Komplettering.pdf - ReWind Offshore AB
Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg KOMPLETTERING OCH JUSTERING AV YRKANDE Mål nr M 2109-11 ReWind Vänern AB Ang. ansökan om uppförande och drift av vindkraftverk vid Stenkalles grund i norra Vänern, Karlstads kommun, Värmlands län 2665667_2 ReWind Vänern AB (”Bolaget”) får med anledning av inkomna kompletteringsönskemål anföra följande. Denna komplettering ska läsas tillsammans med Bolagets yttrande daterat 2011-10-05 samt mark- och miljödomstolens beslut i protokoll daterat 2011-10-14. Numreringen följer löpande numrering från tidigare inlagor. 24 JUSTERAT YRKANDE 24.1 Vid de bottenundersökningar som gjorts i det ansökta projektområdet har det visat sig svårt att finna lämpliga bottenförhållanden i det nordöstra hörnet av området. Det finns goda skäl att tro att lämplig botten med lagom djup och stabilt berg kan finnas strax norr om områdets gräns, vilket gör det möjligt att utnyttja området effektivare genom att installera ytterligare ett vindkraftverk. Det totala antalet verk kommer dock inte att överstiga 20. 24.2 Det tillförda området ligger inom område avsatt för vindkraft i Karlstad kommuns nu antagna vindkraftsplan. Området framgår av karta nedan. 2 Det gula området är det ansökta området och det rödstreckade området i nordost är den tillkommande delen av projektområdet. 24.3 Den aktuella utökningen är så liten att den inte bedöms innebära någon ytterligare omgivningspåverkan från anläggningen. 24.4 Bolagets yrkande justeras endast på det sättet att koordinaten i nordöst ska ändras enligt följande. Den justerade koordinaten är markerad med kursiv text. Koordinater i SWEREF 99 TM x 403500 404400 406300 404300 402400 401600 402300 y 6568000 6568000 6567000 6564600 6564300 6564400 6566800 3 25 KOMPLETTERINGSBEGÄRAN FRÅN KAMMARKOLLEGIET 25.1 Miljökvalitetsnormer för vatten 25.1.1 Gällande miljökvalitetsnormer 25.1.1.1 Kammarkollegiet har efterfrågat underlag och bedömning av verksamhetens påverkan på möjligheten att efterfölja gällande miljökvalitetsnormer för vatten beslutade av Vattenmyndigheten. 25.1.1.2 Etableringsområdet för vindparken vid Stenkalles grund omfattas av vattenförekomsten Vänern – Värmlandssjön. För detta vattenområde gäller att miljökvalitetsnormen ”god ekologisk status” samt ”god kemisk ytvattenstatus” (exklusive kvicksilver) ska uppnås och upprätthållas Kvalitetskraven ska uppnås senast 2015. År 2009 klassificerades den ekologiska statusen för Värmlandssjön som ”god”. Även den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) klassificerades 2009 som ”god”. 25.1.1.3 Kabeldragningen från vindparken in till Dingelsundet omfattas av vattenförekomst Vänern – Kattfjorden. Miljökvalitetsnormen för detta vattenområde består även den av en ekologisk status samt en kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Miljökvalitetsnormen ekologisk status ska uppnå kvalitetskravet ”god ekologisk status” senast 2015. När det gäller kvalitetskravet för ”god kemisk ytvattenstatus” (exklusive kvicksilver) ska även detta vara uppnått 2015. Kadmium och kadmiumföreningar är dock undantagna och för dessa finns en tidsfrist till 2021. Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av ämnena i vattenförekomsten då källorna inte är kända. År 2009 klassificerades den ekologiska statusen som ”god”. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) för Vattenförekomsten Vänern – Kattfjorden uppnådde ”ej god kemisk ytvattenstatus” år 2009. Mätningar av fyra ämnen i denna vattenförekomst visar att en, kadmium, inte uppnår god status. 25.1.1.4 När det gäller kemisk status inklusive kvicksilver får båda vattenförekomsterna klassificeringen ”uppnår ej god status”. Gränsvärdet för kvicksilver överskrids idag i samtliga ytvattenförekomster i Sverige; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. 25.1.1.5 Kvicksilver finns även i sedimenten på botten av Kattfjorden. Detta härstammar från mångåriga utsläpp från fabrikerna i närområdet. 4 25.1.2 Bedömning av påverkan från anläggningsfasen 25.1.2.1 Under anläggningsfasen förekommer borrning, i vissa fall sprängning för att jämna ut botten där fundamenten ska placeras samt, där berget är täckt av sediment, bortgrävning av någon eller några meter sediment för att frilägga berg på sjöbotten. 25.1.2.2 Vid provborrning för att kontrollera bergets kvalitet tas borrkärnor upp ur sjöbotten. Detta medför ingen spridning av borrkax och påverkar inte vattnets kvalitet. Borrning för förläggning av vajer för förankring av fundament sker när fundamenten lagts på plats, och görs från en arbetsplattform placerad på fundamenten. Borrkaxet tas då upp på denna plattform, och kan därefter deponeras inuti fundamenten, där det ligger säkert och inte kommer att spridas till omgivande vatten, eller forslas bort och deponeras på en för ändamålet godkänd anläggning. 25.1.2.3 Vid styrd borrning för förläggning av kabel från fundamenten till det interna elnätet i vindparken, matas borrkaxet bakåt och kommer upp på arbetsplattformen. Borrkaxet kan sedan deponeras inuti betongfundamenten eller forslas bort och deponeras på en för ändamålet godkänd anläggning. Kabel mellan vindkraftverken och från vindparken in till land kommer att förläggas med olika metoder, beroende på bottenförhållanden. Närmast fundamenten används endera styrbar borrning alternativt betongskydd som förankras på berget. På fast botten förankras kabeln med specialkonstruerade cementblock, som inte påverkar vattnet. På mjuk botten kommer kabeln antingen att plöjas eller spolas ner. Detta förfarande leder till grumling av vattnet, men dessa partiklar kommer att åter sedimentera på botten efter några dagar. Påverkan på vattenkvaliteten blir kortvarig och ger ingen bestående påverkan. 25.1.2.4 Där kabeln tas iland kommer den antingen ledas i ett hål under sjöbotten, (i områden med höga halter miljögifter i sedimenten) eller genom grävning som kommer att ske innanför läns med kjol för att förhindra spridning av sediment. 25.1.2.5 De sprängmedel som vanligen används innehåller cirka 30 procent kväve. Vid donationen förgasas sprängmedlet varvid det bildas vattenånga, kvävgas, koloxider, syrgas, vätgas, m.m. Den gas som bildas, cirka 1 m3 per kg sprängmedel, frigörs vid undervattenssprängning som gasbubblor som emitteras till atmosfären. Cirka 30 procent av gasen utgörs av kväveoxider. De sprängningar som behöver utföras för hela vindkraftsparken bedöms omfatta högst 4 000 m3 berg. Mängden sprängmedel beror på materialets beskaffenhet och vilka sprängmedel som används. Erfarenheten pekar på en förbrukning av 1,2-1,5 kg sprängmedel per m3 berg vid undervattenssprängning. Således behövs maximalt 5-6 ton sprängmedel. Kväve kan läcka till vatten genom odetonerat sprängmedel och absorberad spränggas. Förlusten av sprängmedel uppskattas till som mest 10 procent, vilket innebär en kväveförlust till vatten motsvarande 180 kg under hela byggfasen. Med stor 5 sannolikhet blir utsläppen betydligt lägre. Jämfört med den sammanlagda tillförseln av kväve till Vänern är 180 kg helt försumbart, särskilt om utsläppen bara sker under en begränsad tidsperiod. 25.1.2.6 Vindparken kommer när den är i drift att leda till en minskning av kväveoxidutsläppen i norra Europa med i storleksordningen 160 000 kg varje år. Totalt sett kommer således vindparken att medföra en minskning av kvävebelastningen även i Vänern. 25.1.2.7 Den sammantagna bedömningen är att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för vattenförekomsterna Vänern-Värmlandssjön och Vänern-Kattfjorden inte påverkas av uppförandet av vindparken vid Stenkalles grund eller av förläggning av kabeln från vindparken vid Stenkalles grund till mottagningsstationen i Dingelsundet. 25.1.3 Bedömning av påverkan under driftsfasen 25.1.3.1 Vindkraftverk i drift ger inga utsläpp till vatten. Om det uppstår spill av oljor eller andra smörjmedel i ett vindkraftverk, finns uppsamlingskärl för detta som förhindrar att de sprids utanför vindkraftverket. Vindkraftverk i drift bedöms därför inte påverka miljökvaliteten i omgivande vatten, varför verksamheten inte heller påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för de båda aktuella vattenförekomsterna. 25.1.4 Bedömning av påverkan under avvecklingsfasen 25.1.4.1 När vindkraftverken har tjänat ut efter cirka 25 år kommer de antingen att rivas, eller renoveras för fortsatt drift. Vilket alternativ som blir aktuellt är omöjligt att förutsäga idag. Vid en renovering kommer maskinhus och rotor att bytas ut mot nya, som kan monteras på befintliga fundament och torn, vilka har betydligt längre teknisk livslängd än maskinhus och rotor. En sådan renovering har marginell påverkan på vattenmiljön. 25.1.4.2 Vid en rivning kommer vindkraftverken att monteras ner och transporteras iland. Därefter kommer fundamenten att demonteras, stålvajrarna som håller ihop fundamenten lossas och cementringarna som fundamenten är uppbyggda av att lyftas upp ur vattnet och transporteras iland. Stålvajrarna kapas vid botten och tas om hand för återvinning. Elkablarna kommer att lösgöras från botten genom att betongtyngderna tas bort och kablarna bärgas, eller lämnas kvar på botten, om detta bedöms vara det alternativ som orsakar minst miljöpåverkan. De delar av kablarna som är nerplöjda, nergrävda eller infogade i borrhål, kommer att lämnas kvar på botten, för att undvika grumling av sediment etc., om detta bedöms vara det alternativ som orsakar minst miljöpåverkan. 6 25.1.4.3 En avveckling av vindparken bedöms ha marginell påverkan på vattenmiljön och inverkar därför inte på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för de båda vattenförekomsterna. 25.2 Preciserat yrkande 25.2.1 Kammarkollegiet har framfört vissa synpunkter på Bolagets yrkande och ansett att höjden på verken samt anläggningens maximala installerade effekt bör anges samt att redogörelsen för vilka arbeten som omfattas av vattenverksamheten bör preciseras. 25.2.2 När det gäller höjden på verken har denna mycket liten betydelse för upplevelsen av vindkraftparken och dess påverkan på omgivningen på de avstånd som är aktuella i målet. Bolaget anser därför att den begränsning av höjden som allmänvillkoret innebär är tillräcklig. 25.2.3 När det gäller den maximala installerade effekten har denna inte den tydliga koppling till miljöpåverkan från en vindkraftsanläggning som t.ex. för en förbränningsanläggning där effekten har en direkt koppling till mängden bränsle som kan förbrännas och därmed även t.ex. mängden askor och rökgaser som genereras i anläggningen. Med hänsyn till detta bör därför även allmänvillkoret vara en tillräcklig begränsning i denna del. 25.2.4 Bolagets inställning är således att yrkandet inte ska justeras i enlighet med Kammarkollegiets förslag. För det fall domstolen bedömer att det finns skäl att i tillståndet begränsa totalhöjden och maximalt installerad effekt, justerar Bolaget sitt yrkande i punkt 1.1 i ansökan till att i andra hand ha följande lydelse. Tilläggen är markerade med kursiv text. ”Bolaget ansöker om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) att vid Stenkalles grund, Karlstads kommun, Värmlands län uppföra och driva en gruppstation för vindkraft med högst 20 vindkraftverk med en total höjd på maximalt 185 m och en total installerad effekt på maximalt 100 MW inom område som avgränsas…” 25.2.5 När det gäller preciseringen av vilka arbeten i vatten som avses i ansökan föreslår Bolaget att punkt 1.2 i ansökan kompletteras med ett andra stycke med följande lydelse. ”Med arbete i vatten avses i huvudsak följande arbeten; provborrning för upptagning av borrkärnor ur berg, borrning för förankring av stag för fastspänning av fundament (cirka 20 borrhål per fundament), sprängning för att jämna ut botten där fundamenten ska placeras samt bortgrävning av sediment för att frilägga berg på 7 sjöbotten. För nedläggning av kabel kan styrd borrning, plöjning respektive nedspolning bli aktuellt beroende på bottentyp och vattendjup.” 25.3 Hantering av borrkax 25.3.1 Kammarkollegiet har efterfrågat en redogörelse hur Bolaget avser att hantera uppkommet borrkax från etableringen och om tillstånd för denna hantering söks: vidare har kollegiet framställt önskemål om att de skyddsåtgärder som Bolaget avser att vidta med anledning av arbeten i vatten bör anges tydligare i villkorsförslagen. 25.3.2 Som redogjorts för ovan, punkterna 25.1.2.2 och 25.1.2.3, kommer inget borrkax att deponeras i den fria vattenmassan, varför inget tillstånd söks för detta. Borrkaxen kommer antingen att deponeras på land på anläggning som tar emot sådant avfall eller placeras i fundamentet. Den senare lösningen kan kräva dispens från dumpningsförbudet i 15 kap. 31 § miljöbalken, vilket Bolaget i så fall kommer att söka hos Naturvårdsverket enligt 15 kap. 33 § miljöbalken. 25.3.3 Beträffande skyddsåtgärder för arbeten i vatten föreslår Bolaget att villkorsförslaget i avsnitt 19 i ansökan kompletteras med följande två villkor. ” 2b. Borrkax som uppkommer vid styrd borrning för kabelförläggning och vid borrning för förläggning av stag för fundament, ska omhändertas genom att användas som fyllning inuti betongfundamenten eller fraktas iland för lämpligt omhändertagande. 2c. Vid grävning av sediment och sprängning inför byggandet av fundament i området kring Stenkalles grund ska åtgärder vidtas för att minimera grumling av omgivande vatten samt genom begränsning av sprängladdningar till 300 kg.” 25.3.4 I Miljökonsekvensbeskrivningen föreslår Bolaget vidare att avsnitt 8.11.1 kompletteras, varvid avsnittet får följande lydelse. 8.11 Påverkan under byggskedet 8.11.1 Effekter vid anläggning av vindkraftverk Vid anläggningen av fundament till vindkraftverken måste det område på sjöbotten där fundamenten ska placeras ställas i ordning så att det består av rent berg. Bergets kvalitet måste kontrolleras genom provborrning där borrkärnor tas upp och analyseras. På vissa positioner kan berget vara täckt av någon meter sediment. Detta måste avlägsnas genom att grävas bort, vilket görs med en grävmaskin placerad på en 8 pråm eller lämpligt fartyg. De massor som grävs upp tas om hand och deponeras på en lämplig plats. Om berget på botten är ojämnt kan det krävas sprängning för att jämna ut botten innan fundamentens nedersta betongring kan gjutas fast i botten. När betongringarna som fundamentet byggs av placerats på plats måste hål borras i botten. Borrutrustningen placeras ovanpå fundamenten och borren förs in i prefabricerade hål i betongringarna varvid man sedan borrar hål i berget ner till 15-20 meters djup under sjöbotten. Borrkax som uppkommer vid borrning för förläggning av stag för fundament, omhändertas och antingen användas som fyllning inuti betongfundamenten eller fraktas iland för lämpligt omhändertagande. De undersökningar som gjorts av dykare i projektområdet visar att bottnarna i området kring Stenkalles grund utgörs av hällar, block, sten, grus, sand och fläckvis av eroderad glaciallera. Detta är logiskt med tanke på områdets exponering mot öppna Vänern, som bland annat medför att vågbasen ligger på cirka 30 meters djup. Det saknas med andra ord förutsättningar för att finmaterial ska sedimentera på bottnarna runt Stenkalles grund. Därmed saknas grundförutsättningen för att en betydande grumling ska vidmakthållas i samband med byggandet av fundamenten eftersom det inte finns något material som kan virvla upp. Grävning, gjutning och sprängning under byggfasen kommer att ge upphov till en viss grumling, men effekterna kommer att vara begränsade i tid och rum, eftersom områdets hydrodynamiska förhållanden medför en snabb utspädning av förhöjda partikelkoncentrationer. Effekterna av den kvävgas som bildas vid sprängning kommer att vara försumbara. 26 KOMPLETTERINGSBEGÄRAN FRÅN NATURVÅRDSVERKET 26.1 Inledning 26.1.1 Naturvårdsverket har önskat kompletteringar rörande redovisningen av påverkan på fladdermöss. Med anledning av detta har Bolagets konsult, Ecocom, konstaterat följande. 26.2 Artbestämning av Myotisarter 26.2.1 Av Sveriges sju Myotisarter finns inte några arter som enligt dagens kunskapsläge kan betecknas som riskarter för kollisioner med vindkraft. Detta styrks av tabell 2 på sidan 8 i rapporten (bilaga C:6 i ansökan). En tabell med motsvarande slutsats redovisas också i Vindvals syntesrapport om fåglar och fladdermöss (Rydell m fl 2011, rapport 6467). Då risken för förlust av viktiga habitat till sjöss får betraktas 9 som icke relevant har Ecocom dragit slutsatsen att en artbestämning av automatiskt inspelade ljud från Myotisarter från inventeringen vid Stenkalle inte skulle förbättra riskbedömningen. 26.3 Väderförhållanden 26.3.1 Naturvårdsverket har i sitt yttrande anfört att ”Det verkar också som att man inte kunnat inventera fullt ut till följd av vind och regn, vare sig artinventering eller flygriktningar”. Bolaget har tolkat Naturvårdsverkets påstående som en fråga om väderförhållandena varit tillräckligt goda för att ett representativt resultat ska kunnat erhållas från inventeringen. 26.3.2 Den befintliga vindkraftparken Gässlingegrund och den planerade vindkraftparken vid Stenkalles grund ligger i en del av Vänern där sjön är mycket krabb, dvs. vågorna blir korta och höga. Detta gör att sjön stör möjligheten att genomföra manuella observationer även vid förhållandevis låga vindhastigheter. Givet förutsättningarna får väderförhållandena ändå betecknas som relativt goda eftersom observationerna genomfördes under perioder med mycket stilla förhållanden. Som ett komplement till den manuella inventeringen finns också autoboxar som spelade in ljud oavsett väder och vind under både sommar och höst. Sammantaget anser Ecocom att väderförhållande varit tillräckligt goda för ett representativt resultat. 26.4 Hänvisning till Eurobats 26.4.1 Med anledning av Naturvårdsverkets fråga om Eurobats har Ecocom kompletterat sin rapport, bilaga C:6 till ansökan, med ett nytt stycke på sidan 6 mellan andra och tredje stycket. Det nya stycket lyder enligt följande. ”Sverige har också undertecknat ’Överenskommelsen av skydd av bestånd av europeiska fladdermöss’, vanligen kallad europeiska fladdermusavtalet eller EUROBATS. På grundval av EUROBATS-överenskommelsen har ett handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan tagits fram av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006). Riktlinjer för hur undersökningar ska bedrivas vid vindkraftverk enligt EUROBATS-avtalet har också tagits fram på europeisk nivå (Rodrigues m fl, 2008), tillämpningarna är dock krävande och något svenskt ställningstagande kring huruvida dessa riktlinjer ska tillämpas eller inte saknas.” Litteraturlistan till rapporten ska vidare kompletterats med: Naturvårdsverket 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket 2006:5546. 10 Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch (2008): Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. 26.4.2 En uppdaterad version av rapporten kan tillhandahållas på begäran. 27 KOMPLETTERINGSBEGÄRAN FRÅN LÄNSSTYRELSEN 27.1 Alternativa lokaliseringar och verksplaceringar vid Stenkalles grund bör beskrivas utförligare 27.1.1 Länsstyrelsen har önskat en utförligare beskrivning av alternativet i bilaga C:3, sid 13, figur 4. Myndigheten har efterfrågat för och nackdelar för yrkesfiske, fritidsfiske, fågelskydd, friluftsliv, kulturmiljö, landskapspåverkan, etc. Figur 4 Ny vindpark vid Stenkalles grund (Bilaga C - Lokaliseringsutredning) Karta 1 Den ansökta verksamheten © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151 27.1.2 Det ursprungliga förslaget (figur 4) är den skiss som presenterades innan samrådet hade inletts. Där ingick också en förtätning av Vindpark Vänern med 5 nya verk. Under den dialog som pågått under samrådet har parkens utformning anpassats för att tillgodose de synpunkter som olika parter framfört i denna dialog, för att minimera konflikter och påverkan på andra intressen. 27.1.3 Den förändring av vindparkens utformning som ägt rum har föranletts av synpunkter som framförts under samrådsprocessen. Utbredningen österut har begränsats för att tillgodose yrkesfiskets intressen. Vidare krävs specifika förutsättningar på botten (stabilt berg helst på <10 meters djup) för att fundament till vindkraftverk ska vara möjliga att bygga på ett kostnadseffektivt sätt. Den skiss som finns i figur 4 är inte 11 tekniskt möjlig att bygga. Ansökan gäller tillstånd att bygga högst 20 vindkraftverk inom det område som visas i karta 1. Exakta positioner för vindkraftverken är inte möjlig att ange innan noggranna geotekniska undersökningar genomförts. 27.1.4 Miljöpåverkan av utformning enligt ursprunglig skiss (figur 4) jämfört med ansökt verksamhet (karta 1) redovisas i tabellen nedan. Miljöpåverkan Kommentar yrkesfiske - Ej acceptabelt för yrkesfiskets organisationer fritidsfiske 0 Ingen skillnad fågelskydd - Den tätare placeringen av verk kan skapa en barriär, de 5 verken i förtätningen av Vindpark Vänern kan störa häckande örn friluftsliv 0 Ingen skillnad kulturmiljö ? landskapspåverkan klimat +- - Färre men tätare placerade verk jämfört med flera glest placerade verk kan bedömas som positivt eller negativt, beroende på utsiktspunkt. Lägre produktion ger också lägre utsläppsreduktioner av klimatgaser - mer negativ påverkan än ansökt verksamhet + mer positiv påverkan än ansökt verksamhet 0 ingen skillnad ? ej relevant 27.1.5 Länsstyrelsen har även önskat en jämförelse med alternativet där parkens utbredning mot väster begränsas. Det alternativet är detsamma som den ansökta verksamheten, där ett antal verk flyttats från väst till positioner längre österut, för att följa de synpunkter som länsstyrelsen framförde i sitt yttrande av den 18 april 2011 (se sid 6 i bilaga B samt bilaga 40 till ansökan). För en beskrivning hänvisas till bilaga C till ansökan. 12 Utformning före länsstyrelsens skrivelse (till vänster med röda symboler) jämfört med ansökt verksamhet (till höger med svarta symboler). 27.2 Avstånd till öar i Segerstads skärgård 27.2.1 Som Länsstyrelsen uppmärksammat har det smugit sig in ett fel i ansökan på sidan 18 beträffande avståndet mellan de närmaste öarna i Segerstedts skärgård och vindkraftverken. I miljökonsekvensbeskrivningen har emellertid rätt avstånd angetts, dvs. 3,9 km till närmaste större ö Gåsen och 2,4 km till närmaste mindre ö, Äggskär. 27.3 Samtliga fotomontage bör utföras med maximal ansökt totalhöjd. 27.3.1 Fotomontagen har gjorts med verk av den storlek som har bedömts som mest sannolika att de kommer att användas, medan den ansökta totalhöjden angetts för att lämna utrymme för teknikutveckling om tillståndsprövningen skulle dra ut några år på tiden. Från en utsiktspunkt har fotomontage gjorts för både den mest sannolika storleken på verk (90 meters navhöjd, 109 m rotordiameter) och för det största tänkbara verket (120 meters tornhöjd, 128 meters rotordiameter) för att göra det möjligt att jämföra påverkan på landskapsbilden av dessa två storlekar. 27.3.2 För att tillgodose Länsstyrelsens begäran, har bilaga C:8 till ansökan (Visualiseringar) nu kompletterats med fotomontage med verk med maximal totalhöjd. Fabrikatet är Gamesa G128. Fotomontagen har gjorts med 20 verk. I 13 praktiken kommer dock färre än 20 verk att rymmas inom projektområdet om dessa större verk används (se bilaga 1 till kompletteringen vilket är en ny version av bilaga C:8 till ansökan). 27.4 Fotomontage ”C. Axelön” bör göras om med fri sikt ut mot vindparken 27.4.1 Fotomontaget från Axelön har gjorts för att bedöma hur vindparken påverkar upplevelsevärdet hos de labyrinter som finns på ön, vilket länsstyrelsen begärde på samrådet. Därför har ett fotomontage där man ser labyrinten i förgrunden och vindkraftverken i bakgrunden gjorts. Komplettering har nu gjorts med fotomontage med utsikten från Axelön enligt länsstyrelsens nya önskemål. Fotomontaget ingår i den uppdaterade bilaga C:8 till ansökan (bilaga 1 till kompletteringen). 27.5 Fördjupad landskapsanalys 27.5.1 En fördjupad landskapsanalys har gjorts i samband med arbetet med Karlstads kommuns Vindkraftsplan (Ramböll, Landskapsanalys och Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft, Karlstads kommun 2009). Bolaget har uppdaterat tabellen i avsnitt 8.4 om synlighetszoner i miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga C till ansökan. Tabellen återfinns i bilaga 2 Synlighetszoner till denna komplettering. 27.6 Mer djupgående studier av fågelsträcket 27.6.1 Bolaget har låtit Bolagets konsult i fågelfrågor, JP Fågelvind, besvara länsstyrelsens kompletteringsbegäran i denna del. 27.6.2 Kommentar av Jan Petterson, JP Fågelvind, 2011-10-28: I en aktuell genomgång av den internationella vetenskapliga litteraturen om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, som redovisas i en rapport från Vindval publicerad i november 2011 konstateras att: Ett vindkraftverk i Europa och Nordamerika dödar i genomsnitt 2,3 fåglar per år (medianvärden), men variationen är stor (0-60 fåglar) och fördelningen ojämn (bimodal). De flesta verk dödar få eller inga fåglar, medan några få verk dödar många. Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse för hur många fåglar som riskerar att dödas. Den överlägset viktigaste och samtidigt enklaste åtgärden när det gäller att minimera risker för negativa effekter på fåglar är att identifiera de riskabla lägena och undvika placering av vindkraftverk där. För fåglar sker olyckor i första hand där de koncentreras, som vid våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som 14 enbart passerar området under flyttning. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs.1 Att genomföra en radarstudie av hur dagflyttande småfåglar och rovfåglar flyger en bra bit ut i Vänern efter att ha flugit ut från Hammarö är givetvis inte problemfritt att genomföra. För att kunna artbestämma radarobservationerna, måste dessa kombineras med en fältobservatör endera på Hammarö eller ute i Vänern vilket komplicerar studien. För de nattflyttande fåglarna behövs inte detta för de kan inte artbestämmas i vilket fall som helst. Genom analys av radarekonas hastighet går det dock att särskilja vadare, småfåglar och sjöfåglar samt även de större fladdermössen. Ett annat problem är att radarns täckning beror på objektens storlek, småfåglar syns bara inom ca en kilometer från radarn, medan rovfåglar och sjöfågel syns inom 5-6 kilometers radie. För en sådan studie ser jag en kommersiellt förekommande marin fartygsradar, monterad på ett fordon (minibuss) som det rimligaste alternativet. Den måste placeras högt för att få rimlig täckning över det aktuella området av Vänern, men det finns inga höjdlägen för placering av en mobil ”radarbuss” i närheten av området. Alla data från radarövervakningen måste dessutom lagras för att kunna analyseras i efterhand. En sådan analys är dessutom mycket tidskrävande, men det går ju att i efterhand välja lite snävare perioder för analyser. Den studie jag genomfört i Kalmarsund med radar för nattflyttande småfåglar2 har gjorts för att dokumentera hur småfåglar flyger på natten och i dimma samt hur de gör när de möter vindkraftverk. Vindval har finansierat den studien för att just få svar på generella frågor om småfåglars flyttningar och flyghöjder för att man inte på alla platser ska tvingas till att genomföra sådana studier. Medelflyghöjder för de nattflyttande småfåglarna ligger på höjder ovan de normalt stora vindkraftverken och i dimma steg småfåglarna till ännu högre höjder. Det är ingen mig veterligen som krävts göra en studie på småfåglar med hjälp av radar innan man önskar bygga en vindpark till havs eller ute i sjön. I Vänern är den närmaste militära radar som skulle gå att använda placerad på Kinnekulle vilket är ett långt avstånd till studie platsen och det är tveksamt hur mycket av sträcket ut på höstarna från Hammarö en sådan radar skulle kunna dokumentera. 27.7 1 Redovisning på karta av de arealer där man avser införa ankringsförbud, samt närmare redovisning av hur kabeln kommer att förläggas på olika Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Pettersson, J. Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – Syntesrapport från Vindval. SNV rapport 6467. 2 Petterson, Jan. Småfåglars och sjöfåglars nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftspark – en studie med radar i södra Kalmarsund (NV rapport 6413, mars 2011) 15 djup. Vilka åtgärder som vidtas för att säkra kabeln utan att förbud mot ankring av båtar eller nät behöver utfärdas 27.7.1 Ankringsförbud föreslås på de arealer som markeras på nedanstående kartor. 27.7.2 Ankringsförbud behöver införas för projektområdet, där vindkraftverken kommer att lokaliseras. När de slutliga exakta positionerna för vindkraftverken fastställts, och dragningen av kablar i det interna elnätet bestämts, kan området för ankringsförbud bestämmas mer exakt. Det kan avgränsas av en linje mellan de verk som är placerade i vindparkens ytterkant. 16 Ankringsförbud krävs i en ca 100 meter bred zon längs kablarna som visas på kartan. 27.7.3 Ankringsförbud för anslutningskablarna till land bör utgöras av en cirka 100 meter bred "zon" som avgränsas av raka linjer. 27.7.4 Det finns redan en zon med ankringsförbud kring Vindpark Vänern och kablarna från denna vindpark in till land. Kablarna från Vindparken på Stenkalles grund kommer att passera antingen strax väster om Vindpark Vänern, alternativt rakt igenom densamma, och sedan följa samma sträckning in till land. En stor del av sträckan kommer kablarna från Vindparken kring Stenkalles grund att dras i områden där det redan idag råder ankringsförbud. En ny zon behövs mellan den nya vindparken och Vindpark Vänern, och zonen med ankringsförbud kring Vindpark Vänern kan behöva utökas något. 27.7.5 Det område som redovisas på kartorna är preliminärt. Ytterligare detaljprojektering krävs för att kunna redovisa eventuella delsträckor där ankringsförbud inte kommer att krävas, exempelvis där styrd borrning används vid kabelförläggningen. 27.7.6 Frågan om ankringsförbud har diskuterats framför allt med yrkesfisket, vars företrädare var ytterst missnöjda med hur den frågan hanterades av myndigheterna i samband med Vindpark Vänern-projektet, där ankringsförbudet infördes utan 17 samråd med yrkesfisket och med dålig utmärkning, m.m. Dessa diskussioner redovisas i ansökan (bilaga B och underbilaga 8 till ansökan). 27.7.7 I samrådet har Bolaget åtagit sig att tillse att företrädare för yrkesfisket blir kallade till de möten där området för ankringsförbud kommer att fastställas. 27.7.8 Det interna kabelnätet kommer också att dras så att området för ankringsförbud minimeras, och man kommer att sträva efter att i största möjliga mån inte ianspråkta vattenområden där fiskare lägger sina nät. Samma sak gäller den föreslagna kabeldragningen, som förlagts för att minimera intrånget på områden som används av yrkesfisket. 27.7.9 Eftersom de definitiva positionera för vindkraftverkens placering inte är fastställda, är det inte möjligt att på detta stadium ge precisa uppgifter om arealer, annat än att det inte kommer att gå utanför själva projektområdet. Det blir alltså ett relativt sett mindre område än det som togs i anspråk för Vindpark Vänern, där det interna kabelnätet dragits i slingor utanför projektområdet. 27.7.10 Hur kabeln kommer att förläggas på olika djup beror dels på vattendjup och strömningsförhållanden, dels på bottnens karaktär. De olika metoder som används redovisas utförligt i ansökan. 27.7.11 Ankringsförbud kommer att gälla inom de områden i anslutning till kablarna som Länsstyrelsen beslutar efter förslaget som Bolaget i samråd med Sjöfartsverket utarbetat. 27.8 Huvudalternativ för kabelanslutning till land 27.8.1 Länsstyrelsen har anfört att ett av de fyra alternativen för kabelanslutning till land bör väljas som huvudalternativ. Alternativet bör även redovisas mer i detalj. 27.8.2 Bolaget har låtit utreda frågan om landanslutningen och resultatet av utredningarna presenteras i bilaga 3A och 3B. Slutsatsen av utredningarna är att alternativet där kablarna tas iland i Kråkviken för att därefter grävas ner och anslutas till Fortums ställverk är det mest ändamålsenliga alternativet (Figur 1 och 2 i bilaga 3B). Detta alternativ är därmed Bolagets huvudalternativ. Alternativet innebär att kabeln passerar genom Natura 2000-området Klarälvsdeltat. De områden där kabeln skall grävas ned har dock inte bedömts innehålla de värden som motiverar Natura 2000klassningen. Vid passagen av Dingelsundsårdran kommer styrd borrning att användas för att inte påverka det skyddade området. Med hänsyn till detta samt att påverkan på området bedöms bli endast tillfällig innebär åtgärden varken skada på de skyddsvärda naturtyperna eller någon störning på de skyddsvärda arterna som 18 på något betydande sätt skulle kunna försvåra bevarandet av dessa. Det finns därför grund att meddela tillstånd till åtgärden enligt 7 kap. 28b § miljöbalken. 27.8.3 Alternativet att låta kablarna följa kablarna i Dingelsundsådran har prövats för den verksamheten och bedömts tillåtlig. I och med att det redan ligger en kabel där finns det emellertid stora tekniska svårigheter kopplade till detta alternativ. 27.8.4 Alternativet att gå över Stora Ensos fastighet och ansluta till Skoghalls Bruk har vissa miljömässiga fördelar men är för närvarande inte möjligt då det bl.a. inte finns tillräcklig kapacitet i ställverket. 27.8.5 En ilandtagning på Akzo Nobels fastighet kräver grävning i massor som är kontaminerade av kvicksilver och miljöfarliga organiska ämnen, vilket gör att detta alternativ kräver särskilda försiktighetsåtgärder. Fastigheten är vidare till försäljning varför det rent praktiskt är svårt att få tillgång till marken. 27.9 Tydligare redovisning av hur yrkesfiskets synpunkter under samrådet tillgodosetts 27.9.1 Bolaget har med beaktande av de uppgifter som lämnats av yrkesfiskarna vid samrådet (se bilaga B till ansökan och underbilaga 8 samt 9), förskjutit parken så att det område som omfattas av ansökan ligger utanför det område där yrkesfiske bedrivs. 27.10 Hinderbelysning 27.10.1 Bolaget har samrått med Transportstyrelsen angående den nya typen av hinderbelysning som styrs antingen av radar eller transponder. För att få använda tekniken, som fortfarande är under utveckling, krävs dispens från Transportstyrelsen. Tekniken finns än så länge endast för vindkraftverk på land. Om dispens ges och tekniken finns för offshoreanläggningar kan Bolaget komma att använda den. Sökanden avser använda den typ av hinderbelysning som Transportstyrelsen vid anläggningsskedet anser lämpligast. 27.11 Utmärkning för sjöfarten 27.11.1 Med anledning av länsstyrelsens fråga om utmärkning för sjöfarten och hur denna kan komma att påverka omgivningen har Bolaget samrått med Sjöfartsverket, varvid följande kan anföras. 27.11.2 Av hänsyn till sjöfarten ska vindkraftsparker till havs vara utmärkta på följande sätt enligt IALAs regelverk3: 3 IALA Recommendation O-139, On The marking of man-made offshore structures, Edition 1, 2008 19 1. Varje vindkraftverk som utgör ett hörn ska förses med fyrlykta som visar gult sken med karaktär Fl Y 3s alt Fl Y 5s, lysvidd 5 nautiska mil (ca 9,3 km). 2. Övriga vindkraftverk i parken ska förses med en svagare fyrlykta med lysvidd 2 nautiska mil (3,7 km). Dessa fyrlampor ska blinka synkront med gult sken. 3. Varje verk ska vara försett med fasadbelysning. 4. Vindkraftverken ska även vara försedda med gula reflexer så att man med strålkastare kan se dem även om alla lampor har slocknat. 5. Verken ska vara försedda med nummer så att man kan skilja dem från varandra. Detta för att förenkla rapportering av eventuella fel på ett enskilt verk. 6. Med hänsyn till verkens placering i förhållande till sjötrafiken kan det eventuellt komma att bli krav på racon på något vindkraftverk. 7. Ett målat gult bälte, 2 meter brett, runt hela tornet i anslutning till arbetsplattformen. 27.11.3 Det ansökta projektområdet är cirka 4 km långt och cirka 3 km brett. Eftersom området inte är rektangulärt, utan har fem hörn, krävs fem stycken fyrlyktor enligt punkt 1 ovan. Dessa kommer att vara synliga, dock relativt svagt, från den inre delen av Värmlandsnäs ostkust, Segerstads skärgård, samt Hammarös sydligaste del. Övriga lanternor, liksom belysningen på respektive verk, kommer inte att synas från land. 27.11.4 Enligt Ingvar Dyberg, chef för Vänerns farledsservice på Sjöfartsverket, är lokaliseringen för vindkraftverken utmärkt ur handelssjöfartssypunkt. Alla fartyg går syd om Sydpynten (SWEREF 99TM Ö: 401690 N: 6564556). 27.11.5 Vrak 27.11.6 Länsstyrelsen aviserar beslut om att sökanden kommer att åläggas genomföra en arkeologisk utredning med dykare av de indikationer på vrak som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 27.11.7 Eftersom indikationerna på vrak är kartlagda (underbilaga 11 till bilaga C till ansökan) kommer dessa områden på sjöbotten varken att användas för kabeldragning eller bygge av fundament för vindkraft. 27.11.8 Längs planerad ledningssträckning samt område för bygge av fundament har inga fornlämningar eller övrigt kulturhistoriskt intressanta objekt identifierats. 27.11.9 Om det under exploateringens genomförande ändå påträffas okända fynd, omfattas dessa av lagskyddet enligt 2 kap. kulturminneslagen. Detta innebär att i det fall en 20 fornlämning påträffas under grävnings eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. 27.11.10 Sökanden anser med anledning av ovanstående att en kulturhistorisk undersökning av de tänkbara anomalier som identifierats vid sonarundersökningen inte är motiverad. 27.12 Ekonomisk säkerhet och nedmontering 27.12.1 Bolaget har i ansökan föreslagit att som ekonomisk säkerhet för återställningsåtgärder ska en fond byggas upp under 20 år. Fartyget Westwind som kommer att användas vid installationen av verken, kan även användas för nedmontering. Detta fartyg kommer att ingå i drift- och serviceorganisationen för parken och kommer att behövas under hela vindparkens livslängd för att sköta service och underhåll samt finnas tillgängligt även när det blir dags att montera ner verken om cirka 25 år. Specialfartyget bekostas av driftsavtal som tecknas mellan serviceorganisationen och vindkraftverkens ägare. 27.12.2 Vid en nedmontering kommer stålet i tornen att säljas som stålskrot och återanvändas. Detta stål har ett restvärde på drygt 800 kr/ton på dagens skrotmarknad, där priserna för närvarande är mycket låga. Om 20-25 år kan priset på stålskrot vara högre. Även koppar, stål etc. från växellåda, generator och andra komponenter i maskinhuset har ett restvärde, som dock inte tagits med i kalkylen nedan. 27.12.3 Rotorbladen är tillverkade av glasfiberarmerad plast, kolfiber och andra material som idag måste deponeras eller destrueras på ett godkänt sätt. I rapporten Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning (Svensk Vindenergi, 2009), redovisas följande metoder och kostnader för omhändertagande av rotorblad: Delaktivitet 2.3.: Återvinning eller deponi av rotorblad Enligt Förordningen (2001:512) om deponering av avfall § 9 och 10 så är det i Sverige förbjudet att deponera lättantändliga varor eller organiskt avfall. Glasfiber och kolfiber är lättantändliga. Det fordras dock mycket höga temperatur för att förbränna dessa vilket väldigt få förbränningsanläggningar kan åstadkomma. Detta betyder att förbränning av sådana material kan innebära långa transporter. Enligt Miljövårdsverket är det miljömässigt motiverat att transportera blad upp till 300 – 500 kilometer för att undvika deponi. Det är oklart till vilken grad detta efterföljs. Avgiften för deponi av blad för förbränning är 900 kr per ton och kostnaden för deponi är 1 400 kr per ton. Om deponi väljs som metod kommer 21 kostnaderna för finfördelningen att reduceras eftersom längder upp till 6 meter då accepteras. Två ytterligare metoder för hantering av avfallsmaterialet kommer att nämnas eftersom de kan komma att bli intressanta i framtiden. En metod är att fragmentera materialet och sen separera det så att det kan användas som fyllnadsmaterial. En annan mer avancerad metod är att använda pyrolys. I detta fall förångas och bränns plasten för att producera energi, varvid glassfiber, metall och tillsatsmedel separeras. Glasfibern kan sedan användas som isoleringsmaterial eller som förstärkning för nya plastprodukter eller fyllnadspasta. För närvarande kan dessa metoder inte konkurrera ekonomiskt med de andra metoderna och storskaliga anläggningar saknas.4 27.12.4 Beräknade kostnader för avveckling av vindkraftverken: Nedmontering av vindkraftverken, 50 dagar à 150 000 kr = 7,5 Mkr Borttagning av fundament, 140 000 kr/verk *20 = 2,8 Mkr Etablering av båt, kran m.m. = 2,0 Mkr Deponering av rotorblad för förbränning (60 ton/verk) = 1,1 Mkr Skrotvärde torn, 20 verk5 = - 3,2 Mkr Summa: = 10,2 Mkr 27.12.5 Den totala kostnaden för avveckling av vindparken blir med dessa förutsättningar cirka 10,2 Mkr, vilket motsvarar cirka 500 000 kr/verk, vilket är det belopp som kommer att fonderas under verkens drifttid. 28 KOMPLETTERINGAR BEGÄRDA AV MILJÖFÖRVALTNINGEN 28.1 Tillståndets giltighetstid och tid för återställning 28.1.1 Om domstolen finner att tillståndet bör tidsbegränsas yrkar Bolaget att giltighetstiden sätts till 30 år från det att tillståndet tas i anspråk, i enlighet med vad som föreskrivits för liknande anläggningar. 4 Svensk Vindenergi. Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning, 2009 5 Tornvikt/verk ca 200 ton (beror på fabrikat och verkens storlek). Priset på stålskrot 811 kr/ton (2011-11-10) . Skrotpriserna varierar kraftigt beroende på konjunktur; 2008 var priset uppe i 2000 kr/ ton för att sedan ligga på ca 1500 kr/ton, dagspriset är mycket lågt. Var priset ligger om 20-25 år är svårt att bedöma, men sannolikt kommer det att vara högre än idag). 22 28.1.2 När det gäller tiden för nedmontering av anläggningen bedömer Bolaget att det bör avsättas minst tre år eftersom detta arbete är mycket väderberoende och därför endast kan göras under vissa perioder på året. 28.2 Fågelutredning 28.2.1 Bolaget hänvisar till avsnitt 27.6 ovan. 28.3 Hinderbelysning 28.3.1 Bolaget hänvisar till avsnitt 27.10 ovan. 28.4 Kartor i A3 28.4.1 De kartor som miljönämnden har efterfrågat i A3-format återfinns i bilaga 4. Göteborg den 30 november 2011 Rudolf Laurin Carl Hagberg
© Copyright 2024