Nya insatser till unga i riskzon - Social resursförvaltnings extranät
Årsrapport 2012 & utveckling 2013 Nya insatser till unga i riskzon På vilket sätt har arbetet påverkat göteborgarna till det bättre? Innehållsförteckning Gemensam del för samtliga insatser: Bakgrund, uppdrag och förutsättningar ..........................................................................................................................2 Insatser som erbjöds göteborgare under 2012 samt hur vårt arbete påverkat till det bättre ............................................3 Insatser på strategisk nivå 2012 ......................................................................................................................................4 Analys och utvecklingsområden .....................................................................................................................................6 Utveckling av insatser till unga i riskzon 2013............................................................................................................. 10 Insatser under året: 1. Iter – volontär i Europa & ungdomsanställningar..................................................................................................... 11 3. Jourplats och ”socialrådgivare” på KRIS Livsstilshus på Styrsö ............................................................................. 25 4. Stöd till KRIS sysselsättningsprojekt - Kraftkällan........................................................................................................... 32 5. ”Hjälp, vad gör jag nu?”En guide för att få ordning på livet .................................................................................... 35 6. Riktlinjer i staden för personer som vill lämna organiserad brottslighet .................................................................. 36 7. Projekt ”Plaga” - Boende med stödinsatser för unga - Metodutveckling med Östra Göteborg .................................. 37 1 Bakgrund, uppdrag och förutsättningar Social resursförvaltning fick i uppdrag från Kommunstyrelsen att under 2010 metodutveckla insatser för unga i riskzon för kriminalitet och utanförskap. Målgruppen är unga mellan ca 13-29 år och som vuxna och representanter från myndigheterna kan känna en uppgivenhet och hopplöshet kring då många insatser har prövats utan ett hållbart positivt resultat. En engångssumma på 4 miljoner kronor avsattes. Under hösten 2010 beslöt Kommunstyrelsen att ge Social resursförvaltning ett utökat kommunbidrag på 2 miljoner kronor för år 2011 och framåt för att fortsätta utveckla insatser till unga i riskzon. Motiveringen till detta lyder: ”I kompletteringsbudgeten hösten 2009 beslutades att ge ett engångsbelopp för att kunna hitta lösningar så att den grupp ungdomar i Göteborg som löper särskild stor risk och utsatthet genom sin närhet till kriminella kretsar kan bryta sitt destruktiva mönster. Dessa insatser har varit betydelsefulla och vi vill se en fortsättning för att skapa kontinuitet i detta sätt att arbeta.” Som en grund i arbetet med att ta fram nya insatser bjöds medarbetare från stadsdelarna in till ett möte i januari 2010 för att diskutera vad som är svårt i arbetet med målgruppen och vad som borde utvecklas för att uppnå positiva förändringar. Mötesdeltagarnas åsikter sammanställdes i en rapport (se www.socialresursextranat.goteborg.se) och ett antal insatser togs fram utifrån detta. Arbetet med att löpande ta fram nya insatser och pröva dessa grundar sig alltid på ett behov från stadsdelarna och/eller politiska mål samt önskemål från brukarna. Det är viktigt med en löpande dialog med stadsdelarna, t.ex. via Kunskapscentrum mot organiserad brottslighets arbete med personer som vill hoppa av kriminella grupperingar samt enhetschefsnätverk med stadsdelarna. Övergripande mål Det övergripande målet är att insatserna ska leda till att fler unga lever ett självständigt, meningsfullt och laglydigt liv. Färre unga ska leva en kriminell livsstil. Delmål för att uppnå detta är att positiva förändringar sker hos de unga: t.ex. genom ökat deltagande i skolgång och arbete, en bättre boendesituation, förbättrad hälsa och livskvalitet, minskad förekomst i polisregister, minskad användning av droger samt en större delaktighet i samhällsgemenskapen. Organisation, personal och budget 2012 Ekonomi Enheten har under 2012 haft en budget på 2 miljoner kr i kommunbidrag. Projekt Iter har ett beviljat EU-stöd på 1,6miljoner från ESF (Europeiska Socialfonden) för år 2011-2012. En ekonomisk analys görs under rapporteringen från varje delprojekt i denna årsapport. Organisation och personal Under året har tio personer arbetat hel- eller deltid i enhetens olika projekt. En enhetschef (100%), en projektledare Iter (100%), två ungdomskontakter Iter (50-100%), tre språklärare Iter (10-20%), en kontaktperson Iter (10%) en socialrådgivare på Livsstilshuset (20%) och en informatör (20%). 2 Insatser som erbjöds göteborgare under 2012 samt hur vårt arbete påverkat till det bättre Nedan beskrivs kortfattat de insatser enheten erbjudit under året och en sammanfattning av enhetens resultat. En detaljerad beskrivning och analys av varje insats finns i rapportens följande avsnitt med start på sida 11. Det övergripande målet för enheten är att insatserna ska leda till att fler unga lever ett självständigt, meningsfullt och laglydigt liv. Färre unga ska leva en kriminell livsstil. Under året har vi kunnat se följande utveckling hos de personer som vi arbetat med: 1. Iter – volontär i Europa & ungdomsanställningar för sysslolösa unga Syftet med Iter är att motivera och stärka unga mellan 18-24 år utan jobb eller utbildning till att åka på volontärtjänst i Europa och att komma vidare in i sysselsättning vid hemkomst. Anställning inom ideella organisationer, så kallade ungdomsanställningar, erbjuds samt särskilt stöd hos Vuxenutbildningen. Projektet vänder sig i första hand till ungdomar utan gymnasiekompetens och som har försörjningsstöd. Målsättning för 2012: 15-20 unga deltar, 80% är i sysselsättning och utan försörjningsstöd efter 6 månader Resultat 2012: Iter har gett stöd till totalt 31 unga sysslolösa personer (52% män och 48% kvinnor) mellan 18-24 år genom volontärarbete i Europa. Inom sex månaders deltagande i Iter1 har 82% (18 st) kommit i arbete eller studier, 9% (2 st) i aktiviteter via Försäkringskassan och 9% (2 st) personer har så stora svårigheter att de inte har möjlighet att arbeta. 15 personer hade försörjningsstöd vid projektets början och vid en uppföljning 121210 hade tre personer försörjningsstöd. Iter har fördubblat sitt deltagarantal sedan 2011. Det finns ett antal faktorer som har påverkan på en ungdoms behov av stöd för att komma i sysselsättning och därför mäter vi ett antal sådana faktorer: 35% har haft ett missbruk, 32% dömda för brott, 84% har inte gymnasiekompetens och 26% har inte grundskolekompetens. 52% har minst en förälder som är arbetslös. 26% har boende med stödinsats från socialtjänsten och 16% har under deltagandet i projektet varit helt bostadslösa. Enheten har dessutom gett stöd till tre unga män som velat lämna organiserad brottslighet och stödet har bestått av samtal, nätverksmöte och en ungdomsanställning. Ingen av dessa tre är i dagsläget i känd sysselsättning. 1 Resultatet beräknas på 22 personer då 9 personer nyligen börjat sitt deltagande i Iter och deras utveckling kan mätas först under våren 2013. 3 2. Jourplats och ”socialrådgivare” på Livsstilshuset - för unga som vill lämna gängkriminalitet KRIS driver Livsstilshuset på Styrsö för unga vuxna som tagit ett beslut att lämna gängkriminalitet. Syftet med boendet är att få stöd i att lämna en kriminell livsstil och börja sin väg tillbaka till ett självständigt, meningsfullt och laglydigt liv. Enheten har under 2011 abonnerat en jourplats med syftet att KRIS ska kunna erbjuda unga en snabb ingång till huset. Under jourplaceringen förs diskussioner med berörd stadsdel om möjlighet till fortsatt boende. En ”Socialrådgivare” från Social resursförvaltning är i huset en dag i veckan för att ge stöd till personal och elever i olika sociala frågor. Målsättning för 2012: 15 unga har fått snabb hjälp att bryta med organiserad brottslighet Resultat 2012 : På Livsstilshuset har det under året bott eller bor 27 unga män som vill lämna ett liv i kriminalitet och missbruk. Medianåldern är 28 år. 18 elever är nyinskrivna under året och nio elever skrevs in föregående år. 16 personer har fått snabbt tillträde till en plats i huset via den jourplats förvaltningen abonnerar och eleverna har fått stöd av Social resursförvaltnings ”socialrådgivare”. 12 personer av totalt 46 elever (26%) har sedan starten av Livsstilshuset 2009 eget boende och arbete och lever drogfritt. Det är KRIS som ansvarar för de ungas utveckling på Livsstilshuset, men vi kan anta att förvaltningens stöd bidrar till resultatet. 3. Stöd till KRIS sysselsättningsprojekt Kraftkällan– att renovera en fastighet för att erbjuda boende med stöd i KRIS regi KRIS har under hösten 2012 fått stöd av Social resursförvaltning för att renovera ett hus i Högsbo som ska användas till boende med stöd för kvinnor som lämnat missbruk och kriminalitet. Målsättning för 2012: Sex personer har kommit i sysselsättning och fem boendeplatser med stöd har skapats. Resultat: Tio personer har fått arbetslivserfarenhet, en person har fått uppdraget som fastighetsskötare. Kraftkällan har startat med sex boendeplatser med tillsyn för kvinnor. Vid utvärderingstillfället 121212 bodde två kvinnor på Kraftkällan. Insatser på strategisk nivå 2012 4. ”Hjälp vad gör jag nu” En guide för att få ordning på livet Vi har konstaterat att ungas behov av praktiskt stöd ofta underskattas. De saknar ibland grundläggande kunskap i sådant som de skäms för att fråga kring. Enheten har därför under året haft en informatör anlitad för att producera en bok för målgruppen. Ämnen som berörs är bostad, jobb, studier, ekonomi, skulder, relationer och fritid. Innehållet har tagits fram tillsammans med ungdomar. Boken kommer att tryckas under början av år 2013 och spridas till socialkontor och olika ungdomsverksamheter i staden. 4 5. Ta fram riktlinjer och rutiner i staden för personer som vill lämna organiserad brottslighet Enhetschefen har deltagit i möten, tillsammans med stadsdelarna, som hålls av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet för att ta fram genomensamma riktlinjer över staden. Arbetet fortsätter 2013. 6. Projekt Plaga – nytt flexibelt boende med stödinsatser för unga Syftet med Plaga är att genom metodutveckling och samverkan mellan Östra Göteborg och SR erbjuda unga vuxna ett nytt kostnadseffektivt boende med stödinsatser. Detta skall leda till eget hyreskontrakt och att ungdomen är självförsörjande. Om metoden visar sig vara framgångsrik kan den implementeras och spridas inom Göteborgs stad. Under år 2012 har enhetschefen varit handledare för Plagas projektledare i Östra Göteborg och varit ett stöd i att formulera en projektbeskrivning. Arbetet kommer att bli operativt under 2013. Måluppfyllelse jämfört med år 2011 I detta avsnitt görs en jämförelse med de insatser som existerade även under år 2011. I årsrapporten för 2011 redovisades att 10 arbetslösa unga personer kommit i sysselsättning genom projekt Iter och lever ett mer självständigt liv. Samtliga tycker att deras livssituation har förbättrats. Under år 2012 har Iter gett stöd till 31 arbetslösa unga vilket är en stor volymökning jämfört med år 2011. Måluppfyllelsen är ungefär den samma år 2011 och 2012; ca 80% av ungdomarna kommer i sysselsättning och 100 procent tycker att deras livssituation har förbättrats. Under år 2011 var det 19 elever som skrevs in och bodde på KRIS Livsstilshus för unga som vill lämna kriminella grupperingar. Under år 2012 är siffran 29 elever. Under båda åren har 16 personer använt den av Social resursförvaltning abonnerade jourplatsen. Det är drygt 20% av eleverna som klarar att leva ett drogfritt och laglydigt liv med egen sysselsättning och boende, detta gäller för både år 2011 och 2012. Konstateras kan att det är 31 personer fler som fått ta del av insatserna år 2012 jämfört med år 2011. Trots denna ökning i antalet personer är måluppfyllelsen gällande insatsens resultat den samma. Förklaringen till ökningen går främst att finna i att nya metoder tar tid att arbeta fram och att de varit i full sysselsättning under 2012. 5 Analys och utvecklingsområden I enhetens tidigare årsrapporter har ett antal utvecklingsområden tagits upp och som vi försökt finna lösningar på under 2012. Det handlade t.ex. om att bredda boendealternativen vilket resulterade i KRIS boende i Fiskebäck samt Kraftkällan för personer som lämnat en kriminell livsstil. Det handlade också om behovet av arbetsplatser som innehåller social träning vilket har prövats via ungdomsanställningar inom ideella organisationer. Ungas behov av praktisk hjälp att ta sig fram i livet har resulterat i en handbok. Ett antal nya utvecklingsområden har tillkommit under året och ett antal gamla lever kvar från tidigare år. Följande text baseras på de samtal vi haft med unga personer och deras föräldrar inom projektets olika insatser. Det baseras också på samtal med myndigheter och andra personer som arbetar med målgruppen. Helhetssyn saknas Flertalet ungdomar vi möter har kontakt med fler myndigheter, så som Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården. Dessa aktörer är ofta beredda att satsa resurser och innehar insatser för målgruppen. Trots detta har det varit svårt att få till rätt stöd och hjälp med sikte på ett laglydigt och självständigt liv. Ungdomarna har ofta en komplex problematik med många olika delar som påverkar varandra. Det kan handla om en boendesituation som försvårar möjligheten att arbeta, eller att konflikter i familjen försvårar för ungdomen att ta sig ur ett missbruk. Varje handläggare inom de olika myndigheterna har sin planering och känner inte till vilka andra planeringar som finns. Då insatserna som erbjuds ungdomen inte är samordnade, och därför inte stödjer varandra, räcker inte varje insats till för att skapa en hållbar helhet och stabilitet. I värsta fall kan de olika insatserna vara kontraproduktiva. Konstateras kan: Det saknas ibland någon som håller i samordningen av insatserna och tar ansvar för helheten Det saknas ofta långsiktighet och uthållighet i insatserna Det saknas ofta fördjupad kunskap om individen och dess problematik och därför blir ibland insatserna som erbjuds ungdomen fel Ett framgångsrikt arbete kräver att det blir möjligt att se de olika delarna i en ung människas liv och att insatserna samordnas till en helhet. Stabil vuxenkontakt behövs De unga vi möter har ofta en lång rad av besvikelser och brustna förhoppningar bakom sig. Det kan ha varit föräldrar, släktingar, skolpersonal, myndighetspersoner och andra vuxna som av olika anledningar inte har kunnat ge det som den unge behövt. 6 Vår erfarenhet, i kombination med flertalet forskningsstudier2, visar att kontaktpersonskap som bygger på att den unge får långvarig kontakt med vuxna, som kan ha en sådan position som en klok och engagerad förälder har för sitt barn, är framgångsrikt. Ungdomarna bör inte ”släppas” efter viss angiven tid eller vid särskilda åldergränser, utan när specifika målsättningar inom viktiga områden uppnåtts. Kontaktpersonens roll är att bygga upp en stabil, empatisk och varaktig relation och lära känna ungdomen för att på så sätt kunna förstå vad den unge behöver och vara den unges språkrör gentemot de olika myndigheterna. Iters arbetsmetod baseras på behoven som konstaterats ovan och innebär att varje ungdom får en kontaktperson som ska ge relevant stöd för att den unge ska komma i sysselsättning. Vi försöker att så långt det är möjligt ge ungdomen så mycket tid som han eller hon behöver och förhålla oss flexibelt till den unges behov. Kontaktpersonen initierar nätverksmöten och ser till att alla aktörer, inklusive det privata nätverket, involveras och görs delaktiga. Ungdomens skrivs inte ut i projektet efter en viss tid utan kontaktpersonen finns kvar så länge ungdomen själv vill. Vår bedömning är att Iters framgång vilar på detta. Dessutom arbetar Iter för att uppmuntra att ungdomen har ytterligare någon kontaktperson, vilket finns för 48% av ungdomarna. Det kan t.ex. vara en kontaktperson bekostad av socialtjänsten, en fältassistent, boendestödjare eller från en ideell organisation. Enheten ska fortsätta att fördjupa arbetet med kontaktpersonsskap under år 2013. Boendesituationen Inom projekt Iter är det tydligt att den unges boendesituationen är helt avgörande för att ungdomen ska kunna påbörja sin väg in i arbetslivet. En destruktiv hemmiljö försvårar grovt möjligheten att sköta ett arbete. Även om Iter är ett arbetsmarknadsprojekt där boendefrågan inte formellt ingår i uppdraget, så har det varit nödvändigt att lägga mycket tid på och samverka med berörd stadsdel kring boendet. Ett antal unga har gått från en boendesituation där de bott runt hos olika vänner, varit utkastade hemifrån till att få hjälp av socialtjänsten med boende med stöd. Det är därför intressant att Iter ska vara delaktiga i det nya projekt som startas upp under hösten/vintern 2012 tillsammans med Östra Göteborg; Projekt Plaga. Projektet syftar till att hitta nya flexibla boendelösningar för ett antal unga personer med målet att ungdomen ska få ett hyreskontrakt och vara självförsörjande. Föräldrars svårigheter blir barnens Bland ungdomarna vi möter är det tydligt att de som har eller haft missbruksproblem ofta har en eller två föräldrar med samma svårigheter. Unga helt utan arbetslivserfarenhet har inte sällan föräldrar som är utan sysselsättning. De ungdomsanställningar som enheten erbjuder inom ideella organisationer kommer under år 2013 tydligare fördelas till de unga som har föräldrar utan arbete, då vi ser att dessa unga är en extra utsatt målgrupp med stort stödbehov. Det är ibland svårt att få föräldrar att delta på möten som gäller sina barn. Vi behöver hitta sätt att få dem att komma. Vi behöver rannsaka oss själva och vårt bemötande och inte undervärdera föräldrarnas motstånd och obehag att besöka en myndighet. Genom att inte dyka upp tillåter föräldrarna mer eller mindre omedvetet sina barn att inte delta i samhället, och det är allvarligt. 2 Se tex Degner, J. & Henriksen, A (2007) Placerad utanför sitt sammanhang. En uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer. Örebro: Örebros universitet, eller Stein, M. (2006b) Research review: Young people leaving care. Child and Family Social Work, 11, 27-279. 7 Vi behöver få föräldrarna att känna sig viktiga och delaktiga. Det är en utmaning att finna sätt att nå fram till vissa föräldrar som ofta är mycket skuldtyngda och rädda för myndigheter. Brukarinflytande – men inte för mycket Merparten av de unga vi träffar har inte familjer som de kan återvända till efter försök att ta sig ut i vuxenlivet. En normal utveckling från barn till vuxen innebär att det finns en möjlighet att återvända till föräldrarna och föräldrahemmet om steget ut i vuxenlivet blivit för stort eller om man misslyckats och behöver få hjälp att våga på nytt. Unga som saknar denna möjlighet tvingas ta ett för stort ansvar för tidigt. Samtidigt ställer vi som myndigheter ibland för höga krav på att ungdomen själv ska definiera sina behov när de söker vår hjälp. Och då handlar det dessutom om barn som inte haft föräldrar som kunnat ge dem en realistisk syn på vad ett självständigt och laglydigt liv innebär. Det är självklart att vi ska ha ett brukarinflytande men inte heller lämna alla beslut åt ungdomen. Vi måste våga lita på att vi vuxna ibland vet något som den unge ännu inte har kunskap kring. Detta blir särskilt viktigt då vi möter ungdomar som i hela sitt liv har levt med andra normer och värderingar än de som samhället står för. Ett exempel på detta är att vi i alla lägen behöver hävda att man som ung måste hitta ett sätt att på laglig väg försörja sig själv. Detta kan ses som självklart, men vi möter ungdomar som haft kontakt med myndigheter under flera år, men där ingen på allvar har hjälpt den unge att utifrån sina förmågor närma sig en sysselsättning. Avgörande att tillhöra något - ensamhetens skräck och alternativ gemenskap När den unge bestämt sig för att förändra sitt liv innebär det nästan alltid att han eller hon måste bryta med de personer i omgivningen som missbrukar och är kriminella. Dessa personer har ofta varit det enda sällskapet och stått för samhörighet och trygghet trots en destruktiv miljö. Ofta är relationerna med familj och andra personer som under lång tid försökt hjälpa mycket ansträngda och i vissa fall helt förstörda. I denna ensamhet som uppstår behöver vi omedelbart skapa någon slags alternativ gemenskap och göra det möjligt att stå ut i ensamheten. Särskilt viktigt är detta på kvällar och helger då det är svårast att vara ensam. Motgångar i projektet härstammar också från denna punkt. Vi behöver hjälpa till att göra skuldkänslorna som väller fram i nyktert tillstånd uthärdliga. Vi behöver tålmodigt hjälpa de unga som vi möter att börja reparera relationerna som förstörts och förmedla hopp om att förändring är möjlig. Personalomsättningens problematik Personalomsättningen inom samhällets olika hjälpinstanser är ett problem då det tar tid att bygga upp en relation, särskilt med unga som av erfarenhet fått lära sig att vara försiktiga med vem man kan lita på. Att en stor omorganisation skett i Göteborgs Stad och att socialsekreterare ofta byter tjänster påverkar klienters möjlighet att utvecklas positivt. Det är påfrestande att behöva berätta sin historia gång på gång för nya människor och risken finns att brist på kontinuitet och långsiktighet gör att den unge ger upp sina försök att förändra sitt liv. Det krävs också en långsiktig planering över flera år med sikte på ett självständigt liv. Hur ska vi inom våra organisationer underlätta att relationer garanteras kontinuitet? 8 Arbetsbelastningens konsekvenser – behov av praktisk hjälp Att tidsaspekten är central i arbetet med utsatta ungdomar visas i de flesta studier. För att lyckas behöver vi kunna möta upp i det ögonblick ungdomen är beredd att förändra sitt liv. Att vara flexibel och tålmodig är en förutsättning för arbetet och att man till viss del kan följa med i den unges svårigheter att hålla sig till strukturer – en ganska tom kalender behövs för att kunna ändra på möten och ha tid att vänta. Men hur ska vi kunna tillgodose detta i våra organisationer? Merparten av ungdomarna behöver ofta mer tid än vad vi allmänhet kan ge. Att arbetsbelastningen är hög hos socialsekretare innebär också att det är svårt för dem att hinna med att ge unga praktisk hjälp, något som är helt avgörande. De behöver någon som kan följa med på möten, hjälpa till att ringa och se till att saker blir gjorda som lägger grunden för ett självständigt liv på sikt. Sammanfattningsvis i fokus under år 2013: Inom de olika delprojekten kommer vi att fokusera på: Att hitta former för att stödja ett reparationsarbete mellan ungdom och föräldrar Att utveckla former för att de unga ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden och då i synnerhet samverkan med Arbetsförmedlingen Att stödja de unga att hitta alternativa gemenskaper för att mildra ensamheten Utveckla former för att slussa till psykoterapi eller annan samtalshjälp Synliggöra boendets roll för den unges möjligheter till utveckling 9 Utveckling av insatser till unga i riskzon 2013 Enheten kommer att fortsätta utveckla, dokumentera och följa upp insatserna under 2013 enligt nedan. Fortsättning av insatser från 2012: 1. Iter – volontär i Europa och ungdomsanställningar Metodutvecklingen fortsätter och anpassas efter volontärernas behov. Samverkan fördjupas med Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen. Beslut fattas om Iters framtid under 2013. Mål: 31 befintliga volontärer och 15 nya sysslolösa ungdomar får stöd i att komma i sysselsättning 2. Jourplaceringar och ”socialrådgivare” på Livsstilshuset Enheten fortsätter samarbetet och abonnerar en jourplats samt bekostar en ”socialrådgivare” från Behandlingsenheten en dag/vecka. Mål: 15 unga personer får snabb hjälp att bryta med gängkriminalitet 3. KRIS boende i Fiskebäck & Kraftkällarn - kvinnoboendet Enheten fortsätter att stödja och följa upp arbetet. Mål: Rätt stöd ges till KRIS 4. 4. ”Hjälp vad gör jag nu” En guide för att få ordning på livet En handbok färdigställs, trycks och distibueras till socialkontor och ungdomsverksamheter. Mål: Unga får rätt stöd att leva ett självständigt liv 5. Ta fram riktlinjer och rutiner i staden för personer som vill lämna organiserad brottslighet Enhetschefen deltar i möten, tillsammans med stadsdelarna, som hålls av Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Mål: Rätt stöd ges till personer som vill lämna organiserad brottslighet Nya insatser för 2013: 6. Projekt ”Plaga” i samverkan med Östra Göteborg Enheten deltar i boende och sysselsättningsprojekt tillsammans med Östra Göteborg. Mål: Fem unga vuxna erbjuds ett nytt kostnadseffektivt boende med stöd och ska på sikt få ett eget hyreskontrakt och bli självförsörjande. 10 Resultat 2012 och utveckling 2013 1. Iter – volontär i Europa & ungdomsanställningar Bakgrund Inom Göteborgs Stad har man identifierat en stor grupp unga som inte genomfört sin gymnasieutbildning. Dessa har heller ingen förankring eller naturlig ingång på arbetsmarknaden. Unga som inte gått klart skolan och aldrig varit inne på arbetsmarknaden riskerar att hamna i permanent utanförskap. Projekt Iter vänder sig ovanstående målgrupp unga mellan 18-29 år som varken arbetar eller studerar och som behöver stöd att komma vidare i livet. Efter noggranna förberedelser på hemmaplan får deltagarna åka ut i Europa för att arbeta som volontärer hos volontärorganisationer. Det kan handla om allt från att renovera hus i Frankrike till att jobba med barn på förskolor i Estland. Syftet är att stärka ungdomarna och att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. Väl hemma i Göteborg kan Iter slussa till särskilda ungdomsanställningar inom ideella organisationer eller till specialanpassade studier. Projektet är öppet för alla unga och anpassas efter individens förmåga och önskemål. Insatsen är kostnadsfri. Unga med försörjningsstöd och som helt saknar arbetslivserfarenhet är prioriterade. Iters finansiering och organisation Iter finansieras idag med egna medel från Social resursförvaltning samt med EU-medel från programmet Ung och Aktiv i Europa via Ungdomsstyrelsen. Social resursförvaltning finansierar personal- och verksamhetskostnader samt ungdomsanställningar inom ideella organisationer. EUprogrammet Ung och Aktiv i Europa finansierar själva volontärresan och vistelsen (kost, logi, fickpengar, handledare språkundervisning, transporter). Projekt Iter startade 110210 med delfinansiering från Europeiska Socialfonden (ESF). När finansieringen från ESF upphörde inför 2013 tog Social resursförvaltning beslutet att gå in med egna medel fram tills ett beslut om permanent finansiering från 2014. Anledningen till att Social resursförvaltning gick in med egna medel under 2013 var att det var för tidigt att fatta beslut om permanent fortsättning. Iter är beroende av EU-medel för att finansiera volontärtjänsterna, och inför år 2013 var det inte fastställt hur den nya programperioden (2014-2020) inom EU och dess prioriteringar för ungdomar kommer att se ut. Beslut är fortfarande inte fattat, men allt indikerar att det kommer att finnas fortsatta medel att ansöka om. Iter består idag av 3,5 heltidstjänster fördelade på sex personer; en enhetschef, en projektledare, två kontaktpersoner och två språklärare. Dessutom investerar nätverkslaget inom Social resursförvaltning tid i projektet. Iter driver sin verksamhet på Norra Hamngatan 8. 11 Syfte och mål Syftet med projektet är att ta ett helhetsgrepp kring sysslolösa unga mellan 18 och 29 år och motivera och stärka dem till att åka på volontärtjänst. De olika insatserna på hemmaplan tillsammans med genomfört volontärarbete förväntas leda till att målgruppen får en ökad tilltro till sig själva och kommer vidare i sysselsättning såsom studier och arbete. Målsättningen är att ca 15 ungdomar per år genomför volontärprogrammet och att samtliga får en ökad kompetens och tilltro till sig själva. Efter volontärresan ska 80% ha kommit i sysselsättning (arbete eller studier) sex månader efter volontärtjänsten. 80% av dem som haft försörjningsstöd innan volontärprogrammets början, ska 6 månader efter volontärtjänsten inte längre vara beroende av försörjningsstöd. Målet är också att ge stöd till hemkomna volontärer från tidigare år, i dagsläget 31 stycken, så att de fortsätter att vara i sysselsättning. Målgrupp Iters målgrupp är unga mellan 18-29 år som står utan sysselsättning och riskerar permanent utanförskap. Unga utan grund- eller gymnasiekompetens prioriteras, unga med försörjningsstöd, unga helt utan arbetslivserfarenhet samt unga med arbetslösa föräldrar Metod Sammanfattningsvis kan sägas att Iter tar ett helhetsgrepp kring den unges livssituation. Iters kontaktpersoner ger stöd inom de områden som behövs för att göra det möjligt för personer att komma i sysselsättning på sikt. Kontaktpersonen initierar nätverksmöten och ser till att alla aktörer, inklusive det privata nätverket, involveras och görs delaktiga. På mötena görs en gemensam planering för varje ungdom. En väsentlig samarbetspart är den unges socialsekreterare. Att föräldrar deltar på möten är obligatoriskt trots att Iter arbetar med unga i myndig ålder. Det är viktigt att föräldrarna får möjlighet att tala om sin eventuella oro kring att deras barn ska arbeta utomlands och det är stärkande för ungdomen att ett konstruktivt samtal skapas kring den unges framtid. Volontärarbetet genomförs under 1-2 månader i en ideell organisation i ett europeiskt land. Väl hemma från volontärarbetet finns kontaktpersonen kvar så länge ungdomen själv vill för att stödja och slussa till sysselsättning och ingen ungdom skrivs ut ur projektet efter en viss tid. Vissa unga behöver ett nära och långvarigt stöd under flera år. De behöver också kunna pröva sin självständighet och klara sig själva för att få lov att återvända om hjälpbehovet skulle återuppstå. Iters metod beskrivs i detalj på nästföljande sida. 12 1. Enskilt informationssamtal med ungdom Syftet är att ungdomen får ett individuellt informationsmöte om projektet för att ta ställning till fortsatt intresse av att delta i Iter. På informationsmötet presenteras vilka volontärarbeten i Europa som erbjuds och att nätverksmöten med familj och eventuella myndighetspersoner ingår i metoden. Det är viktigt att ungdomen förstår att projektet inte endast innebär en resa utomlands, utan att målet är att komma i sysselsättning väl tillbaka i Sverige. Målet är att ungdomen ska få så mycket information att han/hon kan ta ställning till fortsatt intresse. Målet är också att Iter får en första uppfattning om ungdomen och om han/hon är inom ramen för målgruppen. 2. Intervju och bedömning av ungdom Syftet är att lära känna ungdomen och göra en bedömning kring den unges lämplighet och möjlighet att delta i Iter. Målet är att besluta om den unge ska åka på volontärarbete eller erbjudas en annan insats. Har ungdomen en socialsekreterare blir han eller hon involverad från start och socialsekreterarens bedömning är av stor vikt. Iters kontaktperson gör en kartläggning kring ungdomens bakgrund, familjesituation, eventuellt missbruk och kriminalitet, skolgång och boendesituation. Tillsammans med Iters projektgrupp och handledare görs en bedömning kring ungdomens kapacitet och lämplighet att genomföra projektet. Detta kompletteras med ett nätverksmöte där familj och eventuella myndighetspersoner, så som socialsekreterare och arbetsförmedlare, deltar. 3. Stöd och motivation till ungdom Syftet är att Iters kontaktperson stödjer och motiverar ungdomen under så lång tid ungdomen behöver; både under föreberedelsearbetet, under volontärarbetet och i uppföljningsarbetet efter volontärarbetet. Målet är att den unge ska få stöd att nå sina mål och komma i sysselsättning. 4. Förberedande nätverksmöte Syftet med mötet är att samla viktiga personer (familj, vänner och eventuella myndighetspersoner, så som socialsekreterare och arbetsförmedlare) och samtala kring ungdomens möjligheter att delta och vilka risker och frågor som finns samt gör en planering för tiden efter volontärvistelsen. Målet är att samtliga känner sig välinformerade, lugna och trygga med att beslutet om att ungdomen ska volontärarbeta är rätt beslut och att alla i nätverket är beredda att stödja ungdomen framåt. Målet är också att det finns en plan för vad ungdomen ska göra efter volontärarbetet. Om det på nätverksmötet visar sig att ungdomen inte ska åka på volontärtjänst, görs en ny planering hur ungdomen ska komma i sysselsättning. 5. Individuell plan och beslut om volontärplats Syftet är att ta reda på vad ungdomen vill arbeta med i framtiden och matcha önskemålen med rätt volontärplats i rätt land. Målet är att ungdomen kommer till det volontärarbete som bäst passar ungdomens framtidsplaner och att det finns en färdig planering efter volontärvistelsen. Iters kontaktperson gör den individuella planen tillsammans med ungdomen. 6. Förberedelseaktiviteter Syftet är att ungdomen ska få tillräckligt med stöd och förberedelser för att klara volontärarbetet på ett bra sätt. Målet är att ungdomen har fått tillräckliga kunskaper i språk, hur man reser, information om risker, sex och droger, landsspecifik kunskap, motivationssamtal och eventuellt studiebesök på ungdomsanställning/praktik som kan var nästa steg efter volontärarbetet. Alla förberedelser sker individuellt och volontärens kontaktperson finner sätt att motivera ungdomen. 13 Kontaktpersonen har regelbunden kommunikation med handledaren på mottagande organisation och presenterar deltagaren genom bland annat ett inscription form. 7. Planeringsresa Syftet är att ungdomen får besöka volontärplatsen, få en uppfattning om arbetsuppgifterna och träffa personalen och volontärerna på stället för att få större förståelse och sedan ta ställning om han/hon vill arbeta där som volontär. Målet är att ungdomen blir säker på sitt beslut. Om ungdomen vill arbeta som volontär har planeringsresan inneburit att ungdomen är bättre förberedd och vet vad som väntar. Om ungdomen beslutar sig för att inte fullfölja volontärarbetet, har planeringsresan inneburit att ungdomen fått besluta själv och undvikit ett misslyckande. 8. Genomförande av volontärarbete Syftet är att ungdomen genomför volontärarbete hos en organisation i annat europeiskt land under en till tre månader. Målet är att ungdomen får en ökad tilltro till sin egen förmåga, får nya positiva vanor och livsmönster, nya positiva kontakter och nätverk samt har blivit mer aktiv och oberoende. Mottagarorganisationen ansvarar för volontärens dagliga verksamhet, språkundervisning, handledning, fickpengar, mat, logi, lokala transporter samt två mentorer som skall stötta ungdomen både i arbetet och socialt. Iters kontaktperson håller veckovis kontakt med ungdomen och dess mentor och skickar kontinuerligt ut information om volontärens vistelse till ungdomens nätverk. 9. Valideringsverktyget Youth Pass Syftet är att synliggöra de kunskaper som man fått under sitt volontärarbete genom ett så kallat Youth Pass som används inom EU. Målet är att få ett skriftligt intyg för att öka sina chanser till arbete. 10. Uppföljningsarbete Syftet är att stödja ungdomen att komma i arbete eller studier. Målet är att ungdomen kommer i sysselsättning och inte längre är beroende av bidrag. Ett nytt nätverksmöte genomförs i direkt anslutning till hemkomsten där ungdomen får berätta om sin upplevelse och får stöd att hitta lämplig väg vidare till arbete eller studier. Iters kontaktperson fortsätter träffa ungdomen kontinuerligt utefter behov. Ungdomen får också möjlighet att utvärdera sin volontärvistelse och få sin nyvunna kunskap tillsammans med Iter. 11. Ungdomsanställning Ungdomsanställning innebär att en ungdom erbjuds en anställning i sex månader av en ideell organisation, finansierat av Social resursförvaltning. Ungdomsanställningarna möjliggör för den unge att pröva ett arbete med riktig lön under sex månader. Anställningen blir en brygga mellan sysslolöshet och arbete på den ordinarie marknaden eller studier. Kriterier för att en ungdom kan få ungdomsanställning är att han eller hon är mellan 18-25 år, är sysslolös och har kontakt med socialtjänsten samt att Iter gör bedömningen att den unge har svårt att få sysselsättning på något annat sätt. Ungdomen kommer företrädesvis från ett volontärarbete i Europa, men kan också rekryteras in på annat vis. 14 Måluppfyllelse Under år 2011-2012 har 31 personer deltagit i Iter och 82% har gått vidare till jobb eller studier sex månader efter fullföljd volontärtjänst.3 15 personer hade försörjningsstöd vid projektets början och vid en uppföljning i december 2012 hade tre personer försörjningsstöd. 52% män och 48% kvinnor har deltagit. Medianåldern är 21 år. Iter möter unga med vitt skilda behov. Något de dock ofta har gemensamt är att de behöver mer stöd än att endast hitta en sysselsättning. Iter har uppmärksammat ett antal faktorer som har påverkan på en ungdoms behov av stöd för att komma i sysselsättning. En uträkning visar att av Iters målgrupp har 35% haft ett missbruk, 32% dömda för brott, 84% har inte gymnasiekompetens och 26% har inte grundskolekompetens. 52% har minst en förälder som är arbetslös. 26% har boende med stödinsats från socialtjänsten och 16% har under deltagandet i projektet varit helt bostadslösa. En extern utvärderare (Swedegroup) har utvärderat projektet och skriver i slutrapporten daterad 2013-03-08: ”En entusiastisk projektgrupp har tillsammans med engagerade intressenter genomfört ett projekt kring mobilisering av ungdomar i utanförskap, med syfte att lära sig hur man på bästa sätt kan förbättra situationen för individen. Målgruppen har efter noggranna förberedelser genomfört en EVS (Europeisk Volontär Service) under några månader i ett europeiskt land, fått ökad tilltro till sig själva, kunskap och kompetens för att komma vidare i sysselsättning. Projekt Iter har, med volontärarbete som central process, etablerat en i Sverige unik metod för att jobba med unga i utanförskap. Goda effekter har uppnåtts med de unga som deltagit i projektet (82 % eller 18 av 22 vidare till jobb eller studier 6 mån efter fullföljd volontärtjänst). Projektet Iters arbetsmetoder tas tillvara, fr.o.m. 130101 drivs projektet vidare av projektägaren och finansieras med egna medel. Deltagarna, samarbetsparterna och projektägaren är klart nöjda. Vi bedömer därför att projektet har varit mycket framgångsrikt och svarat upp mot de flesta förväntningar.” Utvärderaren har intervjuat 22 stycken av Iters deltagare och 100% anser att deras livssituation har förbättrats i och med projektet. 76% tycker att de fått ett större nätverk och fått nya kontakter och 95% är nöjda med sin kontaktperson. Remittenter, bland annat socialtjänsten, har också fått bedöma projektet och då på en femgradig skala och ger där snittbetyget 4,5. Ungdomsstyrelsen nominerade i februari 2013 Iter till EU-priset Youth outstanding project. EUkommissionen delar ut priset till ett projekt som lyckats lämna avtryck. Syftet är att lyfta fram goda exempel. Varje EU-land nominerar en kandidat, och Iter är alltså Sveriges representant. De nominerade kommer att uppmärksammas i en publikation från kommissionen. 3 Resultatet beräknas på 22 personer då 9 personer nyligen börjat sitt deltagande i Iter och deras utveckling kan mätas först under våren 2013. De personer som inte är i sysselsättning har insatser via Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller har mycket stora sociala svårigheter. 15 Fått ökade kunskaper Projektet bedömer att samtliga ungdomar har fått en ökad kunskap kring att leva i ett annat land än Sverige, vilket innebär nya kunskaper i bland annat språk, sociala koder och arbetsuppgifter. Vidare har ungdomarna befunnit sig i en kontext med människor från hela världen samt även fått nya kontakter i Sverige genom projektets arbete på hemmaplan. ”Jag förväntade mig att få se, höra och möta nya människor och få vara med om nya upplevelser. Vilket jag fick dagligen!” 21-årig man, deltagare i Iter och volontär i Frankrike under en månad Tilltro till sin egen förmåga Projektet har kunnat mäta ungdomarnas tilltro till sin egen förmåga genom samtal och självskattning. Det har skett förändringar hos samtliga ungdomar, i vissa fall har det lett till att de klarar en heltidssysselsättning vilket är ett stort steg och bevis på att de har fått en tilltro till sig själva. I andra fall har resan skapat en mer realistisk syn hos deltagarna på sig själv och sin situation. De har tidigare haft en orealistisk tilltro till sig själva. Genom att se sin situation utifrån ett mer realistiskt perspektiv anser projektet att chanserna för den unge att utvecklas är högre och därmed möjligheten att komma närmare sysselsättning. “This period has as volunteer have given me very much, speaking about personal development and social skill. I learned a lot about personalities, group dynamics and how to accept everyone like they are. For me, I’ve also started to learn how to accept me as I am and to appreciate myself and my skills and attributes.” 22-årig kvinna, deltagare i Iter och volontär i Frankrike under två månader Beskrivning av målgruppen som deltagit Deltagarstatistik: 52% män och 48% kvinnor. Stadsdelstillhörighet i antal personer: 8 7 6 5 4 3 2 1 0 7 6 5 5 2 2 2 1 1 16 Stadsdelstillhörighet och ungdomsarbetslöshet Iter har hittills inte haft deltagare från samtliga stadsdelar i Göteborg. Iter har gjort flera informationsinsatser i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg men ännu har ingen ungdom valt att delta. Diagrammet nedan visar att Iter haft många deltagare från de stadsdelar som har högst ungdomsarbetslöshet. Iter har haft förhållandevis många deltagare från Centrum, som uppvisar lägst arbetslöshet. Förklaringen till det är att det under 2011 fanns en engagerad socialsekreterare i stadsdelen som slussade många klienter. 18 16 15,7015,30 14,20 14 12 9,90 10 8 6 4 2 7 6,80 5 2 9,70 9,60 8,10 7,30 5,50 5 Antal deltagare Iter 6 1 2 0 0 2 1 Öppet arbetslösa ungdomar 18-24 år 2011-10-31, i procent % 0 Efterfrågade platser Under projektets första år var det svårt att rekrytera deltagare. I dagsläget är situationen den motsatta, Iter har kö till de begränsade antal platser som finns att tillgå i projektet. Iter slussar ungdomar vidare alternativt sätta vissa av de unga på reserv/väntelista. Projektet erbjuder dock att alltid att träffa de unga och se om vi kan stötta dem på något annat sätt. Vi kan exempelvis erbjuda dem att boka möte med studie- och yrkesvägledare o/e specialpedagog, vi har två personer inom Vuxenutbildningen som vi samverkar med och där den unge kan få boka tid. Sammanfattningsvis har Iter gått från att ha svårt att rekrytera deltagare och svårigheter med att fylla plaster till att behöva säga nej i brist på plats. 17 Analys av projektets mål och deltagare Hur kommer det sig att insatserna under året har gett positiva förändringar? När vi analyserat vårt arbete har vi kommit fram till ett antal faktorer som är viktiga. Framgångsindikator Volontärsarbetet och dess förberedelser Ungdomarna associerar volontärarbetet i Europa med ett viktigt arbete, spänning och något att vara stolt över. Detsamma gör den unges föräldrar. Att konkret arbeta med de nödvändiga förberedelserna för att resan ska komma till stånd, möjliggör en värdefull kontakt med ungdomen. Ungdomen förstår att nu är någonting verkligt och nytt på gång och därmed skapas förutsättningar för ett uppriktigt och känslomässigt samtal. Ämnen som är naturliga att knyta an till är skolbetyg, ekonomi och skulder, boendesituation, den psykiska och fysiska hälsan, vänner och familj, packning och sist men kanske inte minst drömmarna om framtiden. Inte sällan underskattas ungdomarnas behov av praktisk hjälp. Det är enkelt att komma fram till vad som behöver göras, t.ex. att gå med i A-kassan, men sedan krävs tid och engagemang att stödja den unge hur man gör och hur det ska bli gjort. Ungdomen behöver också stöd i att någon faktiskt följer upp att det man bestämt blir av. De unga som deltagit i volontärprojektet Iter har fått mycket praktiskt stöd, vilket har varit en framgångsfaktor. Kontaktpersonerna har hjälpt till med allt som behövs. Att göra ett studiebesök i Europa tillsammans med kontaktpersonen fördjupar kontakten och samtalet och därmed förståelsen kring ungdomen. Att göra volontärtjänst innebär att få rutiner som sedan blir en tillgång i det ordinarie arbetslivet. Det handlar om att lära sig att gå upp på morgonen och sova på natten, laga och äta mat på bestämda tider, städa, vara utomhus och få frisk luft, planera inför morgondagen. Att bo kollektivt innebär att man blir beroende av andra och ens eget beteende påverkar andra. Om samarbetet inte fungerar får det tydliga och direkta konsekvenser. Arbetslivserfarenheten från volontärarbetet blir väsentlig när ungdomen ska söka fortsatt arbete. Iter fortsätter arbeta enligt den utarbetade metoden. ”Det är tack vare Iter som jag har fått allt detta du vet, det är Iter som har, efter jag kom tillbaka så, för dom hjälpte mycket, dom, alltså dom håller fast i en, det är inte bara jobbet och det och det, det är mycket runt omkring, det sociala, familjen, hur är det med familjen, har du bra kontakt med familjen och så vidare. När jag fick kontakt med Iter så kunde familjen känna sig mer trygga också, ja att det går åt rätt väg och så då, men sen jag kom tillbaka, det tog inte lång tid, jag hann inte ens börja söka jobb innan jag fick det här erbjudandet på praktik då”… ”Faktiskt, de har stöttat mig mycket. Mitt liv innan var, ja det var upp och ner. Men efter jag fick kontakt med Iter så ändrade sig mitt liv så nu, ja du ser ju (gestikulerar mot arbetsplatsen och miljön), jobb, jag fick fast anställning i lördags”. 20-årig man, deltagare i Iter och volontär i Frankrike under en och en halv månad Framgångsindikator Nätverksmöten – och utveckling av deltagande av föräldrar och Arbetsförmedling En central del i Iters arbete är de nätverksmöten som hålls av Nätverkslaget där en gemensam planering görs för varje ungdom. Detta på grund av att de unga ofta har ett splittrat privat nätverk och att det ibland finns många professionella aktörer inblandade. Nätverksmöten hålls så tidigt som möjligt i arbetet och fungerar som ett stöd i en långsiktig planering för den unge. Insatserna fokuserar på att hjälpa den unge med samtliga viktiga delar i en människas liv; sysselsättning, boende, ekonomi, vänner och familj. Det är extra framgångsrikt när båda föräldrarna deltar, och detta är lika viktigt även om föräldrarna lever skilda. Trots att ungdomarna är över 18 år är föräldrarnas medverkan värdefull och ibland helt nödvändig. Nätverksmötena skapar trygghet 18 och tydlighet för alla inblandade. Det är viktigt att föräldrar får prata om sin oro och det faktum att resan innebär att de inte får se sitt barn under lång tid. Just föräldrarnas deltagande sig i de ungas situation och planer för framtiden är en viktig framgångsfaktor. Det har fungerat bra att få socialsekretare att delta på möten. Desto svårare att få deltagande från Arbetsförmedlingen, något vi vill förbättra under 2013. Det är också väsentligt för den unges utveckling att föräldrarna deltar på nätverksmötena och detta har blivit möjligt för 68% av ungdomarna. Bland Iters ungdomar är det tydligt att de som har eller haft missbruksproblem ofta har en eller två föräldrar med samma svårigheter. Unga helt utan arbetslivserfarenhet har inte sällan föräldrar som är utan sysselsättning. Vi vill utveckla våra metoder för att höja föräldrarnas deltagande. ”Jag tycker att det är bra att ni har nätverksmöten innan och efter ungdomen åker. Det sätter in ungdomen och volontärarbetet i ett sammanhang med ungdomens olika "livsbitar". Jag känner att den ungdom jag haft med i projektet har fått mycket stöd och känt sig trygg med ansvarig från projektet. Jag tror att det var positivt för henne att få åka dit först och se vart hon skulle. Det är även bra med regelbundna möten innan som ungdomen får gå på och ta upp olika tankar och ämnen samt öva engelska etc…” Eva Mörk Socialsekreterare Västra Hisingens stadsdelsförvaltning, IFO - Enheten för Unga Vuxna Framgångsindikator Kontaktperson De unga vi möter har ofta en lång rad av besvikelser och brustna förhoppningar bakom sig. Det kan ha varit föräldrar, släktingar, skolpersonal, myndighetspersoner och andra vuxna som av olika anledningar inte har kunnat ge det som den unge behövt. Vår erfarenhet, i kombination med flertalet forskningsstudier4, visar att kontaktpersonskap som bygger på att den unge får långvarig kontakt med vuxna, som kan ha en sådan position som en klok och engagerad förälder har för sitt barn, är framgångsrikt. Ungdomarna bör inte ”släppas” efter viss angiven tid eller vid särskilda åldergränser, utan när specifika målsättningar inom viktiga områden uppnåtts. Kontaktpersonens roll är att bygga upp en stabil, empatisk och varaktig relation och lära känna ungdomen för att på så sätt kunna förstå vad den unge behöver och vara den unges språkrör gentemot de olika myndigheterna. Iters arbetsmetod baseras på behoven som konstaterats ovan och innebär att varje ungdom får en kontaktperson som ska ge relevant stöd för att den unge ska komma i sysselsättning. Vi försöker att så långt det är möjligt ge ungdomen så mycket tid som han eller hon behöver och förhålla oss flexibelt till den unges behov. Kontaktpersonen initierar nätverksmöten och ser till att alla aktörer, inklusive det privata nätverket, involveras och görs delaktiga. Ungdomens skrivs inte ut i projektet efter en viss tid utan kontaktpersonen finns kvar så länge ungdomen själv vill. Vår bedömning är att Iters framgång vilar på detta. Dessutom arbetar Iter för att uppmuntra att ungdomen har ytterligare någon kontaktperson, vilket finns för 48% av ungdomarna. Det kan t.ex. vara en kontaktperson bekostad av socialtjänsten, en fältassistent, boendestödjare eller från en ideell organisation. 4 Se tex Degner, J. & Henriksen, A (2007) Placerad utanför sitt sammanhang. En uppföljningsstudie av 46 institutionsplacerade ungdomars privata och formella relationer. Örebro: Örebros universitet, eller Stein, M. (2006b) Research review: Young people leaving care. Child and Family Social Work, 11, 27-279. 19 Framgångsindikator Ungdomsanställningar – och utveckling av stödet De ungdomsanställningar inom ideella organisationer som förvaltningen bekostar är en avgörande faktor i Iters framgång att hjälpa unga ut i sysselsättning. Iter har nyligen fått fem nya anställningar beviljade. De ungdomsanställningar som enheten erbjuder inom ideella organisationer kommer under år 2013 tydligare fördelas till de unga som har föräldrar utan arbete, då vi ser att dessa unga är en extra utsatt målgrupp med stort stödbehov. Framgångsindikator Samtalsstöd Ungdomarna vi arbetat med har fått vara med om ett ovanligt stort antal förluster i form av dödsfall eller oåterkalleliga separationer. Inte sällan har ungdomarna ett förhållande till en eller båda föräldrarna som är präglat av fientlighet eller ”likgiltighet”. Bakom attityden av fientlighet och likgiltighet finns ett behov av att få ett förhållande till föräldern präglat av ömsesidig respekt och kärlek. Att ingripa för att förbättra relationen mellan ungdom och förälder och att låta ungdomen få möjlighet att bearbeta sina traumatiska erfarenheter är väsentligt för att hjälpa dessa unga. Vi har sett goda exempel när det har fungerat för de unga vi arbetar med. Merparten av de unga vi möter har behov av samtalsstöd och Iter lägger stor vikt vid att slussa ungdomarna rätt. I dagsläget har 42% av ungdomarna fått eller får samtalsstöd från t.ex. Mini-Maria, Behandlingsenheten, psykolog via öppenvården eller av privatpraktiserande psykolog. Framgångsindikator Boende – och utveckling genom projekt Plaga Inom projekt Iter är det tydligt att den unges boendesituationen är helt avgörande för att ungdomen ska kunna påbörja sin väg in i arbetslivet. En destruktiv hemmiljö försvårar grovt möjligheten att sköta ett arbete. Under året har 16% av deltagarna varit helt bostadslösa under någon period. Även om Iter är ett arbetsmarknadsprojekt där boendefrågan inte formellt ingår i uppdraget, så har det varit nödvändigt att lägga mycket tid på och samverka med berörd stadsdel kring boendet. Det är därför intressant att Iter ska vara delaktiga i det nya projekt som startas upp under hösten/vintern 2012 tillsammans med Östra Göteborg; Projekt Plaga. Plaga syftar till att hitta nya flexibla boendelösningar för ett antal unga personer med målet att ungdomen ska få ett hyreskontrakt och vara självförsörjande. I projektet ska en gemensam utförandeplan finnas och en gemensam databas som delas mellan de olika aktörerna kring ungdomen. Plagas projektledare kommer att fungera som ungdomarnas koordinator och nätverksmöten kommer att hållas kontinuerligt. Framgångsindikator Vuxenutbildningen – direktkontakt Den ordinarie vägen för en person som vill studera på Komvux är att gå till Vuxenutbildningens drop-in och möta en studievägledare. För Iters målgrupp kan det vara ett för svårt och för stort steg att själv gå till en plats och möta en okänd person. För att ungdomen ska få rätt hjälp för sin skolgång behöver han eller hon också kunna beskriva sina egna svårigheter, vilket är för svårt för många unga. Genom ett nytt samarbete med Vuxenutbildningen prövas en metod. Iters kontaktperson stödjer en ungdom som vill studera genom att i ett mail formulera den unges önskemål om studier och eventuell problematik. Mailet sänds till en utvald specialpedagog på Vuxenutbildningen samt med en förfrågan om en tid. Ett möte sker sedan där ungdomen, Iters kontaktperson, specialpedagogen och en studievägledare är med och skapar en planering. Iters målgrupp är prioriterad hos Vuxenutbildningen, då de personer som har minst utbildning har förtur. Hittills har tre personer sökt till en skola via den här vägen och ska börja under vårterminen 2013. 20 Analys av metodutvecklingen Alla är välkomna på ett första möte En framgångsfaktor i metoden är att alla unga som är sysslolösa är välkomna på ett första informationsmöte hos projektledaren. Här ställs inga krav på ungdomen och alla är välkomna. Sedan får den unge själv ta ställning till om han eller hon vill gå vidare och träffa Iters kontaktpersoner. Riskbedömning Iters deltagare har ofta haft en livsstil som de vill bryta för att ta steget vidare mot ett liv som fungerar. Det är därför extra viktigt att de organisationer som tar emot ungdomarna kan ge ett gott stöd och erbjuda en sund miljö. Den främsta oron som funnits inom projektet är att den unge skall råka illa ut eller utsättas för risker såsom kriminalitet, droger och våld. Därför har projektet gjort besök på samtliga organisationer och haft många diskussioner kring målgruppen. Kontaktpersonen i Iter har noggrant informerat handledaren på plats om de ungdomar som ska resa och de särskilda stöd de behöver. Dessa besök har visat sig vara oumbärliga då det skapar en verklig bild kring miljön och personalen, en bild som är svår att få utan ett faktiskt besök. Projektet har även i några fall sagt upp samarbetet med organisationer som inte ansetts lämpliga. I några fall har projektet rest till volontärplatsen i Europa för att besöka ungdomen och kontrollera hur ungdomen mår. Som tidigare beskrivits görs också en grundlig bedömning av volontärens lämplighet att delta. Det är av största vikt att detta noggranna arbete fortsätter. Remittenter Hittills har ungdomarna remitterats från socialtjänsten, Mini-Maria, KRIS, KRAMI och Medlingsverksamheten. Andra ungdomar har hittat Iter på Internet eller hört talas om projektet via familj eller vänner. Iter har aktivt arbetat med att sprida projektet till såväl verksamheter som enskilda ungdomar och har personligen informerat ett trettiotal arbetsgrupper, ungdomsverksamheter, socialtjänst och andra arbetsmarknadsprojekt. Spridningsarbetet har fungerat bra. Fungerande arbetslag och handledningens betydelse i arbetet Att skapa ett fungerande arbetslag med projektledare, kontaktpersoner för ungdomarna och handledare utgör en av de viktigaste förutsättningarna för att nå framgång i arbetet med besvikna och sårbara ungdomar. Detta har vi i volontärprojektet Iter lyckats utmärkt med. Vikten av handledning i den här typen av nya projekt där osäkerheten är stor går inte att nog betona. Handledare Per Magnus Johansson (psykolog och universitetslektor) har lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar och kan i vissa fall hjälpa till med bedömningar av ungdomar då detta behövs. Detta har varit och är en framgångsfaktor i arbetet. Utan detta stöd skulle det vara mycket svårt att våga fatta de olika slags beslut som behöver tas under vägen då nya metoder utarbetas. 21 Analys utifrån ett ekonomiskt perspektiv I utvärderingen av Iter från de externa utvärderarna från Swedegroup redovisas en socioekonomisk diskussion som är baserad på att en person i utanförskap kostar samhället 500 000 kr per år. Slutsatsen för Iter blir att med befintlig budget på ca 5 miljoner så behöver drygt sju av projektets deltagare lämna utanförskapet och komma i sysselsättning under minst ett år, för att projektet ska löna sig. Alternativt kan knappt två personer lämna utanförskap och komma i sysselsättning under minst fyra år för att projektet ska vara lönsamt. Resultatet för Iter är att 18 personer har gått vidare till jobb eller studier 6 månader efter fullföljd volontärtjänst, vilket indikerar att Iter är en lönsam verksamhet. Koppling till politikens prioriterade mål för år 2013 Varje år anger Göteborgs Stads politiker vad staden ska prioritera inom sina verksamheter. När det gäller målen för år 2013 kan Iter bidra med följande: Iter ryms inom det prioriterade målet ”Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt från arbetsmarknaden ska öka” då målgruppen består av unga med liten eller ingen arbetslivserfarenhet, som saknar betyg från gymnasieskolan, inte har fått hjälp av Arbetsförmedlingen och ofta har försörjningsstöd. Projekt Iter prioriterar de unga som har minst avklarad utbildning, som har arbetslösa föräldrar, får stöd från socialtjänsten och som har en social problematik av olika slag. Genom att stödja dessa unga till arbete eller studier bidrar Iter till det prioriterade målet ”Göteborgarnas livschanser ska utjämnas” samt ”Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska”. Inom Iter har 35% av ungdomarna haft ett missbruk. Verksamheten bidrar därför till det prioriterade målet: ”Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem.” Iter erbjuder ungdomsanställningar inom ideella organisationer. Dessa verksamheter erbjuder ofta också aktiviteter utanför arbetstid, vilket kan bidra till det prioriterade målet ”Unga Göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka”. Utveckling 2013 Målgruppens ålder högs I och med att delfinansieringen från ESF upphör år 2013 är det möjligt för Iter att i mån av plats ta emot unga över 24 år, något som inte varit möjligt med ESF:s delfinansiering då kravet varit målgruppen 18-24 år. Målgruppen höjs alltså till 29 år. 22 Ungdomsanställningar och överenskommelser med socialtjänsten Projektet har tilldelats fem nya Ungdomsanställningar för 2013 vilka skall användas för de deltagare i projektet som behöver ytterligare och mer långsiktig stöttning efter volontärtjänsten. Vi vill arbeta fram en överenskommelse med socialtjänsten så att deltagaren inte skrivs ut under ungdomsanställningen, utan att socialtjänsten garanterat finns kvar i planeringen. Koppling mellan den unges sysslolöshet och föräldrars arbetslöshet Vi kan se ett samband mellan unga helt utan arbetslivserfarenhet och deras föräldrars arbetslöshet. Vi kommer att lägga mer tid på de unga vars föräldrar inte arbetar och prioritera dessa unga när vi fördelar ungdomsanställningarna. Arbetsförmedlingen -informationsblad Vi ska ta fram en informationsblad om Iter som riktar sig till Arbetsförmedlingen. Detta är ett led i att öka samverkan med Arbetsförmedlingen för att få ut mer av deras insatser. Spridning I Iters uppdrag ligger att sprida projektet i samtliga stadsdelar, och att i den mån det är möjligt visa en representation av deltagare från hela staden. Stadsdelar vilka projektet inte har haft deltagare från, och vilka bör rekryteras från under 2013, är: Askim/Frölunda/Högsbo och Västra Göteborg. Inflytande från volontärerna Den externa utvärderaren har intervjuat volontärerna som varit iväg och samlat in deras åsikter om projektet. Det som Iter ska utveckla är att göra en skriftlig handlingsplan för varje ungdom. Denna plan ska vara något tydligare än den dokumentation som hittills funnits i projektet. Metodutveckling för ett mer flexibelt volontärarbete Som tidigare nämnts finansieras själva volontärvistelsen helt av EU-medel från Ungdomsstyrelsen. Dock innebär själva ansökningsförfarandet svårigheter när det gäller att möta vissa unga personers behov av trygghet, snabbhet och flexibilitet. Ansökningsförfarandet innebär att det är osäkert om en ansökan blir beviljad. Det tar cirka sex månader från ansökningsförfarandets start tills att volontärarbetet kan börja. Volontärarbetets längd går inte att ändra. Just osäkerheten kring om volontärarbetet blir av, handläggningstiden och oflexibiliteten i volontärarbetets längd, passar inte alltid med målgruppens behov. Iter har löst detta genom att göra ansökningar för flera platser samtidigt och utan att ha någon specifik individ i åtanke. Ungdomarna får platserna presenterade för sig först efter beviljad ansökan. Dock innebär detta att ungdomarna får ta ställning till redan bestämda volontärplatser i de aktuella länderna och då på bestämda tidpunkter. Detta har fungerat väl för de flesta ungdomar, men ibland kan de ha behov av att åka iväg antingen tidigare eller senare än de har möjlighet till eller med en mer flexibel längd på volontärarbetet. Ibland kan ungdomarna ha behov av mer arbetsledning på plats än vad den ansökta summan från Ungdomsstyrelsen medger. 23 Efter samtal med den franska organisationen Solidarités Jeunesses, som Iter har mycket gott samarbete med, har det visat sig att de ibland tar emot franska volontärer som finansieras av den franska socialtjänsten, kostnaden ligger runt 100 euro dygnet. Volontären har då möjligheten att stanna så länge som socialtjänsten är beredd att betala och så länge volontären önskar. Solidarités Jeunesses erbjuder ett kollektivt boende på landsbygden och arbete i olika renoveringsprojekt av byggnader samt trädgårdsskötsel och ekologisk odling. Här bor och arbetar mellan 10-20 volontärer från hela världen tillsammans med fransmän från närliggande byar. Den franska organisationen Solidarités Jeunesses har visat intresse av att ta emot enstaka volontärer från Göteborg via svensk socialtjänst (genom samma förfarande som med fransk socialtjänst). Iter har besökt boendet och talat med handledarna och gjort bedömningen att mottagandet och omhändertagandet av volontärer på stället är tillräckligt gott. Därför kommer Iter att under hösten 2012 utreda stadsdelarnas intresse av att via bistånd göra det möjligt för enstaka klienter att arbeta som volontärer i Frankrike. Själva metodiken att erbjuda volontärarbete utomlands som bekostas via bistånd har redan prövats inom Projekt Nicaragua och stadens stadsjurister utredde då metoden och fann inga juridiska hinder. Om någon stadsdel skulle vara intresserad, kan arbetet med den blivande volontären ske helt enligt ordinarie metod i projekt Iter, men med de fördelar att vistelsens längd är flexibel och att arbetsledningen på plats kan skräddarsys. Om detta skulle innebära några ökade kostnader för förvaltningen behöver också utredas och om i så fall stadsdelen eller förvaltningen ska stå för kostnaden. Iters framtid från 2014 Under våren 2013 behöver Iters framtid beslutas kring, då det bara finns finansiering och uppdrag för år 2013. Det samma gäller ungdomsanställningarna. Uppdraget ligger på förvaltningsledningen att föra frågan vidare. Nya organisationer i Europa Om Iter får besked om fortsättning 2014 kommer ett arbete påbörjas med att starta samarbete med nya ideella organisationer i Europa. 24 Resultat 2012 och utveckling 2013 3. Jourplats och ”socialrådgivare” på KRIS Livsstilshus på Styrsö Bakgrund och syfte KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) driver sedan slutet av 2009 Livsstilshuset på Styrsö för unga mellan 18-26 år som tagit ett beslut att lämna gängkriminalitet. Enheten för Nya insatser för unga i riskzon, Social resursförvaltning, har sedan 2010 abonnerat jourplatser (två platser under 2010-2011 och en plats 2012) med syftet att KRIS ska kunna erbjuda unga en snabb ingång till huset. Under jourplaceringen förs diskussioner med berörd stadsdel om möjlighet till fortsatt boende. Projektet innebär också att en ”socialrådgivare” från Social resursförvaltnings behandlingsenhet är i huset en dag i veckan för att ge stöd till personal och elever i olika sociala frågor. Syftet är att den unge ska få stöd i att våga ta tag i alla de problem som skapats genom den kriminella livsstilen, t.ex. skulder, förstörda relationer, avsaknaden av arbete och bostad m.m. Den unge behöver hjälp att hålla hoppet uppe och att det inte känns oöverstigligt att reda upp sitt liv för att kunna komma tillbaka till samhället. En genomgripande utvärdering av Livsstilshuset håller på att genomföras av Philip Lalander, professor på Högskolan i Malmö, klar i maj 2013. Mål Detta projekts mål är att den abonnerade jourplatsen ska möjliggöra att minst 15 elever får snabb hjälp att bryta med organiserad brottslighet. Vi gör ett antagande att 20% av Livsstilshusets elever som varit inskrivna under år 2012 lever laglydigt och drogfritt och har en sysselsättning och ett fungerande boende. Det är KRIS som ansvarar för Livsstilshuset och elevernas utveckling, men vi kan anta att vårt stöd bidrar till resultatet. 25 Målet med socialrådgivarens roll är att Livsstilshusets personal och elever ska uppleva att de får stöd i sociala frågor och att den unge blivit stärkt i att reda upp sitt liv. Det övergripande målet är att färre personer ska vara en del av den organiserade brottsligheten i Göteborg. Resultat och måluppfyllelse Jourplatserna och eleverna I Livsstilshuset har det under året bott 27 unga män som vill lämna ett liv i kriminalitet och missbruk. Medianåldern är 28 år. 18 elever är nyinskrivna under året och nio elever skrevs in föregående år. 16 personer har fått snabbt tillträde till en plats i huset via den jourplats förvaltningen abonnerar. Med hjälp av jourplatsen har eleverna kunnat få omedelbar hjälp, ibland på samma dag som behovet aktualiserats. Den abonnerade jourplatsen har med andra ord använts som det var tänkt. Flertalet av eleverna har tidigare vårdats på institutioner och behandlingshem med stöd av LVU (Lagen om Vård av Unga), LVM (Lagen om Vård av Missbrukare) och SoL (Socialtjänstlagen). Merparten har varit dömda för brott, ibland grova våldsbrott och narkotikabrott, och avtjänat fängelsestraff. De har varit aktiva i olika kriminella grupperingar. Majoriteten har en bakgrund med missbruk och drogberoende (amfetamin, heroin, cannabis, GHB, benzo, kokain m.m.) Resultat av de 27 elever som bott på Livsstilshuset under 2012 (Resultatet beräknas på information från KRIS och remittenter, sista avstämning daterat 2013-02-22) 6 personer 4 personer 3 personer 3 personer 4 personer 3 personer 5 personer har egen försörjning, fungerande boende och lever ett drogfritt och laglydigt liv är elever på Livsstilshuset på Styrsö är utan sysselsättning, men där det inte finns känt missbruk/kriminalitet är på annat behandlingshem/familjehem är i fängelse är i fortsatt kriminalitet/missbruk finns inga uppgifter på Oklart/inga uppgifter 19% Ingen känd kriminalitet, ej sysselsättning 11% Elev i Livsstilshuset 15% Utan kriminalitet med försörjning och boende 22% I fängelse 15% Diagram: Elevernas utveckling 2012 i procent Annan behandlingsform 11% I missbruk/kriminalitet 7% 26 Resultat av 46 elever totalt sedan starten oktober 2009 (Resultatet beräknas på information från KRIS och remittenter, sista avstämning daterat 2013-02-22) 12 personer 4 personer 6 personer 3 personer 7 personer 4 personer 10 personer har egen försörjning, fungerande boende och lever ett drogfritt och laglydigt liv är elever på Livsstilshuset på Styrsö är utan sysselsättning, men där det inte finns känt missbruk/kriminalitet är på annat behandlingshem/familjehem är i fängelse är i fortsatt kriminalitet/missbruk Elev i finns inga uppgifter på Livsstilshuset 9% Oklart/inga uppgifter 22% Ingen känd kriminalitet, ej sysselsättning 13% Utan kriminalitet med försörjning och boende 26% I fängelse 15% I missbruk/kriminalitet 9% Annan behandlingsform 6% Diagram: Elevernas utveckling 2009-2012, i procent 26 procent lever drogfritt och självständigt – antal månader i huset en framgångsfaktor Av det totala antalet elever sedan starten 2009, 46 personer, är det 12 elever som idag lever ett drogfritt och laglydigt liv med egen försörjning och ett fungerande boende, vilket motsvarar 26%. Av de 27 elever som skrevs in under 2012 har 6 personer egen sysselsättning och boende och lever drogfritt, vilket motsvarar 22 procent. Dessa elever, som det gått bra för, har stannat i huset i genomsnitt 6,3 månader. Genomsnittslängden för en elev i Livsstilshuset är 3,5 månader. Av de 27 elever som varit inskrivna under 2012 var nio stycken boende i huset en månad eller mindre. Ingen av dessa elever som stannat så kort tid lever idag självständigt med egen sysselsättning och ordnat boende. Man kan därför dra slutsatsen att det är en framgångsfaktor att en elev stannar i huset under en längre tid. 27 54 procent av eleverna är från Göteborg och 44 procent från andra kommuner De 27 elever som skrivits in under 2012 kommer från följande stadsdelar eller kommuner: 14 12 10 8 6 4 2 0 12 4 0 6 1 0 1 1 0 2 0 Östra Göteborg och Västra Hisingen är de stadsdelar som använder Livsstilshuset mest. Det är också tydligt att övriga kommuner i Sverige använder Livsstilshuset i hög utsträckning; 44% av eleverna kommer från en annan kommun än Göteborg. ”Socialrådgivare” I slutet av år 2010 kom önskemål från Livsstilshuset om en person från kommunen, en ”socialrådgivare”, som kan närvara i huset och svara på frågor från eleverna. En av de mer erfarna medarbetarna från Social resursförvaltnings behandlingsenhet började därför vara i huset en gång i veckan och detta arbete har fortsatt även under år 2012. Socialrådgivaren träffar klienterna i huset tillsammans med en kontaktperson från Livsstilshuset och samtalar dels kring den sociala situationen som boende, ekonomi, skulder och sysselsättning och dels kring frågor om familjerelationer, övrigt nätverk, eventuella barn och droghistoriken. Socialrådgivaren medverkar också vid så kallade KASE-team-möten, vilket innebär att Kontaktperson, Arbetskontaktperson, Social-rådgivare och Elev deltar. Till hjälp används ”byggklossmodellen”, där ett antal problemområden eller livsområden står skrivna på klossar. Vid dessa möten väljer eleven ut ett antal byggklossar att fokusera på till nästa möte och en handlingsplan skrivs kring detta. Byggklossmodellen vilar på grundsynen att eleverna själva ska välja vad de vill fokusera på och vad som är viktigast och vad man vill ha hjälp med. Handlingsplanen följs upp var tredje vecka. Socialrådgivaren ger också konsultation till samarbetspartners och ger enskild rådgivning till elever och personal. Detta arbete har nu pågått i drygt två år och samtliga parter är nöjda och samarbetet fungerar väl. 28 Projektledaren inom Social resursförvaltning Projektledarens roll är att följa upp jourplatsen och vara samarbetspart mellan KRIS och stadsdelarna. Projektledaren har deltagit på referensgruppsmöten och haft regelbundna möten med Livsstilshusets ledning och med föreningen KRIS samt andra samarbetspartners såsom Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet och stadsdelar. Projektledaren har också träffat Livsstilshusets externa utvärderare. Sammanfattningsvis Samtliga uppsatta mål för detta projekt år 2012 har uppnåtts. Analys Snabb ingång De två jourplatserna har används som det var tänkt och 16 elever från Göteborg har kunnat dra nytta av dessa (1 person mer än vi hade som målsättning). Social resursförvaltning kan fungera som en länk mellan Livsstilshuset och socialsekreterarna och ibland har projektledaren rett ut missförstånd som har uppstått. Detta har fungerat bra och något som är värdefullt att fortsätta med. Dessutom innebär jourplatserna att KRIS/Livsstilshuset kan ta emot elever direkt utan att vänta in ett biståndsbeslut från stadsdelen. Snabbhet är en framgångsfaktor gällande denna målgrupp och väntan och osäkerhet kan betyda att den unge återgår till sin kriminella livsstil. Jourplatsen innebär också ett större utrymme för Livsstilshuset att ta emot unga som annars riskerar att falla mellan stolarna, då det kan vara oklart med geografisk tillhörighet. Ungdomarna får direkt den hjälp de söker och möjliggör att organisatoriska och ekonomiska frågor kan lösas i efterhand. Det är dock viktigt att personalen på KRIS är lyhörda gentemot socialtjänsten om det redan finns en pågående planering och att man arbetar tillsammans för bästa resultat. Risken som KRIS tar genom att agera mycket snabbt och utan utredningstid är att det kan uppstå en situation då en elev skrivs in trots att han inte är lämplig eller redo att bo i huset och därför riskerar de befintliga elevernas utveckling. För- och nackdelar med snabbheten är något som kontinuerligt samtalas om och personalen på KRIS har regelbunden handledning av psykolog. Att nå personer ingen annan når Livsstilshuset når en del av de unga personer som andra organisationer och myndigheter misslyckats med att kunna hjälpa. Eleverna har ofta en lång rad av institutionsvistelser bakom sig, kommer från svåra familjeförhållanden och merparten har ett avancerat missbruk bakom sig. Ensamheten och skuldkänslorna är stora. Det är utifrån detta man ska tolka Livsstilshusets resultat; 26% av de totalt 46 eleverna lever idag ett självständigt och laglydigt liv med egen försörjning. Detta måste ses som ett gott resultat med tanke på elevernas historik och problematik. Det vore intressant att jämföra resultatet med andra institutioner som vänder sig till en liknande målgrupp. Förhoppningen är att Livsstilshusets utvärdering kan belysa frågan. 29 Ökat lärande Socialrådgivaren verkar ha haft en betydande framgång och det är roligt att projektledaren och socialrådgivaren har blivit inbjudna att ha en rådgivande funktion inom Livsstilshuset. Att samarbeta på ett så konkret sätt som både socialrådgivaren och projektledaren gör är mycket effektivt och ger omedelbara vinster, t.ex. att synen på socialtjänsten blir bättre då det finns någon på plats som har tid att lyssna och förklara hur systemet fungerar och varför det ibland blir svårt och krångligt. Då socialrådgivaren också arbetar på behandlingsenheten finns det även en möjlighet att lätt slussa personer dit vid behov. Öka förtroendekapitalet Det vore intressant att fortsätta tänka och samtala kring på vilket sätt kommunen kan samarbeta och använda sig av frivilligorganisationerna i allmänhet och personer med egen erfarenhet av ett kriminellt liv i synnerhet. Uppgiften består i att öka förtroendekapitalet mellan myndighetspersoner och personer med tidigare erfarenhet av kriminellt liv och som idag är präglade av en stark önskan att lämna sitt förflutna bakom sig – samtidigt som de fortfarande kan ha en misstänksamhet mot det samhälle som inte gav dem en plats. Analys utifrån ett ekonomiskt perspektiv En jourplats kostar 45.000 kr i månaden vilket inneburit en kostnad på 540. 000 kr för en plats år 2012. Detta ska betraktas som välinvesterade pengar då platsen under året har använts av 16 unga personer, som använt platsen före biståndsbeslut från stadsdelen. Två unga personer har bott på platsen i mindre än en månad och har sedan lämnat huset och ingen stadsdel har behövt bekosta detta. Om inte Social resursförvaltning bekostat jourplatserna skulle en stadsdel behövt betala från första dagen om man beslutat sig för att fortsätta placeringen. Kostnaden skulle alltså ändå belastat Göteborgs Stad. Nu möjliggör jourplatserna att KRIS kan placera en ung person mycket snabbt och att stadsdelarna får tid att utreda behov och fatta beslut om fortsatt placering. En snabb placering har visats sig vara en stor framgångsfaktor. Enligt Docent Anders Tengström på Karolinska Institutet kostar en livslång kriminell karriär 250 miljoner kronor. Ett mord kostar samhället 72 miljoner kronor. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i sin rapport Vänd dem inte ryggen – Socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer kommit fram till att en gängkriminell person under 15 år skapar samhällskostnader på cirka 23 miljoner kronor. Hur man än räknar ska dessa summor sättas i relation till att Livsstilshuset har hjälpt 12 personer att lyckas bryta med sin kriminella livsstil och att de numera försörjer sig själva på ett hederligt sätt och lever självständigt. Ytterligare ett tjugotal personer håller sig i skrivandets stund borta från kriminalitet, även om de inte är självförsörjande utan fortfarande får stöd av samhället eller är på en institution eller i fängelse. 30 Utveckling 2013 Social resursförvaltning fortsätter med samarbetet ett år till och en jourplats abonneras. Jourplatsen möjliggör en placering första månaden utan kostnad för socialtjänsten. Om beslut fattas att göra en placering betalar stadsdelen hela kostnaden framåt. Social resursförvaltnings projektledare finns med som samtalspart och följer upp hur jourplatsen används. Socialrådgivarens funktion har visat sig vara viktig och personen fortsätter att vara i huset en dag i veckan under 2013. KRIS Livsstilshus har blivit upphandlat av Göteborgs Stad från april 2013, vilket sannolikt kommer att innebära ett ökat antal elever i huset. 31 Resultat 2012 och utveckling 2013 4. Stöd till KRIS sysselsättningsprojekt - Kraftkällan Bakgrund KRIS (Kriminellas revansch i samhället) är en kamratförening bestående av före detta kriminella. Föreningen vänder sig till människor med kriminalitet och missbruksproblem och arbetar för ett narkotikafritt samhälle. Föreningen i Göteborg kan erbjuda boende med stöd, socialt sammanhang, hjälp i samhällsfrågor, fritidsaktiviteter, sysselsättning, arbetsträning och i vissa fall också lönebetalt arbete. Livsstilshuset och sysselsättningsprojektet i Fiskebäck KRIS i Göteborg utvecklade sin verksamhet under 2009 och startade upp ett boende med stöd, kallat Livsstilshuset som erbjuder boende med stöd till unga vuxna som vill bryta sin kriminella livsstil. Inom ramen för förvaltningens uppdrag att utveckla nya insatser för unga som vill bryta med kriminella gäng, inleddes ytterligare ett samarbete med KRIS under våren 2011. Föreningen ansökte då om stöd och bidrag för att genomföra ett sysselsättningsprojekt. Projektet hade flera syften; dels att skapa arbetsträningsplatser för medlemmar i KRIS och arbetstillfällen för sociala arbetskooperativ, dels att skapa ett referensboende för människor som ville lämna missbruk och kriminalitet och som behöver stöd på sin väg tillbaka till samhällsgemenskapen. Enheten ”Nya insatser för unga i riskzon” följde arbetet via film och i skrift. Projektet gav positiva resultat på flera sätt. Det gav tre nyrenoverade lägenheter som nu fungerar som utslussningsboende från Livsstilshuset och referensboende för målgruppen. Renoveringen innebar också en rejäl standardhöjning av kommunens fastighet både interiört och exteriört. KRIS erbjuder de boende ett socialt sammanhang, social träning och stöd, fritidsaktiviteter, sysselsättning och arbetsträning. Daglig tillsyn sker samt urinprover och utandningsprover tas. I en av lägenheterna är det möjligt att ha barn boende hos sig. De tiotal personer som var engagerade i boendeprojektet har också utvecklats positivt. Fyra av dem har gått vidare från arbetsträning till löneanställning. Renoveringsprojektet skapade arbetstillfällen inom det sociala företaget ”Vägen ut! Bygg & Fastighetsservice” där ett antal personer arbetat med renoveringen. Nytt sysselsättningsprojekt – Kraftkällan Utifrån de goda erfarenheter man fick från boendeprojektet 2011 ville KRIS i augusti 2012 nu genomföra ett liknande projekt. Även denna gång har projektet dubbla syften, dels att skapa arbetsträning för medlemmar och arbetstillfällen för sociala företag och dels att iordningställa lokaler för verksamhet riktad till föreningens målgrupp. Denna gång vill man skapa ett boende med stödverksamhet (stödgrupper, dagverksamhet m.m.) riktat till kvinnor som vill bryta med kriminalitet och missbruk; med namnet Kraftkällan. 32 Fastighetskontoret, som var inblandade i det tidigare projektet, har denna gång i direkt samarbete med KRIS, upplåtit en fastighet vid Marklandsgatan i Högsbo som även i detta fall har ett omfattande renoveringsbehov. Fastighetskontoret bidrar till projektet genom att upplåta fastigheten hyresfritt under de första åtta månaderna, samt att bidra med material till den yttre upprustningen. Den framtida hyran blir också förhållandevis lågt satt då inga renoveringskostnader kommer att läggas på hyran. KRIS del i överenskommelsen blir att stå för arbetskostnad och material avseende inre underhåll och ombyggnad. Exempelvis behövs nya toaletter och ett nytt kök, målning av väggar och tak och även renovering av källaren och tvättstuga. Kostnad för projektet, som betraktas som ett sysselsättningsprojekt, beräknades till cirka 650 tkr i material och arbetskostnad. Föreningen KRIS beslutade att använda 250 tkr av sitt eget kapital. I september 2012 beviljade Social resursnämnd ett bidrag på 400 tkr (ärendenummer 0377/12). Med sysselsättningsprojektet kommer KRIS att kunna erbjuda 6 personer sysselsättning i 4 månader. Det sker i samarbete med Arbetsförmedlingen. Förutom detta kommer projektet att erbjuda arbetstillfällen för sociala arbetskooperativ för de moment som kräver fackmannakompetens. För finansiering av den planerade kvinnoverksamheten i huset har KRIS fått bidrag från Allmänna Arvsfonden. När boendet har etablerats ska det drivas av KRIS som också sköter det löpande underhållet av fastigheten och trädgården. Syfte och mål Det övergripande syftet med detta uppdrag är att stödja och följa upp KRIS arbete med att iordningställa och driva ”Kraftkällan” vid Marklandsgatan. Följande mål förväntas av uppdragets genomförande: Nya arbetstillfällen och inkomstmöjligheter för KRIS målgrupp och medlemmar Att målgruppens och medlemmarnas känsla av delaktighet och ansvar ökar då de själva är med om att bygga upp en viktig bas för verksamheten Att ombyggnaden och fastighetsskötseln skapar arbetstillfällen till sociala företag med kompetens inom området Att ansvaret för underhåll kan skötas genom egeninsatser från föreningen, vilket gör att kostnaden för löpande underhåll blir mindre Att kommunens fastighet med ett mer omfattande underhåll hålls i gott skick och att värdet därmed höjs 33 Resultat och måluppfyllelse Huset på Marklandsgatan stod klart för inflyttning i november 2012 och erbjuder sex boendeplatser för kvinnor. Projektet har inneburit att 10 personer inom KRIS har varit involverade i renoveringen av fastigheten. En person har fått arbete som fastighetsskötare. Ett värdigt och fint boende har skapats för personer som vill gå samma väg som KRIS-medlemmarna själva och komma tillbaka till samhällsgemenskapen. Medlemmarna har känt sig stolta över att få delta i renoveringen och en av dem förklarar: ”Den egna drogfriheten och att avstå från kriminella handlingar är något man gör för sin egen skull, men renoveringen av fastigheten ger en möjlighet att göra något gott för andra som i sin tur kan bli hjälpta”. KRIS har tagit hjälp av sociala arbetskooperativ för de moment som kräver fackmannakompetens. I och med detta har de förväntade målen uppnåtts. I skrivandets stund bor två personer i huset; från stadsdelsförvaltningarna Lundby och MajornaLinné. Kraftkällan är upphandlat av Göteborgs Stad från april 2013 och har fått ramavtal med Kriminalvården. Analys utifrån ett ekonomiskt perspektiv Det är svårt att beräkna om renoveringen via KRIS rent ekonomiskt har blivit billigare eller dyrare än om arbetet utförts genom kommunens försorg, men uppskattningen är att det inte har blivit dyrare. Men det huvudsakliga syftet med detta uppdrag har aldrig varit att kommunen ska göra en ekonomisk vinst på renoveringen via KRIS. Syftet var att ge människor, som under lång tid har befunnit sig utanför samhället, en möjlighet att arbeta med något som bidrar ekonomiskt och uppbyggligt för samhället. Det ger hopp om förändring, ger erfarenhet och en känsla av stolthet. Detta uppdrag har genomförts på ett lyckosamt sätt och med en samhällsekonomisk vinst. Utveckling 2013 Enheten fortsätter att stödja och följa upp arbetet. 34 5. ”Hjälp, vad gör jag nu?”En guide för att få ordning på livet Bakgrund Vi har konstaterat att ungas behov av praktiskt stöd ofta underskattas. De saknar ibland grundläggande kunskap i sådant som de skäms för att fråga kring. Enheten har därför under året haft en informatör anlitad från Social resursförvaltnings informationsavdelning för att producera en bok för målgruppen. Ämnen som berörs är bostad, jobb, studier, ekonomi, skulder, relationer och fritid. Boken kommer att tryckas under början av år 2013 och spridas till socialkontor och olika ungdomsverksamheter i staden. Syfte Syftet är att producera en ”handbok” för unga som vill leva ett laglydigt liv och vara en del av samhällsgemenskapen. Boken ska ge svar på de ungas frågor gällande arbete, boende, ekonomi, fritid, relationer m.m. Mål Målet är att de unga blir stärkta och får en känsla av kontroll över sin livssituation, att känslan av kaos minskar och att de unga känner att det är möjligt att vara en del av samhällsgemenskapen och få lust att ta tag i de bitar som fattas för att kunna leva ett självständigt och ansvarsfullt liv. Ett delmål är att ungdomar som involveras i produktionen känner delaktighet och får större kunskap i samhällsfrågor. Målgrupp Boken vänder sig till unga mellan ca 18-30 år och kan delas ut på socialkontoren och kommunens ungdomsverksamheter, på institutioner, på fängelser, inom ideella organisationer. Aktiviteter & Tidsplan För att få rätt ton och rätt nivå på bokens innehåll har ett antal föreläsningar hållits under våren 2012 av olika myndigheter (så som Vuxenutbildningen, Boplats, Kronofogden) på KRIS, där unga fått ställa frågor kring olika livsområden. Bokens innehåll har anpassats efter ungdomarnas egna frågeställningar. Bokens namn är ”Hjälp, vad gör jag nu?” – En guide för att få ordning på livet. Boken sammanställs och formges av Social resursförvaltning under vintern 2012/2013, för utskick under våren 2013. 35 6. Riktlinjer i staden för personer som vill lämna organiserad brottslighet Uppdraget Under året har enhetschefen suttit med i en arbetsgrupp tillsammans med representanter från stadsdelarna och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet för att ta fram riktlinjer för staden gällande personer som vill lämna organiserad brottslighet. Riktlinjerna har formulerats av planeringsledare på Stadsledningskontoret för vidare förankring på stadsdirektörsnivå. Utveckling 2013 Riktlinjerna är i skrivandets stund inte fastställda, detta kommer att ske under våren 2013. Dessa ska sedan spridas. Arbetsgruppen bjöds in till en nationell konferens i Malmö i november 2012 då storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö träffades för att diskutera frågan. Nästa konferens kommer att hållas till våren 2013 i Göteborg. Arbetetsgruppen fortsätter att träffas under år 2013 för att fördjupa samverkan och kunskapen i frågan. 36 7. Projekt ”Plaga” - Boende med stödinsatser för unga - Metodutveckling mellan Social Resursförvaltning och Östra Göteborg Syftet med Plaga är att genom metodutveckling och samverkan mellan Östra Göteborg och SR erbjuda unga vuxna ett nytt kostnadseffektivt boende med stödinsatser. Detta skall leda till eget hyreskontrakt och att ungdomen är självförsörjande. Om metoden visar sig vara framgångsrik kan den implementeras och spridas inom Göteborgs stad. Under året har enhetschefen varit handledare för Plagas projektledare i Östra Göteborg och varit ett stöd i att formulera en projektbeskrivning. Arbetet kommer att bli operativt under 2013. Projektbeskrivningen är formulerad enligt nedan: Bakgrund Efter att den nya organisationen Östra Göteborg bildats av stadsdelarna Kortedala och Bergsjön märker man nu i arbetet med gruppen unga vuxna (16-25 år) att det finns ett behov av fler boende av formen boende med stödinsatser. Dessa boende kan vara i form av kollektivboende som till exempel Vintergatan, lägenhetsboende där stöd finns i huset, boende i lägenhet med stöd av utökat kontaktmannaskap samt boende i lägenhet med tillsyn av kontaktperson. Det som efterfrågas till största delen av handläggarna är lägenhetsboenden där personal finns tillgängliga i nära anslutning till lägenheten. Kostnaden för dessa boenden är hög och stadsdelen vill av flera skäl i första hand köpa dessa tjänster av Social Resursförvaltning (SR). I praktiken visar de dock sig att det endast är en liten del av det stora behov som stadsdelen har som kan placeras inom och få hjälp av SR. Detta helt beroende på tillgång till platser. Detta får till konsekvens att insatserna köps av andra aktörer som erbjuder boende med stöd, till en högre kostnad och det är mer oklart vad vi får för stadsdelens pengar. Socialsekreterarna uttrycker att det är lättare att skräddarsy alternativt kombinera med en insats på ”hemmaplan” när den är inom SR. Detta på grund av att de privata aktörer som finns ofta vill erbjuda en färdig paketlösning. I praktiken kan också stadsdelen behöva betala långa perioder av högre kostnader hos privata aktörer, även om det vore möjligt att flytta en klient till ett alternativ inom SR när plats finns. Anledningen till det är att processen är igång, relationer och förtroende har byggts upp med den privata aktören och detta är inte överflyttbart utan att riskera bakslag för klienterna. Verksamhetschef Marie Larsson inom Social Resursförvaltning, (för området Stöd till Individ och Familjer) och Områdeschef Ing-Marie Larsson i Östra Göteborg (för Område Bistånd och Service träffades) träffades i början av sommaren med syfte att diskutera hur samarbetet för målgruppen Unga Vuxna i behov av boende med stöd skulle kunna utvecklas. De kom fram till en projektidé där Östra Göteborg och Social Resursförvaltning tillsammans tittar på och försöker utveckla nya metoder för hur man kan skräddarsy insatser för denna målgrupp. Denna idé bygger på att det i dagsläget finns resurser inom Social Resursförvaltning som inte används i den utsträckning som Östra Göteborg skulle kunna. 37 Projektnamn ”Plaga” vilket är latin och betyder, ett system av trådar avsett för fångst, uppsamling eller sammanhållning. Namnet speglar på olika sätt vad denna metodutveckling skall leda till. Syfte och Mål Syftet är att genom metodutveckling och samverkan mellan Östra Göteborg och SR erbjuda unga vuxna ett nytt kostnadseffektivt boende med stödinsatser. Detta skall leda till eget hyreskontrakt och att ungdomen är självförsörjande. Om metoden visar sig vara framgångsrik kan den implementeras och spridas inom Göteborgs stad. Målet är att: Ungdomen får ett eget hyreskontrakt och är självförsörjande Insatsen har varit kostnadseffektiv i förhållande till tidigare använda insatser Östra Göteborg har ökat sitt användande av SR:s insatser. De berörda verksamheterna och dess medarbetare har skapat mer flexibla och individanpassade lösningar för Unga Vuxna i projektet. Målgrupp Unga Vuxna 18-25 år i behov av boende med stödinsatser. Projektet kommer att aktivt arbeta med 5 ungdomar åt gången utifrån denna målgrupp. Genomförande Projektet genomförs och bedrivs inom ramen för metodutveckling. Själva genomförandet är huvuddelen av utvecklingsarbetet och det kommer att bli ett gemensamt ansvar att utforska hur vi kan hitta och utforma nya lösningar projektets målgrupp. Båda förvaltningarna har ambitionen att projektet skall löpa över 2014. De långsiktiga målen sätts utifrån detta och utvärdering kommer att ske efter denna projekttid. Projektorganisationen kan dock bara i dagsläget beslutas till och med 2013, projektledaren är anställd i ett första skede till sista november 2013. Projektet ämnar uppfylla målen genom följande aktiviteter. Ökad samverkan mellan Östra Göteborg och Social Resursförvaltning. Arbetet kommer att ledas och samordnas från Östra Göteborg, En arbetsgrupp tillsätts med nyckelpersoner från de enheter inom respektive förvaltning som är berörda. I arbete med de 5 ungdomar kommer vi att praktiskt omsätta de nya metoder/lösningar vi arbetar fram. För att möjliggöra samverkan kommer en fast tid att avsättas varje vecka. Få fram lägenheter/boende Det finns idag en stor efterfrågan på Social Resursförvaltnings ungdomsboenden och det kan ta lång tid att få ett sådant boende. Det finns inga lediga boenden att tillgå och därför behöver Östra 38 Göteborg arbeta för att få fram lägenheter men att stödinsatsen, helt eller delvis köps hos SR. En tanke är att eventuellt kunna använda ett redan pågående projekt med inriktning på att få fram lägenheter till ungdomar. Stöd till sysselsättning Inom Social Resursförvaltnings Enhet för nya insatser för unga i riskzon erbjuds unga vuxna med försörjningsstöd så kallade ”Ungdomsanställningar”. Detta innebär en 6 månaders anställning med lön inom en ideell organisation. Samverkan kommer att ske med befintliga verksamheter inom Östra Göteborg. Nätverksarbete Ungdomar har alltid ett mer eller mindre stort personligt och professionellt nätverk av människor som är beredda att ge stöd och hjälp. I nätverksarbete fokuserar man på dessa stödpersoner, försöker samordna deras stöd och ge dem stimulans att orka fortsätta ställa upp Mötena leds av nätverksledare från SR:s nätverkslag som försöker styra samverkan i en konstruktiv riktning. Individuellt stöd Projektet innebär att stödet till ungdomen individanpassas efter ungdomens behov. Stödet kan förutom boendeträning även innebära praktiskt stöd i vardagen och samtalsstöd kring olika behovsområden. Inom SR finns ett stort antal insatser av varierande slag som riktar sig direkt till individen. Exempel på dessa är: Boendestöd, Särskilt kvalificerande kontaktperson, (SKKP), ”vanlig” kontaktperson, Mini-Maria, Behandlingsenheten m.m. Inom Östra Göteborg finns bland annat coach och projektledaren som också kan erbjuda individuellt stöd. Det innebär att de inblandade verksamheterna kommer att behöva tänka nytt och flexibelt. Projektledare/Koordinator Vid utvärderingar av olika insatser och projekt är det nästan samstämmiga erfarenheter kring vikten av att det finns en ”spindel i nätet”, en person som håller i processen och kan initiera vid vilken tidpunkt det är dags att sammankalla inblandade eller ha uppsikt över att överenskomna uppgörelser hålls och att arbetet fortskrider som planerat. Utvärdering Under projektets gång påtalar inblandade upptäckta förbättringsområden till Projektledaren som lyfter detta till Styrgruppen, alternativt lyfts frågor direkt till Styrgruppen. Projektledaren kommer att ta ansvar för att ta fram metoder för att utvärdera projektets mål. Vi undersöker i dagsläget om vi kan använda oss av ”kostnad per brukare” som grund och sen addera övriga kostnader för respektive ungdom för att på så sätt kunna utvärdera om projektet blivit en kostnadseffektiv lösning. 39 Kostnad Arbetet för metodutveckling görs inom ramen för ordinarie verksamheter, förutom Projektledartjänsten som finansieras av Östra Göteborg inom befintlig budget. De individuella stödinsatserna och behovet av ungdomsanställningar kan se olika ut och variera i kostnad. Bostödet kommer att kosta mellan 450-750 kr /dygn. En ungdomsanställning 150 000 kr för 6 månader. Om man uppbär ungdomsanställning innehar man lön på ca 17 000 kr/mån och är då inte i behov av försörjningsstöd eller bidrag till hyra. En särskilt kvalificerad kontaktperson kostar 18 000 kr per månad, då ingår 10 timmar per veckan i arbete med ungdomen. Nätverkslaget och Mini-Maria är ”gratis” för stadsdelarna och finansieras av kommunbidrag. Projektorganisation Styrgrupp: Ing-Marie Larsson, Områdeschef, IFO/FH Östra Göteborg, Marie Larsson, Verksamhetschef Stöd till Individ och familjer, SR, Malin Östling Verksamhetschef Boende, SR Projekt/ Ledningsgrupp: Louise Bergman, Enhetschef, Nya insatser till Unga i riskzon SR, Teresa Woodall, Enhetschef, Ungdom och familjeboende SR, Per-Erik Frennberg, Enhetschef, Unga Vuxna ÖG, Pär Gustavsson Enhetschef, Boendeenheten ÖG, Projektledare Dan Larsson, ÖG, Eva Karlefjärd, Enhetschef Ungdomsenheten SR, Anna Kjellberg, Behandlingsassistent, SR, Pär Tipschis, Behandlingsassistent, SR, Lasse Peltari, Enheten för nya insatser, SR, Anna Pellegrini, Nätverkslaget SR, Linn Amneby socialsekreterare ÖG. Denna grupp kommer att träffas i olika konstellationer under projektet. Bollplank/ Handledare: Elin Kareld, Verksamhetsutvecklare ÖG samt Louise Bergman, Enhetschef SR Lokala Arbetsgrupper: Skapas utefter varje ungdom, t.ex. handläggare, metodhandledare vid behov, nätverksledare, boendestöd/vägledare, stöd i sysselsättning, ungdomsbehandlare, övrig behandlingspersonal, projektledare ********************************************************* 40 Rapporten skriven 15 mars 2013 av: Louise Bergman Enhetschef Nya insatser till unga i riskzon Social resursförvaltning, Göteborgs stad Box 388, 401 26 Göteborg Tel: 031-367 90 17 [email protected] 41
© Copyright 2024