Slutrapport Qliv - H elena A ndersson
SLUTRAPPORT Projektutvärdering Qliv Projekt Qliv – Främja kvinnors företagande 2013-05-01 – 2014-12-31 NyföretagarCentrum, Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland, Länsstyrelsen, Europeiska regionala utvecklingsfonder, Kvinnors företagande stärker Sverige Projektansvarig: Birgit Båvner Processledare: Catarina Berglund, Anne Hofstedt, Åsa von Heland, Inger Wickman Rapport: Helena Andersson Tack till alla som medverkat i Qliv och bidragit till konceptutveckling av stöd till företagare! Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på̊ att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av de som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning.”1 ”Det finns goda möjligheter att utveckla det regionala innovationssystemet i Sörmland. Det finns en potential att utveckla fler idéer till innovationer på̊ marknaden. En av de stora utmaningarna är att öka kommersialiseringen. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång.”2 1 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 51 Sörmlandsstrategin 2020, sid 53 3 Inledning Qliv startades 1 maj 2013 och löper fram till 31 december 2014. Det är ett brett paraplyprojekt som samlar flera underprojekt med skilda målgrupper, geografisk placering och utvecklingsnivåer. Det gemensamma målet för projektet är att, i linje med nationellt jämställdhetsarbete och Sörmlandsstrategin 2020, främja kvinnors företagande i Södermanlands län. Utöver detta är Qlivs syfte att parallellt med den faktiska stödverksamheten även vara konceptutvecklande och samordna existerande stödorganisationer i regionen. De olika delprojekten varierar i omfattning, bredd och frekvens. I konceptutvecklingen har var och ett avpassats efter existerande utvecklingsnivå. Detta innebär att vissa delmoduler är i pilotfas där andra mer kan beskrivas vara i implementeringsfas. Projektet Qliv är ett samarbete mellan region Sörmlands fyra NyföretagarCentrum med Östra Sörmland som projektägare. Genom att utveckla gemensamma stödmodeller och samordna de resurser och organisationer som finns gynnas tillväxten i regionen, företag utvecklas snabbare och blir mer produktiva. Enskilda företagare så väl som regionen i stort främjas av denna typ av stödutveckling. Denna rapport är en utvärdering av Qliv och avsikten med rapporten är att dokumentera de skilda moduler som utförts under huvudprojektet samt att i möjligaste mån ge utvecklingsförslag. Målsättningen med rapporten är sålunda att dokumentera men även att konceptutveckla stöd genom exempel, verktyg och arbetsmodeller för framtida projekt vars syften och målgrupper är likvärdiga Qlivs – främjande av företagare i tillväxt, höja inflödet i ”nya” företagargrupper och brobyggande i utveckling av företagare och stödorganisationer. 4 Innehållsförteckning Del 1. Bakgrund Qliv Sidnr 6 Del 2. Projektets utförande 8 Del 3. Projektets moduler 10 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor 11 3.2 Business School 14 3.3 Mentorgrupper 20 3.4 Föreläsningar 25 3.5 Ung och Eget 28 3.6 Growing business Boot Camp 35 Del 4. Summering och slutsatser 45 Appendix – bilagor och källförteckning 46 Tack till alla medverkande 47 Del 1. Bakgrund Qliv Ett mål för region Sörmland är att tillväxten ska blomstra, näringslivet utvecklas och förnyas samt att regionen ska vara attraktiv för företagare. För att göra detta möjligt finns flera strategier uppsatta i Sörmlandsstrategin 2020. Några av strategierna fokuserar på ökat inflöde av nya företagare från nya företagargrupper, andra fokuserar på utveckling av företagarstöd. Projektet Qliv riktar sig till grupperna invandrarkvinnor och unga kvinnor inom segmentet öka inflödet. I segmentet vidareutveckling av befintliga företag är målgruppen kvinnliga företagare. Ett led i ökad jämställdhet i alla delar av samhället är Främja kvinnors företagande – ett program initierat av Tillväxtverket. Avsikten med programmet är att ”bidra till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor.”1 Målgrupp för programmet är ”kvinnor som vill utveckla sina företag och kvinnor som vill starta företag. Programmet vänder sig också till aktörer som arbetar för att främja företagande, företagsutveckling och regional tillväxt, till exempel genom rådgivning och finansiering.”2 Qliv är en del i Tillväxtverkets beskrivna program. Idag startar fler kvinnor företag än tidigare och i NyföretagarCentrums tillströmning till rådgivning finns fler kvinnor än män. Trots detta utvecklas de kvinnliga företagen långsammare med avseende på omsättning och antal anställda. Statistik från 2011 visar att av region Sörmlands företagare är 142 043 kvinnor medan 326 437 är män. Forskning visar också att unga kvinnor inte ser företagande som ett alternativ till anställning i lika hög grad som män. Sveriges jämställdhetspolitik har som mål att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar till makt att forma samhället såväl som sina egna liv. En väg till att ta makt över sitt eget liv och tillskansa sig inflytande i samhället är som egen företagare. Men för att förnya regionens näringsliv behövs mer än främjande av kvinnligt företagande, det behövs också ett ökat inflöde av nya företagare från flera grupper. Bland invandrare finns kompetenser och erfarenheter inom företagande som på ett mer effektivt sätt än idag kan tas tillvara. En gemensam modell för samordning av och stöd till befintliga [kvinnliga] företagare är följaktligen nödvändig, likväl som modeller för underbyggande och ökande av inflödet av nya företagare från grupperna ungdomar och invandrade. Qlivs projektorganisation består av Sörmlands fyra NyföretagarCentrum och projektet är förankrat hos Almi Stockholm Södermanland, de 4 noderna i Södermanland, Ung Företagsamhet i Södermanland, Mälardalens Högskola, Östsvenska Handelskammaren, samtliga kommuner i regionen – Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Flen, Vingåker, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta – kvinnliga Resurscentra i Sörmland, Coompanion och Oppinova. 1 2 Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande Tillväxtverkets hemsida, Främja kvinnors företagande 6 Uppsatt mål Det konkreta uppsatta målet med Qliv var att fler kvinnor startar företag inom alla, även otraditionella, områden. Utvecklingen av dessa ska ske snabbare än tidigare både med avseende på produktivitet och på antal anställda, vilket i sin tur genererar tillväxt till regionen. Qliv ska resultera i en tydlig modell för kontinuerligt stöd till företagare i hela utvecklings- och tillväxtkedjan där alla aktörer inom sektorerna starta, driva och utveckla företag ska känna till varandras aktiviteter och samverka. Intentionen har således varit att Qliv framarbetar stödet till företagare genom att sammanfoga, ta tillvara och vidareutveckla existerande modeller samt att samverka och bygga broar mellan företagsfrämjande aktörer. Projektmodellen ska ses som ett led i att utforma hållbart företagarstöd parallellt med utveckling av stödorganisationer. Utförandet av projektmodellen ska ses som ett flödesschema – genom kedjor av aktiviteter skapas synergier och genomförandet utarbetas efterhand baserat på de behov som framträder hos målgrupperna. Grundtanken är att detta arbetssätt leder till en modell för hållbart stöd till företagare i olika utvecklingsnivåer vilket främjar tillväxt i framtiden. Boot Camp • Av kvinnliga entreprenörer för kvinnliga entreprenörer • Driver du eget företag till 100% och vill fortsätta utvecklas? Boot Camp är för dig som är redo att låta ditt företag växa. Branscher skiljer sig åt men behoven och frågorna du som egen företagare ställs inför är till stor del likvärdiga, som exempelvis att anställa, att sälja på annan marknad än Sverige, att få större utväxling av marknadsföring, att ta in delägare. Boot Camp tillför expertkunskap genom rutinerade sakkunniga inom olika områden och inspirerar genom förebilder som delar med sig av sina personliga erfarenheter. 11–12 september – Boot camp 10 oktober – Återträff Mentor under ett år Under två intensiva dagar deltar du i ett krävande och utvecklande program. Därefter matchas du ihop med en mentor som följer ditt företags tillväxt och mognande under ett år. Du som deltar i Boot Camp kommer att lägga tid och stort engagemang och du kommer att dela med dig av dina egna erfarenheter till gruppen. För mer information och anmälan, kontakta oss! Catarina Berglund, Strängnäs 070 831 06 62 Åsa von Heland, Nyköping 076 340 75 86 7 Del 2. Projektets utförande Qlivs övergripande gemensamma riktlinje är att främja kvinnligt företagande och öka inflödet av nya företagare till regionen. På det operativa planet har detta inneburit att projektet delats in i sex moduler. Detta för att kunna rikta kvalitativt stöd till olika målgrupper med varierande utvecklingsnivå. Grundtanken är att de olika modulerna ska haka i varandra som kugghjul och därmed minska det glapp som har observerats och konstaterats mellan befintliga stödfunktioner till företagare. Uppställt projektinnehåll är inflödesaktiviteter, gruppaktiviteter, utveckling och utbildning samt affärsutveckling. Förenklat beskrivet kan projektets operativa utförande delas in i två segment. Det ena har gått ut på att öka inflödet – få in fler grupper i företagande, det andra har varit att stödja och vidareutveckla kvinnliga företagare på olika nivåer. På grund av att de olika modulerna konceptutvecklingsmässigt befinner sig på olika nivåer blir följaktligen utförandet olika omfattande. Omfattningen av projekten beror också på bredd och djup och i den följande slutrapporteringen och utvärderingen kommer detta att vara synligt i form av dokumentationens omfång. Vissa moduler har ett frekvent och detaljerat upplägg vilket syns i flertalet utförda aktiviteter. Andra moduler har verkat mer långsiktigt i syfte att bygga upp en strategi för hur stödet på effektivast vis ska riktas till respektive målgrupp. Två segment 1. Öka inflöde 2. Vidareutveckla Öka inflöde Som beskrivits tidigare är det av vikt för tillväxten bland företag i regionen att tillvarata befintliga kompetenser samt öka inflödet av ”nya” företagargrupper. Två av dessa målgrupper är invandrare och ungdomar. Till dessa två målgrupper riktas specifikt varsin modul i Qliv. I modulen Introduktion till svenskt företagande – invandrarkvinnor har fokus legat på att anpassa, utforma och genomföra starta eget-kurser för invandrarkvinnor i Katrineholm, Vingåker och Flen. Detta för att tillvarata de befintliga kompetenser invandrare för med sig. Ung och Eget är rubriken på modulen som riktar sig till gymnasieungdomar som är i entreprenördelkursen i sin utbildning. De skolor som deltagit i konceptutvecklingsprojektet Ung och Egen inom Qliv är Realgymnasiet, Nyköpings Enskilda Gymnasium, Gymnasieskolan Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköpings Gymnasium. Syftet med modulen är att öka medvetandet hos ungdomar om NyföretagarCentrums erbjudanden och om vilka möjligheter som finns för den som vill starta och driva eget företag. Några av aktiviteterna för ungdomarna har varit inspirationsföreläsningar, workshops i att skapa, forma och vidareutveckla en affärsplan och ansvar för monter på mässa Näringslivsdagen samt deltagande på julmarknad. 8 Vidareutveckla I detta segment är målgruppen företagarkvinnor som kommit olika långt i sin utveckling och tillväxt. Föreläsningar, Business School, Mentorgrupper och Growing Business Boot Camp är namnen på segmentets fyra moduler. Föreläsningar har riktat sig till en bred målgrupp både geografiskt och branschmässigt. Arbetsmodellen har varit att bjuda in brett och lyfta fram förebilder, inspirera, knyta samman nätverk och skapa nya kontaktytor. Syftet med modulen är att forma starka gränsöverskridande nätverk och stärka områden där kvinnor upplever sig ha svårigheter relaterat till att vara kvinna och företagare. I modulen Business School får företagare som nyligen startat arbeta för att utveckla sig själva och sina företag. Varje tillfälle av Business School innehöll sju träffar med föreläsningar och seminarier i workshopform inom olika ämnen. Business School erbjöds vid upprepade tillfällen till företagare i Nyköping, Flen och Katrineholm. Mentorgrupper är en konceptutveckling av NyföretagarCentrums ordinarie mentorprogram, med skillnaden att starta mentorprogram kontinuerligt i mindre grupper i stället för färre starter med större grupper. Detta för att öka utfallet och delaktigheten samt för att i största möjliga mån erbjuda mentor när företagaren är redo och i ”rätt” utvecklingsfas. Modulen Growing Business BootCamp är en helt behovsanpassad intensivprocess med uppföljningstillfällen och som avslutas med påkoppling av mentor. Målgruppen är engagerade kvinnliga företagare som visat stark strävan till tillväxt och utveckling. Grundliga inventeringar av deltagarnas behov har lett fram till det faktiska modulinnehållet. 9 Del 3. Projektets moduler I denna del av rapporten presenteras var och en av de 6 modulerna under följande rubriker: 1.Bakgrund 2. Operativt utförande 3. Projektledningens reflektion och utvärdering 4.Summering Då modulernas upplägg inte ser likadana ut och de befinner sig på olika utvecklingsnivåer är följande dokumentering ojämn i omfång. Vissa moduler är mer omfattande än andra och dessa har därför fler och varierade rubriker. 10 3.1 Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har även efter lång tid i Sörmland en lägre sysselsättningsgrad än personer födda i Sverige. Höga kunskapskrav samt diskriminering är trösklar för etablering på arbetsmarknaden. I gruppen invandrare återfinns såväl analfabeter som människor med mycket hög utbildning."1 "Länets aktörer bör bli bättre på̊ att identifiera och inrikta stöd till grupper av potentiella företagare och företag som står inför expansion. Många människor som är födda i andra länder har erfarenhet av entreprenörskap. Detta är en resurs som regionen bättre kan ta tillvara i arbetet med att förändra attityder till entreprenörskap.” 2 1 2 Sörmlandsstrategin 2020, sid 31 Sörmlandsstrategin 2020, sid 52 11 3.1.1 Bakgrund Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor har arrangerats i Katrineholm, Vingåker och Flen. Denna modul handlar inte om en entreprenörskapsutbildning, utan en slags översättning och introduktion till att driva företag i Sverige. Genom att skräddarsy workshops som riktar sig till företagare i startskedet och göra dessa tillgängliga för invandrarkvinnor med företagarerfarenhet från sitt hemland, tillvaratas och tillgängliggörs befintliga kompetenser till regionen. På individnivå får dessa kvinnor, där flertalet upplevt begränsningar på arbetsmarknaden, tillfälle att ta makt över sin egen arbetssituation. 3.1.2 Operativt utförande Introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor uppskattas till totalt 30 timmar med max 5 timmarspass per tillfälle, dvs. totalt 6 st tillfällen per grupp och deltagare. Introduktionen till svenskt företagande har genomförts enligt följande program: Bolagsformer, företagsregistering och moms – Val av bolagsformer – Skatt och avgiftsanmälan – Moms Affärsplanen - ditt viktigaste dokument – Att bygga en affärsidé – Alla rubriker för en komplett affärsplan – Vi lär oss skilja på resultat och balansrapporter Ansvaret som din egen arbetsgivare – Arbetsgivaravgifter/egenavgift - historik. – Lämpligt försäkringsskydd för dig och ditt företag. – Trygghet och sparande Entreprenörskap – där framgången finns i ditt huvud – Planerad marknadsföring – Exempel på marknadsaktiviter som gett framgång. 12 3.1.3 Projektledares reflektion Intresset bland invandrarkvinnor har varit mycket stort. Då någon liknande introduktion till svenskt företagande inte erbjuds i dagsläget har det varit mycket lätt att rekrytera deltagare. Många av kvinnorna har i sina hemländer drivit företag och har en önskan om att fortsätta med detta även i Sverige. Totalt har ett femtiotal kvinnor deltagit och projektledare har sett och kartlagt vad som saknas för att dessa kvinnor skall kunna gå vidare som egna företagare. De problem projektledare upplevt är att hitta förvaltning inom de olika kommunerna som är beredd att stå för kostaden för denna skräddarsydda företagarintroduktion. Av de kommunala instanser som tillfrågats är det ingen som tycker sig ha ansvaret för dessa frågor. Ett argument som framkommit från några tjänstemän har varit tveksamheter runt huruvida kvinnorna ska klara av att leva på en mindre typ av verksamhet. Projektledningen befarar att denna uppfattning hos tjänstemän sannolikt är baserad på levnadsstandard utifrån svenska normer. 3.1.4 Summering Satsningen på introduktion till svenskt företagande för invandrarkvinnor visade sig mycket uppskattad av målgruppen. Antalet platser som erbjöds motsvarade inte intresset och därför står flera idag på kö för nästa omgång, om resurser kan frigöras för sådan. De inställningar som projektledare uppfattat hos tjänstemän inom förvaltningar aktuella som möjliga finansiärer av dylika projekt föranleder att beräkningar bör göras – både ekonomiska såväl som socioekonomiska. Denna typ av process kan borga för en överlappning mellan företagarerfarenheter från andra länder och det svenska företagarsystemet. De inställningar som vederbörande tjänstemän uppvisat pekar också mot att samtal bör föras med berörda förvaltningar inom kommunerna för att reda ut begrepp och normer inom området. Detta för att underlätta att likvärdiga projekt implementeras i ordinarie verksamhet. Upplägget av introduktion till svenskt företagande föll väl ut och deltagarna upplevde att de växte som individer av att få tillfälle att använda sina erfarenheter och kompetenser. Att få tillfälle att lära känna fler i samma målgrupp, samt bilda nätverk var också mycket uppskattat. Då flertalet av kvinnorna befinner sig i en situation av arbetslöshet eller på praktikplatser i kommunens regi var det mycket positivt att få ett sammanhang att vistas i som baseras på den egna kompetensen. 13 3.2 Business School Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”De befintliga företagen ska uppmuntras att växa och ta till sig nya förutsättningar och innovationer.” ”Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång.”1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 54 14 3.2.1 Bakgrund Business School har inom projektet Qliv erbjudits i Katrineholm, Flen och Nyköping. Grundidén är att kvinnor som har en idé, och som antingen är i fasen av att starta företag eller just har startat, ska få stöd på ett tidigt stadium. Detta sker genom att företagaren i workshops får arbeta med sig själv och sitt företag och utveckla affärsidén. Upplägget går ut på sju tillfällen av kunskapsöverföring i workshopform inom skilda ämnen. Business School kan beskrivas som ett samlat krafttag, en slags ”start up”, där syftet är att företagarna får docka sin egen idé, sig själv och sitt företag till de delar som är kritiska i en företagsstart. Genom att integrera den befintliga modellen Business School i projektet sammanförs konkret kunskapsöverförande företagsstöd med andra typer av stöd. Där de olika modulerna överlappar och dockar in i varandra är Business Schools roll att utveckla i basala faser relevanta för alla branscher och för företagare på olika grundnivåer. Workshopämnen är förbestämda och baserat på deltagarnas kunskapsnivå och utgångssituation skräddarsys nivån för att på effektivast möjliga vis svara mot rådande behov i gruppen. Mål med Business School • Ge deltagare struktur i sitt företagande och stärka företagsidentiteten. • Att deltagaren på goda grunder kan fatta beslut om hur hen ska gå vidare. • Att deltagaren tillägnar sig ökad kunskap och träning i att bli en bättre marknadsförare och säljare. • Att deltagaren får energi, kunskap, tro, drivkraft och en rejäl knuff framåt i sin personliga och sitt företags utveckling. • Att deltagaren kommer ett steg närmare förverkligandet av sina visioner och får större förutsättning att ta sitt företag vidare i den riktning hen önskar. Efter deltagande i hela eller delar av Business School är målsättningen att de medverkande har fått en grund som borgar för att möta sina kunder, nya samarbetspartners och eventuella finansiärer mer professionellt. Framförallt när det gäller erbjudandet, marknadsföring, försäljning, ekonomi och juridik. 15 3.2.2 Operativt utförande Arbetsmetoden bygger på att utveckla sig själv och sitt företag både individuellt och i grupp. Processen genomfördes under 6 månader och innebar koncentrerat arbete i workshopform. Arbetet präglas av tillåtande klimat och en öppen attityd som främjar växande och utveckling. Upplägget bygger till viss del på att deltagarna är beredda att dela med sig i gruppen av egna erfarenheter. Detta förutsätter en inte alltför stor grupp för att alla ska känna sig trygga och kunna bidra efter bästa förmåga. Metoden workshops innebär bland annat att deltagarna får ge och ta emot värdefull respons till och från varandra i gruppen. Genom detta arbetssätt synliggörs exempelvis vad kunder skulle kunna lockas av i företagets erbjudande, hur företagaren uppfattas vid pitch och kundmöten och om företagets varumärke verkligen signalerar det som avses. Business School leds övergripande av en processledare. Därutöver ges kompletterande föreläsningar av personer med spetskompetens inom olika kunskapsområden och olika branscher. Utöver att det är inspirerande att lyssna på personer med egenupplevd rutin och erfarenhet, är det också skillnad på teori och praktik. Tidigare utvärderingar av Business School har visat att deltagare värderar högt att få lyssna på och fråga personer som själva är verksamma inom respektive område. Varje omgång av Business School innefattar 7 tillfällen om 3 timmar. Följande är rubrikerna och ämnen för de olika delarna. 1. Du och affärsidén Arbete utifrån att deltagarens affärsidé kan förklaras på ett enkelt och attraktivt sätt. Påbörjar arbetet med grunderna för att pitcha affärsidé, samt startar upp visionsarbetet för varje individ och dennes företag – Vart ska visionen ta dig och företaget, vilka mål jobbar du mot? 2. Sälj & Marknadsföring Hur kommunicerar deltagaren med sina kunder och sin marknad? Vad bör hen tänka på när det gäller den egna marknadsföringen. Hur, var och när ska du kommunicera? För att marknadsföringen och marknadskommunikationen ska fungera effektivt behöver målsättningen med själva marknadsinsatsen vara tydlig – Vad är det du vill uppnå med din marknadskommunikation? Många upplever säljsituationen som svår. Övergripande samtal om försäljning, varvat med teori, individuellt arbete och diskussioner. 16 3. Juridiken i mitt företag & kundrelationer Detta tillfälle handlar mycket om tips och råd vid olika avtalsformer, samt övriga juridiska frågor som deltagaren ställts eller kommer att ställas inför i sitt företagande. Att bygga kundrelationer är en konst, att vårda och behålla sina kunder är en ännu större utmaning. Förtroende skapar lojalitet och en god relation till kunden är alltid central. Att vårda sin kundrelation leder till det långsiktiga samarbete som så många eftersträvar. Vad är viktigt att känna till och tänka på i förhållandet till sina kunder? Ser det olika ut beroende på vilken bransch och verksamhet företaget verkar inom? 4. Företagets identitet Fortsatt arbete med företagets vision och framtid. Vilka möjligheter och begränsningar har deltagaren i sitt företagande. Vad står företaget för, vad signalerar företaget/företagaren till sina kunder? Arbete med kärnvärden och värdeord för deltagarens företag i syfte att närma sig sin företagsidentitet och värdegrunden i sitt företag. Dessutom fler verktyg för att jobba fram en säljande presentation och pitch för affärsidé och företaget. 5. Internetmarknadsföring Deltagarna får insikt i digital marknadsföring, webb, e-post, sociala medier och sökmotoroptimering som av många anses vara måste för dagens företagare. 6. Företagets Ekonomi Fokus och fördjupning inom företagets ekonomiska bit. Att läsa, reflektera och analysera ekonomiska rapporter med affärsnyttan i fokus. Vad du bör tänka på samt tips och råd som är användbara i vardagen. 7. Presentation & Pitch Det avslutande deltillfället innebär ”skarpt läge”, att pitcha och presentera sitt företag samt att få återkoppling och feedback på detta från övriga gruppen, utifrån ett kundperspektiv. Att kunna kommunicera sin idé på ett professionellt, övertygande och säkert sätt är fundamentalt för att lyckas som företagare. 17 Ord från deltagare: ”Min tanke var att det var en bra mix av olika kunskapsområden samt att få träffa likasinnade som också har eller håller på att starta eget.” ”Mycket engagerade deltagare och föreläsare har bidragit till ett bra helhetsintryck.” ”Jag deltog i Business School för att få mer kött på benen. Mer information av lite av varje. Känna sig säkrare på att göra rätt, rätt prisbild, rätt målgrupp, få ett nätverk genom övriga deltagare.” ”Jag har framförallt lärt mig: 1. Våga ta betalt! 2. Var ditt företag! Ha en röd tråd genom allt du gör och säger! 3. Utgå alltid från kundens behov!” ”Jag valde att delta i Business School då jag var helt ny med eget företag. 1. Här blir man medveten om vad man inte vet. 2. Man får tips från de som har gjort det och man får råd och värdefulla kontakter. 3. Man får nya kamrater från en massa olika branscher som man har kvar som bollplank och kollegor. De olika delarna i Business School varierade i kvalitet men totalen gav en bra bild om vad det innebär att driva eget företag.” 18 3.2.3 Projektledares reflektion Det konkreta resultat som projektledare upplevt med Business School är att deltagarna fått en skjuts i sitt företagande. För någon har det även inneburit en insikt om att de inte ska driva företag. Business School har också resulterat i ökade nätverk med både företagare i samma fas som deltagarna själva, samt etablerade företag. I några fall initierades samarbeten och leads till potentiella kunder. Därutöver har projektledare noterat stärkta självförtroenden som företagare samt att deltagare fått en bättre uppfattning av vilka frågor som behöver ställas och tas tag i och vart du som företagare kan vända dig. På grund av att Business School inom Qliv spridits bredare än tidigare blev ytterligare erfarenhet att formatet inte bara passar för nyregistrerade företagare/fasen innan företagande, utan också kan fungera väl för den företagare som kommit en bit på väg. Med finslipning och behovsanpassning kan workshopserien mycket väl appliceras även till företagare på fler nivåer än den allra första. 3.2.4 Summering Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns goda argument att fortsätta att driva formen Business School riktat till målgruppen nya företagare/stadiet innan företagare. Formatet kan också med förmodat gott resultat även avpassas till företagare på högre nivåer och i andra utvecklingsstadier. Grundtanken inom Business School är att företagarna arbetar mentalt med sig själva och sitt företag, att omvärdera, ta nya grepp, bli säkrare i sin affärsidé är fruktsamt även för den mer erfarne. 19 3.3 Mentorgrupper Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya ekonomiska möjligheter, förverkliga idéer eller expandera sin verksamhet. Det är viktigt att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Därför behövs insatser som ökar intresset för entreprenörskap och som stimulerar nyfikenhet och upptäckarlust."1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid. 52 20 3.3.1 Bakgrund NyföretagarCentrum arbetar med utvecklingsstödet mentorer i sin ordinarie verksamhet. Det som skiljer ordinarie mentorgrupper från modulen Mentorgrupper inom projektet QLIV, är att den senare har ett övergripande syfte att vara konceptutvecklande. Målgruppen för modulen Mentorgrupper är nya företagare (adepter) och etablerade och mogna företagare (mentorer), dessa matchas ihop med varandra i adeptmentorpar och som sedan ingår i mentorgrupper med ca 5-6 par/grupp. En avsevärd skillnad gentemot ordinarie mentorverksamhet har varit att konceptet med mentorgrupper, där flera adept–mentorpar följs åt under 1 år har testats. Målsättningen är att uppstart av dessa mindre mentorgrupper ska ske på en kontinuerlig bas vid de tidpunkter då 5-6 par är startklara och kan samlas ihop. Detta innebär att grupperna blir mindre än vad som tidigare varit fallet, istället för 15-20 mentorpar rör det sig om 5-6 par. Syftet med detta är att öka och maximera utbytet, kunskapen, kompetensen och kontakt- och nätverksytorna. De mindre grupperna främjar också större delaktighet från framförallt adepterna vid varje grupptillfälle. I de gemensamma träffarna i mentorgruppen är fokus att dela och dela med sig av erfarenheter och lärdomar i dialog, i motsats till det mer lyssnande i ”biosittningsform” som kan uppstå i för stora grupper. Mellan gruppträffarna ses adept och mentor enskilt för egna samtal ca 6–8 gånger. Ytterligare en skillnad är att det i ordinarie mentorskapsverksamhet endast går att gå in i mentorskap vid två tillfällen per år, vilket innebär långa väntetider för en del adepter. I denna utvecklade form blir mentorverksamheten mer dynamisk och i större utsträckning behovsanpassad. Förväntat resultat: Större flexibilitet och möjlighet att erbjuda fler adepter möjlighet till mentor när de är i rätt fas i sin verksamhetsutveckling. När aktuella dilemman och erfarenheter delas vid gruppträffarna får varje adept möjlighet att träffa och ta del av de andra adepternas mentorer och deras feedback och input. Effektiv samverkan där gruppdynamiken tillför ytterligare en dimension i adeptmentorskapet, något som kan bidra till utvecklingen av både de nyetablerade och de mogna företagen. Exempelvis kan nya samarbeten som har potential att skapa nya produkter, tjänster och koncept formas genom att synergieffekterna av att flera företagare möts och delar idéer och erfarenheter utnyttjas. 21 3.3.2 Operativt utförande Processorganisationen har varit följande: 1. Rekrytering av nyetablerade företagare som önskar en mentor via rådgivare på NFC. 2. Samla 5-6 stycken och i grupp genomföra en gruppträff för att starta upp gruppen. 3. Träff nr 2 med adepterna. 4. Matchning av adept och mentor sker i samverkan mellan rådgivare på NFC och processledaren. 5. Träff med mentorerna för att de ska få träffa varandra, få information om upplägg och syfte med mentorgrupperna, samt information och diskussion kring vad mentorskapet innebär. 6. 4 stycken gruppträffar med adepter och mentorer genomförs därefter för att ta del av gruppens kraft, för att dela och delge respektive pars erfarenheter, för att fylla på nya tankar, idéer och energi till adept-mentorparen, samt skapa större kontakt- och nätverksytor. 7. Uppföljning och utvärdering av respektive mentorgrupp. 8. Uppföljning och utvärdering av projektet. 22 3.3.3 Projektledares reflektion och lärande Reflektion Upplägget med mindre grupper som startat vid ett flertal tillfällen har varit uppskattat från både adepter och mentorer. Flera adepter har uttryckt sin uppskattning över att få tillgång till fler än en mentor. Flera undersökningar visar på att företagare i detta skede behöver stöd och råd av både mer erfarna och mer seniora företagare. Detta stämmer väl överens med hur mentorgruppträffarna har gett mycket i utbyte till adeptmålgruppen. Därutöver är erfarenhetsutbyte mellan företagare som befinner sig i samma fas av sitt företagande av stort värde. En given plats att träffas på för att dela och ta del av varandras erfarenheter och möjlighet att diskutera gemensamma frågor har också varit mycket viktig, uppskattad och efterfrågad. Lärande I de till antalet mindre grupperna har det skapats trygghet och tillit. I en mindre grupp är möjligheten större att få ta upp frågor och dela erfarenheter och kunskap. Detta har visat sig vara av stort värde för de enskilda företagarna som har tagit flera viktiga och avgörande steg i sitt företagande. I detta upplägg fanns ytterligare en faktor som gav extra styrka och energi till gruppen och till respektive företagare; tillgång till flera mentorer. Att ge adepterna tillgång till övriga adepters mentorer, ibland bara en enda gång under mentoråret, gav flera gånger den utdelning och det gensvar som eftersträvats. Att få tillgång till en mentor innebär att få tillgång till en äldre kollega som redan genomgått de processer och gjort de erfarenheter som stundar för den färska företagaren. Många gånger önskar adepten en mentor med egenskaper som är viktiga just där och då, utan framåtblick. Under året förändras ofta behovet. Exempelvis önskar adepten initialt ha en mentor med ekonomi och strukturkompetens, men efter ett halvår kan behovet ha ändrats till behov av en mentor med spetskunskap inom sälj och marknad. Upplägget med dessa mindre grupper ger styrkan av att ha tillgång till multipla kompetenser, så väl hos adepter som hos mentorer. Detta innebär att den samlade kompetensen i gruppen hos mentorerna väl täcker in de flesta önskemål och behov som uppkommer. Att ge adepterna möjlighet att få ta del av någon annans mentor i gruppträffarna har gett många tillfällen till att låta 1+1 bli både 3 och 4, när summan av delarna blir betydligt större än helheten. Detta upplägg passar dock inte alla adepter och mentorer eftersom det krävs av deltagarna att de är beredda att dela och att dela med sig i grupp. Att ha möjlighet att närvara vid de fyra grupptillfällena är också en förutsättning utifrån detta upplägg. Eftersom vissa eftertraktade mentorer är mycket upptagna är det en aspekt att ta hänsyn till i utnämnande för att effekten inte ska utebli. Av samma anledning, att flera eftertraktade mentorer har svårt att komma loss till tider som ska passa många, har ordinarie mentorprogram löpt parallellt med det konceptutvecklande projektet inom Qliv. 23 Justeringar, tillägg och förändringar Det som justerats under projektets gång är några upplägg och ordningen då vissa ämnen tas upp. Det bästa har varit att ha en plan, men att låta gruppen och gruppens behov styra. Och att samtidigt som processledare vara mycket lyhörd för vad som är aktuellt för gruppen vid de olika tillfällena – låta det som är viktigt ta plats och inte vara för styrd av planeringen. Det är bättre att arbeta med de ämnen och frågor som det finns energi för och stuva om i programmet utifrån situation och dagsläge. Exempelvis kan en grupp ha behov av programmet för tillfälle 3 när det är tillfälle 2 på grund av att något hänt som upptar en stor del av gruppens medlemmar. Lyhördhet och att lyssna in gruppen är det som visat sig ha en positiv inverkan på utfallet av träffarna. Alla punkter och innehållet i programmet i stort kommer ändå alltid med innan det är dags att avsluta mentoråret. Utveckling av konceptet Detta koncept har provats i fyra olika mentorgrupper i Nyköping under detta projekts löptid. Konceptet har också exporterats till Sörmlands norra länsdel, där ett mentorprojekt med detta upplägg startats upp i Eskilstuna-Strängnäs. Dessutom testar vi ytterligare en variant av detta i ett annat delprojekt inom Qliv; Growing Business BootCamp, där gruppen adepter kommit en längre bit på väg i sitt företagande. Se 3:6 BootCamp. Sammanfattning reflektion I dagsläget har fyra mentorgrupper startats enligt denna modell, ytterligare en är startad, utanför detta projekt. En variant på detta koncept har också initierats och är igång. Målsättningen att implementera det konceptutvecklade i ordinarie verksamhet är i gång genom att de två som ligger utanför projektet ingår i ordinarie verksamhet. Det har också visats intresse för att testa detta upplägg på flera andra ställen inom NyföretagarCentrum nationellt. 3.3.4 Summering Sammanfattningsvis har Mentorgrupper inom Qliv haft ett uppskattat upplägg – att forma grupper som är mindre till antalet och starta dessa kontinuerligt. Återkoppling från deltagarna har visat att de fått med sig mycket från både individuella träffar med sin egen mentor samt från de gemensamma träffarna. Att få en arena att träffa andra i samma situation med liknande utmaningar och frågeställningar, har lyfts fram som mycket bra och utvecklande. Både den personliga delen och företaget har haft nytta av detta upplägg. Mentorgrupperna är ett försök att få processen att rulla under ett år med syftet att ge den enskilde företagaren både verktyg, mål och riktning med sitt mentorår. Processen går ut på en växelverkan av enskilda möten med egen mentor och i grupp med andra adepter och deras mentorer. I denna växelverkan förenas gruppens kraft med den mer individuellt fokuserade utvecklingen av individen, företagandet/entreprenörskapet och företaget. 24 3.4 Föreläsningar Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Näringslivet har ett allt större behov av att samverka i nätverk och kluster, såväl inom sin bransch som branschöverskridande.”1 1 Sörmlandsstrategin 2020 sid.51 25 3.4.1 Bakgrund Goda exempel driver utveckling och tillväxt framåt. Att lyfta fram goda exempel är en väl beprövad metod när det kommer till utveckling och inspiration. I modulen Föreläsningar har huvudaktiviteten varit att göra goda förebilder synliga och tillgängliga för en så stor grupp som möjligt inom regionen. Ur perspektivet konceptutveckling är modulen Föreläsningar ett försök att överbrygga och sammanfoga det arbete som redan görs inom området. Konkret har detta exempelvis inneburit att inbjudningar gått ut bredare i regionen för att nå fler än enbart lokala målgrupper. Ett exempel på befintlig aktivitet som integrerats i modulen är Infocafé som NyföretagarCentrum i Nyköping arrangerar onsdagar ojämna veckor. Exempel på nyinitierad aktivitet är Frukostmöten i Katrineholm och Gnesta. Modulen Föreläsningar har en bred målgrupp, här har kvinnliga företagare på alla nivåer satts i centrum – både som förebilder och som utvecklingsgrupp. Syftet med modulen är nå så många kvinnor som möjligt i regionen, inom alla branscher. Detta för att förevisa goda exempel, inspirera, skapa synergier och fruktsamma nätverk samt knyta ihop företagare över både bransch- och geografiska gränser. 3.4.2 Operativt utförande På kontinuerlig bas har föreläsningar arrangerats över så gott som hela regionen, dels för befintliga nätverk av kvinnliga företagare, men också för nya gruppformeringar. Inbjudningar till föreläsningarna har spridits över hela regionens upptagningsområde. En målsättning har varit att öppna upp för att sådant som händer i en bransch, på en tillväxtnivå, kan vara aktuellt även i andra branscher och på andra utvecklingsstadier. Ämnen som rör företagande kan i många fall vara generella. Målsättningen inom modulen har varit att fokusera på föreläsare och seminarieämnen med bredd. De utvalda temana ska på ett skalbart vis kunna fungera för så många som möjligt. Detta har varit utgångspunkten vid val och bokning av förebilder för att så många som möjligt ska kunna tillgodogöra sig – oavsett utvecklingsstadium eller bransch. Ämnen har även varierat från personliga berättelser från ett eget företagande till mer allmänt hållna ämnen som försäkringsskydd. Exempel på det förstnämnda är Åsa Ingårda, väg 223 och Marianne Fröberg, Spinnhuset i Sparreholm. Båda med stor erfarenhet från att driva företag på landsbygden, ett aktuellt ämne för flera av de kvinnliga företagarna som deltagit i modulen. Exempel där utgångspunkten har tagits i befintliga nätverk är frukostseminarier anordnade för Affärskvinnans nätverk i Gnesta och Nätverket Västerljungs entreprenörer och kreatörer. Utöver nätverkens medlemmar har inbjudningar gått ut till övriga kvinnliga företagare i regionen. 26 3.4.3 Projektledares reflektion Projektledare för modulen Föreläsningar har erfarit att arbetsmodellen är bra då den ger en dubbeleffekt – förebilden växer och de som deltar får bra och nyttig inspiration. Genom korskopplingar av verksamhetsområden och befintliga nätverk har också synfältet breddats och kvinnliga företagare har fått ta del av nya tillvägagångssätt och arbetsmodeller. Genom starka breda kvinnliga företagarnätverk ökas möjligheten till det stöd som många efterfrågar i problem relaterade till att vara kvinna i mansdominerade branscher och mansdominerade yrkesroller. Genom att höra hur någon löst könsrelaterade problemställningar och att se bevis på att andra vågat och lyckats, kan kvinnor stärkas i att våga möta attityder och bryta normmönster. Det visade sig att arbetsmodellen får en fruktsam effekt om den appliceras på redan färdiga nätverk som kompletteras av att inbjudningar går ut till fler utanför nätverket. Modellen ger också större effekt när den riktas mot tydliga målgrupper exempelvis olika branscher. Utvärderingar och feedback från deltagare har visat att ju mer föreläsningen blir en workshop i dialogform, desto nyttigare har den upplevts vilket är ytterligare en erfarenhet att ta med i vidare konceptutveckling. 3.4.4 Summering Sammanfattningsvis har modulen föreläsningar riktats till en bred målgrupp, geografiskt såväl som bransch- och utvecklingsnivåmässigt. Det har varit lärorikt och givande att arbeta brett samtidigt som den stora ansatsen riskerar att bli svår att hålla ihop. Det är nyttigt och utvecklande att forma nätverk över gränser men det är samtidigt viktigt att hålla ihop någon form av röd tråd för att de medverkande ska känna engagemang och personlig delaktighet. Fortsättningsvis i konceptutveckling av denna typ av arbetsmodell i regionen föreslås noga förberedelse strategiskt. Att arbeta med befintliga nätverk är en bra start. Att därifrån låta nätverken växa i en kontinuerlig men inte alltför rask takt är rekommenderat. Detta för att hållbara relationer och förbättringar kräver tålamod och tid för att växa sig starka. 27 3.5 Ung och Eget Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Att ge unga bättre möjlighet att komma ut i egen försörjning handlar inte bara om vägledning kring utbildning och yrken eller påverkan på attityder till eftergymnasial utbildning. Det handlar också om hur vi förbereder våra unga för det arbetsliv som de kommer att möta. Entreprenöriellt lärande kan användas inom alla utbildningsformer som stödjer utveckling av till exempel kreativitet, nyfikenhet och initiativkraft. Dessa kompetenser understryks också i EU 2020 som förutsättningar för att få arbete. Entreprenöriellt lärande ska enligt regeringens nationella strategi löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Det pågår lokala insatser på området som vi kan förstärka i arbetet med Sörmlandsstrategin 2020. Strategin ”Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbetsliv” har en naturlig koppling till strategin under mål 3: ”Vi påverkar attityder till entreprenörskap”.”1 1 Sörmlandsstrategin 2020 sid.34 28 3.5.1 Bakgrund I Skolverkets publikation Gy 2011 står att läsa om gymnasiereformen som lyfter fram entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan: ”Entreprenörskap ska ingå i utbildningen på alla program”. Gymnasiereformen vilar på Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet framtagen av Regeringskansliet 2009. I examensmålen för alla gymnasieprogram betonas entreprenörskap i någon form utifrån varje programs karaktär. Att entreprenörskap är ett ämne som ska finnas i alla gymnasieprogram vittnar om hur viktigt detta anses vara i dagens samhällsutveckling. Från regeringens strategi för entreprenörskap i utbildning behövs en brygga till ett företagande efter skolan. I det brobygget är NyföretagarCentrum en aktör som kan möta elever i en naturlig övergång från utbildning till yrkesliv. Huvudmålsättningen med Ung och Eget är att i ett tidigt skede introducera ungdomar i gymnasiets entreprenörskapsutbildning till NyföretagarCentrums erbjudanden. Att följa upp indroduktionen och skapa förståelse hos eleverna för vilka möjligheter som finns för dem om de väljer företagande. Modulen Ung och Eget har även som syfte att konceptutveckla brobryggandet mellan entreprenörsutbildning och eget företagande. Centralt i modulen är att skapa ett samarbete, förtroende och förståelse mellan NyföretagarCentrum och lärare, då de senare är nyckelpersonerna i brobyggandet. Ett nära samarbete borgar för en hållbar modell där vidareutvecklingen av konceptet baseras på utvärderingar och tät kontakt mellan parterna. Målgruppen för modulen Ung och Eget är följaktligen ungdomar och studenter. Då vi vet att 24 % av dessa ungdomar startar företag någon gång i livet kan en tidig kontakt med företagsstöd vara en framgångsfaktor. Projektets mål är att bidra med kunskap och information till de unga som redan fått upp ögonen för företagande, men även att inspirera och väcka tanken hos övriga i målgruppen. För att kunna bygga en hållbar brygga mellan entreprenörskapsstuderande elever och NyföretagarCentrum har planen varit att arbeta på många fronter. Bortsett från de konkreta aktiviteter som involverat elever och deras lärare har följande varit del av brygg-byggar-strategin: • att en ledamot från UF-organisationen väljs in i NFCs styrelse • att UF deltar på vår årliga Nyföretagarkonferens för att sätta vårt arbete på kartan • att samverka med kommunerna i att bibehålla kontakt med unga. Unga ska veta vad kommunen erbjuder ur företagarsynvinkel när det är dags att återvända för att starta företag. 29 3.5.2 Arbetsmodell En stor del av modulen Ung och Eget har byggt på tidsplanering, att hitta rätt tajming för de olika aktiviteterna. Att planera in var aktiviteter ska placeras tidsmässigt är centralt. Entreprenörskapskursernas upplägg och läsårets gång måste beaktas för att kunna möta elever på deras kunskapsnivå, samt förbereda dem tillräckligt för stundande uppgifter. Vägen till eleverna går genom deras lärare, därför har lärare från berörda program och gymnasieutbildningar bjudits in till lunchmöten. På dessa luncher har projektledningen presenterat NyföretagarCentrums utbud och förklarat modulens syfte såsom konceptutvecklande av brygga mellan utbildning och eget entreprenörskap. Lärarna och deras klasser har därefter löpande bjudits in till bland annat workshops, studiebesök, inspirationsföreläsningar, Starta Företagsmässan, att medverka på mässan Näringslivsdagen samt att delta i Ung entreprenörs avslutning. Det har också tydligt klargjorts för elever och lärare att de alltid är välkomna till NyföretagarCentrum med sina frågor eller för att delta i verksamhetens ordinarie kursutbud. De berörda gymnasieprogram som varit del av modulen är Realgymnasiet, Nyköpings Enskilda Gymnasium, Gymnasieskolan Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköpings Gymnasium. I modulen har NyföretagarCentrum också samarbetat med Ung Företagsamhet samt Venture Cup, se beskrivning av organisationerna längre ner under 3.5.6 Samarbetspartners. 3.5.3 Operativt utförande Varje samarbetsfas med berörd gymnasieskola har inletts med lunch för lärare i entreprenörsprogrammen. Syftet har varit att diskutera kommande samarbete, lägga grunden för en tät dialog samt informera om NyföretagarCentrums verksamhet och hur den kan vara aktuell för eleverna. Elevgrupper har bjudits in till löpande studiebesök hos NyföretagarCentrum med tydlig information om att stående inbjudan till NFC finns. UF-elever ska veta om att de alltid är välkomna på de aktiviteter som NFC anordnar i ordinarie verksamhet. Se följande sida för events och aktiviteter. 30 Halvdag med inspirationsföreläsningar av företagare som startat och driver eget företag – ”Best of Success” • • • Mingelskola med eleverna, presentation av deras UF-Företag, skapa kontakter. Hur tar jag mitt UF företag vidare! Inspiration av Caxton Njuki samt Alina Ellström, två unga företagare som lyckats med sina företag. Hur arbetar du mest effektivt med en affärsplan. Workshops för UF-elever med tema affärsplan • • Mingelskola med eleverna, presentation av deras UF-Företag, skapa kontakter. Workshops med många inslag av diskussion omkring vikten av affärsplanearbete. Projektledare anordnar möte med eleverna ”Att vara/delta på mässa” • • Genomgång tillsammans med de elever som skulle ställa ut på Näringslivsdagen i Nyköping. Arbeta med olika scenarier för att förstå vikten av att få bra kontakter för sin produkt eller tjänst. Elever och lärare deltar på Eget Företag – Älvsjömässan i oktober • Elever och lärare erbjuds att följa med i en buss tillsammans med övriga företagare för besök på Eget företagsmässan i Älvsjö. Medverkan på Näringslivsdagen 18 oktober 2014 – monter med UF-elever tillsammans med NyföretagarCentrum • 6 blivande UF företag deltog på mässan med eget bord, träna på att skapa kontakter inte bara i sin monter utan att gå runt och presentera sig och sin produkt. 31 3.5.4 Projektledares reflektion och utvärdering Som arbetslivet ser ut i Sverige idag är det möjligt och ibland även nödvändigt att ta sin arbetssituation i egna händer genom att starta och driva eget företag. Det är därför av högsta relevans för elever som individer men även för samhället i stort att det finns en naturlig övergång och en fungerande brygga mellan utbildning och företagande. Intentionen i modulen Ung och Eget har varit att testa och prova fram verkningsfulla aktiviteter och att hitta när under läsåret dessa aktiviteter bör utföras för bästa möjliga utfall. Den allra viktigaste nyckeln i att öka insikten och kunskapen om företagsstöd – och för att skapa en fungerande brygga mellan utbildning och företagande – har visat sig vara lärarna. För att lyckas måste lärarna vara med på tåget. En annan mycket viktig faktor har visat sig vara tidsupplägget, att utföra aktiviteter och informationsinsatser i rätt ordning och med tillräcklig förberedelse. • Samverkan mellan gymnasieskolorna och NyföretagarCentrum måste starta när höstterminen startar igång • En gemensam plan görs upp med lärarna för att genomföras under året i form av studiebesök, workshops, inspirationsdagar, mingelträffar, mässor, besök av NFC i skolorna och enskilda samtal om elevernas affärsidéer. En ytterligare insikt har varit att de kommunala skolorna skiljer sig i karaktär från friskolorna. Eftersom friskolorna är företag, och inte del av offentlig sektor som de kommunala, har de av naturliga skäl en organisation med reell erfarenhet av företagande. Detta är något som visat sig synligt i det operativa lärararbetet på ett sätt som inte har motsvarighet i kommunal verksamhet. En positiv effekt av det nära samarbetet och täta dialogen med lärarna blev att lärarna upplevde sig sedda och att deras arbete uppskattades. Konflikter som uppstod under projektets gång kunde lösas på mycket konstruktiva sätt på grund av detta. För att uppnå det nära samarbetet gavs mycket feedback och lärare involverades i upplägg och planering. Allra viktigast kan ha varit att projektledare var tydliga med att visa, för lärarna själva såväl som för deras elever och rektorer, att lärarna är nyckelfigurer i arbetet med att bygga bron mellan utbildning och företagande. Bieffekter som positiv energi och ökat personligt intresse för företagande framträdde också, flera av lärarna deltog i NyföretagarCentrums starta eget-kurs för att öka sina kunskaper men också på grund av ett personligt nyväckt intresse. 32 3.5.5 Summering Sammanfattningsvis har modulen UF visat sig kräva strategisk tidsplanering och arbete med nyckelpersoner. Målgruppen ungdomar i entreprenörstudier är energigivande och dynamisk, med en väl tillskruvad projektplanering kan ett större inflöde till företagande från gruppen unga mycket väl bli utfallet. Viktiga faktorer att ha i åtanke vid fortsatt konceptutveckling av modulen är att gruppen kräver uthålligt och tålmodigt närvarande arbete. Detta är nödvändigt eftersom mycket sker i ungdomars liv, de tar konstant in ny information och utsätts för nya intryck. 3.5.6 Samarbetspartners i modulen Om UF-företagande Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation som ger unga en kontakt med näringslivet och företagande. UF finns över hela Sverige, har nationellt kansli och 24 regionala föreningar. Det ekonomiska stödet till UF kommer från offentliga medel, stiftelser och fonder samt det privata näringslivet. Målsättningen med UF är att i förening med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung Företagsamhets utbildning UFföretagande innebär att ungdomar i åldern 16-20 får möjlighet att under ett läsår driva ett eget företag i utbildningssyfte som en del av sina gymnasiestudier. (www. ungforetagsamhet.se/organisation/om-ung-foretagsamhet, hämtat 20141028) I utbildningen tar ungdomarna fram affärsidé, genomför marknadsundersökningar och skaffar startkapital (ej riktiga pengar), därefter arbetar ungdomarna ”i sitt företag” med produktion, tjänsteutveckling, marknadsföring, försäljning och ekonomisk redovisning. (www.ungforetagsamhet.se/utbildning/uf-foretagande/ufforetag, hämtat 20141028) Om Venture Cup Venture Cup är en ideell organisation som bildades 1998 på initiativ av McKinsey & Company i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet och Innovationsbron (dåvarande Teknikbrostiftelsen). Samtliga Sveriges stora högskolor och universitet stödjer organisationen som drivs i samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Varumärket Venture Cup ägs och förvaltas av Stiftelsen Venture Cup Sverige men verksamheten bedrivs i fyra regionala organisationer. Genom ett nationellt tävlingskoncept hjälper Venture Cup entreprenörer att utveckla sin affärsidé till framgångsrika affärskoncept och till hållbara framtida företag. Syftet med tävlingen är att bidra till en hållbar svensk tillväxt och årligen delar man ut 1,8 miljoner kronor till nytänkande affärsidéer och entreprenörer. Alla affärsidéer som kan påvisa långsiktig och hållbar tillväxt med påvisad efterfrågan från kund är välkomna att delta. 33 Venture Cup började som en affärsplanstävling men har sedan starten utvecklats till en process. Erfarna entreprenörer, investerare, branschexperter, konsulter och akademiker engagerar sig ideellt i Venture Cup för att inspirera till entreprenörskap och underbygga formandet av nya tillväxtföretag. Venture Cup arbetar med inspirationsföreläsningar, workshops och evenemang, regionala och digitala utbildningar, podcastserier och handledning samt professionell återkoppling på de affärsidéer som kommer in till tävlingen. (www.venturecup.se/organisationen/, hämtat 20141028) Om Ung Entreprenör Ung Entreprenör är namnet på inspiration till ungdomar att starta företag. Under 5 år har NyföretagarCentrum haft uppdraget från Sörmlands Sparbank att under några sommarmånader ge ungdomar mellan 16-25 år utbildning och rådgivning i hur du startar och driver företag. De deltagande ungdomarna har också fått en mentor som gett dem stöttning under hela vägen. (http://www.sormlandssparbank. se/sv/Skickar-vidare/Tillvaxt/Ung-Entreprenor/) 34 3.6 Growing Business – Boot Camp Ur Sörmlandsstrategin 2020: ”Fortfarande bör fler insatser göras för att öka andelen företag med kvinnor som företagsledare. Forskning visar att kvinnors lägre inkomstnivå̊ påverkar möjligheterna att starta företag negativt på̊ olika sätt. Bland annat då detta leder till sämre möjlighet att bygga en förmögenhet och därigenom skaffa eget kapital. Det kan också̊ påverka möjligheterna att försörja sig i ett uppstartsskede. Att arbeta med befintliga företag för att skapa bättre möjligheter att utvecklas och växa är minst lika nödvändigt.”1 1 Sörmlandsstrategin 2020, sid 51 35 3.6.1 Bakgrund BootCamp är ett behovsbaserat program. Upplägget bygger på 2 + 1 dagar därefter 4 återträffar under sammantaget 1 års tid. Deltagarna har också fått tillgång till mentor. Forskning pekar på att fler kvinnor än män eftersträvar trygghet i kunskap innan start, att förstå och att ha alla fakta i större utsträckning. Forskning samt projektledarnas egna lärdomar och rapporter visar också på att kvinnor i större utsträckning än män upplever sig ha behov av rådgivning. Majoriteten av det företagarstöd som erbjuds idag riktar sig till företagare och entreprenörer i uppstartsfas. Projektledningen i modul BootCamp har dock identifierat att det finns önskan om stödprogram även för kvinnor som drivit företag en period och som uppvisar tillväxtpotential i sina företag. När företagarkvinnorna kommit en bra bit på väg ställs de inför nya faser och frågor som arbetsgivarfrågor, struktur och förmåga att nå nya kundsegment, marknader och samarbetspartners – och nytt behov av stöd uppstår. Tidigare erfarenhet och forskning visar också att dessa grupper är allra mest behjälpliga av riktad behovsanpassad rådgivning, erfarenhetsbaserat lärande och utbyte med andra företagare. Syfte och målgrupp Målsättningen med BootCamp i projektet Qliv är att erbjuda behovsanpassat stöd till kvinnor som driver tillväxtföretag. Målsättningen är att utveckla redan växande företagare och sammanlänka mellan olika nivåer i deras företagande. BootCamp har skräddarsytts efter de specifika deltagare som medverkat samt efter utvecklingsnivån i deltagarnas företag. Stor tillit och engagemang har krävts av deltagarna, något som klargjordes tydligt i inbjudan för att få ”rätt” deltagare och höjd i projektet. Eftersom deltagarna och deras företag till stor del står för det konkreta arbetsmaterialet i kursen var det viktigt att personerna var väl medvetna om att de skulle dela med sig, samt att deras företag skulle analyseras, arbetas med i workshops och uppvisas i och utanför gruppen som förebilder och exempel. Nytta och långsiktighet Samtidigt som de medverkande får support i sina specifika behov och stimuleras att ta sitt företag vidare, blir de också byggstenar i det långsiktiga stödsystemet. Detta sker genom synliggörande av företagarnas utveckling och att de delar med sig och agerar förebilder och exempel för regionens nästföljande i utvecklingskedjan. Även stödorganisationerna gynnas av detta då arbetsmodeller testas och lyfts fram som fungerande alternativt ineffektiva. Marknadsföring och samverkande är en stor del av Qlivs modell och syftar till att snabba på utvecklingen och tillväxten i regionens företag. 36 Projektledare De sammantagna kompetenserna hos facilitorerna/projektledarna är beteendevetenskap, ledarskap, innovationsteknik, processledning, affärsutveckling och företagande. Arbetsmodellen som projektledarna använt för kursen och innehållet i lärandet lutar sig mot teorier inom beteendevetenskap, innovationsteori och affärsutveckling. Ledord i delprojektet har varit information, inspiration genom goda exempel, utgå från kvinnliga entreprenörers behov, kontakter och mentorskap för långsiktigt och hållbart växande företagande. 3.6.2 Operativt utförande Grundupplägget för BootCamp har varit: 1. 2. 3. Reflektion, lärande Utförande, intensivkurs Marknadsföring, förankring Aktiviteter Arbete kvartal 1, 2014 • • • • • • • Möte med Landshövdingen Sörmland Planering aktiviteter tre heldagar efter sommaren Möten med representanter för webbverktyg Möte med Mälardalens högskola för länkning till befintliga projekt Möte med Näringslivschefer för input Intervjuer med potentiella företag för input Möte med Almi 37 Arbete kvartal 2, 2014 • • • • • Fortsatt planering och utveckling av aktiviteter tre heldagar efter sommar – utifrån möte med nyckelpersoner på Mälardalens Högskola, Franchise Group, Almi m.fl. Framtagning av kriterier för deltagarna i BootCamp. Fortsatt arbete med programblocken och innehåll för seminariedagarna. Uppstart med att paketera tillväxtklubb, dvs det ettåriga mentorprogrammet deltagarna kommer att övergå i efter BootCamp och uppföljningsdagen. Framtagning av informationsmaterial inför marknadsföringen av BootCamp samt inventering av marknadsföringskanaler och informationsspridning samt bokning av konferensanläggning. Arbete kvartal 3, 2014 Utförandefas Marknadsföring Egen hemsida, utskick via mail till potentiella deltagare, sociala • medier via egen FB-sida, presentation i olika affärsnätverk som BNI, Rotary, Företagarföreningar samt uppsökande verksamhet i form av besök och telefonsamtal. Detaljplanering • Utskick till anmälda deltagare med frågeformulär. ”Vad innebär att växa för dig, vilka behov ser du för dig som företagare, ditt företag idag och i framtiden?”. • Formulering av programmet efter deltagarnas behov samt efter teorier inom beteendevetenskap, innovationsteknik samt affärsutveckling. • Kontakt med föreläsare – spetskompetens. • Kontakt med kursgård samt besök och genomgång. • Återkontakt med deltagare för detaljinformation. Utförande • Bootcamp två heldagar med övernattning. • Utvärdering från deltagarna. 38 Återträff Information per mail med uppgifter till deltagarna inför återträff. • Planering av utförande efter deltagarnas önskemål och behov. • Efterforskning i teorier och metoder för att synkronisera teori med • praktik i arbetsmetod för återträffen. Kontakt med spetskompetens och planering. • Utförande återträff med fokus på Tillväxtklubb och mentorskap. • Informationsinhämtning av var deltagares behov för matchning med • lämplig mentor. Kontakt med mentorer och adepter. • Reflektion och utvärdering. • 3.6.3 Projektledares reflektion och utvärdering a) Inför start Inför start av stödprogram till målgruppen ledare av företag i tillväxt identifierade projektledningen följande punkter som nödvändiga att beakta: Trygghet Fundamentet i programmet. Deltagarna visade redan vid första uppsökande samtalet att behovet av sekretess och information om vilka andra företagsledare som skulle ingå i programmet var viktigt. Detta för att själva kunna dela information och inte röja företagshemligheter. Tydlighet Vikten att i marknadsföring och information vara extremt tydlig med syfte och mål för projektet. Företagarna ville veta vad de gav sig in på och vad som förväntades av dem. Verktyg. Det visade sig vara av stor vikt att deltagarna skulle få med sig verktyg och metoder att själva kunna dela med sina eventuella medarbetare, samt själva kunna använda för att utveckla verksamheten. Information Att all information under projektet skulle vara relevant för den enskildes behov. Detta kopplat till tiden. Detta var tvunget att vara ytterst relevant med fokus på utveckling och hands on. Inte inspiration. 39 b) Under tiden Efter att deltagarna genom övningar lärt känna varandra och skapat trygghet och tilltro under sekretess lades stor vikt på att behovsanpassa programmet. Förutom grundkriteriet – viljan att växa – var mixen av branscher och personligheter grunden för gruppsammansättningen och intaget. Här märkte projektledarna tydligt att faktorn behovsanpassning var en helt oumbärlig förutsättning för att resterande programpunkter skulle kunna ge maximalt utfall. Övriga viktiga framgångsfaktorer har varit att genom styrning ge alla deltagare lika stor plats i rummet. Och att projektledare, för att skapa rätt ingång, förtroende och tillit, delar med sig av egna erfarenheter och kompetenser. De sammantagna kompetenserna och egenskaper hos projektledarna visade sig skapa en bra dynamik och en god förutsättning för att leda gruppen. Inspiration Deltagarna hade innan start angett att de ville ha handfasta verktyg men projektledningen ansåg att de även behövde starta med inspiration i form av en förebild. Detta för att direkt från start få deltagare att ta höjd, våga lyfta blicken och se möjligheter, samt för att skapa en förståelse för att allt är möjligt. Till detta ändamål togs en person med erfarenhet som styrelseproffs, ledare och företagsledare inom olika branscher in i gruppen och gav sin bild av företagsledning. Att lyfta fram en förebild med bred och djup erfarenhet fungerade väl som mellanakt efter deltagarnas lära känna-fas och före start med arbete kring sin egen affärsmodell och affärsplan. Gästande styrelseproffs var personlig och gav mycket av sig själv till gruppen. Eget arbete För att maximera tiden deltagarna haft möjlighet att avsätta var fortsättningsvis fokus uteslutande på att arbeta med det egna företaget som bas. Arbetet med det egna företaget skedde genom olika verktyg för att visualisera. Detta var mycket uppskattat. Eftersom vissa behövde mer hjälp än andra var det tvunget att ge mycket tid till var och en i individuell rådgivning. Min resa – mentorskap Ytterligare en förebild bjöds in och denna gång var inspirationsseminariet utifrån ett humoristiskt perspektiv då förebilden redogjorde erfarenheter i form av framgångar och motgångar. Begreppen reddes ut och förebilden poängterade vikten av bollplank, rådgivare och mentor genom exemplifiering från sitt eget företagande. Samkväm För att skapa trygghet i gruppen och få deltagarna att lära känna varandra även lite mer privat bjöd projektledarna även in till en kvällsaktivitet. Det ordnades en musiktävling på kvällen som bjöd på många skratt och avslappnad stämning. 40 Konsten att anställa och vara chef För detta ändamål bjöds arbetsförmedlingen in, samt en person som tidigare drivit rekryteringsfirma och senar även tillväxtinkubator. Flera av deltagarnas hade inte speciellt bra erfarenheter från kontakt med arbetsförmedlingen. Detta möte gav möjlighet att reda ut begreppen och lyfta viktiga frågor i dialog. Erfarenheter byttes även bland deltagarna. Erfarenhetsutbyte Tips, tankar och idéer speglade hela tiden BootCampen där deltagarna kontinuerligt gav och fick feedback och råd. Marknadsföring I behovsinventeringen framgick att mer kunskap inom marknadsföring efterfrågandes. Därför schemalades en föreläsning i ämnet samt individuell djuprådgivning från den spetskompetens som bjudits in. Detta var mycket uppskattat. Handlingsplan En viktig aktivitet var att deltagarna fick producera en handlingsplan åt sig och sitt företag. Här märkte projektledningen hur en del av deltagarna hade alldeles för mycket på sin att-göra-lista i relation till privatliv och balans. I det här området behövdes mycket arbete med gruppen för att kunna strukturera och skapa en hållbar aktivitetsplanering för alla deltagare. 3.6.4 Deltagares egenreflektion Gruppen fick under de dagar BootCamp utfördes ägna stor del av tiden till reflektion, detta skedde genom att projektledningen kontinuerligt frågade; vad hände, vad kände, vad lärde. Syftet med egenreflektion var att ständigt kalibrera handlingsplanen och fånga behoven för att anpassa programmet. Efter dagarnas slut skrev var och en av deltagarna en egen utvärdering som överlämnades till projektledningen. 41 Ord från deltagare: ”Önskar mer personal/arbetsgivarfrågor. Jag tänker en paneldiskussion med deltagare från AF, något arbetsgivarförbund, bemanningsföretag, Försäkringskassa med diskussioner utifrån småföretagarnas situation och anställningar och olika situationer. Önskas mer tid för diskussioner i grupp mellan deltagarna = byta erfarenheter. Så berikande att få delta på en ”jobbkonferens” med likasinnade.” ”Bra upplägg, bra föreläsningar – man vill bara ha mer! Nyttiga arbeten och reflektioner av det egna företaget. Behöver nu en mentor som kan hjälpa mig till att värdera nya steg och i vilken ordning dessa bör tas samt kan ge praktisk vägledning utifrån erfarenhet. Bra presentationer av deltagare, hann inte lära känna alla för att ta lärdom av erfarenheter och kunskaper.” ”En superbra BootCamp med fullt av intryck. [...] Alla föreläsningar har varit bra och inspirerande. Just nu helt slut, det är mycket att smälta och implementera i den egna verksamheten. Detta skulle jag behöva aktiv hjälp med så att jag börjar i rätt ände. Bra med återkopplingstillfälle. [...] Kram och tack för att just jag fick detta tillfälle gratis!” ”Dessa två dagar har givit mig energi och massor med nya idéer. Påminnelse om hur viktigt det är med struktur och handlingsplaner. Har fått mängder av tips och idéer på marknadsaktiviteter, kampanjer m.m. av de andra kvinnorna. Dagarna har gjort att jag kunnat tänka utanför boxen. Att få inblick i de olika sociala medierna och hur konvertering fungerar var oerhört lärorikt. Och att man även inom detta område måste tänka planering och struktur.” ”Lärorikt, alla föreläsningar har varit kanon. [...] Bra verktyg att ta med sig hem med Canvas och SWOT. Behöver göras med jämna mellanrum, även i fortsättningen. Bäst av allt är ändå att ha fått träffa ledare och deltagare i gruppen, höra andras problematik och resonera tillsammans. Kanske t.o.m. hade varit bra med mer tid för sådant, är extremt lärorikt. [...] Är så glad och nöjd att jag åkte på detta, har fått mycket med mig hem att fundera på. Tack till er som ordnat detta så bra!” ”Bra helhetsupplägg och mycket inspirerande personer. Ibland är det inte bara innehållet på föreläsningarna som ger mest utan personen som är inspirationskällan.[...] Det som var bland det mest givande var de erfarenheter och strukturer de andra deltagarna delade med sig av. [...] Alla föreläsningar var mycket bra. Bra med handlingsplan på slutet. Det kom upp många nya punkter att ta tag i under dessa dagar. Härlig stämning! Känner att mitt nätverk har vuxit.” 42 3.6.5 Projektledares summering Projektledarna kunde konstatera att BootCamps program uppfyllde deltagarnas förväntningar både innan och under programmets gång. För projektledarnas del krävde detta att de var tvungna att vara extremt tydliga, starkt koncentrerade och att ha stort fokus på att känna in, leda och skapa utrymme för varje deltagarna. En annan viktig framgångsfaktor var projektledningens egen prestigelöshet och att de själva bidrog till att skapa tryggheten i gruppen. BootCamps målgrupp och deltagare är starka kvinnor, starka ledare och för att få balans i gruppen fordrades att projektledarna ständigt lyssnade in vad som hände för att fånga ögonblick. Förutom programinnehållet bestående av ämnen, övningar och aktiviteter bestod gruppens lärprocess av att dela med sig och vara generösa mot varandra. För att kunna uppnå den dimensionen är trygghet en förutsättning. Efter avslutad intensivworkshop är projektledningens mening att Tillväxtklubben samt återträffen är nödvändiga förebyggande inslag. Detta för att BootCamp inte ska bli endast ett ”tomtebloss” – en aktivitet som deltagarna skulle släppa utan att nätverket och kunskapsinhämtningen fortlöper. Efter avslutad BootCamp var deltagarna överens om att de ska fortsätta att ses kontinuerligt för utbyte, input och kunskapsöverföring. Dock är det bevisligen så att ett fortsatt nätverkande inom en grupp som denna lätt faller platt när var och en är tillbaka i sin egen verksamhet. Det är krävande att driva företag och sådant som inte upplevs direkt nödvändigt för den dagliga operativa verksamheten prioriteras ofta bort och tiden går. Att det reella behovet var så stort av nätverkande och kunskapsinhämtning blev en ny insikt för de medverkande företagarna. Att också resultaten av det BootCamp syftar till att öka, dvs. förbättrade rutiner, strategitänk och effektiviserade processer – kan mätas affärsmässigt blev en ögonöppnare. Innan BootCamp var deltagarnas uppfattning att tiden, eller snarare bristen på tid, var det starkaste argumentet att inte delta, de var helt enkelt tveksamma till att avsätta tid till BootCamp eftersom de inte såg vad de kunde vinna av ett medverkande. Detta är en bra lärdom att ta med i konceptutvecklingen – att inför liknande projekt kunna uppvisa evidensbaserade resultat för att övertyga tillväxtföretag att lägga tid på nätverk och kunskapsinhämtning. Avslutningsvis har tidsaspekten varit en faktor som projektledningen tagit stor hänsyn till. Även om insikten att lägga mer tid på kunskapsinhämtning har vuxit fram gradvis hos deltagarna, har varje företagare rent faktiska begränsningar i tid. Ett program för dessa tillväxtföretagare måste därför ytterst vara effektivt och välanpassat tidsmässigt. 43 3.6.6 Summering Att föra samman företagare inom skilda branscher med olika behov, men med det gemensamma att de alla är växande företag, har visat sig vara effektivt ur ett kunskapsöverförande perspektiv. Deltagarna har alla bidragit med skilda företagarerfarenheter. Om en person har haft en kunskapslucka har andra kunnat fylla i och ge råd eller vägleda om lösningar. Genom att ta del av andras misstag kan den egna erfarenhetsbanken fyllas med rutin och minor kan undvikas, något som leder till ett snabbare växande företag vilket ligger i linje med regionens övergripande mål. 44 Del 4. Summering och slutsatser Projektet Qliv är en ansats att ta ett samlat grepp om insatser riktade som stöd till företagare i regionen på olika utvecklingsnivåer, samt att öka inflödet till företagande från grupperna invandrare och unga. Modulerna i projektet har befunnit sig på olika utvecklingsnivåer, vissa är i pilotfas, andra i implementeringsfas. Det kan konstateras att det varit vissa gånger svårt att föra ett övergripande arbete över regionen, samtidigt har det varit mycket lärorikt och flera nya erfarenheter har kunnat noteras och dokumenteras. Utvärdering har visat att i några av modulerna kan mycket vinnas på systematiskt och grundligt förberedande av deltagare. I andra moduler ligger förbättringsmöjligheter utanför projektledares direkta handlingsramar men att här istället krävs lobbyarbete gentemot politiker och makthavare. Att skapa och bibehålla goda relationer med intressentgrupper runt företagare/ potentiella företagargrupper har också visat sig vara väsentligt för att stödet till desamma ska vara hållbart effektfullt. Intentionen att bygga broar mellan de skilda former av företagsstöd som existerar i regionen idag har i och med Qliv kommit en bit på väg men fortfarande krävs mycket mer arbete inom området. Exempelvis har planerna på en gemensam portal i form av information och kommunikationsnav inte ännu kunnat skapas. Erfarenheter gjorda i Qliv visar att regionens sammanfogade stöd inte är moget för en gemensam portal än. I dagsläget finns inte tillräckligt med incitament hos företagare att använda en sådan webbplats/arena. För att nå dit är en uppfattning, efter avslutat projekt, att betydligt mer insatser måste riktas mot nära dialoger, kontakter och formande av engagerade nätverk. I dagsläget är flera beredda att delta i gratis workshops och att ”ta emot” hjälp men för att företagsstöd ska bli verkligt effektfullt måste företagare på alla nivåer i regionen också känna sig manade att ge tillbaka. Företagare måste fås att inse att de via nätverkande och via eget kunskapsinhämtande kan nå affärsmässiga resultat. En uppfattning efter projektet Qliv är att evidensbaserade affärsmässiga resultat ska kunna uppvisas för att motivera fler att verka tillsammans i regionen och på så vis lyfta varandra. 45 Appendix Projektledare och kontaktperson för projekt Birgit Båvner, NyföretagarCentrum Östra Sörmland Processledare Åsa von Heland, NyföretagarCentrum Östra Sörmland Inger Wickbom, NyföretagarCentrum Östra Sörmland Anne Hofstedt, NyföretagarCentrum Västra Sörmland Cattis Berglund, NyföretagarCentrum Strängnäs Medverkande kommuner Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Källförteckning Regionförbundet Sörmland (2014). Sörmlandsstrategin 2020 [Elektronisk] Tillgänglig: http:// www.region.sormland.se/sormlandsstrategin_2020.aspx Sörmlands Sparbank (2014). Tillväxt – Ung Entreprenör [Elektronisk] Tillgänglig: http://www. sormlandssparbank.se/sv/Skickar-vidare/Tillvaxt/Ung-Entreprenor/ Tillväxtverket (2014). Främja kvinnors företagande [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/framjakvinnorsforetagande. 4.74f57d0f1283a4f88ff80006481.html Ung företagsamhet (2014). Om Ung företagsamhet [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ungforetagsamhet.se/organisation/om-ung-foretagsamhet Ung företagsamhet (2014). Allt du behöver veta för att driva UF-företag [Elektronisk] Tillgänglig: http://ungforetagsamhet.se/utbildning/uf-foretagande/uf-foretag Venture Cup (2014). Om Venture Cup [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.venturecup.se/organisationen/ Qliv Tack till alla medverkande!
© Copyright 2024