Verksamheten 2013 - IF Metall Kongress 2014
Verksamheten 2013 Människorna, samhället, produktionen, solidaritet, tryggheten, arbetsmiljön och vår organisation. IF Metalls verksamhet 2013 Innehåll Förbundsstyrelsens förord 3 Samhället och solidariteten 4 Industrin är samhällsekonomins ryggrad 5 Facklig samhällskraft – vi gör skillnad 7 Solidaritet och bra villkor 9 Hållbara jobb för människa och produktion 12 Hållbart arbete 13 Trygga jobb i säker miljö 17 Jobb som ger pengar i plånboken 21 Styrkan i organisationen 24 Effektiv och god service till medlemmarna 25 En stark och medveten organisation 31 Förbundets organisation 32 Förvaltningsberättelse 37 41 | 1 3 5 15 418 Nya kollektivavtal tecknades för en 3-årsperiod. IF Metalls 5 kärnfrågor: organisera, teckna avtal, utveckla industrijobben och löner, kompetensutveckling, påverka fackligt-politiskt. Så många kronor har varje medlem betalat för den särskilda a-kasseavgiften som den borgerliga regeringen införde. OVAN: Lilli Istenes, Albany International AB, var vald förhandlingsdelegat för textilbranschen och medverkade till att teckna nya kollektivavtal för 2013–2016. TILL HÖGER: Angelica Johannesson, Engcon Nordic, var en av IF Metalls 35 förtroendevalda som påverkade på Socialdemokraternas kongress. TILL VÄNSTER: Anders Ferbe, förbundsordförande, anser att IF Metall i många frågor leder den fackliga utvecklingen och utvecklingen av villkoren på arbetsmarknaden och därmed också i samhället. 2 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Förbundsstyrelsens förord Förutsättningarna för IF Metalls fackliga arbete är på flera sätt en avspegling av hur svensk industri utvecklas. Sedan snart två år har den ekonomiska utvecklingen stannat upp och stor osäkerhet råder ännu om när en uppgång i konjunkturen kan komma. Vår fackliga uppgift är att möta de problem som förbundets medlemmar möter i detta läge och aktivt påverka politiken för att skapa fler jobb. Många medlemmar förlorar jobben när företag varslar. Andra drabbas av brister i arbetsmiljö och drabbas därmed också av försämrade villkor i de sociala trygghets- och omställningssystemen. IF Metall har varit mycket aktivt på dessa områden under 2013. Våra klubbar och avdelningar har lagt stor möda på att bistå medlemmarna i dessa situationer och IF Metall har under året haft intensiva kontakter med motparter, politiker, myndigheter och forskare för att påverka utvecklingen i positiv riktning för medlemmarna. IF Metalls fackliga arbete har en offensiv inriktning. Vi väljer att se industrins utveckling som en del av arbetet för att skapa bättre, tryggare och mer välbetalda jobb i framtiden för industriarbetarna i Sverige. Det gäller utbildningsmöjligheter, trygghet vid omställning, utveckling av hållbara arbeten och investeringar i ny teknik med mera. Under inledningen av året avslutades en avtalsrörelse som resulterade i både reallönehöjningar och andra viktiga förbättringar för förbundets medlemmar. Särskilt bör uppgörelsen om delpensionslösningen, Trygghet och flexibilitet, inom Stål- och metallavtalet framhållas. I slutet av året har våra ansträngningar att få till stånd ett system med ersättning vid korttidsarbete krönts med framgång. Dessutom nåddes en lösning med Teknikföretagen som tog tillbaka sin uppsägning av uppbördsavtalet, vilket innebär att medlemmarna även fort- sättningsvis får sin medlemsavgift avdragen direkt på lönen. IF Metall leder i många frågor den fackliga utvecklingen och utvecklingen av villkoren på arbetsmarknaden samt arbetar för att påverka politiska beslut både i Sverige och i EU. Detta arbete pågår hela tiden, men har under 2013 varit än mer intensivt då vår organisation och våra medlemmar står inför flera viktiga händelser. I maj 2014 håller IF Metall sin tredje ordinarie kongress och valda ombud från hela landet ska tillsammans ta beslut om hur vi arbetar vidare med våra kärnfrågor; organisering, teckna avtal, utveckla industrijobben och löner, kompetensutveckling och sist, men kanske den absolut viktigaste frågan: facklig-politisk påverkan. Vilken regering som styr både i Sverige och i Europa påverkar industrin och industriarbetarna i allra högsta grad. Med två viktiga val nästa år är det viktigt att vi alla hjälps åt att välja den regering och de politiker som förstår att industrin inte är borta, utan i allra högsta grad bär samhället och allas vår välfärd. Inför 2014 är därför två av våra främsta förhoppningar att vi ska få en regering som vill samspela med den fackliga rörelsen och som ser industrin som en ryggrad i den svenska ekonomi samt att fler röda ledamöter blir valda till Europaparlamentet. För medlemmarnas bästa behövs en ny regering och ett rött Europa. Förbundsstyrelsen vill tacka alla medlemmar för förtroendet att leda IF Metalls verksamhet och riktar ett stort tack till alla förtroendevalda och anställda för deras engagemang och arbete under det gångna år. Tillsammans är vi starka! | 3 Samhället och solidariteten Industrin är loket som drar välfärden. IF Metall arbetar för att svensk industri och industriarbetarnas yrkeskunnighet ska fortsätta att spela en huvudroll för allas vår välfärd. En stark industri är nödvändig i den globala konkurrensen och för en god välfärd för alla där ingen tvingas leva i utanförskap. 4 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 IF Metall är positivt till en ständig utveckling av både industriarbetet och industrin – människa och produktion. Så stärker vi vår konkurrens. Industrin är samhällsekonomins ryggrad IF Metalls medlemmar arbetar i den del av den svenska ekonomin som allra tydligast utsätts för det globala omvandlingstrycket. Globaliseringens krafter gynnar på många sätt Sverige och svensk industri, men fördelarna kommer inte gratis. Under året har varsel och stillastående tillväxttal drabbat många medlemmar, som förlorat jobben. Arbetslöshetssiffran för våra medlemmar ligger på 12 procent, vilket är en oacceptabel nivå. Det är i allra högsta grad de industrianställda och IF Metalls medlemmar som drabbas av en tillväxt som står still. Många av de arbetslösa medlemmarna drabbas av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och får i vissa fall enbart 50–60 procent av sin tidigare inkomst. Industrins betydelse för den svenska ekonomin syns följaktligen inte bara när det går uppåt, utan även i nedgång. Svårigheterna att komma ur lågkonjunkturen har till största delen att göra med låg efterfrågan i vår omvärld, inte minst i Europa som är vår viktigaste exportmarknad. Under tiden är det väsentligt att utveckla industrins förutsättningar så att vi kan möta uppgången när den kommer. För trots låg efterfrågan finns det åtgärder att göra, men det måste finnas ett intresse och en politisk vilja hos de styrande och detta har saknats de senaste sju åren. Konsekvenserna av detta syns inte minst inom arbetsmarknadspolitiken och försäkringssystemen. IF Metall deltar därför aktivt i den näringspolitiska debatten och bidrar med konkreta förslag som gynnar industrins utveckling i Sverige. Samarbetet mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna inom Industrirådet är viktigt och har under året bedrivits i arbetsgrupper kring energipolitik, forskning och innovation samt utbildning med mera. Men även via seminarier och uppvaktning av såväl ministrar som Riksbanken. I flera branscher råder ett starkt tryck på att förändra strukturen. Till skillnad från många andra länder är den svenska regeringen i hög grad passiv. Trots att svenska anläggningar ofta är mer produktiva och har bättre miljövärden riskerar de att slås ut i det spel som försiggår inom globala koncerner. IF Metall har lyckats påverka regeringen i två viktiga frågor; statligt stöd vid korttidsarbete när jobben hotas i tider av konjunkturnedgång samt den extra arbetslöshetsavgiften som regeringen införde 2006 tas bort från den 1 januari 2014. Facklig påverkan i den europeiska industripolitiken är också viktigt och därför har IF Metall påbörjat ett nära samarbete med det tyska kemifacket IGBCE. IF Metall inriktar sin rådgivning till klubbarna inom de större företagen på att finna lösningar som synliggör fördelarna med att driva produktion i Sverige. Vi är aktiva i strukturdiskussioner och visar även att det nära samarbetet mellan fack och företag i Sverige kan vara en mycket stark fördel för företagens konkurrenskraft. ett programförslag för att möta den ekonomiska krisen i Europa. De nordiska förbunden markerar tydligt att åtstramningspolitiken är en otillräcklig och ineffektiv väg för att ta sig ur problemen. Det behövs strukturella förändringar och satsningar på produktiva jobbskapande åtgärder för att vända den ekonomiska nedgången. Industrikraft i Norden och Europa Arbete för en stärkt industri är en huvudfråga i det nordiska och europeiska samarbetet där IF Metall, med övriga medlemsförbunden inom Industrianställda i Norden, IN, och Industri All Europa, har tagit fram | 5 Samhället och solidariteten IF Metall har lyckats intressera regeringen för yrkesintroduktionsavtalet – ett initiativ som ska ge ungdomar jobb och företagen rätt kompetens. 40 Robert Roos är en av cirka 40 handledare i Alla kan göra något. En facklig utbildning som förklarar varför främlingsfientlighet inte går att kombinera med arbetarrörelsens värderingar. 6 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Jasmin Cosic, förtroendevald på BT Products AB i Motala, tog initiativ till att starta namninsamling i protest mot regeringens utredning med syfte att försämra LAS. Facklig samhällskraft – vi gör skillnad För IF Metall är alla människors lika värde en självklarhet. Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är inte förenligt med våra fackliga värderingar. Vi vet också att en samhällsutveckling där arbetare ställs mot arbetare och människa mot människa aldrig kommer att stärka oss. I vårt fackliga uppdrag ingår därför att påverka sådana samhällsfrågor som får effekt för alla våra medlemmar. Det är bara tillsammans som vi är starka. Vi värnar våra värderingar En rad utbildningsinsatser har genomförts i syfte att värna våra värderingar och rusta förtroendevalda och medlemmar att vilja och att våga ta debatten om främlingsfientlighet på arbetsplatserna, i fikarummen och på fritiden. Inom det förbundsgemensamma arbetet i LOprojektet Alla kan göra något, har såväl medlemmar som förtroendevalda och anställda utbildats. I förbundet finns ett 40-tal handledare som håller lokala utbildningar. Under året genomfördes även tre centrala förbundsutbildningar tillsammans med Expo kring rasism, främlingsfientlighet och intolerans. För att ytterligare stärka förtroendevalda och medlemmar i värderingsfrågor har förbundets samarbete med stiftelsen Expo fortsatt och utvecklats vidare. Avdelningarna har haft möjlighet att kostnadsfritt använda föreläsare från Expo som stöd vid skolinformationer, såväl i utbildningsverksamheten som på konferenser och arbetsplatsmöten – något som har uppskattats och utnyttjats flitigt under året. Vi protesterar mot försämringar i LAS I den moderatledda regeringens valmanifest inför valet 2010 fanns ett löfte om att arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägning ska begränsas. Detta skulle vara en del i regeringens så kallade förenklingsarbete och ambition att minska både arbetsgivarens kostnader och administration. Ett förslag om detta presenterades i en utredning under 2013. För löntagarna och förbundets medlemmar innebär utredningsförslagen enbart försämringar av LAS: – Anställning vid en uppsägningstvist med ogiltighetsyrkande ska endast bestå i upp till ett år från uppsägningen (i stället för tills tvisten är löst). – Det ska inte längre vara möjligt att ogiltigförklara arbetsbristuppsägningar på grund av att arbetsgivaren brustit i sin omplaceringsskyldighet. – Lägre skadestånd för arbetsgivare som bryter mot lagen, det blir billigare att säga upp anställda. IF Metall har protesterat och arbetar för att stoppa förslagen. Medlemmar och förtroendevalda har mejlat till riksdagsledamöter inom den borgerliga alliansen, insändare har skrivits och många antog uttalanden vid årsmöten under våren. Vi påverkar ungas väg till jobb Yrkesintroduktionsavtalet, som IF Metall och några motparter tecknade 2010, syftar till att underlätta ungas väg in på arbetsmarknaden och företagens sökande efter rätt kompetens. Avtalet lyckades även fånga regeringens intresse. IF Metall, våra motparter och regeringen enades om ett förslag för godkännande hos EU-kommissionen – vilket krävs för att projektet, som riktar sig mot det privata näringslivet, ska kunna få statsstöd. Detta förslag till introduktionsanställning innebär att arbetsgivare som anställer en ung person (under 25 år) med stöd av kollektivavtal om yrkesintroduktion eller motsvarande får en lönesubvention på upp till 5 900 kronor per månad. Utöver lönesubventionen föreslås ett handledarstöd om 2 500 kronor per månad. Stödet kan fås i maximalt 12 månader. Genom IF Metalls initiativ får ungdomar anställning som både innehåller praktik och skräddarsydd yrkesutbildning samt som stärker företagen med anställda som har rätt kompetens. Vi påverkar pensionerna Bra villkor på arbetsplatsen är vårt fackliga fokus, men det är även viktigt för oss att påverka för att medlemmarna ska få en så god och rättvis pension som möjligt när arbetslivet väl tar slut. Ett exempel på förbundets arbete i denna fråga är modellen för delpension som årets avtalsförhandlingar bland annat resulterade i inom vissa områden. Många undersökningar under senare år har dessutom visat att en stor andel av LO-förbundens medlemmar inte orkar arbeta ända fram till ordinarie pensionsålder, på grund av sin arbetsmiljö. Tillsammans med LO kritiserade därför IF Metall regeringens utredningsförslag om förhöjd pensionsålder som lades fram under året. IF Metall ingår också i den särskilda utredning som LO startade för att göra en grundlig konsekvens| 7 Samhället och solidariteten Facklig samhällskraft – vi gör skillnad analys av det allmänna pensionssystemet och hur det påverkar de anställdas framtida pensioner och villkor. Analys ska också göras av hur pensionsåldersutredningens förslag påverkar möjligheterna för våra medlemmars pension. Resultatet, som presenteras under 2014, ska ligga till grund för LO:s uppfattning om vilka åtgärder som är mest angelägna att genomföra vid en framtida justering av pensionssystemet. Michael Gustafsson från Scania i Södertälje är en av alla förtroendevalda som har protesterat mot regeringens förslag att försämra LAS. 8 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Solidaritet och bra villkor När industriarbetare i andra länder får acceptabla villkor minskar pressen på lönerna också i Sverige. Solidaritet och anständiga arbetsvillkor för både oss själva och andra är grunden för IF Metalls globala fackliga arbete. Förbundets utvecklingssamarbete och koncernfackliga arbete i andra länder spelar en viktig roll för dem vi samarbetar med och för oss själva – solidaritetskärnan är det gemensamma intresset. Utvecklingssamarbetet fokuserar på de fackliga kärnfrågorna organisering och förhandling. En stor del handlar också om arbetsmiljö där det förebyggande arbetet runt hiv-aids har haft en framträdande roll. En större del av utvecklingssamarbetet drivs med stöd av biståndsmedel från Sida som administreras via LO-TCO Biståndsnämnd och Palmecentret. Samarbetet drivs både bilateralt, dvs. direkt mellan förbundet och berört förbund i landet, och gemensamt med andra via globala organisationen Industri All. Liksom många andra områden har även utvecklingssamarbetet drabbats av den borgerliga regeringens neddragningar och omstrukturering av skattefinansierat stöd. Swhap Swedish Workplace HIV/AIDS Programme, Swhap, är det gemensamma hiv-aidsprojektet mellan IF Metall och NIR (Näringslivets Internationella Råd) och har beviljats ytterligare 45 miljoner kronor för perioden 2014–2017. Swhaps förebyggande upplysningsarbete på svenskrelaterade företag i östra och södra Afrika anses av bland andra ILO vara ett av de allra bästa arbetsplatsprogrammen. Förutom anställda inkluderas även de anhöriga, invånarna i samhället nära företagen samt underleverantörer. Projektet inkluderar cirka 20 000 anställda per år, men når många fler. Sydafrikanska metall, NUMSA, har genom en stor organiseringssatsning ökat antalet medlemmar med 90 000 under kort tid och blivit mycket starkare. NUMSA tillskriver projektsamarbetet med IF Metall att ha en stor del i detta. Med 320 000 medlemmar är NUMSA störst inom den sydafrikanska landsorganisationen Cosatu. avskedade medlemmarna i arbete. Även klubbstyrelsen fick återgå i arbete, men valde att lämna företaget eftersom de känt sig motarbetade under lång tid. I dagsläget saknas lokalt fack, vilket den lokala ledningen har ett stort ansvar för. Med stöd av det globala ramavtalet har IF Metall, koncernfacket och Industri All påbörjat ett arbete för att ge stöd till de anställda att organisera en ny klubb. Fackliga rättigheter i Vitryssland Mölnlycke Health Care i Thailand Förtrycket har ökat i Europas sista diktatur och situationen för de oberoende fackföreningarna är mycket svår. Trakasserier och arresteringar tillhör vardagen för medlemmar och förtroendevalda. IF Metall ger fortsatt stöd till de vitryska kamraternas kamp för fackliga rättigheter. Vid företagets två fabriker i Thailand avskedade den lokala ledningen 22 fackligt aktiva när de, enligt företagets åsikt, gick i vild strejk. IF Metall och Unionen har tillsammans med Industri All arbetat hårt för att de avskedade skulle återfå sina arbeten, men företaget vägrade. Efter en lång process enades lokala parter om en ekonomisk uppgörelse. I syfte att få igång en fungerande relation mellan anställda och ledningen i Thailand uppmanade IF Metall och Unionen att berörda parter tillsammans med den svenska ledningen skulle utbilda de lokala parterna. Under temat Hur kan vi förbättra den sociala dialogen har förbundet och Unionen genomfört en utbildningssatsning med resultatet att båda parter vid fabrikerna i Thailand visar större respekt för varandra. Organisationsutveckling i Sydafrika Utbildningsprojekt i Kambodja IF Metall har initierat ett utbildningsprojekt inom textilindustrin i Kambodja. Både H&M och ILO deltar i projektet, vars syfte är att utbilda fack och arbetsgivare i hur de kan respektera varandra trots olika roller. Koncernfackligt arbete Electrolux i Thailand IF Metall har medverkat i försök att lösa en konflikt på Electrolux fabrik i Thailand. Konflikten uppstod när den lokala ledningen avskedade cirka 100 medlemmar och suspenderade klubbstyrelsen. Med stöd av det globala ramavtalet återgick de Industri All IF Metall är en del av det globala fackets koncernfackliga arbete via Industri All. I projektet Stop Pre| 9 Samhället och solidariteten Solidaritet och bra villkor IF Metall har gett stöd till anställda vid Electrolux i Thailand, det globala ramavtalet gör det möjligt att påverka. 2 000 000 Förbundssekreterare Monika Theodorsson på Scania do Brasil, företaget där brasilianska metall och förre presidenten Lula en gång startade kampen mot diktaturen där även förre klubbordförande Valdenilson Alves de Lira deltog. Förtroendevalde Mikael Hedström besökte IF Metalls och indonesiska metalls gemensamma utvecklingsprojekt – organisera medlemmar – och hamnade i en jättemanifestation med 2 miljoner industrianställda. 10 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 carious Work – stoppa osäkra anställningar – arbetar medlemsorganisationerna tillsammans för att påverka för bättre villkor, levnadslöner, att få alla små företagsfack att gå samman i nationella förbund samt att utveckla koncernfackliga nätverk. Från att ha varit en kampanj som ägnat sig åt utbildning och opinionsbildning är inriktningen nu förhandlingar, krav på ändrad lagstiftning etc. hos medlemsorganisationerna. Norden och Europa Medlemsförbunden inom Industrianställda i Norden (IN) och Industri All Europe har gemensamt tagit fram programförslag på åtgärder för att stärka konkurrenskraften för europeisk industri: Kompetensutveckling, innovation samt forskning och utveckling som skapar förutsättningar för produktions- och produktutveckling, teknik inom energi, klimat och miljö. God tillgång till energi med konkurrenskraftiga priser är också en faktor som förbunden framhåller i programmet. Lokala kunskaper om det globala Internationellt ansvariga Det internationella arbetet bygger på engagerade och aktiva förtroendevalda. Under året har ett nytt koncept tagits fram för att stärka förbundets avdelningar i att ta fram en internationellt ansvarig. En viktig uppgift för dessa är att kartlägga hur de internationella kontaktytorna ser ut inom den egna avdelningen. Utveckla kunskap Med erfarenheterna från Mölnlycke och Electrolux i Thailand, som nämnts tidigare, har ett studiematerial tagits fram om koncernfackligt arbete. Kampanjer och solidaritetsstöd IF Metall har gett stöd åt fackliga organisationer runtom i världen i deras kamp för fackliga rättigheter. Särskilda insatser har gjorts för fack och avskedade arbetare på Electrolux fabrik i Thailand. Mexicos ambassadör i Sverige har uppvaktats på grund av kränkningarna av fackliga rättigheter. Förbundet har också uppmanat multinationella företag och/eller regeringar i Australien, Turkiet och USA att säkerställa grundläggande fackliga rättigheter. Solidaritetsstöd har skänkts till strejkande arbetare vid Ansell i Sri Lanka samt humanitärt stöd till de drabbade av tyfonen i Filippinerna. På World Day for Decent Work, WDDW, den 7 oktober, uppmärksammades raskatastrofen i Bangladesh som dödade över 1 000 textilarbetare. IF Metall och Handels uppmanade i en debattartikel och via brev alla svenska företag med leverantör i Bangladesh att ingå i det globala brand- och säkerhetsavtalet. I detta globala avtal ingår nu 110 företag. | 11 Hållbara jobb för människa och produktion Produktionslyftet drivs gemensamt av IF Metall och Teknikföretagen och syftar till att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. EU:s strukturfonder ger pengar till kompetensutveckling för anställda inom industrin och IF Metall är ledande på att utveckla möjligheterna. 140 Teknikcollege finns numera inom 28 samverkande regioner och cirka 140 utbildningsanordnare ser till att ungdomar får utbildning och kompetens och att industrin får kunniga anstälda. 12 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Hållbart arbete IF Metall kämpar för att industriarbetarna ska få bättre och mer intressanta jobb. Jobb som varken ger fysiska eller psykiska skador. Jobb som ger bättre betalt. Företagen strävar efter att produktionen ska effektiviseras, för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Här finns dock inte nödvändigtvis någon motsättning. IF Metall ser en stark koppling mellan hållbara industriarbeten och framgångsrika företag. Att ta vara på människors kompetens genom att satsa på utbildning samt utvecklad arbetsorganisation är en nyckel till konkurrenskraft. Hållbart arbete är IF Metalls strategi för utveckling av arbetsorganisationen. I den strategin ingår även arbetet med kompetensutveckling, lönesystem och jämställdhet. Alla anställda ska ha ett meningsfullt arbetsinnehåll och kunna växa i sitt arbete – det är själva kärnan i IF Metalls krav på ett Hållbart arbete. För att vi ska kunna nå vårt mål, måste vi vara med och påverka utvecklingen av arbetsorganisationen åt rätt håll. I förbundets uppdrag ingår bland annat att utveckla, ge stöd och samordna lokala aktiviteter, för att öka antalet arbetsplatser som aktivt arbetar med Hållbart arbete. Glädjande nog visar den senaste undersökningen av trender i industriarbetarnas arbetsvillkor att antalet klubbar som arbetar fram egna strategier och handlingsplaner för att förverkliga ett Hållbart arbete har ökat markant. na flytta fram sina positioner inom framför allt Hållbart arbete har också hållits. Lönesystem/Lönesättning Verktyget på webben IF Metalls webbaserade verktyg har vidareutvecklats under året och fått många nya användare. Verktyget är ett stöd i klubbarnas och avdelningarnas arbete med arbetsorganisation, kompetensutveckling, lönesättning och jämställdhet, Verktyget på förbundets hemsida ger med sin stora anpassningsbarhet de lokala parterna goda förutsättningar att komma i gång med utvecklingsarbetet på arbetsplatserna. Nya och vidareutvecklade funktioner i verktyget har löpande presenterats på olika utbildningar och lokala konferenser i hela landet. Under 2013 började Kommunal att använda verktyget i sin verksamhet för att ge stöd i sin nya lönepolitik som de antog på sin kongress. Industriarbetarnas arbetsvillkor Utbildning – ett verktyg för Hållbart arbete Utbildningen Hållbart arbete har fortsatt att vara fulltecknad även under 2013. Tre centrala utbildningar har genomförts på Skåvsjöholm och två regionala i samverkan med förbundets avdelningar i Göteborg och Sydvästra Skåne. Syftet med dessa utbildningar är att i praktisk handling få igång förändring på arbetsplatserna. En regional kurs i hur man kan använda arbetsmiljölagens regler i förhandlingsarbetet, för att klubbarna på så sätt ska kun- med utvecklingsfrågorna på arbetsplatserna. Undersökningen Industriarbetarnas villkor, som görs vart tredje år, är ett av förbundets viktigaste mätinstrument för att följa utvecklingen av medlemmarnas arbetsvillkor. Under året har förbundets alla klubbar med minst 50 medlemmar fått besvara en omfattande enkät om utvecklingen på arbetsplatserna. En arbetsgrupp på förbundskontoret arbetar med sammanställning av svaren, som presenteras våren 2014. Utifrån resultatet avgörs de närmaste årens prioriteringar och långsiktiga mål för förbundets arbete För att nå ett hållbart arbete är det viktigt att bygga lönesystem som gynnar både de anställda och företaget. Lönesystemen ska följa löneprinciperna i kollektivavtalen och varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad den anställde ska göra för att höja sin lön. Detta kräver en lokal partssamverkan för att ta fram ett lönesystem utifrån förutsättningarna på arbetsplatsen. IF Metall har genomfört tre centrala utbildningar i lönesystem och befattningsutveckling. Ett 50-tal deltagare har fått insikter i sambandet mellan en utvecklande arbetsorganisation och lönesystem. Gemensamt med Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, har IF Metall besökt ett antal arbetsplatser och diskuterat förutsättningarna för att bygga lokala lönesystem. Dessa besök har varit uppskattade, då de lokala parterna har fått höra samma sak samtidigt. Utöver detta har förbundet besökt arbetsplatser på andra avtalsområden för att diskutera frågan. Då utan medverkan från de centrala parterna, men med deltagande av de lokala arbetsgivarna i diskussionerna. Förändringsledare Arbetsutvecklingsenheten har fortsatt att stärka organisationens förändringsledare. I dag finns 59 registrerade förändringsledare i 34 av | 13 Hållbara jobb för människa och produktion Hållbart arbete våra 37 avdelningar. En utbildning för nya förändringsledare samt ett två-dagars erfarenhetsutbyte har genomförts. Erfarenhetsutbytet visar att det finns goda exempel på hur avdelningarna har organiserat verksamheten och att de fått igång arbetet på ett bra sätt. Samtidigt finns det avdelningar som behöver mer tid, kunskap och stöd för att kunna leva upp till kongressbesluten om ett hållbart arbete. En extra utbildning för förändringsledare i it-verktyget Hållbart arbete genomfördes under våren. Som tidigare nämnts är verktyget relativt nytt och förändringsledarna har en central roll i att informera om och ge klubbarna möjlighet att hantera verktyget. Yrkesutbildning Produktionslyftet Teknikcollege Produktionslyftet är ett omfattande nationellt program för företagsutveckling som initierades av Teknikföretagen och IF Metall. Målet är att höja produktivitet, konkurrenskraft och utvecklingsförmåga i svensk industri samt att stärka förutsättningarna för lönsam produktion. Arbetet utgår ifrån helhetsperspektivet: att parallellt utveckla både produktivitet och anställda. Deltagande företag bildar en partsgemensam styrgrupp som leder utvecklingsarbetet genom produktionslyftets 18 månaders metodik att införa arbetssättet lean production. Samtidigt får de både praktisk coachning och teoretisk utbildning som är organiserad av produktionslyftet. Över 180 företag har deltagit i Sedan 2006 är IF Metall aktiv i det partsgemensamma arbetet med teknikcollege som lokalt och regionalt utvecklar tekniskt och industriellt inriktade utbildningar. IF Metalls engagemang sker löpande genom medverkan i lokala och regionala styrgrupper samt genom granskning och certifiering av ansökningar om teknikcollege. Förbundet medverkar också till att samordna IF Metalls engagemang i teknikcollege. IF Metall har haft en framträdande roll i riksföreningens styrelse och i arbetsgruppen inom Industrirådet med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor och övergripande utveckling av Industrirådets engagemang i teknikcollege. Teknikcolleges utveckling har va- programmet och under 2013 har cirka 25 nya företag tillkommit. Produktionslyftet ligger helt i linje med förbundets satsning på hållbart arbete. Utvärderingarna visar på goda utvecklingsresultat av både produktivitet och de anställdas arbetsorganisation och arbetssituation. En arbetsgrupp startade under året för att ta fram riktlinjer för hur förbundet, avdelningarna och klubbarna kan organisera arbetet med yrkesutbildningsfrågorna. Slutrapport lämnas under 2014. En tvådagarsutbildning för yrkesombud, programrådsledamöter, handledare och yrkesnämndsledamöter har genomförts. 14 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 rit bra och vid slutet av året fanns cirka 140 utbildningsanordnare, inom främst gymnasieutbildningar, i 28 samverkande regioner. Ett flertal regioner har under året certifierats på nytt. Teknikcollege har också kommit att stå som mönster för överväganden om reformering av gymnasieskolan. Socialdemokraternas förslag om så kallade Yrkescollege och aviseringen av utredning om samgående mellan gymnasiets Industritekniska och Teknikprogram tar utgångspunkt i erfarenheterna av teknikcollege. EU:s strukturfonder IF Metalls projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft avslutades efter förlängning i februari och slutrapporterades under våren. Resultatet blev mycket uppmärksammat av Svenska ESF-rådet, andra förbund samt olika aktörer inom socialfondens verksamhet. I början av året ombads förbundet att utse representanter till en referensgrupp för projekt inom Globaliseringsfonden hos centrala Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra fackliga organisationer och de ansvariga för EU-fonderna hos Arbetsförmedlingen. Två projekt har varit aktuella under 2013; Saab i Trollhättan och Astra Zeneca i Lund, Mölnycke och Umeå. Under våren blev IF Metalls måldokument för socialfondsverksamheten IF Metall och Europa 2020 klar och antagen av förbundsstyrelsen. Under hösten påbörjades arbe- tet med att ta fram en handlingsplan utifrån måldokumentet. Förbundet startade tillsammans med ABF-förbundet ett samarbete för att genom regional samverkan skapa, skriva och skicka in förstudieansökningar till ESF. Resultatet blev att sammantaget tio ansökningar lämnades in i samtliga åtta NUTS-områden (EU:s regionindelning). Tillsammans med ABF-förbundet har organisationen inom NUTS byggts ut, stärkts och utvecklats. Detta resulterade bland annat i att det nätverk för socialfondsverksamheten som IF Metall initierade 2009, nästan fördubblades under 2013. Samarbetet med Runö Utbildnings- och utvecklingscentrum har utvecklats och från och med 2013 ingår även ABF-förbundet. Avdelningarnas arbetsmarknadsansvariga är också engagerade i socialfondsverksamheten. Inom samarbetet har en rad möten, konferenser, utbildningar och workshops genomförts under året. I november gav Svenska ESFrådet ett förhandsbesked om att det beviljar ett förstudieprojekt från den 1 januari 2015 om att hitta metoder för att få omställningsstödet inom TSL och ESF-projekt att samverka. Initiativet är IF Metalls och TSL ska fungera som projektägare. Arbetsmarknad De arbetsmarknadsansvariga i avdelningarna har deltagit i olika konferenser under året och har fått information om validering, industrins yrkesår, a-kassan, TSL, IUC och olika lokala arbetsmarknadsprojekt i avdelningarna. Det har även informerats om ESF:s möjligheter till projektmedel för arbetslösa. Flera avdelningar är involverade i olika aktiviteter. Förbundets deltagande i olika valideringsinsatser runt om i landet fortsätter med bland annat Skärteknikcentrum och i omställningsarbetet efter Saab i Trollhättan. Under året har Industrins yrkesår för ungdomar upp till 25 år startat. Detta sker i fyra arbetsmarknadsområden i landet. Förbundets berörda avdelningar, Teknikföretagen och den lokala arbetsförmedlingen är samverkanspartners. Dessutom har ett nationellt branschråd inom bil, lastvagns- och fordonssidan startat tillsammans med Arbetsförmedlingen. söker arbete presentera sina yrkeskunskaper och enkelt söka lediga arbeten. Industriföretag som söker arbetskraft kan informera om vilka arbeten som finns tillgängliga och även söka bland registrerade medlemmars kompetenser. Genom en avancerad matchningsfunktion mellan medlemmar och industriföretag kan båda parter på ett enkelt och effektivt sätt hitta varandra. Kompetensbanken stödjer även medlemmens kompetensutveckling och påvisar samtidigt anställningsbarheten gentemot de kompetenskrav arbetsgivarna efterfrågar vid nyanställningar. Målgruppen är därför även medlemmar i arbete, som genom IF Metalls kompetensbank får ett bra och överskådligt verktyg för att kontinuerligt följa sin egen kompetensutveckling. Kompetensbanken IF Metalls kompetensbank lanserades rikstäckande i september 2013 som ett komplement till Arbetsförmedlingens och omställningsföretagens åtgärder. Ansvariga för kompetensbanken har utsetts i samtliga förbundets avdelningar. Mottagandet och genomslaget har varit stort och positivt. I media har kompetensbanken varit en av förbundets mest omtalade nyheter, såväl lokalt som på riksplanet. Kompetensbanken är en nätbaserad tjänst som stödjer förbundets arbete med industrins kompetensförsörjning och för en minskad arbetslöshet. Här kan medlemmar som | 15 Hållbara jobb för människa och produktion Kathrine Lidåker är ett av d IF Metalls alla skyddsombud som arbetar för att arbetskamraterna ska ha en säker arbetsmiljö. IF Metall satsar hårt på mer arbetsmiljöutbildning – starka skyddsombud är livsviktigt. 32 000 Den 17 januari 2013 lämnade IF Metall över 32 000 namnunderskrifter samt ett arbetsmiljömanifest till den moderate arbetsmarknadsministern. Budskapet var tydligt: ingen ska behöva vara rädd för att gå till jobbet – nu måste regeringen agera. 16 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Gustaf Seppelin har med sin berättelse gjort väldigt tydligt vad neddragningar av en säker arbetsmiljö kan innebära. Trygga jobb i säker miljö Förbundets arbetsmiljöverksamhet handlar till stor del om att stärka och stötta våra över 14 500 skyddsombud och deras lokala arbetsmiljöarbete. Men den handlar också om att bedriva opinion och påverka politiken i rätt riktning – för det behövs. Alltför många av våra arbetskamrater får plikta med sin hälsa, och ibland även med sina liv, för att de arbetar i en tung, slitsam och många gånger osäker miljö. Det är inte acceptabelt. Under de senaste tio åren har det skett närmare 300 000 allvarliga olyckor på arbetsplatser runt om i landet. Varje vecka anmäls i genomsnitt 1 600 arbetsolyckor och 200 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Nästan varje vecka dör en arbetare i sitt arbete. Det här är inte några enskilda händelser, utan ett mönster – och ytterst handlar det om politiska prioriteringar. Hur många arbetare ska behöva skadas, bli sjuka eller dö på sitt arbete innan regeringen vaknar? Nolltolerans mot dödsolyckor För att skapa opinion och för att väcka den slumrande regeringen initierade IF Metall i slutet av 2012 namninsamlingen Nolltolerans mot dödsolyckor. Den 17 januari 2013 kunde förbundet överlämna över 32 600 namnunderskrifter till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) tillsammans med förbundets arbetsmiljömanifest. Samma dag publicerades förbundets debattartikel Femtio onödiga dödsfall på sex år, på Aftonbladet Debatt. Där redovisades resultaten från de 1 200 skyddsronder som genomfördes på arbetsplatser runt om i landet i slutet av 2012: • 43 procent av arbetsgivarna gör ingen fysisk riskbedömning. • 71 procent av arbetsgivarna gör ingen psykosocial riskbedömning. • 40 procent av de som arbetar med kemikalier har ingen utbildning för det. • 37 procent av arbetsplatserna saknar skyddsombud. Debattartikelns budskap var att vi är beredda att ta vårt ansvar för att rekrytera och utbilda fler skyddsombud som kan värna medlemmarnas arbetsmiljö, men det räcker inte – nu måste regeringen agera! Månaderna gick, men några initiativ för att stärka arbetsmiljöområdet togs inte från regeringens sida. Inte ens i budgetförslaget för 2014 syntes några direkta satsningar på arbetsmiljön. Under skyddsombudens dag, den 23 oktober, uppvaktade förbundet därför arbetsmarknadsdepartementet på nytt. Då överlämnades det uttalande som flera av IF Metalls regionala skyddsombud och LO:s representantskapsmöte antagit med krav på bland annat skärpt arbetsmiljölagstiftning och en ny uppmaning till regeringen om att anta en nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatserna. Starkare skyddsombud Utöver dessa utåtriktade kampanjer har det interna arbetet med att stärka skyddsombuden och det lokala arbetsmiljöarbetet fortlöpt under året. Utbildningar inom belastningsergonomi och kemiska risker samt utveckling och producering av utbildningsmaterial – både egna och gemensamt med arbetsgivarna via Prevent – har prioriterats. Under hösten genomfördes en tredagarsutbildning för handledare inom arbetsmiljö- och försäkringar. I slutet av året genomfördes fem regionala skyddskonferenser á två dagar på olika platser i landet. Syftet var att stärka kontakter och kunskapsutbytet mellan de regionala skyddsombuden. Rehabilitering Införandet av rehabiliteringskedjan och övriga förändringar i socialförsäkringssystemet, som den borgerliga regeringen beslutade om för ett antal år sedan, ställer fortfarande till bekymmer för sjuka och arbetsskadade medlemmar. Många är för sjuka för att återgå till ordinarie arbetsuppgifter samtidigt som de, av Försäkringskassan, bedöms vara för friska för att få sjukpenning. Detta är ett stort bekymmer – framför allt för de drabbade, men också för den fackliga organisationen. Arbetsmiljöoch trygghetsansvariga har ägnat mycket tid och kraft åt att hjälpa medlemmar som har blivit utförsäkrade, nekats rehabilitering eller på annat sätt hamnat i kläm. IF Metall måste därför arbeta ännu mer intensivt för att få rehabiliteringen på arbetsplatserna att fungera tillfredsställande. Våra förtroendevalda, såväl skyddsombud som försäkringsrådgivare och förhandlare, behöver ordentlig utbildning för att vara än mer offensiva och ställa högre krav på arbetsgivarna om olika rehabiliteringslösningar. Under året har därför ett stort antal regionala konferenser och två kurser genomförts i rehabiliteringsfrågan. Social-, avtals- och medlemsförsäkringar Under året har 84 försäkringsinformatörer besökt över 900 arbetsplatser utan klubb och gett de anställda – | 17 Hållbara jobb för människa och produktion Trygga jobb i säker miljö drygt 10 500 personer – information om kollektivavtalets försäkringar. Genom besöken har även föräldralediga fått hjälp med avsättningen till sin avtalspension och sjukskrivna fått ta del av sin avtalsgruppsjukförsäkring. Åtta avdelningar har vid konferenser för klubbordförande medverkat till att förbättra försäkringsinformationen på arbetsplatser med klubb. Under året har informationen till nyanställda förbättrats. Att gå i pension innebär flera olika pensionsutbetalningsval. Över hälften av IF Metalls avdelningar har samlat blivande pensionärer för information om bland annat pensionsutbetalningens längd vid ickeval gällande Premiepension och Avtalspension. Genom särskilt riktade insatser har cirka 900 sjuka och arbetslösa medlemmar fått information som har hjälpt dem att få försäkringspengar via efterskyddet i bland annat AGS. Tre avdelningar har genomfört kvällsträffar med Familjens Jurist, riktade till medlemmar och deras anhöriga, för information om samboavtal, äktenskapsförord, särkullsbarn, enskild egendom och testamente. En tredagars konferens hölls för avdelningarnas trygghetsansvariga i socialförsäkringsbalkens förändringar. Detta för att stärka dem i deras arbete med att nå medlemmar med mer än två veckors sjukfrånvaro. För trygghetsansvariga och de som gått Högre försäkringsutbildning steg 1 och 2 hölls en ny utbildning, Kompetensutveckling på social- försäkringsområdet. Den underlättar arbetet med att hjälpa medlemmar i försäkringsärenden där förbundet inte beviljar rättshjälp. Rättshjälp På grund av en allt snävare lagstiftning har antalet medlemmar som beviljats rättshjälp blivit betydligt färre sedan 2006. Under 2013 inkom 112 ansökningar, varav 57 har beviljats och överlämnats till LO-TCO Rättsskydd för handläggning. Sammanlagt har 110 försäkringsoch arbetsrättsärenden avslutats på LO-TCO Rättsskydd under året, vilket sammanlagt har gett 45 808 000 kronor till berörda medlemmar. Social dialog IF Metall har deltagit i arbetsmiljöoch standardiseringsarbetet på europeisk och internationell nivå. Arbetet har i huvudsak handlat om att förbättra säkerheten med industritruckar, buller, andningsskydd, ögonskydd, smörjoljor och hydrauloljor, pyroteknik samt bearbetningsmaskiner. I EU:s sociala dialog, samarbete mellan fack, arbetsgivare och regeringar, har arbetsmiljö- och utbildningsfrågor diskuterats löpande. Det har också startat en förstudie om Stress i arbetslivet, som fortsätter under 2014. Inom gruvbranschen har det handlat om de föreslagna förändringarna av gränsvärden för kvävedioxid (NO2) och koloxid (CO), vilket kan kräva stora nyinvesteringar inom ventilationen i gruvorna. 18 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Att alltid göra det lite bättre för medlemmarna är målet med det fackliga uppdraget menar klubbordförande Annika Josefsson (mitten) på Akzo Nobel i Stenungsund, omgiven av Elin Grahn och Anne Johnsson. | 19 Hållbara jobb för människa och produktion Information om försäkringar är ett ständigt pågående arbete – under tiden på jobbet, för den som är arbetslös samt inför och under pensionering. Försäkrad i facket 1 et Försäkrad i fack Fackets avtals- och medlemsförsäkringar ger stöd i livets alla skeden. Marie Olsson (ovan) i Skövde är en av IF Metalls alla försäkringshandläggare som ger råd och stöd till medlemmar. 20 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 lemsförsäkringar Om avtals- och med 3 Var tredje kvinna på den svenska arbetsmarknaden har ont varje dag på grund av sitt jobb. Ann Johnsson är en av de som skadats av jobbet, men som kommit igen med hjälp av sin egen styrka och stöd från fack och arbetsgivare. Jobb som ger mer pengar i plånboken Ett treårigt avtal som uppfyller industrins lönenormerande roll, med rimliga förutsättningar för reallöneökningar och en låglönesatsning som var gemensam för alla LO-förbunden. Det var resultatet av en framgångsrik avtalsrörelse 2013. I slutet av året tecknades ett historiskt avtal om korttidsarbete, där både stat, arbetsgivarorganisationer och fackförbund varit inblandade. Under 2013 tecknades 388 nya lokalavtal och antalet arbetsplatser med kollektivavtal ökade något från föregående år till 11 354 stycken. IF Metall har 43 riksavtal där alla utom Bemanningsavtalet omförhandlades under året. Dessutom har det inkommit 380 hemställan om central förhandling. Avtalsrörelse 2013 Redan i december 2012 startade 2013 års avtalsrörelse i och med överlämnandet av avtalskraven. Kravet om löneökningar på 2,8 procent gällde på alla IF Metalls avtalsområden. Ett annat krav var låglönesatsning inom LO-samordningen. Låglönesatsningen innebar att på avtalsområden med genomsnittslön under 25 000 kronor var kravet en höjning med 700 kronor. Kravet innebar också en höjning av avtalets lägsta löner med 700 kronor. IF Metall hade även krav på en utbyggd föräldralön, en utvecklad arbetstidsförkortning och dessutom krav anpassade för respektive bransch. industrin sade också nej till avtalsförslaget. Detta innebar ett avtalslöst tillstånd från den 1 april. Efter vidare överläggningar sade IF Metalls förhandlingsdelegationer, den 2 april, ja till det preliminära förslaget på överenskommelse och som IF Metalls avtalsråd beslutade godkänna: ett 3-årsavtal med 6,8 procent i avtalsvärde. Avtalen gav rimliga förutsättningar för reallöneökningar och uppfyllde industrins lönenormerande roll. Ett längre avtal ger stabilitet och möjliggör framgångar både i arbetstidsfrågan och i föräldraförsäkringen. Avtalsperioden gäller från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016. LO-samordningens krav på en låglönesatsning slog väl ut. På till exempel tvätteribranschens avtalsområde, som har ett genomsnitt på 21 306 kronor i månaden, ställdes krav på krontal i stället för procent. Det innebar en ökning på 7,25 procent, i stället för 6,8 procent som avtalsvärdet var. Föräldralön Avtalslöst tillstånd De rådande avtalen gällde till och med den 31 mars 2013. Då parterna inte kom överens kallades de opartiska ordförandena, opo, in för att medla i förhandlingarna från den 1 mars. Den 31 mars, dagen innan avtalslöst tillstånd, sade IF Metall dock nej till de opartiska ordförandenas slutgiltiga hemställan. För låga löneökningar var ett av skälen. Övriga fackförbund i Facken inom Sett ur ett jämställdhetsperspektiv var frågan om föräldralön en mycket viktig fråga för IF Metall. Den byggdes ut från fem till sex månader och innebär att LO-förbundens privatanställda medlemmar får 10 procent extra av lönen på sin föräldrapenning under max 180 dagar när de är föräldralediga. De extra 10 procenten utfaller bara om man tar ut sin föräldrapenning, den som väljer att inte göra det går miste om pengarna. Förhoppningen är att fler pappor väljer att vara hemma med sina barn och att det blir ett jämnare uttag av föräldraledigheten, som i sin tur leder till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Den 1 januari 2014 övergår detta i en försäkringslösning enligt den överenskommelse som LO och Svenskt Näringsliv träffat. Arbetstidsförkortning IF Metall valde på flertalet avtalsområden att gå vidare med en arbetstidsförkortningsmodell som ger rätt att gå ned i deltid. Under avtalsperioden avsätts en viss procent, som kan variera beroende på avtalsområde, för att bygga upp kapital till en kommande delpension från och med 60 års ålder. För att delpensionen ska få full effekt kommer det att krävas fler avsättningar i kommande avtalsrörelser. Trygghet och flexibilitet På Stål- och metallavtalets område, där det sedan tidigare fanns en avsättning till delpension, träffades en överenskommelse om Trygghet och flexibilitet. Det innebär i korthet att arbetstiden till viss del kan variera efter orderingång genom avsättningar till arbetstidskonton. Avtal om korttidsarbete För att förhindra att medlemmarna förlorar jobben när företagen får problem på grund av konjunkturnedgång eller en djup kris rekommenderade avtalsrådet att föreslå förbundsstyrelsen besluta att anta | 21 Hållbara jobb för människa och produktion Jobb som ger mer pengar i plånboken förslagen om korttidsarbete med och utan statligt stöd. Korttidsarbete med statligt stöd innebär att arbetstagare vid en konjunkturnedgång eller djup ekonomisk kris kan gå ned i arbetstid och staten bidrar till en del av lönesumman. Som mest kan arbetstagaren minska sin arbetstid till att jobba 60 procent, men lönen kan inte bli lägre än 80 procent av ordinarie lön. Korttidsavtalet utan statligt stöd innebär att de anställda, efter en lokal överenskommelse mellan facket och företaget, under en period kan gå ner i arbetstid när efterfrågan sjunker. Inkomsten får dock inte minskas med mer än 12 procent. I det statliga systemet är motsvarande siffra 20 procent. Korttidsarbete, både med och utan statligt stöd, förutsätter att den lokala klubben och företaget har kommit överens om det. Finns det ingen klubb på företaget förhandlar avdelningen med arbetsgivaren. Uppbördsavtalet Arbetsgivarna inom Teknikavtalet hade sedan tidigare sagt upp uppbördsavtalet, det avtal som innebär att medlemmens fackavgift dras direkt på inkomsten. Överenskommelsen om avtalet om korttidsarbete inkluderar även en lösning kring ett nytt uppbördsavtal. Teknikföretagen tog tillbaka sin uppsägning och medlemmarna får även fortsättningsvis fackavgiften dragen direkt på lönen. Stämningar till Arbetsdomstolen IF Metall och LO-TCO Rättsskydd har drivit 16 mål under året som har avslutats i Arbetsdomstolen. Av g vunnits dessa mål har 13 antingen renskommeleller avslutats med överenskommelse om förlikning. Madeleine Forsanker, klubbordförande på Fagerhults Belysning i Habo och ledamot i förhandlingsdelegationen för Teknikavtalet, var en av alla dem som hjälpte till att styra avtalen i hamn. Stål- och metallavtalet blev föregångare med att starta arbetstidsbanken – Trygghet och flexibilitet – där både anställda och företag är vinnare. 22 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 | 23 Styrkan i organisationen Organiserandet pågår alltid men vissa målgrupper är särskilt prioriterade: ungdomar och bemanningsbranschen. Avdelningsombudsman Anna Björklund jobbar i förebyggande syfte och bjuder in bemanningsanställda som ofta är just ungdomar. Agerande i stället för reagerande och djupare kunskaper med ideologisk grund är den röda tråden i IF Metalls nya studieverksamhet. Studieorganisatören Hanna Kjellin gick provkursen. Studiekatalog 2014 Studiekatalog 2014 1 73 Medlemmarna på Rolba i Hedesunda var en av 73 arbetsplatser som startade ny klubb under året. Fackligt arbete görs bäst tillsammans menar före detta avdelningsombudet Anders Svensson (3:a från vänster) som tog initiativet. 24 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Effektiv och god service till medlemmarna Vid årets slut var cirka 325 000 medlemmar i IF Metall, vilket betyder en organisationsgrad på knappt 79 procent. Skillnader finns dock mellan de större arbetsplatserna med egen klubb och de mindre arbetsplatserna samt mellan olika avtalsområden. Ett arbete inleddes för att flytta fram förbundets positioner och för att höja organisationsgraden, både generellt och mer specifikt inriktat, för att skapa en mer effektiv organisation samt för att bli ännu bättre på att ge en god medlemsservice. En arbetsgrupp tog fram olika förslag till områden där ett nytt eller mer intensifierat arbete kunde påbörjas. Några målgrupper pekades ut som särskilt angelägna: bemanningsanställda, studerandeungdomar, arbetande inom motorbranschen samt enskilt anslutna medlemmar till IF Metalls arbetslöshetskassa. Organisering Lika viktigt som det är att rekrytera nya medlemmar, är det att vårda de medlemmar som redan är organiserade. Att bygga en stark facklig organisation handlar också om att se till att anställda och förtroendevalda får rätt utbildning och kompetensutveckling. Under året har därför bland annat introduktionen för nyanställda lokalombudsmän förbättrats och för administrativ personal genomfördes seminarier om organisering och medlemsvård. Arbetet med förenklad övergång mellan LO-förbunden har under slutet av året resulterat i en gemensam databas. Den ska fungera som en elektronisk postlåda dit förbundet skickar in och hämtar uppgifter om medlemmar som vill byta förbund. Syftet är att få en snabbare hantering av övergångar mellan olika förbund samt att säkerställa att ingen medlem hamnar mellan stolarna. Avdelningsstrukturen Efter omorganisationen 2012 med en ny struktur fördelat på 37 avdelningar har efterfrågan på avdelningsutveckling av styrelser och personal varit stor. Under året har organisationsoch studieenheten tillsammans med personalenheten genomfört uppföljningsbesök hos en del av de avdelningar som fått en ny struktur. Arbetet med att få en ny organisation med förtroendevalda och personal att fungera så effektivt som möjligt har kommit olika långt. Generellt sett fungerar avdelningarna bra och flera går igenom generationsväxlingar där nya ombudsmän tar över när andra får avnjuta sin pension. • Rapporteringsuppgifter fungerar. Den positiva utvärderingen resulterade i att förbundsstyrelsen beslutade att införa besöksverktyget Fokus för samtliga 37 avdelningar. Under året har utbildning genomförts för alla avdelningsansvariga. Dessutom har alla avdelningar fått en lokal utbildning för personal och förtroendevalda som kommer att använda besöksverktyget. IF Metallträffar Fokus I början av 2013 utvärderades projektet Fokus. Idén med Fokus är att samtliga arbetsplatsbesök registreras på plats i ett webbaserat verktyg. Utvärderingen visade bland annat följande: • Trots längre avstånd från avdelningsexpeditionen finns större möjlighet att nå målet att varje arbetsplats ska få minst ett besök per år. • Bättre överblick och en mer effektiv planering av besök på arbetsplatserna. • En bättre rapportering av antal anställda på respektive arbetsplats gör att organisationsgraden kan följas. • Tillförlitligheten till våra nyckeltal ökar avsevärt. • Mer tid för fler arbetsplatsbesök när antalet expeditionsbesök har minskat. • Effektivare och snabbare skyddsombudsarbete. Rutinerna går att utveckla ytterligare och ge ännu fler fördelar. Mellan den 16 september och den 4 oktober genomfördes 165 IF Metallträffar runt om i landet. Fyra områden diskuterades: avtalsrörelsen, vår organisation, inför kongressen och politik. Personal från förbundskontoret samt ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen höll i träffarna. Målgrupp för träffarna var medlemmar utan uppdrag och förtroendevalda. Totalt deltog 1 648 personer. Studieverksamhet Agerande i stället för reagerande Arbetet med att se över IF Metalls studieverksamhet har slutförts under året. Arbetsgruppen med representanter från avdelningar och förbundskontor presenterade förslag till förändringar för förbundsstyrelsen i juni. I samarbete med Runö Utbildnings- och utvecklingscentrum har en ny grundutbildning för förtroendevalda tagits fram. Den viktigaste förändringen i studieverksamheten är den nya grundkursen Agera. Den spänner | 25 Styrkan i organisationen Effektiv och god service till medlemmarna över ämnena organisationen, arbetsplatsen och samhället men tar även sikte på arbetssättet, därav namnet: att bli en förtroendevald som agerar i stället för reagerar. En testutbildning genomfördes i april. Därefter hölls en utbildning för handledare och studieorganisatörer i november. För att möjliggöra tvärfackliga studier och spara resurser ska förbundet använda LO:s och ABF:s studiematerial i högre grad i det nya studiesystemet. En rad andra förändringar görs också, till exempel certifiering av handledare och förtydligande av strukturen och studievägarna i vårt utbildningssystem. En tydligare ansvarsfördelning på förbundskontoret har gjorts, vilket innebär att organisations- och studieenheten har huvudansvaret för alla utbildningar. En Uppdragsguide som beskriver förtroendeuppdragens arbetsuppgifter samt vilken utbildning som rekommenderas för respektive uppdrag har tagits fram. I studieutredningens arbetsgrupp ingick även uppgiften att se över det lokala bidragssystemet i syfte att förenkla administrationen på förbundskontoret och öka tydligheten. Gruppen konstaterade att arbetet med utvecklingen av Fas 2009 inneburit betydligt minskad administration, därför ansågs det inte vara något behov för ytterligare förändringar. Högre utbildning En viktig uppgift för förbundet är att säkra återväxten av fackliga företrädare som kan ta på sig tyngre uppdrag i framtiden. För att möta detta har förbundet genomfört en Högre utbildning för målgruppen förtroendevalda på avdelnings- och klubbnivå. Kravet för att delta var goda kunskaper i facklig verksamhet, gärna med en bred erfarenhet av fackligt-politiskt arbete. Tanken var att stärka deltagarna i sin nuvarande roll som förtroendevald, men också inför en eventuell framtida ledarroll samt att ge dem en högre och mer omfattande utbildning. Utbildningen samlade 21 förtroendevalda från avdelningar spridda över hela landet som under sex veckor, uppdelat på tre tillfällen, höjde sin kompetens i fackliga kärnämnen. Hemstudier och projektarbete med uppsatsskrivande ingick också. Övrig studieverksamhet För att fånga upp och erbjuda medlemsutbildningen så snart som möjligt till nya medlemmar har inträdesblanketten utvecklats. Resultat Totalt hade förbundet 24 808 deltagare i fackliga utbildningar under året. Mångfald Allas människors lika värde är en av grundpelarna i IF Metalls arbete och alla medlemmar har samma värde, oavsett ålder kön, ursprung, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Detta ska genomsyra allt arbete i förbundet, men också samordnas via en särskild matrisgrupp för mångfald. Mångfalden bland våra medlemmar ska speglas i vår verksam- 26 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 het och i fördelning av förtroendeuppdrag. Jämställdhet IF Metall har under året deltagit på ett antal jämställdhetsseminarier och konferenser, både lokalt i avdelningarna och externt med andra organisationer. IF Metall är med i kampanjen Lön hela dagen, även kallad 15:52-rörelsen då den uppmärksammar löneskillnaden mellan kvinnor och män i minuter. Kampanjen hålls i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars. I år var det en fotomanifestation på Sergels Torg i Stockholm samt en gemensam debattartikel där bland andra IF Metalls avtalssekreterare deltog. Den grundläggande jämställdhets- och genusutbildningen som förbundet erbjuder avdelningsstyrelser och dess valberedningar har genomförts i 7 avdelningar under året. Utbildningen är en del i avdelningarnas arbete med att öka andelen kvinnor till minst 30 procent i styrelser fram till 2014. Valberedningarna i sammanlagt 15 avdelningar har deltagit i utbildning, där vikten av att få fler förtroendevalda från underrepresenterade grupper varit ett prioriterat inslag. Som hjälp och stöd för avdelningar och klubbar har förbundet tagit fram ett informationsmaterial som beskriver varför det är viktigt att arbeta med att de förtroendevalda speglar medlemskårens sammansättning. HBTQ I likhet med tidigare år deltog förbundet på årets Pridefestival i Stockholm och West Pride i Göteborg. IF Metall driver HBTQ-frågan som en arbetsmiljöfråga, då det i allra högsta grad handlar om att få vara den man är på jobbet utan att utsättas för diskriminering och fördomar. Kulturfrågor Sista delen av Fabriksarbetareförbundets historik Fabriksarbetarna i välfärdssamhället, Svenska Fabriksarbetareförbundet 1980– 1993 presenterades i november. Mycket av förbundets kulturarbete sker inom ramen för Arbetarrörelsens kulturoffensiv, en grupp med representanter från samtliga LO-förbund med flera som leds av ABF. Genom Kulturoffensiven arrangeras bland annat Boken på arbetsplatsen för bokombud och bokombudsutbildning. Kulturoffensiven beviljar också bidrag till lokal/regional kulturverksamhet. I projektet Läs för mej, pappa har träffar med manliga medlemmar genomförts på fyra orter under året. Johan Ahlbäckpriset gick till Lars ”Mellis” Melander som i många år skildrat sjöfolket, deras liv och arbete till sjöss och i hamnarna. Då många konstnärer målat och tecknat båtarna skildrar Lars Melander arbetarna och arbetet, en verklighet som de flesta inte känner till. Stig Sjödin-priset gick till Carolina Thorell, Helene Rådberg och Anna Jörgensdotter för att de i den levande dokumentären Livfjädrar – Kvinnornas Sandviken synliggjort kvinnorna i den extremt manligt dominerade miljö som ett järnbrukssamhälle är. Jernarbetareklubben på Mekaniska verkstaden har fortsatt med sin aktiva studieverksamhet. IF Metalls utställning har tyvärr inte kunnat renoveras och uppdateras under året som planerat. På Gruvcentrum Mojsen har det varit en utställning om de planerade återöppnade gruvorna i Sverige och en mindre utställning om arbetsmiljö. Det har varit osäkert om Mojsen kan vara kvar i lokalerna, vilket lett till en mindre omfattande verksamhet. Ungdomsverksamhet Året har varit ungdomsverksamhetens politiska år. Den centrala ungdomskommittén har arbetat för att få in så många unga aktiva som möjligt till agitatorsutbildningen Verktygslådan. Kontakter har tagits med SSU i syfte att starta ett projekt för att stärka kontakten mellan SSU och avdelningarnas skolinformatörer. Centrala ungdomskommittén har arbetat med att uppsöka avdelningarnas ungdomsansvariga och genomfört åtta regionsträffar i landet. Vid slutet av året hade förbundet cirka 2 300 studerandemedlemmar, en ökning från 2 000 personer 2012. Mätningar visar att vi har en stabil svagt uppåtgående trend när det gäller antalet studerandemedlemmar. Träff för ungdomsansvariga IF Metalls ungdomsansvariga träffades den 25 och 26 november där de tog fram strukturen för ungdomsverksamheten för nästa kongressperiod. I samband med detta genomfördes LO:s ungdomsforum där 270 unga aktiva från alla LO-förbund över hela Sverige samlades på Runö Utbildnings- och utvecklingscenter under tre dagar. Överst på dagordningen stod valåret 2014 och hur unga ska kunna ta mer plats för att påverka och få ökat inflytande i samhället och i facket. Några av alla unga fackligt engagerade runt om på arbetsplatserna fick extra uppmärksamhet för sitt jobb. På ungdomsforum presenterades vinnaren av LO:s utmärkelse Årets fackliga hjälte som i år kom från Transportarbetarförbundet och prisades för sitt jobb med att organisera inom bemanningsbranschen. Från förbundet var Robert Roos, IF Metall Örebro län, nominerad för sina insatser i att engagera och aktivera såväl unga som gamla medlemmar samt för sin förmåga att förklara fackets värde och styrkan i att vara många organiserade. Information och kommunikation För att ge stöd och stärka avdelningarnas kommunikation av facklig information har åtta utbildningar genomförts i hanterandet av hemsida samt fyra utbildningar om hemsida, medlemsportal och intranät. En avdelning har också efter önskemål fått en särskild utbildning i hur en kommunikationsplan kan byggas | 27 Styrkan i organisationen Effektiv och god service till medlemmarna - Vill vi ha småbarnsföräldrar engagerade måste vi i facket se över hur och när möten hålls, säger Besim Matoshi, själv både fackligt och politiskt aktiv samt småbarnsförälder. IF Metall finns också på Youtube. Filmen Du är aldrig ensam i IF Metall riktar sig speciellt till anställda inom bemanningsbranschen. Förtroendevalda Robert Roos berättar om att Sverige har ett av de bästa avtalen för dem som arbetar inom bemanningsbranschen. – Bemanningsanställda ska tas emot på arbetsplatsen som vilka arbetskamrater som helst. Det tjänar alla på i längden om vi vill ha ett starkt fackförbund, säger Mikael Larsson. Klubbordförande på Aga Gas och före detta inhyrd. 28 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 upp runt den egna verksamheten för att på bästa sätt nå ut både till medlemmar och i opinionsbildande syfte. Arbetet med den nya grafiska profilen har fortsatt under året, både på förbundskontoret och i avdelningarna. Bilden av vår organisation IF Metall har i första hand kommit ut i media i frågor som handlat om avtalsrörelsen, varsel, kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Det största genomslaget fick förbundet redan i januari för kravet på nolltolerans mot dödsolyckor. Samverkan lokalt och centralt för att nå ut med arbetsmiljöfrågorna stärkte förbundet och visade en positiv bild av hur IF Metall arbetar med arbetsmiljö och olyckor. När det gällde avtalsrörelsen dominerade IF Metall mediabilden jämfört med andra industriförbund och arbetsgivarorganisationer. I åtta av tio artiklar var det företrädare för IF Metall som i första hand fick uttala sig. Samtidigt som medias intresse för avtalsfrågor har sjunkit framstår förbundet som en ansvarstagande organisation. Även när det gäller debatten om kompetensförsörjning och utbildning framstår IF Metall som ansvarstagande och föregångare, bland annat genom yrkesintroduktionsavtalet. Förbundets stöd med att förse avdelningarna med insändarunderlag bidrar till att öka genomslaget i media för den lokala organisationen. Att budskapen som framförs är samstämmiga stärker också IF Metall - Det är jätteviktigt att vi som förtroendevalda är tillgängliga och finns nära medlemmen, säger Sara Strömberg, klubbstyrelsen i Renströmsgruvan. som organisation. Samma roll spelar även de medieutbildningar som för- bundet har hållit för förtroendevalda under året. | 29 Styrkan i organisationen Medlemmar som fått kunskap Besökta arbetsplatser 63 324 Utbildade agitatorer 1 976 392 Genomförda möten och träffar 850 Jo ha nn a W all in Det är dags att laga Sverige – med denna bildslogan vann IF Metalls ungdomsgäng slogantävlingen på LO:s ungdomsforum som samlade rekordmånga ungdomar. Olle Ludvigsson, IF Metalls förre klubbordförande på Volvo, är nummer två på S-listan inför Europavalet. 14.9.14 Fokus i IF Metalls facklig-politiska arbete är tydligt: regeringsskifte och ett rött Europa 2014 30 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 En stark och målmedveten organisation Det facklig-politiska arbetet har under året bedrivits i enlighet med förbundets facklig-politiska aktivitetsplan. Utgångspunkt har varit en väl utvecklad organisation med starka och kunniga medlemmar och förtroendevalda, liksom en stärkt opinionsbildning för industriarbetarnas krav och frågor. I juni hölls träffar med avdelningarnas facklig-politiskt ansvariga där fokus låg på IF Metalls inriktning för valåret 2014: Ett rött Europa och Regeringsskifte. Utöver samtal om strategier inför höstens arbete diskuterades förutsättningar för att stärka arbetet och organisationen lokalt. Facklig-politisk (S)amverkan och påverkan Under året har IF Metalls samverkan med Socialdemokraterna och samarbetet inom LO-familjen fortgått. Inom LO har samtalskampanjen Mitt Sverige bedrivits för att fånga upp medlemmarnas krav på politiken. Träffar och möten har genomförts med politiska företrädare, framför allt med de företrädare som också är medlemmar i förbundet. I april hade Socialdemokraterna sin ordinarie kongress. Inför kongressen hölls en central träff med de förbundsmedlemmar som valts som ombud, totalt 36 ordinarie, där bland annat förbundets politiska krav diskuterades. Träffen hölls gemensamt med fackförbundet Kommunals kongressombud, vilket ökade och tydliggjorde vår gemensamma syn på samhällsutmaningarna. Många av motionerna på S-kongressen som drevs av förbundsmedlemmar via S-föreningar runt om i landet tog sin utgångpunkt i beslut från IF Metalls kongress 2011. Det handlade om såväl basindustrin som näringspolitik och arbetsmarknadsfrågor, om a-kassan, sjukförsäkring- och rehabilitering samt arbets- miljöarbetet. Framgångar nåddes i samtliga frågor som drevs och 40 attsatser med direkta IF Metallkrav bifölls eller besvarades. Det krav som förbundet drivit om nolltolerans för dödsolyckor på arbetsplatserna blev också ett beslut som Socialdemokraterna står bakom. Under partikongressen hade IF Metall en monter där industrins betydelse lyftes fram genom huvudbudskapet Industrin är loket som drar välfärden. Flera förbundsmedlemmar valdes in i partiets beslutande organ, i såväl partistyrelse som verkställande utskott. För IF Metall var det särskilt hedrande att förbundsordföranden, Anders Ferbe, valdes in i partistyrelsen. Stärk industrin Inför första maj mobiliserade förbundet för att få många att delta i första maj-demonstrationer runt om i landet. Förbundets budskap var Stärk industrin – för jobb och välfärd. Flera medlemmar höll tal och appeller för att lyfta våra frågor och förbundet var aktiva genom såväl insändare i traditionell media som i sociala medier. Ett år kvar Under vecka 37 hölls en fokusvecka i förbundet för att uppmärksamma att det var ett år kvar till valet i september 2014. En broschyr och en folder togs fram där bland annat beslut som slagit mot löntagarna tydliggjordes. Valledarna mobiliserar Under hösten genomfördes centrala träffar med de valledare som avdelningarna har utsett inför valåret. Inriktningen behandlades, med mål om ett starkare socialdemokratiskt inflytande i Europaparlamentet och en stark (S)-ledd regering i Sverige. Valledarna fick också möjlighet att diskutera viktiga delar i förbundets centrala valplan som presenterades i december. Två centrala utbildningar om det facklig-politiska Europaarbetet hölls för de förtroendevalda i avdelningarna, som ska kunna stärka och mobilisera inför valet i maj 2014. Den 22 november fastställde Socialdemokraterna sin valsedel inför Europaparlamentet och vi kunde konstatera att det fanns många fackliga kandidater på listan. För IF Metalls del återfanns förbundsmedlemmen och ledamoten i Europaparlamentet Olle Ludvigsson på listans andra plats. Arbetet för en krysskampanj inför valet i maj kunde därmed påbörjas, vilken bedöms öka valdeltagandet och mobiliseringen. Agitatorerna och verktygslådan Under året har 74 nya agitatorer utbildats. De stärker arbetet och visar på vikten av en hög organisationsgrad, starka kollektivavtal och en facklig-politisk samverkan. De agitatorer som utbildats tidigare år deltog på uppföljningskonferenser. | 31 Förbundets organisation Medlemmar Förbundsråd Granskningskommitté Grunden för IF Metall är alla de medlemmar som finns i landet. Vår organisationsgrad är cirka 79 procent. Förbundsrådet består av förbundsstyrelsens ledamöter och samtliga avdelningsordförande. Förbundsrådet ska, efter förslag från förbundsstyrelsen, årligen fatta beslut om verksamhetsplan och budget för kommande år samt ha tillsyn över förbundsstyrelsens förvaltning. Förbundsrådet behandlar också verksamhets- och revisionsberättelse och föreslår kongressen besluta om ansvarfrihet ska tilleller avstyrkas. I övrigt är förbundsrådet ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i frågor om verksamheten. Granskningskommittén väljs av kongressen. Den granskar hur förbundsstyrelsen verkställt beslut tagna på senaste kongressen. Kommittén har även till uppgift att förbereda val av valberedning. Förtroendevalda Inom organisationen finns förtroendevalda på olika uppdrag, till exempel som skyddsombud, försäkringsrådgivare och studieorganisatörer eller i klubb- och avdelningsstyrelser. Klubbar På arbetsplatser med många anställda väljer medlemmarna en klubbstyrelse som företräder dem i olika frågor samt tillvaratar deras intressen gentemot arbetsgivaren. På mindre arbetsplatser väljer medlemmarna i stället ett avdelningsombud. Avdelningar IF Metall har 37 avdelningar fördelade över hela Sverige. Kongress Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie kongress hålls vart tredje år och beslutar om långsiktiga principiella frågor, behandlar motioner, stadgefrågor samt genomför val av exempelvis förbundsstyrelse. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet och är med undantag för beslut om verksamhetsplan och budget förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Avtalsråd IF Metalls avtalsråd består av cirka 121 ombud som är utsedda av medlemmarna i varje avdelning samt de valda 84 ledamöterna i förhandlingsdelegationer. Delegationerna fastställer kraven för respektive bransch och överlämnar förslag till avtalsuppgörelse till förbundsstyrelsen, som i samråd med avtalsrådet fattar beslut. Revisorer Ordinarie kongress väljer för nästföljande kongressperiod tre revisorer och lika många ersättare för att granska förbundsstyrelsens verksamhet och förbundets räkenskaper. I revisionen ska dessutom delta en auktoriserad revisor som utses av kongressen. 32 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Valberedning Valberedningen väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar kongressperioden. Den förbereder de val som kongressen genomför. Förbundsstyrelseberedning Ärenden till förbundsstyrelsen bereds av förbundsstyrelseberedningen. De av kongressen valda funktionärerna samt ekonomichefen ska ingå i förbundsstyrelseberedningen. Övriga ledamöter utses av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelse och förbundsstyrelseberedning Förbundsstyrelse per den 31 december 2013 Anders Ferbe, förbundsordförande Monika Theodorsson, förbundssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare och t.f. vice förbundsordförande Lea Skånberg, 1:e ersättare för förbundsfunktionärer Ingemar Andersson, Södra Västerbotten Tonnie Andersson, Norra Älvsborg Monica Benjaminsson, Borås Jamal El-Haj, Sydvästra Skåne Anna Fernebro, Nordvästra Skåne Lena Fornstedt, Sörmland Martin Gunnarsson, Västbo-Östbo Bert Johansson, Norrbotten Jan Nilsson, Stockholms län Jenny Påhlsson Andersson, Östergötland Bjarne Rasmussen, Östra Värmland Mikael Sällström, Göteborg Berth Thulin, Mälardalen Ulf Andersson, ekonomichef, adjungerad Maria Bäckström, pressombudsman, adjungerad Yvonne Kindström, ledningskansliets enhetschef, adjungerad | 33 Förbundsstyrelse och förbundsstyrelseberedning Per den 31 december 2013 Ersättare Ersättare för de arbetande ledamöterna i förbundsstyrelsen är personliga För Ingemar Andersson: Stefan Hultman, Mellersta Norrland, och Camilla Wahlström, Höga Kusten. För Tonnie Andersson: Arijana Jazic, Höglandet. För Monica Benjaminsson: Lars Olof Petersson, Kronoberg, och Lars Ask, Östra Skaraborg. För Jamal El-Haj: Hans-Åke Mårtensson, Nordvästra Skåne, och Björn Olsson, Blekinge. För Anna Fernebro: Jonas Andersson, MittSkåne, och Anders Friebe, Halland. För Lena Fornstedt: Roger Lamell, Uppland, och Fredrik Holmgren, Bergslagen. För Martin Gunnarsson: Lis Erixon, Östra Småland, och Carita Spångberg, Vätterbygden. För Bert Johansson: Ulla Brännström, Norra Västerbotten, och Kjell Persson, Södra Norrland. För Jenny Påhlsson Andersson: Göran Gustafsson, Östergötland, och Bo Pettersson, Västbo-Östbo. För Jan Nilsson: Catharina Hellerstedt, Stockholms län, och Johan Järvklo, Stockholms län. För Bjarne Rasmussen: Karl Sahlin, Bergslagen. För Mikael Sällström: Kennet Carlsson, Göteborg, och Robert Emanuelsson, Göteborg. För Berth Thulin: Magnus Bergkvist, Värmland. Ersättare för förbundsfunktionärerna i förbundsstyrelsen 1:e Lea Skånberg, 2:e Christer Persson, 3:e Carin Wallenthin, 4:e Ulf Sjödin, 5:e Anna Gustafsson, 6:e Lars Ankarfjäll. Förbundsstyrelseberedningen Förbundsstyrelseberedningen bestod av följande ledamöter: Anders Ferbe, förbundsordförande Monika Theodorsson, förbundssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare och t.f. vice förbundsordförande Lea Skånberg, 1:e ersättare för förbundsfunktionärer Ulf Andersson, ekonomichef Ola Asplund, utredningschef Bengt Forsling, informationschef Ulf Sjödin, personalchef Maria Bäckström, pressombudsman, adjungerad Yvonne Kindström, ledningskansliets enhetschef, adjungerad 34 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Förbundskontoret Per den 31 december 2013 Kongress FS FSb Ordförande Förbundssekreterare Avtalssekreterare Ekonomichef Monika Theodorsson Veli-Pekka Säikkälä Ulf Andersson Anders Ferbe Ledningskansli Yvonne Kindström Facklig-politiska Arbetsmiljö & försäkring Information Arbetsutveckling Carin Wallenthin Utredning Ola Asplund Bengt Forsling Lea Skånberg Ekonomi Gunilla Gustavsson It Stefan Wiberg Pekka Kammonen Förhandling Medlem & avgifter Erland Lindkvist Christer Persson Sven Olander Organisation & studier Arbetsmarknadutbildning Ulf Sjödin Jämställdhet, hbt & integration Margita Lindblom Internationella Marie Nilsson Personal Matrisorganisation Service Matrisorganisation Förbundsordförande, Anders Ferbe Har det övergripande ledningsansvaret för verksamhet som bedrivs inom förbundet, för riksavtalsförhandlingarna, liksom ett övergripande ansvar för kontakter med svenska och internationella organisationer. Ledningskansliet Ansvarar för förbundsstyrelseberedning, förbundsstyrelse och hedersmedlemskap samt i samverkan med förbundsledningen för medverkan vid möten. Ansvarar också för internationella kontakter samt administration kring kongress, förbundsråd, avtalsråd och verksamhetsplanering. Ansvarig: Yvonne Kindström Utredningsenheten Informationsenheten Ansvarar för att bereda förbundets policy för bland annat industri- och näringspolitik samt för rådgivning i företagsekonomiska frågor. Ansvarig: Ola Asplund Samordnar och har det övergripande ansvaret för förbundets informations- och opinionsbildande insatser samt för press- och mediekontakter. Ansvarig: Bengt Forsling Förbundssekreterare, Monika Theodorsson Ansvarar för kongress och förbundsråd samt verksamhetsplanering och uppföljning. Har det övergripande ansvaret för förbundets fackligpolitiska arbete, för förbundets arbete med lokala organisationen, arbetslöshetskassan och arbetslöshetsförsäkringen samt för intern och extern information. Facklig-politiska enheten Ansvarar för att utveckla och stödja IF Metalls fackligt-politiska arbete på central och lokal nivå. Ansvarig: Carin Wallenthin Internationella enheten Ansvarar för förbundets internationella utvecklingssamarbete och övrig internationell projektverksamhet. Ansvarig: Erland Lindkvist Organisations- och studieenheten Ansvarar för utveckling av IF Metalls organisation samt för förbundets studieverksamhet och kursadministration. I arbetet ingår även uppföljning av nyckeltal, jämställdhets- och integrationsfrågor samt för kulturfrågor. Ansvarig: Marie Nilsson | 35 Förbundskontoret Per den 31 december 2013 Avtalssekreterare och t.f. vice förbundsordförande Veli-Pekka Säikkälä Ansvarar för samordning av riksavtalsförhandlingar, lönebildning, rådgivande i arbetsrättsliga frågor och för matrisgrupperna mångfald samt utbildning och arbetsmarknad. Utvecklar avtals- och förhandlingsstrategier. Förhandlingsenheten Ansvarar för förbundets centrala förhandlingsverksamhet och har en rådgivande, pådrivande och utvecklande roll i avtalsfrågor och arbetsmarknadslagstiftning. Ansvarig: Christer Persson Arbetsutvecklingsenheten Ansvarar för hållbart arbete samt för att utveckla förbundets arbete kring arbetsorganisation, produktivitet, medlemmarnas kompetensutveckling i yrket och lönesystem. Ansvarig: Stefan Wiberg Ekonomichef, Ulf Andersson Medlems- och avgiftsenheten Ansvarar för förbundets ekonomiska förvaltning. Det omfattar bland annat ansvaret för den löpande ekonomiska hanteringen, kapitaloch fastighetsförvaltning, ansvaret för förbundets dotterbolag samt revisionsverksamheten avseende förbundets lokalavdelningar. Ansvarar för frågor rörande förbundets avgifts- och medlemsredovisning. Enheten är också systemansvarig för medlems- och avgiftssystemet FAS 2009, dess förvaltning och utveckling samt support och utbildning till behöriga användare. Ansvarig: Sven Olander Ekonomienheten Personalenheten Ansvarar för redovisning, betalningar, uppföljning och rapportering. Ansvarar också för förvaltning, utveckling och support av förbundets ekonomi- och lönesystem. Ansvarig: Gunilla Gustavsson Ansvarar för förbundets personaladministration. Här ingår bland annat kompetensutveckling och rekrytering av anställda på förbundskontoret och lokalombudsmän. Ansvarig: Ulf Sjödin It-enheten Serviceenheten Ansvarar för it-utveckling och support inom förbundet samt har driftsansvar för förbundets administrativa och informationstekniska system. Ansvarig: Pekka Kammonen Ansvarar för förbundets växel, distribution, registratur, arkiv och lagerhållning av material. Ansvarig: Margita Lindblom Arbetsmiljö- och försäkringsenheten Ansvarar för arbetsmiljö- och försäkringsfrågor. Ansvarig: Lea Skånberg 36 | IF METALLS VerksamhetSBERÄTTELSE 2013 Förvaltningsberättelse INFORMATION OM VERKSAMHETEN RESULTAT OCH STÄLLNING Verksamhetsresultat Industrifacket Metall (IF Metall) ska organisera alla anställda inom de verksamhetsområden som enligt LO:s gällande organisationsplan ska tillhöra förbundet. IF Metall ska verka för ett demokratiskt, rättvist och jämlikt samhälle genom fackligt och politiskt arbete. Medlems- och avgiftsutveckling Förbundets medlemsutveckling har de senaste åren varit negativ. Framför allt har utvecklingen påverkats av den finansiella kris som inleddes 2008. Många arbetstillfällen inom industrin försvann under 2008 och 2009. Totalt tappade IF Metall cirka 50 000 arbetande medlemmar under åren 2008–2010. En viss återhämtning har skett under 2011 och 2012. Under 2013 har det dock återigen skett en minskning av arbetstillfällena. Från och med januari 2014 har arbetslöshetsavgiften tagits bort. För IF Metalls medlemmar innebär det en sänkning av avgiften med 175 kronor per månad. Arbetslöshetsavgiften infördes 2007 av den borgerliga regeringen. Teorin med arbetslöshetsavgiften var att branscher som hade särskilt hög risk för arbetslöshet skulle hålla igen sina lönekrav för att därigenom få en lägre arbetslöshet. Denna teori har inte fungerat i praktiken och har i stället endast inneburit orimligt höga och orättvisa kostnader för IF Metalls medlemmar. Under 2013 minskade förbundets aktiva medlemmar med 3,7 procent. Totalt hade förbundet 325 387 medlemmar vid utgången av 2013, varav 256 492 var yrkesaktiva. Aktiva Pensionärer Totalt Förändring Resultatet i den fackliga verksamheten blev ett överskott på 112 mnkr, en resultatförbättring på 12 mnkr jämfört med föregående år. Överskottet i den fackliga verksamheten förklaras av att förbundets pensionskostnader blev låga under 2013. Anledningen till detta är att avkastningen i pensionsstiftelsen varit god under året. En bra avkastning i stiftelsen ger lägre pensionskostnader. I övrigt har även de fackliga verksamhetskostnaderna de senaste åren uppgått till en lägre nivå än tidigare. Medlemsintäkterna under 2013 låg på ungefär samma nivå som föregående år vilket är något högre än för perioden 2009–2011. Finansiellt resultat Världens aktiemarknader har, med några undantag, de två senaste åren uppvisat positiva utvecklingar. Det har också avspeglat sig på förbundets resultat i kapitalförvaltningen. Samtidigt har den låga räntenivån gjort att förbundets ränteplaceringar gett en måttlig avkastning. Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer i världsekonomierna. Till exempel har många länder problem med hög skuldsättning vilket påverkar konjunkturen negativt. Sammantaget är dock de globala tillväxtprognoserna något mer positiva än vid motsvarande tid föregående år. Det finns tecken på att världens ekonomier är på väg att återhämta sig från den finansiella krisen som varit de senaste fem, sex åren. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 304 504 286 487 275 118 273 555 266 312 256 492 86 500 83 413 79 204 74 732 71 393 68 895 391 004 369 900 354 322 348 287 337 705 325 387 -4,2 % -5,4 % -4,2 % -1,7 % –3,0 % –3,6 % | 37 Förvaltningsberättelse Förbundets finansiella resultat blev ett överskott på 200 mnkr. Jämfört med föregående år en resultatförsämring på 14 mnkr. Sedan 2009 har IF Metalls lokalavdelningar möjlighet att investera i förbundets kapitalförvaltning. Per den 31 december 2013 har 27 av 37 lokalavdelningar investerat i de så kallade andelsbevisen. För förbundet är det mycket viktigt att alla placeringar inom kapitalförvaltningen uppfyller god etisk standard. Normgrunden för den etiska policyn är internationella normer för miljö, mänskliga rättigheter, arbete och antikorruption vilka finns formulerade i konventioner och överenskommelser inom FN. Särskild vikt läggs vid att företag efterlever ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Resultatet i fastighetsförvaltningen blev ett överskott på 28 mnkr, en resultatförbättring jämfört med föregående år på cirka 38 mnkr. Resultatförbättringen beror på att ombyggnationer av förbundets fastigheter skedde under 2012, vilket medförde att hyresintäkterna under föregående år varit låga. Under 2013 har ett av förbundets dotterbolag avyttrat en fastighet. Förbundet äger via bolag två kommersiella fastigheter och fem bostadsfastigheter, samtliga belägna i Stockholm. Bokslutsdispositioner och skatt Nettoförändringar till följd av avsättningar och upplösningar av periodiseringsfonder har under 2013 uppgått till 3 mnkr. Föregående års förändringar uppgick till 62 mnkr. Förbundets skattekostnad uppgick under året till 33 mnkr, en minskad skattekostnad jämfört med föregående år på 39 mnkr. Finansiering och likviditet Det justerade egna kapitalet, beräknat som beskattat eget kapital plus 78 procent av obeskattade reserver, uppgick vid årets början till 7 326 mnkr och vid årets slut till 7 589 mnkr. För 38 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 koncernen var motsvarande belopp 7 408 mnkr respektive 7 697 mnkr. Soliditeten, definierad som justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen, var vid årets slut för förbundets del 85,2 procent och för koncernens del 85,3 procent. Vid årets början hade förbundet en soliditet på 85,3 procent och koncernen en soliditet på 84,3 procent. Förbundets likvida medel, kassalikviditeten, uppgick vid årets utgång till 267 mnkr och vid dess början till 334 mnkr. För koncernen var motsvarande belopp 397 mnkr respektive 453 mnkr. Resultatdisposition Föreslås att årets överskott, 281 510 865 kronor, samt kapitalbehållningen, 6 958 655 631 kronor, tillhopa 7 240 166 496 kronor, överförs till ny kapitalbehållning. Flerårsöversikt I tabellen på sidan 39 återfinns en sammanställning av IF Metalls resultat 2008–2013, samtliga belopp i mnkr. FRAMTIDA UTVECKLING Utvecklingen av arbetstillfällena för förbundets medlemmar hänger mångt och mycket samman med hur ekonomierna i omvärlden utvecklas. Främst berörs exportföretagen av närområdets marknader, dvs. hur utvecklingen i Europa, och då främst de nordiska länderna och Tyskland, utvecklas. Den svenska industrin är beroende av att det finns goda avsättningsmöjligheter i andra länder för de produkter och tjänster som produceras i Sverige. Prognoserna för världsekonomins framtidsutsikter är just nu något ljusare än för ett år sedan. Att det skulle innebära någon stor tillväxtutveckling inom industrin är inte troligt, däremot är en något måttlig positiv utveckling möjlig. Fackliga verksamhetens intäkter Fackliga verksamhetens kostnader 2008 2009 2010 2011 2012 2013 976 955 906 918 948 934 -1 048 -984 -876 -958 -848 –823 -72 -29 30 -40 100 112 Fackliga verksamhetens resultat Fastigheter och finansiell förvaltning Bokslutsdispositioner -238 709 261 192 214 200 209 -142 -48 8 62 3 -4 -109 -45 -54 -72 –33 -105 429 198 106 304 282 Skatt Årets resultat DOTTERBOLAG Industrifacket Metall Finans AB (MFAB) Bolaget bildades i december 2000 och dess verksamhet är att bedriva förvaltning av och handel med IF Metalls värdepapper som aktier, obligationer, fondandelar, andelar i kommanditbolag och andra finansiella instrument samt placera likviditet. Bolagets verksamhet finansieras via en förvaltningsavgift från förbundet. Bolagets egna kapital uppgick den 31 december 2013 till 79,4 mnkr och MFAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till 8,8 mnkr. Rörelsens intäkter uppgick under året till 12,1 mnkr. Metallica Invest AB (Metallica) Metallica är ett riskkapitalbolag vars mål är att bidra till industriell tillväxt och är en del i förbundets näringspolitiska arbete. Resultatet efter finansiella poster för 2013 uppgick till 1,4 mnkr. Föregående års resultat var ett underskott på 0,8 mnkr. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 111,3 mnkr, jämfört med 108,3 mnkr 2012. vilket var en ökning med 0,4 mnkr jämfört med föregående år. Årets resultat, efter finansiella poster, uppgick till -0,2 mnkr, en försämring med 3,1 mnkr jämfört med föregående år. Resultatförsämringen beror på engångskostnader till följd av varumärkesbyte, ombyggnation av fastigheter samt kostnader till följd av markexploatering. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 19,7 mnkr, att jämföras med 20,2 mnkr 2012. Sedan år 2006 har detaljplanearbete rörande marken som har ägts av Skåvsjöholm AB pågått. Den mark som omfattas av exploatering enligt detaljplanen avyttrades under 2011 till det av förbundet helägda dotterbolaget Skåvsjöviken Fastighets AB. Under 2012 avyttrades bolaget till NCC. Skåvsjöholm AB Skåvsjöholm AB i Åkersberga är förbundets helägda dotterbolag för kurs- och konferensverksamhet. Under 2013 uppgick omsättningen till 34,8 mnkr, | 39 Resultaträkning för tiden 1/1–31/12 2013 (Belopp i tkr) Not Fackliga verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Bidrag Övriga intäkter Summa fackliga verksamhetens intäkter Fackliga verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader A-kasseavgift LO-avgift Medlemsförsäkringar Planenliga avskrivningar inventarier Summa fackliga verksamhetens kostnader 1 2, 3 12 Fackliga verksamhetens resultat Förbundet 2013 2012 Koncernen 2013 2012 887 313 14 500 32 343 934 155 896 657 16 914 34 822 948 392 887 313 14 500 31 269 933 081 896 657 16 914 32 013 945 584 -401 440 -282 461 -52 291 -77 906 -8 454 -822 552 -407 983 -297 157 -51 406 -83 652 -8 179 -848 378 -368 577 -282 461 -52 291 -77 906 -8 454 -789 689 -377 672 -297 157 -51 406 -83 652 -8 179 -818 066 111 603 100 014 143 392 127 518 Resultat från fastighetsförvaltning 4, 5, 10–12 28 381 -9 899 12 075 4 095 Resultat från värdepappersrörelse 6 178 687 234 124 178 687 234 124 Resultat från finansiella investeringar 7 -7 065 -10 039 -16 194 -8 023 311 607 314 201 317 960 357 714 2 991 62 093 314 598 376 293 317 960 357 714 -33 087 -71 798 -28 992 -44 993 281 511 304 496 288 968 312 721 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 8 Resultat före skatt Skatt ÅRETS RESULTAT 40 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 9 Balansräkning per den 31/12 2013 (Belopp i tkr) Not Förbundet 2013-12-31 2012-12-31 Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Patent Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående ny-, till- och ombyggnad Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Aktier och andelar i intresseföretag Uppskjutna skattefordringar Reverslån Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar 10 10 11 12 13 14 15 9 16 17 Summa anläggningstillgångar 10 10 0 0 370 202 392 598 500 54 298 817 598 452 566 405 976 16 542 61 822 936 906 18 266 27 013 13 329 59 695 17 954 16 312 16 312 21 481 21 481 190 016 825 656 2 492 24 164 13 329 187 830 839 220 761 1 055 657 1 041 041 118 303 13 230 60 182 127 91 494 1 071 969 1 062 523 935 911 1 028 400 7 445 093 7 060 220 7 445 496 7 060 629 5 141 12 890 1 201 20 696 42 750 42 078 124 756 5 193 12 649 1 182 16 789 14 499 1 201 23 685 45 625 44 340 131 639 1 182 1 829 90 464 39 092 147 066 118 752 98 734 13 230 Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar 18 19 84 149 32 554 135 726 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 266 651 334 188 396 610 453 204 Summa omsättningstillgångar 7 836 501 7 530 135 8 092 497 7 759 633 SUMMA TILLGÅNGAR 8 908 470 8 592 657 9 028 408 8 788 033 | 41 Balansräkning per den 31/12 2013 (Belopp i tkr) Not Förbundet 2013-12-31 2012-12-31 Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ändamålsbestämda medel Kapitalbehållning Årets resultat Summa eget kapital 20 Obeskattade reserver 49 466 6 909 190 281 511 7 240 166 50 531 6 603 629 304 496 6 958 656 21 447 996 471 495 Avsättningar 22 423 723 444 382 Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Uppskjuten skatteskuld Övriga skulder Summa långfristiga skulder 23 57 045 81 649 486 038 543 083 344 317 425 966 53 210 54 105 14 285 41 122 63 028 45 370 10 109 91 009 40 893 253 502 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 24 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER ANSVARFÖRBINDELSER 42 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 25 26 49 466 7 358 926 288 968 7 697 360 50 531 7 045 140 312 721 7 408 392 423 723 444 382 107 420 486 254 593 674 110 970 344 444 455 415 58 359 2 080 51 226 65 159 75 154 57 377 292 159 14 285 75 000 100 711 63 216 313 651 10 109 200 000 81 776 71 576 479 845 8 908 470 8 592 657 9 028 408 8 788 033 265 000 202 208 265 000 223 228 433 281 12 685 439 281 13 118 Kassaflödesanalys – Förbundet Indirekt metod (Belopp i tkr) Not 2013 2012 139 984 8 454 -20 659 127 779 90 116 8 179 -22 031 76 264 6 034 178 687 -42 -13 057 -140 974 158 428 7 189 234 124 -1 705 -15 523 -21 866 278 482 -384 873 52 31 614 12 088 12 282 -170 409 -141 180 1 124 -39 044 -496 -16 582 82 303 -3 286 -2 186 -1 731 13 465 6 263 -6 126 -3 003 39 -285 749 -294 839 Finansieringsverksamheten Nettoförändringar av långfristiga skulder Erhållet/lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten 117 117 -20 508 96 609 75 939 -1 660 74 279 Årets kassaflöde -67 537 -138 257 Likvida medel vid årets början 334 188 472 445 Likvida medel vid årets slut 266 651 334 188 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Erhållen ränta Resultat från värdepappersrörelse Erlagd ränta Övriga finansiella intäkter och kostnader Betald/återbetald inkomstskatt Ökning/minskning varulager Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Nettoförändringar i dotterbolag Nettoförändring i intressebolag Förändring av övriga finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 27 | 43 Kassaflödesanalys – Koncernen Indirekt metod (Belopp i tkr) Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar Övriga ej likviditetspåverkande poster 27 Erhållen ränta Resultat från värdepappersrörelse Erlagd ränta Övriga finansiella intäkter och kostnader Betald/återbetald inkomstskatt Ökning/minskning varulager Ökning/minskning kundfordringar Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Nettoförändring i intressebolag Förändringar av övriga finansiella anläggningstillgångar Förändring kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten 2013 2012 155 467 25 883 -18 136 163 214 131 612 19 847 -22 031 129 428 5 558 178 687 -5 378 -16 374 -137 389 188 318 12 348 234 124 -12 830 -7 540 -360 355 170 -384 867 -2 290 19 555 7 134 -110 248 -282 398 -141 150 -4 045 -40 518 -44 127 192 755 318 086 -10 -9 530 96 882 -312 -99 615 87 545 9 039 8 511 -14 734 -54 498 Finansieringsverksamheten Nettoförändring av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten 138 259 138 259 -362 777 -362 777 Årets kassaflöde -56 594 -99 189 Likvida medel vid årets början 453 204 552 393 Likvida medel vid årets slut 396 610 453 204 44 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 -57 314 Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd. Förbundets indelning av kostnader i resultaträkningen har gjorts för att så tydligt som möjligt återspegla förbundets verksamhet. Förbundet har valt att inte följa BFNAR 2002:8 avseende medlemsavgiften till arbetslöshetskassan, då denna avvikelse bedöms ge en mer rättvisande bild. Från och med 2013 redovisas uppskjutna skatter. KONCERNREDOVISNING I koncernredovisningen ingår dotterföretag där förbundet direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna och där förbundet har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Under året förvärvade företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultat från under året sålda företag har inkluderats i koncernens resultaträkning för tiden fram till tidpunkten för avyttringen. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Intresseföretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag, men där moderföretaget direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt den så kallade kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten. I moderföretagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde (marknadsvärde) per bokslutsdatum. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Dessa delas upp i eget kapital och uppskjuten skatteskuld med tillämpning av gällande inkomstskatt. Uppskjuten skatt hänförlig till årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens skattekostnad. Resterande del av årets bokslutsdispositioner ingår i koncernens nettovinst. Ändras skattesatsen redovisas förändringen av skatteskulden över årets skattekostnad. VERKSAMHETENS INTÄKTER I redovisning av intäkterna har samtliga intäkter bruttoredovisats, förutom intäkter och kostnader tillhörande fastighets- och finansförvaltningen, som nettoredovisas under respektive avsnitt. MEDLEMSAVGIFTER I medlemsavgifterna ingår medlemsavgifter till förbundet och arbetslöshetskassan. Arbetslöshetsavgift till arbetslöshetskassan redovisas via balansräkningen. | 45 Redovisningsprinciper AVSKRIVNINGAR Anläggningstillgångar redovisas till det ursprungliga anskaffningsvärdet med tillägg/avdrag för eventuella upp-/nedskrivningar samt avskrivningar enligt plan. Dessa beräknas utifrån ursprungliga anskaffningsvärden och tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Markanläggningar Maskiner Inventarier 33–50 år 10–20 år 5–15 år 3–20 år Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på skulder och tillgångar. FORDRINGAR Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. EGNA FONDER Förändring av egna fonder redovisas under eget kapital. Fondernas intäkter och kostnader bruttoredovisas i resultaträkningen. VARULAGER SEMESTERLÖNESKULD Aktier och andelar samt obligationer och andra ränteplaceringar som är varulager värderas till det lägsta av portföljens totala anskaffningsvärde och verkligt värde (marknadsvärde) per bokslutsdatum. Övrigt varulager värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Avsättning har gjorts för semester som är inarbetad, men inte uttagen per den sista december. INKOMSTSKATTER Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatter och förändringar i uppskjuten skatt. Värderingar av skatteskulder/-fordringar sker till nominellt belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade. 46 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs. den utgår från förbundets verksamhetsresultat. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 1 Bidrag Statsbidrag arbetsmiljöverksamhet Biståndsmedel internationell verksamhet AFA-bidrag Övriga bidrag Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Förbundskontoret Anslag och bidrag Verksamhetsanslag till lokalavdelningar Studiebidrag till lokalavdelningar Anslag sidoorganisationer Övriga anslag och bidrag Summa Ersättning till revisorerna Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Revision Övrig konsultverksamhet Summa Not 3 Förbundet 2013 2012 5 419 5 419 2 527 2 749 3 917 4 265 2 635 4 480 14 500 16 914 Förbundet 2013 2012 -277 068 -276 621 -63 997 -38 011 -7 595 -14 768 -124 372 -68 632 -31 207 -6 138 -25 385 -131 362 -401 440 -407 983 Förbundet 2013 2012 -1 229 -213 -1 443 -1 089 -592 -1 680 Koncernen 2013 2012 -1 784 -482 -2 266 -1 538 -946 -2 485 Antal anställda, löner och anställningsvillkor samt sjukfrånvaro Antal anställda Medelantal anställda Stockholm Övriga kommuner Totalt Förbundet 2013 2012 Kv Män Kv Män 72 64 69 64 1 1 73 64 70 64 Koncernen 2013 2012 Kv Män Kv Män 74 67 70 68 11 8 11 8 85 75 81 76 Löner och anställningsvillkor Löner och ersättningar Förbundet 2013 2012 Koncernen 2013 2012 Förbundsstyrelse/styrelse, vd Övriga anställda Uppdragstagare Totalt löner och ersättningar 2 283 63 863 5 380 71 526 2 567 62 081 4 790 69 438 4 472 73 418 5 380 83 270 4 853 71 063 4 790 80 707 Sociala kostnader varav pensionskostnader 45 658 18 326 50 608 22 111 50 716 20 109 56 239 24 018 | 47 Noter till resultat- och balansräkning Not 3 forts. Antal anställda, löner och anställningsvillkor samt sjukfrånvaro Förbundsstyrelsens i produktionen verksamma ledamöter erhåller ett årligt arvode motsvarande ett halvt basbelopp samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Av IF Metalls pensionskostnader uppgick kostnaden för förbundsstyrelsens kongressvalda funktionärer till 2 011 136 kronor. Föregående år uppgick kostnaderna till 1 497 147 kronor. I förbundets pensionskostnader ingår kostnader för pensioner avseende lokala funktionärer som är anställda av förbundets lokalavdelningar. Löner och ersättningar avser, förutom uppdragstagare, endast anställd personal på förbundskontoret. Lea Skånberg, 1:e ersättare för förbundsfunktionärer, 53 236 kronor samt cirka 600 kronor i arvode från externa styrelseuppdrag. Ulf Andersson, ekonomichef, 71 589 kronor samt cirka 20 500 kronor i arvode från externa styrelseuppdrag. Ola Asplund, utredningschef, 58 201 kronor samt cirka 8 700 kronor i arvode från externa styrelseuppdrag. Ulf Sjödin, personalchef, 56 545 kronor samt cirka 1 200 kronor i arvode från externa styrelseuppdrag. Bengt Forsling, informationschef, 51 032 kronor, inga arvoden. Funktionärers anställningsvillkor För anställda funktionärer inom IF Metall tilllämpas lagen om anställningsskydd och övriga tillämpliga arbetsmarknadslagar. Anställda funktionärers löne- och anställningsvillkor beslutas av förbundsstyrelsen. För kongressvalda funktionärer fastställs löne- och anställningsvillkor av en kongressvald kommitté. Lönesättningen är kopplad till snittlönen för medlemmar på Teknikavtalet. Arvoden för externa uppdrag avräknas från den fastställda lönen. Övriga ledamöter i förbundsstyrelseberedningen liksom enhetschefer, omfattas av särskilt lönesystem. Särskilda etikregler finns för privata innehav av aktier. Styrelseuppdrag för förbundsstyrelseberedningens ledamöter prövas minst en gång varje år av förbundsstyrelsen. Löner och arvoden per månad för förbundsstyrelseberedningen, den 31/12 2013 Nedan angivna arvoden är en beräkning baserad på utfallet 2013. Anders Ferbe, förbundsordförande, 75 357 kronor, inklusive arvode från externa styrelseuppdrag. Monika Theodorsson, förbundssekreterare, 60 286 kronor, inklusive arvode från externa styrelseuppdrag. Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, 60 286 kronor, inklusive arvode från externa styrelseuppdrag, samt ett tillägg på 2 512 kronor för uppdraget som tillförordnad vice förbundsordförande. 48 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Löner per månad för chefer i helägda bolag, den 31/12 2013 Löner för chefer i förbundets helägda bolag fastställs av respektive styrelse. Någon rörlig ersättning utgår inte. Fredrik Solheim, vd Skåvsjöholm AB, 61 560 kronor. Gunnar Orméus, vd Industrifacket Metall Finans AB, 78 400 kronor. Per Öhman, vd Metallica Invest AB, 49 575 kronor. Avgångsvederlag De kongressvalda funktionärerna i förbundsstyrelsen är tjänstlediga från tillsvidareanställning i IF Metall och har rätt att återgå till den tillsvidareanställningen om uppdraget i förbundsstyrelsen avbryts. Däremot har de inte rätt till avgångsvederlag i en sådan situation. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro - långtidssjukfrånvaro - sjukfrånvaro för män - sjukfrånvaro för kvinnor - anställda 30–49 år - anställda 50 år– Förbundet 2013 2012 5,97 % 3,92 % 4,01 % 7,74 % 6,95 % 5,46 % 4,01 % 2,22 % 3,07 % 4,91 % 4,63 % 3,58 % Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 4 Resultat från fastighetsförvaltning Förbundet 2013 2012 Intäkter fastighetsförvaltningen Kostnader fastighetsförvaltningen Resultat från andelar i fastighetsförvaltande företag Resultat från avyttring fastigheter Nedskrivning/återföring byggnad Planenliga avskrivningar byggnader Planenliga avskrivningar inventarier Summa Not 5 9 104 28 381 -9 899 -13 471 -3 958 12 075 10 000 -17 683 -3 985 4 095 Förbundet 2013 2012 26 250 -12 863 -11 -7 -360 781 1 155 1 521 1 402 708 -55 -39 28 381 -9 899 Resultat från värdepappersrörelse Utdelningar Resultat av andelar i kommanditbolag Räntor Realisationsvinst vid försäljningar Realisationsförlust vid försäljningar Värdereglering värdepapper Summa Not 7 -9 899 Resultat från andelar i fastighetsförvaltande företag Fastighetsbolaget Svärdfisken HB Industrifacket Metall Fritids HB HB Mjölnaren HB Vattuormen 29 HB Moralisten Fritidsbyn Kloten HB Summa Not 6 28 381 Koncernen 2013 2012 119 067 118 775 -98 668 -103 012 Förbundet 2013 2012 75 834 129 192 -3 197 6 933 3 566 292 846 219 120 -164 503 -95 432 -32 422 -19 125 178 687 234 124 Koncernen 2013 2012 75 834 129 192 -3 197 6 933 3 566 292 846 219 120 -164 503 -95 432 -32 422 -19 125 178 687 234 124 Förbundet 2013 2012 1 723 1 723 Koncernen 2013 2012 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag, räntor Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter Räntekostnader Realisationsresultat vid försäljningar Övriga finansiella intäkter och kostnader Summa 4 311 -42 5 466 -1 705 -13 057 -7 065 -15 523 -10 039 -1 467 5 558 -5 378 -1 849 -13 057 -16 194 -4 039 12 348 -12 830 21 942 -25 442 -8 023 | 49 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 8 Bokslutsdispositioner Avsättning periodiseringsfond Upplösning periodiseringsfond Koncernbidrag Summa Not 9 Skatt Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppbokad uppskjuten skattefordran Förändring uppskjuten skatt i obeskattade reserver Summa Not 10 Byggnader och mark Byggnader Ingående anskaffningsvärde Försäljning och utrangering Inköp Utgående anskaffningsvärde Förbundet 2013 2012 -85 501 -102 250 109 000 166 003 -20 508 -1 660 2 991 62 093 Förbundet 2013 2012 -56 431 -80 675 -820 8 878 24 164 -71 798 Koncernen 2013 2012 -58 735 -87 767 -820 8 878 27 013 3 550 33 896 -28 992 -44 993 Förbundet Förbundet 2012 2011 Koncernen 2013 2012 -33 087 0 0 850 249 -294 999 5 507 560 757 695 494 0 154 755 850 249 -397 683 220 599 -240 -13 231 -190 554 -380 000 Ingående avskrivningar Försäljning och utrangering Justering koncernintern avskrivning Årets avskrivningar Utgående avskrivningar 0 0 Ingående nedskrivningar Försäljning och utrangering Årets återföring/nedskrivning Utgående nedskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -10 000 0 10 000 0 Utgående restvärde enligt plan 0 0 370 202 452 566 405 976 0 405 976 -13 379 392 598 405 976 1 165 254 575 960 1 139 381 548 433 Mark Ingående bokfört värde Försäljning och utrangering Utgående bokfört värde Taxeringsvärde för fastigheter varav mark 50 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 0 0 -4 039 -13 644 -397 683 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 11 Pågående ny-, till- och ombyggnad Förbundet 2012 2011 Ingående nedlagda utgifter Under året nedlagda utgifter Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda utgifter Not 12 0 0 Förbundet 2013 2012 61 336 56 727 3 286 6 126 -6 400 -1 518 58 221 61 336 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar *) Utgående avskrivningar Utgående restvärde enligt plan 2013 125 496 4 888 -6 400 123 984 Koncernen 2012 82 611 44 403 -1 518 125 496 -39 854 6 400 -8 454 -41 909 -32 938 1 263 -8 179 -39 854 -63 674 6 400 -12 412 -69 686 -52 772 1 263 -12 164 -63 674 16 312 21 481 54 298 61 822 -3 958 -3 985 *) varav avskrivningar inom fastighetsförvaltningen, se not 4 Not 13 Koncernen 2013 2012 16 542 158 386 745 115 886 -16 786 -257 730 500 16 542 Aktier och andelar i koncernföretag Förbundet Namn Fastighetsbolaget Svärdfisken HB Industrifacket Metall Fastighets AB IFM Gamla Spånga Fastighets AB Fastighetsläraren i Stockholm AB Stockholmskilens Fastighets AB Skåvsjöviken Fastighets AB Metallica Invest AB Industrifacket Metall Finans AB Industrifacket Metall Fritids HB Skåvsjöholm AB Skåvsjöholm Exploatering AB HB Mjölnaren HB Moralisten HB Vattuormen 29 Org nummer 916500-5985 556483-1526 556703-1611 556681-8836 556703-1751 556763-6567 556479-7461 556599-1808 916605-5872 556319-2458 556702-0333 969603-7465 969648-4253 916620-1245 Säte Kapitalandel Röstandel Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Åkersberga Stockholm Stockholm Stockholm Åkersberga Åkersberga Stockholm Stockholm Stockholm 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 100 % 99 % 99 % 90 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 100 % 99 % 99 % 90 % Summa Antal andelar Bokfört värde 2013 1 000 200 500 20 110 15 000 100 100 000 105 000 12 661 449 5 445 99 99 90 15 081 8 650 22 120 190 016 Förbundet Ingående värde aktier och andelar i koncernföretag Resultat från andelar i HB Utgående värde 2013 187 830 2 186 190 016 2012 184 827 3 003 187 830 | 51 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 14 Fordringar hos koncernföretag Förbundet 2013 2012 839 220 553 689 -13 564 285 531 825 656 839 220 Ingående värde Amorteringar, avgående fordringar Utgående värde Not 15 Aktier och andelar i intresseföretag Namn Org nummer Säte Kapitalandel Röstandel Förbundet: Dagens Arbete AB Fritidsbyn Kloten HB 556532-4307 969641-7493 Stockholm Kopparberg 49,03 % 50,00 % 49,03 % 50,00 % Antal andelar Bokfört värde 2013 1 539 1 2 320 172 2 492 Ägda via koncernföretag: 22 023 Summa bokfört värde 24 515 Justering för ackumulerat resultat från aktier och andelar i intresseföretag Summa -6 248 18 266 Not 16 Reverslån Ingående värde Tillkommande fordringar Amorteringar, avgående fordringar Utgående värde Not 17 Förbundet 2013 2012 13 230 13 012 259 454 -160 -236 13 329 13 230 Koncernen 2013 2012 13 230 13 012 259 454 -160 -236 13 329 13 230 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Försäljning av andelar Utgående värde Koncernen 2013 2012 71 311 83 143 -1 742 -11 832 69 569 71 311 Ingående nedskrivningar Årets nedskrivning/återförd nedskrivning Försäljning av andelar Utgående nedskrivningar -11 129 900 355 -9 874 -11 129 Utgående värde 59 695 60 182 52 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 -14 229 3 100 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 18 Varulager Förbundet 2013 2012 Koncernen 2013 2012 Bokfört värde Värdepapperslager Aktier och andelar Obligationer och andra ränteplaceringar 2 937 150 4 507 943 7 445 093 2 777 800 4 282 420 7 060 220 Råvaror och förnödenheter Summa 7 445 093 Marknadsvärde värdepapperslager Aktier och andelar Obligationer och andra ränteplaceringar Summa 3 723 153 4 707 804 8 430 957 Not 19 2 777 800 4 282 420 7 060 220 409 7 060 629 2 977 636 4 445 230 7 422 866 3 723 153 4 707 804 8 430 957 2 977 636 4 445 230 7 422 866 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förbundet 2013 2012 22 096 15 212 1 316 1 052 18 666 16 290 42 078 32 554 Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa Not 20 7 060 220 2 937 150 4 507 943 7 445 093 402 7 445 496 Koncernen 2013 2012 21 780 17 338 1 376 1 121 21 184 20 633 44 340 39 092 Eget kapital Förbundet 2013 Belopp vid årets ingång Ändamålsbestämda medel Gruvs Försäkringsfond Gruvs Solidarietsfond IF Metalls Kultur o Fritidsfond 44 432 859 5 240 Summa ändamålsbestämda medel 50 531 Kapitalbehållning Årets resultat 6 908 125 Summa eget kapital förbundet 6 958 656 Koncernen 2013 Årets resultat 0 Balanseras -793 6 -278 43 639 865 4 962 -1 065 49 466 1 065 6 909 190 281 511 0 7 240 166 281 511 Belopp vid årets ingång Ändamålsbestämda medel Kapitalbehållning Årets resultat 50 531 7 357 861 Summa eget kapital koncernen 7 408 392 281 511 Årets resultat Balanseras Belopp vid årets utgång -1 065 1 065 49 466 7 358 926 288 968 0 7 697 360 288 968 288 968 Belopp vid årets utgång | 53 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 21 Obeskattade reserver Periodiseringsfond tax 2008 Periodiseringsfond tax 2010 Periodiseringsfond tax 2011 Periodiseringsfond tax 2012 Periodiseringsfond tax 2013 Periodiseringsfond tax 2014 Summa Not 22 Avsättningar Riskreserv arbetslöshetsförsäkring Avsättningar ej tryggade pensioner Summa Not 23 Förbundet 2013 2012 109 000 140 607 140 607 55 385 55 385 64 252 64 252 102 250 102 250 85 501 447 996 471 495 Förbundet 2013 2012 348 117 348 117 75 605 96 264 423 723 444 382 Koncernen 2013 2012 348 117 348 117 75 605 96 264 423 723 444 382 Förbundet 2013 2012 Koncernen 2013 2012 Långfristiga skulder Långfristiga skulder, totalt 543 083 425 966 Uppskjuten skatteskuld Del av långfristiga skulder som förfaller till betalning tidigare än fem år efter balansdagen: 99 98 57 045 81 649 485 939 344 219 593 674 455 513 107 420 110 970 99 98 216 485 939 127 344 219 Del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen: Skulder till koncernföretag Skulder till kreditinstitut Skulder till avdelningar hänförliga till andelsbevis Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förbundet 2013 2012 Upplupna räntekostnader Semesterlöner Särskild löneskatt Upplupna sociala avgifter Förskottsbetalda hyror Övriga poster Summa 54 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 14 498 7 464 2 130 14 185 8 990 2 104 16 801 40 893 32 098 57 377 Koncernen 2013 2012 454 36 16 237 15 816 7 740 9 328 2 558 2 522 12 899 7 777 23 328 36 097 63 216 71 576 Noter till resultat- och balansräkning (Belopp i tkr) Not 25 Ställda säkerheter För övriga koncernföretag: Fastighetsinteckningar: Fastighetsbolaget Svärdfisken HB HB Moralisten HB Vattuormen 29 HB Mjölnaren Stockholmskilens Fastighets AB Fastighetsläraren i Stockholm AB IFM Gamla Spånga Fastighets AB Panträtt: Fastighetsbolaget Svärdfisken HB Summa Not 26 Förbundet 2013 2012 265 000 265 000 265 000 265 000 265 000 265 000 433 281 439 281 Ansvarsförbindelser Förbundets borgen för pensioner i dotterbolag Förbundets ansvar för handelsbolagsskulder Förbundets åtaganden i kommanditbolag Förbundet 2013 2012 205 210 192 969 213 368 9 034 9 650 Summa 202 208 Not 27 223 228 Koncernen 2013 2012 3 651 9 034 3 468 9 650 12 685 13 118 Övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring avsättning ej tryggade pensioner Förändring uppskjuten skatt i obeskattade reserver Netto utrangering av inventarier Utrangering inventarier såld fastighet Summa Koncernen 2013 2012 145 676 145 676 18 300 18 300 705 705 500 500 1 500 1 500 1 600 1 600 6 000 Förbundet 2013 2012 -20 659 -22 286 0 255 -20 659 -22 031 Koncernen 2013 2012 -20 659 -22 286 -3 550 0 255 6 073 -18 136 -22 031 | 55 Revisionsberättelse Till förbundsrådet i Industrifacket Metall Organisationsnummer 802002-2896 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Industrifacket Metall för år 2013. Styrelsens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär det att revisionen har utförts enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredo- 56 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 visningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR SAMT STADGAR Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Industrifacket Metall för år 2013. Uttalande Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 26 februari 2014 Bo Karlsson Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Roland Larsson Peter Krantz Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet gentemot förbundet. Vi har även granskat om styrelsen på annat sätt har handlat i strid med förbundets stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Sune Johnson Auktoriserad revisor | 57 Medlemsstatistik per den 31 december 2013 Avdelning 1 Malmfälten 2 Norrbotten 3 Norra Västerbotten 4 Södra Västerbotten 5 Höga Kusten 6 Mellersta Norrland 7 Södra Norrland 9 Västra Gästrikland 10 Dalarna 12 Uppland 13 Bergslagen 14 Värmland 15 Stockholms län 16 Mälardalen 18 Örebro län 19 Östra Värmland 22 Sörmland 26 Östergötland 27 Östra Skaraborg 28 Västra Skaraborg 29 Norra Älvsborg 30 Bohuslän-Dal 32 Höglandet 33 Vätterbygden 34 Borås 36 Göteborg 37 Gotland 38 Östra Småland 40 Västbo-Östbo 41 Kalmarsund 43 Kronoberg 44 Halland 46 Blekinge 47 Östra Skåne 48 MittSkåne 49 Nordvästra Skåne 51 Sydvästra Skåne Män 6 388 7 113 4 785 5 053 3 779 5 010 5 672 5 898 6 485 5 876 7 696 8 494 13 117 12 979 7 717 6 142 6 686 12 809 6 566 5 752 6 396 5 904 4 015 4 543 8 007 18 134 999 6 193 5 722 4 426 7 191 6 338 7 870 4 461 4 136 6 742 8 877 Kvinnor 1 206 1 247 1 042 1 001 918 977 1 366 1 419 1 510 1 622 2 303 1 848 4 126 4 062 2 273 1 795 2 057 3 813 1 908 1 840 1 600 1 426 1 483 1 706 3 381 4 385 282 1 986 3 386 1 223 1 648 1 545 2 447 1 143 1 238 2 192 2 012 58 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Totalt 7 594 8 360 5 827 6 054 4 697 5 987 7 038 7 317 7 995 7 498 9 999 10 342 17 243 17 041 9 990 7 937 8 743 16 622 8 474 7 592 7 996 7 330 5 498 6 249 11 388 22 519 1 281 8 179 9 108 5 649 8 839 7 883 10 317 5 604 5 374 8 934 10 889 IF Metalls medlemsantal 31 december 2013 Kvinnor 71 416 Män 253 971 Totalt antal medlemmar 325 387 Aktier (Belopp i kronor) Namn ABB Ltd Active Biotech Aftonbladet Stamaktie A-pressen AB Alfa Laval AB Atlas Copco AB (B) Autoliv Inc SDB Bergman & Beving Billerud Korsnäs Boliden AB Concentric AB Elekta AB (B) Eniro AB Ericsson (B) Facket Medlemsförmåner i Sverige AB Getinge AB (B) Haldex AB Hennes & Mauritz (B) Hexagon AB (B) Hexpol AB (B) Intrum Justitia AB Investor AB (B) LO-Data AB Loomis (B) MTM Gruppen NCC AB (B) Nokia Oyj (SEK) Nordea Opcon AB Orexo AB Rezidor Hotel Group Saab AB (B) Sandvik AB Sanitec Oyj Scania AB (A) SEB AB (A) SKF AB (B) Stora Enso Oyj (R) Swedbank (A) Trelleborg AB (B) Volvo AB (B) Antal andelar 80 000 150 937 434 28 335 65 000 72 125 29 000 40 000 6 500 6 000 78 625 85 500 175 000 84 000 50 6 000 147 500 57 800 37 000 5 000 10 000 78 500 136 14 000 1 47 500 250 957 190 000 930 673 10 000 236 000 93 000 122 000 70 000 75 000 184 400 22 000 120 000 90 897 100 850 131 800 Bokfört värde 2013-12-31 11 565 516 9 063 258 6 504 170 1 10 010 000 10 559 956 13 501 191 4 200 206 469 170 574 004 4 541 076 8 549 695 4 701 928 6 055 967 100 000 1 306 906 5 856 337 14 231 916 6 933 488 2 423 710 1 738 711 14 903 565 68 001 1 721 051 1 6 213 872 6 713 684 14 002 621 820 866 1 482 744 8 132 040 12 199 497 10 703 851 4 423 052 9 105 681 11 337 938 3 933 122 6 324 638 11 908 254 8 724 169 12 358 983 Summa bokfört värde 267 964 834 Marknadsvärde 323 209 529 | 59 Fondandelar och liknande (Belopp i kronor) Namn Access Capital Alllianz Europe Equity Growth Fund AMF Pensions Aktiefond-Sverige Carnegie Sverige Fond Enter Select Pro Furno & Del Castano Lindsell Train Global Equity Fund Litorina Kapital 2001 KB Morgan Stanley Global Brands Z Funds Nektar Nordea Multi Asset Fund Nordea Emerging Stars Equtiy Fund Nuveen Winslow Large Cap Growth USD Odey Pan European Fund ODIN Sverige II P&N Yield Proventure Robur Småbolagsfond Sverige Sands Capital Global Fund SHB Sverige Selektiv Spängler Quality Growth Europe Swedestart KB Antal andelar 27 389 8 825 438 939 176 905 84 755 33 11 668 785 2 594 735 636 429 83 814 1 867 246 326 667 1 306 275 46 427 1 236 464 108 627 3 916 4 927 618 2 072 763 506 928 140 000 37 958 834 Bokfört värde 2013-12-31 249 952 124 585 817 102 696 152 221 052 058 129 732 088 33 000 000 145 246 579 2 594 735 149 949 231 181 543 770 171 886 671 200 950 186 182 903 106 94 885 103 237 574 593 116 996 175 35 837 176 944 367 150 601 117 90 017 731 125 629 106 6 522 011 Summa bokfört värde 2 645 596 383 Marknadsvärde 3 376 407 131 Övriga andelar Namn Brevskolan Fonus HSB Kiruna HSB Stockholm Konsum Stockholm LOs försäkrings HB Ludvika byggnadsförening OK Dala-Gävleborg Svenska Riksbyggen Antal andelar 500 5 633 1 252 7 587 12 34 5 443 2 737 Bokfört värde 2013-12-31 4 5 633 1 252 7 587 23 520 000 1 5 443 50 502 Summa bokfört värde 23 589 423 Marknadsvärde 23 535 967 60 | IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Obligationer och andra ränteplaceringar (Belopp i kronor) Namn Arena Idé Kapital AB Barclays Bank Barclays Bank Plc Barclays Bank Plc Barclays Bank Plc BNP Paribas 160225 Carlsson Norén Macro Fund Carnegie Corporate Bond Excalibur Fastpartner Förbundsräntefonden Kort Klövern Länsförsäkringar Bank Nordea Bank Nordea Bank Nordea Bank Nordea Bank Nordea Bank Nordea Bank fastränteplacering Robur Företagsobligationsfond Robur Realräntefond Royal Bank of Scotland SBAB SEB SEB SEB SEB Flexibel Obligationsfond SEB Företagsobligationsfond Flex C SEB Korträntefond SEK SEB Obligationsfond SEK SHB Lux Korträntefond SHB Långräntefond Stora Enso Swedbank Swedbank Swedbank Förbundsfonden Swedbank Förbundsräntefonden Lång Swedbank Förbundsräntefonden Kort Vasakronan Vasakronan Öhmans Företagsobligationsfond Antal andelar 100 000 000 100 000 000 25 000 000 25 000 000 50 000 000 100 000 000 1 454 226 288 700 14 435 12 000 000 5 026 691 30 000 000 20 000 000 25 000 000 50 000 000 25 000 000 100 000 000 50 000 000 200 000 000 899 483 217 711 100 000 000 20 000 000 2 000 000 50 000 000 50 000 000 20 644 801 9 314 754 24 953 355 37 585 859 4 092 770 2 359 829 15 000 000 100 000 000 20 000 000 715 860 2 821 041 10 000 000 15 000 000 985 456 Bokfört värde 2013-12-31 100 000 000 100 000 000 25 000 000 25 000 000 50 000 000 100 000 000 163 649 231 93 218 180 161 611 930 12 000 000 520 814 404 30 000 000 20 254 800 25 000 000 50 000 000 25 000 000 100 000 000 50 000 000 200 000 000 94 151 384 27 043 631 100 000 000 20 148 000 20 741 888 50 000 000 50 000 000 208 856 955 104 452 624 252 350 536 362 188 974 576 421 358 246 843 145 15 490 500 100 000 000 20 142 200 137 822 90 379 296 056 373 10 085 000 15 169 500 86 023 939 Summa bokfört värde 4 507 942 752 Marknadsvärde 4 707 804 459 | 61 Sibtryck/20140403/1 000. IF Metall, 105 52 Stockholm | 08-786 80 00 | ifmetall.se
© Copyright 2024