utrymmen
Byggnadsstyrelsens tekniskaföreskrifter B 1984-03 Kravoch råd för markoch hus B Allmäntförekommande utrymmen Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Krav och råd, häfte B Dokumentets BYGGNADSSTYRELSEN datum Projektnamn Ärendebeteckning D/D 504 - 46/81 1984-03 (ev förkortat) Revidering Krav och råd A + B Upphovsman (män) Uppdragsgivare Hans Olsson Ta Dokumentets Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån titel Byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter Krav och råd för mark och hus Häfte B Allmänt förekommande utrymmen Huvudinnehåll Föreskrifterna kompletterar med tillägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som Svensk Byggnorm (SBN). De gäller för byggnadsstyrelsens nybyggande och innehåller verkets allmänna krav och råd för mark och hus. För varje projekt anges vilka av verkets publikationer som skall ingå i projekteringsunderlaget andra, projektknutna uppgifter. tillsammans med De utrymmen som beskrivs i häfte B, återfinns som regel i de hus som byggnadsstyrelsen uppför, oberoende av vilken myndighet som skall använda lokalerna. Utöver de krav som anges i häfte B gäller de allmänna krav på olika lokalegenskaper, t ex luft, ljud, belysning, ytor m m som behandlas i häfte A. Nyckelord arbetslokaler, area, driftutrymmen, föreskrifter, kommunikationsutrymmen, kontor, krav, lokaler, parkering, personalrum, planering, ramper, rumsmått, råd, skyddsrum, teknisk programmering, toalettrum, tomtmark, trappor, utrustning, vägar Försäljningsställen ISSN 0281-8590 Byggnadsstyrelsens/publikationsavel. Byggtjänstföretagen Sthlm 08/73051 00 Malmö 040/709 55 Umeå 090/1 2 59 10 Sekretessuppgifter Red Ref Ingrid Bäckström Hans Olsson, Ta Omfång 38 sid Q Byggnadsstyrelsen 1984 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08-14 1040 10446 Build S Krav och råd B Allmänt förekommande utrymmen Byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter 1984 á Inne hållsförteckning B0 INLEDNING 6 .1 Allmänt 6 2 Indelning 6 .3 Övriga publikationer 29 29 29 29 30 30 30 31 B B B B B B B B 4.18 4.19 4.20 4.21 4.22 4.23 4.24 4.25 B5 B 1 7 7 7 8 B B B B ARBETSUTRYM MEN 1.1 1.2 1.3 1.4 B2 Dimensionering, Beräkningar Placering B B B B B B B B (allmänt) PERSONALUTRYM MEN 8 8 9 9 9 15 25 25 25 25 26 Kontorsutrymmen Kontorsrum Reception Reprocentral 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 B3 allmänt Toalettrum (allmänt) Normaltoalettrum Handikapptoalettrum Vilrum Klädförvaring. Matrum Pentry Pausutrymme 32 32 32 32 B B B B KOMMUNIKATIONSUTRYMMEN 5.1 5.2 5.3 5.4 B6 33 33 33 34 34 35 35 36 36 36 37 37 Städutrymmen Städcentral Vagnhall (i städcentral) Spolrum (i städcentral) Tvättmaskinrum (i städcentral) Förråd (i städcentral) Städrum Avfallsrum Garage Trappa inomhus Ramp inomhus Entreutrymme TOMTMA RK .l .2 .3 .4 .5 .6 .7 .8 .9 .10 .11 .12 Allmant Körväg och angöringsplats Parkering Cykelparkering Gångväg och entreyta Terrängtrappa Ramp utomhus Brandväg Gård och uteplats Gräsyta Planteringsyta Naturmark SKYDDSRUM 26 B4 DRIFTUTRYMMEN 26 B 4.1 27 27 27 27 27 27 27 27 28 28 28 28 28 28 29 29 B B B B B B B B B B B B B B B B Verkstad, VVS, el m m (fastighetstjänst) Förråd (fastighetstjänst) Ställverksrum för högspänning Ställverksrum för lågspänning Elcentralrum Elnisch Elschakt Transformatorrum Reservelverksrum Omformarrum Batterirum Telecentralrum Telefonistrum Stativrum för rikstelefon Modemrum Hissmaskinrum Hisschakt 4.2 4 .3 4. 4 4. 5 4. 6 4.7 4. 8 4. 9 4 . 10 4 . 11 4 . 12 4.13 4 . 14 4 . 15 4.16 4 . 17 5 B 0 Inledning en byggnad för sådan verksamhet uppgifter från häftena A och B. .1 Allmänt Tills vidare innehåller avsnittet tre häften: C 1 "Polislokaler i centralort", C 2 "Tingsrättslokaler" och C 3 "Slutna lokalanstalter". Ett häfte "Postlokaler" är under utarbetande. Byggnadsstyrelsen har genom beslut i verksledningen fastställt denna utgåva (84-03) av verkets tekniska föreskrifter - Krav och råd - att träda i kraft för generell tillämpning fr o m 1984-03-01. Innehållet i föreskrifterna har varit föremål för diskussion med företrädare för berörda personalorganisationer. Föreskrifterna kompletterar med tillägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som Svensk Byggnorm (SBN). De gäller för byggnadsstyrelsens nybyggande och innehåller verkets allmänna krav och. råd för mark och hus. För varje projekt anges vilka av verkets publikationer som skall ingå i projekteringsunderlaget tillsammans med andra, projektknutna uppgifter. Krav respektive råd har inte givits någon särskiljande markering i denna utgåva. Markeringarna i marginalen utmärker här istället sådana föreskrifter som behöver uppmärksammas särskilt, genom att de är nya eller skärpta, eller att påminnelse behövs. För varje enskilt projekt åligger det byggnadsstyrelsens projektledare att i samråd med resp teknisk handläggare pröva och i projektunderlag ge anvisning om tillämpningen. Eventuella avvikelser från Krav och råd noteras i byggnadsprogrammets orienterande beskrivning av projektet eller i det tekniska programmet, samt under projektets gång i protokoll. För avvikelser i principiella frågor fordras beslut av tekniske direktören. Avsteg från föreskrifterna i häfte C 3 kräver också att projektledaren haft samråd med kriminalvårdsstyrelsen. .2 Indelning Krav och råd är indelade i fem huvudavsnitt, presenterade i separata häften.Krav och råd avses kompletteras och revideras successivt. I takt med detta arbete kommer de olika häftena att bytas ut. behövs därför även C-häftena behandlar lokaler som inte är så ofta förekommande, och de kan med hänsyn till vissa säkerhetsaspekter vara undantagna från spridning. Häfte D: Befintliga byggnader Avsnittet behandlar vissa grundläggande krav på egenskaper i de byggnader som förvaltas av byggnadsstyrelsen, i huvudsak som vägledning vid kontakter med tillsynsmyndigheter och lokalbrukare, samt vid planering av underhåll och ombyggnad. Häfte T: Typritningar Byggnadsstyrelsens typritningar avser att säkerställa utförandet av vissa komplicerade lokaler, byggnadsdetaljer, installationer, inredningar m m, som inte tilllåts variera. I häfte T redovisas föreskrifter och förklaringar till typritningarna och deras användning samt förteckningar över gällande typritningar. Typritningarna LCLK111!le11 i IIdI betraktas C som bilaga till ritningsför- 1. Vissa av själva ritningarna är med hänsyn till vissa säkerhetsaspekter undantagna från spridning. .3 Övriga publikationer En samlad förteckning över byggnadsstyrelsens publikationer kommer att ges ut separat. Här nedan presenteras kortfattat de serier som normalt är representerade i projekteringsunderlagen. Uppgift om gällande utgåvor kan erhållas från tekniska byrån, planeringssektionen (Tp) eller respektive facksektion. Byggnadsstyrelsen Byggnadsstyrelsens utger bl a följande administrativa publikationer: föreskrifter Häfte A: Mark, hus och installationer Huvudsakligen interna bestämmelser, och administrativa föreskrifter. Innehåller dels en målbeskrivning, dels de krav och råd som gäller vid teknisk programmering och projektering för nyproduktion. Indelning i huvudsak enligt BSAB-systemets produkttabell 2. Byggnadsstyrelsens råd (BAF) instruktioner, tekniska föreskrifter - Krav och Tekniskt programunderlag sentationen ovan. och föreskrifter enligt pre- Häfte B: Allmänt förekommande utrymmen De utrymmen som beskrivs, återfinns som regel i de hus som byggnadsstyrelsen uppför, oberoende av vilken myndighet som skall använda lokalerna. Utöver de krav som anges i häfte B gäller de allmänna krav på olika lokalegenskaper, t ex luft, ljud, belysning, ytor m m som behandlas i häfte A under respektive rubrik. Någon upprepning förekommer normalt inte, varför krav på respektive utrymme måste hämtas från både häfte A och B. Byggnadsstyrelsens Beskrivningsnytt Allmänna råd för upprättande av bygghandlingar. Resultat av erfarenhetsåterföring. Kompletterar också Krav och råd med kontinuerlig dokumentation av föreskrifter som förändrats mellan utgivningarna. Ansluter till AMA. Revideras fortlöpande. Ges ut med särskilda häften för AF, mark, hus, VVS, el, transport samt styr- och övervakningsanläggningar. Förteckning över gällande utgåvor redovisas kvartalsvis. C-häftena: Speciella utrymmen Tekniska byråns detaljråd Här beskrivs utrymmen som är speciella för en viss verksamhet. För programmering och projektering av Behandlar detaljlösningar inom fackområdena VVS och el. Detaljråden är projektknutna och lämnas ut 6 till projektören för varje enskilt projekt. Tillämpning avgörs projektvis genom den tekniska programmeringen. Upplysningar lämnas av tekniska byråns res- normala enkorridorsbyggnader kan alltså variera mellan 84 M och 102 M, såvida inte byggnadens mitt planeras för kollektiva funktioner. pektive facksektion. Rumsbredd (mått längs fasad) för enpersonsrum normalt 24 M (dvs 2 planeringsmoduler). Byggnadsstyrelsens rapporter (KBS-rapporter) Bearbetat för extern spridning. material Mellanväggar : Se avsnitt A 30.3 och A 32/3/.1. 1 Ytor: Kraven på ytskikt är sänkta. Tekniska byråns information (T-information) Tidigare "UV-information" . Dokumentation tern spridning av utrednings/utvecklingsresultat Aven andra enheter än tekniska är och inetc. byrån har utgivning i denna form. Endast internt. Se tabell A 39.1. Oppningar : Beträffande dörrar till kontorsrum, se avsnitt A 30.5 Handikapplanering, tabell A 30.9 Ljudisolering och avsnitt A 33/3/.2 Dörrar. Elinstallationer : Se avsnitt A 60/0/ om elinstallation på mellanväggar och avsnitt A 63101.1 om flyttbara takarmaturer. VVS-installationer : Se avsnitt A 56.3 om placering av radiatorer och avsnitt A 57.7 om placering av ventilationsdon. B 1 ARBE TSUTRYMMEN B 1.1 Kontorsutrymmen (allmänt) B 1.3 Reception I den tidigare utgåvan har avsnittet innehållit ett stort antal detaljerade arbetsplatsmodeller, som underlag för val vid programmeringen av rumsstorlekar för olika arbetsfunktioner. Ändamål : Vägvisning, upplysning, bevakning och inpasseringskontroll (direkt eller via STV och porttelefon). Funktionskrav skall vara avgörande för valet av rumsmått. Arbetsplatsmodellerna är schematiserade möbleringsstudier för tillämpning på frekventa kontorsutrymmen. Arbetsplatsmodellerna har nu tagits ut för att revideras och samlas i en separat publikation. i Som en följd av olika besparingsåtgärder arean per arbetsplats att minska i normala byggnader. kommer kontors- Onödigt stora kontorsrum förekommer, och rumsmåtten har en central plats i den fortlöpande besparingsdiskussionen, som principfråga såväl som i tilllämpningen på enskilda projekt. En striktare tillämpning av funktionskraven ger en justering nedåt av rumsarean, som i nyproduktionen främst kommer att innebära mindre djupmått för kontorsrummen och att tvåmodulsrummet som enpersonsrum blir allt vanligare. Dimensionering skall utgå från byggnaden, anläggningen, kvarteret etc som funktionell enhet, oavsett om den utnyttjas av flera olika myndigheter. På så sätt kan sammanlagd överkapacitet för delfunktioner undvikas. Av samma skäl skall vid planeringen av de enskilda rummen alla möjligheter till samnyttjande och dubbelanvändning tas till vara. Exempelvis skall korridor med bredd 18 M planeras för enkelsidig förvaring, och korridorer 21 M och 24 M för dubbelsidig förvaring. Detta ger möjlighet att i motsvarande grad minska förvaringen i slutna rum, både i kontorsrummen och i särskilda förrådsrum. - Brandlarm - Inbrottslarm - Nödsignaler som lokalbrukaren har ansvar exempelvis från vilrum och handikapptoaletter för, I vilken omfattning som dessa anläggningar skall bevakas från receptionen beror bl a på fastighetsdriftens organisation. För varje projekt måste därför ansvaret för olika bevakningsuppgifter utredas i samråd med lokalbrukaren och fastighetsdriften. Aven bevakning under den tid då receptionen inte är bemannad måste klarläggas. Se även avsnitt A 8 Styrning och övervakning. Läge: En reception förläggs i regel i direkt anslutning till huvudentren. I större anläggningar eller på arbetsställen med flera myndigheter kan det i speciella fall vara befogat med flera receptioner. I de fall då receptionen även har till uppgift att kontrollera besökare och personal, är det viktigt att den ges en sådan placering och utformning att receptionspersonalen från sin arbetsplats har möjlighet att kontrollera alla inkommande personer. De inpasserande bör på ett naturligt sätt slussas förbi receptionen så nära att receptionisten/-erna lätt kan se och tala till dem. Receptionsdisken bör ha dels en höjd som passar vuxna stående personer, dels en höjd som passar för en person som sitter i rullstol och för barn. Arbetsplatsen dörrar. B 1.2 Kontorsrum Dimensionering : Normalt Utöver normal receptionstjänst kan det vara lämpligt att till receptionen förlägga den övervakningsutrustning, med vars hjälp bevakning av säkerhets- och övervakningsanläggningar kan ske t ex bevakning av måste skyddas mot kalldrag från entre- Belysning : Utförs så att reflexer undviks i manöverapplaneras kontorsrum med parater och bildskärmar. Se A 63/01.1 betr bildskär- djup om 36 M och 39 M (tidigare 39 M och 42 M), mar. Belysning dock kan även 33 M förekomma. Ljud: Om receptionen förenas med arbetsplats för växeltelefonister (med deltidstjänstgöring i receptlo- Korridorer planeras med bredder om 18 M, 21 M och 24 M. Husdjupen i skall kunna regleras steglöst. 7 nen) måste speciell omsorg ägnas åt de akustiska problemen. Teleinstallationer : Omfattningen av den teletekniska utrustningen beror på verksamhetens omfattning i receptionen. Om inpasseringskontroll skall ske även för andra entreer, skall utrymme finnas för exempelvis utrustning för TV-övervakning (STV) och/eller porttelefon. Dessutom kan utrymme erfordras för inbrottlarmcentral, brandlarmcentral, fel- och nödsignaler, manöverpaneler m m. I vissa fall kan även låsbart korskopplingsrum erfordras. Förutom ovan angivna anläggningar installeras telefon och eventuell interntelefon samt ur. riks- B 1.4 Reprocentral Ändamål : Transport av papper och trycksaker. Framställning av masters. Duplicering av dokument. Efterbehandling (sortering, jämnstötning, häftning, falsning, skärning, bindning, hålborrning). Paketering, buntning, kuvertering, adressering. Mångfaldigande av dokument, såsom duplicering, kontorsoffset (snabboffset) och ljuskopiering. Förvaring av pärmar, kataloger, skrivmaterial. Handförråd av papper. Stenciler, masters, färg och kemikalier. Kontorsaktiviteter ning och hämtning av skilda slag. Besök för beställ(ev separat utrymme). Läge: Reprocentralen bör ligga nära den plats där ankommande och avgående bilgods lossas och lastas och nära vertikala tranportsystem såsom hiss och varuintag, centralförråd, avfallsrum och budcentral. Verksamheter inom reprocentralen som alstrar buller, t ex tryck och falsning, bör förläggas i avskilt utrymme. Bindning kan alstra lukt och bör ev förläggas i separat utrymme. Eventuella brandfarliga ämnen förvaras i brandsäkert utrymme. Oppningar : Dörr inom reprocentral bör vara svängbar, glasad och försedd med sparkplåt. Luft: Ventilationen skall vara god p g a värmealstring, ozonbildning och avdunstning från ammoniak och lösningsmedel. Punktutsug anordnas normalt. För tryckeriverksamhet kan luftfuktning erfordras. Ljud: Då verksamheten inom centralen är bulleralstrande måste rumsakustiken regleras med hjälp av ljudabsorbenter. Med lämplig planlösning (gradvis övergång från bullrande till tyst verksamhet) kan måttliga krav ställas på ljudisoleringen mellan rummen inom gruppen. Däremot krävs mycket god ljudisolering mot omgivande utrymmen. VVS-installationer : Vid ammoniakhantering skall det finnas tillgång till tappvatten för lindring av skador i fall av olyckshändelse. Beakta behov av lokal uppsamling av kemiska lösningsmedel. Elkraftinstallationer : Uttag för maskiner och apparater. sonalserveringar, motionsrum och lokaler för företagshälsovård återfinns i avsnitt A 30.11. Vissa uppgifter om personalrum för städpersonal finns under avsnitt B 4.18. För andra slags personalutrymmen, t ex tvättrum och duschrum ger byggnadsstyrelsen i denna form endast tekniska anvisningar. Dimensionering, allmänt Normalt anges dimensioneringen av en byggnads alla utrymmen redan i lokalprogrammet, och endast vissa tekniska driftutrymmen dimensioneras vid projekteringen. För personalutrymmen redovisas här i förenkling de enskilda utrymmenas normala storlek och utformning. Till ledning for dimensionering av personalrum - deras storlek, antal och fördelning - kommer en särskild publikation att sammanställas. För anvisningar hänvisas till utredningsbyrån (U). Separata beräkningar för olika brukare och personalkategorier ger oftast mera utrymmeskrävande och kostsamma lösningar. Planeringen av personalutrymmen skall därför utgå från byggnaden, anläggningen, kvarteret etc som funktionell enhet, oavsett om den utnyttjas av flera olika myndigheter. Vidare skall personalrummen kunna nyttjas gemensamt för byggnadens personalkategorier. Placeringen i byggnaden sker efter det enskilda projektets förutsättningar. i De olika slagen av personalutrymmen skall dimensioneras efter det största antal personer som normalt samtidigt använder lokalerna, inte efter teoretiskt möjlig beläggning. Vid utformningen av dimensioneringsregler har därför hänsyn tagits till erfarenhetsgrundade mått på samtidig närvaro, som kan variera mellan 50 och 80 %. I kontorslokaler innebär t ex regeln om en toalett per 15 personer detsamma som en per 20 arbetsplatser. Beräkningar Dimensioneringen av antalet platser i matrum utgår från antalet arbetsplatser, vilket sedan reduceras enligt erfarenhetsvärden för användandet beroende på lokala förhållanden. Byggnadens läge med avseende främst på alternativa matställen inverkar, liksom verksamhetens karaktär. Utan tillgång till personalrestaurang är ett normalt antal platser i matrum mellan 8 och 16 % av antalet arbetsplatser, varvid bl a hänsyn tagits till den normala samtidiga närvaron. Vid tillgång till personalrestaurang är de anställda i huvudsak hänvisade till denna, varför färre matrum anordnas. Tillgång till personalrestaurang bedöms normalt finnas om en sådan är belägen inom 10 minuters gångavstånd. B 2 Perso nalutry mm en Dimensioneringen för drift- och kökspersonal utgår från antalet anställda, och för städpersonal från antalet städområden. Hänsyn skall för dessa kategorier tagas även till vikarier och extra personal. Här behandlas toalettrum, vilrum, klädförvaring, matrum, pentry och pausutrymme. Allmänt om per- För högskolor utgår dimensioneringen från beräkningar av behovet för anställda respektive elever, och särskild beräkning för hörsalar. 8 Placering Placeringen av personalutrymmen skall väljas så att användningen underlättas. För handikapptoaletters placering och tillgänglighet finns detaljerade regler. Vid placeringen skall även beaktas samordningen av städrummen med toaletter och andra våtrum, och den tekniska samordningen av våtrummen sinsemellan. Sådana regler för utplacering av personalrum skall normalt inte påverka det totala antalet. Normalt kvinnor. anordnas inte toalettrum skilda för män och Rummens mått och utrustning har ofta särskilda handikappaspekter. Se avsnitt om respektive utrymme, och avsnitt A 30.5. Utöver för personalens behov kan t ex toaletter och kapprum erfordras vid restaurang, tingssal o dyl. Samordning skall eftersträvas. Förekomsten av sådana toalettutrymmen skall beaktas vid dimensioneringen av byggnaden som helhet. B 2.1 Toalettrum (allmänt) Läge: Toalettrum utförs i allmänhet som separata toalettrumsenheter utan förrum. Toaletter i grupp, t ex intill entreer och samlingslokaler, kan förses med förrum. Arean för det enskilda toalettrummet kan då minskas genom att vissa funktioner överflyttas till det gemensamma förrummet. Toalettrum utan förrum får inte placeras med öppning direkt mot arbetsplats. Öppningar : Dörren öppnas utåt från toalettrummet. Tröskel med välvd profil väljs som regel. För toaletter utan förrum förses dörrbladet med tättslutande gummilist på undersidan. Vid ljudisoleringskrav kan också tätningslist mellan dörrblad och karm bli aktuell. Se avsnitt A 30.9 om ljudisolering. Karmen förses då med urtag för tätningslisten. Dimensionering (antal): Beträffande dimensionering av rumsmått hänvisas till nedan i figurer redovisade typrum. Föreskrifter för val av rätt typ ges i detta avsnitt och i avsnitten B 2.2 och B 2.3. I kontorslokaler beräknas ett toalettrum per 15 personer. Därav skall var 8:e vara handikapptoalett. Därutöver skall till varje vilrum finnas en toalett av typ HK 1, i direkt anslutning och i normalfallet med entre endast från vilrummet. På varje våningsplan som disponeras för arbetsplatser skall det alltid finnas minst en handikapptoalett tillgänglig från neutralt utrymme. I entreplanet placeras handikapptoaletten i närheten av huvudentren. I byggnader för högre undervisning görs beräkningen för anställda på samma sätt som i kontorslokaler. För studerande beräknas en toalett per 200 m2 programarea i laborativa lokaler och bibliotek. Därav skall var 8:e vara handikapptoalett.I anslutning till lärosalar beräknas en toalett för varje påbörjat 50-tal platser och vid större lärosalar dessutom en urinal för varje påbörjat 100-tal platser. Minst en toalett per plan utförs som handikapptoalett, typ HK 2. För personalrestaurang och kafe beräknas en handikapptoalett, av typ HK 2. Behovet därutöver beräk- nas med hänsyn till restaurangens läge, t ex närhet till toalettgrupper som kan utnyttjas även för restaurangen. Luft: För toaletter utan förrum placeras tilluftsdon i vägg nära golv intill toalettrumsdörr. Om utrymmet inte räcker, utformas överluftsdon så att luften riktas mot golvet. För toaletter med förrum kan springa under dörr användas för överluft. Belysning: Glödlampsarmatur placeras ovanför varje tvättställ. I handikapptoalettrum placeras dessutom en belysningspunkt centriskt i tak. Vid placeringen skall bländning och reflexer undvikas. Exempel på lämplig armatur är en glödljusglob 180 mm. Ytor: Toalettrum utformas så att de blir lättstädade. Golven skall tåla daglig rengöring. I regel väljs plastmatta, som viks upp i sockelhöjd. Se avsnitt A 39.1. I toalettrum i anslutning till publika lokaler väljs keramiska plattor som golv. Mörka blanka golvmaterial med spegeleffekt undviks. Inrednings- och utrustningsdetaljer placeras så att rationell städning underlättas. Avfallskorg för sanitetspåsar, papperskorg och toalettborste med ställ monteras på vägg. Likartade toalettrum planeras så att sådana detaljer som strömbrytare, upphängningskrokar, toalettrullar m m får en likartad placering. Vid val av väggtyp i undervisningslokaler tas särskild hänsyn till att inrednings- och utrustningsdetaljer, t ex tvättställ och stödhandtag, kan fästas i väggen på ett betryggande sätt. Toalettrum skyltas normalt söm avsedda för både kvinnor och män. Skyltar utförs med hänsyn till synskadade, vilket innebär relieftryck i kontrastfärg. B 2.2 Normaltoalettrum Nedanstående förskrifter vits under avsnitt B 2.1. gäller utöver vad som angi- Öppningar : Standarddörr som regel. S 8 enl SS 8173 03 väljs Standarddörr S 7 enl SS 8173 03 godtas om utrymmet inte medger större öppning. Vid krav på ljudisolering tillämpas Dimensionering : Normaltoaletternas figurerna B 2.2 a-e. Den lämpligaste N 3 osv. toaletten SS 8173 05. mått redovisas är typ N 1, därefter i N 2, VVS-installationer : Toalettstol av typ golvmodell väljs enligt SIS 82 2162. Spolningsreglaget bör vara av traditionell typ fäst på cisternlockets översida. Där speciella hygieniska krav föreligger kan spolning med golvpedal eller trampbygel övervägas. Avståndet mellan toalettstolens vattencistern vägg bör vara minst 100 mm för att underlätta ning. Tvättställ av typ handtvättställ och städ- 350 x 500 mm väljs en- ligt SIS 82 2101. Tvättställ bör monteras så att rör från vattenlås kan dras in i vägg. Avståndet mellan tvättställ och vägg bör vara minst 40 mm med hänsyn till städning. Övrigt: Föreskrifter om mått och rumskomplettering figurerna B 2.2 a-e skall följas. i 9 Figur B 2.2 a Normaltoalettrum. Översikt. 1000 1000 1300 0 0 0 0 0 T T r J Typ N 1 TypN3 Typ N 2 vägg där dörr ej får placeras vägg där dörr får placeras 1000 0 0 T i TypN4 med förrum U U U 0 0 T N Toaletter med förrum mått i mm rumsmått anger innermått lU Figur B 2.2 b Normaltoalettrum N 1. 1300 800 -250 B C 7 pto 0 8 1 0 0 9 0 WC-stol Tvättställ 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 6 7 8 12 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitetspåsar Klädkrok WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 13 Belysningsarmatur 9 10 11 D A 1 2 sitshäjd 410 äk 850 äg, från sida till vägg 150 äk 700 äg uk 1200 äg, spegel 700 hög uk 1200 äg, 700 hög placeras över tvättställ äk äk äk äk 700 äg, djup max 300 1200 äg 1100 äg 700 äg äk ca 1650 äg äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ 13 4 6 3 5 AB BC 119 E112 DA CD 0 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. 11 Figur B 2.2 c Normaltoalettrum N 2. 1000 500 B C 0 0 o 11 10 1 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 6 7 8 12 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitets0 påsar Klädkrok WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 13 Belysningsarmatur 8 C) 3 9 12 2 4 A WC-stol Tvättställ O 7 0 1 2 56 9 10 11 D X500 _j sitshäjd 410 äk 850 äg, från sida till vägg 150 äk 700 äg uk 1200 äg, spegel 700 hög uk 1200 äg, 700 hög placeras över tvättställ äk äk äk äk 700 äg, djup max 300 1200 äg 1100 äg 700 äg äk ca 1650 äg äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ Q9 Q3 1 10 BC AB Q13 4 6 - 6 012 5 CD 0 12 DA 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. Figur B 2.2.d Normaltoalettrum N 3. 1000 . 500 C B 0 Q 10 11 7 1 8 O rn O 0 65 42 9 12 A 1 2 WC-stol Tvättställ 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 6 7 8 12 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg,sanitetspåsar Klädkrok WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 13 Belysningsarmatur 9 10 11 D sitshäjd 410 äk 850 äg , från sida till vägg 150. äk 700 äg uk 1200 äg, spegel 700 hög uk 1200 äg, 700 hög placeras över tvättställ äk äk äk äk 700 äg, djup max 300 1200 äg 1100 äg 700 äg äk ca 1650 äg äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ 013 4 6 E] 11 1 10 BC AB t19 ti12 3 Q DA CD 0 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummenshöjdmåttär 2400 mm. 13 Figur B 2.2 e Normaltoalettrum N 4. -?k----- 9 00 X00 C 0 11 o' 10 8 o 1 o a) 65 o Ö o_ 3 ,k-- - 4 2 9 o WC-stol Tvättställ 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 6 7 8 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg ök 700 äg, djup max 300 Väskhylla ök 1200 äg ök 1100 äg Sanitetspåshållare Avfallskorg , sanitets- ök 700 äg påsar Klädkrok ök ca 1650 äg WC-borste med ställ ök 700 äg Hållare för reservuk 900 äg toalettrulle Strömställare c 1000 äg vid dörrens låssida Belysningsarmatur placeras över tvättställ 9 10 11 12 A 1 2 D 12 13 sitshäjd 410 ök 850 äg, från sida till vägg 150 ök 700 äg uk 1200 äg, spegel 700 hög uk 1200 äg, 700 hög placeras över tvättställ Q13 [ 4 6 n AB BC 012 3 DA CD 0 14 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. B 2.3 Handikapptoalettrum Nedanstående föreskrifter vits under avsnitt B 2.1. gäller utöver vad som angi- Läge: I byggnadens entrevåning placeras toalett HK 2 för besökande. På varje våningsplan planeras minst en toalett typ HK 1 eller HK 2. Om ytterligare handikapptoaletter av vissa skäl erfordras på ett våningsplan kan typerna HK 3, HK 4 och HK 5 godtas. skall tillgodose handiUtformning : Handikapptoalett tillgänglighet, orientering, förflyttkappades krav på ning och manövrering med rullstol inom rummet samt tillgänglighet till samtliga rumsföremål. Den mest lämpliga toaletten är typ HK 1. Där flera handikapptoaletter planeras i en byggnad utformas de med friutrymmet vid sidan om toalettstolen omväxlande till vänster resp höger. I rumstypen HK 1 finns utrymme för eventuell dusch. Eventuell duschplats får inte utföras med försänkt golv. Oppningar : För att kunna manövreras från rullstol placeras dörren så att, i rummet, avståndet från dörrens låssida till vägg, fast inredning, rumsföremål eller annat hinder är minst 250 mm. Utanför rummet skall avståndet från dörrens låssida till väggvinkel vara minst 500 mm. Se figur B 2.3 a, detalj a och b. Standarddörr S 10 (866 mm fritt passagemått) enl SS 8173 05 används för typerna HK 1 och HK 2. Standarddörr S 10 väljs om möjligt för samtliga handikapptoalettrum. Den medger bekväm passage med elektrisk utomhusrullstol. Standarddörr S 9 (766 mm fritt passagemått) enl SS 8173 05 godtas för typerna HK 3, HK 4 och HK 5. Den medger fri passage med inomhusrullstol. Vreden på vanliga markeringslås är svåra att klara för personer med nedsatt hand- och armfunktion och bör därför vara av hävarmstyp. Dörren förses åtminstone invändigt med en sparkplåt minst 300 mm hög. Se figur B 2.3 a, detalj c. Se avsnitt B 2.1 beträffande tätningslister. På dörrens insida skall finnas ett draghandtag för att rörelsehindrade lättare skall kunna stänga dörren efter sig. Handtaget anbringas horisontellt och skall ha minst 300 mm grepplängd. Se figur B 2.3.a detalj c. Handtaget bör helst löpa utefter hela dörrbredden. Handtaget utformas med rund profil, diameter ca 30 mm, och avståndet mellan dörrblad och profil bör vara 40 mm för att ge ett bekvämt grepp. Beträffande tröskel se avsnitt A 30.5 och B 2.1. Dimensionering : Handikapptoaletternas mått redovisas 1 figurerna B 2.3 b-h. Ytor: Golvytan får inte vara alltför sträv med hänsyn till personer med käpp, krycka eller bock. Plastmattor och keramiska plattor är lämpliga. VVS-installationer : Det erforderliga fria utrymmet kring toalettstolen är beroende av hur förflyttningen sker mellan rullstol och toalett. Toalettstol monteras med sittringens framkant 700 mm från bakomvarande vägg. Toalettstol av typ golvmodell väljs med satshöjden 480 mm över golv och indraget och e. underporslin. Se figur B 2.3 a, detalj d Sittring och lock bör vara av hård plast. Toalettstolen kan då användas som sittplats med nedfällt lock. Spolningsreglage skall vara av traditionell typ, fäst på cisternlockets översida. Spolning med golvpedal eller trampbygel är svårare att klara för rörelsehindrade och får inte förekomma i handikapptoalett. Tvättstället väljs med minsta måtten 420 x 560 mm. Framkanten skall vara rak för att ge stöd åt armarna. Det skall vara grunt och försett med förhöjd bottensil utan bottenventil. Tvättställ monteras med överkanten 800 mm över golv. Se figur B 2.3 a, detalj f-h. Tvättställ skall ha stark infästning med tanke på att rörelsehindrade ofta använder det som stöd. I toalettyperna HK 1 och HK konsol på 200 mm avstånd placeras en hylla på samma 15 mm mellan hylla/tvättställ godtagbart ur städsynpunkt. 2 monteras tvättställ på från vägg. Däremellan höjd med' springor på och hylla/vägg, vilket är För att ge plats för knän och rullstolens fotplattor behövs ett fritt utrymme under tvättstället som är minst 800 mm brett, 450 mm djupt och 650 mm högt. Vattenlås placeras så nära vägg som möjligt. Rör från vattenlås bör byggas in i vägg. Se figur B 2.3 a, detalj h. Tvättställsarmatur i handikapptoalett utformas som enhandsblandare med hävarmsreglage. Elkraftinstallationer : Strömställare typ vippkontakt med stor tryckplatta väljs. Den placeras 1000 mm över golv och på likartad plats i samtliga handikapptoalettrum i samma byggnad. Teleinstallationer : Nödsignalanläggning utförs med två separata anropstryckknappar och en kombinationsapparat som innehåller anropstryckknapp, återställningsknapp och kvitteringslampa. I samtliga handikapptoaletter placeras vid dörrens låssida en anropstryckknapp 200 mm över golv och en kombinationsapparat med centrum 700 mm över golv. Den placeras så att den inte förväxlas med strömbrytaren. I toalettrumstyperna HK 1 och HK 3 infästs anropstryckknapp i armstödet mellan tvättställ och toalettstol, i toalettrum typ HK ? i båda armstöden. I toalettrum typ HK 4 och HK 5 placeras anropstryckknappen i vägg vid toalettstolen ca 700 mm över golv. En rumssignallampa i kombination med en summer placeras på väggen utanför toalettrummet. Signallampan placeras normalt mitt över dörren, för att inte skymmas av en öppen dörr och för att inte behöva flyttas om dörrens hängning ändras. Alternativt placeras signallampan vid dörrens låssida med överkant i höjd med överkant dörrfoder. Denna placering behöver samordnas med rumsskyltar. I vaktmästeriet eller på annan plats med bevakning placeras larmtablå utförd för vilström. (med signallampor och summer) Ledning från återställningsrelä till larmtablå skall vara vilströmskontrollerad . Se avsnitt A 80.6. Anropstryckknapp som trycks in skall ge kvarstående signal i kvitteringslampan i rummet, rumssignallam15 pan utanför rummet och i larmtablån . Signalen skall kvarstå till dess återställning sker . Sumrarna utanför toalettrummet och i larmtablån skall ljuda så länge en anropstryckknapp hålls intryckt. Avfallskorg för sanitetspåsar, utformad för löstagbar plastpåse , placeras på vägg och om möjligt åtkomlig från toalettstol . Sanitetspåshållare monteras vid sidan av avfallskorg. För avbrottsfri strömförsörjning väljs ackumulatorbatteri med laddningslikriktare som strömkälla. Som klädkrok väljs en större s k skolkrok för att lätt kunna användas av en handikappad . Kroken placeras 1200 mm över golv och inte närmare väggvinkel än Finns reservkraft installerad kan försörjningen dock ske från transformator ansluten till separat favoriserad grupp. Rumskomplettering : Armstöden till toalettstol monteras på båda sidor om toalettstolen med centrumavstånd 600 mm och med överkanten 800 mm över golv. Se figur B 2.3 .a detalj d och e. Armstöd monteras på vägg eller i golv och fälls bort helt, uppåt eller åt sidan. Sådana armstöd väljs som kan manövreras med endast en hand . Bägge armstöden utrustas med fästplatta för toalettpappershållare. Väskhylla placeras vid tvättställ på samma höjd som tvättställ . Hylla mellan vägg och kortsida tvättställ monteras längs hela tvättställets kortsida fram till rundat hörn samt med en springa på minst 15 mm mellan hylla/tvättställ och mellan hylla/vägg. Toalettrumsskåp /hygienskåp bör innehålla spegel, tvålautomat , pappershanddukar och Brickmuggar. Skåpet placeras mitt över tvättställ . Spegel utformas så att både sittande och stående personer kan spegla sig. Se figur B 2.3 a , detalj j. Papperskorg placeras på vägg vid tvättställ . Den får inte inkräkta på fritt utrymme vid tvättställ. 16 600 mm. Se figur B 2.3 a, detalj k. Toalettborste med ställ monteras på vägg. Övriga uppgifter om rumskompletteringarnas omfattning och placering framgår av figurerna B 2.3 c-h. Övrigt: Handikapptoalett skyltas som avsedd för både kvinnor och män. Skyltar utförs med hänsyn till synskadade , se även avsnitt B 2.1. Skylt med handikappsymbolen placeras på dörrbladet i ögonhöjd för en rullstolsbunden person , ovanför handtag /trycke enligt figur B 2.3 a, detalj 1 och m . Anslag om hur nödöppning kan ske placeras på utsidan. Vid val av väggtyp tas hänsyn till uppsättning av rumsföremål , t ex tvättställ och stödhandtag, och deras krav på väggkonstruktionen. Eventuella radiatorer får inte inkräkta på rullstolens manöverutrymme . Lämplig placering framgår av principritningarna ,figurerna B 2.3 c-h. Eventuell pelare i hörn får inte inkräkta på de minimimått som anges i figurerna B 2.3 c-h. Figur B 2.3 a Detaljmått och symbol. m ,-300 200 --- i 250 ' 250 INSIDA 1 c Skylt som anger sätt för regling med ev, hävarmslås N LO 600 0 LO 0 0 N O O r 0i 01 I 15 12dX15 i 560 800 f _6.2_0_ _450-40 15 ,17015 i 0 L 0 -t o aoo 420 --- o 0 O ro° O N Gäller typ HK 3, HK 4 HK 5 0 0 Gäller typ HK 1, HK 2 h g Standardmärke 1 30 -100 0 0 0 a 0 N 1 Skyltar, herr+dam 2 Skylt som anger sätt för nödöppning 3 Alt. placering signallampa 0 N k I UTSIDA m 17 Figur B 2.3 b Handikapptoalettrum . Översikt. 2000 2200 0 N Typ H K 1a, 1b Typ H K 2 1700 1400 1700 0 0 0 0 N N *` N 0 0 Typ H K 3 mått i mm rumsmått anger innermått 18 Typ H K 4 Typ HK 5 väggdär dörr e%får placeras väggdär dörr får placeras Figur B 2.3 c Handikapptoalettrum Hk 1 a. 2000 B C 0 21 \ () 3 10 \ , 15 8 0 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 6 7 8 Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitetsp å sar Klädkrok 12 WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 0 13 9 2 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp N 0 15 0 4 3 4 10 11 0 0 0 0 7 3 WC-stol Tvättställ 9 7 1 11 1 2 250, 8 0 0 Armstöd Draghandtag på dörr 17 Anropskontakt 18 Anropstryckknapp 19 Kombinationsapparat med anropstryckknapp, kvitteringslampa och återställningstryckknapp Rumssignallampa placeras utanför toalettrum i höjd med äk dörr vid låssidan Dusch streckad markering anger plats för ev dusch 21 4 c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ och mitt i tak --- markering där radiator får placeras äk 800 äg, clc 600 äk 800 äg, 200 från gångjärnssida anslutningsledning med tryckknapp infästs i ena armstödet , ansluts till apparatdosa i vägg 550 äg ca 200 äg vid dörrens låssida ca 700 äg vid dörrens låssida 14 13 013 äk 1200 äg, 600 från hörn äk 700 äg uk 900 äg 15 16 20 13 äk 600 äg, djup max 300 äk 800äg äk 600 äg äk 600 äg Belysningsarmaturer 2 st Radiator 16 A sitshäjd 480 äk 800 äg, från sida till vägg 150 på stödhandtagen uk 1000 äg, spegel 750 hög uk 1000 äg, 900 hög placeras över tvättställ rr; ..ii II w ii 11 !Y 3 17 1 4i n 4;-3 r-_- - - -LJ 5 1 AB BC 20 09 O 0 2 p18 DA CD 0 o12 D19 El 13 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. 19 Figur B 2.3 d Handikapptoalettrum HK 1 b. 2000 B 141 0 191812 I WC-stol Tvättställ 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 6 7 8 Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg,sanitetspåsar Klädkrok 9 9 3 115 10 1 2 x 20 10 11 cv 1 12 11 13 16 0 0 14 r 4 oI 2 7 6 15 16 0 co 5 8 17 D A `250 300 -250 18 19 WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 20. O' 21 äk 600 äg, djup max 300 äk 800äg äk 600 äg äk 600 äg äk 1200 äg, 600 från hörn äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida Belysningsarmaturer placeras över tvätt2 st ställ och mitt i tak Radiator - - - markering där radiator får placeras Armstöd äk 800 äg, clc 600 Draghandtag på dörr äk 800 äg, 200 från gångjärnssida Anropskontakt anslutningsledning med tryckknappinfästs i ena armstödet , ansluts till apparatdosa i vägg 550 äg Anropstryckknapp ca 200 äg vid dörrens låssida Kombinationsappaca 700 äg vid dörrens rat med anropslåssida tryckknapp, kvitteririy`sidIt pd 13 sitshäjd480 äk 800 äg , från sida till vägg 150 på stödhandtagen uk 1000 äg, spegel 750 hög uk 1000 äg, 900 hög placeras över tvättställ uuh dtw- ställningstryckknapp Rumssignallampa placeras utanför toalettrum i höjd med äk dörr vid låssidan Dusch markering för placering av ev dusch fl, 4 Lid II 11 " u "0 2 31 17 1 BC AB 200 6 16 0 u DA CD 0 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrolleraskalanmot huvudmåttpå planerna Rummenshöjdmåttär 2400 mm. 20 Figur B 2.3 e Hadikapptoalettrum HK 2. 2200 1000 B C 11 1 1 3 0 N 15 S 17 17 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 6 7 8 Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitetsp åsar Klädkrok 10 11 15 0! 0 5 12 c\j NI 13 I 4 WC-stol Tvättställ 9 / c 0 N 1 2 2 0 LO 16 A WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ och mitt i tak --- markering där radiator får placeras äk 800 äg, clc 600 äk 800 äg, 200 från gångjärnssida anslutningsledning med tryckknapp infästs i båda armstöden , ansluts till två apparatdosor i vägg 550 äg ca 200 äg vid dörrens låssida ca 700 äg vid dörrens låssida 15 16 Armstöd Draghandtag på dörr 17 Anropskontakt 18 Anropstryckknapp 19 Kombinationsapparat med anropstryckknapp, kvitteringsiampaoch åtterställningstryckknapp Rumssignallampa placeras utanför toalettrum i höjd med äk dörr vid låssidan n-' 'rl L44 4 äk 1200 äg, 600 från hörn äk 700 äg uk 900 äg 14 20 01 3 äk 600 äg, djup max 300 ök 800äg äk 600 äg äk 600 äg Belysningsarmaturer 2 st Radiator D 13 sitshäjd 480 äk 800 äg, från sida till vägg 150 på stödhandtagen uk 1000 äg, spegel 750 hög uk 1000 äg, 900 hög placeras över tvättställ lLJ II 11 I II 4fJ11 i I 0 n 1 BC AB 13 r )20 13 9 4 0 o12 16 3 r19 2 1 018 CD 0 DA 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. 21 Figur B 2.3 f Handikapptoalettrum HK 3. 1700 400 B C N i D 14 5 I 8 15 -t 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 10 11 11 12 15 13 3/ / 14 / 19X18,12 15 16 16 2d< A Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 9 1 _ -- 3 4 7 17 10 WC-stol Tvättställ 6 7 8 O 0 2 iI4 1 2 D 1 1 17 18 19 13 013 20 rri i La 4 sitshöjd 480 ök 800 ög, från sida till vägg 150 på stödhandtagen uk 1000 ög, spegel 750 hög uk 1000 ög, 900 hög placeras över tvättställ ök 600 ög, djup max 300 ök 800ög Väskhylla ök 600 ög Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitets- ök 600 ög påsar ök 1200 ög, 600 Klädkrok från hörn ök 700 ög WC-borste med ställ uk 900 ög Hållare för reservtoalettrulle c 1000 ög vid dörrens Strömställare låssida Belysningsarmaturer placeras över tvätt2 st ställ och mitt i tak --- markering där Radiator radiator får placeras ök 800 ög, clc 600 Armstöd ök 800 ög, 200 från Draghandtag på dörr gångjärnssida anslutningsledning Anropskontakt med tryckknapp infästs i ena armstödet , ansluts till apparatdosa i vägg 550 ög ca 200 ög vid dörrens Anropstryckknapp låssida ca 700 ög vid dörrens Kombinationsappalåssida rat med anropstryckknapp, kvitteringslampa och återställningstryckknapp placeras utanför toalettRumssignallampa rum i höjd med ök dörr vid låssidan I I u 6 AB D BC 13 020 d9 = 012 16 p19 II1 p18 CD 0 DA 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. 22 Figur B 2.3 g Handikapptoalettrum HK 4. 1400 400 B C 1 1 LO rn 10 11 1 / 1 i/ 15 17 3 x20 16 3 Toalettpappershållare 4 Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 6 7 8 Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitetspåsar Klädkrok 0 10 11 N 12 I9 13 7 2 0 6 LO 4 _ A WC-stol Tvättställ 9 19,18,12 I 14 I i 1 2 300 J150D 250 WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare 14 Belysningsarmaturer 2 st Radiator 15 16 Armstöd Draghandtag på dörr 17 Anropskontakt 18 Anropstryckknapp 19 Kombinationsapparat med anropstryckknapp, kvitteringslampa och åter- 13 e++lillninno 20 sitshäjd 480 äk 800 äg, från sida till vägg 150 på stödhandtaget och på vägg äk 700 uk 1000 äg, spegel 750 hög uk 1000 äg, 900 hög placeras över tvättställ äk 600 äg, djup max 300 äk 800äg äk 600 äg äk 600 äg äk 1200 äg, 600 från hörn äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida placeras över tvättställ och mitt i tak --- markering där radiator får placeras äk 800 äg, clc 600 äk 800 äg, 200 från gångjärnssida tryckknapp på vägg 700 äg ca 200 äg vid dörrens låssida ca 700 äg vid dörrens låssida +rrnLLnnn Rumssignallampa placeras utanför toalettrum i höjd med ök dörr vid låssidan 09 03 017 AB BC 20c; 013 4 12I o 16 6 6 2 190 1a CD 0 DA 1000 2000 Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. Rummens höjdmått är 2400 mm. 23 Figur B 2.3 h Handikapptoalettrum HK 5. 1700 700 C B 14 7 x17 CV 8 O co 3 3,-,/ 5 15 15 WC-stol Tvättställ 3 4 Toalettpappershållare Toalettrumsskåp 4a 4b 4c 4d 5 Spegel Tvålautomat Handduksautomat Bägarautomat Papperskorg 6 7 8 Väskhylla Sanitetspåshållare Avfallskorg, sanitetspåsar Klädkrok 9 / 1 1 2 10 11 ö r 12 9 13 14 ö 16 15 16 D A 17 18 19 13 o13 20 WC-borste med ställ Hållare för reservtoalettrulle Strömställare sitshäjd 480 äk 800 äg , från sida till vägg 150 på stödhandtagen uk 1000 äg, spegel 750 hög uk 1000 äg, 900 hög placeras över tvättställ äk 600 äg, djup max 300 äk 800äg äk 600 äg äk 600 äg äk 1200 äg, 600 från hörn äk 700 äg uk 900 äg c 1000 äg vid dörrens låssida Belysningsarmaturer placeras över tvätt2 st ställ och mitt i tak Radiator --- markering där radiator får placeras Armstöd äk 800 äg, c/c 600 Draghandtag på dörr äk 800 äg, 200 från gångjärnssida Anropskontakt tryckknapp pa vägg 700 äg ca 200 äg vid dörrens Anropstryckknapp låssida ca 700 äg vid dörrens Kombinationsappalåssida rat med anropstryckknapp, kvitteringslampa och återställningstryckknapp placeras utanför toalettRumssignallampa rum i höjd med äk dörr vid låssidan I 4 fil 6 2 3l 1 r__U 7 BC AB 13 0 20 II9 6 CD DA Vissa måttavvikelser kan förekomma på vägguppställningarna. Kontrollera skalan mot huvudmått på planerna. 1000 24 2000 Rummens höjdmått är 2400 mm.. B 2.4 Vilrum Ändamål: Vlrrummet är i första hand avsett att användas vid akuta sjukdomsfall och för kortare vila. Läge: Rummet bör ha fasadläge och öppningsbart fönster eller vädringslucka. I direkt anslutning till vilrum skall finnas handikapptoalett typ HK 1, i normalfallet med dörr endast från valrummet. Vilrum bör inte förläggas intill hissar, trappor eller andra utrymmen med bullrande aktiviteter. Rummet skall utformas med hänsyn till rullstolsburna personer. Öppningar : Dörr mellan vilrum och korridor skall vara utåtgående. Avskärmning mot solljus och insyn. Dörrens mått, placering och beslagning utföres som för handikapptoalett. Se avsnitt B 2.3. Dimensionering : Ett vilrum beräknas för ca 200 anställda. Vilrum bör dock alltid anordnas då antalet anställda överstiger 60 personer. Rumsarea ca 8 m2. Rumsbredd normalt minst 2,3 m för vändning med rullstol. Vilrum för studerande ingår inte i den angivna dimensioneringen. Rumskomplettering : I kapprum klädhyllor på normalhöjd. Minst en klädhylla så utformad och placerad att den kan användas av rullstolsbundna personer. Klädhylla och eventuell annan utskjutande inredning utföres med skyddande gavel av hänsyn till synskadade. Avställningshylla för handväskor, portföljer o dyl. Förvaringsenhet för galoscher, paraplyer o dyl och spegel med god belysning. Spegel monteras med underkant 1,0 m och överkant 1,9 m över golv. B 2.6 Matrum Ändamål : Matrum anordnas för förvaring, uppvärmning och intagande av medförd mat och dryck, samt förvaring och diskning av matkärl och porslin etc. Dimensionering : Matrum bör vara gemensamma samtliga personalkategorier. Skillnader i arbete, kerhetskrav etc kan motivera annan lösning. för sä- Utan tillgång till personalrestaurant anordnas normalt ett matrum om ca 20 m2 per 100 arbetsplatser. Teleinstallationer : Nödsignalanläggning utförs med sladdansluten anropstryckknapp vid liggplatsen samt en kombinationsapparat som innehåller anropstryckknapp, återställningstryckknapp och kvitteringslampa, anordnad på, samma sätt som i handikapptoalett, se avsnitt R 2.3. Se'även detaljråd El. Vid tillgång till personalrestaurant är de anställda i huvudsak hänvisade till denna, och färre matrum anordnas, i proportionen 20 m2 per ca 400 arbetsplatser. Upptagetmarkering köksinredning. placeras som signallampa, inte i låsvred. Minst ett matrum till! cal 2U 1112, V111 Varje matrum utrymme. Inredning : Säng, vilstol och bord. anordnas. Matrum bör på större arbetsplatser L ger 'ULI utnyttjas 111111e ha enhetlig storlek fur 12-1J p1ULJer även som pentry Vcll och paus- Rumskomplettering : Klädkrok och spegel. Spegel monteras med underkant 1,0 m och överkant 1,9 m över golv. Förvaringsskåp för sjukvårdsutrustning, överdragsskydd av engångstyp samt filt e d för säng. Dimensionering av matrum för studerande UHA rapport 1980:27. Belysning : Belysningen person inte bländas. Utförande : Matrum bör var ett slutet rum för att förhindra att matos sprider sig. planeras så att en liggande Läge: Matrum skall ha dagsljus Ändamål : Förvaring tillhörigheter kande. Utförande: av kläder för anställda, För förvaring och andra personliga studerande av de anställdas och besögångkläder och öppningsbart fönster. Belysning : Allmänbelysning över diskbänk. B 2.5 Klädförvaring sker enligt VVS-installationer: till rensningspliktig i tak samt platsbelysning Draghuv eller spiskåpa frånluftskanal. ansluten Elkraftinstallationer : Uttag med tidströmställare för lös kaffebryggare. Extrauttag för tilläggsutrustning. Utrustning : Matrum planeras med plats för enhetlig För besökande anordnas öppen klädförvaring i kapp- utrustning. Utrustningen innehåller dubbel kokplatta, diskbänk, arbetsbänk med plats för kaffebryggare, högskåp, väggskåp, draghuv eller spiskåpa, kylskåp, värmeskåp (alternativt mikrovågsugn) samt avfallskärl. Inredningen skall vara planerad så att rummet kan användas av rullstolsbundna. Diskbänk bör därför utföras utan underskåp under disklådan. Värmeskåp rum eller med hjälp av fasta eller flyttbara kapphyllor. och kylskåp Klädförvaring för studerande kan anordnas i öppna och tidströmställare skall vara märkta med hänsyn till synskadade. Se även avsnitt A 30.5. (ytterkläder) anordnas kapprum, skåp, som placeras i direkt alternativt eller nära anslutning klädtill arbetsplatsen. Särskilda omklädnadsrum anordnas endast för anställda som behöver byta om till arbetskläder, alltså normalt inte för kontorsarbete. Där omklädnadsrum förekommer görs de i regel skilda för män och kvinnor. centrala kapprum, i kapprum institution/studieenhet, ras gruppvis i anslutning till resp eller individuellt. till större Kokplattans vred eller i klädskåp som disponeVal av lösning är be- roende av lokala förutsättningar. I anslutning skall vara åtkomliga. lärosalar, bibliotek, läsesalar B 2.7 Pentry Ändamål : Pentry anordnas för kaffekokning och mot- svarande samt begränsad förvaring. m fl publika lokaler anordnas kapprum. Dimensionering: Arean för klädskåp beräknas nor- Pentry kan utgöras av ett avgränsat malt till 0,4 m2 per skåp inklusive friyta framför skåp. öppet uppställd inredning, ofta s k kompaktkök. utrymme eller en I 25 vissa projekt förekommer även automater för drycker etc, främst avsedda för besökande allmänhet. Pentry och matrum samordnas genom att varje matrum även tjänstgör som pentry och pausutrymme. Minst ett matrum anordnas alltid. Dimensionering : Pentry anordnas i proportionen en enhet per ca 50 arbetsplatser. Arean för pentry i avgränsat utrymme är ca 5 m2. Om tillgång finns till kaffeservering, t ex cafeteria, kan dimensioneringen förändras. Läge: Pentry förläggs normalt lyst zon. inom icke dagsljusbe- Fördelning av pentryn inom våningsplanen och inplacering av eventuella automater avgörs i varje enskilt projekt. Samband med pausutrymme beaktas. Belysning: Allmänbelysning diskbänk. och platsbelysning över kommuner som utsetts till skyddsrumsorter (f n över 200 st i landet). Upplysning om skyldighet att bygga skyddsrum kommunen. (skyddsrumsbesked) skall inhämtas från Skyddsrum bör i första hand anordnas i utrymme som är avsett att under fredstid användas för annat än skyddsrumsändamål. Om detta inte kan ske bör skyddsrum anordnas på sådant sätt att det under fredstid kan användas för annat ändamål. Som exempel på sådant utnyttjande kan nämnas förråd, fritidslokal, omklädningsrum, konferensrum, bibliotek, matsal, hantverkslokal, lager, garage eller liknande. Val av fredsutnyttjande påverkas bl a av kravet att lokalen skall kunna iordningställas till skyddsrum inom 48 timmar. Skyddsrum skall alltid planeras för fredsanvändning. Läge: Skyddsrum skall vara så beläget att det är möjligt att nå inom 2 till 3 minuter. VVS-installation: Pentry i avgränsat utrymme ansluts till frånluftskanal, icke rensningspliktig. Annan matlagning än uppvärmning och vattenkokning förutsätts inte ske. För universitet och högskolor tillämpas en differentierad beräkningsnorm med hänsyn till vilka utbildningslinjer lokalerna är avsedda för, enligt BAF nr 1671 (se nedan). Elkraftinstallationer : Uttag med tidströmställare för lös kaffebryggare. Kompaktkök kompletteras med sådan tidströmställare. För övriga verksamheter planeringsbestämmelser Utrustning : Pentry planeras med plats för enhetlig utrustning. Utrustningen innehåller diskbänk, kokplatta, arbetsbänk med plats för kaffebryggare, kylskåp, förvaringsskåp och avfallskärl. Inredningen skall vara planerad så att den och utrymmet kan användas av rullstolsbundna. Kylskåp skall vara åtkomligt. Kokplattans vred och tidströmställare skall vara märkta med hänsyn till synskadade personer. Se även avsnitt A 30.5. B 2.8 Pausutrymme Dimensionering : För kortare arbetsuppehåll och raster inom arbetsstället kan de anställda normalt utnyttja matrum, tillfälligt lediga arbetsutrymmen, pausplatser vid sammanträdesrum, väntplatser och disponibla platser inom kommunikationsarea. Särskilda pausrum anordnas endast i sådana undantagsfall då arbetsmiljö och andra särskilda förhållanden så kräver. Vid planering skall den dubbla användningen av matrum m m som pausutrymme beaktas. Samband med pentry bör beaktas. VVS-installationer : Frånluftdon bör finnas i anslutning till pausutrymme. Belysning: Allmänbelysning. Prydnadsbelysning får som regel inte förekomma. Se även avsnitt A 63101.1. B 3 Skyddsrum gäller civilförsvarsstyrelsens (se nedan). Skyddsrummet skall bereda tillräckligt utrymme för avsett antal skyddssökande, gasfång, torrklosetter, installationer och förråd samt sådan fredsutrustning som skall sitta kvar vid beredskap. Hänvisningar: - Skyddsrum, planeringsbestämmelser försvarsstyrelsen. 1976. Civil- - Tekniska bestämmelser för skyddsrum gåva 2. Civilförsvarsstyrelsen. (TB 78), ut- - Ideboken - Hur man kan använda skyddsrum det är fred. 1975. Civilförsvarsstyrelsen. - BAF nr 1671. Skyddsrumsplatser och högskola, norm för beräkning när vid universitet av eget behov. 1981-01. B 4 Driftutrymmen Dimensionering av utrymmen till antal och area skall utgå från byggnaden, anläggningen, kvarteret etc som funktionell enhet , oavsett om den utnyttjas av flera brukare. Allmänna anvisningar rörande planering för service och underhåll finns i avsnitt A 30.14 och rörande planering för drif t i avsnitt A 30.13. B 4.1 Verkstad: VVS, el m m (fastighetstjänst) Ändamål : Skyddsrum skall ge skydd vid anfall med konventionella vapen, kärnladdningar, biologiska och kemiska stridsmedel samt vid brand. Ändamål : Underhåll och reparation av fastigheten och dess installationer. Tillverkning och reparation av detalje av stål och metall. Förvaring av installationsmateriel m m. Utförande : Byggande av skyddsrum regleras av kommunens skyddsrumsplan. Sådan finns upprättad i alla VVS-installationer : Kall- och varmvatten samt 1 m2 gallerdurk för avspolning. 26 Ovriga installationer : Framdragen tryckluft om system härför är installerat för annat ändamål i byggna- tennivån eller så att vattenflöden met (t ex under våtutrymme). kan tränga in i rum- den. Elservisrummets, i varje enskilt Elkraftinstallationer : Uttag för svetsutrustning samt övriga maskiner och apparater. Installationer utformas i samråd med förvaltande organisationsenhet. samråd med elleverantören. B 4.2 Förråd (fastighetstjänst) Ändamål : Förvaring av reservmaterial, verktyg m m för fastigheten. Mindre reparationsarbeten. Läge : I anslutning till fastighetstjänstens verkstäder. Förråd för markskötsel placeras i markplanet, med kommunikationsmöjlighet till hårdgjord markyta. läge fastställes fall i Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbinilande ytskikt. Rummet förses med ledningskanaler i golv eller installationsgolv om mängden utgående kablar kräver detta. Belysning : Nödbelysning rad. kan i vissa fall vara motive- B 4.6 Elnisch Ändamål : Utymme som sträcker sig genom flera våningsplan, för el- och telekablar och ofta även elcentraler samt andra el- och teleapparater. B 4.3 Stäl lverksrum för högspänning B 4.7 Elschakt Ändamål : Uppställning av högspänningsfördelningar i form av plåtkapslade ställverk. Läge: Ställverksrummet får inte placeras under grundvattennivån eller så att vattenflöden kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbindande ytskikt. Krav på anordningar för avledande av tryckvåg skall beaktas. Planering och utförande enligt SEN 36 2101. Rummet förses med ledningskanaler i golv eller installationsgolv. Rummet skall ha sådant lås att endast en nyckeltyp medger tillträde till rummet. Ändamål: Utrymme som sträcker sig genom flera våningsplan, för el- och telekablar och ofta även elcentraler samt andra el- och teleapparater. B 4.8 Transformatorrum Ändamål : Uppställning av krafttransformator(er). Läge: Rummet skall placeras i markplanet, helst med egna öppningar i fasad så att transformatorbyte lätt kan göras. Huvud- eller generalhuvudnyckel skall inte kunna användas. Låscylinder skall lätt kunna bytas. Om särskilt låssystem för ställverksrum finns inom vederbörande driftsområde skall aktuellt lås inordnas däri. Transportvägar till rummet skall vara dimensionerade och lätt framkomliga för transformatortransport. Belysning : Nödbelysning. dande ytskikt. Teleinstallationer : Nödsignal Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbinErforderlig och telefon. oljegrop anordnas. Belysning: Nödbelysning. Hänvisningar : Se avsnitt A 6. VVS-installationer: Ventilation skall speciellt beaktas m h t transformatorernas förluster. B 4.4 Ställverksrum för lågspänning Ändamål : Uppställning av lågspänningsfördelningar form av plåtkapslade ställverk eller centraler. i Läge : Ställverksrummet får inte placeras under grundvattennivån eller så att vattenflödet kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). B 4.9 Reservelverksrum Ändamål : Uppställning av reservelverk (i regel dieselgeneratoraggregat) med tillhörande utrustning. Läge : Rummet skall placeras så i byggnaden: Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbindande ytskikt. Planering och utförande enligt - Att buller från aggregatet/en inte stör omgivande SEN 36 2101. Utförande med installationsgolv bör eftersträvas. - Att avgasrör Belysning : Nödbelysning. - Att transportvägarna till rummet, vilka skall vara lättframkomliga för transport av generatoraggrega- B 4.5 Eleentralrum Utförande : Av besparingsskäl kan det vara lämpligt att hålla låg temperatur i reservelverksrummet då elverket inte är i drift. Rummet bör av den anledningen värmeisoleras i förhållande till omgivande uppvärmda rum från aggregatet/en blir så kort som möjligt och lätt att dra fram genom byggnaden ten, också blir korta. Ett speciellt ecentralrum är elservisrummet. Ändamål: Plats för lågspänningsfördelningar centraler eller för gruppcentraler. För elservisrum gäller: andra till elleverantörens i form av Plats för serviscentral och inkommande servisledning hörande apparater. Läge : Elcentralrum får inte placeras under grundvat- lokaler. Väggar, golv och tak skall ha dammbindande ytskikt. Belysning : Nödbelysning. VVS-installationer : Vatten och avlopp. och kylning för motorer beaktas. Ventilation 27 B 4.10 Omformarrum B 4.13 Telefonistrum Ändamål: Uppställning av omformare, med tillhörande utrustning. eventuellt Ändamål : Mottagning Telefonvakt m m. och koppling av telefonsamtal. Läge : Placeras i närheten av rum enligt B 4.4 (ställverksrum för lågspänning) och/eller matat förbruk- Läge : Telefonistrum bör placeras i närheten rummet (ej över 30 m kabelväg). ningsobjekt. Dimensionering : En telefonist beräknas klara ca 100150 anknytningar. Det krävs minst 6 m2 för var telefonist. Vid större anläggningar krävs dessutom rum för föreståndare samt katalogrum. Omformarrum får inte placeras under grundvatten nivån eller så att vattenflöden kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbindande ytskikt. Belysning : Placering Belysning : Nödbelysning. ningen utförs med steglös reglering. VVS-installationer: och val av ljusarmaturen utförs så att reflexer inte uppstår i manöverapparater. Belys- Ventilation.; B 4.14 Stativrum för rikstelefon B 4.11 Batterirum Ändamål : Uppställning Läge : Placeras av stativ- Ändamål: Uppställning av automatväxel. Service på av ackumulatorbatterier. nära förbrukningens denna. tyngdpunkt. Batterirum får inte placeras under grundvattennivån eller så att vattenflöden kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). Utförande : Väggar, golv och tak skall ha dammbindande ytskikt. Ytskikt på golv skall vara resistent mot syror eler alkalier, beroende på ackumulatortyp. Belysning : Nödbelysning. VVS-installationer : Vatten och avlopp. Separat från- luft. Läge : Stativ- och korskopplingsrum får inte förläggas under grundvattennivån eller så att vattenflöden kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). Lokalernas läge måste godkännas Dimensionering : Televerkets av televerket. riktlinjer skall följas. Belysning: Installation skall anpassa efter stativuppställningen och utformas enligt televerkets direktiv. Elkraftsinstallationer : Kraftinstallationer sation utformas i samråd med televerket. och kanali- Övrigt : Frågan om skyddsutrustning för batteriladdning löses i samråd med tekniska byrån, elsektionen (Te), och driftorganisationen. Jämför ASS medde- lande nr 1978:24. B 4.15 Modemrum Ändamål : Plats för datautrustning, dem. B 4.12 Telecentralrum Ändamål : Plats för teletekniska anläggningars tralutrustningar och ledningsnätsuppkoppling. cen- Läge: Telecentralrum får inte placeras under grundvattennivån eller så att vattenflöden kan tränga in i rummet (t ex under våtutrymme). Dimensionering : Minsta bredd 2,2 m. Utförande : Rummet fritt. skall vara torrt och vibrationsmot dammbildning med pig- Golv förses med beläggning av linoleum eller plast. VVS-installationer: skall ha god ventilation. Rummet Belysning : Nödbelysning. och mo- Läge :1 nära anslutning till rum för bildskärm/tangentbord. Dimensionering : Modem- och styrenhet skall vara åtkomliga från minst tre sidor, vilket innebär att rummets bredd skall vara minst 2,2 m. För övrigt anpassas rummets mått till antalet modem/styrenheter. Utförande : Lokalerna ning med pigmenterad ytbehandlas färg. Golv förses med beläggning Lokalering ytbehandlas menterad färg. styrenhet mot dammbild- av linoleum eller plast. Belysning : Nödbelysning. Elkraftsinstallation : Kraft till styrenhet och modem anordnas via 2-vägs jordade uttag för respektive en- het. Anslutning görs till eventuell reservkraft. Vid dygnet runt-drift av styrenhet beaktas behov av separat kylning. Elkraftsinstallation : Minst ett jordat dubbelt vägguttag placeras vid vartannat kopplingsställ/apparatställ. Beträffande anslutning av styrenhet och modem bör samråd ske med tekniska byrån, elsektionen (Te). Gruppledning med fast anslutning till laddningslikriktare, transformator, förstärkare i erforderlig omfattning. VVS-installationer : Ventilation anpassas till installerad effekt. Styrenheten har en effekt av 160 W perma- Teleinstallationer : Från fall till fall installeras inbrottslarm. ratur: Jämn temperatur. Dimensionerande temperatur: 21°C + 2°C. Luftfuktighet: Bör inte understiga 35 % RF Filtrering: Avskiljningsgrad Hänvisning : El AMA 72 J 2.52 visar ett principutförande. 28 nent inkopplad, morfemenheten 40 W. Rumstempe- motsvarande F 40 enligt VVS AMA 72. B 4.16 Hissmaskinrum Ändamål : Placering av hissmaskin paratställ. och tillhörande ap- Läge : Ovanför hisschakt vid linhiss. Vid hydraulhiss nära jämnhöjd med hisschakts botten och högst 15 m från schakt. Utförande : Väggar, tak och golv skall ha dammbindande ytskikt. VVS-installationer : Beträffande ventilation skall samråd ske med tekniska byrån, VVS-sektionen (Tv). Allmänt : Hissanläggningar ovidkommande material placeras ofta i hissmaskinrum, t ex genomgående ledningar. Särskilt observeras att detta inte är tillåtet enligt SBN. B 4.17 Hisschakt Hänvisning B 4.18 Städutrymmen I mindre byggnader anordnas städutrymmen som lämpligt fördelade städrum och förråd. I större byggnader, över ca 10 000 m2, skall utöver städrum finnas städcentral. Vid planering av städutrymmen i laboratorielokaler bör observeras att i vissa fall fordras separata städrum för allmänna lokaler respektive speciella lokaler med höga krav på renhet eller med riskavfall. I polislokaler kan förekomma städrutiner, för vilka behövs speciella utrymmen. Se vidare häfte C 1, Polislokaler, som också ger upplysning om städutrymmenas läge och utrustning med hänsyn till speciella städrutiner och separerade interna kommunikationer. allmänt under avsnitt speciellt för städperso- Allmänt gäller att personalutrymmen skall samordnas för personal av olika kategorier (t ex städ, drift, kök, brukare) och med t ex hygienrum i anslutning till motionsrum. Matrum och toaletter dimensioneras till antal och area gemensamt för byggnadens personalkategorier, och fördelas i byggnaden efter det enskilda projektets förutsättningar. Särskilda pausrum anordnas normalt inte. Se avsnitt B 2.8. Vid dimensionering av personalutrymmen även till vikarier och extra personal. Läge: Städcentral placeras med entre direkt från neutralt utrymme och får inte fungera som genomgångsutrymme. Personalutrymmen förläggs i direkt anslutning till städcentral. Avfallsrum bör förläggas i nära anslutning till städcentral. Dimensionering : Arean dimensioneras efter antalet lokalvårdare. Städarean per lokalvårdare kan växla men utgör i genomsnitt 1000-1500 m2. För byggnader i storleksordning 25 000 m2 och större skall samråd ske med tekniska byrån, städsektionen (Ts), beträffande eventuell uppdelning i flera städcentraler. Vid uppdelning kan vissa utrymmen vara gemensamma, t ex tvättmaskinrum. Städarea används vid bestämning av tids- och materialåtgång och vid kostnadsuppföljning. Den avser städade ytor, alltså inte driftutrymmen och garage. Städarea kan dock i planeringsskedet ofta sättas lika med bruksarea av arbetsutrymme, BRA(A). till avsnitt A 71 Hissar. Personalutrymmen behandlas B 2. Här ges vissa påpekande nalens utrymmen. Till städcentral samlas lokaler för redskap, material, maskiner och förbrukningsvaror samt för tvätt och rengöring av maskiner och material samt klädombyte och personlig hygien för städpersonal. tas hänsyn Särskilda omklädningsrum och tvättrum anordnas normalt endast för anställda som behöver byta om till arbetskläder och där städarbetets natur, varaktighet och antalet lokalvårdare så kräver. För mindre kontorsarbetsplatser med lätt städarbete hänvisas därför normalt till klädskåp och toalettrum. Utrymmen : Städcentral kan innehålla: - Vagnhall - Spolrum - Tvättmaskinrum - Förråd - Personalutrymmen Vissa funktioner kan placeras i gemensamt rum: spolrum/tvättmaskinrum och vagnhall/förråd. Se dessa avsnitt. Expedition utformas I det följande som normalt behandlas kontorsrum. de övriga utrymmena som ingår i städcentral, samt städrum och förråd, under avsnitten B 4.20 - B 4.24. B 4.20 Vagnhall (i städcentral) Ändamål : Parkering av städvagnar. Dimensionering : Sker efter antal städvagnar, en vagn per ca 1500 m2 städarea. Varje vagn kräver en area av ca 2 m2. I vagnhall kan ingå maskinförråd och/eller pappersförråd. Dörr för större städmaskiner behöver ha fritt passagemått 900 mm. Ytor: Bör medge rengöring tryck. även med spolslang/hög- Väggar bör skyddas med avbärarlist. B 4.21 Spolrum (i städcentral) Ändamål : Spolrengöring av bl a kombinations-maskiner. Lufttorkning av rengjorda redskap. B 4.19 Städcentral Faktorer som ligger till grund för städcentral är: - Städorganisation - Antal städare - Städytans fördelning Dimensionering : Ett spolrum per städcentral om ca 5 m2. Däri ingår utrymme för torkning av rengjorda redskap. Spolrum kan ingå som avskärmad del i tvättmaskinrum. Dörr för större på en eller flera byggnader. städmaskiner behöver ha fritt mått 900 mm. 29 Luft : God ventilation För uppladdning av enstaka maskiner behöver nor- för torkning. Ytor: Bör medge rengöring tryck. även med spolslang/hög- VVS-installationer: Spolanordningar, golvbrunn (slambrunn). tappställe och B 4.24 Städrum B 4.22 Tvättmaskinrum (i städcentral) Ändamål : Tvättning av städtextilier tvättat och smutsigt gods. malt inte anordnas särskilt utrymme, enligt SBN 80 kap 64:62 K. För övriga fall, se SBN 80 kap 77:44. och förvaring av Ändamål : Städrum fungerar som lokalvårdarnas serviceutrymme/arbetslokal under arbetet och som förråd för materiel och städredskap. Städrummet skall inte användas som omklädningsrum. Se även avsnitt A 30.6. Dimensionering : Ett tvättmaskinrum om ca 10 m2 per större städcentral (kan vara gemensamt för flera städcentraler) . I tvättmaskinrum kan ingå utrymme för rengöring av städmaskiner i stället för särskilt spolrum. Läge : Städrum placeras i anslutning till eller nära lokaler som erfordrar frekvent rengöring med våta metoder, t ex toaletter. Städrum skall ha entre direkt från neutralt utrymme och får inte fungera som genomgångsutrymme. Ytor: Bör medge rengöring tryck. Dimensionering : Ett städrum per städområde (10001500 m2 städarea), dock minst ett per våningsplan. Städrummen utförs med minsta mått 1500x1500 mm, vilket ger utrymme för städvagn. Fritt dörrmått för enbart städvagn är minst 700 mm, för större städmaskiner 900 mm. även med spolslang/hög- VVS-installationer: Golvbrunn för avlopp från tvättmaskin. Före golvbrunn skall anordnas luddsamlare. Se VVS detaljråd Kod 52 löpnr 5. Rostfri arbetsbänk med disklåda samt blandare med snabbkoppling för slang. Utslagsback med blandare. Elkraftinstallationer : Uttag eller fast anslutning för maskinutrustningarna, som kan kräva större effekter än hushållsmaskiner. Innan maskinleverantör bestämts, lämnar tekniska byrån, städsektionen (Ts), upplysningar om lämplig placering av uttag för maskiner. Eluttag för dammsugare i anslutning till arbetsbänk. Utrustning : Tvättmaskin för mopp- och svabbgarn samt centrifug och torktumlare. Maskinerna skall vara fast monterade på betongfundament enligt fabrikantens anvisningar. I större städcentraler kan även förekomma tvättmaskin för t ex rockar, gardiner, torkskåp och eventuellt strykmaskin. Genom installation av centrifug kan torktiden i tumlare och torkskåp avkortas avsevärt och frånluften därigenom reduceras. Luft: Separat frånluftskanal för torktumlare. B 4.23 Förråd (i städcentral) Ytor: Bör tåla förekommande ringsmedel. kemikalier och rengö- Luft: God ventilation för torkning av städtextilier och undvikande av odörer. Elkraftsinstallationer : Jordat eluttag som lämpligen placeras intill belysningens strömbrytare, för god åt- komlighet. Belysning: back. Belysningsarmatur placeras över utslags- VVS-installationer : Värme endast då vägg, tak och golv vetter mot ouppvärmt utrymme. Värme för textiltorkning kan erfordras där städcentral saknas. Tappställe med blandare och snabbkoppling för spolslang samt utslagsback med bottenventil och uppfällbart galler, som stöd för hinkar vid fyllning av vatten. I byggnader med flera städrum per våningsplan bör golvbrunn, 400x600 mm, finnas i ett städrum per plan, för tömning av kombinationsmaskiner, som används på stora ytor. 1500 Ändamål : Förvaring av städmaskiner, kemisk-tekniska artiklar, städredskap och pappersvaror. Dimensionering : För maskiner ca 12 m2. Arean alternativt ingå som del av vagnhall. kan 1 1 1 1 För städmaterial ca 15-20 m2. För denna förvaring skall finnas vägghängda hyllor med 40 cm djup. Dörr för större städmaskiner och lastpallar ha fritt mått 900 mm och vara utåtgående. 30 ö .- 4 6 behöver Batteriladdning : Där särskilt laddningsrum inte finns skall i maskinförråd resp vagnhall finnas eluttag för laddning av batteridrivna städmaskiner. Laddningsplatsen skall vara väl ventilerad. Frågan om skyddsutrustning löses i samråd med tekniska byrån, städsektionen (Ts), och med driftorganisationen. Jämför ASS meddelande nr 1978:24. 1 1 1 För pappersvaror ca 15-20 m2. Arean kan alternativt ingå som del av vagnhall. För denna förvaring skall finnas plats för lastpallar och vägghängda hyllor med 50 cm djup. 1 3 Figur B 4.24 Städrummets inredning. 1 Trådar av rostfritt stål för torkning av skurdukar m m 2 Förvaringshyllor för toalettpapper, pappershanddukar, städmaterial, kemikalier m m, montagehöjd 1000,1200 och 1600 mm över golv 3 Uppställningsplats för städvagn 4 Lister för upphängning av redskap, montagehöjder 1200 och 1800 mm över golv 5 Dammsugare (hänger på redskapslister) 6 Dörr med ventilationströskel Inredning och utrustning : Hyllor med 30-40 cm djup för förbrukningsartiklar. Redskapshållare och krokar för upphängning av mopp- och svabbstativ, borstar och övriga städredskap. Hållare för dammsugarslang. Se figur B 4.24. Anslagstavla för uppsättning av städinstruktion och ritning över städområde m m. B 4.25 Avfallsrum Läge: Lokalvårdare börjar och slutar sitt arbete i städcentralen. Avfallsrummet bör därför ligga i anslutning till städcentral och hiss. Avfallsrum bör ligga i plan med och intill en plats dit hämtningsfordon kan nå utan att behöva backa. Används komprimerande eller liknande hämtningsfordon sker lastning från fordonsplan. Således måste ramp (med lutning mindre än 1:7) anordnas mellan eventuell lastkaj och fordonsplan. Avfallsrum i garage med motsvarande framkörningsmöjlighet för hämtningsfordon är att jämföra med ovanstående placering. Hämtningsfordon erfordrar större takhöjd än vad som är normalt i garage. Avfallsrum bör därför placeras vid fasad. För dimensionering av takhöjd, om garage är körväg för sopfordon, kontaktas kommunen. Körväg till angöringsplats för sophäIlltningsfor don skall planeras så att backning undviks, således med körslinga eller vändplats, alternativt ficka för backvändning intill angöringsplatsen. Transportväg mellan uppställningsplats för avfallsbehållare och angöringsplats för fordon görs så kort som möjligt (sophämtningskostnaderna beräknas bl a på transportvägens längd). Avfallsrummet är anslutningspunkt mellan lokalvårdarnas och hämtningspersonalens arbetsområden, med krav på läge nära dels städcentral och hiss, dels angöring för hämtningsfordon. Om båda kraven inte kan tillgodoses skall driftkostnaderna vid alternativt tillgodoseende särskilt uppskattas och beaktas. Störningar i sophämtningen förekommer och bör lösas genom förberedda provisorier. Plats för uppställning av container skall därför planeras utomhus. Ytan behöver inte vara särskilt hårdgjord, utan endast jämn. Den skall vara åtkomlig från körbar väg och ligga lämpligt placerad med hänsyn till byggnadens interna kommunikationer. Som provisorisk uppställanvändas. ningsplats kan även parkeringsplats Dimensionering : Avfallsrum dimensioneras efter okomprimerad avfallsmängd, hämtningsintervall, erforderliga avfallsbehållare och tekniska hjälpmedel. I figur B 4.25 visas överslagsmässiga areor för ett avfallsrum vid olika typ av hantering och viss mängd okomprimerat avfall. Diagrammet förutsätter hämtning 1 gång per vecka. Se även avsnitt A 30.7 för uppgifter om avfallsmängder. Övrigt : Återvinningsavfall kan förvaras tillsammans med slutavfall under förutsättning att lokalen tillåter att det kan hanteras och förvaras avskilt från detta. Särskilda förvaringsutrymmen i laboratorielokaler: På det enskilda laboratoriet anordnas förvaringsplats för farliga ämnen bäst i ett skåp med god självventila- tion, brandsäker eller brandskyddad beläget vid fasad. ytbeklädnad och Centralt utrymme för riskavfall placeras så att transporter från utrymmet underlättas, dvs i markplanet, med nära hissförbindelse till detta plan eller vid lastkaj. Dörrar förses med tydlig märkning med texten RISKAVFALL samt symbol för förekommande avfallsslag. Centralt förvaringsutrymme bör alltid finnas för radioaktivt och kemiskt avfall som skall distribueras externt. Det kan göras gemensamt for flera institutioner, gärna i anslutning till större centralt utrymme för alla typer av riskavfall eller inom den del av byggnaden som svarar för huvuddelen av det radioaktiva avfallet. Ar det centrala förvaringsutrymmet för riskavfall del av institutionsbyggnad - vilket inte är att rekommendera - måste institutionen vara skyddad vid katastroftillbud. Det skall ligga vid fasad och ytterväggar samt skall kunna "blåsas ut" vid en explosion. Stora krav ställs på emballagets kvalitet, storlek, märkning och hantering för varje typ av riskavfall. Hänvisningar: T-information hantering" (1979). nr 3 och nr 5 "Avfalls- 35 m2AVFALLSRUMSAREA 25 20 15 10 r . •• r.. . 5 0 OK 0 o 1 2 0 0 0 å 0 3 4 5 PRIMERAD AVFALL/VECKA*) 10 0 0 0 20m3 PERSONALRESTAURANGER PORTIONER1 DAG v N 15 TECKENFÖRKLARING: *) MASKINELL HANTER NG STOR BEHALLARE SÄCKKOMPRIMATOR BALKOMPRIMATOR MANUELL HANTERING ___ ......... KONTORSARBETSPLATS AVFALL RESTAURANGAVFALL DESSA SIFFROR BASERAS PÅ BERÅKNINGAR SOM SÅSER ATT 0.1 LITER AVFALL ALSTRAS PER PORTION VID ENKLARE RESTAURANGVERKSAMHET SÅSOM PERSONALRESTAURANGER.(VID FULLSTÅNDIG VERKSAMHET ALSTRAS ENLIGT SAMMA BERAKNINGAR 0.3 LITER PER PORTION) Figur B 4.25 Överslagsmässiga areor för åvfallsrum vid vald hantering. B 5 Kommunikationsutrymmen Dimensionering av utrymmen till antal och area skall utgå från byggnaden, anläggningen, kvarteret etc som funktionell enhet, oavsett om den utnyttjas av flera brukare. 31 lika trappans bredd. Första trapplopp skall markeras. B 5.1 Garage Anvisningarna avser garage som biutrymme i annan byggnad. Ändamål : Körning och parkering av personbilar, motorcyklar, mopeder, cyklar. Maskinsopning, tömning och uppställning av sopmaskin, körning med transporttruck. Gångtrafik. Läge : Trappor och hissar placeras på ett sådant avstånd från rampanslutningar och kurvor att fri sikt erhålles för rörlig trafik. Bilplats för handikappade förläggs nära hiss. Mellan hiss och sådan bilplats får inte finnas hinder i form av trottoarkant eller dyl. Aktiviteter i samband med in- och utpasseringar måste med hänsyn till handikappades behov kunna utföras från fordonet. och sista steget i varje Trappa förses alltid längs båda sidor med greppvänliga ledstänger, utformade enligt SIS 83 12 05. De skall dras förbi vilplan mellan trapplopp och därefter anslutas till ledstång i nästa trapplopp. De skall vidare förlängas 0,3 m förbi översta och nedersta sättsteget och ges en mjukt rundad avslutning. Se fig B 5.2. Räcken och ledstänger får inte placeras så att de inkräktar på angivna fria bredder för trappor och ramper. Placeras de i trapploppet eller på ramper och vilplan skall motsvarande breddökning ske så att den fria bredden inte underskrides. Vid trappa där störtningsrisk föreligger anordnas skyddsräcke. Jämför SBN 80 kap 41:4. Utförande : Golv i garage och andra ytor där biltrafik sker, skall utföras med fall mot golvbrunn eller ränna. Fritt stående pelare är olämpligt. Öppningar : Tunga dörrar rade och tystgående. Se avsnitt A 31/21.1. bör vara motormanövre- Belysning: Ljuskällor placeras så att man undviker bländande motljus, t ex genom placering av takarmaturer bakom balkar. Belysningsnivån bör vara högst vid in- och utfart. Kör- och gångbana bör ha högre belysningsnivå än bilplatserna. VVS-installationer : Installationer skall förläggas så att maximal fri höjd erhålles i körytor. Luft: För uppställning av fordon: drifttemperatur +5°C. Installationerna skall dock dimensioneras så att de möjliggör uppvärmning till +15°C. Luftbehanding enligt SBN 80 kap 36:7. Delar av garage som kan jämföras med verkstäder (arbetsplatser i garage): + 15°C och enligt ASS Lokalanvisningar 88:31-35. Luftbehandling enligt SBN 80 kap 36:34. Teleinstallationer : Detektorslingor. Porttelefon samt signalanordning för att påkalla hjälp vid bilplatser för handikappade. Signalknapp skall kunna nås från förarplatsen samt vara stor och lätt att trycka in. Sättsteg skall vara lodräta, men en mindre lutning inåt (max 20 mm) kan accepteras. Öppna sättsteg får inte förekomma, inte heller utskjutande stegnos. Mellan trapplopp och vid trappas övre och nedre del skall finnas vilplan med längd min 1,3 m och bredd 0 0 01 Ramp skall vara rak med bredd min 1,3 m. Ramp får ej ha brantare lutning än 1:12 (8 %). Större nivåskillnad än 0,5 m får inte tas upp utan vilplan. Fler än två efter varandra följande ramper skall undvikas. Ramp med lutning mellan 1:12 och 1:20 (5 %) är att föredra. Vilplan med min 1,5 m längd utförs vid början och slutet av ramp, mellan ramper och då ramp ändrar riktning. På vilplan får hinder inte förekomma. Vid ramp där störtningsrisk föreligger anordnas skyddsräcke. Jämför SBN 80 kap 41:4. Ramp förses alltid längs båda sidor med greppvänlig ledstång. Räcke och vägg vid ramp förses med avvisare, dock inte där störtningsrisk föreligger. Avvisare skall ha en höjd över rampen av för uk högst 100 mm och för ök lägst 350 mm. Vid nivåskillnad som inte kan övervinnas bör lyftanordning installeras. Ändamål : Vindfång jande krav: och entreplan med ramp skall uppfylla föl- - Förmedla övergången mellan utomhusklimat och inomhusklimat med minsta möjliga energiförluster - Ta hand om smuts, snö och vatten från den inpasserande och tåla hårt slitage - Vara lättskötta och praktiska ur städnings- och underhållssynpunkt i J - Vara tydliga och lättfunna barhet i - Vara en viktig del av byggnadens byggnadens ansikte utåt och medge god orienterkaraktär, en del av J i J 32 se avsnitt B 6.7. 1 I 1 Figur B 5.2 Ledstång vid trappa. Mått i mm. Betr ramp utomhus, B 5.4 Entreutrymme B 5.2 Trappa inomhus i B 5.3 Ramp inomhus Utformning : Vindfång bör göras så långa att vid passage den först öppnade dörren hinner stängas innan den andra öppnas. Utvändigt bör entreer förses med skärmtak och markytan vara plattbelagd eller stensatt och vid entredörren försedd med skrapgaller i nivå med marken, minst så långt att det täcker den yta där man stannar för att öppna dörren, och helst med en längd av 2 m i gångriktningen. Se avsnitt A 30.6 Städplanering dare hänvisningar där. och vi- Invändiga avtorkningsmattor bör om möjligt ha en längd av 2 m, uppdelat på hanterliga sektioner. Mattorna placeras i försänkningar i golvet och 100 mm innanför entredörren. Mellan matta och övriga väggar bör måttet vara minst 150 mm för att man lätt skall kunna sopa rent. Vid ytterdörrar och portar utan tröskel beaktas att man får betryggande vattenavrinning från portöppningen och fritt under portbladet även när det är snö eller is på marken, samt att det finns plats för ev ytterligare slitlager på utvändiga markytor. Dörr till huvudentre och handikappanpassad sidoentre skall som regel förses med motormanövrerad dörröppnare, eftersom kravet på täthet medför stor stängningskraft. Minimiutrymmen för ett vindfång som medger passage med rullstol är 1,3x1,3 m, plus eventuell öppningsyta för dörr. Om båda dörrarna slår åt samma håll är motsvarande mått ca 1,7x2,1 m. Se även T-information nr 2 "Handikappanpassning, befintliga byggnader" och avsnitt A 30.5. Entredörrens fria mått skall vara minst 800x2000 mm, vilket tillgodoser såväl handikappades behov som utrymningskrav vid brand. Dörr i utrymningsväg skall öppnas utåt. Nivåskillnad mellan yttre och inre entreplan överstiga 25 mm. Tröskel får inte överstiga Tröskel undviks. Där tröskel ändå utföres totala nivåskillnaden inte överstiga 25 mm. får inte 25 mm. får den Telefonhytt, kädhylla m m i exempelvis entreutrymmen skall vara lätta att hitta och utformade så att de kan användas av handikappade. Telefonens manöverdelar skall placeras 0,9 m över golv och skall kunna nås från rullstol. Klädhylla för rullstolsbundna skall placeras högst 1,2 m över golv. Klädhylla och eventuell utföres med skyddande dade . annan utskjutande inredning gavel av hänsyn till synska- B 6 Tomtmark anspråk för hårdgjorda ytor utföras som gräs- eller planteringsyta eller bibehålls som naturmark. Ytorna bör vara lätt tillgängligå för skötsel samt ges en tilltalande utformning. Tomtens olika delar kan, beroende på läge och utnyttjande, ges olika kvalitet vad gäller utförande, material och skötsel. Intensivt utnyttjande ytor vid entreer samt på gårdar och uteplatser kan utformas med högre krav på innehåll och utseende än mera perifert liggande ytor. Befintlig vegetation bör, där förutsättningar finns, i möjligaste mån sparas och utnyttjas i anläggningen. Särskilt gäller detta träd. I vissa fall kan flyttning av värdefulla träd komma ifråga. Hårdgjorda ytor ges en lutning av minst 1 % för dagvattenavrinning och marklutningen inom ett avstånd av 3 m från byggnad skall vara 2-3 %. För gröngjorda bevattning. ytor skall det finnas tappställen Antalet tappställen väljs så att bevattning för kan ske med högst 30 m slanglängd. Tappställen kan i vissa fall även erfordras för skötsel av hårdgjorda ytor eller för viss verksamhet. Såväl fasta som lösa parkmöbler, blomlådor, konstföremål o d bör placeras så att de inte inkräktar på de fria gång- eller körytorna. Markvärme bör endast förekomma drifts- eller säkerhetssynpunkt. nr 127 "Markvärme". där så krävs från Se KBS-rapport .2 Körväg och angöringsplats Körväg för fordonstrafik dimensioneras max 10116 tons axel/boggitryck. normalt med Korsning, vändplats, vägbredd, snöupplag, lutning, vertikal och horisontalradier, tvärfall, skevning och siktområden vid korsning och utfart dimensioneras enl RIGU. i Angöringsplats anordnas anpassad entre. inom 25 m från handikapp- Vid kombinerad vänd- och angöringsplats skall utformningen vara sådan att angörande fordon inte blockerar vändplatsen. Marklutningen inom angöringsplats bör vara minst 1 % och högst 2 %. Dimensionering skall utgå från byggnaden, anläggningen, fastigheten som funktionell enhet, oavsett om en utnyttjas av en eller flera brukare. .3 Parkeringsplats Antalet bilplatser fastställs efter samråd med kommu- .1 Allmänt Trafikytorna skall ges sådan plandisposition att ett lättorienterbart trafiksystem för såväl gång- som fordonstrafik erhålls. Vistelseytor för rekreation och vila bör utföras i anslutning till måltidslokaler, uppehållsrum eller liknande utrymme. Vid dimensioneringen skall särskild hänsyn tas till personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga samt till fastighetens drift och underhåll, särskilt snöröjning. De delar av den obebyggda tomten som inte tas i nen och brukarmyndigheten. För handikappfordon skall finnas reserverade bilplatser. Avstånd från sådan bilplats till handikappanpassad entre får inte utan särskilda skäl överstiga 25 m. Framkörning till sådana bilplatser får endast erfordras ske på ytor för gångtrafik. då så Bilplatser för handikappfordon bör inte förläggas parallellt med och intill kantstöd så att ur- och istigning försvåras. Bilen får inte hindra eller försvåra framkomlighet till entre eller uppställas på gångstråk. Bilplatsen bör vidare vara lättillgänglig så att handikapp- 33 fordonets manövrering inte försvåras, t ex av intill parkerade fordon. Den handikappade bör inte behöva förflytta sig bakom parkerade bilar. Minst en bilplats skall reserveras för handikappfordon för varje påbörjat hundratal anställda. Utformningen av parkeringsplats bör i första hand tillgodose krav på god trafikkapacitet och orienterbarhet. På orter med normal cykelfrekvens bör det anordnas cykelställ för ca 30 % av de anställda och på orter med högre frekvens ca 40 %. Cykelplatser bör alltid finnas för minst 20 % av de anställda, om inte särskilt skäl talar för en lägre siffra. Vid planeringen bör tillses att senare utbyggnad blir möjlig. Trehjuliga mopeder cykelparkering. för handikappade bör placeras i Vid uppdelning av stora parkeringsplatser i mindre enheter skall dessa ges sådan storlek att rationell snöröjning med stora maskiner blir möjlig. Snö skall kunna läggas på upplagsytor utan att parkeringsplatsens funktion påtagligt störs. Planteringsyta bör inte tjäna som upplagsyta för snö. Mellan handikappanpassad gångväg och utrymme för cykelparkering bör finnas en minst 0,3 m bred skiljeremsa med från gångvägen avvikande ytbeskaffenhet och kulör. Tvärparkering skydd, se KBS-rapport nr 131 "Cykelparkering". bör i första hand användas. Körvägen, A enl fig B 6.3, bör om möjligt medge genomfart. Om så inte är möjligt bör de innersta bilplatserna ges ökad bredd. 1 1 1 1 -L- 4- 1 1 1 1 1 I 1 i 1 I J- - B+1,0 l 5,0 1 -L- B Hälften av cykelplatserna bör placeras regnskyddade eller förses med tak. Beträffande cykelställ och regn- .5 Gångväg och entreyta På större fastigheter bör ett huvudsystem av gångvägar med 3,0 m bredd anordnas, så att framkomlighet för drift- och brandfordon erhålls. Gångvägar bör projekteras så att vägsystemet fungera även vintertid om vissa vägar stängs. A Följande -1- fi T 1 1 1 1 1 -T I 1 I - T 1 1 1 I 1 I t 1 1 1 1 1 1 5,0 B 6,0 6,5* 69 2,5 2,4* 213 bilplats för entre som är avsedda att användas av Behov av handikappanpassad gångväg kan även finnas på större sammanhängade yta, t ex gård, eftersom man i allmänhet rör sig efter vissa stråk. `används 1 första hand Snedparkering kan i vissa fall ge bättre utnyttjandegrad, särskilt på långsmala ytor. bör endast användas i undantagsfall. För avvattning bör markytan ges en längdlutning av minst 1 % och en tvärlutning av minst 2 %. Lutningen bör aldrig överstiga 5 %. bör göras så att asfaltläggare kan ar- Skyltar bör klart redovisa var uppställningsytan börjar och slutar. Den mindre skyltstorleken kan med fördel användas. Vid handikappbilplats skall finnas skylt med handikappsymbol samt skylt med förbud mot obehörig parkering. Ytmarkering genom uppmålning behöver inte utföras är så utformad att det avsedda om parkeringsplatsen uppställningssättet klart framgår. .4 Cykelparkering anordnas vid entre på sådant sätt att uppställda cyklar inte inkräktar på den fria gångytan. 34 angöringsplats, och busshållplats till handikapp- handikappade. Bilplatserna för handikappade skall utföras med bredden 3,6 m. Av tre 2,4 m breda bilplatser erhålls då två handikapplatser. Cykelparkering från handikappfordon anpassad Figur B 6.3 Tvärparkering. Mått i m. Höjdsättningen beta rationellt. skall vara handikappanpassade: - Övriga gångvägar A Längsparkering gångvägar - Förbindelseväg - kan Förbindelseväg mellan handikapplats eller angöringsplats och entre skall vara fri från hinder såsom trappa, höga kantstöd e d. Nivåskillnader i form av t ex kantstöd i handikappanpassad gångväg får inte vara mer än 30 mm. Om terrängtrappa inte kan undvikas passad gångväg skall den kompletteras gande ramp. i handikappanmed en intillig- Korsningar mellan gångvägar, bör om möjligt rätvinkliga för att underlätta orienteringen. vara Gångväg bör ha en längslutning av minst 1 % och högst 5 % . Handikappanpassade gångvägar och entreplan bör inte luta mer än 2 % (1:50). Tvärfallet bör för resp beläggning Asfalt Betongplattor Grus Om handikappanpassad vara: 2-3 % 3 % 3% gångväg löper parallellt med a ta`tuistw Figur B 6.5 Handikappanpassad gångväg intill slänt. a Väg, bredd min 1,3 m b Bankett, bredd min 0,8 m om räcke saknas c Slänt, lutning max 1:3. Vid större lutning räcke med avvisare. slänt skall det intill vägen finnas en horisontell bankett med samma tvärfall som vägen (se fig B 6.5). Om slänten har större lutning än 1:3 skall det finns räcke med avvisare. I anslutning till handikappanpassad gångväg skall det finnas vilplatser i lägen där terrängförhållandena är besvärande, t ex vid större nivåskillnader. Vilplatsen bör förses med minst en parksoffa med sitthöjden 0,5 m. Soffans gavlar förses med armstöd 0,7 m över mark. För handikappanpassade gångvägar skall ytskiktet vara jämnt och hårt, t ex asfaltbeläggning eller betongplattor. Asfalt bör undvikas närmast entren då sådan beläggning under ogynnsamma omständigheter kan fastna på skor och hjul och föras in i byggnaden. Betongeller stenmaterial är här att föredra. Dagvattenbrunnar, ränndalar etc i mark bör placeras vid sidan av handikappanpassad gångväg. Om dagvattenbrunnar, skrapgaller, o d placeras i handikappanpassad gångväg gäller att fogar och hål inte bör vara bredare än 10 mm. Trappans bredd skall vara lika med gångvägsbredden. Den får dock inte vara mindre än 1,3 m för att ge bekväm bredd för möte. Planstegen skall ha en bredd på 300-400 mm och sättstegen en höjd av 140-160 mm inkl planstegets lutning. Mellan trapplopp och vid trappans övre och nedre del skall finnas vilplan med längd minst 1,3 m och ha bredd lika med trappans bredd. Vllplan skall ha lut- ning högst 1:50 (2 %). Trappa skall markeras före första och efter sista steget för att lättare kunna upptäckas av synskadade. Markeringen utförs på en yta som har minst trappans bredd och längd minst 0,6 m. Beläggningen skall ha avvikande ytbeskaffenhet och kulör. Ledstång skall alltid anordnas längs båda sidor av trappa. Ledstänger skall vara greppvänliga. Utform- ning och placering skall följa SIS 8312 05. De skall dras förbi vilplan mellan trapplopp och därefter anslutas till ledstång i nästa trapplopp. De skall vidare förlängas 0,3 m förbi översta och nedersta sättsteget och ges en mjukt rundad avslutning, se fig B 6.6. Vid höjdskillnader som innebär risk för olycksfall förses trappa dessutom med skyddsräcke. Grind i handikappanpassad gångväg jämställs med entredörr när det gäller krav på breddmått och fritt utrymme. vägar nch g itnr med markerade övergångsställen kerhetsverks föreskrifter. Vid stnr trafikintPncitet enligt statens ie lltf(1rC trafiksä- Övergångsställe bör, för att underlätta orienteringen för de synskadade, vara vinkelrätt mot körbana och bör inte placeras i rundade eller fasade hörn. Vid passage över mer än två körfält utförs refuge. Övergångsstället skall korsa refugen utan nivåskillnader. Passagen skall vara minst 1,3 m bred. Entreyta bör i första hand tillgodose krav på god tillgänglighet, ge en optisk vägledning till entren och samtidigt ges en tilltalande utformning. För huvudentre och övriga handikappanpassade entreer bör nivåskillnaden mellan yttre och inre entreplan inte överstiga 25 mm. Entreyta med funktion även som uppehålls- och väntplats bör förses med en eller två fasta bänkar eller soffor varav minst en handikappanpassad, dvs med sitthöjd 0,5 m och med armstöd 0,7 m över mark vid soffans gavlar. <<u rt'( 900 ,u:T ; - m _ (j( •• Iii WI q A - - 300 ft Figur B 6.6 Ledstång vid trappa, med skyddsräcke. Mått i mm. Vid belyst väg skall belysningsstolpe placeras på sådant sätt att hela trappan blir väl upplyst . Bl a beaktas trappstegens egenskuggning och bländningsrisken vid oskärmade armaturer. .7 Ramp utomhus .6 Terrängtrappa Terrängtrappa bör undvikas, speciellt i sådana gångvägar som skall användas vintertid. Om terrängtrappa i handikappanpassad gångväg inte kan undvikas skall den kompletteras med en intilliggande ramp. Trappa skall utföras med korta raka lopp. Antalet steg skall vara minst tre och högst nio. Enstaka steg är svårare att uppmärksamma och utgör snubbelrisk. Plansteg skall för vattenavrinning ha en lutning av 5-10 mm. Sättsteg skall vara lodräta men en mindre lutning på högst 20 mm kan accepteras. Steg med trappnos eller öppna sättsteg får inte förekomma. Betr ramp inomhus, se avsnitt B 5.3. Ramp vid entre bör om möjligt placeras Gångytan bör vara halksäker, exempelvis betong. under tak. av borstad Vid höjdskillnader som innebär risk för olycksfall förses ramp med skyddsräcke och avvisare som vid trappa. Höjdskillnad vid handikappanpassad entre, som inte kan klaras med marklutning 1:20, övervinnes med ramp eller lyftanordning. Lyftanordning bör endast utföras där förhållandena inte medger en lösning med ramp. Ramp skall vara rak med bredd min 1,3 m. 35 Lutning på handikappanpassad ramp kan variera mel- lan 1:12 (8 %) och 1:20 (5 %). Lutning 1:20 är gräns för behov av ledstång och 1:12 är gräns för framkomlighet i rullstol. Lutning 1:20 är att föredra. Större nivåskillnad än 0,5 m får inte tas upp utan vilplan. Fler än två efter varandra följande ramper skall undvikas. Vilplan med minst 2 m längd och lutning högst 1:50 (2 %) utförs vid början och slutet av ramp, mellan ramper och då ramp ändrar riktning. På vilplan får hinder inte förekomma. Ledstång skall alltid anordnas längs båda sidor av handikappanpassad ramp. Ledstången skall vara greppvänlig. Utformning och placering skall följa SIS 8312 05. Avvisare för rullstol skall anordnas på ledstångsstolpar, räcke och på vägg enl fig B 6.7 vid ramp, dock inte på skyddsräcke, som inte får vara klättringsbart. lig för handikappade. Nivåskillnaden vid dörr mellan inre och yttre plan får inte överstiga 25 mm. Vid större nivåskillnader utförs minst en entre med ramp. För alla gårdar där transporter av maskiner, stegar, trädgårdsavfall o d måste ske genom byggnad skall detta kunna ske via korridor och allmänna personalutrymmen. Redskap för gårdens kontinuerliga skötsel bör ges särskilt utrymme den. i direkt anslutning till går- Gård utan krav på speciell användning bör gröngöras. Den bör utformas med hårdgjorda ytor i erforderlig omfattning för att underlätta såväl gårdens som byggnadens drift och underhåll. För växtmaterialet, i synnerhet träd, bör storleken i utvuxet tillstånd ställas i relation till gårdens storlek. Dagvattenbrunn vars avloppsledning passerar genom eller under byggnad bör om möjligt förses med vattenlås. Betr gården i övrigt hänvisas till KBS-rapport "Gårdar". nr 129 Uteplats dimensioneras för ett förväntat sittplatsbehov. I anslutning till matsal och cafeteria kan som riktvärde anges 20 % av antalet sittplatser inomhus. Uteplats 350 100 .10 Gräsyta Figur B 6.7 Avvisare för rullstolar på räcke och vägg. Mått i mm. .8 Brandväg Brandvägar och uppställningsplatser intill byggnader erfordras endast då nödutrymning med hjälp av brandförsvarets utrustning får ersätta kravet på två permanenta utrymningsvägar. Se SBN 80 kap 37:213 och 37:511. Särskilt anordnade brandvägar, för att underlätta brandsläckning, föreskrivs inte i SBN. De gång- och körvägar som erfordras för att göra byggnaden tillgänglig för dess normala användning bör vara tillfyllest även vid brandsläckning. Brandväg skall dock alltid finnas fram till högst 25 m från varje utvändig brandpost. Särskilt anordnade brandvägar och uppställningsplatser samt de gång- och körvägar som skall kunna användas som brandvägar skall utformas enl SBN 80 kap 37:511. På brandväg och uppställningsplats skall parkerings- förbud gälla. Gård utformas så att den utgör en stimulerande miljö för de personer som har sina arbetsplatser runt gården. 36 Gräsytorna anpassas till anläggningens funktion och typ. På centralt belägna platser såsom entreer, uteplatser etc utföres mera högklassiga gräsmattor som klippes regelbundet och mera perifert utföres enklare gräsmattor som klippes eller slås 2-5 gånger per säsong. För mindre gräsytor, brantare slänter eller då det krävs en snabb etablering utförs beklädnad med grästorv. Gräsytor bör utformas sammanhängande och lättillgängliga från driftssynpunkt. På smala och begränsade ytor i anslutning till byggnaden samt på brantare slänter och svårtillgängliga kringbyggda gårdar bör gräsytor undvikas. Smala gräsytor mellan kommunikationsoch planteringsytor bör undvikas. Krävs sådana ur funktionell synpunkt bör de ha en bredd av minst 0,8 m. Mellan gräsyta och fasad läggs en rad betongplattor med 350 mm bredd för att underlätta gräsklippningen. Gräsarmerade ytor bör om möjligt undvikas. Gräsytor bör endast anläggas på större gårdar med lämplig tillfartsmöjlighet för skötselredskap. I stället för gräs bör marktäckande växtmaterial eller låga buskar användas. Gräsytan har stor användbarhet och kan lätt anpassas till ändrade funktioner, användas för snöupplag och som komplement till uteplatser. .9 Gård och uteplats Gård, avsedd som rekreationsyta, skall liksom gård vara tillgänglig för handi- kappade. skall vara tillgäng- Brantare slänter än 1:3 bör från skötsel- och erosionssynpunkt undvikas. För gräsmattor på mark utföres nenta bevattningsanläggningar. normalt inte perma- Dagvatten får normalt infiltreras i marken . Finns låg- Fruktträd och bärbuskar användes där så är lämpligt. punkter och är jordarna täta, med risk för större vat- Växter med för fåglar ätbara frukter och bär bör användas för att främja ett rikare fågelliv. tenansamlignar , utförs dagvattenbrunn . Vid täta jordar och högt stående grundvatten kan dränering erfordras. .11 Planteringsyta Planteringar , träd och buskytor är volyms- och rumsbildande element , vars funktion är estetisk , insynsskyddande och klimatpåverkande. Med det senare avses vegetationens vindskyddande , skuggande och temperaturutjämnande egenskaper. Träd utgör stommen i anläggningen . Buskar används huvudsakligen som rumsbildande och avgränsande element eller p g a sitt utseende och sin blomning. Växtmaterialet bör placeras i sammanhängande bestånd . Enstaka exemplar eller mindre , spridda grupper bör i huvudsak undvikas. Stora ensartade planteringar, s k monokulturer, bör undvikas om inte speciella skäl finns . Detta gäller såväl buskar som träd. Buskar bör inte placeras intill fasader där det finns risk för snöras eller där de är till hinder vid byggnadens skötsel och underhåll såsom fönstertvätt , reparationer av markiser o d. I anslutning till vägar och parkeringsplatser väljs i första hand buskar som är tåliga mot snötryck. Barrväxter och annat städsegront växtmaterial bör i huvudsak förekomma på centralt belägna frekvent använda utrymmen såsom entreer, gårdar och på andra platser där man ställer krav på att växtmaterialet även vintertid berikar miljön. Växter av denna typ bör samlas till större sammanhängande grupper, då de i allmänhet kräver speciell jord och skötsel. Häckar , klippta eller friväxande, används som rumsbildande , avgränsande och avskärmande element. Klippta häckar får, med hänsyn till sina något högre skötselkostnader , endast användas där de har en speciell funktion att fylla. Växtmaterialets alla uttrycksmedel bör utnyttjas för att ge anläggningen ett rikt och varierat innehåll och bör så långt möjligt samordnas med och anpassas till befintliga och planerade anläggningar såväl inom som utanför tomtmarken. Klätterväxter bär endast användas där de i väsentlig grad förbättrar miljön. I första hand väljs självklättrande växter. Nyplantering av stora träd och buskar får av kostnadsskäl endast förekomma i begränsad omfattning, som s k solitärer , och på sådana områden eller platser där miljökraven är speciellt höga. Klätterväxter får endast placeras på platser där erforderligt utrymme kan erhållas för växternas beskärning och skötsel i övrigt och där de inte i nämnvärd grad försvårar underhållet. Vid val av såväl träd som buskar bör hänsyn tas till växtmaterialets framtida storlek och form. Växtmaterialet bör väljas så att det i huvudsak kan utvecklas fritt utan beskärningar. Marktäckare kan bestå dels av perenner, dels av låga krypande buskar och används t ex som ersättning för gräs på gårdar i svårskötta lägen, som botten- eller kantplantering i samband med eller i anslutning till buskage. Växtmaterialet skall väljas och placeras så att det inte skymmer utsikten från fönster eller hindrar dagsljuset att komma in i rummen eller i övrigt försvåra markanläggningens och byggnadens drift och underhåll. Vegetationen får vidare inte skymma sikten i vägkorsningar och vid till- och utfarter. Buskar och träd får inte placeras så att de inkräktar på den fria kör- och gångytan genom ned - eller överhängande grenar eller så att de försvårar snöröjningen. Träd får inte , annat än i undantagsfall , placeras närmare fasad än 4 m och närmare väg än 2 m. Träd planteras på avstånd som är normala för arten. Trädets stamhöjd skall anpassas till ytans funktion och framkomlighet ur skötselsynpunkt . Träd som placeras på eller i omedelbar anslutning till gång- och körytor skall ha en stamhöjd av minst 2,2 m. Träd som avger s k "honungsdagg vid parkerings - och sittplatser. " bör inte användas Trädplanteringar på parkeringsplatser förbättrar i allmänhet miljön . Vid placering av träden och utformning av ytan bör hänsyn tagas till driftsfrågor och ekonomi. Planteras träd på parkeringsplatser skall alla åtgärder utföras som möjliggör att träden får en god etablering och normal tillväxt samt förhindrar att träden påkörs av bilar och snöröjningsfordon. Klätterväxter planteras på avstånd som är normala för resp art. Perenna (fleråriga ) växter och rosor bör i huvudsak endast användas vid entreer, uteplatser och andra intensivt utnyttjande ytor och då som ett komplement till buskplanteringar . Detsamma gäller lök- och knölväxter . Från driftssynpunkt bör, under etableringsskedet, lökväxter användas sparsamt i planteringar med s k marktäckare. Perenner skall vara tåliga, starkväxande med rik och intensiv blomning samt utföras med i huvudsak sådana växter som inte kräver speciell uppbindning. Rosor för rosrabatter och som komplettering i perenna rabatter skall vara härdiga , ha lång rik blomning, ett friskt glänsande bladverk samt ha god resistens mot sjukdomar. Utplanteringsväxter undvikas. och anuella (ettåriga ) växter bör Betr växtmaterialet se avsnitt A 16/21.6 Plantering. .12 Naturmark Till naturmark räknas skogs -, ängs- och hagmarker samt värdefulla terrängformationer såsom större sten- block , berghällar o d. Under förutsättning att rådande ekologiska förhållanden i huvudsak kan bestå eller att block eller terräng37 partier på ett naturligt , miljömässigt och funktionellt sätt kan inordnas i områdets disposition och utformning, bör dessa bevaras och ingå i anläggningen. som sker vad gäller markklimat-, förhållanden. Viktigt är att en naturmarksyta kan klara de nya funk- anläggningsdelar bör ske med hänsyn till bevarade tionskrav som ställs liksom de genom bebyggelse ändrade ekologiska förhållandena. Bedömning härom måste göras i ett tidigt skede och även innefatta behov Träd eller naturmark närmare blivande byggnad än av särskild markkonsult för inventering , förberedande gallring eller andra lämpliga åtgärder. Naturmarkområden, Vid utformningen 38 bör hänsyn tas till de förändringar Planering och höjdsättning naturmarksområden grund,- och ytvatten- av byggnader och övriga eller speciella terrängpartier. 4,0 m kan i regel inte bevaras. andra föremål eller vegetation som avses bevaras skall skyddas under byggnadstiden. Krav och råd för mark och hus Häfte A Häfte B Häfte Cl Häfte C2 Häfte C3 Häfte C3:5 Häfte D Häfte T Mark, hus och installationer Allmänt förekommande utrymmen Polislokaler i centralort Tingsrätter Slutna lokalanstalter Slutna lokalanstalter, inredning Befintliga byggnader Typritningar Publikationssystemet häftes inledning. beskrivs närmare i varje Häftena A, B och D liksom KBS-rapporterna säljs genom Byggtjänstfäretagen. Övriga häften kan av behöriga rekvireras från byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till säkerhetsaspekter distribueras vissa häften endast enl särskilda listor, och av samma skäl är flertalet typritningar undantagna från spridning. L TRYCKERI BALDER AB
© Copyright 2024