1. No category

Faktablad
BIOGÖDSEL
Spridningsteknik
Spridningsteknik för biogödsel
Av Magnus Melin, Växa Halland
Sammanfattning
▪ Transportavståndet är den enskilt största faktorn
för spridningskostnaden.
▪ Markpackningen beror på däcksutrustning, axelbelastning och markvattenhalt vid spridning.
▪ Utveckling pågår för att variera flytgödsel- eller
biogödselgivan inom fältet efter markens P-status.
▪ NIR-teknik för att mäta flytgödselns eller biogödselns innehåll av ammonium-N, P samt TS-halt
Foto: Jens Blomquist
under spridning har utvärderas i Sverige.
▪ Biogödseln har en lägre TS-halt och tränger därför
lättare ner i marken – det kan ge lägre spridningsförluster av ammoniak än från stallgödsel.
Dagens flytgödselspridare har en hög pumpkapacitet
vilket minimerar tiden för lastning och spridning på fält.
Vid normala gödselgivor är framkörningshastigheten
till fältet oftast den begränsande faktorn. Därför är det
inte ovanligt att endast 1 timme har åtgått för spridning i fält och resterande 7 timmar till transport och
lastning under 8 timmars arbete med gödselspridning.
Foto: Jens Blomquist
LIFE09 ENV/SE/000348
Spridningskostnaden hänger på
transportavståndet
Tabell 1. Spridningskostnad (kr/m3), exkl. kostnad för markpackning, med flytgödseltunna vid olika transportavstånd från
lagringsbehållare till fält. I alternativen med lastbil avses en
Transportavståndet är den enskilt största faktorn för sprid-
bil med 40 m3 lastkapacitet tillsammans med en bufferttank i
ningskostnaden (tabell 1). Vid mycket korta avstånd är
fältkant. (Blackert, 2009).
matarslangsystem kostnadseffektiva. Vid transportavstånd upp
till 5 km är flytgödseltunnorna det billigaste alternativet. När
avstånden till fält är längre än 4 km ger transportkedjan med
lastbil till fältkant lägst spridningskostnad.
Transportavstånd
(km)
0,5
1,0
2,0
4,0
8,0
15
12
15
22
35
62
18
12
14
20
32
56
25
12
14
20
30
50
Matarslang
20
Lastbil +
3
15 m tunna
30
30
30
30
30
Lastbil +
matarslang
36
36
38
44
44
Lastkapacitet
3
(m )
Tabell 2. Kostnad för markpackning (kr/ton) vid spridning med flytgödseltunna (Blackert, 2009).
Lastkapacitet (ton)
15
15
18
25
25
Matarslang
Däcktryck i tunnans däck (bar)
1,2
1,5
1,8
1,8
2,0
Antal axlar
2
2
2
3
3
Spridningsbredd
12
12
12
12
24
12
Markpackningskostnad vid spridning i samband med vårbruk
(kr/ton)
14
15
20
28
18
2
Markpackningskostnad inkl. körskada vid spridning i växande
gröda,upptorkade fält (kr/ton)
7
8
11
15
10
1
Markpackning - en del av spridningskostnaden
Precisionsspridning efter markens fosforstatus
Hur omfattande markpackningen blir beror dels på vilken
Utvecklingen med att styra flytgödsel- eller biogödselgivan efter
däcksutrustning och axelbelastning man använder och dels på
markens innehåll av fosfor pågår. I och med att allt fler trakto-
markvattenhalten vid spridningstillfället (tabell 2). Kostnaden
rer utrustas med GPS-mottagare ökar möjligheten att variera
för markpackningen varierar här från någon enstaka krona vid
gödselgivan inom fältet. På så sätt utnyttjar grödan den till-
spridning med matarslang till närmare 30 kronor vid spridning
förda växtnäringen maximalt. Med markkarteringen som grund
med en 25 m tunna med 12 m ramp i vårbruket. Packnings-
tillverkas först en styrfil för gödselgivan utifrån fosforbehovet.
skadorna blir högre under tidig vår då jorden har ett högre
På ett fält där markens P-innehåll varierar mellan P-AL-klasser-
vatteninnehåll än under försommaren.
na II och IV kan gödselgivan på tilldelningskartan variera med
3
16 ton per hektar. Varierar man gödselgivan efter fosforbehovet
varierar dock även kvävegivan.
Denna variation jämnar man därefter ut med en ”omvänd styr-
utvärderingen behöver tekniken ytterligare en tid av utveck-
fil” vid den kompletterande övergödslingen med mineralgödsel-
lingsarbete innan den kan ge tillförlitliga mätresultat i alla
kväve. Det går även att balansera variationen i kvävetillförsel
gödselslag. För närvarande ger utrustningen säkra mätningar
med en N-sensor. Principen för hur tilldelningskartor anpassas
av TS-halt i de tre gödselslagen nöt- och svinflyt samt rötrest.
efter markkartan visas i figur 1.
För nötflytgödsel går det idag även att mäta totalkväveinnehållet med acceptabel precision.
Precisionsspridning efter gödselns
växtnäringsinnehåll
Teknik att med hjälp av ljus (NIR) mäta flytgödselns eller
biogödselns innehåll av ammoniumkväve, fosfor- och TS-halt
under spridning har under de senaste åren utvecklats i Tyskland och under det senaste året utvärderats i Sverige. Denna
Figur 1. Anpassning av gödselspridning efter markens fos-
teknik underlättar för lantbrukaren att kontrollera vilken mängd
forvärden. A) Markkarta B) Spridning av flyt- eller biogödsel
växtnäring som sprids istället för att med dagens utrustning
efter fosforklassen C) Komplettering med mineralgödsel-N efter
sprida en generell giva i ton per hektar. Enlig den svenska
variation i flyt- eller biogödselgiva.
A
B
C
Teknik för lägre ammoniakavgång
Vill du veta mer?
Ett alternativ till spridning med släpslang är myllningsaggregat.
▪ Arvidsson, J. Beräkningsmodell för att beräkna körintensitet
Fördelen med släpslangstekniken är att den har högre kapaci-
och avkastningseffekter av jordpackning. Institutionen för mark
tet och därmed blir billigare. Det är också mindre risk för ska-
och miljö. SLU Uppsala
dor på grödan. Fördelen med spridning med myllningsaggregat
är lägre risk för ammoniakförluster. Då biogödsel ofta har högt
▪ Blackert, C. Minimiera kostnaden för flytgödselspridning.
pH och högt innehåll av ammonium-N kan detta i vissa situa-
Arvensis, 2009:4
tioner vara extra värdefullt. Exempelvis vid spridning en varm
och blåsig sommardag då ammoniakförlusterna annars riskerar
▪ Gustafsson, K., Stenberg B. Utveckling av teknik för att online
att vara höga. En annan fördel med myllningsaggregat är att
mäta växtnäringsinnehåll i flytgödsel och rötrester. Agroväst
risken för luktolägenheter minskar när gödsel ska spridas nära
Livsmedel AB. Precisionsodling och Pedometri. SLU Skara
samhällen.
▪ Hansen, M.N., Birkmose, T., Mortensen, B., Skaaning,
Biogödselns höga pH-värde och höga innehåll av ammonium-
K. (2004) Miljøeffekter av bioforgasning och separering
N ökar generellt sett risken för ammoniakavgång jämfört med
av gylle. Indflydelse på lugt, ammoniakfordampning og
stallgödsel. Samtidigt har biogödsel ofta lägre TS-halt vilket
kvӕlstofudnyttelse. Grøn Viden, Markbrug nr 296
innebär att den lättare tränger ner i marken. Spridningsförlusterna av ammoniak kan därför i praktiken vara lägre från
▪ Wijkmark L. Variera flytgödselgivan efter markens fosfortal,
biogödsel än från stallgödsel. Danska forskare har i försök mätt
Arvensis, 2013:2
spridningsförlusterna från bl.a. grisflytgödsel och biogödsel
som båda spreds med släpslang inför sådd av vårkorn
(Hansen m fl. 2004). Förlusten av ammoniak från biogödseln
Materialet har finansierats av Region Skåne, BIOGASSYS (Life+), Biogas Syd,
var i försöken mellan 17 och 27 % lägre jämfört med sprid-
Avfall Sverige, Kristianstads Biogas AB, Lunds Energikoncern, NSR,
ningsförlusterna från grisflytgödseln.
Sysav Utveckling och HIR Malmöhus.
Layout: M.vision