1. No category

Populationsreglering hos rådjur
Effekter av täthet och predation
Jonas Nordström
Vad är Grimsö
Forskningsstation?
Grundad 1972, Naturvårdsverket, från 1993
Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. f. Ekologi
•Laboratorier (3), Kontor (32)
•Föreläsningssalar: 3
•Utställning invigd 2004
•Restaurang, 45 sängplatser
•Forskningsområde:14 000 ha
•500 ha naturreservat utan skogsbruk
•Ca. 50 anställda
Vad gör vi?
• Vilt och trafik
• Viltskador på tamdjur och gröda
• De stora rovdjurens ekologi och dynamik
(varg, lo och järv)
• Vildsvinets ekologi och metoder för
populationsuppskattning
• Rödrävens födoekologi
• Klövdjurens ekologi och dynamik (älg, dovvilt
kronvilt och rådjur)
Var finns rådjuren
i Sverige?
Studieområde I
Grimsö
• Grimsö
Forskningsområde
(70 km norr om
Örebro)
• Boreal skog
• 130 km²
• 74 % barrblandskog
• 3 % odlad mark
• Data 1977 -
Studieområde II
• Bogesund (strax norr
om Stockholm)
• Hemiboreal skog
• 65 % blandskog med
ädellöv
• 25 % odlad mark
• Data: 1988 Bogesund
Den Svenska rådjursstammens
utveckling, 1939Avskjutning
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
1930
1950
1970
År
1990
2010
Mekanismer för
populationsreglering
• En viltpopulation varierar i storlek mellan
år
• Varför?
1.Invandring
Tar ut varann
2.Utvandring
3.Nativitet (födslar)
4.Mortalitet (dödlighet)
• De demografiska variablerna…
Täthetsberoende och oberoende
Födslar och dödlighet i en population kan
påverkas både av inre faktorer (täthet) och
yttre faktorer (snödjup, kyla i juni,
naturkatastrofer, predation etc.)
Bogesund – effekter av täthet
X-område
C-område
Fångst av vuxna rådjur
• Lådfällor betade med
”Renfor” pellets
• Laddas över natt
• kön, ålder, vikt,
kroppsmått
• Öronmärken
• VHF- sändare
Populationstätheten
Sannolikheten att få ≥ 1 kid
Effekten av antalet djur på
primärreproduktionen
Åldersklasser
Livstidsreproduktion
Född/uppvuxen vid låg täthet
Total number of fawns/female
Född/uppvuxen vid hög täthet
12
10
8
6
4
2
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Livslängd
(år)
Longevity (years)
9 10 11 12
Effekt av täthet på troféförvaltningen…
Trofévikt (sågad) (g)
300
250
200
150
100
Östra
Västra
50
0
0
1
2
3
4
5
6
7
Bockens ålder (1992-1993)
Effekt av täthet på antalet kid till
jakten
Antalet
kid/märktfemale
get
Fawn/marked
Korrigerat
correctedför
forrävpredation
fox
0,2
Y = ,305 - ,02 * X; R^2 = ,481
0,15
0,1
0,05
0
-0,05
- 0,1
-0,15
- 0,2
8
10
12
14
16
18
Antal
djur/100ha
Population
density
20
22
24
Effekt av täthet på kidvikt
Årsmedelvikt,
Fawn cohort kid (levande) kg
body mass
17,5
17
Y = 17,223 - ,082 * X; R^2 = ,599
16,5
16
15,5
15
14,5
14
5
10
15
20
25
30
35
Population density (deer/km2)
40
Effekter av predation – vuxna
rådjur
• Predatorer: lo, varg,
kungsörn, räv
• Rävens predation på
vuxna oftast
KOMPENSATORISK
Job
Avesta
Ludvika
Nancy
Fagersta
Ofelia
Sala
Zeb
Findus
Nora
Filipstad
Nordis
Saskia
Helle
Matilda
Västerås
Grim
Nora
Arboga
Eskilstuna
Kristinehamn
Örebro
Nadja
20
40 km
Hemområdesstorlek hos lodjur
Honor
Hannar
Norrbotten
40.000 ha
70.000 ha
N. Tröndelag
60.000 ha
150.000 ha
Hedmark
80.000 ha
150.000 ha
Bergslagen
30.000 ha
60.000 ha
Lodjurens födoval
Norrbotten - vinter
Jämtland - vinter
Bergslagen - vinter
Ren
Rådjur
Får
Hedmark - vinter
Hedmark - sommar
Östra Finland
Hare
Skogshöns
Annat
Lopredation
Antal slagna byten under kontinuerliga
radiospårningar
Antal
dygn
 Hannar
104
 Ensamma
honor
181
 Fam.grp.
57
 Ungar
19
Slagna
rådjur
Slagna
småvilt
13
17
16
11
2
7
2
0
Dygn/rå
8
11,3
5,2
9,5
Rådjurstäthet, Grimsö
Pellet groups per plot
0.60
0.50
0.40
0.30
0.20
0.10
0.00
1978
1981
1984
1987
1990
1993
Year
1996
1999
2002
2005
Rådjursöverlevnad med och utan
lodjur, Grimsö 1973-2003
Get
Överlevnad
1,0
Bock
Överlevnad
1,0
Utan lodjur
Med lodjur
0,8
0,8
0,6
0,6
0,4
0,4
0,2
0,2
0
0
Kid
Smaldjur
2-6 år
Ålder
7+
Utan lodjur
Med lodjur
Kid
1 år
Ålder
2+
Effekter av predation - kid
• Predatorer på kid: räv,
lo
• Rävens och lons
predation på kid oftast
ADDITIV
Kidfångst
• ”Sitta och vänta”- strategin
• Smyga på märkta getter
• Unga kid stannar i legan
• Äldre kid kan skrämmas så de
lägger sig
• Märkning: kön, vikt,
öronmärken, radiosändare (50
g)
• Syskon hittas och märks ofta
samtidigt
Predation på rådjurskid
• Kid har märkts på Grimsö varje vår sedan
2000.
• Ca. 100 märkta kid
• Dödligheten av predation har varierat
mellan 8 och 48%.
• Rävpredation och lopredation ca. 14 %
vardera
• Alternativt mått på dödlighet hos kid: kid
per get, observationer på hösten.
Predation på rådjurskid
Lo
Räv
Alternativbyteshypotesen (APH)
En predator som är beroende av en
bytesdjurspopulation vars täthet
regelbundet ändras över tiden växlar till
alternativa bytesarter då den huvudsakliga
bytespopulationen har extremt låg täthet.
Sorkinventering Grimsö
•
•
•
•
•
Fällor vår och höst 1973
950 fällor i 20 provytor (1 ha)
5 fällplatser i varje provyta
3 nätter
Index: smågnagare / 100 fällnätter
Sorkdynamik, Grimsö
6
5
4
3
2
1
0
1973
1977
1981
1985
1989
1993
1997
2001
2005
2009
2013
Rävgrytsinventering, Grimsö
• Gryt inventeras tidigt i juli varje år sedan
1973
• ~70 - 200 kända räv och grävlinggryt
årligen
• Förekomst av rävkull indikeras av spår och
valpspillning
• Index: antal kullar per år
Rävdynamik, Grimsö
Number of fox litters
12
10
8
6
4
2
0
1973
1977
1981
1985
1989
Year
1993
1997
2001
2005
Observationer
• Anställda noterar obsar
på en karta som byts
varje vecka
• Kön, antal kid, märkning
• Index: antal kid per get
under specificerad tid
Kid per get
Observed fawns per doe
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
1978
1981
1984
1987
1990
1993
Year
1996
1999
2002
2005
APH och kid?
Vad förklarade variationen i
rävkullar?
step
Variables
included
Variables df
entered
coefficient S.E.
R²
P
1
Null
Voles
26
0.305
0.146
0.143
0.0469
2
Null
Mange
26
0.144
0.144
0.317
0.0018
3
Null
Snow
26
-0.161
0.088
0.114
0.0793
4
Mange
Voles
25
0.318
0.117
0.473
0.0003
5
Mange
Snow
25
-0.091
0.080
0.350
0.0046
6
Mange +
Voles
Snow
24
-0.125
0.070
0.534
0.0003
Vad förklarade variationen
i antal kid per get?
Step
Variables Variables df
included entered
Coefficient
SE
R²
P
2
Null
Fox t-1
22
-0.014
0.049 0.264
0.0102
8
Fox t-1
Voles
21
0.102
0.023 0.405
0.0043
11
Fox t-1 +
Voles
Mange
20
-0.054
0.049 0.439
0.0080
Rådjurskid när sorkarna är få…
• Antal rävkullar följer trenden hos sork
• Rävpredationen på kid blir hög året efter
en sorktopp
• Många rävar, men lite sork ger hög
predation på kid
Fawns / doe corrected for voles (ln +1)
Kid och räv
0.2
0.1
0
-0.1
-0.2
-0.3
0
1
2
No. of fox litters (ln +1)
3
• Förhållandet mellan kid per get på hösten och antal
rävkullar på våren på Grimsö forskningsområde 19732000.
Kid och sork
Fawns / doe corrected for
foxlitters t-1 (ln +1)
0.2
0.1
0
-0.1
-0.2
0
0.5
1
Vole density (ln +1)
1.5
• Förhållandet mellan kid per get på hösten och täthet av
sork på våren på Grimsö forskningsområde 1973-2000.
Utfodring av räv?
• Kan man minska rävpredationen genom
att utfodra rävar under juni?
• Grimsö delades i norr och söder
• År 1 fodrades norra och år 2 södra
• Ca. 1500 kg griskött
• Utfodringsplatser med sandbädd för spår
2004
2005
Utfodring
•
•
•
•
Rävar åt fodret, men…
Ingen effekt på antal kid per get
Ingen effekt på överlevnad hos märkta kid
Rävens predation på kid verkar mer eller
mindre slumpmässig och kan inte styras
med utfodring i rent skogslandskap
Vem har dödat kidet?
Tack för uppmärksamheten!