1. No category

Pl a n pro g r a m s e pt e m b e r 2 0 1 3
del av kvart eret E korren
Strömsun d shuset
Piteå kommun
Norrbottens län
För kartor och ortofoton i programmet gäller:
Karträttigheter Piteå kommun. Primärkartans samtliga
skikt enligt Sverigemodellen i befintligt skick. Viss
kontrollmätning utförd maj/juni 2012.
Medverkande konsulter :
Mats Sandqvist, uppdragsansvarig, rapport, MAF
Pia Brändström, rapport, MAF
Åsa Lundberg, Temaarkitekter Stockholm
Kalle Danielsson Temaarkitekter Stockholm
AB Pitebo :
Maria Adlers
Robert Johansson
Carl-Johan Åhlund
Medverkande tjänstemän, Piteå kommun:
Ulf Hedman, Samhällsbyggnad
Gudrun Åström, Stadsarkitekt
Margareta Erstam, kartor, GIS
Helena Rutström, Planhandläggare
September 2013
Innehållsförteckning
INLEDNING
5
PLATSENS KARAKTÄR
13
Bakgrund
5
Omgivning
13
Planprogrammets syfte och mål
5
Platsens användning
13
Planområde
5
FÖRÄNDRINGAR - ANALYS
14
ALLMÄNNA INTRESSEN
6
Utformning av byggnad
14
Mål & visioner
6
Höjdstudie
18
Boende i centrum
6
Skuggstudie
20
Hållbarhet
6
Parkering
22
Nationella miljökvalitetsmål
7
Friytor
23
Regionala miljökvalitetsmål
7
Utemiljö
23
Kommunala miljökvalitetsmål
7
RIKSINTRESSEN
8
Miljökvalitetsnormer
8
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
9
Översiktsplan
9
Påverkan av buller
27
Detaljplaner
9
Markföroreningar
29
Gestaltningsprogram Piteå centrum
9
FORTSATT ARBETE
30
STADENS KARAKTÄR
10
Behovsbedömning
30
Rutnätsstaden
10
Detaljplan
30
Gator och trafik
12
Gång och cykelnät
12
REFERENSER
31
Kollektivtrafik
12
Teknisk försörjning
12
Service
12
FÖRÄNDRINGAR - FÖRSLAG
24
Situationsplan
24
MILJÖASPEKTER I PROJEKTET
26
Generella råd om buller i planeringen
26
Sammanfattning
Piteå kommun och kommunens fastighetsbolag AB PiteBo,
har i september 2011 ingått ett markanvisningsavtal
avseende Stadsön 2:1. Avtalet ger AB PiteBo ensamrätt att
förhandla med Piteå kommun om förutsättningarna för
exploatering inom det ifrågavarande markområdet. Tomten
ligger intill Kv. Ekorren vid Österbo, söder om Sundsgatan,
vid Strömsundskanalen och nyttjas idag till parkering. AB
PiteBo önskar uppföra ett höghus på den aktuella platsen.
Tre arkitektföretag har anlitats som vart och ett har lämnat
ett bidrag. Pitebo har valt att vidareutveckla Temaarkitekters
förslag. Byggnaden avsågs bli 16 våningar hög. I planprogram
redovisas alternativa höjder och parkeringslösningar.
Planområde
För att byggprojektet ska kunna realiseras måste en ny
detaljplan tas fram. Projektet avser ett nytt höghus som
genom sin höjd, storlek, form och placering i rutnätsplanen
avviker från tidigare bebyggelse. Om projektet genomförs
kommer byggnaden att ta plats och bli ett nytt landmärke
i staden.
Detta planprogramm syftar till att redovisa projektet samt
till att redovisa planeringsförutsättningarna på berörd plats.
Viktiga frågor att diskutera är :
•
•
•
•
•
•
•
Påverkan på stadsbild
Skuggbildning
Trafikbuller
Markens disposition, parkeringar och friytor
Gestaltning byggnad och gård
Markföroreningar
Trafik, angöring till området
Ortofoto översikt Piteå centrum .
4
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Inledning
Bakgrund
Planområde
Kvarteret Ekorren i centrala Piteå är idag bebyggt med
flerbostadshus. Intilliggande fastighet, Stadsön 2:1 är idag
obebyggd och används som markparkering.
Planområdet ligger söder om Sundsgatan i nordöstra delen
av Piteå centrum, nära Strömsundskanalen. Planområdet
omfattar den östra delen av kvarteret Ekorren 14 samt
del av Stadsön 2:1. Piteå kommun är idag markägare
av Stadsön 2:1. AB PiteBo är markägare av Ekorren 14.
Planområdet innefattar således inte enbart området enligt
markanvisningsavtalet, utan även en del av AB PiteBos egen
fastighet, Ekorren 14.
Piteå kommun och kommunens fastighetsbolag AB PiteBo,
har i september 2011 ingått ett markanvisningsavtal
avseende Stadsön 2:1. Avtalet ger AB PiteBo ensamrätt att
förhandla med Piteå kommun om förutsättningarna för
exploatering inom det ifrågavarande markområdet.
AB PiteBo vill upprätta en detaljplan med avsikten att uppföra
ett höghus på den aktuella platsen. Samhällsbyggnad i Piteå
bedömer att bebyggandet bör föregås av ett planprogram
där de planmässiga förutsättningarna utreds.
EKORREN 14
STADSÖN 2:1
Planprogrammets
syfte och mål
Programmet syftar till att utifrån befintliga förutsättningar
utreda möjligheterna att uppföra ett bostadshus i form av
ett höghus på del av fastigheten Stadsön 2:1 samt del av
Ekorren 14.
Planprogrammet utgör underlag för den behovsbedömning
som syftar till att utreda om planens genomförande
kan tänkas ge upphov till betydande miljöpåverkan.
Om kommunen bedömer att planen ska miljöbedömas
kommer
en
miljökonsekvensbeskrivning
att
upprättas. Miljöbedömningen sker då parallellt med
detaljplaneprocessen.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Planområde
Karta som visar var planområdet ligger i Piteå centrum. Planområdet
innefattar del av Stadsön 2:1 samt del av Ekorren 14.
Del av Stadsön 2:1 , anvisat område enligt markanvisningsavtal.
Areal ca 2250kvm.
5
allmänna intressen
Mål & visioner
Kommunens vision är:
Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala pitebor upplever
att det är hit man kommer när man kommer hem.
För att nå visionen har kommunen formulerat fyra strategiska
områden varav ett är ”Livsmiljö”.
”Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg
och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det
positivt att bo, verka och leva!”
Övergripande mål för området livsmiljö är :
•
Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla.
•
Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande
boendemiljöer.
•
Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda
kommunikationer.
•
•
boende i centrum
företag etablerar sig här. Bostadsområden och stadsdelar
bedriver ett aktivt grannskapsamarbete för lokal utveckling.
Piteå stad och kommun ska vara en attraktiv bostadsort för
ungdomarna och bidra till en inflyttning av unga familjer.
Policy för kommunens bostadspolitik (antagen 2006-05-22):
I Piteå Kommun finns goda och trygga boendemiljöer för
alla. För människor som har särskilda behov i sitt boende eller
har svag ställning på bostadsmarknaden tar kommunen ett
särskilt ansvar.
Kommunens viktigaste målområden för bostadspolitiken är
att:
•
Bostaden är en social rättighet som ska skapa
förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till
rimliga kostnader
•
Skapa förutsättningar för alla att växa upp och leva i
stimulerande och trygg miljö
•
Främja social, ekonomisk och etnisk integration samt
bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden
•
Utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar
•
Ge människor eget inflytande i boendefrågan
Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga
val i vardagen.
Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för hälsosamma
val i vardagen.
I översiktsplanen ”Fördjupning för Piteå stadsbygd 2001”
anges följande vision för boende: ” Piteå har en bra livsmiljö
i ekologisk balans, där människor lever med god hälsa och
har glädje av en fin natur. Den goda livsmiljön gör att allt fler
6
Det finns stor efterfrågan på fler hyreslägenheter i Piteå.
AB PiteBo har uthyrt alla lägenheter i centrum. Idag är det
många som köar för att få bo i ett centralt läge.
hållbarhet
En högre exploatering är bra ur hållbarhetssynpunkt. En
förtätning av staden gör att fler människor kan bo och arbeta
på samma plats. Transporterna och bilåkandet kan därmed
minska i förhållande till om ny bostadsbebyggelse uppförs
i externa lägen. Förtätningen ger också bättre underlag för
handel och service i Piteå centrum.
Om Norrbottniabanan byggs blir det också möjligt att cykla
eller promenera till det nya resecentrumet och därefter ta
tåg vid arbetspendling till andra orter.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
allmänna intressen
Nationella
miljökvalitetsmål
Regionala
miljökvalitetsmål
kommunala
miljökvalitetsmål
Riksdagen har beslutat om sexton miljökvalitetsmål samt
ett sextiotal delmål. Målen beskriver de kvaliteter vår miljö
måste ha för att vara miljömässigt hållbar på lång sikt. Dessa
skall uppnås inom 2020 medan de flesta av delmålen skulle
vara uppnådda redan 2005 samt 2010. I vissa fall integreras
miljömålen i en kommuns översiktsplanering.
De regionala miljömål som fastställdes för Norrbotten under
2003 har ambitionen att minst uppfylla de krav som ställs
i de nationella miljökvalitetsmålen med delmål. De kan ses
som en grov utgångspunkt för att beskriva miljösituationen
i kommunen. För det aktuella planförslaget berörs främst
miljömål 15 God bebyggd miljö som tidigare beskrivits. Det
regionala målet är identiskt eller likvärdigt med motsvarande
nationellt mål.
Piteå har inte antagit några egna miljökvalitetsmål.
Kommunen stödjer sig på de nationella och regionala
miljömålen. Lokala miljömål finns formulerade i kommunens
’Klimat och energiplan’, antagen i Kommunfullmäktige
2010. Denna behandlar mål inom energi, transporter, fysisk
planering och konsumtion.
Av de nationella miljömålen bedöms främst nummer 15,
God bebyggd miljö att beröras.
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd
miljö skall utgöra en god och
hälsosam livsmiljö samt medverka
till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden skall tas
tillvara och utvecklas. Byggnader och
anläggningar skall lokaliseras och
utformas på ett miljömässigt sätt så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Miljömålet God bebyggd miljö behandlar två relevanta
underrubriker där regionala delmål beskrivs närmare.
Dessa är God bebyggd miljö - Samhällsplanering samt
God bebyggd miljö - Hållbar bebyggelse och infrastruktur.
Här framhävs vikten av att den fysiska planeringen och
samhällsbyggandet grundas på program och strategier så
att grön- och vattenområden i tätortsnära områden bevaras
samt att kulturhistoriska och estetiska värden tas tillvara
och utvecklas, något som ses som ett krav senast år 2010.
Andelen hårdgjord yta bör dessutom inte öka.
Även buller behandlas inom miljömålet, ett miljöproblem
som ofta glöms bort. Särskilt störande upplevs de ljud man
inte själv kan påverka.
7
riksintressen
Riksintressen
Området berör två riksintressen enligt miljöbalken – rörligt
friluftsliv (miljöbalken 4:2) samt riksintresse för friluftslivet
(miljöbalken 3:6). Dessa två riksintresseområden omfattar
både land och vatten öster om riksväg E4 längs hela
Norrbottenskusten.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) utgörs av föreskrifter om
kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, som
behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön.
Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken (1998:839) skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Luften i Piteå
är relativt bra. Ingen av de miljökvalitetsnormer som finns
för luftens olika föroreningar överskrids i Piteå. Normerna
klaras men halterna är sådana att fortsatta mätningar krävs.
Samhällsbyggnad (f.d. Miljö- och byggkontoret) har
tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört
luftmätningar på åtta olika platser i Piteå under 2011, bland
annat vid Prästgårdsgatan, Hamnplan och Sundsgatan.
Resultatet av mätningarna visar att MKN för NO2 ej
sannolikt överskrids som årsmedelvärde. Medelvärdet av
dygnsmätningar av PM2,5 på Prästgårdsgatan är lägre än
nedre utvärderingströskeln men mätningarna täcker inte in
ett helt kalenderår, varför det inte går att dra någon slutsats
om hur PM2,5-halten förhåller sig till miljökvalitetsnormen.
8
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan
En fördjupad översiktsplan för Piteå stadsbygd antogs
av kommunfullmäktige 2001. Översiktsplanen redovisar
berört markområde som bostadsområde. Upprustning och
förtätning av äldre bostadsområden i centrala staden föreslås
i översiktsplanen. Särskild vikt skall läggas på de offentliga
rummen. Planeringen ska ta tillvara de möjligheter som
finns att skapa gröna ytor. Möjligheten att skapa utblickar
mot och ordna tillgänglighet till vattnen runt staden skall tas
till vara. Vid utbyggnad av områden är planlagda områden i
centrala piteå och förtätning av staden högt prioriterade av
kommunen för att nyttja befintlig infrastruktur på bästa sätt.
Detaljplaner
Gällande stadsplan, D0071, antogs den 22 november 1974.
Planen avsåg en ändring av stadsplan för Centrala Piteå
avseende parkering vid kyrkan och Kurirenkajen samt i kv
Ekorren. För aktuellt område i kv Ekorren ges möjlighet till
att bygga parkeringsdäck i två våningar.
Aktuellt projekt strider mot gällande detaljplan. Detta
planprogram har kommit till stånd för att utreda planeringsförutsättningarna och medge ett samråd kring ett nytt
bostadsprojekt i ett tidigt skede.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
gestaltningsprogram
piteå centrum
’Riktlinjer för bebyggelsen’ Piteå Centrum, Häggholmen,
Piteå kommun är antagna i Kommunfullmäktige juni 2012
§109. Planerat bostadsprojekt är ej avstämt mot riktlinjer för
bebyggelsen. Riktlinjerna förhåller sig till utvecklingen av
Piteå som stad över tid och har den befintliga bebyggelsen
och dess värden i fokus. Ritlinjer att beakta är följande:
•
Förändringar av bebyggelsen ska stärka
stadsstrukturens historiska kontinuitet.
•
Sluten kvartersform men alltid med publik
tillgänglighet till gårdsmiljön eftersträvas.
•
Rutätsplanen ska i alla avseenden beaktas.
•
Husfasad ska läggas i liv med gatan.
•
Träfasad ska alltid övervägas vid ny- och ombyggnad.
•
•
Gårdsmiljöerna ska alltid utformas med tanke på de
boendes eller verksamheternas behov av god utemiljö.
Stora enhetliga byggnadsvolymer ska undvikas. Stora
volymer utformas på sådant sätt att de delas upp och
uppfattas vara av mindre skala.
•
•
Parkeringar och tekniska anordningar får aldrig uppta
hela gårdsutrymmet.
Nya byggnader ska förhålla sig till det befintliga,
understryka det karaktäristiska och skapa en ny
tilltalande helhet.
•
Verksamheter och allmänt tillgängliga funktioner ska
alltid prioriteras i gatuplan.
•
Balkonger ska vara helt eller halvt indragna.
•
Möjligheten att tillskapa mötesplatser ska alltid
eftersökas. Bebyggelsen i Piteå Centrum ska bidra
till ett socialt stadsliv. Mötesplatser kan vara såväl
kulturella som kommersiella, offentliga, halvprivata
eller privata.
•
Stor vikt ska läggas vid anpassning i gestaltningen.
Byggnadens volym, ingående enheters bredd,
anpassning av detaljer avseende tak, sockel,
fönstersättning, färg etc. – ska förhålla sig till historia
och omgivande bebyggelse.
9
Stadens karaktär
RUTNÄTSSTADEN
År 1666 brann Öjebyns centrala delar ner. Uppgrundningen
gjorde att stadens gamla läget inte längre var tillfredsställande.
År 1668 flyttades Piteå till Häggholmen och byggdes där
enligt en tidstypisk rutnätsplan. Centrum för planen var det
nuvarande Rådhustorget, ett så kallat hörnomslutet torg.
Torget har fortfarande kvar sin ursprungliga form fast de
flesta byggnaderna härrör sig från 1800-talet.
Bild Rådhustorget i Piteå
I enlighet med 1877
års stadsplan anlades
den breda Sundsgatan
över Sundskanalen.
Denna esplanad kom att
skilja det på 1780-talet
anlagda Norrmalmsområdet, nordöst om
Sundsgatan, från gamla
Häggholmsstaden.
Stadens äldre
trähusbebyggelse
är koncentrerad
kring Rådhustorget,
Storgatans östra del samt
Norrmalmsområdet.
På 1970-talet antogs den generalplan som fått ett stort
inflytande över de senaste 30 årens planering i Piteå. Det
övergripande temat för generalplan 70 var zonering av Piteå.
Varje funktion skulle placeras på sin bestämda plats i staden.
För Häggholmen innebar det att området öster Kyrkbrogatan
skulle vara ett renodlat bostadsområde. I enlighet med
detta revs större delen av stadsdelen och ersattes av ett
skivhusområde som en del i miljonprogrammet. Området
10
väster om Kyrkbrogatan skulle förbli område för handel
och bostäder. Förnyelsen av innerstaden fortsatte under
hela 70-talet. Mot slutet av decenniet gjordes en insats från
kommunens sida för att bevara de sista äldre byggnaderna.
Häggholmen
Stadens karaktär bestäms till stora delar av bebyggelse
som inryms inom den rutnätsplan som stakades ut över
Häggholmen år 1667.
I Piteås centrala del längs Storgatan och Uddmansgatan
finns många äldre hus bevarade . Längs med Storgatan
och vid Rådhustorget är bebyggelsen småskalig och intim.
Gaturummen är smala och den ursprungliga karaktären från
början av 1900-talet har behållits. Under 1950 och -60 talet
har Häggholmen genomgått en omfattande stadsförnyelse.
Skalan på byggnader och innergårdar är genomgående
större i de yttre delarna av Häggholmen.
Nytt möter gammalt. Storgatans småskaliga träbebyggelse möter
miljonprogrammets storskaliga skivhus.
År 1980 genomfördes en bebyggelseinventering på
Häggholmen där man kunde konstatera att det endast fanns
29 byggnader kvar från tiden före 1940. De kvarvarande
byggnaderna skulle därefter skyddas mot fortsatta rivningar.
År 2003 har antalet äldre byggnader reducerats till 16
stycken. Under slutet av 1980-talet genomfördes en större
utvidgning av stadskärnan när Timmerleden flyttades till
sitt nuvarande läge. Trafiken på Sundsgatan har därmed
avlastats men den är fortfarande mycket trafikerad.
Häggholmen. Byggnader markerade med rött är uppförda före 1935.
Koncentrationen av äldre trästadsbebyggelse finns vid Rådhustorget och
utmed Storgatan.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Stadens karaktär
Centrumområdet
Norrmalm
Strömsundskanalen
På Häggholmens sydöstra del har den ursprungliga
rutnätsplanen byggts bort när zonområdet byggdes omkring
1970. Zonområdets arkitektur bryter mot Häggholmens i
övrigt rådande kvartersindelning. Arkitekturen är storskalig,
rätlinjeformad och enkel, helt enligt modernismens ideal.
Byggnadskropparna är placerade i räta vinklar mot varandra
och fasaderna är klädda med brunt tegel och Plannjaplåt.
Norrmalm har en välbevarad stadsplan av rutnätstyp
från 1781 och fina gårdsmiljöer. Byggnaderna härrör från
1700-talet och är representativa för en bebyggelsekategori
som tidigare dominerade de Öster- och Västerbottniska
städerna. Denna typ av stadsmiljö är idag ganska unik.
Bebyggelsen karaktäriseras av byggnadernas placering i
gatulinje. Bostadshusen är uppförda i en och en halv våning.
Fönsterplacering, dörrar och den enkla utsmyckningen följer
traditionell träbyggnadskonst.
Strömsundskanalen sträcker sig från Sörfjärden till
Nordfjärden genom centrala Piteå. Kanalen gör det möjligt
för fritidsbåtar som vill kunna besöka både norra och södra
sidan av inre skärgården utan att behöva runda Pitholm/
Bondön.
Planområdet för
Strömsundshuset
ligger i direkt närhet till
Badhusparken i söder
och Stadsparken i norr.
Strömsundskanalen
omsluter parkerna.
Bland den ursprungliga bebyggelsen finns inslag av hus
från 1900-talet. De har anpassats till stadsplanen så till vida
att de vanligen ligger i liv med gatan men är i övrigt av helt
avvikande karaktär. Kvarteret närmast planområdet består
av moderna byggnader i form av handelslokaler och kontor
uppförda på 1970-talet.
Badhusparken och Stadsparken
Badhusparken, Piteås största anlagda park, är belägen
vid Strömsundskanalen i centrala Piteå. Parken har stora
öppna ytor som lämpar sig väl både för en picknick i det
gröna, solbad eller spel. I Badhusparken arrangeras många
aktiviteter under sommaren vilket i kombination med den
gröna omgivningen ger en mycket välbesökt park.
Konstparken
Zonområdets storskaliga arkitektur, uppförd under början av 1970-talet.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Norrmalms bebyggelse ligger inom en småskalig rutnätsplan. Rödmarkerade
byggnader är uppförda före 1935.
Konstparken ligger vid Norra hamnen i närheten av
Strömsundskanalen. Här finns även Fiskestugan, där
välbesökta trivselkvällar arrangeras under sommaren, och
en labyrint där barn ibland ses leka. I Konstparken ges
konstnärer, främst regionala, en möjlighet att ge uttryck
för kreativt skapande med anknytning till kust, fiske och
hantverk.
11
Stadens karaktär
Gator och trafik
Gång och cykelnät
kollektivtrafik
Kvarteret Ekorren ligger mellan Sundsgatan i nordost,
Prästgårdsgatan i sydväst och Trädgårdsgatan i sydost.
Gång och cykelvägnätet är väl utvecklat utanför
rutnätsstadens centrumområde. I de mer centrala delarna
får gång och cykeltrafiken samsas med biltrafiken. På
Sundsgatan som är livligt trafikerad finns flertalet
övergångsställen. Gångvägen upp till skolorna norr om
Sundsgatan bedöms som trygg. Många bor och arbetar
i centrala Piteå. Boende i centrum ska ha god tillgång till
cykelparkering.
Busslinjenätet passerar längs Sundsgatan förbi planområdet.
Både lokalbussar och länsbussar färdas på Sundsgatan.
Avståndet till busstationen är ca 800 meter.
Sundsgatan har byggts om till en trafiksäkrare och grönare
stadsgata med ett körfält i vardera riktningen, fler träd och
planteringar, nya och förbättrade gång- och cykelbanor
samt vägbelysning. 2012 färdigställdes ombyggnaden av
Sundsgatans sista etapp.
Sundsgatan har dubbelsidig gång- och cykelbana separerad
med kantsten. Samtliga lokaltrafiklinjer trafikerar Sundsgatan
och hållplats ligger i anslutning till planområdet. Trafiken har
uppmätts till ca 4200 fordon/årsmedeldygn, varav 6 % tunga
fordon (2010).
Förklaring
gång och cykelvägnät
Prästgårdsgatan fungerar som infart för boende i området.
Längst Prästgårdsgatan finns smal dubbelsidig gångbana
separerad med kantsten. Trafiken har uppmätts till ca 2100
fordon/årsmedeldygn, varav 2,5 % tunga fordon (2004).
Busslinjen Citylinjen trafikerar Prästgårdsgatan
Trädgårdsgatan vardagar mellan 9.30 och 15.30.
och
Teknisk försörjning
Det är möjligt att ansluta ny bebyggelse inom planområdet
till kommunens vatten-, dagvatten- och avloppssystem.
Eventuell tryckstegring och brandvatten anordnas av
exploatören. Möjlighet finns att ansluta sig till el, fjärrvärme
och bredband. Avfall med källsortering ordnas inom
fastigheten.
service
Trädgårdsgatan fungerar som infart för boende i området,
för besökare till vård- och omsorgsboendet Österbo
samt för transporter till Badhusparken. Trädgårdsgatan
har dubbelsidig separerad gång- och cykelväg mellan
Sundsgatan och Prästgårdsgatan.
Planområde
Eftersom planområdet ligger i centrum är det korta avstånd
till skolor och förskolor. Handel och annan dagligvaruservice
finns i närområdet. Avståndet till större dagligvarubutiker
som COOP Forum och ICA Kvantum är ca 500-800 meter.
Stora dagligvarubutiker ligger inom cykelavstånd från
planerat bostadsområde.
Karta som visar cykellederna (underlag 2005).
12
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Platsens karaktär
Omgivning
Kv. Ekorren är en av få obebyggda platser på Häggholmen och
här har tidigare legat en bensinstation. Utredningsområdet
ligger i nordösta delen av centrum i hörnet av den täta
rutnätstaden. Här möts två riktningar i stadsbebyggelsen
som är tydliga i sin utformning och till sin karaktär. Tomten
i sig ligger i kanten av den ursprungliga rutnätsplanen och
saknar idag en gestaltningsmässig koppling till befintlig
bebyggelse.
Utredningsområdet ligger i ena änden av Sundsgatan.
Sundsgatan är en lång gata och föredetta genomfart som
delade staden. Gatan sträcker sig längs hela innerstaden och
mynnar så småningom ut i E4:an. Under senare år har gatan
byggts om för att bli en stadsgata. Gatan har idag karaktären
av en esplanad. Sundgatan - den föredetta kanalen - bildar
historiskt sett ett brett stråk som fysiskt delar staden. En
cirkulationsplats närmast Strömsundskanalen markerar ett
avslut på Sundsgatan.
Platsen Användning
Söder om Sundsgatan är kvarteren vanligtvis stora med tät
sammanhållen bebyggelse som sluter gaturummet. Längs
med Sundsgatan ligger dock fem stycken sjuvåningars
punkthus, grupperade i en gles och regelbunden rad.
Arkitekturen är funktionell och har sin gestaltningsgrund
i den rationalitet som ofta präglade 1960-talet. Dessa hus
formar till stor del Sundsgatans karaktär, då de förutom
kyrkan, är de mest iögonfallande byggnaderna. Genom
sin storlek, höjd, form och regelbundna gruppering bildar
husen en stark riktning i staden. Längs med Trädgårdsgatan
ligger en lång tät rad med lamellhus som också på ett tydligt
sätt bildar en riktning och avgränsar stadsbebyggelsens
mot öster, mot det det omgivande gröna parklandskapet.
I Kv. Vargen avslutas den ursprungliga rutnätsstaden i en
klassiskt formard kvartersbyggnad - Österbos äldreboende.
Norr om Sundsgatan ligger Norrmalm med småskalig
trähusbebyggelse i ett klassiskt rutnät. Husen är en till två
våningar höga.
Utredningsområdet ansluter i öster till den organiska
strukturen i Stadsparken och Badhusparken utmed
Strömsundskanalen. Kv. Ekorren är anknutet till centrum
genom läget vid Prästgårdsgatan.
Punkthusen längs Sundsgatan. I folkmun benämnt ”vatten och bröd”
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Utredningsområdet, nuvarande parkering
Den del av Stadsön 2:1 som omfattas av markanvisningsavtalet mellan Piteå kommun och AB PiteBo används idag
till parkeringsplats och ägs av Piteå kommun. Totalt inryms
52 parkeringsplatser. Parkeringen är avgiftsbelagd och
hyrs ut bland annat till angränsande verksamhet i Österbo.
Parkeringsplatsen ligger på kvartersmark och används både
till lång- och korttidsuthyrning.
Ekorren 14 ägs av AB PiteBo och nyttjas idag till största
delen som parkering. En del av fastigheten används som
utemiljö för de boende i Ekorren 14. Gården är upphöjd
över parkeringen i nivå med byggnaden. Det finns ingen
utgång direkt från byggnaden till gården. Markbeläggning
på gården utgörs av gräs och möbleringen består av en
midre antal bänkar, gröna buskar och mindre träd.
Ekorren 14
Stadsön 2:1
Ortofoto som visar dagens markanvändning av planområdet.
13
förändringar - Analys
utformning av byggnad
Förslaget till bebyggande av den aktuella tomten har
börjat som en idé om ett högt hus. Byggnaden har som
utgångspunkt föreslagits bli 16 våningar hög.
Olika former och placering på tomten har utretts av olika
arkitekter. Valet att arbeta vidare med den nu föreslagna
byggnaden har med viljan att forma ett landmärke att göra.
Det är viktigt att byggnaden får en landmärkeskaraktär.
Byggnaden föreslås utformas som en rektangulär
byggnadskropp med avfasade hörn. En elliptisk form
skapas genom ovala glasklädda balkonger som kragar ut
från byggnaden. Våningsplanen utformas med fasader av
plåt. Färgsättningen är ännu ej fastställd.
Så här kan byggnaden utformas enligt huvudalternativet (HA) 16 våningar.
Vy från Strömsundskanalens norra del. (bild Tema arkitekter)
14
Planerad byggnad avviker i höjd, form och färg från
befintlig bebyggelse. Den framstår som en solitär som på
ett tydligt sätt markerar entrén till rutnätsstaden, eller ett
avslut av centrumkärnan beroende på i vilken riktning man
färdas. Formspråket är modernistiskt. Byggnaden gestaltas
som ett torn, med en fri placering i kvarteret.
Den utformas med fyra lägenheter per våningsplan med
planlösningar i en rektangulär form. Den skulpturala
formen skapas med hjälp av omslutande rundade och
inglasade balkonger. Balkongerna som kan prefabriceras,
underlättar uppförandet av fasaderna. Inglasningen bidrar
till att skapa ett bra klimat och skydd mot vinden. Från
16:e våningen där gemensam lokal planeras ges utsikt mot
havet och upp efter älven.
Bild som visar hur takterassen kan utformas. Illustrationen visar vy från taket
på närmaste punkthus, motsvarande 9:e våningen.
Byggnaden får genom sin höjd och sitt fria förhållningssätt
till stadens bebyggelse stor påverkan på stadsbilden.
Byggnaden ger olika intryck beroende på vridning och
betraktelsevinkel.
Eftersom byggnaden avses innehålla hyresbostäder med
skäliga hyror måste den vara rationell och kostnadseffektiv
att bygga.
Bostadshuset integreras med ett parkeringshus i
två våningar. Parkeringshuset föreslås byggas med
u-glasprofiler i fasaden runt om hela huset. Glasprofilerna
kommer ge ett ljust och lätt intryck och dessutom
harmoniera med bostadshusets glasade balkonger.
Invändigt kommer parkeringshuset förses med ljus
färgsättning för att förstärka det ljusa intrycket. De glasade
fasaderna i bostadshuset och parkeringshuset kommer ge
olika intryck dagtid och nattetid och på så sätt skapa en
levande atmosfär.
Så här kan byggnaden utformas enligt huvudalternativet (HA) 16 våningar. .
Vy från Strömsundskanalens södra del. (bild Tema arkitekter).
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Analys
Motivering till den valda utformningen
Kv Ekorren är en plan tomt utan tydlig karaktär. Runt Kv.
Ekorren finns byggnader av olika slag från 1950-, 1960-,
1970- och 1980-talen. Ingen karaktär är dominerande och
enkel att ansluta till stilmässigt. Samtliga byggnader runt
omkring är utförda i tegel men från olika tider och av olika
typ.
Arkitektonisk sett erbjuder platsen olika möjligheter. Det
går att förlänga raden av bostadshus med plats för två
nya 7 vånings punkthus. En annan möjlighet är att avsluta
rutnätsstaden i en tydlig kvartersstruktur. En tredje är att
skapa arkitektur som avviker från den tidigare byggda
miljön. Detta erbjuder en möjlighet att göra ett avslut och
föra in ett element från vår egen tid, att skapa något som
accentuerar Sundsgatans ände med en byggnad med tydlig
gestaltning. AB PiteBo har i sin planering av projektet valt
det senare förhållningssättet.
En hög byggnad går inte att gömma. I detta fall blir det
en solitär med skulptural karaktär. Förhoppningen är att
byggnaden får ett så starkt uttryck att den ger platsen en
identitet som den idag saknar.
Ett argument på senare tid för att bygga höga hus i
städerna är att ”bygga inåt”, att komplettera staden med
höghus på platser där man kan ansluta sig till befintlig
infrastruktur och samtidigt skapa accenter i stadskärnorna.
I Piteå saknas byggnader som erbjuder utsikt över bygden.
Gemensamhetslokalen högst upp i detta hus berikar staden
med en sådan kvalitet.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Så här kan byggnaden utformas enligt huvudalternativet (HA) 16 våningar. Vy från Sundsgatan (bild Tema arkitekter).
15
förändringar - Analys
Ljusförhållanden
Genom att bygga ett högt hus på platsen utnyttjas den till
många bostäder och behåller samtidigt känslan av ljus och
luft. Efter solstudier visar sig Kv Ekorren, ur denna aspekt,
vara lämplig att bebyggas med ett högt hus eftersom
skuggan inte i någon högre grad drabbar andra byggnader
i omgivningen. Solstudier har även gjorts på fasaden och
byggnadens vridning har påverkats av detta.
Iakttagandet av byggnader längre upp på Sundsgatan,
exempelvis vid parkeringsdäcket Löjan, visar att obruten
fasadlängd alltid ger mörka skuggor. Även längs raden av
punkthus intill skapas en skuggad och ganska kylig miljö
pga att solen aldrig når marken och de nordöstra fasaderna
som vetter mot Sundsgatan är nästan alltid mörka. På
denna ovala byggnad kommer solen alltid att skönjas då
ljuset smiter ”runt hörn” under dygnets alla ljusa timmar och
kommer att upplevas från alla håll.
Så här kan byggnaden utformas enligt huvudalternativet (HA) 16 våningar .Vy från Prästgårdsgatan (bild Tema
arkitekter). Här gestaltas parkeringshuset med en fasad av glas och betong.
16
Här gestaltas parkeringshuset med en fasad av glas och trä.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Analys
Brand
Byggnadens brandskydd ska projekteras enl. BBR 19 2012
eller senare. Det innebär att byggnaden utförs i klass BR
1. Tillgänglighet för räddningstjänstens fordon är möjlig
från gatan. Utrymning av bostäder kommer att ske via
brandskyddat trapphus.
Geoteknik
Inom området för planerade byggnader råder goda
grundförhållanden med avseende på bärförmågan och
sättningar.
Planerat bostadshus rekommenderas att grundläggas med
hel kantförstyvad platta på mark på packad fyllning av
friktionsjord i materialtyp 2 efter urbottning till naturligt
lagrad jord, fast silt eller morän. Grundläggning ska utföras
på frostfritt djup alternativt isoleras, då förekommande
siltjordar är mycket tjällyftande. Isolering utförs även för
grundläggning av kalla byggnadsdelar.
Om sulfidjordshaltig jord påträffas vid schaktarbeten krävs
omhändertagning och särskild deponi enligt instruktioner
från beställaren eftersom uppschaktad sulfidjord klassas
som miljöfarligt avfall.
Så här kan byggnaden utformas enligt huvudalternativet (HA) 16 våningar. . Vy från Svartuddsvägen (bild Tema arkitekter).
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
17
förändringar - Analys
höjdstudie
Bildserien visar hur planerad byggnad påverkar stadsbilden beroende på hushöjd.
Pitebo;s huvudalternativ (HA) är att låta uppföra en byggnad i 16 våningar. Som
jämförelsealternativ redovisas även byggnadshöjden 12 våningar (JA1) samt ett
jämförelsealternativ med 20 våningar (JA2) Ju högre byggnaden blir, desto slankare
intryck ger den, samtidigt som den den blir mer synlig och ger en större påverkan på
stadsbilden.
Bilderna visar att byggnaden blir mycket framträdande. Stor omsorg måste ägnas
gestaltningen. Ju högre byggnad desto mer dominerande för omgivningen.
Bilden visar huvudalternativet (HA) , en föreslagen byggnad på 16 våningar. Bild Temaarkitekter
18
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Analys
Bilden visar jämförelsealternativ 1 (JA 1) en en byggnadskropp till 12 våningar höjd. Bild Temaarkitekter
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Bilden visar jämförelsealternativ 2(JA 2) en en byggnadskropp till 20 våningar höjd. Bild Temaarkitekter.
19
förändringar - Analys
skuggstudie
Bildserien visar hur skuggbildningen gestaltar sig om
byggprojektet
genomförs.
Skuggbildningen
avser
huvudalternativet (HA) 16 våningar. Den övre raden visar
skuggbildningen vid sommarsolståndet (midsommar 22
juni).
Den nedre bildserien visar skuggbilningen under vår/
höstdagjämningen ( 20 mars/22sept).
Planerad byggnad placeras i ett fritt läge på tomten. Tomten
omges av gator från tre sidor. Skuggbildningen får ingen stor
påverkar på omgivande bostadsbebyggelse . Angränsande
punkthus i väster påverkas kl 8 på morgonen. Omgivande
gator kommer däremot att skuggas.
20
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
22 juni (sommarsolståndet) kl 01.00. Solen är på väg upp över horisonten.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
22 juni (sommarsolståndet) kl 09.00. Morgonsol.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
20 mars/22 september(vårdagjämning) kl 06.00.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
20 mars/22 september(vårdagjämning) kl 09.00. Morgonsol.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Analys
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
22 juni (sommarsolståndet) kl 13.00. Mitt på dagen när solen står i zenit.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
22 juni (sommarsolståndet) kl 17.00. Sen eftermiddagssol.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
20 mars/22 september(vårdagjämning) kl 13.00.
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
20 mars/22 september(vårdagjämning) kl 17.00.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Bilden visar vilka skuggor som uppkommer om projektet genomförs. Datum
22 juni (sommarsolståndet) kl 22.00. Kvällssol.
21
förändringar - Analys
parkering
Nya parkeringsbehov uppstår om projektet genomförs.
Behovet av antalet parkeringsplatser beror främst på
bostadsbyggnadens höjd och antalet lägenheter som
produceras. Områdets storlek och utformning begränsar
antalet möjliga parkeringsplatser och det i sin tur sätter
gräns för antalet lägenheter som kan produceras.
Idag finns 52 befintliga
parkeringsplatser inom
Stadsön 2:1 (optionsområdet)
och ytterligare 10
parkeringsplatser inom
Ekorren 14. Dessa 62
parkeringar nyttjas samtliga
av Piteå kommun för
personalparkeringar och
besöksparkeringar för
kommunens verksamhet i
närområdet.
Det nya förslaget på parkeringslösning innebär en
kombination av parkeringshus med parkeringar i kallgarage
samt markparkeringar utomhus med motorvärmarstolpe.
Parkeringshuset byggs i två våningar med en halv våning under
mark och en och en halv våning ovan mark. Parkeringshuset
integreras med bostadshuset och utbreder sig över både
Stadsön 2:1 och Ekorren 14. Antalet parkeringsplatser i
parkeringshuset uppgår till totalt 68 platser varav 31 i Plan
-1 och 37 i Plan 1. Utöver inomhusparkeringarna finns
förutsättningar för att skapa 20 markparkeringar utomhus
inom Stadsön 2:1 och Ekorren 14. Summeras antalet platser
i parkeringshuset och markparkeringar utomhus uppgår det
till (68 + 20=) 88 platser totalt.
22
Bostadshusets parkeringsbehov kommer tillgodoses inom
Stadsön 2:1 och Ekorren 14, både i parkeringsgaraget och
på markparkeringarna utomhus. Utgångspunkten är att
kunna erbjuda 1 parkeringsplats per lägenhet men PiteBo
kan acceptera en kapacitet som motsvarar som lägst
95% av antalet lägenheter, dvs en norm på 0,95. Utöver
lägenhetsparkeringar måste PiteBo erbjuda minst sex
besöksparkeringar för besökare till lägenheterna.
I det förslag som PiteBo förordar finns behov av 53 parkeringar
till lägenheter (norm 1) samt sex besöksparkeringar, totalt
59 parkeringar. Av de totala 88 platserna åtgår 59 till
bostadshusets behov. De återstående 29 platserna reserveras
för Piteå kommun. Samtliga dessa platser kommer tillskapas
i parkeringshuset och de kan bestå av både personal- och
besöksparkeringar. Piteå kommun avser att finansiera de
platser som reserveras för kommunal verksamhet. Piteå
kommun fördelar dessa platser internt.
Utav de 62 parkeringsplatser som Piteå kommun idag
nyttjar kommer således 29 platser att kunna erbjudas inom
Stadsön 2:1 och Ekorren 14. Återstående 33 platser löses på
annan mark. PiteBo erbjuder 33 platser på PT-parkeringen i
centrum.
Parkeringshuset utformas med u-glasprofiler i fasaden
och färgsätts invändigt i ljus färg för att maximera det
ljusa och lätta intrycket och för att undvika intrycket
av baksideskaraktär mot Prästgårdsgatan. Ovanpå
parkeringshuset utformas en tilltalande grön yta som görs
tillgänglig via hiss och trapphus.
Byggnad 16 våningsplan
I det alternativ som AB PiteBo föreslår produceras 53
lägenheter fördelade på 14 våningar. Fyra lägenheter per
våning i 13 våningar samt en lägenhet i en våning. Utöver det
tillkommer behov av sex besöksparkeringar. Piteå kommun
får tillgång till 29 platser. Detta innebär ett underskott i
jämförelse med dagens lösning med 29 platser. AB PiteBo
kan ersätta samtliga dessa platser på PT-parkeringen.
Detta alternativ anser AB Pitebo vara det mest optimala
alternativet utifrån följande aspekter:
- Produktionskostnader kan fördelas på tillräckligt många
lägenheter för att skapa en acceptabel ekonomi som i sin tur
ger hyror som är rimliga utifrån nyproduktion.
- Parkeringarna kan lösas både för AB PiteBos och Piteå
kommuns behov på ett acceptabelt sätt.
- Med ett 16-våningshus skapas 53 nya lägenheter vilket är
ett viktigt tillskott i bostäder i centrala Piteå där efterfrågan
är hög. Tomtytan utnyttjas på sätt maximalt.
- Höjden på ett 16-våningshus utmärker sig på ett positivt
sätt i stadsmiljön och bör ej upplevas för högt.
Byggnad 20 våningsplan
I detta alternativ produceras 68 lägenheter fördelade på 17
våningar. Fyra lägenheter per våning. Utöver det tillkommer
behov av åtta besöksparkeringar. Piteå kommun får tillgång
till 12 platser. Detta innebär ett underskott i jämförelse med
dagens lösning med 50 platser. AB PiteBo kan ersätta 33
av dessa platser på PT-parkeringen. Balansen på 17 platser
måste lösas på annat sätt inom Piteå kommun.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Analys
friytor
utemiljö
AB PiteBos uppfattning om ett bostadshus i 20 våningar är
att huset blir för högt och tappar kontakt med omliggande
bebyggelse. Parkeringsfrågan kan ej lösas på ett
tillfredsställande sätt. En tredje svaghet är att det höga huset
kräver dyra brandtekniska lösningar.
Enligt Plan- och bygglagens 8 kap 9 § 6 ska det på
bostadsmark finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för
lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen
att ordna både friyta och parkering ska friytor i första hand
prioriteras.
Platsens
karaktär
i
korsningen
Trädgårdsgatan/
Prästgårdsgatan är offentlig. Utformningen av utemiljön
måste klara av att både bilda en offentlig plats och forma en
acceptabel skyddad utemiljö för de boende.
Byggnad 12 våningsplan
Friytor för sol och utevistelse kan anordnas i direkt anslutning
till byggnaden på den solbelysta södra sidan.
Varje lägenhet får också tillgång till egen balkong.
Balkongerna förses med öppningsbara fönster. Högst
upp i byggnaden anordnas en takterrass i anslutning till
gemensam lokal.
I detta alternativ produceras 42 lägenheter fördelade på 10
våningar. Fyra lägenheter per våning i 10 våningar samt två
lägenheter i en våning. Utöver det tillkommer behov av fem
besöksparkeringar. Piteå kommun får tillgång till 41 platser.
Detta innebär ett underskott i jämförelse med dagens
lösning med 21 platser. AB PiteBo kan ersätta samtliga dessa
platser på PT-parkeringen.
AB PiteBos uppfattning om ett bostadshus i 12 våningar är
att produktionsekonomin blir högre med påföljd att hyran
blir orimligt hög. Det slanka uttrycket av det ellipsformade
huset försvinner i detta utförande och det kan upplevas
avhugget. Om man ska bygga ett lägre hus än 16 våningar
bör man istället fortsätta på ”Vatten och bröd”-husen. Det
ger dock problemet att man endast kan få plats med ett
8-våningshus om man ska inrymma parkeringar. Ytterligare
en svaghet med ett 12-våningshus är att det skapas färre
lägenheter i en situation då bostadsbristen är mycket stor i
centrala Piteå.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Friytor för sol och utevistelse anordnas även på
parkeringshusets tak med tillgänglighet via hiss och
trapphus.
Funktionerna byggnad-parkering-bostadskomplement
integreras då splittrade lösningar är ytkrävande.
Gårdsmiljöerna ska alltid utformas med tanke på de boendes
eller verksamheternas behov av god utemiljö. Även där
boende är huvudverksamhet ska strävan vara att skapa en
grön gårdsmiljö som kan användas som en allmän plats.
Parkeringar och tekniska anordningar får aldrig uppta
hela gårdsutrymmet. Varje gård ska innehålla grönska och
sittmöjligheter.
Gröna ytor kommer att anordnas även i marknivå kring
byggnaderna.
23
förändringar - Förslag
situationsplan
Strävan ska vara att hitta en optimal skärningspunkt mellan
platsens förutsättningar, stadsmässighet, ekonomi och
genomförande.
Byggnadens lämpliga höjd beror bl a på möjligheten att
lösa parkeringsbehovet på ett acceptabelt sätt inom tomten
alternativt inom centrumområdet.
Parkeringslösning för 68 platser redovisas i en gemensam
parkeringsanläggning för AB PiteBo och Piteå kommun.
Ytterligare markparkeringar utomhus tillkommer som också
redovisas.
Byggnadens placering ska utgå från befintligt stadsplanemönster:
Den linje som ”Vatten och bröd”-husen bildar
längs med Sundsgatan är viktig att förhålla sig till.
Viktiga siktlinjer mot Herrgården ska beaktas.
Rutnätet och historisk kvartersstruktur värnas.
Det är önskvärt att beakta möjliga förbindelser
till Norrmalm. Tidigare broar och övergångar över
Sundsgatan kan ingå i en ny kvartersstruktur.
Eftersom huvudbyggnaden är elliptiskt formad finns ingen
tydlig fram- eller baksida. Entrén till huvudbyggnaden
sker från nordöstra sidan mot Sundsgatan. Den ska vara
väl bearbetad och lättillgänglig. Utanför entrén skapas
en större attraktiv grön yta med sittmöjligheter mellan
huvudbyggnaden och Sundsgatan. I området utanför
entrén utformas en gångväg i riktning mot busshållplats och
närmaste övergångsställe övevr Sundsgatan.
24
Parkeringshuset ligger i linje med ”vatten och bröd”husen och skapar därmed en länk till befintlig bebyggelse.
Infarten till parkeringshuset sker från nordväst.
Parkeringshusets fasad utformas med glasprofiler för att
undvika en baksideskaraktär längs Prästgårdsgatan. Mellan
parkeringshuset och Prästgårdsgatan skapas grön yta.
Den elliptiska formen, det höga huset, den gröna
ytan på parkeringshusets tak samt övriga gröna ytor i
markplan är tänkta att skapa en intressant stadsmiljö för
människor. Integrering av bostadshus, parkeringshus
samt bostadskomplement ger en yteffektiv och attraktiv
helhetslösning.
Cykelförråd placeras i anslutning till entrén. Tillräckligt
utrymme för cykelparkering är särsklit viktigt när det handlar
om ett hus med många lägenheter.
Såväl situationsplanen som husets gestaltning är principiella.
Bearbetning kommer att ske under senare plan- och
byggprocess i det fall planprogrammet godkänns.
Su
nd
sg
ata
n
Tidigt idéförslag 2011.
TEMA Arkitekter.
Förslaget visar ett elliptiskt format
bostadshus
med
tillhörande
parkeringshus samt markparkering.
Förutom boendeparkering finns
även plats för gästparkering. Garaget
är överbyggt med en gård där
gemensamhetslokaler kan placeras.
Gården ges en publik accsess genom
en terrassering av parkeringshuset i
nordöstlig riktning mot Stadsparken.
Detta ger ett stort värde i och med att
en offentlig/halvoffentlig miljö skapas
kring huset. Gestaltningen bidrar
till att skapa en attraktiv stadsmiljö.
Gatumiljön mot Prästgårdsgatan har
även kompletterats med en trädrad.
G
ö ar
plavre age
n
32
P
G
an em
läg en
G
gn sam
me ara
ing h
ets
d g ge
år i tv
ds å
öv pla
er n
by 68
gg p
na l
d
Pr
äs
tgå
rd
sg
ata
n
G
ne ara
dr ge
ep
lan
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
förändringar - Förslag
situationsplan
20
st
ny
aP
-pl
ats
er
i
ma
rk
niv
å
hä
ck
se
du
mt
ak
/p
ere
nn
ag
räs
ca
fém
öb
ler
pe
ren
15
st
cy
ke
lP
ne
r
sm
åb
arn
sle
k
od
hä
ck
lin
g
trä
dä
ck
tak
gå
rd
0
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
10
20
25
miljöaspekter i projektet
Generella råd om buller
i planeringen
Riksdagen antog i mars 1997, vid beslut om
Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition
1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärden
för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid
nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller
väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är:
30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad
70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Riktvärdena symboliserar den kvalitet på ljudmiljön som
riksdag och regering har satt upp som långsiktigt mål. De
skall vägleda arbetet med fysisk planering och behandling
av enskilda tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen.
Riktvärdena är inte inskrivna i någon författning utan
uttrycker riksdagens ambitionsnivå för åtgärder mot
trafikbuller. Det uttalas dock klart att riktvärdena bör klaras
vid nybyggnad av bostäder.
Avsteg från gällande riktvärden kan göras under vissa
förutsättningar. I bland kan det vara motiverat att göra
avsteg, exempelvis i centrala delar av städer och större
tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel
ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras
vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs
26
kollektivtrafikstråk i städer.
Om ett bostadsprojekt kan vara godtagbart trots
att önskvärd ljudmiljö inte kan uppnås i samtliga
bostadslägenheter, måste avgöras från fall till fall. Om det
kan påvisas att tillkomsten av nya bostäder kan innebära
påtagliga fördelar för den långsiktiga samhällsutvecklingen
kan dessutom avvägningar ske.
I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till nivåer enligt
riktvärdena bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte
överskrids. Ibland händer det exempelvis att riktvärdena
för ekvivalentnivån uppfylls men inte för maximalnivån. I
sådana fall bör en sammanvägd bedömning göras.
Om bostäders ena sida exponeras för mycket höga
ljudnivåer är det särskilt viktigt med tillgång till en
bullerskyddad sida med mycket låga nivåer, en så kallad
tyst sida. Vid den tysta sidan bör den dygnsekvivalenta
ljudnivån vara lägre än 45 dB(A) och maximalnivån högst
70 dB(A). Den bör dessutom vara visuellt och akustiskt
attraktiv att vistas på. Speciellt sovrum bör vändas mot
tysta sidor av flera skäl, inte minst för att tillgodose många
människors önskemål att kunna sova med öppet fönster,
vilket hela 60 % av befolkningen har. Vid ovanstående
fall skall riktvärdena för inomhusnivåerna uppfyllas och
utomhusmiljön skall bli acceptabel.
Enskilda lägenheter mot trafiksidan som ej kan erbjudas en
ljuddämpad eller tyst sida bör i princip inte accepteras. Om
det i sådana situationer är möjligt att begränsa ljudnivån
utanför fönstret genom tekniska lösningar som delvis
inglasad balkong, kan detta vara en lämplig lösning.
Nya tekniska lösningar är under utveckling. Till exempel
prövas fönster med möjlighet att vädra och sova med
öppet fönster med bibehållen god ljudmiljö inomhus.
Sådana fönster fungerar som en ljudfälla när de är öppna,
och absorbenter i konstruktionen gör att bullret begränsas
inne i bostaden.
Byggnaders fasader kan alltid isoleras så att riktvärden
uppfylls inomhus, även vid så höga nivåer som 65 - 70 dB(A)
ekvivalent ljudnivå utomhus. Riktvärdena skall uppfyllas
med stängt fönster och öppet uteluftdon.
För att andelen människor som utsätts för bullerstörningar
inte skall öka, bör möjligheter till kompensationsåtgärder
alltid studeras när riktvärdena inte kan uppnås och det
saknas alternativa lokaliseringar. Sådana åtgärder bör i första
hand utföras inom det aktuella bostadsprojektet och kan då
regleras i detaljplanen, och kan vara enligt följande:
•
Skapa särskilt god inomhusmiljö
•
Skapa tyst sida av hög akustisk och visuell kvalitet
•
Skapa goda planlösningar där fler än hälften av
bostadsrummen är orienterade mot en skyddad sida
•
Skärma befintliga bostäder mot buller
•
Byta till tystare vägbeläggning
•
Sänkt hastighet
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
miljöaspekter i projektet
•
Leda om trafikströmmarna
•
Bygga med ljudklass B enligt Svensk standard inomhus,
om den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger
60 dB(A).
En bra och trivsam uteplats eller balkong kan kännetecknas
av en fin omgivning och bra utsikt, bra väderstreck och
solljus och inte minst god ljudmiljö. Varje lägenhet bör
ha tillgång till uteplats, gemensam eller privat, med god
ljudmiljö i anslutning till bostaden.
Om detta ej är möjligt kan acceptabel ljudmiljö skapas
exempelvis med en genomtänkt planlösning, delvis
inglasning eller ljudabsorberande ytskikt. Då bör en sämre
ljudmiljö kunna accepteras vid en extra uteplats. En balkong
i bullerutsatt läge kan ibland vara ett önskvärt komplement
genom att den kan erbjuda andra kvaliteter, såsom solljus
eller attraktiv utsikt.
Det har varit omtvistat om det är lämpligt med inglasade
balkonger mot en bullerexponerad sida. En inglasad balkong
anses snarare vara ett inglasat uterum än en balkong eller
uteplats. Hel inglasning bör därför ej accepteras som metod
för att skapa god ljudmiljö då det ej blir fråga om utevistelse.
Delvis inglasning av balkongen accepteras om balkongen
delvis öppnar sig mot en tystare sida. Uteplatser i anslutning
till bostäder har riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå,
respektive 70 dB(A) maximal ljudnivå. Samma värden gäller
för balkonger.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
påverkan av buller
Trafiken på Sundsgatan har uppmätts till ca 4200
fordon/årsmedeldygn, varav 6 % tunga fordon (2010).
Prästgårdsgatan har en trafikmängd på ca 2100 fordon/
årsmedeldygn, varav 2,5 % tunga fordon (2004). Det finns m
a o bullerkällor på ömse sidor om planområdet.
Projektet omfattar ett punkthus på den aktuella platsen.
Det blir då omöjligt att ordna en tyst eller ljuddämpad
sida. Istället kan de utkragade balkongerna användas i
bullerdämpningen mot fasaden. På balkongerna kan även
skärmar monteras som dämpar bullret mot fasad.
En bullerberäkning är utförd av Bernström akustik,
Stockholm. Beräkningen visar att bullret mot fasad i de
nedre bostadsvåningarna uppgår som mest till 58- 60
dB(A) ekvivalent nivå. Med skärmar på balkongerna kan
bullernivån reduceras mot sovrummen till under 55 dB(A).
Högre upp i byggnaden avtar bullernivåena men även här
tangeras riktvärdet 55 dBA mot fasad. Skärmar kan användas
för att reducera bullernivå utanför sovrumsfönstren.
Nattetid sover människor med öppet fönster. Rikvärdet
70 dB(A) mot fasad ska då uppnås. Beräkningen visar
att riktvärdet för buller (maximal nivå) klaras på samtliga
våningsplan.
Ekvivalent ljudnivå dB(A) plan +9,84. Med skärm på balkong ( svart markering
på balkongen).
27
miljöaspekter i projektet
Ekvivalent ljudnivå dB(A) plan +27,12. Med skärm på balkong ( svart
markering på balkongen)
28
Ekvivalent ljudnivå dB(A) plan +44,40. Med skärm på balkong ( svart
markering på balkongen)
Maximal ljudnivå dB(A) , högsta värdet på samtliga våningsplan med
bostäder. Med skärm på balkong ( svart markering på balkongen).
Beräkningen är utförd med tunga fordon.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
miljöaspekter i projektet
Markföroreningar
Tidigare låg en bensinmack på fastigheten Stadsön 2:1 som
lades ner 1984. SPIMFAB lät utföra en markundersökning
på fastigheten i september 2004. SPIMFAB - SPI
Miljösaneringsfond AB, är en gemensam organisation bildad
av oljebolagen, för att identifiera, undersöka och vid behov
sanera gamla bensinstationer.
Vid en markundersökning 2004 kunde föroreningar
konstateras i området där pumpar och cistern varit placerad.
Schaktningsarbetet startade 2005-06-20 med rivning av
asfalt och friläggning av förorenad jord. De rena uppgrävda
jordmassorna mellanlagrades på plats för att återanvändas
till fyllningsmassor.
Geotekniska undersökningarna till projektet utfördes under
mars månad 2012. Då påträffades lukt av oljeföroreningar i
ett av borrhålen. Ett antal prover skickades till laboratorium
för analys av oljeföroreningar. Resultatet visade att de
flyktiga föroreningarna alifater C5-C8 samt aromater C8C10 påvisade halter över riktvärdet. Risken med dessa
föroreningar är kopplade till inläckage i byggnader och med
risk för lukt och inandning som följd.
Föroreningarna tangerar platsen där ny byggnad planeras.
Vid markarbeten för en nybyggnation ska hänsyn tas till
föroreningssituationen i marken. Det krävs då grävning
och bortschaktning av jordmassor. All jord som grävs upp
och som inte har en i förväg planerad användning är per
definition avfall. Som avfall skall jorden därför tas om hand
på deponi. All jord som skall deponeras skall enligt krav i
avfallsförordningen (2011:927) karaktäriseras med avseende
på i vilken typ av deponi den skall deponeras, deponi för inert
avfall (IA) icke farligt avfall (IFA) respektive farligt avfall (FA).
Denna karaktärisering skall göras innan en avfallsdeponi kan
eller får ta emot materialet.
Eftersom allt material är karaktäriserat vid schaktstart
blir hanteringen relativt enkel. Vid schaktarbetet tas först
oljeförorenade massor om hand på därför avsedd deponi,
avgränsning görs på plats av miljökontrollant med möjlighet
till snabba oljeanalyser. Om alla övriga befintliga massor
bedöms som inert avfall kan de således direkt transporteras
till överenskommen plats.
Den förorenade jorden grävdes upp och transporterades
till Vägverkets reningsanläggning i Öjebyn. Ner till ca 1,0
m djup var jorden fri från föroreningar, för att därefter vara
något förorenad. Den förorenade jorden var utfasad på ett
djup av ca 3,2 m, lokalt 3,8 m.
Efter saneringen, bedöms marken kunna användas för
sådana ändamål som avses med klassningen ”mindre känslig
markanvändning”
Riktvärdena delas in i känslig markanvändning (KM)
och mindre känslig markanvändning (MKM). Känslig
markanvändning omfattar den mark där alla grupper av
människor skall kunna vistas permanent under sin livstid,
tex bostäder. Mindre känslig mark är den mark där de
exponerade personerna vistas under sin yrkesverksamma
tid samt att barn och äldre ska kunna vistas där tillfälligt.
Exempel är mark som används till industri, kontor och vägar.
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Äldre skiss/karta aom visar var föroreningen låg.
29
Fortsatt arbete
BEHOVSBEDÖMNING
detaljplan
Detta planprogram är underlag för en behovsbedömning.
I behovsbedömningen utreds om projektet medför en
betydande miljöpåverkan. Skulle detta vara fallet ska en
miljökonsekvensbeskrivning upprättas, för att bedöma
påverkan, effekter och konsekvenser för omgivningen om
detaljplanen genomförs.
Om kommunen väljer att godkänna planprogrammet
blir nästa fas att upprätta en detaljplan över området.
Planprogrammet anger utgångspunkterna för fortsatt
arbete.
Detaljplanen ska ange att marken saneras innan
byggnation.
Detaljplanen anger var och hur byggrätter placeras
på tomten. Byggnadens höjd bestäms genom
planbestämmelse.
Bestämmelse om skydd mot buller ska anges.
Utemiljö för de boende ska anvisas i planen. Både för
det nya Strömsundshuset och Ekorren 14. Utemiljön kan
behöva avskärmas från buller. Behov om bullersskydd
utreds i detaljplanen.
Läge och omfattning av parkeringslösning ska redovisas i
detaljplanen.
Infartens läge mot bostadsfastigheten ska utredas.
Utfartsförbud bör redovisas där utfarter bedöms vara
olämpligt.
30
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
Referenser
Fördjupad översiktsplan för Piteå stadsbygd, antagen oktober 2001
Riktlinjer för upprättande och ändring av detaljplaner , fritidsbebyggelse i Piteå kommun
Policy för kommunens bostadspolitik (antagen 2006-05-22)
Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015
Förslag till Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun (antagen av KF juni 2012 § 109)
Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luft i Piteå under 2011, IVL Svenska Miljöinstitutet
PM Miljöteknik kv Ekorren Piteå, Tyrens 2012-04-04
SPIMFAB- Nedlagda bensinstationer i Piteå kommun, CMnNorrAB Luleå, Envipro Miljöteknik AB, Linköping 2005
Rapport angående sanering vid nedlagd station, Sfadsön 2:1 j Piteå kommun
Kvarteret Ekorren Piteå, Tyrens Projektering PM, 2012-03-23
Hela staden - analys och förslag centrala Piteå, stadsanalys, examensarbete Andreas Klingström,
Bullerberäkning Kv Ekorren Piteå, Bernström akustik Stockholm
Kartunderlag från Piteå kommun och Lantmäteriet
Fotomontage, bilder och illustrationer från projektet, Temaarkitekter, Stockholm
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09
31
32
Planprogram Strömsundshuset Kv. Ekorren Piteå 2013-09