här - Statkraft Södra Vindkraft AB
Uppdragsnr: 10192858 1 (10) PROTOKOLL Fört vid samråd med allmänheten, vindpark Tribbhult i Västerviks kommun, Kalmar län Tid 2014-05-13, kl. 16.00-20.00 Plats Hjorteds församlingshem Närvarande Jonas Nordanstig Statkraft Södra Vindkraft AB JoN Jakob Norström Statkraft Södra Vindkraft AB JN Malin Híllström Statkraft Södra Vindkraft AB MH Pierre Ståhl Statkraft Södra Vindkraft AB PS Marie Håkansson Statkraft Södra Vindkraft AB MH Ola Trulsson WSP Sverige AB OT Bengt Simonsson WSP Sverige AB BS Åsa Lindbom WSP Sverige AB ÅL Ca 70 besökare Bifogas samrådsredogörelse \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 1 Sammanfattning av samrådets genomförande Samrådet genomfördes i form av en posterutställning av karaktären öppet hus i kombination med en muntlig presentation. Totalt uppskattades samrådet ha haft ca 70 besökare. Statkraft Södra Vindkraft AB (Bolaget) hade under kvällen sju representanter på plats för att svara på frågor från besökare, varav tre representanter från konsultbolaget WSP Sverige AB (WSP). WSP är ett oberoende konsultbolag som på uppdrag av Bolaget deltagit i samråden. Vidare har WSP fått i uppdrag att upprätta kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt övriga ansökningshandlingarna inför inlämnande av tillståndsansökan. I entrén hälsades besökarna välkomna, kunde fylla i närvarolista och ta del av informationsbroschyrer. Under samrådet hölls en ljuddemonstration av BS, akustiker från WSP. Syftet med ljuddemonstrationen var att ge besökarna en bild av hur ljudet från ett vindkraftverk uppfattas vid 40 dB(A). BS svarade även på generella frågor gällande ljud och ljud från vindkraft. En muntlig presentation inklusive frågestund hölls mellan kl. 18.00– 19.00. Under kvällen bjöd Bolaget på kaffe och smörgås. WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7227420 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsnr: 10192858 2 2 (10) Minnesanteckningar från muntlig presentation JoN, projektledare för vindpark Tribbhult, inledde den muntliga presentationen med att hälsa besökarna välkomna och gick igenom praktisk information om samrådets genomförande. Representanter från Bolaget och WSP presenterade sig. Närvarolistan var frivillig att fylla i men Bolaget önskade att så många som möjligt skrev upp sig för att kunna sammanställa en så korrekt redovisning av samrådet som möjligt. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 JN, Bolagets VD, presenterade företaget. Statkraft Södra Vindkraft AB är ett samarbete mellan Statkraft och Södra Skogsägarna. Statkraft är ett norskägt energibolag som driver projekt med affärsidén förnybar energi. Bolaget driver främst elproduktionsanläggningar kopplade till vattenkraft och vindkraft (såväl landbaserad som havsbaserad vindkraft). Bolagets huvudmarknad är i Norge, men har sedan 2003 varit etablerade i Sverige och har ca 3 500 anställda. I Sverige driver Statkraft 55 vattenkraftverk från Lagan till Skellefte älv och är Sveriges fjärde största elproducent. Utöver elproduktion bedriver Statkraft även energihandel och har en mindre andel fjärrvärme. JoN presenterade aktuellt projekt; vindpark Tribbhult. Bolaget avser söka tillstånd för upp till 36 vindkraftverk i storleksklassen 2,5-4 MW. Verkens totalhöjd kommer att bli mellan 180-220 meter. En vindpark i denna dimension förväntas producera ca 250-300 GWh/år, vilket motsvarar omkring 2/3 av elförbrukningen i Västerviks kommun. Området som utreds för vindkraftetableringen är ca 4 000 ha, fördelat på etableringsytor, vägområden och undantagen mark. Etableringsytor är ytor inom utredningsområdet där vindkraftverken anses vara lämpliga att placera med minsta möjliga intrång i naturmiljön och övriga värden. Vägområden är ytor inom utredningsområden som har undantagits verksplaceringar men där vägar och andra hårdgjorda ytor bedöms vara möjliga att etablera. Undantagen mark är mark med värden som inte anses vara lämpliga för vare sig verksplaceringar eller vägar/övriga hårdgjorda ytor. Arbetet med att identifiera och klassificera utredningsområdet är en kontinuerlig process och fortgår under projekteringen. På samrådet visades en ögonblicksbild av utredningsområdets status, där ca 40 procent av utredningsområdets totala yta har undantagits från exploatering med hänsyn till värden och intressekonflikter. Utredningsområdet ägs av privata markägare samt av Sveaskog. Området består av en kuperad terräng med mycket berg i dagen och småsjöar och domineras av skogsbruk. Utifrån vad som idag är känt har området en normal förekomst av värdefulla biotoper m.m. Del av området är även utpekat riksintresse för vindbruk. MH presenterade tillståndsprocessen och var i processens steg som projektet befinner sig. Vindkraftprojekt av aktuell storlek prövas enligt miljöbalken och följer en fastlagd process. MH förklarar att projektet befinner sig i startskedet och att syftet med samrådet är att samla information att ta med sig i vidare projekteringsprocess. Samrådet är första möjligheten för allmänheten att lämna synpunkter på projektet direkt till Bolaget för att Bolaget i fortsatt projektutveckling ska kunna arbeta in dessa. Utredningar och bedömningar av vindparkens påverkan på omgivningen genomförs, en MKB och ansökningshandlingarna upprättas och därefter lämnas en samlad ansökan in till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (MPD). Oftast åläggs Bolaget att komplettera ansökan med information som länsstyrelsen anser saknas. När kompletterande information har skickats in skickar länsstyrelsen ut ansökningshandlingarna på remiss. I detta skede ska kommunen avge sin tillstyrkan enligt miljöbalken. Om inte kommunen tillstyrker projektet kommer ansökan att avslås av MPD. När ansökningshandlingarna skickas ut på remiss Uppdragsnr: 10192858 3 (10) finns ytterligare en möjlighet för allmänheten att skicka in synpunkter på projektet, i detta skede direkt till länsstyrelsen. Efter att ansökan har kungjorts kan MPD göra miljöprövningen och fatta beslut i ärendet. MPD:s beslut går att överklaga till Mark- och miljödomstolen (MMD). MMD:s beslut går i sin tur att överklaga till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Verksamheten regleras av villkor i tillståndsbeslutet. Där kommer det att anges var verksamheten får vara lokaliserad och vilken typ av verksamhet som får bedrivas. Vidare regleras förhållanden genom allmänna och särskilda villkor (t.ex. villkor som reglerar ljud, ekonomisk säkerhet, kontrollprogram etc.). MH förklarade vidare att Bolaget i aktuellt fall arbetar med en flexibel layout och att det i ansökan kommer att föreslås ett villkor som anger att slutlig parklayout ska godkännas av tillsynsmyndigheten (i aktuellt fall Västerviks kommun). Vidare förklarade MH att ett kontrollprogram kommer att upprättas för att påvisa hur Bolaget ska uppfylla villkoren som anges i tillståndet. Uppföljningen av verksamheten styrs i hög grad av kontrollprogrammet som riktar sig till de villkor som tillståndet anger. Kontrollprogrammet kan t.ex. innehålla ljudmätningar för att säkerställa att ljudkraven innehålls. All tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. MB omfattas av kravet om miljörapportering som också innebär att verksamheten kontrolleras gentemot miljöbalkens regler. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 OT tog över och berättade om den planerade ansökan och kommande arbete med MKB. Ansökan kommer inte specificera placeringarna till en särskild koordinat utan hänvisas till ett område. Detta är ett vanligt tillvägagångssätt i branschen p.g.a. att tillståndsprocessen i de allra flesta fall är långdragna och att teknikutvecklingen fortgår i hög takt. Att vid inlämnande av ansökan specificera koordinat skulle innebära att man inte kan säkerställa att området nyttjas så optimalt som möjligt. Arbetet med att hitta optimala placeringar har påbörjats och fortgår under vidare projekteringsprocess. Var vindkraftverken kan placeras beror på många olika parametrar bl.a. beroende av vindanalys, kommunens vindbruksplan, ljud- och skuggutbredning, natur-, kultur- och friluftsvärden samt övriga intressen (t.ex. utifrån information som framkommer under samrådet). Den parklayout som presenteras och konsekvensbedöms i MKB kommer vara ett värsta fall-scenario i enlighet med vad miljöbalken föreskriver. Samråd hålls med Försvarsmakten, luftfarten, radiolänkoperatörer m.fl. för att utreda eventuella hinder inom utredningsområdet. Samråd har också genomförts med länsstyrelsen och kommunen samt med angränsade kommun, i detta fall Oskarshamns kommun. Till föreliggande samråd med allmänhet och närboende har en inbjudan per post skickats till fastighetsägare och mantalsskrivna inom 2 km från utredningsområdets gräns (ca 370 st.). Vidare har inbjudan skett via annons i lokalpress. Ett skriftligt samråd hålls med ca 50 myndigheter, organisationer och föreningar som skulle kunna vara verksamma i närområdet. Alla synpunkter som framkommer under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse som bifogas MKB:n. Huvudsyftet med samråden är att identifiera eventuella intressekonflikter och klarlägga vad som bör ingå i MKB:n. OT betonade att det är därför viktigt att synpunkter inkommer skriftligen. OT presenterade tidplan för vidare projekteringsarbete. Vindmätning påbörjades i april 2014 och kommer att pågå hela 2015. Samråd med kommun och länsstyrelse hölls i mars 2014. MKB och ansökningshandlingarna beräknas vara klara i oktober 2014. Ansökan är planerad att lämnas in i november 2014. Ett beslut från MPD förväntas kunna fås i Q4 2015. OT redogjorde för planerade utredningar inom ramen för MKB-arbetet: Uppdragsnr: 10192858 4 (10) · Förstudie naturvärden, fåglar och fladdermöss, har genomförts under februari 2014. · Kompletterande inventering av havsörn, har genomförts under februari-mars 2014. · Inventering av skogshöns, pågår under april-maj 2014. · Inventering fladdermöss yngelperiod, kommer att genomföras i juli 2014. · Inventering naturvärden/biotoper, kommer att genomföras i juni-augusti 2014. · Inventering fladdermöss flyttsträck, kommer att genomföras i augusti-september 2014. · Arkeologisk utredning, pågår under mars-juli 2014. · Landskapsanalys, pågår under februari-september 2014. · Ljudberäkningar inkl. beräkningar av lågfrekvent ljud, kommer att genomföras i september-oktober 2014. · Skuggberäkningar, kommer att genomföras under september-oktober 2014. · Etableringsanalys och layout till MKB, kommer att genomföras under septemberoktober 2014. BS redogjorde för riktlinjerna för ljud från vindkraft. I huvudsak är det kravet på 40 dB(A) som gäller i tillståndet och det innebär att vindkraftverken hamnar på upp emot 1 km eller längre från bostäder vid större vindkraftetableringar. Vid mindre etableringar kan avståndet till bostäder bli mindre. Lågfrekvent ljud har inte ansetts vara ett problem. Folkhälsomyndigheten har fastställt riktlinjer för lågfrekvent ljud inomhus som måste följas. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 Den muntliga presentationen avslutades ca 45 minuter efter planerat slut (19.45 istället för 19.00) då det framkom många frågor, se avsnitt 3. Representanter från Bolaget och WSP fanns därefter på plats till ca 20.30 för att svara på fler frågor. Då många intressanta frågor och synpunkter lyftes under kvällen uppmanas besökarna att skicka in dessa skriftligt. 3 Frågor som uppkom under den muntliga presentationen Frågor/synpunkter om utredningsområdet och parklayout · I nuläget vet ni alltså inte hur många verk som kommer att byggas. Måste inte antalet verk preciseras närmare i ansökan? Det går inte att i dagsläget säga exakt hur många verk som kommer att byggas eller hur många vi kommer att söka för. Som det ser ut just nu kommer vi att söka för maximalt 36 verk. Men den informationen som framkommer nu under samrådsprocessen kan innebär att antalet verk reduceras. Vi kommer dock inte att kunna ansöka för fler eller högre verk än det som presenteras nu på samrådet. · Varför planeras så många verk? Det är ett ganska stort antal men också ett ganska stort utredningsområde. Det är så många verk som vi bedömer att området kan inrymma och som nyttjar vindenergin optimalt. · Om man har en flexibel placering så går det inte heller säga vad vägarna går. Uppdragsnr: 10192858 5 (10) Nej, i nuläget går det inte att säga i detalj hur vägdragningarna kommer att se ut. Men vi har god kännedom om hur vägarna i området kan se ut. Det finns idag en befintlig väg som går genom området idag och som är av god kvalitet. Den har i princip den bredd som krävs för transporterna men kan komma att behöva förstärkas på sina håll och skogen närmast vägen kan komma att avverkas. Kabelschaktet som är planerad att löpa bredvid vägen. Vi kommer sannolikt att nyttja en infartsväg, men varje verksplacering kräver sedan en tillfartsväg som ansluter. · Placeras verken tre och tre? Nej, det finns inga sådana geometriska regler. Vi optimerar parken för att hitta den mest energieffektiva layouten. · Runt hus har ni bara beräknat ett hänsynsavstånd om 500 meter, varför? Oavsett vilken buffertzon vi har satt kring hus i nuläget så kommer ljudkravet att vara styrande. Om 40 dB(A) ska kunna innehållas vid bostäder blir avståndet mellan bostäder och vindkraftverk i de allra flesta fall mycket längre, upp emot en kilometer eller mer. · Kommer det att dras nya kraftledningar? Ansökan omfattar vindparkens interna nät (s.k. IKN) fram till anslutningspunkt till överliggande elnät. I dagsläget dras IKN med markkabel. · Var kommer huvudkabeln grävas ned? Hur löper denna? Huvudkabeln är planerad att grävas ned i väggrenen så långt som möjligt. Vi samlar ihop nätet från varje verk och samlar till en punkt. · Var ska vindparken anslutas någonstans? \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 Preliminärt finns en punkt som E.ON har anvisat som ligger i anslutning till den 130 kV-ledningen som löper strax öster om utredningsområdet. Frågor/synpunkter om ljud · Det är skillnad på människor som bor i en stad och som bor på landet. Folk som bor på landet har valt att bo i tystnad. · Vetenskapen säger idag att man ska ha minst 2 km mellan vindkraftverk och bostäder (enligt ny rapport från 14/4). Vindkraftverken kommer att kunna höras upp till en mil vid vissa väderlekar. · I Danmark bor människor så nära vindkraftverk att människokroppen har reagerat på ljud som inte hörs (lågfrekvent ljud). Socialstyrelsen, numera Folkhälsomyndigheten, har upprättat riktlinjer för hur mycket lågfrekvent ljud (från olika typer av verksamheter) som får förekomma inomhus (Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om buller inomhus). En beräkning av lågfrekvent ljud kommer att göras då slutlig parklayout är satt för att säkerställa att folkhälsomyndighetens riktlinjer följs. · Eftersom Folkhälsomyndighetens riktlinjer gäller ett inomhusvärde, betyder det då att man inte kan öppna fönstret och måste enbart hålla sig inomhus för att inte drabbas av ”turbinsjukan”? Uppdragsnr: 10192858 6 (10) Om riktvärdena innehålls så ska inte lågfrekvent ljud orsaka några problem. Viktigt att hålla i åtanken är också att lågfrekvent ljud uppkommer från alla möjliga olika typer av verksamheter och anordningar, även inomhus (t.ex. fläktsystem). Vad gäller lågfrekvent ljud utomhus så är det väldigt många olika parametrar som spelar in, varför Folkhälsomyndighetens riktlinjer avser inomhusvärden. · Om ”turbinsjukan” i framtiden skulle klassas som en erkänd sjukdom/funktionsnedsättning – stängs vindkraftverken av då? Om vi blir ålagda av tillsynsmyndigheten att stänga av vindkraftverken så måste vi följa det. · Om det skulle visa sig att vindkraftverken överskrider ljudkraven efter byggnation, vad händer då? Om ljudet överskrider de krav som ställs så har vi självklart ett problem och då måste vi utreda varför det låter mer än förväntat och åtgärda problemet. · Om det finns människor som påverkas negativt av vindkraftverken (t.ex. av migrän och öronsus), kommer ni att sänka ljudnivån på verken då? Oavsett vad för problem som uppstår så är vi skyldiga att utreda vad det beror på. Och om det visar sig att ljudkraven inte uppfylls så måste vi åtgärda detta. En möjlig lösning kan då vara att ställa ned verket i varvantal för att erhålla en lägre ljudnivå. · Om 40 dB(A) hålls men människor mår dåligt ändå – hur löser ni det? Om du mår dåligt av verksamheten så måste du kontakta tillsynsmyndigheten som i sin tur ålägger verksamhetsutövaren att kontrollera om något avviker från normen. · Ljudet kan påverkas t.ex. av vattenytor och väderlek – tittar ni något på detta? Inför det att vi tar tillståndet i anspråk måste tillsynsmyndigheten tillstyrka slutlig parklayout och vi måste påvisa att riktlinjer uppfylls, däribland ljud. Ljudberäkningar kommer att genomföras där samtliga parametrar tas i beaktande. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 · Ni har redan haft samråd med länsstyrelsen, har de sagt något om problemet med ljud och ljudets spridning? Nej, det har inte ingått i detalj. Samrådets syfte är snarare att vi ska få input från länsstyrelsen vad vi ska utreda i vidare projektering. Frågor/synpunkter kopplade till den tekniska beskrivningen, miljökonsekvensbeskrivningen och utredningar · Görs utredningar t.ex. avseende naturmiljö och fåglar av Statkraft själva? Nej, alla utredningar inkl. MKB görs av oberoende konsulter. · Vad händer med fundamenten efter avslutad drift? Det är stora mängder betong som måste hanteras. När tas fundamenten bort? Är det markägaren som ansvarar för fundamenten efter avslutad drift? Generellt finns två typer av fundament; gravitationsfundament och bergfundament, och dessa har olika storlekar. I tillståndsansökan kommer vi att beskriva vad vi avser att göra efter avslutad drift. Praxis idag är att man ev. tar bort toppdelen av fundamentet och sedan täcker över det. I dagsläget anses minst miljöskada uppkomma genom att lämna kvar dem i marken. I tillståndet finns det ett villkor som anger att man inför avvecklingen ska inge en redogörelse för hur avvecklingen ska ske för godkännande av Uppdragsnr: 10192858 7 (10) tillsynsmyndigheten. Det kan ha tillkommit ny teknik vid det tillfället för avveckling som säger något annat och då får vi ta ställning till det. Det är vi som verksamhetsutövare som ansvarar för fundamenten och inte markägarna. · I den angivna miljönyttan i samrådsunderlaget är siffran felaktig. Samrådsunderlaget anger att om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1 procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Det ska istället vara 2 procent av den totala energin. · Hur stort område omfattar den landskapsanalys som planeras? Den omfattar både utredningsområdet och omgivande landskap. · Kommer allemansrätten att gälla inom parken? Ja. · Kommer parken att hägnas in? Nej. · Tjustleden går igenom utredningsområdet. Ska man gå mellan vindkraftverken när man går leden? Ni får gärna lämna in skriftliga synpunkter angående den frågan. · Tjustleden går igenom utredningsområdet – har ni tagit någon hänsyn till denna? Samråd hålls med Naturskyddsföreningen som driver och är huvudman för leden. Om leden bedöms påverkas är vi beredda att bekosta t.ex. en omdragning av leden, men det är ingenting som vi har tittat närmare på ännu. Vi kommer självklart undersöka saken vidare. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 · Med hänsyn till att Tjustleden går genom utredningsområdet så kommer skyddsavstånd till leden att krävas. I och med risken för isbildning så kommer ett skyddsavstånd över 700 meter att krävas. Det finns i dagsläget ingen avisningsteknik. Det är vårt ansvar som driftbolag att se till att det är säkert att vistas i området. Skulle det föreligga fara är vi tvungna att informera om det. Vad gäller avisning så har vi viss erfarenhet av detta då vi har 160 turbiner som har utrustats med avisningsteknik. · Om brand uppstår i verket, t.ex. till följd av ett åsknedslag, och skogen fattar eld – vem står då som ansvarig? Att åska ska förorsaka en brand är ingen större risk vi ser idag med hänsyn till att verken utrustas med åskledare. Det skulle vara om verket drabbas av t.ex. något elfel som en brand skulle kunna uppstå. Vi tar med oss frågan i vidare projekteringsprocess. · Hur påverkar det mobil/radio/tv? Vi har redan störningar på mobiltelefonin idag! Samråd sker med de radiolänkoperatörer som har länkstråk i området. Som vi påvisar på kartan över utredningsområdet så har vi en radiolänk som går genom utredningsområdets östra del som vi har undantagit från verksplaceringar och således ska inte vindkraften riskera att påverka något länkstråk. Vi kommer också säkerställa att det finns god mobiltäckning i området med hänsyn till att vi kommer att ha personal ute på plats. Det kommer således inte bli en försämring av mobiltäckningen utan snarare en förbättring. · När genomför ni en geoteknisk utredning? Det finns uran i berget. Uppdragsnr: 10192858 8 (10) I regel så genomförs en geoteknisk utredning först efter att tillstånd har erhållits. Detta med hänsyn till att olika verkstyper kräver olika typer av fundament, vilket påverkar berget olika. Vi samråder även med Bergstaten och SGU i frågan. · Det finns fiskgjuse i området. Fiskgjuse omfattas av den inventering av fågel som Calluna kommer att genomföra under sommaren. · Har Calluna en lokal förankring? Nej, men i Callunas arbete kommer de att kontakta lokala ornitologer. Lokala ornitologer ingår även i samrådet och har redan i nuläget kontaktats. · Kommer vindkraftverken att påverka väderleken? Kommer det t.ex. innebära att mer regn kommer falla? Nej, det tror vi inte. Just mikroklimatet runt omkring verken kan ändas med hänsyn till att vindkraftverket fångar upp vinden och att vindhastigheten direkt bakom verken avtar. Men vindparken bedöms ha en mindre påverkan på klimatet än vad andra verksamheter har. · Det kommer inte finnas några djur kvar inom utredningsområdet med hänsyn till antalet verk och de stora montageytorna som krävs. Inom utredningsområdet finns en otroligt vacker natur som bara kommer att skövlas. När vi tittar på utformningen av den slutliga layouten så kommer denna ta ca 2-5 procent i anspråk av det totala utredningsområdet. · Folk som bor upp till 2 km från vindkraftverk har sömnproblem. · Elallergi är ett problem hos vissa människor! · Länsstyrelsen har betonat naturmiljön, det måste ni väl ta hänsyn till? \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 Ja, vi genomför utredningar avseende såväl naturmiljö och värdefulla naturvärden/biotoper samt fågel- och fladdermusförekomst. Frågor/synpunkter om hinderbelysning · Måste inte verken förses med hinderbelysning? Jo, utrustningen med hinderbelysning följer transportstyrelsens regelverk. Detta kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. · Om man sänker verken till 150 meters totalhöjd, måste man då ha hinderbelysning? Ja, men det är olika typer av ljus beroende på höjden på hindret. De olika ljustyperna uppfattas också olika av betraktaren. Det pågår också forskning om t.ex. radarstyrd eller transponderstyrd hinderbelysning som innebär att hinderbelysningen tänds endast när en flygfarkost närmar sig. Vi har själva testat transponder och tittat på olika alternativ. · Vi vill inte ha högintensivt vitt ljus, ni får sänka verken till 150 meters totalhöjd. Vid användning av högintensivt vitt ljus utrustas färre verk på högre höjd i parkens utkanter, medan parkens inre verk förses med rött fast sken. Vid användning av medelintensivt rött ljus (med verk på lägre höjd), förses i princip samtliga verk i parken med rött, blinkande sken. · Hur långt ifrån kan man se hinderljusen? Uppdragsnr: 10192858 9 (10) Det beror helt på terrängens utformning och meterologiska förhållanden. · Man kommer att kunna se hinderljusen på mycket lång väg, detta måste beskrivas i MKB, utifrån ett värsta fall-scenario. Det var en bra synpunkt som vi tar med oss i vidare arbete. Övriga frågor/synpunkter · Var tillverkas verken? Det beror på vilket fabrikat som väljs och det vet vi inte i nuläget. De flesta verksfabrikat tillverkas till största del utomlands. Många verksfabrikat tillverkas i Europa och då transporteras de med båt och lastbil till platsen. När vi har utarbetat exempellayouten har vi tittat på Siemensverk som tillverkas i huvudsak i Danmark. · I en vindkraftstidning så står det att en hel del komponenter tillverkas i t.ex. Ecuador och innehåller material från regnskogen. Det är ju ingen miljönytta i det utan har mycket stor påverkan på miljön. · Ni projekterar en vindpark utanför Piteå, hur stor är den och hur stort utredningsområde gäller det i jämförelse med Tribbhult? De parkerna vi bygger ligger i Östersundstrakten. Där planeras 26 respektive 37 vindkraftverk. Utredningsområdena där är ungefär storleksmässigt jämförbara med utredningsområdet i Tribbhult. · Kommer fastighetsvärdena att påverkas och går ni i så fall in och kompenserar fastighetsägarna? \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 Om fastighetsvärdet sjunker så kan det klassas som ”ersättning av skada från verksamhet” som regleras enligt 15 kap. MB. Om ni anser att verksamheten har orsakat er skada är det således en process som ni driver gentemot oss i ett senare skede. · Vi har inte bett om att vindkraft ska etableras här, varför ska vi i så fall driva en process mot Bolaget? · Om och hur närboende kan kompenseras för skada – finns det inte någon generell policy i Sverige? Nej · Om ni inte erhåller tillstånd, vad händer med de arrendeavtal som ni har tecknat? Då löper dessa arrenden ut och gäller inte längre. · Vilken teknisk livslängd har verken? Vad händer när verken har tjänat ut? Den tekniska livslängden är 20 år, men kan variera mellan 20-25 år beroende på utbyte av komponenter etc. Tillstånden gäller oftast enligt praxis i 30 år och säger att verken ska avetableras. Om ny vindkraft ska byggas efter att tillståndet har gått ut så krävs en helt ny prövning. · Vad händer om ni går i konkurrs? I vårt fall så har vi solida ägare. Om man ponerar att vi går i konkurs och vad som händer då beror det på när det sker. Om vi går i konkurs när parken är bygd så finns det ett värde i parken för att avetablera. Ur perspektivet att vindparken står som en ”spökstad” är osannolikt. Uppdragsnr: 10192858 · 10 (10) Finns någon form av skattesubvention som betalar vindkraften? Alla betalar elcertifikat på sin elfaktura. Detta tilldelas flertal typer av förnybar energi, däribland vindkraften. Men det finns också en fastighetsskatt på vindkraft som relaterar i hur mycket energi som verken producerar. · Hur kommer det sig att ni bygger fler verk här än i Stamåsen (med 26 verk)? Stamåsen är endast bygd till hälften då det inte finns tillräcklig kapacitet i överliggande elnät ännu. I stamåsen finns tillstånd för 50 verk. Frågor/synpunkter kopplade till ansökan · När ni har lämnat in ansökan till länsstyrelsen, kommer samråd att hållas även då? När ansökan anses vara komplett kommer detta att kungöras i tidningen och då får allmänheten möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, då till länsstyrelsen direkt. · Kommer ansökningshandlingarna skickas på remiss innan de lämnas in till länsstyrelsen? Nej, vi lämnar in vår ansökan och sen är det länsstyrelsen som sköter remissprocessen. · Om allt går enligt plan – när är parken i drift? Vi räknar med att tillståndet överklagas och om vi erhåller ett tillstånd som har vunnit laga kraft under 2016 skulle parken kunna vara i drift tidigast 2017. · Kommer protokollet som förs på detta samrådsmöte att skickas till oss som varit här idag? Nej, men det kommer att bifogas den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans med ansökningshandlingarna. Protokollet kommer dock att läggas ut på projektets hemsida så snart det är klart. \\ser01col1se\Common Projects\3902\10192858 - Vindpark Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samråd allmänhet och särskilt berörda\Protokoll\Pkl samråd allmänhet SSVkAB Th 140513.docx Mall: Protokoll - 2003.dot ver 1.0 4 Övriga frågor som uppkom under samrådet Här sammanställs de övriga frågor som uppkom under samrådet vid diskussioner under posterutställningen: · Skuggor - hur mycket blir det, när inträffar det och hur fungerar skuggregleringen? · Vem äger marken? · Vad kostar det att driva fram ett projekt till ett tillstånd? · Hur hög är mätmasten? · Vilken väg är tänkt att användas in i området? · Vilken väg ska transporterna ledas? · Hur kommer vindkraftverken att synas från Mörtfors? · Hur påverkas jakt och vilt? · Kommer samrådet att protokollföras? Vid protokollet Åsa Lindbom
© Copyright 2024