Miljökonsekvensbeskrivning Barsebäcksverket 2011

Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumenttyp
Dokumentstatus
Statusdatum
Miljörapport
Frisläppt
2011-07-07
Dokument-ID/Version
Intern dokumentägare
Sekretessklass
Gäller t o m
PRB
Företagsintern
PSG / FSG enl dok.nr
Ersätter
2118899 / 2.0
Alt. dokument-ID 1
Alt. dokument-ID 2
Handläggare
Granskat av
Godkänt av
Stenqvist Viktoria PRBOPP
Roth Leif PRBD
Lorentz Håkan PRBDP
Ceder Per-Gunnar A PRB
Frisläppt av
Ceder Per-Gunnar A PRB
Miljökonsekvensbeskrivning Barsebäcksverket 2011
Foto: Felix Gerlach
1
(122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ................................................................................................. 5
1.1
Miljöpåverkan ............................................................................................. 5
1.2
Samråd och MKB ....................................................................................... 6
1.3
Slutsats om miljöpåverkan........................................................................ 6
2
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING ........................................................ 7
2.1
Verksamheten under servicedrift ............................................................. 8
2.2
Miljöpåverkan ............................................................................................. 9
3
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................... 10
4
ANSÖKAN AVSER.................................................................................... 11
4.1
Ansökan .................................................................................................... 11
4.2
Befintliga tillstånd .................................................................................... 11
4.3
Verksamheter som inte omfattas av prövningen .................................. 12
4.4
Tillstånds- och tillsynsmyndigheter....................................................... 12
4.5
Nationell samverkan inom avveckling och rivning ............................... 14
4.6
SKB:s Fud 2007 – analys kring tidigarelagd rivning av
Barsebäcksverket .................................................................................... 15
4.7
BKAB:s strategiska ställningstagande .................................................. 16
4.8
Alternativ................................................................................................... 18
5
SAMRÅD ................................................................................................... 19
5.1
Genomförda samråd ................................................................................ 19
5.2
Tillämpning av Esbokonventionen......................................................... 19
6
LOKALISERING ........................................................................................ 20
6.1
Planförhållanden för Barsebäcksverket ................................................ 20
7
OMGIVNINGSBESKRIVNING................................................................... 21
7.1
Kulturmiljön .............................................................................................. 21
7.2
Naturmiljön ............................................................................................... 21
7.3
Markförhållande ....................................................................................... 23
7.4
Bedömning av Barsebäcksverkets påverkan på riksintresse och
naturområden ........................................................................................... 24
8
BARSEBÄCK KRAFT AB......................................................................... 25
8.1
Organisation under servicedrift.............................................................. 25
8.2
Verksamhetsstyrning............................................................................... 26
8.3
Kompetens................................................................................................ 26
8.4
Säkerhetsarbete ....................................................................................... 27
8.5
Miljöarbete ................................................................................................ 27
8.6
Strålskyddsarbete .................................................................................... 28
8.7
Beredskap................................................................................................. 28
Företagsintern
2 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
8.8
Fysiskt skydd ........................................................................................... 29
8.9
Brandskydd .............................................................................................. 29
8.10
Erfarenhetsåterföring .............................................................................. 30
8.11
Kommunikation ........................................................................................ 31
9
ANLÄGGNING OCH VERKSAMHET ....................................................... 32
9.1
Anläggningsbeskrivning ......................................................................... 32
9.2
Verksamhetsbeskrivning......................................................................... 40
9.3
Uppförande av interndelslager och segmentering av rivningsavfall .. 44
10
UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL.......................................... 53
10.1
Kontroll enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen......................... 53
10.2
Kontroll enligt miljöbalken och vattenlagen.......................................... 57
11
TRANSPORTER........................................................................................ 60
11.1
Inkommande och avgående gods .......................................................... 60
11.2
Transport av radioaktivt gods................................................................. 61
11.3
Transport av låg- och medelaktivt radioaktivt avfall ............................ 61
11.4
Transport av icke radioaktivt avfall ........................................................ 61
11.5
Interna transporter ................................................................................... 62
11.6
Arbetspendling och tjänsteresor............................................................ 62
12
RESURSANVÄNDNING............................................................................ 63
12.1
Inköp av kemiska produkter och miljöanpassad upphandling............ 63
12.2
Förbrukning .............................................................................................. 63
13
ICKE RADIOAKTIVT AVFALL OCH ÅTERVINNING ............................... 66
13.1
Avfall och återvinningsprodukter ........................................................... 66
13.2
Farligt avfall .............................................................................................. 67
14
RADIOAKTIVT AVFALL ........................................................................... 68
14.1
Det svenska systemet för radioaktivt avfall .......................................... 68
14.2
Externa mellanlager för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket ...... 73
14.3
Externa slutförvar för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket.......... 73
14.4
Lagring av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket............................... 74
14.5
Hantering av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket ........................... 76
14.6
Radioaktivt avfall och återvinningsprodukter som skickas från BKAB
................................................................................................................... 78
15
UTSLÄPP OCH ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN............................................. 79
15.1
Utsläpp till luft .......................................................................................... 79
15.2
Utsläpp till vatten ..................................................................................... 84
15.3
Utsläpp till mark ....................................................................................... 91
15.4
Buller ......................................................................................................... 92
15.5
Ljus............................................................................................................ 92
Företagsintern
3 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.6
Lukt............................................................................................................ 92
15.7
Joniserande strålning.............................................................................. 92
15.8
Sammanställning övrig miljöpåverkan .................................................. 93
16
BARSEBÄCKSVERKETS PÅVERKAN PÅ SVERIGES OCH SKÅNES
MILJÖMÅL ................................................................................................ 94
16.1
De nationella miljökvalitetsmålen........................................................... 94
16.2
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram....................................... 94
16.3
Barsebäcksverkets påverkan på miljömålen......................................... 95
16.4
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft..................................................... 99
16.5
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten................................. 100
16.6
Miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt .................. 100
17
RISKER OCH SÄKERHET...................................................................... 102
17.1
Radiologiska risker ................................................................................ 103
17.2
Miljörisker ............................................................................................... 105
17.3
Arbetsmiljörisker.................................................................................... 106
17.4
Brandrisker ............................................................................................. 106
17.5
Risker på grund av klimatförändring och havsnivåhöjning............... 107
18
HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN............................................... 108
18.1
Kunskapskravet ..................................................................................... 108
18.2
Försiktighetsprincipen och värdering av bästa möjliga teknik ......... 108
18.3
Lokaliseringsprincipen.......................................................................... 109
18.4
Hushållning med råvaror och energi.................................................... 109
18.5
Produktvalsprincipen ............................................................................ 110
18.6
Ansvar för att avhjälpa skada ............................................................... 110
19
BILAGOR................................................................................................. 111
20
REFERENSER......................................................................................... 113
21
ORDLISTA OCH DEFINITIONER ........................................................... 114
Företagsintern
4 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
1
INLEDNING
Barsebäcksverket producerade el med kärnkraft under åren 1975–2005.
Reaktorn i block 1 (B1) har varit permanent avställd sedan 30 november
1999 och reaktorn i block 2 (B2) sedan 31 maj 2005.
Tillstånd till elproduktion gavs enligt atomenergilagen, vattenlagen och
lagen om kärnteknisk verksamhet. För avvecklingen (avställnings- och
servicedrift) gavs tillstånd av Miljödomstolen i Växjö, i juni 2006. Detta
tillstånd tidsbegränsades till 31 december 2012.
BKAB hemställer härmed om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt
servicedrift samt vidare om tillstånd för fortsatt hamnverksamhet.
Tillståndsansökan kommer att lämnas till Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Prövningen omfattar den nuvarande verksamheten vid Barsebäcksverket och
framtida förändringar fram till dess att rivning kan inledas.
1.1
Miljöpåverkan
BKAB har sedan många år bedrivit ett aktivt miljöarbete. Miljöfrågorna är
därmed, tillsammans med säkerhet och effektivt resursutnyttjande,
definierade som strategiskt viktiga frågor. BKAB är även certifierade enligt
miljöledningsstandarden ISO 14001.
Barsebäcksverkets påverkan på hälsa och miljö kan huvudsakligen ske på
nedanstående olika sätt:
•
Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till luft.
•
Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till vatten.
•
Utsläpp av radioaktiva och icke radioaktiva ämnen till mark.
•
Uppkomst av radioaktivt, icke radioaktivt och farligt avfall.
Utsläppen av radioaktiva ämnen understiger med mycket god marginal
gällande gränsvärden.
De icke radioaktiva utsläppen till luft, mark och vatten från verksamheten är
mycket små. Huvudsakligen består de av gödande och syreförbrukande
ämnen till havet samt förbränningsavgaser från naturgaspannan till luft.
Det icke radioaktiva avfallet består huvudsakligen av brännbart avfall och
deponiavfall. Dessutom förekommer en mindre mängd farligt avfall,
huvudsakligen spillolja.
Det radioaktiva avfallet från Barsebäcksverket består av lågaktivt och
medelaktivt avfall.
Företagsintern
5 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Lågaktivt avfall kan antingen friklassas, sändas till förbränning/smältning i
Studsvik eller sändas för deponering i slutförvaret för kortlivat radioaktivt
avfall (SFR), vid Forsmarksverket.
Kortlivat medelaktivt avfall sänds till SFR för deponering. För det långlivade
medelaktiva avfallet föreslår BKAB att det stannar på Barsebäcksverket i
nytt lager eller i befintlig reaktorhall. Avfallet kommer att transporteras till
SFR i samband med rivningen av Barsebäcksverket. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att vid den tidpunkten ha ett mellanlager för
långlivat avfall i drift. När det planerade slutförvaret för långlivat avfall
(SFL) är byggt, kommer långlivat avfall att slutdeponeras där.
1.2
Samråd och MKB
Miljöprövningen inleddes med dialog med Länsstyrelsen i mars 2010 samt
samråd den 3 maj 2010 med berörda myndigheter.
Naturvårdsverket ska vid behov informera berörda grannländer, och be om
synpunkter på planerade verksamheter som kan komma att påverka grannländernas miljö. Detta enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Danska myndigheter
deltog därför i samrådet den 3 maj 2010.
På kvällen samma dag genomfördes även samråd med allmänheten och
organisationer.
En sammanfattning av de genomförda samråden ges i kapitel 5.
Efter samråden har BKAB upprättat denna miljökonsekvensbeskrivning där
synpunkterna som kommit fram i samråden beaktas.
1.3
Slutsats om miljöpåverkan
Verksamheten vid Barsebäcksverket under servicedriften medför små
utsläpp till luft och till vatten, och likaså små avfallsflöden. Detta innebär
minimal miljöpåverkan. Förbrukningen av kemikalier och råvaror är också
liten.
Sammantaget bedöms verksamheten vid Barsebäcksverket ske inom ramen
för miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens hänsynsregler.
Företagsintern
6 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
2
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING
Barsebäck Kraft AB (BKAB) ansöker om att få förnyat miljötillstånd för den
servicedrift som ska sträcka sig från 1 januari 2013 fram till dess att
slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)är färdigbyggt och kan ta
emot det radioaktiva rivningsavfallet.
BKAB ansöker också om att få fortsätta driva Barsebäcksverkets hamn samt
om att få förbereda rivningen, genom att bearbeta radioaktiva komponenter
samt att tillfälligt få lagra dessa i ny byggnad på Barsebäcksverket tills de
kan fraktas bort.
BKAB har miljötillstånd för befintlig verksamhet, enligt miljödom i Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Domen gäller till och med december 2012.
BKAB:s mål är att genomföra servicedrift enligt avtalen mellan staten,
Vattenfall AB och E.ON Sverige AB. Enligt avtalen har BKAB uppdraget
att ansvara för anläggningen fram till rivningen.
BKAB ansöker om miljötillstånd för servicedrift, men inte för den rivningsdrift som först kan inledas när Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)
driftsatt det utbyggda slutförvaret i Forsmark. Den nationella planen är att
slutförvaret SFR ska vara redo att ta emot rivningsavfall under slutet av år
2020, se referens 7. Rivningen av Barsebäcksverket bedöms därför kunna
starta tidigast år 2020.
BKAB vill under tiden till 2020 förbereda den framtida rivningen genom att
dela stora mekaniska komponenter, så kallade interndelar. Interndelarna är,
genom att de suttit placerade nära reaktors härd, bestrålade och aktiviteten
kommer vara kvar länge. Det innebär att interndelarna blir avfall som ska
mellanlagras i SFR i Forsmark mellan 2020 till 2045 och därefter flyttas för
slutförvar i Slutförvaret för långlivat avfall (SFL) i Forsmark. På samma sätt
som ovan kan inte SFR ta emot avfallet förrän tidigast 2020 och det innebär
att BKAB till dess önskar lagra avfallet på Barsebäcksverket. BKAB ansöker
därför om att få bygga en ny lagerbyggnad. Förtida delningen av
komponenter och lagring på Barsebäcksverket har utretts vara den lösning
som är den mest tidseffektiva, ger mindre miljöpåverkan och dos till
personal och lägre kostnader än alternativen. Den planerade delningen kan
påverka utsläppen till luft medan lagringen inte bedöms påverka de
radioaktiva utsläppen till mark, vatten eller luft.
Totalt har BKAB:s verksamhet mycket liten påverkan på omgivningen.
Barsebäcksverket, med sina två stängda reaktorer, är det enda svenska
kärnkraftverk som befinner sig i servicedrift. Elproduktionen i reaktorn på
B1 upphörde den 30 november 1999 och på B2 den 31 maj 2005. Under
2006 transporterades det sista av det kvarvarande använda kärnbränslet till
Clab, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, i Oskarshamn. På
Barsebäcksverket lagras för närvarande radioaktivt driftavfall, bland annat i
form av bestrålade reaktordelar och använda filtermassor. Arbete pågår med
att gjuta in filtermassorna i cement i plåtfat. Efter mätning av aktivitetsFöretagsintern
7 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
innehåll ska dessa fat skickas till SFR, slutförvaret för kortlivat radioaktivt
avfall, i Forsmark.
Barsebäcksverket är beläget i Kävlinge kommun, i ett område med stora
natur- och kulturvärden. Anläggningen gränsar till ett av de minst exploaterade naturområdena på denna del av Skånes kuststräcka. I närheten ligger
också mycket goda jordbruksmarker och de små samhällena Barsebäckshamn, Barsebäck och Vikhög.
Anläggningen består av två reaktorbyggnader, tillhörande turbinbyggnader
och övriga industribyggnader såsom exempelvis servicebyggnader, rensverk,
avfallsbyggnad, avfallslager och kontorsbyggnad. Flera av byggnaderna är
stora och dominerar i landskapsbilden.
Bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen gäller fortfarande
för BKAB eftersom Barsebäcksverket, trots att reaktorerna är stoppade,
fortfarande är ett kärnkraftverk i lagens mening. Det innebär att det fortfarande finns många krav som måste uppfyllas.
2.1
Verksamheten under servicedrift
Rivningsplanering
För att på ett säkert, snabbt och kostnadseffektivt sätt kunna riva Barsebäcksverket, arbetar BKAB med kunskapsinsamling. Det sker både nationellt och
– framför allt – internationellt. Samarbetet sker för att kunna ta fram säkra
lösningar som bygger på erfarenheter från verkliga rivningar av
kärnkraftverk. I Sverige är det framför allt SKB som är samarbetspartner.
Rivningsplanering är ett prioriterat område, och BKAB ligger långt framme
vad gäller exempelvis förslag till tekniska lösningar för rivningsarbetet. Det
pågår också ett arbete där BKAB, tillsammans med ägare och myndigheter,
ska klarställa kravbilden för rivning. Mer om hur rivningen ska gå till
kommer BKAB att beskriva i den ansökan om miljötillstånd som ska göras
inför rivningen.
Anläggningsservice
Anläggningen sköts och underhålls enligt de interna och externa krav som
finns. Många system som i dag inte är nödvändiga är bortkopplade. De
system som finns kvar och används måste underhållas. Det gäller till
exempel vattensystem, brandsystem, ventilation och el/belysning samt
strålskyddsutrustning.
Affärsverksamhet
För att använda det stängda kärnkraftverket på ett bra sätt, har BKAB en
affärsverksamhet. Här ingår försäljning av funktionsdugliga komponenter, i
första hand till andra svenska kärnkraftverk. Inom Affärsverksamheten ryms
också den utbildningsverksamhet som företaget Kärnkraftsäkerhet och
Utbildning AB (KSU) driver på Barsebäcksverket, på uppdrag av kärnkraftsbranschen i Sverige. BKAB fungerar också som kontorshotell för Ringhals
AB och lokala småföretag samt bedriver vandrarhemsverksamhet i de
bostadspaviljongerna, som tidigare erbjöd övernattning för tillfällig
säsongspersonal.
Företagsintern
8 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Miljöarbete
BKAB är sedan 2002 miljöcertifierat enligt standarden ISO 14001. Här finns
ett omfattande miljöprogram, och BKAB arbetar aktivt med att minska all
miljöpåverkade verksamhet. Det gäller både det radiologiska området och de
mer konventionella områdena, som till exempel transporter, kemiska produkter, avfallssortering, energibesparande åtgärder för vatten, el, värme och
liknande.
Kontrollprogram
Barsebäcksverkets påverkan på omgivningen kommer även i fortsättningen
att övervakas. Det sker genom att alla utsläpp till luft och vatten kontrolleras.
Omgivningen kontrolleras också genom provtagning och analys, till exempel
av sediment, alger och rötslam från det kommunala reningsverket.
Kontrollerna rapporteras till Länsstyrelsen i Skåne län och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
2.2
Miljöpåverkan
Vid servicedriften uppstår viss miljöpåverkande verksamhet, som
översiktligt redovisas här.
Transporter till och från BKAB. Transporterna består av arbetspendling
och leveranser. Uppförandet av en ny lagerbyggnad kommer att innebära
vissa transporter under byggtiden. Detta innebär dock en mindre påverkan
jämfört med när företaget hade elproduktion.
Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten, luft och mark. Samtliga utsläpp
övervakas och ligger mycket långt under myndigheternas gränsvärden. De
kan därför inte antas påverka omgivningen mer än ytterst marginellt.
Utsläpp till luft från förbränning av naturgas. Uppvärmning av
byggnaderna sker med en naturgaspanna och ger låga föroreningsmängder.
Utsläpp till vatten av syreförbrukande ämnen, gödande ämnen och
metaller. Utsläppsmängderna har minskat avsevärt sedan tvättstugan
stängdes 2009, och är nu mycket låga.
Sanitärt avlopp. Detta förs till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk.
Radioaktivt avfall. Avfallet förs till anläggningar som har tillstånd att
behandla eller slutförvara detta.
Störningar till närboende i form av ljus, buller eller lukt förekommer inte
från BKAB:s servicedrift men visst buller kan uppkomma under byggtiden
av den nya lagerbyggnaden.
Sammantaget bedömer BKAB att verksamheten kommer att ske inom
miljöbalkens hänsynsregler och att den sammanlagda miljöpåverkan på
omgivningen är liten.
Företagsintern
9 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
3
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Anläggning
Barsebäcksverket
Anläggningsnummer
1261-112A
Fastighetsbeteckning
Barsebäck 19:2, Kävlinge kommun, Skåne län
Huvudman
Barsebäck Kraft AB
Organisationsnummer
556094-5197
Besöksadress
Kraftverksvägen, Barsebäckshamn, Löddeköpinge
Postadress
Box 524
246 25 Löddeköpinge
Telefonnummer
046-72 40 00
Webbplats
www.barsebackkraft.se
Kontaktpersoner
VD Per-Gunnar Ceder
Funktionsansvarig – miljö Viktoria Stenqvist
[email protected]
Juridiskt ombud
Advokat Louis Vasseur
Alrutz Advokatbyrå AB
Box 7493, 103 92 Stockholm
[email protected]
Verksamhet
Verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor eller
annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas,
från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn
efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har
upphört genom att allt kärnbränsle och annat
radioaktivt kontaminerat material varaktigt har
avlägsnats från anläggningsplatsen.
Huvudbransch enligt
SFS 1998:899:
45.10 Rivning av kärnkraftsreaktor
Övrig stödverksamhet
Hamn 63.10;
Mellanlagring av farligt avfall 90.60
Uppläggning av muddermassor 90.270
Lager för radioaktivt avfall 90.470
Tillsynsmyndigheter
Länsstyrelsen i Skåne län, miljöskyddsenheten
Strålsäkerhetsmyndigheten
Företagsintern
10 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
4
ANSÖKAN AVSER
4.1
Ansökan
BKAB hemställer om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt servicedrift av
Barsebäcksverket samt om fortsatt tillstånd för hamnverksamhet.
I servicedriften önskar BKAB inkludera segmentering av interndelar och att
få uppföra och använda en kompletterande lagerbyggnad för interndelar.
BKAB anhåller om att tillståndet ges en varaktighet som sträcker sig fram
till dess att Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)är färdigbyggt
och kan ta emot det radioaktiva rivningsavfallet från Barsebäcksverket och
att tillstånd för rivning meddelats.
4.2
Befintliga tillstånd
Den 6 februari 1970 meddelade regeringen Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget att tillstånd erhållits, enligt 2 § atomenergilagen (1956:306) att
uppföra, inneha och driva kärnkraftsreaktor B1. Den 16 juni 1972 erhöll B2
motsvarande tillstånd. Genom senare beslut av regeringen, stoppades driften
vid B1 från och med den 30 november 1999 och vid B2 från och med
den 31 maj 2005 (se bilagor 1, 2, 3 och 4).
Vattendomstolen i Växjö har i deldom den 23 januari 1970 lämnat tillstånd
enligt vattenlagen (1918:523), att avleda vatten från Öresund för kylning av
reaktorerna, att släppa ut det uppvärmda vattnet samt att vidta för avledingen
och utsläppet erforderliga anordningar. Slutlig vattendom meddelades den 28
februari 1994 (se bilagor 5 och 6).
Miljödom för servicedrift erhölls den 12 juli 2006, M1426-05 (se bilaga 7).
Tillståndet tidsbegränsades dock till utgången av 2012. Vid förhandlingen
framförde dåvarande Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Kävlinge
kommun, att Barsebäcksverket skulle rivas så snart det var möjligt.
Miljödomstolen beslöt ge ett tidsbegränsat tillstånd, för att berörda instanser
såsom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Miljödepartementet och
regeringen skulle ges tid att utvärdera frågan. En sådan värdering har nu
skett. SKB:s Fud-program 2007 bedömer att det inte finns plats för
Barsebäcksverkets rivningsavfall i nuvarande slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). SSM har granskat och tillstyrkt SKB:s redovisning, och
regeringen fattade den 10 december 2009 beslutet att SKB:s värdering är
korrekt.
BKAB har i dag följande tillstånd som är viktiga för verksamheten:
•
Vattendom enligt vattenlagen för utsläpp av avloppsvatten från
planerat kärnkraftverk: Vattendom 1970-01-23 Dnr 6/1970,
Vattendomstolen i Växjö.
•
Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation
avsedd atomreaktor. Regeringen gemensamt industri-, social-,
kommunikations-, jordbruks- och civilärende 9:o 151/69 1970-02-06
(Avser reaktor B1).
Företagsintern
11 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
•
Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation
avsedd atomreaktor med mera: Dnr 399 1972-06-16, Industridepartementet (Avser reaktor B2).
•
Kvarstående saker i domen AD 2/1969 angående avloppsutsläpp:
Vattendom 1994-02-28 Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö.
•
Miljödom 2006-07-12 Mål M1426-05, Växjö tingsrätt, gällande till
och med 31 december 2012.
BKAB planerar inte att göra några förändringar av ovanstående tillstånd,
förutom mål M1426-05 som detta ärende gäller. I god tid inför
rivningsdriften och innan SFR är färdigbyggt kommer BKAB ta fram en ny
ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.
4.3
Verksamheter som inte omfattas av prövningen
I anslutning till Barsebäcksverket finns ett antal verksamheter som BKAB
inte ansvarar för. Dessa omfattas därmed inte av denna prövning enligt
miljöbalken. Verksamheterna redovisas ändå, i större eller i mindre grad, i
miljökonsekvensbeskrivningen för att ge en helhetsbild. Dessa verksamheter
är följande:
4.4
•
Avslutad byggdeponi på fastigheten Barsebäck 19:2. Fastighetsägare
är E.ON Kärnkraft Sverige AB (EKS).
•
Yttre ställverk på fastigheten Barsebäck 19:3. Verksamhetsutövare är
Svenska Kraftnät och E.ON Elnät Sverige AB och fastighetsägare är
E.ON Sverige AB.
•
Gasturbiner på fastigheten Barsebäck 19:4. Verksamhetsutövare och
fastighetsägare är E.ON Värmekraft Sverige AB.
Tillstånds- och tillsynsmyndigheter
Verksamheten vid Barsebäcksverket regleras av ett antal lagar, förordningar
och föreskrifter.
Tillstånd och villkor för verksamheten, enligt tidigare och nu gällande
lagstiftning, har lämnats av regeringen, Vattendomstolen, Miljödomstolen,
Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens kärnkraftinspektion och Statens
strålskyddsinstitut), Länsstyrelsen i Skåne län, Naturvårdsverket och
Kävlinge kommun.
Nedan beskrivs de viktigaste tillsynsmyndigheterna och tillståndsgivande
myndigheterna.
Regeringen
Regeringen lämnar tillstånd, enligt kärntekniklagen, när det gäller
uppförande, innehav och drift av kärntekniska anläggningar.
Företagsintern
12 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Miljödomstolen
Miljödomstolen är tillståndsgivande myndighet för miljöfarliga verksamheter. Barsebäcksverket räknas till en sådan, enligt förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Mark- och miljödomstolen i Växjö
tingsrätt kommer att pröva ansökan om fortsatt servicedrift för Barsebäcksverket.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utövar tillsyn av kärntekniska
anläggningar. Med stöd av kärntekniklagen och strålskyddslagen, utfärdar
SSM föreskrifter för kärntekniska anläggningar. Föreskrifterna avser
konstruktion, fysiskt skydd, kärnämneskontroll, strålskydd, utsläpp,
omgivningskontroll, transporter av radioaktiva ämnen med mera. I sin tillsyn
kontrollerar SSM att lagarna och föreskrifterna följs samt att verksamheten
sköts på ett säkert sätt. En lagutredning SOU 2011:18 har lämnat ett förslag
till förändringar i miljöbalken som innebär att kärnteknik- och strålskyddsområdet inarbetas i miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning baseras
dock på nuvarande lagstiftning.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för de anläggningar
som bedriver miljöfarlig verksamhet. Detta enligt förordningen (1998:899)
om miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen är därigenom tillsynsmyndighet
för Barsebäcksverkets miljödom.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utfärdar föreskrifter som
bland annat avser brandskydd, transport av farligt gods och beredskap.
Myndigheten utövar även tillsyn avseende transport av farligt gods på väg
och järnväg. Om tillsynen avser transport av farligt gods som radioaktivt
material eller avfall, sker tillsynen i samråd med SSM.
Räddningstjänsten utövar tillsyn av brandskyddet och SSM utövar tillsyn av
beredskapen.
Transportstyrelsen
Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet för transport av farligt gods till sjöss
och med flyg. Om tillsynen avser transport av farligt gods som radioaktivt
material eller avfall, sker tillsynen i samråd med SSM.
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket ger tillstånd och tar emot anmälningar för vissa arbeten.
Verket är tillsynsmyndighet för arbetsmiljöområdet.
Övriga myndigheter
Det finns även en lång rad andra myndigheter (utöver de ovan nämnda), som
i olika stor omfattning har inflytande på verksamheten. En viktig sådan är
lokala säkerhetsnämnden. Lokala säkerhetsnämnder finns i Sverige på de
Företagsintern
13 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
platser där det finns kärnkraftverk. Nämnderna lyder under Miljödepartementet. Syftet med nämnderna är att ta vara på den lokala befolkningens intressen och att vara en länk mellan medborgare och kärnkraftverken.
Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcksverket inrättades 1981. Nämnden
ska bland annat följa det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet,
både lokalt och på annat sätt. De ska också vara insatta i beredskaps- och
olycksfrågor samt även medverka i beredskapsplanering. Barsebäcksverket
har regelbundna möten med nämnden och samarbetar även på annat sätt, till
exempel genom att ge underlag inför informationsinsatser som nämnden gör.
Nämnden har informationsplikt gentemot lokalbefolkningen.
4.5
Nationell samverkan inom avveckling och rivning
Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet har ansvaret för att vidta
åtgärder för att upprätthålla säkerheten, att på ett säkert sätt hantera och
slutförvara det i verksamheten uppkomna radioaktiva avfallet samt att på ett
säkert sätt avveckla och riva anläggningen.
SKB har kärnkraftsägarnas uppdrag att ta hand om det radioaktiva avfallet
(transport, mellanlagring och slutförvaring) samt bedriva den forskning och
utveckling som behövs. SKB svarar för att genomföra kostnadsberäkningar
samt planering och genomförande av de olika stegen i denna hantering. I
beräkningarna ingår även kostnaderna för att riva kärnkraftverken.
Innehavarna av de svenska kärnkraftverken ansvarar för planering och
genomförande av den fysiska rivningen av anläggningen. Här ingår bland
annat tillståndsprocessen samt avfallsbehandling i samråd med SKB.
Ur nationell synpunkt sker en samordning mellan SKB och de kärntekniska
anläggningarna. Syftet är att få en, i huvudsak, gemensam
avvecklingsstrategi för respektive anläggning och anpassade slutförvar för
rivningsavfallet. SKB organiserar Rivningsgruppen, Plan-gruppen och
Loma-gruppen. I dessa grupper deltar representanter för de olika
kärntekniska anläggningarna. Gruppernas mål är att få samstämmighet i
teknik och metoder (rivningstekniker, transporter och process- och
byggnadsrivning) samt ur ett logistiskt övergripande perspektiv. Likaså
söker de samstämmighet i strategiska frågor samt rekommendationer och
stöd, som gäller finansiering av den nationella framtida avvecklingen och
rivningen.
Exempel på samordning i SKB:s rivningsgrupp kan vara rivningsstrategi,
teknik och metoder i samverkan med utformningen av SFR och SFL.
Tillståndshavarna stödjer mycket av sitt avvecklingsarbete på det arbete som
bedrivs gemensamt inom industrin. Med tanke på BKAB:s situation och
planering för framtida rivning, är det tänkbart att de rivningsstudier som är
specifika för Barsebäcksverket även blir aktuella som vägledande för de
övriga anläggningarnas avvecklingsplanering.
Företagsintern
14 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
4.6
SKB:s Fud 2007 – analys kring tidigarelagd rivning av
Barsebäcksverket
Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ansåg år 2006 att det inte var utrett om
det fanns förutsättningar att påbörja rivningen tidigare än planerat. Detta
med hänsyn till SKB:s då planerade start för driften av SFR under 2020.
Tillståndet tidsbegränsades därför till utgången av 2012.
Regeringen gav SKB i uppdrag att i Program för forskning, utveckling och
demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
2007 (Fud 2007), redovisa möjligheter och svårigheter att påbörja en
tidigarelagd deponering av rivningsavfall från Barsebäcksverket i befintligt
slutförvar SFR.
I SSM:s rapport Granskning av SKB:s komplettering av Fud-program 2007
SSM 2009/1365 kan följande läsas om SFR, under kapitel 3:
•
SKB har i Fud 2007 inklusive kompletteringar redovisat att SFR,
som i dag är licensierat för driftavfall, behöver byggas ut för att
möjliggöra deponering av drift- och rivningsavfall från det svenska
kärnkraftsprogrammet.
•
SKB anger att man utgår från att avfallet från rivningen av
Barsebäcksverket kommer att uppta en volym på cirka 13 000 m3 i
SFR, varav cirka 500 m3 skulle vara lämpligt att deponera i
bergsrummet för medelaktivt avfall (BMA), medan huvuddelen,
cirka 12 500 m3, skulle vara lämpligt att deponera i bergrummet för
lågaktivt avfall (BLA). SKB redovisar ledigt utrymme i det befintliga
SFR och konstaterar att det inte finns tillräckligt utrymme för den
uppskattade avfallsmängden i BLA.
•
SKB anger att deponering i andra förvarsdelar inte skulle vara
förenligt med ett optimalt utnyttjande av SFR, även om det är
teoretiskt möjligt. Det skulle även förorsaka merarbete förenat med
kostnadsökningar och högre stråldoser till rivningspersonalen i
Barsebäck.
•
Deponering av rivningsavfallet skulle endast kunna tidigareläggas ett
par år före planerad drift år 2020, enligt SKB. Detta på grund av
tidsåtgången för en eventuell omlicensiering av SFR, omförhandling
av intresseavtalet samt planering av rivningen av Barsebäcksverket.
•
SKB anger att rivningsavfall inte kan tas emot i SFR förrän SKB
förvissat sig om att den planerade utbyggnaden kommer till stånd och
att driften kan inledas år 2020 som planerat. Orsaken är att SKB inte
vill riskera omhändertagandet av driftavfall från övriga kärnkraftverk
i drift.
•
SKB konstaterar att det av flera skäl inte är rimligt att börja deponera
rivningsavfall från Barsebäckverket tidigare än det planerade året
2020. Dels eftersom det i så fall inte finns tillräckliga marginaler i
den tillgängliga förvarsvolymen för att deponera ordinarie driftavfall,
Företagsintern
15 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
dels eftersom en tidigarelagd deponering av rivningsavfallet skulle
innebära att anläggningen inte skulle kunna drivas på ett optimalt
sätt.
SSM sammanfattar i sin rapport att de anser att redovisningen är tillräckligt
underbyggd och godtagbar.
Regeringen har i brev den 10 december 2009 svarat att de instämmer i
SSM:s yttrande och bedömningar (se bilaga 8).
Det innebär att det finns acceptans för BKAB:s strategiska ställningstagande
att följa det svenska systemet vid rivningen av Barsebäcksverket. Något som
innebär att rivningen först kan påbörjas när slutförvaret SFR är driftklart.
I SKB:s Fud-program 2010 har SKB aviserat att under 2020 kommer SFR
utföra provdrift av anläggningen och därefter under året kommer SFR gå
över i rutinmässig drift.
4.7
BKAB:s strategiska ställningstagande
Barsebäcksverket befinner sig sedan den 1 december 2006 i servicedrift.
Detta innebär underhåll av det avställda kraftverket, planering inför rivning
samt genomförande av de rivningsförberedelser som tillståndet för
servicedrift medger.
Följande strategier har beslutats av BKAB:
•
Servicedriften ska vara säker och kostnadsoptimerad. Detta innebär
att ställa anläggningen i lägsta energiläge, minska behovet av
övervakning, minimera miljöpåverkan och kvarvarande
säkerhetsrisker samt optimera kostnaderna för servicedriften och
kommande rivning.
•
Slutförvaret för det kortlivade låg- och medelaktiva avfallet ska vara
klart att ta emot rivningsavfall innan rivning påbörjas. Enligt SKB:s
nuvarande plan är det utbyggda och omlicensierade SFR klart att ta
emot rivningsavfall under slutet av år 2020.
•
Myndigheternas och ägarnas kravbild för rivning av Barsebäcksverket ska vara klarställd.
•
Rivning av båda blocken B1 och B2 planeras och genomförs som ett
gemensamt projekt.
Se även BKAB:s avvecklingsplan, bilaga 9.
Företagsintern
16 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
BKAB:s definitioner och ställningstagande till de olika faserna som återstår
av Barsebäcksverkets livstid, redovisas nedan.
Servicedrift
Rivningsdrift
Rivnings-
Drift av anläggning
förberedelser
Planering inför rivning
(Återetablering)
1 dec 2006
Rivning
Återstående
rivning
Friklassad
anläggning
Start rivning
Figur 4.1 Scenario för avveckling av blocken B1 och B2.
Servicedrift
Inleds när allt kärnbränsle är borttransporterat från anläggningen samt övriga
anpassningar har genomförts. Servicedriften varar fram till dess att
rivningsdrift påbörjas. Planering av rivningsdrift ingår i servicedriften.
Rivningsförberedelser
Rivningsförberedelser är de åtgärder som vidtas för att klarställa anläggningen för rivning.
Det innebär att anpassa anläggningen för att uppnå en effektiv rivningslogistik. Exempel på anpassningar kan vara att ta upp serviceöppningar,
demontera viss utrustning, segmentera interndelar från reaktortankarna,
etablera mätstationer och buffertlager.
Det innebär också att visst material kommer att sorteras och bearbetas för att
underlätta den kommande rivningen.
Rivningsdrift
Rivningsdriften inleds när rivningsförberedelserna är klara samt när samtliga
tillstånd för rivning har getts. Exempel på tillstånd är en miljödom samt en
godkänd säkerhetsredovisning (SAR). Avvecklingsplanen ska vara inarbetad
i säkerhetsredovisningen. Rivningsdriften avslutas när anläggningen är
friklassad.
Rivning
Rivning innebär demontering och borttransport av radioaktivt och konventionellt material, i den omfattning som krävs för att anläggningen ska kunna
friklassas.
Företagsintern
17 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Friklassning av anläggning
Friklassning sker efter beslut av SSM, att anläggningen – enligt strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) – inte längre äger tillämpning på material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats med
radioaktivt ämne vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.
Återstående rivning
Rivning av återstående byggnader, alternativt nyttjande för annan verksamhet samt iordningställande av marken till det skick som fastighetsägaren
anvisar.
4.8
Alternativ
Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning även innehålla en
beskrivning av konsekvenserna av att sökt verksamhet (en åtgärd) ej kommer
till stånd – det så kallade nollalternativet.
Nollalternativet innebär att tillstånd för fortsatt servicedrift av anläggningen
ej medges. Det skulle innebära att BKAB inte längre har tillstånd för sin
verksamhet och därför skulle vara tvunget att upphöra med verksamheten
omedelbart. En sådan situation är en omöjlighet eftersom anläggningen inte
kan lämnas utan övervakning.
Ett alternativt beslut skulle kunna innebära att tillstånd till servicedrift ges
för en kort period, och att en förnyad ansökan ska tas fram som omfattar
rivningsdriften. Det skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning och
ansökan ska skrivas för en rivning där:
•
myndigheternas krav för frågor rörande rivningen av
Barsebäcksverket inte är klarställd. Internationella rivningsprojekt
har visat att detta leder till svårigheter under projekttiden och medför
ökade kostnader.
•
BKAB inte tillräckligt har hunnit analysera den framtida
rivningslogistiken och vägvalet av lämpliga tekniska lösningar
genom olika studier. Det BKAB analyserar i dag, i samverkan med
SKB, kommer till nytta för de övriga kärntekniska anläggningarna i
Sverige i framtiden.
•
mottagarstation för det radioaktiva avfallet saknas.
Ett klarställande av ovanstående förutsättningar krävs, för att kunna ta fram
en MKB för rivning.
För att inte hamna i ett läge där BKAB inte har något tillstånd för sin
verksamhet innan rivningsförutsättningarna är uppfyllda, anhåller BKAB om
att tillståndet ges en varaktighet som sträcker sig till dess att det utbyggda
slutförvaret för radioaktivt avfall är i drift och kan ta emot rivningsavfall och
att tillstånd för rivning meddelats och vunnit laga kraft.
Företagsintern
18 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
5
SAMRÅD
5.1
Genomförda samråd
BKAB har den 3 maj 2010 genomfört två samråd: dels med myndigheterna,
dels med allmänheten och miljöorganisationer.
Samråd med myndigheterna föregicks av inbjudan och begäran om anmälan.
Närvarande på samrådet var för Sveriges del representanter från
Länsstyrelsen i Skåne, Strålsäkerhetsmyndigheten, Kävlinge kommun,
Lomma kommun, Landskrona kommun, Lunds kommun och EKS. Från
Danmark deltog representanter från Beredskabsstyrelsen, Statens Institut för
Strålebeskyttelse och Miljöministeriets avdelning By- og
Landskabsstyrelsen.
Synpunkter har inkommit från SSM samt från danska Miljöministeriet med
bilaga från Beredskabsstyrelsen (se bilaga 10, 11 och 12). BKAB:s intryck
från samrådet är följande: Flertalet myndigheter hade önskat att MKB:n hade
funnits i en utförligare version, än den disposition samt underlagsbeskrivning
som BKAB presenterade och skickade ut. Anteckningar från samrådet (se
bilaga 13 och 14) har skickats ut till de närvarande och inga synpunkter på
dessa har inkommit till BKAB.
Samråd med närboende och särskilt berörda hölls på kvällen den 3 maj, då
cirka 15 personer deltog. Inbjudan hade gått ut via annons i tidningarna
Sydsvenskan och Skånska Dagbladet den 20 april. Dessutom fanns en
speciellt riktad inbjudan i det nyhetsbrev, som BKAB distribuerar i
närområdet. Eftersom detta nyhetsbrev då innehöll samhällsinformation,
delades det ut till samtliga hushåll – cirka 40 000 exemplar – i den före detta
beredskapszonen. Utöver detta, skickades inbjudan via brev till föreningar i
närområdet. Inbjudan fanns också på BKAB:s webbplats.
Från särskilt berörda och allmänheten, har det inte inkommit några
synpunkter utöver de som framfördes vid samrådet.
BKAB:s intryck från samrådet är att deltagarna inte hade några invändningar
mot BKAB:s planer. De hade tvärtom en mycket positiv inställning till
bolaget.
5.2
Tillämpning av Esbokonventionen
Naturvårdsverket har blivit informerat av BKAB om den pågående
tillståndsprocessen. Myndigheten har i sin tur informerat Danmark.
Företagsintern
19 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
6
LOKALISERING
Barsebäcksverket är beläget på Skånes västkust i Kävlinge kommun.
6.1
Planförhållanden för Barsebäcksverket
6.1.1
Situationsplan
En översiktlig karta över Barsebäcksverkets närområde presenteras i bilaga
15. Barsebäcksverket placerades på Barsebäckshalvön i Barsebäck 19:2,
efter att en omfattande lokaliseringsutredning förespråkat en placering
mellan Malmö och Landskrona som lämplig för ett kärnkraftverk.
Skälen för kärnkraftverkets lokalisering finns redovisade i den ursprungliga
ansökan (20 december 1968) till regeringen. Efter den lämnades tillstånd att
uppföra, inneha och driva en kärnkraftsanläggning vid Barsebäckshalvön 2
juni 1970. Diskussioner fördes även med den danska regeringen som
godkände lokaliseringen.
6.1.2
Nuvarande markanvändning/Detaljplan/Översiktsplan/Riksintresse
Den nuvarande användningen av området sker enligt kommunens
översiktsplan 2010. Se mer i Kävlinge kommuns sammanfattning av
översiktsplanen i bilaga 16. Området omfattas av eller ligger nära områden
som omfattas av riksintresse för naturvård, kulturmiljö och kustzon (se
vidare kapitel 7).
6.1.3
Visuella intryck
Omgivande områden ligger på samma marknivå som Barsebäcksverket.
Anläggningen är ett dominerande inslag i området. Dess högsta punkt är
skorstenen med sina 110 meter över havet. Övriga byggnader är upp till 70
meter höga.
6.1.4
Bebyggelse
Kärnkraftverket ligger på sydvästra delen av Barsebäckshalvön. Närmaste
bebyggelse finns cirka 500 meter norr om verket. Närmaste bostadsområde
är fiskeläget Barsebäckshamn, som sträcker sig mellan 1 000 och 1 500
meter norr om anläggningen. Öster om anläggningen ligger ett antal jordbruk
med mindre bebyggelse. Söder om verket ligger Salviken. Drygt 2 km bort,
på andra sidan Salviken, ligger fiskeläget Vikhög.
Samhället Löddeköpinge ligger cirka 7 km bort och städerna Landskrona,
Lund, Malmö och Köpenhamn ligger på cirka 15-25 km avstånd från
Barsebäcksverket.
Företagsintern
20 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
7
OMGIVNINGSBESKRIVNING
7.1
Kulturmiljön
Området där Barsebäcksverket ligger var före byggnationen endast
obetydligt berört av modern exploatering. Näringslivet bestod av jordbruk
och i viss mån av fiske. Marken bestod av strandängar och användes som
betesmark av Barsebäcks gods.
Kuststräckan utgör ett av de minst exploaterade kustområdena i Skåne.
Området har stora natur- och kulturvärden. Det grunda markområdet
Salviken har stor betydelse för fågellivet. Bebyggelsen är koncentrerad till
de två kulturhistoriskt värdefulla fiskelägena Vikhög och Barsebäckshamn.
Landskapet inåt landet präglas av åkermarker under Barsebäcks gods och
Löddesborg.
Inom det aktuella området fanns ett antal bronsåldersgravar. Arkeologer
undersökte dessa innan arbetet med kraftverket påbörjades.
Rörbäckshusen
Området norr och öster om Barsebäcksverket kallas Rörbäck. Där ligger ett
antal torp som fått namnet Rörbäckshusen. De härrör i allmänhet från 1850–
1870-talen och har ett visst kulturmiljövärde.
Gillhög
Gillhög är en av Skånes bäst bibehållna gånggrifter från stenåldern, med
namn från vikingahövdingen Erik Gille. Gravkammaren är täckt med jord
och nås genom en 6 meter lång gång. I utgrävningar har man funnit
pilspetsar, smycken, yxor och dekorerade lerkärl.
Gillhög var också ett riktmärke för sjöfarare i Öresund. Kullen utgör en
markant höjdrygg, och markerar skillnaden mellan Lommabukten och
Lundåkrabukten.
Barsebäcks fiskeläge
Under medeltiden var sillfisket rikligt och gynnsamt för Barsebäcks
utveckling, men fiskeläget har tidvis varit nästan obebott. I slutet av 1800talet lär Barsebäckshamn ha varit en plats för smugglare, som förde i land
varor från närbelägna Köpenhamn. I dag är hamnen i första hand en plats för
fritidsbåtar och samhället har en fast befolkning med viss inflyttning.
7.2
Naturmiljön
Barsebäcksverkets verksamhet bedrivs i ett område som kännetecknas av
havslinje, strandängar och betesmark.
Kraftverket är förlagt vid Öresund, på södra delen av den halvö som
begränsas av Lundåkrabukten i norr och Salviken i söder. Totalt har cirka
200 hektar mark och vatten tagits i anspråk. Det ursprungliga området, som
påverkats av uppförandet av Barsebäcksverket, bestod till största delen av
hav, sandvallar, betesmark och strandäng.
Företagsintern
21 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
7.2.1
Riksintresse
Barsebäckshalvön ingår i ett område av riksintresse för högexploaterad kust,
enligt 4 kap. miljöbalken med naturreservat norr och söder om halvön, och är
sålunda av riksintresse enligt miljöbalken. Halvön ingår också i ett område
som är utpekat som riksintresse för naturvården. Vattenområdet utanför är
även utpekat som riksintresse för yrkesfisket, allt enligt 3 kap. miljöbalken
(se vidare kommunens sammanfattning av översiktsplanen i bilaga 16).
7.2.2
Naturreservat
Barsebäcksverket sett från fågelskyddsområdet i Bjärred
Intill Barsebäcksverket finns tre naturreservat.
Salvikens strandängar
I söder gränsar Barsebäcksverket till Salvikens strandängar. Strandängarna
är ett långgrunt varierat havsstrandområde med omväxlande betesmarker,
sandstränder med mera. Denna varierande miljö har skapat unika möjligheter
för en karaktäristisk fågelfauna.
Järavallen
Nordost om Barsebäcksverket finns Järavallens naturreservat som skapades
för att bevara den säregna strandvallen. Naturreservatet är ett mycket
omväxlande område med stora natur- och friluftsvärden. Reservatet
innefattar ett otal naturtyper med strandängar längst i väst, som via den
geologiskt intressanta littorinavallen övergår i skogs-, hed- och mossmarker.
Skogsområdet består till största delen av tallar, planterade på 1800-talet som
skydd mot sandflykt.
Löddeåns mynning
Söder om Barsebäcksverket finns Löddeåns mynning, som består av
betesmarker med mycket höga natur- och rekreationsvärden. Området är en
mycket betydelsefull rast- och övervintringslokal, på såväl internationell som
nationell basis. Främst gäller det vadarfåglar, änder och gäss. Under
häckningssäsongen finns här också tidvis rödlistade arter.
Företagsintern
22 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
7.2.3
Natura 2000
Natura 2000 är ett EU-direktiv, som ålägger att varje medlemsland ska
medverka till att skapa ett nätverk av särskilda bevarandeområden för att
skydda den biologiska mångfalden.
I Kävlinge kommun finns sju redovisade Natura 2000-områden:
7.2.4
•
Dagstorps mosse enligt habitatdirektivet (avstånd från
Barsebäcksverket cirka 10 km),
•
Löddeåns mynning enligt fågeldirektivet. (avstånd från
Barsebäcksverket cirka 4,5 km),
•
Lundåkrabukten enligt fågeldirektivet (närmaste avstånd från
Barsebäcksverket 3 km)
•
Stora Harrie mosse enligt habitatdirektivet (avstånd från
Barsebäcksverket cirka 14 km).
•
Saxåns mynning – Järavallen enligt habitatdirektivet (avstånd från
Barsebäcksverket cirka 12 km).
•
Fågelsjön Järavallen enligt habitatdirektivet (avstånd från
Barsebäcksverket cirka 8 km).
•
Karaby Backar (närmaste avstånd från Barsebäcksverket 10 km)
Fågellivet
Fågellivet är mycket rikt vid denna kust och sätter i viss mån sin prägel på
det öppna landskapet. Området utgör en av Skånes bästa rastplatser för gäss
under höst och vinter. Kanadagäss och grågäss dominerar men även sädgäss
och bläsgäss rastar i betydande antal.
I området häckar också skärfläcka, rödbena och strandskata. På Salvikens
strandängar jagar tornfalk och brun kärrhök.
7.3
Markförhållande
Barsebäcksverket ligger i ett område med höga naturvärden. Området utgör
ett stycke av den flacka kustzonen mellan Vikhög och Barsebäckshamn.
Själva kustlinjen är flack och stenbunden med enstaka sandbälten.
Norr om Barsebäcksverket finns betesmark med en artrik vegetation av
värde. Marken betas av hästar och nötkreatur. I norra delen finns
torrängsvegetation, och mot havet fuktäng.
Företagsintern
23 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
7.4
Bedömning av Barsebäcksverkets påverkan på riksintresse och
naturområden
Slutsatsen är att området med tiden återgår till ursprunglig status. vilket kan
baseras på följande:
•
Utsläppen vid servicedrift är och har varit betydligt lägre än vid drift
för elproduktion.
•
Bortledning av havsvatten och utsläpp av havsvatten har upphört så
gott som helt.
•
Hamnverksamheten är av begränsad omfattning.
BKAB bedömer att fortsatt servicedrift samt hamnverksamhet innebär att
riksintressena inte påverkas negativt. Verksamheten bedöms också vara
förenlig med gällande kommunal översiktsplan.
Företagsintern
24 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
8
BARSEBÄCK KRAFT AB
Barsebäck Kraft AB (BKAB) är ett helägt dotterbolag till Ringhals AB.
Ringhals AB ägs till 70,44 procent av Vattenfall AB och till 29,56 procent
av E.ON Kärnkraft Sverige AB (EKS).
EKS är anläggningsägare till Barsebäcksverket och har ansvaret för
avveckling och rivning.
BKAB:s uppdrag är att på entreprenad för EKS sköta servicedriften av
Barsebäcksverket, enligt avtalet mellan staten, Vattenfall AB och EKS.
BKAB svarar för drift av anläggningen samt för att planera och förbereda
Barsebäcksverket för rivning.
Tillståndet enligt kärntekniklagen, att bedriva kärnteknisk verksamhet vid
Barsebäcksverket, innehas av BKAB.
8.1
Organisation under servicedrift
BKAB:s styrelse har delegerat företagaransvaret i den löpande förvaltningen
till VD. VD har valt att strukturera och delegera verksamheten i
verksamhetsområdena Rivningsplanering, Anläggningsservice,
Verksamhetsstöd, Affärsverksamheten samt en VD-funktion.
Verksamhetsledarnas roll och ansvar innefattar att säkerställa att fastställda
mål uppfylls samt att verksamheten styrs och bedrivs på ett säkert och
effektivt sätt.
Verksamhetsledarna har i sin tur delegerat ut ansvaret till valda medarbetare,
med befogenhet att – inom givna ramar och beslutad verksamhetsplan –
besluta, planera och utföra nödvändiga uppgifter inom ett avgränsat
verksamhetsområde, så kallat funktionsområde.
Alla medarbetare har ansvar för att, med sin kompetens och erfarenhet, bidra
till att fastställda mål och strategier uppfylls.
Rivningsplanering syftar till att utarbeta planer och bygga upp den kunskap
som behövs för att säkerställa en säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv
rivning.
Anläggningsservice syftar till att hålla anläggningen i den status som krävs,
för att bedriva en effektiv och säker servicedrift samt uppfylla externa krav.
Affärsverksamheten syftar till att aktivt använda anläggning och personal
under servicedriften. Övergripande finns det också en stor miljönytta med att
använda anläggningen i utbildningssyfte och att använda komponenter från
anläggningen som reservdelar i andra kärntekniska anläggningar.
Affärsverksamheten ska också bidra till en ökad säkerhet och effektivitet hos
kunderna, som huvudsakligen är de övriga kärntekniska anläggningarna i
Sverige.
Företagsintern
25 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Verksamhetsstöd syftar till att ge nödvändiga förutsättningar och stöd till
verksamheten. Detta innefattar kompetenssäkring, beredskap,
kommunikation, dokumentstyrning/arkiv med mera.
Dessa verksamhetsområden beskrivs mer utförligt i kapitel 9.2.
8.2
Verksamhetsstyrning
8.2.1
Styrning och ledning
Ledningen av verksamheten utgår från VD. För sitt beslutsstöd har VD
inrättat BKAB:s ledningsgrupp. Ledningsgruppen är VD:s stöd i strategiska,
taktiska och operativa företags övergripande frågor.
VD har även stöd av Avställningsdelegationen, som arbetar efter en av
styrelsen beslutad instruktion. Denna delegation är rådgivande till VD och
styrelsen, i frågor som berör servicedriften och framtida rivning av
Barsebäcksverket. Ledamöterna i Avställningsdelegationen är utsedda av
BKAB, EKS och Ringhals AB.
BKAB är ett dotterbolag inom Vattenfallkoncernen och styrs också av
interna koncernkrav, inom till exempel upphandling, ekonomi och
övergripande miljöpolicy.
8.2.2
Verksamhetsstyrsystem
Verksamhetsstyrsystemet innehåller de rutiner som behövs för att BKAB:s
verksamhet ska kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt, nå uppsatta
mål och uppfylla ställda krav. Enkelhet och tydlighet har varit viktiga
principer vid framtagningen av verksamhetsstyrsystemet. Syftet är att skapa
ett ändamålsenligt system som ger det stöd och den styrning som krävs, med
utgångspunkt från verksamhetens krav och organisationens behov.
Ansvaret för BKAB:s verksamhetsstyrsystem ligger hos VD, som givit
verksamhetsledarna ansvar att förvalta och utveckla verksamhetshandböckerna. De funktionsansvariga eller de enskilda medarbetarna ansvarar för
underliggande instruktioner.
Periodisk granskning av utvalda verksamhetsdelar utförs regelbundet, i så
kallad internrevision. Syftet är att undersöka verksamhetsstyrsystemets
tillämpning, ändamålsenlighet och effektivitet. Internrevisionen följer en
fastlagd rutin och återkommer periodiskt.
8.3
Kompetens
VD och verksamhetsledarna säkerställer att medarbetarna har rätt kompetens
för att utföra sina arbetsuppgifter.
Det är av stor vikt att personalen på Barsebäcksverket har nödvändiga
kunskaper om miljö- och säkerhetsfrågor, för att verksamheten som bedrivs
ska kunna vara säker och positiv för miljön.
Företagsintern
26 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
De utbildningar som identifierats som nödvändiga för att ge alla eller en viss
yrkesgrupp nödvändig kompetens, återkommer regelbundet som grund- och
repetitionsutbildningar.
BKAB har gjort en värdering av de kompetenser och resurser som behöver
tillföras organisationen under den fortsatta servicedriften. Behovet kommer
att täckas in av egen personal alternativt med externa resurser.
8.4
Säkerhetsarbete
De gällande kraven kring arbete av betydelse för säkerheten, regleras i
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS). Myndighetskraven är
inarbetade i BKAB:s säkerhetsredovisning (SAR) och de säkerhetstekniska
driftsförutsättningarna (STF) samt i verksamhetsstyrsystemet, med underliggande instruktioner.
VD ansvarar övergripande för den säkerhetsmässiga tillsynen, som
inkluderar säkerhetsgranskning och överprövning av ställningstaganden på
underliggande nivåer.
Verksamhetsledaren för Anläggningsservice utövar den direkta styrningen
och tillsynen av att anläggningen drivs så att gällande externa och interna
krav uppfylls. Verksamhetsledaren ansvarar även för primär säkerhetsgranskning.
På forumet VL- Beslut och prioriteringsmöte värderas tillkommande uppdrag
och ärenden inom alla verksamhetsområden. Värderingen görs utifrån tid,
resurser, säkerhet, miljö med flera parametrar och följer en instruktion.
Fristående säkerhetsgranskning, enligt kraven från SSM, genomförs av
kvalitets- och säkerhetscontrollern. Controllern är direkt underställd VD.
Säkerhetsfrågor behandlas i BKAB:s Säkerhetskommitté. Den är skild från
andra forum och ska genom sin verksamhet medverka till
•
att den kärntekniska anläggningen drivs och utvecklas på ett
säkerhetsmässigt föredömligt sätt, i enlighet med BKAB:s vision
•
att arbetet bedrivs med en medvetenhet om och ett engagemang för
anläggningens säkerhet.
Säkerhetskommittén har en granskande roll och är rådgivande till VD.
Ledamöterna i säkerhetskommittén är utsedda på personliga mandat. VD är
ordförande.
8.5
Miljöarbete
Verksamheten inom BKAB bedrivs så att miljöskyddet är en naturlig del av
arbetet. Genom miljöarbetet förebyggs och begränsas negativ påverkan, så
att fastställda miljömål uppnås. Principen om ”Best Available Technology”
(BAT) tillämpas parallellt med principen att ny teknik ska vara beprövad. Se
vidare i kapitel 18.2.
Företagsintern
27 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Miljöfrågorna hanteras av personal med kompetens inom yttre miljö,
strålskydd, kemi, radiokemi samt arbetsmiljö.
BKAB har ett utsläpps- och omgivningskontrollprogram för kraftverkets
radiologiska påverkan, enligt vad som föreskrivs i kärntekniklagen och
strålskyddslagen. Likaså finns ett miljökontrollprogram, enligt villkor i
miljödomen 2006. Verksamheten uppfyller även kraven enligt förordningen
(1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (se vidare kapitel 10).
BKAB är miljöcertifierade 2002 enligt ISO 14001. Enligt ISO-kraven
genomförs en årlig uppföljningsrevision av oberoende certifieringsorgan.
Internrevisioner genomförs också enligt fastställd revisionsplan.
8.6
Strålskyddsarbete
En planerad och kontrollerad strålskyddsverksamhet minimerar risker för
människa och miljö. Det gäller både inom och utanför kraftverket.
Såväl individuella som kollektiva stråldoser ska hållas så låga som det är
rimligt möjligt, enligt den så kallade Alara-principen (”As Low As
Reasonably Achievable”). Denna princip tillämpas för att skydda
kraftverkets personal, närboende och den yttre miljön.
Enligt krav från SSM, har alla kärntekniska anläggningar en strålskyddsföreståndare. Föreståndaren äger rätt att själv utföra oberoende kontroller av
strålskyddsverksamheten, och kan även begära att det genomförs riktade
oberoende kontroller av den.
Strålskyddsingenjörer ansvarar för att utfärda skyddstillstånd och löpande
uppföljning under pågående arbete. Samtliga har god kunskap om gällande
lagstiftning inom skyddsområdet, liksom om styrande rutiner och
skyddsfrågor inom definierade anläggningsdelar.
Dosimetriverksamheten utförs av Ringhals AB även för BKAB:s verksamhet. Dosuppföljning sker både för anställda och entreprenörer, arbetskollektivet och omgivningen och följer de krav som finns på registrering och
utvärdering av stråldoser. BKAB kommer att ansöka hos SSM om att få
bedriva dosimetriverksamhet i egen regi och samtidigt övergå till
elektroniska dosimetrar som juridisk giltig mätmetod.
8.7
Beredskap
Barsebäcksverket övervakas genom ett samspel mellan vakthavande
driftingenjör (VDI) och en larmoperatör från vaktstyrkan.
Syftet med övervakningen är att tillförsäkra sig att Barsebäcksverkets barriär
”yttre skal” är intakt, och att okontrollerade utsläpp inom och utanför
kraftverksområdet förhindras. Barriärbegreppet, som ingår i
djupförsvarsprincipen, förklaras mer ingående i kapitel 17.1.2 och i
ordlistan.
Företagsintern
28 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
BKAB:s beredskapsplan är sammansatt för att uppfylla kraven lagen om
skydd mot olyckor och SSM:s föreskrifter om beredskap vid vissa
kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:15).
Vaktstyrkan finns på plats hela dygnet, uppmärksammar larm och vidtar de
första åtgärderna. Larmoperatören meddelar VDI, som avgör vilka
ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Likaså om beredskapsorganisationen
ska kallas in. Beredskapsorganisationen består av VD, verksamhetsledare
och vid behov övriga sakkunniga. Under kontorstid finns det alltid en
närvarande VDI på plats och under övrig tid har VDI en inställelsetid på två
timmar.
8.8
Fysiskt skydd
Barsebäcksverket är förordnat som ett skyddsobjekt av Länsstyrelsen. På
landsidan avgränsas anläggningen av ett industristängsel och på sjösidan av
strandlinjen.
Från 1 juli 2010 gäller en ny lag för skyddsobjekt – Skyddslagen (2010:305).
Övergångsbestämmelserna anger att den tidigare lagen (1990:217) gäller för
anläggningar som Barsebäcksverket, dock längst till utgången av år 2014.
Om BKAB bedömer att Barsebäcksverket långsiktigt bör vara förordnat som
ett skyddsobjekt, kommer ett förnyat förordnande att sökas innan utgången
av år 2014.
Bevakning av Barsebäcksverket sker dygnet runt av skyddsvakter, genom
avtal med en extern bevakningsleverantör. Bevakningsföretaget säkerställer
skyddet av anläggningen genom övervakning med hjälp av väktare, teknisk
utrustning och administrativa åtgärder. Vid behov tillkallas polisen för
nödvändiga insatser.
Barsebäcksverket har i övrigt ett fysiskt skydd, grundat på SSMFS 2008:2
och på en analys av hotbilden mot anläggningen. Det fysiska skyddet inbegriper åtgärder som krävs för att försvåra, fördröja och begränsa konsekvenserna av ett obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan handling.
Verksamhetsledaren för Anläggningsservice har, genom delegering från VD,
företagsansvaret för det fysiska skyddet. I sin tur har verksamhetsledaren
delegerat det operativa ansvaret till funktionsansvarig för det fysiska
skyddet. Kvalitets- och säkerhetscontrollern har VD:s uppdrag att bevaka att
verksamheten uppfyller externa och interna krav.
8.9
Brandskydd
Barsebäcksverket har en brandskyddsnivå som uppfyller kraven från
myndigheter, ägare och försäkringsgivare. Kraftverket är i dagsläget klassat
som en så kallad kapitel 2§2-anläggning, enligt lagen om skydd mot olyckor
(2003:778). Detta innebär att kraftverket inte längre har skyldighet att hålla
eller bekosta brandpersonal och utrustning.
För att uppfylla såväl detta som kraven från myndigheter, ägare och
försäkringsgivare, bedriver BKAB systematiskt brandskyddsarbete enligt
Räddningstjänsten Syds riktlinjer.
Företagsintern
29 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Verksamhetsledaren för Anläggningsservice har av VD fått ett delegerat
ansvar som brandskyddsansvarig.
Det operativa ansvaret som brandskyddskontrollant, föreståndare för
brandfarlig vara samt utfärdare av arbetstillstånd för heta arbeten är
vidaredelegerat till den funktionsansvarige för brandskyddet.
Det finns administrativa rutiner för att hantera tillfälliga förändringar i
brandskyddsnivån.
BKAB har avtal med Räddningstjänsten Syd och är godkänd som en så
kallad räddningstjänstanläggning. Vid brand är det räddningstjänsten som
har den övergripande ledningen. De larmas via automatiskt brandlarm till
SOS Alarm.
Räddningstjänsten Syd har en bemannad brandstation i Löddeköpinge cirka
7 km från kraftverket.
8.10
Erfarenhetsåterföring
Verksamheten följs upp löpande i syfte att identifiera möjligheter till
förbättringar samt behov av korrigerande åtgärder. Utfallet rapporteras
regelbundet till företagsledningen, och relevanta resultat och beslutade
åtgärder kommuniceras med organisationen.
BKAB har – sedan stängningen av B1 byggt upp kunskap inom
avvecklingsområdet. Målet är att ha rätt kompetens för att planera och
genomföra den framtida rivningen av Barsebäcksverket. Relevant kunskap
och erfarenhetsåterföring inarbetas löpande i verksamhetens studier och
planer. Detta sker genom
•
medverkan i nationella samverkansgrupper, där exempelvis SKB,
Studsvik AB, AB SVAFO samt övriga tillståndshavare för de
kärntekniska anläggningarna i Sverige deltar
•
medverkan i internationella samverkansgrupper, som IAEA,
OECD/NEA Technical Adviser Group (TAG), Electric Power
Research Institute (EPRI) Decommissioning program, World Nuclear
Association (WNA), FORATOM/ENISS, etc
•
fortlöpande erfarenhetsutbyte med E.ON i Hannover och Vattenfalls
tyska bolag i Hamburg
•
medverkan i olika nationella och internationella
avvecklingskonferenser samt utbildningar.
Erfarenhetsåterföringen, som är relevant för stora delar av organisationen,
förmedlas på företagsgemensamma möten. Den förmedlas också genom den
dagliga kommunikationen i olika uppdrag på Barsebäcksverket.
Företagsintern
30 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
8.11
Kommunikation
BKAB har alltid vinnlagt sig om stor öppenhet mot allmänheten. Under
servicedriftperioden riktas den huvudsakliga verksamheten till närboende.
Vartannat år genomförs opinionsundersökningar i närområdet och Skåne
som helhet. Det som huvudsakligen mäts är förtroende för och kunskap om
BKAB. Resultaten styr till viss del kommunikationsinsatserna.
Under 2008 byggde BKAB en ny utställning, ”Infocenter”, som visar energioch miljöfrågor inom kärnkraftsbranschen i Sverige. Utställningen har
uppskattningsvis besökts av cirka 10 000 personer fram till våren 2011.
BKAB genomför årligen möten med Hamn- och Byalag i närområdet.
Informationsmaterial går också regelbundet ut till alla hushåll i närområdet,
cirka 20 000 stycken. Dessa får till exempel BKAB:s årliga kalender och
broschyren ”Lägesrapport”. Lägesrapporter, material om miljöprövningsprocesserna och annat informationsmaterial finns också tillgängligt på
BKAB:s externa webbplats, med frågebrevlåda för allmänheten.
BKAB deltar också i lokala arrangemang, såsom Lions Sillamarknad, och
företagsfrukostar som Kävlinge kommun anordnar.
Besöksverksamheten vid kraftverket är omfattande. Under åren 2008–2010
har minst 7 000 personer gjort besök inne i anläggningen.
Det är planerat att besöksverksamheten ska fortsätta under hela servicedriftsperioden. Barsebäcksverket har en unik möjlighet att visa områden av ett
kärnkraftverk som de kärnkraftverk som är i drift inte kan visa eventuella
besökare.
Barsebäck Kraft AB samarbetar också med övriga aktörer inom
kärnkraftsbranschen i Sverige, såsom exempelvis Ringhals AB, SKB och
OKG/E.ON.
Företagsintern
31 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9
ANLÄGGNING OCH VERKSAMHET
BKAB har sedan 1 december 2006 bedrivit verksamheten vid
Barsebäcksverket i ett driftläge benämnt servicedrift.
B1
8
B2
10
11
9
1.
Reaktorbyggnader
2.
Turbinbyggnader
3.
Kontorsbyggnad
4.
Filtra
5.
Kylvatteninlopp
6.
Rensverk
7.
Avfallsbyggnad
8.
AB- och C-lager
9.
Servicebyggnad 1
10. ATB-lager
11. Vätgasfabrik
Figur 9.1 Översikt över Barsebäcksverket
9.1
Anläggningsbeskrivning
Barsebäcksverket byggdes under åren 1970–1975, och kraftverksområdet är
litet i förhållande till andra svenska kärnkraftverk.
På bilden ovan visas de byggnader som utmärker sig genom sin storlek eller
som omnämns i texten i detta kapitel. I bilaga 17 finns även en karta över
kraftverksområdet.
I dag har många byggnader fått ny eller förändrad funktion och merparten av
driftsystemen är avställda. Under 2007 och 2008 genomfördes en omfattande
dekontaminering i avställda reaktornära driftsystem på B1 och B2. Detta har
medfört att aktivitetsinnehållet har minskat betydligt, vilket ger minskade
stråldoser till personalen. De system som är i drift under servicedriften
betjänar till exempel reaktorbassänger, ventilation, dränagesystem,
aktivitetsmätning, elkraft och övervakning.
Utrymmen där det finns risk för att radioaktiva ämnen följer med vatten, luft,
gods eller personer ut i omgivningen, är klassade som kontrollerat område;
till exempel områden inom reaktor- och turbinbyggnader samt servicebyggnad 1.
9.1.1
Reaktorbyggnaderna
Varje reaktorbyggnad består av tre huvuddelar:
•
•
•
Reaktorinneslutningen
Förvarings- och hanteringsbassängerna
Resterande del av byggnaden
Reaktorbyggnaden utanför inneslutningen och bassängerna är uppdelad i 11
våningar. På mindre delar av vissa våningar finns dessutom mellanplan.
Företagsintern
32 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Den översta våningen inrymmer reaktorhallen. Övriga plan innehåller
processutrustning för drift av anläggningen. Beroende på driftsystemens
funktion och strålningsbenägenhet, är de installerade i olika utrymmen med
byggnadsdelar som är dimensionerade även för strålskydd.
Reaktorhallen innehåller följande förvarings- och hanteringsbassänger:
Stora bränslebassängen
Den stora bränsleförvaringsbassängen rymmer cirka 800 m3 vatten. Här finns
bland annat förvaringsställ för bränsle och styrstavar samt utrustning för
bränsle- och styrstavshantering.
Lilla bränslebassängen
Den lilla bränslebassängen rymmer cirka 500 m3 vatten. Här finns bland
annat förvaringsställ för bränsle.
Flaskbassängen
Flaskbassängen rymmer cirka 140 m3 vatten. Den används vid borttransport
av radioaktiva komponenter, exempelvis styrstavar.
Hanteringsbassängen
Hanteringsbassängen rymmer cirka 1 100 m3 vatten och är placerad ovanför
reaktortanken.
Interndelsbassängen
Interndelsbassängen rymmer cirka 1 200 m3 vatten. Här kan reaktorns
interna delar såsom fuktavskiljare, moderatortanklock samt matarvattenfördelare förvaras vid behov.
Samtliga bassängers väggar och botten är beklädda med rostfri stålplåt.
Fyllnadsgraden av vatten i bassängerna varierar med behovet av strålskydd.
Vattnet i bassängerna kan vid behov ledas via bräddavlopp till ett eget
reningssystem. Efter rening i jonbytarfilter återförs vattnet till bassängerna.
Övriga delar av reaktorbyggnaden innehåller i första hand reaktorns hjälpsystem, ång- och matarvattenledningar, service- och laboratorielokaler samt
förvaringsutrymmen för nytt bränsle. Alla dessa är avställda under
servicedrift.
9.1.2
Turbinbyggnaderna
Turbinbyggnaderna består av två huvuddelar:
•
•
Turbindel
Förvärmardel
Turbindelen inrymmer i huvudsak turbin med kondensor samt generator med
generatorbrytarrum, medan förvärmardelen innehåller utrymmen för
förvärmare, kondensatrening och matarvattenpumpar. Alla delar är avställda
under servicedrift.
Företagsintern
33 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Nivån på den joniserande strålningen i turbinbyggnaderna är mycket låg men
turbinbyggnaderna klassas fortfarande som kontrollerat område.
Turbinbyggnaderna används framför allt till utbildningar.
9.1.3
Avfallsbyggnaden
Till B1 och B2 hör en gemensam avfallsanläggning för att behandla olika
sorters radioaktiva avloppsvatten. Anläggningen avskiljer den fasta fasen i
avloppsvattnet, renar vattnet samt för resterande avloppsvatten till havet.
Beroende på avloppens sammansättning och avloppens ursprung, hanteras de
på skilda sätt. Därför har man delat upp avfallsanläggningen i olika stråk.
För en mer detaljerad beskrivning av avfallsanläggningens reningssystem
och de olika stråken, hänvisas till bilaga 18.
Nedan ger en kort sammanfattning av avloppsvatten och reningssystem.
Avloppsvattnet består av dränage från:
•
golvavlopp inom kontrollerat område
•
dränage från reaktorbyggnaden
•
uttjänt pulverformig jonbytarmassa från olika reningssystem
•
uttjänt kornformig jonbytarmassa från olika reningssystem.
Golvavlopp inom kontrollerat område kommer från de olika utrymmen
som finns i reaktorbyggnaden, turbinbygganden samt servicebyggnad 1.
Golvavloppet leds för behandling i avfallsanläggningen. Där genomgår det
sedimentation och vid behov jonbytesrening. Efter rening leds golvavloppet
till utsläppstankar för utpumpning till havet.
Dränage från reaktorbyggnaderna kommer från driftsystem inom dessa
byggnader. Dränaget leds för behandling i avfallsanläggningen, där det
genomgår filtrering och jonbytesrening. Efter rening leds dränaget till en
lagringstank, för återföring till driftsystemen alternativt till utsläppstankarna
för utpumpning till havet.
Uttjänt pulverformig jonbytarmassa från olika reningssystem är till
exempel jonbytarmassa från reningen av bassängerna. Denna förs till
avfallsanläggningen för sedimentering och upparbetning. Klarfasen filtreras
och förs till utsläppstankarna för utpumpning till havet. Sedimentet gjuts in i
cement, solidifieras, eller förs till betongtank.
Uttjänt kornformig jonbytarmassa från olika reningssystem finns lagrat i
tankar i avfallsanläggningen. Klarfasen filtreras och förs till utsläppstankarna
för utpumpning till havet. Sedimentet solidifieras.
Enligt miljödomen 2006 har BKAB krav på omblandningsflöde om 4 m3/s
vid utsläpp av avloppsvatten. Det innebär att en kylvattenpump på B2 hålls
tillgänglig.
Angående radioaktivt fast avfall, se kapitel 14.
Företagsintern
34 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9.1.4
Servicebyggnad 1
Servicebyggnad 1 består av två huvuddelar samt lagerutymmen:
•
Anläggning för behandling av fast aktivt avfall
•
Dekontamineringsanläggningen
Behandling av fast aktivt avfall
På kontrollerat område finns miljöstationer för källsortering och en
sopsorteringsanläggning. Allt aktivt avfall sorteras efter avfallsslag och
strålningsnivå.
Avfallet omhändertas i sopsorteringsanläggningen, där det packas och/eller
kompakteras beroende på avfallsslag och mottagare.
Det sorterade radioaktiva avfallet skickas antingen till förbränning, smältning
eller för deponering (se även kapitel 14).
Dekontamineringsanläggningen
Material, som kan återanvändas eller återvinnas, rengörs i dekontamineringsanläggningen. Bland annat gäller det vid avyttring av komponenter till andra
kraftverk och industrier. Godset kan tvättas i tvättmaskin, högtrycksspolas
eller blästras.
Det finns även utrustning för elektrokemisk rengöring.
Avloppet avleds till avfallsbyggnaden för rening. En ny typ av tvättmaskin
med sluten vattenkrets har installerats under 2009. Denna har avsevärt
minskat vattenförbrukningen.
Det kan också, under den fortsatta servicedriften, bli aktuellt med
dekontaminering av enskilda komponenter som kan behöva demonteras och
saneras ur strålskyddssynpunkt. Exempel på detta är pumpar, ventiler och
rörledningar.
Behovet av dekontaminering kommer troligen att öka under fortsatt servicedrift, på grund av kommande föreskrift från SSM om friklassning.
9.1.5
AB- och C-lagret
AB- och C-lagret har utformats för strålskyddad lagring av plåtfat med lågoch medelaktivt avfall samt uppställning av betongtankar med filteravfall
och ett mindre antal containrar. Detta innebär att vissa av byggnadens väggar
och övriga konstruktioner även fungerar som strålskärmar, förutom att vara
bärande element. Byggnaden saknar från- och tilluftsventilation.
I AB-lagret lagras solidifierad jonbytarmassa i plåtfat samt annat avfall till
exempel metalliskt driftavfall. Avfallet lagras i celler som täcks med
strålskärmande betonglock.
I C-lagret lagras betongtankar med filteravfall/jonbytarmassa samt plåtfat
med låg- och medelaktivt avfall och skrot. Avsikten är att dessa plåtfat ska
sändas till Studsvik för förbränning eller friklassning. Plåtfaten lagras i flera
Företagsintern
35 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
utrymmen i en mer strålskyddad del av C-lagret. Tillträde hit sker via
labyrinter för att förhindra att den joniserande strålningen når ut genom
ingångarna. Betongtankarna och lågaktivt avfall lagras i ett större utrymme
utan strålskärmar.
9.1.6
ATB-lager
ATB står för avfallstransportbehållare och är ett ytteremballage för andra
avfallskollin. I ATB-lagret förvaras avfallstransportbehållare och containrar i
väntan på transport. Även ATB-lagrets väggar ger ett visst strålskydd till
omgivningen och personal då de delvis är byggda med betongelement.
9.1.7
Rensverksbyggnaderna
Till kraftverket hör två rensverksbyggnader som inrymmer rensutrustning för
havsvatten samt kylvattenpumpar. Rensverket hade till uppgift att rena
havsvattnet som tidigare användes för kylning. Numera är rensverket på B1
avställt.
Kylvattenpumpen på B2 är i drift cirka 100 timmar per år. Endast små
mängder rens uppkommer vid denna kortvariga drift.
9.1.8
Vattenverk och vattenbehandling
BKAB:s interna vattenverk har till uppgift att lagra och distribuera
dricksvatten, brandsläckningsreserv och vatten till totalavsaltningsanläggningen. Inkommande vatten är dricksvatten från Kävlinge kommun.
Processvatten som används i anläggningarna är totalavsaltat, och framställs
på plats. Fram till 2010 tillverkades processvattnet med hjälp av jonbytesteknik, som behövde natriumhydroxid och svavelsyra. Sedan januari 2011
finns en anläggning baserad på omvänd osmos installerad. Processen kräver
nu endast salt för avhärdning av vattnet innan salterna sedan tas bort i en
membranfiltering.
De kvarvarande mängderna syra och lut kommer att avyttras under 2011.
Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av totalavsaltat vatten att
minska och därmed kommer även behovet av dricksvatten från Kävlinge
kommun att minska.
9.1.9
Servicebyggnad 2
Servicebyggnad 2 kallas den byggnad som inrymmer biltvätt, en enkel
bilverkstad, en del andra servicelokaler samt lager.
Biltvätten är avsedd för personalens egna fordon. Avloppet från denna är
försedd med oljeavskiljare och avloppsvattnet förs till det kommunala
avloppsreningsverket.
9.1.10
Verkstäder och förråd
För service och underhåll av kraftverket finns förråd och verkstäder.
Verkstäder finns både på kontrollerat och okontrollerat område. I
Företagsintern
36 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
verkstäderna förekommer rengöring och bearbetning av komponenter,
smörjning, svetsning, etc. I verkstäderna kan det också förekomma service
och underhåll på utrustning som tillhör externa verksamhetsutövare.
Under den fortsatta servicedriften kommer behovet att förändras, beroende
på vilka verksamhetsområden som kräver service och underhåll.
9.1.11
Övriga byggnader
Till BKAB hör även kontorsbyggnader och byggnader som är avsedda för
extern information, liksom sammanträden för större och mindre grupper.
Vidare finns lagerhallar och helt eller delvis avställda byggnader/system,
såsom elbyggnader med ställverk, den före detta vätgasfabriken och Filtra.
Filtra är ett avställt tryckavlastnings- och reningssystem tänkt som skydd
under en haverisituation.
Vid Barsebäcksverket finns två personalmatsalar med gemensamt kök.
Avlopp från köket går via en fettavskiljare till det kommunala avloppsreningsverket.
9.1.12
Ventilation
För B1 och B2 finns separata ventilationssystem, som betjänar olika
utrymmen. Ett system finns för utrymmen på okontrollerat område och ett
system för utrymmen på kontrollerat område.
Kontrollerat område
Utrymmena inom kontrollerat område omfattar reaktor-, turbin- och
servicebyggnad 1. Dessa utrymmen ventileras i separata ventilationssystem,
där luften leds till atmosfären via skorstenar på B1 och B2 samt servicebyggnad 1. Ventilationssystemen är konstruerade så att undertryck i
byggnaderna eftersträvas mot omgivningen. Syftet är att minimera risken för
diffusa utsläpp.
Luftutsläppen från kontrollerat område övervakas genom att kontinuerliga
delflöden passerar provtagningsfilter för aerosoler. Provtagningsfiltren
analyseras med avseende på radioaktiva ämnen. Genom att provtagningsvolym och utsläppt luftvolym mäts och registreras, kan det totala utsläppet
av radioaktivitet till luft beräknas.
Icke kontrollerat område
Ventilationssystemet för okontrollerat område har till uppgift att ombesörja
luftutbyte samt kyla eller värma luften. Systemet består av ett antal fläktar
med tillhörande kanalsystem. Till ventilationssystemet finns kylaggregat
anslutna, som innehåller köldmedium av typen HFC.
Under den fortsatta servicedriften kommer troligen ventilation av byggnader
att minska, i takt med att energibesparande åtgärder införs.
Företagsintern
37 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9.1.13
Energianvändning
Eftersom Barsebäcksverket idag inte har egen elkraftsproduktion så tas
elektricitet in via det yttre ställverket.
För uppvärmning samt produktion av varmvatten finns det två
naturgaseldade pannor: en ny från 2009 med en installerad effekt på 3,7 MW
(E3) och en äldre på 2,9 MW (E2), som utgör reservpanna. Pannorna sköts
på totalentreprenad av E.ON.
Utöver dessa finns två elpannor för uppvärmning av servicebyggnad 1.
Vidare finns två avställda pannor; en mindre naturgaseldad varmvattenpanna
(E40) samt en ångpanna (E1).
Anpassning av energibehovet under servicedriften har pågått sedan 2007.
Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av uppvärmning av
byggnader, lokaler med mera att optimeras med hänsyn till verksamhet och
energibesparande åtgärder. Omfattande åtgärder har utförts för att minska
elförbrukningen under servicedrift.
9.1.14
Kemikalieförråd och tankar
Kemiska produkter i originalförpackning förvaras avskilt i flera förråd som
är anpassade för ändamålet. Exempel är oljeförråd, kemikalier i separata
förrådsskåp och större volymer i separat kemikalieförråd i yttre förrådsbyggnaden. Kemiska produkter beskrivs utförligare i kapitel 12.
Dieselolja, svavelsyra och natriumhydroxid är i dag de enda kemikalierna
som förvaras i förrådstankar. Tankarna är placerade i invallningar som mer
än väl rymmer den totala volymen i respektive tank. Svavelsyra och
natriumhydroxid kommer att avyttras under 2011.
9.1.15
Behandling av icke aktivt avfall och icke aktivt avloppsvatten
BKAB har mindre miljöstationer som anpassas efter vad som bedrivs i verksamheten. Miljöstationerna finns både i kontors- och verkstadsbyggnaderna.
Avfallet källsorteras och transporteras till BKAB:s återvinningscentral.
Återvinningscentralen har en utomhusdel med containrar i olika storlekar
och en inomhusdel för mellanlagring av oljefat, kemikalier med mera.
Hushållsavfallet tas om hand av den kommunala avfallshanteringen.
Allt avloppsvatten från wc, tvättställ, duschar, kök och verkstäder med mera
på okontrollerat område, leds via avloppspumpstation till Kävlinge avloppsreningsverk.
Avloppspumpstationen, som pumpar avloppsvatten från Barsebäcksverket
och från hushållen i Barsebäckshamn, är placerad på Barsebäcksverkets
område men drivs och underhålls av Kävlinge kommun.
Företagsintern
38 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9.1.16
Tvättanläggning
Tvättanläggningen för skyddskläder på kontrollerat område är sedan 2009
nerlagd. Tvätten skickas numera till en extern tvättanläggning.
För tvätt av övriga icke radioaktiva skyddskläder, finns en mindre
tvättanläggning där avloppsvattnet förs till det kommunala avloppsnätet.
9.1.17
Hamnen
Figur 9.2 Specialbyggda transportfartyget M/S Sigyn i Barsebäcksverkets hamn
Den 23 januari 1970 erhöll BKAB tillstånd – via vattendom 6/1970 – att
anlägga kajplatser i direkt anslutning till kraftverksområdet, för
sjötransporter till och från Barsebäcksverket. Hamnen betjänar fartyg på 500
bruttoregisterton och större. Därför omfattas den av ISPS-koden,
International Ship and Port Facility Security Code.
Hamnens uppgift är hantering/lastning av kärnavfall i samband med
sjötransporter som utförs med specialfartyg. Vidare hanteras annan
fartygstrafik, som till exempel oljetransporter till gasturbinernas oljedepå,
sjömätning, anlöp av sjöräddningskryssare samt trafik med koppling till
verksamheten.
Hamnen ingår i det område som är klassat som civilt skyddsobjekt av
Länsstyrelsen i Skåne län. Hamnen är inhägnad och omfattas av samma krav
på bevakning som kraftverket. Inom BKAB:s organisation finns en utsedd
PFSO, Port Facility Security Officer, som ansvarar för hamnen.
Hamnskyddsplan, liksom hamnskyddsutredning och de uppgifter som där
finns, hanteras under sekretess enligt lagen (1990:409) om skydd för
företagshemligheter.
Hamnen har utrustning för elförsörjning till fartyg och skyddsutrustning i
form av länsor, om utsläpp skulle ske.
Muddring av hamn och inseglingsränna sker efter behov under fortsatt
servicedrift. Muddring är tillåten enligt Vattendom 1970 till ett djup om 6
meter i inseglingsränna och till 7,5 meter i delar av hamnen. De senaste 20
åren har hamnen och inseglingsrännan helt eller delvis muddrats fyra gånger.
Vid den senaste muddringen 2006 muddrades endast inseglingsrännan.
Framtida rensning av kylvattenkanalerna bedöms inte vara nödvändig då
användning av havsvatten kommer att vara ringa under den fortsatta
servicedriften. Se även kapitel 15.3.
Företagsintern
39 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9.1.18
Meteorologimast
Enligt föreskrift från SSM är Barsebäcksverket ålagda att kontinuerligt mäta
och registrera lufttemperatur, vindriktning och vindhastighet. Befintlig
meteorologimast finns på fastigheten Barsebäck 19:2 syd-sydöst om verket.
Masten är 100 meter hög. Masten används också av olika telecom-företag.
Överst i meteorologimasten finns 2 stycken röda hinderljus enligt kraven i
Transportstyrelsens författningssamling 2010:155.
Befintlig meteorologiutrustning behöver ersättas. Den nya utrustningen
kommer att monteras i två nya 10 meters-master, som kommer att placeras
innanför Barsebäcksverkets industristaket. Befintlig mast kommer att stå
kvar. Byggnadslov söks under 2011.
9.2
Verksamhetsbeskrivning
9.2.1
Anläggningsservice
Foto: Felix Gerlach
Verksamhetsområdet Anläggningsservice svarar för att anläggningen hålls i
sådant skick att servicedriften kan upprätthållas.
Detta innefattar genomförandet av drift, övervakning, avfallshantering,
underhåll och återkommande provning, arbetsmiljö, brandskydd, fysiskt
skydd med mera.
Servicedriften ska
• säkerställa att ingen spridning av radioaktivitet sker till omgivningen
•
skydda anläggningens egen personal och omgivningen mot
joniserande strålning.
Servicedrift kännetecknas av att
•
anläggningen saknar kärnbränsle men fortfarande är
en kärnteknisk anläggning
•
det finns radioaktivt material kvar i anläggningen
Företagsintern
40 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
•
det finns krav på strålskydd för personalen
•
det finns krav på tillslutna byggnader, brandskydd, skydd mot
översvämning, vattentäckning av bestrålat material, kontroll av
radioaktiva utsläpp och skydd mot obehörigt tillträde
•
det finns säkerhetsredovisning (SAR) och säkerhetstekniska
driftsförutsättningar (STF) för servicedriften.
Servicedriften omfattar även att hålla byggnader och system i sådant skick,
att de kan användas i utbildningssyfte för kärnkraftsbranschen och som
reservdelsmaterial för motsvarande system på andra kärnkraftverk. En viss
andel testverksamhet av komponenter med mera sker också för
kärnkraftverkens räkning.
9.2.2
Verksamhetsstöd
Verksamhetsstöd ansvarar för kompetenssäkring, beredskap, IS/IT/Tele,
kommunikation, dokumentstyrning/arkiv, materialadministration, Human
Resources och övrig administration. En del av dessa funktioner köps in eller
samordnas centralt inom Vattenfall och dess dotterbolag.
Funktionerna kompetenssäkring, beredskap och kommunikation beskrivs i
kapitel 8.
9.2.3
Affärsverksamheten
I avsikt att ta tillvara de möjligheter som finns på Barsebäcksverket fram till
rivningen påbörjas, har beslut fattats att aktivt använda Barsebäcksverkets
resurser. Det gäller såväl lokaler som kompetens.
Verksamheten bidrar till miljövinster, liksom en ökad säkerhet och effektivitet hos kunderna. Den förstärker också personalens engagemang och
kompetens, samtidigt som den ger omvärlden ett positivt intryck av
företaget. När rivningen av Barsebäcksverket inleds ska anläggningens
komponenter, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, ha överförts
till fortsatt användning i andra verksamheter.
Nyttan med verksamheten är bland annat att
•
utbilda personal från kärnkraftverk, eller från närliggande branscher,
i realistisk kärnkraftsmiljö
•
kunna prova arbetsmetoder för kärnkraftsbranschen i avsikt att
förbättra dessa metoder på andra anläggningar och att minska den
totala kollektivdosen för personal som utför arbetet
•
utnyttja Barsebäcksverket i forskningssyfte för att öka säkerheten och
förbättra miljön inom kärnkraftsbranschen
•
bidra till miljövinster genom att avyttra kraftverkets komponenter till
i första hand andra kärnkraftverk.
Företagsintern
41 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Den stora fördelen med att bedriva verksamhet på Barsebäcksverket är att
den bedrivs i realistisk miljö med mycket låga stråldoser. Anläggningen är
tillgänglig året runt, med support i form av kvalificerad kärnkraftskompetens.
Vidare är anläggningen i gott skick med komponenter och dokumentation på
plats.
Affärsverksamheten bedrivs inom nedanstående områden:
Utbildning
På Barsebäcksverket bedriver KSU utbildning av personal, i samverkan med
de övriga svenska kärnkraftverken. Deltagarna kommer främst från
kärnkraftverken men även andra erbjuds möjlighet. Utbildningen riktar sig
främst till underhålls- och driftpersonal och bedrivs huvudsakligen i
internatform, där deltagarna erbjuds boende i nära anslutning till kraftverket.
Prov
Kärnkraftverk och annan industri erbjuds att genomföra prover och tester på
kärnkraftsspecifik utrustning. Nyttan med detta är att kunna prova ut
metoder och rutiner i realistisk miljö.
Forskning
Eftersom Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk som varit i drift under längre
tid, finns komponenter och material som kan vara av intresse för undersökning och forskning. Exempel är studier av hållfasthet för olika material.
Lokaluthyrning
På fastigheten finns kontor, verkstäder och lagerlokaler som hyrs ut till andra
företag.
Bostadspaviljonger
Bostadspaviljongerna som finns används i första hand av elever på
utbildning. Utöver detta används bostadspaviljongerna som vandrarhem
under sommarhalvåret.
Avyttring av komponenter
Det finns ett stort antal komponenter och utrustningar som kan återanvändas
vid andra kraftverk eller industrier. Radioaktiva komponenter kan återanvändas på kärnkraftverk och icke radioaktiv utrustning kan även säljas till
andra industrier.
Att återanvända utrustning är att föredra ur miljösynpunkt, istället för att
nytillverka motsvarande utrustning. Genom att återanvända komponenter
och utrustning, minskar den totala avfallsvolymen från den svenska
kärnkraftsbranschen.
Om avyttring inte är möjlig, kan en successiv skrotning av icke aktivt
material ske.
Tjänster
Inom företaget finns kompetens som är efterfrågad av övrig kraftindustri. De
tillgängliga resurserna är begränsade men ett visst utrymme kan finnas.
Företagsintern
42 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
9.2.4
Rivningsplanering
Verksamhetsområde Rivningsplanering svarar för att planera för den
framtida rivningen av Barsebäcksverket.
Målet är att säkerställa en säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv rivning.
Här ingår också att öka samförståndet mellan ägare, tillsynsmyndigheter och
andra intressenter.
BKAB bygger upp kompetens för rivningsplaneringen genom att medverka i
flera organisationers arbete inom avvecklingsområdet, både nationella och
internationella.
Planeringen präglas i nuläget av ett antal studier som kommer att ligga till
grund för en förprojektering av rivningen. Exempel på områden som
kommer att klarställas under förprojekteringen är principlösningar,
upphandlingsformer, ekonomiska kalkyler som bygger på budgetofferter,
säkerhets- och riskanalyser, miljöaspekter, avfallsplaner, kontrollprogram för
friklassning, dosbudget samt rivningstidsplaner.
Resultatet från förprojekteringen leder i sin tur till att ett beslut tas av
Barsebäcksverkets ägare, att en projektering inför ett genomförande av
rivningen ska starta upp. I det framtida rivningsprojektet ingår bland annat
att ta fram projektorganisation, förfrågningsunderlag, göra leverantörsbedömningar, offertförfrågan, upphandling av entreprenader, kvalitetssäkring och säkerhetsanalyser.
Ett stort antal aktiviteter ska genomföras under den fortsatta servicedriften.
Nedan ges exempel:
•
Studier ska genomföras för logistik, teknik och metoder, tidsplaner
samt kostnader vid rivning. Exempel på områden är:
- avfallsanläggning
- bassänger
- reaktornära system
- byggnadsdelar
•
I dialog mellan BKAB och berörda myndigheter ska följande
klarställas:
- kravbilden för rivning
- de radiologiska kriterierna
- kontrollprogrammet för friklassning av anläggningen
- friklassningsprocessen mellan tillståndshavare och myndighet.
•
BKAB kommer även att utföra följande aktiviteter inför rivningen:
- Kartlägga och karakterisera radioaktiva och icke radioaktiva
farliga ämnen i material, byggnader och mark. I mark och
Företagsintern
43 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
byggnader tas ett stort antal prover under 2010–2012. Resultaten
beräknas vara klara våren 2012.
- Ta fram typbeskrivningar för avfall, i samråd med SKB.
- Förbereda och få de tillstånd som behövs inför rivning. Här ingår
bland annat en miljöprövning för rivning och en godkänd
SAR/STF som inkluderar Barsebäcksverkets slutliga
avvecklingsplan.
- Ta fram avfallsplaner, arbetsmiljöplaner och miljökontrollprogram.
- Anpassa organisationen för rivning inklusive rekrytera och bygga
upp denna. Exempel på områden som ska anpassas till den nya
rivningsorganisationen är ledningssystem, projektarkiv och
dokumentationsrutiner.
- Informera olika intressenter, inte minst närboende och kommuner,
samt etablera ett forum för samverkan med närboende.
- Verifiering/modifiering av system och komponenter.
System/komponenter som bedömts värdefulla att utnyttja under
rivningen verifieras som driftklara alternativt modifieras inför
rivningen. Det gäller till exempel traverser och andra
lyftanordningar, ventilation, värme, elförsörjning, avlopp,
tryckluft, brandskydd, fysiskt skydd och avfallshantering.
- Produktionslinjer inför rivningen etableras. För denna etablering
kan det komma att krävas att serviceöppningar tas upp i
byggnader. Viss befintlig utrustning och vissa byggnader kan
också behöva demonteras eller rivas. Detta omfattar till exempel:
o sortering och bearbetning av material/avfall
o mätstationer för mätning av radioaktivt avfall och för
friklassning av material
o utrustning för att samla upp och behandla olika slags
avfall och/eller avloppsvatten som kan uppkomma vid
rivning av system och byggnader
o strålningskontroll och vägning av fordon som kommer och
avgår från Barsebäcksverket
o stationer för emballering av material/avfall
9.3
Uppförande av interndelslager och segmentering av rivningsavfall
De delar, som var komponenter i reaktortankarna då driften upphörde, är att
betrakta som rivningsavfall. BKAB har utrett olika alternativ för
omhändertagande av interndelarna från B1 och B2 och om det finns
samordningsvinster med att segmentera rivningsavfallet samtidigt med
driftavfallet.
Företagsintern
44 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
För interndelar oavsett om de kan kategoriseras som driftavfall eller
rivningsavfall gäller att de är i olika grad bestrålade och/eller
ytkontaminerade. Hanteringen som beskrivs nedan är principiell.
De bestrålade interndelarna, som innehåller långlivade medelaktiva
nuklider, kräver sönderdelning under vatten. Delarna placeras i skrotkassetter
och stålbehållare. Avfallet kan lagras på BKAB eller BFA, Oskarshamnsverket fram till 2020. Långlivat avfall ska slutförvars i SFL, men eftersom
SFL planeras stå klart först 2045 kommer SFR mellanlagra avfallet mellan
2020 till 2045.
De komponenterna som endast är ytkontaminerade kan hanteras utan
vattentäckning. För vissa större komponenter lämpar det sig dock bättre med
segmentering under vatten, med samma metoder som används för bestrålade
komponenter. Komponenterna kan dekontamineras efter behov.
De ytkontaminerade komponenterna behöver inte emballeras i lika väl strålskyddande emballage som bestrålade komponenter. Dessa kan i stället
hanteras direkt i reaktorhallarna, efter det att de har segmenterats. Emballage
väljs utifrån behov av strålskydd och mottagarens krav.
Komponenterna kan efter dekontaminering skickas till Studsvik AB för
smältning eller, om dekontaminering inte är möjlig, lagras på BKAB.
Reaktorhall B1
Vikt ton
Andel
bestrålat %
Bq Co-60
Härdgaller
2,5
100
3,5E+14
Moderatortank
24
100
2,4E+14
Moderatortanklock
19
100
4,3E+12
Provstavskanaler
0,5
100
3,8E+12
Stigarrör
2,1
63
2,1E+13
Styrstavsledrör
24,8
81
1,8E+12
Instrumentledrör
2,9
100
1,4E+14
Pluggar för reservpositioner
0,2
100
1,2E+10
Ångseparatorer
18,5
15
7,2E+10
Fuktavskiljare
22
0
6,9E+11
Matarvattenfördelare
0,9
0
1,0E+09
Fördelningsskärm
8,3
0
4,9E+12
Bränsleställ
85,8
0
4,6E+10
Styrstavsställ
0,6
0
6,4E+07
Totalt
212,1
7,9E+14
Tabell 9.1 Interndelar och komponenter från B1. Aktivitet beräknad för 2010-12-31.
Företagsintern
45 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Reaktorhall B2
Vikt ton
Andel
bestrålat %
Bq Co-60
Härdgaller
2,5
100
7,2E+14
Moderatortank
24
100
5,0E+14
Moderatortanklock
19
100
8,9E+12
Provstavskanaler
0,5
100
7,9E+12
Stigarrör
2,1
63
1,1E+14
Styrstavsledrör
24,8
81
3,7E+12
Instrumentledrör
2,9
100
2,8E+14
Pluggar för reservpositioner
0,2
100
2,4E+10
Ångseparatorer
18,5
15
1,5E+11
Fuktavskiljare
22
0
1,4E+12
Matarvattenfördelare
0,9
0
2,2E+09
Fördelningsskärm
8,3
0
1,0E+13
Bränsleställ
59,4
0
6,6E+10
Styrstavsställ
1,2
0
2,7E+08
Totalt
186,3
1,6E+15
Tabell 9.2 Interndelar och komponenter från B2. Aktivitet beräknad för 2010-12-31.
BKAB har utrett tre alternativ för omhändertagande av interndelarna från B1
och B2.
•
Alternativ 1 – segmentering av interndelar från driftperioden och
transport till mellanlagring i BFA, OKG under åren fram till 2020.
•
Alternativ 2a - segmentering av interndelar från både driftperioden
och rivningsavfall påbörjas 2015, lagring i ny byggnad eller annat
lager på Barsebäcksverket och transport till SFR efter 2020.
•
Alternativ 2b - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall
påbörjas 2015, lagring i befintliga reaktorhallsbassänger på BKAB
till transport kan påbörjas 2020 till SFR.
Alternativ 1 – endast segmentera interndelar från driftperioden
Den urspungliga planen var att under servicedriften segmenteras de
interndelar som är driftavfall och som idag finns lagrat i reaktorhallsbassängerna. Cirka 23 ton på vartdera blocket. Se tabell 14.2 och 14.3.
De interndelar, som var komponenter i reaktortankarna då reaktordriften
upphörde, ska i alternativ 1 segmenteras under den framtida rivningen.
Företagsintern
46 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Segmenteringen av driftavfallet i alternativ 1 sker under åren 2015 - 2016
och avfallet ska vara borttransporterat under 2017. Detta eftersom avfallet
består av komponenter, som är långlivade och medelaktiva, och om dessa
kvarstår i reaktorhallarna påverkas den framtida rivningen i form av ökade
kostnader, förlängd rivningstid och ökad persondos hos personalen.
Segmentering och emballering i avfallsbehållare är en aktivitet som är
identifierad som en tidskritisk aktivitet. Ett problem i alternativ 1 är att
transportbehållaren (ATB 1T) för denna typ av avfall kommer att vara klar
tidigast 2015 och att den av kostnadsskäl endast tillverkas i ett exemplar.
Detta medför att den totala transporttiden blir lång innan samtliga
avfallsbehållare är borttransporterade. Alternativ 1 blir därmed mycket
känsligt för störningar i transportschemat. Avfallet kommer att mellanlagras i
BFA, OKG mellan 2015 och 2020. Därefter kan transporterna till SFR
påbörjas.
Alternativ 2a - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall och
lagring i ny byggnad på Barsebäcksverket
I alternativ 2a har det utretts om det finns samordningsvinster mellan
segmentering av de utbytta interndelarna, som finns från driftperioden, och
de delar som var komponenter i reaktortankarna då reaktordriften upphörde.
Det gäller till exempel härdgaller, moderatortank och moderatortanklock. Se
tabellerna 9.1 och 9.2.
I alternativet har utretts lagring i befintliga byggnader; ABC-lagret och
turbinbyggnaden, samt ny byggnad inom driftområdet. Alternativen
befintliga byggnader innebär påverkan på annan verksamhet och
ombyggnader och har därför avfärdats.
Alternativ 2b - segmentering av både driftavfall och rivningsavfall
lagring i befintliga reaktorhallsbassänger
Alternativ 2b är likt alternativ 2a då det också omfattar samtida behandling
av alla interndelar. Det som skiljer alternativet från 2a är att lagringen
förutsätts ske i de befintliga men torrlagda reaktorhallsbassängerna på B1
respektive B2.
Lagring i reaktorhallsbassängerna påverkar stråldoserna för personal under
arbete eller utbildning i reaktorhallen samt påverkar den framtida rivningen
genom längre rivningstid och ökade kostnader. Utlastningen av
avfallsbehållarna kommer dessutom att ske under rivningstiden och detta
medför ytterligare risker.
Företagsintern
47 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Kostnad - nytta analys
Separata riskanalyser och kostnadsberäkningar har tagits fram och nedan i
tabellen redovisas en sammanfattande jämförelse mellan alternativen.
Alternativ 1
Alternativ 2a
Alternativ 2b
0
>200 Mkr
>75 Mkr
Projektrisk
Liten
Mellan
Mellan
Risk för påverkan
under rivningen
Högt
Lågt
Högt
0
> 0,5 år
< 0,5 år
Dos till personal
Risk för ökade
doser
Besparing
Risk för ökade
doser
Utsläpp till vatten
Oförändrat
Efter
segmenteringen
minskar
vattenhanteringen
Efter
segmenteringen
minskar
vattenhanteringen
Kostnadsbesparing
Tidsbesparing under
rivningen
Transportberoende
Högt
Lågt
Högt
Tabell 9.3 Kostnad - nytta analys över alternativen för segmentering av interndelar.
Slutligt förslag
BKAB har valt att gå vidare med alternativ 2a och avser att segmentera
interndelar på det sätt som beskrivs ovan.
BKAB ser stora vinster i att sambehandla detta avfall före rivningen av
Barsebäcksverket. Det ger en positiv påverkan i form av mindre tidsåtgång,
mindre miljöpåverkan, dosbesparande samordningsvinster enligt Alaraprincipen och lägre kostnader om BKAB kan behandla och ta hand om detta
avfall tillsammans med komponenterna från elproduktionsdriften som redan
finns lagrade i reaktorbassängerna.
Segmenteringen kan påbörjas 2015 och beräknas ta cirka två år.
BKAB avser också uppföra en ny tillfällig byggnad för lagring av dessa
interndelar med byggstart 2013-2014 under förutsättning att nödvändiga
tillstånd ges.
Avfallet ska slutförvaras i SFL men eftersom SFL inte är planerat att tas i
drift förrän 2045 kommer avfallet mellanlagras i SFR. Enligt SKBs planer
kommer SFR kunna ta emot långlivat rivningsavfall för mellanlagring i slutet
av år 2020. Se referens 7.
Lagret kan komma att användas även efter det att rivningen påbörjats. Dels
kommer uttransporterna av interndelarna till SFR omfatta en 3-4 års-period
med början då SFR kan ta emot men även därefter ger möjligheterna att lagra
Företagsintern
48 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
aktivt avfall på Barsebäcksverket en större flexibilitet under rivningen utan
beroende av SKB:s tidsschema för transporterna med SKB:s specialfartyg.
Byggnaden kommer dock inte att kvarstå efter det att rivningen av
Barsebäcksverket är avslutat utan kan delvis demonteras och återuppföras på
något annat kärnkraftverk.
9.3.1.1
Ny byggnad för interndelar
Placering
Olika alternativ till placering av interndelslagret har studerats. Avgörande för
val av plats har varit att få en bra logistik mellan reaktorbygganderna och
hamnen. Därutöver ska marken ha god bärighet, lämpliga transportvägar ska
kunna etableras för tunga fordon som kräver stort manöverutrymme. Om
lagret kan placeras inom befintligt driftområdet vinns också fördelar med att
använda befintlig övervakning och fysiska skyddsbarriärer. Förslagen plats
framgår av bilden nedan samt bilaga 24. I bilaga 25 finns en simulerad vy
över Barsebäcksverket och det nya interndelslagret sett från fiskeläget
Vikhög. Vikhög ligger drygt 2 km sydost om Barsebäcksverket på motsatt
sida av Salviken.
Hamnplan
Parkering
Figur 9.3 Föreslagen placering för interndelslager på Barsebäcksverket.
Beskrivning
BKAB avser att uppför en byggnad, som kommer att ha samma konstruktion
och utseende som det interndelslager Forsmarks kraft AB uppförde under
2009. FKA ansökte 2007 till miljödomstolen och SSM. Tillstånd har lämnats
i mål M 5786-07.
Företagsintern
49 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Byggnadsytan planeras till cirka 500 m2. Förutom lagerdelen kommer
bygganden att ha en utanpåliggande kontorsdel, se figur 9.4 nedan.
Bygganden utförs i plåtklädd betong. Väggtjockleken är 1 meter upp till 4
meters höjd. Högsta höjd är cirka 15 meter över marken och kan jämföras
med övriga byggnader inom området, där ABC-lagret är 13 meter och
reaktorbygganderna är 70 meter höga.
Fasader från byggritning
Figur 9.4 Föreslagen fasad till interndelslagret
Hanteringen kommer i hög utsträckning vara fjärrmanöverad på grund av
behovet av strålskydd för personalen. Förrådsdelen kommer vara avskilt från
last- och lossningsutrymmet med väggar och port för traverslasten. Under
normala förhållandet kommer förrådsdelen inte att beträdas av personal.
Interndelarna sönderdelas i reaktorbassängerna. De packas under vattnet i
kassetter som fjärrmanövrerat lyfts upp, dräneras, torkas och flyttas till
skrotbehållare av stål. Behållarna försluts med skruvförband med tätning och
fraktas från reaktorhallarna i en transportbehållare. Transportbehållaren
transporteras sedan inom BKAB:s driftområde till interndelslagret. Där
parkeras transportbehållaren som blir stående på sin lastbärare. Efter manuell
inkoppling av manöverkraft är hanteringen fjärrmanöverad från kontorsutrymmet. Terminalfordonet körs ut och porten stängs. Därefter lyfts
skrotbehållaren ur transportbehållaren och in i förrådsdelen.
Företagsintern
50 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Mellanlager
för avfall
Lager
för interndelar
från interndelar
Slutfras!
Figur 9.5 Layout över interndelslagret.
Lagret är dimensionerat för interndelar som av aktivitets- och dosratsskäl
kräver stålbehållare med relativt tjocka väggar, mellan 50 – 200 mm. Skrotet
från vissa interndelar, till exempel ångseparatorer och fuktavskiljare kan
fördelas på olika typer av behållare. Den vanligaste storleken på behållare är
cirka 3300 x 2300 x 1300 mm.
Behållare med lägre ytdosrat kommer att placeras närmast ytterväggarna för
att på så sätt bidra till att strålskärmningen av de behållare med högre
ytdosrat, som placeras i mitten. Ett strålskärmade lock i betong placeras
ovanpå behållarna för att reducera den strålning som kan nå omgivningen
genom taket.
Endast kontorsdelen i byggnaden kommer att ventileras med till- och
frånluftssystem. I förrådsdelen kommer det att finnas avfuktning och fläkt för
cirkulation av inomhusluften men ingen frånluftskanal.
Förrådsdelen kommer att sakna avlopp. Avfallet placeras i täta behållare
vilket innebär att inga radioaktiva ämnen kan läcka ut till luft eller vatten och
lagringen orsakar därmed inget bidrag till dos i kritisk grupp. Kontorsdelens
sanitär avlopp kommer att anslutas till det kommunala avloppssystemet och
föras till Kävlinge avloppsreningsverk.
Totalt kan upp till 450 ton interndelar och komponenter lagras tills
transporterna till SFR kan påbörjas.
Företagsintern
51 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Miljö, strålskydd och fysiskt skydd
Transporterna mellan reaktorhall och interndelslager kommer att vara strålskärmade med transportbehållare samt om det krävs med avspärrat område.
Maximal ytdosrat på behållarna har bestämts till 200 mSv/h och ingen
ytkontamination tillåts på utsidan av behållarna.
Lagret kommer att konstrueras så att dosraten utanför ytterväggarna inte
överstiger 2 µSv/h. För att en arbetstagare ska överskrida dosgränsen 1 mSv,
som medför att kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen ska
behöva utföras, krävs det att individen uppehåller sig intill interndelslagret
under mer än 2 timmar under årets alla arbetsdagar. Detta bedöms inte som
sannolikt. Dosgränsen 1 mSv anges i SSMFS 2008:51.
Ventilationsluften kommer inte att föra ut någon radioaktivitet och därför
kommer inte övervakningssystem att behövas.
Hanteringen av behållarna kommer vara fjärrmanövrerat från den strålskärmade kontorsdelen. Övrig utrustning kommer att placeras så att behovet
av strålskydd beaktas vid underhåll och service.
Det avfall som ska förvaras i mellanlagret är av sådan karaktär att det inte är
attraktivt för terrorister vare sig när det gäller stöld eller sabotage på plats.
Anläggningen kommer dock att omfattas av SSM:s föreskrift 2008:2 om
fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Detta innebär bl.a. att skalskydd
kommer att upprättas och bevakning kommer att finnas. Det fysiska skyddet
utformas i samråd med tillsynsmyndigheten SSM.
Företagsintern
52 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
10
UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL
10.1
Kontroll enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen
Strålskyddet kontrolleras enligt strålskyddslagen och kärntekniklagen.
BKAB ansvarar för att föreskrivna kontroller genomförs. SSM tolkar lagarna
i föreskrifter och utövar tillsyn för omgivningskontrollen.
Den radiologiska kontrollen är uppdelad i två olika kontrollprogram:
utsläppskontroll och omgivningskontroll.
10.1.1
Utsläppskontroll
Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten
Utsläppskontrollen är reglerad i SSMFS om skydd av människors hälsa och
miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska
anläggningar (2008:23). Rapport över mätpunkter, mätprestanda och resultat
sammanställs halvårsvis och rapporteras till SSM.
Varje år föreslår BKAB de referens- och målvärden som ska gälla för
kommande år.
•
Referensvärdet ska beskriva den utsläppsnivå som är representativ för
optimalt handhavande och full funktion hos de system som är av
betydelse för uppkomst och begränsning av utsläpp.
•
Målvärdet ska beskriva vilken nivå utsläppen kan reduceras till under
en bestämd tid.
Dessa värden utarbetas av BKAB efter vad bolaget vet om sin kommande
verksamhet och anmäls till SSM för granskning. Till anmälan bifogas
underlaget till de föreslagna värdena. Syftet är att visa vilken nivå utsläppen
kan reduceras till under en bestämd tid och medför att anläggningsägaren
över tiden eftersträvar en reducering av utsläppen. Referens- och målvärdena
tas fram årligen, och i samband med detta värderas utfallet från de tidigare
värdena. Eventuella avvikelser utreds och meddelas SSM.
Företagsintern
53 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Som referensnuklid har BKAB valt kobolt-60 (Co-60), eftersom Co-60 dels
är den radionuklid som dominerar i det totala dosbidraget, dels är den
radionuklid som detekterats vid de tillfällen radioaktivitet har påträffats i
luftutsläppen.
Referensvärdet för 2011 är för luft 1,0 E+07 Bq Co-60 och för vatten
5,0E+08 Bq Co-60.
Utsläppen av radioaktivitet till luft är direkt kopplade till verksamheter som
skapar aerosoler, till exempel arbeten i reaktorhallarna. Prover tas på
luftutsläppen och analyseras veckovis. Under 2010 har radioaktivitet
detekterats i luftutsläppen vid sammanlagt 8 tillfällen för båda blocken.
Referensvärde
2011
Målvärde
2012
Målvärde
2013
Luftutsläpp
Aerosol B1
4,0 E+06
2,0 E+06
2,0 E+06
Luftutsläpp
Aerosol B2
6,0 E+06
4,0 E+06
2,0 E+06
Vattenutsläpp
5,0 E+08
1,0 E+08
5,0 E+07
Tabell 10.1 Referens- och målvärden för Co-60 (Bq) under perioden 2011–2013.
BKAB analyserar och rapporterar även andra gammastrålare utöver Co-60. I
vattenutsläppen detekteras förutom Co-60 även Cs-137, Sb-125 samt Mn-54.
I luftutsläppen har under senare år endast Co-60 detekterats.
För att identifiera även oväntade nuklider så görs en gammaspektrometrisk
analys för alla gammaenergier mellan cirka 60 och 1850 keV. Mätutrustningen innehåller anpassade nuklidbibliotek med förteckning över de
radionuklider som kan vara aktuella. Nuklidbiblioteken används för
automatisk utvärdering. Om en gammaenergi detekteras som inte finns i
nuklidbiblioteket redovisas den som oidentifierad, varvid manuell
nuklididentifiering görs.
Utöver gammastrålare analyseras även tritium, transuraner (TRU) och
strontium-90 (Sr-90). TRU- och Sr-90-analyserna utförs halvårsvis på
sammanslagna veckoprover.
Utsläppen av radioaktiva ämnen från Barsebäcksverket övervakas genom
provtagning vid utsläppspunkterna
•
huvudskorstenarna på reaktorbyggnaderna
•
skorstenen på servicebyggnad 1
•
utsläppsledningen
Företagsintern
54 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Den joniserande strålningen från anläggningen mäts med dosimetrar, som
mäter stråldosen. Dosimetrarna finns utplacerade på industristaketet kring
Barsebäcksverket. Syftet är att övervaka att den joniserande strålningen
ligger under det gällande gränsvärdet om 1 mSv/år till individer ur
allmänheten (SSMFS 2008:51).
Det interna gränsvärdet om 2 µSv/h vid kraftverkets industristaket bedöms
medföra liten risk för att en individ ur allmänheten ska motta 1 mSv eller
mer under ett år.
Beräkningen av stråldos till kritisk grupp är baserad på radiokemiska
analyser och dosomvandlingsfaktorer, som tagits fram specifikt för respektive kärnteknisk anläggning i enlighet med SSMFS 2008:23. Dosomvandlingsfaktorerna beskriver sambandet mellan utsläppt aktivitet och
den stråldos en individ i den kritiska gruppen får. Under ett år får stråldosen
till en individ i den kritiska gruppen inte överstiga 0,1 mSv. Figur 10.1 nedan
visar hur stråldosen till kritisk grupp varierat sedan 1975.
Dos till kritisk grupp
2,00E-03
1,80E-03
1,60E-03
1,40E-03
1,20E-03
mSv/år
1,00E-03
8,00E-04
6,00E-04
4,00E-04
2,00E-04
0,00E+00
19
75
19
77
19
79
19
81
19
83
19
85
19
87
19
89
19
91
19
93
19
95
19
97
19
99
20
01
20
03
20
05
20
07
20
09
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Figur 10.1 Stråldos till kritisk grupp 1975-2010
Figur 10.2 nedan visar stråldos till kritisk grupp under de senaste fem åren.
Barsebäcksverkets utsläpp av radioaktivitet under servicedrift motsvarar
hundratusendelar av denna gräns. Under 2007 gjordes tekniska förberedelser
inför de båda kemiska systemdekontamineringarna som genomfördes i
anslutning till årsskiftet 2007–2008. I förberedelserna ingick även att skapa
lagringsutrymmen för omhändertagande av dekontamineringsvätskor. Detta
medförde en ökad volym av vattenutsläpp till havet. Ökningen påverkade
även utsläppen av aktivitet.
Företagsintern
55 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
D o s till kritisk gru p p
1,20E-05
1,00E-05
8,00E-06
mSv/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
6,00E-06
4,00E-06
2,00E-06
0,00E +00
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur 10.2 Stråldos till kritisk grupp 2005-2010
Utförsel av gods från kontrollerat område
Material/gods från kontrollerat område som ska återanvändas kontrolleras
innan utförsel, enligt ett tillstånd om undantag från kärntekniklagen.
Tillståndet söks hos SSM varje år enligt SSMFS 2008:39.
Avsökningen sker med strykprover, som får hålla högst 40 kBq/m2 och
genom avsökningsbox, där värdet får vara maximalt 500 Bq/kg. Direktavsökning med scintillationsdetektor kan också ske, med det maximala
värdet 40 kBq/m2.
Skydd mot olovlig utförsel av radioaktivt material
Till skydd mot olovlig utförsel av kärnämnen och kärnavfall, som regleras i
SSMFS 2008:12, finns särskilda detektionsutrustningar installerade i direkt
anslutning till gränsen för det bevakade området. Monitering sker dygnet runt
via operatörsfunktionen i bevakningscentralen. All person- och fordonstrafik
avsöks automatiskt i samband med att områdesgränsen passeras. Vaktpersonalen följer särskilda rutiner och instruktioner för att kunna hantera och
utföra skyddsåtgärder, i händelse av larm om olovlig utförsel.
Fordonsövervakning är en generell övervakning/kontroll för att inte
radioaktivt material och gods obevakat ska kunna lämna bevakat område.
10.1.2
Omgivningskontrollen
BKAB har som ett krav att uppfylla omgivningskontroll enligt vattendom
6/1994 för BKAB och enligt SSM/2010/4076. Se bilaga 6 och 19. Under år
2011 - 2012 är det Havs- och vattenmyndigheten (fd. Fiskeriverket), som
enligt avtal med BKAB, utför provtagning, förpackning, märkning och
hantering av omgivningsprover. Detta enligt SSI rapport 2004:15,
Omgivningskontrollprogram för de kärntekniska anläggningarna samt
rapport SSM/2010/4076.
Företagsintern
56 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Omgivningskontrollprogrammet övervakar luft- och vattenutsläppens
radiologiska påverkan på Barsebäcksverkets omgivningar. Programmet
omfattar fastställda provslag och provningsintervall.
Programmet, som fastställs av SSM, omfattar fiskar, mollusker, växter samt
rötslam och sediment som analyseras avseende gammastrålande radioaktivitet. Halvårs- och årsrapporter över utfallet sammanställs och redovisas
till SSM.
Provtagningen utförs för närvarande av Havs- och vattenmyndigheten.
Provbehandling och analys sker dels på Barsebäckverkets laboratorium, dels
på externt laboratorium. BKAB kommer i framtiden eventuellt utföra alla
analyserna i egen regi.
Det gällande radiologiska omgivningskontrollprogrammet SSM/2010/4076,
som är anpassat efter Barsebäcksverkets driftläge och tidigare provutfall,
redovisas i bilaga 19. Kontrollprogrammet gäller för tiden 2 mars 2011 till
31 december 2017 under förutsättning att den fortsatta servicedriften är av
samma karaktär och omfattning som under åren 2009-2010.
Miljöförbättringar med avseende på utsläpp till omgivningen drivs fram
bland annat via de miljömål och verksamhetsplaner som fastställs för varje
år.
10.2
Kontroll enligt miljöbalken och vattenlagen
Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ålade BKAB i miljödomen M1426-05 att
ha ett miljökontrollprogram för verksamheten.
Den senaste versionen av miljökontrollprogrammet för Barsebäcksverket
godkändes av Länsstyrelsen i Skåne län den 8 oktober 2008. Den senaste
ändringen berörde kontroll av fiskets påverkan av uppvärmt kylvatten.
Denna kontroll var ålagd BKAB i Vattendom DVA 6/1994. Eftersom
Barsebäcksverket inte längre släpper ut något uppvärmt vatten, beviljade
Länsstyrelsen i Skåne län ändring av miljökontrollprogrammet.
Nuvarande miljökontrollprogram bedöms uppfylla kraven enligt miljöbalken
och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.
Företagsintern
57 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Gällande miljökontrollprogram framgår av bilaga 20.
I tabellerna nedan visas utsläppspunkter, metod och emission som mäts eller
beräknas enligt nu gällande miljökontrollprogram.
Utsläppspunkter
till luft
Naturgaspannor E3
och E2
Kylmaskiner
Metod
Årsvärde beräknas efter
schablon
Ämne som
kontrolleras
Svavel, kväveoxider,
koldioxid
Årsvärde beräknas efter
förluster i kylsystemet
Freon (HFC)
Tabell 10.2 Utsläppspunkter till luft.
Utsläppspunkter
till vatten
Utgående
avloppsvatten från
rening av aktivt
avloppsvatten
Metod
Ämne
som kontrolleras
Volym
Månadsmedelvärde
Metaller: Cr, Mn, Fe,
Co, Ni, Cu och Zn
P-tot; N-tot; TOC, COD
Utgående vatten från
totalavsaltningen
Mätning satsvis
Beräknad volym
pH
Volym
Oljeavskiljare och
oljefångstgropar
Kontroll och
dokumentation
Oljeförekomst
Beräknat månadsvärde
Volym
Sanitärt avloppsvatten
Tabell 10.3 Utsläppspunkter till vatten.
Övrigt
Buller
Kemikalieåtgång
Avfall
Ål
Metod
Mäts på Länsstyrelsens
anmodan
Ämne
som kontrolleras
Ljudnivå
Dokumenteras årligen
via förrådssystemet
Mängd
Dokumenteras vid
invägning hos
avfallsmottagaren
Mängd
Förekomst kontrolleras i
rensmassorna årligen
under perioden februari
till oktober
Mängd
Tabell 10.4 Övriga kontroller enligt kontrollprogrammet.
Periodisk besiktning sker vartannat år med 2007 som basår.
BKAB är enligt vattendom 6/1994, se bilaga 6, skyldiga att ersätta de
förluster av ål som sker vid inpumpning av havsvatten och ska kompensera
Företagsintern
58 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
fisket genom utsättning av ålyngel. Senaste utsättning av ålyngel skedde
1993 och 1994 med 200 kg.
Inpumpning av havsvatten sker idag endast när en utsläppstank töms till
havet, vilket sker vid ett fåtal tillfällen under året. Under 2009 tömdes 12
tankar och under 2010 tömdes 9 tankar. Vid varje tömning har
kylvattenpumpen en driftstid om cirka 4–5 timmar. Det ger totalt en driftstid
om cirka 100 timmar per år, inklusive provdrift. Havs- och vattenmyndigheten har därför bedömt att Barsebäcksverket orsakar ingen eller obetydlig
ålförlust och att ytterligare utsättning av ål inte är behövlig.
Miljö och skyddsronder
BKAB har ett program för regelbundna miljö- och skyddsronder, både inom
och utom kontrollerat område samt inom industriområdet. Vid ronderna görs
observationer om risker för utsläpp av miljöstörande karaktär samt om
eventuella risker för de anställda.
Utöver detta övervakas anläggningen vid regelbundna ronderingar av
driftpersonalen och övervakning med hjälp av bevakningspersonalen och de
automatiska larm som finns installerade. Larm finns i alla system med risk
för spridning av aktivitet, brand med flera.
Öresunds vattenvårdsförbund
Öresunds vattenvårdsförbund driver en samordnad miljöundersökning längs
den svenska Öresundskusten. Mätprogrammet omfattar fem delprogram:
hydrologi, växtplankton, ålgräs, bottenfauna och sediment med miljögifter i
sediment. Utöver detta samlas data in, som omfattar diffus tillförsel samt
punktutsläpp av närsalter, biologisk syreförbrukning (BOD) och miljögifter.
Eftersom Barsebäcksverket i servicedriften har mycket små utsläpp till
Öresund av växtnäringsämnen och organisk substans, har medlemskapet i
Öresunds vattenvårdsförbund sagts upp från och med 2011.
Företagsintern
59 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
11
TRANSPORTER
I detta kapitel redogörs översiktligt för de transporter som har genomförts
vid drift av Barsebäcksverket under 2010. En uppskattning av framtida
transportbehov redovisas också.
De transporter av betydelse som sker till och från Barsebäcksverket är i dag
följande:
•
Inkommande och avgående gods
•
Avfallstransporter
•
Interna transporter
•
Arbetspendling och tjänsteresor
Transporterna har kartlagts för att se vilken påverkan Barsebäcksverkets
verksamhet ger på trafikvolymen.
Inkommande och avgående gods transporteras i huvudsak med dieseldrivna
lastbilar. Uttransport av radioaktivt avfall till SFR, sker med SKB:s
specialfartyg M/S Sigyn. Fartyget drivs med miljödiesel. Kärnkraftverken
och SKB har årliga möten för samplanering av fartygstransporterna.
De senaste tre åren har årligen cirka 40 transporter som innehåller farligt
gods, kommit till eller avgått från Barsebäcksverket. Detta inkluderar
transporter från återvinningscentral, förrådet samt olja och diesel.
Huvuddelen av transporterna av farligt gods omfattar radioaktiva ämnen.
Det radioaktiva avfall som skickas till Studsvik AB för smältning eller
förbränning, transporteras med lastbil. Uttransport av övrigt avfall sker också
med lastbil.
Inom området och i närområdet sker transporter mellan verkstäder, förråd
och produktionsanläggningar samt för bevakning av området. För lätta
transporter används elbilar och elmopeder.
11.1
Inkommande och avgående gods
För kraftverkets servicedrift behövs många olika typer av varor, till exempel
livsmedel, kontorsvaror och drivmedel. Exempel på dessa olika typer visas i
tabell 11.1. En normal volym på godstransporterna för de senaste åren har
varit cirka 6 transporter dagligen.
Under byggtiden av det nya interndelslagret kommer tillfälligt en ökning av
antalet transporter ske. Volymen beräknas inte bli så stor att den blir märkbar
för de närboende eller för trafiksituationen på tillfartsvägarna.
I kommande tabeller under kolummen ”Fortsatt servicedrift” avses den
fortsatta servicedriften från 2013 och framåt.
Företagsintern
60 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Typ av gods
2010
Dieselolja
5 st
Fortsatt servicedrift
(transporter/år)
Oförändrat
Livsmedel
400 st
Oförändrat
Övriga godstransporter
800 st
Oförändrat
Tabell 11.1 Årligt antal transporter till Barsebäcksverket.
11.2
Transport av radioaktivt gods
Radioaktiva komponenter sänds mellan olika kärntekniska anläggningar och
provningsföretag. Utrustning skickas även på service och underhåll. Dessa
transporter utförs mestadels med lastbil. Under 2010 genomfördes 29
transporter med radioaktivt gods, med i genomsnitt 5 ton per transport.
Under den fortsatta servicedriften kommer BKAB även fortsättningen att
erbjuda övriga kärnkraftverk i Sverige möjligheten att köpa komponenter.
BKAB bedömer att den verksamheten kommer att omfatta cirka 30–50
transporter per år.
11.3
Transport av låg- och medelaktivt radioaktivt avfall
Lågaktivt metallskrot och lågaktivt brännbart avfall skickas till Studsvik AB
för smältning respektive förbränning. Dessa transporter utförs med lastbil.
Lågaktivt, ej brännbart avfall eller ej smältbart skrot kompakteras eller
packas i container för transport med fartyg till deponering i SFR.
Under 2010 genomfördes en transport med lastbil med brännbart avfall och
smältbart skrot till Studsvik AB. Under 2011 och 2012 kommer ett antal
fartygstransporter att ske, eftersom en del skrot från reaktorbassängerna samt
styrstavar ska fraktas till Clab i Oskarshamn.
Under den fortsatta servicedriften uppskattas att låg- och medelaktivt avfall
kommer att transporteras cirka 2–3 gånger per år till SFR med fartyg och
cirka 2–3 transporter per år kommer att ske med lastbil till Studsvik AB.
11.4
Transport av icke radioaktivt avfall
Det uppkommer olika typer av icke radioaktivt avfall vid Barsebäcksverket.
Icke radioaktivt avfall transporteras av auktoriserade företag och Kävlinge
kommun. Sorteringsanläggningarna och avfallsmottagarna finns i Malmö,
cirka 40 km enkel väg från kraftverket.
Hushållsavfall hämtas varje vecka, medan källsorterat avfall hämtas efter
avrop.
Större mängder byggnadsavfall kan uppkomma om det kommer att göras
förberedelser inför rivning, till exempel rivning av industribyggnader utan
radioaktivitet.
Företagsintern
61 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
I kapitel 13 redogörs mer ingående för de olika avfallstyperna, deras
uppkomst och behandling.
BKAB har avtal med Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) i Malmö för
omhändertagande av farligt avfall. I avtalet ingår även hjälp med
klassificering av avfallet innan transport. Sysav innehar tillstånd för transport
av farligt avfall.
BKAB:s bedömning är att mängderna enligt tabellerna 13.1 och 13.2 och
därmed tillhörande transporter, i stort kommer att vara oförändrade under
den fortsatta servicedriften.
11.5
Interna transporter
För Barsebäckverkets interna transporter finns i dag eldrivna ”golfbilar”,
gaffeltruckar, en fyrhjulig motorcykel samt en traktor. Terminalfordonet för
avfallstransporter tillhör SKB och stationeras för en viss avtalad tid på
respektive kraftverk.
Bevakningsbolaget har tre bilar stationerade på Barsebäcksverket.
11.6
Arbetspendling och tjänsteresor
Arbetspendling sker främst med personbilar och samåkning är vanligt. Under
2010 har BKAB cirka 70 anställda samt cirka 40 entreprenörer som dagligen
arbetar på verket.
BKAB hyr även ut lokaler till företaget KSU samt till Ringhals AB, vilket
innebär att ytterligare cirka 100 personer har sin arbetsplats på kraftverket.
Då BKAB har tomma kontorslokaler, kan uthyrningen öka under den
fortsatta servicedriften.
Under den fortsatta servicedriften planeras för en personalstyrka om cirka
50 personer i BKAB samt cirka 100–200 personer anställda i andra företag.
Tjänsteresor förekommer främst för de personer som deltar i nationella och
internationella samarbetsgrupper, och för övrig personal i mycket liten
omfattning.
Företagsintern
62 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
12
RESURSANVÄNDNING
Under servicedrift av Barsebäcksverket förbrukas kemiska produkter,
exempelvis vid avfallsanläggningen och i totalavsaltningsanläggningen.
Barsebäcksverket förbrukar vidare kommunalt vatten, naturgas, el, diesel
och smörjmedel.
12.1
Inköp av kemiska produkter och miljöanpassad upphandling
I samtliga inköp värderas kvalitet, teknisk prestanda (både för servicedrift
och slutförvaring av radioaktivt avfall), miljöpåverkan och pris.
Vissa inköpsgrupper anses ge större miljöpåverkan än andra. Inköp av dessa
är därför reglerade i två interna instruktioner:
•
Inköp av kemiska produkter
•
Miljöanpassad upphandling
Alla inköp av kemiska produkter granskas av Ringhals/ Barsebäcksverkets
gemensamma kemikalieråd före köpet.
Rådet arbetar för att minska antalet kemiska produkter och att byta ut
produkter mot mindre farliga, där så är möjligt.
Vid granskning av kemiska produkter beaktar kemikalierådet vilken
avfallstyp som produkten ger upphov till.
Då kemikalierådet bedömt och godkänt en kemisk produkt, registreras den i
en intern databas, som är gemensam med andra verksamheter inom
Vattenfallskoncernen.
Samtliga inköp följer en intern instruktion: ”Miljöanpassad upphandling”.
Instruktionen gäller även för entreprenörers material och produkter på
Barsebäcksverket. I instruktionen ställs krav på leverantörers/entreprenörers
förmåga för kriterierna ekonomi, tekniska frågor, kvalitetssystem och
miljöprestanda.
12.2
Förbrukning
Vid Barsebäcksverket hanteras ett antal kemiska produkter. Användningen
sker främst vid transporter, uppvärmning och i vissa system, för att ge
optimala driftsförutsättningar och minimera risken för korrosion.
Drift av den interna avfallsanläggningen kvarstår under den fortsatta
servicedriften. Cementingjutning av förbrukade radioaktiva jonbytarmassor
är en ny process, som övergått från provdrift till normal drift under 2010.
Under 2010/2011 har BKAB ansökt hos SSM och Länsstyrelsen om att få
Företagsintern
63 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
överta begagnad och icke aktiv jonbytarmassa från Ringhals, för användning
vid jonbytesreningen i avfallsanläggningen. Alternativet till att återbruka
Ringhals PWR-jonbytarmassa är att köpa in ny jonbytarmassa, vilket innebär
en avsevärd kostnad och onödig resursförbrukning.
Förbrukningen av kemikalier visas i tabell 12.1 nedan. En utförligare
sammanställning för 2010 finns redovisad i Miljörapporten för 2010 (se
bilaga 21).
Produkt
2010
Fortsatt servicedrift
(mängd/år)
Jonbytarmassor till driftsystemen
65 kg
100 kg
Filterhjälpmedel/jonbytarmassor i
avfallsanläggningen
100 kg
100 kg
Cement till ingjutning av
jonbytarmassor
13 ton
40 ton
Monoetylenglykol
0 liter
200 liter
Ringhals PWR- jonbytarmassa
0m
3
10 m3
Avfettningsmedel
80 liter
100 liter
Övriga rengöringsmedel
400 liter
400 liter
Tabell 12.1 Årlig förbrukning av kemiska produkter för 2010 och prognos för
fortsatt servicedrift.
12.2.1
Vattenförbrukning och rening av processvatten
Under 2010 förbrukade Barsebäcksverket totalt cirka 16 000 m3 vatten.
Vattnet köps in från vattenverket i Kävlinge kommun.
Av den totala vattenmängden framställdes under året cirka 700 m3 totalavsaltat vatten för processändamål. Under januari 2011 ersattes den äldre
totalavsaltningensanläggningen med en ny som bygger på principen för
omvänd osmos.
Produkt
Vattenförbrukning
Totalavsaltat vatten
Avhärdningssalt (natriumsalt)
2010
Fortsatt servicedrift
(mängd/år)
16 000 m3
15 000 m3
700 m3
2 000 m3
0 kg
1 000 kg
Tabell 12.4 Årlig vattenförbrukning och användning av kemikalier 2010 samt vid
fortsatt servicedrift.
Företagsintern
64 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
12.2.2
Elförbrukning samt dieselolja, smörjoljor och naturgas
Dieselolja och gasol används för interna transporter och naturgas i pannorna
för uppvärmning.
Energi och smörjoljor
2010
Miljödiesel
8 m3
Gasol
Fortsatt servicedrift
Oförändrat
200 kg
Oförändrat
3
Naturgas
720 000 Nm
Oförändrat
Oljor och fetter
3 500 liter
Oförändrat
Elanvändning
15 000 MWh
Oförändrat
Tabell 12.5 Årlig förbrukning av el, dieselolja, smörjoljor och naturgas 2010
samt prognos för fortsatt servicedrift.
Företagsintern
65 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
13
ICKE RADIOAKTIVT AVFALL OCH ÅTERVINNING
Barsebäcksverket har miljöstationer för källsortering i kontors- och
verkstadsbyggnaderna. Barsebäcksverkets återvinningscentral medger både
källsortering och mellanlagring av industriavfall och farligt avfall.
Gasturbinerna på Barsebäcksverket ägs av E.ON Värmekraft Sverige AB.
Avfallet som uppkommer registreras i en loggbok och transporteras till
Barsebäcksverkets återvinningscentral. Avfallsmängderna redovisas separat i
varje årsrapport. BKAB har Länsstyrelsens tillstånd att mellanlagra spillolja
om högst 5 ton från gasturbinerna.
13.1
Avfall och återvinningsprodukter
Brännbart, osorterat, sekretess- och byggavfall transporteras av auktoriserat
tranportföretag till avfallsbolaget Sysav i Malmö. Hushållsavfall
transporteras av Kävlinge kommun till Sysav för förbränning.
Under de senaste åren har stora utrensningar och utfasningar skett. Till
exempel har blybatterier skickats till återvinning under 2009 och blytegel
under 2010.
Papper, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar,
glas, trä, skrot och elektronikskrot transporteras och tas omhand för
återvinning. Stora skrotkomponenter transporteras och skickas till externa
återvinningsföretag.
2010
ton
Fortsatt servicedrift
(mängd/år)
Brännbart och hushållsavfall
40
30 – 50 ton
Deponiavfall
13
Oförändrat
Elektronikavfall
3
Oförändrat
Återvinning papper
17
Oförändrat
Återvinning trä
3
Oförändrat
Återvinning förpackning
1
Oförändrat
168
50 - 200 ton
Avfallsslag
Återvinning skrot
Tabell 13.1 Årliga mängder icke radioaktivt avfall och prognos för fortsatt
servicedrift. *I mängden skrot 2010 ingår 73 ton blytegel.
Företagsintern
66 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
13.2
Farligt avfall
Avtal har slutits med Sysav om hjälp med klassificering, transporthandlingar, transport och omhändertagande. Oljor, oljefilter, lösningsmedel, färg,
batterier och lysrör tas omhand i så kallade Lots-behållare. Större mängder
farligt avfall transporteras med sugbil.
Nedanstående tabell redovisar mängderna av farligt avfall 2009.
Avfallsslag
2010
kg
Fortsatt servicedrift
(mängd/år)
Spillolja
500
500 - 3 000 kg
Oljeslam
0*
5 – 10 ton
400
50 - 400 kg
1 000
100 – 1 000 kg
Lysrör/lampor
400
100 – 500 kg
Batterier
125
50 – 150 kg
1 500
Oförändrat
Lösningsmedel
Färgavfall
Övrigt farligt avfall
Tabell 13.2 Årliga mängder farligt avfall och prognos för fortsatt servicedrift för
Barsebäcksverket. *2010 förekom inget oljeslam men normalt förekommer mellan 5
och 10 ton.
Företagsintern
67 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
14
RADIOAKTIVT AVFALL
Eftersom Barsebäcksverket inte har någon elproduktion längre och det därför
inte pågår någon kärnklyvning, så uppstår inte heller några nya aktiverade
radionuklider. De radionuklider som uppkom under elproduktionstiden,
sönderfaller enligt sina sönderfallskedjor. Dessa radionuklider kan spridas
och kontaminera nytillkomna produkter, som till exempel tillsatsmedel och
utrustning som används vid reparations- och underhållsarbeten samt
emballage och behållare som används i avfallshanteringen.
Några exempel:
•
Olika typer av emballage/behållare för radioaktivt avfall
•
Material/utrustning som används för
rening/sanering/dekontaminering
•
Verktyg och annan utrustning
•
Personlig skyddsutrustning
När avfall tas omhand kan det antingen vara friklassat eller klassat som korteller långlivat låg- eller medelaktivt avfall.
SSM håller på att ta fram en ny friklassningsföreskrift. Den kommande
föreskriften ställer högre krav på renhet. Detta innebär att mer material kan
komma att klassas som radioaktivt avfall.
Kärnkraftverken, Studsvik AB och SKB har tillsammans tagit fram en
gemensam klassificering av olika typer av radioaktivt avfall samt friklassat
material. Klassificeringen framgår av tabell 14.1.
14.1
Det svenska systemet för radioaktivt avfall
14.1.1
Översiktlig beskrivning av avfallssystemets hanteringskedja
Systemet för avfallets omhändertagande omfattar följande steg:
•
Aktiviteter i samband med avfallets uppkomst (källsortering och
initial bedömning)
•
Behandling
•
Mellanlagring
•
Hantering och transport
•
Deponering i slutförvar
Företagsintern
68 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Figur 14.1 Principskiss över det svenska systemet för radioaktivt avfall.
De kärntekniska anläggningarna som genererar avfall ansvarar för
mellanlagring av det avfall som uppstår. SKB ansvarar för transport,
deponering och slutförvaring av avfallet som uppkommit.
Avfallsproducenten har dock alltid det övergripande ansvaret för sitt avfall.
I säkerhetsredovisningen för SKB:s slutförvarsanläggning SFR delas avfallet
in i olika avfallstyper beroende på ursprung, vem producenten är, samt var i
förvaret avfallet ska deponeras.
I säkerhetsredovisningen beskrivs aktuella delar av förvaret, liksom de olika
typer av material och radionuklider som kan inplaceras där. Avfallstypens
egenskaper och karaktäristika dokumenteras i en typbeskrivning. Typbeskrivningen ger en översiktlig redovisning av avfallets hela hanteringskedja samt en detaljerad redovisning av avfallets egenskaper. I denna ingår
bland annat avfallskategorier, emballagetyper och behandlingsformer.
Godkända typbeskrivningar utgör en del av säkerhetsredovisningen för SFR
och även en del av de kärntekniska anläggningarnas säkerhetsredovisning.
Avfallsregister finns som redovisar individdata för varje enskilt kolli. Baserat
på aktuella individdata, rapporterar SKB årligen deponerade volymer och
aktivitetsmängder till SSM.
14.1.2
SKB:s Loma-program
SKB:s program för låg- och medelaktivt avfall (Loma) syftar till att
omhänderta det låg- och medelaktiva avfallet från de svenska kärnkraftsföretagen på ett säkert sätt. För detta finns i dag en anläggning för kortlivat
radioaktivt avfall, SFR.
Ytterligare anläggningar för mellanlagring och slutförvaring av långlivat lågoch medelaktivt avfall samt rivningsavfall planeras. Tidsplanen för att
uppföra och driftsätta de planerade anläggningarna styrs av kraftverkens
Företagsintern
69 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
planerade driftstid och avvecklingstakt, tillgången till säkra mellanlager,
tekniska åtgärder såsom projektering och lagstiftningens krav på tillstånd.
Den totala bilden av det planerade svenska systemet för omhändertagande av
det radioaktiva avfallet framgår av figur 14.2.
Heldragna pilar representerar transportflöden av radioaktivt avfall från
kärnkraftverken eller andra anläggningar till avsett slutförvar via ett
eventuellt mellanlager. Streckade pilar symboliserar olika alternativa
flödesvägar.
De anläggningar för förvaring av avfall, befintliga eller framtida, som
planeras ingå i Loma-programmet är följande:
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall – SFR
Den befintliga anläggningen i Forsmark är licensierad för kortlivat låg- och
medelaktivt driftavfall. Det är beslutat att utöka och licensiera om SFR, för
att kunna omhänderta både kortlivat låg- och medelaktivt driftavfall och
rivningsavfall. SKB diskuterar även möjligheterna att använda anläggningen
för mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall.
Slutförvar för långlivat avfall – SFL
Planerad anläggning för slutgiltigt omhändertagande av långlivat låg- och
medelaktivt avfall. SFL planeras vara i drift 2045. Se referens 7.
Centralt mellanlagret för använt kärnbränsle Clab
Inom Loma-programmet utnyttjas också en mindre del av Clab för
mellanlagring av härdkomponenter. Clab ägs och drivs av SKB, och
anläggningen ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Bergrum för aktivt avfall – BFA
Bergrummet ingår inte i Loma-programmet men kan erbjuda utrymme för
avfall från övriga svenska kärnkraftverk.
Bergrummet tillhör Oskarshamns kärnkraftverk och används för
mellanlagring av både kort- och långlivat driftavfall från OKG.
Företagsintern
70 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Figur 14.2 Systemet för att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall och använda kärnbränsle.
Företagsintern
71 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Friklassat material
Kortlivat mycket
lågaktivt avfall
Innehåller mindre
mängd kortlivade
radionuklider med
T1/2 ≤ 31 år,
Definition
Material med
radioaktiva ämnen
som understiger
gränsen för krav på
särskild slutförvaring
Dosrat på kolli
< 0,5 mSv/h,
Långlivade
radionuklider med
T 1/2 > 31 år
förekommer i
begränsade mängder
Kortlivat lågaktivt
avfall
Kortlivat medelaktivt
avfall
Långlivat låg- och
medelaktivt avfall
Högaktivt
avfall
Innehåller kortlivade
radionuklider med
T1/2 ≤31 år
Signifikant innehåll av
kortlivade
radionuklider med
T1/2 ≤ 31 år
Signifikant innehåll av
långlivade
radionuklider med
T1/2 > 31 år över
gällande begränsning
för kortlivat avfall
Använt
kärnbränsle
Kräver strålskärmning
vid transport
Kräver särskild
inneslutning vid
transport
Kräver kylning
och
strålskärmning
vid
mellanlagring
och transport
Dosrat på kolli (och
oskärmat material)
< 2 mSv/h
Dosrat på kolli
< 500 mSv/h
Långlivade
radionuklider med
T 1/2 > 31 år
förekommer i
begränsade mängder
Långlivade
radionuklider med
T 1/2 > 31 år
förekommer i
begränsade mängder
Övriga
egenskaper
Slutförvar
Ingen slutförvaring
krävs
Markförvar
SFR
SFR
Slutförvar för långlivat
avfall (SFL)
Slutförvar för
kärnbränsle
Exempel på
avfall
Skrot, lysrör,
elektronik, emballage
Sopbalar till markförvar
Avfall och skrot i ISOcontainer till BLAförvaret i SFR
Jonbytarmassa från
reaktorreningssystem
till silo i SFR
Moderatortanklock till
SFL
Kärnbränsle
Tabell 14.1 Klassificering av radioaktivt avfall i Sverige.
Företagsintern
72 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
14.2
Externa mellanlager för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket
Clab i Oskarshamn
BKAB mellanlagrar sitt använda kärnbränsle och en del långlivat låg- och
medelaktivt avfall i SKB:s anläggning Clab. BKAB har sedan december
2006 inget kärnbränsle kvar på Barsebäcksverket.
Studsvik AB
Metallskrot som bedöms vara möjligt att friklassa kan skickas till Studsvik
AB. Transporten till Studsvik sker normalt med lastbil men kan även gå
sjövägen. Innan friklassningen sker kan viss behandling i form av dekontaminering ske. Behandlingen kan bestå av borttagande av radioaktiv del,
blästring, avtorkning med flera behandlingsmetoder.
Studsvik AB har en anläggning för smältning av olika sorters metaller.
Göten, som blir resultatet efter smältning, genomgår sedan friklassningskontroll. Det avfall som uppstår i Studsvik, i form av till exempel slagg,
skickas tillbaka till BKAB alternativt förpackas i Studsvik för transport och
slutdeponering i SFR.
Vid behov mellanlagras material/avfall i avvaktan på behandling.
Bergrum för aktivt avfall (BFA), Oskarshamn
BKAB har i dag inget avfall lagrat i BFA. Det är dock möjligt att i BFA
mellanlagra interndelar. Se tabellerna 14.2 och 14.3.
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark – SFR
SKB planerar att SFR kommer vara godkänt som mellanlager för långlivat
medelaktivt avfall under åren mellan Barsebäcksverkets rivning och tills
SFL är byggt. Se SKBs FUD-program 2010, referens 7.
14.3
Externa slutförvar för radioaktivt avfall från Barsebäcksverket
Kommunal deponi
Avfall som innehåller låg radioaktiv mängd kan enligt SSMFS 2008:39
deponeras på kommunal deponi. BKAB har endast deponerat en mindre
mängd avfall på kommunal deponi.
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark – SFR
Radioaktivt kortlivat låg- och medelaktivt avfall slutdeponeras i SFR. I
dagsläget kan SFR endast ta emot driftavfall från kraftverken.
Slutförvar för långlivat avfall – SFL
Det avfall som är långlivat ska slutligen placeras i SFL. SFL planeras vara i
drift 2045. Se referens 7.
Företagsintern
73 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
14.4
Lagring av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket
På Barsebäcksverket lagras i dag avfall som har uppkommit under
elproduktionsdriften samt under servicedriften. Avfallet kommer att
förberedas inför borttransport och därefter transporteras bort.
I AB-lagret mellanlagras kortlivat medelaktivt avfall som solidifierade
jonbytarmassor i 200-liters fat, avfall och skrot i 200- liters fat samt ett
mindre antal betongkokiller som innehåller avfall och skrot.
I C-lagret mellanlagras kortlivat låg- och medelaktivt avfall, som betongtankar med avvattnad jonbytarmassa, filtermassa samt slam. I C-lagret
mellanlagras även 200-liters fat med avfall och skrot. Det kan även lagras
kortlivat lågaktivt material/avfall i lådor eller containrar.
I ATB-lagret mellanlagras avfallstransportbehållare (ATB) och containrar
med kortlivat lågaktivt avfall.
I tankar i avfallsbyggnaden lagras vatten, jonbytarmassa, filtermassa och
slam i avvaktan på behandling.
I reaktorbyggnadernas bassänger och reaktortank lagras långlivat lågoch medelaktivt avfall. I bassängerna lagras för närvarande en del avfall
såsom härdgaller och moderatortanklock, som byttes ut under tiden
Barsebäcksverket hade elproduktion. Dessa delar innehåller en avsevärd
mängd radioaktivitet och måste därför lagras strålskärmat, för att skydda
personalen från joniserande strålning. Vattnet i bassängerna utgör en
strålskärm samtidigt som man vid behov kan hantera komponenterna.
Nedanstående tabeller anger BKAB:s radioaktiva avfall som lagras i
reaktorhallsbassängerna.
Reaktorhallsbassänger på B1
Vikt ton
Bq Co-60
Skrotkassett med mindre föremål*
0,4
3,3 E+14
Styrstavar*
16,1
4,4E+14
Interndelar som lagras i bassängerna, t.ex.
moderatortanklock, härdgaller, stigarrör
23,7
1,4 E+14
Bränsleboxar
1,4
1,0 E+13
Totalt
41,6
9,2 E+14
Tabell 14.2 Lagrat radioaktivt driftavfall i reaktorhallsbassängerna på B1 2010-12-31
Företagsintern
74 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Reaktorhallsbassänger på B2
Vikt ton
Bq Co-60
Skrotkassett med mindre föremål*
0,04
9,0 E+12
Styrstavar*
16,3
7,5 E+14
Interndelar som lagras i bassängerna, t.ex.
moderatortanklock, härdgaller, stigarrör
23,3
1,3 E+14
Bränsleboxar
0,6
5,0 E+12
Totalt
40,2
8,9 E+14
Tabell 14.3 Lagrat radioaktivt driftavfall i reaktorhallsbassängerna på B2 2010-12-31
*I tabell 14.2 och 14.3 redovisas innehavet för 2010-12-31 men under våren
2011 har BKAB skickat skrotkassetterna till Clab.
Styrstavarna skickas, enligt plan, till Clab under 2011 - 2012.
Större komponenter, som härdgaller och moderatortanklock, är bestrålat och
är därmed långlivat medelaktivt avfall. Avfallet kommer att segmenteras och
emballeras, och enligt BKAB:s förslag tillfälligt lagras i ny tillfällig byggnad
på Barsebäcksverket. Se kapitel 9.3. Alternativ är lagring på annan plats
inom Barsebäcksverket, mellanlagring på Clab eller BFA,
Oskarshamnsverket.
Sammanfattande tabell
Den sammanfattande tabellen 14.4 anger BKAB:s radioaktiva driftavfall vid
årsskiftet 2010/2011, var det finns lagrat, vikt, volym samt dess innehåll av
Co-60. Anledningen till att Co-60 har valts som radionuklid är att den ger
störst stråldospåverkan till personalen. För mer detaljer, se ”Anmälan av
avfallsplan för BKAB id.1921017” i bilaga 22.
Volym m3
Vikt ton
AB-lager
68
103
1,9 E+12
C-lager
133
136
1,8 E+11
ATB-lager
304
112
4,1 E+09
Avfallsbyggnadens tankar
47
47
1,3 E+13
Reaktorhallsbassänger B1*
41
9,2 E+14
Reaktorhallsbassänger B2*
40
8,9 E+14
Lager/utrymme
Bq Co-60
Tabell 14.4 Lagrat radioaktivt avfall på Barsebäcksverket 2010-12-31.
* Interndelar se tabell 14.2 och 14.3.
Företagsintern
75 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
14.5
Hantering av radioaktivt avfall på Barsebäcksverket
BKAB hanterar avfall på olika sätt beroende på avfallsmottagarens krav.
Oljor och petrokemiska produkter
SSM:s föreskrift SSMFS 2008:39 reglerar vilka högsta aktivitetsmängder
oljor och petrokemiska produkter, som ska hanteras av extern mottagare, får
innehålla. Om produkten understiger gränsvärdet 5 000 Bq/kg kan produkten
skickas till Sakab för destruktion.
Utförsel och återvinning av radioaktivt material
Med återvinningsbart material avses material som efter behandling kan
återanvändas i någon form. Om materialet ska hanteras fritt utan restriktioner
ur strålskyddssynpunkt får högsta föroreningsgrad vara 500 Bq/kg. (SSMFS
2008:39). Materialet genomgår kontroll och dokumentation, och rapporteras
till SSM.
Deponering på kommunal deponi av radioaktivt avfall
Lågaktivt avfall kan efter nuklidspecifik kontroll av aktivitetsinnehåll,
deponeras på kommunal deponi. Gränsvärdet är 5 000 Bq/kg och föremålen
ska vara ”obrukbara” för att förhindra återanvändning. (SSMFS 2008:39).
Avfallet genomgår kontroll, dokumentation och rapporteras till SSM.
Behandling av radioaktivt skrot
Det radioaktiva skrotet behandlas i huvudsak enligt nedanstående alternativ.
•
Om skrotet innehåller lägre värden för radioaktiviteten än gränsvärdet i SSM:s föreskrift SSMFS 2008:39, kan det föras ut från
kontrollerat område för fri användning. Skrotet skickas till externa
återvinningsföretag.
•
Om skrotet ligger över gränsvärdet för fri användning, kan det
antingen behandlas i dekontamineringsanläggningen på Barsebäcksverket eller skickas till Studsvik AB, för behandling och eventuell
friklassning.
•
Om skrotet ligger mycket över gränsvärdet är skrotet svårt att
behandla med lyckat resultat. Därför förpackas sådant skrot utan
försök till dekontaminering i därför avsedda behållare. Behållarna
skickas till SFR för slutdeponering.
Behandling av kortlivat lågaktivt brännbart avfall
Kortlivat lågaktivt brännbart avfall behandlas enligt två alternativ:
•
Avfallet packas i containrar och transporteras, antingen landvägen
eller till sjöss, till Studsvik AB där det bränns. Askan, som uppstår,
behandlas och skickas till SFR för slutdeponering.
Företagsintern
76 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
•
Avfallet kompakteras till balar på cirka 1 m3 och placeras i
containrar, för vidare transport till deponering i SFR. Transporten
sker normalt till sjöss.
Behandling av kortlivat lågaktivt avfall
Kortlivat lågaktivt avfall, till exempel engångsmaterial, trasor, skrot, kan
ibland av olika anledningar inte skickas som brännbart eller skrot. Det packas
i så fall i containrar för vidare transport till SFR för deponering. Avfallet kan
kompakteras i balar, packas i 200-liters fat eller olika stora lådor. Alternativt
kan det läggas direkt i containern.
Behandling av kortlivat medelaktivt avfall
BKAB har sedan tidigare en del avfall som inte kan packas och skickas till
SFR i container. Det beror på att aktiviteten och/eller dosraten är för hög.
Avfallet finns i 200-liters fat samt ett mindre antal betongkokiller. En
betongkokill är en betongbehållare med en yttervolym på cirka 1,7 m3.
Ytterligare avfall av denna typ kan uppstå under den fortsatta servicedriften.
BKAB avser att sortera om och förpacka i nya emballage detta avfall innan
det skickas till slutförvaring. Detta kan ske på Barsebäcksverket eller hos
Studsvik AB.
Solidifiering av kortlivade medelaktiva jonbytarmassor
Jonbytarmassorna lagras i avfallsbyggnadens tankar tillsammans med vatten.
Jonbytarmassorna avvattnas och fylls på 200-liters fat. Till fatet tillförs
cement under kontinuerlig omblandning. När cementen har härdat,
transporteras fatet med hjälp av en blyskärmad behållare till AB-lagret.
Faten mäts nuklidspecifikt och mellanlagras i AB-lagret tills transport sker
till SFR. För de kvarvarande jonbytarmassorna, som är lagrade i tankar,
uppskattar BKAB att antalet fat blir 600 - 800 stycken.
Avvattning av jonbytarmassor, filtermassor och slam i betongtank
I avfallsbyggnadens tankar lagras kortlivat låg- och medelaktivt avfall
bestående av jonbytarmassor, filtermassor och slam tillsammans med vatten.
Jonbytarmassan tillfördes lagringstanken från ett reningssystem, som numera
är avställt.
Blandningen av vatten, avfall och jonbytarmassor pumpas till en betongtank.
Betongtanken innehåller en sandbädd och filterstavar, som filtrerar och
avvattnar inkommande material. Jonbytarmassan hade, förutom sin ursprungliga uppgift i reningssystemet, också en reningsfunktion i betongtanken. Denna funktion upphör, om jonbytarmassan inte längre blandas in i
det avloppsvatten som avrinner via betongtanken. BKAB har ett fortsatt
behov av att avvattna slam från de olika lagringstankarna i betongtank men
har inte längre jonbytarmassa kvar att tillsätta. BKAB har därför undersökt
olika alternativ. Föreslaget är att tillsätta använd och ej radioaktiv jonbytarmassa från Ringhals kärnkraftverk. Jonbytarmassan kan återanvändas då den
har kvarvarande verkningskraft. Se även kapitel 12.2.2.
En betongtank har en yttervolym om 10 m3 och en innervolym om 6 m3. En
fylld betongtank väger 15–18 ton och en tom tank väger cirka 11 ton.
Företagsintern
77 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Betongtanken mellanlagras och mäts nuklidspecifikt i C-lagret. Sedan
placeras den i en speciell ATB, som har plats för tre betongtankar, och
transporteras sjövägen till SFR för slutdeponering.
14.6
Radioaktivt avfall och återvinningsprodukter som skickas från BKAB
Nedanstående tabell anger uppskattade årliga mängder av radioaktivt avfall
och återvinningsprodukter som kommer att skickas från BKAB. Tabellen
baseras på mängderna lagrat avfall i lagren AB, C, ATB och avfallsbyggnadens tankar samt tillkommande avfall som uppstår under servicedriften.
2010
ton
Fortsatt servicedrift
(ton per år)
Utförsel från kontrollerat område till
fri användning
8
10
Sakab spillolja
0
5
Studsvik smältning
13
15
Studsvik förbränning
2
10
SFR
0
100
Restprodukter
Tabell 14.5 Uppskattade årliga mängder radioaktivt avfall och återvinningsprodukter.
I tabellen ovan ingår inte interndelarna från tabellerna 14.2, 14.3, 9.1 och 9.2.
Företagsintern
78 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15
UTSLÄPP OCH ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN
I detta kapitel redogörs för utsläpp till luft, vatten och mark från
Barsebäcksverket och miljöpåverkan av dessa.
En värdering har även gjorts av vilka förändringar som förväntas ske under
den fortsatta servicedriften.
15.1
Utsläpp till luft
15.1.1
Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft
Produktionen av radioaktiva ämnen upphörde när reaktorerna stoppades och
kärnbränslet transporterades till Clab. Detta innebär att utsläppen till luft av
radioaktiva ädelgaser, radioaktiv jod, kol-14 samt kortlivad radioaktivitet har
upphört och därmed kraven på att mäta dessa. Den radioaktivitet som finns
kvar i anläggningen består av aktiverings- och klyvningsprodukter som
bildades när reaktorerna var i effektdrift. Även kraven på att mäta tritium i
luftutsläppen har upphört. Tritium finns kvar i vissa systemvatten som kan
avdunsta. Radioaktiviteten i de nuvarande luftutsläppen är i huvudsak
bunden till aerosoler, som uppstår vid arbeten med kontaminerat material i
till exempel reaktorhallarna.
Mätningarna omfattar inte den naturliga radioaktiviteten som finns i
byggnaden, till exempel radon från blåbetong.
Utsläppen av transuraner och Sr-90 till luft är låga. År 2010 bidrog de med
mindre än 1,1E-09 mSv/år till kritisk grupp. Utsläppen bedöms minska
ytterligare efter 2011, då härdnära skrot i reaktorbassängerna har fraktats till
Clab (se kapitel 14.4).
De sammanlagda utsläppen av radioaktiva ämnen till luft är låga. Den årliga
stråldos det medför till kritisk grupp, motsvarar storleksordningen miljondelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen ger (se vidare kapitel
16.3.5).
Luftutsläppen bedöms under de kommande åren av servicedrift vara i samma
storleksordning som under åren 2008-2010 men under den period som
segmenteringen pågår kan utsläppen till luft öka något.
Företagsintern
79 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Diagrammet nedan visar utsläppen av Co-60 till luft 1997–2010, och
omfattar alltså även den sista perioden med båda reaktorerna drift.
Utsläpp av Co-60 till luft 1997-2010
3,50E+08
3,00E+08
Co-60 Bq/år
2,50E+08
2,00E+08
1,50E+08
1,00E+08
5,00E+07
0,00E+00
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur 15.1 De totala årliga utsläppen av Co-60 till luft från Barsebäcksverket
1997–2010.
Diagrammet nedan visar, genom högre upplösning, tydligt den minskande
trenden av utsläpp till luft av Co-60 åren 2005–2010. Reaktor på B2 var i
drift till och med maj 2005.
Utsläpp av Co-60 till luft 2005- 2010
2,50E+07
2,00E+07
Co-60 Bq/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
1,50E+07
1,00E+07
5,00E+06
0,00E+00
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur 15.2 De totala årliga utsläppen av Co-60 till luft från Barsebäcksverket
2005–2010.
Företagsintern
80 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.1.2
Utsläpp av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen till luft
Verksamheten på Barsebäcksverket har inte medfört utsläpp av icke
radioaktiva miljöpåverkande ämnen till luft i sådan omfattning att
provtagning och analyser behövts. Den fortsatta servicedriften kommer inte
att förändra detta.
Ventilation från verkstäder
I verkstäderna utförs service, reparation och i liten omfattning nytillverkning
av utrustning. Denna verksamhet omfattar till exempel svetsning och
rengöring, som kan medföra att ämnen frigörs till luft. Verksamheten är dock
ytterst begränsad och eventuella utsläpp berör framför allt den lokala
arbetsmiljön.
Gaspannor
Naturgaspannorna förbrukade 720 000 Nm3 naturgas (7 900 MWh) under år
2010. Den nya pannan E3 har gett besparing på drygt 30 procent jämfört
med 2009.
Svavel redovisas utifrån bränslets innehåll av svavel på 0,008 mg S/MJ.
Nedan redovisas de uppskattade utsläppen för 2010. De är baserade på
schablonvärden, då BKAB inte har krav på att utföra utsläppsmätningar på
pannor i den storleken.
Förbrukningsställe
Pannor
ton CO2
ton NOX
ton SO2
1 500
1,1
0,001
Tabell 15.1 Uppskattade utsläpp från naturgaspannorna under 2010
Kylmaskiner
Ventilationssystem och tryckluftssystem kräver kylning. Vissa köldmedier
har en hög växthusfaktor och andra klassas i olika grad som ozonpåverkande. Barsebäcksverket hade vid årsskiftet 2010/2011 inga ozonpåverkande köldmedier kvar. En omfattande demontering och behovsinventering har skett under åren 2006–2010, och vissa mindre förändringar
återstår att genomföra.
Läckage av köldmedier har de senaste två åren uppgått till 2,6 procent
respektive 10 procent. Förlusten 2009 på 10 procent var extremt stor och
berodde på upprepat haveri på den största kylmaskinen. Kylmaskinerna
använder frysskydd i form av etylenglykol.
I tabellen nedan används begreppet GWP-faktor (Global Warming Potential)
för att kunna jämföra olika gaser. GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av
växthusgaser påverkar klimatet, i jämförelse med ett kilo koldioxid.
Koldioxid har en GWP-faktor på 1 medan de fluorerade växthusgasernas
GWP-faktor varierar mellan 120 och 22 200.
Företagsintern
81 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Köldmedier
Installerad mängd
2010-01-01
Förlust 2010
381 kg
10 kg = 18 ton GWP
HFC (R134a, R404a, R407c)
Tabell 15.2 Installerad mängd köldmedier.
Utbyte och sammanläggning av kylmaskiner kommer att medföra lägre
installerade mängder köldmedier under den fortsatta servicedriften.
Utsläpp från transporter
Nedan redovisas de förutsättningar och antaganden som använts vid
bedömning av miljöpåverkan från dagens och framtida transportbehov. Här
uppskattas utsläppen, med underlag från kapitel 11 om transporter.
Summerade utsläpp från
transportarbetet
2010
Fortsatt servicedrift
60 ton
Oförändrat
Tabell 15.3 Årligt utsläpp av koldioxid från transporter av varor, avfall och
arbetspendling till och från Barsebäcksverket.
Jämförelse kan göras med utsläppen av koldioxid i Skåne. Data har hämtats
från Miljömålsportalen men tyvärr finns inte ännu data från 2009. Under
2008 låg utsläppen i Skåne på 6 200 000 ton. Av dessa kunde 2 800 000 ton
(45 procent) hänföras till transportsektorn. Utsläppen från BKAB:s
verksamheten är mycket låga i jämförelse med Skånes utsläpp från
transportsektorn.
Företagsintern
82 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.1.3
Sammanställning av utsläpp till luft
I tabellen nedan redovisas en sammanställning av utsläpp till luft från verksamheten vid Barsebäcksverket tillsammans med en uppskattning av framtida
förändringar. Jämförelserna är gjorda mot data från 2008 eller 2009, hämtade från webbsidan för Sveriges miljömål (miljömålsportalen) Se referens 3.
Ämne
Radioaktiva
ämnen
omräknat till
stråldos till
kritisk grupp
Ursprung
Utsläppt mängd
2010
Beräkningen är baserad 5,84 E-08 mSv
på radiokemiska analyser
och dosomvandlingsfaktorer som tagits fram
specifikt för respektive
utsläppspunkt
Radioaktiva
ämnen (Bq)
Naturgaspanna
Fortsatt
servicedrift
(mängd/år)
I samma
storleksordning
Kommentar
Cancerrisk.
Cirka 5 % ökad risk att
utveckla cancer om
man erhållit 1 000 mSv
Utsläppen sker intermittent under året. De motsvarar en
beräknad stråldos till de närmast boende som är mindre
än 0,000 001 mSv per person och år. Detta motsvarar
miljondelar av den stråldos som den naturliga
bakgrundsstrålningen ger. Bidraget ger en försumbar
riskökning.
2,73 E+06 Bq Co-60
I samma
storleksordning
Luftutsläppen bedöms under de kommande åren av
servicedrift vara i samma storleksordning som under åren
2008-2010 men under den period som segmenteringen
pågår kan utsläppen till luft öka något.
1 500 ton GWP
Viss minskning
De totala utsläppen av växthusgaser uppgick i Sverige
under 2009 till 60 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
De totala utsläppen från verksamheten vid Barsebäcksverket förväntas motsvara cirka 1 500 ton GWP under den
fortsatta servicedriften. Barsebäcksverkets bidrag till
utsläppen utgör således högst 0,03 promille. Någon
påverkan från detta utsläpp torde inte vara märkbar.
Koldioxid
Transporter
Miljöeffekt
60 ton GWP
Oförändrat
Köldmedia (HFC)
18 ton GWP
Läckage från kylmaskiner
Minskande
Svaveldioxid
Naturgaspanna
0,001 ton SO2
Viss minskning
Kväveoxider
Naturgaspanna
1,1 ton NOx
Viss minskning
Utsläpp av koldioxid
bidrar till den globala
uppvärmeningen; det
s.k. klimathotet eller
växthuseffekten.
Utsläpp av svaveldioxid År 2009 släppte Sverige sammanlagt ut knappt 30 000 ton
ger bidrag till försurning svaveldioxid. Barsebäcksverkets bidrag till utsläppen är
av mark och vatten.
ytterst marginell.
Utsläpp av kväveoxider
bidrar till övergödning,
försurning och bildande
av marknära ozon.
År 2009 släppte Sverige sammanlagt ut cirka 149 000 ton
kväveoxider. Barsebäcksverkets bidrag till utsläppen utgör
således högst 0,01 promille. Någon påverkan från detta
utsläpp torde inte vara märkbar.
Tabell 15.4 Sammanställning av utsläpp till luft från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av den framtida servicedriften.
Företagsintern
83 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.2
Utsläpp till vatten
15.2.1
Utsläpp av radioaktiva ämnen till havet
Utsläppt volym till havet
För närvarande släpps cirka 3 000 m3 avloppsvatten med innehåll av
radioaktiva ämnen, ut i havet per år. Detta är cirka 5 procent av vad volymen
var när Barsebäcksverkets båda reaktorer var i drift. Volymen bedöms
minska ytterligare under kommande servicedrift.
BKAB arbetar med att minska volym och aktivitetskoncentration i utsläppsvatten. Men eftersom bassänger och tankar på kontrollerat område fortfarande innehåller stora vattenvolymer, kan utsläppsvolymerna variera något
under kommande år. Det beror på hur anläggningen används.
Vid utpumpning används en kylvattenpump på B2:ans rensverk för att ge
omblandning vid utpumpning.
Utsläpp till havet, m3
50000
45000
40000
35000
30000
m3/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
25000
20000
15000
10000
5000
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur15.3 Utsläppt volym till havet 1997–2010.
Utsläppt radioaktivitet till havet
Den årliga utsläppta radioaktiviteten har minskat, på grund av lägre
utsläppsvolymer och aktivitetskoncentration. Ett projekt arbetar med att
ytterligare minska utsläppen av radioaktivitet. Detta har resulterat i att en ny
membranfiltreringsanläggning testas under 2010-2011, för att avskilja
partiklar i överskottsvattnet från ingjutningen av jonbytarmassor i cement.
Projektet har även kartlagt och förändrat de vattenflöden som påverkar
utsläppsvolymerna.
Företagsintern
84 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Utsläpp av Co-60 till havet 1997-2010
3,50E+10
3,00E+10
Co-60 Bq/år
2,50E+10
2,00E+10
1,50E+10
1,00E+10
5,00E+09
0,00E+00
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Figur15.4 Utsläpp av Co-60 till havet 1997–2010.
Diagrammet nedan visar, genom högre upplösning, tydligare utsläppen av
Co-60 till havet under åren 2005–2009. Reaktor på B2 var i drift till och med
maj 2005. Utsläppens variation orsakas av att verksamheten anläggningen
varit olika under åren. Under 2006 utfördes få arbeten som påverkade
vattenutsläppen. Under 2007 gjordes tekniska förberedelser, inför de båda
kemiska systemdekontamineringarna som genomfördes i anslutning till
årsskiftet 2007–2008. I förberedelserna ingick även att skapa
lagringsutrymmen för omhändertagande av dekontamineringsvätskor, vilket
medförde en ökad volym av vattenutsläpp till havet.
Utsläpp av Co-60 till havet 2005-2010
3,00E+09
2,50E+09
2,00E+09
Co-60 Bq/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
1,50E+09
1,00E+09
5,00E+08
0,00E+00
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur15.5 Utsläpp av Co-60 till havet 2005–2010.
Omräknat till stråldos till kritisk grupp, motsvarar de nuvarande årliga totala
utsläppen av radioaktivitet till havet i storleksordningen hundratusendelar av
gränsvärdet, respektive miljondelar av vad den naturliga
Företagsintern
85 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
bakgrundsstrålningen i Skåne ger. Dosbidraget från Co-60 dominerar i
vattenutsläppen (se vidare kapitel 16.3.5).
Utsläppen av aktivitet bedöms ligga i samma storleksordning under
kommande servicedrift som under åren 2008-2010.
15.2.2
Utsläpp av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen till havet
Vattenutsläppen från Barsebäcksverket innehåller, utöver radioaktiva ämnen,
även låga halter av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen. Exempel på
sådana ämnen är fosfor, kväve, tungmetaller och syreförbrukande ämnen.
Dessa ämnen analyseras och rapporteras till Länsstyrelsen. För mängder och
halter, se tabell 15.5 i slutet av detta kapitel.
Den dominerande källan till bland annat fosforn i spillvattnet har historiskt
varit tvättmedel från tvättstugan. Utsläppen av fosfor har varit minskande
under 00-talet. Det beror dels på minskande mängder tvättgods, dels på övergång till lågfosfattvättmedel. Sedan juli 2009 skickas tvätten till ett externt
företag, som är specialiserat på att hantera tvättgods från kärntekniska
anläggningar. Sammantaget har detta medfört att BKAB:s utsläpp av fosfor
under 2010 endast uppgick till 1,1 kg.
Utsläpp av fosfat till havet
180
160
140
120
kg/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
100
80
60
40
20
0
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur 15.6 Utsläpp av fosfor till havet 1999–2010.
Utsläpp av tungmetaller till havet
Utsläppen av tungmetaller orsakas främst av utlösning av korrosionsprodukter från systemytor. Utsläppen av kadmium är inte mätbara, då de är
mycket låga. De omfattas inte heller av Länsstyrelsens kontrollkrav.
Utsläppen av tungmetaller förväntas ligga i samma storleksordning under
kommande servicedrift (se tabell 15.5 i slutet av detta kapitel).
Företagsintern
86 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.2.3
Utsläpp direkt till kylvattenkanalen
Allt avloppsvatten från kontrollerat område förs till avfallsbyggnaden. Efter
rening förs vattnet via utgående kylvattenkanal till havet.
Utsläpp av avloppsvatten från utrymmen på okontrollerat område kan endast
förekomma från de utrymmen som ligger i direkt anslutning till kylvattenkanalen. Exempel är rensverket och driftrum för kylvattenpumpar. Det
förekommer i dag inga regelbundna sådana utsläpp men de kan uppkomma
vid till exempel spolning av golv.
15.2.4
Sanitärt avlopp
Sanitärt avlopp från okontrollerat område leds till Kävlinge kommuns
avloppsreningsverk. Prover från reningsverkets rötslam analyseras årligen
med avseende på gammastrålande radioaktivitet.
För avloppsvattnet från köket finns en fettavskiljare, som töms regelbundet.
Oljeavskiljare är installerade där risk finns att oljeförorenat vatten kan
förekomma, såsom i verkstäder och biltvätthall. Dessa kontrolleras varje
månad och vid behov beställs tömning.
Ingen provtagning av föroreningshalter sker i sanitärt avloppsvatten innan
överföring till Kävlinge avloppsreningsverk.
15.2.5
Utsläpp från reningen av inkommande vatten
Cirka 600–900 m3 neutraliserat avloppsvatten från totalavsaltningsanläggningen har årligen förts till kylvattenkanalen mellan åren 2006 och
2009. Den nya reningsanläggningen medför att cirka 25 procent av
inkommande vattenvolym kommer att föras till havet innehållande de salter
som koncentrerats under reningsprocessen (se kapitel 9.1.8).
De senaste åren har BKAB förbrukat cirka 4 000 m3 totalavsaltat vatten per
år. Kommande år uppskattas behovet ligga på cirka 2 000 m3. Det innebär att
cirka 700 m3 vatten per år förs till havet som en följd av produktionen av
avsaltat vatten.
15.2.6
Dagvatten
Till Barsebäcksverkets dagvattennät är takavlopp samt brunnar utomhus
inom området anslutna. Dagvattnet utgörs främst av nederbördsvatten från
tak och hårdgjorda markytor. Dagvattnet förs direkt utan rening till havet.
Nederbördsvatten under transformatorbåsen förs till dagvattensystemet, efter
att vattnet vid kontroll bedömts vara fritt från olja. Eventuellt oljeläckage
samlas upp i invallning och tas omhand som farligt avfall.
De fat och mobila tankar som är uppställda, är placerade på flera olika sätt.
Antingen är de invallande, står på uppsamlingskar eller i kemikalieskåp, som
är särskilt utformade för ändamålet.
Företagsintern
87 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
För att undvika utsläpp av kemikalier, oljor, bränslen etc i samband med
transport inom området, finns instruktioner som anger hur transport och
hantering av varor ska utföras på säkert sätt. För transport av farligt gods
gäller särskilda regler. Om en olycka trots allt skulle ske, finns möjlighet att
begränsa påverkan till vatten. Det sker genom att täcka dagvattenbrunnar
med täckplattor och strö ut absorptionsmedel.
På Barsebäcksverket finns även en spolplats för avsaltning av personalens
privata bilar. Vid blåsigt väder utsätts parkeringsplatsen och de parkerade
bilarna för stänk av havsvatten. Det finns en möjlighet att skölja av bilarna
vid en enkel spolplatta. Detta främjar trafiksäkerheten då saltet bildar en
kraftig hinna över bilens fönster. Sköljvattnet förs med dagvattnet till havet.
Miljöpåverkan från utsläpp av dagvatten bedöms vara mycket liten. De
förändringar som blir aktuella under kommande år med servicedrift
förändrar inte denna bedömning.
Företagsintern
88 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.2.7
Sammanställning utsläpp till vatten
I tabellen nedan redovisas en sammanställning av utsläpp till Öresund från verksamheten vid Barsebäcksverket tillsammans med en uppskattning av
framtida förändringar.
Ämne
Ursprung
Mängd 2010
Fortsatt
servicedrift
(mängd/år)
Miljöeffekt
Kommentar
Volym avloppsvatten till
Industrilokaler,
Kävlinge avloppsreningsverk verkstäder och kontor
14 125 m3
Något minskande
Inga analyser görs på sanitärt
avloppsvatten.
Volym avloppsvatten till
Öresund
Processystem, golvrengöring m.m. från
kontrollerat område
samt rening av
inkommande vatten
3 375 m3
Minskande
Utsläppen sker satsvis och en
kylvattenpump ger samtidigt ett
omblandningsflöde om 4 m3/s.
Beräknad högsta
stråldos till kritisk grupp
5,63 E-07 mSv
I samma
storleksordning
Uppmätt
aktivitetsinnehåll
4,99 E+09 Bq tritium
I samma
storleksordning
Utsläppen till de närmast boende
motsvarar en högsta beräknad
Cirka 5 % ökad risk stråldos som är mindre än 0,000 01
att få cancer om
mSv per år. Detta motsvarar
man erhållit 1 000 miljondelar av den stråldos som den
mSv
naturliga bakgrundsstrålningen ger.
Bidraget ger en försumbar
riskökning.
Radioaktiva ämnen
1,90 E+08 Bq Co-60
2,25 E+08 Bq totalt
exkl. Tritium
Natriumhydroxid, 50 %
Svavelsyra, 96 %
Cancerrisk
Från totalavsaltningen
efter regenerering av
jonbytare
200 kg
Upphör 2011
Lokal pH-höjning
Från totalavsaltningen
efter regenerering av
jonbytare
100 kg
Upphör 2011
Lokal pH-sänkning
Tabell 15.5-A Sammanställning av utsläpp till kylvattenkanalen från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt
servicedrift.
Företagsintern
89 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Ämne
Totalfosfor
Syreförbrukande ämnen
Ursprung
Mängd 2010
Rengöring av gods, ytor
och viss tvätt
1,1 kg
Utsläppen motsvarar i
medeltal 0,5 mg
totalfosfor per liter.
Rengöring av gods, ytor
och viss tvätt
TOC 5 kg
COD 29 kg
Utsläppen motsvarar
2,4 mg TOC och
13,0 mg COD per liter.
Metaller
Korrosionsprodukter från 0,005 kg Cr
systemytor, rengöring av 0,015 kg Mn
gods, ytor och viss tvätt 0,468 kg Fe
0,007 kg Co
0,027 kg Ni
0,031 kg Cu
0,497 kg Zn
0,026 kg Pb
0 kg Cd
Fortsatt
servicedrift
(mängd/år)
Miljöeffekt
Kommentar
Oförändrat eller
svagt minskande
Bidrar till
övergödning av
havet.
Utsläppen medför ett mycket litet
tillskott i förhållande till bidraget från
åarna. Detta tillskott är så lågt att
någon påverkan inte är märkbar.
Oförändrat eller
svagt minskande
Syreförbrukande
ämnen kan orsaka
"bottendöd".
Utsläppen medför ett mycket litet
tillskott i förhållande till bidraget från
åarna. Detta tillskott är så lågt att
någon påverkan inte är märkbar.
Den totala mängden metall som
tillförs Öresund är mycket låg och
bedöms inte ge någon påverkan.
Oförändrat eller
svagt minskande
Tabell 15.5-B Fortsättning av tabellen från föregående sida.
Sammanställning av utsläpp till kylvattenkanalen från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt servicedrift.
Företagsintern
90 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.3
Utsläpp till mark
BKAB har ingen lokal deponering av avfall vid Barsebäcksverket. I övrigt så
tillförs inte mark några föroreningar via regelbundna utsläpp förutom de
emissioner som kan deponeras på marken i lokalområdet som en konsekvens
av Barsebäcksverkets utsläpp till luft och vatten. För radioaktiva ämnen sker
en provtagning i närområdet. Provtagningen är reglerad i omgivningskontrollprogrammet. Se kapitel 10.
Hittills under servicedriften har låga halter av Co-60 detekterats i bottensediment och vid några tillfällen i påväxtproverna från havet. Denna aktivitet
härrör till stor del från vattenutsläpp som gjordes under den tiden Barsebäcksverket hade elproduktion. Analyserna detekterar även naturlig
radioaktivitet samt cesium-137 (Cs-137), som kommer från nedfallet efter
Tjernobyl 1986 och tidigare provsprängningar av atomvapen i atmosfären.
På kraftverksområdets norra del finns en gräsbevuxen yta som delvis har
schaktats för sedimentationsbassänger. Detta skedde i samband med muddring av hamnen 1997 och kylvattenkanalen 1998. Havsvatten och sediment
från sjöbottnen pumpades upp och fick sedimentera, och havsvatten överfördes till havet. Sedan undersöktes och analyserades sedimentet. Det
bedömdes motsvara jord utan högre föroreningsgrad. Sedimentet bedömdes
inte heller innehålla näringsämnen som motiverade spridning på jordbruksmark som gödning.
I den södra sedimentationsbassängen lades år 2006 sediment från B1:s
kylvattenkulvert. Inför deponeringen fördes en dialog med Länsstyrelsen och
dåvarande SSI. Sedimentet innehåller radioaktiva ämnen i låg koncentration.
Underhållsmuddring av hamnen och inseglingsrännan kommer att göras vid
behov under fortsatt servicedrift, för att säkerställa att hamnen kan användas.
Muddring kommer troligen att ske med intervaller om cirka 7 år. Troligtvis
kommer nästa muddring av hamnen ske under 2012. Inför muddring
kommer BKAB att samråda med Kävlinge kommun och Länsstyrelsen.
Framtida muddermassor placeras lämpligen i befintliga sedimentationsbassänger inom BKAB:s industriområde.
Vid infartsgrinden till Barsebäcksverket låg under 70-talet en pannanläggning, som eldades med dieselolja. Vid markarbeten under 1998 upptäcktes
ett gammalt läckage av dieselolja. Efter konsultation av miljögeolog,
luftades området och nytt material ersatte det gamla. Halterna var låga och
ytterligare sanering bedömdes ej vara meningsfullt.
Ett internt projekt pågår, som ska kartlägga föroreningar av både radiologiska och icke radioaktiva miljöfarliga ämnen i mark och byggnader.
Projektet beräknas vara klart under början av 2012. Resultatet kommer att
användas för projektering av rivnings- och saneringsåtgärder inför och under
rivningen.
På fastigheten finns en nerlagd deponi från byggtiden på 1970-talet. Deponin
är lokaliserad på ett område direkt öster om vägen till Barsebäcksverket,
cirka 600 meter före infarten till verket. Ägare till marken, och därmed även
till deponin, är EKS.
Miljöpåverkan från utsläpp till mark bedöms som mycket ringa.
Företagsintern
91 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.4
Buller
År 1997, när kraftverket producerade el, genomfördes bullermätningar.
Mätningarna genomfördes på inrådan av Länsstyrelsen, inför fastställande av
det dåvarande kontrollprogrammet. Genomförda mätningar och analyser
visar att befintliga bullernivåer från Barsebäcksverket var lägre än Naturvårdsverkets riktlinjer för befintliga industrier, liksom för nyetablering av
industrier.
Under åren 2006–2010 har många ljudkällor, såsom exempelvis fläktar,
ställts av. Ljudnivån är därför ännu lägre i dag än 1997.
Under den tid den nya lagerbyggnaden uppförs under 2013-2014 kan
närboende, främst i fiskeläget Vikhög, uppmärksamma att viss verksamhet
hörs. Naturvårdsverkets allmänna råd för byggbuller ( NFS 2004:15)
kommer att följas. BKAB kommer därutöver att ha en aktiv dialog med de
närboende för att följa upp eventuella störningar och möjligheter till
åtgärder.
Utöver detta finns inga planerade åtgärder som kan påverka ljudnivån under
kommande servicedrift, så att störningar uppstår hos närboende.
15.5
Ljus
Den allmänna belysningens påverkan är inte av den arten att den ger någon
skarp ljuskälla.
Inga klagomål på störande ljus har inkommit till Barsebäcksverket.
Under kommande servicedrift finns i dag inga planerade åtgärder som kan
påverka belysningen så att störningar uppstår hos närboende.
15.6
Lukt
Lukt som uppkommer inom anläggningen är inte av den arten, att det medför
olägenhet för personer utanför anläggningen.
Inga klagomål på störande lukt har inkommit till Barsebäcksverket.
Under den fortsatta servicedriften förväntas det inte att någon störande lukt
uppkommer.
15.7
Joniserande strålning
Hantering och interna transporter av radioaktivt avfall och komponenter kan
tillfälligt medföra att strålningsnivån på området kan öka. Detta är reglerat i
föreskrifter där gränsvärden för dosrater är angivna. Se kapitel 10.1.1.
Externa transporter av radioaktivt material är hårt reglerat och strålningsnivåerna är mycket låga vid transporter till och från Barsebäcksverket.
Undantagsvis krävs kontroll av förarens stråldos. Risken att allmänheten
utsätts för joniserande strålning från en transport bedöms som försumbar.
Skulle en olycka ske, är transportemballaget så konstruerat att det ska motstå
påfrestningarna och förhindra att det radioaktiva materialet sprids. Därmed
är det mycket osannolikt att förare eller allmänheten utsätts för annat än
försumbara stråldoser.
Företagsintern
92 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
15.8
Ämne
Sammanställning övrig miljöpåverkan
Ursprung
Mängd 2010
Föroreningar i mark
- aktivitet
Rensmassor från
kylvattenkanal
Undersökning pågår
Föroreningar i mark
- diesel
Läckage från 70-talet
Bara låga halter kvar
efter sanering
Buller
Bullermätning 1997:
Fläktar, transporter, viss På avstånd om cirka
byggverksamhet
600 m uppmättes
nattetid ljudnivåer Leq
om 32–40 dB(A) och
på 1000 meters
avstånd 38 dB(A)
Fortsatt
servicedrift
Miljöeffekt
Kommentar
Kartläggning av markföroreningar
pågår under 2010-2011.
Störningar till
Ny ljudmätning har närboende
ej skett för
servicedriften men
ljudnivån har
sjunkit sedan 1997
Dagens ljudnivåer är inte märkbara
på 500 meters avstånd eller vid
närmsta bostäder på 1500 meters
avstånd.
Villkoren i miljödomen 2006
innehålls.
Ljus
Belysning
Belysningen har
avgränsats och
minimerats under
servicedriften.
Oförändrad
Störningar till
närboende
Inga klagomål har inkommit till
Barsebäck.
Lukt
Muddringsarbeten för att
ge transportfartygen fritt
segeldjup i hamn och
inseglingsränna.
Muddring utförs i
genomsnitt vart 5:e år.
Senaste muddringen
utfördes 2006.
Oförändrad
Störningar till
närboende
Inga klagomål har inkommit till
Barsebäck
Radioaktivt avfall och
komponenter samt
interna och externa
transporter
Ej detekterbart vid
industristaketet.
Oförändrad
Risk för stråldos till
personal och
allmänheten.
Joniserande strålning
Tabell 15.6 Sammanställning av övrig miljöpåverkan från verksamheten vid Barsebäcksverket under 2010 och bedömning av situationen vid fortsatt servicedrift.
Företagsintern
93 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
16
BARSEBÄCKSVERKETS PÅVERKAN PÅ SVERIGES OCH SKÅNES
MILJÖMÅL
16.1
De nationella miljökvalitetsmålen
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen
beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och
kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Varje år redovisar
Miljömålsrådet till regeringen hur långt BKAB har kommit i arbetet med att
nå miljökvalitetsmålen.
Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Miljökvalitetsmålen syftar till att
•
•
•
•
•
främja människors hälsa
värna den biologiska mångfalden och naturmiljön
ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
bevara ekosystemens produktionsförmåga
trygga en god hushållning med naturresurserna.
Transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor
orsakar flera av dagens miljöproblem. Riksdagen har fastställt att arbetet med
att nå de 16 miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier. De tre
åtgärdsstrategierna formuleras på detta sätt:
•
•
•
16.2
En strategi för effektivare energianvändning och transporter för att
minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en
miljöorienterad produktpolitik – för att skapa energi- och
materialsnåla kretslopp och för att minska utsläppen av miljögifter.
En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för
ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors
hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk
planering och hållbar bebyggelsestruktur.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Skåne län har bearbetat och anpassat de nationella målen till regionala mål.
Den senaste revideringen skedde våren 2011. Uppföljning sker varje år, och
den senaste årsrapporten är 2010:2.
Nedan följer ett kort sammandrag över de miljömål för Skåne där
Barsebäcksverket kan ha påverkan.
Företagsintern
94 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
16.3
Barsebäcksverkets påverkan på miljömålen
16.3.1
Miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”
Ändrat klimat, ändrade förutsättningar för jordbruket, höjning av havsytan
och fler översvämningar kan bli följderna av utsläpp av växthusgaser.
Trafiken står för nästan hälften av de skånska koldioxidutsläppen. Ungefär
en fjärdedel vardera kommer från energisektorn och från jordbruket. År 2008
uppgick de skånska koldioxidutsläppen från till 6 200 000 ton.
Informationen är hämtad från Naturvårdsverkets webbsida om utsläpp i
siffror. Referens 3.
Barsebäcksverkets byggnader värms upp med hjälp av naturgas och
använder köldmedier i sina kylsystem. Transporter av personal, gods och
avfall alstrar koldioxid. Utsläppen har dock minskat betydligt under åren
servicedrift, genom effektivisering och minskning av uppvärmning,
energianvändning och kylbehov. Tjänsteresorna har minskat genom
organisationsförändring mellan BKAB och ägarbolaget Ringhals AB.
Barsebäcksverkets utsläpp kommer huvudsakligen från uppvärmningen med
naturgas, som ger cirka 1 500 ton koldioxid per år. Utsläppen från
transporter är mindre än 100 ton per år. Totalt motsvarar detta mindre än
0,03 procent av de skånska koldioxidutsläppen.
16.3.2
Miljömålen ”Frisk luft” respektive ”Bara naturlig försurning”
Luftföroreningar såsom kväveoxider, svaveldioxid, ozon och flyktiga
organiska ämnen skadar växter och människors hälsa. De förstör också
många kulturobjekt. Priset för de skador som luftföroreningarna orsakar är
högt. I hela Skåne är det problem med höga halter av marknära ozon, såväl
tätorter som på landsbygden. År 2008 uppgick de skånska kväveoxidutsläppen till 15 000 ton och svaveldioxidutsläppen till 1 900 ton.
BKAB:s verksamhet bidrar genom förbränningen av naturgas och genom
transporter av personer och gods. Tidigare användes aceton och industrisprit
för rengöring av ytor och gods. I dag används nästan uteslutande vanliga
fönsterputsmedel.
Barsebäcksverkets sammanlagda utsläpp från uppvärmning är cirka 1 ton
kväveoxider och 0,001 ton svaveldioxid per år. Detta motsvarar mindre än
0,01 procent av de skånska kväveoxidutsläppen och 0,00005 procent av de
skånska svaveldioxidutsläppen.
16.3.3
Miljömålet ”Giftfri miljö”
I Skåne måste alla se till att minska riskerna med användning av kemikalier
och kemiska bekämpningsmedel, sanera förorenade områden och minska
mängden kvicksilver, kadmium och bly.
BKAB och Ringhals AB har tillsammans en aktiv granskning av alla
kemikalier på verken. Alla kemikalier bedöms och klassas innan inköp.
Ersättning med mindre miljöskadliga kemikalier diskuteras regelbundet. På
Företagsintern
95 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Barsebäcksverket finns metaller såsom kvicksilver och bly inbyggt i utrustningarna eller i byggnaderna. Dessa metaller används och hanteras på så sätt,
att risker för läckage ut till omgivningen är mycket små. Bekämpningsmedel
används i mycket liten omfattning till oönskad vegetation i larmzonerna på
Barsebäcksverkets område.
En PCB-inventering och sanering utfördes på fasaderna efter 2005.
En kartläggning av radioaktiva och miljöstörande ämnen i mark och
byggnader som tillhör Barsebäcksverket pågår under 2010 och 2011.
16.3.4
Miljömålet ”Skyddande ozonskikt”
När det skyddande ozonskiktet som omger jorden tunnas ut, ökar UVstrålningen vid jordytan. Ozonnedbrytande ämnen finns i äldre isoleringar
och köldmedier.
Barsebäcksverket har inte längre några installerade köldmedier med
ozonnedbrytande egenskaper. Äldre utrustning, till exempel kylskåp, lämnas
för separat omhändertagande.
16.3.5
Miljömålet ”Säker strålmiljö”
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga
effekter av joniserande strålning i den yttre miljön.
Barsebäcksverket kommer också under den fortsatta servicedriften att räknas
som en kärnteknisk anläggning. Utsläppen av radioaktiva ämnen till
omgivningen är mycket låga under dagens servicedrift.
Utsläppen till luft medför en årlig stråldos till de närmast boende på mindre
än 0,000 001 mSv per person. Detta motsvarar miljondelar av vad den
naturliga bakgrundsstrålningen i Skåne ger.
Utsläppen till vatten medför en årlig stråldos till de närmast boende på
mindre än 0,000 01 mSv per person, vilket motsvarar hundratusendelar av
vad den naturliga bakgrundsstrålningen i Skåne ger.
Utsläppen bedöms under de kommande åren av servicedrift vara i samma
storleksordning.
BKAB uppfyllde redan under drift med god marginal Länsstyrelsens
delmål 1 för 2010. Målet innebär att stråldosen från enskild utsläppskälla ska
vara under 0,01 mSv per person. BKAB är dock inte nöjda och har ambitiösa
mål för att minska de radioaktiva utsläppen ytterligare.
Figur 16.1 visar som högsta värde på y-axeln 0,0001 mSv, vilket är
1 procent av Länsstyrelsens målvärde samt SSM:s gränsvärde på 0,01 mSv
per person.
Företagsintern
96 (122)
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Dos till kritisk grupp
0,00010
0,00009
0,00008
0,00007
0,00006
mSv/år
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
0,00005
0,00004
0,00003
0,00002
0,00001
0,00000
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Figur 16.1 Stråldos från Barsebäcksverket till kritisk grupp 2005–2010.
16.3.6
Miljömålet ”Ingen övergödning”
I Skåne är övergödningen ett stort problem, trots många års insatser. Det
pågår redan mycket arbete inom jordbruket för att minska läckaget av kväve
och fosfor, men ytterligare insatser kommer att bli nödvändiga. År 2009 var
transporten av fosfor till den skånska kusten cirka 156 ton, varav 75 ton till
Östersjön, 40 ton till Öresund och 41 ton till Kattegatt. Informationen är
hämtad från Miljömålsportalen. Referens 3.
Barsebäcksverket bidrar genom utsläpp av kväve och fosfor från det interna
reningsverket till Öresund samt via det sanitära avloppsvattnet till Kävlinge
kommuns avloppsreningsverk. Utsläppen till Öresund har dock minskat
genom stängning av den interna tvättstugan och är nu mycket låga.
Barsebäcksverkets fosforutsläpp är drygt 1 kg per år. Detta motsvarar mindre
än 0,01 promille av de skånska utsläppen.
16.3.7
Miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”
Skåne har en lång kust med unika kultur- och naturvärden. Havsmiljöns
växt- och djurarter är ofta tillbakaträngda av ett alltför intensivt fiske,
miljögifter och förstörda livsmiljöer. Därför är det viktigt med olika åtgärder
för att skydda känsliga kust- och skärgårdsområden och för att anpassa
fisket.
Miljömålet har haft en stor betydelse för Barsebäcksverket, då kraftverket är
lokaliserat direkt vid kustlinjen av Öresund och har haft behov av kylvatten
till processen. Servicedriften vid verket medför inte lika stor påverkan, då
det inte längre finns behov av kylvatten. Lokaliseringen i sig kvarstår dock
Företagsintern
97 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
och det innebär risker för att oavsiktliga föroreningar kan sprida sig till
havet, till exempel från en brand.
16.3.8
Miljömålet ”God bebyggd miljö”
Det ökade intresset för regionen är positivt och ställer särskilda krav på
samhällsplaneringen, för att bevara och skapa en god bebyggd miljö. Det
skånska kulturarvet ska bevaras och rekreationsområdena ska värnas.
Energianvändningen ska även effektiviseras och energiförsörjningen ska
baseras på förnyelsebara energikällor. Buller ska minska, eftersom det
påverkar människors sömn och hälsa. Vidare ska avfallsdeponering minska,
och inomhusklimatet ska vara hälsosamt.
Energibesparingsåtgärder har genomförts på Barsebäcksverket i form av
minskad ventilation, effektivisering av uppvärmningen och minskad
belysning. Verksamhet vid Barsebäcksverket medför inte någon störning i
form av buller till omgivningen och avfallssorteringen har som mål att
minska andelen deponeringsavfall. Ombyggnad av köket under våren 2011
har också inneburit att restaurangen kan källsortera matavfall.
16.3.9
Övriga miljömål
Följande miljömål anser BKAB inte är relevanta att diskutera för
verksamheten på Barsebäcksverket:
•
Levande sjöar och vattendrag
•
Grundvatten av god kvalitet
•
Myllrande våtmarker
•
En storslagen fjällmiljö
•
Levande skogar
•
Ett rikt odlingslandskap
•
Ett rikt växt- och djurliv
Företagsintern
98 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
16.4
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Svenska miljökvalitetsnormer finns fastställda för kvävedioxid/kväveoxider,
svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 och PM2,5,
bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (se tabell
16.1).
Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Kommunerna
ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan eller på egen hand, och för att tillhandahålla aktuell
information om föroreningsnivåerna. Naturvårdsverket ansvarar för kontroll
av miljökvalitetsnormerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional
bakgrund (landsbygd) samt miljökvalitetsnormerna för ozon.
Ämne
Värde
Anmärkning
Kvävedioxid
Timme: 90 μg/m3
Dygn: 60 μg/m3
Kalenderår: 40 μg/m3
Ska vara uppfylld
Svaveldioxid
Timme: 200 μg/m3
Dygn: 100 μg/m3
Ska vara uppfylld
Bly
Ska vara uppfylld
Partiklar (PM10)
Dygn: 50 μg/m3
Kalenderår: 40 μg/m3
Ska vara uppfylld
Partiklar (PM2,5)
Kalenderår: 25 μg/m3
Ska eftersträvas till och med 2014 och
vara uppfylld från och med 2015
Kolmonoxid
8 timmar: 10 mg/m3
Ska vara uppfylld
Bensen
Kalenderår: 5 μg/m
Ska vara uppfylld
Ozon
8 timmar: 120 μg/m3
Ska eftersträvas
Bens(a)pyren
Kalenderår: 1 ng/m3
Ska eftersträvas från och med 2013
Ska eftersträvas från och med 2013
Arsenik
Kadmium
Nickel
3
3
Kalenderår: 6 ng/m
Kalenderår: 5 ng/m3
Kalenderår: 20 ng/m
Ska eftersträvas från och med 2013
3
Ska eftersträvas från och med 2013
Tabell 16.1 Högsta tillåtna halt i utomhusluft, för att skydda människors hälsa,
enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477).
Utsläppen av luftföroreningar från Barsebäcksverket är låga.
Förutsättningarna för att kunna innehålla fastställda svenska miljökvalitetsnormer för utomhusluft påverkas inte av verksamheten vid BKAB.
Företagsintern
99 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
16.5
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
Foto: Felix Gerlach
Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och
musselvatten är tillämplig på de skånska fiskvattenområdena Ivösjön,
Vombsjön, Rönne å, Ringsjön och Stensån samt på musselvatten i Västra
Götalands län.
Verksamheten vid Barsebäcksverket berör inte något av dessa vattenområden. Verksamheten påverkar därför inte förutsättningarna för att
innehålla fastställda svenska miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
16.6
Miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt
Enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
ska varje vattenmyndighet fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster,
grundvattenförekomster och skyddade områden i vattendistriktet. För
ytvatten gäller att kvalitetskraven ska fastställas så att tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras och så att alla ytvattenförekomster, utom de som
förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade, senast 22 december
2015 uppnår god ytvattenstatus enligt bestämmelserna i direktiv 2000/60/EG
(ramdirektivet för vatten) och 2008/105/EG (direktivet om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område).
Med anledning av detta har Länsstyrelsen i Kalmar län (Vattenmyndigheten i
Södra Östersjöns vattendistrikt) gett ut föreskrifter (08FS 2009:81) om
kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet.
Barsebäcksverket är beläget på Barsebäckshalvön mellan Lundåkrabukten
och Lommabukten. Både Lommabukten och Lundåkrabukten hade enligt
ytvattenstatusklassificeringen i bilaga 1 i föreskrifterna (08FS 2009:81) en
måttlig ekologisk status och ekologisk potential 2009 och en god kemisk
ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 2009.
Verksamheten vid Barsebäcksverket bedöms idag ha en försumbar påverkan
på ytvattenstatusen, eftersom det inte längre finns behov av kylvatten.
För närvarande släpps cirka 3 000 m3 avloppsvatten med innehåll av
radioaktiva ämnen, ut i havet per år. Volymen bedöms minska ytterligare
under kommande servicedrift. Omräknat till stråldos till kritisk grupp,
Företagsintern
100 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
motsvarar de nuvarande årliga totala utsläppen av radioaktivitet till havet i
storleksordningen miljondelar av vad den naturliga bakgrundsstrålningen i
Skåne ger.
Utsläppen av icke radioaktiva miljöpåverkande ämnen är så låga, att också
dessas påverkan på ytvattenstatusen bedöms vara försumbar. Fosforutsläppet
är drygt 1 kg per år. Den totala transporten av fosfor från Skåne till Öresund
är 40 ton under 2009 och BKAB:s andel är i jämförelse försumbar.
Företagsintern
101 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
17
RISKER OCH SÄKERHET
En kärnteknisk anläggning innebär risker ur ett antal olika perspektiv. Några
exempel är radiologiska risker, som anknyter till den kärntekniska
verksamheten, miljörisker och övriga risker i form av till exempel
arbetsmiljörisker, brandrisker och klimatförändringar.
I detta kapitel behandlas huvudsakligen de radiologiska riskerna och
miljöriskerna, medan övriga risker behandlas mer allmänt.
Riskbedömningar och riskanalyser
Riskbedömningar, som är en enklare form av riskvärdering, utförs för att
identifiera riskfyllda moment och för att söka effektiva åtgärder, i syfte att
förhindra uppkomsten av olyckor. Vid både organisatoriska och fysiska
förändringar i verksamheten, genomför BKAB olika typer av riskbedömningar. Som exempel kan nämnas att arbetsorder samt skydds- och miljötillstånd utfärdas i samband med arbeten i anläggningen.
Riskbedömningar kan också initieras av en riskobservation, ett tillbud eller
ett påpekande vid en skyddsrond. Sådana riskbedömningar har genomförts
vid exempelvis:
• avfallshanteringen
• ingjutning av jonbytarmassa
• införande av Affärsverksamheten
• brandtillbud
Riskanalyser, som är ett annat sätt att verifiera säkerheten i anläggningen och
att säkerställa att anläggningen uppfyller de säkerhetsmässiga
konstruktionskraven, är en djupare riskvärdering. Med begreppet risk menas
i detta fall sannolikheten för att en händelse skall inträffa multiplicerat med
konsekvensen av just den händelsen. Analyserna ger även en uppfattning om
storleken på de marginaler som finns, och kan även peka på svagheter och
förbättringsmöjligheter.
Säkerhetsarbete
En hög teknisk säkerhetsnivå är en förutsättning för god omgivningssäkerhet.
Förändringar görs fortlöpande på Barsebäcksverket, framför allt av teknisk
karaktär men även organisatoriskt. Att säkerhetsnivån inte försämras prövas
genom systemet för säkerhetsgranskning.
Säkerhetsfrågorna behandlas kontinuerligt inom hela BKAB. Det borgar för
en allsidig belysning. Dessutom säkerställer man att information om synsätt
och ställningstaganden som gäller säkerhet sprids inom hela organisationen.
Inträffade händelser med betydelse för säkerheten bedöms, analyseras och
utvärderas. Därefter vidtas åtgärder för att förhindra upprepande.
Vid händelser där samspelet inom MTO (mellan Människa, Teknik och
Organisation) har brustit analyseras detta genom en MTO-analys.
Företagsintern
102 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
17.1
Radiologiska risker
Hanteringen av de radiologiska riskerna kan sammanfattas av begreppet
strålsäkerhet. Enligt Strålsäkerhetsutredningen (SOU 2011:18) föreslås detta
begrepp utgöra en sammanfattande benämning av:
17.1.1
•
Strålskydd: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av
strålning genom berättigande av användning, optimering av
skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponeringsrisker
(se nedan 17.1.1).
•
Säkerhet: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de
åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrustning, felaktig
funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet
som kan leda till olycka samt för haveribekämpning och begränsning
och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker (se nedan 17.1.2).
•
Fysiskt skydd: skydd av verksamheter, anläggningar och utrustningar
mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan
påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning (se nedan
17.1.3).
•
Icke-spridning: åtgärder som på både nationell och internationell
nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt verifiera att
sådan spridning inte äger rum (se nedan 17.1.4).
Strålskydd
För att förebygga radiologiska risker arbetar BKAB förebyggande och
operativt med samverkan inom olika områden.
Till detta hör bland annat personalens kompetens i strålskyddsfrågor,
strålskydd i anläggningen, utsläpp av radioaktiva ämnen, hantering och
omhändertagande av radioaktivt avfall och transport av radioaktivt material.
Under servicedriften föreligger det endast en mycket liten risk för radiologisk omgivningspåverkan. Den radioaktivitet som finns i anläggningen är
bunden i konstruktionsmaterial och använda filtermassor. Se vidare avsnitt
17.1.2, riskanalyser för strålsäkerhet.
17.1.2
Säkerhet
Säkerhetsfilosofi
Grundprincipen för säkerhetsarbetet är att så långt möjligt förhindra, eller
om detta inte är möjligt, begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen till
omgivningen. För att uppnå detta tillämpas djupförsvarsprincipen. Den
består av flera överlappande nivåer i form av teknisk utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner. Syftet är att skydda anläggningens barriärer och vidmakthålla deras effektivitet, samt att skydda
omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett.
Företagsintern
103 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Om en nivå i djupförsvaret fallerar träder nästa nivå in. Fel i utrustning eller
handhavande på en nivå i djupförsvaret ska inte äventyra funktionen på
efterföljande nivåer.
Säkerhetsredovisning
Säkerhetsfilosofin omsätts i mera handgripliga krav i en säkerhetsredovisning, som alltid ska hållas aktuell. För detta ändamål har BKAB
utarbetat en säkerhetsredovisning för servicedrift av Barsebäcksverket
(SAR3). Den består av tre separata delar plus STF:
•
SAR3 Allmän del innehåller krav och verifiering på anläggningsnivå
samt en sammanfattning av resultatet från de analyser som genomförts
för att värdera anläggningens säkerhet ur ett helhetsperspektiv.
•
SAR3 Systemdel innehåller krav och verifiering på systemnivå.
•
SAR3 Referensdel redovisar analyserna som ligger till grund för
verifieringen.
•
STF utgör en sammanställning av kraven på anläggningsstatus,
driftklarhet och provning för att säkerställa att kraven i SAR3 är
uppfyllda.
SAR3 och STF uppdateras fortlöpande till aktuell verksamhet.
Genomförda riskanalyser för strålsäkerhet
Riskanalyser inom området strålsäkerhet utförs i form av deterministiska
analyser, probabilistiska analyser och eventuellt MTO-analyser. Analyser
har genomförts för att försöka förutse konsekvenserna av olika yttre störningar som skulle kunna påverka strålsäkerheten under servicedriften. Dessa
riskanalyser ingår i säkerhetsredovisningen SAR3.
Riskanalysen (B1/B2 säkerhetsredovisning – SAR3, se bilaga 23) visar att
riskbilden för radiologisk omgivningspåverkan har förändrats radikalt med
B1/B2 i servicedrift mot under tiden för elproduktion. Risken för radioaktiva
utsläpp över angivna gränsvärden i SSMFS 2008:23 till luft eller vatten är
obetydlig.
Under servicedriften utgör endast kvarvarande avfall en risk för
aktivitetsspridning i anläggningen eller till omgivningen. En deterministisk
analys av en brand i avfallsbyggnaden visar att den beräknade stråldosen till
kritisk grupp (konsekvensen) i ett realistiskt fall kan uppgå till cirka 0,05
mSv. Även med de mest konservativa förutsättningarna, blir den beräknade
stråldosen endast cirka 0,5 mSv. Detta kan relateras till naturlig bakgrundsstrålning som uppgår till cirka 1 mSv per person och år i Skåne.
Sannolikheten för en sådan händelse är extremt låg , till och med lägre än
sannolikheten för en betydande jordbävning på Barsebäcksverket. Till detta
kommer att aktiviteten är bunden i jonbytarmassorna som lagras i vattenfyllda tankar. Därmed blir också risken för en sådan händelse extremt låg.
Företagsintern
104 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
17.1.3
Fysiskt skydd
Det fysiska skyddet inbegriper de åtgärder som krävs för att försvåra, fördröja och begränsa konsekvenserna av ett obehörigt intrång, sabotage eller
annan sådan handling. Skyddet innefattar även åtgärder för att förhindra
olovlig utförsel av kärnavfall.
Barsebäcksverket är försett med ett fysiskt skydd som uppfyller kraven i
föreskrifterna från SSM. Skyddet följer en särskilt dokumenterad plan där
ändamålsenligheten prövas genom regelbundna övningar. Barsebäcksverket
utgör även ett skyddsobjekt enligt förordnande av Länsstyrelsen i Skåne.
Anläggningen övervakas dygnet runt av särskilt utsedda skyddsvakter.
17.1.4
Icke-spridning
Barsebäcksverket bidrar till icke-spridningsprincipen genom att det inte
längre finns något kärnbränsle kvar på anläggningen. BKAB ger också alltid
berörda myndigheter, både svenska och internationella, tillträde till
anläggningen för att kontrollera detta förhållande. BKAB har, i samarbete
med IAEA, även plomberat utrustning eller på annat sätt förhindrat
möjligheten att producera klyvbart material.
17.2
Miljörisker
Miljöriskerna omfattar, förutom utsläpp av aktivitet, risker för utsläpp av
olika typer av kemikalier och avfall när dessa lagras, transporteras eller
hanteras. Risker kan även uppstå som följd av en annan händelse i anläggningen, till exempel en brand eller ett läckage.
Beredskapsinstruktion och rutiner vid miljöolycka finns inarbetade i
verksamheten. Verksamheterna och deras risker är kända av räddningstjänsten, som kan hantera uppkomna situationer.
Riskbedömningar för yttre miljö
BKAB utför riskbedömningar för att identifiera miljörisker vid arbetsplanering, årlig värdering av miljöaspekter, ronder av driftpersonalen samt
miljö- och skyddsronder, spontan rapportering så kallade riskobservationer
samt besiktningar och interna revisioner.
Vid behov utförs också riskbedömningar över identifierade områden för
olika delar av BKAB:s verksamhet. Ett exempel är vid anläggningsändringar, där anläggningens miljöprestanda kan påverkas.
Utöver dessa riskbedömningar har det genomförts ett antal separata analyser
över till exempel kemikaliehanteringen, avfallshanteringen och inför bytet av
processutrustning i avsaltningsanläggningen.
För aktiviteter med olycksrisk, har rutiner utarbetats och åtgärder vidtagits
för att förebygga olyckor. Bland åtgärderna kan nämnas utfasning/utbyte av
kemikalier, värdering av lagerbehov, invallning av tankar, kontroll vid
samlagring av kemiska produkter och tillgång till absorptionsmedel.
Eftersom numera enbart små mängder kemiska produkter förvaras på
Barsebäcksverket kommer ett eventuellt utsläpp att vara så pass litet att det
inte blir någon eller knappt märkbar miljöpåverkan på omgivningen.
Företagsintern
105 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
17.3
Arbetsmiljörisker
De vanligaste arbetsmiljöriskerna utgörs av arbete på hög höjd samt risker
för kläm- och skärskador. Kemikalierna i anläggningen har successivt fasats
ut, och därmed minskar också hanteringen och riskerna för personskada.
BKAB bedriver också ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Där är bedömningen och åtgärder mot arbetsmiljörisker en integrerad del av ledning och
planering inom alla verksamhetsområden.
Riskbedömningar för arbetsmiljö
Vid behov genomförs olika typer av riskbedömningar för att identifiera
riskfyllda moment och för att söka effektiva åtgärder. Syftet är att förhindra
uppkomsten av olyckor med personskada som följd. Riskbedömningar kan
till exempel initieras av en riskobservation, ett tillbud, en olycka eller ett
påpekande vid skydds- och miljörond. BKAB arbetar kontinuerligt med att
göra personalen medveten om riskerna i det dagliga arbetet och vikten av att
planera för riskfyllda moment.
Innan arbete påbörjas så utfärdas skydds- och miljötillstånd där skyddsåtgärder beslutas för respektive arbete. Inför projekt och större arbete görs
riskvärderingar för att förebygga risker i planeringen (Pre Job Briefing).
Efter arbetet värderas erfarenheterna (Post Job Debriefing).
17.4
Brandrisker
I de fall brand medför en radiologisk konsekvens så hanteras brandriskerna i
detta sammanhang. Se avsnitt 17.1.
Barsebäcksverket har ett automatiskt brandlarmssystem som går direkt till
extern larmcentral och som uppfyller tillämpliga delar av externa krav. Det
finns även fast installerade släckningssystem i stora delar av anläggningen
även om detta inte längre krävs ur brandskyddssynpunkt.
För att uppfylla lagen om skydd mot olyckor (2003:778) bedriver BKAB ett
systematiskt brandskyddsarbete (SBA) genom att arbeta och dokumentera
sju steg enligt räddningstjänstens riktlinjer. Resultat och slutsatser av utförda
riskanalyser och riskbedömningar implementeras i BKAB:s dokument och
instruktioner. Identifierade risker omhändertas i det systematiska
brandskyddsarbetet, via fastlagda arbetsrutiner och kontroll.
Riskanalyser och riskbedömningar för brand
Brandskyddet ska baseras på en brandriskanalys för aktuellt driftläge.
År 2006 utfördes en brandanalys för servicedriften, som en följd av
Barsebäcksverkets avställning. Efter organisationsförändringar uppdaterades
och kompletterades denna under 2010. Nya brandanalyser utförs efter behov
när det sker förändringar i verksamheten.
Risken för brand är väldigt liten, men kan inte uteslutas till exempel i
samband med ”heta arbeten”, dvs. sådana arbeten där man använder en
öppen värmekälla (svetsning, takarbeten etc.). För att minska risken för
brand vid sådana arbeten utfärdas speciella arbetstillstånd med tillhörande
checklistor och krav på till exempel släckningsutrustning och brandvakt.
Företagsintern
106 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
För att minska brandrisken under servicedrift har så mycket brännbart
material som möjligt transporterats bort från Barsebäcksverket. De enda
större mängderna av brännbara ämnen som kommer att finnas kvar på verket
under delar av servicedriftperioden är oljefyllda transformatorer och oanvänd
bitumen i fast form i avfallsbyggnaden. I övrigt har brännbara ämnen och
tändkällor som kan medföra spontan antändning tagits bort i görligaste mån.
Dessutom har mängden spänningssatt utrustning minskat som en följd av
stängningen 2005.
17.5
Risker på grund av klimatförändring och havsnivåhöjning
Risker för framtida översvämning i anläggningen till följd av förhöjt havsvattenstånd bedöms som mycket liten. SMHI har beräknat att framtida
medelvattenstånd (2070–2100) kommer att vara 0,4–0,8 meter högre än dag.
Framtida högvattenstånd, med 100 års återkomsttid och det ökade
medelvattenståndet inkluderat, kan för det värsta scenariot då beräknas till
+2,10 meter för Barsebäcksverket. Anläggningens markplan ligger 3,0 meter
över dagens normalvattenstånd. Historiskt har Barsebäcksverket inte haft
vattennivåer som översvämmat vägar och gårdsplan.
Företagsintern
107 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
18
HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN
I detta kapitel visas översiktligt hur BKAB lever upp till hänsynsreglerna
i miljöbalken.
18.1
Kunskapskravet
Genom anläggningskontrollen, genom bevakning av kunskapsläget inom
BKAB:s verksamhetsområde samt genom egna undersökningar och utredningar säkerställer BKAB att man har goda kunskaper om verksamheten och
dess miljöpåverkan.
BKAB genomför kontinuerligt analyser av kompetensbehovet och detta görs
för att säkerställa att rätt kompetens finns i företaget. Kompetensen hos
enskild anställd jämförs med en kompetensprofil för aktuell tjänst och
eventuella gap identifieras. I utvecklingssamtal med egen chef ges möjlighet
att diskustera kurser eller andra arbetsuppgifter för att upprätthålla eller
komplettera viss önskad kompetens.
Regelbundet genomförs repetitionsutbildningar inom de kompetensområden
som är identifierade som nödvändiga för alla eller viss yrkesgrupp, till
exempel strålskydd och yttre miljö. Se även kapitel 8.3.
18.2
Försiktighetsprincipen och värdering av bästa möjliga teknik
Best Available Technology (BAT) är ett etablerat begrepp som är en del av
miljöbalkens grundstenar.
Kärnkraftsbranschen ställer höga krav på verksamheten för att förhindra
olyckor med stor påverkan på omgivningen. BKAB har alltid vinnlagt sig
om stor öppenhet mot allmänheten i dessa frågor.
Utsläpp av radioaktiva ämnen
Tillämpning av bästa möjliga teknik för utsläpp av radioaktiva ämnen
regleras av SSM, bland annat i SSMFS 2008:23.
Basebäcksverket har, i sitt arbete att reducera utsläppen av radioaktiva
ämnen, i första hand arbetat med strategin att angripa källan. Genom att
angripa radioaktiviteten vid källan, minskar såväl avfallsmängderna som
stråldoserna till personal liksom omgivningspåverkan. Dessutom renar
BKAB vattenutsläppen. Under 2007 respektive 2008 genomfördes en
dekontaminering av reaktorsystemens inre delar med hjälp av olika syror.
Åtgärden var mycket effektiv och har minskat strålningsnivån i större delen
av anläggningen till tiondelar av den ursprungliga. I ett längre perspektiv
medför åtgärden även lägre utsläpp av radioaktiva ämnen via utsläppsvattnet
till havet. Detta eftersom den totala mängden radioaktivitet i processystemen
har minskats.
Ett annat utsläppsbegränsande projekt är under utprovning under 2010–2011.
Projektet går ut på att med hjälp av membranteknik avskilja partiklar från
radioaktivt avloppsvatten.
Företagsintern
108 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Förändringar i anläggningarna för att reducera utsläppen måste alltid
stämmas av mot kraven på personalens arbetsmiljö och möjligheterna att ta
hand om uppkommet avfall.
De vidtagna åtgärderna har gett ett väsentligt förbättrat läge ifråga om såväl
sänkta stråldoser till personal som reducerade utsläpp. Utsläppen är låga,
vilket framgår av denna miljökonsekvensbeskrivning. BKAB:s bedömning
är att kraven på bästa möjliga teknik är uppfyllda.
Sverige har förbundit sig att uppfylla kraven i Ospar-konventionen för skydd
av den marina miljön i Nordostatlanten. Sverige har genom SSM:s försorg
tagit fram en plan för hur Ospar-strategin ska uppfyllas. Vid utformning av
föreskrift SSMFS 2008:23 tog SSM hänsyn till kraven i konventionen, bland
annat genom att ställa krav på tillämpning av bästa möjliga teknik. BKAB,
liksom SSM, har konstaterat att utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten
från Barsebäcksverket kan komma att minska en faktor 10 under den
närmaste tioårsperioden. En utförlig redovisning för status i Ospar-strategin
för Sveriges utsläpp av radioaktiva ämnen ges regelbundet av SSM till
Ospar-kommittén.
Utsläpp av övriga ämnen
Utsläppen av övriga ämnen är, som framgår av denna miljökonsekvensbeskrivning, mycket låga. En avsevärd minskning skedde 2009 då
tvättstugan stängdes. BKAB:s bedömning är att kraven på bästa möjliga
teknik är uppfyllda.
18.3
Lokaliseringsprincipen
Barsebäcksverket är lokaliserat vid Öresund på grund av att reaktordriften
krävde kylvatten. Omgivningarna ger de skyddsavstånd som, vid verkets
anläggande, ansågs nödvändiga. Lokaliseringen vid Öresund godkändes
även av dåvarande danska regeringen.
18.4
Hushållning med råvaror och energi
Vattenförbrukning
Vattenförbrukningen har minskat avsevärt sedan en ny typ av tvättmaskin
med sluten vattenkrets installerades 2009.
Under den fortsatta servicedriften kommer behovet av totalavsaltat
processvatten att minska ytterligare. Totalavsaltat vatten tillverkas ur
dricksvatten. Därför kommer även behovet av dricksvatten från Kävlinge
kommun att minska.
Kemikalieförbrukning
Avsaltat processvatten, som fram till 2010 tillverkades genom jonbytesteknik med hjälp av natriumhydroxid och svavelsyra, tillverkas numera
genom teknik baserad på omvänd osmos. Med denna teknik krävs endast
salt. De kvarvarande mängderna syra och lut kommer att avyttras under
2011.
Företagsintern
109 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Jonbytarmassor
Vid vattenreningen i avfallsanläggningen förbrukas jonbytarmassor. BKAB
har ansökt hos SSM och kommer att ansöka hos Länsstyrelsen om att få
överta begagnad och icke radioaktiv jonbytarmassa från Ringhals, för
användning vid jonbytesreningen i avfallsanläggningen. Alternativet är att
köpa in ny jonbytarmassa, vilket innebär en onödig resursförbrukning.
Energianvändning
Internt på Barsebäcksverket värderas förslag till förändringar i verksamheten
och nyinköp av utrustning mot sin energianvändning.
Omfattande energibesparande åtgärder har genomförts åren efter
stängningen, både vad gäller uppvärmning och elförbrukning. Under den
fortsatta servicedriften kommer behovet av uppvärmning av byggnader och
lokaler, liksom behovet av belysning, ventilation och kylning, att optimeras
med hänsyn till verksamhet och energibesparande åtgärder.
Källsortering
Efter att kök och matsal byggdes om våren 2011, kan matgästerna numera
källsortera sitt matavfall. Detta möjliggör utnyttjande av matavfallet för
biogasproduktion hos det regionala avfallsbolaget.
18.5
Produktvalsprincipen
Upphandling sker av Ringhals inköpsorganisation för BKAB:s behov.
Miljöanpassad upphandling ska enligt gällande rutiner tillämpas. Ett internt
dokument för miljöanpassad upphandling är även framtaget. Detta dokument
vägleder rekvirent och inköpsfunktioner. Det anger även kravnivå vid
upphandling av produkter.
Alla nyanskaffningar av kemikalier granskas av ett internt kemikalieråd som
värderar produkten utifrån process-, hälso-, miljö-, brand- och explosionsfara. Under hälso- och miljökravet värderas substitutionsprincipen samt
vilken farlighetsklass produkten tillhör.
18.6
Ansvar för att avhjälpa skada
Kärnkraftsbolagen betalar till atomansvarighetsförsäkringen för att täcka
kostnader om en miljörelaterad olycka skulle ske.
Kärnkraftsbolagen avsätter medel till fonder för forskning och omhändertagande av radioaktivt avfall samt rivning av kärnkraftverk.
Barsebäcksverkets rivning kommer att bekostas av medel ur fonderna.
Företagsintern
110 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
19
BILAGOR
1. Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation
avsedd atomreaktor. (Avser reaktor B1) Regeringen gemensamt industri-,
social-, kommunikations-, jordbruks- och civilärende 9:o 151/69
1970-02-06. IDUN B1000196
2. Tillstånd att uppföra, inneha och driva en för Barsebäcks kraftstation
avsedd atomreaktor m.m. (Avser reaktor B2) Dnr 399 1972-06-16
Industridepartementet. IDUN B1000162
3. Beslut av regeringen att driften vid B1 stoppats från och med den 30
november 1999 och B2 från och med den 31 maj 2005. IDUN B1000192
4. Beslut av regeringen om rätten att driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2.
2004-12-16 Dnr N2004/9028/ESB. Darwin 1858004
5. Vattendom 1970-01-23 Dnr 6/1970, Vattendomstolen i Växjö,
tillstånd enligt vattenlagen för utsläpp av avloppsvatten från planerat
kärnkraftverk. Darwin 1877390
6. Vattendom 1994-02-28 Dnr 6/1994, Vattendomstolen i Växjö.
Kvarstående saker i domen AD 2/1969 angående avloppsutsläpp.
Darwin 1877387
7. Miljödom 2006-07-12 Mål M1426-05, Växjö Tingsrätt, gäller t.o.m.
2012-12-31. Darwin 1913213
8. Regeringen - Komplettering av Fud - program 2007, Regeringsbeslut 51
2009-12-10 Darwin 2068828
9. Avvecklingsplan för Barsebäcksverket, 2011-06-27 Darwin 1884576
10. Synpunkter från samråd Strålsäkerhetsmyndigheten. Darwin 2090453
11. Synpunkter från samråd Danska Miljöministeriet Darwin 2092295
12. Synpunkter från danska Beredskabsstyrelsen. Darwin 2092300
13. Anteckningar från samrådet med myndigheterna. Darwin 2091152
14. Anteckningar från samrådet med närboende och övriga berörda Darwin
2091166
15. Översiktlig karta över närområdet
16. Kävlinge kommuns sammanfattning av översiktsplanen
17. Situationsplan över Barsebäcksverkets område
18. Beskrivning över avfallsanläggningens reningssystem och de olika
stråken Darwin 2144288
Företagsintern
111 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
19. Radiologiskt omgivningskontrollprogram för Barsebäck Kraft AB. SSM
2010/4076 Darwin 2129618.
20. Miljökontrollprogram 2011. Darwin 1934011
21. Miljörapporten för 2010. Darwin 2127404
22. Anmälan av avfallsplan för BKAB. Darwin 1921017
23. B1/B2 Säkerhetsredovisning – SAR3 Allmän del kapitel 8 – Analys av
driftbetingelser. IDUN B1013319
24. Placering av ny byggnad för interndelar
25. Vy över Barsebäcksverket sett från fiskeläget Vikhög
Företagsintern
112 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
20
REFERENSER
1. Kap 6 och 7: Kävlinge kommuns översiktsplan 2010 www.kavlinge.se
2. Kap 16: Naturvårdsverkets webbsida om utsläpp i siffror
www.utslappisiffror.naturvardsverket.se
3. Kap 15 och 16: Informationen är hämtad från Miljömålsportalen
www.miljomal.se
4. SKB - Fud - program 2007 - Program för forskning, utveckling och
demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall,
september 2007 www.skb.se
5. SKB - Komplettering av Fud - program 2007 - Loma-programmet och
alternativa slutförvaringsmetoder, mars 2009 www.skb.se
6. SSM - Granskningsrapport av SKB:s komplettering av FUD program
2007, SSM 2009/1365 www.ssm.se
7. SKB – Fud – program 2010. Program för forskning, utveckling och
demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall,
september 2010 www.skb.se
8. BKAB:s ledningshandbok, Darwin 1911641 - Ver. 7.0 med
underliggande verksamhetshandböcker
Företagsintern
113 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
21
ORDLISTA OCH DEFINITIONER
Aktivitet
Se radioaktivitet.
Alara
As Low As Reasonably Achievable. En grundläggande regel
för dosbegränsning som tolkas enligt följande: Alla stråldoser
ska begränsas så långt detta rimligen kan göras, med hänsyn
tagen till såväl ekonomiska som samhälleliga faktorer.
ATB
Avfallstransportbehållare
Avställningsdelegationen
En delegation bestående av representanter från E.ON
Kärnkraft Sverige AB, Barsebäck Kraft AB och Ringhals AB.
Har bildats enligt krav i Konsortialavtalet och Avställningsoch Servicedriftavtalet mellan Staten, Vattenfall AB och
E.ON Sverige AB.
Avveckling av
kärnteknisk anläggning
Sammanfattande benämning för de åtgärder som
tillståndshavaren vidtar efter slutlig avställning av en
kärnteknisk anläggning, för att minska mängden av
radioaktiva ämnen i mark och byggnader till sådana nivåer
som möjliggör friklassning av anläggning (SSMFS 2008:19).
Avvecklingsplan
Plan som alla kärntekniska anläggningar ska ha enligt SSMFS
2008:1. Avvecklingsplanen ska innehålla dokumentation av
anläggningen, planeringsförutsättningar och avvecklingsverksamheten.
Bakgrundsstrålning
Joniserande strålning som orsakas av naturligt förekommande
radioaktiva ämnen i den egna kroppen, mat, vatten, mark,
byggnader samt av kosmisk strålning. Tillsammans utgör
dessa strålkällor en bakgrundsstrålning, som i Sverige ger en
stråldos på cirka 1,3 mSv per år och individ, enligt SSM:s
rapport 2007:02. I Skåne ligger denna bakgrundsstrålning
något lägre, p.g.a. lägre bidrag från marken. Den uppskattas
här till cirka 1 mSv per år. För mer information,
se www.ssm.se.
Barriärer
Fysisk inneslutning av radioaktiva ämnen enligt definition
i SSMFS 2008:1. De fem barriärerna, som ingår begreppet för
ett kärnkraftverk i drift, är bränsle, bränslekapsling,
primärsystem, reaktorinneslutning och yttre skal. BKAB har
endast barriären yttre skal dvs. byggnaden kvar.
Barsebäcksverket
Avser platsen och kraftverket.
BKAB:s Säkerhetskommitté
Till VD rådgivande grupp för behandling av principiella
säkerhetsfrågor.
Företagsintern
114 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
BAT
Best Available Technology – bästa möjliga teknik. En
värderingsgrund för bedömning av den teknik som används
för att minimera miljöpåverkan. Hänsyn tas till tillgänglighet
och kostnad i förhållande till nytta.
Beredskapszon
Ett skyddsområde runt kärnkraftverk som är i drift. I dag har
BKAB ingen beredskapszon.
Bevakat område
Område som omger en anläggning och avgränsas av ett
områdesskydd enligt SSMFS 2008:12.
BFA
Bergrum för avfall i Oskarshamn.
BKAB
Barsebäck Kraft AB. Avser det juridiska bolaget, som har
EKS:s uppdrag att sköta servicedriften av Barsebäcksverket.
BLA
Bergsal för lågaktivt avfall, för deponering i SKB:s
anläggning SFR i Forsmark.
Block B1 och B2
Term för en enhet vid ett kärnkraftverk. Ett block innehåller
kärnreaktor, turbin och generator. Barsebäcksverket omfattar
två block: Barsebäck 1 (B1) och Barsebäck 2 (B2).
BMA
Bergsal för medelaktivt avfall, för deponering i SKB:s
anläggning SFR i Forsmark.
BOD
Biological Oxygen Demand. Mått på biologisk
syreförbrukning i vattenutsläpp.
Co-60
Kobolt-60 är en radioaktiv isotop av kobolt
med halveringstiden 5,26 år. Bildas genom aktivering av
korrosionsprodukter från metallegeringar innehållande
kobolt, t.ex. stellite.
Cementsolidifiering
Metod för att gjuta in radioaktivt avfall i cement.
Clab
Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Ägs och drivs av
SKB och ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk.
COD
Chemical Oxygen Demand. Mått på kemisk syreförbrukning i
vattenutsläpp.
Dekontaminering
Borttagning av radioaktiva ämnen från komponenter och
processystem. Oftast med rengöring med vanliga
rengöringsmedel eller blästring med hjälp av vatten,
luft eller glaskulor.
Deterministisk analys
Analys som försöker förutse störningar som kan inträffa, t.ex.
i teknisk utrustning. I en deterministisk analys analyseras
varje barriär för sig så att de ska klara alla störningar.
Dos
Se stråldos.
Företagsintern
115 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Dosrat
Stråldos per tidsenhet eller hur mycket absorberad energi per
massenhet som avges per tidsenhet. Mäts i mSv/h.
Djupförsvarsprincipen
Tillämpning av flera överlappande nivåer av teknisk
utrustning, operationella åtgärder och administrativa rutiner
för att skydda en kärnteknisk anläggnings barriärer och
vidmakthålla deras effektivitet, samt för att skydda
omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett
(SSMFS 2008:1).
Driftavfall
Avfall som uppkommer under elproduktionsdriften samt
under servicedriften.
Driftklar
Innebär att en komponent eller ett system är klar/klart att tas i
bruk och därvid kan uppfylla specificerade prestanda under
erforderlig tid.
EKS
E.ON Kärnkraft Sverige AB är ägare till fastigheten
Barsebäck 19:2 och delägare av BKAB, via delägarskap i
Ringhals AB.
EPRI
Electric Power Research Institute. BKAB deltar i nätverket
”Decommissioning Program” som bistår under rivningsplaneringen.
Faktor 10
När ett värde minskas/ökas till närliggande tiopotens.
FORATOM
Europeiska atomenergigemenskapens branschorganisation för
kärnkraftsindustrin i Europa. Dess främsta syfte är att främja
användningen av kärnenergi. FORATOM fungerar som en
röst för industrin i energipolitiska diskussioner med ledamöter
av Europaparlamentet och viktiga beslutsfattare i Europeiska
kommissionen.
FORATOM/ENISS
European Nuclear Installations Safety Standards är en
europeisk grupp under FORATOM där representanter för
industrin bevakar och försöker påverka de kravdokument som
tas fram inom IAEA och EU.
Friklassning
Beslut av SSM att strålskyddslagen (1988:220) och
kärntekniklagen (1984:3) inte längre äger tillämpning på
material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats
med radioaktiva ämnen vid tillståndspliktig verksamhet med
joniserande strålning. Anm: Hämtat från SSM:s kommande
föreskrift om friklassning av material, lokaler, byggnader och
mark vid verksamhet med joniserande strålning. Denna
föreskrift har varit hos EU för notifiering och beräknas träda i
kraft 2011/2012.
Friklassning av gods sker idag enligt SSMFS 2008:39 som
anger gränsvärden för utförsel av gods och olja från
Företagsintern
116 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
kontrollerat område. Godset kan om det underskrider
gränsvärdena hanteras utan restriktioner ur
strålskyddssynpunkt.
Fri användning av material
Se friklassning av material.
Fud-program
Program för forskning, utveckling och demonstration av
metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.
Programmet tas fram av SKB vart tredje år, på uppdrag av
regeringen.
Funktionsområde
Organisatorisk del av BKAB:s verksamhet. Varje
funktionsområde har en funktionsansvarig.
Heta arbeten
Benämning på arbeten som alstrar värme såsom svetsning,
slipning m.fl. En ökad risk för brand finns vid dessa arbeten
och därför kräver de särskild utbildning.
IAEA
International Atomic Energy Agency. FN:s Atomenergiorgan.
Industriområde
Området innanför det yttre staketet kring en industri.
Instruktioner
Dokument som anger hur ett visst arbete ska utföras.
ISO 14001
Internationella Standardiseringsorganisationens standard för
miljöledningssystem.
Joniserande strålning
Strålning som innehåller så mycket energi att den kan jonisera
andra ämnen. Alfa-, beta-, gamma-, röntgen- och
neutronstrålning är joniserande strålning. Joniserande
strålning kan skada levande celler.
Klarfas
Se sedimentation.
Klyvningsprodukter
Restprodukter som bildas vid kärnklyvning.
Kokill
Behållare för radioaktivt avfall.
Kol-14
Nuklid av grundämnet kol med den kemiska beteckningen C.
Kollektivdos
Sammanlagd stråldos till en grupp av människor som
bestrålats. Uttrycks i enheten mansievert, manSv.
Konditionera avfall
Behandling och förpackning av avfall för att uppfylla
transport-, mottagar- och deponeringskrav.
Kontrollerat område
Område på kärnkraftverk där radioaktivt material förekommer
eller kan förekomma. Särskilda restriktioner gäller tillträde
och vistelse på sådant område.
KSU
Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB
Företagsintern
117 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Kritisk grupp
Representativ verklig eller hypotetisk grupp av personer ur
befolkningen som kan förväntas få de högsta stråldoserna från
en strålkälla. Används ofta i samband med påverkan från
radioaktiva utsläpp.
Kärnteknisk verksamhet
Med sådan verksamhet avses
1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning
2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning
transport av eller annan befattning med kärnämne eller
kärnavfall
3. införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall
4. utförsel ur riket av kärnavfall.
Anm: Denna definition är hämtad ur Lag (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet. Här finns även definitioner av
kärnteknisk anläggning, kärnämne, kärnavfall, kärnteknisk
utrustning samt permanent avstängd kärnkraftsreaktor.
Köldmedium HFC
Fluorkolväten (HFC) är en energibärare som används i
kylanläggningar, t.ex. HFC 134a. HFC har ingen ozonpåverkande effekt men väl en växthuseffekt. Används även
vid tillverkning av isoleringsmaterial, som brandsläckningsmedel och som drivgas i astmainhalatorer.
Larmzon
Ett avgränsat område, byggnad eller del av byggnad som
övervakas av ett skyddssystem (oftast teknisk utrustning) med
uppgift att detektera obehörigt tillträde eller intrång.
Lokala säkerhetsnämnden
Ett organ för informationsutbyte mellan kommunen och
kärnkraftverket. Ledamöterna tillsätts på förslag från
kommunstyrelsen. Lokala säkerhetsnämnden inrättades 1981
och lyder under Miljödepartementet.
Loma-program
SKB:s program för att omhänderta det låg- och medelaktiva
avfallet från svenska kärnkraftsföretagen.
Membranteknik
Reningsteknik som baseras på genomsläppliga membran.
Miljöanpassad upphandling
Inköp av varor eller tjänster, med hänsynstagande till
produktens miljöpåverkan.
Millisievert
Måttenhet för stråldos till människa. Se stråldos.
MKB
Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndspliktig verksamhet,
enligt miljöbalken 9 kap. och förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
MTO
Människa-Teknik-Organisation. Ett begrepp som används för
att ge ett perspektiv på säkerhet med syfte att ta hänsyn till
människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar
samt hur dessa samspelar med olika teknologier och
organisationsformer. Vid en MTO-analys värderas bakomFöretagsintern
118 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
liggande faktorer till felhandlande, dels i förebyggande syfte,
dels vid inträffade händelser.
Natura 2000
Ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den
biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett
EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000. Natura 2000-områden
är skyddade av 7 kap. miljöbalken.
Nuklid
Atomslag som kännetecknas av atomkärnans sammansättning
och energitillstånd. Nuklid betecknar atomslag i allmänhet
medan isotop avser visst grundämne. Ex. nukliden Cs-137 är
en cesiumisotop. Se även radionuklid.
Nuklidspecifik mätning
Analys- eller mätmetod som medför att enskilda nuklider kan
urskiljas och mätas.
OECD/NEA/TAG
Organisation for Economic Co-operation and Development/
Nuclear Energy Agency/Technical Advisory Group). Består
av ett antal rivningsprojekt i världen som utbyter erfarenheter.
Halvautonom funktion för bedömning av kärnkraftsrelaterade
frågeställningar inom OECD.
Okontrollerat område
Område utanför kontrollerat område på ett kärnkraftverk.
Omkonditionera avfall
Görs om kraven förändras beroende på ändrade
transportförutsättningar, ändrad mottagare eller ändrat
slutförvar. Jämför konditionerna.
Ospar
Oslo-Paris-konventionen för skydd av den marina miljön i
Nordostatlanten.
PFSO
Port Facility Security Officer, som på svenska översätts till
”hamnskyddschef”.
Probabilistisk säkerhetsanalys
Probabilistic Safety Analysis(PSA). Probabilistiska
(sannolikhetsbaserade) säkerhetsanalyser, som betraktar ett
kärnkraftverks alla barriärer och det sätt de fungerar på i
samband med olika störningar.
Radioaktiv
Att vara i ett tillstånd som utsänder joniserande strålning.
Ämnen/avfall/gaser som är radioaktiva innehåller atomer med
instabila atomkärnor, som genom sönderfall strävar efter att
nå stabilitet. Vid sönderfallet utsänds joniserande strålning.
Radioaktivt avfall
Avfall som innehåller radioaktiva ämnen. Medelaktivt avfall
har en ytdosrat på kollit, på mellan 2 och 500 mSv/h. Kortlivat
avfall har en halveringstid understigande 31 år. Långlivat
avfall har en halveringstid över 31 år. Se tabell 14.1.
Radioaktivitet
Fenomen när atomkärnor spontant omvandlas till andra
isotoper eller grundämnen, samtidigt som de avger
joniserande strålning. Anger antal sönderfall per sekund hos
Företagsintern
119 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
en mängd av ett radioaktivt ämne. Mäts i enheten becquerel
(Bq), där en becquerel är ett sönderfall per sekund.
Radionuklider
Nuklid med instabil atomkärna, som därför är radioaktiv.
Recipient
Mottagare, t.ex. av vattenutsläpp.
Ringhals AB
Företag som ägs av Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft
Sverige AB. Driver Ringhalsverket och är även ägare av
bolaget BKAB.
Rivningsavfall
Avfall som produceras vid fysisk rivning/skrotning av
byggnader och system.
Rivningsförberedelse
Den period som innebär att åtgärder vidtas för att klarställa
anläggningen för rivning. Se även kapitel 4.7.
Rivningsdrift
Inleds när samtliga tillstånd/dokument för rivning är klara. Se
även kapitel 4.7.
Sakab
Svensk Avfallskonvertering AB. Svenskt miljöföretag som
specialiserat sig på farligt avfall.
Samråd
Ett förfarande enligt miljöbalken 1998:808, i vilket den som
avser att söka tillstånd enligt miljöbalken tidigt ska tillfråga
myndigheter och närboende om de önskar att någon specifik
fråga ska utredas och beskrivas av sökande i dennes MKB.
SAR
Safety Analysis Report – säkerhetsredovisning . SAR3 gäller
för servicedriften vid BKAB.
Sedimentation
En process hos en partikelförorenad lösning, som efter en tid
utan omröring, delar sig i en övre klar vätskefas och en nedre
partikelfas (sediment).
Servicedrift
Inleds när allt bränsle är borttransporterat från anläggningen
samt övriga anpassningar har genomförts och varar fram till
dess att rivningsdrift påbörjas. Se även kapitel 4.7.
Sigyn
Specialbyggt fartyg för transporter av radioaktivt avfall. M/S
Sigyn ägs av SKB och för driften svarar Rederi AB Gotland.
SFL
Slutförvar för långlivat högaktivt radioaktivt avfall. Framtida
slutförvar för använt kärnbränsle och annat långlivat högaktivt
radioaktivt avfall.
SFR
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall. Ligger vid
Forsmarks kärnkraftverk.
SFS
Svensk författningssamling med de svenska lagarna.
Företagsintern
120 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
SKB
Svensk Kärnbränslehantering AB. Svenskt företag som
utvecklar metoder för och tar hand om Sveriges radioaktiva
avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken.
Skyddsobjekt
Vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt
som kan behöva förstärkt skydd, enligt skyddslagen (SFS
2010:305).
SMHI
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Solidifiering
Metod för att ge lösa material fast form. Till exempel
jonbytarmassa som gjuts in i cement.
SSM
Strålsäkerhetsmyndigheten (se www.ssm.se.)
SSMFS
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
STF
Säkerhetstekniska driftförutsättningar. Av SSM fastställda
villkor och riktlinjer för kärnteknisk anläggning.
Stråldos
Ett mått på hur mycket strålning som har absorberats i till
exempel en kroppsvävnad. Ofta avses effektiv dos som tar
hänsyn till vilken biologisk verkan olika typer av strålning
har. Enheten för effektiv stråldos är sievert (Sv). 1 sievert är
en mycket stor stråldos, och därför används ofta enheten
millisievert, mSv (en tusendels sievert) i stället. SSM 2007:02
uppskattar att den genomsnittliga stråldos som den aldrigrökande delen av den svenska befolkningen utsätts för är 2,4
mSv/år.
Strålning
Energi i rörelse, t.ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och
icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Se även
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Omstralning/ .
Sysav
Sydskånes avfallsaktiebolag
Sr-90
Strontium-90. Radioaktiv isotop av strontium som endast
avger betastrålning. Halveringstid: 28,5 år.
Strålskyddsföreståndare
En av tillståndshavaren utsedd person som ska vara sakkunnig
i frågor rörande anläggningens strålskydd. Personen ska vara
anmäld till SSM.
Strålsäkerhet
Syftar till att skydda människor och miljö från oönskade
effekter av joniserande strålning.
Studsvik AB
En börsnoterad företagskoncern som levererar tjänster till
kärnkraftsindustrin. Företaget har sitt säte i Nyköping.
Styrstavar
Komponenter i reaktortanken som har till uppgift att styra
reaktoreffekten genom att påverka neutronflödet i härden.
Företagsintern
121 (122)
Detta ar en PDF-tolkning fran Darwin av dokument 2118899/ 2.0
Sekretessklass: Foretagsintern
Dokumentstatus
Alt dokument ID 1
Alt dokument ID 2
Dokument ID / Version
2118899 / 2.0
Frisläppt
Substitutionsprincipen
Princip som innebär att miljöfarliga produkter och ämnen byts
ut mot mindre miljöfarliga produkter/ämnen.
SVAFO
Kärnavfallsföretag som hanterar avfall från de tidigare
svenska kärnforskningsprogrammen.
Säkerhetsgranskning
Intern säkerhetsgranskning, av anläggningsändringar och
andra förändringar som kan påverka den kärntekniska
säkerheten. Granskningen är föreskriven av SSM och utförs i
två steg: primär och fristående säkerhetsgranskning.
TOC
Total Organic Carbon, mått på kemisk syreförbrukning i
vattenutsläpp.
Transuraner
Grundämnen som har atomnummer högre än uran, det vill
säga från 93 och uppåt.
VDI
Vakthavande driftingenjör
WNA
World Nuclear Association – Waste Management &
Decommissioning
Växthusfaktor
”Skadlighetsfaktor” för olika växthusgaser, där koldioxid har
faktorn 1 GWP (Global Warming Potential). Används för att
jämföra olika gasers bidrag till växthuseffekten.
Återstående rivning
Den period som omfattar rivning av återstående friklassade
byggnader, alternativt nyttjande för annan verksamhet samt
iordningställande av marken till det skick som fastighetsägaren kräver.
I övrigt hänvisar vi till informationen på www.ssm.se samt vår egen ordlista på
www.barsebackkraft.se.
Företagsintern
122 (122)