1. No category

D
G öt e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g
B
iabetes ladet
Nr 1 2010
Årgång 12
Nya vindar i
diabetesvården
Läs mer på sid 9
Nationella
Diabetesregistret
Läs mer på sid 10-11
a
k
i
n
ö
r
K
Vanja's
Innehåll
7
9
10
12
13
15
16
19
20
22
Ulla Tang - Fötter
Aktuell forskning
Vår förening drabbades av en stor sorg och
saknad då vår kanslist Marianne Olofsson
plötsligt och oväntat avled i sitt hem söndagen
den sjätte december.
Nationella Diabetesregistret
Gå på kurs
Marianne hade i veckan varit på tvåårskontroll efter sin njurtransplantation och alla värden var bra. Våra tankar går till hennes familj
med först och främst make och föräldrar.
Fonder
Min Familj
Bussidor
Livet är så skört så det gäller att vi verkligen
tar det till vara och är tacksamma för varje
dag vi får.
Min Diabetes
Fråga Ammie
Marianne har varit anställd på kansliet i
många år och var mycket omtyckt. Hon var
alltid snäll och hjälpsam.
Ian Gallen - Idrottsläkare
K ansliet
Öppettider: Måndag – torsdag 8.30 – 16.00,
lunch 12.00 – 13.00,
fredag 8.30 – 12.00.
Adress: Bomgatan 7, 412 64 Göteborg*
Telefon:
031-711 69 54
Telefax: 031-13 19 67
E-post: [email protected]
Postgiro: 48 722-3
Bankgiro:
5452-3873
Hemsida: www.diabetesgbg.se
Nästa nummer av DiabetesBladet kommer ut
den 14 maj 2010.
Ansvarig utgivare: Vanja Nilsson
Redaktör: Christine Öberg
Redaktionskommitté: Claes Bredvad-Jensen
Annonsansvarig: Nils Burholm
Utformning & Tryck: Litorapid Media AB
Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i
Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka
ditt material senast den 14 april. Vi förbehåller oss rätten
att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer.
Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.
Vår nuvarande ordförande MariAnne Lymer avgick som ordförande vid årsskiftet pga
personliga skäl. Det innebär att jag som vice
ordförande tar över hennes arbetsuppgifter
fram till årsmötet då en nyvald ordförande
tillträder.
MariAnne Lymer har haft många olika arbetsuppgifter i vår förening under många år.
Hon är kompetent och det är en kompetens
som måste byggas upp på nytt i föreningen.
Vi tackar henne för hennes djupa engagemang
och önskar henne Lycka till i fortsättningen.
År 2010 är fortfarande ett oskrivet blad men
vi vet med säkerhet att årsmötet närmar sig
snabbt. På årsmötet skall det väljas en ny ordförande. Jag önskar den nyvalde ordföranden
välkommen och hoppas att alla ställer upp
och hjälper och stöttar denne.
Det är en tuff utmaning att som ordförande
leda en så stor förening som vår och lyckas att
driva den framåt. Det är inte många som är
medvetna om vilken arbetsinsats som krävs.
Hoppas att så många som möjligt kommer till
årsmötet och att vi ses där.
* Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller
4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen
mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
Vanja Nilsson
3
m
u
i
r
a
d
Kalen
Alla medlemmar, båda nya
och gamla, är välkomna till
MEDLEMSTRÄFFAR på Bomgatan 7 i Göteborg.
I vår gäller följande tider:
25 februari klockan 18.00-20.00
25 mars
"
18.00-20.00
22 april
"
18.00-20.00
27 maj
"
18.00-20.00
4 mars kl.18.00-20.30 på Bomga-
tan 7. Gymnastik är viktigt för att
hålla kroppen och knoppen igång.
Alla är inte motiverade att uppsöka
ett gym för att få hjälp till effektiv
träning. Nu har vi förmånen att erbjuda kompetent handledning från
en personlig tränare. Hon kommer
att hjälpa oss till bra övningar som
man kan göra själv hemma. Anmälan till kansliet snarast. Begränsat
antal platser. Ledig klädsel rekommenderas.
12 mars går vi och ser kritikerrosade pjäsen Familjen på Göteborgs
Stadsteater.
13-14 mars planerar vi en träff på
Bomgatan 7 för föräldrar med nyinsjuknade barn. Läs mer i kalen-
dariet för Barn- och ungdomar på
sidan 16-17.
16 mars kl. 18.00-20.15. Lär dig
om din diabetes. Träff nr. 1.
21 mars har Göteborgs Diabetesförening årsmöte på Nordengården, Stockholmsgatan 16, Härlanda. Klockan 15.00 talar sektorsöverläkare Gun Forsander om barn
och diabetes. Klockan 16.00 börjar
årsmötesförhandlingarna. Vi bjuder
på kaffe/te och smörgås. Anmäl till
kansliet om du vill vara med.
22 mars klockan 13.30 äter vi
lunch tillsammans på Sjömagasinet. Varmrätt, salladsbord, smör,
bröd och kaffe går på 150 kronor/
person plus dricka. Anmäl dig
till kansliet senast den 19 mars.
Meddela då också om du vill ha
en kött- eller fiskrätt. Ta gärna med
dig respektive samt släkt, vänner
och barn.
30 mars kl. 18.00-20.15. Lär dig
om din diabetes. Träff nr. 2.
13 april kl. 18.00-20.15. Lär dig
om din diabetes. Träff nr. 3.
21 april kl. 17.00 träffas vi utanför
Novotel i Klippan. I Handelsaka-
Feb Mars April Maj
demins lokaler kommer Georg
Söderberg att under en timme
och 15 minuter visa bilder och
berätta under temat ”från Birger
Jarl till Novotel”. Därefter får den
som så önskar en guidad tur i Klippan, som är en av Göteborgs allra
äldsta delar med en unik bebyggelse. Kostad 20 kronor/ pers. Ta
gärna med en anhörig eller vän.
Anmäl dig till kansliet senast den
16 april per telefon eller mail.
27 april kl. 18.00-20.15. Lär dig
om din diabetes. Träff nr. 4.
20 maj kl. 17.00 gör vi en guidad tur runt i vår stad med en av
RINGLINJENS gamla spårvagnar. Vi
träffas vid Drottningtorgets extra
spår nära hotell Eggers. Kostnad:
100 kronor. Ta gärna med dig
anhörig och/eller vän. Anmäl dig
till kansliet senast den 17 maj.
Vid alla sammankomster på
kansliet så bjuder vi på kaffe/te
och smörgås.
Anmäl deltagande i aktiviteter till
kansliet på telefon 031 / 7116954
eller på mail: diabetes.gbg@
comhem.se.
NATUR & KULTURGRUPPEN
Traditionsenligt avslutade N&K höstens sammankomster med att äta julmat och att tillverka julkransar. Hjälp med mästerverken fick, från vänster,
Kerstin, Eva, Sonja, Barbro, Madelene, Birgitta och Birgitta Wagné som
stod bakom kameran, av Monica Ullbrandt.
4
Diabetes Bladet Nr 1 2010
23 feb. Besöker vi Allégården.
Birgitta Wagné blir vår ciceron.
9 mars Reser vi till Ullared. Begränsat antal platser. Mötesplats och
tider får du vid din anmälan.
23 mars Ej fastställt program.
6 april Promenad på den vackra
slingan på Hönö. Avslutas med fika
hemma hos en av deltagarna.
20 april Danmark över dagen. Begränsat antal platser. Tid och plats
får du vid din anmälan.
4 maj Bangolf om vädret tillåter. Vi
kommer att lägga höstens program
då, så kom med idéer.
6 maj Endagars bussresa i samarbete med Cloudbergs. Pris 200
kronor. I priset ingår bussresa i
bekväm turistbuss, lunch med
Sagt från IDF
verktyg för
och innovativt
I
map är ett nytt
har utvecklats
Conversation
IDF. Verktyget
är
g, godkänt av
ctions. Verktyget rör
patientutbildnin
Healthy Intera
IDF, Lilly och
tes i frågor som
samarbete med
rka
iskor med diabe
engagera männ
kommer att förstä
att
gare
för
at
delta
utform
ssion med andra
förändring och
sjukdomen. Disku kap och insikt om beteende
patientens kuns
egenvård.
LÄR OM DIN DIABETES
ktygen
De fyra Conversation Map™-ver
Vad är bra mat och hur
håller man sig aktiv? De
färgglada kartorna ger
idéer till frågor att diskutera tillsammans.
Lilly Diabetes
Vad innehåller en Conve
rsation map session?
Company Confidential and Company
Eli Lilly
Copyright© 2008
3. Hur diabetes fungerar
1. Att leva med diabetes
2. Hälsosamma matvanor och
aktiv
att hålla sig
Company Confidential
Copyright© 2008 Eli Lilly and Company
1.
Stor visuell karta
2.
Bilder och Information
3.
Diskussionsfrågor
4.
Gruppinteraktion
5.
Handledare
6.
Plan för målsättning
1
Till minne av
Marianne Olofsson
4. Att starta insulinbehandling
Lilly Diabetes
3
Company Confidential
Copyright© 2008 Eli Lilly
and Company
Lilly Diabetes
2
Vårens diabeteskurs är upplagd på ett helt nytt sätt. Under fyra träffar sitter
vi runt en stor färgglad karta med diabetesteman, en karta för varje träff.
Kursen kallas Conversation Maps*. Den är uppbyggd runt träffens karta/
tema. Genom att följa de slingrande stigarna på kartan inspireras vi till att ta
upp olika frågeställningar. Vi lotsas framåt av kursledaren som är Marianne
Claesson, en av ledamöterna i Göteborgs Diabetesförenings styrelse. Hon
har blivit utbildad i Conversation Maps. Varje träff är på två timmar. Vi bjuder
som vanligt på kaffe/te och smörgås.
Vårens kurstillfällen är 16 mars, 30 mars, 13 april och 27 april mellan 1820.15. Antalet platser är begränsat - först till kvarn gäller. Kursen är förstås
gratis som vanligt. Anmäl dig till kansliet på telefon 031 / 711 69 54.
Träff 1, den 16 mars: Att leva med diabetes.
Träff 2, den 30 mars: Hur diabetes fungerar.
Träff 3, den 13 april: Hälsosamma matvanor och att hålla sig aktiv.
Träff 4, den 27 april: Att starta insulinbehandling.
*Conversation Maps är en kurs som är utformad av läkemedelsföretaget
Eli Lilly.
Även sjukhus och vårdcentraler i Göteborg med omnejd erbjuder Conversation Maps-kurser. Kontakta Nicklas Rohdin på Eli Lilly för mer information:
[email protected].
varmrätt, sallad, dryck, smör,
bröd, kaffe. Besök hos Inga på
Orust Blommor där vi får se den
fantastiska PELARGONUTSTÄLLNINGEN. Köp gärna blommor och
krukor med mera med dig hem. Vi
besöker också Kaffehuset i Sundby
med gårdsbutik, bageri och möjlighet att köpa en fika. Den som vill
ha förmiddagskaffe tar antingen
med sig termos eller så finns
det möjlighet att köpa kaffe och
smörgås.
Anmäl dig senast den 13 april till
Monica Ullbrandt.
r
Information om aktivitete
som tillkommer under
våren hittar du på
www.diabetesgbg.se.
Tiderna för N&Ks aktiviteter är,
om inte annat anges, mellan 12.00
och 15.00.
Ta med något att äta och dricka, vi
tar alltid fikapaus.
Obligatoriskt är att ALLTID ringa
till Monica och anmäla när du vill
deltaga. Om inte annat anges så
anmäl dig senast dagen före på
telefon 0520-661844 eller mobilnummer 070 575 38 67 eller mail
[email protected].
Vi hälsar nya och gamla deltagare
hjärtligt välkomna till vårens Natur
& Kultur, gruppen som varit igång i
snart tio år. Häng med du också!
Man kan komma en gång eller alla
gånger. Kom när du kan.
Hälsar Monica.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
Marianne Olofsson lämnar ett stort tomrum efter sig i Göteborgs Diabetesförening
- som medarbetare och som vän.
B
eskedet om att Marianne
är död kom som en chock
för oss alla, medlemmar i föreningen, styrelsen, kanslipersonalen. Hon var mycket omtyckt,
inte bara av oss som arbetade tillsammans med henne, utan också
av föreningens medlemmar.
Marianne älskade människor
och många är de som ringde och
fick en pratstund med henne; om
diabetes eller kanske om katter
som var Mariannes stora intresse
vid sidan av jobbet. Hon tog sig
alltid tid.
För två år sedan fick Marianne
en njure av Ulf, hennes make sedan 31 år. De fick två sista fina år
tillsammans utan ständig dialys.
Det är mycket tystare på kansliet
nu. Alla vi som kände Marianne saknar henne mycket; hennes glada skratt och förmåga att
alltid se saker och ting från den
ljusa sidan.
Marianne dog den sjätte december av hjärtinfarkt. Hon blev 58
år. Hon har arbetat på Göteborgs
Diabetesförenings kansli sedan
1999.
Christine Öberg
5
Ulla Tang
FÖTTER
Onsdagen den 20 januari hade vi vårens första medlemsträff
med tema diabetesfoten. Ulla Tang, fotterapeut och legitimerad ortopedingenjör och på SU/Sahlgrenska började med
att nämna de nationella riktlinjerna där fotområdet för diabetiker är prioriterat.
Något som skall prioriteras är profylaktiska eller förebyggande åtgärder så att skador inte skall uppstå. Det innefattar
årlig inspektion av läkare eller diabetessköterska. Denne bedömer foten, tillgång till fotvård, inlägg och skor vid behov
samt ger utbildning i egenvård till patienten och familjen.
Vid den årliga kontrollen testas känsel och blodcirkulation.
Fotens status bedöms också. Utifrån undersökningen kan
foten riskgraderas från 1 till 4. Det är viktigt att man, om
inte läkaren själv tar upp det, kräver en årlig undersökning
av sina fötter.
Personer i riskgrupp 1 visar inga tecken på fotproblem utan
har en fin fot med bra känsel som inte leder till någon remiss eller behandling. Fotens status skall ändå följas upp
med årlig undersökning av diabetesteamet. För att få remiss
till medicinsk fotvård eller anpassade skor/fotbäddar från
Ortopedteknik måste man ligga i riskgrupp 2 eller högre.
Riskgrupp 4 är den allvarligaste och innebär pågående fotsår
vilket kräver fotvårdande behandling tolv gånger per år, eller
tätare, i samordning med multidisciplinärt fotteam.
Människofoten är ett fantastiskt organ som utsätts för stora
påfrestningar vid gång, särskilt vid stortåleden. Detta visade
Ulla Tang på ett pedagogiskt sätt med hjälp av en deltagare i
publiken samt en skelettmodell av foten.
Därför är det viktigt med stabila och vridstyva skor som håller fötterna på plats med dämpande sula och rörelseutrymme
för tårna. Skorna skall sitta bra från början och inte behöva
gås in. Man bör ha sockar i ull eller bomull utan söm eller
hårda resårer. Man kan vända sömmarna utåt så att de inte
skaver mot fötterna.
Det är också viktigt att dagligen tvätta och titta på fötterna
och smörja in dem med mjukgörande kräm. Fotbad i ljummet vatten, under max fem minuter, eventuellt med lite mild
tvål tillsatt, någon gång i veckan är bra. Eftersom känseln
ofta är nedsatt är det bra att mäta vattentemperaturen med
en termometer innan så att inte brännskador uppstår. n
Nils Burholm
Arbetsmarknaden för fotterapeuter är god. Till viss del beror det på
att Västra Götalands vårdcentraler enligt nya vårdvalet (från förste
oktober 2009) måste kunna erbjuda behandling hos medicinskt
utbildad fotterapeut.
I januari lämnade ännu en kull fotterapeuter med avancerad medicinsk utbildning KY-akademien Studium. De 22 nyutexaminerade som
har fullgjort en tre terminer lång yrkesutbildning är:
Karin Andersson, Ann-Charlotte Bjärenberg, Denize Broberg, Lena
Christensen, Malin Ekvall, Maria Eriksson, Maria Eriksson, Maria Fridsén, Sara Germay, Madelene Hög, Eva Johansson, Therése Karlsson,
Berit Kristiansen, Johanna Ljungborg, Anette Olsson, Helena Olsson,
Pia Reale Bjerregaard, Linda Reimertz Andersson, Maria Sandstedt,
Aina Silversäter Gustafsson, Ann-Christin Sjölin och Susan Sörensson.
ÅRSMÖTE, KALLELSE
OCH FÖRSLAG TILL
DAGORDNING
21 MARS 2010
Klockan 15.00, före årsmötesförhandlingarna, håller sektorsöverläkare Gun Forsander
föredrag om barn och diabetes.
Klockan 16.00 börjar Göteborgs Diabetesförenings årsmöte.
FÖRSLAG TILL DAGORDNING
1.
Mötets öppnande
2. Fråga om mötets behöriga utlysande
3.
Fastställande av dagordning
4.
Val av mötesordförande
5.
Val av mötessekreterare
6. Val av 2 (två) justerare/rösträknare
7.
Verksamhetsberättelse
8. Ekonomisk berättelse
9.
Ersättning till styrelsen
10. Revisorernas berättelse
11. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen
12. Val av styrelseordförande på två år
13.Val av 2 (två) ordinarie styrelse-
ledamöter på två år
14. Val av 3 (tre) ersättare på ett år
15. Val av 1 (en) revisor på ett år
16. Val av 1 (en) revisor på två år
17. Val av 2 (två) revisorsersättare på ett år
18. Val av valberedning på ett år
19. Verksamhetsplan för 2010
20. Budget 2010
21. Behandling av motioner
22. Övriga frågor
23. Mötets avslutande
Vi är tacksamma om du anmäler dig senast
den 15 mars till årsmötet.
Motioner till årsmötet skall vara styrelsen
tillhanda senast den 25 februari.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
7
Gun Forsander
Nya pumpar
Nya pennor
Nya insulin...
Det kommer ständigt ny teknik
och nya mediciner som hjälper
den som har diabetes.
- Tekniken är bra men den är
inte lösningen. Det handlar
främst om hur man tar hand
om sin diabetes; om kost, motion, hur man mår i själen och
om att ta sitt insulin, säger Gun
Forsander, sektorsöverläkare på
Drottning Silvias Barn- och
ungdomssjukhus.
Gun Forsander började arbeta med
barn som har diabetes för 25 år sedan. Hon har sett hur attityden till
dem som har diabetes har pendlat
under åren.
Då, för 25 år sedan, var det vanligt
att det målades upp skräckscenarier
om hur det var att ha diabetes. Det
var så mycket som var förbjudet.
Sen kom pennan som gjorde det
lättare att ta insulin. Då var det
plötsligt enklare att ha diabetes.
Mycket var tillåtet. Läkare och dietister släppte lite på tyglarna. Det
var i sin ordning att ibland hoppa
över måltider. Och hade man bara
pennan med sig så var det OK att
äta lite då och då.
- Nu verkar pendeln vara på väg tillbaka mot en lite mer hälsobringande
livsstil.
Även om det inte är bra med fyrkantiga skräckscenarion så måste man
känna till risken för komplikationer,
säger Gun Forsander. Folk måste
veta varför man bör leva på ett visst
sätt, varför man måste ha en bra metabol kontroll.
På Barnsjukhusets Diabetesmottagning tar Gun och hennes kolleger
emot barn i åldern 0-18 år. Barnen
är oftast mycket bra på att ta till sig
vad doktorn säger.
Gun Forsander har samtal även med
de riktigt små om hur de upplever sin
diabetes; om vad som är problem och
vad som inte är så jobbigt.
- Sticken tror jag inte är ett stort problem för de flesta barn, säger hon.
Däremot att de känner sig utanför
ibland. Till exempel när kompisarna
sätter i sig stora mängder läsk och
godis. Barn med diabetes lär sig att
acceptera det men det är klart att det
kan kännas jobbigt att alltid behöva
Alla barn med kroniska sjukdomar
kan uppleva utanförskap. Men det
är få sjukdomar som påverkar vardagslivet så mycket som diabetes, säger Gun Forsander, sektorsöverläkare
på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus.
tänka på vad man stoppar i sig. Det är viktigt med bra mat och regelbundna måltider. Frukost, lunch,
mellanmål, middag och kvällsmat
borde vara vardag för alla barn. Inte
bara för dem som har diabetes. Skillnaden är att den som har diabetes
också ska ta sitt måltidsinsulin i samband med mat. - Jag tror att det är till fromma för diabetesvården att vi har börjat ta mer
allvarligt på diabetes. Man ska inte
lura folk att tro att det är jättelätt.
Barnen som är patienter på Barnsjukhuset får tidigt lära sig att själv
mäta blodsocker och ge injektioner.
Ansvaret för behandlingen ska ändå
ligga hos den vuxne; föräldrarna där
hemma och läraren eller assistenten i
skolan/förskolan.
Gränsen för när ett normalbegåvat
barn ska börja ta del av ansvaret för
sin behandling går vid 12 års ålder.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
Det är ingen barnlek att avgöra insulindos utifrån kost, motion, eventuell stress, utetemperatur med mera.
Långt ifrån alla 12-åringar klarar det. Gun Forsander ägnar sig mycket åt
forskning. Som överläkare är hon
handledare för olika forskningsprojekt på sjukhuset. 2008 medverkande hon i studien Diabetes i skolan.
Den har följts upp 2009 genom den
så kallade Rektorsstudien.
Studien är presenterad på senaste läkarstämman och Gun Forsander är
i stort sett klar med manuset inför
publikation. Studierna om skolan har resulterat i
att varje elev med diabetes i grundskolan ska ha en individuell behandlingsplan*) som ska finnas i skolan. Annan forskning som är aktuell är
vaccinationsstudien Diamyd. Det
har skrivits mycket om detta vaccin som förhoppningsvis ska kunna fördröja betacellsförlusten hos
nyinsjuknade med typ 1-diabetes.
Många föräldrar med nyinsjuknade
barn är besvikna över att detta vaccin inte finns tillgängligt ännu.
- Det är en världsomfattande forskning som inte är avslutad ännu, säger Gun Forsander. Vi har precis
avslutat rekryteringen till det som
kallas fas 3. Studien omfattar 350
barn mellan 10 och 18 år. Hösten
2011 är studien avslutad och alla
data ska utvärderas. Ett läkemedel
kan möjligen vara klart om fem år.
- Om resultatet är positivt förstås.
Jag förstår att många föräldrar är
otåliga. Men att testa ett nytt läkemedel måste få ta tid. Forskarna ska
konstatera om medlet är verksamt
och att det inte ger biverkningar. n
Christine Öberg
Fotnot: Doktor Gun Forsander ska inleda
Göteborgs Diabetesförenings årsmöte den
21 mars klockan 15.00 på Nordengården,
Stockholmsgatan 16. Hon kommer då
att berätta om sitt arbete med barn med
diabetes och om sin forskning. Bland annat
får vi höra vad som framkommit i den nyss
avslutade rektorsstudien.
*) En blankett för individuell handlingsplan kan man hämta på nätet.
Bland annat hos Skolverket, Socialstyrelsen och Diabetesförbundet.
9
Soffia Gudbjörnsdottir
Nationella
Diabetesregistret
”Tack för den här gången. Och
kan jag få ett utdrag av mina
uppgifter ur det Nationella Diabetesregistret (NDR).”
Det är dags för oss konsumenter av vård att se till att våra
vårdinrättningar registrerar i
NDR. Med ditt NDR i handen kan du följa hur dina värden förändras till det sämre eller
bättre mellan besöken.
Det är ett enkelt sätt att bli mer
insatt i den egna vården.
Vi åkte ut till Nya Varvet och Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap. Där ligger Nationella Diabetesregistrets kansli sedan januari
2007. Docent Soffia Gudbjörnsdottir är registerhållare och chef för
verksamheten. Hon är tjänstledig
från sin tjänst som överläkare på SU
Sahlgrenska.
Så här i luciatider och med fyra barn
att få iväg till skolan på morgonen
kommer hon med andan i halsen. Vi
blir bjudna på luciakaffe och sitter i
hennes kontor med underbar utsikt
över Göteborgs hamninlopp.
Soffia Gudbjörnsdottir ska berätta
för oss om NDR som blir 14 år i år.
- Jag blev tillfrågad om jag ville hålla
i registret. Det skulle ta ett par timmar i veckan fick jag höra. Nu jobbar jag nästan heltid med det, säger
hon och skrattar.
Syftet med det Nationella Diabetesregistret är att göra det möjligt
att jämföra resultaten vid alla kliniker i landet där man behandlar
diabetes. Och förstås att kunna
erbjuda en bra diabetesbehandling
oavsett var man bor.
I NDR ingår sedan januari 2008
SWEDIABKIDS* som är ett register för barn- och ungdomar med
diabetes.
10
NDR innehåller vanliga journaluppgifter som är relevanta för den
som har diabetes. Registreringen är
frivillig. I princip alla som tillfrågas
vill vara med.
NDR är ett bra arbetsredskap för
vårdpersonalen. Där kan man följa
patientens värden under åren, där
redovisar man behandlingsmål och
hur patienten upplever sin sjukdom
till exempel.
- Livskvalitet är ett värde vi uppmärksammar mycket, säger Soffia
Gudbjörnsdottir. Det finns utrymme på NDR-blanketten att beskriva
hur patienten upplever sin diabetes,
hur hon mår. Den uppgiften är lika
betydelsefull för sjukdomsförloppet
som HbA1c.
Ute på Nya Varvet arbetar man
ständigt med att förbättra NDR och
att göra det mer användarvänligt.
65 procent av alla som har diabetes
i Västra Götaland är registrerade i
NDR. I de fall patienten inte är med
i NDR beror det sannolikt på att
vårdcentralen är dålig på att registrera. Trots att NDR funnits i 14 år
är de flesta journalsystem i VG-regionen inte kompatibla med NDR.
Det innebär att vårdpersonalen
måste skriva in journaluppgifterna
två gånger. Något som naturligtvis
är tidsödande.
- När vi började med NDR trodde
jag att det problemet skulle vara löst
inom fem år. Vårt register är förberett för att ta emot data på ett enkelt
sätt. Det är journalleverantörerna
som inte har löst sin del av problemet.
- Men om fem år kanske…
Målet är naturligtvis att alla vårdcentraler och sjukhus i landet ska
registrera samtliga patienter i NDR.
På Nya Varvet har man kurser för att
hjälpa vårdcentralerna och sjukhusen
att komma igång med registrering.
Då får man arbeta med den egna
vårdcentralens resultat, diskutera vad
Diabetes Bladet Nr 1 2010
man kan bli bättre på och hur man
ska göra för att uppnå målen.
- Redovisar en vårdcentral dåliga
värden behöver det inte betyda att
det är en dålig vårdcentral. Det kanske är så att man behöver mer resurser eller att man behöver arbeta på
ett annat sätt, säger Soffia.
- Vi som arbetar med NDR poängterar diabetesteamens betydelse,
att man måste samarbeta. Ett team
är inte bättre än varje enskild del.
Vårdcentralens chef måste avsätta
tid för regelbundna möten där man
ges tid att diskutera och stämma av.
Gör man det så kan man lära sig att
göra rätt från början!
NDR utvecklas som sagt ständigt.
Inom en snar framtid kommer man
som patient att kunna gå in på datorn och få fram sina egna data och
komplettera med kommentarer om
livskvalitet, uppnådda mål och liknande. Det ska bli lika enkelt som
att gå in och kolla sina bankkonton.
Under dessa 14 första år med NDR
har man mest vänt sig till yrkesfolk
med information om NDR. Nu är
det dags att ta tag i konsumenterna
säger Soffia Gudbjörnsdottir.
- Om man som patient ser till att
få med sig ett utdrag ur NDR varje
gång man lämnar sin vårdcentral
eller sitt sjukhus så har man ett bra
förhandlingsläge inför nästa besök.
Då är man som patient lika informerad som läkaren/sköterskan är. n
Christine Öberg
Inger Einestedt
Antalet vårdinrättningar som
registrerar i NDR ökar mycket
snabbt. Soffia Gudbjörnsdottir
tror att vårdvalet som infördes
i Västra Götaland den förste oktober 2009 kommer att innebära
att fler blir intresserade av att
vara med i det Nationella Diabetesregistret. Via nätet kommer man att kunna jämföra sin
vårdcentrals uppnådda värden
för diabetesvården med andras.
Är dessa inte tillräckligt bra så
kanske man som patient byter
vårdcentral.
Fakta
Detta innehåller ditt personliga
register: Personnummer, debutår,
diabetestyp, diabetesbehandling,
metod för insulindosering, HbA1c,
kroppsvikt, längd, midjemått, blodtryck, blodlipider (blodfetter),
s-kreatinin samt tio stycken ja/nejfrågor: blodtrycks- lipidsänkande
behandling, acetylsalicylsyra- eller
Waranbehandling, mikro- och makroalbuminuri (äggvita i urinen),
genomgången stroke och hjärtinfarkt, ögonbottenundersökning,
retinopati och synnedsättning,
fotundersökning, amputation ovan
fotled samt rökning och fysisk aktivitet. Senaste mätvärde respektive
händelse registreras.
En kortare variant av ditt personliga
NDR (Diabetesprofil) kan du få
med dig hem efter varje läkar- eller
sjuksköterskebesök. Det innehåller
förutom obligatoriska data även en
fri text med kommentarer, behandlingsmål och liknande.
*SWEDIABKIDS (Nationellt register
för barn- och ungdomsdiabetes,
0-18 år) är ett unikt register som
följer upp varje besök som barn
med diabetes gör vid sina diabetesmottagningar. Detta individbaserade register startade år 2000.
Alla barn med diabetes registreras
i Swediabkids.
(Källa: DiabetologNytt nr 3 /2008 )
Björkekärrs vårdcentral
På Björkekärrs vårdcentral är alla
diabetiker som går hos diabetessköterskan registrerade i Nationella Diabetesregistret.
Så är det av tradition här.
Inger Einestedt kom som diabetessköterska till Björkekärr för snart tre år
sedan. Det var redan då en väl fungerande vårdcentral med skötsamma
patienter som håller sina bokade tider.
De flesta som kommer hit är gamla.
- En 80-åring anses nästan som ung
här, säger Inger Einestedt och skrattar. Det är inte alls ovanligt att vi börjar med insulin på diabetiker i 80-årsålden.
Under de år Inger arbetat som diabetessköterska har det varit mycket sällsynt att en diabetiker inte velat vara
med i NDR.
- I de fallen har det handlat om personer från en kultur där det kan vara
känsligt att hamna i register, säger
Inger som tycker att NDR är ett bra
sätt att kvalitetssäkra vården.
Patienten kan få utdrag ur NDRregistret och följa utvecklingen av
sin diabetes. Diabetessköterskan kan
kolla att hon verkligen gör alla undersökningar som hon ska göra.
När Inger Einestedt gick på en kurs
om att få fram statistik ur NDR upptäckte hon vissa brister i den egna registreringen. Till exempel trodde hon
att hon alltid undersökte diabetikernas fötter. Vilket hon fick se i registret
att hon faktiskt missade ibland.
I det fria vårdvalet som trädde i kraft
förste oktober används Nationella
Diabetesregistret för att kontrollera
att vårdcentralerna följer de nationella riktlinjerna vid vård av diabetiker.
På vårdcentralen i Björkekärr kallar
man inte sina diabetespatienter. Men
genom att regelbundet gå igenom
NDR-registret kan Inger Einestedt
fånga upp dem som eventuellt missat
att boka in en tid.
Hur lång tid varje diabetespatient
får hos diabetessköterskan beror på
vars och ens behov. Första besöket är
emellertid alltid en timme långt. De
patienter som är bra på egenvård och
är kost- eller tablettbehandlade komDiabetes Bladet Nr 1 2010
mer till diabetessköterskan en gång
per år och till läkaren en gång per år.
Våren 2009 kom ett regionalt vårdprogram för äldre med diabetes. Inger
tycker att innehållet är bra. Där har
man förändrade kriterier på vården
av gamla med diabetes. Livskvalitet
kommer som nummer ett. Bra mat
som nummer två och blodsockervärdet först som nummer tre.
På vårdcentralen i Björkekärr får diabetikerna den tid de behöver vid besöken hos
diabetessköterskan. Inger Einestedt tycker
inte att det nya vårdvalet har inneburit
försämring för diabetiker. Detta delvis tack
vare kraven på vårdkvalitet som kontrolleras genom det Nationella Diabetesregistret.
- Är man 90 år och får diabetes så är
risken liten att man hinner få några diabeteskomplikationer. Därför
kan man acceptera ett något förhöjt
HbA1c. Huvudsaken är att blodsockervärdet inte är så högt att man mår
dåligt, säger Inger Einestedt.
I reglerna för det nya vårdvalet står det
att vårdcentralerna ska erbjuda medicinsk fotvård. Något som är sorgligt eftersatt i Göteborg. Även om viljan finns
att knyta sådan till sig så är ett problem
att många vårdcentraler är trångbodda;
det finns alltså inte ett ledigt rum för
en fotterapeut. Det problemet har man
inte i Björkekärr. Här öppnade man våren 2009 en vårdcentralfilial. Där finns
det gott om lediga rum. n
Christine Öberg
11
Karin Bachelard
Gå på kurs!
Ett bra sätt att lära sig om sin
diabetes är att gå på kurs. Det
gäller för de allra flesta.
Det är skönt att tala om sina
eventuella tillkortakommanden
vad gäller att ändra sina matvanor, sluta röka eller komma
igång med träning i en grupp där
många har samma problem. Genom att tala om det jobbiga kan
man peppa varandra att gå vidare
och klara saker som man från
början inte trodde var möjliga.
Center för Egenvård på Lundby
sjukhus har kurser för oss med
diabetes och/eller andra kroniska
sjukdomar. Tidigare behövde man
remiss från sin läkare för att få gå
på kurserna. Numera är det fritt
12
fram att skriva en egenremiss.
Karin Bachelard, som är dietist
och hälsovägledare, leder kurserna och tar emot patienter från
hela Västra Götaland. Hon poängterar att kurserna är ett komplement till den ordinarie vården.
- Det handlar om egenvård och
om att öka livskvaliteten, säger
hon. När man drabbas av en kronisk sjukdom grips man ofta av
oro och stress och behöver prata
om det som är jobbigt. Att bryta
gamla vanor är ingen lätt uppgift.
Även den som inte vill vara med i
en grupp utan ha individuell vägledning är välkommen att skicka
in en remiss.
Ämnen som tas upp i grupperna
är bland annat: vikt, matvanor,
Diabetes Bladet Nr 1 2010
motionsvanor, rökvanor, stresshantering samt självtestning av
blodsocker. Center för Egenvård
brukar också ha matlagningsträffar som är mycket populära
liksom grupper för personer som
har problem med tröstätning/
hetsätning. Vårens kurser startar
efterhand som de blir fulltecknade. Dagar och tider för träffarna
kommer grupperna tillsammans
överens om. Oftast pågår en kurs
under sex veckor med en träff i
veckan. Besöken är kostnadsfria.
På nätet kan du hämta mer information och blankett för egenremiss. www.capiolundbysjukhus.
se/egenvård. Du kan komma i
kontakt med Karin Bachelard på
telefon 031-65 70 89.
Pengar att söka ur fonder
Göteborgs Diabetesförening får bidrag från medlemmar i föreningen genom arv och andra gåvor.
Bidragen samlas i olika fonder. 90 procent av avkastningen från fonderna delar vi ut varje år. 10 procent
av avkastningen går till fonden. En del stipendier/
bidrag går till forskning, en del till olika projekt
inom vården, annat till medlemmar som får bidrag
till läger, rekreationsresor, diabetesanpassade skor
med mera.
Följande fonder kan man söka bidrag ur:
Barn- och Ungdomsfonden
(tidigare Barnkolonifonden, Sven Norbergs och
Karl Erik Wallmans med fleras fond samt Thea
Nilsson/Törns vårdfond)
Fondens medel ska användas för anslag till verksamhet eller bidrag till vårdbehövande barn och ungdomar till och med det året man fyller 25 år, har diabetes och är medlem i Göteborgs Diabetesförening
sedan minst ett år.
Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan om bidrag
ska göras före den 15 maj respektive före den 15 oktober. Ansökan ska innehålla uppgift om vad bidraget
ska användas till.
År 2009 delades 12.000 kronor ut.
Hjördis-stipendiet
(instiftat genom ett arv av Hjördis Andersson
2006)
Stipendiet ska gå till personal inom vården för att
förbättra villkoren för diabetiker. Ansökan ska vara
föreningen tillhanda senast den 1 november.
År 2009 delades inga stipendier ut.
Inger Hultmans med fleras fond
(inklusive bidrag från forskningsfonden)
Fonden har till uppgift att lämna bidrag till forskning
rörande sjukdomen diabetes. Fonden delar ut anslag en
gång per år, senast i december. Ansökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november.
År 2009 delades totalt 91.278 kronor ut. Leg. psykolog Peter Sand vid Drottning Silvias Barn- och
ungdomssjukhus fick 31.278 kronor till forskningsprojektet ”Erfarenheter av insjuknandeprocessen –
fokusgrupper för föräldrar och syskon till barn och
ungdomar som har insjuknat i Diabetes Mellitus typ
1” samt 60.000 kronor till doktorand Frida Sundberg,
barnläkare vid Drottning Silvias Barn- och ung-
domssjukhus till forskningsprojektet ”DU7 Diabetes
hos barn under sju år”.
Rekreations- och Hjälpmedelsfonden
(f.d. Betty Ekstams fond och Hjälpfonden)
Bidrag lämnas till vila, rekreation och hjälpmedel
till diabetiker som varit medlem i Göteborgs Diabetesförening under minst ett år. Bidrag delas ut två
gånger per år. Ansökan ska vara inne senast den 15
maj respektive den 15 oktober. I ansökan ska stå vad
man ska ha pengarna till.
År 2009 delades totalt 8.300 kronor ut .
Utvecklingsfonden
(f.d. Stödfonden och Utvecklingsfonden)
Fond för utvecklingsverksamhet inom diabetesvården i Göteborg med omnejd. Fondens uppgift är att
lämna bidrag till läkare inom Göteborgsområdet för
utvecklingsverksamhet inom diabetesvården och därmed sammanhängande studieresor. Fonden ska stödja
praktiskt kliniskt utvecklingsarbete, men inte forskningsverksamhet av grundforskningskaraktär. Vid
behov må en del av avkastningen tilldelas Göteborgs
Diabetesförening för dess verksamhet.
Ansökan ska vara inkommen senast den 15 april. Denna ska innehålla specificerad plan om projektet, eventuell samverkan med andra forskare och ekonomisk
plan. Den ska också innehålla uppgift om ansökan för
samma ändamål från andra fonder.
År 2009 delades totalt 42.612 kronor ut. Dr. Martin
Ålund vid SU Mölndal fick 8.384 kronor till utvecklingsarbete inom diabetesfotvården. Docent Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska, fick 34.228
kronor för ”Validering av diagnosmetoder och kostbehandling vid diabetes och gastropares”.
Vill du stödja forskningen för att lösa gåtan om
diabetes - och för att ge dem som drabbats av
diabetes en högre livskvalitet och ett liv med
inga eller få diabeteskomplikationer?
Välkommen att sätta in ditt bidrag på
Göteborgs Diabetesförenings
postgiro: 48 722-3
bankgiro: 5452-3873
OBS! Glöm inte att uppge vilken fond du vill
gynna med din gåva.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
13
Eva Enström
Volontär
Eva Enström har varit i Rumänien i sex månader som praktikant.
På hennes blogg kan du läsa dagboken som hon skrivit under tiden
i Rumänien: ibland på svenska
men mest på engelska. Där får du
också tips om hur du ska gå tillväga för att bli volontär.
Här är slutrapporten från Eva
som vi presenterade i tidningen i
våras innan hon åkte iväg på sitt
livs hittills största äventyr…
Ett halvår i Rumänien
Organisationen VIPDIP (volontär
i praktik, diabetes i praktik) var
organisationen som upplyste mig
om möjligheten att åka på EVS
(European volunteer service), och
det var flera år senare som jag tog
kontakt med dem och vi började
att söka efter projekt till mig. EVS
projekt finns över hela Europa och
även i länder utanför Europa, jag
brydde mig egentligen inte om vilket
land jag skulle till, utan jag vill ha ett
medieinriktat projekt, och det var så
jag hamnade i Rumänien.
Mitt projekt ändrades lite grann
14
och i slutändan handlade det främst om
att arbeta på en skola
med barn som har
inlärningssvårigheter,
men det var lite medieinriktat också. Det finns
så mycket utmaningar
med att bo i ett annat land, främst språket. Barnen pratade
ingen engelska och att
arbeta flera timmar i En glad samling volontärer från olika länder på
sträck och fokusera så plats i Rumänien.
mycket tog verkligen
på krafterna. Vardagliga saker man å andra sidan alltid göra. Organisatar för givet, som att handla mat, tionen i Rumänien fanns där för mig
var inte alls lika lätt till en början och hela tiden och om jag behövde nåvarje dag var en mindre utmaning. gonting kunde de hjälpa mig, därför
Men känslan man får när man sakta rekommenderar jag verkligen denna
anpassar sig och lär sig går inte att typen av resa om man har diabetes.
beskriva, självförtroendet blir på topp För man har en trygghet som man
och man känner sig oövervinnelig… inte får om man reser iväg ensam.
Min diabetes har aldrig hindrat mig I slutändan var detta en av de bästa
i livet, och självklart lät jag den inte tiderna i mitt liv och denna erfarengöra det nu heller. Jag såg den aldrig het kommer jag alltid att bära med
som ett problem, och den blev aldrig mig. Kolla in min blogg http://eva.
ett problem. Jag fick självklart ställa vipdip.se/#home och läs mer om
om insulin och ta lite bättre hand om mina äventyr. Tveka inte att höra av
mig än vanligt, men det borde man er om ni har frågor eller funderingar.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
Eric Egerbladh - min Familj
Mitt namn är Eric Egerbladh.
Jag fyllde sex år den fjärde
november. Jag fick diabetes i
januari 2009.
Det LILLA
gör skillnad!
visade sig ha
Morbror Fredrik
inte kände till.
talanger som jag

Oskar gillade att måla. Och
resultatet blev rätt så bra.
Min kusin Jennifer och jag målade
fina tavlor som många bjöd på sen
när vi hade auktion.

t
jättebra på at
y och jag var
n.
ke
er
tv
ns
Mamma Jenn
ko
auktionera ut
När mamma fyllde år var det dags
för ännu en sammankomst med
släkt och vänner.
Eftersom vi ville hitta på något annorlunda kom vi tillsammans på...
mest mamma, att vi skulle förena
nytta med nöje.
När gästerna kom på kvällen fick
de först en basker och ett målarförkläde. Mamma förklarade att
det var för att få gästerna att känna sig lite ”franska” och bli lite inspirerade till att börja måla. Under
målandets gång kunde de förse
sig med goda ostar, kex och annat gott.
Hela lägenheten var full av konstnärliga födelsedagsgäster. Som
tur var hade mamma lånat målarstafflin på sitt jobb så vi kunde
sprida ut oss. Sammanlagt fanns
det femton tavlor i canvastyg som
skulle målas.
När de flesta tavlor hade förvandlats till konstverk var det dags för
lite middag. Den bestod av friterad kyckling, ris och citronsås.
När middagen var avslutad var det
dags för kvällens stora huvudattraktion, AUKTION! Tillsammans
med mamma fick jag auktionera
ut samtliga tavlor. Jag började buden på tio kronor,
men de steg till betydligt högre
summor. Slutsumman blev lite
över 1000 kronor till diabetesforskningen. Vilken toppenkväll!
Detta kan jag och min mamma
varmt rekommendera andra till att
göra. Det var en trevlig, lättsam,
samt väldigt uppskattad kväll av
samtliga.
Tänk på att det lilla kan göra en
stor skillnad!!
Förberedelser: Fixa målarförkläden och basker till samtliga. Fixa
färg, köpa tavlor och penslar.
BUs SIDaN
Tack alla företag som
sponsrade vår julfest:
Abbott Scandinavia
JULFeST
D
A Menarini Diagnostics
en 28 november gick den
stora julfesten för barnen i
Göteborgs Diabetesförening
av stapeln på mysiga Nordengården!
Det blev mycket lyckat med dans
kring granen till levande musik,
trolleri, lotterier och en massa god
mat. Tomten hittade hit i år också
med julklappar till alla barn. Tack
alla föräldrar och andra frivilliga
som gjorde festen möjlig!
BILDER. MATS BERNHARDSSON OCH MALIN ÖBERG
CCS
Elvis & Elina
Flintab
Golf Outlets i Kungsbacka
Göteborgs Diabetesförening
Hair and Face i Angered
Medtronic AB
Klippstudion i Nödinge
Ljuva Hem i Älvängen
OLW Sverige
Tomteflicka
på kalas
Rubin Medical Nordic
Sanofi Aventis
ToyShop i Kungsbacka
Ullevi Restaurang och
Konferens
Dans kring granen ska de
Vi hade riktiga spelemän som bjöd upp till dans.
mma till vår fest
Tänk att tomten kunde ko
16
t vara på en riktig julfest.
Det var spännande att gå fram och hämta
paket ur tomtens hand.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
KALENDARIUM FÖR
BARN- OCH UNGDOMSGRUPPEN
Inbjudan till träffar för föräldrar med nyinsjuknade barn
När ens barn får diabetes är det ofta
en omtumlande händelse. För vissa
kommer det som en chock. Något
otänkbart har skett och livsomställningen blir stor. För andra kanske det
går lite lättare. Oavsett väcks många
frågor och tankar och ofta finns ett
behov av att träffa andra vuxna i liknande situation.
Göteborgs Diabetesförening kommer
under våren att erbjuda sådana träffar. För att det ska bli så givande som
möjligt försöker vi dela upp grupperna
mellan föräldrar till barn i förskoleålder och föräldrar till barn i skolålder.
Första träffen kommer att ske helgen
den 13-14 mars på Bomgatan 7. Tider
meddelas senare, då gruppindelningarna sker efter mottagna intresseanmälningar. Vi träffas vid tre tillfällen
och varje träff beräknas ta två timmar. Våra barn ska inte vara med vid
träffarna (om de inte är för små för att
lämna bort) då vi kan behöva prata
fritt.
Anmälan görs helst per mail till [email protected] annars till
Diabetesföreningens kansli telefon
031-711 69 54. Anmäl dig senast den
1 mars. Träffarna är gratis och vi bjuder på fika. Familjen bör vara, eller
tänker bli, medlem i föreningen. Hör
gärna av dig om du har frågor.
Med vänlig hälsning
Pernilla Hjelmar, mamma till 8-årig pojke med diabetes sedan 2003.
Uppgifter vi vill ha i din anmälan:
 Namn på deltagande förälder/föräldrar
 Namn och födelseår på barnet samt när
det insjuknade
 Hemadress, telefon, epostadress
 Eventuella matallergier på mötesdeltagare
Ridutflykt
Lördagen den förste maj, alternativt den åttonde maj, bjuder Diabetesföreningen alla ridsugna barn på en liten ridutflykt i Mölnlycke. Vi kommer gå en promenad på cirka
40 minuter där två barn delar på en ponny under promenaden. Varje barn får alltså rida cirka 20 minuter. Efter
turen umgås vi och äter våra egna medhavda matsäckar
gemensamt.
Anmäl intresse snarast, helst före 28 februari, så vi kan
boka helg. I anmälan behövs namn och ålder på barnen,
samt vilken helg som passar er bäst. Vid stort intresse gäller först till kvarn och syskon i mån av plats. Anmälan
görs helst per mail, ([email protected]) annars
per telefon till kansliet (031/7116954).
Hjärtligt välkomna
Pernilla Hjelmar och Magdalena Lundstedt Nordén
Brännboll i Slottsskogen söndagen den 30 maj.
Inte bara för barn med diabetes och deras föräldrar utan
alla medlemmar som har lust att springa och tävla och
sedan umgås är välkomna. Var och en tar med sig fika. Vi
träffas utanför Björngårdsvillan klockan 14.00. Regnar
det så ställer vi in.
Anmäl ditt deltagande till: [email protected].
Är du ledig på dagtid?
Om du är det och vill träffa andra föräldrar till barn med
diabetes och umgås medan barnen leker så hör av dig till
Pernilla Hjelmar ([email protected]). Tid och plats bestämmer vi tillsammans.
Vill du ha en brevvän eller mailkompis?
Skicka in namn och adress till DiabetesBladet så sätter vi
in det i tidningen och du får förhoppningsvis nya vänner
att skriva till. Första svaret till den som söker brevvän ska
gå till Göteborgs Diabetesförening, Bomgatan 7, 412 64
Göteborg. Märk kuvertet med signaturen så vidarebefordrar vi breven.
Jag heter Hanna och är snart nio år. Jag
gillar att få och att skriva brev. Mina intressen är drill, dans, simning, läsning,
min hamster och att leka med kompisar.
Signatur ”Hoppas du skriver till mig”.
Anmäl dig till [email protected] för att
snabbt få information om nytillkomna aktiviteter.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
17
GÖTEBORGS
DIABETESFÖRENING har
drygt 1.500 medlemmar.
Det finns cirka
25.000 diabetiker i
Göteborgsområdet.
HJÄLP OSS ATT SPRIDA
INFORMATION OM
FÖRENINGEN!
DU FÅR EN BIOBILJETT
FÖR VARJE VÄRVAD
MEDLEM.
Det kostar bara 290 kronor/år
att vara medlem och då får du
årsprenumerationer av tidning­
arna Diabetes och DiabetesBladet
samt möjlighet att gå på före­
läsningar, studiecirklar och
andra aktiviteter för såväl vuxna
som barn. Det finns även en
föräldragrupp.
Meddela vårt kansli när du
värvat en ny medlem så att vi
kan skicka dig en biobiljett.
18
Ann Hammarstedt och hennes forskarteam vid Lundberglaboratoriet vid
SU Sahlgrenska har fått ett stipendium på en halv miljon kronor.
Stipendiet får Ann Hammarstedt för sin forskning om fettvävnadens betydelse
för uppkomsten av diabetes typ 2. Teamet har studerat fettcellens funktion och
mognadsprocess. Man har framför allt tittat på ett protein som utsöndras av
fettcellerna i fettvävnaden. Har man mycket av detta protein kan det leda till
typ 2-diabetes samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra inflammatoriska sjukdomar.
Ann Hammarstedt och hennes team har forskat om detta proteins eventuella
koppling till diabetes i fem år. Stipendiet gör att man nu har resurser att fortsätta
det viktiga arbetet. Teamets förhoppning är att deras arbete ska bidra till morgondagens behandlingsstrategier.
- Teoretiskt sett kan man i framtiden tänka sig ett läkemedel som blockerar
proteinets effekt och därmed minskar risken för diabetessjukdomens uppkomst,
säger Ann Hammarstedt.
EFSD-stipendiet inom området metabolism och komplikationer vid diabetes
ges till unga forskare. Förutom Ann Hammarstedt och hennes team har Med.
dr. Marie Björnholm och hennes forskarteam vid Karolinska institutet i Stockholm belönats med en halv miljon kronor. De forskar kring hur leptinsystemet
fungerar på cellnivå och dess koppling till fetma och uppkomsten av diabetessjukdomen. n
(Källa: Läkemedelsföretaget Eli Lilly)
Nytt sätt att mäta HbA1c
En ny skala för att ange HbA1c kommer att införas i Sverige. Sätten att mäta
varierar över världen vilket har skapat stora problem för forskningen. Sverige
kommer därför att gå över till internationell HaA1c-kalibrering i syfte att standardisera och för att undvika olika tolkningsfel och missförstånd. Dagens målvärde om 6% kommer i den nya skalan att motsvara 52 mmol/mol.n
(Källa: DiabetologNytt)
Diabetes Bladet Nr 1 2010
NILS BURHOLM
Barbro Israelsson
MIN DIABETES
Man kan inte strunta i sitt socker, i att man har
diabetes. Men man kan leva ett bra och normalt liv
ändå. Livet är ju så mycket mer och drabbar alla på
ont och gott, säger Barbro Israelsson.
Efter 40 år med diabetes har
Barbro Israelsson lärt sig att
sätta ner foten och säga ifrån
när människor lägger sina näsor
i hennes tallrik.
TI LL NYINSJ U KNADE
DIAB ETIKER
Behöver du någon att sam
tala
egen lång erfarenhet av att med som har
leva ett bra liv
med diabetes. Kontakta i
så fall Göteborgs
Diabetesförening för att få
en egen mentor
som kan hjälpa dig med
många frågor och
din oro. Vi kan dock inte
hjä
medicinska råd. Dessa ska lpa dig med
din läkare och
diabetessköterska bistå dig
med. Vi finns på
Bomgatan 7 i Göteborg.
Telefon: 711 69 54
E-post: diabetes.gbg@com
hem.se
Hemsida: www.diabetesgb
g.se
Jag heter Barbro Israelsson. Jag är
53 år och har haft diabetes i 40 år.
Ingen i släkten hade diabetes. Min
mor var undersköterska och förstod
att det var diabetes jag hade när
jag var väldigt törstig och kissade
mycket.
Det var en stor skillnad att få diabetes då mot idag. Jag fick visserligen bra undervisning i hur jag skulle
hantera min sjukdom men man använde skrämseltaktik för att få mig
att sköta mig.
Man sa att det var få som överlevde
sin 40-årsdag, man sa att jag skulle
förlora synen och få förstörda njurar
om jag inte hade perfekta sockervärden.
Skräcken gjorde att jag tränade väldigt mycket, nästan för mycket. Jag
åt snålt och skötte mig exemplariskt.
Det var ju i och för sig bra. Men det
kändes som om man satte sockret
före människan.
Det jobbiga för mig har inte varit att
ha diabetes utan omgivningens reaktioner. Då för 40 år sedan var det
ungefär som att få cancer idag.
Jag kan hantera min diabetes bra.
Det har jag gjort under alla år. Det
har gått mycket bättre än väntat.
Omgivningen har ibland varit förvånad, men inte jag. Jag har hela tiden haft en magkänsla att det kommer att bli bra, att jag ska klara det.
Jag lärde mig direkt allt om kost,
motion, socker och insulin. Det är
som när man lär sig köra bil. Det
gäller att gå igenom alla moment
tills de sitter i ryggmärgen. Så är
Diabetes Bladet Nr 1 2010
det att leva med diabetes. Sitter det
i ryggmärgen så är det inte svårt att
leva rätt.
Jag har varit alldeles för snäll när det
gäller att markera vad som går an
och vad som inte går an. För att inte
vara otrevlig har jag inte svarat. Men
en sak som jag till exempel inte accepterar längre är att andra människor har synpunkter på vad jag äter.
Vi som har diabetes får säga ifrån
om att omgivningen inte har rätt att
lägga sina näsor i våra tallrikar. Vi
vet själva bäst vad vi ska äta och inte
äta. Många tar sig rätten att kommentera och ifrågasätta. Men vi har
själva förmåga att säga nej tack eller
ja tack. Det är helt enkelt inte snyggt
att kommentera och ifrågasätta vad
människor äter och inte äter.
Jag har två barn och ett barnbarn.
Friska och fina. Ingen av dem har
diabetes. Jag har lärt mig att det är
mycket värre att vänta barn för den
som har diabetes än för den som inte
har det. Men samma sak där. Allt
gick bra. Även där hade jag en stark
magkänsla om att allt skulle gå bra.
Jag hade inte perfekta värden under
graviditeten. Det har jag aldrig haft
även om jag har strävat efter det. Det
fanns ingen specialistmödravård där
jag bodde i Ångermanland. Men
jag hade en erfaren barnmorska och
en duktig gynekolog. De slog sina
kloka huvuden ihop.
Jag har ett bra liv. Fruktan har jag
kommit över. Visst innebär det begränsningar att ha diabetes men
jag har försökt leva så normalt som
möjligt. Jag har inte velat att diabetesen ska styra mitt liv. Livet får
inte bara vara diabetes. Diabetes får
vara en bit, men bara en liten bit av
mitt liv. n
BARBRO ISRAELSSON
19
Fråga Ammie…
Från och med detta nummer
av DiabetesBladet har vi en
frågespalt som du är
välkommen att skriva till
Ammie Lindqvist Friskvårdscoach
och GI-coach med lång erfarenhet
av diabetes Maila in dina frågor eller
erfarenheter till kansliet
[email protected].
så vidarebefordrar vi till Ammie.
Vi vill gärna att du lämnar namn
och adress men du får givetvis
framträda under signatur om du
så önskar.
20
Att motionera, äta och vila rätt är
som bekant viktigt för alla människor. Inte minst för oss som
lever med diabetes och balanserar vårt blodsocker dagligen. Att
rörelse och ansträngning ger oss
starka muskler, högre ämnesomsättning och en bättre uthållighet mot livets utmaningar är ju
för de flesta heller ingen nyhet.
Men varför är det då så svårt
för många att komma igång,
fortsätta och komma igen efter
ett träningsuppehåll? Behöver
vi diabetiker vara rädda för ansträngning? Nej, hävdar jag. Vi
behöver ta hänsyn till vårt utgångsläge, planera och anpassa
vår träning därifrån men absolut
inte avstå!
Jag heter Ammie och kommer
att finnas här i Diabetesbladet
för att svara på frågor om träning och friskvård utifrån diabetikerns perspektiv. Det kan
vara svårt, om inte omöjligt, för
en icke-diabetiker att förstår
frustrationen att uppleva känningar vid 3 km promenader när
man veckan innan varit ute och
löptränat flera km. Vi har alla
olika utgångspunkter, målsättningar och förutsättningar för
vår träning och jag hoppas att
jag kan inspirera dig till att bli
långsiktig och nöjd med din träning. Jag kommer inte ge några
råd gällande det medicinska, det
Diabetes Bladet Nr 1 2010
är din diabetessjuksköterska och
läkare som ansvarar för det, men
delar gärna med mig av mina
och andras erfarenheter från det
aktiva livet. Oavsett ålder, kön
eller hur väl inställd man är har
vi mycket att vinna på att vara
aktiva. Hur är din inställning?
Underbart med vintertid
och vinteraktiviteter!
Det var länge sedan vi kunde
njuta av en så lång och vit vinter, till glädje för stora och små.
Barnen är en inspirationskälla,
låt oss smittas av deras leklust i
snön!
Att ha koll på blodsockret i flera
minusgrader är en stor utmaning. Fingrarna är kalla och
blodfattiga, sockermätaren strejkar av kyla och den annars pålitliga ”sockerradarn” är ur funktion när kroppens energier går åt
att hålla den nerkylda kroppen
varm. Vid dessa tillfällen är det
desto viktigare att tänka efter
före. Att ta med i beaktning att
några turer i pulkabacken bränner energi lika som ett ordentligt motionspass och att kylan i
sig kan få blodsockret att falla,
är viktigt.
En paus med varm choklad
istället för kaffe kan vara räddningen! n
Ammie
?
Fråga:
”Jag är en man i åldern 45+ som
har haft diabetes typ 1 sedan
mitten av 70-talet. Jag har pump
sen fem år vilket har underlättat
kraftigt. Jag är oerhört motionskänslig med avseende på blodsockernivån. En kort 20-minuters
promenad kan göra att blodsockret faller från tolv till fem mmol/l.
Förr, innan jag behandlades med
pump, kompensationsåt jag därför en massa vid längre vandringar. Jag kan gå distanser på upp
till två mil ibland. För att slippa
äta extrema mängder använder
jag istället pumpens tempbasalfunktion och kan under flera timmar gå på en tiondel av den normala basaldoseringen. Jag mäter
både blodsocker och ketoner i
blod och ligger på cirka fyra-fem
mmol/l i blodsocker och inga ketoner, trots att jag ändå äter flera
bananer och dricker lite läsk under vandringen.
Min fråga är varför blodsockret
som ligger bra under vandringen
sen på kvällen går upp till 15-20
mmol/l? Beror det på en rekyl av
för lågt blodsocker eller att jag
har doserat så liten basaldos under vandringen så att det är insulinbrist, trots att jag har inga eller
väldigt låg nivå av ketoner, eller
kan det vara all frukt som jag har
ätit som går ut i blodet så långt
efter? Är det vanligt att man är
så motionskänslig? Kan det vara
farligt att ställa ner insulindoseringen så länge?
”Vandraren”
Svar:
Hej Vandraren!
Det du upplever med lågt socker
under träning följt av högt därefter
är nog tyvärr väldigt vanligt. Det är
en svår nöt att knäcka men trägen
vinner och det finns en väg som får
det att fungera, även om den är olika för oss alla. Att vara insulinkänslig är inte ovanligt, och detta kan
också variera i perioder och med
kroppsvikt och kost. Regelbundenhet i din träning gör det enklare för
dig att se mönster och även att ställa in basaldosen eftersom din förbränning kommer vara högre men
jämnare än om du tränar intensivt
då och då.
Jag ser två problem för dig, dels att
du blir låg under träning och dels
att du blir hög därefter. Mitt råd är
att ta hand om det första först, och
se därefter vad som händer med
resten.
Att du ligger på 10% basaldos är
troligen en av anledningarna till ditt
höga socker efter träning. Att sänka
temp -10-20% för en långpromenad och kanske ner mot -50% för
dagsetapper kan ge dig perspektiv. Vi får ofta rådet att ta ner basaldosen inför träning och ofta är det en
bra väg. För mig har det däremot
lett till svängande socker med känningar och rekyler. Om man är insulinkänslig är min erfarenhet att
det man ska jobba lite extra med är
bolusdosen inför träning. I bolusdosen får du en större koncentration
av insulin, som lätt ger känningar
vid träning, jämfört med basalen
som ofta kan resultera i svängningar lång tid efter träningen avslutats.
Jag oroar mig inte för ketoner, jag
litar på att min basal täcker mitt basalbehov och är sedan noga med
att äta och ta insulin direkt efter
träning (om än bara en banan eller
liknande).
Att du blir hög efter träning tror
jag är en följd av att du tankat för
mycket kolhydrater under träningen
i förhållande till förbränning. Min
gissning är att du har relativt stor
mängd bolus kvar under träning,
trots att du sänkt basalen kraftigt,
att detta pressar ner sockret när
du sätter igång och rör på dig. Du
tvingas äta äta äta för att kunna genomföra din träning och har sedan
fyllt på kolhydratslagret för mycket
och ligger kvar med en väldigt låg
basal.
Diabetes Bladet Nr 1 2010
Inför en träning med lite eller mycket intensitet är min rekommendation att äta en måltid 1-2h innan
och testa dig fram med minskad
bolusdos. Själv har jag halverat min
bolusdos som standard innan träning och låter bli bolusdosen helt
om träningen/aktiviteten ligger i direkt anslutning till måltiden. I dessa
lägen är det viktigt att äta och ta bolusdos direkt efter träningen för att
inte få högt socker efteråt. Jag sänker min basal med temp -30% 2
h innan då jag löptränar upp emot
60 min. Min erfarenhet är att det
är bättre att starta träningen på lite
högre värden ca 10-14, äta något
med snabba kolhydrater alldeles
innan start och låta sockret långsamt sjunka ner under träningen till
normal nivå. Att fylla på med kolhydrater när det är 15 min kvar av
träning ger garanterat högt socker
efteråt när förbränningen minskar i
intensitet.
Måltiden ska vara bra balanserad
med långsamma kolhydrater och
gärna innehålla lite fett.
Allmänna tips för att undvika känningar vid träning;
Om du haft svajigt socker dygnet
innan kan detta resultera i lågt
socker under träning. Undvik ”duttande” med insulin för att få ner
höga nivåer, gå hellre en promenad
och se om det kan få ner det höga
värdet. Ge dig själv rätt förutsättningar genom att hålla blodsockret
så jämnt som möjligt dagen innan
och undvik ökad intensitet i träningen om du haft en kraftig känning
dygnet innan.
Genom att skriva dagbok kan du
underlätta för dig själv för att se
samband mellan tid, mat, doser
och träningsvärden.
Lycka till med ditt vandrande och
hör gärna av dig och tala om hur
det ”går”! Ammie
21
Ian Gallen
Toppidrottarnas
favoritläkare!
- En bra dag för mig är
när någon av mina patienter kommer till mig
och säger att träningsprogrammet inte fungerade.
- Då har vi något konkret att utgå ifrån,
säger Ian Gallen som är
diabetolog vid Wycombe
Hospital i Buckinghamshire i England.
Av en slump har han blivit brittiska toppidrottares favoritläkare. De som
har diabetes alltså.
Det handlar om hur man
ska äta, när man ska äta
och vad man ska äta för att
blodsockret ska hålla sig
på lämplig nivå. Och hur
man ska göra med insulinet förstås.
På Ian Gallens hemsida, www.runsweet.com,
kan man läsa om råd han ger till idrottare som
besöker hans klinik.
Ian Gallen var tidigare allmänpraktiserande läkare. En dag kom Steve Redgrave som tävlar i rodd
till Ian Gallen. Han berättade att han skulle avsluta sin idrottskarriär eftersom han fått diabetes.
Ian Gallen lyckades övertala honom att fortsätta.
När Steve Redgrave sedan tog sin femte guldmedalj i OS i Sydney år 2000 berättade han för andra
om hur han med hjälp av Ian Gallen klarat av att ta
medalj trots sin diabetes. Efter den dagen strömmar idrottsmän med diabetes till Ian Gallen för att
få råd om hur de ska lägga upp sin kost och insulinbehandling inför träning.
- Sedan några år tillbaka tar jag bara emot patienter som har diabetes och vill ägna sig åt idrott på
absolut elitnivå. Söker någon mig som ska göra
något enkelt som att springa en halv maraton eller liknande så tar jag kontakt med deras husläkare
och instruerar denne om hur han kan hjälpa personen till en jämn blodsockerkontroll, säger Ian Gallen som är blygsam om sin egen insats men mycket
engagerad.
- Jag har inga säkra svar på hur man ska nå toppresultat. Tillsammans med mina patienter testar vi
olika metoder.
22
- Allt slags idrottsutövande är lämpligt för den
som har diabetes, säger
han. Men senare under en
debatt med svenska läkare
medger han att han avråder sina patienter från
dykning. I England är
dykning något man tar en
kurs i vid någon sydländsk
semesterort och sedan anses klara på egen hand.
- Jag får väl skicka mina patienter som är intresserade av dykning till Sverige och doktor Peter
Adolfsson som jobbar seriöst med ungdomar och
dykning, skrattar doktor Gallen.
Ibland talas det om idrottsmän som använder insulin som ett slags doping. Ian Gallen känner till
det men förnekar med bestämdhet att diabetiker
som behandlas med insulin skulle ha det lättare att
hamna på prispallen än personer utan diabetes.
- Diabetes är alltid ett handikapp i idrottssammanhang, säger han. Den disciplin som en diabetiker måste ha vad gäller kost och motion är bra men
uppväger inte nackdelarna med att ha diabetes.
Ian Gallen tror ändå att vi kommer att få allt fler
idrottsmän/kvinnor med diabetes i framtiden. Redan idag är det inget hinder. Idrottsklubbarna vill
veta om man har diabetes och gör sedan allt för att
hjälpa personen att nå bra resultat,
- Det finns inga patentlösningar för bra blodsockerkontroll när man idrottar. Vad jag säger till mina
patienter är "Dina förslag låter bra. Testa det och
kom sedan hit och berätta hur det gick". n
Diabetes Bladet Nr 1 2010
NILS BURHOLM OCH
CHRISTINE ÖBERG
Recept
När det här skrivs så har vi för ovanlighetens skull
en riktig vinter: vit och kall. Som gjord för utomhusaktiviteter. Efter skid- eller skridskoturen är
det gott med en varm soppa. Linssoppa går snabbt
att göra och gillas av både stora och små. Ett gott
bröd därtill behövs förstås.
Den här sortens soppa kan man göra av det man
har i sina förråd. Ta mer av det du gillar och hoppa över annat, potatisen kanske. Vill du ha mer
sting i soppan så tillsätt mer paprikapulver och
tomatpuré. n
Fullkornsbullar
20 st
Linssoppa
8 port.
2½ dl gröna linser
2 gula lökar
1½ l vatten
3 vitlöksklyftor
3 buljongtärningar
1 stor morot
1 purjolök
1 msk paprikapulver
1 stor bit rotselleri
2 msk tomatpuré
1 palsternacka
1 dl rapsolja
4 potatisar
lagerblad
500 g krossade tomater
1 msk vinäger
1 tsk socker
Skala och hacka potatis, lök och rotfrukter och
fräs tillsammans med paprikapulver och olja
i en gryta. Skölj linserna väl och tillsätt dem
och övriga ingredienser samt vatten. Låt koka
under lock på svag värme i 30-40 minuter.
Tillsätt mer vatten om soppan är för tjock.
1½ dl vetekross
5 dl kallt vatten
1 msk olja
8 dl grovt rågmjöl
3 dl vatten
50 g jäst
2 tsk fänkål eller kummin
4-5 dl vetemjöl
2 tsk salt
Koka vetekross och 3 dl vatten ca 10 minuter.
Låt det svalna något och blanda det sedan
med 5 dl kallt vatten. Kontrollera att blandningen inte är för varm. Den ska vara ca 37
grader.
Smula jästen i en skål. Häll i vetekrossblandningen och rör ut jästen. Tillsätt salt och olja.
Stöt kryddorna i en mortel och lägg i dem.
Blanda i rågmjölet och det mesta av vetemjölet. Spara 1-2 dl till utbakningen.
Låt degen jäsa (övertäckt) i 30 minuter.
Ta upp degen på ett mjölat bakbord och forma två längder. Skär varje längd i 10 bitar och
lägg på lätt smord plåt.
Jäs (övertäckt) ca 30 minuter. Grädda i mitten
av ugnen ca 15 minuter i 225 graders ugnsvärme.
Låt bröden kallna på ett galler.
er dina egna
Skicka gärna in dit t ell
at eller till fest.
favoritrecept. Vardagsm
. Skriv till kansliet
Alla bidrag är välkomna
g@ comhem.se
eller maila: diabetes.gb
Diabetes Bladet Nr 1 2010
23
POSTTIDNING
B