1. No category

Rapportt 2011:58
=
=Institutioonen för
pedagogiik,didaktik occh
utbildninngsstudier
Examenssarbete i
ledarskapp inom
Magisterrprogrammet i
Ledarskaap, 15 hp
Es
stetiskka lärp
proce
esser,
deras betyde
else fö
ör inlä
ärning
g
och soccial förmåga
Ska
a Kulturrskolan
n spela en roll i
fram
mtidenss skola?
?
av
Karin
n Lindma
ark
Handlledare: Kristtina Ahlberg
Sammanfattning
Estetiska ämnen riskerar att bli bortprioriterade i det som i skoldebatten kallas för ”kunskapsskolan”.
Estetiska ämnen är inte längre obligatoriska på gymnasiet enligt nya skollagen 2011. Vad kommer
konsekvenserna bli av detta beslut?
Forskning som bedrivs av svenska forskare på Karolinska institutet av professorerna Torkel
Klingberg, Töres Theorell samt Fredrik Ullén presenteras och visar vilka effekter estetiska ämnen har
på intelligens, förmåga att utveckla kreativitet, ”flow”, arbetsminne, social förmåga och för att minska
stress. Även internationell forskning av professor Anne Bamford bildar bakgrund för min studie.
Studien undersöker rektorers inställning till estetiska lärprocessers betydelse, samt elevers uppfattning
om vad Kulturskolan och undervisningen i estetiska ämnen betyder för dem .
34 rektorer inom grundskolor, gymnasieskolor och kulturskolor inom Stor-Stockholm delade med sig
av sina tankar i en enkätundersökning bland annat om hur estetiska ämnen ökade motivationen hos
eleverna och bidrog till att skapa lugn och ro. Vidare ansågs god kvalitet i undervisning av estetiska
ämnen stärka läs- och skrivförmågan samt den matematiska förmågan. Resultatet visade också att
rektorerna såg positivt på att utöka samarbetet med musik - och kulturskolan. De såg stora negativa
konsekvenser av att estetiska ämnen inte längre är obligatoriska på gymnasiet.
Gruppintervjuer med elever från Solna kulturskola visade att kulturskolan och estetiska ämnen har en
stor betydelse i deras liv. Eleverna beskriver kulturskolan som ”sitt andra hem” och talar om hur de
närmar sig ett kreativt lärande som kan beskrivas som ”flow”. Att spela ett musikinstrument har hjälpt
dem i deras skolarbete och de har utarbetat en särskild minnesteknik.
För att stärka resultaten i skolan krävs ett utökat samarbete mellan forskare och pedagoger och
rektorer och en samordning av dessa kompetenser.
Nyckelord
Estetiska lärprocesser Flow Kulturskolan Musikskolan Kreativitet Kunskapsskolan
2 Innehållsförteckning Innehåll BAKGRUND .......................................................................................................................................... 6 Musik och flow .................................................................................................................................... 7 Kreativ undervisning är viktigt för inlärning ....................................................................................... 8 Att mäta kreativitet .............................................................................................................................. 9 Lärarlegitimation ................................................................................................................................. 9 Epistemologi (kunskapssyn) .............................................................................................................. 10 Samarbete mellan pedagoger, forskare och psykologer .................................................................... 10 Gränsöverskridande samarbeten ........................................................................................................ 11 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................ 12 SYFTE .................................................................................................................................................. 12 FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................................... 12 Frågeställningar inför enkätstudien ................................................................................................... 12 Frågeställningar inför gruppintervjun ................................................................................................ 13 METOD ................................................................................................................................................ 13 Metod vid enkätundersökning ........................................................................................................... 13 Pilotstudien ........................................................................................................................................ 14 Metod vid gruppintervju .................................................................................................................... 15 RESULTAT ......................................................................................................................................... 17 Urval .................................................................................................................................................. 17 Bortfall .............................................................................................................................................. 17 Etik .................................................................................................................................................... 18 Genomförande ................................................................................................................................... 18 Resultat av enkätundersökningen ...................................................................................................... 18 Sammanfattning av enkätundersökningen ......................................................................................... 22 Resultat av gruppintervju med elever från Solna Kulturskola .......................................................... 23 Återträff 26/4-2011 ............................................................................................................................ 26 Sammanfattning av gruppintervju ..................................................................................................... 28 DISKUSSION ...................................................................................................................................... 29 Metoddiskussion ................................................................................................................................ 29 Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 31 SLUTSATSER ..................................................................................................................................... 35 3 REFERENSER .................................................................................................................................... 36 4 INLEDNING Att undervisa är som att ha en föreställning där man fångar sin” publik” genom att vara väl förberedd
och ha en stor kunskap om det ämne man undervisar i. Entusiasmen över att sprida kunskap, karisma
som smittar, motivation och förmåga att lyckas lära andra…
Det finns en pågående diskussion om skolan i Sverige som är inriktad på de problem som finns med
svaga kunskaper och resultat i kärnämnen och en skola där man kämpar med ordnings- och
attitydproblem med stora elevgrupper och för få behöriga lärare. Maciej Zarembas stora reportage om
skolan avslutas med att han ser en möjlig väg ut ur skolkrisen när han skriver: ”Läraryrket är ett
konstnärligt yrke. Det är fyra timmar i direktsändning varje dag, inför en ibland helt ofrivillig publik”.
(Zaremba, ” Hem till skolan”, Dagens Nyheter, 14/4 -2011”).
Är det så att undervisning är en konst? Är det viktigt att undervisningen sker på ett kreativt sätt med
kunniga och motiverade lärare som i förlängningen ger kunniga och motiverade elever?
Enligt professor Anne Bamford, anställd av University of Arts i London, är så kallade ”art-richschools” en framgångsfaktor då man i framtiden söker arbetstagare som har förmågan att tänka
kreativt och ”outside the box”. Detta stimuleras i skolor där man har god kvalitet i konstnärliga ämnen.
I Finland och Kanada måste alla lärare läsa konstämnen (jämför med engelskans ”arts”) då man insett
värdet av att integrera konstnärliga ämnen i skolan. Bamford berättar vidare om att det är de estetiska
ämnena i sig som ger en positiv effekt på inlärning, men även när man använder sig av konst via andra
ämnen. Hon menar att den kreativa ansatsen är viktig. En lärare i NO kan vara en kreativ och
konstnärlig ledare, fortsätter Bamford vid sin föreläsning på bokmässan i Göteborg . (Pedagogiska
magasinet 29/10-2009)
Nationella prov och internationella prov spelar en stor roll inom skolan. Vi får fortlöpande information
om internationella jämförelser (t.ex. från Pisa som står för ”Programme for International Student
Assessment”) i vilka svenska skolelever visar sig ha låga resultat i ämnen som naturvetenskap och
matematik. (Lärarnas tidning, 10/2-2011).
Dessa undersökningar skapar stress hos skolpolitiker, rektorer och lärare och kan ibland leda till
förhastade beslut som tas av politiker. Ett beslut som tagits är, att man i nya skollagen 2011 tagit bort
estetiska ämnen som obligatoriska på gymnasiet. Vad kommer konsekvenserna bli av detta beslut?
Estetiska ämnen (med dessa ämnen menar jag musik, dans, teater och bild/form) har ett värde i sig,
men om de dessutom är en bidragande faktor för att förbättra resultat i kärnämnen såsom språk och
matematik, kanske detta kan få politiker och rektorer och lärare att tänka i nya banor… Det är därför
angeläget att undersöka och sammanställa delar av den forskning som är gjord för att kunna bidra till
en ökad kunskapsspridning om estetikens betydelse.
5 Själv har jag lång erfarenhet (19 år) av att ha arbetat inom Kulturskolan och har som gitarr- och
sångpedagog på nära håll sett vad mötet med konstnärliga ämnen kan innebära för eleverna. Den
svenska musik- och kulturskolan styrs och bedrivs av kommunala resurser (den kallades tidigare för
”kommunala musikskolan”). Det finns 278 skolor av landets 290 kommuner och 153 av dessa
musikskolor har utvecklats till att bli kulturskolor som omfattar minst tre konstformer. Undervisningen
är frivillig och som regel erbjuds eleven undervisning i grupp/enskilt varje vecka och deltar ofta i
ensemblespel med möjlighet att spela eller sjunga tillsammans med andra. Eleverna lär sig framträda
inför publik i föreställningar, och inom Kulturskolor sker samarbete över konstformerna. (SMOK,
2009, ”Den svenska musik och kulturskolans bakgrund”). Jag har ofta av mina elever på Kulturskolan
fått höra:
”Jag har blivit mycket bättre i skolan och har fått det så mycket lättare sedan jag började spela gitarr”.
Är detta en slump? Vad har estetiska ämnen för betydelse vid inlärning?
Många forskare har visat att det är oerhört viktigt för hjärnans utveckling att man i tidiga år aktivt
utövar konstnärliga ämnen. Det ökar förmågan att utnyttja bägge hjärnhalvorna och professor Fredrik
Ullén, (verksam som hjärnforskare vid Karolinska institutet och konsertpianist), har kunnat mäta, att
det bildas mer myelin som förbättrar kopplingarna mellan hjärnhalvorna hos den som aktivt tidigt
spelar ett musikinstrument. Kopplingarna (synapserna) mellan hjärnhalvorna ökar så att det i princip
bildas en ”motorväg” mellan hjärnhalvorna. ( Christer Classon, ”Alla är vi experter på något”, 25/52009, Karolinska universitetssjukhuset).
Elever som har varit jätteblyga och som äntligen vågar stå på en scen och sjunga … Vad innebär det
för självförtroendet och hur mäter man det?
”Ge oss ett mått som mäter glittret i ögonen hos ungdomar, inte bara de vanliga PISA-måtten”, sade Anne Bamford vid sin föreläsning 13/1-2011 på svenska ambassaden i London.
Frågor man kan ställa sig är: hur definierar man kunskap och hur skapar man motivation? Själv vill
jag efterlysa en mer holistisk syn .
Vilken inställning har våra rektorer till estetiska ämnen och till ett samarbete med Kulturskolans
pedagoger? Hur stämmer deras inställning överens med forskning och elevernas uppfattning om hur
de inhämtar kunskap?
BAKGRUND
Jag har tagit del av den forskning som bedrivits av professor Töres Theorell som arbetar på Karolinska
institutet, och som bland annat skrivit boken ”Noter om musik och hälsa”, i vilken han beskriver vilka
framgångar som följer när barn och ungdomar får ta del av estetisk verksamhet. Inte minst deras
6 sociala förmåga stärks och de blir mindre stressade och lugnare. Deras förmåga till coping (förmåga
att lösa problem) ökar. I en artikelserie om estetiska lärprocesser utgiven av tidningen ”Fotnoten”
(03/2010) intervjuas Töres Theorell och han beskriver hur han lider med lärarna i estetiska ämnen över
att de hela tiden behöver försvara sig, vilket han beskriver som groteskt; de ska inte behöva försvara
sig och sina ämnen menar han (Lindmark, 2010,”Forskningsplan”).
God kvalitet i undervisningen av estetiska ämnen höjer elevernas prestationer i andra ämnen och
skapar en känsla av samhörighet, menar flera forskare. Forskning som förstärker dessa antaganden om
att estetiska lärprocesser spelar en spelar en stor roll vid inlärning har gjorts av Anne Bamford, och
hon berättar i sin bok ”The wow-factor”- Global research compendium on the impact of the arts in
education- om en stor surveyundersökning som hon genomfört i över 170 länder på uppdrag av
UNESCO. Rapporten som grundar sig på över 500 fallstudier visar att estetiska ämnen har en positiv
inverkan på elevernas lärande. En förutsättning är att de estetiska ämnena håller hög kvalitet. Håller de
en för låg kvalitet, som skedde i vart fjärde land i UNESCO-studien, fick det istället en negativ
inverkan på kreativiteten. Ett antal faktorer visade sig ge god kvalitet enligt studien:

Samarbete med externa aktörer och konstnärer.

Att eleverna fick utmaningar och möjlighet till risktagande.

Likvärdig undervisning (till exempel skulle alla få möjlighet att delta i kören och ingen skulle
känna sig exkluderad).

Möjlighet till ”performance” där man kan få visa upp resultatet.( Bamford anser att för lite
uppmärksamhet riktas mot det färdiga resultatet och för mycket på själva processen. Eleverna
ska ges möjlighet att få visa upp det man gjort genom att uppträda på föreställningar, delta i
utställningar eller genom att till exempel som 5-åring få berätta för föräldrar och visa bilder
som man tagit.)

Reflektion – vad gick bra – vad kan göras bättre?

Utvärdering och bedömning var också viktigt för att uppnå god kvalitet.
Titeln ”The wowfactor” är ett citat från en lärare som beskriver den härliga känslan av estetisk
undervisning med god kvalitet, när ett barn är helt uppslukat av att skapa…(Pedagogiska magasinet
29/10-2009).
Musik och flow Jag vill jämföra den så kallade ”wow-faktorn” med ”flow”( flyt eller flöde), vilken Theorell beskriver i
sin bok ”Noter om musik och hälsa ”. Jag har själv märkt hur eleverna försätts i en djup koncentration
som också innebär ett lugn när de är helt fokuserade på att spela ett musikstycke . 7 Forskare såsom Ullén och Theorell är nyfikna på vad det är som händer i kroppen när man känner att
man har ”flow”. Det kan beskrivas som att man har flyt och är uppfylld av positiv energi. Man blir
piggare tack vare att man är i en kreativ process. Det kan handla om att skriva eller att musicera när
man känner att allt ”stämmer”. Det kan också visa sig ha en mycket positiv inverkan på hälsan. Ullén
beskriver flow som ett subjektivt tillstånd man kan hamna i, när man utför utmanande uppgifter som
matchar den egna förmågan. Ullén nämner också vad som karaktäriserar flow: ”Hög koncentration,
minskad självmedvetenhet, automaticitet och njutning (positiv affekt)”. Flow är koncentration utan
ansträngning och skiljer sig fysiologiskt från hög koncentration vid mental ansträngning. Människor
utför uppgifter med hög kvalitet när de befinner sig i tillstånd av flow, menar Ullén. Människor med
täta flowupplevelser får en mer positiv livssyn både i arbetet och på fritiden . Detta gör att människor
som oftare befinner sig i flow kommer få betydelser också sett ur ett folkhälsoperspektiv. I samarbete
mellan Ullén och Theorell studeras förmågan att uppnå flow relaterat till kroppslig och psykisk hälsa.
(Ullén, ” Musik och flow på Karolinska institutet”, 2011, Kulturrådet)
En detaljerad studie har gjorts där professionella pianister får spela samma stycke flera gånger och
sedan göra en självuppskattning av upplevelsen när de spelat och gradera känslan av ”flow”-lycka
över att allt fungerar (de Manzano m.fl.2008 & Ullén m.fl.2008). Preliminära resultat visar att
upplevelsen av flow är kopplad till djupa andetag. Även hjärtfrekvensvariabiliteten visade samband
med flow och mer aktivitet i det parasympatiska (nedvarvande) systemet visades (Theorell, 2009,
s.87).
Kreativ undervisning är viktigt för inlärning
I en artikel skriven av Carl-Magnus Höglund (Pedagogiska magasinet 29/10-2009) hänvisar han till
Bamfords föredrag på bokmässan i Göteborg, om att Sverige tidigare haft ett gott rykte internationellt
om att ha en kreativ och nytänkande skola. Nu oroades hon över att det finns en press att lämna det
innovativa ”tänket” till förmån för en mer traditionell modell. Hon berättade vidare att det finns en
motsättning i västländernas skoldebatt mellan dem som önskar mer kreativitet och nytänkande och
dem som oroar sig för skolresultat. ”Estetiska ämnen och kreativ undervisning stärker elevernas
kritiska tänkande. Det förbättrar språkinlärning, särskilt skriva och läsa. Vi vet också att det förbättrar
matematikresultaten…” Att musikalisk träning stimulerar hjärnans utveckling och naturligtvis gör att man blir bättre på att
musicera, beskriver Ullén, och han har också funnit samband mellan rytmisk förmåga och intelligens:
”Spännande är dock att musikalisk träning även har breda transfereffekter, d.v.s. man ser också vissa
positiva effekter på andra förmågor, inklusive allmänintelligens.”
8 Att kunna hålla en jämn puls och att kunna utföra rytmiska uppgifter samvarierar med intelligens (IQ)
och hur välutvecklad den vita substansen(myelin) är i främre delen av hjärnan. Detta påverkar i sin tur
tänkande och problemlösningsförmåga .( Ullén, ”Musik och flow på Karolinska institutet”,” Rytmisk
förmåga och intelligens”, 2011, Kulturrådet).
Tidigare har PISA mätt kunskaper i naturvetenskap och läs- och skrivförmåga. PISA kommer vid
nästa test att lägga till en del som avser att mäta elevernas kreativitet berättade Bamford vid sin
föreläsning på svenska ambassaden i London 13/1 -2011. Hon oroade sig över hur Sverige ska prestera
vid nästa test, då vi inte längre prioriterar estetiska ämnen . De länder som hittills lyckats bra i tester
utfärdade av PISA är de länder som värderar estetiska ämnen och kreativitet högt. Länder såsom
Holland, Nya Zeeland och Finland har lyckats bättre med kunskapsutveckling i en medierik skola, där
man använt sig av modern informationsteknologi i undervisningen såsom IT och ITC, enligt Bamford.
Ullén m.fl. har gjort undersökningar som mäter kreativitet och funnit samband med hur
signalsubstanserna i hjärnan filtreras.
Att mäta kreativitet
Kreativa människor har visat sig ha just en förbättrad koppling mellan hjärnhalvorna, och Ullén har i
sina studier visat att ”högkreativa” som lyckades väl på divergenta tester (där uppgiften är att hitta
många olika lösningar på samma problem) hade lägre täthet på dopamin D2-receptorer i thalamus än
”lågkreativa”. Thalamus beskriver Ullén som hjärnans ”reläcentral” där informationen filtreras innan
den når hjärnbarken, som används bland annat vid tänkande och problemlösning. Om informationen
som når thalamus inte filtreras, kommer mer information direkt till hjärnbarken, och ”högkreativa” kan
då komma med fler associationer och se saker på många olika sätt.
”Thinking outside the box might be facilated by having a less intact box “ fritt översatt: ”Man har
större möjligheter att tänka annorlunda om ramarna inte är så strikta” (Ullén m.fl. ”Samband mellan
psykisk ohälsa och kreativitet”, 2011, Karolinska institutet, forskning).
Lärarlegitimation
Ett förslag från regeringen för att stärka lärarnas status är att införa lärarlegitimation, så att endast de
lärare som är behöriga får sätta betyg . Lärare som arbetar i Kulturskolor och musikskolor är i
dagsläget inte tänkta att omfattas av lärarlegitimationen och skulle således inte räknas som behöriga
lärare i den obligatoriska skolan. Lärare vid Kulturskolor har en gedigen pedagogisk
högskoleutbildning bakom sig . De arbetar också inom grundskolan och inom särskolan och
gymnasiet, där de tillför skolorna särskild kompetens inom estetisk verksamhet. Kulturskolans lärare
som skulle kunna ha en viktig roll i framtidens skola, blir istället utpekade som om de inte är ”riktiga
lärare” medan de i själva verket har en unik kompetens som grundskolan och gymnasiet nu riskerar att
förlora.
9 Kristina Holmberg har i sin doktorsavhandling ”Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat
eller marknad” ställt frågan ”Hur ska förändringen förklaras och hur hanteras den av lärarna?”
Kulturskolan närmar sig en elevfokuserad verksamhet, där elevens önskemål om repertoar mm tas
tillvara och där ett upplevelsebaserat lärande dominerar. ( Lindmark, 2010, ” Forskningsplan”). För
existensfilosoferna (Kierkegaard, Heidegger, Sartre, Marcel m.fl.) är en viktig ståndpunkt att
existensen inte kan förstås av förståndet utan att ”upplevelsedimensionen” måste tillföras, där känslor
och intuition är viktigt (Sohlberg, 2001, s.52)
Epistemologi (kunskapssyn)
Människan ordnar oftast kunskap i motsatspar- vi söker oss till motsatser genom vårt sätt att tänka
(Sohlberg, 2001, s.70) och nu svänger pendeln från det som av många kallats ”flumskolan” mot en
mer positivistisk kunskapssyn där man istället talar om” kunskapsskolan”. Politiker i Sverige som
utbildningsminister Jan Björklund vill stärka ”kunskapsskolan” med fokus på kärnämnen. Estetiska
ämnen däremot riskerar att få en undanskymd roll i ”kunskapsskolan” och det kan tyckas märkligt att
man handlar tvärt emot forskningsresultat (Lindmark, 2010,”Forskningsplan”).
Holmberg beskriver en dikotomi mellan estetiska ämnen och teoretiska ämnen. Theorell tror att den
uppgivenhet som många estetlärare känner beror på att dessa ämnen inte är prioriterade och att de hela
tiden måste försvara sina ämnen, vilket han beskriver som fruktansvärt.”Med bild, musik och drama
förstärker man människors insikt i hur känslor fungerar, och det gör att man också fungerar bättre
socialt.”( Fotnoten 3/2010; Lindmark, 2010,”Forskningsplan”).
Edmund Husserl som lade grunden för fenomenologin menar att varje upplevelse är unik för den
enskilda människan. Människor har gemensamma upplevelser om samma värld och förmågan till
empati beror på hur väl man kan sätta sig in i andra människors upplevelser. Människan förhåller sig
till omvärlden via kroppen, tiden, rummet och existerar i relationer till andra människor.(Stensmo
2002, s.106-109). (Lindmark, 2010,”Vetenskaplig teori och metod”). Allt detta tränas i estetiska
lärprocesser, menar jag.
Samarbete mellan pedagoger, forskare och psykologer
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, intervjuas i Insidan
(Dagens Nyheter 17/3-2011) och där beskriver han hur arbetsminnet är den del av intelligensen som
går att träna upp.
Det är stor skillnad mellan barns arbetsminneskapacitet och en del barn som har svårt för att lära sig
läsa och räkna har oftast problem med arbetsminnet, det minne som gör att vi kan minnas en kort
stund, för bara några sekunder. Barn som har problem med arbetsminnet kan som exempel inte få ett
telefonnummer uppläst och sedan kunna ringa – de har då glömt vilka siffrorna var.
10 Stress har en mycket negativ inverkan på arbetsminnet och vid akut stress kan arbetsminnet halveras,
menar Klingberg. Han har skrivit en ny bok som heter ”Den lärande hjärnan”, i vilken han beskriver
hur man kan hjälpa barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter att öva upp sitt arbetsminne.
Arbetsminnet förbättrar också förmågan att sålla bort oviktig information. Tidigare har han också
skrivit en bok om ”Den översvämmade hjärnan ” som handlar om allt informationsflöde som hjärnan
utsätts för idag.
I Nynäshamn har Klingberg lett ett stort forskningsprojekt i tre års tid, där han studerat hur minnet hos
barn och ungdomar utvecklas och det visade sig, att de barn som spelade ett musikinstrument
förbättrade sitt arbetsminne och sin problemlösningsförmåga mer än andra barn. Även när forskarna
tagit med faktorer som utbildningsnivå på föräldrarna höll resultatet när de mätte den kognitiva
förmågan igen efter två år och ”stämmer alltså med teorin att musicerande kan ha en positiv effekt på
den kognitiva förmågan” (Klingberg, 2011,s.157).
”Att lära sig spela ett musikinstrument kräver daglig, koncentrerad träning, träning på att hålla kortare
stycken i arbetsminnet, liksom memorerande av längre stycken i långtidsminnet. Om man tappar
koncentrationen får man en omedelbar feedback genom att fel ton hörs” (Klingberg, 2011,s.156).
Klingberg hoppas på att man med mer samarbete mellan pedagogiken och den experimentella
psykologin och den kognitiva neurovetenskapen kan skapa förutsättningar för ”en helt ny vetenskap
om lärandet”.
Nyligen kunde man läsa debattartikeln ”Vi vill bidra till att göra svensk utbildning bättre” där 11
experter (en av dem Torkel Klingberg) inom forskning och näringsliv gått samman och startat ett
flerårigt forskningsprogram” och det ett är väldigt lovvärt initiativ, men jag läste ingenting om att de
skulle ha med sig någon expertis i musik eller annat estetiskt ämne. (Dagens Nyheter 11/5 -2011).
Gränsöverskridande samarbeten
Finns det intresse för utökat samarbete mellan kulturskolor och grundskolor och gymnasieskolor? Är
samarbetet beroende av rektorers inställning till estetiska lärprocesser på skolorna?
Håkan Sandh, tidigare vice ordförande i SMOK (Sveriges Musik och Kulturskoleråd), har i sin rapport
”Glädjeämnen eller sorgebarn” genomfört omfattande undersökningar om samarbeten och projekt som
skett mellan kulturskolor och grundskolor. Enligt rapporten pågår många projekt, men bristen på
kontinuitet gör att de startas upp och sedan slocknar. Vad beror det på? Enligt Sandh är projekten
beroende av om de får stöd av rektorer eller inte. Det saknas kunskap från ledningen om effekterna av
samarbeten, anser han. Då estetlärarna ibland upplevde att de blev hjälpredor för kärnämnen, som
ansågs ”viktigare”, efterlyste Sandh samarbete under lika villkor.( Lindmark, 2010,”Forskningsplan”).
11 Lärare som kan undervisa på ett kreativt sätt skulle kunna nå framgång i skolan och då krävs det
kunskaper om estetiska ämnen för att undervisningen ska kunna hålla en god kvalitet. Töres Theorell
talar om ”estetikens fundamentala betydelse för all pedagogik” (Theorell, Fotnoten 3/2010).
Det är dessa resonemang som bildar basen för min uppsats där jag kommer att studera:
Vad har rektorer för inställningar om estetisk verksamhet och estetiska lärprocesser?
Vad kan grundskolan och gymnasiet vinna på ett utökat samarbete med Kulturskolor?
Vad betyder estetiska ämnen för elever och vad betyder Kulturskolan för dem?
PROBLEMFORMULERING
Jag tror att det saknas en undersökning som kan kartlägga vilken inställning rektorer har om estetiska
lärprocesser och deras betydelse för inlärning och social förmåga. Vill grundskole- och
gymnasierektorerna se ett samarbete med Kulturskolans lärare? Rektorer är kanalen uppåt mot
politiker och kanalen ner till lärarna. Ledarskapets syn på inlärning färgar hela skolans vardag.
Jag vill därför undersöka vilken inställning rektorer har om estetiska ämnen och om det finns en vilja
till utökat samarbete mellan kulturskolor och grundskolor och gymnasieskolor.
Det är också viktigt att inta ett elevperspektiv eftersom det är elevernas fortsatta utveckling och
framtid som bör stå i fokus. Jag vill därför lyssna till elever om vad kulturskolan och estetiska ämnen
betyder för dem.
SYFTE
Mitt syfte är:

att synliggöra rektorers inställning till de estetiska ämnenas betydelse och hur de ser på ett
utökat samarbete med Kulturskolans pedagoger.

att undersöka elevers inställning till kulturskolan och estetiska ämnen.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Frågeställningar inför enkätstudien

Vad menar rektorer kan hjälpa elever att uppnå bättre resultat i kärnämnen?
12 
Vad menar rektorer bidrar till att skolor som har höga studieresultat och nöjda elever har
lyckats så väl?

Vad tror rektorer det kan få för konsekvenser att estetiska ämnen inte längre är obligatoriska
på gymnasiet?

Vad tror rektorer är viktigt för att skapa lugn och arbetsro?

Vad menar rektorer att estetiska ämnen såsom musik, bild, dans och teater fyller för funktion?

Ser rektorerna, att det sker ett gränsöverskridande samarbete mellan kärnämnen och estetiska
ämnen?

Vad anser rektorer att grundskolan och gymnasiet kan vinna på ett utökat samarbete med
Kulturskolor?

Vad menar rektorer kan underlätta detta samarbete?
Frågeställningar inför gruppintervjun
Huvudfråga

Vad menar elever att Kulturskolan betyder för dem?
Processrelaterade frågor

Hur/ vad lär sig elever på Kulturskolan?

Tycker eleverna att undervisningen på Kulturskolan skiljer sig från grundskolans sätt att
undervisa?

Tror eleverna att Kulturskolans inlärning påverkar hur de lär dig i grundskolan?

Vad önskar eleverna skulle kunna ske och vad ser eleverna i framtidens Kulturskola?
Ramar

Vad innebär elevernas övning?

Vad upplever elever utgör begränsning i form av tid eller lärare?

Vad tycker elever om enskild undervisning/ gruppundervisning?

Vad betyder konserter och föreställningar för dem?

Vad tror elever att ekonomi kan spela för roll? Tror elever det kan finnas andra faktorer?
METOD
Metod vid enkätundersökning
I första delen av min studie som vänder sig till rektorer har jag valt att göra en enkätundersökning, då
jag vill få en samlad bild av nuläget och då jag vill nå många i mitt urval. Först trodde jag att
13 intervjuer skulle vara bäst metod, men efter att ha läst litteratur om enkätundersökningar såsom
”Enkäten i praktiken” av Göran Ejlertsson har jag förstått, att man med gott resultat kan undersöka
människors attityder och värderingar via frågeformulär.
Fördelarna med denna metod är att informanternas svar garanteras att behandlas konfidentiellt och att
de då kanske vågar uttrycka sina åsikter. Risken minskar att de ”färgar” sina svar genom att träffa mig
personligen. Nackdelarna med enkätundersökning är att jag inte kan få möjlighet att träffa
respondenterna och få en personlig kontakt och kunna reda ut eventuella missförstånd om frågor.
Jag har använt mig av Questback, då jag tror att det genererar fler svar om man kan besvara enkäten
elektroniskt, istället för att behöva posta en svarsenkät. Questback har färdiga mallar som man kan
utgå ifrån om man vill göra en enkätundersökning, men jag valde att utforma min egen enkät och det
tog en del tid att lära sig systemet . Fördelarna med Questback är många, då man dag för dag kan följa
svaren som inkommer, och man kan enkelt följa resultatet av svaren i stapeldiagrammen som skapas.
Man kan göra analyser av svaren och skapa rapporter som kan omformateras till wordfiler eller till
presentationer i Powerpoint.
Rektorerna har på en påståendeskala från 1-6 fått ange vilket påstående som mest stämmer överens
med deras åsikt, där siffran 6 står för att de instämmer helt och siffran 1 med att de inte instämmer alls.
De har för många av frågorna också getts möjlighet att själva formulera svar och dessa svar
presenteras under ”ytterligare förslag”. Några frågor har bara kunnat besvaras som frisvar. Här delade
rektorerna frikostigt med sig av sina åsikter.
När jag analyserat frisvaren från rektorerna har jag i en första analys numrerat de svar som har
liknande innebörd och sedan indelat dem i olika kategorier. Därefter har jag lyft upp svaren till en
högre nivå, där jag ser att vissa berör elevens perspektiv, andra ett utbildningsperspektiv osv. Det var
ett omfattande arbete att välja vilka citat jag skulle ta med i redovisningen av resultatet, då många var
väldigt välformulerade och innehållsrika och jag har istället med egna ord försökt sammanfatta
rektorernas åsikter och sedan valt de citat som bäst beskriver de olika kategorierna.
Pilotstudien
Först utformade jag en ”testquest” som jag sedan provade i en pilotstudie. Jag frågade min rektor och
studierektor på Solna Kulturskola om de ville ingå i min pilotstudie och även min man som är
systemutvecklare och min far som nu är pensionär, men som har arbetat som adjunkt i svenska och
engelska och även har undervisat i drama samt en kollega till mig som är musikpedagog, och alla ville
delta. De fick fylla i min ”testversion” och mina rektorer kom med en del synpunkter och förslag.
Bland annat om hur någon fråga skulle behöva omformuleras, så att det även gjorde att rektorer för
kulturskolor kände att de var inkluderade. Rektorer för kulturskolor arbetar inte med kärnämnen, men
de kan ha åsikter om hur man kan förbättra resultat i kärnämnen . De kände sig ibland trängda att välja
14 ett svar och de uppmanade mig att ibland ge fler alternativ, vilket jag har åtgärdat. Jag har också för
många frågor gett respondenten möjlighet att lämna ett eget alternativ till svar, såsom min skiss såg ut
från allra första början. De utbrast ”ja, det är inte lätt att formulera en enkät” och jag håller med om att
man måste väga varje ord och det är verkligen inte lätt, men min avsikt var att jag också ville lära mig
hur man kan utforma en enkät. Min rektor frågade; ”Om du vill bli överraskad – hur ställer du frågan
då”?
Jag fick också som förslag från mina rektorer att man kunde gradera svaren i en rullgardinslista och få
ange på en skala från 1-6 vilket man ansåg var viktigast. Jag testade en version då jag införde flera
frågor där man skulle gradera svaren. Denna version testade jag på min far och han tyckte inte att man
skulle rangordna svaren, för detta skulle ta alldeles för lång tid. Det blir också rörigt att ibland står
siffran 6 för att man håller med om detta påstående helt och fullt och ibland är siffran 6 i en
rullgardinslista det alternativ som motsvarar det man tycker är minst viktigt. Det finns en risk för
sammanblandning och det skulle kunna innebära att man får en stor felfrekvens. Jag använder mig
därför inte av någon rullgardinslista, utan man får fylla i en påståendeskala från 1 till 6 där siffran 6
står för att man helt håller med.
Rektorerna diskuterade också frågan om det finns en uttalad rangordning på skolan och de funderade
på om jag skulle ”stryka” frågan. Jag behöll frågan men formulerade om den till om det finns en
informell rangordning på skolan. Här ville jag från början att respondenten också skulle namnge vilket
ämne de själva ansåg som viktigast, men det tyckte inte min man skulle finnas med. Jag ångrar lite att
jag inte tog med den frågan, då många i studien har svarat att det finns en informell rangordning av
ämnen, men jag får inte reda på hur den rangordningen ser ut .
Metod vid gruppintervju
För att få ett elevperspektiv och uppnå triangulering har jag också valt att genomföra en gruppintervju
med utgångspunkt i ramfaktormodellen och med inslag av teoriinriktad utvärdering.
Christina Gustafsson och Staffan Selander menar i ”Ramteoretiskt tänkande " att ramfaktormodellen
representerar en helhetsuppfattning som klarar att utsättas för stor konkurrens och att den går att
kombinera med nya idéer - både teoretiska och praktiska. ”Ramfaktormodellen fyller en basfunktion
utifrån vilken utvärderaren skapar sin utvärderingsmodell” (Gustafsson/Selander, s.32,34). Jag
kommer att samla in och sammanställa information enligt ramfaktormodellen, det vill säga ange vilka
ramar som utgör grunden för process och resultat. Jag kommer också inkludera inslag av teoriinriktad
utvärdering.
Följande citat ur boken ”Att kvalitetssäkra högre utbildning – en utvecklande resa från Umeå till
Bologna” fångar vad som karaktäriserar en teoriinriktad utvärdering. Den första frågan lyder: ”Vad är
det som sker i det som synes ske?” Den andra är:” Varför sker just detta?” Och den tredje:” Hur kan
15 något annat ske?”(Franke/Nitzler, 2008, s.38). Dessa frågor stämmer överens med mina processfrågor:
Hur/vad lär du dig på Kulturskolan? Vad skulle kunna ske?
Elevernas svar skrivs först ut ordagrant och sedan har jag bearbetat svaren i vissa fall, så att de blir till
hela meningar. Sedan kommer avväganden; vilka citat ska jag ta med och vilka ska jag stryka? Här har
jag valt de svar som belyser varje kategori bäst.
Varje år genomförs på Solna kulturskola redan en enkätundersökning sammanställd av rektor, där
eleverna får besvara frågor som har anknytning till Kulturskolans värdegrund, bland annat hur de
uppskattar hur mycket de lärt sig på en skala från ett till sex. Sammanställningen ger ett nyckeltal som
sedan presenteras inför kommunpolitikerna och oss pedagoger på Kulturskolan. Jag saknar i denna
undersökning vad kulturskolan betyder på ett djupare plan för eleverna.
Varför vill jag göra utvärderingen? För att ta reda på Kulturskolans betydelse för eleverna och vilka
ramar som påverkar process och resultat på ett djupare plan. Vilka riktar sig undersökningen till? Till
medverkande elever. Jag vill genomföra gruppintervju med utvalda elever (cirka 12) i åldern 12-20 år,
som ingår i en referensgrupp till mitt arbetslag på skolan .
Eleverna ges vid gruppintervjutillfället möjlighet att se på sin egen roll både från ett utifrån- och ett
inifrånperspektiv och de kan lära av varandra. Pedagogerna som medverkar får lyssna och ta del av
elevernas erfarenheter. Alla medverkande deltar i en lärandeprocess. Jag kommer att agera som
samtalsledare och med hjälp av mina kollegor försöker vi få igång processen. Någon får rollen som
sekreterare och elevernas svar antecknas direkt till en laptop. Jag har vid analysen av svaren först gjort
en sammanfattning av elevcitaten fråga för fråga och sedan har jag höjt nivån och sökt efter vad svaren
innebär och denna sammanfattande del kommer sist.
Hur ska jag hantera resultatet?
Kallelse sker igen till ett nytt möte där jag presenterar utvärderingen inför eleverna och ger dem
möjlighet att komma med synpunkter. Sedan kommer mitt arbetslag att presentera utvärderingen inför
hela Kulturskolans personal på ett personalmöte, och frågorna kan användas av övriga arbetslag, om
de önskar göra en liknande utvärdering så att processen sprider sig. Resultatet presenteras också inför
rektor och biträdande rektor, och de kan använda utvärderingen som ett komplement till den årliga
enkätundersökningen. Om de finner den av intresse kan kommunpolitikerna informeras om resultatet.
Resultatet kan också användas som underlag för verksamhetsrådet som träffas regelbundet med
skolutveckling som fokus. Tidsplanen är ca 16 veckor .
Kallelse till gruppintervju med berörda elever har redan skickats ut i mitten av december. Då många
inte kunde det föreslagna datumet gjordes en ny kallelse i v.3. Sammanställning och analys av
resultatet beräknas ta ca en månad . Vecka 12 diskuterar vi resultatet i arbetslaget och vecka 17 sker en
16 återträff med berörda elever med möjlighet till reflektion. Efter examination av magisteruppsatsen
presenteras resultatet av gruppintervjun inför Kulturskolans personal och ledning.
Tidsplan

v.3 Kallelse

V.5 Gruppintervju

V.5-12 Sammanställning och analys av resultat

V.12 Möte med arbetslaget

V.13-17 Redigering av resultat

V. 17 Återträff med elever

V.17-19 Kompletteringar av intervjun efter återträffen med elever
Jag har också utgått från trappstegsmodellen (Varför? Vad? Vilka? Hur? När?) som beskrivs i
”Perspektiv på utvärdering” av Bo Sandberg och Sven Faugert, och dessa frågor finns med vid
utformandet av gruppintervjun (Sandberg/Faugert, 2007,s.34) (Lindmark, 2011,”Utvärderingsplan”).
RESULTAT
Urval
Jag skickade ut enkäten till 79 rektorer inom Stor-Stockholms län i vilken fördelningen var 30 rektorer
på grundskolor, 30 rektorer på kulturskolor och 19 rektorer på gymnasieskolor. Jag skickade enkäten
både till kommunala och privata skolor. Jag fick totalt 34 svar med 7 svar från rektorer vid
grundskolor, 7 svar från rektorer vid gymnasieskolor och 20 svar från rektorer från kulturskolor.
Könsfördelningen var 55,9% kvinnor och 44,1% män.
Bortfall
Sammanlagt har jag ett relativt stort bortfall hos grundskolan och gymnasiet, där 14 av totalt 49
rektorer svarat. Tre stycken rektorer har aktivt valt att inte delta, antingen genom att utnyttja länk för
avanmälan eller genom att mejla till mig. De har angett tidsbrist som anledning eller att de prioriterar
annat.
Rektorer för kulturskolor kallas ibland för musikledare och ibland för något annat, och några av dem
har meddelat mig att de ställt sig undrande till om undersökningen gäller dem – de är ju inte rektorer
för skolan. Detta kan vara en anledning till bortfallet hos en del av kulturskolans rektorer. De har
annars en hög svarsfrekvens, och de står också i huvudsak för de flesta av frisvaren med undantag av
en del gymnasier med estetisk profil som också svarat utförligt i fritextalternativ.
17 Etik
Svaren hhar behandlatts konfidentiiellt och det ffick rektorern
na information om i följeebrevet.
Genom
mförande
Utskick av enkäten skedde
s
den 11/3 -2011 tilll 79 rektorerr och de fick i följebrevett information
n om
Y
påminnelser gjjordes vid två
studien. En första påminnelse skiickades efterr 10 dagar. Ytterligare
a besvara en
nkäten var deen 30/4 -2011.
tillfällenn. Sista dag att
Resultaat av enkättundersökn
ningen
(för att sse hela enkätuundersökningens resultatt i Questback
k se bilaga)
Vad tror du kan hjäälpa elevern
na att uppnåå bättre resu
ultat i kärnä
ämnen?
e
att uppnå
u
bättre rresultat i kärrnämnen
Utbildadde och motiverade lärare är det som bbäst hjälper eleverna
enligt rekktorerna, tättt följt av ped
dagogiskt leddarskap och ökade
ö
resurseer på estetiskka ämnen. In
ntressant
är att måånga av rektoorerna ser attt ökade resurrser på estetisska ämnen bättre skulle hhjälpa eleverrna att nå
högre resultat i kärnäämnen än ök
kade resurser på kärnämnen. Ytterligaare förslag atttt uppnå högrre
v stil)
resultat i kärnämnen: (rektorernaas fristående svar i kursiv
”Förståeelse för barnns olika sätt att
a lära sig saaker på.”
”Hitta m
motivationsfaaktorerna så att eleverna ökar sin färd
dighetstränin
ng bättre, förräldraengag
gemang.” Vad tror du bidrar till att skolo
or som har h
höga studierresultat och nöjda eleveer har lyckats så
väl?
n
som deen viktigastee förutsättnin
ngen för skollor som når höga
h
Kunnigaa och motiverrade lärare nämns
18 studieresultat och har nöjda elever. Därefter kommer pedagogiskt ledarskap. Trivsel i skolan och
kombination av estetisk verksamhet och kärnämnen är också mycket viktigt.
Det man tror spelar minst roll i detta sammanhang är elevernas egna förutsättningar.
Det finns en informell rangordning mellan ämnen på skolan.
Många (69,7% ) anser att det finns en informell rangordning av ämnen på skolan.
Estetiska ämnen är inte längre obligatoriska på gymnasiet. Vad tror du att det kan få för
konsekvenser?
Många anser att detta kommer att få stora och negativa konsekvenser. Jag ser främst tre kategorier av
frisvar från rektorerna, rektorerna som ser på konsekvenserna utifrån elevernas perspektiv, de som
antar ett kreativt perspektiv och slutligen de som tänker utifrån forskningens perspektiv.
Flera rektorer tänker på att eleverna ska utbildas till hela människor och inte enbart till
fackspecialister. Eleverna ska ges möjlighet till allsidig utveckling:
”Det är en utarmning av utbildningen. Olika delar behövs för att utbildningen skall vara för livet”.
Eleverna riskerar att få en snäv verklighetsuppfattning och att inte få en helhetsbild av det samhälle de
är en del av:
”Sämre kunskapsbildning och mindre förståelse av det samhälle eleverna är en del av.”
Eleverna fråntas möjligheten till fördjupad kunskap och de elever för vilka estetiska ämnen är deras
bästa uttryckssätt förlorar ett sätt att tillägna sig och uttrycka kunskap.
Eleverna riskerar att inte få ett naturligt förhållningssätt till konstämnen, och detta påverkar i sin tur
hur de kan ägna sig åt konstnärliga ämnen på fritiden:
”Eleverna ges inte möjlighet att få den fördjupade kunskap som estetiska ämnen ger - inte minst när
de är en naturligt integrerad del av all verksamhet.”
Flera rektorer undrar vad som händer med det kreativa lärandet. Ineffektivt lärande blir följden, och
estetiska ämnen får ett lägre värde:
”Vad händer med den kreativa sidan av utbildningen? Negativa konsekvenser, eleverna mår bättre av
att jobba med båda hjärnhalvorna och vi kan tydligt se att de presterar bättre i teoretiska ämnen om
de även har estetiska ämnen.”
Lusten och glädjen får en mindre plats, vilket kommer att minska studiemotivationen, och då
studiemotivationen kommer att sjunka, kommer stressen att öka och det blir en tråkigare skola,
resonerar flera:
”Ta bort de estetiska ämnena - den enda garanterade effekten av det är att lusten och glädjen får
mindre plats vilket i slutändan leder till lägre studiemotivation. Det drabbar naturligtvis inte de elever
19 mmiljö flödarr av konst och kultur, menn de elever som
s saknar detta
d
hemifråån.”
vars hem
Det är ettt beslut som
m motsätter siig aktuell forrskning, men
nar flera rekto
orer:
”Nödvänndig kompeteens försvinneer för elever att nå högree i sin utveckkling. Detta sstrider helt mot
m den
aktuella fforskningen.”
Kombinaationen av esstetiska ämnen med kärnnämnen höjerr prestationerr i alla ämnenn, och sämree
prestatiooner är att vännta då dennaa möjlighet innte längre gees, tänker flerra rektorer:
"The braain runs on fun",
fu forsknin
ng visar entyydigt att glädj
dje och lust är kraftigt mootiverande occh höjer
prestatioonen även näär det gäller inlärning. I bbästa fall (m
men inte nödvvändigtvis - ddet beror på lärare
och konttext) kan esteetiska ämnen
n bidra med jjust lust och glädje. Desssutom med käänsla av
sammanhang och helhet.”
Vad är vviktigt för att
a skapa lug
gn och arbettsro?
För att skkapa lugn occh ro behövs framförallt kkunniga och motiverade lärare, enligtt rektorerna följt
f
av
musik occh estetisk veerksamhet. På
P sista platss av alternativen i påståen
ndeskalan haamnar disciplinära
åtgärder följt av tydliga ordningssregler.
Som ytteerligare försllag för att skaapa lugn ochh ro nämns av
v en rektor:
”Att elevverna förstårr och kännerr motivation ..”
om musik, b
bild, dans occh teater för funktion?
Vad fylller estetiska ämnen såso
Estetiskaa ämnen är utvecklande
u
för
f elevernass kreativitet och
o är utveck
klande för hjäärnan, och dessa
d
alternativv toppade pååståendeskalaan.
20 Estetiska ämnen ökar elevernas sociala förmåga och stressen minskas menar rektorerna, och detta
hamnar på tredje plats på påståendeskalan. Rektorerna tror att det kan vara en bidragande faktor för att
förbättra läs- och skrivförmågan, och det har en inverkan för att höja elevernas matematiska förmåga.
Ingen tycker att estetiska ämnen inte fyller någon funktion.
Ytterligare förslag från rektorerna:
”Det är endast undervisning i estetiska ämnen med kvalitet som ger positiv effekt.”
”Det är ett språk, - uttryck som kompletterar tal och skriftspråk, säger viktiga saker på andra sätt.”
Vad är det som ibland utgör hinder för att elever får ta del av estetiska lärprocesser?
Prioritering av kärnämnen nämns som det starkaste skälet till att elever hindras att ta del av estetiska
lärprocesser. Man har inte tid och resurser.
En del upplever en brist på utbildade lärare inom estetiska ämnen.
Någon anser att estetiska lärprocesser har låg status på grund av ren okunskap och dålig
lärarutbildning.
Någon rektor menar att ointresse från föräldrar gör att elever hindras från att ta del av estetiska
lärprocesser.
Någon rektor refererar till Anne Bamfords forskning, där vissa kriterier bör vara uppfyllda för att
resultaten ska bli ”lyckade” och skriver följande:
”Om pedagogerna är kreativa och smarta kan kärnämnesmetodik innehålla estetiska lärprocesser.”
Sker gränsöverskridande samarbeten mellan kärnämnen och estetiska ämnen?
75,8 % av rektorerna svarar att det sker gränsöverskridande samarbeten mellan kärnämnen och
estetiska ämnen.
18,2 % svarar att de inte vet om dessa samarbeten förekommer.
2 rektorer svarar att det inte förekommer några gränsöverskridande samarbeten.
Hur ser du på samarbeten mellan kulturskolor och grundskolor/gymnasier?
33 rektorer svarar att de ser positivt på samarbeten mellan kulturskolor och grundskolor/gymnasier.
Vad kan underlätta samarbete mellan kulturskolor/ grundskolor och gymnasier?
Alla inblandade; från våra skolpolitiker, till våra lokala politiker, till våra rektorer och slutligen våra
lärare behöver kunskap och information och förståelse om estetiska lärprocesser och vad samarbeten
med kulturskolor skulle kunna innebära:
”En djupare insikt hos de lokala politikerna och grundskoleledarna om att en professionellt utformad
kulturverksamhet i kulturskolorna är en tillgång för den obligatoriska skolan i arbetet med elevernas
21 utveckling som individer med en bred kulturestetisk horisont vilket överensstämmer med regeringens
kulturpolitiska mål.”
”Förståelsen hos skolpolitiker, skolförvaltning och skolledare för vikten av detta samarbete.”
Utbildning på lärarhögskolorna om estetiska lärprocesser och samarbete mellan lärare kan initieras
redan under utbildningstiden, menar någon. Attityder till estetiska lärprocesser och internutbildning
inom detta område föreslås på skolorna. God kommunikation i planering, metodikupplägg och
uppföljning nämns också.
”Skolan måste åläggas att satsa tid och resurser på "estetiska läroprocesser" och se Kulturskolan
som en jämbördig och kompetent partner.”
I slutet av enkäten gavs möjlighet att komma med övriga kommentarer och det var två rektorer som
utnyttjade detta, och detta var vad de skrev som jag tycker sammanfattar mycket bra vad som
framkommit i denna undersökning:
”Alla frågor är enligt min erfarenhet helt beroende av rektorers och musikledares prioritering och
vision. Man kan med små medel hålla hög kvalitet med elevers kreativitet i lärprocessen, men hindras
ofta av förmågan att hitta effektiv metodik. Ofta görs för tydliga gränsdragningar mellan kärn- och
praktiska ämnen. Borde vara en del av kärnämneslärarens metodik att ta hjälp av olika estetiska
lärprocesser.”
”Hela
hjärnan behöver träning, såväl kreativa som logiska centra! En idrottsman/kvinna tränar inte
bara vänster arm och ben...” Sammanfattning av enkätundersökningen
Många ser att estetiska ämnen fyller en viktig funktion. De är utvecklande för hjärnan, utvecklar
kreativiteten och höjer läs- och skrivförmågan och den matematiska förmågan. Estetiska ämnen kan
bidra till att minska stressen, höja glädjen och motivationen och de anses också bidra till att skapa lugn
och arbetsro.
Att kombinera estetisk verksamhet och kärnämnen nämns som prestationshöjande faktorer.
75 % av rektorerna svarar att det sker gränsöverskridande samarbeten mellan kärnämnen och estetiska
ämnen.
33 av totalt 34 rektorer såg positivt på samarbete med Kulturskolans pedagoger. För att underlätta
samarbete nämndes, att studenterna redan under sin utbildning på lärarhögskolan kunde interagera
över ämnesgränserna med studenter från till exempel musikhögskolor. Fortbildning ute på skolorna
och ökad förståelse från politiker och skolförvaltning om vikten av dessa samarbeten efterfrågades.
De flesta ansåg att det kommer medföra stora negativa konsekvenser att estetiska ämnen inte längre är
obligatoriska på gymnasiet. Många rektorer delade med sig av sina åsikter, och de tänkte på vilka
22 konsekvenser som skulle drabba eleverna. Vad kommer att hända med den kreativa sidan av
utbildningen? Prestationerna försämras när stressen ökar, motivationen sjunker och glädjen minskas,
enligt rektorerna. Varför tar man inte hänsyn till aktuell forskning?
Utbildade och motiverade lärare är det som bäst hjälper elever att nå högre resultat i kärnämnen, och
kunniga och motiverade lärare bidrar till att skolor lyckas med att få höga resultat och nöjda elever,
tätt följt av pedagogiskt ledarskap. Ökade resurser på estetiska ämnen kan hjälpa elever att uppnå
högre resultat i kärnämnen.
För att skapa lugn och ro nämndes återigen kunniga och motiverade lärare nära följt av musik och
estetisk verksamhet.
Det finns en informell rangordning av ämnen på skolan, ansåg 69,7 % av rektorerna.
Prioritering av kärnämnen är det starkaste skälet till att elever hindras ta del av estetiska lärprocesser.
Resultat av gruppintervju med elever från Solna Kulturskola
Tio elever som nu utgör en referensgrupp för arbetslaget ”Klassiskt samspel” deltog under en och en
halv timma i denna intervju. De hade blivit tillfrågade av sina lärare, och de representerar följande
instrument och aktiviteter: blockflöjt, gitarr, oboe, piano, teater, tvärflöjt, violin, viola och violoncell.
Könsfördelningen bland eleverna var nio flickor och en pojke och bland lärarna två kvinnor och en
man.
Tre lärare från Kulturskolan var aktivt närvarande. Även rektor för Kulturskolan (kvinna) deltog som
passiv åhörare . Följande huvudfråga inledde intervjun:
Vad betyder Kulturskolan för dig?
Flera berättar om att kulturskolan har blivit som ett andra hem .
Kulturskolan har blivit en del av vardagen. För någon innebär kulturskolan att vardagen kan lämnas
utanför dörrarna.
Lärarna som arbetar här stannar kvar på sin arbetsplats, i motsats till vanliga skolan där lärarna
ständigt byts ut. Lärarna” som verkar ha roligt” stannar kvar och det innebär en stabilitet ”när allt
runtomkring” snurrar så fort, som en elev uttryckte sig.
Många elever är aktiva här i flera år, och det innebär att man har kompisar på kulturskolan som man
känt under en längre tid.
”Det har blivit mitt andra hem. Jag kommer hit två gånger i veckan och har varit här sedan jag var
åtta år. Jag blir glad när jag kommer hit, det är mysigt.”
23 ”Tiden står still här. Det är som en fristad. Det är fler som har varit här i många år- självklart. Jag
har provat flera saker här och det har blivit en del av vardagen. Jag kan alltid slappna av och behöver
inte vara nervös eller känna krav på att” göra rätt” och prestera. Jag behöver inte göra ”stressigt
rätt” utan ”roligt rätt”!”
”Kontinuiteten i kollegiet som verkar ha roligt är viktigt för stämningen.”
Hur lär du dig på kulturskolan? Vad lär du dig? Skiljer det sig från grundskolan?
Det är elevernas egna val att gå här. De har själva valt att spela just sitt instrument, och det innebär att
de upplever att de lär sig snabbare.
De får individuella lektioner, och de signalerar att det är ”värdefullt att träffa läraren själv”. De flesta
tycker att de lär sig mer om man spelar ensam istället för i grupp.
Däremot kan det vara bra att spela i grupp om nivån är jämn. Någon nämner att det är bra att ha
tillgång till både grupp och enskilda lektioner. Gemensamma lektioner där man får tillfälle att spela
upp för varandra nämns som positivt.
Orkesterspel är roligt då det låter bättre när många spelar tillsammans.
”Man är en del av något, andra medmusikanter är beroende av att man själv övar hemma. Man lär
sig öva.”
”Det är värdefullt att få träffa sin lärare själv och få lära sig i sin egen takt. Lärarna här vill vara här
och vill undervisa. Känns inte som att kollegiet är stressat, inte lika illa som i vanliga skolan.”
”Jag har fått spela solo, det är en bra erfarenhet. Många i min klass på Södra latin har aldrig spelat
solo och blir jättenervösa, men jag är van vid det.”
Påverkar det ni lär er här det ni ska lära er i vanliga skolan?
(Flera av eleverna gjorde först kopplingen till ämnet musik i skolan och en följdfråga formulerades)
Om ni jämför med andra ämnen i skolan - påverkar det ni lär er här hur ni lär er i skolan?
Först jämförde eleverna om de lärt sig mer på musiken i skolan och flera tyckte att de hade ett
försprång och att de kunde tillgodogöra sig musikundervisningen i skolan bättre.
Det var också lättare att lära sig andra instrument och förstå hur man spelar dem.
En del märkte att det gick bättre i skolan på grund av musiken och att det kändes som om ”man blivit
smartare”. Denna elev refererade också till forskning som pekar på detta samband.
För någon innebar Kulturskolan att hon motiverades att gå till skolan.
24 Lägesspel och att tänka i siffror och olika fingersättningar stimulerade matematiskt tänkande, enligt
en elev.
Någon använde flöjten, och olika grepp och melodier hjälpte henne att minnas. Hon sjöng en melodi
och gjorde melodier av läxorna för att minnas till prov mm.
Musikteori kopplades till logiskt tänkande och matematik.” Språk är musikaliskt och jag hatar matte”
uttryckte någon, ” för mig är musik lika med språk ”.
”Musiken i grundskolan/högstadiet blev roligare eftersom att jag spelade ett instrument, man förstod
syftet med ämnet bättre. Man uppskattade det bättre och kunde ta till sig musikhistorien på ett annat
sätt mot sina kompisar. ”
”Det är lättare att gå till skolan om man tänkte på att jag måste gå till skolan för annars kan jag inte
gå till kulturskolan. Jag såg det som en transportsträcka till att få komma till kulturskolan.”
”Minnesteknik - jag kopplar händelser och annat till grepp på flöjten eller till melodier. Musikteori
gör det lättare att förstå matte, logiken.”
”Jag lär mig språk genom musiktexter.”
”Kunskap genom kärlek”
Läraren är väldigt viktig och att läraren uppmuntrar det som är bra och kommer med synpunkter om
vad som kan förbättras. Det är inte bra med skäll och kritik.”Kunskap genom kärlek” (enligt
Suzukimetoden, Shinichi Suzuki, 2000) nämns av en av våra lärare i arbetslaget vid redovisningen av
denna gruppintervju, och detta sammanfattar väldigt bra vad eleverna försökte förklara.
Egen övning är viktig för att man ska utvecklas, och någon försöker satsa högt (till stjärnorna) och öva
varje dag, även om hon inte alltid lyckas med det . Någon kan bara öva när hon är ensam hemma,
eftersom hennes mamma blir störd annars. Hänsyn måste tas till småsyskon och att inte öva för sent då
de gått och lagt sig.
Någon tycker att hon inte behöver öva så mycket, då hon anser sig vara lättlärd - ” Jag spelar när jag
vill”. Föräldrarna har aldrig drivit på att hon skall öva .
Någon nämner att man i ensemble övar för sina medmusikanters skull för att de är beroende av att man
övar hemma. Ibland känns läxan som ett måste, men kan också innebära en paus från vardagen. För
övrigt har alla andra hobbys förutom att öva. Eleverna funderar över hur en del nog inte har råd med
avgifterna till kulturskolan .” Det borde vara gratis”. ”Tänk om kulturskolan skulle hyras in i vanliga
skolan”, resonerar de.
25 ”Väldigt mycket av mitt spel beror på min lärare. Bra att läraren verkligen peppar det som är bra och
sen föreslår vad man kan göra bättre. Inte bra att få skäll eller bara kritik, då tappar man lusten.”
”Man övar så fort man hinner. Har som mål att öva varje dag, kanske lyckas jag med hälften. ”Om
man siktar mot stjärnorna kanske man kommer till månen. Skolan tar mycket tid.”
”Andra medmusikanter är beroende av att man själv övar hemma. Man lär sig öva.”
Konserter
Eleverna tycker att det är” kul” med konserter och särskilt” kul” med föreställningar som återkommer
så att det blir en tradition.
Det kan vara nervöst att spela upp, men det är bra att man uppmuntras att delta så att man blir van att
spela upp.
Gemensam lektion är bra som alternativ så att man kan träna på att spela för andra.
”Det kan vara nervöst att spela solo, lättare om man spelar i grupp.”
”Lotta ser det som en självklarhet att alla spelar på uppspelningarna så man kan inte slingra sig och
man får uppspelningsvanan.”
Vad skulle kunna ske? Framtidens kulturskola?
Framtidens kulturskola ska inte ändra på själva undervisningen för den är bra, enligt eleverna. De vill
inte heller att kulturskolan ska flyttas från huset.
Däremot kom eleverna med praktiska synpunkter om miljön såsom kallvatten i handfat, krav på bättre
belysning, ventilation och ljudisolering. Vad gäller ljudisoleringen rådde delade meningar då det är
just denna blandning av ljud som också upplevs som mysigt. Det behövs bättre orkestersalar.
”Bättre ljudisolering. Samtidigt kul att mötas av blandningen av alla instrument och genrer.
”Undervisningen är bra.”
Återträff
Vi frågade om eleverna är intresserade av en återträff i vår, då de kan ta del av gruppintervjun och få
chansen att reflektera och komma med förslag till justeringar eller kompletteringar. De ville gärna det
och en ny träff planerades till den 26 april.
Återträff 26/4-2011
Vid detta möte läste jag upp vad eleverna sagt vid den förra gruppintervjun och mina tolkningar av
deras citat. De flesta höll med om att allt stämde . Två nya elever som inte var med förra gången
26 instämde: ”Ja, allt stämmer!” Någon elev (som också var med vid det förra tillfället) tyckte att det
kunde uppfattas som att de inte ville lära sig nytt och var emot förändringar och så är inte fallet,
menade hon. Hon ville inte stagnera utan ville hela tiden utvecklas och prova ny repertoar, även om
hon gärna återkommer till sin favoritrepertoar.” Förändra inte det som är bra! Det beror på
kontexten”.
Vid återträffen diskuterade vi också självförtroende och självkänsla, och det uppstod en diskussion
om vad som är skillnaden på orden, och om självförtroendet/självkänslan påverkades av att man antog
utmaningar som att spela upp på konserter. Denna intervju berörde även elevernas nervositet inför
konserter och prestationskrav, som ökade ju bättre man blev, och olika sätt att hantera detta. Att
estetiska ämnen har en stor betydelse för eleverna framgick ännu mer under denna intervju . För någon
betydde musiken så mycket att han inte visste ”hur han skulle klara sig utan”.
Självkänsla/självförtroende
”Jag spelar för att må bra, komma ifrån, musiken betyder mycket, kan nog inte leva utan . Men jag
tycker inte om att stå på scen. Inte rädd för att spela fel, men för att visa upp mig. Kan göra allt inför
folk, förutom att spela.”
”Jag uttrycker mig bättre genom musiken, jag förknippar ett stycke med en person eller en situation,
jag kan hålla kvar känslan efter och mår bättre efteråt.”
”Det har inte höjt självförtroendet så mycket, men teatern har gjort att jag kan tala inför grupp och
spexa och uttrycka mig.”
Vad betyder kulturskolan för dig?
Här når eleverna en metanivå, då de ser även andras lärande och någon reflekterade över att genom att
lyssna till andra lär man sig lyssna till sig själv.
”Jag är mer här än jag är hemma, första hemmet! Sover i det andra… föredrar att vara här än
hemma. Jag har inga elaka föräldrar, men jag trivs bäst här! ”
”Viktigt att samspela, musicera ihop, bra med gemensamma lektioner (ej grupp) så ofta som det går,
för att vänja sig att spela för varandra. Både grupp och enskilt är lika viktigt, viktigt att lära sig lyssna
på andra för då lär man sig att lyssna på sig själv.”:
”Spela i grupp innebär att man lär sig vad instrumentet kan göra med andra”
Påverkar det ni lär er här det ni lär er i vanliga skolan?
Eleverna tycker att de kunnat tillgodogöra sig undervisningen bättre.
”Det stämmer, jag ligger så mycket före i klassen! Har kunnat ta till mig musikundervisningen mycket
bättre.”
27 Lärarens roll
”Det är bra med konkret kritik”
”Det är viktigt att läraren har känsla för elevens person”.
Gruppintervjun avslutades med att vi bestämde ett nytt tillfälle i höst där vi åter ska träffas.
Sammanfattning av gruppintervju
- vad är det som sker i det som synes ske?
Kulturskolan symboliserar ett andra hem…
Eleverna kommer regelbundet hit, oftast i flera år och får undervisning för samma lärare och det är det
som synes ske, men det som också sker som får en stor innebörd för eleverna är att…

eleverna känner sig så hemma med läraren och sina vänner att kulturskolan har blivit som
deras andra hem.

kulturskolan är en plats där man kan stänga ute vardagen och prestationskraven.

kulturskolan och huset som är över 100 år gammalt ger trygghet och de vill inte se någon ny
byggnad . Kulturskolan symboliserar en plats där de får uppleva traditioner och kulturarv och
samtidigt förnyelse.

eleverna beskriver en känsla av att befinna sig i flow

kulturskolan är en fristad där man kan lära sig på ett lustfyllt sätt: ”Jag behöver inte göra
stressigt rätt utan roligt rätt”…

humöret påverkas; de blir gladare av att komma till Kulturskolan.

de upplever att lärarna här vill undervisa och tycker det är roligt, och lärarna är inte lika
stressade som i vanliga skolan och eleverna talar om motsatsen i vanliga skolan.

det innebär någonting unikt att eleven får individuella lektioner och får hjälp med precis vad
hon/han behöver.

de har en egen motivation att vilja lära sig.

eleverna har lärt sig spela solo och känner sig vana vid det. Vad innebär det att man känner
sig nöjd med att anta utmaningar?

eleverna ser samband och skiljer inte på kärnämnen och estetiska ämnen.

eleverna ser att språk är musikaliskt och att matematik innebär logiskt tänkande och
sifferminne, och de gör kopplingen till musik och musikteori och fingersättningar.

musiken innebär också minnesteknik då de memorerar läxor och gör dem till melodier. Att de
spelar ett instrument har hjälpt dem i deras skolarbete.
28 
läraren innebär mycket för eleverna och ofta har eleverna samma lärare från det att de är nio år
till dess att de är i 20-årsåldern. ”Det är viktigt att läraren har känsla för ens person”.

eleverna genom uppmuntran och stöd av läraren, övning och förståelse från anhöriga
utvecklas.

övningen innebär att de tränar sin egen förmåga, men att de också har lärt sig att andra är
beroende av att de övar, till exempel vid orkesterspel. De lär sig ta hänsyn till andra.

de lär sig handskas med sin nervositet och att de blir vana vid att spela upp inför andra, och de
uppskattar särskilt föreställningar som har blivit till en tradition med återkommande teman och
koncept.
Metanivå
Någon reflekterade:” Viktigt att lära sig lyssna på andra för då lär man sig att lyssna på sig själv.”
Citatet ”Man lär sig vad instrumentet kan göra med andra” innebär att eleven har lärt sig att se även
andras lärande.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Jag har valt att täcka in både ledarskapets och elevernas perspektiv.
Den första delen av studien är i enkätform och den andra i form av gruppintervju . På detta sätt når jag
triangulering då jag använt två olika metoder (Björklund/Paulsson, 2003,s.76).
I enkätundersökningen består urvalet av 79 rektorer från Storstockholm fördelade mellan grundskolor,
gymnasieskolor och kulturskolor. Både privata skolor och kommunala skolor finns representerade. Jag
har även valt att skicka enkäten både till innerstadsskolor och skolor i förorter.
Jag har fått in en stor mängd data, och i enkätstudien fick rektorerna möjlighet att komma med övriga
förslag förutom de på förhand angivna alternativen, och på det sättet fick jag mer synpunkter än om
det endast funnits fasta svarsalternativ. Några frågor besvarades enbart med frisvar och här fick jag
mycket data, och det blev nästan som om jag ”intervjuat” rektorerna, då de delade med sig av sina
åsikter och tog sig tid att formulera uttömmande svar. Nackdelen med frisvaren var att det tog lång tid
att analysera dessa svar om man jämför med att analysera svaren enligt fasta alternativ i en
påståendeskala. Fördelen med frisvaren var att jag fick veta rektorernas personliga åsikter. Att göra en
enkät helt baserad på frisvar hade inte varit något alternativ, då det dels skulle tagit för lång tid att fylla
i enkäten för respondenterna, dels tagit för lång tid att analysera svaren. ( I så fall hade det varit bättre
att genomföra intervjuer). Eftersom många rektorer är under stor tidspress tror jag att enkätformen är
29 ett mer realistiskt alternativ. Min avsikt var att ta reda på vad ett flertal rektorer hade för inställning,
och därför skickade jag enkäten till så många som 79 rektorer. Min önskan var att få ett trettiotal svar
och 34 rektorer svarade på enkäten. Att få tillgång till så pass många svar innebär att undersökningen
uppnår mättnad. Jag kunde följa hur svaren inkom dag efter dag. Intressant var att det resultat som
visades i tabellform enligt Questback efter första utskicket i stort överensstämde med slutresultatet.
Studien har både giltighet och trovärdighet, då tillräckligt många svarat så att jag kunde utläsa vilka
tendenser och åsikter som dominerade. Detta stärks också av att många rektorer utnyttjat möjligheten
att med egna ord formulera sina svar.
Jag tror att det var en god idé att göra enkätstudien med hjälp av Questback, då enkäten som
skickades till rektorernas jobbmejladresser kunde besvaras elektroniskt utan att behöva postas. På det
sättet tror jag att jag fått en högre svarsfrekvens. Det är också en fördel vid analysen av svaren att
använda sig av Questback, eftersom detta system innebär stora möjligheter att få tillgång till olika
stapeldiagram och analyssystem där man till exempel kan jämföra resultatet över tid eller genom att
skapa filter och kunna göra olika jämförelser mellan olika grupper av respondenter. Rektorernas svar
har behandlats konfidentiellt vilket jag utlovade i följebrevet, och rektorerna erbjöds också möjlighet
att kunna avanmäla sitt intresse genom att klicka på en avanmälningslänk. Rektorerna vid
kulturskolorna hade en högre svarsfrekvens: 20 av totalt 30 rektorer svarade. Av rektorerna vid grundoch gymnasieskolorna svarade 14 av 49 rektorer. Vad beror detta bortfall på? Kan det vara så att de
som valt att inte besvara enkäten inte tyckt att estetiska lärprocesser är något man prioriterar eller är
det för att de lider av en större tidspress?
Gruppintervjun riktade sig till elever vid Solna Kulturskola och urvalet bestod av 12 elever i åldern
12-20 år. De flesta är instrumentalelever och tillhör arbetslaget ”Klassiskt samspel” men de är också
teaterelever och danselever och flera har även provat andra aktiviteter på Solna Kulturskola.
Eleverna hade blivit tillfrågade av respektive lärare om de önskade delta i en gruppintervju. Intervjun
skedde på Kulturskolan i konferenssalen. På gruppintervjun ställde jag frågor till eleverna och alla
gavs möjlighet att svara. Övriga medverkande var två pedagoger, varav en agerade som sekreterare.
Rektor deltog som passiv åhörare . Ramfaktormodellen utgjorde grunden vid utformandet av
intervjuerna tillsammans med trappstegsmodellen och vid analysen av svaren utgick jag från
teoriinriktad utvärdering (vilka jag nämnt tidigare i metoddelen).
Jag fick mycket data vid gruppintervjun och eleverna var engagerade och berättade om vad
Kulturskolan och undervisningen betydde för dem. Jag tror att jag genom att välja gruppintervju som
metod fick en mer avslappnad stämning än om jag intervjuat eleverna en i taget, och på det sättet fick
jag också mer information under en begränsad tid. Elevernas erbjöds att komma till en återträff, och
här gavs möjlighet att komma med kommentarer och synpunkter om jag tolkat deras svar rätt. Detta
30 stärker giltigheten och trovärdigheten för studien. Samma pedagoger medverkade vid detta tillfälle och
dessutom två nya elever men rektor var inte närvarande denna gång. Eleverna delade även vid detta
tillfälle generöst med sig av sina åsikter och de nådde vid detta tillfälle en metanivå, då de även lärt sig
att se andras lärande. Denna intervju nådde ett större djup än den första och eleverna talade om saker
som nervositet och prestationsångest som följer när man blivit ”duktigare” på sitt instrument. De
talade även om hur de med hjälp av att minnas musikstycken kunde ”hålla kvar” en positiv känsla
inombords. Jag tror inte att jag hade fått lika mycket data i form av en enkät, då elever är trötta på
ständiga skriftliga utvärderingar inom skolan. De inspirerade varandra och lyssnade till varandras svar.
Resultatdiskussion
Om jag försöker se resultatet utifrån ett helikopterperspektiv ser jag, att det finns många olika
kompetenser som alla skulle kunna bidra till en förbättrad inlärningssituation i skolan.
Där finns forskarna som kan visa på samband mellan estetiska ämnens betydelse för inlärning och
social förmåga. Där finns pedagoger som kan vittna om vad som händer elever som får ta del av
estetisk undervisning. Där finns elever som berättar om hur de med hjälp av estetisk undervisning fått
det lättare i skolan och i sociala kontakter med andra. Där finns rektorer som vill utöka samarbetet
med Kulturskolans lärare och som uttrycker att god kvalitet skulle kunna uppnås med enkla medel om
bara förståelse fanns från våra skolpolitiker. Det krävs en ökad förståelse och kunskap från våra
skolpolitiker om effekten av dessa samarbeten. En ökad kommunikation krävs mellan politiker,
forskare, rektorer och pedagoger, anser jag. Hur uppfattar elever estetisk verksamhet, eftersom det är
deras framtida skola och utbildning det gäller?
Jag tror att uppmärksamheten bör riktas på vilka förbättringspotentialer som finns.
Men vad är det våra skolpolitiker gör?
De har lagstiftat om att ta bort estetiska ämnen på gymnasiet i nya skollagen 2011 och detta är att
handla tvärt emot forskningsresultat. Man talar i och med detta om för både elever och pedagoger att
estetiska ämnen inte är viktiga. Eleverna på Kulturskolan utbrast på frågan om hur de ser på att
estetiska ämnen inte längre är obligatoriska på gymnasiet:” Vad dåligt! Hur kan man ta bort våra
ämnen?” Kan det vara så att man i och med att man tagit bort estetiska ämnen som obligatorium på
gymnasiet, bidrar till att skära av en gren av kunskapsträdet, som så mycket forskning visat vara
utvecklande inte bara för elevernas intelligens och inlärningsförmåga, utan också för deras sociala
förmåga och problemlösningsförmåga.
Att god kvalitet i estetiska ämnen i Sverige skulle kunna uppnås om grundskolan och gymnasiet
samarbetade med kulturskolan är min övertygelse. 33 rektorer svarar att de ser positivt på samarbeten
mellan kulturskolor och grundskolor/gymnasier, och jag hade inte förväntat mig ett så övertygande
31 svar. Detta positiva gensvar visar att det finns ett stort intresse för samarbeten. Men då många av
rektorerna från grundskolorna och gymnasierna inte svarade på enkätundersökningen, kan man tolka
det som att de inte har något intresse för estetiska ämnens betydelse . Det kan givetvis också tolkas
som att de lider av tidspress, men vad är det man prioriterar?
Många rektorer anser att det finns en informell rangordning av ämnen på skolan.
Vad innebär det i sin tur för eleverna att det finns en informell rangordning mellan ämnen? Får det
eleverna att känna sämre motivation inför vissa ämnen? Hur påverkar det arbetsmiljön på skolan?
Prioritering av kärnämnen nämns som det starkaste skälet till att elever hindras att ta del av estetiska
lärprocesser. Det upplevs som motsägelsefullt, då rektorerna tidigare nämnt att det inte var så viktigt
för att förbättra resultat i kärnämnen, att man ökade resurserna på kärnämnen. Istället nämndes
kunniga och motiverade lärare samt satsning på pedagogiskt ledarskap och estetiska ämnen i
kombination med kärnämnen som viktigare faktorer.
Det rektorerna tror spelar minst roll för skolor som hade höga studieresultat och nöjda elever är enligt
rektorerna elevernas egna förutsättningar. Det är en intressant iakttagelse då man i skoldebatten (DN,
Lärarnas tidning m.fl.) talar om en ökad segregering där skolor med höga studieresultat också har
elever med bättre förutsättningar från början.
Ledarskapet på skolorna är avgörande för om estetiska lärprocesser ska äga rum eller inte. Ofta görs
för tydliga gränser mellan kärnämnen och estetiska ämnen, och kärnämneslärare skulle kunna ta hjälp
av olika estetiska lärprocesser och det skulle kunna ingå i metodiken. Enligt Bamfords
forskningsrapport ”the Wow-factor” skulle detta kunna översättas med att undervisa ”through arts”.
Det skulle gå att uppnå god kvalitet, men man hindras av att hitta effektiv metodik.
Kompetensutveckling inom detta område skulle kunna innebära, att fler vågar sig på att inleda ett
samarbete med externa aktörer som kulturskolan och dess pedagoger.
Skolan behöver följa med i utvecklingen och inte streta emot i motsatt riktning mot en reproducerande
kunskapssyn. Rektorer och skolledning är pressade att uppnå resultat från politiker, massmedia och
föräldrar, men om ”kunskapsskolan” ska göra skäl för namnet får man inte utesluta de estetiska
ämnena, menar jag.
Eleverna på kulturskolan talar om stressen i den” vanliga” skolan, där lärarna upplevs som väldigt
stressade. Lärarna byts ständigt ut och eleverna saknar kontinuitet i undervisningen. Vi vet att stress
hämmar inlärningsförmågan, enligt Theorell och att arbetsminnet försämras vid stress, enligt
Klingberg.
32 Vad får detta för konsekvenser på inlärning och arbetsminnet? Vi vet att stress minskar arbetsminnets
kapacitet, och man kan läsa mer om detta i ”Den lärande hjärnan” av Torkel Klingberg. Att skapa
skolmiljöer med förutsättningar för att utveckla arbetsminnet är viktigt inte bara för de barn som har
svårigheter i skolan, utan även för barn som klarar sig utmärkt men som är i behov av mer stimulans,
menar Klingberg. Vi vet att inlärningsförmågan och arbetsminnet förbättras om eleverna aktivt spelar
ett instrument.
Ullén menar att musik borde göras till ett kärnämne i skolan från årskurs 1, eftersom god kvalitet i
instrumentalundervisning har visat sig ge så många positiva effekter.( Ullén, ” Tidigt pianospel
utvecklar hjärnan”, Fotnoten, 8/2-2007.)
Hur får vi pedagoger som kan undervisa ”through arts” enligt Anne Bamford?
Ska lärarutbildningen förändras för att möta ett förändrat framtida behov? Jag tycker att hänsyn ska tas
till aktuell forskning och att man tar fasta på att man t.ex. behöver repetera för att kunskap ska lagras i
långtidsminnet, vilket är exakt vad som sker när man repeterar en sekvens i ett musikstycke .
Forskning visar att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga och att de
stärker det sociala samspelet. När barnen tillsammans arbetar med en väggmålning eller sjunger
tillsammans i kör är de inte längre ensamma individer utan de blir en grupp som arbetar tillsammans,
menar Bamford . (Pedagogiska magasinet 29/10-2009).”Man är en del av något” (citat från min
undersökning av elever från Solna kulturskola).
En effekt av god kvalitet i estetisk undervisning i skolan är att elever skolkar i mindre utsträckning och
att de trivs bättre och har roligt, enligt Bamford. (Pedagogiska magasinet 29/10-2009).
”Det är lättare att gå till skolan om man tänkte på att jag måste gå till skolan annars kan jag inte gå
till kulturskolan” (ytterligare citat från en elev på Solna kulturskola).
Eleverna på Solna Kulturskola berättar, att de blir på gott humör och glada av att komma dit. De kan
vara på dåligt humör och ha haft en ”hur dålig dag som helst” men blir glada igen av att komma till
kulturskolan.
En undersökning genomfördes på Karolinska institutet (Grape m.fl.2003) om hur kroppen reagerar när
man sjunger och man mätte vad som händer före, under tiden och efter en sånglektion.
Undersökningen gjordes på åtta professionella sångare och åtta amatörer. Resultatet visade att
amatörer och professionella reagerade olika på situationen, men vissa gemensamma reaktioner kunde
konstateras. De gemensamma reaktionerna var att de kände sig mer energiska och mer avspända efter
sånglektionen . Denna effekt, att man blir mer avspänd och mer energisk vid sång, har det berättats om
33 i flera andra undersökningar. Samma effekt verkar även gälla för att spela ett instrument, enligt
eleverna på Solna Kulturskola.
Enligt Grape m.fl. togs blodprov före och efter sånglektionen för att mäta om halter av vissa
hormoner påverkats eller ej. En viktig iakttagelse var att oxytocinhalten ökade efter det att de
professionella sångarna och amatörerna sjungit. Detta hormon som är viktigt i många sammanhang har
också visat sig ha betydelse för inlärning.
”Barn som lever i en tillvaro full av faror blir bra på att aktivera sitt sympatiska (uppvarvande)
nervsystem men mindre bra på att stimulera det oxytocinerga systemet, vilket står för ”lugn och ro”
och inlärning av nya saker.” (Theorell, 2009,s.78). Det system i hjärnan som styr oxycotinets aktivitet
har ett nära samband med utvecklingen av det parasympatiska nervsystemet (nedvarvande). För att
skapa lugn och arbetsro kan estetiska ämnen vara en viktig komponent och detta menade också
rektorerna i enkätundersökningen.
Vid undersökningen jämfördes också om man kände sig gladare eller ledsnare före och efter
sånglektionen och framförallt amatörerna berättade att de kände sig mycket gladare och pratade om
”självförverkligande” och ”glädje”. (Theorell, 2009,s.73).
Inlärning som sker på ett lustfyllt sätt, när man är avspänd och motiverad skapar förutsättningar för att
inhämta kunskap, menar jag. Här vill jag att vi minns vad rektorerna tänkte i enkätundersökningen:
"The brain runs on fun", forskning visar entydigt att glädje och lust är kraftigt motiverande och höjer
prestationen även när det gäller inlärning. I bästa fall (men inte nödvändigtvis - det beror på lärare
och kontext) kan estetiska ämnen bidra med just lust och glädje. Dessutom med känsla av
sammanhang och helhet.”
Flera rektorer trodde att just kunniga och motiverade lärare är en framgångsfaktor men hur skapar man
motivation? Att redan under utbildningstiden på lärarhögskolan lära sig att undervisa på ett kreativt
sätt och att ta hjälp av estetiska lärprocesser och söka samarbeten med kulturskolans pedagoger, så att
fler elever får njuta av undervisning ”through arts” eller ”within arts”(enligt Bamford) kan vara en väg
till motivation.
Kreativitet och förmåga att sålla information är viktigt i ett framtida innovativt kunskapssamhälle.
Undervisningen i skolan ska bidra till att hjälpa elever att hitta sitt uttryckssätt oavsett begåvning, där
alla ska ges möjlighet att utvecklas, menar jag. Varje pusselbit är viktig och frågan är hur skolpolitiker
tänker när de tagit bort en pusselbit? Kanske är det just denna pusselbit som behövs för att eleverna
ska känna motivation att inhämta kunskap?
34 SLUTSATSER
Såväl den enkätundersökning som har ställts till rektorerna som elevintervjuerna bekräftar den bild
som bakgrundsforskningen visar, nämligen att estetiska ämnen spelar en stor roll vid inlärning och för
att utveckla social förmåga och kreativitet. God kvalitet i estetisk undervisning förbättrar skolresultat
och läs- och skrivförmågan samt den matematiska förmågan.
Arbetsminnet förbättras av att man regelbundet spela ett instrument och arbetsminnet går att träna
upp. Vid svårigheter vid läs- och skrivinlärning har arbetsminnets förmåga visat sig spela en
avgörande roll, enligt Klingberg.
Rektorerna hade en positiv inställning till estetiska lärprocesser och såg stora negativa konsekvenser
med att estetiska ämnen inte längre är obligatoriska på gymnasiet.
Ett utökat samarbete med Kulturskolans lärare efterfrågas och skulle kunna innebära att
undervisningen håller en god kvalitet, vilket är en förutsättning för att man ska erhålla de goda effekter
som estetiska lärprocesser medför. Rektorerna visade stor vilja till detta samarbete.
Kulturskolan har stor betydelse i elevernas liv, läraren är oerhört viktig för deras utveckling, och de
beskriver kulturskolan som ”sitt andra hem”. De får lära sig på ett lustfyllt sätt som kan liknas vid
”flow”. Eleverna drar inte så starka gränser mellan kärnämnen och estetiska ämnen utan de ser
paralleller och att musik har gemensam nämnare med matematik och språk, och de har utvecklat
minnesteknik genom att spela ett instrument. De ser gärna att kulturskolan ”hyrs in” i vanliga skolan.
Undervisning i estetiska ämnen spelar en viktig roll, och de rektorer och elever som jag nått i min
studie vill se att dessa ämnen prioriteras. Att kunna samordna de kompetenser som finns för att stärka
undervisningen i skolan och att ta hänsyn till aktuell forskning ser jag som ett viktigt uppdrag för
skolpolitiker och våra rektorer.
Det skulle därför vara intressant att undersöka hur politiker ser på estetiska ämnens betydelse för
inlärning. Det är mitt förslag på vidare studier.
35 REFERENSER
Litteraturförteckning
Bamford, Anne ” The wow-factor”- Global research compendium on the impact of the arts in
education,” 2009, Waxmann Verlag, Münster, ISBN 978-3-8309-1617-8
Ejlertsson, Göran”Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik”
2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur, 2005
ISBN: 91-44-03164-5 LIBRIS-ID: 9882212 Franke, Sigbrit; Nizler, Ragnhild”Att kvalitetssäkra högre utbildning - en utvecklande resa från Umeå
till Bologna”
Lund: Studentlitteratur, 2008
Gustafsson I, C & Selander, S” Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till
Urban Dahlöf.”
Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet
Klingberg, Torkel” Den lärande hjärnan”, 2011, Författaren och Bokförlaget Natur & Kultur,
Stockholm, ISBN 978-91-27-11922-2
Lindmark, Karin ”Forskningsplan”, 2010,”Vetenskaplig teori och metod”, 2010,
”Utvärderingsplan”, 2011,Pedagogiska institutionen, Uppsala Universitet
Paulsson, Ulf; Björklund, Maria”Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera.”
Lund: Studentlitteratur, 2003 (Lund, tur)
ISBN: 91-44-04125-X
Sandberg, Bo; Faugert, Sven”Perspektiv på utvärdering”1. uppl.: Lund : Studentlitteratur, 2007
ISBN: 978-91-44-02881-1 LIBRIS-ID: 10557085
36 Skollagen 2011, Skolverket
Sohlberg, Peter; Sohlberg, Britt-Marie”Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod.”
1. uppl. Stockholm: Liber, 2002 (Falköping, son) ISBN: 91-47-05102-7
Stensmo, Christer”Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion.”
1. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget, 2002 Uppsala - 136 s. ISBN: 91–89040–44-9
Suzuki, Shinichi”Kunskap med kärlek” 2000,Svensk Skolmusik AB ISBN:91 7694 183 3
Theorell Töres ”Noter om musik och hälsa”, 2009, Författaren och Karolinska University Press,
Värnamo, ISBN 978-91-85565 -22-1
Källor på internet
Bamford, Anne, ”Föreläsning 13/1-2011 på svenska ambassaden i London.”
Christer Classon, ”Alla är vi experter på något” 25/5-2009, Karolinska universitetssjukhuset.
Holmberg Kristina, ”Musik- och kulturskolan i senmoderniteten, reservat eller marknad”
doktorsavhandling, 2010, Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö. Källa: SMOK under kategorin
forskning.
Sandh, Håkan,,” Glädjeämnen eller sorgebarn”, 2006, SMOK (Sveriges Musik och kulturskoleråd)
på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. SMOK, ”Den svenska musik och kulturskolans bakgrund”,2009.
Ullén, Fredrik, ”Musik och flow på Karolinska institutet”, 2011, Kulturrådet, ”Rytmisk förmåga och
intelligens”, 2011, Kulturrådet.” Tidigt pianospel utvecklar hjärnan”, Fotnoten, 8/2-2007.
Ullén, Fredrik m.fl.”Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet”, Karolinska institutet,
forskning (Thinking Outside a Less Intact Box; Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are
37 Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals Örjan de Manzano, Simon
Cervenka, Anke Karabanov, Lars Farde & Fredrik Ullén) PLoS ONE, online 17 May 2010
Artiklar:
Dagens Nyheter, 17/3-2011.
Fotnoten, Lärarförbundets tidning om dans, drama, musik - och teaterpedagogik nr 3/2010 . Serie om
estetiska lärprocesser, s 10-14,s 18-21.
Höglund Carl-Magnus, 2009,”Kreativ undervisning är viktigt för inlärning” Pedagogiska magasinet .
Lärarnas tidning, 10/2-2011.
Zaremba, Maciej ” Hem till skolan”, Dagens Nyheter, 14/4 -2011 .Hela artikelserien (3/4, 5/4, 10/4,
12/4,14/4- 2011).
Debattartikel:
Björklund Anders, Carlsson Arvid, Ekström Anna, Enkvist Inger, Gustafsson Jan-Eric, Heikenstam
Lars, Klingberg Torkel, Nuder Pär, Samuelsson Bengt, Sörlin Sverker, von Greiff Camilio, ”Vi vill
bidra till att göra svensk utbildning bättre” Dagens Nyheter” 11/5 -2011.
38 Bilagaa
Estetiska lärproce
essers bety
ydelse vid inlärning
ad från 11.03.2
2011 till 30.04..2011
Publicera
34 respon
ndenter (34 un
nika)
betar som rekttor vid...
1. Jag arb
Alternattiv
Proce
ent
Värden
1
Gru
undskola
20,6 %
7
2
Gym
mnasium
20,6 %
7
3
Kulturskola
58,8 %
20
Totalt
34
39 2. Kön
Alternattiv
Proce
ent
Värden
1
Kvinna
55,9 %
19
2
Man
n
44,1 %
15
Totalt
34
40 3. Vad tro
or du kan hjälp
pa eleverna attt uppnå bättre
e resultat i kärn
nämnen?
Alternattiv
N
1
Öka
ade resurser på kärnämnen
30
2
Öka
ade resurser på estetiska ämne
en
32
3
Ped
dagogiskt ledarsskap
32
4
Utb
bildade och motiiverade lärare
33
4. Ytterlig
gare förslag, vänligen specifficera
uppmun
ntra elevernas motivation
m
till stu
udie
Bättre p
pedagoger som är motiverade och
o stolta över ssitt yrke.
Laborattioner, blockläsn
ning, tematik.
Förståelse för barns olika sätt att lära sig
s saker på
otivationsfaktore
erna så eleverna
a ökar sin färdig
ghetsträning bättre, föräldraenga
agemang,
Hitta mo
Olycklig
gt "dubellsvar" Utbildad
U
behöver inte betyda mo
otiverad, och vice versa
41 5. Vad tro
or du bidrar tilll att skolor som
m har höga stu
udieresultat och nöjda eleve
er har lyckats så väl?
Alternattiv
N
1
Kun
nniga och motivverade lärare
31
2
Kom
mbination av esstetisk verksamh
het och
32
kärn
nämnen
3
Ped
dagogiskt ledarsskap
33
4
Förräldrar som är sttudiemotiverade
e
31
5
Trivvsel i skolan
31
6
Elevvernas förutsätttningar
32
6. Ytterlig
gare förslag, vänligen specifficera
Återigen
n - skilj gärna påå kunnig och mo
otiverad, jag bed
dömer det var svårt
s
att svara på
å en dubbelfrågaa
42 7. Det finn
ns en informell rangordning
g mellan ämne
en på skolan.
Alternattiv
Proce
ent
Värden
1
Ja
69,7 %
23
2
Nej
21,2 %
7
3
Vett ej
Totalt
9,1 %
3
33
43 8. Estetiska ämnen är inte längre obligatoriska på gymnasiet. Vad tror du att det kan få för konsekvenser?
Det är en utarmning av utbildningen. Olika delar behövs för att utbildningen skall vara för livet. Vi ska utbilda människor, inte
endast fackspecialister.
Genom att göra de estetiska ämnena icke obligatoriska minskar kvaliteten i gymnasieskolan samtidigt som eleverna fråntas
en naturlig koppling till de olika konstyttringarna för att kunna utveckla sitt estetiska intresse på fritiden.
Sämre förutsättningar för allsidig utveckling hos eleverna.
En olycklig utveckling, tvärs emot vad forskning och erfarenhet säger. Det minskar drastiskt möjligheterna att processa
kunskap för ökad förståelse.
Nödvändig kompetens försvinner för elever att nå högre i sin utveckling. Detta strider helt mot den aktuella forskningen.
obalanserad personegenskap
obalanserad uppfattning/syn av samhället/världen
ineffektiv lärande
Vad händer med den kreativa sidan av utbildningen? Konstigt tänkt (och felaktigt) om man tror att läskunskap är den enda
och viktigaste.
Negativa konsekvenser, eleverna mår bättre av att jobba med båda hjärnhalvorna och vi kan tydligt se att de presterar bättre i
teoretiska ämnen om de även har estetiska ämnen.
Inga större märkbara konsekvenser tyvärr. Inte för att det är oviktigt utan för att det inte prioriterats medan det fanns. Mycket
av det som erbjudits eleverna har haft för låg kvalitet och ofta klarats av under några dåligt planerade projektdagar el.l.
Synen på estetik och estetiska ämnen påverkas. Tråkigare skola.
I vissa fall försvinner lektioner som haft låg prioritet. I andra fall kommer bra genomförda lektioner att försvinna, helt olika
mellan skolor.
Stora konsekvenser. Estetiska ämnen behöver alla för att utvecklas till hela människor.
Eleverna ges inte möjlighet att få den fördjupade kunskap som estetiska ämnen ger - inte minst när de är en naturligt
integrerad del av all verksamhet. Genom att ta bort de estetiska ämnena talar man om att de har ett lägre värde, och
därigenom att de som bäst tillgodogör sig kunskap eller kommer till uttryck genom de estetiska ämnena också har ett lägre
värde. Det strider mot värdegrunden.
Jag tror att studiemotivationen kommer att sjunka.
Stressen hos eleverna kommer att öka då det inte finns något att koppla av med.
Människan blir mer enkelspårig och mindre smart när inte bägge hjärnhalvorna stimuleras.
Sämre kunskapsbildning och mindre förståelse av det samhälle eleverna är en del av.
"The brain Runs on Fun", forskning visar entydigt att glädje och lust är kraftigt motiverande och höjer prestationen även när
det gäller inlärning. I bästa fall (men inte nödvändigtvis - det beror på lärare och kontext) kan estetiska ämnen bidra med just
lust och glädje.
Dessutom med känsla av sammanhang och helhet. ta bort de estetiska ämnena - den enda garanterade effekten av det är att
lusten och glädjen får mindre plats vilket i slutändan leder till lägre studiemotivation. Det drabbar naturligtvis inte de elever
vars hemmiljö flödar av konst och kultur, men de elever som saknar detta hemifrån.
Alla inlärningsstilar kommer inte att vara representerade, många elever kommer att uppleva ett större utanförskap
Sämre resultat i traditionella kärnämnen.
44 9. Vad är viktigt för att skapa
s
lugn oc
ch arbetsro?
Alternattiv
N
1
Min
ndre klasser
32
2
Kun
nniga och motivverade lärare
31
3
Disciplinåtgärder/ kvarsittning
k
32
4
dliga ordningsre
egler
Tyd
32
5
Mussik/estetisk verkksamhet
33
6
Indiividuellt anpasssad undervisning
g
32
10. Ytterliigare förslag, vänligen spec
cificera
rättvis h
hantering av elevvernas kunskap
p/förmåga i betyygsättning
Att eleverna förstår och
h känner motivattion.
45 11. Vad fyyller estetiska ämnen såsom
m musik, bild, dans och teatter för funktion
n?
Alternattiv
N
1
Utvvecklande för ele
evernas kreativitet
33
2
Utvvecklande för hjäärnan
33
3
Bidragande faktor för att höja elev
vernas
33
ga
läs--och skrivförmåg
4
Bidragande faktor för att höja elev
vernas
33
mattematiska förmååga
5
Dett ökar elevernass sociala förmåg
ga och
33
stre
essen minskas
6
Dett fyller ingen fun
nktion
30
12. Ytterliigare förslag, vänligen spec
cificera
Det är e
endast undervisning i estetiska ämnen med kva
alitet som ger positiv effekt.
Det är e
ett språk- uttryckk som komplette
erar tal och skrifftspråk, säger viktiga saker på andra
a
sätt.
Öppet fö
örhållningssätt till förändringspro
ocessen som sttändigt pågår i samhället
s
46 13. Vad äär det som ibla
and utgör hinder för att eleve
er får ta del av
v estetiska lärp
processer?
Alternattiv
1
N
Inte
e tid och resurse
er
33
2
Prio
oritering av kärn
nämnen
33
3
Inga
a utbildade lärare inom estetisk
ka ämnen
31
14. Ytterliigare förslag, vänligen spec
cificera
ointressse från föräldrar
Enligt A
Anne Bamfords forskning
f
måste
e olika kriterier vvara uppfyllda fö
ör att resultaten ska bli lyckadee., Kärnämnesme
etodik kan
innehålla estetiska lärprocesser om pe
edagogerna är kkreativa och sma
arta.
etiska läroprocessserna har av trradition låg statu
us pga. ren okun
nskap och dålig lärarutbildning
De este
47 15. Sker g
gränsöverskrid
dande samarb
beten mellan k ärnämnen oc
ch estetiska äm
mnen?
Alternattiv
1
Ja
2
Nej
3
Vett ej
Totalt
Proce
ent
Värden
75,8 %
25
6,1 %
2
18,2 %
6
33
48 16. Hur ser du på sama
arbeten mellan
n kulturskolor och grundsko
olor/gymnasierr?
Alternattiv
N
1
Jag
g ser positivt på sådana samarb
beten
33
2
Jag
g ser negativt påå sådana samarrbeten
28
49 17. Vad kan underlätta samarbete mellan kulturskolor/ grundskolor och gymnasier?
En djupare insikt hos de lokala politikerna och grundskoleledarna om att en professionellt utformad kulturverksamhet i
kulturskolorna är en tillgång för den obligatoriska skolan i arbetet med elevernas utveckling som individer med en bredd
kulturestetisk horisont vilket överensstämmer med regeringens kulturpolitiska mål.
Pengar och tid
Attityder och internutbildning i estetiska lärprocesser
Kulturskolorna kan komplettera det som grundskolor inte kan erbjuda.
Informerad och intresserad ledning på skolorna
Att kulturskolans lärare finns närvarande i grundskolan.
Tydligt ställningstagande från politiker om Kulturskolans uppdrag i samhället
Kunskap och information bland politiker och rektorer. Det räcker inte med intresserade lärare och elever.
God kommunikation i både planering, metodikuppläggning och uppföljning.
Förståelsen hos skolpolitiker, skolförvaltning och skolledare för vikten av detta samarbete.
Skolan måste åläggas att satsa tid och resurser på "estetiska läroprocesser" och se Kulturskolan som en jämbördig och
kompetent partner. Det får inte bli att Kulturskolan kommer in med lite "roliga timmen" då och då, så att klassföreståndaren
kan gå och fika ... tyvärr inte ovanligt ... utan samarbete på lika villkor.
Mer utbildning på lärarhögskolorna kring inlärningsstilar och de estetiska läroprocessernas vinster för alla msk. Samarbete
mellan lärarna redan under utbildningstiden.
Integrera schemaläggning med kulturskolors verksamhet.
50 18. Övriga kommentarer
Alla frågor är enligt min erfarenhet helt beroende av rektorers och musikledares prioritering och vision. Man kan med små
medel hålla hög kvalitet med elevers kreativitet i lärprocessen, men hindras ofta av förmågan att hitta effektiv metodik. Ofta
görs för tydliga gränsdragningar mellan kärn- och praktiska ämnen. Borde vara en del av kärnämneslärarens metodik att ta
hjälp av olika estetiska lärprocesser.
Hela hjärnan behöver träning, såväl kreativa som logiska centra! En idrottsman/kvinna tränar inte bara vänster arm och ben...
51