Konfigurerbara byggsystem för arktiskt klimat
NZ2020 – Utveckling av CBBTs öppna träbyggsystem
Patrik Jensen
Bakgrund
Vi måste flytta staden!
•
Snabbt uppföra ny bostäder till rimlig kostnad
•
Skapa vistelsemiljöer folk vill leva i
•
Beakta nya miljökrav ex: Energi, material etc.
•
Begränsad mängd entreprenörer/
produktionsanläggningar
Miljonprogrammet
•
Riksdagsbeslut om att skapa 1miljon bostäder under 10 år (1965-1975)
•
Skulle förbättra bostadsstandarden
•
Lånade Teori från Massproduktion för av att rationalisera byggbranschen
Resulterade i ”Betongförorter"
Utgångspunkt
•
Många forskare yrkar på låg produktivitetsutveckling inom byggindustrin.
•
Byggbranschen beskrivs som projektbaserat med låg återvinningsgrad av
process och tekniklösningar.
•
Arbetet är indelat i separerade discipliner.
•
Anses leda till dåligt incitament för de olika disciplinerna att tänka långsiktigt.
•
Industriellt byggande har setts som lösningen på problemen.
Vad är industriellt byggande?
Industriellt byggande
Industriellt byggande står för ett effektivt, lönsamt, varierande byggande
där kundens krav står i fokus (Lessing, 2006)
Masskundanpassning definieras som ett möjligt arbetsätt att öka
kundanpassningsmöjligheten utan att påverka vare sig kostnad eller
ledtid i jämförelse med massproducerade produkter (Pine, 1993)
Historisk översyn av produktionsutvecklingen
Produktarkitektur
Standardiserad
konstruktion
hög
1955
”Designtrender”
Mass
produktion
PRODUKTIONS VOLYM
Modulär
uppbyggnad
1980
”Variantexplosion”
1913
”Löpande bandet”
1850
låg
låg
PRODUKTVARIATION
hög
Källa: Pine (1993)
Masskundanpassning
• Bygger på en väldefinierad
Produktarkitektur
•
Gränssnitt och förutsättningar är givna
• Projektanpassning sker genom
konfigurering
ex: CONXTEC
Modularisering
Standardmodul
Variantmodul
Källa: Erixon (1998)
Modulariseringsprincipen
Nedbrytning av CBBT-systemet
Konfigurering av Moduler
Principen bakom Konfigurering
Komponenter och Moduler
Projekt Konfigurering
“To put together a product from well-defined building blocks
• (modules)
Konfigurering
= Utformning
avofspecifikt
projekt
utifrån
according
to a set
predefined
rules
and förbestämda
constraints.”
regler
(Hvam et al. 2008)
• Konfigurator = IT-stöd för att utforma det specifika projektet
Sammansättning
en produkt
med
hjälp&av
väldefinierade
moduler
• Beskrivs somav
Nivå
3 inom BIM
(Kunz
Fischer,
2006)
utifrån förbestämda regler och begränsningar
Hwam et al. (2008)
Specificeringsnivåer
Inträdespunkt för kundanpassning
HÖG
PRODUKTFLEXIBILITET
Normer och
standarder
Klassiskt ingenjörsarbete
Generiska
produktplattformar
Konfigurerbara produkter
Kan förberedas
Modifiering inför
leverans
Konfigurering
inför leverans
Standardiserade produkter
Välj
variant
LÅG
ANDEL AV FÖRBERETT ARBETE
0%
100 %
Görs i projekt
Konfigurering
Exempel På konfigurerat våningsplan
Bärande innervägg (BIV)
Stabiliserande
väggelement (SV)
Träram (PB_A)
Stålram (PB_B)
Ytterväggselement (YV)
Installationer
CBBT Systemet
Förtillverkning och montage av första projektet
Förtillverkning av element
Montage arbetsplats
Projektkonfigurering i första projektet
Yttervägg moduler
Projekt konfigurering
med 2D objekt
Element konfigurering I Revit
Konfigurering av väggelement
med moduler








Parametriska fönsterritningar vi
produktion av väggblock
Extraherade mängdlistor för
att beräkna komponeter och
kaplistor med Excell
NZ2020 utveckling av CBBT-systemet
•
Bygger på principer från CBBT system
•
Skall klara 4 – 8 våningsbyggnader
•
Trapphus av betong med anslutande stålbalkar med bärande stålpelare
•
Träbjälklag och träytterväggar
•
Mycket flexibel att anpassa till olika markförhållanden
•
Fokus både på miljöaspekten och estetik
Tack för att ni har lyssnat!