Årsrapport Skräbeån 2010 - Skräbeåns vattenvårdskommitté

SKRÄBEÅN 2010
Skräbeåns Vattenvårdskomitté
Uppdragsgivare:
Skräbeåns Vattenvårdskommitté
Kontaktperson:
Øjvind Hatt
Tel: 0456 - 82 21 62
E-post: [email protected]
Utförare: ALcontrol AB
Projektansvarig: Elisabet Hilding
Rapportskrivare: Elisabet Hilding
Kvalitetsgranskning: Fredrik Holmberg
Kontaktperson: Elisabet Hilding
Tel. 013 - 25 49 35
E-post: [email protected]
Omslagsfoto:
Vilshultsån vid provtagningspunkt 9
(Foto: ALcontrol AB, Marie Petersson)
Tryckt:
2011-05-15
Innehåll
SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 1
INLEDNING ............................................................................................................................. 2
RESULTAT............................................................................................................................... 5
Lufttemperatur och nederbörd ................................................................................................ 5
Vattenföring........................................................................................................................... 6
Fysikaliska och kemiska undersökningar .................................................................................. 8
Alkalinitet och pH ................................................................................................................... 8
Organiskt material och syretillstånd ........................................................................................10
Kväve och fosfor....................................................................................................................12
Vattenfärg, grumlighet och siktdjup .......................................................................................15
Transport och arealspecifik förlust ..........................................................................................17
Metaller ................................................................................................................................17
Plankton ...............................................................................................................................18
Bottenfauna .........................................................................................................................18
Elfiske ..................................................................................................................................20
REFERENSER ..........................................................................................................................22
Bilaga 1 - Fysikaliska och kemiska parametrar….………………………………………….….….. 25
Bilaga 2 - Vattenföring, transport och förluster...…………………………………… …....... ..... 51
Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan:
Bilaga 3 - Plankton …………………………………………….……………….…………….…....53
Bilaga 4 - Bottenfauna ………...….……..……………………………………………………..… 93
Bilaga 5 - Elfiske ……………..………………………………..………….……………..............115
Bilaga 6 - Kalkning och kalkeffektuppföljning………………...………………………...….....…131
SKRÄBEÅN 2010 – Sammanfattning
SAMMANFATTNING
Väder och vattenföring
I Kristianstad var årsmedeltemperaturen 6,5°C (0,5 grader kallare än normaltemp.). I Kristianstad
var årsnederbörden 634 mm (125 mm mer än normalt). Årsmedeltappningen av Ivösjön 2010
3
3
var 7,7 m /s, vilket var 1,3m /s lägre än medel för 1990-2009.
Vattenkemi
Försurningseffekter förekom i mindre vattendrag i norra delen av avrinningsområdet, trots en
omfattande kalkningsverksamhet. I den nedre delen var förmågan att motstå försurning mycket
god beroende på ett stort inslag av jordbruksmark.
I Ekeshultsån, Vilshultsån och i Farabolsån-Snöflebodaån noterades mycket höga halter av organiskt material. I Levrasjön var halten däremot låg, men när bottenvattnet var nästan syrefritt
läckte fosfat från sedimentet så extremt höga fosforhalter förekom i bottenvattnet när det var
syrefritt i bottenvattnet.
Kvävehalterna bedömdes som mycket höga i Arkelstorpsviken samt i Holjeån vid inloppet till Ivösjön, som måttligt hög i Levrasjön och i Halens inlopp och som hög i övriga stationer. Fosforhalterna bedömdes allmänt som låga till måttligt höga. I Arkelstorpsviken var dock halten mycket
hög och i Ekeshultsån och i Oppmannakanalen var den hög.
Norra delen av avrinningsområdet hade starkt till måttligt färgat vatten. I Ivösjön klarnade vattnet och bedömdes i Skräbeån som måttligt färgat. Vattnet bedömdes som starkt grumligt i Ekehultsån och som måttligt till betydligt grumligt i övrigt. Siktdjupet var minst (0,7 m; mycket litet)
i Arkelstorpsviken i Oppmannasjön.
Transporter och arealspecifik förlust
Transporten från Skräbeån till Hanöbukten uppgick till ca 2440 ton organiska ämnen, 1,4 ton
fosfor och 183 ton kväve. Den arealspecifika förlusten för avrinningsområdet bedömdes som
mycket låg för fosfor och som låg för kväve.
Biologiska undersökningar
Växtplanktonundersökningen visade på relativt bra förhållanden i samtliga sjöar utom i Oppmannasjön. Efter några år av god utveckling visade årets resultat på försämrad ekologisk status.
Jämfört med 2009 var den sammanvägda näringsstatusen sämre i samtliga sjöar.
Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material
och försurning. Holjeån bedömdes ha mycket höga naturvärden.
Elfisket följde tidigare års mönster, men eventuellt kan en förbättring av det svaga öringbeståndet i Holjeån skönjas. I Alltidhultsån observerades en öring och vid Nymölla påträffades bl.a. ensomriga laxungar.
1
SKRÄBEÅN 2010 – Inledning
INLEDNING
På uppdrag av Skräbeåns vattenvårdskommitté utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Skräbeån under perioden 2004-2010. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från
provtagningarna 2010 enligt kontrollprogrammet upprättat av Skräbeåns vattenvårdskommitté.
Skräbeåns vattenvårdskommitté bildades 1966 och består idag av:
Bromölla kommun
Olofströms kommun
Kristianstads kommun
Osby kommun
Östra Göinge kommun
Stora Enso Nymölla AB
Volvo Personvagnar AB
Ifö Sanitär AB
El-Yta Kem AB
Trio Perfekta AB
Olofströms kraft
Kronofiske Harasjömåla
Ivösjöns Fiskevårdsförening
Holjeåns Fiskevårdsförening
Näsums LRF-avdelning
Rapportens utformning
I rapportens huvuddel presenteras resultaten från provtagningarna 2010 kortfattat. En mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna samt analysresultat i tabellform återfinns som bilagor. Även metodik, artlistor och lokalbeskrivningar är placerade i respektive bilagor. Bilagorna 3-6 är bifogade på den CD-skiva som sitter i fickan på baksidans insida. På CDskivan finns även hela rapporten som pdf-fil.
Avrinningsområdet
Nedanstående uppgifter har bland annat hämtats från ”Statistiska meddelanden, Statistik för avrinningsområden 2000”, utgiven av SCB 2003.
Avrinningsområdet omfattar 1004 km2, varav 14 % (136 km2) utgörs av sjöar. I systemet ingår
två stora sjöar, Ivösjön och Immeln, vilka tillsammans är 74 km2. Skräbeåns nordligaste källområden ligger i sydöstra delen av Älmhults kommun. I Olofström sammanstrålar biflödena Snöflebodaån och Vilshultsån med Holjeån, som rinner från Immeln via sjöarna Raslången och Halen.
Immeln avvattnas också delvis av Lillån, via sjön Raslången, och mynnar i Holjeån strax norr om
Näsum. Holjeån mynnar i Ivösjön, vars vatten rinner ut i Östersjön via Skräbeån söder om Bromölla. Avrinningsområdet består av ca. 63 % skog, 9 % åkermark, 4 % betesmark, 14 % sjöyta, 3 % tätort och 7 % övrig mark. Skogsbygder präglar främst den övre delen av avrinningsområdet medan Ivösjöns omgivningar ned till kusten till stor del utgörs av odlingslandskap.
Undersökningar 2010
Undersökningarna 2010 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram. Programmet omfattar vattenkemiska undersökningar, bottenfauna, elfiske, klorofyll, metallanalyser samt växtoch djurplankton se Figur 1 samt tabell 2 i Bilaga 1.
2
SKRÄBEÅN 2010 – Inledning
Vattenkemiska prov och plankton har provtagits av ALcontrol AB. Medins Biologi AB har provtagit bottenfauna samt utfört elfisken. Medins Biologi AB har även artbestämt och utvärderat
plankton, bottenfauna samt fisk.
Målsättningen med den samordnade recipientkontrollen är enligt kontrollprogrammet:
• att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor
inom ett vattenområde
•
att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar
och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder
för miljökvalitet
•
att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen samt
•
att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.
Föroreningsbelastande verksamhet
Skräbeån påverkas dels av punktutsläpp från avloppsreningsverk, privata avlopp, dagvatten samt
några industrier (Tabell 1) och dels av diffusa utsläpp i form av luftföroreningar och läckage från
jord- och skogsbruksmarker. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför
allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande,
men svår att uppskatta. Från luften sker främst en tillförsel av näringsämnen och försurande
ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande
ämnen i form av humus samt näringsämnen. Även markerosion som följd av dikningar/dikesrensningar kan vara en betydande källa till påverkan.
Tabell 1. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Skräbeåns avrinningsområde. A = avloppsreningsverk, I = industrier. Punkt avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt där regelbundna prov tas
Art.
Benämning
Recipient
Pers.
Punkt
ekv.
OSBY KOMMUN
A Lönsboda ARV
Tommabodaån
I Trio Perfekta
Tommabodaån
OLOFSTRÖMS KOMMUN
Jämshögs ARV
Totalt från renings-verket
A och våtmark
Holjeån
I Volvo Personvagnar AB
BROMÖLLA KOMMUN
A Bromölla ARV
A Näsums ARV
KRISTIANSTAD KOMMUN
A Arkelstorp ARV
A Vånga ARV
ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
A Immelns ARV
1700
3
6,6
0,07
2,00
19500*
12
26
0,149
4,5
Holjeån/Vilshultsån
Övrigt
Tot-N
Tot-P BOD7
(ton/år) (ton/år) (ton/år)
Dagvatten delvis till
recipient.
11
Skräbeån
Holjeån
7061
1532
14
-
-
-
Oppmannasjön
Ivösjön via Byaån
342
72
15
19
1,5
0,25
0,024
0,01
0,60
0,20
Bäck till
Oppmannasjön
253
15
0,4
0,008
0,15
Sedan dec 2002 direkt till
havet via Stora Ensos tub.
* dimensionerat för 19500 pers.ekv., men den faktiska belastningen är 12000 pers.
3
SKRÄBEÅN 2010 – Inledning
# 1a
9a
#
#
10a
LÖNSBODA
\ ARV
&
Snöf lebodaån
u
Ek
3 #
#
5
#
#
6 #
4
Immeln
7
#
Halen
# 11
Ras
lången
Immeln ARV
Arkelstorp ARV
Vånga ARV
\
&
\
&
15 # Arkelstorps
viken
ARV
\
14 &
#
Ivösjön
Jämshög ARV
o l j eå
n
&
\
12 #
\
&
Nummer
1a
2
3
4
5
6
9 10
#
8 # OLOFSTRÖM
#
7
8
9a
9
10a
10
11
12
14
15
16
17
18
19
21
22
23
H
esh
ån
ul ts
ls h
Vi
l t så n
# 2
NÄSUM
Oppmanna
sjön
16 #
#
#
17
18
Levrasjön
#
# 21
22
BROMÖLLA
#
\ ARV
&
23 #
Skr äbe å n
19
Namn
Tommabodaån, vid Tranetorp
Tommabodaån, nedströms bäck
Ekeshultsån f infl till Immeln
Immeln, centrala delen,
Immelns utlopp
Raslången
Alltidhultsån
Halen
Halens utlopp
Vilshultsån, uppströms Rönnesjön
Vilshultsån
Farabolsån
Snöflebodaån
Holjeån, uppströms Jämshög
Holjeån, länsgränsen
Holjeån, utlopp Ivösjön
Oppmannasjön, Arkelstorpsviken
Oppmannasjön, centrala delen
Oppmannakanalen
Ivösjön, öster om Bäckaskog
Ivösjön, öster om Ivö
Levrasjön
Skräbeån, utloppet ur Ivösjön
Skräbeån, vid Käsemölla
Figur 1. Skräbeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och avloppsreningsverk. Alla provtagningspunkter provtas inte varje år.
4
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
RESULTAT
Figur 2. Vattnets kretslopp.
Lufttemperatur och nederbörd
(mm)
Skräbeån är en del i vattnets kretslopp. I kretsloppet når vatten från atmosfären marken via
nederbörd. Vattnet flödar sedan vidare via vattendrag till havet för att därefter avdunsta till atmosfären. En del vatten magasineras i form av
snö, ytvatten, markvatten eller grundvatten (Figur
2).
Årsnederbörd
900
800
700
600
500
400
300
5
2002
2000
1998
1996
1994
1992
2010
0
100
2008
För landet som helhet var året det kallaste sedan
1987. Linjen med åtta år på raken med varmare
temperatur än normalt var därmed bruten. I Kristianstad var årsmedeltemperaturen 6,5°C, vilket
var 0,5 grader kallare än normalt (genomsnitt
1961-1990). I Kristianstad föll 634 mm nederbörd 2010, vilket var mer än genomsnittet för perioden 1961-1990 (511 mm; Figur 3).
Årsnederbörd
max
min
1961-90
2006
200
2004
Lufttemperatur och nederbörd har uppmätts vid
SMHI:s meteorologiska station i Kristianstad.
Figur 3. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Kristianstad 1992-2010 i jämförelse med
medelvärdet för åren 1961-90. De streckade
linjerna visar det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet sedan 1901.
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
I januari och april föll väsentligt mindre nederbörd än normalt (Figur 4). I maj och november var
nederbörden däremot ungefär dubbelt så stor som normalt. Nederbörden var högre än året innan (2009).
De flesta månadsmedeltemperaturer var lägre än normalt: januari 3,0°C lägre och december
6,4°C lägre. December var den kallaste månaden på länge – år 1981 noterades lägsta värdet 5,2°C. I april, juli, augusti och september var dock temperaturen 0,3 till 3,2 grader högre än
normaltemperaturen (Figur 5).
(mm
)
250
200
Nederbörd
(°C)
2010
max
min
1961-90
Lufttemperatur
20
15
150
10
100
5
50
0
J
-5
0
J F M A M J J A S O N D
-10
Figur 4. Månadsnederbörden år 2010 vid
SMHI:s klimatstation i Kristianstad i jämförelse
med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde under 1900-talet.
F M A M J
J
A S O N D
2010
max
min
1961-90
Figur 5. Månadsmedeltemperaturer år 2010 vid
SMHI:s klimatstation i Kristianstad i jämförelse
med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde under 1900-talet.
Vattenföring
Flödet i Skräbeån styrs av Stora Enso Nymölla AB:s vattentappning. Flödesuppgifterna från Ivösjöns tappning är därför onaturligt jämna med kraftiga fluktuationer när förändring väl sker, beroende på att utflödet är reglerat.
Flödet, d.v.s. tappningen, var ungefär 5 m3/s under januari – februari, ökade i mars till ca 20 m3/s
i mars på grund av snösmältning och vårflod, avtog sedan succesivt och var under perioden majnovember återigen kring 5 m3/s. I december uppstod åter en topp på ca 20 m3/s, som en följd av
extra stor nederbörd i november. I samband med vårfloden steg vattennivån i Ivösjön till nivåer
strax över dämningslinjen (6,0 m) i mitten av april. Nivån sjönk sedan och var som lägst i mitten
av november då den var ungefär 0,5 m lägre än dämningslinjen. I mitten av december
överskreds dämningsnivån med några centimeter (Figur 6).
Årsmedeltappningen av Ivösjön 2010 var 7,7 m3/s, vilket var 1,3 m3/s lägre än medelvärdet för
perioden 1990-2009 (Figur 7).
6
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Dämningslinje i Ivösjön och flöde i Skräbeån 2010
Nivå Ivösjön,m.ö.h
6,40
Dämn.linje
Nivå
Flöde,m3/s
55,0
Flöde
6,30
50,0
6,20
45,0
6,10
40,0
Nivå
Dämningslinje
6,00
35,0
5,90
30,0
5,80
25,0
20,0
5,70
Flöde
5,60
15,0
2010-12
2010-11
2010-10
2010-09
2010-08
2010-07
2010-06
0,0
2010-05
5,30
2010-04
5,0
2010-03
5,40
2010-02
10,0
2010-01
5,50
3
Figur 6. Nivån i Ivösjön (m.ö.h.) samt tappningen (m /s) från Ivösjön år 2010 redovisat som dygnsmedelvärden.
m3/s
Årsmedeltappning
16
14
12
10
8
6
årsmedel
min 1990-2010
Max 1990-2010
Medel 1990-2009
4
2
3
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0
Figur 7. Årsmedeltappningen (m /s) från Ivösjön 1990-2010 (staplar) i relation till max-, min- och medelvärdet för perioden 1990-2009.
7
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Fysikaliska och kemiska undersökningar
I efterföljande text presenteras analysresultat för Skräbeån år 2010. Bedömningarna, som grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport
4913, har kursiverats. Analysparametrarna finns förklarade i Bilaga 1 tillsammans med samtliga
resultat och metodbeskrivningar.
Alkalinitet och pH
I avrinningsområdets övre delar är försurningen fortfarande ett problem. Detta framgår av Figur
8, där resultat från recipientkontrollen kompletterats med länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning.
Framförallt är det de små vattendragen som drabbas av perioder med skadligt låga pH-värden.
Flera av de sura lokalerna är dock okalkade referensvatten och det kan också vara provtagningslokaler som är placerade strax uppströms doserare för att mäta effekterna av dem.
Försurningen är ett problem i de delar av Sverige där surt nedfall kombineras med magra jordar.
Barrskogsklädda moränjordar med granitberggrund har ett betydligt sämre skydd mot det sura
nedfallet än vad Skåneslätternas kalkrika lerjordar har. I Skräbeåns avrinningsområde återfinns
de lägsta pH-värdena i norra delen medan pH-värdet ökar längre nedströms där stora inslag av
jordbruksmark och kalkrika jordarter medför att det sura nedfallet neutraliseras så att ingen försurningseffekt märks.
I avrinningsområdets övre delar genomförs varje år omfattande kalkningar. Kalkningarna görs
direkt i sjöar, över våtmarker eller med doserare placerade invid vattendragen. Det är framförallt
i Snöflebodaåns (Farabolsån) och i Vilshultsåns avrinningsområden som sjö- och våtmarkskalkningar sker. Två doserare finns i Ekeshultsån (Tommabodaån), en vid Duvhult norr om Lönsboda
och en vid Ekeshult. Vidare finns det doserare i Tosthult öster om Lönsboda, i Vilshultsån vid Håkantorp och i Husjönäs samt i Farabolsån vid Siggaboda och vid Åbogen. Var och hur mycket
det kalkades under år 2010 illustreras i Figur 8.
Trots kalkningsinsatserna förekommer försurning på grund av att det är svårt att bibehålla god
vattenkvalitet i små vattendrag under högflöden. Hög ytavrinning och ett snabbt flöde i det ytliga grundvattnet medför att markens och berggrundens naturliga förmåga att neutralisera surt
vatten (buffringsförmågan) inte hinner verka utan det sura vattnet kan strömma ut i bäckar och i
strandkanterna på sjöar. Trots att en sådan så kallad surstöt kanske endast varar i några få dagar
eller ännu kortare tid kan den ge stora skador. Därför är det årslägsta pH-värdet intressant att
presentera, eftersom det är det som sätter gränsen för vilka organismer som kan leva och fortplanta sig i sjöarna och vattendragen.
Figur 8 visar även årslägsta värden för buffringsförmågan, alkaliniteten. När alkaliniteten sjunker
ökar risken för surstötar, eftersom vattnets förmåga att neutralisera det sura vattnet till slut blir
så dålig att pH-värdet börjar sjunka. När pH-värdet understiger 6,0 finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. örings och mörts) reproduktion
vid pH-värde strax under 6,0. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för
många metaller, påverkas organismerna även indirekt.
8
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Figur 8. Resultat från recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (årslägsta värden
2010) samt kalkningsdata från respektive länsstyrelse.
9
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Organiskt material och syretillstånd
Höga halter av organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög för då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets löslighetsförmåga i vattnet sjunker.
I de tre nordliga åarna i avrinningsområdet, Ekeshultsån, Vilshultsån och FarabolsånSnöflebodaån noterades mycket höga halter av organiskt material. De mycket höga halterna beror på inverkan från skogs- och myrmark, i kombination med liten andel sjöar. Sjöar fungerar
som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Detta syns i
Figur 9 där årsmedelhalter av organiska ämnen i sjöarna generellt är lägre än i rinnande vatten. I
Levrasjön var halten till exempel låg.
I Holjeån bedömdes halten som hög på alla tre stationerna. Halten var högst längst uppströms
och något lägre på stationen vid utloppet i Ivösjön, vilket är i nivå med tidigare års bedömningar. I Ivösjön klarnas sedan vattnet ytterligare genom att Ivösjön innehåller 500 miljoner kubikmeter vatten, är nästan 50 m djup och utgör en väldig sedimentationsbassäng. Vattnet som rinner
in i Ivösjön innehåller höga halter organiska ämnen, men när det rinner ut i havet vid Käsemölla
är halterna lägre (måttligt höga). Detta fenomen gäller också vattenfärgen, grumligheten samt
kväve- och fosforhalten som minskar vid passagen genom sjön.
Bottenvattnet i Levrasjön (stn. 21), Immeln (stn. 4), Oppmannasjön (stn. 16) och i Ivösjön öster
om Bäckaskog (stn. 18B) var tidvis nästan syrefritt (syrehalten var <1 mg/l; Figur 9). I Ivösjön öster om Bäckaskog var syrehalterna kritiskt låga i augusti. I Levrasjön var tillståndet nästan syrefritt under perioden juli - september. Eftersom sedimentens förmåga att binda fosfor försämras
vid låga syrehalter, kan fosforhalten i bottenvattnet stiga under perioder med syrebrist. När syrehalten närmar sig noll frigörs järn och fosfat ur sedimenten. Detta inträffade i Levrasjön och berörs närmare i avsnittet om kväve och fosfor.
Vid alla provtagningspunkter i rinnande vatten var syrehalten 6,4 mg/l eller högre, vid samtliga
provtagningstillfällen 2010. Vattnet bedömdes således som måttligt syrerikt till syrerikt.
Någon påverkan från punktutsläpp kunde inte konstateras utifrån resultaten. En orsak till att
halterna av organiska ämnen i den övre delen av vattensystemet är förhöjda kan vara en följd av
alla de dikningsföretag som bedrivits under 1900-talet. Dikade skogsmarker gör att större
mängder organiska ämnen når vattendragen då vattnet snabbare, än vad som är naturligt, förs
ut ur skogsmarken.
Ökande halter av organiska ämnen och ökande färgtal är ett generellt problem i södra och mellersta Sverige som forskarna ännu inte klarlagt orsaken till. Man tror att den ökande transporten
av humusämnen från land delvis beror på förändrat klimat och minskat nedfall av surt regn.
Ökad nederbörd leder till ökad urlakning från jordar och ökande temperatur leder till snabbare
nedbrytning av organiskt material till humus. Minskat nedfall av surt regn bidrar till ökat pHvärde i jorden, vilket i sin tur leder till att humusen binds svagare till jordpartiklar och lättare
sköljs ut.
De höga halterna av organiska ämnen högt upp i avrinningsområdet kan även förklaras av ett
stort inslag av torvmossar i dessa områden. I en del av dessa förekommer fortfarande torvbrytning, vilket medför en snabbare uttransport av ett humöst vatten med hög organisk halt.
10
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Figur 9. Bedömning av årsmedelhalter av organiska ämnen (TOC) och årslägsta syrehalter i Skräbeån
under 2010.
11
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Kväve och fosfor
Kvävehalterna bedömdes som mycket höga i Arkelstorpsviken i Oppmannasjön samt i Holjeån
vid inloppet till Ivösjön. Kvävehalten bedömdes som måttligt hög i Levrasjön och i Halens utlopp
samt som hög i övriga stationer (Figur 11).
I Holjeån bedömdes kvävehalten som hög uppströms Jämshög och som mycket hög nedströms
vid inloppet i Ivösjön. Halterna var jämförelsevis låga för att vara i ett vattendrag omgivet av
jordbruksmark. Dock är det den diffusa påverkan från omgivande mark som är den största kvävekällan i området.
Den största kända punktkällan för kväve och fosfor i avrinningsområdet, Olofströms ARV, släppte ut 26 ton kväve och 150 kg fosfor under år 2010. Transporterna vid punkten 14, Holjeån före
inflödet i Ivösjön, uppgick till 3,9 ton fosfor och 255 ton kväve. Reningsverkets bidrag motsvarar
10 % av kvävetransporten vid punkt 4 % av fosfortransporten. De siffrorna är dock en överskattning då vattendragets självrening inte har vägts in i skattningen. Jämfört med år 2009 är
reningsverkens andel av kväve och fosfor lägre.
Fosforhalterna bedömdes generellt som låga till måttligt höga. I Arkelstorpsviken var dock halten
mycket hög och i Ekeshultsån samt i Oppmannakanalen var den hög (Figur 11). Arkelstorpsviken
får därmed betraktas som tydligt påverkad av näringsämnen. Viken är avsnörd från övriga Oppmannasjön med ett långsmalt sund och avvattnar jordbruksområden i öster. Statusklassningen i
denna del av Oppmannasjön blev otillfredställande med avseende på näringsämnen, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Statusklassningen i Ekehultsån samt i Oppmannakanalen blev måttlig status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen. I den centrala
delen av Oppmannasjön var klassningen god och i övriga sjöar och vattendrag hög med avseende på näringsämnen (Figur 12).
Totalfosforhalten i Levrasjöns ytvatten bedömdes som låg. I bottenvattnet uppmättes
dock tidvis halter som varierade mellan 84
och 150 µg/l, d.v.s. mycket höga till extremt
höga halter. Dessa halter uppmättes under
perioden juli till september i samband med
dåliga syreförhållanden Figur 10. Ökningen
av fosfor i bottenvattnet beror på att bindningarna mellan järn och fosfat släpper vid
syrefria förhållanden, vilket medför att fosfat bundet i sedimentet löses ut i vattnet.
Fenomenet med fosfatläckage (interngödning) i Levrasjöns sediment har uppstått varje sommar de senaste åren men det tenderar att uppstå allt tidigare på sommaren. År
2000 noterades det först i augusti, men under perioden 2003-2009 (med undantag av
2006) har det uppträtt redan i maj-juni. Syrebrist orsakar även bildning av svavelväte,
vilket ger vattnet en karaktäristisk rutten
lukt, vilket har konstaterats i samband med
provtagning.
Fosfat,
µg/l
160
Syre
Fosfat
O2, mg/l
10
140
8
120
100
6
80
4
60
40
2
20
0
september
augusti
juli
juni
juni
april
0
Figur 10. Syrehalt (mg/l) och fosfathalt (µg/l) i
Levrasjöns bottenvatten (21B) 2010
12
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Figur 11. Näringstillstånd utifrån årsmedelvärden av kväve och fosfor i Skräbeån år 2010.
13
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Figur 12. Klassning av näringsstatus i Skräbeån 2010 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
2007.
14
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Vattenfärg, grumlighet och siktdjup
Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, främst humusämnen
samt metallerna järn och mangan. Grumlighet (turbiditet) orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet.
Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet (Figur 14), där tillförseln av humusämnen från den omgivande skogsmarken är stor. De tre tillflödena från norr bedömdes samtliga
ha ett starkt färgat vatten under 2010. Sjöar fungerar som klarningsbasssänger. Vattnet var
starkt färgat vid inflödet i Ivösjön (stn.14). I sjön klarnade vattnet och bedömdes som måttligt
färgat i utloppet från sjön och i stationen längst nedströms i Skräbeån vid Käsemölla (stn. 23).
Levrasjön, var klarast. Ytvattnet bedömdes som ej eller obetydligt färgat. I samtliga sjöar var
färgtalet något högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet. En ökad vattenfärg vid bottnen kan
vara en följd av den aktivitet som pågår i sedimentet under sommarens och höstens syrefria period. Förutom att fosfat läcker från sedimenten, som tidigare nämnts, går järn i lösning vid syrefria förhållanden och järn är en av de metaller som ger vatten ett ökat färgtal. Troligen har de
dåliga syreförhållandena, med ökad löslighet av järn, under en större del av året bidragit till att
färgtalen ökat i Levrasjöns bottenvatten.
Grumligheten (turbiditeten) mäts endast i vattendragen (Figur 14). Vattnet bedömdes som starkt
grumligt i Ekehultsån och som betydligt grumligt i Oppmannakanalen och i Holjeånsutlopp i Ivösjön samt som måttligt grumligt i övriga vattendrag.
Siktdjupet är ett mått på hur djupt ljuset kan
tränga ner i vattnet och därmed också hur
djupt det kan förekomma syreproducerande
växter och växtplankton En tumregel säger
att ljuset kan tränga ner motsvarande det
dubbla siktdjupet. Statusen avseende kvalitetsfaktorn siktdjup bedömdes som god eller hög i de undersökta sjöarna utom i
Oppmannasjöns centrala delar och i Arkelstorpsviken där den bedömdes som otillfredställande repektive dålig, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007).
21. Levrasjön
19. Ivösjön Ivö
16.
Oppmannasjön
18. Ivösjön
Bäckaskog
15y.
Arkeltorpsviken
7. Halen
4. Immeln
Siktdjup
0,0
1,0
2,0
3,0
Arkelstorpsviken hade det minsta siktdjupet
av de undersökta sjöarna i avrinningsområdet (Figur 13). Medelsiktdjupet för året
2010 var endast 0,7 m i Arkelstorpsviken,
vilket bedöms som mycket litet. Immelns,
och Oppmannasjöns siktdjup bedömdes
som litet och de övriga sjöarnas som måttligt stort.
4,0
5,0
6,0
(m)
Figur 13. Årsmedelvärden av siktdjup (m) i sju
sjöpunkter i Skräbeåns vattensystem 2010. De
streckade linjerna markerar gränserna mellan
måttligt och litet siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet mycket litet.
15
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Figur 14. Vattenfärg och grumlighet (turbiditet) i Skräbeån år 2010. Bedömningar utifrån årsmedelvärden och Naturvårdsverkets Rapport 4913.
16
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Transport och arealspecifik förlust
För Skräbeån vid Käsemölla (23), har flödesuppgifter från Ivösjöns tappning använts. För Holjeån
före inloppet i Ivösjön (14) användes flödesdata från SMHI. Från och med i år (2010) har S-Hypedata använts. Tidigare år har PULS-data använts.
Holjeåns inflöde i Ivösjön (14) representerar avrinningsområdet norr om Ivösjön där Vilshultsån
2
och Snöflebodaån samt Ekeshultsån, Immeln, Raslången och Halen ingår. Området är 699 km
2
2
2
stort. Av den arealen är 35 km sjö, 517 km skogsmark och 146 km utgörs av öppen mark.
Skräbeån vid Käsemölla (23) representerar hela avrinningsområdet. Storleken uppgår till 1004
km2. Av den arealen är 136 km2 sjö, 623 km2 skog och drygt 200 km2 öppen mark.
I Tabell 2 presenteras resultaten för både transport och arealspecifik förlust för de båda punkterna. Fosfortransporten 2010 ut ur Ivösjön var ca 65 % mindre än in i sjön, från Holjeån. Kvävetransporten ut ur sjön var ca 28 % mindre än intransporten och mängden organiskt material ut
ur sjön var ca 13 % mindre än vad som transporterades in i sjön. Flödet vid punkt 23 i Skräbeån
var ca 20 % högre än vid punkt 14 i Holjeån.
Avrinningsområdet hade som helhet låga kväveförluster. Förlusterna i området uppströms punkten 14 motsvarade måttligt höga kväveförluster. Fosforförlusterna bedömdes som mycket låga
för avrinningsområdet som helhet. De arealspecifika förlusterna var ungefär lika stora som året
innan beroende på att flödet och transporterna var ungefär lika höga som under år 2009.
I en jämförelse med intilliggande avrinningsområden (Tabell 3) framgår att den arealspecifika
förlusten av fosfor och kväve är den lägsta i regionen. Den låga fosforförlusten kan förklaras
med sedimentation i Ivösjön. Som tidigare nämnts beräknades transporten in i Ivösjön vara ca.
65 % högre än vad som transporterades ut ur sjön.
Tabell 2. Transport och arealspecifik förlust för
punkterna 14 och 23 i Skräbeåns avrinningsområde 2010
Transport
Punkt
14
23
Fosfor
ton/år
3,9
1,4
Arealspecifik förlust
Punkt
Fosfor
kg/ha*år
14
0,056
23
0,014
Kväve
ton/år
255
183
TOC
ton/år
2813
2442
Kväve
kg/ha*år
3,7
1,8
TOC
kg/ha*år
40
24
Tabell 3. Arealspecifik förlust (kg/ha,år) från
andra avrinningsområden i regionen 2010
Avrinningsområde
Helgeån
Skräbeån
Mörrumsån
Bräkneån
17
Kväve
5,3
1,8
1,7
2,3
Fosfor
0,08
0,014
0,061
0,050
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Metaller
Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer.
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter:
• Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter.
•
Låga halter: Små risker för biologiska effekter.
•
Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad
kan förekomma.
•
Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering.
I Tabell 4 redovisas halter av metaller i vatten i fyra stationer. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913).
Halterna av bedömda metaller var låga till mycket låga på samtliga stationer år 2010. Koppar är
en metall som naturligt ofta uppmäts i halter över 3 µg/l, men samtliga värden var lägre än den
koncentrationen. Halterna av bedömda metaller har varit låga till mycket låga på samtliga fyra
stationer som provtagits under perioden 2005-2010 (år 2008 togs inga metallprov) .
Tabell 4. Bedömningar av metallhalter i fyra stationer i Skräbeåns avrinningsområde den 19 april
2010. För ofärgade kolumner saknas bedömningsgrunder, så de är ej klasssindelade
Plats
23
12
9
3
Plats
23
12
9
3
Datum
2010-04-19
2010-04-19
2010-04-19
2010-04-19
Fe
mg/l
0,13
0,74
0,88
1,9
Al
µg/l
46
170
300
260
As
µg/l
0,30
0,35
0,41
0,37
Skräbeån vid Käsemölla
Holjeån vid Länsgränsen
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Ekeshultsån före inflödet i Immeln
Ba
µg/l
15
16
17
18
Pb
µg/l
0,19
0,46
0,45
0,43
Cd
µg/l
<0,010
0,020
0,026
0,037
Co
µg/l
0,04
0,22
0,36
0,73
Benämning
Mycket låga halter
Låga halter
Måttligt höga halter
Höga halter
Mycket höga halter
Cu
µg/l
1,2
1,3
1,3
1,3
tot Cr
µg/l
0,13
0,23
0,32
0,46
Färg
Hg
µg/l
<0,01
<0,01
<0,01
<0,01
Ni
µg/l
0,47
0,49
0,51
0,81
Sr
µg/l
62
34
34
33
Zn
µg/l
6,5
5,0
6,9
8,0
Klass
1
2
3
4
5
Plankton
Planktonundersökningen omfattade Immeln, Halen, Oppmannasjön, två lokaler i Ivösjön, samt
Levrasjön. Resultaten utvärderades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels enligt
en expertbedömning.
Halen och Ivösjön hade hög respektive god näringsstatus enligt bedömningsgrunderna medan
Immeln och Levrasjön hade måttlig och Oppmannasjön otillfredställande status. Oppmannasjön
var den entydigt sämsta sjön i undersökningen. I vår egen expertbedömning, där bl.a. artrikedom bland näringsindikerande cyanobakterier ges större vikt, har vi nedklassat Halen, Oppmannasjön och Ivösjön Östra en statusklass jämfört med bedömningsgrunderna.
18
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Tabell 5. Näringsstatus i de studerade sjöarna i augusti 2010,
dels efter beräkningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels enligt en expertbedömning.
Sjö
Immeln
Halen
Oppmannasjön
Ivösjön, Västra
Ivösjön, Östra
Levrasjön
Naturvårdsverkets
metod
Måttlig
Hög
Otillfredsställande
God
God
Måttlig
Expertbedömning
Måttlig
God
Dålig
God
Måttlig
Måttlig
Djurplanktonanalysen styrker bilden från växtplanktonanalysen med flera sjöar på gränsen mellan näringsfattigdom och måttligt näringsrikt tillstånd. I flertalet sjöarna bidrar troligen djurplanktonbetning till att begränsa växtplanktonutvecklingen. Liksom tidigare år avvek dock Oppmannasjön även i detta avseende med en låg kvot mellan djur- och växtplankton. Det antyder
att, förutom en stor tillförsel av näringsämnen, även ekologiska samband i sjön bidrar till den
ofördelaktiga situationen. De båda provtagningslokalerna i Ivösjön uppvisade många likheter
men en större mängd näringsgynnade växtplanktonarter antydde något sämre förhållanden vid
Ivösjön Östra (dvs. den ordinarie provtagningslokalen).
Efter några år av positiv utveckling visade resultaten från augusti 2010 på försämrad ekologisk
status. Jämfört med 2009 var den sammanvägda näringsstatusen sämre i samtliga undersökta
sjöar, enligt Naturvårdsverkets metod. I Oppmannasjön, där en trådformig cyanobakterie påtagligt dominerade växtplanktonsamhället, och i Immeln, var biomassan den högsta som uppmätts
inom recipientkontrollen det senaste decenniet.
Bottenfauna
Undersökningen av bottenfaunan i Skräbeån 2010 omfattade två lokaler i Holjeån (11 och 12)
och en lokal i Skräbeån (23). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indkatorarter.
Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög på lokalerna
i Holjeån, medan den klassades som god på lokalen i Skräbeån. Den något lägre statusklassningen i Skräbeån motiveras av att andelen av generellt föroreningståliga och mindre syrekrävande grupper var relativt hög. Vid expertbedömningen bedömdes samtliga tre lokaler ha ett
nära neutralt vatten. Holjeån (11) bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, bland annat beroende på att lokalen uppvisade ett mycket högt artantal.
Bottenfaunan har på dessa tre lokaler undersökts varje år sedan 1988. Fram till och med 1999
gjordes inga entydiga bedömningar, men från och med 2000 har faunan bedömts som ej eller
obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och försurning. Detta motsvarar bedömningarna vid årets undersökning.
19
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Elfiske
Edreström, Uppströms Ålkista
I Edreström fångas framförallt årsungar av öring som vandrar upp i vattendraget från sjön Immeln. Det finns även ett mindre stationärt bestånd av öring som lever mer eller mindre hela sitt
liv i Edreström.
Sedan början av 2000-talet har antalet fångade öringar på lokalen varierat kraftigt. Årets fångst
var den högsta sedan 2006 och innebar ett avbrott från de senaste årens trend med minskande
öringtätheter (Bilaga 5). Det finns en tendens till cyklisk variation i öringtätheten som kan bero
på stor inomartskonkurrens. Det är tänkbart att den stora variationen i första hand är kopplad
till hur mycket lekfisk som vandrar upp i vattendraget och ynglens överlevnad första sommaren.
Den låga tätheten av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens ekologiska status klassats
som måttlig sedan 2006. Denna klassning kvarstod även vid 2010 års undersökning.
Alltidhultsån, Alltidhult
Tätheten av öring har sedan 1995 varit låg på lokalen (Bilaga 5). Till viss del är detta väntat då
lokalen inte utgör en optimal öringbiotop. Det har vid flera tillfällen under årens lopp påträffats
mycket få öringar på lokalen. Årets uteblivna fångst av öring bedömdes därför inte avvika nämnvärt från tidigare undersökningarna.
Lokalens ekologiska status klassades av VIX som dålig. Denna klassning var dock missvisande.
Det låga värdet på indexet kunde i huvudsak relateras till förekomsten av abborre och ål. Arter
som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår bedömning dock att förekomsten av dessa
arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och
lugnflytande åsträckor. Att ingen öring fångades påverkade också indexet avsevärt då förekomst
av denna art påverkar ett flertal av de ingående delindexen positivt.
Noterbart i sammanhanget är att en öring (ca 300 mm) observerades vid provfisket.
Holjeån, uppströms reningsverket
Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga
vattnet bidrog till att göra lokalen mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt och
fångsten av öring mer normal för lokalen. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med ett
försiktigt ökande antal ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket
höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast fångades vid första utfiskningen. Att elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om. Lokalens
ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Detta trots en
mycket sparsam förekomst av öring. Att så varit fallet beror främst på den rikliga förekomsten av
elritsa.
Sedan 2004 har lokalens ekologiska status klassats som god till hög. Årets undersökning avvek
därmed inte från tidigare resultat.
20
SKRÄBEÅN 2010 – Resultat
Holjeån, länsgränsen
Lokalen har provfiskats sedan 1992. Undersökningarna hat utförts årligen sedan år 2000. Förutom vid undersökningen 1992 så har provfiskena vid samtliga tillfällen visat på låga öringtätheter.
Även vid årets undersökning var fångsten av öring ganska liten. Men kanske indikerade årets
provfiske en förändring. De beräknade tätheterna var de näst högsta sedan toppåret 1992. De
senaste två årens undersökningar visar på en försiktig ökning av öring. (Bilaga 5).
VIX har sedan 2002 klassat lokalens ekologiska status som måttlig till hög. Årets fångst med en
dominans av öring och elritsa (båda dessa arter påverkar indexet positivt) medförde att lokalen
bedömdes ha god ekologisk status.
Skräbeån, Nymölla
Lokalen är belägen strax uppströms Skräbeåns mynning i havet. Öringfångsten på lokalen domineras normalt av årsungar. Provfisket 2010 innebar ingen förändring av detta. De beräknade
tätheterna av öring har varierat en del sedan början av 2000-talet. Årets resultat bedömdes inte
avvika nämnvärt från tidigare års. Noterbart är att ensomriga laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax hittats en gång tidigare, vid ett elprovfiske som genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande
provfisken komma att visa.
Lokalens ekologiska status klassades som god. Klassningen avvek därmed obetydligt från tidigare undersökningar. Statusklassningen har under hela tidserien växlat mellan god och måttlig status. Framför allt är det variationen i fångst av öring och toleranta arter som benlöja och ål som
ger upphov till de olika klassningarna.
21
SKRÄBEÅN 2010 – Referenser
Referenser
ALcontrol och Skräbeåns vattenvårdskommitté 2004-2010. Årsrapporter för recipientkontrollen i
Skräbeån 2004-2009.
NATURVÅRDSVERKET 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag.
NATURVÅRDSVERKET 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten
och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, utgåva 1. ISBN 978-91620-0147-6.
Referenser till plankton finns i bilaga 3.
Referenser till bottenfauna finns i bilaga 4.
Referenser till fiske finns i bilaga 5.
22
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
BILAGA 1
Fysikaliska och kemiska parametrar
Metodik
Analysparametrarnas innebörd
Resultatlistor
Diagram vattendrag
Diagram sjöar
23
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Metodik
Provtagningspunkter
Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 2. Sjöarna
provtogs antingen vid två tillfällen (april och augusti) eller vid sex tillfällen (april-september). I sex
provpunkter i rinnande vatten var provtagningstillfällena fördelade över februari, april, juni, augusti, september och november. Tre lokaler provtogs varje månad. Varje år undersöks, förutom
fysikaliska- och kemiska parametrar, även plankton, klorofyll, bottenfauna och fisk. Metaller i
vatten analyseras i april i fyra provtagningspunkter. Vidare undersöks fem extra punkter i rinnande vatten och en extra sjö, Raslången, vart tredje år med start 2002. De extra punkterna i
rinnande vatten provtas under februari, april, augusti och november.
Vattenföring
Stora Enso AB har lämnat flödesuppgifter för tappningen från Ivösjön.
Uppgifter om vattenföring för Holjeåns utlopp i Ivösjön beräknades därför enligt SMHIs S-HYPEmetod från och med i år (2110). Tidigare år har PULS-metoden använts. Vattenföringsuppgifter
för Holjeåns utlopp i Ivösjön och tappningen från Ivösjön ligger till grund för transportberäkningar i provpunkt 14 och 23.
Analyser
Samtliga analyser har gjorts av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard
eller därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och
kemiska undersökningarna framgår av Tabell 1. Vid provtagning från båt i sjöar och från broar i
vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med hjälp av
ett lod som löper utmed linan, vattnet tappas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca 2 dm under
ytan och i sjöarna även ca 1/2 m ovanför botten. I Ivösjön även på mellannivå (34 m). I grunda
vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en så kallad käpphämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar.
Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi
196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare.
Transportberäkningar
Årstransporten av kväve, fosfor och organiskt material (TOC) beräknades för Holjeåns utlopp i
Ivösjön (punkt 14) samt i Skräbeån vid Käsemölla (punkt 23). Vid Holjeåns utflöde (14) baserades
beräkningarna på flödesuppgifter beräknade enligt S-HYPE-modellen samt månadsvisa analyser
av respektive ämne. Halterna har interpolerats till dygnsdata som räknats om till dygnstransporter vilka summerats till månadstransporter. I Skräbeån vid Käsemölla har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist
mått på transporten. Flödesuppgifter erhölls från Stora Enso AB i form av Ivösjöns tappning.
24
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Arealspecifik förlust
Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha,år) beräknades för Holjeåns utlopp i Ivösjön samt
i Skräbeån vid Käsemölla. Förlusten beräknas med hjälp av transporten och arealuppgifter. Arealerna är hämtade från Svenskt Vattenarkiv (SMHI 1994).
Tabell 1. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna i Skräbeåns avrinningsområde
ANALYSPARAMETER
ENHET
ANALYSMETOD
Vattenföring
Vattentemperatur
Turbiditet
pH
Alkalinitet
Syrgashalt
Färg
Absorbans
TOC
Konduktivitet
Totalfosfor
Totalkväve
Nitratkväve
Fosfatfosfor
Ammonium
Klorofyll a
m³/s
°C
FNU
mekv/l
mg/l
mg/l Pt
ABS f420/5
mg/l
mS/m
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
Tappning./ PULS
Termometer ± 0,1 °C
Fd SS-EN 27027
PH-K, SS028122-2
SS_EN ISO 9963-2, utg 1
Fältmätning, SS028188-1/O2-DE
SS-EN ISO 7887, del 4
ABS-F420, SSEN ISO 7887
SS-EN 1484
SS-EN 27888-1
SS-EN ISO 6878:2005
SS13395, mod/SS028131, mod
SS-EN ISO 13395, mod
SSEN ISO 6878, mod
SS-EN ISO 11732, mod
SS028146-1
25
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Tabell 2. Skräbeåns provtagningspunkter och undersökningsprogram. FK = fysikaliska och kemiska
vattenundersökningar, MIV = metaller i vatten, Pl = plankton, Kl = klorofyll, Bf = bottenfauna och Fisk.
Siffrorna anger antal prov per år
Nr.
Namn
X-koord.
Y-koord.
Undersökningar
1a
2
Tommabodaån, vid Tranetorp
6259250
1409050
FK4*
Tommabodaån, nedströms bäck
6249400
1406700
FK4*
3
Ekeshultsån f infl till Immeln
6242000
1408390
FK6
4y
Immeln, centrala delen,
6238750
1408900
FK2
4b
Immeln, centrala delen
6238750
1408900
FK2
5
Immelns utlopp
6241750
1412700
FK4*
6y
Raslången
6237200
1414800
FK2*
FK2*
6b
Raslången
6237200
1414800
Alltidhultsån
6238000
1416500
7y
Halen
6238650
1417770
FK2
7b
Halen
6238650
1417770
FK2
8
Halens utlopp
6239480
1419500
FK6
9a
Vilshultsån, uppstr. Rönnesjön
6257400
1417650
FK4*
9
Vilshultsån
6241210
1420620
FK4
Farabolsån
6256250
1423800
FK4*
10
Snövlebodaån
6240900
1421380
FK4
11
Holjeån, uppströms Jämshög
6236000
1420800
12
Holjeån, länsgränsen
6232440
1419980
14
Holjeån, utlopp Ivösjön
6226950
1416940
FK12
15y
Oppmannasjön, Arkelstorpsviken 6226900
1405150
FK6
16y
Oppmannasjön, centrala delen
6219200
1408150
FK6
16b
Oppmannasjön, centrala delen
6219200
1408150
FK6
17
Oppmannakanalen
6218200
1409410
FK6
18y
Ivösjön, öster om Bäckaskog
6219150
1410800
FK6
18b
Ivösjön, öster om Bäckaskog
6219150
1410800
FK6
19y
Ivösjön, öster om Ivö
6220800
1414950
FK6
19m
Ivösjön, öster om Ivö
6220800
1414950
FK6
FK12
19b
Ivösjön, öster om Ivö
6220800
1414950
FK6
21y
Levrasjön
6220300
1418200
FK6
21b
Levrasjön
6220300
1418200
FK6
22
Skräbeån, utloppet ur Ivösjön
6216570
1416480
FK6
23
Skräbeån, vid Käsemölla
6214160
1416800
FK12
26
Pl 1
Kl 2
Pl 1
Kl 2*
Fisk 1
Fisk 1
10a
*=Provtagning sker vart tredje år med början 2002.
MIV
Pl 1
Kl 2
MIV
MIV
Bf 1
Fisk 1
Bf 1
Fisk 1
Bf 1
Fisk 1
Kl 6
Pl 1
Kl 6
Kl 6
MIV
Pl 1
Kl 6
Pl 1
Kl 6
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Analysparametrarnas innebörd
Vattentemperatur (°C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i
två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför
isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också
syrebrist uppstå i bottenvattnet.
Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Skalan för pH är logaritmisk vilket innebär att pH 6
är tio gånger surare och pH 5 är 100 gånger surare än pH 7. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett pH-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga pH-värden
kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget
vid fotosyntesen. Vid pH-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden
under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av orgaNära neutralt
nismsamhällen. Låga pH-värden ökar dessutom många metallers >6,8
6,5-6,8
Svagt
surt
löslighet och därmed giftighet i vattnet.
6,2-6,5
Måttligt surt
Surt
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” 5,6-6,2
Mycket surt
(Rapport 4913) kan vattnet med avseende på pH-värde indelas <5,6
enligt följande effektrelaterade skala med tillägg:
8–9
>9
Tillägg ALcontrol
Högt pH
Mycket högt pH
Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst
utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning.
>0,2
Mycket god buffertkapacitet
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport
4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande
effektrelaterade skala:
0,1-0,2
0,05-0,10
0,02-0,05
<0,02
God buffertkapacitet
Svag buffertkapacitet
Mycket svag buffertkapacitet
Ingen eller obetydlig buffert-kapacitet
Konduktivitet (ledningsförmåga) (mS/m), mätt vid 25°C är ett mått på den totala halten lösta
salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium,
magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information
om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter.
Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet
omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag.
27
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets
jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är
främst ett mått på vattnets innehåll av humus
och järn. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en
klassindelning med avseende på vattenfärg (mg
Pt/l) göras enligt:
Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet.
Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt
material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med
avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt:
<10
10-25
25-60
60-100
>100
Ej eller obetydligt färgat vatten
Svagt färgat vatten
Måttligt färgat vatten
Betydligt färgat vatten
Starkt färgat vatten
< 0,5
0,5-1,0
1,0-2,5
2,5-7,0
>7,0
Ej/obetydligt grumligt vatten
Svagt grumligt vatten
Måttligt grumligt vatten
Betydligt grumligt vatten
Starkt grumligt vatten
TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten
av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring
varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets
”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan
en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt:
<4
4-8
8-12
12-16
>16
Mycket låg halt
Låg halt
Måttligt hög halt
Hög halt
Mycket hög halt
Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre
minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning
(vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen.
Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning,
störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även
vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium.
Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer.
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913)
kan en klassindelning med avseende på
syrehalt (mg/l, lägsta värde under året)
göras enligt:
>7
5-7
3-5
1-3
<1
Syrerikt tillstånd
Måttligt syrerikt tillstånd
Svagt syretillstånd
Syrefattigt tillstånd
Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd
Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga
halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0°C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l,
men vid 20°C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100
%.
28
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande
näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår.
<12,5
Låga halter
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- 12,5-25
Måttligt höga halter
kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse- 25-50
Höga halter
ende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober 50-100
Mycket höga halter
(µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från >100
Extremt höga halter
näringsfattiga till näringsrika vatten:
Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden
uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma
normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder
för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt:
<0,04
0,04-0,08
0,08-0,16
0,16-0,32
>0,32
Mycket låga förluster
Låga förluster
Måttligt höga förluster
Höga förluster
Extremt höga förluster
Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve
är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta
orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag
genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från
jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av av- <300
Låga halter
loppsvatten.
300-625
Måttligt höga halter
625-1250
Höga halter
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- 1250-5000 Mycket höga halter
kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse>5000
Extremt höga halter
ende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober
(µg/l):
Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden
uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma
normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt:
<1,0
1,0-2,0
2,0-4,0
4,0-16
>16
Mycket låga förluster
Låga förluster
Måttligt höga förluster
Höga förluster
Mycket höga förluster
Nitratkväve, NO3-N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k.
markläckage.
Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit till nitrat med hjälp av syre.
Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av ett kilo ammoniumkväve förbrukar 4,6 kilo syre.
29
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium
beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av pH-värdet (vattnets surhet),
temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak
som är giftigt. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till
ammonium (Alabaster 1975).
Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och
för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom
gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter.
Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker
ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet
Mycket stort siktdjup
när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp >8
Stort siktdjup
den till man åter kan se den och noterar djupet. Medel- 5-8
värdet av dessa djup utgör siktdjupet.
2,5-5
Måttligt siktdjup
1-2,5
Litet siktdjup
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- <1
Mycket litet siktdjup
kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt:
Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckel-ämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas
klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika till- <2
Mycket låga halter
växtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare
2-5
Låga halter
en sjö är.
5-12
Måttligt höga halter
12-25
Höga
halter
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljöMycket höga halter
kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse- >25
ende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt:
och för augusti enligt:
Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan.
<2,5
2,5-10
10-20
20-40
>40
Mycket låga halter
Låga halter
Måttligt höga halter
Höga halter
Mycket höga halter
Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få
en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats
nedåt. ”Mycket låga halter” ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders ”låga halter” o.s.v. ”Mycket höga halter” motsvarar ”extremt höga halter” i bedömningsgrunderna.
30
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Allmänt om metaller
Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för ”skadliga” tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall.
Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter.
Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly,
kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa
metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller,
t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra
livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor.
Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila
ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang.
Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och ”vandra”.
Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan metallhalter
(µg/l) i ytvatten indelas enligt följande:
Mycket
låga
halter
Arsenik
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Nickel
Zink
<0,4
<0,2
<0,01
<0,5
<0,3
<0,7
<5
Låga
halter
Måttligt
höga
halter
Höga
halter
Mycket
höga
halter
0,4-5
0,2-1
0,01-0,1
0,5-3
0,3-5
0,7-15
5-20
5-15
1-3
0,1-0,3
3-9
5-15
15-45
20-60
15-75
3-15
0,3-1,5
9-45
15-75
45-225
60-300
>75
>15
>1,5
>45
>75
>225
>300
31
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
32
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Resultatlistor
Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för
miljökvalitet” (Rapport 4913). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober.
Rastrering
Parameter
Bedömning
Halt/Värde Enhet
x.x
x.x
pH
Alk
Turbiditet
Färg
TOC
Syrgashalt
Tot-N
Tot-N
Mycket surt
Ingen eller obetydlig buffertkapacitet
Starkt grumligt vatten
Starkt färgat vatten
Mycket hög halt
Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd
Mycket höga halter
Extremt höga halter
<5.6
<0.02
>7.0
>100
>16
<1
1250-5000
>5000
mekv/l
FNU
mg Pt/l
mg/l
mg/l
µg/l
µg/l
x.x
Tot-P
Tot-P
Mycket höga halter
Extremt höga halter
50-100
>100
µg/l
µg/l
33
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Stations- Datum Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg
Abs.
nr:
tet
förm.
tet
°C m3/s - mekv/l
mS/m
FNU
- 420/5cm
PROVPUNKT
Ekeshultsån före
Ekeshultsån före
Ekeshultsån före
Ekeshultsån före
Ekeshultsån före
Ekeshultsån före
inflödet i Immeln
inflödet i Immeln
inflödet i Immeln
inflödet i Immeln
inflödet i Immeln
inflödet i Immeln
3
3
3
3
3
3
100219
100419
100621
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
8,3
14,4
17,3
12,7
3,4
17,3
3,4
11,2
6,5
6,5
6,9
6,7
6,1
6,9
6,1
6,5
0,10
0,14
0,24
0,14
0,059
0,24
0,059
0,14
8,89
8,41
11,8
10,2
8,38
11,8
8,38
9,54
Immeln, centrala delen, ytan
Immeln, centrala delen, ytan
4Y
4Y
100428
100830
Max
Min
Medel
8,8
18,0
18,0
8,8
13,4
6,6
7,0
7,0
6,6
6,8
0,10
0,12
0,12
0,10
0,11
Immeln, centrala delen, botten
Immeln, centrala delen, botten
4B
4B
100428
100830
Max
Min
Medel
7,3
13,7
13,7
7,3
10,5
6,8
6,6
6,8
6,6
6,7
Halen, ytan
Halen, ytan
7Y
7Y
100428
100824
Max
Min
Medel
9,9
20,3
20,3
9,9
15,1
Halen, botten
Halen, botten
7B
7B
100428
100824
Max
Min
Medel
Halens utlopp
Halens utlopp
Halens utlopp
Halens utlopp
Halens utlopp
Halens utlopp
8
8
8
8
8
8
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Snöflebodaån
Snöflebodaån
Snöflebodaån
Snöflebodaån
220
360
600
300
250
600
220
346
0,363
0,768
1,158
0,884
0,780
1,158
0,363
0,790
8,28
8,37
8,37
8,28
8,33
80
60
80
60
70
0,218
0,148
0,218
0,148
0,183
0,10
0,23
0,23
0,10
0,17
8,11
9,40
9,40
8,11
8,76
120
100
120
100
110
0,218
0,221
0,221
0,218
0,219
7,0
7,1
7,1
7,0
7,1
0,14
0,17
0,17
0,14
0,16
8,11
8,66
8,66
8,11
8,39
80
55
80
55
68
0,135
0,100
0,135
0,100
0,118
5,5
7,0
7,0
5,5
6,3
6,8
6,6
6,8
6,6
6,7
0,14
0,20
0,20
0,14
0,17
8,25
9,17
9,17
8,25
8,71
70
65
70
65
68
0,136
0,129
0,136
0,129
0,133
100219
100419
100618
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
1,5
7,8
18,4
20,7
13,7
4,1
20,7
1,5
11,0
6,9
7,0
7,2
7,1
7,2
7,0
7,2
6,9
7,1
0,13
0,13
0,15
0,16
0,16
0,16
0,16
0,13
0,15
8,86
8,28
8,40
8,51
8,42
8,38
8,86
8,28
8,48
0,88
0,78
1,5
1,4
1,7
0,79
1,7
0,78
1,2
65
70
60
55
50
40
70
40
57
0,101
0,149
0,130
0,095
0,108
0,113
0,149
0,095
0,116
9
9
9
9
100219
100419
100820
101122
Max
Min
Medel
0,0
5,8
17,4
4,0
17,4
0,0
6,8
7,0
6,7
7,3
6,5
7,3
6,5
6,9
0,18
0,11
0,28
0,085
0,28
0,085
0,16
9,93
8,13
11,9
8,12
11,9
8,12
9,52
2,5
1,6
2,6
1,9
2,6
1,6
2,2
100
200
120
200
200
100
155
0,244
0,369
0,253
0,633
0,633
0,244
0,374
10
10
10
10
100219
100419
100820
101122
Max
Min
Medel
0,0
5,6
16,3
4,3
16,3
0,0
6,6
7,0
6,9
7,3
6,6
7,3
6,6
7,0
0,18
0,13
0,26
0,11
0,26
0,11
0,17
9,14
7,99
9,52
8,59
9,52
7,99
8,81
1,9
2,8
1,9
3,1
3,1
1,9
2,4
140
240
140
180
240
140
175
0,263
0,373
0,284
0,528
0,528
0,263
0,362
I stn 3 togs inget prov i februari pga igensnöad väg.
34
4,6
8,6
27
17
3,6
27
3,6
12
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
TOC Syrgas- Syremätthalt
nad
mg/l
mg/l
%
Nitratkväve
µg/l
Totalkväve
µg/l
Fosfatfosfor
µg/l
Totalfosfor
µg/l
Siktdjup
m
Klorofyll
µg/l
Extra analyser i
Holjeån och
Ivösjön
NH4-N
NH3
µg/l
µg/l
Datum
-
Stationsnr
-
100219
100419
100621
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
3
3
3
3
3
3
100428
100830
Max
Min
Medel
4Y
4Y
100428
100830
Max
Min
Medel
4B
4B
100428
100824
Max
Min
Medel
7Y
7Y
10
9
10
9
10
100428
100824
Max
Min
Medel
7B
7B
680
630
600
520
500
530
680
500
577
9
6
23
7
7
8
23
6
10
100219
100419
100618
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
8
8
8
8
8
8
200
220
140
130
220
130
173
810
940
660
960
960
660
843
13
9
14
38
38
9
19
100219
100419
100820
101122
Max
Min
Medel
9
9
9
9
210
260
170
230
260
170
218
880
970
760
1100
1100
760
928
15
11
18
37
37
11
20
100219
100419
100820
101122
Max
Min
Medel
10
10
10
10
17
33
29
28
28
33
17
27
10,4
8,0
7,1
8,8
11,3
11,3
7,1
9,1
89
78
74
83
85
89
74
82
530
110
200
580
210
580
110
326
1100
1000
1200
1400
1100
1400
1000
1160
13
42
47
40
42
47
13
37
14
12
14
12
13
10,7
8,5
10,7
8,5
9,6
93
90
93
90
91
350
230
350
230
290
820
790
820
790
805
<2
<2
<2
<2
1,0
13
13
13
13
13
14
14
14
14
14
1,8
0,0
1,8
0,0
0,9
15
0
15
0
8
360
310
360
310
335
880
870
880
870
875
<2
<2
<2
<2
1,0
13
21
21
13
17
12
12
12
12
12
11,0
7,9
11,0
7,9
9,5
99
88
99
88
93
230
70
230
70
150
690
570
690
570
630
<2
<2
<2
<2
1,0
9
10
10
9
10
12
12
12
12
12
8,9
3,3
8,9
3,3
6,1
71
27
71
27
49
250
270
270
250
260
670
770
770
670
720
<2
<2
<2
<2
1,0
12
11
11
11
11
10
12
10
11
11,2
11,6
10,7
7,0
9,0
11,4
11,6
7,0
10,2
80
98
114
78
87
87
114
78
91
240
240
140
31
18
120
240
18
132
17
18
14
26
26
14
19
13,0
11,4
7,9
12,7
13,0
7,9
11,3
89
91
83
97
97
83
90
19
18
14
23
23
14
19
13,4
11,9
8,7
12,4
13,4
8,7
11,6
92
95
89
95
95
89
93
35
2,3
2,1
2,3
2,1
2,2
3,3
3,2
3,3
3,2
3,3
2,7
1,7
2,7
1,7
2,2
5,8
4,6
5,8
4,6
5,2
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Stations- Datum
nr:
-
PROVPUNKT
Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg
Abs.
tet
förm.
tet
°C m3/s
- mekv/l
mS/m
FNU
- 420/5cm
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
uppströms Jämshög
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
0,2
1,0
1,5
7,0
14,6
17,6
20,8
18,3
12,4
6,2
4,3
0,3
20,8
0,2
8,7
6,9
7,1
6,9
7,0
7,0
7,1
7,1
7,2
7,2
6,9
6,8
6,8
7,2
6,8
7,0
0,15
0,16
0,13
0,13
0,16
0,17
0,22
0,23
0,22
0,16
0,12
0,13
0,23
0,12
0,17
14,0
9,62
11,2
8,40
8,70
8,55
10,8
11,0
9,38
8,78
8,86
8,87
14,0
8,40
9,85
3,1
2,2
3,6
1,8
1,5
2,4
1,1
1,5
2,0
4,2
2,4
1,6
4,2
1,1
2,3
110
80
180
120
110
100
80
70
130
160
100
160
180
70
117
0,215
0,156
0,234
0,221
0,122
0,214
0,151
0,143
0,361
0,464
0,396
0,361
0,464
0,122
0,253
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
länsgränsen
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
0,2
0,9
1,5
7,0
14,5
17,1
19,6
18,2
12,3
6,3
4,5
0,5
19,6
0,2
8,6
7,1
7,2
6,9
6,9
7,1
7,2
7,3
7,3
7,3
7,1
6,9
7,0
7,3
6,9
7,1
0,19
0,19
0,16
0,14
0,20
0,19
0,32
0,28
0,26
0,21
0,14
0,17
0,32
0,14
0,20
13,9
10,8
12,5
9,23
9,97
9,42
14,4
13,7
11,6
10,4
9,65
10,1
14,4
9,23
11,3
2,0
1,8
5,0
1,5
2,0
2,2
1,2
1,5
2,5
4,1
2,4
1,8
5,0
1,2
2,3
100
90
160
120
100
100
80
70
130
140
130
160
160
70
115
0,209
0,150
0,203
0,216
0,143
0,214
0,146
0,131
0,353
0,425
0,399
0,354
0,425
0,131
0,245
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
Holjeån,
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
utlopp
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
0,1
0,3
1,7
7,0
14,2
17,1
21,2
18,0
12,2
6,1
4,8
0,3
21,2
0,1
8,6
7,0
7,2
6,9
7,0
6,9
7,0
7,1
7,1
7,2
6,9
6,9
6,9
7,2
6,9
7,0
0,18
0,20
0,16
0,14
0,20
0,17
0,27
0,25
0,29
0,18
0,14
0,14
0,29
0,14
0,19
11,4
11,2
12,4
9,21
10,1
9,20
13,9
12,6
14,1
10,2
9,61
9,10
14,1
9,10
11,1
1,7
1,9
6,8
1,8
2,6
2,0
1,3
2,6
2,5
5,1
3,0
1,1
6,8
1,1
2,7
90
80
130
100
100
90
160
60
120
120
100
140
160
60
108
0,198
0,139
0,179
0,195
0,103
0,198
0,148
0,111
0,254
0,396
0,349
0,295
0,396
0,103
0,214
90
80
80
90
90
80
90
80
85
0,100
0,124
0,090
0,083
0,053
0,076
0,124
0,053
0,088
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
i Ivösjön
Arkelstorpsviken
Arkelstorpsviken
Arkelstorpsviken
Arkelstorpsviken
Arkelstorpsviken
Arkelstorpsviken
15Y
15Y
15Y
15Y
15Y
15Y
100429 13,1
8,4
1,2
22,0
100603 18,1
8,9
1,4
22,9
100629 23,1
8,9
1,6
24,7
100721 23,2
8,9
1,7
24,3
100827 17,5
8,9
1,7
25,3
100928 11,9
8,4
1,8
27,6
Max
23,2
8,9
1,8
27,6
Min
11,9
8,4
1,2
22,0
Medel
17,8
8,7
1,6
24,5
Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 15Y i maj, det togs istället i början på juni.
36
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
TOC Syrgas- Syremätthalt
nad
mg/l
mg/l
%
Nitratkväve
µg/l
Totalkväve
µg/l
Fosfatfosfor
µg/l
Totalfosfor
µg/l
Siktdjup
m
Extra analyser i
Holjeån och
KloroIvösjön
fyll
NH4-N
NH3
µg/l
µg/l
µg/l
Datum
-
Stationsnr:
-
15
13
15
13
15
13
11
11
17
18
19
17
19
11
15
10,1
13,1
13,5
11,3
12,1
9,9
9,5
8,1
9,1
11,6
12,7
13,8
13,8
8,1
11,2
69
92
96
93
119
104
106
86
85
94
98
95
119
69
95
230
250
590
260
180
150
190
180
130
140
210
200
590
130
226
780
790
1300
770
780
670
690
690
740
870
850
780
1300
670
809
16
13
16
9
15
14
14
12
9
24
26
10
26
9
15
17
13
54
<10
<10
17
22
29
11
<10
20
30
54
<10
19
0,014
0,018
0,049
<0,018
<0,032
0,085
0,14
0,19
0,047
<0,013
0,018
0,019
0,19
<0,013
0,051
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
11
16
15
15
13
15
12
12
11
14
17
19
17
19
11
15
10,2
12,8
13,3
11,4
12,4
10,3
9,1
8,0
9,0
11,5
12,3
13,6
13,6
8,0
11,2
70
90
95
94
122
107
99
85
84
93
95
94
122
70
94
280
320
980
300
250
200
830
770
710
540
320
500
980
200
500
1000
1000
1700
890
1100
890
1900
1400
1300
1100
1100
1000
1900
890
1198
12
13
22
7
15
16
17
14
11
20
35
14
35
7
16
230
220
190
82
190
180
490
240
160
130
68
130
490
68
193
0,29
0,38
0,17
0,12
0,76
1,1
4,5
2,0
0,86
0,021
0,078
0,14
4,5
0,021
0,87
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
12
14
12
13
12
14
13
11
10
10
16
18
15
18
10
13
10,5
13,4
13,4
12,3
12,3
9,9
8,4
6,4
8,4
11,4
12,2
13,1
13,4
6,4
11,0
72
92
96
101
120
103
95
68
78
92
95
90
120
68
92
520
650
1300
350
530
260
1300
1100
1400
640
420
300
1400
260
731
1100
1300
2000
940
1100
890
1800
1600
1900
1200
1200
970
2000
890
1333
10
12
29
10
16
20
16
17
11
24
38
9
38
9
18
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
14
12
15
15
17
18
17
18
12
16
11,9
11,3
11,2
12,1
10,2
9,3
12,1
9,3
11,0
113
120
131
142
107
86
142
86
117
860
<10
(<100)
<10
15
52
860
<10
187
1800
1300
1600
2200
1900
2000
2200
1300
1800
100429
100603
100629
100721
100827
100928
Max
Min
Medel
15Y
15Y
15Y
15Y
15Y
15Y
3
5
2
6
<2
6
6
<2
4
41
26
74
83
86
86
86
26
66
37
0,9
0,8
0,8
0,5
0,3
0,7
0,9
0,3
0,7
34
76
50
59
5,4
70
76
5,4
49
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Stations- Datum
nr:
-
PROVPUNKT
Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg
Abs.
tet
förm.
tet
°C m3/s
- mekv/l
mS/m
FNU
- 420/5cm
Oppmannasjön, centrala delen, ytan
Oppmannasjön, centrala delen, ytan
Oppmannasjön, centrala delen, ytan
Oppmannasjön, centrala delen, ytan
Oppmannasjön, centrala delen, ytan
16Y
16Y
16Y
16Y
16Y
100603
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
14,5
22,7
23,4
19,0
13,3
23,4
13,3
18,6
8,5
8,5
8,4
8,5
8,2
8,5
8,2
8,4
2,5
2,4
2,3
2,3
2,3
2,5
2,3
2,4
35,3
33,8
33,0
33,5
35,3
35,3
33,0
34,2
20
15
20
30
20
30
15
21
0,035
0,020
0,250
0,023
0,028
0,250
0,020
0,071
Oppmannasjön, centrala delen, botten
Oppmannasjön, centrala delen, botten
Oppmannasjön, centrala delen, botten
Oppmannasjön, centrala delen, botten
Oppmannasjön, centrala delen, botten
16B
16B
16B
16B
16B
100603
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
13,3
16,0
16,8
18,3
13,2
18,3
13,2
15,5
8,4
8,0
7,9
8,4
8,2
8,4
7,9
8,2
2,5
2,6
2,7
2,3
2,4
2,7
2,3
2,5
35,4
36,9
37,6
33,7
34,6
37,6
33,7
35,6
20
25
160
35
20
160
20
52
0,043
0,016
0,034
0,022
0,029
0,043
0,016
0,029
17
17
17
17
17
17
100219
100419
100618
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
0,7
7,2
18,2
19,6
14,0
5,8
19,6
0,7
10,9
8,2
8,2
8,2
8,4
8,3
7,7
8,4
7,7
8,2
2,4
2,6
2,5
2,3
2,3
0,59
2,6
0,59
2,1
36,1
37,3
35,8
33,6
34,0
15,1
37,3
15,1
32,0
15
20
25
30
30
30
30
15
25
0,019
0,020
0,039
0,019
0,028
0,081
0,081
0,019
0,034
Oppmannakanalen
Oppmannakanalen
Oppmannakanalen
Oppmannakanalen
Oppmannakanalen
Oppmannakanalen
3,7
1,8
6,2
5,2
4,0
1,2
6,2
1,2
3,7
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
om
om
om
om
om
om
Bäckaskog, ytan
Bäckaskog, ytan
Bäckaskog, ytan
Bäckaskog, ytan
Bäckaskog, ytan
Bäckaskog, ytan
18Y
18Y
18Y
18Y
18Y
18Y
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
7,9
12,1
20,7
23,1
18,8
13,9
23,1
7,9
16,1
7,8
7,7
7,8
7,8
7,7
7,8
7,8
7,7
7,8
0,56
0,55
0,55
0,58
0,57
0,59
0,59
0,55
0,57
14,6
14,4
14,4
14,7
14,8
15,1
15,1
14,4
14,7
50
40
40
35
25
25
50
25
36
0,083
0,093
0,074
0,150
0,061
0,073
0,150
0,061
0,089
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
Ivösjön, öster
om
om
om
om
om
om
Bäckaskog, botten
Bäckaskog, botten
Bäckaskog, botten
Bäckaskog, botten
Bäckaskog, botten
Bäckaskog, botten
18B
18B
18B
18B
18B
18B
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
5,3
8,3
11,4
12,5
12,4
13,2
13,2
5,3
10,5
7,7
7,4
7,3
7,4
7,1
7,8
7,8
7,1
7,5
0,53
0,56
0,56
0,56
0,60
0,58
0,60
0,53
0,57
14,5
14,6
14,6
14,5
14,9
15,0
15,0
14,5
14,7
50
35
35
45
45
25
50
25
39
0,085
0,103
0,072
0,068
0,079
0,074
0,103
0,068
0,080
Ivösjön, öster om Ivö, ytan
Ivösjön öster om Ivö, ytan
Ivösjön öster om Ivö, ytan
Ivösjön öster om Ivö, ytan
Ivösjön öster om Ivö, ytan
Ivösjön öster om Ivö, ytan
19Y
19Y
19Y
19Y
19Y
19Y
100429
7,2
7,8 0,53
14,5
50
100601 12,1
7,7 0,53
14,3
45
100629 20,8
7,8 0,55
14,3
40
100721 23,5
7,8 0,55
14,4
40
100827 18,3
7,7 0,56
14,7
30
100930 13,7
7,8 0,57
15,0
25
Max
23,5
7,8 0,57
15,0
50
Min
7,2
7,7 0,53
14,3
25
Medel
15,9
7,8 0,55
14,5
38
Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 16Y, 16B, 18Y, 18B, 19Y i maj, de togs istället i början på juni.
38
0,086
0,090
0,072
0,074
0,065
0,074
0,090
0,065
0,077
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
TOC Syrgas- Syremätthalt
nad
mg/l
mg/l
%
Nitratkväve
µg/l
Totalkväve
µg/l
Fosfatfosfor
µg/l
Totalfosfor
µg/l
Siktdjup
m
1,4
1,2
1,2
1,4
2,0
2,0
1,2
1,4
8,9
8,4
9,0
10
8,7
10
8,4
9,0
10,1
10,4
9,4
8,9
9,0
10,4
8,9
9,6
99
121
110
96
86
121
86
102
190
11
<10
<10
17
190
<10
46
890
560
650
820
750
890
560
734
3
<2
<2
<2
3
3
<2
1,8
14
13
16
26
23
26
13
18
9,1
8,1
8,4
12
8,6
12
8,1
9,2
8,7
2,1
0,0
7,6
8,9
8,9
0,0
5,5
83
21
0
81
85
85
0
54
200
71
(<100)
<10
13
200
<10
72
900
930
1200
990
750
1200
750
954
<2
<2
2
<2
4
4
<2
2
8,3
8,2
9,2
9,7
11
8,2
11
8,2
9,1
12,6
11,6
10,8
8,2
9,1
11,4
12,6
8,2
10,6
88
96
115
90
88
91
115
88
95
130
320
58
<10
<10
310
320
<10
138
810
960
800
680
770
680
960
680
783
10
9,7
9,7
9,4
10
9,0
10
9,0
9,6
11,9
10,3
9,2
9,1
7,9
9,4
11,9
7,9
9,6
100
96
103
106
85
91
106
85
97
530
380
330
290
270
250
530
250
342
820
810
1100
720
620
630
1100
620
783
<2
<2
<2
<2
<2
3
3
<2
1
8
12
8
7
7
9
12
7
9
9,7
10
9,8
9,8
10
8,6
10
8,6
9,7
11,4
8,1
6,1
3,8
0,4
9,0
11,4
0,4
6,5
90
69
56
36
4
86
90
3,7
57
540
400
550
340
340
250
550
250
403
810
860
780
930
720
640
930
640
790
<2
<2
<2
2
<2
<2
2
<2
1
8
13
10
24
9
8
24
8
12
9,8
11
9,6
9,3
10
8,6
11
8,6
9,7
11,8
10,2
9,3
9,1
8,4
9,6
11,8
8,4
9,7
98
95
104
107
89
93
107
89
98
560
370
310
290
260
260
560
260
342
750
780
740
700
670
680
780
670
720
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
1
8
8
7
14
5
8
14
5
8
Extra analyser i
Holjeån och
KloroIvösjön
fyll
NH4-N
NH3
µg/l
µg/l
µg/l
-
Stationsnr:
-
100603
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
16Y
16Y
16Y
16Y
16Y
18
25
22
25
21
25
18
22
100603
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
16B
16B
16B
16B
16B
12
10
26
19
68
19
68
10
26
100219
100419
100618
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
17
17
17
17
17
17
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
18Y
18Y
18Y
18Y
18Y
18Y
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
18B
18B
18B
18B
18B
18B
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
19Y
19Y
19Y
19Y
19Y
19Y
39
3,9
3,5
3,7
3,9
4,1
4,4
4,4
3,5
3,9
4,1
3,6
4,1
3,8
4,0
4,9
4,9
3,6
4,1
16
7,8
8,7
29
20
29
7,8
16
Datum
3,7
5,3
2,6
4,2
2,8
4,0
5,3
2,6
3,8
3,9
4,7
4,0
4,6
2,8
3,4
4,7
2,8
3,9
15
0,31
15
15
15
0,31
0,31
0,31
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Stations- Datum
nr:
-
PROVPUNKT
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
öster om
öster om
öster om
öster om
öster om
öster om
Ivö, 34
Ivö, 34
Ivö, 34
Ivö, 34
Ivö, 34
Ivö, 34
m djup
m djup
m djup
m djup
m djup
m djup
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
Ivösjön
öster om
öster om
öster om
öster om
öster om
öster om
Ivö, botten
Ivö, botten
Ivö, botten
Ivö, botten
Ivö, botten
Ivö, botten
Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg
Abs.
tet
förm.
tet
°C m3/s
- mekv/l
mS/m
FNU
- 420/5cm
19M
19M
19M
19M
19M
19M
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
5,3
7,2
7,6
13,7
7,7
7,5
13,7
5,3
8,2
7,7
7,5
7,5
7,4
7,3
7,3
7,7
7,3
7,5
0,54
0,54
0,54
0,54
0,54
0,55
0,55
0,54
0,54
14,4
14,4
14,4
14,4
14,5
14,7
14,7
14,4
14,5
50
45
40
45
35
40
50
35
43
0,085
0,099
0,082
0,076
0,076
0,090
0,099
0,076
0,085
19B
19B
19B
19B
19B
19B
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
5,2
6,4
7,4
8,0
7,5
7,3
8,0
5,2
7,0
7,7
7,5
7,4
7,4
7,1
7,2
7,7
7,1
7,4
0,53
0,54
0,54
0,54
0,57
0,56
0,57
0,53
0,55
14,4
14,4
14,4
14,4
14,7
14,8
14,8
14,4
14,5
55
45
35
45
40
35
55
35
43
0,088
0,085
0,078
0,086
0,073
0,091
0,091
0,073
0,083
Levrasjön, ytan
Levrasjön, ytan
Levrasjön, ytan
Levrasjön, ytan
Levrasjön, ytan
Levrasjön, ytan
21Y
21Y
21Y
21Y
21Y
21Y
100428
100601
100629
100721
100827
100928
Max
Min
Medel
8,0
12,3
21,4
23,6
18,7
14,2
23,6
8,0
16,4
8,3
8,3
8,5
8,3
8,3
8,3
8,5
8,3
8,3
2,1
2,3
2,2
2,0
1,9
2,1
2,3
1,9
2,1
33,1
33,8
33,4
32,0
31,5
32,8
33,8
31,5
32,8
8
8
5
8
8
8
8
5
8
0,009
0,010
<0,005
0,013
0,007
<0,005
0,013
0,007
0,007
Levrasjön, botten
Levrasjön, botten
Levrasjön, botten
Levrasjön, botten
Levrasjön, botten
Levrasjön, botten
21B
21B
21B
21B
21B
21B
100428
100601
100629
100721
100827
100928
Max
Min
Medel
6,2
8,5
9,5
10,0
9,2
9,6
10,0
6,2
8,8
8,1
8,1
7,9
7,8
7,7
7,9
8,1
7,7
7,9
2,2
2,3
2,4
2,5
2,6
2,6
2,6
2,2
2,4
33,2
34,2
34,6
36,2
37,1
37,1
37,1
33,2
35,4
8
8
15
20
15
10
20
8
13
0,009
0,016
0,008
0,009
0,012
0,011
0,016
0,008
0,011
100219
0,4
7,8 0,57
15,0
0,54
40
100419
6,9
7,7 0,61
15,3
1,5
45
100618 16,2
7,8 0,55
14,5
2,6
40
100820 19,2
7,8 0,58
14,8
2,6
30
100920 13,7
7,8 0,56
14,9
1,8
30
101122
6,6
7,6 0,57
14,8
1,1
30
Max
19,2
7,8 0,61
15,3
2,6
45
Min
0,4
7,6 0,55
14,5
0,54
30
Medel
10,5
7,8 0,57
14,9
1,7
36
Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 19M, 19B, 21Y o 21B i maj, de togs istället i början på juni.
0,065
0,084
0,085
0,056
0,070
0,081
0,085
0,056
0,073
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
Skräbeån, utlopp ur Ivösjön
22
22
22
22
22
22
40
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
TOC Syrgas- Syremätthalt
nad
mg/l
mg/l
%
Nitratkväve
µg/l
Totalkväve
µg/l
Fosfatfosfor
µg/l
Totalfosfor
µg/l
Siktdjup
m
Extra analyser i
Holjeån och
KloroIvösjön
fyll
NH4-N
NH3
µg/l
µg/l
µg/l
Datum
<10
0,037
19M
19M
19M
19M
19M
19M
<10
<10
5
0,037
0,037
0,037
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
100429
100601
100629
100721
100827
100930
Max
Min
Medel
19B
19B
19B
19B
19B
19B
100428
100601
100629
100721
100827
100928
Max
Min
Medel
21Y
21Y
21Y
21Y
21Y
21Y
-
Stationsnr:
-
9,5
9,6
8,7
9,4
9,7
9,1
9,7
8,7
9,3
11,5
10,5
9,4
8,2
6,8
5,9
11,5
5,9
8,7
91
87
79
79
57
49
91
49
74
540
550
580
940
440
380
940
380
572
790
820
800
1000
810
740
1000
740
827
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
<2
1
8
7
6
12
<5
6
12
<5
7
10
9,8
8,9
8,9
10
8,9
10
8,9
9,4
11,4
9,9
9,2
9,4
5,0
4,7
11,4
4,7
8,3
90
80
77
79
42
39
90
39
68
560
440
610
380
380
360
610
360
455
800
830
780
890
810
770
890
770
813
<2
<2
<2
<2
<2
2
2
<2
1
11
7
7
6
9
7
11
6
8
5,9
5,8
5,2
5,8
6,4
6,6
6,6
5,2
6,0
12,7
10,1
9,3
9,6
8,3
9,1
12,7
8,3
9,9
107
94
105
113
89
89
113
89
100
<10
<10
<10
<10
<10
<10
<10
<10
5
430
460
390
390
400
460
460
390
422
2
<2
<2
<2
<2
<2
2
<2
1
13
12
8
6
6
8
13
6
9
4,9
5,9
5,2
5,6
8,5
5,6
8,5
4,9
6,0
8,0
8,4
2,2
0,1
0,0
0,7
8,4
0,0
3,2
65
72
19
1
0
6
72
0
27
<10
12
<10
<10
<10
<10
12
<10
6
420
460
410
670
1100
840
1100
410
650
3
<2
<2
53
110
84
110
<2
42
15
17
12
84
150
110
150
12
65
100428
100601
100629
100721
100827
100928
Max
Min
Medel
21B
21B
21B
21B
21B
21B
9,1
9,4
11
9,7
7,7
8,1
11
7,7
9,2
13,4
12,0
11,7
8,0
9,7
11,1
13,4
8,0
11,0
93
99
119
87
94
91
119
87
97
520
370
340
210
230
310
520
210
330
760
720
720
630
660
660
760
630
692
8
<5
11
7
<5
8
11
<5
6
100219
100419
100618
100820
100920
101122
Max
Min
Medel
22
22
22
22
22
22
41
3,6
4,1
3,9
3,2
3,3
3,7
4,1
3,2
3,6
6,3
3,5
1,8
1,2
2,2
4,8
6,3
1,2
3,3
<10
0,023
<10
<10
5
0,023
0,023
0,023
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Stations- Datum
nr:
-
PROVPUNKT
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Skräbeån, vid
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
Käsemölla
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg
Abs.
tet
förm.
tet
°C m3/s - mekv/l
mS/m
FNU
- 420/5cm
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
0,4
0,6
1,2
7,4
14,1
16,2
22,2
19,0
13,6
7,8
6,5
0,9
22,2
0,4
9,2
7,7
7,8
7,7
7,8
7,7
7,7
7,7
7,7
7,7
7,7
7,6
7,7
7,8
7,6
7,7
0,58
0,59
0,61
0,62
0,56
0,58
0,59
0,59
0,61
0,58
0,59
0,59
0,62
0,56
0,59
14,9
15,6
15,6
15,6
14,7
14,6
14,8
14,8
15,3
15,1
15,4
15,1
15,6
14,6
15,1
1,1
0,65
2,6
1,5
1,1
4,2
1,6
3,0
1,8
1,4
1,3
1,2
4,2
0,65
1,8
40
40
45
50
30
35
35
35
30
30
30
35
50
30
36
0,078
0,070
0,084
0,064
0,094
0,087
0,071
0,056
0,069
0,075
0,094
0,084
0,094
0,056
0,077
Metaller
Plats
23
12
9
3
Lokalnamn
Datum
Fe
mg/l
Mn
mg/l
Ca
mg/l
Mg
mg/l
Na
mg/l
K
mg/l
Al
µg/l
Skräbeån vid Käsemölla
Holjeån vid Länsgränsen
Vilshultsån före inflödet i Holjeån
Ekeshultsån före inflödet i Immeln
100419
100419
100419
100419
0,13
0,74
0,88
1,9
<0,020
0,050
0,040
0,14
17
6,6
6,7
6,3
2,0
1,4
1,4
1,5
8,4
7,1
6,3
6,7
1,8
1,4
1,3
1,6
46
170
300
260
42
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
TOC Syrgas- Syremätthalt
nad
mg/l
mg/l
%
9,6
9,6
9,8
9,4
9,9
9,0
11
12
10
8,6
8,7
9,5
12
8,6
9,8
10,4
13,7
12,9
11,9
11,9
11,4
9,5
7,9
9,6
11,7
11,3
12,7
13,7
7,9
11,2
72
95
91
99
116
116
109
85
93
98
92
89
116
72
96
Nitratkväve
µg/l
Totalkväve
µg/l
500
510
620
390
360
340
210
210
230
260
340
350
620
210
360
720
790
910
770
800
730
680
650
650
620
720
700
910
620
728
Fosfatfosfor
µg/l
Totalfosfor
µg/l
Siktdjup
m
Extra analyser i
Holjeån och
KloroIvösjön
fyll
NH4-N
NH3
µg/l
µg/l
µg/l
7
7
9
12
10
15
9
9
<5
7
7,8
<5
15
<5
8
Datum
-
Stationsnr:
-
100120
100219
100322
100419
100521
100618
100721
100820
100920
101028
101122
101217
Max
Min
Medel
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
Metaller
As
µg/l
Ba
µg/l
Pb
µg/l
Cd
µg/l
Co
µg/l
Cu
µg/l
tot Cr
µg/l
Hg
µg/l
Ni
µg/l
Sr
µg/l
Zn
µg/l
Datum
Plats
0,30
0,35
0,41
0,37
15
16
17
18
0,19
0,46
0,45
0,43
<0,010
0,020
0,026
0,037
0,035
0,22
0,36
0,73
1,2
1,3
1,3
1,3
0,13
0,23
0,32
0,46
<0,01
<0,01
<0,01
<0,01
0,47
0,49
0,51
0,81
62
34
34
33
6,5
5,0
6,9
8,0
100419
100419
100419
100419
23
12
9
3
43
(mekv/l)
2,5
44
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
23. Käsemölla
23. Käsemölla
23. Käsemölla
12. Holjeån länsgr.
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
Konduktivitet
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
0,0
17.
Oppmannakanalen
0,5
17.
Oppmannakanalen
1,0
17.
Oppmannakanalen
1,5
14. Holjeån utl.
Ivösjön
2,0
14. Holjeån utl.
Ivösjön
Alkalinitet
14. Holjeån utl.
Ivösjön
12. Holjeån länsgr.
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
9,0
8,5
8,0
7,5
7,0
6,5
6,0
5,5
5,0
12. Holjeån länsgr.
(mS/m)
40
35
30
25
20
15
10
5
0
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Diagram vattendrag
pH
45
23. Käsemölla
23. Käsemölla
0
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
3
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
6
17.
Oppmannakanalen
9
17.
Oppmannakanalen
12
14. Holjeån utl.
Ivösjön
Grumlighet
14. Holjeån utl.
Ivösjön
23. Käsemölla
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
17.
Oppmannakanale
n
14. Holjeån utl.
Ivösjön
12. Holjeån
länsgr.
(mg Pt/l)
12. Holjeån länsgr.
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
400
12. Holjeån länsgr.
(FNU)
15
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
(mg/l)
30
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Färg
300
200
100
0
Organiskt material
25
20
15
10
5
0
46
23. Käsemölla
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
17.
Oppmannakanalen
23. Käsemölla
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
17.
Oppmannakanalen
14. Holjeån utl.
Ivösjön
12. Holjeån länsgr.
(µg/l)
14. Holjeån utl.
Ivösjön
(µg/l)
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
23. Käsemölla
22. Skräbeån utl.
Ivösjön
17.
Oppmannakanalen
14. Holjeån utl.
Ivösjön
12. Holjeån länsgr.
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
(mg/l)
12
12. Holjeån länsgr.
60
8. Halens utlopp
10. Snövlebodaån
9. Viltshultsån
3. Ekeshultsån
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Syrehalt
10
8
6
4
2
0
1600
Kväve
1200
800
400
0
Ofärgad del av stapeln utgörs av nitratkväve
Fosfor
50
40
30
20
10
0
47
21b. Levrasjön
botten
21b. Levrasjön
botten
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
16b.
Oppmannasjön
21b. Levrasjön
botten
0
21y. Levrasjön
yta
5
21y. Levrasjön
yta
10
21y. Levrasjön
yta
15
19b. Ivösjön Ivö
botten
25
20
19b. Ivösjön Ivö
botten
30
19b. Ivösjön Ivö
botten
Konduktivitet
19m. Ivösjön
Ivö mellan
35
19m. Ivösjön
Ivö mellan
0,0
19m. Ivösjön
Ivö mellan
0,5
19y. Ivösjön Ivö
yta
1,0
19y. Ivösjön Ivö
yta
1,5
19y. Ivösjön Ivö
yta
2,0
18b. Ivösjön
Bäckaskog
2,5
18b. Ivösjön
Bäckaskog
Alkalinitet
18b. Ivösjön
Bäckaskog
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
16b.
Oppmannasjön
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
9,5
9,0
8,5
8,0
7,5
7,0
6,5
6,0
5,5
5,0
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
16b.
Oppmannasjön
(mS/m)
40
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
(mekv/l)
3,0
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Diagram sjöar
pH
48
21y. Levrasjön
yta
21b. Levrasjön
botten
21y. Levrasjön
yta
21b. Levrasjön
botten
18b. Ivösjön
Bäckaskog
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
19b. Ivösjön Ivö
botten
0
19b. Ivösjön Ivö
botten
5
19m. Ivösjön
Ivö mellan
10
19m. Ivösjön
Ivö mellan
15
19y. Ivösjön Ivö
yta
Organiskt material
19y. Ivösjön Ivö
yta
18b. Ivösjön
Bäckaskog
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
(mg/l)
15
16b.
Oppmannasjön
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
21b. Levrasjön
botten
21y. Levrasjön
yta
19b. Ivösjön Ivö
botten
19m. Ivösjön
Ivö mellan
19y. Ivösjön Ivö
yta
18b. Ivösjön
Bäckaskog
18y. Ivösjön
Bäckaskog yta
16b.
Oppmannasjön
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
160
140
120
100
80
60
40
20
0
16b.
Oppmannasjön
(mg/l)
20
16y.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
7b. Halen
botten
7y. Halen yta
4b. Immeln
botten
4y. Immeln yta
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Färg
Syrehalt
12
9
6
3
0
49
21b. Levrasjön botten
21b. Levrasjön botten
18y. Ivösjön Bäckaskog yta
21y. Levrasjön yta
0
21y. Levrasjön yta
20
19b. Ivösjön Ivö botten
40
19b. Ivösjön Ivö botten
60
19m. Ivösjön Ivö mellan
80
19m. Ivösjön Ivö mellan
100
19y. Ivösjön Ivö yta
Fosfor
19y. Ivösjön Ivö yta
120
18b. Ivösjön Bäckaskog botten
Färgad del av stapel representerar nitrat + nitritkväve.
18b. Ivösjön Bäckaskog botten
18y. Ivösjön Bäckaskog yta
16b. Oppmannasjön botten
16y. Oppmannasjön yta
15y. Arkeltorpsviken yta
7b. Halen botten
7y. Halen yta
4b. Immeln botten
4y. Immeln yta
(µg/l)
16b. Oppmannasjön botten
(µg/l)
16y. Oppmannasjön yta
15y. Arkeltorpsviken yta
7b. Halen botten
7y. Halen yta
4b. Immeln botten
4y. Immeln yta
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
2400
Kväve
1800
1200
600
0
0
1
2
3
4
5
6
(m)
50
21. Levrasjön
19. Ivösjön Ivö
18. Ivösjön
Bäckaskog
21. Levrasjön
19. Ivösjön Ivö
18. Ivösjön
Bäckaskog
16.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
yta
7. Halen
4. Immeln
(µg/l
)
50
16.
Oppmannasjön
15y.
Arkeltorpsviken
yta
7. Halen
4. Immeln
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1
Klorofyll
40
30
20
10
0
Siktdjup
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 2
BILAGA 2
Vattenföring, transport av fosfor, kväve och
orgniska ämnen (TOC)
samt arealspecifik förlust
51
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 2
3
TRANSPORT FOSFOR (ton)
MÅNADSMEDELFLÖDE (m /s)
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC
14
4,8
4,3
11,0
14,8
6,6
3,9
1,8
1,2
1,3
2,6
12,1
12,4
23
5,9
6,3
12,1
15,5
7,2
8,2
4,6
3,3
3,1
3,6
5,7
16,2
JAN
FEB
MARS
APRIL
MAJ
JUNI
JULI
AUG
SEPT
OKT
NOV
DEC
14
0,13
0,13
0,72
0,60
0,26
0,19
0,08
0,05
0,04
0,15
1,04
0,51
23
0,08
0,08
0,16
0,20
0,10
0,12
0,06
0,04
0,08
0,05
0,12
0,27
MEDEL
6,4
7,7
TOTAL
3,9
1,4
TRANSPORT KVÄVE (ton)
TRANSPORT TOC (ton)
JAN
FEB
MARS
APRIL
MAJ
JUNI
JULI
AUG
SEPT
OKT
NOV
DEC
14
14,4
13,3
52,4
47,9
18,5
9,9
7,5
5,3
6,1
9,3
36,9
33,9
23
12,4
12,1
26,7
33,4
15,2
15,6
8,1
5,5
5,2
6,4
11,0
31,3
JAN
FEB
MARS
APRIL
MAJ
JUNI
JULI
AUG
SEPT
OKT
NOV
DEC
14
179
128
377
473
238
131
54
33
35
102
544
520
23
159
168
319
402
193
254
122
88
79
97
144
418
TOTAL
255
183
TOTAL
2813
2442
AREALSPECIFIKA FÖRLUSTER 2010
Station
14
23
P
ton/år
3,9
Transport
N
ton/år
255
TOC
ton/år
2813
Tillr. omr.
areal
km2
699
P
kg/ha/år
0,056
1,4
183
2442
1006
0,014
52
Arealspecifik förlust
N
TOC
kg/ha/år
kg/ha/år
3,7
40
1,8
24
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
BILAGA 3
Växt- och djurplankton
Metodik
Resultat
Artlistor
Fältprotokoll
53
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
METODIK PLANKTON
Provtagning
Under augusti 2010 provtogs plankton från Halen, Immeln, Oppmannasjön, Ivösjön Västra, Ivösjön Östra samt Levrasjön. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett
Rambergrör. En vattenpelare från djupintervallet 0-2 meter provtogs vid provtagningslokalen i
respektive sjö (se fältprotokoll längre fram i denna bilaga). Ur provet togs ett delprov för analys.
Även för djurplanktonprovtagningen användes ett Rambergrör som samlade in en vattenpelare
från 0-2 meter. Av den insamlade provmängden sållades 5 liter genom en 45 µm planktonduk
för kvantitativ analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (25 µm)
som användes för hjälp vid artbestämningen. Samtliga prov konserverades med Lugols lösning.
Analys
Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade
mellan 3,0 och 25,1 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN
15204: 2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010).
Arternas frekvens skattades efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström
1979, 1981, BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Dessutom gjordes en expertbedömning av
sjöarnas närings- och surhetsstatus.
Analysen av djurplanktonproven gjordes också i ett omvänt mikroskop. Alla prov totalräknades
med avseende på cladocerer, samt adulter och copepoditer av copepoder medan rotatorier och
nauplier räknades i delprov som motsvarade 14-28 % av hela provet. Biomassan av de olika
djurplanktonarterna beräknades med hjälp av litteraturvärden på fasta individvolymer (Aasa
1970, Marelius 1972), förutom copepoder vars biomassa bestämdes efter storleksmätning av
upp till 25 individer per taxa i provet. Den mycket storvuxna men glest förekommande Leptodora kindti uteslöts ur biovolymsberäkningarna eftersom en slumpartad förekomst av enstaka individer ger skevheter i biovolymsvärdena.
Utvärdering
Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge
och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av resultatsidorna (se nedan)
Klassificeringen av näringsstatus görs genom en sammanvägning av tre parametrar; totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av näringstillstånd sker i en femgradig
skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att
bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, dvs. antalet växtplanktonarter i provet. Parametern
är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyragradig skala: nära neutralt, surt, mycket surt
och extremt surt.
54
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
Vid statusklassningen gjordes en expertbedömning. I expertbedömningen tar vi, förutom ovanstående, även hänsyn till andra egenskaper i provet, t.ex förekomst av indikatorarter, partiklar,
bentiska alger, vissa djurplankton, och ytterligare ett antal index, bl.a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR 163). I Medins bedömningsgrunder för växtplankton
(Hårding m.fl. 2011) kan man läsa mer om växtplankton i allmänhet och där redovisas utförligt
metodiken vid statusklassning och bedömning med hjälp av växtplankton. I de fall vår expertbedömning avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta
kommenterats i resultatsammanställningen för varje enskild sjö längre fram i denna bilaga.
55
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
RESULTAT PLANKTON
Immeln
Växtplanktonanalysen visade sämre förhållanden i Immeln än tidigare år under det senaste decenniet. Växtplanktonbiomassan var visserligen liten men den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna gav måttlig status. Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger
och cyanobakterier, bl.a. påträffades släktena Microcystis och Aphanizomenon.
Även djurplanktonanalysen indikerade viss näringspåverkan, med förekomst av flera näringsindikerande arter. Biomassan dominerades av cladocerer som Ceriodaphnia sp. och Diaphanosoma
brachyurum samt copepoden Eudiaptomus gracilis. Av eutrofiindikerande arter påträffades Brachionus sp. och flera Trichocerca-arter, samt cladocererna Bosmina coregoni gibbera och Chydorus sphaericus. Även några oligotrofiindikatorer (cladocererna Daphnia cristata och Holopedium
gibberum) förekom. Djurplanktonbiomassan var den lägsta i undersökningen (Figur 1) men ändå
relativt stor i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom en svag näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från djurplankton.
Cyanobakterier
Pansarf lagellater
Gonyostomum
Rekylalger
Kiselalger
Övriga
Hjuldjur
12,0
4,0
Hoppkräftor
Djurplanktonbiomassa (mg/l)
3,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,5
Figur 1. Sammansättningen av växtplankton- och djurplanktonsamhällena i Skräbeåns sjöar i
augusti 2010.
56
Levrasjön
Ivösjön, Ö
Ivösjön, V
Immeln
Levrasjön
Ivösjön, Ö
Ivösjön, V
Oppmanna
sjön
Halen
Immeln
Oppmanna
sjön
0,0
0,0
Halen
Växtplanktonbiomassa (mg/l)
Hinnkräftor
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
Halen
I Halen visade många växtplanktonparametrar fördelaktiga förhållanden men där fanns
även många arter av eutrofiindikerande
cyanobakterier i låga tätheter. Kiselalgen
Aulacoseira cf alpigena (en oligotrofiindikator) och rekylalger av släktet Cryptomonas
dominerade. Totalbiomassan var liten, och
andel och mängd av cyanobakterier var
mycket liten (Figur 1). Den sammanvägda
bedömningen enligt bedömningsgrunderna
gav hög status. Samtidigt påträffades dock
åtskilliga släktena av potentiella toxinproducenter bland cyanobakterierna. Det motiverar en sänkning av klassningen till god status i vår expertbedömning. Om vi enbart
skulle klassat Halen utifrån dess artrikedom
av eutrofiindikatorer skulle sjön fått måttlig
status.
Växtplankton
Total planktonbiomassa (mg/l)
16,0
Djurplanktonbiomassan var måttligt stor och
dominerades påtagligt av småvuxna cladocerer (Figur 1). Viktigaste släkte var Ceriodaphnia sp. Indikatorarter var fåtaliga bland
djurplankton men två oligotrofiindikerande
cladocerer (Daphnia cristata och Holopedium gibberum) och några eutrofiindikerande
rotatorier påträffades.
Djurplanktonbiomassan var stor i relation till
växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom en
viss näringspåverkan, även kan vara mer
påverkat av betning från djurplankton än
andra sjöar i denna undersökning.
Djurplankton
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
Levrasjön
Ivösjön, Ö
Ivösjön, V
Oppmanna
sjön
Halen
Immeln
0,0
Figur 2. Relationen mellan växt- och djurplankton i
de undersökta sjöarna i augusti 2010.
Oppmannasjön
Oppmannasjön var, liksom tidigare år, den entydigt näringsrikaste sjön i undersökningen. Den
totala växtplanktonbiomassan var mycket stor och trådformiga cyanobakterier dominerade påtagligt. Ett stort antal eutrofiindikatorer påträffades, vilket resulterade i höga värden på TPI och
Hörnströms trofiindex. Artrikedomen var stor bland cyanobakterierna och risken för toxiska algblomningar bedömdes som stor. Tillståndet klassificerades som otillfredsställande enligt bedömningsgrunderna och dåligt enligt expertbedömningen. Totalbiomassan var den högsta som
uppmätts i Oppmannasjön det senaste decenniet.
Djurplanktonbiomassan var stor och dominerades av copepoder, framför allt Eudiaptomus gracilis och cyclopoida copepoditer. Många eutrofiindikatorer noterades i höga tätheter, t.ex. rotatorierna Anuraeopsis fissa och Keratella tecta samt cladocererna Bosmina coregoni thersites och
Daphnia cucullata. Oligotrofiindikatorer var mycket fåtaliga.
57
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
Oppmannasjön skiljer sig från de andra sjöarna i undersökningen vad gäller relationen mellan
växt- och djurplankton. Djurplanktonbiomassan var liten i relation till växtplanktonbiomassan
(Figur 2) vilket antyder att djurplanktonbetning är av mindre betydelse som reglerare av växtplanktonmängden än i de övriga sjöarna.
Avsaknaden av intensivt betningstryck kan således, tillsammans med en hög näringsbelastning,
vara en orsak till den otillfredsställande växtplanktonstatusen i Oppmannasjön. Även den höga
tätheten av småvuxna rotatorier antyder att den interna cirkulationen av näring är hög.
Ivösjön Västra
Lokalen Ivösjön Västra har tidigare inte provtagits i recipientkontrollens regi. Totalbiomassan och
biomassan av cyanobakterier var mycket liten. Rekylalger, fr a Cryptomonas, dominerade medan
andelen cyanobakterier var liten. Åtskilliga arter cyanobakterier påträffades dock men i liten
mängd. TPI-värdet var därför relativt lågt medan Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Enligt
bedömningsgrundernas sammanvägning rådde god näringsstatus och vi ansluter oss till den
bedömningen.
Djurplanktonbiomassan var intermediär med stark dominans av copepoden Eudiaptomus graciloides och cladoceren Daphnia galeata. Det var påfallande glest med indikatorarter bland djurplankton, endast två eutrofiindikatorer (Trichocerca porcellus, Bosmina coregoni gibbera) och en
oligotrogiindikator (Daphnia cristata) påträffades. Den relativt höga tätheten av Daphnia galeata
-1
(7-8 ind. l ) var förvånande. Arten är storvuxen och känslig för fiskpredation och brukar befinna
sig på djupare vatten under dagtid. Dess förekomst i ytvattnet antyder låg fisktäthet på lokalen
och att växtplanktonsamhället kan vara påverkat av djurplanktonbetning. Den höga andelen
djurplankton av den totala planktonbiomassan (Figur 2) styrker den hypotesen.
Ivösjön Östra
Vid lokalen Ivösjön Östra var totalbiomassan av växtplankton mycket liten, andelen cyanobakterier liten, men TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Kiselalger och cyanobakterier dominerade biomassan. Åtskilliga eutrofiindikatorer påträffades, inklusive flera släkten potentiellt toxiska cyanobakterier. Enligt bedömningsgrundernas sammanvägning rådde god
näringsstatus men variationen mellan delkriterierna var stor och vi har nedgraderat den till måttlig status i expertbedömningen. Liksom i tidigare undersökningar gör rikedomen på indikatorarter i låg täthet Ivösjön svårbedömd. Totalbiomassan har varierat men resultaten från 2008 och
2009 var de bästa under det senaste decenniet. 2010 var situationen sämre igen varför vi återigen bedömer tillståndet vid Ivösjön Östra som måttligt näringsrikt.
Djurplanktonbiomassan var intermediär och dominerades av cladoceren Daphnia galeata och
copepoden Eudiaptomus graciloides. Liksom vid Ivösjön Västra var det ont om indikatorarter,
endast en eutrofiindikator (Bosmina coregoni gibbera) och två oligotrogiindikator (Daphnia cristata, Heterocope appendiculata) påträffades. Det styrker bilden av Ivösjön som en svårbedömd
sjö på gränsen mellan näringsfattigt och måttligt näringsrikt tillstånd. Samtidigt kan analyser av
djurplankton i ytvattnet under dagtid, som i denna undersökning, ge en skev bild av Ivosjöns
samlade djurplanktonsamhälle. Framför allt storvuxna djurplanktonarter med mer oligotrof preferens kan undgå provtagningen, t.ex. den glacialrelikta copepoden Limnocalanus macrurus,
som inte påträffades i provet men som finns i sjön.
58
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
I ytvattnet var djurplanktonbiomassan likväl relativt stor i jämförelse med växtplanktonbiomassan
(Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället vid Ivösjön Östra, förutom en svag näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från djurplankton.
Planktonsamhällena vid de båda lokalerna i
Ivösjön uppvisade många likheter (Tabell 1).
Skillnader förekom dock i TPI-värde, där en
högre andel eutrofiindikatorer antyder sämre förhållanden vid Ivösjön Östra. Det fanns
även en ansenlig skillnad i djurplanktontäthet, som var lägre vid Ivösjön, Östra. Det var
framför allt rotatorierna och i viss mån copepoderna som var glesare där. Tätheten av
cladocerer skilde sig inte åt mellan lokalerna
(se artlistorna i bilaga).
Tabell 1. En jämförelse av planktonsamhällenas egenskaper vid de båda provpunkterna i
Ivösjön i augusti 2010.
Ivösjön, V Ivösjön, Ö
-1
Växtpl.biomassa (mg l )
Andel cyanobakterier (%)
TPI-värde
Antal växtplanktonarter
Sammanvägd nä.status
Djurpl.biomassa (mg l-1)
Djurpl.täthet (ind l-1)
Antal djurplanktonarter
0,42
19
0,94
62
God
1,47
396
20
0,45
25
1,62
65
God
1,23
89
21
Levrasjön
Växtplanktonbiomassan var liten men andelen cyanobakterier var stor i Levrasjön. Cyanobakterierna Planktothrix och Planktolyngbya var viktigast men även pansarflagellater var vanliga. Relativt få indikatorarter påträffades men några av eutrofiindikatorerna var mycket vanliga vilket
medförde ett högt TPI-värde. Däremot var Hörnströms trofiindex lågt. Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna och expertbedömningen gav måttlig näringsstatus.
Jämfört med 2009 har förhållandena försämrats, framför allt vad gäller mängden cyanobakterier.
Djurplanktonbiomassan var hög med dominans av cladoceren Daphnia cucullata och copepoden
Eudiaptomus graciloides. Några eutrofiindikatorer påträffades bland rotatorierna (Pompholyx
sulcata, Trichocerca birostris/similis) och bland cladocererna (Bosmina coregoni thersites, D. cucullata). Djurplanktonsamhället ger ett näringsrikare intryck i Levrasjön under 2010 än de närmast föregående åren.
Djurplanktonbiomassan var relativt stor i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från
djurplankton.
59
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
REFERENSER PLANKTON
Aasa, R. 1970. Plankton i Lilla Ullevifjärden. Doktorsavhandling, Växtbiologiska institutionen,
Uppsala universitet.
Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C. Svensson J-E. & Sundberg I. 2011. Bedömningsgrunder för
växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. (tillgänglig på www.medins-biologi.se).
Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221.
Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton
analysis. Limnologica 13: 249-261.
Marelius, I. 1972. Databehandling inom NLU. Beskrivning av behandlingsrutiner vid NLU:s biologiska sektion. NLU Rapport 56.
Naturvårdsverket 1986a. Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för
basprogram. SNV Rapport 3108.
Naturvårdsverket 1986b. Recipientkontroll i vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. SNV Rapport 3109.
Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport
4913.
Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport 4921.
Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och
vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp växtplankton i
sjöar. Version 1.3: 2010-02-18.
Svensk Standard SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar – Vägledning för bestämning av
förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl
teknik).
Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-3.
60
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
FÖRKLARINGAR TILL VÄXTPLANKTONREDOVISNINGEN
Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera surhet/försurning används parametern
antal arter. För att klassificera näringsstatus används 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med
hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus.
TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de definierade indikatorarter
som eventuellt finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera
mellan -3 (det mest oligotrofa växtplanktonsamhället) till +3 (det mest eutrofa växtplanktonsamhället). Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i naturvårdsverkets
bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Även indikatortalet
varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna).
Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst).
Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra
kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst
av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier), samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet.
Naturvårdsverkets kriterier (1999). I de gamla bedömningsgrunderna dokumenterades bl.a.
totalbiomassan av växtplankton, mängden cyanobakterier, antal potentiellt toxinbildande släkten
av cyanobakterier och mängden Gonyostomum. Med hjälp av de uppmätta värdena görs, för
varje parameter, dels en bedömning av avvikelse från ett jämförvärde för den aktuella sjötypen,
dels en bedömning av tillståndet.
Hörnströms trofiindex. Index som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet
(på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 – 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna).
Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna
Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet.
I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan).
EG = Ekologisk grupp enligt OEI:systemet, ett klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet.
O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer
E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer
I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans
Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 - 5 där 5 är det högsta. Används bl.a.
vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström.
Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l-1).
Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten.
Biomassa. Anges i enheten mg l-1 (1 mg l-1 motsvarar en biovolym på 1 mm3 l-1).
61
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
4. Immeln
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
57
2,93
0,63
35,02
1,81
1,00
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
2010-08-30
6238769/1408849
Status/bedömning
Nära neutralt
Måttlig
God
Måttlig
Måttlig
Nära neutralt
Måttlig
0,64
0,70
0,15
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
0,63
0,22
4
0,03
Liten
Stor
Tydlig
Ingen eller obetydlig
44,9
Måttligt högt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Konjugater
Liten biomassa
Mycket liten biomassa
Måttligt antal
Mycket liten biomassa
Arter med indikatortal, aug 2010
Övriga
G. semen
Grönalger
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Cyanobakterier
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
Antal arter
8
Ögonalger
Rekylalger
Kiselalger
Guldalger
Biomassa (mg/l)
2
-3
-2
0,0
02
03
04
1
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
0,2
01
-1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd B B B B B B B B B B C
Övrigt
Kiselalger
Cyanobakterier
0,4
4
0
Pansarflagellater
Tidigare utveckling
0,8
0,6
6
05
06
07
08
09
10
Kommentar: I Immeln visade växtplanktonsamhällets egenskaper på sämre förhållanden än tidigare. Kiselalger
och cyanobakterier dominerade. Bland annat förekom Microcystis och Aphanizomenon. Den totala biomassan var
liten, men såväl TPI som andel cyanobakterier visade måttlig status. Förekomsten av eutrofiindikatorer medförde
även ett måttligt högt värde på Hörnströms trofiindex. Gonyostomum påträffades men biomassan var mycket liten.
Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger måttlig status och vi ansluter
vi oss till den bedömningen. Tillståndet under 2010 kan således klassificeras som måttligt näringsrikt (C), en
nedklassning jämfört med tidigare. Potentiellt toxinbildande cyanobakterier förekommer i Immeln varför det finns en
liten till måttlig risk för besvärsbildande algblomningar.
62
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
7. Halen
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
53
4,23
0,53
13,61
-0,74
1,00
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
2010-08-24
6238743/1412812
Status/bedömning
Nära neutralt
Hög
Hög
Hög
Hög
Nära neutralt
God
0,76
0,93
0,66
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
0,53
0,07
5
0,04
Liten
Liten
Stor till mycket stor
Ingen eller obetydlig
34,4
Lågt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Grönalger
G.
semen
Konjugater
Liten biomassa
Mycket liten biomassa
Stort/mkt stort antal
Mycket liten biomassa
Arter med indikatortal, aug 2010
Cyanobakterier
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
6
Antal arter
Ögonalger
Rekylalger
Kiselalger
4
2
0
Pansarflag.
Guldalger
Biomassa (mg/l)
Tidigare utveckling
1,5
-3
Övrigt
Kiselalger
Cyanobakterier
1,0
-2
02
03
04
05
06
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
0,0
01
1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd C C C C C C C C B B B/C
0,5
00
-1
07
08
09
10
Kommentar: Växtplanktonbiomassan i Halen dominerades av rekylalger av släktet Cryptomonas och kiselalgen
Aulacoseira cf alpigena. Den totala biomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket liten. TPI-värdet och
Hörnströms trofiindex var lågt men många eutrofiindikatorer förekom, fast i låg täthet. Gonyostomum påträffades
också. Alla delkriterierna liksom den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
ger hög status. I vår egen bedömning har vi dock klassificerat ned näringsstatusen ända till god p.g.a. förekomsten
av många eutrofiindikatorer, inklusive ett stort antal potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier. Om vi skulle
bedöma sjön enbart utifrån artrikedom bland eutrofiindikerande arter skulle vi t o m nedklassa Halen till måttlig
status. Risken för besvärsbildande algblomningar i Halen bedöms som liten till måttlig.
Även i många tidigare undersökningar har tillståndet klassificerats som måttligt näringsrikt medan låga andelar
cyanobakterier under en följd av år ibland motiverat bedömningen näringsfattig.
63
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
16. Oppmannasjön
Datum:
Koordinat:
S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
73
1,15
12,64
83,47
2,88
1,00
0,03
0,17
0,08
12,64
10,55
4
0,00
Mycket stor
Mycket stor
Tydlig
Ingen eller obetydlig
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
2010-08-27
6219363/1408142
Status/bedömning
Nära neutralt
Otillfredsställande
Dålig
Dålig
Otillfredsställande
Nära neutralt
Dålig
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
59,6
Högt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Ögonalger
Kiselalger
Arter med indikatortal, aug 2010
Grönalger
Pansarflagellater
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Övriga
Antal arter
10
5
0
Cyanobakterier
-3
Tidigare utveckling
15
Biomassa (mg/l)
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
15
Rekylalger
-2
10
1
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
5
0
01
-1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd D D D D D D D D D D E
Övrigt
Kiselalger
Cyanobakterier
00
Mycket stor biomassa
Mycket stor biomassa
Måttligt antal
Mycket liten biomassa
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Kommentar: Växtplanktonbiomassan var den största som uppmätts det senaste decenniet. Den totala
växtplanktonbiomassan och andelen cyanobakterier var mycket stor och TPI-värdet mycket högt. Liksom tidigare var
mångfalden bland cyanobakterierna mycket stor med ett tjugotal identifierade arter/former, av vilka flertalet var
eutrofiindikatorer. Gonyostomum påträffades dock inte i det analyserade provet (3 ml sedimenterad volym). Den
sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger otillfredsställande status men i vår
egen expertbedömning nedklassar vi näringsstatusen till dålig. Tillståndet kan således klassificeras som mycket
näringsrikt (E). Många potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades i riklig mängd. Risken för besvärsbildande
algblomningar bedöms därför som stor.
Den dominerande cyanobakterien i provet från 2010 är sannolikt den art som Gertrud Cronberg bestämts till
Prochlorothrix cf hollandica men som av Medins Biologi i tidigare undersökningar hänförts till Pseudanabaena. Vi
ifrågasätter inte Cronbergs bestämning men på grund av svårigheten att bekräfta artidentiteten enbart med hjälp av
mikroskopiering rapporterar vi taxat som "Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB." i
vår artlista.
64
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
18. Ivösjön, västra
Datum:
2010-08-27
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
62
3,85
0,42
19,27
0,94
1,00
0,95
0,87
0,20
0,42
0,08
3
0,00
Ingen eller obetydlig
Liten
Ingen eller obetydlig
Ingen eller obetydlig
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
Status/bedömning
Nära neutralt
God
Hög
God
God
Nära neutralt
God
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
35,9
Måttligt högt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Konjugater
Mycket liten biomassa
Mycket liten biomassa
Måttligt antal
Mycket liten biomassa
Arter med indikatortal, aug 2010
Övriga
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Cyanobakterier
Grönalger
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
6
Antal arter
Kiselalger
Guldalger
-3
Tidigare utveckling
0,5
Biomassa (mg/l)
2
0
Rekylalger
Pansarflagellater
4
-2
Övrigt
0,3
Kiselalger
0,2
Cyanobakterier
0,1
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
Inga data 2000 - 2009
0,0
01
1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd - B
0,4
00
-1
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Kommentar: Lokalen har tidigare inte provtagits inom recipientkontrollen. Växtplanktonsamhället visar stora likheter
med sjöns ordinarie provtagningslokal (19. Ivösjön Västra) men resultaten antyder något fördelaktigare förhållanden
vad gäller näringsstatus. Rekylalger dominerade biomassan men även kiselalger och cyanobakterier var relativt
vanliga. Enligt den formella statusklassningen var dock totalbiomassan mycket liten, andelen cyanobakterier liten
och TPI lågt. Sammanvägningen enligt Naturvårdsverkets metod gav god status. Vi gör samma bedömning men
lokalen är nära måttlig status eftersom där förekommer relativt många eutrofiindikatorer, men i låg täthet.
Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte i det analyserade provet (10 ml sedimenterad
volym). Däremot påträffades enstaka exemplar av den trådformiga cyanobakterie som dominerar i Oppmannasjön.
Det antyder att den arten sprider sig i vattensystemet.
65
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
19. Ivösjön, östra
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
65
3,44
0,45
25,24
1,62
1,00
0,89
0,80
0,16
0,45
0,11
4
0,00
Ingen eller obetydlig
Tydlig
Tydlig
Ingen eller obetydlig
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
2010-08-27
6220797/1414926
Status/bedömning
Nära neutralt
God
Hög
God
Måttlig
Nära neutralt
Måttlig
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
41,7
Måttligt högt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Konjugater
Arter med indikatortal, aug 2010
Övriga
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Cyanobakterier
Grönalger
Antal arter
Rekylalger
Kiselalger
Guldalger
Biomassa (mg/l)
6
4
2
0
Pansarflagellater
-3
Tidigare utveckling
1,5
-2
0,0
02
03
1
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
0,5
01
-1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd C C C C C C C C B B C
Övrigt
Kiselalger
Cyanobakterier
00
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
8
Ögonalger
1,0
Mycket liten biomassa
Mycket liten biomassa
Måttligt antal
Mycket liten biomassa
04
05
06
07
08
09
10
Kommentar: Efter några något bättre år indikerar växtplanktonsamhället 2010 på försämrade förhållanden vid
Ivösjöns östra lokal. Kiselalger och cyanobakterier dominerade. Den totala biomassan var mycket liten men andelen
cyanobakterier måttligt stor och TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomum
påträffades inte i det analyserade provet (10 ml sedimentarad volym). Den sammanvägda näringsstatusen enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger god status men i vår egen bedömning har vi valt att klassificera ned
näringsstatusen till måttlig p.g.a. förekomsten av många eutrofiindikatorer. Många arter potentiellt toxinbildande
cyanobakterier förekom också, men i låga tätheter.
I tidigare undersökningar har tillståndet vanligen klassificerats som måttligt näringsrikt. Totalbiomassan har
varierat något men resultaten från 2008 och 2009 var de bästa under decenniet. 2010 var situationen sämre igen. Vi
bedömer därför återigen tillståndet vid Ivösjön Östra som måttligt näringsrikt (C).
66
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
21. Levrasjön
Datum:
Koordinat:
S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Värde
EK-kvot
Surhetsklassning (antal arter i aug)
Sammanvägd näringsstatus (aug)
50
2,65
0,57
58,42
1,64
1,00
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, andel i aug (%)
Trofiskt planktonindex (aug)
2010-08-27
6220352/1418197
Status/bedömning
Nära neutralt
Måttlig
Hög
Otillfredsställande
Måttlig
Nära neutralt
Måttlig
0,70
0,44
0,11
Expertbedömning: surhetsklassning
Expertbedömning: näringsstatus
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Avvikelse
Totalbiomassa i aug (mg l-1)
Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1)
Potentiella toxinbildare (antal släkten)
Gonyostomum semen i aug (mg l-1)
Övrigt
Hörnströms trofiindex (aug)
0,57
0,34
3
0,00
Liten
Mycket stor
Ingen eller obetydlig
Ingen eller obetydlig
34,2
Lågt index
Växtplanktonsammansättning, aug 2010
Kiselalger
Grönalger
Konjugater
Liten biomassa
Mycket liten biomassa
Måttligt antal
Mycket liten biomassa
Arter med indikatortal, aug 2010
Övriga
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Guldalger
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
6
Antal arter
Pansarflagellater
Cyanobakterier
2
0
Rekylalger
-3
Tidigare utveckling
1,5
Biomassa (mg/l)
4
-2
Cyanobakterier
0,5
0,0
01
02
03
04
05
2
3
A = Mycket näringsfattigt
B = Näringsfattigt
C = Måttligt näringsrikt
D = Näringsrikt
E = Mycket näringsrikt
Kiselalger
00
1
År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tillstånd C C C C C C C C B B C
Övrigt
1,0
-1
06
07
08
09
10
Kommentar: Växtplanktonsamhället i Levrasjön dominerades av cyanobakterier av släktena Planktothrix och
Planktolyngbya. Den totala biomassan var liten, men andelen cyanobakterier var stor. TPI-värdet var högt på grund
av riklig förekomst av vissa eutrofiindikatorer. Hörnströms trofiindex var dock lågt. Även enstaka Gonyostomum
påträffades. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger måttlig status
och vi ansluter oss till den bedömningen. Flera släkten potentiellt toxinbildande cyanobakterier förekom. Risken för
besvärsbildande algblomningar bedöms som liten till måttlig
I tidigare undersökningar det senaste decenniet har tillståndet klassificerats som måttligt näringsrikt eller
näringsfattigt. Totalbiomassan har varierat något men alltid varit liten. På grund av den höga andelen cyanobakterier
och andra eutrofiindikatorer bedömer vi växtplanktonsamhället i Levrasjön som måttligt näringsrikt (C), dvs en
försämring jämfört med de närmast föregående åren.
67
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
4. Immeln
2010-08-30
Lokalkoordinater: 6238769 / 1408849
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN
Microcystis aeruginosa - KÜTZING
Microcystis botrys - TEIL.
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH
Snowella sp. - ELINKIN
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Nostocales
Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY
Aphanizomenon sp. - MORREN
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY
Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY
Peridinium sp. - EHRENBERG
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus sp. - KLEBS
Dinobryon borgei - IMHOF
Mallomonas akrokomos - RUTTNER
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI
Synura sp. - EHRENBERG
Uroglena sp. - EHRENBERG
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Asterionella formosa - HASSALL
Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER
Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN
Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES
Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES
Centriska kiselalger (10-20 µm)
Pennales obestämda (50-100 µm)
Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON
EUGLENOPHYCEAE (ögonalger)
Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Chlorococcales
Botryococcus sp. - KÜTZING
Coelastrum sp. - NÄGELI
Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum duplex - MEYEN
Scenedesmus spp. - MEYEN
Tetrastrum komarekii - HINDAK
Övrigt
Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga
(forts.)
68
I
EG
Frekv.
(1 - 5)
-2
3
3
3
I
E
E
E
I
E
2
2
2
2
1
2
2
2
I
I
1
3
I
I
I
I
I
3
Antal *10
celler/l
Biom.
mg/l
735
118
1188
693
30
735
416
0,001
0,0001
0,111
0,065
0,003
0,003
0,017
18
0,002
0,018
4
3
1
2
2
228
22
1,8
3,7
5,5
0,016
0,035
0,005
0,0003
0,001
I
I
I
I
1
1
2
2
0,1
0,1
7,4
0,2
0,004
0,001
0,002
0,003
-2
-2
-2
I
I
I
I
-2
I
I
I
3
2
2
2
2
1
1
2
155
9,2
7,4
3,7
7,4
1,8
6,3
11
0,010
0,0003
0,0003
0,002
0,003
0,0002
0,002
0,001
I
O
E
I
I
I
I
O
I
1
4
3
3
2
2
1
3
2
208
13
14
10
3,7
0,039
0,100
0,012
0,021
0,002
37
2,8
0,010
0,003
E
1
1,8
0,009
I
I
I
O
I
I
E
E
E
3
1
1
3
2
2
1
2
2
1,4
1,6
1,8
18
3,7
15
0,1
66
7,4
0,016
0,002
0,0004
0,001
0,00003
0,001
0,007
0,002
0,002
2
29
0,011
-1
-3
-2
2
3
*
3
*
*
3
Längd*10
µm/l
3
1647
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
4. Immeln
2010-08-30
Lokalkoordinater: 6238769 / 1408849
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Closterium sp. - NITSCH
Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING
Staurastrum sp. - MEYEN
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Pseudostaurastrum limneticum - (BORGE) CHODAT
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
3
Längd*10
µm/l
3
Antal *10
celler/l
Biom.
mg/l
I
EG
Frekv.
(1 - 5)
1
I
I
O
I
3
2
1
2
42
0,3
0,005
0,002
0,3
0,001
O
3
1,1
0,027
5
1
1
1
3
2
472
0,012
1,8
0,00002
929
89
0,023
0,011
-2
I
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
69
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
7. Halen
2010-08-24
Lokalkoordinater: 6238743 / 1412812
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Aphanothece sp. - NÄGELI
Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN
Microcystis aeruginosa - KÜTZING
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH
Woronichinia sp. - ELENKIN
Chroococcales, obestämd kolonibildande art
Oscillatoriales
Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM.
Nostocales
Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER
Aphanizomenon sp. - MORREN
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY
Peridinales, obestämd
Peridinium sp. - EHRENBERG
Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN´SKA) BOURRELLY
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus sp. - KLEBS
Dinobryon borgei - IMHOF
Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Dinobryon suecicum - LEMMERMANN
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Uroglena sp. - EHRENBERG
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Asterionella formosa - HASSALL
Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER
Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES
Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT
Pennales obestämda (50-100 µm)
Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON
EUGLENOPHYCEAE (ögonalger)
Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Chlorococcales
Botryococcus sp. - KÜTZING
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Nephrocytium sp. - NÄGELI
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum angulosum - (EHRENBERG) MENEGHINI
Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD
Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT
Scenedesmus spp. - MEYEN
Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG
Övrigt
Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga
70
I
EG
Längd*103
µm/l
2
2
2
2
1
1
2
-2
3
3
I
E
E
E
1
I
2
654
1
I
I
2
2
125
I
I
I
I
I
-2
-2
-2
*
2
198
551
522
396
20
92
3,7
0,001
0,0003
0,001
0,037
0,003
0,004
0,004
0,017
4
3
3
353
68
22
0,026
0,068
0,034
2
2
2
2
1
0,3
7,4
0,4
0,8
0,1
0,019
0,003
0,009
0,032
0,003
3
2
2
2
2
2
2
2
35
5,5
7,4
9,2
0,002
0,0001
0,001
0,002
11
7,4
26
0,005
0,008
0,002
0,8
902
0,6
0,1
0,001
0,151
0,001
0,0002
I
O
I
2
5
2
1
1
1
2
1,8
1,2
0,0005
0,002
E
1
1,8
0,001
I
O
I
I
O
O
E
E
I
2
3
1
2
1
2
2
2
2
0,4
31
0,4
22
0,1
3,7
15
22
0,012
0,006
0,0002
0,001
0,005
0,002
0,004
0,001
2
37
0,013
I
I
O
I
O
I
I
O
I
2
3
Biom.
mg/l
0,005
0,001
I
-2
Antal *103
celler/l
30
I
E
*
*
Frekv.
(1 - 5)
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
(forts.)
7. Halen
2010-08-24
Lokalkoordinater: 6238743 / 1412812
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Closterium kuetzingii - BRÉBISSON
Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING
Staurastrum sp. - MEYEN
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm)
* = räknade som kolonier
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
2
1
2
1
0,4
0,1
0,2
0,0001
0,001
0,0002
2
0,7
0,043
2
3
3
2
3,7
0,0001
I
EG
Frekv.
(1 - 5)
1
I
I
O
I
O
Längd*103
µm/l
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
71
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
16. Oppmannasjön
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6219363 / 1408142
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG.
Cyanodictyon sp. - PASCHER
Microcystis flos-aquae - (WITTROCK) KIRCHNER
Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH
Microcystis sp. - KÜTZING
Radiocystis geminata - (SKUJA)
Snowella sp. - ELINKIN
Woronichinia sp. - ELENKIN
Chroococcales, obestämd kolonibildande art
Oscillatoriales
Planktolyngbya contorta - (LEM.) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Nostocales
Anabaena sp. böjd - BORY
Anabaena sp. rak - BORY
Nostocales, obestämd
Cyanophyceae, obestämda
Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB.
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Diplosalis acuta (APSTEIN) ENTZ
Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY
Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY
Peridinium umbonatum - STEIN
Peridinium sp. - EHRENBERG
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE
Dinobryon bavaricum - IMHOF
Dinobryon sp. - EHRENBERG
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm)
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN
Asterionella formosa - HASSALL
Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN
Aulacoseira spp. (5-10 µm bred) - THWAITES
Aulacoseira spp. (10-15 µm bred) - THWAITES
Centriska kiselalger (10-20 µm)
Centriska kiselalger (20-30 µm)
Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE
Pennales obestämda (30-50 µm)
Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS
Stephanodiscus spp. (30-40 µm) - EHRENBERG
EUGLENOPHYCEAE (ögonalger)
Lepocinclis sp. - PETRY
72
I
3
3
3
3
3
3
3
2
Frekv.
(1 - 5)
Längd*103
µm/l
2
2
1
2
3
2
2
3
2
2
2
1
3
6961
16243
E
1
3
3
773
90190
16531
I
I
2
2
2
EG
E
E
E
E
E
I
I
E
5
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
6,2
5569
19183
1000
400
600
300
67
1238
0,003
0,004
0,004
0,001
0,004
0,028
0,032
0,046
0,020
0,001
0,020
11138
0,011
0,002
0,138
0,235
53
107
253
3195267
0,006
0,009
0,005
9,981
I
I
I
I
I
3
2
2
2
1
142
62
43
12
6,2
0,011
0,027
0,039
0,036
0,001
I
4
2
1
2
1
2
16
3,0
6,2
12
3,1
3,0
0,821
0,086
0,002
0,134
0,012
0,091
O
O
I
I
1
2
1
1
1
2
6,2
68
6,2
6,2
6,2
12
0,001
0,019
0,002
0,005
0,002
0,015
1
1
2
3
3
5
3
2
1
1
1
6,2
25
4,3
92
128
1405
99
25
0,002
0,011
0,020
0,089
0,214
0,185
0,043
0,010
2
I
I
E
I
I
I
I
I
I
O
E
6,2
0,3
0,002
0,004
3
E
1
6,2
0,011
3
I
I
I
-2
2
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
(forts.)
16. Oppmannasjön
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6219363 / 1408142
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Chlorococcales
Coelastrum sp. - NÄGELI
Cruciginella sp. - LEMMERMANN
Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG.
Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ
Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI
Pediastrum simplex - SCHMIDLE
Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS
Quadrigula sp. - PRINTZ
Scenedesmus cf. acuminatus - (LAGERHEIM) CHODAT
Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN
Scenedesmus spp. - MEYEN
Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG
Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG
Tetrastrum komarekii - HINDAK
Ulotrichales
Elakatothrix sp. - WILLE
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Closterium gracile - BRÉBISSON
Cosmarium sp. - CORDA
Staurastrum tetracerum - RALFS
Staurastrum sp. - MEYEN
Conjugatophyceae, obestämd trådformig
ÖVRIGA
Övriga, oidentifierad
* = räknade som kolonier
I
EG
3
I
2
*
*
*
3
2
3
2
1
1
Frekv.
(1 - 5)
Längd*103
µm/l
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
835
0,023
I
I
I
I
E
E
E
O
E
E
E
I
E
E
2
1
2
1
1
2
2
2
2
1
1
2
2
1
2
1
12
6,2
6,2
74
0,7
1,3
12
25
50
74
136
6,2
19
25
0,0001
0,001
0,0004
0,003
0,015
0,015
0,003
0,001
0,019
0,002
0,015
0,002
0,009
0,001
I
1
12
0,0004
I
O
O
I
I
I
3
1
1
1
1
1
43
0,3
12
6,2
6,1
0,005
0,0002
0,010
0,001
0,015
2
56
0,053
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
73
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
18. Ivösjön, västra
2010-08-27
Lokalkoordinater: /
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Radiocystis geminata - (SKUJA)
Snowella sp. - ELINKIN
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Woronichinia sp. - ELENKIN
Chroococcales, obestämd kolonibildande art
Oscillatoriales
Pseudoanabena mucicola - (NAUMAN & HUBER-PEST.) BOUR.
Nostocales
Anabaena lemmermannii - P. RICHTER
Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY
Aphanizomenon sp. - MORREN
Cyanophyceae, obestämda
Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB.
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY
Peridinium sp. - EHRENBERG
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus sp. - KLEBS
Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Dinobryon sp. - EHRENBERG
Kephyrion sp. - PASCHER
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Stichogloea doederleinii - (SCHMIDLE) WILLE
Uroglena sp. - EHRENBERG
Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm)
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN
Asterionella formosa - HASSALL
Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER
Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN
Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES
Centriska kiselalger (<10 µm)
Centriska kiselalger (10-20 µm)
Centriska kiselalger (20-30 µm)
Fragilaria crotonensis - KITTON
Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON
74
I
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
2
1
2
2
2
3
1
1
2941
551
11
30
919
288
0,001
0,0003
0,006
0,0001
0,005
0,012
990
0,001
E
1
184
0,001
I
I
I
2
2
1
356
55
22
0,048
0,007
0,0002
EG
I
I
E
E
1
2
Frekv.
(1 - 5)
1
-3
-2
-2
-3
-2
-2
2
2
Längd*103
µm/l
69
0,0003
I
I
I
I
5
2
3
2
785
17
35
3,7
0,057
0,009
0,095
0,0004
I
I
I
2
2
1
0,4
5,5
0,1
0,017
0,001
0,005
I
O
I
I
I
I
2
2
2
1
1
2
2
2
2
2
13
3,7
9,2
0,002
0,001
0,002
1,8
9,2
3,7
11
3,7
155
0,0001
0,008
0,002
0,003
0,0004
0,006
1
2
2
2
2
2
3
1
3
1
2
1,8
4,0
9,2
0,6
9,2
7,4
37
1,8
60
1,8
1,2
0,0004
0,002
0,003
0,002
0,007
0,001
0,033
0,005
0,023
0,001
0,002
O
I
I
I
O
E
I
I
I
I
I
O
I
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
(forts.)
18. Ivösjön, västra
2010-08-27
Lokalkoordinater: /
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Chlorococcales
Botryococcus sp. - KÜTZING
Coelastrum sp. - NÄGELI
Kirchneriella sp. - SCHMIDLE
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum duplex - MEYEN
Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD
Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS
Quadrigula sp. - PRINTZ
Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG
Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG
Tetrastrum komarekii - HINDAK
Övrigt
Chlorophyceae, obestämda klotformiga
Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Cosmarium sp. - CORDA
Staurastrum anatinum - COOKE & WILLS
Staurastrum sp. - MEYEN
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Tetraedriella jovetii - (BOURELLY) BOURELLY
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
* = räknade som kolonier
I
*
3
*
*
*
3
2
2
1
-2
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
1,5
6,3
0,009
0,0004
66
18
0,1
3,7
1,8
15
1,8
1,8
7,4
0,004
0,003
0,003
0,002
0,0005
0,001
0,001
0,001
0,0002
1
1
1,8
7,4
0,0002
0,008
2
1
1
2
3,7
0,0004
0,1
0,1
0,0003
0,0001
4
1
3
158
0,005
531
0,015
EG
Frekv.
(1 - 5)
I
I
I
O
I
E
O
E
O
I
E
E
3
1
1
3
2
1
2
1
1
1
1
1
I
O
O
I
Längd*103
µm/l
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
75
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
19. Ivösjön, östra
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6220797 / 1414926
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Cyanodictyon sp. - PASCHER
Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH
Radiocystis geminata - (SKUJA)
Snowella sp. - ELINKIN
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Woronichinia sp. - ELENKIN
Chroococcales, obestämd kolonibildande art
Oscillatoriales
Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Nostocales
Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER
Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY
Nostocales, obestämd kolonibildande art
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY
Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus spp. - KLEBS
Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Stichogloea doederleinii - (SCHMIDLE) WILLE
Uroglena sp. - EHRENBERG
Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm)
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN
Asterionella formosa - HASSALL
Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER
Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN
Aulacoseira spp. (5-10 µm bred) - THWAITES
Centriska kiselalger (<10 µm)
Centriska kiselalger (10-20 µm)
Centriska kiselalger (20-30 µm)
Fragilaria crotonensis - KITTON
Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS
Stephanodiscus sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Surirella sp. - TURPIN
EUGLENOPHYCEAE (ögonalger)
Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG
I
3
-2
3
EG
I
E
I
I
E
E
Frekv.
(1 - 5)
2
2
1
2
2
1
2
2
2
2
1
1
1
2
3
2
2
3
Antal *10
celler/l
Biom.
mg/l
2941
2206
7,4
2941
294
10
368
919
1470
1103
10
0,002
0,001
0,003
0,002
0,0002
0,001
0,003
0,003
0,061
0,011
0,00003
50
0,002
149
30
0,020
0,004
0,001
368
I
I
I
I
I
5
2
2
2
2
430
9,2
9,2
3,7
5,5
0,031
0,002
0,017
0,0004
0,001
I
I
I
2
2
2
0,5
5,5
0,2
0,020
0,003
0,001
-2
-2
I
O
I
I
-2
O
I
3
1
2
2
1
1
2
3
22
1,8
9,2
11
1,8
7,4
7,4
177
0,003
0,0003
0,004
0,006
0,0004
0,002
0,001
0,013
I
I
O
E
I
I
I
I
I
O
E
I
1
2
2
3
2
2
3
2
3
2
1
1
9,2
15
2,9
17
13
39
5,5
71
11
1,8
0,005
0,006
0,013
0,009
0,001
0,034
0,019
0,027
0,002
0,011
E
1
1,8
0,009
-1
-2
2
2
2
3
76
I
I
3
Längd*10
µm/l
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
(forts.)
19. Ivösjön, östra
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6220797 / 1414926
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Chlorococcales
Botryococcus sp. - KÜTZING
Coelastrum sp. - NÄGELI
Dictyosphaerium sp. - NÄGELI
Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG.
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI
Pediastrum duplex - MEYEN
Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD
Quadrigula sp. - PRINTZ
Tetrastrum komarekii - HINDAK
Övrigt
Chlorophyceae, obestämda klotformiga
Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Cosmarium sp. - CORDA
Staurastrum smithii - (G. M. SMITH) TEILING
Staurastrum spp. - MEYEN
Xanthidium sp. - EHRENBERG
ÖVRIGA
Goniochloris sp. - GEITLER
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad
* = räknade som kolonier
I
*
3
*
*
*
3
3
2
1
3
1
1
1
3
2
1
2
2
1
2
1,8
25
59
1,8
37
15
0,1
0,1
5,5
29
15
0,026
0,001
0,010
0,00002
0,003
0,001
0,002
0,011
0,002
0,001
0,0004
1
1
0,0
7,4
0,00001
0,004
1
1
1
2
1
1,8
0,0003
1,8
11
0,2
0,001
0,006
0,003
1
3
3
620
26
0,017
0,007
I
I
I
I
O
I
E
E
O
O
E
2
I
O
Längd*10
µm/l
3
Biom.
mg/l
Frekv.
(1 - 5)
I
O
3
Antal *10
celler/l
EG
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
77
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
21. Levrasjön
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6220352 / 1418197
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Radiocystis geminata - (SKUJA)
Snowella sp. - ELINKIN
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Oscillatoriales
Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Nostocales
Aphanizomenon sp. - MORREN
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptolaux sp. - SKUJA
Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK
Gymnodinium helveticum PENARD
Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY
Peridinales, obestämd
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus sp. - KLEBS
Dinobryon bavaricum - IMHOF
Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY
Pseudopedinella sp./Pedinella sp.
Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm)
DIATOMOPHYCEAE (kiselalger)
Asterionella formosa - HASSALL
Centriska kiselalger (10-20 µm)
Cyclotella sp. (<10 µm) - KÜTZING
Fragilaria crotonensis - KITTON
Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT
Stephanodiscus sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
CHLOROPHYCEAE (grönalger)
Volvocales
Chlamydomonas-typ - EHRENBERG
Chlorococcales
Botryococcus sp. - KÜTZING
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Oocystis sp. - NÄGELI
Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI
Scenedesmus sp. - MEYEN
Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG
Ulotrichales
Elakatothrix sp. - WILLE
Övrigt
Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga
I
EG
Frekv.
(1 - 5)
I
I
E
3
3
2
1
3
2
1
3
-3
-2
-2
-2
2
2
2
*
*
78
3
3
Längd*10
µm/l
3
Antal *10
celler/l
814
814
355
15
1479
777
4,0
Biom.
mg/l
0,0004
0,0005
0,001
0,002
0,005
0,003
0,0002
4
4
50034
26034
0,052
0,271
I
1
148
0,001
I
I
I
I
I
1
4
2
3
1
2
0,7
93
1,5
11
0,7
6,7
0,0001
0,0004
0,002
0,023
0,002
0,001
I
I
I
4
1
2
4
3,1
0,04
4,4
3,2
0,132
0,0002
0,002
0,025
I
O
O
I
I
1
2
1
2
1
2
2
0,7
6,7
0,7
3,0
0,7
1,5
89
0,00004
0,001
0,0001
0,0003
0,0001
0,0001
0,006
I
I
I
I
E
2
3
2
1
1
1
0,6
13
3,0
0,4
0,04
0,7
0,0002
0,010
0,001
0,0001
0,0002
0,006
I
1
0,7
0,0001
I
O
I
E
E
E
1
1
2
2
1
1
0,04
0,7
3,0
0,1
0,0003
0,0001
0,0002
0,004
0,7
0,001
I
2
12
0,0004
2
36
0,001
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
(forts.)
21. Levrasjön
2010-08-27
Lokalkoordinater: 6220352 / 1418197
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv.
Det. Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Mougeotia sp. - C. AGARDH
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
Övriga, oidentifierad
* = räknade som kolonier
I
1
-2
EG
Frekv.
(1 - 5)
Längd*103
µm/l
Antal *103
celler/l
Biom.
mg/l
I
O
2
1
0,3
0,04
0,00004
0,0003
O
1
0,04
0,001
5
1
3
2
1
976
0,018
15
0,001
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
79
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
4. Immeln
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-30
Sjökoord: /
Lokalkoord: 62 38 769 / 14 08 849
Län: Blekinge
Djup på platsen: 17,3 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 28,4 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
I
I
I
E
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
E
E
E
I
1,41
1,41
0,70
0,70
2,11
0,70
0,70
3,52
10,57
0,70
3,52
47,20
32,40
16,91
19,02
1,41
1,41
5,64
0,0007
0,0007
0,0001
0,0004
0,0005
0,0003
0,0004
0,0004
0,0005
0,0007
0,0035
0,0236
0,0194
0,0338
0,0023
0,0008
0,0002
0,0004
E
E
I
I
E
O
O
I
I
O
O
0,60
1,20
5,00
2,20
0,20
0,40
0,40
2,40
1,40
0,20
0,40
0,0360
0,0120
0,1150
0,0330
0,0022
0,0480
0,0040
0,1200
0,0140
0,0300
0,0280
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
(ägg l )
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty, 1850
Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892
Ascomorpha saltans Bartsch, 1870
Brachionus sp
Collotheca sp
Conochilus unicornis Rousselet, 1892
Gastropus stylifer (Imhof, 1891)
Kellicottia longispina (Kellicott, 1879)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Ploesoma sp
Polyarthra major Burckhardt, 1900
Polyarthra remata Skorikov, 1896
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Synchaeta sp (stor, >120 µm)
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca cylindrica (Imhof, 1891)
Trichocerca porcellus (Gosse, 1851)
Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902)
1,41
1,41
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad)
Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (juv)
Ceriodaphnia sp., ad.
Ceriodaphnia sp., juv.
Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (ad)
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad)
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv)
Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (ad)
Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (juv)
Lösa Cladocera-ägg
1,20
0,80
0,40
0,60
0,40
1,41
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (honor)
Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Eudiaptomus, ägg
I
I
1,00
2,00
5,40
5,64
0,0630
0,1166
0,1109
0,0056
1,20
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
I
I
0,40
0,20
5,40
19,02
0,0163
0,0022
0,0387
0,0190
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
150,05
14,40
8,40
6,00
24,66
0,09
0,44
0,29
0,06
0,02
ZOOPLANKTON, totalt
203,50
0,90
2,82
4,81
1,20
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
80
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
7. Halen
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-24
Sjökoord: /
Lokalkoord: 62 38 743 / 14 12 812
Län: Blekinge
Djup på platsen: 18,0 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
I
I
I
I
I
E
I
I
I
I
I
I
I
I
E
E
5,07
1,27
2,54
2,54
6,34
1,27
1,27
114,12
1,27
7,61
2,54
7,61
48,18
116,66
1,27
1,27
0,0025
0,0006
0,0005
0,1014
0,2536
0,0006
0,0003
0,0456
0,0001
0,0008
0,0001
0,0076
0,0241
0,0700
0,0002
0,0013
I
I
I
I
I
I
O
O
I
I
O
O
I
I
4,00
3,40
0,20
0,60
18,40
18,20
2,20
2,80
5,60
3,20
0,80
0,40
0,20
0,40
0,2400
0,0340
0,0120
0,0060
0,4232
0,2730
0,2640
0,0280
0,2800
0,0320
0,1200
0,0280
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
(ägg l )
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty, 1850
Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892
Ascomorpha saltans Bartsch, 1870
Asplanchna herricki de Guerne, 1888
Asplanchna priodonta Gosse, 1850
Brachionus sp
Collotheca sp
Conochilus unicornis Rousselet, 1892
Kellicottia bostoniensis (Rousselet, 1908)
Kellicottia longispina (Kellicott, 1879)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Polyarthra major Burckhardt, 1900
Polyarthra remata Skorikov, 1896
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca capucina (Wierzejski & Zacharias, 1893)
1,27
1,27
1,27
1,27
1,27
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri Uljanin, 1874 (ad)
Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri Uljanin, 1874 (juv)
Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad)
Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (juv)
Ceriodaphnia sp., ad.
Ceriodaphnia sp., juv.
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad)
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv)
Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (ad)
Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (juv)
Leptodora kindti (Focke, 1844) (ad)
Polyphemus pediculus Linnaeus, 1761
Lösa Cladocera-ägg
1,40
2,00
0,60
0,20
0,80
0,0200
22,82
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (honor)
Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Eudiaptomus, ägg
I
I
1,40
0,80
5,60
3,80
0,0948
0,0488
0,1208
0,0038
4,00
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor)
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor)
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
Cyclopoida, ägg
I
I
I
1,40
0,40
1,40
13,40
29,16
0,0606
0,0100
0,0295
0,1549
0,0292
25,36
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
320,80
60,40
7,80
16,60
32,97
0,51
1,76
0,26
0,26
0,03
ZOOPLANKTON, totalt
438,57
2,82
6,34
27,82
4,00
25,36
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
81
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
16. Oppmannasjön
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-27
Sjökoord: /
Lokalkoord: 62 19 363 / 14 08 142
Län: Skåne
Djup på platsen: 11,5 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 14,2 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
E
I
I
I
E
I
I
E
E
I
I
I
I
E
E
I
32,40
9,86
5,64
22,54
1,41
1,41
21,13
11,27
5,64
1,41
80,31
107,08
1,41
1,41
9,86
12,68
0,0016
0,0049
0,0011
0,0056
0,0001
0,0007
0,0011
0,0006
0,0028
0,0007
0,0402
0,0642
0,0007
0,0014
0,0011
0,0009
E
E
I
E
E
E
E
I
5,00
3,80
0,20
5,20
1,20
2,00
3,00
0,20
0,3000
0,0380
0,0120
0,0572
0,0048
0,0800
0,0300
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
(ägg l )
ROTATORIA
Anuraeopsis fissa Gosse, 1851
Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892
Ascomorpha saltans Bartsch, 1870
Collotheca sp
Filinia longiseta (Ehrenberg, 1834)
Gastropus stylifer (Imhof, 1891)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Keratella tecta (Gosse, 1851)
Keratella quadrata (O.F. Müller, 1786)
Lecane sp
Polyarthra remata Skorikov, 1896
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Synchaeta sp (liten, <120 µm)
Trichocerca capucina (Wierzejski & Zacharias, 1893)
Trichocerca porcellus (Gosse, 1851)
Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902)
2,82
1,41
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (ad)
Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (juv)
Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad)
Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (ad)
Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (juv)
Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (ad)
Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (juv)
Leptodora kindti (Focke, 1844) (ad)
Lösa Cladocera-ägg
1,20
1,20
7,04
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor)
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Eudiaptomus, ägg
I
I
14,60
4,00
15,80
9,86
0,7715
0,1868
0,4150
0,0099
9,00
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor)
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Cyclopoida, obestämda
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
Cyclopoida, ägg
I
I
I
I
I
2,00
4,80
1,40
0,20
0,60
65,60
40,86
0,0811
0,0859
0,0246
0,0019
0,0144
0,4828
0,0409
11,27
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
325,45
20,60
34,40
74,60
50,72
0,13
0,52
1,37
0,69
0,05
ZOOPLANKTON, totalt
505,77
2,76
4,23
9,44
9,00
11,27
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
82
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
18. Ivösjön, västra
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-27
Sjökoord: /
Lokalkoord: /
Län: Skåne
Djup på platsen: 23 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
(ägg l )
I
I
I
I
I
I
I
I
E
I
1,27
8,88
24,09
16,48
10,14
7,61
1,27
120,46
1,27
58,33
0,0507
0,0022
0,0120
0,0016
0,0005
0,0076
0,0006
0,0723
0,0001
0,0041
1,27
2,54
E
I
I
I
I
O
I
I
I
I
I
0,40
0,20
0,60
1,20
1,00
0,20
4,80
2,60
0,40
0,20
0,20
0,0240
0,0120
0,0060
0,0720
0,0100
0,0240
0,2880
0,0260
0,0200
0,0020
0,0160
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
ROTATORIA
Asplanchna herricki de Guerne, 1888
Collotheca sp
Gastropus stylifer (Imhof, 1891)
Kellicottia longispina (Kellicott, 1879)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Polyarthra major Burckhardt, 1900
Polyarthra remata Skorikov, 1896
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Trichocerca porcellus (Gosse, 1851)
Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902)
1,27
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad)
Bosmina (Eubosmina) l. kessleri Uljanin, 1874 (ad)
Bosmina (Eubosmina) l. kessleri Uljanin, 1874 (juv)
Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad)
Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (juv)
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad)
Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (ad)
Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (juv)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv)
Limnosida frontosa G.O. Sars, 1862 (ad)
Lösa Cladocera-ägg
1,00
20,29
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor)
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Eudiaptomus, ägg
I
I
6,80
0,60
7,40
54,52
0,3582
0,0269
0,1268
0,0545
6,20
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor)
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
Cyclopoida, ägg
I
I
I
I
1,80
0,20
1,60
1,00
11,80
48,18
0,0708
0,0042
0,0272
0,0092
0,0962
0,0482
8,88
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
249,80
11,80
14,80
16,40
102,71
0,15
0,50
0,51
0,21
0,10
ZOOPLANKTON, totalt
395,50
1,47
5,07
21,29
6,20
8,88
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
83
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
19. Ivösjön, östra
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-27
Sjökoord: /
Lokalkoord: 62 20 797 / 14 14 926
Län: Skåne
Djup på platsen: 49 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
0,60
0,20
1,00
2,00
2,60
2,60
3,40
0,40
0,80
12,00
15,80
0,40
0,0003
0,0080
0,0003
0,0008
0,0013
0,0003
0,0002
0,0002
0,0004
0,0072
0,0011
0,0000
E
E
O
I
I
I
1,40
0,20
0,20
9,80
0,60
0,60
0,0840
0,0020
0,0020
0,5880
0,0060
0,0480
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
(ägg l )
ROTATORIA
Ascomorpha ecaudis Perty, 1850
Asplanchna priodonta Gosse, 1850
Collotheca sp
Conochilus sp
Gastropus stylifer (Imhof, 1891)
Kellicottia longispina (Kellicott, 1879)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Polyarthra dolichoptera Idelson, 1925
Polyarthra remata Skorikov, 1896
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902)
Trichocerca sp
0,20
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad)
Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (juv)
Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv)
Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (ad)
Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (juv)
Limnosida frontosa G.O. Sars, 1862 (ad)
Lösa Cladocera-ägg
1,20
11,40
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor)
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Eudiaptomus, ägg
Eurytemora lacustris, nauplier
Heterocope appendiculata G.O. Sars, 1863 (honor)
I
I
3,00
0,80
3,40
9,60
0,1603
0,0365
0,0581
0,0096
0,20
0,40
0,0002
0,1026
0,40
1,20
0,20
5,80
9,40
0,0170
0,0248
0,0022
0,0605
0,0094
4,80
O
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor)
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar)
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
Cyclopoida, ägg
I
I
I
2,80
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
41,80
12,80
7,80
7,60
19,00
0,02
0,73
0,36
0,10
0,02
ZOOPLANKTON, totalt
89,00
1,23
0,20
12,60
4,80
2,80
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
84
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
21. Levrasjön
Kvantitativ zooplanktonanalys
Provdatum: 2010-08-27
Sjökoord: /
Lokalkoord: 62 20 352 / 14 18 197
Län: Skåne
Djup på platsen: 16,8 m
Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv.
Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB
Analys: Jan-Erik Svensson
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm
Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst.
I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8% av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg.
Ekologisk grupp
Täthet
(Eutrof, Oligotrof, Indifferent)
(ind l )
(mm l )
I
I
I
I
I
I
I
I
I
E
E
I
17,75
3,80
1,27
2,54
16,48
11,41
3,80
24,09
17,75
12,68
116,66
48,18
0,0089
0,0008
0,0507
0,0006
0,0066
0,0057
0,0004
0,0012
0,0107
0,0013
0,0140
0,0034
E
O
I
E
E
I
I
I
0,40
0,20
0,20
21,40
12,80
0,20
1,40
1,20
0,0040
-1
Biovolym
3 -1
Äggtäthet
-1
(ägg l )
ROTATORIA
Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892
Ascomorpha saltans Bartsch, 1870
Asplanchna priodonta Gosse, 1850
Collotheca sp
Conochilus sp
Gastropus stylifer (Imhof, 1891)
Kellicottia longispina (Kellicott, 1879)
Keratella cochlearis (Gosse, 1851)
Polyarthra vulgaris Carlin, 1943
Pompholyx sulcata Hudson, 1885
Trichocerca birostris/similis
Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902)
5,07
3,80
CLADOCERA
Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (juv)
Bythotrephes longimanus Leydig, 1860
Ceriodaphnia sp., ad.
Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (ad)
Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (juv)
Daphnia sp
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad)
Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv)
Lösa Cladocera-ägg
0,0046
0,8560
0,1280
0,0120
0,0700
0,0120
5,00
0,20
3,80
COPEPODA: CALANOIDA
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor)
Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar)
Eudiaptomus, copepoditer
Eudiaptomus, nauplier
Calanoida nauplier
I
I
7,00
5,60
3,60
27,90
0,4038
0,2880
0,0815
0,0279
I
0,20
0,80
27,90
0,0038
0,0046
0,0279
COPEPODA: CYCLOPOIDA
Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor)
Cyclopoida, copepoditer
Cyclopoida, nauplier
Cyclopoida, ägg
15,40
ROTATORIA
CLADOCERA
COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter
COPEPODA, nauplier
276,42
37,80
16,20
1,00
55,79
0,10
1,09
0,77
0,01
0,06
ZOOPLANKTON, totalt
387,22
2,03
8,88
9,00
15,40
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN
ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
85
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
4. Immeln
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Immeln
Lokalnummer:
4
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
12 Skåne
0
-/6238769 / 1408849
Provtagningsuppgifter
2010-08-30
Datum:
Tid på dygnet:
14.05
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
Vattentemperatur (°C):
Språngskikt (j/n):
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
Vattenkemi (j/n):
17,3
klart
färgat
vxl moln, 6 m/s, 18,1 C
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
18
ja
14 m
2,1 m
-
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-5 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
86
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
7. Halen
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Halen
Lokalnummer:
7
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
10 Blekinge
Olofström
-/6238743 / 1412812
Provtagningsuppgifter
2010-08-24
Datum:
Tid på dygnet:
15.30
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
18
Vattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
mulet, kraftig vind från sydvästVattenkemi (j/n):
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
-m
-m
-
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-6 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
87
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
16. Oppmannasjön
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Oppmannasjön
Lokalnummer:
16
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
12 Skåne
0
-/6219363 / 1408142
Provtagningsuppgifter
2010-08-27
Datum:
Tid på dygnet:
12.40
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
11,5
Vattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
Vxl moln, svag vind 70°, 16,8 °CVattenkemi (j/n):
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
19
nej
-m
1,4 m
-
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-4 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
88
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
18. Ivösjön, västra
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Ivösjön, västra
Lokalnummer:
18
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
12 Skåne
Bromölla
-//
Provtagningsuppgifter
2010-08-27
Datum:
Tid på dygnet:
12.10
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
23
Vattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
Vxl moln, svag vind 80°, 17,0 °CVattenkemi (j/n):
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
18,8 ja
15 m
4,1 m
ja
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-8 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
89
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
19. Ivösjön, östra
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Ivösjön, östra
Lokalnummer:
19
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
12 Skåne
Bromölla
-/6220797 / 1414926
Provtagningsuppgifter
2010-08-27
Datum:
Tid på dygnet:
12.10
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
49
Vattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
Vxl moln, svag vind 30°, 15,4 °CVattenkemi (j/n):
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
18,3 ja
15 m
4m
ja
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-8 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
90
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
21. Levrasjön
Vattenområdesuppgifter
Sjö/vattendrag:
Levrasjön
Lokalnummer:
21
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
87 Skräbeån
Län:
Kommun:
Top. karta:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
12 Skåne
Bromölla
-/6220352 / 1418197
Provtagningsuppgifter
2010-08-27
Datum:
Tid på dygnet:
15.00
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
LG Karlsson/Marie Petersson
ALcontrol AB
recipientkontroll
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Väderlek:
Märkning av lokal:
16,8
Vattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge:
Siktdjup med vattenkikare:
Vxl moln, vxl vind <3m/s, 16,8 Vattenkemi (j/n):
-
Växtplankton
Kvalitativ metod BIN PR 061
Maskstorlek:
20 µm
Konserveringsmetod :
Lugol
Djupintervall:
0,5 m 5 m
18,7
ja
10 m
3,3 m
ja
Provflaska I
- cm
- µm
-m
-
15m
-
0-6 m
Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod :
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Djurplankton
Kvalitativ metod BIN PR 011
Håvdiameter:
Maskstorlek:
Djupintervall:
Konserveringsmetod:
10m
-
nej
4
-m
Provflaska II
- cm
- µm
-m
-
Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar”
Typ av hämtare:
Rambergrör
Mängd filtrerat vatten (l/prov):
5
Maskstorlek:
45 µm
Antal profiler:
3
Konserveringsmetod:
Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska:
a
b
c
Djupintervall:
0-2 m
-m
-m
Övrigt
-
91
d
-m
SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3
92
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
BILAGA 4
Bottenfauna
Metodik
Provtagning
Analys och utvärdering
Resultat
Lokalvis redovisning
Artlistor
Lokalbeskrivningar
93
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
METODIK
Provtagning
Provtagningen av bottenfauna utfördes på tre lokaler den 20 oktober 2010. Lokalernas läge och
en beskrivning av lokalerna återfinns längre fram i denna bilaga. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i
Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär
i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som
hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten.
Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %.
På lokalerna togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av cirka 30 delprov från olika typer av
substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan.
Analys
Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 %
sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre
taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1).
Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga.
Utvärdering
Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i
en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score
Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status.
Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter
från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns
med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier
som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall
expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
har detta kommenterats i resultatsammanställningen i nedan i denna bilaga.
Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 2009). Klassningen
gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i öv94
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
rigt. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2010).
Totalantal taxa har räknats om genom att arter av fåborstmaskar och/eller fjädermyggor för
åren 1998-2000 anpassats till en artbestämningsnivå som rekommenderas i Naturvårdsverkets
föreskrifter. Denna nivå har tillämpats från och med 2001 års undersökning och omräkningen
gör att antalet arter bättre kan jämföras.
Från och med 2008 ändrades metodiken vid provtagningen. Ändringen bestod i att en större
bottenyta provtogs på varje lokal (1,25 m2 istället för 0,5 m2). Orsaken till denna ändring är att
detta rekommenderas av Naturvårdsverket. En större provtagningsyta innebär i regel att fler arter påträffas, men då också att det ger ett bättre underlag för bedömningar.
Referenser
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se).
Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och
vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Version 1:1: 2010-0301.
Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921.
Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in
Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249.
95
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Förklaringar till resultatsida - rinnande vatten
Lokaluppgifter
Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen.
Index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier
Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok
2007:4). Klassningar enligt en fyrgradig skala:
Nära neutralt/Hög status
Måttligt surt/God status
Surt/Måttlig status
Mycket surt/Otillfredsställande status
•MISA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar.
•ASPT-index: Ett ”renvattensindex” som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller
toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet.
•DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag.
Expertbedömning av status
Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms
enligt samma fyrgradiga skala som ovan:
Nära neutralt/Hög status
Måttligt surt/God status
Surt/Måttlig status
Mycket surt/Otillfredsställande status
Övriga index och tillståndsklassning
Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala:
Klass 1. Mycket högt
Klass 2. Högt
Klass 3. Måttligt högt
Klass 4 Lågt
Klass 5. Mycket lågt
•Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet.
•TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa.
•Individtäthet (ant/m2): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta.
96
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
•EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex.
•Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter.
•Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället.
•Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans
för näringsämnen/organisk belastning.
•Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus.
•Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus.
Expertbedömning av naturvärden
Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala:
Mycket höga naturvärden
Höga naturvärden
Naturvärden i övrigt
Rödlistade/ovanliga arter
Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade arter och hotkategori (Gärdenfors 2010),
samt ovanliga arter.
Jämförelse med tidigare undersökningar
Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och
undersökningssyfte.
Kommentar
I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den
är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram.
97
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
11. Holjeån, uppströms Jämshög
Datum:
Koordinat:
Kommun: Olofström
Ca 20-30 m nedströms gångbron, längs östra stranden.
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Ekologisk kvalitetskvot
82
MISA:
1,72
ASPT-index:
1,18
6,3
DJ-index:
15
2,00
2010-10-20
6235990/1420730
Status/Klass
Nära neutralt
Hög
Hög
Expertbedömning
Surhetsklass
Status med avseende på eutrofiering
Status med avseende på hydromorfologisk påverkan
Status med avseende på annan påverkan
Nära neutralt
Hög
Hög
Hög
Övriga index och tillståndsklassning
Totalantal taxa:
60
Taxaindex (%):
153,6
Individtäthet (antal/m2): 2 265
EPT-index:
34
Diversitetsindex:
3,47
Danskt faunaindex:
7
Surhetsindex:
11
Föroreningsindex:
12
Naturvärde
Mycket höga naturvärden
Rödlistade/ovanliga arter
Ephemerellidae
(Ephemerella sp./Serratella sp.)
Oecetis notata
Övriga kriterier
Diversitet
Antal taxa
mycket högt
mycket högt
högt
mycket högt
måttligt högt
mycket högt
mycket högt
mycket högt
Index
16
3 poäng
3 poäng
0 poäng
10 poäng
Jämförelse med tidigare undersökningar
Expertbedömning
År
Påverkan/Status map eutrofiering
98-99 Ingen bedömning
00-07 Ingen eller obetydlig påverkan
08
Hög
09
Hög
10
Hög
Antal taxa
60
Taxa
ASPT
DJ
DJ-/ASPT-index
15
12
40
9
6
20
3
0
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Kommentar
Lokalens bottenfauna var mycket artrik samt individrik vilket indikerade relativt näringsrika förhållanden med
hög biologisk produktion. Flera taxa känsliga för eutrofiering (påverkan av näringsämnen/organiskt material)
och försurning påträffades. Förekomsten av dessa taxa motiverade bedömningen hög status med avseende
på eutrofiering samt nära neutrala förhållanden.
En mycket artrik bottenfaunan och förekomsten av två ovanliga arter, nattsländan Oecetis notata och
dagsländan Ephemerellidae (Ephemerella sp./Serratella sp. medförde att lokalen bedömdes hysa höga
naturvärden med avseende på bottenfaunan.
98
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
12. Holjeån, nedströms Jämshög
Datum:
Koordinat:
Kommun: Bromölla
5-15 m uppströms stenblock, strax nedströms där vägen går närmast ån.
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Ekologisk kvalitetskvot
62
MISA:
1,31
ASPT-index:
6,4
1,19
DJ-index:
15
2,00
2010-10-20
6233210/1420590
Status/Klass
Nära neutralt
Hög
Hög
Expertbedömning
Surhetsklass
Status med avseende på eutrofiering
Status med avseende på hydromorfologisk påverkan
Status med avseende på annan påverkan
Nära neutralt
Hög
Hög
Hög
Övriga index och tillståndsklassning
Totalantal taxa:
47
Taxaindex (%):
120,3
Individtäthet (antal/m2): 2 157
EPT-index:
27
Diversitetsindex:
3,80
Danskt faunaindex:
7
Surhetsindex:
10
Föroreningsindex:
12
Naturvärde
Höga naturvärden
Rödlistade/ovanliga arter
Propappus volki
Goera pilosa
Oecetis notata
Övriga kriterier
Diversitet
Antal taxa
högt
mycket högt
högt
högt
måttligt högt
mycket högt
högt
mycket högt
Index
12
3 poäng
3 poäng
3 poäng
0 poäng
3 poäng
Jämförelse med tidigare undersökningar
Expertbedömning
År
Påverkan/Status map eutrofiering
98-99 Ingen bedömning
00-07 Ingen eller obetydlig påverkan
08
Hög
09
Hög
10
Hög
Antal taxa
60
Taxa
ASPT
DJ
DJ-/ASPT-index
15
12
40
9
6
20
3
0
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Kommentar
Bottenfaunan var art- och individrik och resultatet indikerade relativt näringsrika förhållanden med hög
biologisk produktion. Flera taxa känsliga för eutrofiering (påverkan av näringsämnen/organiskt material) och
försurning påträffades. Förekomsten av dessa taxa motiverade bedömningen hög status med avseende på
eutrofiering samt nära neutrala förhållanden.
Artantalet var högt och tre ovanliga arter påträffades, fåborstmasken Propappus volki och nattsländorna
Goera pilosa och Oecetis notata . Detta motiverar att bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden.
99
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
23. Skräbeån, Käsemölla
Datum:
Koordinat:
Kommun: Bromölla
2010-10-20
6214000/1416740
Vid forsnacken nedströms lugnflytet, ca 70 m nedströms gångbron längs västra sidan.
Naturvårdsverkets kriterier (2007)
Ekologisk kvalitetskvot
Status/Klass
70
MISA:
1,47
Nära neutralt
ASPT-index:
5,6
1,04
Hög
DJ-index:
11
1,20
Hög
Expertbedömning
Nära neutralt
God
Hög
Hög
Surhetsklass
Status med avseende på eutrofiering
Status med avseende på hydromorfologisk påverkan
Status med avseende på annan påverkan
Övriga index och tillståndsklassning
Totalantal taxa:
32
Taxaindex (%):
80,8
2
Individtäthet (antal/m ): 1 240
EPT-index:
12
2,39
Diversitetsindex:
6
Danskt faunaindex:
Surhetsindex:
12
Föroreningsindex:
8
Naturvärde
måttligt högt
högt
måttligt högt
lågt
lågt
högt
mycket högt
högt
Index
6
Naturvärden i övrigt
Rödlistade/ovanliga arter
Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)
Aphelocheirus aestivalis
3 poäng
3 poäng
Övriga kriterier
Diversitet
Antal taxa
0 poäng
0 poäng
Jämförelse med tidigare undersökningar
Expertbedömning
År
Påverkan/Status map eutrofiering
98-99 Ingen bedömning
00-07 Ingen eller obetydlig påverkan
08
God
09
God
10
God
Antal taxa
60
Taxa
ASPT
DJ
DJ-/ASPT-index
15
12
40
9
6
20
3
0
0
98 98 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Kommentar
Bottenfaunan var måttligt art- och individrik. En stor del av bottenfaunan utgjordes av måttligt
eutrofieringskänsliga arter men även enstaka individer av mer syrekrävande arter påträffades. Sammantaget
expertbedömdes lokalens status med avseende på eutrofiering som god. Därmed avvek expertbedömningen
från Naturvårdsverkets klassning som med utgångspunkt från ASPT- och DJ-index klassade bottenfaunans
status med med avseende på eutrofiering som hög. Förekomsten av den mycket försurningskänsliga
märlkräftan Gammarus pulex , samt ett flertal andra försurningskänsliga arter/grupper bidrog till att lokalens
vatten bedömdes som nära neutralt.
Två ovanliga arter påträffades, dagsländan Baetis sp. (fuscatus/scambus) och skinnbaggen Aphelocheirus
aestivalis .
100
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Förklaringar till artlista
Det. = Ansvarig för artbestämning.
2
Antal individer per prov (0,25 m ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning,
funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en
uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven.
Försurningskänslighet (Fk):
0 – taxa vars toleransgräns är okänd
1 – taxa som har visats klara pH < 4,5
2 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 4,5
3 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,0
4 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,5
5 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 6,2
Funktionell grupp (Fg):
0 – ej känd
1 – filtrerare
2 – detritusätare
3 – predatorer
4 – skrapare
5 – sönderdelare
1
Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg):
0 – taxa vars känslighet är okänd
1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering
2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering
3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten
4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten
5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten
Raritetskategori (Rk):
RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct)
CR – Akut Hotad (Critically Endangered)
EN – Starkt Hotad (Endangered)
VU – Sårbar (Vulnerable)
NT – Nära hotad (Near Threatened)
DD – Kunskapsbrist (Data Deficient)
Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig
M
= medelvärde
%
= procentandel
*
= taxa påträffades endast i det kvalitativa provet
________________________________________
1
Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator.
101
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
11. Holjeån, uppströms Jämshög
2010-10-20
x: 6235990
y: 1420730
RAPPORT
Det. Anders Boström, Medins Biologi AB
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning
REPORT issued by an Accredited Laboratory
ARTER/TAXA
TURBELLARIA, virvelmaskar
Polycelis sp.
Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae)
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta
HIRUDINEA, iglar
Erpobdella
Erpobdella octoculata - (Linné, 1758)
Erpobdella
Erpobdella sp.
ACARI, sötvattenskvalster
Acari
ODONATA, trollsländor
Calopteryx sp.
Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807)
Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758)
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Baetis rhodani - (Pictet, 1843)
Baetis sp.
Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839)
Centroptilum luteolum - (Müller, 1776)
Ephemerellidae (Ephemerella sp./Serratella sp.)
Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776)
Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783)
Leptophlebia marginata - (Linné, 1767)
Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912
Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761)
Nigrobaetis sp.
PLECOPTERA, bäcksländor
Amphinemura
Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836)
Isoperla
Isoperla difformis - (Klapalék, 1909)
Isoperla
Isoperla sp.
Leuctra
Leuctra hippopus - (Kempny, 1899)
Nemoura
Nemoura avicularis - Morton, 1894
Nemoura
Nemoura sp.
Perlodes
Perlodes dispar - (Rambur, 1842)
Protonemura
Protonemura meyeri - (Pictet, 1841)
Taeniopteryx
Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758)
TRICHOPTERA, nattsländor
Agapetus ochripes - Curtis, 1834
Athripsodes sp.
Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783)
Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834)
Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963
Ithytrichia sp.
Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775)
Leptoceridae
Limnephilus sp. (rhombicus-typ)
*
Limnephilidae
Lype sp.
Mystacides sp.
Oecetis notata - (Rambur, 1842)
Oecetis testacea - (Curtis, 1834)
Oxyethira sp.
Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834)
*
Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835)
Polycentropodidae
Potamophylax sp.
Rhyacophila sp.
Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877
COLEOPTERA, skalbaggar
Elmis
Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806)
Elmis
Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806)
Hydraena
Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad.
*
Limnius
Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881
Limnius
Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881
Orectochilus
Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776)
Oulimnius
Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806)
Oulimnius
Oulimnius sp. Ad.
Oulimnius
Oulimnius sp. Lv.
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae
Chironomidae
Empididae
Pediciidae
Simuliidae
Tipulidae
GASTROPODA, snäckor
Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774
Gyraulus sp.
Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758)
Physa fontinalis - (Linné, 1758)
Radix sp. (balthica/labiata)
BIVALVIA, musslor
Pisidium
Pisidium sp.
Sphaerium
Sphaerium sp.
SUMMA (antal individer):
SUMMA (antal taxa):
KATEGORI
Fk Fg Eg Rk
PROV
1
1
3
3
3
0
0
1
0
2
0
25
3
0
3
3
2
0
1
2
3
4
5
1
31
18
23
24
1
0
3
0
0
3
3
3
3
3
3
3
3
2
0
4
2
0
2
1
1
4
2
2
4
4
2
4
4
4
4
2
4
4
4
3
0
3
3
3 Ov
3
3
3
3
3
3
1
1
0
1
2
0
2
1
2
4
3
3
2
5
5
3
5
2
4
3
0
3
4
0
3
4
3
3
0
1
2
1
3
3
0
0
0
4
0
0
3
2
1
1
0
0
0
5
4
0
5
1
1
4
4
0
5
5
4
2
3
3
0
3
3
0
5
3
0
4
3
2
3
3
4
3
0
3
0
2
3
2 Ov
4
0
3
3
0
4
3
5
2
2
0
2
2
2
2
2
2
4
4
4
4
4
3
4
4
4
4
4
3
3
3
3
3
3
3
0
0
0
0
0
0
0
0
3
3
1
5
0
0
0
0
0
0
4
4
4
4
3
4
4
4
4
4
3
0
2
3
2
1
3
1
1
1
3
1
1
0
3
7
1
8
1
6
1
3
2
396
31
841
32
561
39
585
38
2
4,8
0,2
81,8
1,0
0,2
27,8
0,6
0,8
37,6
0,8
0,4
0,8
0,0
14,4
0,2
0,0
4,9
0,1
0,1
6,6
0,1
0,1
0,2
0,2
4,2
5,6
0,8
0,2
0,6
3,0
0,8
0,0
0,0
0,7
1,0
0,1
0,0
0,1
0,5
0,1
156,0
1,2
0,2
1,2
1,4
1,8
106,4
0,2
27,6
0,2
0,0
0,2
0,2
0,3
18,8
0,0
1,2
0,6
0,2
0,2
0,8
0,2
0,2
0,1
0,0
0,0
0,1
0,0
0,4
0,4
0,2
0,4
1,0
0,1
0,1
0,0
0,1
0,2
0,2
9,0
0,0
1,6
0,6
49,6
0,6
2,2
2,0
0,4
0,1
8,8
0,1
0,4
0,4
0,1
0,6
6,0
0,4
2,0
0,6
0,4
0,1
1,1
0,1
0,4
0,1
0,1
0,6
0,2
0,2
0,4
1,2
0,1
0,0
0,0
0,1
0,2
6
6,0
1,0
1,1
0,2
448
29
566,2
33,8
100
130
65
115
3
65
2
28
1
10
1
32
48
2
1
1
14
1
2
42
2
1
4
11
1
1
4
1
1
1
2
1
2
1
1
46
210
1
170
2
1
1
1
240
128
2
2
2
1
3
1
15
Plecoptera
1
Plecoptera
1
Plecoptera
9
3
Plecoptera
3
4
Plecoptera
2
Plecoptera
Plecoptera
3
Plecoptera
8
Plecoptera
1
160
1
5
4
52
100
4
4
66
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
7
6
31
2
44
2
1
2
1
1
14
1
2
2
1
1
12
1
8
12
1
63
55
6
4
1
4
3
1
1
5
1
3
2
1
6
1
55
1
1
7
1
1
2
2
0,0
0,0
0,1
16
140
1
0,2
0,2
0,2
0,1
1,6
2
6
4,3
0,4
2
4
6
24,2
1,2
0,8
9,0
15
2
40
0,0
0,0
1
4
1
34
26
0,2
0,2
1
3
8
6
55
%
1
3
1
1
32
M
1
1
1
2
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade
verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte
utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
102
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
12. Holjeån, nedströms Jämshög
2010-10-20
x: 6233210
y: 1420590
RAPPORT
Det. Anders Boström, Medins Biologi AB
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning
REPORT issued by an Accredited Laboratory
ARTER/TAXA
TURBELLARIA, virvelmaskar
Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae)
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta
Propappus volki - Michaelsen, 1916
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758)
ODONATA, trollsländor
Calopteryx sp.
Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758)
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Baetis rhodani - (Pictet, 1843)
Baetis sp.
Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839)
Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776)
Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912
Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761)
Nigrobaetis sp.
PLECOPTERA, bäcksländor
Amphinemura
Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836)
Isoperla
Isoperla sp.
Leuctra
Leuctra hippopus - (Kempny, 1899)
Perlodes
Perlodes dispar - (Rambur, 1842)
Protonemura
Protonemura meyeri - (Pictet, 1841)
Taeniopteryx
Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758)
TRICHOPTERA, nattsländor
Agapetus ochripes - Curtis, 1834
Athripsodes sp.
Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834)
Goera pilosa - (Fabricius, 1775)
Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834)
Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963
Ithytrichia sp.
Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775)
Lype sp.
Mystacides azurea - (Linné, 1761)
Oecetis notata - (Rambur, 1842)
Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834)
Potamophylax sp.
Rhyacophila sp.
Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877
Silo pallipes - (Fabricius, 1781)
COLEOPTERA, skalbaggar
Elmis
Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806)
Elmis
Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806)
Hydraena
Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824
Hydraena
Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad.
Limnius
Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881
Limnius
Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881
Orectochilus
Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776)
Oulimnius
Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806)
Oulimnius
Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806)
Oulimnius
Oulimnius sp. Ad.
Oulimnius
Oulimnius sp. Lv.
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae
Chironomidae
Empididae
Pediciidae
Simuliidae
Tipulidae
GASTROPODA, snäckor
Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774
BIVALVIA, musslor
Pisidium
Pisidium sp.
Sphaerium
Sphaerium sp.
SUMMA (antal individer):
SUMMA (antal taxa):
KATEGORI
Fk Fg Eg Rk
PROV
1
2
3
4
5
3
3
0
1
0
0
2
2
0
3 Ov
1
2
2
2
0
3
3
3
3
3
1
7
2
1
3
2
0
4
2
4
2
2
4
4
2
4
4
4
4
3
0
3
3
3
3
3
20
15
20
45
25
10
1
65
10
1
12
25
25
1
180
30
4
19
50
60
65
10
1
35
15
20
1
0
1
2
1
2
4
3
2
3
5
2
4
0
3
3
4
3
3
1
40
3
5
2
6
3
0
4
2
2
1
3
3
4
3
0
1
0
0
5
2
4
0
1
4
1
1
4
4
4
2
3
3
5
3
0
4
4
3
3
3 Ov
3
3
4
3
2
3
2 Ov
3
4
3
5
3
2
2
3
0
2
2
2
2
2
2
2
4
4
4
4
4
4
3
4
4
4
4
4
4
4
3
3
3
3
3
3
3
3
0
0
0
0
0
0
0
0
3
3
1
5
0
0
0
0
0
0
4
4
3
1
1
3
1
1
0
3
1
21
284
19
908
34
17
1
90
15
2
7
3
9
14
3
1
20
2
7
3
15
1
1
3
20
Plecoptera
4
Plecoptera
5
5
24
Plecoptera
4
Plecoptera
Plecoptera
4
4
Plecoptera
1
410
18
28
110
2
8
160
1
3
14
2
1
120
7
13
2
34
3
15
10
56
32
1
6
1
14
11
2
40
1
2
1
6
1
2
8
1
1
1
1
1
95
1
5
5
3
7
3
2
55
3
24
2
4
14
1
6
4
1
2
6
1
3
1
2
1
1
1
1
1
40
1
5
1
1
1
1
1
3
7
1
3
50
3
5
2
2
1
1
3
443
30
M
%
0,2
0,0
13,8
0,2
2,6
0,0
0,4
0,1
0,2
2,6
0,0
0,5
84,0
16,0
5,6
23,6
23,0
23,0
0,4
15,6
3,0
1,0
4,4
4,3
4,3
0,1
2,4
3,2
16,6
0,6
2,4
0,6
0,4
0,6
3,1
0,1
0,4
0,1
146,4
4,4
9,4
0,2
7,6
9,6
3,0
50,6
0,2
0,4
0,2
1,2
0,2
0,6
2,0
0,2
27,2
0,8
1,7
0,0
1,4
1,8
0,6
9,4
0,0
0,1
0,0
0,2
0,0
0,1
0,4
0,0
1,0
4,2
1,8
0,6
1,2
52,8
1,4
1,0
4,8
1,2
2,6
0,2
0,8
0,3
0,1
0,2
9,8
0,3
0,2
0,9
0,2
0,5
0,2
2,0
0,4
1,0
0,4
0,6
0,0
0,4
0,1
0,2
0,1
0,1
0,6
0,1
7
2
1
6,2
0,2
1,1
0,0
690
31
371
29
539,2
28,6
100
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade
verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte
utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
103
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
23. Skräbeån, Käsemölla
2010-10-20
x: 6214000
y: 1416740
RAPPORT
Det. Anders Boström, Medins Biologi AB
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning
REPORT issued by an Accredited Laboratory
ARTER/TAXA
TURBELLARIA, virvelmaskar
Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774)
Polycelis sp.
Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae)
OLIGOCHAETA, fåborstmaskar
Oligochaeta
AMPHIPODA, märlkräftor
Gammarus pulex - (Linné, 1758)
ISOPODA, gråsuggor
Asellus aquaticus - (Linné, 1758)
ODONATA, trollsländor
Calopteryx sp.
EPHEMEROPTERA, dagsländor
Baetis rhodani - (Pictet, 1843)
Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)
Baetis sp.
Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776)
PLECOPTERA, bäcksländor
Isoperla
Isoperla sp.
Taeniopteryx
Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758)
TRICHOPTERA, nattsländor
Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834)
Chimarra marginata - (Linné, 1767)
Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834)
Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963
Ithytrichia sp.
Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834)
Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840)
Rhyacophila sp.
HEMIPTERA, skinnbaggar
Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794)
COLEOPTERA, skalbaggar
Limnius
Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881
Orectochilus
Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776)
Oulimnius
Oulimnius sp. Ad.
DIPTERA, tvåvingar
Ceratopogonidae
Chironomidae
Simuliidae
GASTROPODA, snäckor
Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774
Bithynia tentaculata - (Linné, 1758)
Physa fontinalis - (Linné, 1758)
Theodoxus fluviatilis - (Linné, 1758)
BIVALVIA, musslor
Pisidium
Pisidium sp.
Sphaerium
Sphaerium sp.
KATEGORI
Fk Fg Eg Rk
*
3
1
3
3
3
3
0
0
0
0
2
0
5
5
3
1
2
2
0
3
3
2
0
0
2
4
4
4
4
3
0 Ov
0
3
0
2
3
2
4
4
2
1
3
1
1
0
PROV
1
3
2
3
1
2
15
8
5
M
%
1
1
2
0,2
0,2
1,2
0,1
0,1
0,4
0,6
0,2
1
6
1
8
7,6
2,5
2
2
0,8
0,3
1
0,2
0,1
5
5
2
55
3
170
6,4
0,2
4,2
185,0
2,1
0,1
1,4
59,7
4,2
1,0
1,4
0,3
0,3
0,3
6,0
12,6
0,1
0,1
0,6
0,3
4
220
16
1
10
340
0
3
9
1
5
1
1
1
1
1
4
3
3
3
3
4
3
3
4
3
3
3
2
2
29
66
44
85
1
1
8
3
1
0,8
1,0
18,6
39,2
0,2
0,2
1,8
1,0
3
3
3 Ov
1
2
3
1,2
0,4
2
2
2
4
3
4
3
3
3
2
8
2
4
1
2
1
3,8
3,0
0,4
1,2
1,0
0,1
0
0
0
0
0
1
0
0
0
9
44
19
1
1
7
0,2
16,0
0,1
5,2
4
5
4
5
4
1
4
4
3
2
3
0
2
2
1
6
1
5
2
1
9
4
2
4
0,2
2,6
0,2
4,8
0,1
0,8
0,1
1,5
1
3
1
1
0
3
3
5
4
1
1,4
1,6
0,5
0,5
387
18
596
20
243
21
310,0
17,8
100
SUMMA (antal individer):
SUMMA (antal taxa):
6
4
2
140
4
11
14
Plecoptera
1
2
Plecoptera
3
2
3
4
15
5
16
1
1
13
1
2
2
203
10
121
20
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade
verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte
utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
104
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Förklaringar till lokalbeskrivning
Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3 där:
Klass 0 = saknas
Klass 1 = mindre än 5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst
Klass 2 = 5-50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst
Klass 3 = mer än 50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst
Vattenområdesuppgifter
Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används
namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn.
Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen.
Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron.
Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118).
Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO.
Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses
lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK)
från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:50 000. Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan.
Provtagningsuppgifter
Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ),
Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna).
Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från
stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv.
Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m2).
Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej).
105
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Lokaluppgifter
Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes
utgående från strömfårans mittlinje.
Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter.
Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med
en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag.
Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under
sommarhalvåret.
Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i
ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal.
Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal.
Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning.
Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser.
Klass Vattenhastighet
0
Stilla (0 m/s), i sjöar
1
Lugnt (under 0,2 m/s)
2
Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke
3
Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten.
Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt.
Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat.
o
Vattentemperatur: Temperaturen ( C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal.
Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus).
0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom)
1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom)
2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom).
Bottensubstrat och vattenvegetation
Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt
tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt
förekomstklasserna 0-3; där 0 = saknas, 1 = mindre än 5 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa
förekomst), 2 = 5-50 % av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än
50 % av yttäckningen (riklig förekomst).
106
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Typ av material
Partikeldiameter (mm)
Finsediment
<0,2 (mjäla och lera)
Sand
0,2-2 (finmo-grovsand)
Grus
2-20 (fingrus-grovgrus)
Fin sten
20-100
Grov sten
100-200
Fina block
200-400
Grova block
400-2000
Häll
> 2000
Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande
vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad
och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt
har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter
som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger).
Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition.
Typ av material
Fin detritus
Grov detritus
Fin död ved
Grov död ved
Definition
Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet
med en partikelstorlek mindre än 1 mm.
Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar
samt delar av kvistar.
Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter
samt kortare än 50 cm.
Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än
50 cm.
Närmiljö 0-30 m
Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön
omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m
lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens ned-re
avgränsning.
För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön/marktypen
(Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall
närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är
lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan.
Marktyp
Kommentar
Barrskog
Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd
Lövskog
Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek
107
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
Blandskog
Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än
25 % av områdets areal
Kalhygge
Minst 25 % av området utgörs av kalavverkad yta
Myr/våtmark
Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog
Åker
Odlad åkermark
Äng
Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall
vara mindre än 30 %
Hed
Öppen hedmark med enstaka buskar och träd
Kalfjäll
Blockmark ovan trädgränsen
Häll/Blockmark
Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen
Artificiell
Anlagda ytor som vägar och bebyggelse
Annat
Annan mark än ovan beskriven.
Strandzon 0-5 m
Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i
strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m.
Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5 %, 2 = 5-50 %, och 3 =
mer än 50 %.
Påverkan
Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan.
108
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
11. Holjeån
uppströms Jämshög
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde: 87 Skräbeån
Län:
10 Blekinge
Kommun:
Olofström
Top. Karta:
3E NV
Lokalkoordinater: 6235990 / 1420730
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2010-10-20
Martin Liungman
Medins Biologi AB
recipientkontroll
Metodik:
Provyta (m2):
Antal prov:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 27 828
0,25
5
nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
V-dragsbredd (normal fåra):
Vattennivå:
Lokalens medeldjup:
Märkning av lokal:
10 m
Lokalens maxdjup: 0,4 m
5m
Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)
15 m, uppskattad
Grumlighet:
klart
15 m
Vattenfärg:
starkt färgat
medel
Vattentemperatur: 7,1 °C
0,3 m
Trofinivå:
mesotrof
Ca 20-30 m nedströms gångbron, längs östra stranden.
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand:
Grus:
Fin sten:
Grov sten:
Fina block:
fin sten
grov sten
grus
saknas
5-50%
5-50%
5-50%
5-50%
5-50%
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Grova block:
Häll:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
mossor
-
<5%
saknas
saknas
saknas
saknas
saknas
Mossor:
Påväxtalger:
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5 %
saknas
saknas
<5%
<5%
saknas
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
artificiell
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
5-50%
Dom. art:
al
-
Typ:
Tätort
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
måttlig
saknas
-
Övrigt
Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten.
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den
ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får
endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
109
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
12. Holjeån
nedströms Jämshög
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde: 87 Skräbeån
Län:
10 Blekinge
Kommun:
Bromölla
Top. Karta:
3E NV
Lokalkoordinater: 6233210 / 1420590
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2010-10-20
Martin Liungman
Medins Biologi AB
recipientkontroll
Metodik:
Provyta (m2):
Antal prov:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 27 828
0,25
5
nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
V-dragsbredd (normal fåra):
Vattennivå:
Lokalens medeldjup:
Märkning av lokal:
10 m
Lokalens maxdjup: 0,4 m
5m
Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)
15 m, uppskattad
Grumlighet:
klart
15 m
Vattenfärg:
starkt färgat
medel
Vattentemperatur: 7,1 °C
0,3 m
Trofinivå:
mesotrof
5-15 m uppströms stenblock, strax nedströms där vägen går närmast ån.
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand:
Grus:
Fin sten:
Grov sten:
Fina block:
saknas
5-50%
5-50%
<5%
5-50%
>50%
fina block
grus
sand
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Grova block:
Häll:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
mossor
långskottsväxter
-
5-50%
saknas
saknas
saknas
<5 %
saknas
Mossor:
Påväxtalger:
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
5-50%
saknas
saknas
<5%
<5%
saknas
lövskog
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
artificiell
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
buskar
gräs/halvgräs/vass
5-50%
Dom. art:
al
-
Typ:
Avloppsvatten
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
måttlig
saknas
-
Övrigt
Ca 50 m uppströms parkeringsficka. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten.
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den
ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får
endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
110
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
23. Skräbeån
Käsemölla
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
Vattenområdesuppgifter
Huvudflodområde: 87 Skräbeån
Län:
12 Skåne
Kommun:
Bromölla
Top. Karta:
3E SV
Lokalkoordinater: 6214000 / 1416740
Provtagningsuppgifter
Datum:
Provtagare:
Organisation:
Syfte:
2010-10-20
Martin Liungman
Medins Biologi AB
recipientkontroll
Metodik:
Provyta (m2):
Antal prov:
Kemiprov (j/n):
SS-EN 27 828
0,25
5
nej
Lokaluppgifter
Lokalens längd:
Lokalens bredd:
Vattendragsbredd (våt yta):
V-dragsbredd (normal fåra):
Vattennivå:
Lokalens medeldjup:
Märkning av lokal:
10 m
Lokalens maxdjup: 0,5 m
8m
Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s)
18 m, uppskattad
Grumlighet:
klart
18 m
Vattenfärg:
färgat
medel
Vattentemperatur: 8,9 °C
0,3 m
Trofinivå:
eutrof
Vid forsnacken nedströms lugnflytet, ca 70 m nedströms gångbron längs
västra sidan.
Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)
Oorganiskt mtrl, dom. 1:
Oorganiskt mtrl, dom. 2:
Oorganiskt mtrl, dom. 3:
Finsediment:
Sand:
Grus:
Fin sten:
Grov sten:
Fina block:
fin sten
grov sten
fina block
saknas
saknas
<5%
>50%
5-50%
5-50%
Vegetationstyp, dom. 1:
Vegetationstyp, dom. 2:
Vegetationstyp, dom. 3:
Grova block:
Häll:
Övervattensv:
Flytbladsv:
Långskottsv:
Rosettväxter:
långskottsväxter
mossor
påväxtalger
<5%
saknas
saknas
saknas
5-50%
saknas
Mossor:
Påväxtalger:
Fin detritus:
Grov detritus:
Fin död ved:
Grov död ved:
<5 %
<5 %
saknas
saknas
<5%
<5%
-
Dominerande 3:
-
Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)
Dominerande 1:
Strandzon 0-5 m
Dominerande 1:
Dominerande 2:
Dominerande 3:
Beskuggning:
Påverkan
A:
B:
C:
lövskog
Dominerande 2:
Vegetationstyp:
träd
buskar
gräs/halvgräs/vass
>50%
Dom. art:
al
-
Typ:
Jordbruk
-
Sub.dom. art:
-
Styrka:
måttlig
saknas
-
Övrigt
Följ "Lilla kungsleden" på östra sidan tills strax innan träspång. Kör in söderifrån. Lokalkvaliteten var
lämplig; bra sparkbotten.
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den
ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får
endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.
111
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4
112
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
BILAGA 5
Elfiske
Metodik
Resultat
113
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Inledning
Elfiskeundersökningar utfördes på 5 lokaler i Skräbeåns vattensystem i augusti och september
år 2010 (Tabell A). Undersökningarna som skedde inom ramen för den samordnade recipientkontrollen utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling i vattendragen.
Undersökningarnas resultat utgör också ett komplement till de bottenfaunainventeringar och
vattenkemiska analyser som utförs i vattensystemet.
Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning var att:
• inventera förekomsten av fiskarter.
• kvantifiera de olika fiskarternas bestånds tätheter.
• uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk.
Detta ger bl a en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna.
Tabell A Lokaler som elfiskades under 2010.
VattenLokal
Kommun
Drag
Edreström
Uppstr. ålkistan
Kristianstad
Alltidhultsån Alltidhult
Olofström
Holjeån
Uppstr ARV
Olofström
Holjeån
Länsgränsen
Olofström
Skräbeån
Nymölla
Bromölla
Metodik
Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra
kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler.
I utvärderingen har tyngdpunkten lagts på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: (1) öringens yngelstadier är stationära, (2) dess ekologi är väl dokumenterad, (3) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, (4) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, (5)
den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, (6) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket.
Elfiskena gjordes med så kallad successiv utfiskning i enlighet med Handledningen för Miljöövervakning, Provfiske i rinnande vatten - kvantitativa undersökningar. Utvärderingen har i huvudsak följt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från år 2007. I samband med att dessa nya
bedömningsgrunder kom togs ett nytt index i bruk. Indexet kallas VIX (VattendragsIndeX) och
används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk.
Detta index räknas ut av fiskeriverket och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken.
114
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
VIX visar i första hand på effekter av: när-ingsämnespåverkan, påverkan av surhet samt
morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter
inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jord- och skogsbruk.
VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i denna bilaga. I denna bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Vid
fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från elfiskeregistret.
Fisktätheterna har beräknats olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt har ”Zippinmetoden” använts. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens
storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden då den inte väger in skillnaden i
fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder och vattenförhållanden.
De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken har hämtats ur fiskeriverkets elfiskedatabas (Fiskeriverket 2010)
Förutsättningar
De provfiskade lokalerna utgör tillsammans relativt goda biotoper för öringens olika livsstadier.
Man kan därför förvänta sig att finna både vandrande och strömlevande populationer, något
som i så fall avspeglar sig i fångstresultaten, där man finner varierande storleksfördelningar och
individtätheter.
I Skräbeån vid Nymölla är det normalt framförallt havsöring som fångas. Vid årets provfiske
fångades även årsungar av lax. Att huvuddelen av fångsten utgörs av ensomriga individer är ett
typiskt tecken på en vandrande populationer.
En vandrande öringpopulation finner man även vid lokalen i Edreström (Uppströms Ålkista). Vid
denna lokal fångas i huvudsak uppväxande öringar från den sjölevande öringpopulationen i sjön
Immeln.
I Alltidhultsån (Alltidhult) påträffas med stor sannolikhet både enstaka stationärt strömlevande
öringar samt årsungar från sjölevande öringar som vandrar in i Alltidhultsån från sjöarna Raslången och Halen.
I Holjeåns båda lokaler med vandringshinder både nedströms (Östafors) och uppströms (Jämshög), förekommer strömlevande öring.
115
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Resultat
Edreström, Uppströms Ålkista
I Edreström fångas framförallt årsungar av öring som vandrar upp i vattendraget från sjön Immeln. Det finns även ett mindre stationärt bestånd av öring som lever mer eller mindre hela sitt
liv i Edreström.
Sedan början av 2000-talet har antalet fångade öringar på lokalen varierat kraftigt. Årets fångst
var den högsta sedan 2006 och innebar ett avbrott från de senaste årens trend med minskande
öringtätheter. Det finns en tendens till cyklisk variation i öringtätheten som kan bero på stor
inomartskonkurrens. Det är tänkbart att den stora variationen i första hand är kopplad till hur
mycket lekfisk som vandrar upp i vattendraget och ynglens överlevnad första sommaren.
Den låga tätheten av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens ekologiska status klassats
som måttlig sedan 2006. Denna klassning kvarstod även vid 2010 års undersökning.
Alltidhultsån, Alltidhult
Tätheten av öring har sedan 1995 varit låg på lokalen. Till viss del är detta väntat då lokalen inte
utgör en optimal öringbiotop. Det har vid flera tillfällen under årens lopp påträffats mycket få
öringar på lokalen. Årets uteblivna fångst av öring bedömdes därför inte avvika nämnvärt från
tidigare undersökningarna.
Lokalens ekologiska status klassades av VIX som dålig. Denna klassning var dock missvisande.
Det låga värdet på indexet kunde i huvudsak relateras till förekomsten av abborre och ål. Arter
som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår bedömning dock att förekomsten av dessa
arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och
lugnflytande åsträckor. Att ingen öring fångades påverkade också indexet avsevärt då förekomst av denna art påverkar ett flertal av de ingående delindexen positivt.
Noterbart i sammanhanget är att en öring (ca 300 mm) observerades vid provfisket.
Holjeån, uppströms reningsverket
Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga
vattnet bidrog till att göra lokalen mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt och
fångsten av öring mer normal för lokalen. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med ett
försiktigt ökande antal ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket
höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast fångades vid första utfiskningen. Att
elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om. Lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Detta
trots en mycket sparsam förekomst av öring. Att så varit fallet beror främst på den rikliga förekomsten av elritsa.
Sedan 2004 har lokalens ekologiska status klassats som god till hög. Årets undersökning avvek
därmed inte från tidigare resultat.
116
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Holjeån, länsgränsen
Lokalen har provfiskats sedan 1992. Undersökningarna hat utförts årligen sedan år 2000. Förutom vid undersökningen 1992 så har provfiskena vid samtliga tillfällen visat på låga öringtätheter. Även vid årets undersökning var fångsten av öring ganska liten. Men kanske indikerade
årets provfiske en förändring. De beräknade tätheterna var de näst högsta sedan toppåret
1992. De senaste två årens undersökningar visar på en försiktig ökning av öring.
VIX har sedan 2002 klassat lokalens ekologiska status som måttlig till hög. Årets fångst med en
dominans av öring och elritsa (båda dessa arter påverkar indexet positivt) medförde att lokalen
bedömdes ha god ekologisk status.
Skräbeån, Nymölla
Lokalen är belägen strax uppströms Skräbeåns mynning i havet. Öringfångsten på lokalen domineras normalt av årsungar. Provfisket 2010 innebar ingen förändring av detta. De beräknade
tätheterna av öring har varierat en del sedan början av 2000-talet. Årets resultat bedömdes inte
avvika nämnvärt från tidigare års. Noterbart är att ensomriga laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax hittats en gång tidigare, vid ett elprovfiske som genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande
provfisken komma att visa.
Lokalens ekologiska status klassades som god. Klassningen avvek därmed obetydligt från tidigare undersökningar. Statusklassningen har under hela tidserien växlat mellan god och måttlig
status. Framför allt är det variationen i fångst av öring och toleranta arter som benlöja och ål
som ger upphov till de olika klassningarna.
Referenser
Bohlin, T. 1984. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer.
Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). 33p.
Degerman, E. Sers, B. 1999. Elfiske. Fiskeriverkets information 1999:3
Fiskeriverket. 2010. Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret
sammanställd av Berit Sers, Fiskeriverket 2009
Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten
och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-6200147-6.
Wiederholm, T. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913.
117
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
1-10 Edreström, Uppstr ålkistan
Koordinat:
Elprovfiske 1 (2)
624169/141307
Datum:
2010-09-23
Allmän information
Lokalen vars bottensubstrat domineras av block och
större stenar bedöms utgöra en biotop väl lämpad för
öring.
Vid provfisketillfället var väderlek och vattenståndet
gynnsamt för elfiske.
Fångsresultat
Art
Antal/fiskeomgång
1
2
3
Tot. N
95%-konf.
Täthet
(skattat)
intervall
N/100m
2
95%-konf.
P-värde (omgång)
intervall
1
2
3
ÖRING 0+
11
8
5
35,1
25,9
21,7
16,0
0,3
0,5
0,7
ÖRING > 0+
16
4
0
20,1
0,7
12,4
0,5
0,8
1,0
1,0
ABBORRE
2
2
5
10,8
-
6,7
-
0,5
0,7
0,8
ELRITSA
1
0
0
1,0
0,0
0,6
0,0
1,0
1,0
1,0
GÄDDA
2
1
1
5,8
10,6
3,6
6,5
0,3
0,5
0,7
MÖRT
4
1
0
5,0
0,4
3,1
0,2
0,8
1,0
1,0
Summa:
48
Längd (mm)
Art
Vikt (g)
Biomassa
Kommentar
2
Min
Max
Min
ÖRING
69
310
-
-
-
Int, Lit, Lax
ABBORRE
115
144
-
-
-
Tol, Pre
ELRITSA
79
79
-
-
-
Lit, För
GÄDDA
115
135
-
-
-
Pre
MÖRT
145
197
-
-
-
Tol, För
Max
Summa:
g/100m
0,0
Förklaring till kommentarer:
Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S
globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art)
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
118
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
1-10 Edreström, Uppstr ålkistan
Elprovfiske 2 (2)
624169/141307
Koordinat:
Datum:
2010-09-23
Längdfördelning
Antal
20
ÖRING
15
10
5
0
530 - 549
510 - 529
490 - 509
470 - 489
450 - 469
430 - 449
410 - 429
390 - 409
370 - 389
350 - 369
330 - 349
310 - 329
290 - 309
270 - 289
250 - 269
230 - 249
210 - 229
190 - 209
170 - 189
150 - 169
130 - 149
110 - 129
90 - 109
70 - 89
50 - 69
Längder
(mm)
Beståndsutveckling
Antal/100 m2
Öring >0+
250
Öring 0+
200
150
100
50
0
År
54 56* 58* 60* 62* 64 66* 68* 70* 72* 74* 76* 78* 80* 82* 84* 86* 88* 90 92* 94 96 98* 00 02 04 06 08 10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
VIX (VattendragsIndeX)
VIX-värde:
Ekologisk status:
Måttlig
0,35
VIX-sidoindex
VIXh (hydrologi)
VIXsm (surhet/morfologi)
0,32
0,49
≤ 0,43 måttlig - dålig status
P-värden för delindex
1,0
1
0,8
0,8
0,6
0,6
0,4
0,4
0,2
0,2
0,0
VIX
Gräns…
0
Täthet av
öring och lax/
100 m2
Andel
toleranta
individer
Andel lithofila
arter
Andel
toleranta
arter
Andel
Andel
intoleranta laxfiskar med
arter
reproduktion
År
90 94 96 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
Sammanfattning
Sedan 2005 har fångsten av framför allt ensomriga (0+) öringar stadigt minskat. Årets provfiske innebar en
positiv förändring från denna trend. Det är vanligt att öringpopulationer uppvisar relativt stora variationer
mellan olika år. Varför öringpopulationen vid Edreström minskat de senaste åren är oklart. Lokalens
ekologiska status klassades som måttligt hög. En klassing som i huvudsak berodde av den skrala
öringförekomsten.
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
119
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Alltidhultsån. Alltidhult
Datum:
Höjd över havet: 70 m
2010-08-16
Lokalen är belägen 200 m nedströms sjön Raslången samt 500
m uppströms sjön Halen. Lokalens bottensubstrat domineras
av stora block med ett relativt lågt vattendjup. Vid en
sjunkande vattenföring minskar antalet tänkbara ståndplatser
betydligt. Lokalen är inte särskilt skuggad.
Ljusförhållandena var bra , vattenföringen var mycket låg
vilket medförde att stora delar av lokalen ej förväntades hysa
fisk.
Lokalinformation / fältnoteringar
X-koordinat:
Y-koordinat:
Län:
Kommun:
Syfte:
Organisation:
Provtagare:
Metod:
Antal utfiskningar:
Vattendragets bredd (m):
Avfiskad bredd (m):
Lokalens längd (m):
Max djup (m):
Medeldjup (m):
Vattentemperatur (°C):
Lufttemperatur (°C):
Grumlighet:
Vattenfärg:
6238030
1416360
10. Blekinge län
Olofström
RECKONTR
Medins Biologi AB
R.Rådén/A.Henricsson
Kvantitativ
3
20
10
10
0,50
0,20
20,7
23
Klart
Färgat
VIX (VattendragsIndeX)
P-värden för delindex
VIX-värde:
1,00
0,08
0,80
Ekologisk status:
Dålig
0,60
0,40
*Lithofila arter är beroende av
sten/grusbottnar för sin lek.
0,20
0,00
Täthet av
öring och lax/
100 m2
Andel
toleranta
individer
Andel lithofila
arter*
Andel
toleranta
arter
Andel
Andel
intoleranta laxfiskar med
arter
reproduktion
VIX historik
1
VIX
Gräns till god status
0,8
0,6
0,4
0,2
0
År
98
99
00
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
120
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Alltidhultsån. Alltidhult
Fångsresultat
Art
Tot. N
95%-konf.
Täthet
95%-konf.
3
(skattat)
intervall
N/100m2
intervall
Antal/fiskeomgång
1
2
P-värde (omgång)
1
2
3
ÖRING 0+
0
0
0
0
-
0
-
-
-
-
ÖRING > 0+
1
0
0
1
0
1
0
1
1
1
ABBORRE
1
1
0
2,2
1,4
2,2
1,4
0,6
0,8
0,9
GÄDDA
0
1
0
1,1
0,5
0,8
0,9
ÅL
1
0
0
1
1
1
1
1,1
0
1
Summa:
0
5
Längd (mm)
Art
Min
Max
ÖRING
240
240
ABBORRE
113
168
GÄDDA
97
97
ÅL
450
450
Vikt (g)
Biomassa
Kommentar
Max
g/100m2
174
174
174,0
Intolerant lithofil laxfisk
14,6
65,3
79,9
Tolerant
4,6
4,6
4,6
-
150
150
150,0
Rödlistad tolerant
Min
Summa:
408,5
Längdfördelning
Antal
ÖRING
5
4
3
2
1
0
340 - 349
330 - 339
320 - 329
310 - 319
300 - 309
290 - 299
280 - 289
270 - 279
260 - 269
250 - 259
240 - 249
230 - 239
220 - 229
210 - 219
200 - 209
190 - 199
180 - 189
170 - 179
160 - 169
150 - 159
140 - 149
130 - 139
120 - 129
110 - 119
100 - 109
Längder
(mm)
Beståndsutveckling
Öring >0+
Antal/100 m2
10
Öring 0+
8
6
4
2
0
År
95
96*
97*
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
Sammanfattning
Sedan provfisket 2007 (som påverkades mycket av hög vattenföring ) har fångsten av öring på lokalen varit skral. Orsaken till denna
negativa utveckling är oklar. Närheten till sjöar gör att det är ett rimligt antagande att rovfiskar som gädda och abborre har en
beståndsbegränsande effekt på lokalens öringbestånd samt begränsar möjligheterna till nyrekrytering av öring från andra delar av
vattensystemet, denna påverkan torde dock varit oförändrad sedan provfiskeseriens början och bedöms ej blivit starkare sedan
2007. Möjligen kan årets låga vattenföring till viss del förklara den låga förekomsten av fisk vid årets provfiske. En större öring (ca.
300 mm) observerades.
Lokalens ekologiska status klassades som dålig. En klassning vi bedömer vara missvisande. Det låga värdet på VIX beror till stor del
på förekomsten av abborre och ål. Arter som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår expertbedömning dock att
förekomsten av dessa arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och lugnflytande
åsträckor.
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
121
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Holjeån. Uppstr. reningsverk
Datum:
Höjd över havet: 35 m
2010-08-16
Den provfiskade sträckans bottensubstrat domineras helt av
sand och grus med inslag av enstaka lite större stenar.
Strandvegetationen utgörs till stor del av större träd. Den
förhållandevis rikliga vegetationen är positiv av flera skäl. I de
skuggade områdena kan fiskar finna skyddade ståndplatser.
Nedfallande insekter från vegetationen kan tidvis utgöra en
betydande födokälla för åns fiskbestånd.
Väder- och ljusförhållandena vid provfisketillfället var
gynnsamma för elfiske.
Lokalinformation / fältnoteringar
X-koordinat:
Y-koordinat:
Län:
Kommun:
Syfte:
Organisation:
Provtagare:
Metod:
Antal utfiskningar:
Vattendragets bredd (m):
Avfiskad bredd (m):
Lokalens längd (m):
Max djup (m):
Medeldjup (m):
Vattentemperatur (°C):
Lufttemperatur (°C):
Grumlighet:
Vattenfärg:
6234900
1420700
10. Blekinge län
Olofström
RECKONTR
Medins Biologi AB
R.Rådén/A.Henricsson
Kvantitativ
3
16
16
23
0,50
0,20
21,5
23
Klart
Färgat
VIX (VattendragsIndeX)
P-värden för delindex
VIX-värde:
1,00
0,51
0,80
Ekologisk status:
God
0,60
0,40
*Lithofila arter är beroende av
sten/grusbottnar för sin lek.
0,20
0,00
Täthet av
öring och lax/
100 m2
Andel
toleranta
individer
Andel lithofila
arter*
Andel
toleranta
arter
Andel
Andel
intoleranta laxfiskar med
arter
reproduktion
VIX historik
1
VIX
Gräns till god status
0,8
0,6
0,4
0,2
0
År
90
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
122
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Holjeån. Uppstr. reningsverk
Fångsresultat
Art
Tot. N
95%-konf.
Täthet
95%-konf.
3
(skattat)
intervall
N/100m2
intervall
1
2
Antal/fiskeomgång
1
2
P-värde (omgång)
3
ÖRING 0+
3
1
0
4,0
0,5
1,1
0,1
0,8
1
1
ÖRING > 0+
3
1
0
4,0
0,5
1,1
0,1
0,8
1
1
ELRITSA
60
-
-
-
-
-
-
-
-
-
1,0
0
0,3
0
1
1
1
GÄDDA
MÖRT
1
0
0
1,0
0
0,3
0
1
1
1
NEJONÖGA
1
0
0
1,0
0
0,3
0
1
1
1
Summa:
3
Längd (mm)
Art
Min
Max
ÖRING
45
208
ELRITSA
35
69
GÄDDA
295
295
MÖRT
30
30
NEJONÖGA
76
76
Vikt (g)
Biomassa
Kommentar
Max
g/100m2
1,1
89,2
56,9
Intolerant lithofil laxfisk
0,3
12,2
-
Försurningskänslig lithofil
145,4
145,4
39,9
-
1,5
1,5
0,4
Försurningskänslig och tolerant
1
1
0,3
Intolerant lithofil
Min
Summa:
97,5
Längdfördelning
Antal
ÖRING
5
4
3
2
1
0
285 - 294
275 - 284
265 - 274
255 - 264
245 - 254
235 - 244
225 - 234
215 - 224
205 - 214
195 - 204
185 - 194
175 - 184
165 - 174
155 - 164
145 - 154
135 - 144
125 - 134
115 - 124
105 - 114
95 - 104
85 - 94
75 - 84
65 - 74
55 - 64
45 - 54
Längder
(mm)
Beståndsutveckling
Öring >0+
Antal/100 m2
10
Öring 0+
8
6
4
2
0
År
90
91* 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99*
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
Sammanfattning
Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga vattnet bidrog till att göra lokalen
mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med försiktigt ökande antal
ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast
fångades vid första utfiskningen. Att elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om.
Lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Att lokalens ekologiska status trots de
förhållandevis skrala fångsterna av öring bedöms ha en god status beror främst på den rikliga förekomsten av elritsa.
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
123
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Holjeån. Länsgränsen
Datum:
Höjd över havet: 32 m
2010-08-16
Lokalen är en väl skuggad varierad strömbiotop.
Bottensubstratet domineras av mindre block samt sten
och grus. På den aktuella sträckan varierar
vattendjupet och strömhastigheten relativt mycket.
Detta bidrar till bedömningen att lokalen är väl lämpad
för både en- och flersomriga öringar. Ljus-och
väderleksförhållandena var vid årets provfiske
gynnsamma för elfiske. Vattennivån var dock mycket
låg vilket försvårade fisket på lokalens grundaste
partier.
Lokalinformation / fältnoteringar
X-koordinat:
Y-koordinat:
Län:
Kommun:
Syfte:
Organisation:
Provtagare:
Metod:
Antal utfiskningar:
Vattendragets bredd (m):
Avfiskad bredd (m):
Lokalens längd (m):
Max djup (m):
Medeldjup (m):
Vattentemperatur (°C):
Lufttemperatur (°C):
Grumlighet:
Vattenfärg:
6233200
1420570
10. Blekinge län
Olofström
RECKONTR
Medins Biologi AB
R.Rådén/A.Henricsson
Kvantitativ
3
30
10
20
0,60
0,20
21
21
Klart
Färgat
VIX (VattendragsIndeX)
P-värden för delindex
VIX-värde:
1,00
0,59
0,80
Ekologisk status:
God
0,60
0,40
*Lithofila arter är beroende av
sten/grusbottnar för sin lek.
0,20
0,00
Täthet av
öring och lax/
100 m2
Andel
toleranta
individer
Andel lithofila
arter*
Andel
toleranta
arter
Andel
Andel
intoleranta laxfiskar med
arter
reproduktion
VIX historik
1
VIX
Gräns till god status
0,8
0,6
0,4
0,2
0
År
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
124
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Holjeån. Länsgränsen
Fångsresultat
Art
Antal/fiskeomgång
1
2
3
Tot. N
95%-konf.
Täthet
95%-konf.
(skattat)
intervall
N/100m2
intervall
1
2
P-värde (omgång)
3
ÖRING 0+
3
5
3
13
-
8,2
-
0,5
0,7
0,9
ÖRING > 0+
4
2
0
6,1
1,0
3,9
0,6
0,7
0,9
1,0
BÄCKNEJONÖGA
1
1
0
2,2
1,4
1,4
0,9
0,6
0,8
0,9
ELRITSA
30
0
0
30
0
19
0
1
1
1
ÅL
1
0
0
1
0
0,6
0
1
1
1
Summa:
33
Längd (mm)
Art
Vikt (g)
Biomassa
Kommentar
Min
Max
Min
Max
g/100m2
ÖRING
51
274
1,6
195,7
268,0
BÄCKNEJONÖGA
75
115
2,6
2,6
2,1
Intolerant lithofil
ELRITSA
23
75
0,20
4,1
39,4
Försurningskänslig lithofil
ÅL
400
400
100
100
82,4
Rödlistad tolerant
Summa:
Intolerant lithofil laxfisk
392,0
Längdfördelning
Antal
ÖRING
5
4
3
2
1
0
290 - 299
280 - 289
270 - 279
260 - 269
250 - 259
240 - 249
230 - 239
220 - 229
210 - 219
200 - 209
190 - 199
180 - 189
170 - 179
160 - 169
150 - 159
140 - 149
130 - 139
120 - 129
110 - 119
100 - 109
90 - 99
80 - 89
70 - 79
60 - 69
50 - 59
Längder
(mm)
Beståndsutveckling
Öring >0+
Antal/100 m2
50
Öring 0+
40
30
20
10
0
År
92
93*
94* 95*
96* 97*
98* 99*
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
Sammanfattning
Årets fångst av öring var bland de högsta sedan 1992. Framför allt syntes en ökning av ensomriga individer (0+) vilket indikerar att
öringleken hösten 2009 var lyckad samt att överlevnaden för de kläckta ynglen varit god under våren och sommaren 2010.
Generellt har lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan varit god till hög. Årets klassning (god ekologisk status)
avvek därmed inte från tidigare års undersökningar. Den generellt höga klassningen beror framförallt på att fångsterna har
dominerats av elritsa och öring. Förekomsten av dessa arter bidrar positivt till det slutliga värdet på VIX.
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
125
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Skräbeån. Nymölla
Datum:
Höjd över havet: 5 m
2010-08-17
Lokalens bottensubstrat domineras av grus och mindre sten
med inslag av block. Sammantaget skapar detta en varierad
biotop väl lämpad för uppväxande laxfiskar i olika storlekar.
Strandvegetationen är relativt riklig vilket skapar områden med
mycket skugga och skyddade ståndplatser för fisk.
Vattenhastigheten är relativt strömmande vilket skapar ett väl
syresatt vatten och bottnar som ej slammar igen.
Vid provfisketillfället var väderleken och vattenståndet
gynnsamt för elfiske. Noterbart är att vattennivån reglerades
upp och ned närmare 40 cm mellan omg 1 och omg 2. Hurvida
detta påverkade resultaten är svårt att säga.
Lokalinformation / fältnoteringar
X-koordinat:
Y-koordinat:
Län:
Kommun:
Syfte:
Organisation:
Provtagare:
Metod:
Antal utfiskningar:
Vattendragets bredd (m):
Avfiskad bredd (m):
Lokalens längd (m):
Max djup (m):
Medeldjup (m):
Vattentemperatur (°C):
Lufttemperatur (°C):
Grumlighet:
Vattenfärg:
6213500
1416650
12. Skåne län
Bromölla
RECKONTR
Medins Biologi AB
R.Rådén/A.Henricsson
Kvantitativ
3
25
12,5
18
0,90
0,50
19,5
18,4
Klart
Klart
VIX (VattendragsIndeX)
P-värden för delindex
VIX-värde:
1,00
0,58
0,80
Ekologisk status:
God
0,60
0,40
*Lithofila arter är beroende
av sten/grusbottnar för sin
lek.
0,20
0,00
Täthet av
öring och lax/
100 m2
Andel
toleranta
individer
Andel lithofila
arter*
Andel
toleranta
arter
Andel
Andel
intoleranta laxfiskar med
arter
reproduktion
VIX historik
1
VIX
Gräns till god status
0,8
0,6
0,4
0,2
0
År
96
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
126
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
Skräbeån. Nymölla
Fångsresultat
Tot. N
95%-konf.
Täthet
95%-konf.
3
(skattat)
intervall
N/100m2
intervall
1
2
15
6
34,9
-
15,5
-
0,5
0,7
0,9
3
2
7,7
0,0
3,4
0
0,6
0,8
0,9
6
3
3
17,5
18,3
7,8
8,1
0,3
0,5
0,7
LAX > 0+
0
0
0
0,0
-
0,0
-
-
-
-
LAKE
1
3
0
5,8
10,6
2,6
4,7
0
1
1
ÅL
1
0
0
1,0
0,0
0,4
0
1
1
1
Art
Antal/fiskeomgång
1
2
ÖRING 0+
9
ÖRING > 0+
2
LAX 0+
Summa:
P-värde (omgång)
3
30
Längd (mm)
Art
Vikt (g)
Biomassa
Kommentar
Max
g/100m2
1,8
65
197,4
Intolerant lithofil laxfisk
1,9
4,8
19,1
Intolerant lithofil laxfisk
242
1,4
91,3
97,4
Lithofil
240
21,5
21,5
9,9
Rödlistad tolerant
Min
Max
Min
ÖRING
55
190
LAX
65
77
LAKE
55
ÅL
240
Summa:
323,7
Längdfördelning
Antal
15
LAX
Antal
15
12
12
9
9
6
6
3
ÖRING
3
0
0
290 - 299
270 - 279
250 - 259
230 - 239
210 - 219
190 - 199
170 - 179
150 - 159
130 - 139
110 - 119
90 - 99
70 - 79
50 - 59
290 -…
270 -…
250 -…
230 -…
210 -…
190 -…
170 -…
150 -…
130 -…
110 -…
90 - 99
70 - 79
50 - 59
Längder
(mm)
Längder
(mm)
Beståndsutveckling
Öring >0+
Antal/100 m2
100
Öring 0+
80
60
40
20
0
År
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
* Data saknas/inget provfiske utfört.
Sammanfattning
Sedan år 2000 har tätheterna av öring på lokalen varierat relativt mycket. Lokalens ekologiska status har pendlat mellan god och
måttligt hög. Årets elfiske resulterade i klassningen god ekologisk status. Lokalen vid Nymölla bedöms som mycket väl lämpad för
uppväxande laxfisk och de senaste årens förhållandevis låga tätheter är något anmärkningsvärda. Noterbart är att ensomriga
laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax påträffats en gång tidigare, detta var vid ett elprovfiske som
genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande provfisken komma att
visa. Glädjande är att den rödlistade ålen regelbundet fångas på lokalen. I det avseendet var årets fiske inget undantag.
Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se
127
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5
128
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
BILAGA 6
Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning
129
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Kalkningsinsatser 2010
Lokal
X-koord
Y-koord
Datum
BJÖRKESJÖN
BROKAGYL
GETSJÖN
KALVEN
KARSSJÖN
KRAMPEN
KROKSJÖKALV
KROKSJÖN
KVISTAGYLET
SKÄRAVATTNET
VÅNGAGYLET
Siggabodaån
Våtmark Farabolsån 425
Våtmark Farabolsån 426
Våtmark Farabolsån 427
Våtmark Farabolsån 428
Våtmark Farabolsån 429
Våtmark Farabolsån 430
Våtmark Farabolsån 431
Våtmark Farabolsån 432
Våtmark Farabolsån 433
Våtmark Farabolsån 434
Våtmark Farabolsån 435
Våtmark Farabolsån 436
Våtmark Farabolsån 437
Våtmark Farabolsån 438
Våtmark Farabolsån 439
Våtmark Farabolsån 440
Våtmark Farabolsån 441
Våtmark Farabolsån 442
Våtmark Farabolsån 443
Våtmark Farabolsån 444
Våtmark Farabolsån 445
Våtmark Farabolsån 446
GÄDDEGYL
LÅNGASJÖN
PIGGASJÖN
SKÄRAGYL
Norra Grytsjön
6265990
6267360
6264070
6268000
6268480
6266550
6265760
6265090
6268510
6262770
6266000
1422520
1423630
1421570
1423020
1422200
1423480
1421750
1421140
1420670
1422000
1422250
6261270
6264930
6262130
6262880
1420010
1420240
1419140
1419150
10-02-12
10-02-14
10-04-28
10-02-13
10-02-13
10-04-27
10-02-12
10-02-11
10-02-13
10-02-11
10-02-12
100101-101231
10-02-12
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-12
10-02-12
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-13
10-02-11
100211-100212
100211-100212
10-02-11
10-02-11
10-02-11
10-02-11
100101-101231
Ö Harasjön
V Harasjön
Vångagylet (L. el V.)
V Hultasjön
N Bäckasjön
Ö Hultasjön
Gåsagylet
Furen
Vielången
Mjölången
Rudesjön
624783
624789
624716
624718
624585
624629
624552
624516
624352
624366
624448
141510
141447
141394
141590
141530
141623
141764
141639
141364
141801
141656
130
Kalkmängd
(ton)
6,43
4,03
16
10,93
8,06
15
2,81
20,49
3,02
10,03
0,97
33
38,91
3,94
8,87
8,87
11,93
12,94
2,96
1,97
7,89
3,94
19,72
3,94
9,86
6,9
3,94
6,9
12,82
5,92
7,89
12,03
7,2
23,17
4,03
5,95
6,05
1,01
28
5,07
3,00
2,03
3,97
5,95
4,94
1,01
6,96
15
11,89
3,02
Metod
Typ
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
BÅT
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
DOS
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
DOS
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Flot/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Lokal
X-koord
Y-koord
Ävegylet
Aspegylet
Gategylet
Mjöldrängen
Gategylet
L Kroksjön
N Dämmet
Hallagylet
Dröspegylet
Sjö N Lillesjön våtmark (nr 20)
Lillesjön våtmark
Lillesjön
Dämmesgylet våtm
Dämmesgylet(Dammetsg.)
Lommagylet
Döragylet
Öasjön
Halen våtmarker
(332) Halen, vik norra delen
(332) Halen, vik södra delen
(332) Halen tot. exkl. våtmarker
Vitavatten våtmark
Vitavatten (Obs Nostoc)
Stasjön våtmark
Stasjön
Raslången, Viken N Västervik
Raslången, Blankaviken
Raslången S, vid Bökestadsnäs
Raslången tot. exkl. våtmarker
Övre Gylet våtm
Övre Gylet
Hallsjön (Kristianstad)
N Skärsjön (Kristianstad)
Nytegylet
Gäddesjön
Klynnsjön
Stenabrosjön, våtmark (nr 25)
Stenabrosjön
Långasjön, våtmark ( nr 24)
Långasjön
Strängeln, våtmark i N (nr 23)
Sjö NO Stängeln
Öasjön (Örsjön), V våtmark (nr 21)
Öasjön (Örsjön), Ö våtmark (nr 22)
Orsjön
Parsjön
Svansjön
S Rågylet, våtmark (nr 11)
Krokagylet
Ljungsjön
Grimsjön
Amgylet
Odensjön
624369
624392
624300
624266
624300
624164
624202
624180
624201
(62419
(624151
624151
(624165
624165
624142
62415
624060
(623955
623955
623955
623955
(624132
624132
624064
624064
623319
623319
623319
623319
(624007
624007
624173
624044
625272
625190
625099
(625034
625034
(624978
624978
(624970
624957
624714
624714
624969
624936
624685
(62468
624660
624626
624608
624585
624424
141484
141626
141681
141385
141681
141646
141569
141521
141748
14180)
141802)
141802
141453)
141453
141410
14158
141775
141956)
141956
141956
141956
141615)
141615
141547
141547
141457
141457
141457
141457
141768)
141768
141290
141165
141537
141534
141544
141566)
141566
141522)
141522
141427)
141446
624714
624714
141608
141737
141772
14192 )
141684
141714
141939
141840
141901
131
Datum
Kalkmängd
(ton)
3,02
1,01
2,02
3,02
2,02
4,94
1,01
1,01
0,97
9,96
4,94
Metod
Typ
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Flot/flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Flot
Flot
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Ford/Flyg
Flot/Flyg
Flot/Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Tima
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Tima
Sjön
Tima
Sjön
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Flyg
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Ford/Flyg
Flot
2,02
12
5
7
2,90
1,01
7,96
2,02
13,20
4,03
2,96
3,97
7,99
1,94
10,00
2,90
2,96
0,99
3,97
4,03
5,95
0,99
1,01
2,02
2,02
1,01
4,03
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Lokal
X-koord
Y-koord
Skrapsjögylet våtm, (nr 12)
S Grytsjön
Långasjön
Mulasjön, våtmark (nr 10)
Ljungsjön, våtmark (nr 9)
N Smedgylet
Häjsjön
Norrasjö
Klaragylet
Ekesjögylet
Ö Ekesjön
Agngylet
Parsjögyl, våtmark (nr 7)
Krokgylet, våtmark (nr 8)
Krokgylet
Rudesjön
St Sundsjön våtmark (nr 5)
Svartasjön, våtmark (nr 4)
L Ulvsjön, våtmark (nr 3)
LUlvsjön,våtmarknedströms(nr2)
St Ulvsjön, våtmark (nr 1)
Rudesjön, våtmark (nr 6)
Rudesjön
St Bäckasjön, våtmark(nr14)
Svarta sjön
St Fallsjön
L Fallsjön
S Bäckasjön, våtmark(nr13)
Bäckasjön, våtmark (nr 15)
Bäckasjön
Stensjön (Tingsryd)
Lussegyl (Tingsryd)
Skärsjön (Tingsryd)
Saxasjön
Kaffasjön, våtmark (nr 19)
Eskilssjön
Farabolsån,dos,Siggaboda
Hörnsjön
Södersjön
Dallången
Skinngylet
Björksjön
Ivelången
St Kroksjön, våtmark (nr 16)
L Kroksjön
Yasjön, våtmark NV (nr 17)
Yasjön, våtmark NO (nr 18)
Leversjön
(62439
625881
625808
(625461
(625292
625306
625491
625431
625375
625254
625282
625700
6255
(625457
625457
625187
(625185
(625102
(625033
(62500
(624927
(624877
624877
(625290
625762
625442
625496
(625118
(625525
625525
625961
626020
625899
625596
(625412
625122
6259
625039
624784
625290
625225
624697
624690
(625137
625105
(625157
(625157
624569
14186 )
142003
141985
141799)
141685)
141755
141898
141922
141886
141869
141887
142078
1420
142065)
142065
142064
141983)
141964)
141918)
14190)
141902)
142005)
142005
142236)
142289
142204
142189
142153)
142256)
142256
142247
142205
142596
142403
142379)
142226
1425
142616
142508
142741
142747
142601
142554
142692)
142716
142551)
142551)
142257
132
Datum
Kalkmängd Metod
(ton)
0,99
Flyg
30
Flot/flyg
7,96
Flyg
2,96
Flyg
1,97
Flyg
1,01
Flyg
5,03
Flyg
5,85
Flyg
1,01
Flyg
2,02
Flyg
5,04
Flyg
2,92
Flyg
1,97
Flyg
0,99
Flyg
2,92
Flyg
15,00
Flyg
4,04
Flyg
1,97
Flyg
13,90
Flyg
13,80
Flyg
1,97
Flyg
0,99
Flyg
5,04
Flyg
1,97
Flyg
19,96
Flyg
11,25
Flyg
6,85
Flyg
0,99
Flyg
2,96
Flyg
7,07
Flyg
5,95
Flyg
1,01
Flyg
6,05
Flyg
13
Flyg/Flot
0,99
Flyg
2,02
Flyg
150
Kdos
15,42
Flyg
6,15
Flot
4,03
Flyg
3,02
Flyg
9,27
Flyg
4,03
Flyg
19,96
Flyg
6,05
Flyg
2,96
Flyg
2,96
Flyg
10
Flot
Typ
Tima
Sjön
Sjön
Tima
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Tima
Sjön
Sjön
Tima
Tima
Tima
Tima
Tima
Tima
Sjön
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Tima
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Tiva
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Sjön
Tima
Sjön
Tima
Tima
Sjön
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Lokal
X-koord
Y-koord
Duvhult
Ekeshult
Enegylet
Hjärtasjön
Håkantorpet
Kätteboda
Lilla Piggagylet
N Kroksjön
N Smedsjön
Rammsjön/Ryssb
Sandören
Smedegylet
Stora Piggagylet
Tosthult
Udryen
Äntragylet
6255050
6243450
6227120
6252690
6258380
6258750
6260830
6245880
6255050
6232980
6262180
6247920
6261060
6256110
6259560
6246390
1407950
1407440
1422470
1405690
1417750
1415700
1418850
1412330
1412320
1421390
1417640
1412570
1418820
1413240
1418980
1412210
Datum
Kalkmängd
(ton)
67,5
11-02-14
10-11-03
2,0
15,0
160,0
20,9
11-02-14
11-02-14
11-02-14
5,0
5,1
16,0
11-02-14
5,0
11-02-14
11-02-14
107,7
7,0
5,0
Metod
Typ
KDOS
KDOS
FLYG
FLOT
KDOS
KDOS
FLYG
FLYG
FLYG
FLYG
FLOT
FLYG
FLYG
KDOS
FLYG
FLYG
TIVA
TIVA
SJÖN
SJÖN
TIVA
TIVA
SJÖN
SJÖN
SJÖN
SJÖN
SJÖN
SJÖN
SJÖN
TIVA
SJÖN
SJÖN
Förklaringar: Parenteser kring sjökoordinater anger att koordinaterna avser den sjö vartill våtområdet avvattnas
Kalkplats
Sjön = spridningsplats över sjön, Tima = spridningsplats våtmark eller annan mark,
Tiva = spridningsplats vattendrag m.h.a doserare
Spridningsmetod
"Flyg" = spridning från flygplan, helikopter
"Flot" = spridning från båt
133
"Kdos" = spridning med kalkdoserare
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Kalkeffektuppföljning 2010
Nr
E87 A010
E87 A010
E87 A020
E87 A020
E87 A048
E87 A048
E87 A048
E87 A048
E87 A048
E87 A070
E87 A070
E87 A070
E87 A070
E87 A070
E87 A075
E87 A080
E87 A080
E87 A085
E87 A085
E87 A100
E87 A100
E87 A100
E87 A100
E87 A100
E87 A145
E87 A145
E87 A145
E87 A145
E87 A150
E87 A150
Lokal
X-koord
Y-koord
Datum
pH
Björkesjön utlopp
Björkesjön utlopp
Krampen Övre mitt
Krampen Övre mitt
Åbogen u dos
Åbogen u dos
Åbogen u dos
Åbogen u dos
Åbogen u dos
Krampen Nedre neds *
Krampen Nedre neds
Krampen Nedre neds
Krampen Nedre neds
Krampen Nedre neds
Kroksjön mitt
Getsjön utlopp
Getsjön utlopp
Skäravattnet utl
Skäravattnet utl
Siggabodadammen u
Siggabodadammen u
Siggabodadammen u
Siggabodadammen u
Siggabodadammen u
Husjönäs u dos
Husjönäs u dos
Husjönäs u dos
Husjönäs u dos
Grytsjön N mitt
Grytsjön N mitt
6266319
6266319
6267811
6267811
6264539
6264539
6264539
6264539
6264539
6261678
6261678
6261678
6261678
6261678
6265625
6264044
6264044
6262731
6262731
6260468
6260468
6260468
6260468
6260468
6262422
6262422
6262422
6262422
6260491
6260491
1422700
1422700
1423061
1423061
1425821
1425821
1425821
1425821
1425821
1425689
1425689
1425689
1425689
1425689
1421486
1421482
1421482
1422010
1422010
1424973
1424973
1424973
1424973
1424973
1420122
1420122
1420122
1420122
1420892
1420892
2010-03-30
2010-11-29
2010-04-27
2010-10-25
2010-03-01
2010-03-22
2010-03-30
2010-06-21
2010-11-29
2010-03-30
2010-06-21
2010-08-26
2010-09-29
2010-11-29
2010-04-27
2010-03-30
2010-11-29
2010-03-30
2010-11-29
2010-03-22
2010-03-30
2010-08-26
2010-09-29
2010-11-29
2010-03-30
2010-08-26
2010-09-29
2010-11-29
2010-04-27
2010-10-25
5,91
6,68
6,86
7,08
6,31
5,78
5,21
6,65
5,91
5,89
6,32
6,41
6,22
5,59
6,90
6,74
7,00
6,70
6,95
5,63
4,95
6,12
6,31
5,53
5,10
6,32
6,43
5,97
6,87
6,74
Alk/Acid
mekv/l
0,052
0,222
0,217
0,324
0,137
0,032
0,000
0,208
0,061
0,040
0,240
0,231
0,178
0,032
0,183
0,181
0,204
0,214
0,193
0,014
0,000
0,073
0,103
0,015
0,000
0,163
0,188
0,088
0,190
0,184
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb)
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån Siggaboda damm, nedstr dammen
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
624876
624876
624876
624876
624876
624876
624876
62598(8)
62598(8)
62598(8)
62598(8)
62598(8)
62598(8)
62598(8)
62577(3)
62577(3)
62577(3)
62577(3)
62577(3)
62577(3)
62577(3)
142375
142375
142375
142375
142375
142375
142375
14250(2)
14250(2)
14250(2)
14250(2)
14250(2)
14250(2)
14250(2)
14243(6)
14243(6)
14243(6)
14243(6)
14243(6)
14243(6)
14243(6)
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-06-01
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
6,44
6,45
6,37
6,26
5,93
6,01
6,53
6,30
6,10
6,09
5,45
6,01
6,57
6,65
6,55
6,63
6,38
6,53
6,37
6,57
6,91
0,225
0,245
0,218
0,187
0,073
0,092
0,181
0,203
0,154
0,092
0,012
0,074
0,132
0,165
0,192
0,207
0,160
0,160
0,122
0,161
0,187
134
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Nr
Lokal
Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
FARABOLSÅN VID VÄG 585
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen)
Hönesjön UTLO 129: Tingsryd
Hönesjön UTLO 129: Tingsryd
Hönesjön UTLO 129: Tingsryd
Hönesjön UTLO 129: Tingsryd
Hörnsjön Mitt 129:184
L Kroksjön Mitt 129:310
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585
Lillesjön SÖDR 129:316
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
MÖLLESJÖN UTLO 129:162
SLAGESNÄSSJÖN UTLO 129:197
STASJÖN MITT 129:325
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255
135
X-koord
Y-koord
Datum
pH
62577(3)
624995
624995
624995
624995
624995
624995
624995
624995
625771
625771
625771
625771
625771
625771
625771
625771
625907
625907
625907
625907
625039
624164
624978
624978
624978
624978
624978
624978
624978
624978
624151
625131
625131
625131
625131
625131
625131
625131
625131
624821
624064
62453(1)
62453(1)
62453(1)
62453(1)
62453(1)
62453(1)
62453(1)
62453(1)
14243(6)
142222
142222
142222
142222
142222
142222
142222
142222
141932
141932
141932
141932
141932
141932
141932
141932
142379
142379
142379
142379
142616
141646
142165
142165
142165
142165
142165
142165
142165
142165
141802
141738
141738
141738
141738
141738
141738
141738
141738
142167
141547
14192(8)
14192(8)
14192(8)
14192(8)
14192(8)
14192(8)
14192(8)
14192(8)
2010-06-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-01-12
2010-03-30
2010-04-07
2010-06-01
2010-08-31
2010-10-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-10-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-03-08
2010-10-01
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
6,96
6,59
6,73
6,55
6,49
6,25
6,51
6,92
6,90
6,85
6,77
6,62
6,51
6,16
6,11
6,95
7,01
6,08
5,44
5,45
6,24
7,28
7,13
6,63
6,51
6,49
6,37
5,96
5,90
6,73
6,72
7,09
6,49
6,50
6,40
6,33
5,91
5,95
6,46
6,41
6,56
7,17
6,43
6,51
6,35
6,10
5,40
5,77
6,65
6,77
Alk/Acid
mekv/l
0,218
0,173
0,205
0,153
0,127
0,081
0,126
0,196
0,204
0,335
0,324
0,272
0,255
0,130
0,127
0,344
0,313
0,084
0,023
0,030
0,068
0,318
0,309
0,164
0,158
0,152
0,126
0,051
0,043
0,145
0,142
0,637
0,160
0,178
0,151
0,126
0,047
0,055
0,108
0,106
0,169
0,422
0,185
0,212
0,185
0,088
0,001
0,028
0,172
0,222
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Nr
1
2
3
4
5
6
Lokal
X-koord
Y-koord
Datum
pH
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM
VITAVATTEN MITT 129:324
ÖASJÖN UTLO 129:321
624120
624120
624120
624120
624120
624120
624120
624120
624132
624060
142063
142063
142063
142063
142063
142063
142063
142063
141615
141775
2010-01-12
2010-02-08
2010-03-08
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-07
2010-04-27
2010-06-01
2010-10-01
2010-10-01
6,67
6,71
6,64
6,47
6,00
6,12
6,70
6,73
7,09
7,34
Alk/Acid
mekv/l
0,173
0,197
0,163
0,113
0,042
0,056
0,139
0,141
0,179
0,260
Abborrasjön S
Abborrasjön S
Abborrasjön S
Blistorpasjön N
Blistorpasjön N
Blistorpasjön N
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Ned dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Duvhult Upp dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Ned dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
Ekeshult Upp dos
6252905
6252905
6252905
6232282
6232282
6232282
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255145
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6255040
6241550
6241550
6241550
6241550
6241550
6241550
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
6243450
1410847
1410847
1410847
1416284
1416284
1416284
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1406824
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1407895
1408350
1408350
1408350
1408350
1408350
1408350
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
1407420
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-02-16
2010-03-16
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-09
2010-11-16
2010-11-23
2010-02-16
2010-03-16
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-09
2010-11-16
2010-11-23
2010-02-16
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-16
2010-02-16
2010-03-16
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-09
2010-11-16
6,06
6,32
6,21
6,54
7,22
7,03
6,33
6,18
5,86
5,19
6,50
6,46
6,60
6,12
5,23
5,08
5,02
6,06
5,96
5,11
4,88
5,54
5,61
6,31
5,83
5,01
4,89
4,78
6,40
6,23
6,40
6,72
6,47
6,01
6,35
6,15
6,08
5,62
6,37
6,37
6,67
6,49
5,81
5,77
0,062
0,056
0,062
0,106
0,170
0,142
0,120
0,118
0,050
-0,010
0,134
0,134
0,128
0,070
-0,012
-0,022
-0,034
0,102
0,086
-0,020
-0,034
0,018
0,016
0,096
0,040
-0,030
-0,034
-0,046
0,221
0,090
0,117
0,274
0,146
0,061
0,212
0,230
0,080
0,014
0,116
0,110
0,254
0,170
0,038
0,040
136
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Nr
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Lokal
Ekeshult Upp dos
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Ekeshultsån Åtorpet
Enegylet S
Enegylet S
Enegylet S
Farlången S
Farlången S
Farlången S
Gårdsjön/Örna Ö
Gårdsjön/Örna Ö
Hallsjön N
Hallsjön N
Hallsjön N
Hjärtasjön N
Hjärtasjön N
Hjärtasjön N
Håkantorpet Ned dos
Håkantorpet Ned dos
Håkantorpet Ned dos
Håkantorpet Ned dos
Håkantorpet Ned dos
Håkantorpet Upp dos
Håkantorpet Upp dos
Håkantorpet Upp dos
Håkantorpet Upp dos
Håkantorpet Upp dos
Håkantorpet Upp dos
Immeln U
Immeln U
Immeln U
Immeln U
Immeln U
Immeln U
Kätteboda Ned dos
Kätteboda Ned dos
Kätteboda Ned dos
Kätteboda Ned dos
Kätteboda Ned dos
137
X-koord
Y-koord
Datum
pH
6243450
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6250712
6227167
6227167
6227167
6242500
6242500
6242500
6244238
6244238
6242380
6242380
6242380
6253539
6253539
6253539
6257144
6257144
6257144
6257144
6257144
6258400
6258400
6258400
6258400
6258400
6258400
6241720
6241720
6241720
6241720
6241720
6241720
6257832
6257832
6257832
6257832
6257832
1407420
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1406791
1422442
1422442
1422442
1405350
1405350
1405350
1406523
1406523
1412990
1412990
1412990
1405964
1405964
1405964
1417704
1417704
1417704
1417704
1417704
1417720
1417720
1417720
1417720
1417720
1417720
1412700
1412700
1412700
1412700
1412700
1412700
1415889
1415889
1415889
1415889
1415889
2010-11-23
2010-02-16
2010-03-16
2010-03-23
2010-03-30
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-09
2010-11-16
2010-11-23
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-14
2010-10-20
2010-04-12
2010-08-17
2010-10-18
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-12
2010-05-18
2010-08-17
2010-10-18
2010-11-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
5,71
6,47
6,36
6,10
5,73
6,63
6,56
6,78
6,48
5,68
5,63
5,57
6,06
6,47
6,31
5,71
6,29
6,15
6,40
6,65
6,59
7,43
6,91
6,50
6,96
6,97
6,32
6,48
6,51
6,30
5,87
6,11
5,83
5,83
5,71
5,89
5,04
6,70
6,66
6,80
7,04
7,11
6,89
6,52
6,70
6,67
6,38
5,46
Alk/Acid
mekv/l
0,024
0,130
0,116
0,070
0,026
0,142
0,120
0,202
0,102
0,018
0,030
0,026
0,072
0,057
0,069
0,016
0,023
0,018
0,100
0,078
0,172
0,190
0,188
0,180
0,192
0,246
0,094
0,138
0,150
0,114
0,066
0,062
0,024
0,026
0,028
0,046
-0,028
0,118
0,106
0,100
0,134
0,124
0,120
0,116
0,160
0,170
0,118
0,010
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Nr
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Lokal
Kätteboda Upp dos
Kätteboda Upp dos
Kätteboda Upp dos
Kätteboda Upp dos
Kätteboda Upp dos
Kätteboda Upp dos
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodabäcken Ulvshult
Kättebodadammen Ö
Kättebodadammen Ö
Kättebodadammen Ö
Lillån Sibbarp
Lillån Sibbarp
Lillån Sibbarp
Lillån Sibbarp
Lillån Sibbarp
Lillån Sibbarp
Lönsbodabäcken
Lönsbodabäcken
Lönsbodabäcken
Lönsbodabäcken
Lönsbodabäcken
Lönsbodabäcken
N Skärsjön V
N Skärsjön V
N Skärsjön V
N Smedsjön S
N Smedsjön S
N Smedsjön S
Nytebodaån
Nytebodaån
Nytebodaån
Nytebodaån
Nytebodaån
Nytebodaån
Rammsjön/Ryssb N
Rammsjön/Ryssb N
Rammsjön/Ryssb N
Raslången/Böke U
Raslången/Böke U
Raslången/Böke U
Rönnesjön N
Rönnesjön N
Rönnesjön N
S Kroksjön V
S Kroksjön V
S Kroksjön V
Sandören N
Sandören N
Sandören N
138
X-koord
Y-koord
Datum
pH
6258750
6258750
6258750
6258750
6258750
6258750
6254920
6254920
6254920
6254920
6254920
6254920
6257397
6257397
6257397
6229750
6229750
6229750
6229750
6229750
6229750
6251682
6251682
6251682
6251682
6251682
6251682
6239953
6239953
6239953
6255100
6255100
6255100
6244734
6244734
6244734
6244734
6244734
6244734
6232983
6232983
6232983
6233110
6233110
6233110
6256663
6256663
6256663
6245580
6245580
6245580
6263423
6263423
6263423
1415700
1415700
1415700
1415700
1415700
1415700
1416036
1416036
1416036
1416036
1416036
1416036
1416121
1416121
1416121
1418470
1418470
1418470
1418470
1418470
1418470
1407493
1407493
1407493
1407493
1407493
1407493
1411474
1411474
1411474
1412120
1412120
1412120
1412925
1412925
1412925
1412925
1412925
1412925
1421421
1421421
1421421
1414550
1414550
1414550
1417942
1417942
1417942
1412110
1412110
1412110
1417960
1417960
1417960
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-02-16
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-14
2010-05-18
2010-08-18
2010-10-20
2010-11-16
2010-04-12
2010-08-17
2010-10-18
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-02-16
2010-04-12
2010-05-18
2010-08-17
2010-10-18
2010-11-16
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-04-12
2010-08-17
2010-10-18
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
6,04
5,53
5,57
5,83
5,69
5,01
6,54
6,33
6,38
6,80
6,36
5,75
6,53
7,58
6,20
6,93
6,87
6,96
7,32
7,09
6,96
7,14
6,86
6,88
6,94
7,08
6,64
6,86
7,38
7,16
6,86
7,02
6,66
6,20
6,48
6,54
6,86
6,42
6,51
6,52
7,02
6,96
6,67
6,17
6,62
6,24
7,00
6,14
6,13
6,71
6,32
6,48
7,03
6,87
Alk/Acid
mekv/l
0,058
0,018
0,022
0,066
0,052
-0,028
0,122
0,106
0,106
0,208
0,144
0,038
0,138
0,346
0,108
0,120
0,092
0,101
0,174
0,158
0,110
1,366
0,668
0,638
0,518
1,364
0,440
0,294
0,241
0,291
0,242
0,226
0,162
0,188
0,132
0,164
0,500
0,182
0,154
0,138
0,156
0,176
0,118
0,354
0,160
0,082
0,210
0,100
0,116
0,138
0,134
0,090
0,102
0,102
SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6
Nr
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
Lokal
Strönasjön Ö
Strönasjön Ö
Strönasjön Ö
Strönhultsbäcken
Strönhultsbäcken
Strönhultsbäcken
Strönhultsbäcken
Strönhultsbäcken
Strönhultsbäcken
Tosthult Ned dos
Tosthult Ned dos
Tosthult Ned dos
Tosthult Ned dos
Tosthult Ned dos
Tosthult Ned dos
Tosthult Upp dos
Tosthult Upp dos
Tosthult Upp dos
Tosthult Upp dos
Tosthult Upp dos
Tosthult Upp dos
Tyskagylet N
Tyskagylet N
Tyskagylet N
Ubbasjön V
Ubbasjön V
Ubbasjön V
Udryen V
Udryen V
Udryen V
Vilshultsån Rönne
Vilshultsån Rönne
Vilshultsån Rönne
Vilshultsån Rönne
Vilshultsån S Rönhultsg
Vilshultsån S Rönhultsg
Vilshultsån S Rönhultsg
Vilshultsån S Rönhultsg
Vilshultsån S Rönhultsg
Vilshultsån S Rönhultsg
Östersjön Ö
Östersjön Ö
Östersjön Ö
139
X-koord
Y-koord
Datum
pH
6253805
6253805
6253805
6245450
6245450
6245450
6245450
6245450
6245450
6255487
6255487
6255487
6255487
6255487
6255487
6256096
6256096
6256096
6256096
6256096
6256096
6256066
6256066
6256066
6251588
6251588
6251588
6259868
6259868
6259868
6255056
6255056
6255056
6255056
6253127
6253127
6253127
6253127
6253127
6253127
6235649
6235649
6235649
1413037
1413037
1413037
1409770
1409770
1409770
1409770
1409770
1409770
1413184
1413184
1413184
1413184
1413184
1413184
1413319
1413319
1413319
1413319
1413319
1413319
1405294
1405294
1405294
1411567
1411567
1411567
1418916
1418916
1418916
1416950
1416950
1416950
1416950
1416620
1416620
1416620
1416620
1416620
1416620
1412468
1412468
1412468
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-04-13
2010-08-19
2010-10-19
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-02-16
2010-04-13
2010-05-18
2010-08-19
2010-10-19
2010-11-16
2010-04-14
2010-08-18
2010-10-20
6,50
6,98
6,60
6,30
6,21
6,53
6,77
6,60
6,49
8,26
6,35
6,46
7,40
6,46
6,01
6,00
5,53
5,66
5,67
5,82
5,15
5,63
5,48
5,35
6,24
6,68
6,35
6,52
6,98
6,80
6,28
6,49
6,46
6,13
6,63
6,38
6,52
6,75
6,43
5,80
5,75
6,76
6,51
Alk/Acid
mekv/l
0,166
0,222
0,176
0,118
0,075
0,084
0,204
0,145
0,114
0,974
0,112
0,122
0,434
0,156
0,076
0,062
0,014
0,020
0,028
0,054
-0,018
0,030
0,010
-0,004
0,080
0,142
0,124
0,150
0,162
0,168
0,070
0,088
0,134
0,072
0,102
0,081
0,094
0,145
0,107
0,040
0,032
0,080
0,094
Vi är med i hela kedjan – från planering till åtgärd
Det här gör vi:
Utformar
- Egenkontrollprogram
- Provtagningsprogram
- Larmgränser
- Aktionsgränser
Genomför
- Provtagningar av vatten och sediment
- Källspårningsprovtagningar i avloppssystem
- Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter
- Kemiska ,mikrobiologiska och biologiska analyser
- Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser
Föreslår åtgärder
- Förändringar i kontrollprogram
- Förändring av provpunkter
- Förändring av analysomfattning
- Förändring av processkontroll
Bollplank
- Tillståndprövningar/ansökningar
- Myndighetskontakter
Huvudkontor:
ALcontrol AB
Box 1083
581 10 LINKÖPING
Telefon: 013-25 49 00
Fax: 013-12 17 28
Hemsida: www.alcontrol.se