Patrik Jensen
Konfigurerbara byggsystem för arktiskt klimat NZ2020 – Utveckling av CBBTs öppna träbyggsystem Patrik Jensen Bakgrund Vi måste flytta staden! • Snabbt uppföra ny bostäder till rimlig kostnad • Skapa vistelsemiljöer folk vill leva i • Beakta nya miljökrav ex: Energi, material etc. • Begränsad mängd entreprenörer/ produktionsanläggningar Miljonprogrammet • Riksdagsbeslut om att skapa 1miljon bostäder under 10 år (1965-1975) • Skulle förbättra bostadsstandarden • Lånade Teori från Massproduktion för av att rationalisera byggbranschen Resulterade i ”Betongförorter" Utgångspunkt • Många forskare yrkar på låg produktivitetsutveckling inom byggindustrin. • Byggbranschen beskrivs som projektbaserat med låg återvinningsgrad av process och tekniklösningar. • Arbetet är indelat i separerade discipliner. • Anses leda till dåligt incitament för de olika disciplinerna att tänka långsiktigt. • Industriellt byggande har setts som lösningen på problemen. Vad är industriellt byggande? Industriellt byggande Industriellt byggande står för ett effektivt, lönsamt, varierande byggande där kundens krav står i fokus (Lessing, 2006) Masskundanpassning definieras som ett möjligt arbetsätt att öka kundanpassningsmöjligheten utan att påverka vare sig kostnad eller ledtid i jämförelse med massproducerade produkter (Pine, 1993) Historisk översyn av produktionsutvecklingen Produktarkitektur Standardiserad konstruktion hög 1955 ”Designtrender” Mass produktion PRODUKTIONS VOLYM Modulär uppbyggnad 1980 ”Variantexplosion” 1913 ”Löpande bandet” 1850 låg låg PRODUKTVARIATION hög Källa: Pine (1993) Masskundanpassning • Bygger på en väldefinierad Produktarkitektur • Gränssnitt och förutsättningar är givna • Projektanpassning sker genom konfigurering ex: CONXTEC Modularisering Standardmodul Variantmodul Källa: Erixon (1998) Modulariseringsprincipen Nedbrytning av CBBT-systemet Konfigurering av Moduler Principen bakom Konfigurering Komponenter och Moduler Projekt Konfigurering “To put together a product from well-defined building blocks • (modules) Konfigurering = Utformning avofspecifikt projekt utifrån according to a set predefined rules and förbestämda constraints.” regler (Hvam et al. 2008) • Konfigurator = IT-stöd för att utforma det specifika projektet Sammansättning en produkt med hjälp&av väldefinierade moduler • Beskrivs somav Nivå 3 inom BIM (Kunz Fischer, 2006) utifrån förbestämda regler och begränsningar Hwam et al. (2008) Specificeringsnivåer Inträdespunkt för kundanpassning HÖG PRODUKTFLEXIBILITET Normer och standarder Klassiskt ingenjörsarbete Generiska produktplattformar Konfigurerbara produkter Kan förberedas Modifiering inför leverans Konfigurering inför leverans Standardiserade produkter Välj variant LÅG ANDEL AV FÖRBERETT ARBETE 0% 100 % Görs i projekt Konfigurering Exempel På konfigurerat våningsplan Bärande innervägg (BIV) Stabiliserande väggelement (SV) Träram (PB_A) Stålram (PB_B) Ytterväggselement (YV) Installationer CBBT Systemet Förtillverkning och montage av första projektet Förtillverkning av element Montage arbetsplats Projektkonfigurering i första projektet Yttervägg moduler Projekt konfigurering med 2D objekt Element konfigurering I Revit Konfigurering av väggelement med moduler Parametriska fönsterritningar vi produktion av väggblock Extraherade mängdlistor för att beräkna komponeter och kaplistor med Excell NZ2020 utveckling av CBBT-systemet • Bygger på principer från CBBT system • Skall klara 4 – 8 våningsbyggnader • Trapphus av betong med anslutande stålbalkar med bärande stålpelare • Träbjälklag och träytterväggar • Mycket flexibel att anpassa till olika markförhållanden • Fokus både på miljöaspekten och estetik Tack för att ni har lyssnat!
© Copyright 2024