Annex 14 Knutpunkt Midlanda
Knutpunkt Midlanda En multimodal nod i de övergripande transportstrukturerna Underlag för visionsskrift och programförutsättningar Slutrapport Infraplan AB 2005-10-17 Mittnordens multimodala knutpunkt Midlanda airport Midlanda flygplats har stor betydelse för näringslivets affärs- och tjänsteresor. Förutom med Stockholm/Arlanda finns direktförbindelser med Göteborg och Luleå. På sikt kan en flygkoppling mot Finland ytterligare stärka regionernas alltmer samägda näringsliv. Midlanda terminal Torsboda Industribangård ligger strategiskt Stavreviken med god närhet till Botniabanestråket, Mittbanestråket (till Trondheim), E4, övriga huvudvägnätet och hamn samt i centrum av en högproduktiv industriregion. Förbättrad vägkoppling till E4 samt utveckling av lastområden för både bulkgods och containergods är strategiska åtgärder. Midlanda seaport Delta Terminal är en av få helt privatägda hamnar i Sverige med medlemskap i branschorganisationen Sveriges hamnar. Delta Terminal ägs av Sundfrakt, som är ett stort transportföretag i regionen. Verksamheten som bedrivs på området kan stärkas under det nya konceptet Midlanda Seaport. Åtgärder som förlängd kaj för två fartyg, fördjupad hamn och bättre anslutningsvägar till hamnområdet stärker den positiva utvecklingstrenden.Midlanda Seaport Med måttliga investeringar kan dagens infrastruktur- Midlanda airport, terminal och seaportuppgraderas och därmed ges möjlighet att spela en större roll för tillväxten regionalt, nationellt och internationellt. Fjäl Åd als ba na n E4 Midlanda terminal E4 Be h ov ppling -Ko GC v a 4 68 e g nd vä ela ssp er l g a m lin Sa rmin ckde r e v å te Ut rå sp om stri u Ind Midlanda airport Söråker Indalsälvens deltas reservat d ättra et Förb ängligh lg til Midlandaområdet Midlandaområdet ligger centralt belägen i Mittnorden 2 Midlanda Seaport Hamn Regionens betydelse för Sveriges export De industriella produktionsvärdena i Norrland uppgår årligen till 180 miljarder kronor, varav Hudiksvall, Sundsvall, Örnsköldsvik med tillhörande influensområden i inlandet står för ungefär en tredjedel. Den skogsbaserade industrin har särskild dominans i Västernorrlands och Jämtlands län, vilket är av stor betydelse för Sveriges nettoexportvärden. Västernorrland och Jämtland står för 38% av Norrlands totala produktionsvärde inom trä-, massa- och pappersindustri och Västernorrlands län är Sveriges ledande nettoexportregion. Höga förädlingsvärden Regionen tillsammans med närliggande Nordanstig och Hudiksvall har höga förädlingsvärden per sysselsatt, ca 12 % högre än rikssnittet. Speciellt utmärker sig Timrå och Örnsköldsvik som 2002 låg 24% resp 22 % över rikssnittet i förädlingsvärden per sysselsatt. Även Sundsvall står för höga förädlingsvärden. Midlandaområdet ligger mitt i denna dynamiska region med exportintensiva företag, vilket syns tydligt i tabellen till höger. Främst massa-och pappersindustrin samt metallindustrin står för nettoexporten. Produktionsvärde i Mkr, 2002 100 000 50 000 10 000 Förädlingsvärde/sysselsatt jmf med rikssnitt i % större än 9% 6 - 9% 3 - 6% 0 - 3% 0 - -3% -3 - -6% -6 - -9% mindre än -9% 65 mdr kr/år Örnsköldsvik Timrå Sundsvall Hudiksvall Produktionsvärdena i Norrland samt förädlingsvärde/ sysselsatt i jämförelse med riksgenomsnitt. ����������� ��� ������ ������� ���� �������� ����� ������� ����� �������� ���� ������ ������ �������������� ���������� ������ ������ ����� ������ ������ ������ ������������������������������������������������������������ 3 Regionens höga produktionsvärden i skogsbaserad industri framgår av vidstående figur. Kustorternas höga produktionsvärden baseras på inlandets skogar. Produktionsvärden år 2001 för Trävaruindustri och Massa- och pappersindustri 6 000 MSEK 3 000 MSEK 600 MSEK Produktionsvärde per kommun Skattade kommunala värden Årlig skogsproduktion 200 MSEK 100 MSEK P 23 mdr kr/år U Norrlands industri baseras sammantaget på rika råvarutillgångar. Detta innebär att väl fungerande godstransporter är av särskilt stor vikt för näringarnas konkurrenskraft och utveckling. Det är således viktigt för hela Sverige att industrin i Norrland fungerar och att flödena av skogsoch metallråvaror och halvfabrikat når industrierna längs norrlandskusten liksom vidareförädlande industrier i hela Sverige. Ö Nettoexport 2002, kronor per sysselsatt 200 000 +54 000 +59 000 +34 000 150 000 117 000 +14 000 +31 000 +11 000 100 000 Norrland Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Sverige 50 000 4 Samtidigt som Västernorrland har särskilt betydelsefull massa- och pappersindustri är Norrbotten och Västerbotten EU:s främsta gruvregion. Åtföljande förädlingssteg har stor ekonomisk betydelse, varav delar av flödena vidareförädlas i Västernorrland. Såväl metallindustri som verkstadsindustri har stora godsflöden på främst järnväg. För att klara god konkurrenskraft är även persontrafiken betydelsefull. Dels för tjänsteresor, dels för smidigare koppling till högre utbildning och forskning, dels för att uppnå samverkande arbetsmarknader. Flygsystemet Sveriges glesa struktur och långa avstånd gör att flyget fyller en viktig funktion främst för näringslivets persontransporter och även för transporter av högvärdigt gods, t ex reservdelar för industrin. Flygsystemet i Sverige är uppbyggt med Arlanda som centralt nav. Fyra flygplatser utöver Arlanda har sekundära nodfunktioner, Landvetter (Göteborg), Midlanda (Sundsvall/ Timrå/Härnösand), Alvik (Umeå), Kallax (Luleå). 1997 byggdes ny terminalbyggnad vid Midlanda flygplats. Midlanda flygplats trafikerar förutom Arlanda även Göteborg och Luleå, vilket är av stor vikt för främst tjänsteresor. Påtagligt är att de nordiska flygsystemen fortfarande är mycket starkt fokuserade på respektive huvudstadsflygplats. Detta innebär höga flygkostnader och långa restider mellan industrier i Midlandaregionen och partners i industritäta Finland och norska Tröndelag. Dubbelturer /dag <1 1-5 6-10 11-20 >20 Fortsatt integration inom näringslivet kan möjliggöra nordiska, gränsöverskridande flygk opplingar för någon/några av de norrländska noderna. Flygsystemet är uppbyggt med Arlanda som centralt nav. 5 Midlanda airport betjänar ett upptagningsområde med närmare 150 000 invånare och är Sveriges 10:e största flygplats. Flygplatsens nära koppling till E4 bidrar till goda kommunikationer från/till Timrå/Sundsvall och Härnösand. Andra anslutande större vägar är E14 mot Östersund, väg 86 mot Bispgården och väg 331 mot Långsele/Sollefteå. Flyget har stor betydelse för näringslivets tjänsteresor till/från företagen i Sundsvall/ Timrå /Härnösandsregionen och för tjänsteresor mot Stockholm, Göteborg och Luleå. Flygförbindelsernas roll kompletteras med X-2000 tågen Sundsvall-Stockholm och biltrafik på ett huvudvägnät med relativt god standard. Näringslivets utrikes tjänsteresor kommer att öka i framtiden. Företagen värdesätter möjlighet till endagsförättningar ute i Europa. Vissa destinationer i Europa skulle kunna nås betydligt snabbare med direktflyg från Midlanda till europeisk navflygplats än via Arlanda. Möjliga europeiska navflygplatser är Frankfurt, Amsterdam, London och Köpenhamn vilka erbjuder tillgång till betydligt fler vidaredestinationer än Arlanda. Det är inte orealistiskt med 200 passagerare per dag till utrikes destinationer från Midlanda. Standarden kan bli minst två dagliga dubbelturer med ett bekvämare mindre jetplan. Midlanda flygplats ligger ca 350 km från Arlanda och har relativt stora flöden per 1000 invånare. Detta innebär att dess funktion inte kan ersättas med Arlanda på det sätt som skett i Mälardalen, Östergötland och Dalarna/ Hälsingland. Detta förutsätter emellertid dels ett vidgat omland för flygplatsen, dels en förlängd rullbana på Midlanda. Ytterligare bonus av en sådan banförlängning blir bättre regularitet på inrikesflyget och möjlighet till avlägsnare chartermål. Tillgängligheten till Midlanda måste därför förbättras via bättre och mer ändamålsenliga marktransporter. I takt med ökande östvästliga kommersiella förbindelser mellan Finland, Sverige och Norge skapas flera intressanta scenarier för flygtrafik. Pågående modernisering av Ostkustbanan och Ådalsbanan bör innefatta nydragning av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand med stationsläge vid Midlanda flygplats. Regionen Västernorrland/norra Hälsingland svarar för en stor del av Sveriges produktion, export och valutaintjänande. Det är av avgörande vikt för regionen och landet som helhet att företagen här ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och tillväxt. En väsentlig del av dessa förutsättningar utgörs av den transportinfrastruktur, som samhället ansvarar för. Midlanda har inom räckhåll att utveckla direktlinje till europeisk navflygplats. Midlandas omland behöver vidgas genom snabbtågsanslutning. Förlängning av flygplatsens rullbana med 200 meter är nödvändig. Sammantaget skulle detta få mycket stor betydelse för näringslivets konkurrensförmåga. 6 Vägbredd Vägsystemet Narvik > 10 m 8 - 10 m <8m Hastighet Kiruna Pajala Gällivare Hemavan Luleå Arvidsjaur Storuman Gunnarn Skellefteå Vilhelmina Lycksele Umeå m Östersund Örnsköldsvik Vägnätet viktigt för den skogsbaserade industrin i Västernorrland Vägsystemet i Norrland har två nordsydliga huvudstråk, E4 längs kusten och Rv 45 genom inlandet. Viktiga vägstråk från inlandet förmedlar kontinuerligt virke och massaved till sågverk, pappers- och massaindustrier. Bristande bärighet på delar av vägnätet fördyrar uttaget av skogsresurser. E4 en sammanbindande länk E4 är en viktig nord-sydlig transportlänk för relativt högvärdigt gods. Verkstadsindustrin står för de största flödena. Företagens ”just in time” produktion ställer höga krav på ett fungerande vägsystem och bra infrastruktur. Vasa Flaskhalsar i vägsystemet E4 har förbättrats successivt, men det finns fortSundsvall farande flaskhalsar i det övergripande vägsystemet. Förbifarter förbi Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik är viktiga både för smidigare godstrafik och för att minska genomfart, trafikrisker, Sollefteå buller och luftföroreningar. E4:s sträckning Hudiksvall - Sundsvall behöver högre hastigGävle Falun Ragunda Vägsystemet i Norrland har hög hastighetshets- och breddstandard och förbättrad trastandard såväl i inlandet som på E4 längs fiksäkerhet. Stråken till/från inlandet har också kusten. Vägsystemet för regionens huvudstråk flaskhalsar (se fig). Förutom låg hastighets- och har relativt hög standard men också breddstandard råder ofta bärighetsbrister. kvarvarande flaskhalsar. Kopplingen med Norge blir allt viktigare Kramfors E14 Sundsvall-Östersund-TrondMot Sollefteå heim är en viktig öst- västlig länk Mot Bispgården E4 för att enkelt nå hamnar såväl vid Bottenhavet som vid Atlantkusten. Denna länk får ökad betydelse när kopplingarna över Bottenhavet till Finland förbättras. E4 E14 E4 Härnösand Mot Östersund och Trondheim Midlanda Timrå Sundsvall Mot Gävle och Stockholm Vägbredd -7 meter 8-10 meter 11- meter Hastighet 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Kommunhuvudort Midlandaregionen har goda väg- och kommunikationer Person- och godstrafik till/från Midlanda och de närbelägna städerna Sundsvall och Härnösand sker till största delen på motorväg eller 2+1 väg. 7 Bergsjö Vägsystemet åtgärdas på sikt Flera investeringar är planerade för att minska antalet flaskhalsar. Förbifarter förbi Sundsvall, Örnsköldsvik och Umeå är några större projekt som närmar sig genomförande. Säkerhetshöjande åtgärder främst mitträckesseparering sker på E4 och E14. Narvik Kiruna E8 Midlanda Terminal och Midlanda Seaport behöver förbättrade väganslutningar Vägsystemet mellan Torsboda och Delta Terminal behöver förbättras för att stärka etableringsförutsättningarna och för att minska trafikkonflikterna. Nya utfarter och direkt vägkoppling mellan Delta Terminal och Torsboda diskuteras. (se rapporten Midlanda Seaport ) 45 E4 Lappvattnet-Harrioja Mötesfri, 50 Mkr E4 Persön-Kalix Luleå Etapp 1, 65 Mkr E4 Skellefteå-Kåge E12 Skellefteå Fyra körfält, 185 Mkr E12 Brattby-Vännäs 2+1-väg, 55 Mkr E12 Kulla-Norrfors 2+1-väg, 70 Mkr E14 Optand-Krokom 2+1-väg, 50 Mkr Umeå E4/E12 Umeå Förbifarter 470 Mkr E4 Nordmaling. E14 Örnsköldsvik Ny förbifart 145 Mkr Sollefteå E4 Örnsköldsvik Ny förbifart 95 Mkr Östersund Härnösand E14 Pilgrimstad - Lockne 2+1-väg, 130 Mkr E14 Matfors-Nacksta 2+2-väg, 230 Mkr Sundsvall Statliga investeringar i det norrländska vägsystemet. E4 Boviken-Rosvik Mötesfri, 100 Mkr E4 Hudiksvall Mora Falun E4 Enånger-Hudiksvall Ny sträckning, 750 Mkr E4 Gävle E4 Haparanda-Helsingborg Mötesfri till fyra femtedelar 0 Multimodal nod Midlandaområdet har med sin närhet till E14 och anslutning till E4, hamn, järnväg och flygplats stora potentialer som ett multimodalt transportcentrum. Midlandas strategiska läge i förhållande till huvudstråken i samtliga transportsystem ger unika potentialer. 8 Utveckling av ”Knutpunkt Midlanda” erfordrar inom närområdet: • Planläggning för ett möjliggöra nya etableringar (pågår). • Ny vägkoppling och anslutning till Torsboda industribangård. (ingår i pågående planarbete) • Nya in- och utfarter från Delta Terminals hamnområde till väg 684 samt ny gång- och cykelväg för förbättrad säkerhet.- (ingår i pågående planarbete) • Koppling mellan Torsboda och Delta Terminal skild från väg 684. - (ingår i pågående planarbete) Lastbilsflödena är starkt koncentrerade till E4. Vägtrafikflödet på E4 är särskilt stort Sundsvall-Härnösand. Kiruna Kiruna Luleå Luleå Skellefteå Skellefteå Umeå Umeå Trondheim Östersund Östersund Örnsköldsvik Örnsköldsvik Trafikflöden Sundsvall Lastbilsflöden Antal fordon per årsmedeldygn Sundsvall 10 000 1 500 1000 500 - 1000 250 - 500 0 - 250 Gävle 0 50 100 km Antal lastbilar per dygn Falun Gävle 1 000 500 250 50 Vägtrafiken är till största delen koncentrerad till kusten och E4. Stora flöden finns även i östvästlig riktning främst längs E14 från/till Jämtland. Trafiken är särskilt tät SundsvallTimrå-Härnösand, varvid arbetspendling med bil står för stora andelar. Stora flöden råvaror går i väst-östlig riktning längs E14 från Jämtland till Sundsvall/Timrå. Ett stort flöde timmertransporter följer Ångermanälven på väg 90 med målpunkter som pappersbruk och sågverk i regionen. De stora vägflödena i norra Sverige går på E4 och flödena är särskilt stora på stråket Härnösand-Sundsvall. Midlanda har god tillgänglighet och har dessutom bra reklamläge. Lastbilsflödena längs E4 har en viktig roll för näringslivet i hela Norrland. Råvaror transporteras från inlandet till kustens industrier. Industriprodukter går mot söder, mat och andra förbrukningsvaror går mot norr. 9 Järnvägsystemet Luleå 45 Piteå 85 250 Storuman Skellefteå 85 Lycksele 125 80 Vindeln Vännäs 40 90 355 115 Sollefteå 150 Östersund Ånge 70 80 Tågrestid 80 Bussrestid 300 Summerad restid Umeå Nordmaling Örnsköldsvik 80 50 Kramfors 45 60 Bräcke 50 Robertsfors Storuman 250 100 159 57 Sollefteå Härnösand Östersund 70 Sundsvall 46 Hudiksvall 25 Söderhamn 192 37 Gävle 80 Uppsala Arlanda (minuter) 43 Stockholm Idag 18 21 23 52 Skellefteå Vindeln 190 Luleå Lycksele 25 20 75 45 90 35 Umeå 33 Örnsköldsvik 52 110 30 115 19 Ånge 60 25 Härnösand Sundsvall 29 16 19 145 Gävle Uppsala 73 Stockholm Lång sikt Förbättrade restider krymper tidsavstånden drastiskt. Snabba tågresor underlättar tjänsteresor och ökat utbyte av kompetent arbetskraft. Samtidigt förbättras standarden för godstrafiken. Dagens järnvägssystem i norra Sverige har många brister. Låg standard minskar effektiviteten och tidssäkerheten både för godsoch persontrafiken, vilket medför konkurrensnackdelar för företag i regionen. Inledd utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen med utbyggd Botniabana och upprustad Ådalsbana samt kapacitetsstärkt Ostkustbana kommer att ge effektivare gods- och persontrafik. Viktiga regioner både söderöver och norröver nås med kraftigt förbättrade res10 tider, vilket underlättar tjänsteresor, arbetspendling, utbildningspendling etc. Ökad kapacitet och rättidighet ger bättre förutsättningar för företagen att förbättra sina ”just in time” -koncept. Detta möjliggör mindre lagerhållning och möjligheter att välja alternativa, konkurrenskraftiga transportsätt stärker det ekonomiska utfallet. Narvik Kiruna Kommer att trafikera Kommer att fördelas Botniabanan mellan Botniabanan och Stambanan Luleå Skelleftehamn Umeå/Holmsund Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Borlänge Oslo Karlstad Göteborg kombi Örebro Norrköping Jönköping Älmhult Åhus Helsingborg Malmö Trelleborg Stockholm/ Årsta combi Kombitåg i dag Kombiterminal Luleå - Göteborg Luleå - Sthlm/Årsta Sundsvall - Gbg Sthm/Årsta - Malmö Scandinavian Rail Express GORE Atlantexpressen Vänerexpressen Narvik-Boden-Hallsberg Boden-Vännäs-Hallsberg Luleå-Boden-Hallsberg Östersund-Hallsberg Umeå-Vännäs-Hallsberg Sundsvall-Hallsberg Skelleftehamn-Hallsberg Rundvirkesimport från Ryssland West Coast Shuttle Baltic Rail Express Dagens trafikering med kombitåg. Dagens trafikering av vagnslasttåg för norra Sverige ner till Hallsberg Midlanda Terminal, industribangården i Torsboda I direkt anslutning till E4 och med industrispårförbindelse till Söråkers industriområde finns Torsboda industribangård. Bangården uppfördes i början av 80-talet för Gullfiber och har efter Gullfibers nedläggning haft en sporadisk användning fram tills trafiken till Delta Terminal etablerades. Nu är antalet vagnar som går till Söråkers industriområde ca 1500 årligen med stora utvecklingspotentialer. Främst transporteras idag bulkprodukter. Bangården ligger i nära anslutning till Ådalsbanan som kommer att få starkt utökad roll i och med Botniabanans färdigställande. Områdets förutsättningar tas bäst tillvara genom att: • utveckla funktionen att köra bulkprodukter på tåg från hamnen till industrierna i regionen. • investera i bangården så att den även kan fungera som kombiterminal. • bygga ut väginfrastrukturen samt el, Industribangården Midlanda Terminal: vatten och avlopp så att det på kort tid • ligger i anslutning till ett tungt godsflöde på järngår att etablera ytterligare företag inom väg. området. • har koppling till såväl hamn som den viktiga • underlätta för företag inom logistikbrantransportleden E4. schen att etablera sig i anslutning till • ligger i en region med ett transportintensivt näringsliv. • har stora oexploaterade ytor i anslutning till bangården som kan utvecklas. Med kompletterande investeringar kan industribangården utvecklas till en kombiterminal. 11 Sjöfarten Hanterade godsmängder i regionens hamnar 2004 Godsmängder 1000- tal ton 5 000 2 000 500 MÄLARHAMNAR HamnarnaLysekil i regionen De tre större hamnarna i regionen är TuWallhamn nadalshamnen i Sundsvall, Delta Terminal i Söråker och Härnösands hamn. De kompletterar varandra inbördes med olika nischer men har samtidigt möjlighet att konkurrera om samma gods. Största delen av godset över kaj i Tunadalshamnen är relativt högförädlat, vanligtvis i form av enhetslaster i kasBergkvara setter där papper utgör merparten. Delta Terminal har koncentration på bulk Landskrona och styckegods bland annat vägsalt, sträng, stolp mm. Härnösands hamn hanterar främst sågade trävaror. Den ökande mängden företag och gods innebär att Midlandas roll som multimodal knutpunkt fortlöpande stärks. 12 Gods på färja är koncentrerat till Sydsverige Gränsöverskridande gods på lastbil och tåg går till stor del via hamnarna i Skåne. Göteborg har ett stort flöde av fordon till/från England men också från Jylland i Danmark. Mycket av trafiken som kommer är transfer trafik från södra och mellersta Europa. Flöden till/från Ryssland och Baltländerna går till största del via Stockholm och de större hamnarna Nynäshamn och Kapellskär. Färjetrafiken över Kvarken har förhållandevis små flöden, men har stor regional betydelse både för det industriella godsflödesutbytet och för visst persontrafikutbyte. Linjen VasaUmeå har sommaren 2005 utvidgat trafiken med turer även Vasa-Sundsvall (Tunadalshamnen). Dessa potentiella kopplingar bör i första hand ske med Ro/Ro eller Lo/Lo fartyg som lämpar sig väl för det gods som sannolikt kommer att transporteras. Färjelinjer Östersjön Piteå Uleåborg Skellefteå Umeå Karleby Örnsköldsvik Vasa Härnösand Sundsvall Midlanda Hudiksvall Björneborg Söderhamn Gävle Finland Åbo Sweden Med Lo/Lo fartyg ställs stora krav på hamninfrastrukturen. Gods via hamnar kräver infrastruktur som lagringsytor, kranar samt magasin. Delta Terminal vid Midlanda, som kan tillhandahålla god infrastruktur inom alla områden, kombinerat med en expansiv region med stora flöden skapar förutsättningar för en stark multimodal nod. Helsingfors Mariehamn Kapellskär Tallinn Stockholm Paldiski Estonia Nynäshamn Norrköping Visby Ventspils Oskarshamn org Kalmar gb lsin Karlshamn Karlskrona e H ö lm rg Ma llebo d a e Baltic Sea r T Yst Latvia Liepaja Klaipéda Lithuania Rönne Sassnitz k Šwinoujšcie Riga Kaunas Gdynia Gdańsk Baltijsk Kaliningrad 0 100 km Szczecin Denna linje stärker och ger förbättrad anpassning till godsflödenas huvudriktning i hela stråket Tröndelag-mellersta norrlandskusten-sydösterbotten-mellersta Finland-österöver/österifrån. Behov av stärkta sjöfartskopplingar från Norrland till de Baltiska staterna och Polen De låga öst-västliga godsvolymerna över Östersjön visar att marknaden ännu inte på långt när har utvecklats motsvarande t ex SverigeTyskland (Västeuropa). Ökat handelsutbyte avseende såväl råvaror som förädlade produkter med Ryssland, Finland de Baltiska staterna och Polen innebär att de nuvarande transportlänkarna i Östersjön är otillräckliga. Speciellt kopplingar från Bottenhavet och Bottenviken mot södra Östersjön. 13 Stavreviken Gemensamma resurser ger ökad styrka Plats för ökat företagande Utbyggnadspotentialer finns inom Midlanda Seaport (Söråkers hamn/Delta Terminal) och dessutom inom Midlanda Terminal (Torsboda industribangård). Båda områdena har stora exploateringsbara ytor och kan växa samman och bilda en multimodal knutpunkt även inkluderande Midlanda Airport. Utöver mycket goda kommunikationer har området bra reklamläge vid E4. Med måttliga kompletteringar av infrastrukturen i form av vägar, vatten och avlopp skapas goda möjligheter att snabbt etablera nya företag med olika arealbehov och transportflöden. Stärkta tågförbindelser med utbyggd kustjärnväg Pågående utbyggnad av en högklassig kustjärnväg med uppgraderad Ådalsbana och nybyggd Botniabana stärker områdets roll både för järnvägsgods och persontrafik. Nya godstransportupplägg på järnväg med möjliga intermodala kopplingar från/till bland annat Finland och Ryssland kan etableras. Dessutom stärks persontrafiktillgängligheten såväl söderut/söderifrån, norrut/norrifrån som västerut/västerifrån, vilket får betydelse för företagen vad gäller såväl tjänsteresor som arbetspendling och kompetensförsörjning. 14 Åd als ba na n E4 Midlanda terminal 4 68 e äg nd v ela sp ler gs a m in kl Sa rmin ec de år v te Ut rå sp om stri u Ind Strategisk satsning stärker regionens position Midlandaområdet har unika förutsättningar att vidareutvecklas till ett komplett logistiskt centrum. Alla trafikslag är representerade och ett multimodalt transportcentrum kan utvecklas med relativt måttliga insatser. Den redan starka koncentrationen av transport- och logistikföretag kan utvecklas och stärka utvecklingen av regionen som redan är Sveriges mest exportintensiva region. Fjäl Midlanda airport E4 Be h a ov ng oppli C-K G v Söråker Indalsälvens deltas reservat d ättra et Förb ängligh tillg Midlanda Seaport Hamn Helhetsfunktion kräver samordnad planeringsinsats och offensiva investeringar Midlandaområdet har stora multimodala potentialer med ovanligt goda förutsättningar för att alla transportsystem skall fungera i värdeskapande samspel. Det fortsatta arbetet innebär upprättande av en integrerad genomförandeplan, där olika insatser knyts samman över tid. Planen skall inkludera såväl en övergripande investeringskalkyl som insatser betr. fysisk planering. De områden/objekt planeringen skall omfatta är Söråkers hamn, Söråkers industriområde, Torsboda industribangård, utvecklingsområdet mellan industriområde och bangård samt insatser i väg- och järnvägsystem för att knyta samman området. Ytterligare information: Johan Sten, Delta Terminal AB, tel. 060-403 50 Bill Bengtsson, Timrå Kommun, tel. 060-16 31 39
© Copyright 2024