1. No category

Stora BM-fäste
Quick-change coupling system
Stenbrohult, 100519
15 poäng
Examensarbete
Handledare: Samir Khoshaba, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik
Examinator: Samir Khoshaba, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik
Examensarbete nr: TEK 070/2010
Robert Hållstedt
Organisation/ Organization
Författare/Author(s)
Linnéuniversitetet
Robert Hållstedt
Institutionen för teknik
Linnaeus University
School of Engineering
Dokumenttyp/Type of Document
Handledare/tutor
Examinator/examiner
Examensarbete/Diploma Work
Samir Khoshaba
Samir Khoshaba
Titel och undertitel/Title and subtitle
Stora BM-fäste
Quick-change coupling system
Sammanfattning (på svenska)
Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modell
Volvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, den
behöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydraulisk
redskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. För
att få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blev
kompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.
Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena.
Nyckelord
Abstract (in English)
This works assignment is to construct a quick change coupling system for a wheel
loader of the model Volvo BM 840. The wheel loader is today equipped with a less
good and old coupling system, therefore it need to be equipped with a better, more
modern and more useful coupling system with hydraulic tool locking. The coupling
system that fulfils all these things is a coupling system that in Sweden is called “Stora
BM-fäste”. To get the right measurements, measures has been taken on other machines
and tools. The result of this assignment is complete drawings, made to be used at a
factory to produce the parts to this coupling system. Calculations of the strength have
also been done on the most important places.
II
Key Words
Utgivningsår/Year of issue
Språk/Language
Antal sidor
2010
Svenska
15
Internet/WWW
http://www.lnu.se
III
Sammanfattning
Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en lastmaskin av modell Volvo BM
840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, den behöver därför ett
bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydraulisk redskapslåsning. Den typen
av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. För att få rätt mått har måttuppgifter tagits
på andra maskiner och redskap. Resultatet blev kompletta ritningar för att kunna tillverka delarna
till fästet på en verkstad. Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena.
IV
Summary
This works assignment is to construct a quick change coupling system for a wheel loader of the
model Volvo BM 840. The wheel loader is today equipped with a less good and old coupling
system, therefore it need to be equipped with a better, more modern and more useful coupling
system with hydraulic tool locking. The coupling system that fulfils all these things is a coupling
system that in Sweden is called “Stora BM-fäste”. To get the right measurements, measures has
been taken on other machines and tools. The result of this assignment is complete drawings,
made to be used at a factory to produce the parts to this coupling system. Calculations of the
strength have also been done on the most important places.
V
Abstract
I arbetet har konstruerats ett redskapsfäste för lastmaskin Volvo BM 840. Fästet skall vara av
typen ”Stora BM”. Resultatet har blivit kompletta ritningar till ett sådant fäste.
VI
Förord
Anledningen till att detta examensarbete har uppkommit är att lastmaskinens nuvarande
redskapsfäste är ett gammalt omodernt fäste med flera brister. Med det gamla fästet är det
svårt att smidigt byta redskap, både att ställa av och koppla redskapen. Nästa sak är att fästet
ger stora glapp i alla riktningar, något som dessutom blivit värre med tiden då glapp även
uppstått i lederna mellan redskapsfästet och maskinen, men även i andra leder på maskinen.
Problem har nu också uppstått med utmattning i svetsar, vilket har resulterat till sprickor.
Eftersom lastmaskinen är ett lyftredskap, där människor ofta förekommer i dess närhet under
maskinens arbete, är utmattningsskadorna ett stort problem vad det gäller säkerheten.
VII
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................................... IV
Summary ................................................................................................................................... V
Abstract .................................................................................................................................... VI
Förord ......................................................................................................................................VII
Innehållsförteckning.............................................................................................................. VIII
1. Introduktion ............................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1
1.2 Syfte.................................................................................................................................. 2
1.3 Mål.................................................................................................................................... 3
1.4 Avgränsningar .................................................................................................................. 3
2. Teori ....................................................................................................................................... 4
3. Metod ..................................................................................................................................... 5
4. Genomförande ........................................................................................................................ 6
4.1 Mätningar ......................................................................................................................... 6
4.2 Kraftanalys. ...................................................................................................................... 7
4.3 Sikt.................................................................................................................................... 8
4.4 Redskapskrokar ................................................................................................................ 8
4.5 Lager................................................................................................................................. 9
4.6 Hydraulik........................................................................................................................ 10
4.7 Material .......................................................................................................................... 10
4.8 Svetsmetod ..................................................................................................................... 11
5. Resultat................................................................................................................................. 12
6. Analys................................................................................................................................... 13
VIII
7. Diskussion ............................................................................................................................ 14
8. Slutsatser .............................................................................................................................. 15
9. Referenser............................................................................................................................. 16
10. Bilagor ................................................................................................................................ 17
Bilaga 1 …………………………………………………………………………….29 sidor
Bilaga 2 ……………………………………………………………………………...7 sidor
Bilaga 3 ……………………………………………………………………………...6 sidor
Bilaga 4 ……………………………………………………………………………….1 sida
Bilaga 5 ……………………………………………………………………………….1 sida
IX
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Volvo BM började tillverka sina första lastmaskiner på femtiotalet, de var då försedda med ett
redskapsfäste som nuförtiden kallas för ”Lilla BM-fästet”. Under sjuttiotalet började de
tillverka lastmaskinerna med ett nytt typ av fäste, det så kallade ”Stora BM-fästet”. Detta fäste
är idag standard på Volvos maskiner och dominerande i Sverige. Eftersom de flesta redskap är
försedda med detta fäste, så är det en fördel att ha sådant fäste på lastmaskiner om man vill
låna redskap, men även om man skall köpa redskap.
Fig. 1. ”Lilla BM-fästet”, här är fästet tvungen att vara
nästan parallellt med redskapet när det skall kopplas.
(Volvo)
Fig. 2. ”Stora BM-fästet”, lägg märke till hur man här vinklar ner
fästet för att lätt fånga redskapet i sina krokar.
(Volvo)
Bilder 1 och 2. Visar gammalt redskapsfäste med en närbild på spricka i redskapsfästets övre fästpunkt till redskapet.
1
1.1.1 Fakta om lastmaskinen
Lastmaskinen är en Volvo BM 840, den är konstruerad och tillverkad av Volvo BM på 1960talet. Företagets maskin är av årsmodell 1968, antalet driftstimmar är okänt eftersom
timräknaren varit ur funktion så länge som den varit i företagets ägo. Maskinen har en
sexcylindrig dieselmotor med en effekt på 110hk vid 2400rpm. Lastmaskinen är utrustad med
en konverter, som har en maximal momentökning av 3,2 gånger. Maskinens standardvikt är
9100kg exkl. redskap. Lastmaskinens lyftkapacitet i redskapsfästet är 4100kg. (AB Bolinder
Munktell, 1966, s62-64).
Länkarm, överför (bryt/tilt)kraften
från tiltcylindrarna.
Lyftarm, överför kraften från
lyftcylindrarna.
Bild 3. Lastmaskin Volvo BM 840.
1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att ta fram ritningar till alla delar på fästet. Ritningarna skall kunna
lämnas till en företag som med hjälp av endast ritningarna skall kunna producera alla de delar
som förekommer i fästet. Några hållfasthetsberäkningar är gjorda på de delar där stora laster
uppkommer och särskilt i de fall som där det finns skillnader mellan detta fäste och andra
fästen på marknaden. Det praktiska arbetet med att göra redskapsfästet ligger dock utanför
detta examensarbete.
2
1.3 Mål
Målsättningen är att få ett fäste som efter tillverkning:
•
•
•
•
•
Har mycket bättre precision, därmed kan ett tillkopplat redskap hanteras mer precist.
Kan byta redskap fortare och smidigare.
Är starkare i sammankopplingspunkterna, där har det nu förekommit problem med
sprickbildning.
Sammankopplingspunkterna mellan fästet och lastar-ramen skall fortsätta att vara på
samma ställe för att bibehålla lastmaskinens lyftförmåga och parallell-föring.
Fästet skall ha hydraulisk redskapslåsning eller åtminstone vara konstruerat för så att
det enkelt kan monteras dit i efterhand.
1.4 Avgränsningar
Focus i arbetet har legat på att konstruera ett redskaps-fäste och att ta fram ritningar för
tillverkning av delarna till fästet, hållfasthetsberäkningar har också gjorts, men bara på de
ställen där jag kände mig osäker på hur kraftig dimension som krävdes. Många mått och
dimensioner har hämtats från Stora BM-fästen monterade på andra maskiner. Ritningar har
tagits fram endast på de delar som tillhör redskapsfästet. Beräkningar har endast gjorts på
vissa svetsar men alla svetsar kommer att finnas utsatta på ritningarna.
3
2. Teori
De första relevanta sakerna att ta reda på var måtten på lastmaskinens inkopplingspunkter
samt måtten på ett standard Stora BM-fäste. Måtten för infästningen mellan redskap och fäste
var svårare att hitta. Eftersom företaget innehar flera redskap där det idag sitter Lilla BMfästet som skall bytas ut mot Stora BM-fästet, så inhandlades ett antal redskapskrokar av Stora
BM-format för att kunna mäta på och sedan svetsa fast på redskapen. För att kontrollera och
komplettera måtten togs sedan extra mått på andra maskiner och redskap. För att
redskapsfästet också skall fungera på ett tillfredsställande vis så var det också tvunget att
kontrollera att delar inte hakar i varandra när lyft och tiltningsfunktionerna används på
lastmaskinen, för att kontrollera det skissades vissa saker upp i Solid Works.
Bild 4. De nya redskapskrokarna påsvetsade på en skopa
som förut var försett med Lilla BM-fäste.
4
3. Metod
De fakta som behövs till uppgiften valdes att samlas in genom att titta på och undersöka andra
lastmaskiner med ett Stora BM-fäste. Mätningar utfördes givetvis även på maskinen som
fästet är ämnat att sitta på. För att sedan få en liten bild av hur det skulle kunna se ut kollades
även på bilder av likadana lastmaskiner där redskapsfästet var ombyggt till ett Stora BMfäste, jag hade dock tyvärr inte möjlighet att åka och titta på något av dessa objekt.
Bild 5. Ett Stora BM-fäste på en Volvo L70C
Bild 6. En Volvo BM 642 med ett Stora BM-fäste. (blocket)
Till hjälp för att ta fram ritningar så ritades hela fästet upp i solid Works för att därifrån ta
fram 2D-ritningar.
5
4. Genomförande
4.1 Mätningar
Först mättes maskinens kopplingspunkter upp. Det som också var relevant från början var
mått på ett Stora BM-fästes kopplingspunkter till ett redskap. För detta mättes de inhandlade
redskapskrokarna upp, även andra lastmaskiner och redskap mättes upp för att säkerhetsställa
att ett tillräckligt bra mätresultat skulle erhållas. De mätinstrument som användes till detta var
ett skjutmått samt en stållinjal.
Bild 7. Det övre fästet på ett redskapsfäste mättes upp (motsvarande kallas topprör i sammanställningsritning)
Ett problem med att göra ett Stora BM-fäste på en Volvo BM 840 lastmaskin är att avståndet
mellan redskapskrokarna och avståndet mellan länkarmarna är nästan densamma(1000mm
respektive 1065mm). Detta gjorde att det var omöjligt att göra redskapsfästet, så att redskapet
blir placerat på exakt samma ställe i förhållande till lastmaskinen som med det gamla fästet,
eftersom då skulle inkopplingspunkten för länkarmen i redskapsfästet och den övre
fästpunkten på redskapet(Bild 6) sitta på nästan samma plats. Att tänka på var även att
redskapskrokarna inte heller skulle ta i länkarmen när redskapet tiltas upp maximalt med
lyftarmarna är i bottenläge. En önskan som också fanns från företaget var att en tillkopplad
skopa skall gå att vika ner lite längre än vad det gjorde tidigare, det får förstås den effekten att
skopan eller andra redskap inte går att vika upp lika långt, så att en lagom stor förändring vore
bra. Dessa saker fick sammanlagt redskapet att hamna lite längre fram, men även högre upp
än vad det suttit tidigare. Detta var dock inga önskvärda förändringar. Att Redskapet hamnar
lite längre fram gör nämligen att även vikten som skall lyftas kommer längre fram (längre
ifrån maskinen), det betyder att lyftförmågan och brytkraften med tiltcylindrarna blir lite
mindre. Att redskapet hamnar lite längre upp (ca 10cm) gör att redskapet inte går att sänka
ned lika långt, men det har nästan bara behövt sänkas ned i botten när byten av redskap har
skett, något som inte blir något problem med det nya fästet eftersom man nu kan vika ner
fästet när ett redskap skall kopplas.
6
4.2 Kraftanalys.
Arbetet med hållfasthetsberäkningarna gjordes först efter det att en första prototyp var
framtagen i Solid Works. De krafter som uppstår på fästet är framförallt skjuvkrafter på
sprintar och böjkrafter på profiler. Den kraft som känns viktigast att räkna på är däremot den
böjkraft som stagröret (Fig. 17) utsätts för, när den överför tiltkrafterna från ena sidan till den
andra vid snedbelastningar. Med snedbelastning menas att större massa lyfts på ena sidan av
maskinen.
Krafterna vid snedbelastning mellan lyftarmarna tas däremot upp av de tvärgäende
rörprofiler(Bild 8) mellan lyftarmarna innan redskapsfästet. Dessa krafter kommer alltså inte
och kan inte belasta redskapsfästet, eftersom det i så fall skulle få tas upp genom lager mellan
lyftarmar och fäste. Det är lagren inte anpassade för.
A
Bild 8. Rörprofilerna (A) mellan lyftarmarna tar upp krafterna
mellan dem.
7
4.3 Sikt
En målsättning med det nya redskapsfästet är att det inte skall skymma sikten så mycket som
det gamla fästet gjorde. Att ha fri sikt är viktigt vid körning med pallgafflar, och i synnerhet
när pallgafflar skall hanteras i den höjd då redskapsfästet hamnar i en linje mellan förarens
ögon och pallgafflarna. På en Volvo BM 840 är den höjden ungefär lika med höjden på ett
lastbilsflak och det är ett av de tillfällen då man vill vara särskilt säker på var pallgafflarna är.
Bild 9. Gamla redskapsfästet
På det gamla fästet sitter en plåt(Bild 9.) med bara ett litet hål att titta igenom. Som beskrevs i
kapitlet krafter så skall fästet bara ta upp tiltkrafterna och inte lyftkrafterna vid
snedbelastning, därför behövs inte den plåten på det nya fästet utan stagröret klarar de
belastningar som det utsätts för där.
4.4 Redskapskrokar
Redskapskrokarna till Stora BM-fäste är mellan 30 och 50mm breda, men på den övre
kopplingspunkten förekommer ofta påsvetsade breddningar(Bild 12). Breddningarna jag har
sett har gjort redskapskroken upp till nio cm bred, det nya fästet skall därför klara
redskapskrokar som är upptill tio cm breda i överdelen Hålet nedtill på redskapskroken är
normalt ca 52mm i diameter.
Bild 10. Den övre delen av redskapskroken, här med
påsvetsad breddning.
8
4.5 Lager
De gamla lagren består av sfäriska glidlager. När redskapsfästet togs bort för att kontrollera
lagrens status, så upptäcktes som väntat att de var slitna och behöver bytas ut mot nya. En
intressant detalj är att sprintarna var minst lika slitna, men de skulle ändå bytas ut eftersom de
är för korta till det nya fästet. Att det satt sfäriska lager i länkarmen var känt sedan tidigare,
eftersom det gick att vrida lite på länkarmarna när de satt i det gamla fästet. I länkarmarna är
det en fördel med sfäriska lager, eftersom de gör att länkarmarna bara behöver ta upp drag
eller tryckkrafter, vilket är de enda krafter länkarmarna är ämnade för. I lyftarmarna satt det
däremot likadana lager som i länkarmarna, men två stycken efter varandra. Det gör ju att
finessen med de sfäriska lagren försvinner, eftersom innerringen då inte kan ändra vinkel i
förhållande till ytterringen (bild 12). En förklaring till att likadana sfäriska glidlager använts i
lyftarmarna som i länkarmarna, skulle kunna vara att det är en fördel med så många likadana
komponenter som möjligt.
På lyftarmarna har hålet som lagren varit placerade i varit utsatta för så stora belastningar att
de blivit 1-2mm större än lagrets utvändiga mått. En lösning på det problemet är att helt enkelt
skära av ändarna på lyftarmarna och svetsa dit nya ändar i ett hårdare och mer hållfast
material. Hålet skall då göras med toleransen N7 (SKF:1) för att lagret inte skall kunna glida
där utan glidningen(rörelsen) skall ske mellan sprinten och lagret.
Bild 11. Lyftarmsändarna behöver
bytas ut, eftersom hålen blivit för
stora.
Bild 12. sfäriskt glidlager i länkarmen.
Bild 13. En gammal sprint som suttit i glidlagret på
länkarmen
Några beräkningar på lagren har inte gjorts, efter 40 års användning kan inte sägas att slitaget
varit mer än normalt på de gamla lagren och därför kommer likadana lager att användas.
Eftersom länkarmarna skall behållas intakta är jag dessutom bunden till att använda lager med
samma mått där. På de gamla lagren har tyvärr ingen betäckning kunnat upptäckas, men lagret
har mätts upp och lager med samma mått har valts ut från SKF, det som skiljer mellan lagren
med de måtten är hur täta de är mot smuts samt i vilken ring smörjspåren sitter. Lagren som
valts har betäckningen GE 40 ES-2RS (SKF:2) och priset för ett sådant ligger på ca 350kr.
Toleransen till lastarsprinten som skall passa i hålet på det sfäriska lagret har valts till
h6(SKF:1), för att lagret skall kunna glida axiellt utmed sprinten.
9
4.6 Hydraulik
Redskapsfästet skall vara försett med en hydraulisk redskapslåsning. Ett problem som finns
med många hydrauliska redskapslåsningar är att de endast är försedda med en hydraulkolv,
dvs. kolvstången är infäst i den ena sprinten och cylindern i den andra sprinten. Detta får till
följd att cylindern är tvungen att förflytta sig i sidled när låsning respektive öppning av
redskapslåsningen skall ske. Det stora problemet med detta är att hydraulslangarna då måste
följa med i rörelsen eftersom de är infästa i hydraulcylindern, vilket ibland resulterar i att
slangarna kommer i kläm mot någon detalj i redskapslåsningens skyddshölje. I värsta fall kan
det även gå hål på hydraulslangarna. Anledningen till att detta lätt inträffar är att man vill att
skyddshöljet runt redskapslåsningen är så litet som möjligt för att påverka sikten så lite som
möjligt. För att komma runt detta har valts att sätta en hydraulkolv till varje sida.
Hydraulkolven bultas fast i bussningen som styr låsningssprinen, det gör att hydraulkolven
sitter väldigt skyddad, eftersom alla delar som rör sig kommer att vara inne i bussningen. Ett
tänkbart problem är i så fall att om det väl kommer in något hårt föremål så har det ingenstans
att ta vägen, eventuellt skulle ett hål kunna göras i underkant på bussningen. Så att föremålet i
så fall kan trilla ut i redskapslåsningens skyddshölje. Hydraulkolven som har valts till fästet
har en kolvstångsdiameter på 20mm och en innerdiameter i hydraulcylindern på 32mm (CAverken), vilket är en storlek mindre än på de andra redskapsfästen jag sett. Att en mindre
hydraulkolv har använts beror delvis på att inbyggnadsmåttet annars blev för stort, men också
för att kolvens enda uppgift är att skjuta in och dra ut sprinten, om det går så tungt att
hydraulkolven inte orkar är det förmodligen något som har hängt upp sig och en för stor
hydraulkolv riskerar då bara att trycka sönder något. Slaglängden på hydraulcylindern är
100mm. En längre slaglängd hade varit önskvärt, men inte nödvändigt. Längre
hydraulcylindrar får dock inte plats. Den hydraulcylinder som valts tillverkas av CA-verken i
Sävsjö och kostar i originalutförande 1880Kr. Den har original en invändig M12 gänga, men
det är enligt min erfarenhet för klent till detta ändamål, istället finns en önskan om att få den
med en utvändig M20 gänga, det mot ett pristillägg på ca 200Kr (Kurt).
Bild 16. Bild av en liknande hydraulkolv som
är tänkt att använda i redskapsfästet.
4.7 Material
Materialet är utgått från vanligt konstruktionsstål, eftersom de är billigast och något bättre
material skulle bara bli onödigt dyrt. De material som skall användas är:
•
SS2142 till alla bearbetade detaljer. SS2142 har en sträckgräns på 390N/mm² och dess
brottgräns är 530N/mm² (Björk, Karl, (2003), s. 50).
•
SS2134 till alla detaljer av plåt. SS2134 har en sträckgräns på 350N/mm² och dess
brottgräns är 510N/mm² (Björk, Karl, (2003), s. 50).
10
4.8 Svetsmetod
Svetsningen kommer att ske med MMA-metoden och elektroden som kommer att användas är
Esab OK 48.00. Den har en sträckgräns på 445MPa och en brottgräns på 540MPa.
11
5. Resultat
Resultatet av arbetet är i första hand presenterat i bilaga1(ritningar). Men Figuren nedan (Fig.
17) visar en 3D-skiss av resultatet.
Stagrör
Fig. 3. En färdig 3D-ritning av redskapsfästet ritat i Solid Works.
12
6. Analys
Svårt att göra en analys på detta ämne eftersom, det inte är en studie som genomförts utan en
konstruktionsuppgift och därmed inga andra teorier finns.
13
7. Diskussion
Redskapsfästet tycker jag har blivit bra i teorin, det återstår att se hur väl det faller ut när den
tillverkas. Det jag är minst nöjd med är att redskapet hamnar några centimeter längre ut än
med det gamla fästet, det påverkar lyft och tiltkrafterna lite negativt(hävarmen blir längre)
Något som blev bra är däremot sikten genom redskapsfästet, jämför man det med det gamla
fästet så är det stor skillnad. Sikten behövs särskilt när pallgafflar används och framförallt i
den höjd som inträffar när man lastar av och på en lastbil. De dubbla hydraulkolvarna till
redskapslåsningen tycker jag också blev bra, eftersom det är två stycken så sitter de still.
Många fästen har bara en hydraulkolv som då glider lite fram och tillbaks, vilket gör att en
hydraulslang lätt kan komma i kläm.
Det nya fästet ger dessutom de fördelar som Stora BM-fästet alltid ger i förhållande till Lilla
BM-fästet. De fördelarna är mindre glapp, lättare att koppla och koppla av redskap, samt ett
starkare och därmed även säkrare fäste.
14
8. Slutsatser
Med det nya redskapsfästet får man:
•
•
•
•
Bättre sikt.
Mindre glapp.
Högre säkerhet.
Lättare att koppla av och på redskap.
På minussidan har vi:
•
•
Något sämre lyft och tiltkraft.
Att det inte går att sänka ned redskapet lika långt.
15
9. Referenser
1.
AB Bolinder Munktell, (1966), Instruktionsbok LM 840, serviceavdelningen,
Eskilstuna
2.
Björk, Karl, (2003), Formler och tabeller för mekanisk konstruktion, Spånga,
Karl Björks Förlag HB, Femte upplagan
3.
Khoshaba, Samir, (2008), Handbook for machine design 1
4.
Blocket, http://www.blocket.se/kalmar/Volvo_BM_642_27281641.htm?ca=21&w=3
(100527, kl. 18:21)
5.
Volvo, http://www.volvo.com/constructionequipment/corporate/engb/AboutUs/history/products/wheel+loaders/introduction.htm, (100523, kl. 10:53)
6.
SKF:1,http://www.skf.com/portal/skf/home/products?lang=en&maincatalogue=
1&newlink=3_0_38 (100527, kl. 19:50)
7.
SKF:2,http://www.skf.com/skf/productcatalogue/jsp/viewers/product
TableViewer.jsp?&lang=en&tableName=3_1_1&presentationType=3&startnum=2
(100527, kl. 19:53)
8.
CA-verken, http://www.caverken.se/standard.asp, standard hydraulcylindrar, 25 CA,
fäste 83
9.
Kurt, Säljare, CA-verken, Telefonsamtal, (100527, kl. 11:16)
10.
Karl Taavola, (1998), Ritteknik 2000 faktabok, Karl Taavola och Athena lär AB,
Tredje upplagan
11.
Esab, http://products.esab.com/Templates/T041.asp?id=13422, (120516, kl 11:56)
12.
Robert C. Juvinall & Kurt M. Marshek, (2006), Fundamentials of machine component
design, John Wiley & Sons
16
10. Bilagor
Bilaga 1: Ritningar
Bilaga 2: Hållfasthetsberäkningar
Bilaga 3: Svetshållfasthetsberäkningar
Bilaga 4: Ritning lager SKFGE 40 ES-2RS
Bilaga 5: Ritning Hydraulkolv CA-verken
17
F
E
D
C
B
15
1
15
A
1
45
150
2
2
3
840
5 X 150 (=750)
3
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
X
100510
12
WEIGHT:
SS2134
MATERIAL:
10
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
7
200
REVISION
SHEET 1 OF 1
bakre plåt
DO NOT SCALE DRAWING
6
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 1 (29)
F
E
D
C
B
A
1
1
2
2
3
3
4
4
RH
NAME
SIGNATURE
FINISH:
DATE
100510
WEIGHT:
SS2134
MATERIAL:
6
158
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
38
45°
6
REVISION
8
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
bakre plåt bockad A3
DWG NO.
TITLE:
R3
7
(193 )
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
D
C
B
A
Bilaga1 sid 2 (29)
F
E
D
C
B
A
1
1
45
150
2
2
3
3
4
5 X 150 (=750)
840
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
100515
DATE
WEIGHT:
MATERIAL:
6 X M8
6
SS2134
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
bottenplåt
DO NOT SCALE DRAWING
15
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 3 (29)
20
150
1
2
3
3
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
SS2134
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
7
90
REVISION
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
bottenplåt bockadA3
DWG NO.
TITLE:
40
DO NOT SCALE DRAWING
R1 8
4 5°
15
8
)
F
E
D
2
(1 4 7
C
B
A
1
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 4 (29)
F
E
1
2
Ra 3,2
2
45°
D
C
B
A
1
15
3
3
5
10
4
125
SECTION A-A
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
79
SIGNATURE
FINISH:
+0,1
40 0
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100511
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
A
A
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
bussning in. lyftarm A3
DWG NO.
TITLE:
7
D
C
B
A
Bilaga1 sid 5 (29)
F
E
D
C
B
A
1
1
Ra3,2
2
2
5 X 45
3
SECTION A-A
59
3
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100515
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
A
A
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
bussning yt.lyftarm A3
DWG NO.
TITLE:
7
D
C
B
A
Bilaga 1 sid6 (29)
79
+0,05
40 0
F
E
1
Ra 3,2
°
D
45
C
B
A
1
2
2
15
5
3
132
SECTION A-A
3
10
4
4
5
79
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
DATE
100515
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
A
A
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
bussning in. länkarmA3
DWG NO.
TITLE:
7
D
C
B
A
Bilaga1 sid 7 (29)
+0,1
40 0
F
E
D
C
B
A
1
1
Ra 3,2
2
2
5 X 45
70
3
SECTION A-A
3
4
79
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
SS2142
A
A
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
bussning yt. länkarmA3
DWG NO.
TITLE:
7
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 8 (29)
+0,1
40 0
F
E
D
C
B
A
1
4 x 6,80
M8x1.25
A
2
2
3
3
A
20
M
8
0,1
50,20
1
4
4
45
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
SECTION A-A
5
X
5
1
100515
DATE
16
WEIGHT:
MATERIAL:
6
25
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
,
32
26
Ra
2
,
3
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
bussning in. sprintarA3
DWG NO.
TITLE:
7
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 9 (29)
85
65
F
E
D
C
B
1
Ra 3,2
2
2
5 X 45
94
3
SECTION A-A
3
4
0,1
4
50,20
A
1
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
A
A
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:1
SHEET 1 OF 1
buss. yt. sprintar
DWG NO.
TITLE:
7
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 10 (29)
85
F
E
D
C
B
A
1
1
2
2
3
3
926
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2134
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
främre plåt
DO NOT SCALE DRAWING
8
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 11 (29)
200
1
2
3
926
3
4
4
RH
NAME
SIGNATURE
FINISH:
DATE
100517
WEIGHT:
SS2134
MATERIAL:
6
101
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
30°
8
REVISION
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
främre plåt bockadA3
DWG NO.
TITLE:
R 10
7
)
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
91
F
E
D
2
(1 9 5
C
B
A
1
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 12 (29)
3
4
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
FINISH:
DATE
MATERIAL:
6
SS2134
8
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
TITLE:
7
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
A3
B
A
F
E
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
SIGNATURE
051017
WEIGHT:
SCALE:1:2
DWG NO.
SHEET 1 OF 1
fr. sidplåt
D
83
4
D
2
3
C
1
2
200
C
B
A
1
Bilaga 1 sid 13 (29)
1
2
83
3
3
4
4
101
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
RH
NAME
SIGNATURE
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2134
30 °
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:2
SHEET 1 OF 1
fr. sidplåt bockad
DWG NO.
TITLE:
7
91
DRAWN
FINISH:
R1 0
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
)
F
E
D
2
(1 9 5
C
B
A
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 14 (29)
F
E
D
C
B
A
1
1
2
40
2
160
80
3
3
4X
R1
2 X R60
0
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
FINISH:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100511
WEIGHT:
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SS2134
15
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
förstärkningsplåt
DWG NO.
TITLE:
7
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 15 (29)
465
545
20
1
2
160
3
4
4
5
101
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
DATE
100515
6
81
WEIGHT:
MATERIAL:
0°
11
0°
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
73
SS2134
10
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
förstärk. plåt bockadA3
DWG NO.
TITLE:
R20
X
3
7
1)
F
E
D
3
0°
10
C
B
2
(4 6
180
A
1
D
C
B
A
Bilaga1 sid 16 (29)
F
E
D
C
B
A
1
1
17
2 X 45
2
2
3
3
245
4
4
2 X 45
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 3,2
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
WEIGHT:
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:1
DWG NO.
TITLE:
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
lastarsprint
DO NOT SCALE DRAWING
8
A3
D
C
B
A
Bilaga1 sid17 (29)
40h6
10
F
E
D
C
B
750
1
2
425
3
115
185
B
A
4
4
2X
80
R476,89
180
2X
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
RH
NAME
2X
FINISH:
2
R3
R1
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
0
DRAWN
R6
5
67,78
A
3
5
100515
DATE
20
XR
39,69
2
6
61,50
WEIGHT:
MATERIAL:
R3
5
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
43,50
36,79
R 15
10
SS2134
0 ,7
R1
5
SCALE:1:5
R2
8
REVISION
SHEET 1 OF 1
1
0
(46,70)
,5
R43
0
sidoplåt
DO NOT SCALE DRAWING
DETAIL B
SCALE 1 : 2
DETAIL A
SCALE 1 : 2
59,12
DWG NO.
TITLE:
7
87,63
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 18 (29)
137,63
646,50
332,37
1
2
158
47,50
40
2 X 45
2
3
3
Ra 3,2
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:Ra 6,3
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
,2
15
Ra 3
5
1 5°
F
E
D
C
B
0,05
50
A
1
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2142
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:1
DWG NO.
TITLE:
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
sprint
DO NOT SCALE DRAWING
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 19 (29)
18,50
M20
F
E
D
C
B
A
1
1
2
2
3
3
4
840
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2134
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
stagplåt
DO NOT SCALE DRAWING
8
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 20 (20)
110
F
E
D
C
B
A
1
1
2
2
3
3
840
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2134
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
8
7
REVISION
SHEET 1 OF 1
stagprofil
DO NOT SCALE DRAWING
8
1
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 21 (29)
193,70
F
E
D
C
B
A
1
1
2
2
50
R
2X
8
3
3
4
4
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
840
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
SS2134
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
DO NOT SCALE DRAWING
REVISION
8
1
SCALE:1:4
SHEET 1 OF 1
stagprofil bockad
DWG NO.
TITLE:
7
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 22 (29)
120
D
C
B
A
1
1
2
2
60
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
60
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
3
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
SS2134
4
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:1
DWG NO.
TITLE:
8
REVISION
SHEET 1 OF 1
stopplatta
DO NOT SCALE DRAWING
5
1
6
A4
C
B
A
Bilaga 1 sid 23 (29)
F
E
D
C
1
2
2X
R1
0
10
B
2
45
840
150
250
150
3
20
3
20
A
A
4
4
5 X 150 (=750)
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
DATE
100516
WEIGHT:
MATERIAL:
6
SS2134
10
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
99
A
1
7
2 5°
SCALE:1:4
DWG NO.
TITLE:
SECTION A-A
REVISION
SHEET 1 OF 1
topplåt
DO NOT SCALE DRAWING
25
1
6 X 6,80
6 X M8x1,25
25
8
A3
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 24 (29)
20
F
E
D
3
250
4
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
5
FINISH:
DATE
MATERIAL:
6
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
TITLE:
7
32
0,1
REVISION
8
1
A3
A
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
SIGNATURE
100516
WEIGHT:
SS2142
SCALE:1:1
DWG NO.
SHEET 1 OF 1
topprör
DO NOT SCALE DRAWING
61,50
D
C
Ra3,2
4
C
2
3
B
1
2
B
A
1
Bilaga 1 sid 25 (29)
H
G
F
E
D
C
B
A
1
1
5
4
3
2
1
2
2
3
3
2
4
4
6
8
5
5
7
2
6
6
7
7
5
4
3
2
1
8
8
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
9
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
8
7
6
5
4
3
2
1
Pos. nr
10
SS2134
SS2134
SS2134
SS2134
SS2134
SS2134
SS2134
SS2142
Material
REVISION 1
12
SCALE:1:5
SHEET 1 OF 1
Red. fäste 840 (1)
Sammanställningsritning 1
DWG NO.
TITLE:
DO NOT SCALE DRAWING
Främre plåt
Stagprofil
Stagplåt
Stopplatta
Främre sidoplåt
Förstärkningsplåt
Sidoplåt
Topprör
Namn
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
1
1
1
2
2
2
4
2
Antal
11
A2
G
F
E
D
C
B
A
Bilaga 1 sid 26 (29)
H
G
F
E
D
1
2
1
2
3
4
6
5
3
5
Front
Detajerna 4,5&8i
sammanställningsritning 1
är dolda
3
7
6
7
7
8
8
4
2
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES: SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
9
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
7
6
5
4
3
2
1
Pos. nr.
10
1
1
1
2
2
2
2
Antal
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SS2142
SS2142
Material
REVISION 1
SS2134
SS2134
SS2134
SS2142
12
SCALE:1:5
SHEET 1 OF 1
Red. fäste 840 (2)
A2
Sammanställningsritning 2
DWG NO.
TITLE:
DO NOT SCALE DRAWING
Topplåt
Bakre plåt
Bottenplåt
Sprintar
Hydraulcylinder 32/20-100
Bussning yttre sprintar
Bussning inre sprintar
Namn
11
G
F
E
D
C
6
C
5
B
4
B
3
A
2
A
1
Bilaga 1 sid 27 (29)
3
4
5
5
6
6
7
7
8
8
5
2
4
3
2
1
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
9
FINISH:
5
4
3
2
1
Pos. nr.
2
2
2
4
2
Antal
10
Bussning yttre lyftarm
Bussning inre lyftarm
Bussning yttre länkarm
Lastarsprint
Bussning inre länkarm
Namn
11
SS2142
SS2142
SS2142
SS2142
SS2142
Material
REVISION 1
12
A2
D
C
B
A
H
G
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
SIGNATURE
DATE
100517
WEIGHT:
MATERIAL:
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
SCALE:1:5
SHEET 1 OF 1
Red. fäste 840 (3)
Sammanställningsritning 3
DWG NO.
TITLE:
DO NOT SCALE DRAWING
G
F
2
4
F
5
2
4
3
2
1
3
E
1
2
E
D
C
B
A
1
Bilaga 1 sid 28 (29)
H
G
F
E
D
C
B
19
10,5
0, 5
1
6 4 6 ,5
A
1
40
10
69
58
43
2
SECTION D-D
160
160
2
0,5
DETAIL B
SCALE 1 : 4
52
30
DETAIL A
SCALE 1 : 4
+0,5
36 0
3
3
10
4
4
+0,5
57 0
a8
a8
B
A
5
C
5
a8
C
0,5
0,5
0,5
6
BACK
SCALE 1:5
1065
FRONT
SCALE 1:5
1000
1065
840
6
7
7
8
D
D
8
Q.A
MFG
APPV'D
CHK'D
DRAWN
RH
NAME
FINISH:
SIGNATURE
UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:
DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS
SURFACE FINISH:
TOLERANCES:SS-ISO 2768-1
LINEAR:
ANGULAR:
9
100517
20
WEIGHT:
MATERIAL:
7
DATE
10
DEBUR AND
BREAK SHARP
EDGES
45
15
5
REVISION
160
1
12
SCALE:1:5
SHEET 1 OF 1
Red. fäste 840 (4)
Svetsritning
DWG NO.
TITLE:
A2
F
E
D
C
B
A
G
Där inget annat angetts gäller svetsning a-mått 6
DO NOT SCALE DRAWING
SECTION C-C
11
Bilaga 1 sid 29 (29)
13
192
Hållfasthetsberäkningar.
I alla kommande beräkningar så har det utgåtts från en maxlast av 35KN 60cm utanför fästet,
lasten varierar dessutom med ¼, dvs. lasten rör sig mellan 26-44 KN. Lasten är även
snedfördelad så att all vikt ligger på en sida av redskapsfästet. Dvs. hela lasten ligger 60cm
utanför den ena redskapskroken.
A=överkant topprör
B=lastarsprint(nedre)
Figur 1.
Beräkning böjhållfasthet topprör.
Toppröret är tillverkat av materialet SS2142. SS2142 har en sträckgräns på Sy=390N/mm²
och en brottgräns på Su=530N/mm².
Punkt A i Figur 1 visar toppröret. Toppröret påverkas av två krafter, en rakt nedåt(Fn) på
35 × 600
= 32,48 KN , se skiss nedan(Fig. 2.).
35KN och en rakt utåt(Fu) på
646,5
Fu=32,48KN
Ft=47,75KN
Fn=35KN
Figur 2.
Den resulterande kraften snett nedåt blir då Ft= 32,48 2 + 35 2 = 47,75 KN
Topp röret sitter mellan två plåtar med avståndet 160mm och utsätts för böjning (se Figur 3).
Fab 2
Det ger formeln M A = 2 (Björk, Karl, 2003, s31).
L
Bilaga 2 sid 1 (7)
Punkt A
Figur 3.
MA =
47,75 × 65 × 95 2
= 1094 KNmm = 1094 Nm
160 2
Böjmotståndet för ett cirkulärt rör är
W=
π × (D 4 − d 4 )
W=
32 D
(Björk, Karl, 2003, s27)
π × (61,5 4 − 32 4 )
32 × 61,5
= 21162mm 2
Böjspänningen i tvärsnittet är
M
σ m = A (Björk, Karl, 2003, s27)
W
σm =
MA=
Ft=
a=
b=
L=
W=
D=
d=
σm=
σa=
Momentet i punkt A
Den resulterande kraften
Kortaste avståndet till fästpunkt
Längsta avståndet till fästpunkt
Avståndet mellan fästpunkter
Böjmotståndet
Ytterdiameter
Innerdiameter
Medelspänningen
Varierande spänningen
1094 × 10 3
= 52 N / mm 2
21162
Medelspänningen i toppröret är alltså 52N/mm².
Men spänningen varierar med en fjärdedel.
Det ger:
52
σa =
= 13 N / mm 2
4
Sn = S´n × Cl × Cg × Cs × Ct × Cr
(Khoshaba, Samir, 2008, s27)
Sn = 530 × 0,5 × 1 × 0,8 × 0,79 × 1 × 0,868 = 145 N / mm 2
Sn=
S´n=
CL=
CG=
CS=
CT=
CR=
1 miljon cykel styrka
0,5·Su
Last faktor
Gradient faktor
Ytjämnhetsfaktor
Temperatur faktor
Pålitlighets faktor
Bilaga 2 sid 2 (7)
450
Sy=
390N/mm²
400
350
300
Y
250
Z
200
Sn=
145N/mm²
W
150
100
50
0
0
100
200
300
400
500
600
Diagram 1
Sy=
Su=
390N/mm²
530N/mm²
I diagram 1 visar linjerna
•
•
•
Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 390N/mm²
Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen
σ

W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs  a

 σm 
Det tillåtna området i Diagram 1 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar
varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen( σ a ). Vi kan
då utläsa att den tillåtna variabla spänningen( σ a ) är ca 65N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut σ a till 13N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
65
=5
13
En säkerhetsfaktor på 5 får anses fullt tillräcklig.
Sf =
X-axeln i Diagram 1 visar den tillåtna medelspänningen( σ m ). Vi kan utläsa ungefär
275N/mm² på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra.
I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen σ m =52 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
275
≈ 5,3
52
Det får också anses tillräckligt.
Sf =
Bilaga 2 sid 3 (7)
Beräkning böjhållfasthet stagprofil
Stagröret är den lådkonstruktion som består av delarna stagprofil och stagplåt, vilka efter
ihopsvetsning bildar en fyrkantsprofil med yttermåtten 58 × 120 och godstjockleken 8mm.
Stagröret överför tiltcylindrarnas kraft mellan sidorna på redskapsfästet (se svetsritningen).
Materialet stagprofil och stagplåt är SS2134, materialet har sträckgränsen Sy=350N/mm² och
brottgränsen Su=510N/mm². Samma belastningsfall gäller som i föregående beräkning.
Figur 4.
Det lodräta avståndet L1 mellan överkant topprör(punkt A i Figur 1) och på den nedre
lastarssprinten(punkt B i Figur 1) kan utläsas i ritningen av ”sidoplåt” (Figur 4) och är
L1 = 596mm
Det lodräta avståndet L2 mellan centrum stagröret och den nedre lastarsprinten(punkt B i Figur
1) går också att utläsa i ritningen på sidoplåt (Figur 4)
 58 
L2 = 342 −   ≈ 313
 2
Kraften som stagröret utsätts för är bara halva den horisontella kraften(Fu) i Figur 2, eftersom
den andra hälften av kraften tas upp direkt av länkarmen på den sida belastningen är. Kraften
FS som stagröret utsätts för är alltså
FS =
32,48 × 596
≈ 31KN
2 × 313
Stagröret är fast inspänt i bägge ändar, det största momentet som stagröret då utsätts för är
detsamma som hela kraften i halva stagrörets längd enligt formeln
Mm =
FS × L
(Björk, Karl, 2003, s29)
2
Bilaga 2 sid 4 (7)
L=840mm
Fs=31KN
Figur 5.
Mm =
31 × 0,84
≈ 13KNm
2
Profilens tröghetsmoment utgörs av formeln
bh 3
I=
(Björk Karl, 2003, s 27)
12
I=
FS=
Mm=
L=
I=
b=
h=
e=
W=
σm=
σa=
Kraften i stagröret
Medelmomentet i stagröret
stagrörets längd
Tröghetsmomentet
Stagrörets profilbredd
Stagrörets profilhöjd
Tyngdpunktsavstånd
Böjmotståndet
Medelspänningen
Variabla spänningen
58 × 120 3 42 × 104 3
−
= 4415 × 10 3 mm 4
12
12
Profilens böjningsmotstånd bestäms av formlerna
I
h
W = och e = (Björk Karl, 2003, s 27)
e
2
Tillsammans blir de
I
W=
h/2
4415 × 10 3
W=
= 73,58 × 10 3 mm 3
120 / 2
Medelspänningen i profilen ges av formeln
M
σ m = m (Björk, Karl, 2003, s27)
W
13 × 10 3
σm =
= 176 × 10 6 N / m 2 = 176 N / mm 2
73,58 × 10 −6
Spänningen varierar med en fjärdedel. Det ger:
176
σa =
= 44 N / mm 2
4
Bilaga 2 sid 5 (7)
Sn = S´n × Cl × Cg × Cs × Ct × Cr
(Khoshaba, Samir, 2008, s27)
Sn=
S´n=
CL=
CG=
CS=
CT=
CR=
1 miljon cykel styrka
0,5·Su
Last faktor
Gradient faktor
Ytjämnhetsfaktor
Temperatur faktor
Pålitlighets faktor
Sn = 510 × 0,5 × 1 × 0,8 × 0,66 × 1 × 0,868 = 117 N / mm 2
400
350
Sy=
300
350N/mm²
Sn=
117N/mm²
250
Y
200
Z
150
W
100
50
0
0
100
200
300
400
500
600
Diagram 2
Sy=
Su=
350N/mm²
510N/mm²
I diagram 2 visar linjerna likt i diagram 1
•
•
•
Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm²
Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen
σ

W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs  a

σ
m

Det tillåtna området i Diagram 2 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar
varandra har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen( σ a ). Vi kan
då utläsa att den tillåtna variabla spänningen( σ a ) är ca 60N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut σ a till 44N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
60
Sf =
= 1,36
44
Bilaga 2 sid 6 (7)
X-axeln i Diagram 2 visar den tillåtna medelspänningen( σ m ). Vi kan utläsa ungefär
270N/mm² på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra.
I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen σ m =176 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
Sf =
270
≈ 1,53
176
Säkerhetsfaktorerna 1,36 och 1,53 låter inte så mycket, men man skall ha i åtanke att
redskapet alltid är försett med en ram som också hjälper till mot dessa belastningar. Man
skulle dock kunna tänka sig att gå upp till 10mm godstjocklek för säkerhets skull.
Bilaga 2 sid 7 (7)
Svetsberäkningar
Här gäller exakt samma belastningsfall som i hållfasthetsberäkningarna, dvs. 35kN 60cm utanför
redskapsfästet på en gaffel, med vikten varierande med ¼-del
(se figur 1 i hållfasthetsberäkningar).
Beräkning svetshållfasthet mellan topprör och sidoplåt.
Eftersom kraften(F) som verkar på toppröret inte är centerad(se Figur 3 i hållfasthetsberäkningar)
så blir spänningen större på svetsarna på en sida av toppröret än på den andra sidan.
Kraften(F) är 47,75kN enligt tidigare uträkningar(se figur 2 i hållfasthetsberäkningar)
Största delen av kraften verkar på svetsen mellan den inre plåten och toppröret, den delen av
kraften kallas för (Fs).
FS =
Fa × 95
= 28,35kN
160
FS =
47,75 × 95
= 28,35kN
160
Svetsen mellan sidoplåt och topprör sker på bägge sidor om sidoplåten runt halva diametern D
plus sträckan s i Figur 4 nedan. I följande beräkningar räknas med att svetsen är en kälsvets med
A-mått=8mm.
F=
F s=
D=
kf=
σ m=
σa=
A=
Kraften på toppröret
Största kraften på svetsen
Ytterdiameter
stresskoncentrationsfaktor
Medelspänningen
Varierande spänningen
Svetsens Area
Svetsens area(A) är
D ×π
A = 2×
× A − mått = 2 × 61,5 × 8 = 1545mm 2
2
I verkligheten är arean större eftersom jag inte har räknat med sträckan s här.
Bilaga 3 sid 1 (6)
kf × FS
(Khoshaba, Samir, 2008, s37)
A
Värdet på kf är hämtat ur (Fundamentals of machine component design, 2006, s461)
σm =
σm =
1,5 × 28,35 × 10 3
= 27,53MPa
1545
Sn=
S´n=
CL=
CG=
CS=
CT=
CR=
Eftersom lasten varierar med en fjärdedel blir
σa =
σa =
σm
4
27,53
= 6,88MPa
4
1 miljon cykel styrka
0,5·Su
Last faktor
Gradient faktor
Ytjämnhetsfaktor
Temperatur faktor
Pålitlighets faktor
Sn = S´n × Cl × Cg × Cs × Ct × Cr (Khoshaba, Samir, 2008, s27)
Sn = 255 × 1 × 0,8 × 0,5 × 1 × 0,868 = 88,54
400
350
Sy=
300
350N/mm²
Sn=
250
Y
200
Z
150
W
100
88,54N/mm²
50
0
0
100
200
300
400
500
600
Diagram 3
Sy=
Su=
350N/mm²
510N/mm²
I diagram 1 visar linjerna
•
•
•
Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm²
Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen
σ

W(gul) linjen som spänningen i detta fall rör sig längs  a

σ
m 

Bilaga 3 sid 2 (6)
Det tillåtna området i Diagram 3 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra
har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen( σ a ). Vi kan då utläsa att
den tillåtna variabla spänningen( σ a ) är ca 50N/mm².
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut σ a till 6,88N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
50
= 7,26
6,88
En säkerhetsfaktor på 7 är alldeles tilräcklig.
Sf =
X-axeln i Diagram 1 visar den tillåtna medelspänningen( σ m ). Vi kan utläsa ungefär 210N/mm²
på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra.
I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen σ m =27,53 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
210
≈ 7,62
27,53
Även här är säkerhetsfaktorn fullt tillräcklig.
Sf =
Bilaga 3 sid 3 (6)
Beräkning svetshållfasthet mellan stagrör och sidoplåt.
Vi fortsätter att räkna på samma belastningsfall som i hållfasthetsberäkningar.
Stagröret fästs mot sidoplåten med en kälsvets med a-mått 8 runt hela stagröret.
Mm =
Mm =
FS × L
(Björk, Karl, 2003, s29)
2
31 × 0,84
≈ 13KNm
2
Svetsens rektangulära tröghetsmoment utgörs av
formerna
I = 2 Ix + 2 Iy
L3t
(Khoshaba, Samir, 2008, s37)
12
Iy = Lta 2
Ix =
FS=
Mm=
L=
I=
t=
h=
e=
W=
σm=
σa=
Kraften i stagröret
Medelmomentet i stagröret
stagrörets längd
Tröghetsmomentet
Svetsens a-mått
Stagrörets profilhöjd
Tyngdpunktsavstånd
Böjmotståndet
Medelspänningen
Variabla spänningen
 120 3 × 8

I = 2
+ 58 × 8 × 60 2  = 5645 × 10 3 mm 4
 12

Svetsens böjningsmotstånd bestäms av formlerna
I
h
W = och e = (Björk Karl, 2003, s 27)
e
2
Tillsammans blir de
I
W=
h/2
5645 × 10 3
W =
= 94,08 × 10 3 mm 3
120 / 2
Medelspänningen i profilen ges av formeln
M
σ m = m (Björk, Karl, 2003, s27)
W
13 × 10 3
σm =
= 138 × 10 6 N / m 2 = 138MPa
94,08 × 10 −6
Spänningen varierar med en fjärdedel. Det ger:
138
= 34,5MPa
σa =
4
Bilaga 3 sid 4 (6)
Sn = S´n × Cl × Cg × Cs × Ct × Cr
(Khoshaba, Samir, 2008, s27)
Sn=
S´n=
CL=
CG=
CS=
CT=
CR=
1 miljon cykel styrka
0,5·Su
Last faktor
Gradient faktor
Ytjämnhetsfaktor
Temperatur faktor
Pålitlighets faktor
Sn = 510 × 0,5 × 1 × 0,8 × 0,5 × 1 × 0,868 = 88,54 N / mm 2
400
350
Sy=
300
350N/mm²
Sn=
250
Y
200
Z
150
W
100
88,54N/mm²
50
0
0
100
200
300
400
500
600
Diagram 4
Sy=
Su=
350N/mm²
510N/mm²
I diagram 4 visar linjerna likt i diagram 1
•
•
•
Y(blå) gränsen för sträckgränsen(Sy) 350N/mm²
Z(rosa) gränsen för den varierande tillåtna spänningen
σ

W(gul) linjen som spänningen i detta exempel rör sig längs  a

 σm 
Det tillåtna området i Diagram 4 är under linjerna Y och Z. Där linjerna Z och W korsar varandra
har vi maxspänningen. Y-axeln visar den tillåtna variabla spänningen( σ a ). Vi kan då utläsa att
den tillåtna variabla spänningen( σ a ) är ca 50N/mm².
Bilaga 3 sid 5 (6)
I uträkningarna tidigare hade vi räknat ut σ a till 34,5N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
50
Sf =
= 1,45
34,5
X-axeln i Diagram 2 visar den tillåtna medelspänningen( σ m ). Vi kan utläsa ungefär 210N/mm²
på X-axeln där linjerna W och Z korsar varandra.
I uträkningarna tidigare hade var medelspänningen σ m =158 N/mm², det ger säkerhetsfaktorn
Sf =
210
≈ 1,52
138
Säkerhetsfaktorerna 1,45 och 1,52 är relativt låga. Men som klargjorts i ”Hållfasthetsberäkningar
har redskapet en ram som upptar en stor del av dessa belastningar. Även skyddsplåtarna runt den
hydrauliska redskapslåsningen (se topplåt, frontplåt och bottenplåt i sammanställningsritning
1och 2)tar upp lite av denna lasten Dessutom är det inte så troligt att man kommer köra med full
last på en sida och studsa runt. Det skulle nästan klassas som vårdslöst och inte vidare bekvämt
som förare.
Bilaga 3 sid 6 (6)
ÓxÊ
Ê
ޏˆ˜`iÀÊvBÃÌiʘÀÊnÎÊrÊyB˜ÃʈÊvÀ>“Ž>˜Ì
ޏˆ˜`iÀ`ˆ“i˜Ãˆœ˜ÊÓxÉ£ÈʇÊÎÓÉÓä
ޏˆ˜`iÀʓœÕ˜Ìˆ˜}ʘœÊnÎÊrÊvÀœ˜ÌÊy>˜}i
ޏˆ˜`iÀÊ`ˆ“i˜Ãˆœ˜ÊÓxÉ£ÈʇÊÎÓÉÓä
œÀi
,œ`
(Ê
(Ê
£
Ó
*
+
,
6
7
/ÀÞVŽ‡
>Ài>
V“Ó
*ÕŇ
>Ài>
V“Ó
Óx
£È
£än
Îx
Óä
£ä
£Ó
{È
£Ó
£É{»
£Î
Èn
xx
Ç
£Ó
{]™
Ó]n
£]äÉä]x
ÎÓ
Óä
£äx
{ä
Óx
£Ó
£Ó
ÎÇ
£{
£É{»
£Î
Çn
Èx
™
£Ó
n]ä
{]™
£]ÓÉä]È
ޏˆ˜‡ œÛ‡
`iÀ ÃÌF˜}
³- ÊÉÊ
³-/,"
ޏˆ˜`iÀ`ˆ“i˜Ãˆœ˜Ê{äÉÓxʇÊÓxäÉ£Óx
³- ÊÉÊ
³-/,"
ޏˆ˜‡ œÛ‡
`iÀ ÃÌF˜}
œÀi
,œ` -ŽÕ}}>`iÊ«>À̈iÀÊ>ÛÃiÀÊ>ÌiÀ˜>̈ÛʎœÛÃÌF˜}°
(Ê (Ê
{ä
xä
Èx
nä
£ää
££ä
£Óx
£{ä
£Èä
£nä
Óää
ÓÓä
Óxä
Óx
Îä
Îx
Îx
{ä
xä
{ä
Èä
xä
Èä
Çx
Çx
™ä
nä
™ä
™ä
£ää
™ä
£ää
£ää
££ä
££ä
£Óx
£Óx
£{ä
£
Ó
£ÎÎ
xä
Îx
£È
£Ó
{Ç
£{
È
/ÀÞVŽ‡
>Ài>
V“Ó
-…>`ÞÊ«>ÀÌÃÊ`iÃVÀˆLiÃÊ,œ`ʜ«Ìˆœ˜Ã°
*ÕŇ
* + , 6 7 >Ài>
V“Ó
ÎÉn»
£Î
£än
nx
££
£x
£Ó]È
Èä
{x
Óä
£{
xä
£È
£ÉÓ»
£n
£Ón
£ää
£Î
£Ç
£™]È
£{Ç
Çx
xä
Ó{ÝÓ
£x
x{
£È
£ÉÓ»
£n
£{n
£Óä
£Ç
Óä
ÎÎ]£
£x™
™Ó
Èä
£x
xÈ
£È
£ÉÓ»
£n
£nn
£xä
Ó£
ÓÓ
xä]Ó
£ÇÎ
££x
xx
£n
È£
£n
ÎÉ{»
Óä
Ó£n
£nä
Ó£
Ó{
Çn]x
£nx
£Óx
Èä
{ÓÝÓ
£n
Çx
Óä
ÎÉ{»
Óä
Ó£n
£nä
Ó£
Ó{
™x]ä
Ó{x
£{x
nä
{nÝÓ
Ó{
££x
ÓÓ
ÎÉ{»
Óä
ÓÎn
Óää
£Ç
ÎÎ
£ÓÓ]Ç
Ó{x
£Èä
nx
xÓÝÓ
Ó{
££x
ÓÓ
ÎÉ{»
Óä
Óxn
ÓÓx
Ó£
ÎÎ
£xÎ]™
ÓxÈ
£nx
nx
È{ÝÎ
ÓÈ
£Óx
ÓÓ
ÎÉ{»
ÓÎ
әn
Óxx
Ó£
În
Óä£]£
ÓÇx
Óäx
nx
È{ÝÎ
ÓÇ
£Óx
ÓÈ
£»
ÓÎ
ÎÓÎ
Ónä
Óx
În
Óx{]x
ÓÇx
ÓÓx
nx
ÈnÝÎ
Îä
£Óx
ÓÈ
£»
ÓÎ
Î{Ç
Îää
Óx
{Î
Σ{]£
룊
Ó{x
££ä
näÝÎ
™äÝÎ
Îä
£{ä
Σ
£»
ÓÎ
ÎÈÇ
ÎÓä
ÎÓ
{Ç
Înä]£
ÎÓ£
әn
££x
™äÝÎ
{ä
£{x
Σ
£Ê£É{»
Ón
xää
{Óä
ÎÎ
Èx
{™ä]n
-̟ÀÀiÊ`ˆ“i˜Ãˆœ˜iÀ]Ê(ÓnäʇÊ(ÎÓä]ʓFÌÌÊ«FÊLi}BÀ>˜°Ê
6ˆŽÌÊۈ`
äÊÏ>}É
£ä䓓
7iˆ}…Ì
äÊÃÌÀœŽiÉ
£ä䓓
ޏˆ˜`iÀÊ`ˆ“i˜Ãˆœ˜Ê{äÉÓxʇÊÓxäÉ£Óx
£{Î
ÎÈÝÓ
ÎäÝÓ
{ÓÝÓ
ÎÈÝÓ
À>}‡
>Ài>
V“Ó
*Տ‡
>Ài>
V“Ó
À>}‡ 6ˆŽÌÊۈ`Ê
>Ài>
äÊÏ>}É
V“Ó
£ä䓓
7iˆ}…Ì
*Տ‡
>Ài> äÊÃÌÀœŽiÉ
Ó
£ä䓓
V“
Ç]È
Ó]nÉä]™
£Ó]È
£ä]ä
ÓÎ]È
Óä]È
Îä]È
ÎÇ]Ç
xä]Î
xn]™
ÈÈ]n
xä]™
Çn]x
x™]£
£äÎ]Ç
™ä]Î
£ÎÇ]{
£ÓÓ]x
£™ä]™
£Çx]™
ÓÎx]È
Ó£™]£
Ónx]£
ÓxÇ]{
ÎÈn]£
ÎÎÈ]™
{]{É£]Ó
{]{É£]{
ÇÉ£]È
ÇÉ£]n
££]xÉÓ]Ç
££]xÉÓ]Ó
£™É{]Ó
£™ÉÎ]x
ÓÓ]ÎÉ{]Î
ÓÓ]ÎÉx]x
ÎÈÉÇ
ÎÈÉn
{ÎÉn
{Îə
ȣɣä
ȣɣ£
ÇÇÉ££
ÇÇÉ£Ó
™{É£{
™{É£x
£ÎnÉ£x
£ÎnÉ£Ç
ÓxxÉÓÈ
ÓxxÉә
œÀiÊÈâiÊ(Ónä‡ÎÓä]Ê`ˆ“i˜Ãˆœ˜Êœ˜ÊÀiµÕiÃÌ°Ê
,BÌÌÊ̈ÊB˜`Àˆ˜}>ÀÊvŸÀLi…Fið
7iÊÀiÃiÀÛiÊ̅iÊÀˆ}…ÌÊ̜ʓ>ŽiÊV…>˜}iÃÊ܈̅œÕÌÊvÕÀ̅iÀʘœÌˆVi°
28
22
6
62
C
40
B
degrees
D
Angle
of tilt
±
mm
d
Principal dimensions
100
kN
Basic load ratings
dynamic
C
500
static
C0
Radial spherical plain bearings requiring maintenance, steel-on-steel, seal on both sides
0,32
kg
Mass
GE 40 ES-2RS
-
Designation