för dem som bor nära transportvägarna. Utmed möjlig infartsväg till vindparken ligger förhållandevis fåtal bostäder belägna, varför antalet boende som riskerar att störas är relativt få. Att notera är även att störningarna är begränsade i tid och omfattning. Transporterna kommer företrädesvis att ske under dagtid. När hårdgjorda ytor anläggs och vägar nyetableras och/eller uppgraderas kommer en mängd stenmaterial att användas och transporteras till området. Sprängning kommer att utföras i begränsad omfattning och innan sprängning kan genomföras måste även borrning ske som förberedelse. Sådana arbeten kan ge upphov till en tillfällig ljudsituation som överstiger 40 dB(A) vid närmaste bostads- eller fritidshus. Byggnationen av själva vindkraftverken ger inte upphov till något störande ljud i nämnvärd omfattning. Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om buller från byggplatser. De allmänna råden är tillämpliga under byggnationsfasen av verksamheten och Bolaget avser innehålla de riktvärden och arbetstider som anges i de allmänna råden. Hänsynsåtgärder avseende ljud Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten ljud: ■■ Riktvärdet 40 dB(A) kommer att uppfyllas oavsett antal verk som byggs eller vilka de slutliga placeringarna blir. ■■ Ägaren till vindkraftverken ansvarar för att tillåten ljudnivå inte överskrids vid närliggande bostads- eller fritidshus. Sammanvägd bedömning avseende ljud Genomförda beräkningar visar att ett riktvärde om 40 dB(A) inte kommer att överskridas vid något bostads- eller fritidshus. Vidare bedöms Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud inte överskridas. Oavsett slutlig utformning av vindkraftetableringen och val av verksmodell kommer åtgärder vidtas så att kravet på 40 dB(A) utomhus vid bostadshus och Socialstyrelsens riktlinjer om lågfrekvent ljud uppfylls. Åtgärderna kan t.ex. bestå i att färre verk än det för ansökan maximala antalet (nio stycken) byggs, att verk med lägre källjud upphandlas eller att verken ställs ned i effekt. Även om Bolaget avser söka tillstånd för verksplaceringar med en flyttmån om +/- 50 meter så är det den tillåtna ljudnivån som är styrande för hur den slutliga layouten kommer kunna se ut och antalet verk. Beroende på vilken verksmodell som vid tidpunkt för byggnation väljs kommer parklayouten att anpassas med hänsyn till tillåten ljudnivå. En vindpark innebär alltid en förändrad ljudbild i etableringsområdet och den närmaste omgivningen. 76 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Sammantaget bedöms dock ljudspridning till följd av vindkraftetableringen ge liten negativ konsekvens med anledning av de verksamheter som pågår inom etableringsområdet och med omnejd idag; skogsbruk och täktverksamhet, samt att endast ett fåtal permanenta bostäder och fritidshus finns i etableringsområdets närhet och inga bostäder eller fritidshus får ljudnivåer över 40 dB(A). 6.12. Skugga De rörliga skuggorna som vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till vid soligt väder kan vara störande för dem som stadigvarande uppehåller sig, lever eller arbetar i omgivningen kring en vindkraftetablering, om man befinner sig på vindkraftverkens skuggsida. Som beskrivs i avsnitt 4.2 och i bilaga 9 beror skuggornas spridning på en rad olika parametrar. Vilka skuggeffekter som uppstår vid närbelägna bostäder- eller fritidshus beror bl.a. på avståndet mellan vindkraftverket och platsen, husets läge och läge på fönster och dörrar i förhållande till vindkraftverket, rotationsfrekvens hos vindkraftverkets blad och skuggbildningens varaktighet i tid (både vid ett specifikt tillfälle och över hela året), områdets topografi, vegetation och andra hinder. Vid kontinuerlig exponering kan de rörliga skuggorna skapa irritation och även i viss utsträckning stressreaktioner. Störst störning uppkommer om skuggningen exponeras genom fönster på en vägg eller ett golv. Detta är dock förhållandevis sällsynt. Mer vanligt förekommande är att skuggeffekter uppkommer invid bostäder, t.ex. i trädgårdar eller på uteplatser. Med andra ord är risken för störning från skuggning större under perioder då människor vistas ute, såsom under sommarmånaderna. Det finns förhållandevis få studier där människans upplevda påverkan av skuggor undersökts. Inom ramen för Vindvals syntesrapport om vindkraftens påverkan på människors hälsa som gjordes under 2012 studerades konsekvenser av skuggpåverkan.52 I syntesrapporten dras slutsatsen att det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor från vindkraftverk. Det finns dock ett examensarbete från Högskolan i Halmstad, som baseras på data från två svenska tvärsnittsstudier om vindkraftens påverkan på människor i form av buller och skuggor.53 I tvärsnittsstudierna deltog 1095 personer. Av dessa svarade ca åtta procent att de lade märke till skuggorna från vindkraft. Andelen som märkte och/eller stördes av skuggor ökade systematiskt med beräknad maximal skuggminut per dag, från ca två procent för boende utsatta för skuggor mindre än 10 minuter per dag till ca 33 procent för boende med mer än 24 minuters skuggtid per dag. Andelen som sade sig vara ganska eller mycket störda av skuggor ökade också systematiskt med skuggtiden, upp till ca 10 procent bland boende med mest skuggtid. Nuvarande svenska riktvärden för skuggor baseras på en tysk studie som rapporterar att personer som utsatts för mer än 15 timmars skuggtid per år ansåg att deras livskvalitet försämrats betydligt.54 52. Naturvårdsverket (2012b) 53. Björkman, J. & Jalming, Y (2009) 54. Boverket (2009b) WSP Environmental | 77 Miljökonsekvensbeskrivning Resultat från skuggberäkning För att kunna bedöma konsekvenserna av skuggspridning från vindkraftverken har beräkningar för skuggeffekter vid närliggande bostads- och fritidshus (med undantag för fastigheterna Sköllunga 2:7 och 2:8) genomförts enligt svenska rekommendationer. För beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla dagar, från soluppgång till solnedgång, att WindPRO version 2.8.579 dec 2012 rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och att vindkraftverken alltid är i drift. Skuggberäkning, verkligt fall för huvudalternativet med 9 vkv. 2013-09-06 17:11 / 1 Sköllunga.130812 projekt: Beskrivning: utskrift/Sida 2 befintliga vkv vid Sannersby ingår i beräkningen. användarlicens: Rabbalshede Kraft AB För beräkningen avgöteborg. den sannolika skuggtiden har hänsyn tagits till1 att solen Solstatistik från Marknadsvägen SE-457jordytan 55 rabbalshede kan skymmas av moln och att solstrålar inte alltid träffar med en Vindstatistik från sodarmätning med ett års data. +46 (0) 525 197 00 sådan intensitet att skuggor kan bildas. Den sannolika skuggeffekten ska dock Eva ahlström / [email protected] inte likställas med den faktiska skuggtiden, som beror av2013-09-06 kringliggande vege14:33/2.8.579 och andra hinder. Se vidare bilaga 9. SHADOWtation - Karta Beräknat: Beräkning: Huvudalternativ med 9 vkv. De kritiska parametrarna för skuggspridning från vindkraftverk är verkets totalhöjd och rotordiameter. Skuggberäkningarna har utförts med antagandetTimmar att per år, verkligt fall vindkraftverken har en totalhöjd om maximalt 180 meter: en rotordiameter om 6 Timmar 103 meter och en navhöjd om 128,5 meter, vilket anses representera ett fullgott 8 Timmar exempel i enlighet med de dimensioner som ansökan avser. Beräkningen av 10 Timmar skuggeffekt har utförts för närliggande bostads- och fritidsbebyggelse, totalt WindPRO version 2.8.579 dec 2012 utskrift/Sida t fall för huvudalternativet med 9 vkv. ersby ingår i beräkningen. g. mätning med ett års data. 2013-09-06 17:11 / 1 användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva ahlström / [email protected] Beräknat: 2013-09-06 14:33/2.8.579 Timmar per år, verkligt fall 23. Resultat från skuggberäkning enligt huvudalternativet. Beräkningen har gjorts av Bolaget och kartan är ett utdrag från bilaga 7. 78 | WSP Environmental nytt vindkraftverk 6 Timmar 8 Timmar 10 Timmar 0 500 1000 1500 2000 m karta: Fk Sköllunga , utskriftskala 1:30 000, kartacentrum rn öst: 1 277 000 nord: 6 449 000 Befintliga VkV Skuggmottagare Flicker karta nivå: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_22.wpo (1) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: [email protected] Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 19 byggnader. Beräkningen har genomförts enligt det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5, med totalt nio verk. Beräkningen visar att skuggor kommer sträcka sig ca 1-2 kilometer från vindkraftverkens placeringar, se figur 23. Beräkningen av den sannolika skuggeffekten med solstatistik från Göteborg kan jämföras med den faktiska skuggtid på 8 h per år som Boverket rekommenderar. Beräkningen visar att endast två bostäder (B och I enligt beräkningstabellen i bilaga 9) får beräknade sannolika skuggtider över rekommenderade värden. Med hänsyn till att vegetation inte har tagits med i beräkningarna kan konstateras att de beräknade skuggeffekterna är högre än de faktiska skuggeffekterna som kommer att uppstå till följd av vindkraftetableringen. Hur mycket skuggor som slutligen kommer att uppstå vid närliggande bostäder kommer att bero av verkens slutliga placeringar och dimensioner, hur landskapet och vegetationen ser ut under drifttiden samt väderleken. Om några bostäder får skuggtider överskridande Boverkets rekommendationer kommer de vindkraftverk som bidrar till ett eventuellt överskridande att utrustas med skuggreglerande teknik som stänger av vindkraftverket när risk föreligger för skuggspridning utöver rekommenderade riktvärden. Dagens vindkraftverk har antireflexbehandlade blad och bedöms därmed inte orsaka några reflektioner. En beräkning av kumulativa effekter med hänsyn till närliggande projekt redovisas i kapitel 7. Hänsynsåtgärder avseende skugga Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten skugga: ■■ De vindkraftverk som i realiteten ger upphov till att den faktiska skuggtiden för specifika bostads- eller fritidshus överstiger åtta timmar per år kan utrustas med ett skuggreglerande teknik, vilket gör att vindkraftverken automatiskt stängs av under tiden då skuggor utgör ett problem. Vilken typ av teknik som kommer att tillämpas beror på vilken typ av turbinmodell som upphandlas. Sammanvägd bedömning avseende skugga Med hänsyn till att vindkraftetableringen är lokaliserad i ett storskaligt skogslandskap och att närliggande bostäder- och fritidshus som riskerar skuggpåverkan är relativt få, samt att skuggreglerande teknik kommer att användas i de fall då rekommenderat riktvärde riskerar att överskridas, bedöms skuggspridning från vindkraftverken vara acceptabel. Sammantaget bedöms skuggor till följd av vindkraftetableringen medföra liten negativ konsekvens. 6.13. Elektromagnetiska fält Någon risk för påverkan på människors hälsa till följd av magnetisk strålning från föreslagen vindkraftetablering bedöms inte föreligga. Avståndet till bo- WSP Environmental | 79 Miljökonsekvensbeskrivning städer kommer att vara så långt att styrkan på magnetfälten, både från vindkraftverken och från annan elektrisk utrustning inte, enligt dagens kunskaper, utgör någon hälsorisk för människor. Någon risk bedöms inte heller föreligga för människor som vistas i området för t.ex. rekreationssyfte. Hänsynsåtgärder avseende elektromagnetiska fält Några särskilda hänsynsåtgärder avseende elektromagnetiska fält bedöms inte vara nödvändiga. Sammanvägd bedömning avseende elektromagnetiska fält Sammantaget bedöms elektromagnetiska fält till följd av vindkraftetableringen medföra en liten negativ konsekvens. 6.14. Risk och säkerhet Vid upphandling av vindkraftverk ska tillämpbara EU-direktiv följas och vindkraftverken ska vara CE-märkta. Vindkraftverk är ett byggnadsverk som regleras bl.a. i plan- och bygglagen samt i plan- och byggförordningen. Innan byggnationen kan påbörjas ska en bygganmälan lämnas till berörd kommun enligt plan- och bygglagstiftningen. När verksamhetsutövaren har mottagit ett startbesked från kommunen kan byggnationsarbetet påbörjas. Vidare krävs ett slutbesked från kommunen innan vindkraftanläggningen får tas i drift. Ägaren av vindkraftverken ansvarar för säkerheten medan byggnadsnämnden eller motsvarande sköter byggtillsynen.55 Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Vindkraftetableringen omfattas inte av något krav på inhägnad och kommer således att vara öppen för allmänheten att vistas i. Regelbunden service och kontroll av vindkraftverken kommer att genomföras, vilket även är Boverkets rekommendation för minimering av risker. De regler och föreskrifter som tagits fram av Arbetsmiljöverket kommer också att följas.56 Olycksrisker Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid ihållande vindhastigheter om ca 25 m/s vinklas rotorblandet så att all vind släpps förbi. På så vis undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor och således minskas risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma vid aktuellt etableringsområde så att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara 55. Nätverket för vindbruks webbplats (2011) 56. Arbetsmiljöverkets webbplats (2013-01-28) 80 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Comission). Brand Risken för uppkomst och spridning av brand bedöms som relativt låg. Eftersom tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck finns god framkomlighet för räddningstjänstens fordon så att en eventuell brand kan övervakas. Vägarna kommer även att vinterväghållas för framkomlighetens skull. Isbildning Vindkraftverkens storlek, vindhastighet och isens variabler påverkar hur långt isen kan kastas. Risken för iskast/-fall är störst rakt under vindkraftverkets torn och rotor. Majoriteten av uppmätta iskast visar att isen oftast inte kastas längre än 100 meter från vindkraftverket och att isen delar sig i mindre bitar när den lossnat från rotorbladen. Viss risk för nedisning och därmed iskast och nedfallande is kan föreligga inom etableringsområdet, men generellt är nedisningsproblemen mycket små i södra Sverige. De övervakningssystem som används på moderna vindkraftverk registrerar obalanser på rotorn, så som isbildning, och stänger automatiskt av vindkraftverket för att minska risk för belastnings- och förslitningsskador. Verken startas normalt upp av en tekniker på plats och rutiner finns för vilka arbetsmiljöåtgärder som råder under sådana förhållanden. På så vis minskas även risken för negativa konsekvenser vid risk för iskast. Vindkraftverken ligger på behörigt avstånd till bostads- och fritidsbebyggelse och är placerade på ett långt avstånd från allmänna vägar. Riskerna uppträder främst när det är, för människan dåligt väder.57 Hänsynsåtgärder avseende risk och säkerhet Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten risk och säskerhet: Allmänna hänsynsåtgärder ■■ Vindkraftverken kommer att vara utrustade med anordning för flyghindermarkering enligt Transportstyrelsen föreskrifter. ■■ Vindkraftverken kommer att ha utrustning för kontinuerlig automatisk bevakning av laster, driftstabilitet och driftsäkerhet. ■■ Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. ■■ Ett kontrollprogram för verksamheten upprättas, i enlighet med förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll i samråd med tillsynsmyndigheten. 57. Arbetsmiljöverkets webbplats (2013-01-28) WSP Environmental | 81 Miljökonsekvensbeskrivning Brand ■■ Tillämpliga regler gällande elsäkerhet kommer att beaktas vid drift av anläggningen. ■■ Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur. ■■ Samråd har genomförts med den lokala räddningstjänsten. ■■ Vindkraftverken kommer att vara försedda med åskledare. Isbildning ■■ Verken utrustas med sensorer som kan känna av mycket små obalanser i rotorn, orsakade av t.ex. isbildning. När obalansen upptäcks sker en automatisk varning om åtgärd är nödvändig. ■■ Varningsskyltar kommer att sättas upp för att uppmärksamma dem som vistas i området om ev. risker. Kemikalier och avfall ■■ Vid regelbunden service av vindkraftverken kommer provtagning av olja ske för att bedöma huruvida oljan är i behov av rening eller utbyte. Oljan byts ca vart tredje år beroende på oljekvalitet och slitage. ■■ Restprodukter och avfall som uppkommer till följd av föreslagen vindkraftetablering omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning. ■■ Så långt som möjligt kommer återanvändning och återvinning att ske. Sammanvägd bedömning avseende risk och säkerhet Olycksriskerna för tredje man och miljö bedöms som mycket låga med anledning av de placeringsprinciper och hänsynsåtgärder som vidtas. Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 1 400 vindkraftverk. Då vindkraftverket är uttjänt kan de flesta delarna återvinnas. Avfallsmängden som uppstår under byggnations- och driftfasen är mycket begränsad. Säkerhetssystemen som finns i vindkraftverkets konstruktion förebygger risken för läckage och mycket liten mängd kemikalier och oljor används i jämförelse med andra typer av energiproducerande anläggningar. Sammantaget bedöms vindparken därför medföra liten negativ konsekvens vad gäller risk och säkerhet. 6.15. Avveckling En vindkraftetablerings påverkan är till stor del reversibel och vid avslutad drift kan berört etableringsområde restaureras och i god utsträckning återställas. Miljökonsekvenser till följd av avveckling och nedmontering av vindkraftverken är svåra att förutse då det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning. Nedmontering av verken och återställande av platsen innebär, precis som under byggnation, några dagar med transporter och nedmonteringsarbete för varje enskilt vindkraftverk. Antalet transporter under nedmonteringsarbetet kommer inte att vara större än vid etableringen. När vindkraftverken har monterats ned och marken återställts kan skog återplanterats. 82 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Återanvändning alternativt återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i största möjliga mån, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Den återanvändning och återvinning som är möjlig utifrån dagens teknologi beskrivs i den tekniska beskrivningen som bifogas till ansökan. Ett alternativ till nedmontering och återställning av marken är att ersätta med nya verk. Ett miljötillstånd för en vindkraftetablering, enligt gällande praxis, är ofta tidsbegränsat och sammanfaller ofta i stort med vindkraftverkens livslängd. En eventuell ersättning av nya verk på platsen måste därför prövas enligt gällande lagstiftning vid aktuell tidpunkt. Hänsynsåtgärder avseende avveckling Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten avveckling: ■■ Rådande rekommendationer vid tidpunkt för avveckling kommer att tillämpas. ■■ Återställningsåtgärder samråds med tillsynsmyndigheten. ■■ Resurser för vindparkens avveckling avsätts i enlighet med tillståndbeslut. Sammanvägd bedömning avseende avveckling De konsekvenser som bedöms uppkomma vid avveckling och nedmontering är liknande de som uppkommer vid resning av verken vid byggnation. Störningarna är relativt kortvariga och kommer att pågå under en begränsad period. Miljöpåverkan bedöms kunna minimeras genom att utföra återställningsåtgärder, efter den vid tidpunkten lämpligaste metoden, i samråd med tillsynsmyndigheten. Sammantaget bedöms de aktiviteter till följd av avveckling och nedmontering medföra en liten negativ konsekvens. WSP Environmental | 83 Miljökonsekvensbeskrivning 7. Kumulativa effekter Med begreppet kumulativa effekter avses hur föreslagen verksamhet tillsammans med andra pågående och framtida verksamheter/åtgärder påverkar miljön i ett område. I föreliggande fall har analysen av kumulativa effekter begränsats till hur föreslagen vindkraftetablering tillsammans med andra vindkraftanläggningar i omnejd påverkar miljön. Kumulativa effekter från vindkraftanläggningar med negativ påverkan kan t.ex. bestå av en ökad ljudoch skuggspridning samt en ökad landskapsbildspåverkan. Positiva kumulativa effekter kan också uppstå i form av samordningsvinster gällande t.ex. elanslutning och transport av material. 7.1. Närliggande projekt I Stenungsunds och Lilla Edets kommuner pågår på flera håll projektering av vindkraft. Figur 24 visar, av Bolaget i nuläget kända, projekt och koordinater i omgivningen. I aktuellt fall har ett avstånd om 1,5 mil från etableringsområdet bedömts vara ett rimligt avstånd för redovisning av av närliggande projekt enligt önskemål från Länsstyrelsen. Vissa projekt är, precis som föreliggande projekt, i ansökningsfas, medan andra är under byggnation eller redan uppförda. Observera därför att placeringarna i närliggande projekt som redovisas i figur 24 därmed kan komma att förändras med tiden. Följande projekt visas på figur 24: ■■ Västra Berg, tre verk med en totalhöjd om 150 meter planeras. Projektet drivs idag av Ramström Vind. ■■ Sannersby, två redan uppförda och i drifttagna vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter. Ytterligare tre verk med en totalhöjd om 150 meter planeras i anslutning till befintliga verk, Sannersby etapp 2. Projektet drivs av Ramström Vind och tillståndet är idag överklagat. ■■ Högen, åtta vindkraftverk med en totalhöjd om 150-180 meter planeras. Projektet drivs av Triventus Wind Power som har lämnat in en tillståndsansökan. ■■ Svenshögen, tre vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter planeras av Bolaget. Projektet befinner sig i ansökningsfas. Ytterligare vindkraftprojekt finns på ett längre avstånd från aktuellt etableringsområde. En översiktlig kartbild med planerade projekt redovisas i figur 25 och är ett utdrag från Vindbrukskollen58. För att ljud och skuggor från två eller flera vindkraftetableringar ska inverka på varandra krävs normalt ett inbördes avstånd om ca 1-2 kilometer. Detta beror dock på hur många verk som planeras i ett område och omgivande landskaps terrängen och vegetation. I teorin innebär detta att planerade och uppförda vindkraftanläggningar i Sannersby och Västra Berg kan bidra till att kumulativa effekter avseende ljudoch skugga. Det bör dock påpekas att dessa projekt har överklagats och det är i nuläget högst osäkert om projekten realiseras eller om parklayouterna kommer se annorlunda ut om projekten realiseras. 58. Vindbrukskollen, 2013-10-25 84 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun § Vin Sten Närl Teck Närlig § \\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Närliggande projekt RKAB SK VAL.mxd Vindpark Sköllunga Stenungsunds kommun Närliggande projekt 0 750 1 500 3 000 4 500 Meter 6 000 MKB Närlig Teckenförklaring Huvudlayout Högen (samråd-ansökan) 24. Närliggande projekt i etableringsområdets omnejd. Närliggande projekts verksplaceringar Sannersby (befintliga verk) Sannersby, etapp 2 (överklagat) Västra Berg (överklagat) Ljungskile Svenshögen (samråd-ansökan) WSP Environmental | 85 Miljökonsekvensbeskrivning 25. Närliggande projekt i etableringsområdets omnejd. Kartan är ett utdrag från Vindbrukskollen 2013-10-25. Cirkeln påvisar 1,5 mils radie från aktuellt etableringsområde i Skölllunga. Observera att uppgifterna i kartan kan vara ouppdaterade då Vindbrukskollen baseras på ett frivilligt inrapporterande av uppgifter. 86 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 7.2. Ljud Om samtliga vindkraftverk som planeras i etableringsområdets närhet realiseras kommer en kumulativ ljudpåverkan att uppstå, vilket innebär att en etablering enligt huvudalternativet, med nio vindkraftverk, inte är möjligt. Av denna anledning har Bolaget valt att redovisa en alternativ utformning med sju verk i enlighet med den layout som presenteras i avsnitt 2.3. 7.3. Skugga I bilaga 9 återfinns skuggberäkningar som redovisar skuggutbredningen från såväl den enskilda vindkraftetableringen i Sköllunga som beräkning av kumulativa effekter med närliggande projekt. Beräkningarna visar att kumulativa effekter kan komma att uppstå tillsammans med planerade vindkraftverk vid Sannersby (etapp 2). Beräkningen har gjorts för den sannolika skuggeffekten, vilket ska jämföras med den faktiska skuggtid på åtta timmar per år som Boverket rekommenderar. Med hänsyn till att vegetation inte har tagits med i beräkningen av den sannolika skuggeffekten är de beräknade värdena således högre än de faktiska skuggeffekterna som kommer att uppstå till följd av vindkraftetableringen. Några problem till följd av kumulativa skuggeffekter bedöms således inte uppkomma. Som beskrivs i bilaga 8 och i avsnitt 6.12 kan moderna vindkraftverk utrustas med avancerad styr- och reglerteknik som effektivt kan reducera uppkomna skuggeffekter. Således kan de vindkraftverk som slutligen byggs och som då bidrar till ett eventuellt överskridande av rekommenderade skuggtider programmeras så att de automatiskt stängs av under tider då skuggor utgör ett problem vid närliggande bostäder. Oavsett hur många verk som byggs i omgivningarna kring Sköllunga bedöms störning från skuggor kunna förebyggas effektivt och rekommenderade skuggtider kommer inte att överskridas. 7.4. Landskapsbild En kumulativ visuell påverkan är beroende av omgivningens terräng och hur långa siktlinjer som finns. Stenungsunds och Lilla Edets kommuner har en relativt kuperad terräng och stort bestånd av vuxen barrskog. Detta bidrar till att siktlinjerna är relativt få och med begränsad sikt. Möjligt är dock att den som förflyttar sig längs med vägarna genom kommunen i flera vyer kommer att kunna se vindkraftverk från olika vindkraftanläggningar. Fotomontage som påvisar kumulativa effekter från närliggande projekt har tagits fram från och redovisas i bilaga 5. 7.5. Samordningsvinster En utbyggnad av vindkraften, oavsett om den sker i norra eller i södra Sverige kräver i sin tur ett flexibelt och starkt kraftnät. Den föreslagna vindkraftetableringen återfinns i Västra Götalands län, som ligger i elområde 3. Elområde 3 är det elområde som har den näst största elförbrukningen i förhållande till mängd producerad el och har därmed i nuläget också näst högst elpris i Sve- WSP Environmental | 87 Miljökonsekvensbeskrivning rige. Av denna anledning kommer den aktuella vindparken att bidra till samhällsekonomisk vinning genom att elproduktionen i elområdet ökas. Att bygga ut kraftnätet är emellertid kostsamt och elnätsanslutningen kommer således att samordnas med anslutningen av andra vindkraftanläggningar så långt möjligt. En samordning mellan vindkraftanläggningarna innebär också en samordning vad gäller de arbetstillfällen som skapas för såväl entreprenad under byggnation som för driftpersonal. 7.6. Hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter Några särskilda hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter bedöms inte behöva vidtas om de hänsynsåtgärder som anges under respektive avsnitt i kapitel 6 vidtas. 88 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 8. Hållbar utveckling I detta kapitel görs en avstämning hur föreslagen vindkraftetablering förhåller sig till uppsatta miljökvalitetsnormer och det svenska miljömålssystemet. 8.1. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap MB kan regeringen för vissa geografiska områden eller för hela Sverige meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, för att skydda människors hälsa och miljö. Detta görs genom att ange förorenings- eller störningsnivåer som människor eller miljön kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter, s.k. miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå de svenska miljömålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU och är juridiskt bindande. Regeringen beslutar om vilka myndigheter eller kommuner som är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och det är respektive myndighet eller kommuns skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att de ska uppfyllas. De normer som i dagsläget finns utarbetade utgörs av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselvatten, yt- och grundvatten samt omgivningsbuller. Nedan anges de normer som bedöms vara relevanta för föreslagen vindkraftetablering samt hur etableringen bedöms påverka normerna. Miljökvalitetsnorm för utomhusluft (Luftkvalitetsförordningen) I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns fastställa miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxid, svaveldioxider, kolmonooxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i luft. Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt få förekomma i utomhusluften. Bedömning Inga kända problem med luftkvalitet finns inom etableringsområdet eller i dess närhet. Elproduktion med vindkraft ger inga emissioner till luften varför aktuell vindkraftetablering inte kommer att medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer att överskridas. Under förutsättning att vindkraft ersätter elproduktionen från fossila källor innebär etableringen istället positiva effekter för miljön och luften. Miljökvalitetsnorm för yt- och grundvatten Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och kvantitativa kvalitetskrav. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2015 och statusen får inte försämras, dock kan undantag göras. WSP Environmental | 89 Miljökonsekvensbeskrivning Som ett led i detta ska de fem svenska Vattenmyndigheterna upprätta en statusbedömning, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Sveriges vattenförekomster. Alla vattenförekomster ingår ej utan enbart betydande vattenförekomster och extra känsliga vattenförekomster. Bedömning Grössbyån som rinner genom etableringsområdet och grundvattenförekomsten i Ucklum omfattas av miljökvalitetsnorm för yt- och grundvatten. Någon negativ påverkan på yt- och grundvattennivån bedöms dock inte ske under förutsättning att angivna hänsynsåtgärder följs. Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormen som har sin grund i Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) och i Musselvattendirektivet (79/923/EEG) som regleras av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Förordningens bestämmelser tillämpas på de fiskvatten som Naturvårdsverket föreskriver. Fiskvatten ska kvalificeras som laxfiskvatten eller annat fiskvatten. Miljökvalitetsnormerna är upprättade i syfte att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls och att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och bräckvatten från olika utsläpp av förorenade ämnen. Bedömning Något område som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten finns inte i etableringsområdets närhet. Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen riktar sig till myndigheter och har sin grund i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormen syftar till att omgivningsbuller inte ska medföra skadlig effekt på människors hälsa. Med omgivningsbuller avses i förordningen buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Skadliga effekter för människor kan definieras med försämrad hörsel, sömnstörningar och möjlig risk för blodtryckssjukdom. Bedömning Strax väster om området finns en grustäkt. Dock finns idag inga kända problem med omgivningsbuller i området och föreslagen vindkraftetablering bedöms inte påverka ljudkvaliteten så att normen för omgivningsbuller överskrids. 8.2. Sveriges miljömål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 14 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. I avsnittet görs en genomgång av miljömålssystemet kopplat till föreslagen verksamhet. 90 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Generationsmålet Det generationsmål som Riksdagen har definierat är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet i alla nivåer i samhället. Målet berör de värden som ska skyddas och vilken samhällsomställning som krävs för att nå önskad kvalitet på miljön. För att nå generationsmålet krävs politiska beslut och åtgärder i såväl Sverige och inom EU som i internationella sammanhang. Generationsmålets definition enligt Riksdagen lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att förtydliga generationsmålet har ett antal strecksatser tagits fram som anger vad miljöpolitiken ska fokusera på. Här anges bl.a. att den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart; god hushållning med naturresurser; andelen förnybar energi ska öka och att energianvändningen effektiviseras med minimal påverkan på miljön etc.59 Etappmålen Syftet med etappmålen är att de ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Tretton etappmål antogs av regeringen i april 2012 och ett etappmål fanns sedan tidigare. Etappmålen ersätter de tidigare delmålen som fanns för respektive miljökvalitetsmål. De etappmål som på något vis bedöms beröra föreslagen vindkraftetablering är: ■■ Utsläpp av växthusgaser till år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. ■■ Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden ska vara kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället. ■■ Gynnsam bevarandestatus för hotade arter och naturtyper ska säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning. ■■ Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa. Miljökvalitetsmålen Sveriges 16 miljömål beskriver ett tillstånd för miljön som är hållbart på lång sikt. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och vilka områden som ska prioriteras. De nationella miljömålen har även överförts till en regional nivå där varje län anger riktlinjerna för miljöarbetet i deras region. Vidare ska varje enskild kommun fastställa lokala delmål. 59. Naturvårdsverkets webbplats (2013-04-01) WSP Environmental | 91 Miljökonsekvensbeskrivning Nedan redovisas de nationella miljömålen som berör föreslagen vindkraftetablering. I de fall lokala mål har bedömts vara relevanta redovisas även dessa.60 Vad gäller regionala mål har Länsstyrelsen beslutat om att anta de nationella miljömålen61 men några särskilda etappmål har ännu inte beslutats. Vidare görs en bedömning av hur uppfyllelsen av miljömålen kan komma att påverka vindkraftetableringen. (1) Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte bli farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Miljömålet innebär: Miljömålet innebär att förbränning av fossila bränslen (olja, kol, naturgas, bensin, diesel), som huvudsakligen används för el- och värmetillförsel samt för transporter svarar för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Den sammanlagda halten växthusgaser i atmosfären har fortsatt att öka och har enligt ny statistik nått nya rekordnivåer. Exempel på miljöeffekter av den pågående klimatförändringen som rapporterats under 2012 är att havsisen i Arktis haft sin hittills minsta uppmätta utbredning. Avgörande för att nå målet är ett internationellt samarbete och insatser inom alla länder. Lokala mål (Miljövänlig energi): ■■ Kommun skall undersöka förutsättningarna för lokal produktion av miljövänlig alternativ energi. ■■ Genom ett gott och utvecklande samarbete med olika intressenter ska kommunen säkerställa en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme vid utformning av ÖP och detaljplaneläggning. ■■ Inga kommunala fastigheter skall värmas med fossila bränslen. ■■ Vid all nyproduktion av bostäder och anläggningar skall stor vikt läggas på energiförbrukning och användande av alternativa energikällor och uppvärmning. ■■ Miljöanpassad byggnadsteknik skall prioriteras för att uppnå effektiv energihushållning, detta gäller såväl den kommunala som den privata sektorn. Bedömning: En omställning till förnybara energikällor är avgörande för att minska utsläpp. Vindkraft ersätter till viss del elproduktion av fossilt bränsle, vilket innebär minskade utsläpp av växthusgaser och långsiktigt även en minskad påverkan på klimatet. Föreslagen vindkraftetablering ligger i linje med regionala och lokala miljömål i strävan mot att öka produktionen av förnybar energi. En utbyggnad av vindkraft kommer således att bidra till att uppfylla miljömålet. 60. Stenungsunds kommun (2008) 61. Länsstyrelsen Västra Götaland (2013) 92 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun (2) Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljömålet innebär: Målet anger att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper. Lokala mål (Ren luft): ■■ Kommunen ska genom återkommande mätningar av luftkvalitén göra riktade insatser för att minska mängden partiklar och utsläpp av ämnen som kan påverka hälsan hos våra innevånare. ■■ Kommunens grönområden skall vara väl sammansatta av löv och barrträd som är välskötta och ansade så att de på ett effektivt sätt kan ta upp luftburna föroreningar. ■■ När kommunen planerar och förlägger bostäder och verksamheter skall de framtida transportbehoven beaktas. ■■ För att minska mängden utsläpp från de egna verksamheterna skall de kommunala transporterna vara väl planerade och samordnade. ■■ Tjänsteresor inom den kommunala förvaltningen skall så långt det är möjligt ske samordnat, helst med kollektivtrafik, i normalfall med tåg, flyg skall endas i undantagsfall användas. Bedömning: Vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft (t.ex. stoft, kväveoxider, svaveldioxid, partiklar) och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Vindkraftetableringen bidrar därför till möjligheten att uppfylla målet. (3) Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska material och kulturföremål och byggnader. Miljömålet innebär: Försurningen i Sverige har på senare år minskat men trots det bedöms en tiondel av de svenska sjöarna vara försurade p.g.a. mänsklig verksamhet. Framför allt är försurningen kopplad till utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk, såväl från svenska som internationella källor. Svaveldioxid och kvävedioxider tillhör de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Luftföroreningar är ett gränsöverskridande internationellt problem. Utsläpp i andra länder är huvudorsaken till nutida försurning och i gengäld exporterar Sverige stora mängder surt utsläpp. Bedömning: I omställningen mot förnybara energikällor är vindkraften ett komplement till biobränsle. Inga utsläpp av försurande ämnen sker i samband med vindbruk. Vindkraftproducerad elenergi ersätter i viss mån fossila bränslen, även utländsk energiproduktion från fossila bränslen, och kan därmed bidra till minskade utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Vindkraftetableringen bidrar därför till att uppfylla målet och skapa ytterligare förbättringar i Västra Götalands län. WSP Environmental | 93 Miljökonsekvensbeskrivning (4) Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som skapats eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Miljömålet innebär: När kemiska produkter, varor, byggnader m.m. tillverkas används och skrotas, kommer de kemiska ämnena ut i miljön och riskerar att påverka människor och miljö. Fortfarande saknas mycket kunskap om vilka egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön och därmed är det också svårt att begränsa riskerna. Målet innebär utfasning av farliga ämnen och fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier. Bedömning: Etablering och drift av vindkraftverk innehåller en mycket begränsad mängd kemikalier och risken för utsläpp till mark och vatten är mycket begränsad. Driften av vindkraftverken bedöms därmed inte ge upphov till spridning av skadliga ämnen. Vid demontering av vindkraftverken ska materialet i möjlig mån återvinnas och i övrigt behandlas så att ingående komponenter och ämnen inte skadar människors hälsa eller miljö. Jämfört med andra energislag krävs mycket lite kemikalier vilket innebär att etablering bör kunna bidra till att uppfylla målet. (6) Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Miljömålet innebär: Strålning förekommer naturligt i människans miljö; från rymden, solen, radioaktiva ämnen i marken och i vår egen kropp. Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen, vidare är det använda kärnbränslet starkt radioaktivt och farligt under mycket lång tid. från Målet avser bl.a. att exponeringen för elektromagnetiska fält i miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Bedömning: När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält tillämpas försiktighetsprincipen. Inom samhällsplaneringen ska fältstyrkan begränsas där människor vistas. Allmänheten kommer sällan i kontakt med riktig starka strålningsfält och så länge nivåerna hålls under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden har hälsorisker inte kunnat påvisas. Vid byggnation av transformatorstationer, generatorer samt vid förläggning av kablar kommer de rekommendationer och försiktighetsmått som finns tillgängliga vid byggnationen att tillämpas. Skyddsavstånd till bostäder kommer att vara sådant att styrkan på magnetfälten inte, enligt dagens vetskap, utgör någon hälsorisk för människor. Aktuellt miljömål bedöms således inte påverkas negativt till följd av aktuell etablering. 94 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun (7) Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljömålet innebär: Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Problemen med övergödning finns framför allt i södra Sverige. Bedömning: Vindbruk ger inga utsläpp av kväveoxider och bidrar därför inte till övergödning. Om vindkraften ersätter elproduktion med fossila bränslen och vissa biobränslen minskas utsläppen av kväveoxider och bidrar därmed till att uppfylla målet. Se även miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. (8) Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljömålet innebär: Sjöar och vattendrag har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt oexploaterade och opåverkade vattendrag med naturliga vattenflöden och bibehållna vattennivåer. Vattendrag har strukturer och vattenflöden som bidrar till en grön infrastruktur, d.v.s. ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Målet syftar även till att bevara natur- och kulturmiljövärden. Vidare syftar målet till att värna om strandmiljöer, sjöar och vattendrag värdefulla för friluftsliv. Lokala mål (Ett rent hav): För att säkerställa att inga utsläpp sker i våra åar, bäckar och i havet skall resultaten av de regelbundna provtagningarna redovisas för allmänheten. Bedömning: Föreslagen vindkraftetablering har utarbetats med hänsyn till värdefulla naturvärden såsom biotoper, sumpskogar, vattendrag m.m. En vindkraftetablering i föreslagen omfattning är således möjlig utan någon större påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker inom projektområdet och i dess närhet. Med hänsyn till det väl utbyggda vägnätet inom projektområdet är det även möjligt att anlägga nödvändig infrastruktur samtidigt som påverkan på omgivande miljö blir begränsad. Miljömålet bedöms således inte påverkas negativt till följd av föreslagen etablering. Se även miljömålen Myllrande våtmarker, Levande Skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. (9) Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljömålet innebär: Miljömålet syftar till ett aktivt skydd för grundvatten för allmän och enskild dricksvattenförsörjning och att bidra till en god livsmiljö för växter och djur. WSP Environmental | 95 Miljökonsekvensbeskrivning Lokala mål (Tillgång till friskt vatten): ■■ Erbjuda säkra leveranser av dricksvatten till hög kvalité. ■■ Gör inventering och uppföljning av hur VA-nätet påverkas av markförsurning och sättningar i marken. ■■ Reservvattentäkt bör säkras. ■■ Kommunens reningsverk skall efterhand uppgraderas allteftersom tekniken utvecklas. Bedömning: Inför en etablering görs normalt en geoteknisk undersökning för att bestämma vindkraftverksplaceringarnas och vägdragningarnas utformning och grundläggning. Vindbruk förväntas inte påverka miljömålet om hänsyn tas till förekommande vattentäkter vid planering. Genom att vidta försiktighetsoch hänsynsåtgärder bedöms inte hydrologin i projektområdet eller nedströms att påverkas. Vindkraftanläggningen bedöms inte heller påverka några särskilt utpekade grund vattenresurser. Vindkraftanläggningen bedöms således inte påverka miljömålet negativt. Dock kan etableringen möjligen bidra till att uppfyllamålet om produktionen av vindkraftel ersätter elproduktion som ger upphov till utsläpp. (11) Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras inför framtiden. Miljömålet innebär: Många våtmarker har påverkats, och påverkas fortfarande, av utdikning, vägbyggnad, ett intensivt skogsbruk m.m. och därmed även de natur- och kulturvärden som förekommer i anknytning till våtmarken. Ett stort antal växer och djur är beroende av våtmarker och många utsatta arter hotas av förändringar i sina livsmiljöer. Bedömning: En vindkraftanläggning kräver ett internt vägnät samt tillfartsväg/-ar av god kvalitet. För föreslagen vindkraftetablering kan befintliga vägdragningar användas till största del men kompletterande andel väg kommer att krävas. Om de hänsynsåtgärder som redovisas i föreliggande MKB vidtas så minimeras eller undviks helt negativa konsekvenser för sumpskogar och våtmarker inom etableringsområdet. De våtmarker som finns i aktuellt projektområde och dess närhet ingår inte i Myrskyddsplanen. Vindkraftetableringen bedöms inte påverka miljömålet negativt. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. (12) Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljömålet innebär: Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror och har stort ekonomiskt och miljömässigt värde. Miljömålet syftar till att bevara skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer. Skogens värde för friluftslivet ska värnas och möjlighet ska finnas för natur- och kulturmiljövärden att utvecklas. 96 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Bedömning: Miljömålet påverkas negativt i den bemärkelsen att en utbyggnad av föreslagen vindkraftetablering tar skogsmark i anspråk. Då förespråkad parklayout och föreslagna vägdragningar har anpassats till lokalt förekommande natur- och kulturvärden värden bedöms en vindkraftetablering inom projektområdet vara möjlig. Ett modernt skogsbruk bedrivs även inom större delen av projektområdet. En fragmentering av landskapet förekommer redan och föreslagen vindkraftetablering kan genomföras utan att fragmenteringen bedöms öka. Påverkan på målet bedöms därför vara acceptabel. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. (13) Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Miljömålet innebär: Natur- och kulturvärden i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden genom historien. Hävden av landskapet är helt avgörande för att kulturarvet ska bevaras. Inom Uppvidinge kommun kännetecknas odlingslandskapet av småskalighet. Bedömning: Föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad till storskalig skogsmark med produktionsskog. Jordbruksmark förekommer sparsamt i projektområdets omgivningar och de lokala värdena knutna till jordbruksmarken bedöms inte påverkas. Vindkraftverken innebär dock att landskapsbilden förändras, vilket kan innebära att känslan av ett ursprungligt kulturlandskap kan minska i omgivande kulturmiljöer. Påverkan på målet bedöms vara acceptabel. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. (15) God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljömålet innebär: Miljömålet syftar bl.a. till att infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering m.m. är integrerad i den fysiska planeringen samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska klimatpåverkan samtidigt som hänsyn tas till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Vidare syftar miljömålet till det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Bedömning: I ett övergripande perspektiv bedöms en vindkraftanläggning bidra till ett uppfyllande av miljömålet. Dock kommer den lokala närmiljön påverkas i form av ljud- och skuggutbredning samt en förändrad landskapsbild. Några tysta områden finns inte identifierad och införda i kommunens översiktsplan utan kan prövas i det enskilda fallet. Dock bedöms inte proWSP Environmental | 97 Miljökonsekvensbeskrivning jektområdet vara av sådan karaktär att det är att beakta som ett tyst område. Vidare har en bedömning av föreslagen vindkraftetablerings konsekvenser för kommunens kulturmiljö gjorts inom föreliggande MKB. Frågan kring naturgrus behandlas i den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. (16) Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Miljömålet innebär: Enligt FN:s klimatpanel kan en ökad växthuseffekt riskera att ekosystem och livsmiljöer förändras och att en betydande andel arter störs eller inte kan överleva. Sverige har åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald. Värdefull natur skyddas genom Natura 2000-nätverket, nationalparker och naturreservat. Lokala miljömål (Natur med biologisk mångfald): ■■ Vid planering av nyproduktion inom ett större område skall noggranna och dokumenterade förstudier och inventeringar göras över de växt och djurarter som finns i området. ■■ En bevarandeplan bör upprättas i anslutning till upprättande av detaljplan för att minimera negativ påverkan på den biologiska mångfalden. ■■ Vi bör värna om Svartedalens unika naturvärden och förädla dessa utifrån ett hållbart miljöperspektiv. Dess vattenystem bör brukas med eftertanke då de utgör värdefulla lekplatser för ädelfisk, samt att det här finns ett begränsat bestånd av flodpärlmusslan. De många vandringslederna skall hållas tillgängliga för ett aktivt friluftsliv. Bedömning: Vid framtagande av förespråkad parklayout och föreslagen vägdragning har hänsyn tagits till förekommande natur- och kulturmiljöer så att värdefulla objekt inte ska ta skada. Anläggningsarbeten kommer främst att ske inom områden med produktionsskog. I landskap med ensartad naturmiljö, så som t.ex. produktionsskog, kan en vindkraftsetablering bidra till att öka den biologiska mångfalden genom de förändringar som vindkraftverken kräver. Tillfartsvägar och uppställningsytor skapar nya naturmiljöer genom exempelvis kantzoner, blottläggning av sand, områden med ängsvegetation och buskar. Påverkan på målet bedöms därför vara acceptabel. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. 98 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun 9. Samlad bedömning I tabell 6 har bedömningen för samtliga aspekter sammanställts. Därefter görs en samlad bedömning av projektets totala miljökonsekvenser för människors hälsa och miljö. Tabell 6. Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker för människors hälsa och miljö. Bedömningen avser att föreslagen verksamhet vidtar de hänsynsåtgärder som har angivits under respektive avsnitt i kapitel 6. Aspekt Bedömd konsekvens Sammanfattad bedömning Planförhållanden Positiv konsekvens: Verksamheten bedöms ligga i linje med såväl nationella, regionala och kommunala intentioner avseende utbyggnad och investering i förnybara källor. Markanvändning Liten negativ konsekvens: De verksamheter och de naturresurser som idag finns inom etableringsområdet med omnejd bedöm kunna fortgå även under vindparkens drifttid. Naturmiljö Liten negativ konsekvens: Viss andel naturmiljö kommer att tas i anspråk. Genom att vidta angivna hänsynsåtgärder mildras dock de negativa konsekvenserna och verksamhetens negativa påverkan på förekommande naturvärden bedöms därmed vara acceptabel. Hydrologi och hydrogeologi Liten negativ konsekvens: Verksamheten kräver ett begränsat intrång i våtmarker och hydrologiskt känsliga miljöer. Genom att vidta angivna hänsynsåtgärder mildras dock de negativa konsekvenserna och någon väsentlig påverkan på avrinningsförhållanden eller markavvattning bedöms inte ske. Verksamheten bedöms inte försämra strandskyddets syfte jämfört med den situation som råder idag. Fåglar Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen bedöms kunna uppföras med hänsyn till de fågelarter som förekommer och de negativa konsekvenserna som uppstår bedöms vara acceptabla. Fladdermöss Liten negativ konsekvens: Etableringsområdets förutsättningar för att hysa en rik fladdermusfauna bedöms vara relativt begränsad. Övrigt djurliv Liten negativ konsekvens: Vilt kan komma att störas under byggnation och avveckling. Under drifttid förväntas dock ingen störning att ske. Kulturmiljö Liten negativ konsekvens: Etableringsområdet är av utmarkskaraktär och att föredra för en vindkraftetablering framför starkt kulturpräglade landskap. Etableringsområdet hyser få kulturhistoriska lämningar. Friluftsliv och rekreation Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen i sig utgör inget hinder för allmänheten att besöka och uppleva naturen inom etableringeområdet eller med omnejd. Dock kommer en förändrad upplevelse av landskapet att ske. WSP Environmental | 99 Miljökonsekvensbeskrivning Landskapsbild Måttlig negativ konsekvens: En påverkan på landskapsbilden är oundviklig men med hänsyn till landskapets karaktär och den kuperade terrängen bedöms landskapet vara tålig för en vindkraftetablering. Ljud Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen kommer inte att överskrida riktvärdet 40 dB(A) eller Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud vid något bostads- eller fritidshus. Skuggor Liten negativ konsekvens: Få närliggande bostads- eller fritidshus får skuggor som överskrider gällande rekommendationer. Skuggreglerande teknik kommer att användas om problem uppstår. Elektromagnetiska fält Liten negativ konsekvens: Förläggning av kablar kommer att ske enligt tillgängliga rekommendationer och försiktighetsmått. Risk och säkerhet Liten negativ konsekvens: Olycksriskerna för tredje man och miljö bedöms som mycket låga. Driften av vindkraftverken sker utifrån gällande föreskrifter. Avveckling Liten negativ konsekvens: Störningen vid avveckling kommer att vara kortvarig. Återställning utförs enligt vid tidpunkt lämpligaste metod i samråd med tillsynsmyndigheten. Kumulativa effekter Måttlig negativ konsekvens: Föreslagen vindkraftetablering kan komma att ge upphov till kumulativa effekter för aspekterna ljud och skugga om samtliga planerade projekt med omnejd realiseras. Om så är fallet måste föreslagen vindkraftetablering justeras för att gällande riktvärden för ljud och skugga ska innehållas. Synligheten och därmed påverkan på landskapsbilden är begränsad med hänsyn till landskapets topografi och vegetation. Dock kan vindkraftetableringen bidra till en förändrad upplevelse när man färdas genom kommunen. Utifrån sammanställningen av konsekvensbedömningen för respektive aspekt i tabell 6 kan konstateras att föreslagen verksamhet ger som mest måttliga konsekvenser. De största konsekvenserna av föreslagen vindkraftetablering i Sköllunga bedöms höra samman med påverkan på landskapsbilden och påverkan av kumulativa effekter. Etableringsområdet ligger i inom utpekat riksintresseområde för vindbruk och majoriteten av föreslagen vindkraftetablering ligger inom utpekat område lämpligt för vindkraft i kommunens vindbruksplan. Således är etableringsområdet i Sköllunga ett område som är prioriterat för vindkraftetableringar. Vidare har föreslagen vindkraftetablering tagit hänsyn till riktlinjer inom gällande översiktsplan och vindbruksplan. Verksamheten bedöms därmed ligga i linje med såväl nationella, regionala och lokala miljö- och energipolitiska mål. Verksamheten lokaliseras till ett storskaligt skogsområde med en relativt låg komplexitet och några unika naturvärden har inte identifierats. Skogsbruket i sig innebär också att landskapsbilden redan står under en stor förändring. Verksplaceringar och vägdragningar har tagits fram med hänsyn till etableringsområdets naturvärden. Ett visst intrång i naturvärden (bl.a. med hydro100 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun logiska värden) kommer dock att ske i form av nyanläggning av vägar samt breddning och förstärkning av befintlig väg. Den negativa påverkan kan dock begränsas genom att vidta angivna hänsynsåtgärder. Någon väsentlig påverkan på områdets avrinningsförhållanden och vattenföring bedöms därmed minimeras eller undvikas helt. Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågel- och fladdermusvärden och en vindkraftetablering bedöms kunna komma till stånd med hänsyn till de fågelarter som förekommer. De lokala negativa konsekvenser som bedöms uppkomma anses vara acceptabla. Etableringsområdet är ett utmarksområde som saknar generellt kulturhistoriskt intressanta objekt och miljöer och är att föredra för en vindkraftetablering framför starkt kulturpräglade landskap. En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering och bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap som verksamheten lokaliseras till är. I aktuellt fall utgör etableringsområdet ett relativt storskaligt skogsområde med normal komplexitet och bedöms utifrån den analys som har gjorts vara tåligt för en vindkraftetablering. Terrängen i omgivande landskap är kuperad och vegetationen innebär att vindkraftverkens synlighet är mycket varierad. Ur detta hänseende anses etableringsområdet vara väl lämpat för en vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning. Påverkan på landskapsbilden och värden kopplade till friluftsliv och rekreation bedöms höra samman. Etableringsområdet i sig används som närrekreationsområde för närboende och strax öster om planerade vindkraftverk löper Bohusleden. Vindkraftverken i sig innebär inte ett hinder för allmänheten att besöka och uppleva naturen, men verken kommer att vara väl synliga från den del av Bohusleden som löper förbi, framför allt med utblick över sjöarna och andra halvöppna till öppna landskapsrum. Upplevelsen av vindkraft är en subjektiv fråga och det är därför inte möjligt att fastslå om en vindkraftetablering generellt innebär en negaiv påverkan på landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken mest troligt kommer att monteras ned då de är uttjänta. Vidare finns viss risk för att negativa kumulativa effekter uppstår till följd av intresset att etablera vindkraft i närheten av etableringsområdet. Med hänsyn till aspekten kumulativa effekter bedöms dock föreslagen vindkraftetablering inom etableringsområdet vara väl lämpad då den kuperade terrängen och täta vegetationen innebär att den kumulativa effekten på landskapsbilden inte blir särskilt påtaglig eller dominerande. Om samtliga planerade vindkraftetableringar med omnejd realiseras krävs att föreslagen verksamhet revideras för att riktlinjer för ljud och skugga ska kunna innehållas. Detta är dock en fråga som inte är möjlig att ta ställning till i nuläget eftersom något tillstånd för närliggande projekt inte har meddelats. Till dess att det står klart att omkringliggande projekt kommer att realiseras och i vilken omfattning de realiseras är det av största vikt att nyttja aktuellt etableringsområde så optimalt som möjligt. Positiva kumulativa effekter uppstår med hänsyn till samordningseffekter, främst för en utbyggnad av kraftnätet i området. Detta innebär i sin tur på längre sikt att elpriserna för elkonsumenterna kommer att sänkas i regionen. Vidare bedöms positiva kumulativa effekter att uppstå med anledning av att sysselsättningseffekterna och skapandet av såväl lokala som regionala arbetstillfällen. WSP Environmental | 101 Miljökonsekvensbeskrivning Projektets negativa miljökonsekvenser måste vägas mot dess positiva. En vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning förväntas producera ca 68 GWh el per år (7,6 GWh per verk/år), vilket innebär en betydande andel ny vindkraftel i det svenska elproduktionssystemet. Elproduktionen med vindkraft följer såväl nationella som internationella politiska mål och medför minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt att denna el ersätter el framställd genom fossila bränslen och/eller vissa biobränslen. Vidare medför föreslagen verksamhet ett betydande tillskott av miljövänlig elproduktion till en industriintensiv och energikrävande kommun och vikten av att producera elen där konsumenterna betonas. Den samlade bedömingen av föreslagen verksamhet är att dess positiva konsekvenser i form av miljö-, klimat-, och samordningsnytta överväger dess negativa konsekvenser som till stor del kan begränsas. Utifrån de hänsynsåtgärder som planeras bedöms därmed vindkraftetableringens negativa konsekvenser vara acceptabla. 102 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun Referenser Publikationer och offentligt underlagsmaterial ■■ Björkman, J. & Jalming, Y (2009), Påverkan av skuggor från vindkraftverk. Examensuppsats vid Högskolan i Halmstad. ■■ Boverket (2009a), Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. ISBN 978-91-86342-01-2. ■■ Boverket (2009b), Vindkraftshandboken – planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden. ISBN 978-9186045-27-2. ■■ Eurpoaparlamentets och Rådets direktiv 2006/60/EG ■■ Fiskvattendirektivet (78/695/EEG) ■■ Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. ■■ Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. ■■ Garad, H. (2007): Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario ■■ Luftkvalitetsförordningen (2010:477) ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2013), Beslut 2013-02-13 om Västra Götalands regionala miljömål, dnr. 501-4925-2013. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008a), Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län, beslut 2000-02-07, uppdaterat 2008-01-16. NRO 14104 Bratteforsån och Hällungen Uddevalla och Stenungsunds kommuner. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008b), Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län, beslut 2000-02-07, uppdaterat 2008-01-16. NRO 141212 Svartedalen med Anråsån - Stenungsund, Kungälv , Lilla Edets kommuner. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008c), Värdebeskrivning riksintresse för naturvård Västra Götalands län, beslut 2000-02-07, uppdaterat 2008-01-16. NRO 14122 Göta och Nordre älvs dalgångar - Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Göteborgs kommuner. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2005), Bevarandeplan för Natura 2000-område, SE0530118 Brattorpsån. 2005-08-15. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2001), Tysta områden i Västra Götalands län. Publikation 2001:18. ISSN 1403-168X. Göteborg Länstryckeri AB. ■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987), Områden av riksintresse för friluftsliv. ■■ Naturvårdsverket (2013), Vindkraft och kulturmiljö. Vindkraftens påverkan på kulturmiljön - metoder och exempel. Rapport 6541. ISBN 978-91-620-6541-6. ■■ Naturvårdsverket (2012a), Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur - En syntesrapport. Rapport 6499. ISBN 978-91-620-64976. WSP Environmental | 103 Miljökonsekvensbeskrivning ■■ Naturvårdsverket (2012b), Vindkraftens påverkan på människors intressen - En syntesrapport. Rapport 6497. ISBN 978-91-620-6497-6. ■■ Naturvårdsverket (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport 6467. ISBN 978-91-620-6467-9. ■■ Naturvårdsverket (2009), Ljud från vindkraftverk - reviderad utgåva av rapport 6241, koncept 20 april 2010, NV dnr 382-6897-07 Rv. ■■ Naturvårdsverkets författningssamling (2004): Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 § miljöbalken]. NFS 2004:15. ■■ Naturvårdsverket (1983), Riktlinjer för externt industribuller (RR 1978:5). ■■ Pedersen, Eja (2007): Human responset o wind turbine noise – perception, annpyance and moderation factors. ■■ Proposition 2008/09:162, En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi. ■■ Riksantikvarieämbetet (2008): MKB och vindkraft – delar som bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning avseende kulturvärden. ■■ Statens strålskyddsinstitut (2002): States strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3). ■■ Stenungsunds kommun (2012), Vindbruksplan. Tillägg till Översiktsplan 2006. Stenungsunds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10. Laga kraft 2012-05-09. ■■ Stenungsunds kommun (2009), Översiktsplan 2006. Stenungsunds kommun. Antagen av KF 2009-11-23. Laga kraft 2009-12-23. Antagandehandling 2009. ■■ Stenungsunds kommun (2008), Miljöprogram 2009-2014. Mål, Policy och Handlingsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-01. ■■ Stenungsunds kommun (2007), Energiplan och Klimatstrategi 20072015. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15. ■■ Sveriges Ornitologiska Förening (2009): Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009). ■■ Transportstyrelsen (2013), Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (omtryck) (TFSF 2013:9). Webbplatser ■■ Arbetsmiljöverkets, www.av.se ■■ Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se ■■ Länsstyrelsernas gis-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/ ■■ Miljömålsportalen, www.miljomal.nu ■■ Naturvårdsverket (miljökvalitetsmål), http://www.naturvardsverket. se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/ ■■ Nätverket för vindbruk, www.natverketforvindbruk.se 104 | WSP Environmental Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun ■■ Statistiska centralbyrån, www.scb.se ■■ Stenungsunds kommun, kartportalen, http://karta.stenungsund.se/ ■■ Strålsäkerhetsmyndigheten, www.stralsakerhetsmyndigheten.se ■■ Sveriges Geologiska Undersökning, www.sgu.se ■■ Sveriges Geologiska Undersöknings kartgenerator, http://www.sgu. se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartgenerator.html ■■ Vindbrukskollen, http://www.vindlov.se/Vindbrukskollen/ ■■ http://bohusleden.se/lang/sv/ Övriga referenser ■■ Pressmeddelande från Energimyndigheten, 2013-04-15. Elcertifikatsystemet fortsätter att leverera förnybar el. ■■ Pressmeddelande från Energimyndigheten, 2013-02-11. 2012 ett rekordår - högsta totala elproduktionen någonsin. WSP Environmental | 105 WSP Environment Box 13033 402 51 Göteborg Tel: 010-722 50 00 Fax: 010-722 74 20 www.wspgroup.se
© Copyright 2024