1. No category

Ett ESF-projekt med växthuseffekt
Projekt
Orangeriet 2
kooperativ för arbete
slutrapport
Projektet har vänt sig till personer som stått långt från arbetsmarknad och egenförsörjning i Norrköping, Linköping, Finspång, Kinda, Katrineholm och Vingåkers kommuner.
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
S a m m an f at t ning
Orangeriet 2 är ett projekt som har vänt sig till långtidsarbetslösa i Norrköping,
Linköping, Katrineholm, Vingåker, Kinda och Finspångs kommuner med ersättning
från arbetsförmedlingen, kommun eller försäkringskassan. Målet har varit att skapa
arbete och egenförsörjning för personer som av olika skäl stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Detta har vi gjort genom att arbeta med varje individ utifrån
personens egen förmåga samt genom att arbeta med företagande och etablera arbetsintegrerande sociala företag, fr om nu benämns detta ASF, i de medverkande
kommunerna.
Vid projektets avslut har varje ort en väl fungerande kooperativ verksamhet, ASF,
som implementerat arbetsmetoder från Orangeriet 2. Det innebär att metoderna
fortsätter att användas i varje kommun och påverkar vidare kommun, arbetsförmedling och försäkringskassan.
En av de viktigaste arbetsmetoderna är den demokratiska mötesstruktur
som alla har arbetat efter, både lokalt och regionalt.
Vår metod, utveckling genom arbete och företagande, har skapat motivation, trygghet
och arbetsgemenskap. Alla människor behöver befinna sig i ett verkligt sammanhang
och i en trygg gemenskap för att kunna utvecklas vidare.
Orangeriet 2 har arbetat målmedvetet för att deltagarens önskemål rörande utbildningar, arbetsträning och praktik tillgodosetts med målet egen försörjning. Utbildningar och aktiviteter har anpassats och gjorts tillgängliga. Utbildningar kring
affärsutveckling och entreprenörskap inom ERUF samt övriga praktiska utbildningar
har haft en stor bidragande effekt till att 63 nya arbetstillfällen har skapats under
projektperioden.
Projektet har arbetat med att utveckla stödfunktion för ASF både lokalt och regionalt
i projektet. Lednings- och stödgruppen har arbetat med att informera, sprida och
implementera modellen ASF och de arbetsmetoder som Orangeriet 2 arbetat efter
för jobbskapande och arbetsintegration.
1
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Projektets ledningsgrupp har genom kontinuerligt informations- och implementeringsarbete skapat ett varaktigt samarbete med samtliga kommuner kring utvecklingen av ASF.
Projektets samarbete med Regionförbunden i Östergötland och representanter från
samordningsförbund i Sörmland har haft en bidragande effekt till att utveckla projektets mål att skapa en kunskap om, och en stödstruktur för ASF i länen.
Ett socioekonomisk bokslut är genomfört i projektets regi avseende Norrköping, Finspång och Katrineholm/Vingåkers kommuner.
Projektets deltagare
Projektets stora mål har varit att alla deltagare ska ta ett eller flera steg mot egenförsörjning dvs arbete eller studier. Målet har också varit att 50% av projektets 400
heltidsinskrivna deltagare skulle komma hela vägen dit.
Beräknat på 400 deltagare är resultatet 45% till egenförsörjning.
Deltagarantalet har dock varit betydligt fler, 608 personer, pga att många har varit
inskrivna på deltid.
Det har varit tydligt fokus genom hela projektet att genom individuell och utvecklande handledning stötta och motivera varje deltagare att arbeta 100% av sin förmåga
genom anpassad arbetsträning och praktik.
Egenmakt för varje individ har genomsyrat verksamheten och tydliggjorts under hela
projekttiden.
Stor vikt har lagts på tryggheten i gruppen för att ge bästa förutsättningar för utveckling. Detta innebär inte att verksamheten varit utan konflikter, utan att vi däremot
arbetat med att lösa uppkomna konflikter på ett konstruktivt sätt.
Projektet har önskat att alla deltagare kommit till verksamheten av eget val, detta har
fungerat i de flesta fall men vi känner också till att några blivit anvisade till vår verksamhet av sin handläggare mot sin egen vilja.
Möjligheten till val tror vi är ett första steg mot egenmakt och utveckling,
därför har projektet hela tiden arbetat med detta som grundläggande metod.
Projektet har fokuserat på följande:
u att ha fokus på varje individ och genom aktiv handledning
hitta vägar för att öka tron på den egna förmågan och sitt eget
värde i ett arbetssammanhang.
u att arbeta efter de kooperativa principerna och ge alla delaktighet i beslut kring projektets verksamhet.
u att ge deltagarna information, utbildning, stöd och inflytande i
frågor kring arbetsintegrerade sociala företag.
u att ge deltagarna möjlighet till utvecklande utbildningsinsatser.
2
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Projektets lokala projektledare har arbetat intensivt för att ge alla deltagare den individuella handledning som de har önskat. Detta har varit en resurskrävande uppgift då
många personer behövt ett kontinuerligt stöd.
Projektet har haft fler deltagare än planerat totalt, detta har också ställt ytterligare
krav på våra projektledare då deltagargruppen blivit större än planerat. Projektledarnas handledning av deltagare har fungerat bra och de har arbetat utifrån metoderna
som planerats.
Vi ser att projektets framgång ligger i den individbaserade metod som vi arbetat efter.
Förutsättningen att utvecklas för att nå arbete eller studier är att få möjlighet att och
hitta den egna vägen mot detta. Vid de tillfällen där deltagarna via myndigheterna
anvisats mot sin vilja ser vi att många avslutat sin tid i projektet på egen begäran. Detta ser vi som ett tydligt tecken att projektets metod att bygga på frivilligt deltagande
är den rätta vägen att motivera personer initialt. Att verksamheten bygger på ett demokratiskt förhållningssätt där allas röst är lika värd har också varit en av projektets
stora framgångsfaktorer.
Utvecklandet av Arbetsintegrerade Social företag
Projektet har haft ett väl utvecklat samarbete, på samtliga orter, med det arbetsintegrerade sociala företaget Kooperativtjänst K ekonomisk förening, allmänt kallat
Kooptjänst.
Kooptjänst har tagit emot de deltagare i projektet som valt att gå ut i någon form av
arbetsträning/praktik, med stöd av sin lokala projektledare.
Det är idag svårt att finna arbetsträningsmöjligheter för personer som varit borta från
arbetsmarknaden en längre tid. Kooptjänst driver sin verksamhet efter samma demokratiska principer som projektet och ser på så sätt möjligheter hos varje deltagare att
utvecklas och lyckas.
Arbetsträningen hos Kooptjänst har varit av stor betydelse för utvecklingen
hos varje deltagare då vikten av att finnas med i ett sammanhang och göra
ett riktigt jobb är av stor vikt.
3
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Utveckling av stödstrukturer för Arbetsintegrerade Sociala företag
Behovet att utveckla nya vägar till arbete och egenförsörjning är stort och vikten av
att finna nya vägar möts med stort intresse från samhället. Arbetet med att forma
stödstrukturer för ASF har genomförts under hela projekttiden av projektets stödoch ledningsgrupp.
Projektet har arbetat med att få en aktiv samverkan i frågan mellan det offentliga, det
privata och den sociala ekonomin.
Arbetet har genomförts genom strategiskt informationsarbete samt möten och samtal med kommunernas och myndigheternas tjänstemän, politiker, företagare, Regionförbundet Östsam, Samordningsförbundet Sörmland och privatpersoner.
Informationen har genomförts i alla led hos de myndigheter som projektet samarbetat med. En problematik har dock funnits då flera kommuner och myndigheter har
genomgått omorganisationer vilket inneburit att personal har flyttats om inom organisationen och nya personer utan kunskap om projektet och dess syfte tagit plats.
Här ser vi en brist på information som vi ha haft svårt att fylla samt en brist internt i
organisationerna att delge nya medarbetare den information som funnits internt om
projektet.
Vi har lagt stor vikt vid att visa vår verksamhet i olika sammanhang både ur
regionalt, lokalt och deltagarperspektiv för att skapa en förståelse för vikten
av att ASF finns etablerade i samhället.
Ett resultat av detta arbete är att Coompanion Östergötland genom projektet finns
med i olika samarbetsgrupper för implementering av orangeriets verksamhet. Detta
arbete fortsätter också efter projektets slut.
En viktig funktion i projektets arbete kring stödstrukturer har varit de referensgrupper som funnits i projektets verksamhet i varje kommun, se under rubrik deltagande
aktörer.
I dessa grupper har en dialog förts kring projektets mål och syfte. Implementeringsarbetet av verksamheten har i varje kommun varit unikt och formats genom dialog
med medverkande aktörer. Projektet har genomfört ett större möte, dialogmöte i
varje kommun för att skapa en öppen dialog kring ASF, stödstruktur samt implementering av detta i kommunen.
Orangeriet har i många olika sammanhang, programskrivningar, remissvar och i seminarier inom Regionförbundet Östsam lyfts fram som ett mycket intressant försök att
utveckla nya vägar tillbaka till arbete och egenförsörjning. Intresset har varit stort och
i dagsläget så finns eller planeras olika insatser för att medverka till att utveckla och
bidra till nya ASF.
Östgötakommissionen för en jämlik folkhälsa kommer i sin slutrapport att ha med
slutsatser och resultat från Orangeriet. Kommissionens arbete siktar på en bred politisk uppslutning kring sina rekommendationer och det är hög sannolikhet att det blir
verkställighet i en större skala.
4
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
P r o j e k t e t s r e sultat
Alltför många personer står idag utanför arbetsmarknaden under alldeles för lång tid.
För de som varit borta länge från arbete och anställning, har svårigheter med språk,
kontakter, har varit sjukskriven under en längre tid eller av annan anledning varit ifrån
arbetsmarknaden kan det vara en enormt steg att ta sig tillbaka till en anställning
eller till företagande.
Projektet har velat ge förutsättningar för deltagarna att växa och utvecklas genom att
se varje persons kompetens i verksamheten. Att hitta vägar för att utvecklas och ta
makten över sin tillvaro, få rutiner i vardagen, utbildas, invigas i företagandet i allmänhet och det sociala företagandet i synnerhet samt finna en social samvaro.
Verksamheten har utgått från individens behov av arbete och kompetensutveckling till det småskaliga entreprenörskapet inom den sociala ekonomin.
Projektet har också bidragit med att etablera och informera samhället om vad ett
arbetsintegrerat socialt företag, ASF, är och vikten av att detta etableras i samhället
inför den arbetskraftsbrist som vi står inför. Projektet har också aktivt bidragit till att
ta del av utveckling kring ASF. Detta genom en stor och kontinuerlig på verkan av
aktörer som funnits med runt projektet.
Stort fokus är har varit att skapa förutsättningar för samverkan mellan offentlig, privat
och social ekonomi genom de fördelar som socialt företagande skapar. Detta är enligt
vår mening en bra väg att skapa varaktiga arbetstillfällen för projektets målgrupp.
Projektmål 1
u
u
u
Att minst 50% av projektets planerade 400 deltagare
nått arbete och egenförsörjning.
Alla deltagare skall ha en väl förankrad handlingsplan,
stärkt självförtroende, god självkänsla och ökad motivation.
De ska ha genomfört arbetspraktik, utbildning eller
arbetsträning.
Resultat
45% har gått vidare till egenförsörjning, 87 till arbete och 89 till studier beräknat på
400 deltagare. Projektet planerade 400 heltidsinskrivna deltagare, större delen av
projektets deltagare har dock varit deltidsinskrivna av olika anledningar. Detta har inneburit att vi har haft betydligt fler
deltagare än planerat, totalt 608 personer har deltagit i
projektets verksamhet olika lång tid.
5
45% har gått
vidare till
egenförsörjning
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Detta har förstås medfört att vi har haft större deltagargrupper än beräknat på våra
orter. De lokala projektledarna har gjort ett mycket bra arbete med att fortsätta att
hålla fokus på den individuella utvecklingen för varje deltagare. Projektets genomgående arbetssätt kring demokrati och delaktighet har också gjort att många av deltagarna har vuxit i gruppen och tagit större och större ansvar för att gruppen skall må
bra. Alla har hjälpts åt. Man har också haft en samverkan mellan de olika orterna i
projektet
Projektets struktur kring den lokala verksamheten med morgon-, vecko- och
verksamhetsmöten har varit av yttersta vikt för att skapa och bibehålla delaktigheten.
Det har givetvis även förekommit konflikter i grupperna. Detta har hanterats av lokala
projektledaren alternativt projektledning eller stödgrupp. Vid ett fåtal tillfällen har
deltagare slutat i projektet då det ej funnits kompetens kring den problematik som
personen haft.
Vi har sett att många har mått bra i projektets verksamhet och det har funnits en
bredd i projektets metoder som vi vill påstå är avgörande för projektets lyckade resultat. Från början trodde vi att deltagarna som kom till oss skulle vara något närmare
arbetsmarknaden än vad utfallet blev. Varefter projektet har fortskridit så har vi fått
modifiera arbetsmetoder för att alla som velat delta i projektet ska ha sin möjlighet.
Detta har i många fall inneburit mer intensiv handledning. Vi har utgått från att varje
deltagare bidragit till verksamheten med 100% av sin förmåga oavsett begränsning.
Deltagarna har erbjudit möjligheten till utbildning inom entreprenörskap, socialt företagande, jämställdhet, tillgänglighet, arbetsmiljö, fackutbildningar mm. Utvecklingen
i verksamheten har strävat mot att alla ska ha möjlighet att tänka företagande och se
möjligheter genom detta.
Utbildningsförfarandet har modifierats under projektets gång för att få så många som
möjligt att vilja lära nytt eller lära mer.
Ett resultat som också bör nämnas är att 63 nya arbetstillfällen har
skapats under projektperioden.
Projektet har skapat utbildningar i affärsutveckling och entreprenörskap som har haft
en stor bidragande effekt till dessa nya och hållbara arbetstillfällen.
6
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Könsfördelning inom projektet:
Andel deltagare med ersättning från:
Kommun
FK
AF
58% kvinnor
42% män
10%
53% Kvinnor
Män
47%
38%
52%
53% kvinnor
47% män
52% kvinnor
48% män
Andel deltagare 16-24 år Andel deltagare 25-58 år Andel deltagare 59-64 år
12%
20%
68%
varav:
varav:
56% kvinnor, 44% män
45% kvinnor, 55% män
Andel deltagar, utrikesfödda:
varav:
50% kvinnor, 50% män
Andel deltagare med dokumenterad funktionsnedsättning:
19%
35%
varav:
varav:
46% kvinnor, 54% män
56% kvinnor, 44% män
Projektmål 2
u
Att verktyget arbetsintegrerade sociala företag är
utvecklat och väl känt i samtliga deltagande kommuner
och att det finns en kraftfull stödstruktur för det arbetsintegrerade sociala företaget.
Resultat
Projektets lednings- och stödgrupp har arbetat kontinuerligt med information om
arbetsintegrerade sociala företag till kommunernas politiker och tjänstemän, medfinansiärer, företagare, privatpersoner, projektets deltagare samt övriga intresserade.
Arbetet med information har genomförts enskilt, lokalt, regionalt, nationellt och
transnationellt.
Projektet har haft referensgrupper lokalt i varje kommun med representanter från
kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling samt på vissa orter representant
från företagarna.
Varje kommun har fått återkommande information kring ASF från projektet genom
dialogmöten, enskilda samtal, referensgrupper, studiebesök, nyhetsbrev samt infor-
7
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
mationsmaterial. Vi vill påstå att ASF är känt i alla kommuner men att det fortfarande
behövs mer information i ämnet.
Projektets modell för genomförande har ibland varit för komplex att förstå för de som
inte varit direkt verksamma i projektarbetet. Detta tar projektledningen till sig.
Intresset bland projektets finansiärer har varit stort och i dagsläget så finns eller planeras olika insatser för att medverka till att utveckla och bidra till nya ASF.
Kontakterna med regionförbund Östsam har varit täta under hela projekttiden. I arbetet inför den nya Region Östergötland har arbetet med att strukturellt stödja och
utveckla sociala företag och arbetskooperativ funnits med och kommer i det fortsatta
arbetet i regionen att sortera in under Hållbar social utveckling och under detta kommer Folkhälsan att vara samlande organisation för social ekonomi, arbetsintegrerade
sociala företag. Det blir med inriktning att ha det strategiska utvecklingsperspektivet
och stödjande funktioner, det operativa stödet kommer förmodligen att ligga på kommunerna.
Utan överdrift kan man säga att projekt Orangeriet 1 och 2 haft en stor inverkan på det genomslag för att skapa nya vägar till egen försörjning
Projektmål 3
u
Att det i medverkande kommuner finns minst ett
arbetsintegrerat socialt företag.
Resultat
Kooperativtjänst K, Kooptjänst finns etablerat i varje deltagande kommun i Orangeriet
2 efter projektets slut.
Projektet har genom att placera sina deltagare i arbetsträning och praktik i Kooptjänst
kunnat tillgodose företaget med kompetens samtidigt som våra deltagare har fått komma ut och utvecklas genom arbetsträning på en bra arbetsträningsplats. Genom att
projektet kunnat utbilda deltagarna och ge dem den kompetens som har efterfrågats
har också några deltagare blivit anställningsbara in i företaget. Detta har motiverat
deltagarna i allra högsta grad när de har sett att detta inte bara har varit en arbetsträningsplats utan en riktig möjlighet att få ett arbete!
Projektledningen har arbetat med implementering för att skapa insikt i att ASF behövs
för att ge ytterligare en dimension till arbetsmarknaden än vad som finns idag.
Med implementering av Orangeriets arbetsmetod i ASF skapas förutsättningar för nya arbeten och välmående människor.
Orangeriet2 har genomfört tre läranderesor under projektet, till Berlin, Italien och
Emilia-Romagna och till Spanien och Mondragon.
Berlin- och Italienresan genomfördes med deltagare och anställda. Under två dagar i
Berlin besöktes goda och inspirerande exempel på sociala företag i Berlin samt företrädare för Berlin stad och nätverk för social ekonomi. Till Mondragon valde vi att i
spridning och lärandesyfte bjuda med ett antal kommunala tjänstemän och politiker. I
Emilia Romagna besökte vi bland annat staden Trento som är känd för sin kooperativa
och inkluderande kultur, mötte ett flertal av sociala kooperativ enligt Italienska modellen samt besökte det välkända kooperativet San Patriagno.
8
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
P r o j e k t e t s s y f t e o ch m å l
1 . Att minst 50% av deltagarna når arbete, utbildnings och egenförsörjning.
Beräknat på planerat antal deltagare i projektplanen, totalt 400 personer
heltidsinskrivna är resultatet 45% till egenförsörjning. Detta innebär att 179
personer har gått vidare från projektet till egenförsörjning. Av dessa har 86
gått vidare till arbete, 40 kvinnor och 46 män och 93 gått vidare till studier, 44
kvinnor och 49 män. Deltagarantalet har dock varit betydligt fler, 608 personer, pga att många har varit inskrivna på deltid.
Vi anser att detta är ett mycket bra resultat.
Ett resultat som också bör nämnas är att 63 nya arbetstillfällen har skapats
under projektperioden. Projektet har skapat utbildningar i affärsutveckling och
entreprenörskap som har haft en stor bidragande effekt till dessa nya och hållbara arbetstillfällen.
2 . Att alla deltagare har en konkret, väl dokumenterad och förankrad handlingsplan med myndigheterna som visar på nästa steg för att nå arbete och egenförsörjning.
De lokala projektledarna har gett alla deltagare vägledning till en egen handlingsplan genom enskilda samtal och stöd, trepartsamtal med berörd myndighet, arbetsträning, utveckling till företagande utbildning. De lokala projektledarna har gjort ett strålande arbete i att upprätthålla den struktur kring varje
deltagare trots att deltagarna har varit betydligt fler än planerat samt också
haft en större problematik. Att projektledarna lycktas bra i sin handledning
samt att deltagarna har trivts och utvecklats visar sig i Skills rapporter.
3
Att alla deltagare ska ha stärkt självförtroende, god självkänsla och ökad motivation och ha genomfört arbetspraktik, utbildning eller arbetsträning.
De deltagare som deltagit i projektet har funnit sig väl tillrätta och trivts i verksamheten, se Skills rapport. För att detta skulle bli det resultat som förväntats
har ett omfattande arbete gjorts med den struktur som också presenterar projektets metod för utveckling dvs fokus på enskild handledning, gruppdynamik,
demokrati, arbetsträning eller arbetspraktik med god handledning, en mängd
olika utbildningar som anpassats efter deltagarnas önskemål i den utsträckning
som det har kunnat genomföras.
En viktig del har också varit att deltagarna har deltagit vid större arrangemang,
träffar och studiebesök. Projektet har arbetat för att utveckla varje deltagares
kunskap kring entreprenörskap.
Ett omfattande arbete har gjorts kring utbildning av den kooperativa arbetsform som projektet utgått från för att skapa en förståelse för möjligheter och
inspiration till företagande tillsammans.
9
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
4 . Att verktyget ASF är utvecklat och väl känt i alla deltagande kommuner och att
det finns en kraftfull stödstruktur för ASF.
Genom att följa upp och arbeta vidare med det arbete som gjordes i det
första Orangerietprojektet med innovativa socioekonomiska insatser, entreprenörskap, lärande och samverkan mellan den offentliga, privata och sociala
ekonomin har projektet arbetat för att skapa förutsättningar för våra deltagare
att träda in på arbetsmarknaden och stanna där.
Projektet har medverkat till att påverka strukturer genom samverkansformer,
metoder och mobiliserandet av stödstruktur för ASF.
I projektets arbete har en samverkan mellan deltagare, myndigheter, den sociala ekonomin och det privata näringslivet både lokalt och regionalt funnits
med. Arbetet har varit olika framgångsrikt på olika orter. På vissa orter har vi
haft en nära och tät kontakt med våra medfinansiärer och samverkansparters,
detta helt beroende på vilka personer vi har mött. Våra samarbetsparters ser
och förstår vikten av att ASF kompletterar dagens arbetsmarknad. Man ser att
det skapas arbeten och man vet också att det för många är en lång väg dit så
våra deltagare behöver tid. Detta är dock svårt att omsätta i praktiken i några
kommuner då många deltagare genom begränsad tid i projektet har känt oro
över att lämna verksamheten och ej har hunnit finna sig tillrätta och utvecklats.
Större individfokus hos handläggare och regelverk skulle underlätta vägen för
personer som är långtidsarbetslösa.
5.
Att samverkansformer lokalt och regionalt är så utvecklade att detta är en
integrerad del i så kallade arbetsmarknadsåtgärder i Linköping, Norrköping,
Finspång, Kinda, Vingåker och Katrineholm.
Det offentliga ser ASF som en god möjlighet att skapa arbetstillfällen samt ge
möjlighet till arbetsmarknadsåtgärder. Samarbetande kommuner är positiva
men det tar lång tid att få fram beslut som omsätter intresset i praktiken!
Coompanion finns även efter projektets slut med som part i olika arbetsgrupper inom några av projektets kommuner efter projektets slut för att arbeta
vidare med implementeringen av projektet.
Den privata ekonomin ser att ASF kompletterar marknaden på ett innovativt
sätt. Här behövs dock fortsatt kraftfull information och kunskap kring funktionen ASF för utveckling av samarbetet.
Den sociala ekonomin har genom ASF ett utmärkt verktyg för att skapa arbeten, motverka utanförskap och skapa integration i samhället. Här behövs dock
ett stöd från det offentliga t ex genom att arbetsträningsplatser för de personer som är i stort behov av handledning köps av ASF. Detta är då en varaktig
verksamhet som skapar nya arbetstillfällen i kommunen samt ger många deltagare en bättre vardag samt ett rikare och friskare liv. Detta ses positivt får det
offentliga men har inte omsatts i praktiken på alla orter.
Arbetet fortgår även efter projektets avslut.
10
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Det regionala samarbetet med Regionförbundet Östsam har varit intensivt under hela projektperioden. De politiska partierna i regionen är positivt inställda
till ASF som metod för att hitta lösningar mot Arbete för alla!
Arbetet har fokuserat på att hitta former för en regional stödstruktur. Det
handlar om att vända tron på människor som stått utanför, som beskrivs som
resurssvaga mm, till att visa att dessa personer kan driva företag. Alla politiker är inte övertygade men Orangeriet har visat att det går!
Regionförbundet driver sedan en tid projekt Östgötamodellen som arbetar
med att utveckla denna stödstruktur vidare, detta som en direkt effekt av bl a
Orangeriets arbete i frågan.
Arbetet har också fokuserat på att informera om och föra dialog kring att samhället måste välja att understödja ASF så att de kan drivas som andra företag.
Almi finns som stöd för företag, ASF behöver en egen stödstruktur.
Viktigt är formerna för samarbetsavtal med ASF.
6 . Att det i de medverkande kommunerna finns minst ett arbetsintegrerat socialt
företag vid projektets slut, alltså minst sex företag.
Orangeriet 2 har samarbetet med det arbetsintegrerade företaget Kooperativtjänst K Ekonomisk förening, Kooptjänst.
Genom att erbjuda projektets deltagare arbetsträning i företaget har många
deltagare kommit med i riktiga arbeten och kunnat ta ett stort steg närmare
arbetsmarknaden. Arbetsträningen eller praktiken har också medfört att man
kunnat erbjuda utbildningar till projektets deltagare där deltagaren haft intresse och företaget behövt kompetens. På detta sätt har deltagare fått anställning
och företaget utvecklats.
Fakta om Kooptjänst
Verksamhet på 8 orter:
Katrineholm, Vingåker, Finspång, Kinda, Linköping, Norrköping, Österbymo, Tranås.
omsättning 2013:
25 miljoner
Antal anställda juni 2014:
73 personer:
verksamheter:
café, catering, städ, administration, bokföring,
hunddagis, chokladpralinbutik, second-handbutiker, butik
remakemöbler, transport, flytt, trädgård, fönsterputs,
mediabyrå, cykel och bilreprarationer,
bilrecond och enklare entreprenad.
11
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
P r o j e k t e t s a r b e t ss ät t
Projektet har arbetat med ett demokratiskt förhållningssätt med utgångspunkt från
de kooperativa principerna demokrati, jämlikhet, rättvisa, självhjälp och eget ansvar.
Projektet har kombinerat metoden arbetsintegrerat sociala företagande med en inkubatorprocess som har varit en aktivitet av regionalfondskaraktär. Verksamheten har
utgått från individens behov av arbete och kompetensutveckling till det småskaliga
entreprenörskapet inom den sociala ekonomin.
Projektets verksamhet har dagligen bedrivits enligt samma principer som ASF, dvs
med ändamål att integrera människor på arbetsmarknaden, skapa delaktighet i arbetsgruppen, visa på möjligheter med att binda samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster och arbetskraft.
Projektet har också utbildat deltagarna kring affärsmässig verksamhet där deltagarnas egna förutsättningar står i centrum för utveckling.
För att skapa en transparens och delaktighet i den dagliga verksamheten har följande
mötesstruktur används, morgon-, vecko- och verksamhetsmöten. Här har de lokala
projektledarna arbetat med att ge alla förutsättningar att få fram sina åsikter.
Handledningssamtal har skett i trepartssamtal med deltagare, lokal projektledare
samt handläggare från berörd myndighet, dessa samtal har haft uppföljningar kontinuerligt.
Projektets verksamhet har dagligen drivits i en lärande miljö kring demokratiskt förhållningssätt, rättvisa, allas rätt till inflytande, den dagliga arbetsträningen, entreprenörskap, utbildningar osv.
Deltagarna har trivts i projektets verksamhet och de har utvecklats positivt med det
inflytande som bjudits, se slututvärdering från projektets externa utvärderade Skill AB.
Självklart har inte alla upplevt metoden positiv då de befunnit sig i en del av livet
då de behövt mer stöd av annan karaktär än det som projektet har kunnat erbjuda.
Dessa personer har hjälpts vidare i samråd med myndighet.
Den metod som Orangeriet 2 använt sig av har redan från start tydliggjorts som en
väg till arbetsträning, arbete och implementering av verksamheten efter projektets slut.
Metoden har, som vi förstått, varit svår att förstå för våra samverkande parter i sin
komplexitet och projektledningen kunde ha gjort en grundligare förklaringsmodell
eller en enklare. Ett stort problem har dock varit att personalomsättningen har varit
väldigt hög hos vissa medfinansiärer och det har medfört att de som kommit nya in i
samarbetet också fått bristfällig information internt om projektet, missförstånd har då
uppstått och syftet med projektet har inte tolkats rätt.
Metoden har liksom andra delar av projektplanen fått omarbetats under projektets
gång p g a förändring i deltagargruppen då väldigt många inte skrevs in på heltid utan
deltid och dessutom hade betydligt svårare begränsningar än man tidigare räknat med.
Förklarat i sin enkelhet så har projektet arbetat med en stor målgrupp som förändrats och utökats under tidens gång.
12
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Projektets målgrupp har haft följande omfattning,
En stor del av vår deltagargrupp har genomfört sin verksamhet inom projektet med
mycket handledning och motivering från de lokala projektledarna att närvara och
delta i gruppen.
En del deltagare har steg för steg närmat sig steget till arbetsträning och har då i de
flesta fall då provat att arbetsträna i Kooptjänst. De lokala projektledarna handleder
fortfarande deltagarna under arbetsträningen och motiverar dem att utöka sin kompetens genom utbildning eller andra sätt att gå vidare inom det område de önskar.
Detta har inneburit att deltagarna med utökad kompetens har kommit närmare en
anställning.
Metod med växthuseffekt
1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
1. Personer som kommer till verksamheten för att få vardagliga
tider att förhålla sig till, för
att få se sig själv i ett socialt
sammanhang och aktivitet
Mycket handledning av lokala
projektledare.
2.Personer som förhåller sig till
rutiner och verksamhet utan att
aktivt delta. Mycket handledning av lokala projektledare.
3.Personer som deltar i aktiviteter som ger ett sammanhang
och känsla av sammanhang.
Mycket handledning av de
lokala projektledarna.
4.Personer som utvecklar sina
sociala kontakter i gruppen,
känner sig delaktig och börjar
få förtroende. Mycket handledning av de lokala projektledarna.
5.Personer som tar egna
initiativ och hittar sin plats
i gruppen. Mycket handledning av de lokala projektledarna,
6.Personer som visar intresse
men osäkerhet för att ge sig
ut på arbetspraktik. Mycket
handledning av de lokala
projektledarna.
7.Personer som tar del av arbetspraktik i samarbetande
företag, har en stärkt känsla
och en känsla av sammanhang. Mycket handledning
av de lokala projektledarna.
8.Personer som utvecklar
sin arbetsförmåga och tar
initiativ i företaget, stärkt
självkänsla. Mindre handledning av de lokala projektledarna.
9.Personer som utvecklas och
blir intressanta för anställning i företaget. Mindre
stöd från lokala projektledarna.
10.
Personer som får
anställning i företaget, tar
ansvar, handleder ev. själv
andra deltagare i arbetssituationen, förhåller sig väl i
det sociala sammanhanget.
Mindre handledning av de
lokala projektledarna.
Metoden kan lätt implementeras i ASF med stöd från det offentliga som då kan köpa
detta som en tjänst från företaget. Personer inom punkt 1-6 kräver mycket handledning, ASF kan givetvis erbjuda den tjänsten men det krävs goda resurser.
Detta skulle då ge personer som står långt från arbetsmarknaden en arbetsträningsplats med möjlighet till en framtida anställning, 100% av sin förmåga.
13
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Genomförd arbetsträning/praktik i projektet;
• Trädgårds- och odlingsarbete
• Trädklippning
• Cykelrecond och reparationer
• Syverksamhet
• Matlagning, catering
• Tårtbakning
• Caféverksamhet
• Second-hand butik kläder,
• Möbel remake
• Städverksamhet
• Flyttverksamhet
• Transport
• Bilrecond
• Bilreparation
• Snickeriverksamhet
• Hunddagis
• Lättare renovering
• Målning, tapetsering
• Chokladpralintillverkning och
butik
• Fönsterputsning
• Administration
• Bokföring
Projektet har under projekttidens gång modifierat utbildningsalternativen p g a att
målgruppen stått längre från arbetsmarknaden än planerat. Dessa personer har
många gånger begränsningar som gör att de inte kan se sig själva ta steget att utbilda
sig. Detta har projektet velat förändra genom att möta deltagaren där de befinner sig
och handleda dem vidare. Målet har varit att genomföra utbildningar för att tillgodose
så många deltagare som möjligt.
Följande alternativ har erbjudits:
u Kontinuerliga utbildningstillfällen varje vecka med någon person
internt från projektet med kunskap, ofta den lokala projektledaren.
u Utbildningar med en extern professionell utbildare som har en lite
lokal utbildning på plats i projektlokalen, kort utbildning eller återkommande under längre tid.
u Utbildningar med en extern professionell utbildare med inbjudan till
alla orter i projektet.
u Utbildning där projektet köpt plats åt deltagare på redan befintligt
utbud hos anordnare.
u Utbildning med extern utbildare för alla deltagare i hela projektet.
14
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Några av projektets genomförda utbildningar;
• Bilrecond
• Trädbeskärning
• Brandskydd
• Butik och sälj
• Socialt företagande
• Entreprenörskap
• Budget
• Bemötande av kund
• Enklare vvs
• Chokladpralintillverkning
• Fallskydd
• Friskvård
• Svenska samhället
• Fönsterputs
• Hundhantering
• Hunddagisverksamhet
• Mötesteknik
• Liftutbildning
• Livsmedelshygien
• Marknadsföring
• Smide
• Lädersömnad
• Administration
• Arbetsmiljö
• Tillgänglighet
• Jämställdhet
• Motorsåg
• Möbelrenovering
• Datakurs
• HLR utbildningar
• Möbel remake
• Tapetserarkurs
• Foto
• Motiverande samtal
• Från idé till företag
• Varumärke
Vi har sett en osäkerhet hos många deltagare att åka iväg för att utbilda sig, detta
har projektet velat bemöta med att starta utbildningsverksamheten på en för deltagaren lämplig nivå. Vi anser att vi med detta flexibla utbildningsförfarande har gett
deltagarna största möjliga förutsättningar. Vi har glädjande sett ett stort intresse för
utbildningar i senare delen av projektet, detta tack vare ett mycket bra arbete av de
lokala projektledarna med att skapa trygghet i grupperna samt genom våra mångfacetterade utbildningsalternativ.
Projektet har genomfört ett antal studiebesök, dels mellan verksamheten på orterna
samt till externa aktörer såsom Stadsmissionen, Koop M samt andra ASF, Sociala företagarmässor, Bastakooperativet, flera olika hunddagis, second-hand verksamheter,
Vinön i friskvårdssyfte, remake och antikmöbler m fl.
15
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
D e ltagand e a k t ö r e r
Samverkan med berörda organisationer och myndigheter har varit av största vikt för
att genomföra projektet. Projektets syfte har varit att bygga upp samverkansformer
med alla tänkbara parter men i synnerhet med kommunernas ledning och verksamheter, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbunden.
Projektets medfinansiärer har varit följande, AF, FK, kommunerna Linköping, Norrköping, Kinda, Finspång, Katrineholm, Vingåker samt Samordningsförbundet Östra
Östergötland samt Centrala Östergötland.
AF, FK samt kommunerna har bidragit med deltagarfinansiering i projektet.
Kommunerna har även bidragit med kontant medfinansiering samt med bidrag i annat
än pengar dvs en kommunalt heltidsanställd person placerad i projektet på varje ort
som lokal projektledare.
Kommunerna har också på några orter medfinansierat projektet med projektlokaler.
Med önskemål från medverkande kommuner har projektet organiserat referensgrupper på varje ort istället för en gemensam.
Regionförbundet
Sörmland
Kommuner
Östergötland
AF
FK
Politiska
partierna
Samordningsförbund
Kooptjänst
Landstinget
Östergötland
Orangeriet
ORANGERIET2 2
Kommuner i
angränsande län
ABF
Europeiska
nätverk
Företagarna
Östsam
HSO
Östergötland
Arbetsint.
Sociala företag
16
Serus
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Styrgrupp:
Camilla Carlsson – projektägare
Kjell Eriksson – projektägare
Marie Andersson – projektledare
Roger Sjögren – styrelseledamot Coompanion Östergötland
Projektet har haft kontinuerlig rapportering till Coompanion Östergötlands styrelse
med nyhetsbrev samt verksamhet- och ekonomirapportering av projektledningen
varje styrelsemöte.
Projektets referensgrupper har haft möten var tredje månad och haft följande deltagare:
Katrineholm och Vingåker:
Katarina Enquist-Bolin – chef AF
Eva Gustafsson – chef Viadidakt
Dag Wallströmer – socialchef Vingåkers kommun
Helene Brandell – chef Försäkringskassan
Susanne Bauer Zetterblom – handläggare AF
Thomas Lindholm – lokal projektledare O2
Marie Andersson – projektledare O2
Finspång:
Gabriella Gylling – chef AF
Liselott Larsten – chef arbetsmarknadsenheten Finspångs kommun
Lilian Bressler – kommunpolitiker M
Stefan Carlsson – kommunpolitiker V
Ulrika Jaenson – kommunpolitiker S
Monica Tuvberger – enhetschef myndighetskontoret
Owe Nordkvist – handläggare myndighetskontoret
Sandra Lundquist-Medén – chef samordningsförbundet Finspång
Malin Lundberg – lokal projektledare O2
Marie Andersson – projektledare O2
Linköping:
Maths Johnsson – verksamhetsutvecklare Linköpings kommun
Karin Lindgren – enhetschef Jobb och kunskapstorget
Helmi Dam – handläggare AF
Rolf Eklund – styrelseledamot Företagarna Linköping
Birgitta Svärd – samverkansansvarig Försäkringskassan
Anna Bjärkmar – utvecklingsstrateg Linköpings kommun
Åsa Swensson – förbundschef Samordningsförbundet Östra Östergötland
Virginia Wallin – lokal projektledare O2
Marie Andersson – projektledare O2
Norrköping:
Peter Johansson – chef Samordningsförbundet centrala Östergötland
Niklas Lundström – kommunpolitiker V
Björn Colliander – enhetschef Arbetsmarknadskontoret
17
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Ingalill Thiman – handläggare AF
Malin Masimov – samverkansansvarig Försäkringskassan
Jenny Bergkvist – Försäkringskassan
Anneli Hanesund – lokal projektledare O2
Marie Andersson – projektledare O2
Kinda:
I Kinda har referensgruppen varit utökad till att innefatta fler verksamma projekt i
kommunen, på kommunens önskan.
Håkan Karlsson – chef AF
Helena Vaereus – intensivteamet
Rune Jonsson – Planeringssekreterare Kisa kommun
Jenny Johansson – Communicare
Roland Frithiofsson – Växtkraft Kinda och NFC
Yvonne Lindhout – projekt På gång
Per-Olof Andersson – tf Socialchef
Gunilla Andersson – Arbetsmarknadshandläggare
Hans Måhagen – förvaltningssekreteterare Barn- och ungdomsförvaltningen.
Annelie Johansson – lokal projektledare O2
Marie Andersson – projektledare O2
Grupperna har fungerat olika bra. På vissa orter har engagemanget varit stort medan
det på andra orter varit något mindre. Några personer från varje ort har dock haft
ett stort engagemang för projektet. I en av grupperna var strukturen en annan i och
med att kommunen själv ville samla alla projekt till ett och samma möte. Detta kunde
varit ett mycket bra tillfälle till samverkan på olika sätt men tyvärr så har resultaten av
detta varit få.
Att ha referensgrupper i varje kommun, som för övrigt var medfinansiärernas eget
önskemål från start, har varit positivt då kontaktnät och informationsflöde kunnat
göras bättre. Informationsflödet från referensgrupperna till exempelvis handläggare
har dock inte fungerat som önskat på alla orter. Här kan förbättringar göras.
Vi ser dock att genom referensgrupperna har Orangeriet spridit sin information väl i
respektive kommuner om än ej till alla instanser. Detta är viktigt när arbetet med implementering intensifierats.
Nyhetsbrev har skickats från projektet varje månad till projektets intressenter.
Utöver dessa kontakter har resan till Mondragon, där en tjänsteman och en politiker
i strategisk position i respektive kommun bjuds att delta, varit av stor vikt för fortsatt
implementering.
Då vi fått erfara att det inte av alla våra medfinansiärer är prioriterat att delta på
möten gällande projektets implementering så valde projektet att bjuda med två personer från varje kommun, en politiker och en tjänsteman. Under resan genomfördes
studiebesök på kooperativ, information från projektet, diskussion kring implementering samt också möjlighet till dialog över kommungränserna då sex kommuner representerades. Se separata reserapport Mondragon.
18
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
J ä m s tä lldh e t sin t e g r e r ing
Projekt Orangeriet har i sin verksamhet utgått från grundprincipen om kvinnors och
mäns lika värde. Projektet har främjat delaktighet för både män och kvinnor i verksamheten. Projektet har arbetat med jämställdhetsfrågor i den dagliga verksamheten
från start. Inledningsvis genomfördes en tvådagars utbildning, för projektets anställda, kring jämställdhet för att få fokus på ämnet och diskutera dess vikt i sammanhanget.
Utmaningen har otvivelaktigt varit att målgruppen i projektet har varit av mycket
traditionella åsikter kring dessa frågor såsom kvinnor syr och män gör tunga arbeten
osv. Detta har vi arbetat med i form av information, diskussion, utbildningar, enkäter,
workshops mm.
Under senare delen av projektet har lokala workshops kring jämställdhet genomförts
på alla projektets orter med våra deltagare.
De lokala projektledarna har haft en viktig roll i detta arbete under den dagliga verksamheten. Deras uppgift har varit att inspirera respektive kön att prova ej traditionella arbetsträningsplatser. Detta har lyckats bra vid vissa tillfällen men tendensen finns
att falla tillbaka i det invanda mönstret trots att det ej har genererat någon egenförsörjning. Tryggheten i det invanda har tagit över där. Det har varit betydligt enklare
att få deltagare att prova nytt när de befinner sig i en grupp som ger trygghet, detta
har varit de bästa förutsättningarna för en förändring.
Projektet har följt en jämställdhetspolicy för hur projektverksamheten ska drivas.
Policyn delges alla deltagare och tas upp till diskussion på gemensamma möten.
Utbildningar har genomförts och sedan följts upp av de lokala projektledarna eller
annan utsedd person, följande har ventilerats
En jämställdhetsenkätundersökning har genomförts bland projektets deltagare på
samtliga orter. En redovisning av enkäten bifogas i per post skickade rapporten.
Sammanfattningsvis har projektets deltagare i stort upplevt en jämställd verksamhet.
Följande frågeställningar har varit underlag för arbetet i grupperna
Vi har kommit långt redan vad gäller jämställdhet. Det mesta som kan göras när det
kommer till formella rättigheter inför lagen, i arbetslivet och inom politiken har gjorts.
Vad är då problemet?
Vi har en struktur i samhället som bygger på isärhållande och överordning/underordning.
Överordning/underordning
• Traditionella mansyrken har högre status och högre lön
• Män tjänar mer och har större förmögenhet
• Män har ofta positioner med högre status även när det är en jämn fördelning av män och kvinnor till antalet (t.ex. ministerposter)
• Kvinnor arbetar mer deltid, gör större del av det obetalda hushållsarbetet
• Kvinnor utsätts för sexualiserat våld och förtryck
– Vad har gruppen för egna exempel och erfarenheter?
19
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Isärhållande
Förutsättningen för att kunna skapa en överordning och en underordning är isärhållande. Män och kvinnor klär sig olika, rör sig olika, pratar olika, gör systematiskt olika
val i arbetslivet och privatlivet (ex. föräldraledighet).
– Vad har gruppen för exempel och erfarenheter?
Dock är det känsligt för många och något man inte bara vill ändra på hursomhelst.
Om man föreställer sig en man i kjol är det en tanke som för många är både skrattretande och lite obehaglig.
– Vad beror det på?
Det traditionellt kvinnliga är ju underordnat det manliga, alltså väljer en man att ”förnedra” sig om han gör något som är traditionellt kvinnligt. En kvinna som gör traditionellt manliga saker anses ofta vara tuff eller stark. Det är inte laddat på samma sätt.
Värderingsövning med påståenden och diskussion.
De som håller med om påståendet reser sig upp från stolen. De som inte håller med
sitter kvar. Kort diskussion efter varje påstående.
Exempel:
•
•
•
•
”Män är bättre än kvinnor på att köra bil.”
”Det kan bli för mycket jämställdhet.”
”Sverige är ett jämställt land.”
”Manliga chefer är bättre än kvinnliga.”
– Vad kan vi göra på arbetsplatsen?
Härskartekniker
Härskartekniker är något som är bra att fundera över och vara medveten om på en
arbetsplats. Detta behöver inte endast relateras till kvinnor och män.
1. Osynliggörande
2. Förlöjligande
3. Undanhållande av information
4. Dubbelbestraffning
5. Påförande av skuld och skam
6. Objektifiering
7. Våld eller hot om våld
Diskussion kring hur man kan bemöta och förhindra härskartekniker och
andra saker att arbeta med på arbetsplatsen.
• Skapa medvetenhet genom att diskutera
• Jämn fördelning av män och kvinnor och rättvisa löner.
• Ha en jämställdhetsplan som man regelbundet följer upp (och som är förankrad hos alla).
• Regelbundet testa på nya arbetsuppgifter som man inte brukar göra. Detta görs bäst systematiskt, att alla ett par gånger om året byter grupp eller
uppgift med någon annan.
• Arbeta med trygghet, öppenhet och respekt i gruppen så att det som bryter mot normerna inte blir så skrämmande.
20
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
JÄMSTÄLLDHETSENKÄT
J ä m s tä lldh e t s e n k ät
FRÅGOR
KVINNOR
1.
Hur trivs du på din
arbetsplats?
Mycket bra
Bra
Ganska bra
Dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Ej svarat
2.
Hur viktiga är frågor om
jämställdhet för dig?
Mycket viktiga
Viktiga
Ganska viktiga
Varken eller
Helt oviktiga
Vet ej
Ej svarat
3.
Hur tycker du att jämställdheten fungerar på
din arbetsplats?
Mycket bra
Bra
Ganska bra
Dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Ej svarat
4.
Tycker du att det
motsatta könet får mer
beröm för sina insatser
än du får?
a. Från arbetskamrater
Alltid
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat
b. Från lokala verksamhets ledare
Alltid
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat
21
MÄN
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
5.
Känner du att du får tillräckligt med beröm för din
insats?
a. Från arbetskamrater
Alltid
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat
b. Från lokal verksamhetsledare
Alltid
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat
6.
Tycker du att arbetsplatsen är utformad så att den
passar båda könen?
Tänk på sådant som flexibilitet, mötestider, jargong, uppgifter etc.
Mycket bra
Bra
Ganska bra
Dåligt
Mycket dåligt
Vet ej
Ej svarat
7.
Tycker du att det satsas
mer på utbildning för det
motsatta könet?
Ja
Nej
Vet ej
Ej svarat
8.
Känner du att dina åsikter
och förslag tas på allvar?
Alltid
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat/
osäkert svar
9.
Har du upplevt att härskartekniker används? Så som
att du förlöjligas,
osynliggörs, undanhålls
information etc.
Ofta
Ibland
Aldrig
Vet ej
Ej svarat/
osäkert svar
22
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Tillg ä ngligh e t i p r o j e k t e t
Med projektets fokus på individen så har tillgängligheten blivit ett tillvägagångssätt
som genomsyrat verksamheten. Genom att utforma verksamheten efter deltagarnas
intressen, erfarenheter och förmåga har Orangeriet nått sina positiva resultat.
En tillgänglighetspolicy har tagits fram för projektet, planen har lyfts kontinuerligt på
gemensamma möten samt följts upp med avcheckningslistor.
Fokus i tillgänglighetspolicyn har legat på bemötande, lokaler/miljö, verksamhet,
kommunikation och information. Utbildning har också genomförts i ämnet funktionsnedsättningar. Detta för att skapa förutsättningar för alla att delta i projektets verksamhet.
Att 100 procent av sin förmåga verkligen har fungerat ser vi som ett gott betyg för att grupperna fungerat väl på våra orter och att projektledarna gjort
ett bra arbete.
En viktig del i projektet har varit de kompetenta projektledarna på orterna som har
haft fingertoppskänsla för när man ska pusha en deltagare framåt och när man ska
vänta.
Lokaler
När det gäller lokaler och kraven på fysisk tillgänglighet så kan vi se att projektet inte
har kunnat hålla de riktlinjer som angetts till fullo. Detta har bl a annat berott på att
medfinansiärer inte har upplåtit lokaler till projektets verksamhet som varit förenliga
med policyn. De lokaler som projektet själv har hyrt har i de flesta fall fungerat väl ur
tillgänglighetssynpunkt dock inte alla!
Verksamheten
Alla deltagare har bidragit till verksamheten med 100 procent av sin förmåga, dvs de
har gjort så mycket de kunnat i olika situationer. Målet har givetvis varit att dessa 100
procent skulle öka för varje individ under deras tid i projektet och efter projektet.
Vi vill påstå att de flesta ökat sin förmåga under projekttiden, 0att de har blivit stärkta genom att de fått en social tillvaro, grupptillhörighet, individuellt fokus, ett värde,
ansvar, förtroende, utbildning och att de känt att de har gjort riktiga jobb.
De lokala projektledarna har gjort ett omfattande och mycket bra arbete med att
hålla individfokus, speciellt då projektets deltagarantal varit betydligt högre än planerat. Deras arbete har varit mycket uppskattat från deltagarna vilket vi kan läsa i Skills
slututvärdering av projektet.
I projektets deltagargrupper har det funnits en stor förståelse för varandra och eventuella begränsningar, 100 procent av sin förmåga har verkligen fungerat i praktiken!
Kommunikation och information
Projektledarna har haft ett stort ansvar att kommunicera så att alla är väl informerade,
detta har varit en utmaning i de grupper där projektet haft en stor del utlandsfödda
deltagare med bristfälliga språkkunskaper i svenska.
23
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Vissa deltagare har haft en begränsning som gör att de inte kommer ihåg information,
tydlighet i både tal och skrift har fått komplettera varandra.
Vi har under projektets haft minst ett 20 tal olika nationaliteter i verksamheten, detta
har varit en utmaning då många olika religioner och levnadssätt har kommit samman.
Vid behov t ex vid utbildningar har projektet använt sig av extra stöd eller tolk.
Projektet ser det som ett gott resultat att flera deltagare med bristfällig svenska har
genomgått utbildningar. Detta har tagits i beaktning då upphandlingsförfarandet hanterats för utbildningen.
Projektet hade vid ett tillfälle en deltagare som var analfabet och fick godkänt resultat på en SRY städ utbildning, detta tack vare en innovativ utbildare samt projektledarstöd till deltagaren under utbildningen.
Projektets mål att utveckla ASF innebär i sig en tillgänglighetsfråga för hela samhället.
Det är inga personer som ska behöva stå utanför arbetsmarknaden. Fokus på tillgänglighet kan belysas ytterligare då projektets fokus hela tiden har visat att människor
kan, men är bra på olika saker.
R e gi o nala p r i o r i t e r inga r
Projektets regionala prioriteringar har varit att skapa en kunskap om och en stödstruktur kring ASF i länen. I Östergötland har projektet har haft mycket bra samarbete med regionförbundet Östsam och därmed Landstinget och länets alla kommuner. I
Sörmland har projektet ett samarbete med representanter från RAR kring projektets
verksamhet.
Dessa kontakter har utvecklats och bidragit till utvecklingen av projektets mål kring
sociala företag och arbetskooperativ.
I många olika sammanhang, programskrivningar, remissvar och i seminarier har projekt
Orangeriet 1 och 2 framhållits som ett mycket intressant försök att utveckla nya vägar
tillbaka till arbete och egen försörjning. Intresset har varit stort och vid tidpunkt för
projektets avslut så finns eller planeras olika insatser för att medverka till att utveckla
och bidra till nya arbetsintegrerade sociala företag.
I arbetet inför den nya Region Östergötland har arbetet med att strukturellt stödja
och utveckla sociala företag och arbetskooperativ funnits med och kommer i det
fortsatta arbetet i regionen att sortera in under ”Hållbar social utveckling” och under
detta kommer ”Folkhälsan” att vara samlande organisation för ”social ekonomi, arbetsintegrerade sociala företag”. Det blir med inriktning att ha det strategiska utvecklingsperspektivet och stödjande funktioner, det operativa stödet kommer förmodligen att ligga på kommunerna.
Utan överdrift kan man säga att projekt Orangeriet 1 och 2 haft en stor inverkan på
det genomslag för att skapa nya vägar till egen försörjning.
I SKL-projektet för en Social Hållbar utveckling har Orangeriet som en del av Östgötamodellen uppmärksammats i olika regionala sammanhang.
24
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Östgötakommissionen för en jämlik folkhälsa kommer i sin slutrapport att ha med
slutsatser och resultat från Orangeriet som prövats i samarbete med bl.a. Kooptjänst.
Kommissionens arbete siktar på en bred politisk uppslutning kring sina rekommendationer och det är hög sannolikhet att det blir verkställighet i en större skala i kommunerna i Östergötland.
S p r idning o ch påv e r k ansa r b e t e
I projektets arbete har vi riktat information om projektet och dess faktiska innehåll,
syfte och mål till:
• deltagare
• handläggare
• chefer på berörda
myndigheter
•
•
•
•
tjänstemän på berörda myndigheter
politiker
näringslivet
övriga intresserade
Projektets lednings- och stödgrupp samt lokala projektledare har lagt stor vikt vid att
få deltagare, handläggare och chefer att förstå verksamheten och vad det skulle kunna ge för individuella möjligheter till personerna som valt att börja i projektet samt
vinster för samhället.
Här kunde projektledningen i ett tidigare skede ha utforma en tydlig information kring
uppbyggnaden av projektets metod då kunde sannolikt fler deltagare ha velat börja i
projektet och fler handläggare hade då kanske också förespråkat detta. Problematiken för projektledningen har dock funnits i att myndigheterna på en del håll har haft
en hög frekvens på omstrukturering av sin personal. Detta har gjort att nya handläggare inte alltid blivit informerade om projektet och projektet inte blivit informerade
om byte av handläggare.
Referensgruppsmöten på respektive ort har varit en god kanal för spridning och utbyte information och synpunkter från våra medfinansiärer. En lokal projektledare på
varje ort har varit kommunanställd med placering i projektet. Målet har varit att personen i fråga skulle finnas som en naturlig ”brygga” mellan projektets verksamhet och
kommunens verksamhet för implementering under och efter projektperioden. Detta
har fungerat på några orter men inte andra beroende på vilken person som arbetat i
projektet samt kommunens strategi.
Den lokala verksamheten har haft kontinuerlig kontakt med medfinansiärers tjänstemän för information och dialog samt många studiebesök av politiker och tjänstemän
både från den egna kommunen och andra.
Projektet har genomfört Dialogmöten på samtliga orter för att samla politiker, tjänstemän och övriga intresserade för information, spridning och implementering.
Implementeringsarbetet har skett kontinuerligt på resp. ort genom möten med kommun-, social-, näringslivs-, arbetsmarknadschefer samt nämnder, AF-, FK-chefer och
handläggare samt styrelser för samverkande samordningsförbund. Projektet har också arbetat med kontinuerlig information och dialog i referenssgrupper, styrgrupper,
under studiebesök, konferenser och utbildningar samt genom nyhetsbrev.
25
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
En studieresa i implementeringssyfte har genomförts till Mondragon i Spanien. En
tjänsteman och en politiker från respektive kommun deltog. Ett utmärkt tillfälle för
information och dialog, denna resa gav mervärde.
Projektet har kontinuerligt haft dialog kring projektet arbetet med olika forum inom
Regionförbundet Östsam.
Socioekonomiskt bokslut är genomfört av projektets verksamhet i Katrineholm/Vingåker, Norrköping och Finspång.
Implementeringsarbetet har bidragit till bl a följande:
• att Orangeriets arbetssätt med individfokus och handledning implementeras i en kommuns arbete i ny arbetsmarknadsenhet.
• att projektets ledning finns med som samarbetspart i en
kommuns utveckling av ny arbetsmarknadsenhet.
• att projektets ledning finns med som samarbetspart i omstrukturering av en kommuns arbetsmarknadsenhet.
• att projektets ledning finns med i en kommuns fortsätt ar-
bete kring att utveckla möjligheter kring arbetsintegrerade
social företag såsom att tillhandahålla arbetsträningsplatser.
• att projektets ledning finns med som samarbetspart i
omvandling av en kommuns arbetsmarknadsstrukturer till
arbetsintegrerade sociala företag.
Arbetet kring implementeringen fortgår efter projektets slut. Det har funnits svårigheter hos en del kommuner att komma till beslut hur de vill arbeta vidare, bl a med
anledning av att projektet avslutas just före valet 2014.
Två ytterligare forum för spridning av erfarenheterna från projekt Orangeriet 1 och 2
(samt andra projekt) är socialfondsprojektet Growing Together och regionalfondsprojektet Östgötamodellen.
Projekt Östgötamodellen – projekt som drivs av Östsam där Orangeriet 2 har ett nära
samarbete. Projektet samlar regionens kommuner med politiker och tjänstemän i ett
nätverk kring den sociala ekonomin i allmänhet och socialt företagande i synnerhet.
Under den transnationella konferensen HELIX på Linköpings Universitet spreds
Orangeriet 2 som ett gott exempel på samverkan i arbetsmarknadsfrågor. En av framgångsfaktorerna för Orangeriet är de gemensamma målsättningarna som finns mellan
offentlig, privat och social ekonomi. Detta redogjordes för på ett seminarium under
Helixkonferensen.
26
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Almedalsveckan 2013, Gotland
Till Almedalsveckan genomfördes koordinering av två seminarier
”Så får vi alla i arbete”
”En nära jobbet upplevelse – 6 år med ESF-projekt”
Båda seminarierna var välbesökta och uppmärksammades stort under Almedalsveckan. Representanter från ESF var närvarande på båda seminarierna.
Spridning via seminarie/konferens kring ASF som genomförts i under våren hösten
2013 igenom utbildningsdagar med Coompanion Sverige.
Möte med aktörer från hela landet samt utbyte av erfarenheter.
Utöver dessa redovisade sammanhang har många enskilda och informella kontakter
skett där spridningseffekter har uppnåtts.
T r ansnat i o n e llt a r b e t e
Under projektets transnationella verksamhet har besök genomförts till Berlin, Emilia
Romanga, Italien samt Mondragon, Spanien.
Projektets resa till Berlin genomfördes under två dagar med en grupp med deltagare
från projektet samt anställda. Under dessa dagar besöktes goda och inspirerande
exempel på sociala företag i Berlin samt besöktes företrädare för Berlin stad och
nätverk för social ekonomi. Många möten med information och inspiration efter hur
arbetet hanteras i Berlin.
Projektet har också besökt Emilia-Romanga, Italien med en grupp bestående av deltagare från projektet samt anställda. Denna resa bestod av er rad studiebesök och
möten med olika stora och mindre kooperativ guidade av Confcooperative Emilia-Romagna. Hela resan blev en bekräftelse på att den start som Orangeriet 1 och 2 inneburit och som lett till samarbetet med framförallt Kooptjänst och Östsam samt andra
viktiga samhällsaktörer och företag är en hållbar modell att bygga på inför framtiden.
Till Mondragon, Spanien reste projektet med en grupp bestående av en politiker och
en tjänsteman från respektive deltagande kommun i implementerings och spridningssyfte.
I Mondragon besökte vi Mondragon Cooperativas olika verksamheter där bland annat Mondragon Cooperativa, Mondragon Assembly, Otalora, Caja Laboral och Saiolan.
Framförallt bidrog resan till Emilia Romagna till ett lärande om lagstiftningsprocesser
och vilken roll offentlig reglering bidrar till gällande att skapa en marknad för dessa
typer av verksamheter.
Även besöket på San Patriagno gav stora influenser gällande kamratskap och internt
lärande som på ett positivt sätt införlivats med Orangeriet2. Slutligen gav besöket ett
utökad kunskap om finansieringsmodeller som vi inom projektet har kunnat arbeta
vidare med.
Resan till Mondragon bidrog framförallt till ökad kunskap om olika samverkansmodeller samt att driva verksamheter med största möjliga professionalism. Kunskapen om
27
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
mervärdet i kluster och kooperation samt att skapa ett slutet system inkluderande
region, bank, innovation och utbildning var något som Orangeriet2 arbetar vidare
med efter besöket i Mondragon.
Orangeriet2 har använt erfarenheter från resorna i arbetet med att bygga sitt eget
pussel. Metoden som arbetats fram för att skapa sysselsättning och ökad anställningsbarhet hos deltagare bygger bland annat på konkurrenskraft och entreprenörskap
från Mondragon, Solidaritet och inkluderande från Emilia Romagna, företagande och
affärsmässighet från Nottingham, från Orangeriet 1, samt finansieringslösning och
kamratskap från San Patrigano.
Just nu pågår en stor förändring runt om i Europa. I Frankrike har andelen medarbetarägda företag ökat med 15 % mellan 2008 och 2012, vilka idag sysselsätter över
44 000 personer i 2 165 kooperativ. I Storbritannien har fler än 450 skolor ombildats
till community interest companies, eller multi stakeholder cooperatives.
I Spanien finns regioner som i princip förbjuder nystart av vinstmaximerande företag.
I Belgien finns en ny lagstiftning för främjande av sociala företag och kooperativ verksamhet. I Europa är upphandling med social hänsyn och reserverade kontrakt mer
vanlig än någonsin, på vissa delar ett krav. Orangeriet har genom sitt transnationella
utbyte förstått och förmedlat att vi bidra till en svensk modell av arbetsintegrerade
sociala företag, vi underlättar upphandling, visar på att det går och att metoder vi
använder bevisligen fungerar. Orangeriet2 är i högsta grad med och skapar en unik
svensk modell som vi kan sprida till Europa, med Initiativet för socialt företagande
inom den sociala ekonomin som grund och i det positiva kölvatten som sker runt om i
Europa!
Det har också skett en spridning av erfarenheterna från Orangeriet 1 och 2 på internationell nivå. Regionförbundet Östsam har varit med i Interreg IV projektet MESSE
och där har projektet och resultaten i bland annat Kooptjänst lyfts fram och rönt stort
intresse. Italien, Storbritannien och Tyskland deltar för närvarande aktivt i att försöka
använda samma metoder och konkreta upplägg i lokalt arbete.
Spridning av Orangeriet 2 har även skett inom det transnationella projektet MESSE
där ett 20-tal personer från Italien, Storbritannien, Tyskland, Rumänien och Ungern
deltog i ett lärande och information om projektet.
28
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Kontakter och spridning av projektets syfte och mål med nätverket inom Grundtvig,
Sustainable community, England, Belgien samt Rumänien deltar.
Möte samt dialog om projektets syfte och mål har förts med den Europiska organisationen Ensie som arbetar för utveckling av den sociala ekonomin i Europa.
Kontakter samt dialog kring projektets arbete och social ekonomi i stort med det
internationella EU-nätverket Reves i samarbete med regionförbundet Östsam.
Ex t e r n u t vä r d e r ing
Extern utvärdering i projektet har genomförts av SKILL AB.
Skill har haft uppdraget att som extern oberoende part utvärdera projektet. Skill utvärderade även Orangeriet 1.
Utvärderingen har skett som en process-och målutvärdering med lärande inslag.
Utvärderingen har delats upp i en nulägesanalys, två olika avsättningar samt en slututvärdering. Processutvärderingen har pågått hela projektperioden med syftet att
föra in ett aktivt lärande i projektets olika delar och dess omgivning.
Syftet har varit att mäta projektets uppställda mål. Med dessa synpunkter angivna
skulle man ge synpunkter om fortlöpande förändringar i projektet, se Orangeriet2:s
slutrapport från Skill.
Skill har efter nulägesanalysen delgivit Coompanion rekommendationer till förbättringar i projektet genom kvalitativa metoder, intervjuer med deltagare, lokala projektledare, stödgruppen, representanter från kommuner och myndigheter.
Avstämning 1 visade att det fanns en positiv syn på projektet från såväl deltagare,
projektledare, kommun och myndighetsrepresentanter som varit i kontakt med projektet.
Avstämning 2 samlade in information genom fokusgrupper med referensgrupper på
fyra av orterna samt telefonintervjuer med tolv handläggare från arbetsförmedlingen,
försäkringskassan och kommun.
Handläggarna tyckte att projektets verksamhet har fungerat positivt och de ser att
många deltagare trivs. Positivt har varit det samarbete som projektet haft med
Kooptjänst där deltagarna har kunnat gå vidare till arbetsträning på riktigt! Samtidigt
har den lokala projektledaren funnits med hela tiden som stöd.
Referensgrupperna gav ett starkt stöd för projektet och ett stort intresse för att arbeta vidare med projektets framgångsfaktorer. Egenmaktsperspektivet framhölls, likaså
de lokala projektledarnas engagemang samt den unika kopplingen till Kooptjänst.
29
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Slututvärdering, fokusgrupper med deltagarna samt intervjuer med företagarrepresentanter genomfördes.
Deltagarna visar återigen på att de är nöjda med sin vistelse i projektet. Företagare
visar på att de har mycket liten kunskap om arbetsintegrerande sociala företag. De är
dock positiva till arbetet med målgruppen men flera anser att det både är dyrt och
tidskrävande att ha personer på arbetsträning i sitt företag.
Skill framhåller följande framgångsfaktorer i Orangeriet 2 som de anser vara
ett lyckat projekt som har uppfyllt sina mål:
• Fokus på egenmakt
• Delprojektledarnas kompetens
• Möjligheten för deltagarna att få struktur och att testa sin
arbetsförmåga
• Variationen i arbetsträning och verksamhet
• Utvecklandet av det arbetsintegrerande sociala företa•
•
gandet
Gemenskap och stöttning deltagarna emellan
Utbildning och vidareutveckling
Utvärderingarna har bidragit till att projektets mål med att utveckla arbetsintegrerade
sociala företag har stärkts genom att projektet kunnat visa på en oberoende part som
delgivit information kring projektets verksamhet.
Vi har kunnat visa på att deltagare har trivts och utvecklats i verksamheten, förutsättningen för att komma närmare arbetsmarknaden.
Skill framhåller följande utmaningar som projektet har arbetat med:
• Att kunna bemöta alla deltagares behov, många har stort
behov av stöd, detta har varit en utmaning för de lokala
projektledarna då deltagarna varit många fler än planerat.
• Förankring och nätverkande med andra aktörer. Detta har
ibland varit utmanande då stor personalomsättning bland
medverkande aktörer varit ett faktum.
• Frivillighet - ekonomisk ersättning. Ett problem för pro-
jektet har varit då myndigheter ej har följt våra önskemål
om att efter dialog med en eventuell ny deltagare så har
både deltagaren och projektet rätt att avstå placeringen i
projektet. I dessa fall har deltagaren tvingats till projektet
för att inte få sin ersättning indragen.
30
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Eg e n u t vä r d e r ing
Under hela projekttiden har många besök gjorts av stödgruppen ute på de
olika orterna varje vecka. Varje besök har bidragit till att se över att verksamheten följts enligt de demokratiska principer som projektplanen föreskriver.
Det har handlat om handledning av de lokala projektledarna enskilt eller tillsammans, information, utbildning och konflikthantering i grupperna på
orterna.
Projektets lednings- och stödgrupp har haft kontinuerlig avrapportering till
Coompanion Östergötlands styrelse utifrån de kontrolldokument som projektledningen arbetat fram. Dessa kontrolldokument säkerställer verksamheten samt har fungerat som checklistor inför redovisning till ESF.
Projektet har arbetat enligt följande:
Ett flödesschema är tydliggjort för alla som arbetar i projektet kring uppkomna kostnader.
En internkontrollplan tydliggjordes av projektledningen och verksamheten har fungerat enligt följande:
De risker som interkontrollplanen ska eliminera är av arten otydlighet internt och
externt vad gäller projektet och samarbete med praktikanordnare.
Vidare ska internkontrollplanen säkerställa att avvikelser elimineras vad gäller stödberättigade kostnader och medfinansiering samt att projektplanen följs. Och att ev.
avvikelser blir synliga och åtgärdas omgående så att inte skada eller ekonomisk brist
uppstår.
Samverkan mellan Orangeriet2:s lokala projektledare och praktikanordnare ska utgå
från att vara stödjande för deltagaren i en övergång från Orangeriet2 till en praktikplats i enlighet med projektansökan och den omfattning som anges i projektansökan.
Projektägaren Coompanion Östergötland ges fortlöpande information om projekt
Orangeriet2:s utveckling vid varje styrelsemöte. Uppkommer form av risk delges styrelsen fakta snarast de identifierats för erforderliga åtgärder, anvisningar i riskanalys.
Projektledaren ansvarar för att projektet genomförs enligt plan. Projektledaren ansvarar för att säkerställa redovisning och genomförande av projektet enligt ESFs riktlinjer
samt upprätthålla en god internkommunikation inom projektet och gentemot projektägaren och ESF rådet.
Projektadministratören bistår projektet i den löpande ekonomiska redovisningen av
projektet samt administrativa rutiner såsom deltagarredovisning och rekvisitioner.
Lokala projektledare ansvarar för ledningen av det lokala arbetet och dess aktiviteter, lokala kontakter med praktikanordnare samt underlag för projektadministration.
Orangeriet 2 har fortlöpande kontakter med praktikanordnare för uppföljning av
praktikplaceringen och verksamheternas särskiljande. Rapport om avvikelse delges
styrgrupp samt operativa ledningsgruppen omgående, ansvariga är lokala projektledare via projektledaren.
31
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Styrgruppen består av: en ledamot från styrelsen, verksamhetsledaren och projektansvarig för Coompanion Östergötland, projektledaren samt adjungerad person
efter behov. Styrgruppens uppgift är att följa upp, planera och ansvara för genomförande av aktiviteter i projektet utifrån projektansökan. Gruppens möten har som
huvudsyfte att notera avvikelser mot projektplanen, medfinansiering samt mot praktikanordnare. Vid styrgruppens möten förs minnesanteckningar, dessa redovisas till
Coompanions styrelse.
Ansvarig projektledaren.
Lokal referensgrupp består av: projektledare, lokal projektledare, medfinansierande parter, lokalt näringsliv och lokala aktörer och organisationer på respektive ort i
projektet.
Möte minst tre ggr/år eller vid behov.
Ansvarig projektledaren.
Operativa ledningsgruppen består av: projektledaren, projektadministratör,
projektägare samt regionala stödgruppen, adjungerad person efter behov. Gruppen
leder det operativa arbetet med projektets genomförande samt stödjer de lokala
projektledarna. Vid gruppens möten förs minnesanteckningar.
Möte varje vecka.
Ansvarig projektledaren.
Projektet har fortlöpande kontakter med praktikanordnare för uppföljning av praktikplaceringen. Trepartssamtal mellan Orangeriet, deltagaren och myndighet är viktiga i
sammanhanget. Rapport om avvikelse delges styrgrupp samt operativa ledningsgruppen omgående.
Ansvariga är lokala projektledare via projektledaren.
Gemensamma projektledarträffar genomförs månadsvis. Dessa träffar syftar till att utveckla olika temakunskaper, erfarenhetsutbyte, information från projektledaren samt
uppföljning av aktiviteter. Gemensamma projektledarmöten hålls i snitt 10 ggr per år.
Rapport till styrgruppen för kännedom.
Ansvarig projektledaren.
Hemsidan för projektet uppföljning och uppdatering av information som berör projektets verksamhet. www.orangeriet.org 4 ggr per år eller vid behov.
Ansvarig projektledaren och projektinformatör.
Rekvisition av ESF medel ska föregås av en slutkontroll avseende att fakturor tillhör
projektet och att aktiviteterna är stödberättigade samt kontroll av medfinansiering.
Ansvarig projektledaren samt projektadministratören.
Utvärdering av projekt Orangeriet 2 genomförs av Skill AB. Enligt utvärderingsplanen
ska Skill AB ge muntliga genomgångar till deltagare, personal, styr och operativ ledningsgrupp.
Ansvarig projektledaren samt stödgrupp.
32
SLUTRAPPORT ORANGERIET 2 2011 - 2014
Kommentarer och tips
u Var tydlig i muntlig och skriftlig information om projektet vid start. Se till att det material som finns kan delges inom organisationen hos medfinansiärer och på så sätt ge ett
informationsflöde också när projektet inte känner till att tjänstemän byts ut.
u Se till att ständigt informera deltagarna om verksamheten om det hela tiden kommer
nya deltagare och nya verksamheter. Deltagarna är projektets bästa ambassadörer!
u Ha gärna med deltagare vid presentationer av projektet så att medfinansiärer m fl
kan få hela bilden av projektet. Ledningen framför projektets genomförande, syfte,
mål mm. Deltagaren ger en god bild över vad som verkligen genomförs, på vilket sätt
samt vikten av det som projektet arbetar med, vinsten för samhället och individen mm.
u Påvisa vikten av tillgänglighet vid medfinansiering av lokaler från medfinansiärer,
tyvärr får många projekt mindre tillgängliga lokaler tilldelade utan alternativ. Detta
kan leda till att önskvärd tillgänglighet ej uppnås och projekten inte kan ta emot alla
deltagare som vill delta.
u Positivt om man har möjlighet att genomföra en studieresa med medfinansiärer, detta
genomfördes i slutet av Orangeriet 2. En god idé kan vara att genomföra liknande
resa i början av projekt för att få god kontakt och tid för reflektion av projektets verksamhet.
u Att tydliggöra projektets resultat och fortsatta implementering genom att tillverka en
informationsfilm rekommenderas.
33
Kontaktpersoner och information
Camilla Carlsson, Coompanion Östergötland,
[email protected] tel: 011-196546
Marie Andersson, Coompanion Östergötland
[email protected] tel: 070-5325705
Filmer framtagna om Orangeriet 2:
Slutfilm Orangeriet 2
https://www.youtube.com/watch?v=Viuxn1RH8h4
Infofilm Orangeriet 2
https://www.youtube.com/watch?v=BT382FY6KFo
Infofilm Orangeriet 2, arabiska
https://www.youtube.com/watch?v=CtKLfKECwBA
Mondragon, studieresa
https://www.youtube.com/watch?v=_NLLbqaN4H4
Tack till:
Europeiska Socialfonden, Norrköpings kommun, Linköpings kommun,
Finspångs kommun, Kinda kommun, Katrineholms kommun, Vingåkers kommun,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Östra Östergötlands-, Centrala Östergötlands- och Finspångs Samordningsförbund, Regionförbundet Östsam,
SERUS, Företagarna och Kooperativ tjänst K ekonomisk förening.
Coompanion Östergötland, Box 6178, 600 06 Norrköping Telefon: 011-19 65 40
E-post: [email protected] www.coompanion.se