1. No category

Höststräcksinventering vindpark
Tribbhult
2014
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Beställare:
Statkraft Södra Vindkraft AB
Pierre Ståhl
Rapporten bör citeras som: Storck J. Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014.
Projektets organisation: Johan Storck (projektledning, inventering och rapport), Rebecka Le Moine (GIS och
kartor).
Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, [email protected] eller 0705-12 40 39
Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping
Intern projektbeteckning Calluna: JSK0032 Tribbhult vindpark 2014
Denna handlings datum 2014 12 01
2
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
1. Sammanfattning
4
1.1 Fågelinventering
4
2. Inledning
5
2.1 Bakgrund och syfte
5
3. Förstudie och tagna kontakter
6
4. Metod och utförande
6
5. Resultat
6
5.1 Observationer
6
6. Bedömning av känslighet
8
6.1 Manövrering och flygbeteende
8
6.2 Undvikandebeteende
8
7 Slutsatser
9
8. Referenser
10
9. Bilagor
14
Bilaga 1 Observationer
14
Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök
15
Bilaga 3 Kartor
16
3
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
1. Sammanfattning
Calluna AB fick hösten 2014 i uppdrag av Statkraft Södra Vindkraft AB att genomföra en
höststräcksinventering vid Tribbhult med anledning av en planerad vindpark. I rapporten
presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de
fågelarter som påträffades. I det aktuella vindkraftsområdet har även en örninventering och en
häckfågelinventering gjorts och de redovisas i en separata rapporter.
Höststräcksinventeringen genomfördes inom en radie av cirka 1 km runt det föreslagna
vindkraftsområdet. Inventeringen har främst skett från olika punkter där inventeraren har haft
bra utsikt över området kombinerat med att inventeraren har vandrat olika sträckor genom
området.
Inom ramen för höststräcksinventeringen besöktes området den 23 oktober, 30 oktober samt den
7 november 2014 under sammanlagt 18 timmar. Hittills under 2014 har området besökts under
121 timmar
Fokus vid höststräcksinventeringen har lagts på de höstflyttande arter som kan vara känsliga för
vindkraft och där ingår främst rovfågel, gäss, trana och svanar.
1.1 Fågelinventering
Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och
kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar och även ett mindre
inslag av mindre myrar och våtmarker finns.
Inga höststräckande rovfåglar observerades, inte heller några stora rörelser av gäss, trana eller
sångsvan i och runt det aktuella vindkraftsområdet. Det ser inte ut som något betydande
höststräck skulle förekomma över området, de observationer som gjordes var av rastande fåglar
eller av fåglar som rörde sig över området på lägre höjd.
Påverkan på de observerade arterna bedöms som liten då de uppvisar undvikandebeteende och
väljer andra vägar om hinder finns i deras väg. Det finns viss risk för kollisioner om fåglar rör
sig över det planerade vindkraftsområdet men problemen uppstår främst vid dåliga
siktförhållanden.
4
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
2. Inledning
2.1 Bakgrund och syfte
Calluna AB fick hösten 2014 i uppdrag av Statkraft Södra Vindkraft AB att genomföra en
höststräcksinventering vid Tribbhult med anledning av en planerad vindpark. I rapporten
presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de
fågelarter som påträffades. I det aktuella vindkraftsområdet har även en örninventering och en
häckfågelinventering gjorts och de redovisas i separata rapporter.
2.2 Allmän beskrivning av naturen
Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och
kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar och även ett mindre
inslag av mindre myrar och våtmarker finns. Kulturmarker och bebyggelse förekommer glest i
området och finns framför allt vid Tribbhult. Myrar och sumpskogar är ofta lite eller opåverkade
av dikning och mindre påverkade av skogsbruk. Skogsområdet består till ganska stor del av
produktionspräglad skog med yngre skog och hyggen. Mindre områden med äldre skog
förekommer spritt över området och främst i bergiga partier och branter. Dessa områden
karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och ekar.
Tribbhult vindkraftpark 2014
Översikt
Havsörn
Teckenförklaring
Utredningsområde
¯
2014-09-25
0
2 500 Meter
Karta 1. Översikt över inventeringsområdet. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
5
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
3. Förstudie och tagna kontakter
Inför 2014 års fågelinventeringar gjordes en förstudie där kontakt togs med företrädare för de
lokala fågelklubbarna, naturskyddsföreningen, Västerviks kommun och länsstyrelsen i Kalmar
län. Resultatet från förstudien finns redovisat i rapporten Storck J. 2014, Förstudie,
sammanställning av känd kunskap gällande fåglar, fladdermöss och naturvärden i Tribbhult
2014.
4. Metod och utförande
Höststräcksinventeringen genomfördes inom en radie av cirka 1 km runt det föreslagna
vindkraftsområdet. Inventeringen har främst skett från olika punkter där inventeraren har haft
bra utsikt över området kombinerat med att inventeraren har vandrat olika sträckor genom
området. Inom ramen för höststräcksinventeringen besöktes området den 23 oktober, 30 oktober
samt den 7 november 2014 under sammanlagt 18 timmar (se bilaga 1). Vädret vid dagarna för
besöken var normala för årstiden samt representativa för hösten och påverkade inte resultatet av
inventeringarna i negativ riktning.
Höststräcksinventeringen ingick som en del av de fågelinventeringar som utfördes av Calluna
AB under 2014 och inventeringar i området har skett under perioden februari till juli. Resultatet
från dessa inventeringar finns beskriven i rapporterna Storck J. Fågelinventering vindpark
Tribbhult 2014 samt Storck J. Kompletterande havsörnsinventering, Tribbhult 2014.
Utöver fågelinventeringarna är det aktuella området även besökt i samband med av Calluna AB
utförda fladdermus och naturvärdesinventeringar under sommaren 2014
Hittills under 2014 har området besökts under 121 timmar.
Fokus vid höststräcksinventeringen har lagts på de höstflyttande arter som kan vara känsliga för
vindkraft och där ingår främst rovfågel, gäss, trana och svanar.
5. Resultat
5.1 Observationer
Två arter listade i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1 observerades, sångsvan och trana. Under
inventeringen observerades mindre rörelser och sträck av grågås, sångsvan och trana. Inga stora
sträckrörelser observerades av fåglar som passerade området på hög höjd.
Grågås
En flock på cirka 20 fåglar passerade över Marsgöl i sydvästlig riktning på cirka 100 meters
höjd. En flock på åtta fåglar passerade norr om Kroksjön i ostlig riktning på cirka 50 meters
höjd.
Sångsvan
En fågel observerades i Kroksjön, En familjegrupp med två adulta och en juvenil fågel
observerades i Tällsjön. Tre fåglar passerade St Karsgöl i ostlig riktning på cirka 50 meters höjd
och slutligen observerades fem fåglar som passerade Sandsjön i västlig riktning på cirka 75
meters höjd.
6
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Trana
Två rastande fåglar observerades på ängsmarken väster om Tribbhults gård, en flock på cirka 15
fåglar passerade Tribbhult i sydostlig riktning på cirka 50 meters höjd.
I bilagorna finns en lista över observationerna
Tribbhult 2014
!
(
!
(
!
!
(
!
!
(
!
(
!
(
!
(
Teckenförklaring
!
(
!
(
!
Grågås
±
Sångsvan
Trana
0
1
km
2
Karta 2. Observationer av gäss, sångsvan och trana. Kartan finns även i bilaga 3 Kartor längst bak i rapporten
7
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
6. Bedömning av känslighet
6.1 Manövrering och flygbeteende
Risken för kollision mellan fågel och vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter.
Detta har kopplats till deras manövreringsförmåga och flygbeteenden (Barrios & Rodrigues
2004, Drewitt & Langston 2006). Stora och tunga fåglar som manövrerar långsamt har antagits
löpa större risk att kollidera med hinder i deras flygväg (Brown et al. 1992, Lucas et al. 2008).
Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst
område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området
under flyttning. Generellt förefaller risken att dödas vid vindkraftverk vara större för stora och
medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, medan mindre arter och sådana som flyger mer
aktivt inte drabbas lika hårt. Till den första gruppen hör örnar, vråkar och glador. Till den andra
gruppen hör kärrhökar samt sparvhök och duvhök. Falkarna är mer svårbedömda. För de flesta
arter har få olyckor noterats, samtidigt som tornfalken är en av de rovfågelarter som oftast
hittats död under vindkraftverk. Tornfalken utgör alltså ett undantag, genom att den är
förhållandevis liten rovfågel som kolliderar relativt ofta.
Fåglar som ofta flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha en mindre
möjlighet att upptäcka och undvika hinder (Larsen & Clausen 2002). Hämtat från Rydell m.fl.
(2011).
Större rovfåglar och tranor använder termik vid flyttningen, vilket innebär att de nyttjar den
uppstigande värmen från marken under soliga dagar. Fåglarna tar höjd genom att kretsa runt och
skruva sig upp på högre höjder och därefter glider de i rak kurs i vald sträckriktning, varvid de
gradvis tappar höjd. Vid en viss höjd upprepar de sedan samma procedur. De är höghöjdsflyttare
och kan bra dagar kretsa upp på höga höjder mellan 3 000 och 6 000 meter. Den lägsta
flyghöjden är sällan lägre än 300 meter, men vid en plötslig väderförändring kan de tvingas ner
på lägre höjder.
Flyghöjden, särskilt under flyttningen, beror på vindriktning och vindstyrka då de flyger
betydligt högre i medvind än i motvind (Alerstam 1990). Fåglar som flyttar i medvind vistas
högt över alla vindkraftverk, medan de i motvind ofta befinner sig på höjder där de kan
kollidera med vindkraftverk. Hur vindriktningen påverkar kollisionsfrekvensen är dock inte
undersökt. För flyttande fåglar har inga tillfällen med mycket höga kollisionstal registrerats vid
vindkraftverk. När massdöd inträffat vid höga master, byggnader och broar, de flesta med stark
belysning, har det skett i samband med plötslig väderförsämring med nedsatt sikt och ibland
hård vind, vilket har tvingat de flyttande fåglarna ner på lägre höjd, där kollisionerna sedan skett
(Rydell m.fl., 2011).
6.2 Undvikandebeteende
Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig
ett vindkraftverks rotorblad. Fåglar som uppvisar starka undvikandebeteenden har också visat
sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens (Hötker et al. 2006). Exempel på sådana är sjöfåglar
(gäss och änder) och vadare. Rovfåglar verkar inte undvika vindkraftverk och andra hinder med
lika stor marginal som andra fåglar.
8
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Det förefaller som om rovfåglar, och andra skickliga flygare med god manövreringsförmåga,
helt enkelt litar på att de har kapacitet att undvika eventuella hinder även på mycket korta
avstånd. Detta fungerar i allmänhet alldeles utmärkt med saker som står stilla, såsom byggnader
och master, men kanske inte lika bra med saker som rör sig såsom ett vindkraftverks rotorblad.
En annan hypotes om varför just rovfåglar och en del andra fåglar kolliderar oftare än förväntat,
med exempelvis vindkraftverk, är kopplad till fåglarnas syn och ögonens placering i huvudet.
De flesta fåglar har ögonen placerade på sidan av huvudet. Detta innebär att synfältet är mycket
begränsat i flygriktningen, om fågeln samtidigt spanar nedåt exempelvis efter byten på marken.
Man menar därför att rovfåglar, och en del andra fåglar kan tänkas flyga in i vindkraftverk eller
upptäcka dessa ”för sent” eftersom de ibland fokuserar på något nedanför (Martin & Shaw
2010, Martin 2011). Hämtat från Rydell m.fl. (2011).
7 Slutsatser
Inga höststräckande rovfåglar observerades, inte heller några stora rörelser av gäss, trana eller
sångsvan i och runt det aktuella vindkraftsområdet. Det ser inte ut som något betydande
höststräck skulle förekomma över området, de observationer som gjordes var av rastande fåglar
eller av fåglar som rörde sig över området på lägre höjd.
Påverkan på de observerade arterna bedöms som liten då de uppvisar undvikandebeteende och
väljer andra vägar om hinder finns i deras väg. Det finns viss risk för kollisioner om fåglar rör
sig över det planerade vindkraftsområdet men problemen uppstår främst vid dåliga
siktförhållanden.
9
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
8. Referenser
Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och
Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, 22-27.
Alerstam, T. 1990. Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK.
Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan.
Barrios, L. & A. Rodrigues 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird
mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81.
Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees 1992. Causes of mortality among swans in Britain.
Wildfowl 43, 70-79.
Dahlfors, S. 2006. http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer. asp?NewsID=1754 (använd den
4 februari 2010).
Desholm, M. 2009. Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for
assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, 2672-2679.
Dierschke, V. & S. Garthe 2006. Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to
Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of
Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas
Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid 131-198. Bonn, Germany:
Bundesamt für Naturschutz (BfN).
Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis
148, 29-42.
Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston 2008. Collision effects of wind-power generators and other
obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, 233-266.
Dürr, T. 2010. Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September 2010.
Landesumweltamt Brandenburg. http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbml.a.
2334.de/wka_vogel.xls
Ecocom AB. 2014. Landskapsanalys avseende nattskärra kring Åby-Alebo.
Eriksson Mats O.G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra
Götaland 2009:70.
Eriksson Mats O.G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och
förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg
Everaert, J. & E. Kuijken 2007. Wind turbines and birds in Flanders (Belgium). Research
Institute for Nature and Forest (INBO).
Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen 2006. Information needs
to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind
farms on birds. Ibis 148, 129-144.
10
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Gullander C. & Wirdheim A. 2008. Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms
kommun för Arise Windpower AB.
Gärdenfors U. (ed) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken.
Helander, B. & A. Bignert 2008. Predatory bird health – White-tailed Sea Eagle. HELCOM
Indicator Fact Sheet 2008. http://www.helcom.fi/environment2/ifs/ifs2008/en_GB/
predatory_bird/.
Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin 2006. Impacts on biodiversity of exploitation of
renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands
for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy
exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen.
Hötker, H. 2009. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions –
A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of
Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin 21-22
Oct 2008. (H. Hötker, red.) sid. 7-11. NABU, Berlin.
Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik 2007. Annual report for the Maple Ridge Wind
Power Project post-construction bird and bat fatality study - 2006. Curry and Kerlinger, LLC,
Syracuse, NY.
Johansson, L. 2009. Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i
Vålådalen 25 – 27 september 2009, sid. 45-46.
Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd. 2000.
Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming.
Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen 2009. Collision risk of birds
with modern wind turbines. Ardea 97, 357-366.
Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M.,
Poot, D. Beuker & S. Dirksen 2010. Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee.
Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & 2008. Noordzeewind report nr
OWEZ_R_231_TI_20100810 Bureau Waardenburg report nr 09-023.
Langston, R. H. W. & J. D. Pullan 2003. Wind farm and birds: An analysis of the effects of
windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues.
Report T-PVS/Inf (2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern
Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in
the UK.
Larsen, J. K. & P. Clausen 2002. Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The
risk of collision. Waterbirds 25 (special publication 1), 327-330.
Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts,
M. Poot & R. Fijn 2010. Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee
(OWEZ) (T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T1 20100329.
Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer 2004. The effects of a wind farm on birds in a
migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13, 395-407.
11
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer 2008. Collision fatality of raptors in
wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, 1695-1703.
Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett
vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland.
Martin, G. R. 2011. Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology
approach. Ibis 153, 239-254.
Martin, G. R. & J. M. Shaw 2010. Bird collisions with power lines: Failing to see the way
ahead? Biological Conservation 143, 2695-2702.
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April
2007.
Naturvårdsverket 2009. Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser,
handbok 2009:2, Utgåva 1, April 2009.
Percival, S. M. 2010. Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys 2009-1010. Ecology
Consulting, Durham, UK.
Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox 2006. Final results of
bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by
DONG energy och Vattenfall A/S.
Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M. 2011.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Syntesrapport. Naturvårdsverket,
Stockholm. Rapport 6467.
EU 2009. Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar.
SOF. 2013. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft, oktober 2013.
Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles 2007. Poor evidence-base for assess- ment of
windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, 1-11.
Storck J. 2014, Förstudie, sammanställning av känd kunskap gällande fåglar, fladdermöss och
naturvärden i Tribbhult. Calluna AB 2014.
Storck J. 2014, Häckfågelinventering Tribbhult. Calluna AB 2014.
Svensson S. Svensson M. Tjernberg M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31,
Stockholm.
Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger 2009. Impact of wind power plants on black grouse
Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, 173-182.
Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod 2005. Resident
golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish
Birds 25, 24-40.
12
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Internet:
http://www.artdata.slu.se/artportalen.asp
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/
Natura-2000/Svenska-Natura-2000-listor/ (artlistor fågeldirektivet, bilaga 1).
13
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
9. Bilagor
Bilaga 1 Observationer
Art
Hotkategori
EU;s
fågeldirektiv
bilaga 1.
Kommentar
En flock på cirka 20 fåglar passerade över
Marsgöl i sydvästlig riktning på cirka 100
meters höjd. Enflock på åtta fåglar passerade
norr om Kroksjön i ostlig riktning på cirka 50
meters höjd.
Grågås
Sångsvan
X
En fågel observerades i Kroksjön, En
familjegrupp med två adulta och en juvenil
fågel observerades i Tällsjön. Tre fåglar
passerade St Karsgöl i ostlig riktning på cirka
50 meters höjd och slutligen observerades fem
fåglar som passerade Sandsjön i västlig
riktning på cirka 75 meters höjd.
Trana
X
Två rastande fåglar observerades på
ängsmarken väster om Tribbhults gård, en
flock på cirka 15 fåglar passerade Tribbhult i
sydostlig riktning på cirka 50 meters höjd.
Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade
arter hänvisar vi till http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/
rodlistan/
NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd
För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till http://
www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/faglar/
vl_faglar_lathund.pdf
14
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök
Väderobservationer utfördes på samma sätt på alla lokaler. En standardiserad väderavläsning
underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av
molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal och temperaturen avlästes från bilens
temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma och regn i anslutning till
inventeringsrutten. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har
negativ inverkan på fåglarnas aktivitet.
Aktivitet
Datum
Metod
Tidpunkt
Vind
riktning &
styrka
(m/s)
Temp
°C
Moln
(%)
Regn/
dimma
Höststräck
141023
07:00-13:00
SV 4
6
25
-
Punkttaxering
Höststräck
141030
07:00-13:00
V2
4
10
-
Punkttaxering
Höststräck
141107
07:30-13:30
N2
5
100
-
Punkttaxering
15
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Bilaga 3 Kartor
16
2014-09-25
0
Utredningsområde
Teckenförklaring
¯
2 500 Meter
Havsörn
Tribbhult vindkraftpark 2014
Översikt
Karta 1. Översikt över det aktuella området
Höststräcksinventering vindpark Tribbhult 2014
Karta 2. Observationer
Tribbhult 2014
!
(
!
(
!
!
(
!
!
(
!
(
!
(
!
(
Teckenförklaring
!
(
!
(
!
Grågås
±
Sångsvan
Trana
17
0
1
km
2