Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande processreningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-02-24 Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB Sida 2 (49) Icke-teknisk samanfattning Beskrivning av verksamheten Rena Hav Sverige AB kommer att uppföra och driva en biogasanläggning i Kungshamn, Sotenäs Kommun. Anläggningen kommer att i första hand ta hand om avfall från fiskberedningsindustrin (Orkla Foods och Leröy Smögen Seafood) i Kungshamn. Produktion av gas sker i anläggningen som i sin tur används för att förbrännas i en gasgenerator för produktion av el och hetvatten. Detta kommer att ersätta fossila bänslen och bidrar därmed till en begränsning av koldioxidutsläpp samt försurande och övergödande utsläpp. All genererad energi kommer att användas i anläggningen eller i industrin runt om. Anläggningen kommer också att rena processavloppet från fiskberednings-industrin. Restprodukter blir biogödsel och renat processavlopp. Biogödsel kommer att användas som gödsel på åkrar och det renade processavloppet avbördas till Salthavet. Omfattning Anläggningen beräknas ta hand om ca 200.000 m3 processavlopp, moderlakar, fiskrester och andra biologiska avfall årligen. Konsekvensen blir en anläggning med en minskning av närmare 6.000 ton oldioxidekvivalenter per år. Biogödsel blir en restprodukt i anläggningen vilket återföres till åkrar i regionen. Anläggningen kommer att producera cirka 20 GWh biogas vid full drift. Lokaliseringsalternativ Anläggningen är planerad att ligga på ett industriområde mellan Orkla Foods Sverige AB´s och Leröy Smögen Seafood AB´s anläggningar i Kungshamn. Verksamhetens miljökonsekvenser Anläggningen är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna och övriga regler om tillåtlighet i Miljöbalken. Verksamheten kommer att följa de miljökvalitetsnormer som finns i kommunen och i många stycken bli betydligt bättre jämfört med dagens produktion. Erforderliga samråd har hållits. En generell riskutredning har genomförts för att bedöma driftsstörningar och risk för olyckor på anläggningen Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anläggning byggs då: 1. Belastas Omholmens reningsverk med processavlopp från Leröy Smögen Seafood AB. Denna belastning motsvarar ungefär 40 % av verkets kapacitet. Det är sannolikt att detta reningsverk kommer att få byggas ut för att klara denna belastning på sikt. 2. Orkla Foods (Abbas) rening kommer på sikt att få byggas ut för att klara ökade krav i reningsanläggningar för TOC, kväve och fosfor. 3. Kommer närmare 20.000 ton moderlakar, slam och fiskrens att köras till en biogasanläggning i Norge eller alternativt till andra anläggningar i Sverige med en generering av stora CO2 utsläpp. 4. Kommer Domstein sannolikt på sikt att få bygga ut sin rening med stora investeringar som följd. 5. Inget tillvaratagande och användning av energi och biogödsel sker lokalt. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 3 (49) Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .........................................................................................5 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN...............................................................................7 2.1 2.2 2.3 2.4 3 ANLÄGGNINGEN ...................................................................................................................5 VERKSAMHETSKODER ..........................................................................................................5 BEGRÄNSNINGAR ..................................................................................................................5 SÖKANDE ..............................................................................................................................6 KONSULTER ..........................................................................................................................6 VERKSAMHETSUTÖVARE ......................................................................................................7 VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE ........................................................................................7 OMFATTNING ........................................................................................................................7 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING – TEKNISK BESKRIVNING ....................................................9 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................18 3.1 KLIMAT- OCH MILJÖNYTTAN ...................................................................................................18 5.2 MÅL OCH RIKTLINJER FÖR BIOGAS ......................................................................................19 4 LOKALISERINGSALTERNATIV .......................................................................................21 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................21 SKYDDSAVSTÅND ...............................................................................................................21 LOKALISERINGSALTERNATIV ..............................................................................................21 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV LOKALISERINGSALTERNATIV.....................................25 FÖRORDAD LOKALISERING .................................................................................................25 5 NOLLALTERNATIV .............................................................................................................25 6 OMGIVNINGSBESKRIVNING ............................................................................................26 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 7 VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER ...............................................................29 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.5 7.6 8 SITUATIONSPLAN ................................................................................................................26 PLANBESTÄMMELSER .........................................................................................................27 INTILLIGGANDE VERKSAMHETER OCH NÄRLIGGANDE BEBYGGELSE ...................................27 OMGIVANDE VÄGAR ...........................................................................................................27 VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN ................................................................28 RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN ........................................................................28 MILJÖKVALITETSNORMER ..................................................................................................29 TRANSPORTER ....................................................................................................................29 ENERGIBALANS...................................................................................................................29 UTSLÄPP TILL LUFT .............................................................................................................32 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN ......................................................................................36 BULLER ..............................................................................................................................38 LUKT ..................................................................................................................................39 KEMIKALIER .......................................................................................................................43 AVFALL ..............................................................................................................................44 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL .....................................................................45 ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 9 Sida 4 (49) BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN .........................................................................................45 FRISK LUFT .........................................................................................................................46 BARA NATURLIG FÖRSURNING ............................................................................................46 INGEN ÖVERGÖDNING .........................................................................................................46 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD ........................................................46 GOD BEBYGGD MILJÖ ..........................................................................................................47 DRIFTSTÖRNING, OLYCKSRISK OCH SKYDDSÅTGÄRDER ...................................47 9.1 9.2 9.3 DRIFTSSTÖRNING ................................................................................................................47 OLYCKSRISK .......................................................................................................................48 SKYDDSÅTGÄRDER .............................................................................................................48 ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 5 (49) 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 Anläggningen Rena Hav Sverige AB (”Bolaget”) ansöker om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken (1998:808) för uppförande av en biogasanläggning med tillhörande processreningsanläggning på del av fastigheten Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs kommun, Västra Götaland. En avstyckning från denna fastighet kommer att ske. 1.2 Verksamhetskoder Verksamheten vid Rena Hav Sverige AB klassificeras enligt följande verksamhetskoder: 90.150 (A) Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100.000 ton per kalenderår 40.10 (B) Anläggning för framställning av mer än 150.000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Biogasproduktionen beräknas uppgå till ca 20 GWh per år, vilket motsvara cirka 2,1 miljoner kubikmeter metan per kalenderår. Enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är A-verksamhet tillståndspliktig med Mark- och Miljödomstolen som prövande instans 1.3 Begränsningar Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad i enlighet med 6 kap. 3 § MB och syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på miljö och hälsa samt hur verksamheten påverkar hushållningen med resurser. Enligt 6 kap 7 § MB skall en miljökonsekvensbeskrivning innehålla: 1. Beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. 2. Beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan medföra. 4. Redovisning av alternativa platser samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ valts, och dels en beskrivning av konsekvenserna om verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. 5. En icke-teknisk sammanfattning av uppgifterna ovan. Denna miljökonsekvensbeskrivning beskriver den planerade biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 6 (49) 1.4 Sökande Namn: Rena Hav Sverige AB Organisationsnr: Besöksadress: Postadress: 556923-3686 Ödegården, Kungshamn Rodergatan 7, 456 50 SMÖGEN Telefon: Fastighet: 0705-365501 Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs Kommun Kontaktperson: Ombud för ansökan: Bengt Gunnarsson Bengt Gunnarsson, tel 0705-365501 Mail: [email protected] 1.5 Konsulter Bolaget har gett i uppdrag till några olika konsulter att designa anläggningen. Dessa är 1. Biosystem AB, Snöån Skuthagen 4, 771 90 LUDVIKA. Telefon 0240-29016 Kontaktperson: Leif Lindow. E-mail: [email protected] 2. H2OLAND AB, Grindgatan 1, 441 31 ALINGSÅS. Telefon 0322-66 04 67 Kontaktperson: Mark de Blois. E-mail: [email protected] 3. Biototal AB, Teknikringen 7, 583 30 LINKÖPING. Telefon 073-201 01 21 Kontaktperson: Tomas Kjellquist. E-mail: [email protected] 4. Purac AB, Emdalsvägen 10, 223 69 LUND. Telefon 046-19 19 00 Kontaktperson: Christina Dahlbeck. E-mail: [email protected] Ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och samanställts av Bolaget i egen regi under ledning av Bengt Gunnarsson. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 7 (49) 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Verksamhetsutövare Rena Hav Sverige AB, ägs idag av fyra privatpersoner. Bolaget har med finansiering av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen utrett möjligheten och bärkraften i lokal biogasproduktion. Biogasproduktionen avses baseras på i huvudsak fiskberedningsindustrins avfall. I första hand Orkla Foods Sverige AB (Abba) i Kungshamn samt Leröy Smögen Seafood AB (Leröy) i Kungshamn. Orkla = Abba i detta dokument. Därefter kan det vara aktuellt att ansluta Domstein Foods AB i Kungshamn samt andra ”leverantörer” av avfall eller substrat. Bolaget har också beviljats finansiering av Energimyndigheten för att uppföra anläggningen. 2.2 Verksamheten och dess syfte Biogasanläggningen med tillhörande processreningsverk kommer att ta emot Orkla Foods (Abba) avfall och även Leröy Smögen Seafoods (Leröy) avfall för rening och utvinning av biogas. I ett första skede kommer enbart dessa två industrier att kopplas in men i skede två kan verksamheten utökas med exempelvis Domstein och andra fiskindustrier samt viss annat avfall (musslor, nollfiber från pappersbruk, halm, matavfall från storkök etc). Verksamheten skall bedrivas på industriområdet mellan Orkla och Leröy, Gravarne 3:1, vilket idag ägs av Sotenäs kommun. En avstyckning kommer att ske från denna fastighet. Syftet med projektet är att genom rötning ta tillvara på den energi som finns i restprodukterna vid fisktillverkning. Dessutom skall fiskberedningsindustrins processavlopp renas betydligt bättre än idag. Leröy har dock en god slutrening som sker på kommunens reningsverk, Omholmen. Detta reningsverks kapacitet utnyttjas av Leröy till ca 40 % och om det skall fortsätta krävs en utbyggnad för att klara denna hantering och samtidigt fungera som ett kommunalt reningsverk. 2.3 Omfattning 2.3.1 Råvaror Rena Hav skall producera och förbränna biogas samt rena processavloppsvatten från befintlig fiskberedningsindustri. Anläggningen räknar med att i biogasproduktionen producera ekologiskt godkänt Biogödsel både fast och flytande som skall kunna certifieras enligt SPCR och utöver det godkännas för ekologisk odling när EU´s direktiv ändrats för fiskavfall (Pågår en process med Jordbruksverket där EU fattade beslut den 19 februari 2014 att göra en ändring).). Anläggningen kommer att ha biogasproduktion med möjlighet att ta tillvara i första hand fiskberedningsindustrins avfall, miljömusslor men dessutom vissa mängder matavfall och eventuella ytterligare substrat som kan krävas för att processen skall fungera på ett optimalt sätt. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 8 (49) Den slutliga substratsammansättningen kommer inte att kunna fastställas förrän avtal är tecknat med alla leverantörer. Under anläggningens drifttid är det möjligt att råvarusammansättningen kommer att förändras. Det kan bli aktuellt att bygga ytterligare råvarutankar inom ramen för det tillstånd som kommer av denna ansökan. Förändringen i råvarusammansättning beror dels på leverantörernas produktmix men också på att processen skall fungera på ett optimalt sätt. I Tabell 1, redovisas en översiktlig sammanställning av möjliga råvaror till anläggningen. Totalt söks tillstånd för att ta emot drygt 200.000 ton råvara per kalenderår på Rena Hav´s biogasanläggning. Begreppet råvara inkluderar tillförda substrat där processavloppsdelen är en mycket dominerande del från Orkla, Leröy och Domstein. Ton/ Leverantör Råvarutyp Leröy Smögens Seafood - Moderlakar - Slam - Processvatten - Fiskavfall Orkla Foods (Abba) - Moderlakar - Slam - Processvatten - Fiskavfall Domstein Sverige AB - Moderlakar - Slam - Processvatten - Fiskavfall Övrig Fiskberedningsindustri - Slam - Moderlakar - Fiskavfall Hoglins Protein - Slam Smögens Fiskauktion - Fiskavfall Musselodlare - Miljömusslor Musselodlare - Sjöpung Rambo - Matavfall Pappersbruk - Nollfiber Övrigt - Gödsel - Halm Summa år 500 35 000 750 3 000 12 000 115 000 1 400 600 1 200 16 000 500 3 400 1 500 250 40 250 4 000 300 1 000 2 000 1 000 300 199 990 Tabell 1. Råvarutyper (substrat) och mängd ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 9 (49) I Tabell 2 listas avfallet enligt avfallskod Avfall Processavlopp från fiskindustri Slam och fett från fiskindustri Moderlakar Fiskavfall Musslor Sjöpung Matavfall Nollfiber Gödsel Ensilage Avfallskod 02 02 01 02 03 05 02 02 04 02 02 03 02 01 02 02 01 02 02 02 03 03 03 10 02 01 06 02 01 03 Tabell 2. Avfall enligt avfallskod 2.3.2 Gasproduktion Biogaspotentialen utifrån ovan angivna råvarumängder i tabell 1 uppgår till cirka 20 GWh. Notera att vid förändrad substratmängd påverkas gasproduktionen. 2.4 Anläggningens utformning – teknisk beskrivning 2.4.1 Råvaruhantering Inkommande råvara (substrat) från fiskindustrin som består av processavlopp, moderlakar och fiskrester finns till stor del inom det aktuella industriområdet och behandlas där i interna reningsverk idag. I framtiden skall processavloppet behandlas antingen i en flotationsanläggning eller pumpas direkt till utjämningstankar, som redan finns på plats, för vidare pumpning in till biogasanläggningen. All hantering av flytande avfall sker i slutna system med avluftning från tankar anslutna till biogasanläggningens gassystem vilket gör att luktolägenheter försvinner vid förbränning av biogasen i kraftgenereringen. Slam som uppkommer i flotationsanläggningen tas till biogasanläggningen. I det fall slam, fiskrens, moderlakar eller andra substrat ej pumpas transporteras dessa i slutna behållare med lock. All lossning från transporter sker inomhus i en speciell byggnad med eget ventilationssystem. Evakuerad luft renas med hjälp av luktreducerande kompositfilter. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 10 (49) Fast råvara såsom industriella biprodukter, fast gödsel, ensilage lossas i en tippficka inomhus i den byggnad som beskrivs ovan. Värmebehandling, så kallad hygienisering kommer att ske på den inkommande råvaran som omfattas av den animaliska biproduktsförordningen. Syftet med hygienisering är att förhindra smittspridning och innebär att råvaran upphettas. Miljömusslor och sjöpungar kan också tas emot vid kajen och transporteras till mottagningsanläggningen för biogasframställningen. I framtiden kan det bli aktuellt med en mindre anläggningsdel inomhus för separation av matavfall. 2.4.2 Biogashantering Biogasproduktionen sker i anläggningens två rötkammare. Dessa är försedda med så kallade dubbelmembrantak i vilka biogasen samlas upp. Gas kommer också att genereras i ett anaerobt filter. Gasen kommer sedan att lagras i ett gaslager på 500 m3 (max 3 ton). En fackla kommer att installeras med syfte att kunna bränna överskotts gas som uppstår till följd av kvalitetsavvikelse, driftstörningar eller överproduktion. Biogasen förbränns sedan i ett kraftvärmeaggregat bestående av en eller flera förbränningsmotor med vidhängande generator eller en generatorer. För att öka driftsäkerheten kan det bli aktuellt att installera flera aggregat. Vidare projektering kommer att välja bästa tekniska lösning. Vid förbränningen alstras el och varmvatten, 2.4.3 Rening av processavlopp - Biogödsel I anläggningen kommer rejektvatten och processavlopp att renas innan det släpps ut i Salthavet. Reningen skall uppnå minst samma effekt som ett kommunalt reningsverk med avseende på TOC, N och P. Det är dessutom viktigt att denna rening ha så stor kapacitet att det kan klara hela flödet om driftproblem skulle uppkomma i biogasanläggningen så att de anslutna industrierna kan drivas utan problem. Biogödsel kommer att framställas i tre olika fraktioner, Fast utrötat biogödsel, Flytande koncentrerat P (fosfor) och Flytande koncentrat NK (Kväve, kalium). Genom att optimera processen med tanke på ett högvärdigt biogödsel kommer anläggningen att förses med Ultrafiltrering och Omvänd Osmos. Figur 1 ger en överskådlig principidé av anläggningen. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 11 (49) Figurl 1. Översiktlig principidé. 2.4.4 Dagens situation Idag har Orkla en rening med en egen flotationsanläggning med kemisk fällning där slammet skickas till ett externt biogas verk och det renade vattnet till salthavet i en lång ledning till en för recipienten bra placerad utsläppspunkt på Hållöfjorden. Figur 2 visar principiellt Abbas rening Figur 2. Abbas rening idag. Leröy har på motsvarande sätt en egen rening men där skickas processavloppet till kommunens reningsverk Omholmen. Se figur 3. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 12 (49) Figur 3. Leröyss rening idag. Domstein har ett reningsupplägg som påminner om Abbas men ingen flotation eller kemisk fällning. Utsläppsvärdena från de tre anläggningarna efter internrening, Tabell 3. OBS! Leröy efterrenar sitt utsläpp i kommunens reningsverk. Abba Årliga värden, ton per år Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år Verkligt 2012 ton per år Reduktion % Verkligt 2012 mg/l Leröy Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år Verkligt 2012 ton per år Verkligt 2012 mg/l Domstein Tillstånd (med 250 driftsdygn) ton per år Verkligt 2012 ton per år Verkligt 2012 mg/l Utsläppstyper TOC COD 175 112 369 38,6 945 3 100 N-tot 14,0 5,9 66 50,2 P-tot 0,4 0,2 94 1,5 0,9 0,6 15,0 40 40 1 000 150 3 000 4,3 3,2 80,0 7 738 50 26 2 800 1,1 116,0 Tabell 3. Samlade värden efter intern rening Kraftigt reducerade värden i mg/liter efter Rena Havs rening kan förväntas med ett 70 % reningskrav. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen 0,2 27,0 Sida 13 (49) 2.4.5 Teknisk Beskrivning Rena Havs biogas- och reningsanläggning konstrueras på ett sådant sätt att driftsäkerheten skall vara stor. Detta innebär att anläggningen skall kunna rena processavloppet så att de anslutna företagen inte drabbas av driftstörningar till följd av problem i Rena Havs anläggning. Det är också viktigt att det finns lagertankar för mixning av de olika råvarutyperna (substraten) så att biogasdelen matas optimalt med samma typ av råvara. Inte minst är det viktigt att på så sätt ha jämn salthalt i processen. I nedanstående principskiss visas detta överskådligt, figur 4. Figur 4. Principskiss Rena Hav Uppbyggnaden av Rena Havs anläggning göres ut från ett säkerhetsperspektiv på drift men där Bolaget över tid planerar att optimera processerna. Detta innebär att föreslagen teknik kan ändras under detaljprojekteringen. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 14 (49) Figur 5. Flödesschema ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 15 (49) De viktigaste delstegen i processlösningen beskrivs närmare nedan. A. Förhydrolys Hydrolys är det första steget i nedbrytningsprocessen vid biogasproduktion. Denna kan ske antingen direkt i rötkammaren simultant med metanbildning, eller i en så kallad förhydrolys. I detta skede har vi valt att gå vidare med förhydrolys. Eftersom fiskavfall är svårhydrolyserat är det fördelaktigt om hydrolysen kan optimeras separat. Nackdelen med förhydrolys är att en viss mängd vätgas kan bildas av fermentation redan i hydrolyssteget. Då det inte finns några metanbildare som kan omvandla den till metan förloras det energiinnehållet. Gasen kan dock ledas vidare till rötkamrarna för att ta tillvara på den. Det kan också potentiellt vara en säkerhetsrisk med vätgas och anläggningen rustas för detta. Fiskavfall går under ABP-förordningen som säger att avfall av animaliskt ursprung måste hygieniseras (om det används i jordbruk). Med termofil förhydrolys uppnås samtliga krav på hygienisering enligt ABP-förordningen. För att inte tappa hydrolysen helt vid eventuella driftsstopp behövs två hydrolystankar. B. Rötning Till rötkamrarna leds slam dels från hydrolysen och dels från två andra strömmar: flotationsslam och överskottsslam från den biologiska reningen. Även detta behöver spädas med en mängd avloppsvatten för att uppnå optimal TS-halt, denna gång för möjligheten till bra, ostörd omrörning i rötkammaren. TS-halten i rötkamrarna beräknas till 6%. Fiskavfallet innehåller mycket kväve som kan orsaka problem med ammoniakinhibering i rötkammaren. Eftersom en koncentrationsökning av ammoniak med en faktor 3 sker vid ökning av rötningstemperatur från 35oC till 55 oC kommer anläggningen att designas för en mesofil rötning till att börja med. Normal uppehållstid i rötkamrarna vid mesofil rötning är omkring 20 dagar. Om en uppehållstid i förhydrolysen väljes till 10 dagar kan uppehållstiden vara 20 dagar i själva rötkamrarna. Detta resulterar i att två rötkammare med en volym mellan 1.700 – 3.000 m3 vardera behövs. Exakt storlek bestämmes under projekteringen. Efter rötning, innan avvattning placeras ett slamlager för att kunna förvara producerat slam och rejektvatten från rötkamrarna de perioder avvattningen inte är igång.. Från avvattningen produceras biogödsel med en TS-halt om ca 25 % som mellanlagras i en torrslamsilo om 100 m3. Biogödseln kan härifrån, med lastbil, transporteras till jordbruket. Förutom biogödsel produceras även ett näringsrikt rejektvatten. C. Näringsavskiljning genom membranfiltrering Rejektvattnet från avvattningen kommer att bli mycket koncentrerat med avseende på kväve. Även fosfatkoncentrationen kommer att bli hög men det är svårt att uppskatta vilken andel av fosforn som hamnar i rejektet resp. biogödseln. Ett högt näringsvärde av både kväve och fosfor kommer att kunna uppnås i både biogödseln och näringskoncentratet. Membrananläggningen kan till en början ses som en demonstrationsanläggning i relativt stor skala som byggs i första hand för att undersöka om membrantekniken är lämplig, ekonomiskt och resursmässigt, för att återvinna näringsämnen från denna typ av avloppsvatten. Värdefull information med mycket nyhetsvärde kommer att tas fram med hjälp av membrananläggningen. Att behandla hela volymen rejektvatten med ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 16 (49) ultrafiltrering och omvänd osmos bedöms ej möjligt till att börja med då det är sannolikt att en del praktiska problem kommer att uppstå med membrananläggningen under en inkörningsperiod. En efterföljande sedimentering (efter MBBR/AS) Moving Bed Biofilm Reactor , krävs dels för att kunna recirkulera slammet från AS och dels för att avlägsna suspenderat material och minska belastningen på ultrafiltreringen. För att ytterligare minska på belastningen av suspenderat material till ultrafiltreringen efterföljs sedimenteringen med mikrosilar. Genom näringsavskiljningen i membrananläggningen kommer näringskoncentrat att produceras. Vid eventuella driftsstopp i ultrafiltrering och omvänd osmos leds det utgående vattnet från eftersedimenteringsbassängen istället vidare till MBBR-bassängen som behandlar procesavloppsvattnet och det utgående vattnet från Anammoxanläggningen. D. Rejektvattenrening med hjälp av Anammox Den större delen av rejektvattenströmmen måste genomgå en annan form av kväverening. Denna rening måste även klara att ta hand om det flöde som normalt sett går till näringsavskiljningen/membrananläggningen vid eventuella driftsstopp. I rejekvattenreningen omvandlas ammonium till kvävgas istället för att hamna i ett näringskoncentrat. För att få både nitrifikation och denitrifikation föreslås en mer kompakt metod för rening av höga kvävekoncentrationer: Så kallad partiell nitrifikation och anammox, så kallad deammonifikation. Ammonium oxideras då till ungefär hälften nitrit, varpå ammonium och nitrit omvandlas av Anammox till kvävgas. Fördelarna med deammonifikation jämfört med konventionell kväverening med nitrifikation/denitrifikation är att det kräver mindre energi (eftersom det i teorin bara behövs knappt hälften så mycket luftning) samt den låga slamproduktionen. Dessutom krävs ingen tillsats av extern kolkälla som det hade gjort för denitrifikation i detta fall. I en jämförelse mellan kväverening mellan nitritation/denitritation, deammonifikation, struvitfällning, stripping, vakumevaporering och omvänd osmos var deammonifikation den metod som gav klart lägst energikostnader per m3 renat rejektvatten En enklare variant är en process som kallas SHARON, Single reactor system for High Ammonia Removal Over Nitrite. Då utförs bara det första steget i deammonifikationen, dvs. ca hälften av ammonium omvandlas till nitrit. Det totala luftningsbehovet är större för kväverening med SHARON än för deammonifikation, men innebär fortfarande en minskning i luftningsbehov jämfört med mer konventionell nitrifikation/denitrifikation. Deammonifikation kan reducera ca 7085% av det lösta kvävet vilket betyder att resterande kväve måste renas i ytterligare ett steg med nitrifikation/denitrifikation. Denitrifikationen behöver tillsats av kolkälla, antingen i form av en extern kolkälla, till exempel metanol eller etanol, eller en intern kolkälla i form av ett delflöde från något av substraten. Den vanligaste metoden för rejektvattenrening är att använda en SBR med nitrifikation/denitrifikation. Detta alternativ är enklare och mer beprövat, men ger mycket högre kostnader, både för luftning och för kolkälla. På grund av den kompakta designen och de kostnadsbesparingar som deammonifikation innebär anses detta vara det bästa alternativet. Deammonifikation kan utföras både som slam och som MBBR. Dessutom kan det ske i så kallad en- eller tvåstegsreaktor. De två anläggningar som idag finns i fullskala i Sverige är dock MBBR i ett steg, vilket också har använts i dimensioneringen av deammonifikationen för denna anläggning. Recirkulation av utgående vatten eller spädvatten kommer att behövas. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 17 (49) Deammonifikationen uppnår en reduktion av löst kväve motsvarande 70-80% och ammoniumreduktion på 80-90%. Efter deammonifikationen blandas rejektvattnet med avloppsvattnet från flotationen. Totalt löst kväve har då reducerats och över 80% av inkommande kväve till verket har avskilts. På kommunala avloppsreningsverk ställs oftast ett kvävekrav som innebär att antingen en kvävehalt om i medel 15 mg/l eller en 70% reningsgrad uppnås. E. Flotation Huvuddelen av avloppsvattnet leds inte genom rötkamrarna eftersom vinsten i biogasproduktion inte vägs upp av uppvärmningskostnaderna för dessa volymer. För avloppsvattnet planeras istället behandling med fällning och flotation som redan finns både på Leröy och på Abba. På så sätt kan en mer koncentrerad fraktion ledas in till rötkammaren. Samtidigt minskas mängden fett och TS som inte är önskvärt att få in i det kompletterande kvävereningssteget. Ingen slamavvattning behövs eftersom den totala mängden substrat ändå måste spädas med en andel avloppsvatten för att nå optimal TS-halt. Eventuellt skulle Abbas befintliga avvattnare kunna användas för förtjockning av rötresten istället beroende på kapacitet och skick. F. Alternativ till kompletterande kväverening Efter rejektvattenrening med anammox har en kväveavskiljning på ca 70 - 80% uppnåtts. Beroende på vilka utsläppskrav som ställs för kväve finns det andra alternativ till den kompletterande kvävereningen. Med en luftad MBBR för reduktion av BOD/COD kommer utsläppskraven för dessa att uppnås precis som i den kompletterande kvävereningen, men bakterierna kommer även att assimilera ytterligare kväve. Detta betyder att en reningsgrad på ca 80% är trolig även utan den nitrifikation/denitrifikation. Ingen extern kolkälla behöver då tillsättas och mycket mindre volymer behöver tas i anspråk. För att uppnå max 15 mg N/l i utgående vatten krävs dock 98% avskiljning vilket procentuellt är betydligt mer än kraven på kommunala reningsverk. För jämförelsens skull kan även nämnas att N-koncentrationen i utgående vatten från Abbas befintliga anläggning låg på i snitt 66 % avskiljning under 2012. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 18 (49) 3 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Klimat- och miljönyttan För att skapa en uppfattning om hur projektet är förenligt med en långsiktig hållbar utveckling och uppfyllande av miljömål har en rad frågor ställts och utvärderats. Dessa frågor utgör kärnan i det som kallas för riktningsanalys. Minskar energianvändningen? Biogasproduktion är energiproduktion från förnyelsebara råvaror och minskar förbrukningen av ändliga naturresurser. Produktion och användande av biogas kan inte anses minska energianvändningen men produktionen ökar utbudet av förnyelsebar energi och reducerar nyttjandet av fossila bränslen. I Rena Hav´s fall används lokal närproducerad energi och används hos de företag som levererar avfallet och på så vis minskar deras inköp av extern energi för sin verksamhet. Då biogödsel ersätter konstgödsel minskar energianvändningen eftersom konstgödselproduktion är energiintensiv med stora andelar fossila bränslen. Övergår vi till förnyelsebara energikällor? Förnyelsebara energikällor innebär energikällor som inte ger upphov till att omvandla värdefulla resurser till avfall. Biogasproduktion innebär att omvandla biologiska biprodukter och avfall till ett bränsle. Växtnäring som kväve, kalium och fosfor återfinns i biogödseln vilken således inte är att betrakta som ett avfall utan som en värdefull resurs. Ökar naturens mångfald och resursbyggande kapacitet i ett kretsloppsperspektiv? Biogas från i huvudsak animaliska biprodukter tillsammans med en mindre del energigrödor bidrar till ett kretsloppsperspektiv när dessa genererar energi och kan användas som gödsel på åkermarkerna. Sluter vi kretsloppen? Genom att tillvarata energin i industriella biprodukter och avfall så kan de näringsämnen som finns i dessa återföras till åkermark tack vare gödsling med biogödsel. Biogasproduktionen bidrar således till att återföra ändliga resurser såsom fosfor i kretsloppet istället för att hamna i havet med övergödning som följd. Håller vi oss inom naturens gränser? Biogasproduktion är en 10 % naturlig process och är något som sker spontant i exempelvis sumpmarker. Ser vi till att inte överbelasta, utarma, förhindra eller förorena kretsloppen? Genom en lokal energiproduktion bidrar verksamheten till lokal förädling och användning av förnyelsebara resurser. Skapar vi en hälsosam miljö? Då biogas ersätter eldningsolja reduceras utsläppen av partiklar och emissioner som bidrar till marknära ozon. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 19 (49) Löser vi flera problem samtidigt i ett totalperspektiv? Biogas ersätter fossila bränslen, industriella biprodukter och avfall kan tas tillvara lokalt, gödsel kan förädlas och återföras till åkermarken. Upptag av miljömusslor och sjöpung kan reducera kvävet i havet och dessa kan användas i biogasprocessen. Biogödseln kan tillföras åkermarken vilket minskar behovet av fossil konstgödsel. Den regionala lantbruksnäringen blir ett nav i energiproduktion och kretsloppet mellan stad och landsbygd stärks. Löser vi fler problem än vi skapar, sett i ett totalperspektiv? Att bryta det fossila oljeberoendet är en stor utmaning. Genom produktion och nyttjande av biogas finns en möjlighet att utan stora energiinsatser, med negativ klimatpåverkan som följd, bidra till att styra bort från fossila bränslen. Tillämpar vi försiktighetsprincipen? Inga naturliga kretslopp hotas vid biogasproduktion och biogasutnyttjande. Processen är naturens eget sätt att omhänderta organiskt material och vad som skall ske på biogasanläggningen är helt enkelt en naturlig process i en kontrollerad miljö. 5.2 5.2.1 Mål och riktlinjer för biogas Europeiska mål I det europeiska energi- och klimatavtalet finns ett åtagande om att EU skall sänka sina koloxidutsläpp med 20% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. En del av lösningen är ett ökat nyttjande av förnybara energikällor. 5.2.2 Nationella mål Målet för den svenska klimat- och energipolitiken är att klimatutsläppen år 2020 skall minskas med 40 % jämfört med 1990. 5.2.3 Regionala mål I de regionala miljömålen anges att andelen förnybar energi i Västra Götalands län skall vara minst 50 % av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi inom transportsektorn ska vara minst 10 % år 2020. 5.2.4 Lokala mål I nedanstående figur 6, redovisas handlingsplanen överskådligt för Sotenäs kommun som också refererar till Nationella och Regionala mål: ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 20 (49) Figur 6. Sotenäs kommuns miljömål ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 21 (49) 4 LOKALISERINGSALTERNATIV 4.1 Grundförutsättningar Nedanstående grundförutsättningar måste uppfyllas för att lokaliseringsalternativet skall anses vara lämpligt. För att kunna identifiera en bra lokalisering har följande karvspecifikation tillämpats: 1. Lokaliseringen skall vara tillgänglig för ändamålet och inte vara ianspråktagen för annan verksamhet. 2. Den planerade anläggningen kräver en tillgänglig yta om ca 15.000 kvm. 3. Lokaliseringen skall för att minimera transporter placeras centralt i upptagningsområdet för substrat. 4. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till väg. 5. Lokaliseringen skall ha en direkt anslutningsmöjlighet till en hamn. 6. Närboende skall i huvudsak ej bo i anslutning till anläggningen. 7. Lokaliseringen skall kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp 8. Lokaliseringen skall möjliggöra att anläggningen smälter in i landskapsbilden. 9. Lokaliseringen skall ha möjlighet för avsättning av hetvatten och kylvatten. 4.2 Skyddsavstånd I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges att ”rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar samt att lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet”. 4.3 Lokaliseringsalternativ Två alternativa lokaliseringsalternativ vilka visas på Figur 7. Det ena ligger på befintligt industriområde Hagaberg/Ödegården där Orkla och Leröy är lokaliserade. Det andra ligger på Hogenäs industriområde där en stor anläggning för återvinning och hantering av avfall är lokaliserad. Figur 8 visar var de två alternativen ligger i kommunen. Figur 9 redovisar störningszoner för buller och lukt i ÖP 2010. I kapiteldel 4.4 redovisas den sammanfattande bedömningen av alternativen. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 22 (49) Figur 7. Utdrag ur kommunens ÖP 2010 Figur 8. De två utvärderade lokaliseringsalternativen(A och B) där A är förordad lokalisering ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 23 (49) Figur 9. Miljöskydd, hälsa, säkerhet i ÖP 2012- 4.3.1 Vid Hagberg/Ödegårdens industriområde (A) Anläggningen placeras på ett industriområde som är avsett för bullrande och luktande tyngre verksamhet enligt ÖP 2010. Dessutom finns huvuddelen av avfallet som skall behandlas redan inom området och behandlas där i interna tillståndspliktiga processreningsverk idag. Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till närmaste bostad utgör 150 - 300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 8 – 10 hus finns inom radien 200 - 400 meter. Därutöver är det ca 500 - 600 meter till närmaste bostadsbebyggelse. Anläggningen lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1, Hagabergs/Ödegårdens Industriområde där aktuellt område kommer att avstyckas. Området är detaljplanelagt för industriell verksamhet men en planändring har beslutats av kommunen där aktuellt område detaljplaneläggs för att passa den tillkommande verksamheten. Tomten är utsprängd (och plansprängd) och har mot de närmaste fastigheterna och vägen en skärmande bergvägg på 13 – 15 meters höjd som fungerar som insynsskydd, skydd mot buller och delvis mot lukt. Anläggningen är placerad mitt emellan de två stora avnämnarna av avfall, figur 10 och 11. Här finns också reningsverk, befintliga tankar och reningssteg som kommer att användas i den nya processen. Dessutom finns en hamn på området. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 24 (49) Figur 10. Anläggningarna sedda från väster Figur 11. Anläggningarna sedda från luften 4.3.2 Hogenäs industriområde (B) Även detta industriområde är avsett för tung och luktande verksamhet. Denna lokalisering ligger ca 3 km fågelvägen från Orkla och Leröy och ca 6 km bilväg. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 25 (49) Platsen är bra ur synpunkten att få boende finns runt om men kräver en mängd transporter genom Kungshamns samhälle för att transportera dit avfall. Det handlar om minst 1 000 transporter extra genom tätorten även om det skulle gå att pumpa processavloppet i en ny rörledning. 4.4 Sammanfattande bedömning av lokaliseringsalternativ I Tabell 4, nedan sammanställs lokaliseringsalternativens överensstämmelse med de grundförutsättningar som ställts. Bedömningen har gjorts med ett JA som innebär fullständig eller till merparten övervägande överensstämmelse och NEJ som innebär en omöjlighet eller svårighet att uppfylla grundförutsättningarna. Lokaliseringsalternativ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Hagaberg/Ödegården (A) JA JA JA JA JA JA JA JA JA Hogenäs (B) JA JA NEJ JA NEJ JA JA JA NEJ Tabell 4. Sammanfattande bedömning av lokaliseringsalternativ med grundförutsättningar 4.5 Förordad lokalisering Den förordade lokaliseringen utgöres av Hagaberg/Ödegården där förutom de kriterier som beaktats ovan det även finns en hel del infrastruktur som kan användas i detta projekt iform av reningsverk och tankar. Det enda som egentligen är något sämre är att det är närmare tätorten. 5 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anläggning byggs. Då 1. Belastas Omholmens reningsverk med processavlopp från Leröy Smögen Seafood AB. Denna belastning motsvarar ungefär 40 % av verkets kapacitet. Det är sannolikt att detta reningsverk kommer att få byggas ut för att klara denna belastning på sikt. 2. Orkla Foods (Abbas) rening kommer på sikt att få byggas ut för att klara ökade krav i reningsanläggningar för TOC, kväve och fosfor. 3. Kommer närmare 20.000 ton moderlakar, slam och fiskrens att köras till en biogasanläggning i Norge eller alternativt till andra anläggningar i Sverige med en generering av stora CO2 utsläpp. 4. Kommer Domstein sannolikt på sikt att få bygga ut sin rening med stora investeringar som följd. 5. Inget tillvaratagande och användning av energi och biogödsel sker lokalt. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 26 (49) 6 Omgivningsbeskrivning Omgivningsbeskrivningen avser den förordade lokaliseringen på Hagaberg/Ödegården (A). 6.1 Situationsplan I figur 12, nedan presenteras ett förslag till situationsplan som dock kan komma att justeras i samband med detaljprojektering av anläggningen. Ändringar kan också ske till följd av om tillstånd för ett IKN-nät beviljas eller ej. Figur 12. Situationsplan, preliminär. Den större byggnaden är mottagningshallen där bilarna kör in och lossas. Övrigt avfall pumpas. De största biotornen kommer att få en maximal totalhöjd av 20 meter. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 27 (49) 6.2 Planbestämmelser Planbestämmelserna för området medger miljötillståndspliktig industri. Kommunen har dock beslutat att genomföra en planändring som passar för Rena Hav´s föreslagna verksamhet. Det område som är aktuellt kan ses i figur 13. Figur 13. Ändring av planområde. 6.3 Intilliggande verksamheter och närliggande bebyggelse På de två angränsande fastigheterna finns dels Orkla Foods Livsmedelsanläggning och Leröy Smögen Seafoods Livsmedelsanläggning. Åt norr finns dessutom en fettåtervinningsanläggning, Hoglins Recycling AB. Åt väster har vi havet och åt öster finns ett större berg (bergvägg) som gränsar mot några få hus. Under kapitlen 7.7, Buller visas på karta avståndet till bebyggelse. 6.4 Omgivande vägar Väg 174 är den norra infarten till Kungshamn där den tyngre trafiken leds. Ny inkörning till Leröys och Orklas anläggningar har byggts då Leröy lokaliserades till området. Denna avfart, figur 14, kommer även att användas för Rena Hav. Vägen byggs ut med GC-väg norr om Väjerns samhälle. Se http://www.trafikverket.se/PageFiles/138516/arbetsplan_miljokonsekvensbeskrivning_vag_174_gang_och_cykelvag_v ajern_solviks_camping.pdf ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 28 (49) Figur 14. Avfart väg 174. 6.5 Vattentäkter och vattenskyddsområden Plats för sökt verksamhet ligger inte i eller i direkt närhet till vattentäkt eller vattenskyddsområde. 6.6 Riksintressen och skyddade områden Inom området finns inga kända fornlämningar. I kommunen finns flera riksintressen men inget som direkt berör det aktuella området. Däremot är yrkesfisket ett riksintresse som dels kan leverera till de aktuella anläggningarna och dels att grundbottnar bevaras som är skyddsvärda för uppväxt- och rekryteringsområden för fisk och skaldjur. Friluftslivet är en viktig del som riksintresse i kommunen. 6.6.1 Biotopsskydd Platsen för den sökta verksamheten ligger inte i ett område med biotopskydd. 6.6.2 Naturvärden Platsen för den sökta verksamheten ligger inte i ett område med särskilt angivet naturvärde. Närmaste Natura 2000- område är ca 4 km bort på Ramsvikslandet. 6.6.3 Fasta fornlämningar Inga fasta fornlämningar finns på den tilltänkta fastigheten. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 29 (49) 7 Verksamhetens miljökonsekvenser 7.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i miljöbalken. En miljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. Idag finns miljökvalitetsnormer för luftkvalitet omfattande kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly och partiklar, för fisk- och musselvatten samt för buller. En produktionsanläggning för biogas möjliggör en omställning från fossila bränslen till gasformig biogas. Avseende luftkvalitet är denna omställning mycket positiv då förbränningen av gasformigt bränsle resulterar i reducerade utsläpp av samtliga skadliga ämnen omnämnda i miljökvalitetsnormerna för luftkvalité. I miljökonsekvenserna angivna nedan har konsekvenserna för sökt verksamhet uppgetts i utsläpp av de ämnen som innefattas i våra miljökvalitetsnormer. 7.2 Transporter Transporterna till anläggningen i fas 1 med enbart Abba och Leröy anslutna kommer att bli minimala. Det kommer då ett utgöras av fiskrens och slam i storleksordningen 2.000 ton per år eller en lastbil om dagen. I tillägg till detta kan det bli aktuellt att tillföra processen mer kol i form av halm eller vallgröda varvid ytterligare en lastbilstransport kan tillkomma. I fas 2 vid full drift kan det bli aktuellt med ytterligare två bilar in om dagen med råvara. Dessutom kommer ett antal transporter in till anläggningen, med musslor och sjöpung, via sjövägen med mindre båtar att ske. Energi för att driva anläggningen genereras i densamma så ingen energi behöver transporteras dit. 7.3 Energibalans 7.3.1 Primärenergi Vid sammanställning av energibalansen för anläggningen har en metod som grundar sig i begreppet primärenergi nyttjats. Detta för att balansen skall ta hänsyn till olika energislags ”värde”. Primärenergi är den energimängd som totalt sett åtgår för att framställa en energienhet omvandlad ”nyttig energi”. I primärenergifaktorn ingår samtliga omvandlingsförluster i hela kedjan tillbaka till den orörda energiresursen. Ett exempel är att det åtgår 2,1 enheter primärenergi för att framställa 1 enhet svensk medelel. I Tabell 5, redovisas den i denna MKB nyttjade primärenergifaktor för svensk medelel och diesel. För beräkning av energiförbrukning inklusive primärenergi multipliceras sedan given energiförbrukning med primärenergifaktor. I nedanstående energianalys presenteras all energiförbrukning inklusive primärenergi. Energislag Primärenergifaktor Svensk medelel 2,1 Diesel 1,1 Tabell 5. Antagen primärenergifaktor ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 30 (49) 7.3.2 Produktionsanläggning Rena Havs bruttoproduktion av biogas uppgår årligen till maximalt, vid full drift, att producera en mängd biogas (rågas) årligen av 3.100.000 m3 som motsvarar 20 GWh per år. För att driva anläggningen krävs el och värme. Det totala energibehovet räknat i primärenergi för anläggningen varav merparten avser pumpning, förbehandling, omrörning och uppvärmning (hygienisering) har beräknats till 4,06 GWh. Den faktiska elförbrukningen är årligen 600 MWh och värmeförbrukningen 2 800 MWh (600 MWh x 2,1 + 2800 MWh x 1 = 4060 MWh = 4,06 GWh) 7.3.3 Metanläckage Vi biogasproduktion uppstår ett visst metanläckage från olika anläggningsdelar. På biogasanläggningen är det främst den mängd metan som oavsiktligt absorberas av processvattnet och sedan släpps till atmosfär via filter. Både miljömässiga och ekonomiska incitament finns för att minimera detta utsläpp. Det oavsiktliga metanläckaget har bedömts uppgå till 0,5 – 1,0 % enligt utredning i Bilaga 7 till ansökan, se även tabell 6 nedan. Här beräknar vi för enkelhetens skull 0,5 %. Metanläckaget motsvarar då 0,102 GWh. (2 100 000 NM3 x 9,7 (kW/Nm3) x 0,005 = 101 850 kWh = 0,102 GWh). Tabell 6. Metanläckage ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 31 (49) 7.3.4 Transporter till och från anläggningen Transporter av råvara och biogödsel till och från anläggningen medför en dieselförbrukning motsvarande ca 0,28 GWh per år (primärenergi), vilket motsvarar ca 1,5 % av energiinnehållet i den totala biogasproduktionen. I Tabell 7 sammanställs informationen avseende transporterna till och från biogasanläggningen Ingående transport flytande råvara (T) Ingående transport fast råvara Utgående transport biogödsel Lastning och lossning Summa Energiförbrukning Sträcka mil/år (kWh/år) Andel % 400 19 500 7 3 000 130 800 46 2 000 86 200 31 45 000 16 5 400 281 500 100 Tabell 7. Transporter till och från anläggningen Anm. För beräkningarna har det antagits att bränsleförbrukningen för en lastbil med 40 tons lastvikt är 4,5 liter diesel per mil samt att bränsleförbrukningen för en lastbil med 14 tons lastvikt är 4 liter diesel per mil. Energibehovet vid lastning och lossning uppgår till 0,5 kWh per lastton exkl. primärenergi. 7.3.5 Sammanställning Rena Hav producerar årligen en mängd biogas motsvarande 20 GWh. Av denna energimängd åtgår ca 21 % i värme- och elbehov. Främsta konsumenterna är omrörare, förbehandling, uppvärmning för hygienisering samt pumpar. Den energi som går till spillo på grund av oavsiktligt metanläckage uppgår till 0,5 % och transporter till och från anläggningen motsvarar ca 1,5 %. Anläggningen har således ett positivt nettoresultatmotsvarande 77 %. Energibalansen kan ses i Tabell 8 nedan och illustreras även på cirkeldiagrammet, Tabell 9. ”Överskottsenergin” kommer att levereras till Leröy och Orkla inom området och där användas som el, värme och kyla. Producerad gas El- och värmebehov Metanläckage Transporter Netto ("Överskott") GWh 20,0 4,1 0,1 0,3 15,5 andel 100% 21% 0,5% 1,5% 77% Tabell 8. Tabell över energibalansen ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 32 (49) 7.4 Utsläpp till luft Utsläpp till luft redovisas avseende följande: CO2-ekv CO NOx N2O SO2 HC Partiklar Koldioxidekvivalent, en sammanslagning av de växthusgaser som återfinns i aktuell beräkning och jämställer dessa till effekten som de skulle haft om de vore koldioxid. Kolmonoxid, försämrar blodets syretransportförmåga genom att det binder sig till de röda blodkropparna. Kväveoxider, ett samlingsnamn för kvävemonoxid och kvävedioxid. Verkar irriterande för människor och luftvägsjukdomar. Bidrar till försurning. Lustgas, en mycket potent växthusgas. Svaveldioxid, verkar irriterande för människor med luftvägssjukdom. Bidrar till försurning. Kolväten, samlingsnamn för kolväten. Vissa av dessa är cancerframkallande och irriterande. I partikelemissioner finns flera cancerframkallande ämnen. Rena Havs biogasanläggning innebär ett reducerat utsläpp till luften av såväl koloxid, kväveoxid, kolväten och koldioxidekvivalenter. Byggnation av en biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av emissioner i och med användandet av elektricitet. 7.4.1 Reduktion av emissioner Byggnation av en biogasanläggning innebär en stor reduktion av emissioner, men även en belastning av emissioner i och med användandet av elektricitet. Om den svenska energimixen används för produktion av elektricitet ges en emission av koldioxid om 38 g/kWh producerad elektricitet enligt litteraturstudier. En biogasanläggning för Rena Hav AB utnyttjar 600 000 kWh elektricitet varje år vilket innebär en belastning med 22 ton koldioxid varje år. Den totala reduktionen av koldioxid uppgår dock till en signifikant större mängd än belastningen i och med utnyttjande av elektricitet. I kommande avsnitt presenteras åtgärderna mer ingående vilka leder till reduktionen av presenterade emissioner. 7.4.1.1 Minskad användning av mineralgödsel Vid byggnation av föreslagen biogasanläggning produceras näringskoncentrat som kan återföras som biogödsel till lantbruk i regionen vilket bidrar till att minska användandet av mineralgödsel. I Tabell 9 presenteras de emissioner som uppstår vid produktion av mineralgödsel. Emission per kg N P CO2 NOx HC N2O kg g kg g 3,2 2,9 8 18 3,1 7,2 15 0,29 Tabell 9: Emissionsnivåer vid produktion av mineralgödsel. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 33 (49) Med 200 000 kg N och 100 000 kg P i överskottet av näringskoncentratet produceras emissioner enligt Tabell 10 vid produktion av samma mängder i mineralgödsel. Emission per kg CO2 NOx HC N2O ton ton ton ton Totalt 930 3,4 1 340 3,3 Tabell 10: Totala emissioner från mineralgödsel motsvarande producerat överskott näringskoncentrat i och med byggnation av en biogasanläggning. 7.4.1.2 Ersättning av fossilt bränsle Föreslagen biogasanläggning producerar 58,5 MWh biogas per dygn, vilket motsvarar omkring 20 000 MWh årligen. Producerad biogas kan ersätta motsvarande energimängd olja vilken genererar koldioxidemissioner om 259 kg CO2 per MWh olja, svavelemissioner om 0,218 kg per MWh olja och emissioner av NOx om 6,74 kg per MWh olja. Vid byggnation av en biogasanläggning vilken ersätter 20 000 MWh olja årligen reduceras emissionerna enligt Tabell 11. Emission per kg Totalt CO2 NOx S ton ton ton 5 180 135 4,4 Tabell 11: Reduktion av emissioner vid ersättning av olja med biogas. 7.4.1.3 Minskade transporter Transporter av näringskoncentrat antas ske med lastbilar vilka rymmer 30 m3 substrat per transport. Tabell 12 redovisas de uppskattade siffrorna som används i föreliggande studie på bränsleförbrukning. Siffrorna är baserade på uppgifter från Lantz, Ekman och Börjesson, 2009. Viktklass Diesel Diesel 34 - 40 ton dm3/mil kWh/km 4,5-5,5 4,5-5,5 CO2 Nox g/km g/km 1 164-1 423 10,4 - Tabell 12: Drivmedelsförbrukning och emissioner för viktklassen 34-40 ton (Lantz, Ekman och Börjesson, 2009). Vid byggnation av en biogasanläggning för Rena Hav AB beräknas transporterna minska med 18 000 ton minst 130 km per år, vilket motsvarar 600 stycken 130 kilometerstransporter per år eller 78 000 transportkilometer per år vid 30 tons laster. De totala koldioxidbesparingarna för transporter uppgår därför till omkring 93,6 ton koldioxid per år och samma siffra för NOx uppgår till 0,9 ton. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 34 (49) 7.4.2 Läckage från produktionen Metanläckaget från verksamheten har bedömts vara max 0,5 % innehållande 9 750 Nm3 metan av produktionen det vill säga drygt 10 000 Nm3 fordonsgas . Metan är det enklaste kolvätet (CH4) och en växthusgas som är 23 gånger starkare än koldioxid. Metangas är färglös, gift- och luktfri samt lättare än luft. Koldioxidekvivalenten av detta utsläpp uppgår till 165 ton (Densiteten för Metan är 0,72 kg/Nm3) 7.4.3 El. och värmebehov Vid beräkningen av utsläpp till följd av elektricitet och värmeproduktion hos Rena Hav antas elen vara producerad på anläggningen och till uppvärmning lokalproducerat varmvatten (kylvatten vid degenerering). Genom att kylvattnet används i Rena Havs process kräver den ingen extra energitillförsel. Däremot missar man möjligheten att använda denna energi hos industrierna i området. I Tabell 13 redovisas data som använts för att beräkna emissioner till luft för el- och värmeförbrukningen på biogasanläggningen. CO2 CO NOx SO2 HC Partiklar CH4 (mg/kWh) (mg/kWh) (mg/kWh) (mg/kWh) (mg/kWh) (mg/kWh) (mg/kWh) svensk medelel el från biogas 36000 3000 72 720 72 36 36 10,8 72 10,8 2 180 Tabell 13. Underlagsdata för beräkning av emissioner till luft vid användning av el och värme. Biogasanläggningen har ett totalt elbehov på ca 600 MWh per år och ett uppvärmningsbehov på ca 2 800 MWh per år. Anläggningens el- och värmebehov medför en miljöpåverkan på ca 10 ton koldioxidekvivalenter per år. I Tabell 14 redovisas det vad följderna av produktionens behov av eloch värme resulterar i för emissioner till luft. CO2 CO NOx SO2 HC Partiklar ekv. ton/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Elbehov 1,8 420 22 0 42 Värmebehov 8,4 2 020 101 0 202 Summa 10,2 2 440 123 0 244 Anmärkning: Värmebehovets generering sätts till noll då det är kylvatten 1,2 5,6 6,8 Tabell 14. Utsläpp till luft vid användning av el och värme på Rena Hav Biogas ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 35 (49) 7.4.4 Sammanställning utsläpp till luft Störst inverkan har biogasen då den ersätter eldningsolja. Sammanlagt reduceras utsläppet av koldioxidekvivalent med drygt 6 000 ton per år. Sammanställningen kan ses nedan i tabell 15 och koldioxidekvivalentbalansen i diagram figur 15. Med koldioxid ekvivalenter för CH4 (21 kg CO2 per kg CH4) och N2O (310 kg CO2 per kg N2O) fås en sammanlagd reduktion av emissioner för koldioxid enligt nedan. Minskad användning av mineralgödsel Ersättning av fossilt bränsle Minskade transporter Metanläckage Utnyttjande av elektricitet Summa CO2 N2O NOX SO2 CH4 Ekvivalenter ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år 930 - 5 180 94 165 10 - 6 029 - - 3 3 - 4 135 1 - 5 - 140 - 5 . Tabell 15: Total reduktion av emissioner. CO2-ekv. (ton/år) 1000 0 Mindre Ersätter fosilt El- och bränsle värmebehov -1000 mineralgödsel Minskade Metanläckage transporter Summa -2000 -3000 -4000 -5000 -6000 -7000 Figur 15: Koldioxidekvivalentbalans ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen - 2 853 - 2 853 Sida 36 (49) 7.4.6 Ventilationsluft Utsläpp av ventilationsluft sker från ventilationssystemet i den slutna mottagningshallen där luften renas i ett luktreducerande filter. Alla tankar är anslutna med avluftning till biogasanläggningens gassystem vilket gör att luktolägenheter försvinner vid förbränning av gasen i kraftvärmeverket. 7.5 Utsläpp till mark och vatten Huvudsakliga utsläpp till mark är väderrelaterat dagvatten som kommer att avledas till saltsjön. Här kan i någon mån även uppstå mindre föroreningar från trafik Utsläpp av vatten är dels en mindre del sanitärt avloppsvatten till kommunens reningsverk och dels den större delen som utgöres av renat processvatten som avledes till salthavet via en längre utloppsledning. Det renade avloppsvattnet leds i en 3.000 m lång utloppsledning (Diam 200 mm) till 28 m djup vid Dödholmarna sydost om Smögen Nu gällande beslut för Abba säger: Utsläppet från Hagabergs reningsverk får som riktvärde* och månadsmedelvärde innehålla högst 700 kg TOC/dygn, 1,6 kg totalfosfor/dygn och 56 kg totalkväve/dygn. Utsläppet skall avledas till vattenområdet mellan Nissebåden och Dödholmarna. Den gamla utsläppspunkten i Hasselösund får användas som bräddavlopp i nödsituationer. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December P-tot kg/dygn % 0,43 0,52 0,28 0,29 0,49 0,41 0,41 0,31 0,25 4,43 0,68 0,44 Månadsmedelvärden Hagaberg TOC N-tot kg/dygn % kg/dygn % 556,4 20,5 831,1 14,0 382,5 18,7 335,2 26,7 434,7 22,7 292,1 13,1 300,8 21,0 360,5 28,0 382,4 22,7 617,6 45,5 465,6 29,8 381,4 27,2 mg/l NH4-N % Figur 16. Abbas utsläppsmängder 2012 Ovanstående tabell är hämtad från Abbas miljörapport 2012 och visar på att de flesta värden innehålles. Förväntat utsläpp med det nya verket kommer att reduceras betydligt på ovanstående parametrar. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 37 (49) Av den totala vattenförbrukningen på upp till 5 000 m3 beräknas 500 m3 åtgå till sanitärt avloppsvatten. Resterande används för städning och vatten till processen. Processavloppsvattenmängden vid full drift beräknas uppgå till maximalt 150 000 m3 per år mot nuvarande ca 125 000 m3 i Abbas ledning. Leröy, Abba och Domstein släpper ut ca 165.000 m3 i stort sett i samma område där Abbas ledning mynnar på Hållöfjorden redan idag. Leröy via kommunens reningsverk och Domstein via en egen ledning I denna ansökan lämnas inga beräkningar av påverkan på recipienten då det torde vara väl känt för Tillståndsmyndigheten genom Orkla (Abbas), Kommunens (Omholmens reningsverk) och Domsteins nuvarande miljötillstånd. Ovan har redan konstaterats att belastningen kommer att minska på miljön i Rena Havs utsläpp. Förbättringen för recipienten torde vara avsevärd. För uppföljning av vattendata finns en mätstation som SMHI har vid Byttelocket norr om utsläppspunkten. . Figur 17 Sjöledningar med Abbas utloppsledning ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 38 (49) 7.6 Buller 7.6.1 Bullerkällor Under perioden när anläggningen byggs kommer visst buller att uppstå. Vid drift av biogasanläggningen kommer buller främst att härröra från transporter och maskinell utrustning såsom pumpar och fläktar. In- och utgående transporter kan komma att generera störande buller, även om dessa är förhållandevis små i jämförelse med befintlig trafik på väg 174. 7.6.2 Bullernivåer Verksamheten kommer att följa Naturvårdsverkets allmänna råd. Buller från verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde 1 inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmast belägna bostäder än 50 dB(A) helgfri måndag-fredag kl 07-18. 40 db(A) nattetid kl 22-07. 45 db(A) övrig tid _______________________________ 1 Med riktvärde avse ett värde, som om det överskrids, innebär en skyldighet att vidtaga åtgärder så att värdet ånyo kan hållas. 7.6.3 Störningsbegränsande åtgärder För att undvika störande buller kommer transporterna huvudsakligen att ske under dag- och kvällstid. Dock kan transporter komma att ske under helg men endast undantagsvis under nattetid. Eventuella bullerstörande maskiner placeras inomhus. 7.6.4 Konsekvenser för sökt verksamhet Föreslagna verksamhetsvillkor för bullernivåer skall följas. Platsen för sökt verksamhet ligger på ett industriområde för redan tillståndspliktig verksamhet och är angivet som störningszon för buller i ÖP 2010. Om det skulle uppkomma klagomål relaterat till buller från biogasanläggningen föreslår bullermätning för kontroll av riktvärdena. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 39 (49) 7.7 Lukt 7.7.1 Luktolägenheter från anläggningen Den huvudsakliga lukten som kan komma att uppstå på en biogasanläggning kommer från råvaruhanteringen. Avfall från fiskberedningsindustrin har benägenhet att skapa luktolägenhet. Huvuddelen av råvarorna (avfallet) finns redan inom industriområdet och hanteras där på olika sätt. Vid något enstaka tillfälle har luktolägenheter förekommit. För att minska risken för luktolägenheter från råvaruhanteringen kommer luktreducerande filter att installeras i anläggningen. Inkommande fiskavfall tippas i sluten byggnad i en tippbar mottagningsficka med kvarn och inbyggd automattvätt innan avfallet ytterligare finfördelas i en pulper och därefter pumpas det till biogasanläggningens hydrolystank. Mottagningsfickan är försedd med lock, som ej kan öppnas innan mottagningshallens portar är stängda i syfte att förhindra luktolägenheter i samband med mottagning och tippning av fiskavfall. Frånluftsventilationen i mottagningshallen är ansluten till ett luktreducerande filter för att eliminera eventuella luktolägenheter i samband med mottagning av fiskavfall. Inkommande bioslam från fiskindustrierna pumpas direkt till biogasanläggningens hydrolystank. All hantering av flytande avfall sker i ett slutet system med avluftning från tankar som ansluts till biogasanläggningens gassystem. Detta gör att luktolägenheter försvinner vid förbränning av biogasen i kraftvärmegenereringen. Det producerade näringskoncentratet är helt luktfritt varför luktolägenheter vid lagring och spridning av koncentrat har eliminerats. Alla utleveranser från anläggningen sker i slutna behållare. Samtliga behållare i anläggningen är försedda med lock. Leröy Smögen Seafood har genomfört flera undersökningar kring spridning av lukt runt sin anläggning. Denna ligger ca 200 meter nord om Rena Havs anläggning, närmare bebyggelsen i Väjern. Beräkningen gjordes av Luft i Väst och Enger KM-Konsult AB. Spridningen redovisas i Figur 18 med angivande av luktintensitet. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 40 (49) Figur 18. Spridningsmeterologisk beräkning De luktkällor som kan finnas i luftströmmar som kan förorsaka luktolägenhet är främst svavelväte. Vid eventuella driftstörningar finn det en risk för att det uppstår luktolägenheter. Erfarenheter från befintliga biogasanläggningar i Sverige visar på betydelsen av att tidigt kunna upptäcka en begynnande störning. För att underlätta upptäckten av begynnande störning kommer de ingående komponenterna i biogasen att mätas och loggas i styrsystemet, avvikelser ger upphov till larm och en lämplig åtgärd kan sättas in i ett tidigt skede. För att minimera luktrisken mot närboende är det även viktigt att ta hänsyn till väder och vindförhållanden vid arbete som genererar lukt, såsom exempelvis vissa underhållsarbeten i mottagningstankar. 7.4.2 Luktolägenheter från transporter Det mesta avfallet pumpas i slutna rörsystem till anläggningen. Avfall som transporteras med bil fraktas i slutna behållare, tankar eller på bilar som har ett slutet lastutrymme. Avseende nya råvaror kommer dessa att hanteras så att risken för luktolägenheter minimeras. 7.4.3 Vindriktning och avstånd till bebyggelse Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig vind. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 41 (49) Avståndet till närboende är relativt stort i den förhärskande vindriktningen. Däremot finns en handfull bostäder i närheten av anläggningen men ej i den förhärskande vindriktningen. Avstånd till närmaste bostad utgör 150 - 300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 8 – 10 hus finns inom radien 200 - 400 meter. Därutöver är det ca 500 - 600 meter till närmaste bostadsbebyggelse. Figur 19 visar avståndet till aktuell bebyggelse. Figur 20 visar avståndet till bebyggelse och där även eventuell framtida bebyggelse markeras med U 11 och U 12. Figur 19. Avstånd till bebyggelse. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 42 (49) Figur 20. 7.4.4 Störningsbegränsande åtgärder De störningsbegränsande åtgärderna på anläggningen kan sammanfattas i följande punkter; • Råvaror som kan förorsaka luktolägenhet kommer att pumpas i slutna system eller i största möjliga mån transporteras i slutna behållare. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen • • • • Sida 43 (49) Råvaror lossas inomhus i en hall med slutet ventilationssystem som där luften renas i filter. Lossning kan ej ske förrän dörrarna stängts. Mottagningstankar och hygieniseringstankar utföres med undertrycksventilation och evakuerad luft förbrännes i kraftgenereringsaggregatet. Rötkamrarna förses med så kallad onlinemätning av ingående komponenter i rågasen. På detta sätt kan driftstörningar upptäckas tidigt och störningsbegränsande åtgärder som dosering av processhjälpmedel kan sättas in tidigt. Underhållsarbeten som erfarenhetsmässigt är kända för att skapa luktolägenhet skall undvikas att utföras vid olämplig vindriktning. 7.7.4 Konsekvenser för sökt verksamhet De människor som befinner sig närmast platsen för sökt verksamhet är personal och besökare på industriområdet Hagaberg/Ödegården samt ett fåtal bostadshus syd-ost om anläggningen. Den dominerande vindriktningen är sydvästlig. Om klagomål relaterat till lukt från biogasanläggningen uppkommer, föreslås att en luktpanel av närboende tillsätts. Om det konstateras luktolägenheter skall åtgärder vidtas för att luktolägenheterna skall upphöra. 7.5 Kemikalier 7.5.1 Svavelreducerande medel Beroende av vilka substrat som rötas i en biogasanläggning produceras varierande mängd svavelväte. Anaerob nedbrytning av proteinrika substrat ger en relativt hög koncentration av svavelföreningar i biogasen. Svavel är icke önskvärt i gassystemet. För att reducera svavel i biogasen skall ett järnoxidpulver doseras i fast form tillsammans med ingående råvara. Järnoxidpulver klassificeras som ofarligt och anses harmlöst för såväl miljön som för människor. Järnoxidpulver skall lagerhållas inomhus i storsäck på lastpall. Maximal momentan lagring 2 000 kg. Säkerhetdatablad se bilaga 4. Ett annat vanligen förekommande svavelreduceringsmedel på svenska biogasanläggningar är järnklorid (FeCl3) som även kan koma att användas på anläggningen. Skulle dosering av järnklorid tillämpas på anläggningen skall det lagerhållas i en invallad tank med regnskydd. Maximal momentan lagring på anläggningen skulle då vara 50 ton. Järnklorid har också en stabiliserande effekt på rötningsprocessen. Järnklorid klassificeras som frätande, irriterande för andningsorganen och farligt vid förtäring. För säkerhetsdatablad se bilaga 4. 7.5.2 Övriga kemikalier Vid rubbning av den mikrobiologiska processen i rötkammaren kan det vara aktuellt att använda skumdämpande eller pH-reglerande kemikalier i processen. Tillsats av dessa processhjälpmedel kommer huvudsakligen att ske vid driftstörningar och mängderna är därmed marginella. Exempel ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 44 (49) på ett skumdämpningsmedel är Contraspum som klassificeras som ofarligt. För säkerhetsdatablad se bilaga 4. För regelbundet underhåll på anläggningen kommer vanliga kemikalier såsom smörjmedel för maskinell utrustning, rengöringsmedel för anläggningsdelar samt målarfärg att användas. Miljömärkta produkter kommer att prioriteras. Rengöringsmedel kan eventuellt komma att tillföras rötningsprocessen via tvättvatten, och måste därmed vara biologiskt nedbrytbart och icke störande för mikrobiologin i rötkammaren. Förbrukning av smörjmedel, rengöringsmedel och målarfärg bedömes uppgå till mindre mängder per år. För frostskydd i vattensystemet på anläggmingen kommer glykol att nyttjas. För säkerhetsdatablad se bilaga 4. Vi flockning och fällning av processvattnet i de två reningsverken (Orkla och Leröys befintliga) kommer fällningskemikalier av typ Praestol A 3040 att användas liksom Natronlut för pHjustering. För säkerhetsdatablad se bilaga 4.. För regelbundet underhåll på anläggningen kommer vanliga kemikalier att användas såsom smörjmedel för maskinell utrustning, rengöringsmedel för anläggningsdelar samt målarfärg att användas. Transporter kommer att tvättas med desinfektionsmedel som är godkänt inom livsmedelbranschen 7.5.3 Konsekvenser för sökt verksamhet Svavelreducerande medel kommer sannolikt att nyttjas på anläggningen i någon form under något skede av driftsättning och/eller kontinuerlig drift. Om järnklorid nyttjas kommer lagerhållningen av denna att ske i en ändamålsenlig tank vilken rymmer maximalt 50 ton och den skall vara invallad och invallningen skyddas mot regnvatten. En nöddusch kommer att installeras i direkt närhet till lastningspunkten för järnklorid i händelse av slangbrott eller motsvarande olycka. Utöver detta är det viktigt att framhålla att den exakta utformningen av anläggningen inte är fastställd, vilket i dagsläget gör det svårt att redovisa en fullständig kemikalieförteckning. Samtliga kemikalier kommer att hanteras enligt gällande föreskrifter i säkerhets- och varuinformationsblad. Kemikalierna bedöms därmed kunna hanteras på ett säkert sätt. En fullständig kemikalielista kommer att upprättas i samband med framtagning av egenkontrollprogram till anläggningen. 7.6 Avfall Från anläggningen kommer verksamhetsavfall att uppstå. Främst avser det förpackningar från paketerad råvara som på anläggningen i framtiden klan komma att brytas och komprimeras. Den löpande genereringen av verksamhetsavfall, som i samband med ansökan kan beräknas, uppgår till ca 40 ton per år. Förpackningarna är plast, plåt och kartong. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 45 (49) I övrigt är det främst mindre mängder farligt avfall såsom tomkärl från använda kemikalier, spilloljor samt uttjänt belysning som kan komma att alstras från verksamheten. Till viss del kommer även mindre mängder matavfall, papper, tidningar, kartong, glas och metall att genereras. Allt avfall som uppkommer vid Rena Hav kommer att hanteras enligt gällande lag. Det kommer att finnas tydliga instruktioner och rutiner hur uppkommet avfall skall hanteras. 8 Överensstämmelse med miljömål Den sökta verksamheten bedöms ha följande inverkan på våra 16 miljömål, se Tabell XX nedan. I detta kapitel redogörs för påverkan på de miljömål som för verksamheten anses ha en direkt påverkan. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bra naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalité Hav i balans samt levande kust o. skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt- växt och djurliv Direkt påverkan X X X Ingen Indirekt påverkan påverkan X X X X X X X X X X X X X Tabell 16. Överensstämmelse med miljömålen 8.1 Begränsad klimatpåverkan Regionala delmål: • Minskade utsläpp av växthusgaser (2020) • Ökad andel förnybar energi Då biogasen i anläggningen ersätter annan energi på verkas de regionala delmålen positivt. Dessutom minskar transporterna som använder fossilt bränsle. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 46 (49) 8.2 Frisk luft Regionala delmål: • Minskade halter av svaveldioxid • Minskade halter av kvävedioxid • Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen • Minskade utsläpp av partiklar • Minskade halter av benso(a)pyren (polyaromatiska kolväten) Då ett gasformigt bränsle som biogas förbränns innebär det betydligt lägre utsläpp av dessa föroreningar. 8.3 Bara naturlig försurning Regionala delmål: • Färre försurade vatten • Trendbrott för markförsurning • Minskade utsläpp av svaveldioxid • Minskade utsläpp av kväveoxider Försurning av mark och vattendrag beror till stor del på förbränning av fossila bränslen. Vid användning av biogas och dessutom minskade transporter minskar belastningen på naturen med de ovannämnda delmålen. 8.4 Ingen övergödning Regionala delmål: • Minskade utsläpp av fosforföreningar • Minskade utsläpp av fosforföreningar till havet • Minskade utsläpp av ammoniak Övergödning beror på oavsiktliga läckage av växtnäringsämnen till mark och vattendrag. Biogasanläggningen reducerar utsläpp av kväveoxider och ett återinförande som biogödsel på åkrarna påverkar de regionala delmålen 8.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Regionala delmål: • Minskade utsläpp av kväve • Minskade utsläpp av fosfor • Minskade utsläpp av syreförbrukande ämnen • God kunskap om marin miljö • Verka för god marin livsmiljö Biogasanläggningen med tillhörande reningsverk är direkt beroende av en god marin miljö för sin råvaruförsörjning. Utsläppen reduceras avsevärt av ämnena ovan. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 47 (49) 8.6 God bebyggd miljö Regionala delmål: • Placering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter • Planering för effektiv energianvändning och nyttjande av förnybar energi • Minskar buller • Minskning av avfallsmängder Utvecklingen av Rena Havs biogasanläggning kommer att bidra till att planeringen av resurseffektiva transporter kommer att genomföras. Nyttjandet av den förnybara energin inom området ger en effektiv energibalans. Verksamheten kommer att ge upphov till buller men följer Naturvårdsverkets riktlinjer. Verksamheten kan orsaka lukt vid vissa tillfällen men en rad åtgärder har satts in redan i projekteringsstadiet med erfarenhet från andra anläggningar. Se Bilaga 7. Biogasanläggningen kommer inte att producera stora mängder avfall utan kommer istället att ta emot större mängder biprodukter och avfall från annan verksamhet. 9 Driftstörning, olycksrisk och skyddsåtgärder För att bedöma driftsstörningar och risk för olyckor har en generell riskutredning genomförts, se bilaga 6 till huvudansökan. I riskutredningen har riskscenarier, orsaker och konsekvenser identifierats, skyddsåtgärder föreslagits samt har konsekvens- och sannolikhetsnivåer uppskattats. Riskutredningen ger en bedömning av de största miljö- och säkerhetsriskerna med verksamheten. och hänsyn kommer att tas till dessa vid projekteringen. 9.1 Driftsstörning De driftstörningar som kan uppstå, härrör främst till problem med teknisk utrustning, elförsörjning och uppvärmningssystemet. Generellt gäller att omfattande störningar i anläggningsdriften på biogasdelen kan medföra att buffertkapaciteten måste användas fullt ut, mottagning av ny råvara begränsas och gasproduktionen avtar. Driftstörning till följd av problem med teknisk utrustning kan leda till minskad gasproduktion, risk för luktolägenhet samt utsläpp av biogas till atmosfär. Konsekvensen av driftstörning i uppvärmningssystemet kan leda till utebliven eller instabil värmeleverans, som medför en försämrad hygienisering av råvaran. Detta kan i sin tur leda till ökad smittspridningsrisk. Vid läckage av råvara finns risk för tillfällig luktolägenhet samt tillfälligt utsläpp till omgivande mark. Vid större driftstörningar i biogasanläggningen finns möjligheten att tillfälligt köra de två befintliga reningsverken (Orkla och Leröy) som idag men med efterrening på Rena Hav. Detta blir också aktuellt när hela anläggningen skall startas att en succesiv infasning får ske. I ett scenario med ett stort bortfall av biogasanläggningen kan slam köras med bil till andra externa biogasanläggningar vilket medför att driften skall kunna pågå på anslutna industrier. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 48 (49) 9.2 Olycksrisk 9.2.1 Allmänna olycksrisker Allmänna olycksrisker härrör främst till konstruktionsfel på ingående utrustning t.ex. otäta behållare, pumpar och flänsar. Den mänskliga faktorn är också avgörande för allmänna olycksrisker till exempel påkörning av anläggningsdelar, trafikolycka, spill av substrat eller annan ovarsam hantering av komponenter på anläggningen. 9.2.2 Gashantering Hanteringen av biogas inom anläggningen kommer att ske under lågt tryck. Olycksriskerna vid gashantering i rötkamrarna är låga, eftersom den producerade biogasen har begränsad lagringskapacitet i dessa kammare. Ett eventuellt gasläckage från rötkammare kommer snabbt att spädas ut med omgivande luft, eftersom det inte är någon tryckskillnad mellan eventuella gasmoln och luften. Biogas i rötkammaren har en metanhalt (cirka 67 %) och låg syrehalt, och med hänsyn till metans brännbarhet (cirka 15 %) är det osannolikt att brand skulle kunna uppstå i denna blandning. Gasen har direkt access till en fackla som kan användas vid behov. Gasen leds därefter vidare till en uppsamlingstank på 500 m3. Det kommer således aldrig att hanteras mer än denna kvantitet samtidigt och den är inte uppgradera. Från tanken leds gasen till förbränning vid kraftgenereringen (Motorerna). Brand- och explosionsrelaterade risker som kan uppstå i samband med gashanteringen kommer att behandlas mer ingående i byggnadslovsansökan samt när hanteringstillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor söks. En viktig gas i detta sammanhang är vätgas. 9.3 Skyddsåtgärder 9.3.1 Allmänna skyddsåtgärder Rutiner för kontroll, underhåll och inspektioner ska vara väl utarbetade och implementerade i den dagliga driften. Personal på anläggningen kommer att inneha kompetens att driva anläggningen på ett säkert sätt. En person med gasföreståndarebehörighet kommer ständigt att finnas tillgänglig för anläggningen. Innan drifttagning av anläggningen kommer viss utrustning att täthetskontrolleras och trycktestas. 9.3.2 Skyddsåtgärder för att förhindra smittspridning Anläggningens styrsystem kommer att skicka larm om hygieniseringen påvisar tendenser att temperaturen är på väg att bli kritisk låg eller att uppehållstiden skulle kunna underskridas. Om det skulle påvisas att hygieniseringsutrustningen inte fungerar tillfredsställande och provtagning bekräftar otillåtna bakterier i rötkamrarna kan dessa respektive in- och utlopp stängas och problemet åtgärdas med värmebehandling. 9.3.3 Fysiska skyddsåtgärder på anläggningen Rötkamrarna kommer att vara försedda med säkerhetventiler och vattenlås som medför skydd mot tryckhöjning i rötkamrarna eller i annan del av gassystemet. Överskottsgas som uppstår i systemet ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen Sida 49 (49) och inte kan tas tillvara på annat sätt kommer att förbrännas i en fackla så att metangas inte släpps ut i atmosfären. Substrat- och gasledningar kommer i huvudsak att förläggas under mark. Detta minskar påkörningsrisken och gaslarm installeras på anläggningen i de inomhusutrymmen där biogas hanteras. Ett styr- och reglersystem kommer att installeras. Systemet kommer att säkerställa optimal drift genom kontinuerlig processuppföljning och styrning av flöden genom anläggningen. Systemet medför också ständig övervakning av alla delar i anläggningen som i sin tur är kopplat till ett larmsystem med driftpersonal i jourberedskap. För att förhindra obehörig persons tillträde på anläggningen kommer stängsel att sättas upp runt området. När driftpersonal inte finns på plats kommer området att vara låst. 9.3.4 Skyddsåtgärder för brandhantering Brandsläckningsutrustning kommer att finnas på anläggningen och utrustning kommer att väljas enligt gällande lagstiftning. Ett skyndsamt användande av släckningsutrustningen minskar effekten av skador vid brand. Jourhavande driftspersonal larmas via det överordnande styrsystemet och den kommunala räddningstjänsten kommer att ha god kännedom om biogasanläggningen. Gasföreståndaren lämnar tillstånd för utförande av heta arbeten. Inom området är all rökning förbjuden. Rutiner för nödlägesberedskap kommer att upprättas. 9.3.5 Egenkontroll I enlighet med bestämmelser i 26 kap. 19§ MB om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer det att finnas rutiner och instruktioner för att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten. Innan driftsättning kommer förslag på kontrollprogram för verksamheten att insändas till tillsynsmyndigheten. Årligen kommer miljörapport att inlämnas till tillsynsmyndigheten. Tillsyn av verksamheten kommer att utföras av den kommunala räddningstjänsten, Myndigheten för samhällskydd och beredskap samt Länsstyrelsen. Bolaget är villigt att som ”Frivilligt åtagande” följa Avfall Sveriges Rapport U2007:2. ANSÖKAN FÖR TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Kungshamnsanläggningen
© Copyright 2024