Budget 2014 med verksamhetsplan 2015 - 2018
Budget och verksamhetsplan Diarienummer Projektnummer 031-13/001 Budget 2014 med verksamhetsplan 2015 - 2018 Käppalaförbundet Förbundsstyrelsen Käppalaförbundet 2013-09-24 Käppalaförbundet 2 (26) Innehållsförteckning 1. Visioner och mål ____________________________________________________ 4 1.1. Målarbete ............................................................................................................... 4 1.1.1. Käppalaförbundets ändamål och vision ....................................................... 4 Ändamålsparagraf från Förbundsordningen ................................................ 4 Vision ............................................................................................................. 4 1.2. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål .................................................................. 5 1.2.1. Minska andelen tillskottsvatten .................................................................... 5 1.2.2. Utveckla framtida slamstrategier ................................................................. 6 1.2.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet .................................... 7 1.3. Kritiska framgångsfaktorer .................................................................................... 7 1.3.1. Nyckeltal för uppföljning ............................................................................. 7 Kommuninvånarna och miljön ...................................................................... 8 Verksamhet .................................................................................................... 8 Ekonomi ......................................................................................................... 8 Personal/medarbetare ................................................................................... 9 Utveckling ...................................................................................................... 9 1.3.2. Finansiella målsättningar ............................................................................. 9 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden ___________________________ 9 2.1. Volymer och belastningar ...................................................................................... 9 2.1.1. Befolkningsutveckling ................................................................................. 9 2.2. Tillstånd för verksamheten .................................................................................. 11 2.2.1. Nya medlemmar ......................................................................................... 11 2.2.2. Nya reningskrav – vattendirektivet ............................................................ 11 2.2.3. Käppala 2020 ............................................................................................. 12 2.3. Produktionsprocesser ........................................................................................... 12 2.4. Organisatoriska förutsättningar ........................................................................... 12 2.5. Investeringsplaner................................................................................................ 13 2.6. Ekonomiska förutsättningar ................................................................................. 14 2.6.1. Intäkter ....................................................................................................... 15 Årsavgifter ................................................................................................... 15 Energiintäkter .............................................................................................. 15 Övriga intäkter ............................................................................................ 15 Käppalaförbundet 3 (26) 2.6.2. Personalkostnader ...................................................................................... 15 2.6.3. Kostnader för insatsvaror och kemiska produkter ..................................... 16 2.6.4. Kostnader för slamomhändertagande ......................................................... 16 2.6.5. Energikostnader.......................................................................................... 16 2.6.6. Entreprenadkostnader ................................................................................. 16 2.6.7. Kapitalkostnader ........................................................................................ 17 Avskrivningar .............................................................................................. 17 Räntekostnader ............................................................................................ 17 2.6.8. Avgifter ...................................................................................................... 17 3. Förslag till beslut __________________________________________________ 18 4. Tabellbilagor till Budget 2014 ________________________________________ 19 4.1. Resultatbudget 2014 med flerårsplan till 2018 .................................................... 19 4.2. Balansbudget ....................................................................................................... 20 4.3. Finansieringsbudget ............................................................................................. 21 4.4. Kostnadsutveckling med nyckeltal ...................................................................... 22 4.5. Driftbudget per avdelning .................................................................................... 23 4.6. Investeringsbudget ............................................................................................... 24 4.7. Prognosticerade avgifter under planperioden ...................................................... 26 Käppalaförbundet 4 (26) 1. Visioner och mål 1.1. Målarbete Under 2013 påbörjade Käppalaförbundet arbetet med en ny målmodell som ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2014 med verksamhetsplan till 2018 finns utvecklingsmål framtagna tillsammans med ett antal kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas ganska omfattande redovisning. Eftersom förbundet inte tidigare arbetat med denna målmodell kommer troligen en hel del arbete att behövas läggas under de första åren på modellens tillförlitlighet och relevans. En viktig förhoppning är dock att denna målmodell ska avspegla viktiga arbetsområden för Käppalaförbundet både nu och i framtiden och också ge stimulans till förbättringsarbeten inom verksamheterna. Den tidigare målmodellen upplevdes av många som allt för abstrakt och skild från den dagliga verkligheten medan denna modell bygger på de grundläggande uppdragen samtidigt som framtidsfrågorna beaktas. 1.1.1. Käppalaförbundets ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen ”Ändamålet med förbundet är att enligt bestämmelserna i denna förbundsordning omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. För fullgörande av sin uppgift äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva avloppsreningsverk, pumpstationer, tunnlar, ledningsnät och andra för verksamheten erforderliga anordningar.” Ändamålsparagrafen finns formulerad i Käppalaförbundets förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Vision ”Vi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region.” Käppalaförbundet 5 (26) Visionen fastställs av Förbundsstyrelsen och håller nu på att revideras. De mål som Käppalaförbundet tidigare arbetade efter var till stor utsträckning relaterade till ovanstående vision. Kännetecken för att kunna uppnå visionen bestämdes bland annat till följande punkter som också användes vid framtagande av dåvarande övergripande mål. Driftsäkerhet: Vi ska ha en driftsäker reningsanläggning med hög kvalitet. Effektivitet: Vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnets tas tillvara på effektivt sätt. Utveckling: Vi ska ligga i framkant avseende teknik och miljö, genom utveckling och ständiga förbättringar Under hösten 2013 kommer visionsarbetet att fortsätta. 1.2. Käppalaförbundets tre utvecklingsmål Under våren bestämde styrelsen och ledningen i Käppalaförbundet att satsa på följande tre utvecklingsmål: Minska andelen tillskottsvatten Utveckla framtida slamstrategier Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Lyckas man i denna satsning innebär det lägre kostnader, förenklade processer och högre intäkter för förbundet samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i ca tre till fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delårsrapport och bokslut. Utvecklingsmålen spänner också över flera delar inom organisationen. I nedanstående sammanställning förklaras respektive utvecklingsmål översiktligt. 1.2.1. Minska andelen tillskottsvatten Ett av Käppalaförbundets största problem är för närvarande tillrinningen av oönskat tillskottsvatten till avloppsvattnet, det vill säga inläckage av ovidkommande vatten till tunnel och ledingsnät här ingår även tak och dräneringsvatten som är anslutet till avloppnätet. Närmare 40 % av förbundets reningsresurser läggs på detta vatten som ju från början är nästan helt rent. Tillskottsvattnet medför att processerna för rening fungerar sämre och stora kapacitetsproblem uppstår då tillrinningen är stor till exempel i samband med ihållande regn och under snösmältningen när marken ibland blir mättad med vatten. Temperaturen på inkommande vatten sjunker och reningsprocesserna går långsammare. Under 2012 och två gånger hitintills under 2013 har verket tvingats brädda – det vill säga släppa ut delvis renat vatten eftersom verkets kapacitet överskreds. På kort sikt kan bräddningar undvikas genom att man investerar i en högflödesrening (ett slags kompakt snabbrening med andra fällningskemikalier). Käppalaförbundet 6 (26) En minskning av det tillkommande vattnet skulle medföra bättre utnyttjande av befintlig kapacitet, minska kemikalie- och energiåtgången samt förbättra effektiviteten i befintliga processer och säkerställa verkets framtida kapacitet för att möta invånarökningen och eventuella nya kommuner som vill ansluta sig till Käppalaförbundet. För att komma till rätta med problemet krävs samarbeten med ägarkommunerna vars lokala avloppssystem är en del i problematiken tillsammans med Käppalaförbundets tunnelsystem. Till att börja med krävs således omfattande kart- och mätarbete ”uppströms” verket för att identifiera större tillskottskällor och därefter åtgärdande av dessa källor. 1.2.2. Utveckla framtida slamstrategier Käppalaverket producerar cirka 30 000 ton avvattnat slam per år. En ny slamhanteringsbyggnad håller just nu på att byggas på området där slammet ska avvattnas, mellanlagras och lastas på lastbil. Infarten till verket kommer också att flyttas för att säkerställa så lite obehag som möjligt för de kringboende som idag kan störas både av transporterna och av dålig lukt. Enligt Käppalaförbundets nuvarande strategi ska slammet återföras till kretsloppet genom att användas som växtnäring (gödsel till foderspannmål, grästillverkare med mera). För att uppnå det målet är Käppalaförbundet certifierat enligt REVAQ, vilket innebär krav på ständiga kvalitetsförbättringar genom uppströmsarbete, full spårbarhet och gränsvärden som är striktare än svensk lagstiftning. Strategin medför att Käppalaförbundet genom upphandlingar måste kontraktera olika entreprenörer som transporterar bort slammet och tar ansvar för dess användning enligt förbundets målsättningar. Priset för transporter och omhändertagande är högt och varierande främst på grund av att endast ett fåtal aktörer verkar inom dessa områden. Förbundet har skrivit avtal med enskilda lantbrukare för att skapa platser för mellanlagring och användning av slammet enligt nuvarande mål. Dessutom har förbundet skaffat en egen yta för lagring av slammet externt för att säkerställa användningen och för att minska risken av dåliga avtal med entreprenörer för att alternativa lager saknas. Dock saknas det idag miljötillstånd som krävs för att ta lagret i bruk. Myndigheternas regelverk kring slamanvändning håller på att omarbetas. Det är till exempel troligt att slammet måste hygieniseras innan extern användning även om kontrollen av slammet redan idag är hög. De nya reglerna avses börja gälla från ca 2017-2018. Kravet på slamkvaliteten i övrigt kommer också att skärpas och det finns en risk att slam från reningsverk inte kommer att klara de nya kraven. Därför måste alternativ till det nuvarande slamomhändertagandet tas fram. Utvecklingsmålet ska fastställa strategier för den framtida slamanvändningen. Dessa ska möjliggöra att Käppalaförbundet har en slamanvändning som är ekonomiskt rimlig, ger miljömässiga fördelar och som kan betraktas som hållbar även då lagstiftningen ändras. Käppalaförbundet 7 (26) Exempel på alternativa användningsområden som undersöks är slam som växtnäringsskikt på deponi, jordtillverkning, förbränning och utvinning av fosfor ur aska samt utveckling av slambaserade produkter till jordbruk. 1.2.3. Utvinning av värme från det renade avloppsvattnet Redan idag utnyttjar Käppalaverket en del av den värme som finns i det inkommande vattnet och som tillförs i processerna genom att värmeväxla det utgående renade vattnet. . Med hjälp av värmepumpar produceras fjärrvärme som säljs till fjärrvärmedistributörer och används för verkets egna processer. Det teoretiska värdet av värmen är dock betydligt högre än vad som utnyttjas idag. Det finns värme nog att värma upp privatbostäder motsvarande 50 000 hushåll. För att det ska vara möjligt att utvinna värmen måste det dock finnas anslutningsbara fjärrvärmesystem och där lönsamhet kan finnas i projekt. För närvarande pågår ett konkret projekt där Käppala tillsammans med Fortum Värme utreder de tekniska och ekonomiska förutsättningarna att försörja ett bostadsområde i Lidingö med värme. I budgeten har 25 miljoner kr avsatts både 2014 och 2015 för detta projekt. Ett naturligt mål för Käppalaförbundet är att försöka kommersialisera värmen i samarbete med någon infrastrukturägare och sälja den på marknaden. Intäkterna skulle sänka priset för omhändertagande av avloppsvattnet och åtgärden skulle medföra lägre miljöbelastning för samhället i stort. Utvecklingsmålet är att kartlägga Käppalaförbundets dolda värden avseende värmeutvinning, skapa samarbete kring projekt med lämpliga utvecklingspartners, kalkylera ekonomiska och miljömässiga konsekvenser samt upprätta en handlingsplan för ett genomförande. 1.3. Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som egentligen utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Kritiska framgångsfaktorer har på avdelningsnivå formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt vid uppföljningen kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista med mindre utvecklingsarbete (ständiga förbättringar) som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Käppalaförbundets nystartade ”Utvecklingsråd” där forskning och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag grundläggande mål. 1.3.1. Nyckeltal för uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som kommer att följas upp löpande med nyckeltal har klassificerats inom följande huvudområden: Käppalaförbundet 8 (26) Kommuninvånarna och miljön Verksamhet Ekonomi Personal/medarbetare Utveckling Följande nyckeltal kommer att redovisas tillsammans med målvärden för huvudområdena: Kommuninvånarna och miljön KF1: Tillförlitligt omhändertagande och rening av avloppsvattnet (inklusive anläggning) Nyckeltal Bräddad volym i förhållande till mottagen volym Halter i utgående vatten T-värde (tillgänglighet för anläggning) KF2: Bidrar till positiva miljöeffekter Nyckeltal Andel utfasade oönskade ämnen Kadmiumhalten i utgående slam Förbrukning av kemikalier per renad eller omhändertagen volym KF3: Förmåga att omhänderta och återföra nyttigheterna i vattnet till kretsloppet Nyckeltal Energiverkningsgrad Biogasproduktion Andel slam till åkermark Verksamhet KF4: Välfungerande och effektiva verksamhetsprocesser Nyckeltal - Avvikelserapportering - (Antal) ständiga förbättringar - Kostnad per omhändertagen volym - Kostnad eller renad volym per personekvivalent Ekonomi KF5: God planering och ekonomisk kontroll Nyckeltal Avvikelse prognos och utfall Självfinansieringsgrad Antal betalningar i rätt tid Antal (eller andel) projekt som ligger i fas med budget Käppalaförbundet 9 (26) Personal/medarbetare KF6: Arbetsplatskultur med stort engagemang och stort personligt ansvarstagande Nyckeltal Uppnådda (mål/)individuella utvecklingsmål KF7: God fysisk och psykisk arbetsmiljö (ser hela människan) Nyckeltal Personalomsättning Sjukfrånvaro/frisknärvaro Utveckling KF8: Levande utvecklingsarbete (inklusive utvecklingsplan och ständiga förbättringar) Nyckeltal (Andel) utvecklingskostnad i förhållande till omsättningen 1.3.2. Finansiella målsättningar I den mån inte kritiska framgångsfaktorer fångar upp de finansiella målsättningar som styrelsen tidigare fastställt så är de: Soliditeten ska vara mellan 7 och 10 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensionsskulden Självfinansieringsgraden ska under ett 10-årigt perspektiv vara minst 100 % för att säkerställa reinvesteringsnivån finansiellt Bygga upp bra uppföljningssystem för ekonomisk information. Avvikelser mellan prognos vid delårsbokslut och slutligt resultat bör ej överstiga 5 % i förhållande till omsättningen. 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 2.1. Volymer och belastningar 2.1.1. Befolkningsutveckling Antalet anslutna personer antas öka med 11 % under planperioden, från cirka 476 000 (2013) till 527 000 (2018). Detta motsvarar en ökningstakt på cirka 2 % årligen. Ökningstakten överstiger den befolkningsutveckling som antogs i bland annat RUFS 2010 men delvis beror denna skillnad på att redan, ej anslutna, boende i kommunerna kommer att anslutas genom arbetena med omvandlingsområden. Se Diagram 1 och Bilaga 7. Käppalaförbundet 10 (26) antal anslutna personer 120 000 2013 2014 100 000 2015 80 000 2016 60 000 2017 40 000 2018 20 000 2023 0 Danderyd Lidingö SigtunaSollentuna Solna Täby U Bro U VäsbyVallentunaJärfälla Nacka Värmdö Diagram 1. Befolkningsutveckling i anslutna kommuner. Antal anslutna pe 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Diagram 2. Antal anslutna personekvivalenter till Käppalaverket, prognos. Antalet personekvivalenter (pe), det vill säga boende och övrig anslutning, industrier med mera, var 2012 620 000 pe och beräknas år 2018 uppgå till cirka 687 000 pe och år 2023 till cirka 720 000 pe (oaktat inga nytillkommande kommuner). Käppalaverkets miljötillstånd gäller upp till 700 000 pe. Av diagram 2 framgår att redan 2022 nås gränsen för miljötillståndet med nuvarande befolkningsutveckling och under förutsättning att inga nya kommuner ansluts. Antalet är högre än vad som antogs i föregående års verksamhetsplan. Under hela planperioden bedöms inte avloppsmängden ändras mer än marginellt. År 2012 var den knappt 60 miljoner m3 men år 2012 var ett extremår men mycket nederbörd i Stockholmsområdet. År 2018 bedöms den till cirka 57 miljoner m3 vilket ligger under dimensionerande1 mängd som är 77 miljoner m3. 1 Enligt de normer som användes vid utbyggnaden av Käppalaverket under 1994-2000. Käppalaförbundet 11 (26) 2.2. Tillstånd för verksamheten 2.2.1. Nya medlemmar Det pågår en regionalisering av VA i Stockholmsområdet. Flera stora projekt har genomförts, eller håller på att genomföras. Exempel på detta är leverans av dricksvatten till Nynäshamn och Strängnäs från Stockholm Vattens vattenverk och till Norrtälje från Norrvattens vattenverk. Avloppsvattnet från Ekerö kommer att överföras till Himmerfjärdsverket. Förbundet har tillsammans med Roslagsvatten utrett förutsättningarna för en överföring av avloppsvatten från Österåkers och Vaxholms kommuner. Dessa kommuner har formellt ansökt om medlemskap i förbundet. I enlighet med gällande miljötillstånd godkändes anslutningen av länsstyrelsen men detta godkännande överklagades av Naturvårdsverket till mark- och miljödomstolen. Ärendet är ännu (augusti 2013) inte avgjort. 2.2.2. Nya reningskrav – vattendirektivet År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten som sedan implementerats i svensk lag i form av en vattenförvaltningsförordning. Vattenmyndigheterna i de fem vattendistrikten i Sverige har sedan dess arbetat med förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. Ramdirektivet för vatten är upplagd i sexårscykler och i december 2009 fastställdes dessa för den kommande sexårscykeln. Målet i ramdirektivet är att man skall uppnå god status i alla vattenområden. De flesta vattenområden i norra Östersjöns vattendistrikt har idag inte god status. Senast 2021 skall god status ha uppnåtts i de vattenområden som är påverkade av övergödning. Förutom vattendirektivet har Sverige en överenskommelse, Baltic Sea Action Plan (BSAP), med övriga Östersjöländer. Sverige har fått ett beting av minska utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön. Förbundet arbetar med en ansökan om nytt miljötillstånd som planeras att lämnas in till tillståndsmyndigheten, Länsstyrelsen, under 2014. Beslut kommer sannolikt inte förrän i slutet av 2015. Förbundet samarbetar med övriga VA-organisationer i Storstockholmsområdet, SYVAB och Stockholm Vatten, för en gemensam syn på vilka utsläppsvillkor som är rimliga att ställa och uppnå. VAS (Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) har under 2011 och 2012 utrett frågan om möjligheten att uppnå ställda krav i vattenförvaltningsförordningen det vill säga en god ekologisk status i berörda vattenområden. Utredningen visar tydligt att enbart åtgärder vid reningsverken inte kommer att ge god status ens med skärpta reningskrav. Åtgärder inom andra samhällssektorer är nödvändiga. Käppalaförbundet 12 (26) 2.2.3. Käppala 2020 Mot bakgrund av vattenförvaltningsförordningen och BSAP kommer reningskraven med stor sannolikhet att bli strängare för Käppalaverket. Tillsammans med en växande befolkning i nu anslutna kommuner och eventuella nya anslutningar, ställs stora krav på anpassning av verket till en spännande framtid. Flera utredningar har initierats inom ramen för projektet Käppala 2020. En plan för hur denna anpassning kan gå till har tagits fram och kostnaderna för olika alternativ har räknats fram. Under kommande år kommer vi att genomföra undersökningar av ny teknik för att hitta den ekonomiskt och miljömässigt mest fördelaktiga lösningen, det vill säga, en förbättrad rening samtidigt som belastningen ökar. Under 2014 kommer en anläggning för att snabbrena en del av inkommande avloppsvatten under perioder med höga flöden, så kallad högflödesrening, att installeras. 2.3. Produktionsprocesser Under planperioden kommer inga nya processtekniker att införas förutom högflödesreningen. Däremot kommer befintliga processer att stärkas upp och göras mer driftsäkra i och med nya investeringar i slamavvattning, renshanteringen, en tredje rötkammare samt reinvesteringar i anläggningar efter tunnelsystemet (se avsnittet investeringsplaner). Vissa förändringar medför en större flexibilitet i framtida strategival avseende processteknik. Försök pågår inom flera områden avseende framtida teknik för att möta skärpta reningskrav eller rening av nya substanser. Tillsammans med KTH och MistraPharma pågår försök för att avskilja organiska miljögifter och läkemedelsrester och i ett flertal projekt utreds nya processtekniker för att öka reningsgraden av fosfor och kväve. 2.4. Organisatoriska förutsättningar Käppalaförbundet samarbetar på en rad olika områden med flera organisationer. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering och personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT, information och i viss utsträckning laboratorierna mellan Norrvatten och Käppalaförbundet. Samarbetena har varit framgångsrika både avseende kvalitet och kostnadseffektivitet och kommer att fortsätta under planperioden. Även på produktions- och underhållssidan finns förutsättningar för samarbeten avseende specialistfunktioner som bägge organisationerna kan ha nytta av. Idag köps många sådana tjänster externt men de kan också integreras i organisationerna. Flera sådana samarbeten utreds för närvarande även om de ännu inte lagts in i budgeten. Käppalaförbundet 13 (26) 2.5. Investeringsplaner Under planperioden kommer Käppalaförbundet att investera i många stora projekt som på sikt förbättrar flexibilitet, effektivitet och förmåga att anpassa sig efter omvärldsförändringar och eventuella nya reningskrav. Investeringsverksamheten är ofta cyklisk i stora anläggningstunga verksamheter som till exempel avloppsrening. Käppalaförbundet befinner sig just nu i en sådan period med stora investeringar. Större projekt under verksamhetsperioden utgörs bland annat av: STIL (Slam till lastbil). Projektet ska förbättra slamhanteringen på verket och minska störningsmomenten för kringboende genom att möjliggöra större rådighet över när och hur slamtransporterna genomförs. Det minimerar också riskerna för luktproblem och förenklar lastningen. Investeringsutgiften är beräknad till 135 miljoner kr och anläggningen beräknas vara klar och i drift våren 2014. Högflödesrening. För att undvika bräddningar av relativt orenat vatten planeras en reningsanläggning som kan rena vatten vid extremt höga flöden som annars skulle ha släppts ut endast grovrenat för att säkerställa driften av reningsverket. Investeringsutgift 30 miljoner kr. Färdigställande under 2014. Ny infart. Projektet syftar till att minska den tunga trafiken till och från verket i bostads- och skoltäta delar av Gåshaga. Infarten koordineras med arbetena som SL genomför på Lidingöbanan. Investeringsutgift: 15 miljoner kr, färdigställande under2014. R300 – ny tredje rötkammare. Idag har Käppalaverket två rötkammare som bägge är mycket känsliga för påverkan och hårt belastade. Genom att bygga ytterligare en rötkammare minskar riskerna för driftavbrott vid rötningsprocessen, vilket blivit viktigare i samband med att leveransavtalet med SL upprättades kring fordonsgasleverans. En minskad produktion av fordonsgas innebär minskade intäkter. Utbyggnaden medför också att kapaciteten förbättras avsevärt. Framtida intäktskällor avseende rötning av tillfört organiskt material från avfallsanläggningar blir till exempel möjligt att utveckla. I samband med att kammaren byggs konstrueras också en tunnel för åtkomst av samtliga rötkammare i nivå med bottnarna vilket medför ett säkrare underhållsarbete och en enklare utlastning av schaktmassor vid byggnadsfasen. Investeringsutgift: 180 miljoner kr, färdigställandedatum slutet av 2015. Ombyggnad av renshantering. För att säkerställa att flödena inte stoppas upp av skräp i avloppssystemet behöver rensfunktionerna i tunnelsystemet och vid verket förbättras. Projektet omfattar utbyte av befintliga rensgaller samt komplettering av en anläggning där renset tvättas och avvattnas varefter det transporteras till en förbränningsanläggning. På så vis finns en potential att renset kan nyttjas som bränsle och täcka delar av transportkostnaderna. Investeringsutgift: 28 miljoner kr, färdigställande under 2014. Käppalaförbundet 14 (26) Renovering pumpstationer. En omfattande inventering av renoveringsbehovet på Käppalaförbundets pumpstationer har genomförts under 2013. Detta kommer resultera i ett åtgärdspaket som genomförs under planperioden. Total investeringsbudget: 120 miljoner kr. Diverse reinvesteringar. Verket är nu nästan 15 år gammalt efter ombyggnationerna i slutet av 90-talet. Det innebär att en hel del maskinell utrustning måste bytas ut för att undvika akuta och oväntade produktionsstopp. Utbytena prioriteras genom uppgifter och statistik från underhållssystemen där underhållsinsatser löpande loggas. Årlig uppskattad investeringsutgift: 11 miljoner kr. Oförutsedda investeringar. Denna investeringstyp ökar med ökande ålder på utrustningen. Här är det dock oftast fråga om reparationsåtgärder som blir mer omfattande än beräknat. Om en reparationsutgift är högre än 20 000 kr och medför en förbättring jämfört med tidigare funktion bör den betraktas som investering. Finns det oavskrivna bokförda värden kvar på utrustningen skrivs dessa ned till 0 i samband med utbytet. Ibland blir då en från början akut reparation i detta fall omklassificerad till nedskrivning och årliga avskrivningar. Ett typiskt exempel på detta är till exempel de slamavvattningspressar som under 2013 havererat och ersatts med centrifuger. Årlig uppskattad investeringsutgift: 8 miljoner kr. Investeringar inom övriga områden utgörs till exempel av ett nytt ärendehanteringssystem, nya kontorsutrustningar, IT-relaterade investeringar avseende uppströmsverktyg och löpande driftdata för processoptimering, uppströmsaktiviteter, analysinstrument med mera. 2.6. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på makroekonomiska prognoser som löpande publiceras av till exempel regeringen och SKL. Sammanfattningsvis förväntas den svenska ekonomin långsamt återhämta sig efter den långa tillbakagången. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna öka för både material, personal och räntor. I budgetarbetet har både volymer och prisnivåer på våra viktigaste utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senast kända indikatorer. I nedanstående avsnitt kommenteras viktigare poster för ekonomin. Sammanfattningsvis pekar allt på stigande utgifter för Käppalaförbundet i kombination med högre kapitalkostnader då nyinvesteringarna börjar tas i bruk och ska betalas. Motverkande krafter är de rationaliseringar som kan införas, intäkter som kan tillkomma och de ekonomiska kalkyler som löpande genomförs för att till exempel hitta optimal fördelning mellan inköpt kompetens jämfört med utnyttjande av egen arbetskraft och egen kompetensutveckling. Förbundet räknar således med något högre årsavgifter från kommunerna efter att under många år legat på ungefär samma nivå. Det är dock viktigt att jämföra kostnaden per ansluten personekvivalent som varit sjunkande under hela decenniet tack vare ökade intäkter Käppalaförbundet 15 (26) och fler anslutna personer och verksamheter. Det är därför inte säkert att kommunen nettokostnader ökar trots att årsavgiften till Käppalaförbundet höjs – det är ju fler abonnenter som delar på kostnaden. 2.6.1. Intäkter Årsavgifter Som tidigare angetts kommer Käppalaförbundet att tvingas höja årsavgifterna under planperioden eftersom både driftskostnader och kapitalkostnader förväntas stiga mer än energiintäkter och övriga intäktsposter. Under 2014 föreslås dock årsavgiften kunna hållas oförändrad, det vill säga 190 miljoner kr. 2015 väntas dock avgiften behöva ökas med 10-15 Mkr. Energiintäkter De huvudsakliga intäkterna, förutom kommunernas årsavgifter, utgörs av intäkter från försäljning av fordonsgas till SL. En del av värmepumpvärmen från det renade avloppsvattnet kommer dock som tidigare att säljas till fjärrvärmeleverantörer. Dessa intäkter kan komma att ökas under senare delen av planperioden om lönsamhet kan nås i det med Fortum gemensamma projektet för att nyttigöra värmen från Käppalas RAV vatten. Prisbilden på fordonsgasen är bland annat avhängig elprisutvecklingen. Fortsätter de relativt låga elpriserna kommer inte heller gaspriset att stiga. I budgeten har vi räknat med en försiktig uppgång på såväl el- som gaspris, främst under planperiodens senare del. Totalt sett är således de planerade energiintäkterna relativt oförändrade jämfört med dagens nivå, åtminstone under 2014. Övriga intäkter Övriga intäkter utgörs främst av slamtömningsavgifter, antennplatshyror och intäkter för personal som arbetar åt andra organisationer. Intäkterna förutspås bli relativt oförändrade till volym och förväntas i övrigt i stort sett följa den måttliga inflationsökning som förutspås (cirka 2 % per år). 2.6.2. Personalkostnader Personalkostnaderna är relativt väl kända under innevarande år och 2014 eftersom lönerörelsen 2013 också berör 2014. Löneökningarna beräknas till mellan 2 och 2,5 % årligen. De är dock också beroende av hur personalomsättningen utvecklas. Pensionsavgångar medför ofta lägre lönekostnader men driver på rekryteringskostnaderna. Samarbetsavtalet med ABB löper ut under 2014 och förbundet har beslutat att inte upphandla de tjänster som ABB har tillhandahållit. Det innebär att under 2014 kommer service och underhåll av el, automation och ventilation att tas över av egen personal. Detta innebär en ökning av personalkostnaderna men samtidigt en minskning av kostnaderna för främmande tjänster. Käppalaförbundet 16 (26) 2.6.3. Kostnader för insatsvaror och kemiska produkter Förbundets kemikaliekostnader har minskat drastiskt under 2012 och 2013. Det beror dels på lägre priser vid de senaste upphandlingarna men också på lägre använda volymer vid övergången till den nuvarande slamavvattningstekniken med centrifuger. Kemicondprocessen krävde mycket kemikalier och hade höga drift- och underhållskostnader. Förbundet har räknat på måttliga pris- och volymuppgångar under planperioden. Priserna är dessutom låsta under periodens första del genom de upphandlade avtalen från 2012. 2.6.4. Kostnader för slamomhändertagande En till viss del oroande kostnadspost för den löpande driften utgörs av kostnaderna för slamomhändertagande. Som vi redovisat tidigare försöker Käppalaförbundet skaffa sig en egen rådighet över hur slammet ska hanteras genom ett planerat slamlager och direktavtal med lantbrukare. Dessa åtgärder kommer dock inte att vara helt utförda under planperiodens början då höga priser för omhändertagande måste påräknas samtidigt som volymerna ökar med den nya slamavvattningstekniken. Under 2014 kommer således prisnivåerna för slamomhändertagande att vara fortsatt höga jämfört med tidigare år. Under 2014 kommer nya slamentreprenörer att upphandlas, vilket i dagsläget ger en osäker kostnadsbild för 2014 och framåt. Kalkylmässigt utgår budgeten 2014 från att Käppalaförbundet producerar cirka 32 000 ton slam och att fyra månaders produktion kan transporteras direkt till lantbruk medan resterande månaders produktion måste omhändertas via entreprenadkontrakt. Målsättningen är att 90 % av slammet ska användas som växtnäring. 2.6.5. Energikostnader 2012 och 2013 har präglats av låga elpriser. Prisnivåerna har också låsts under 2014. De höga kostnaderna för egen uppvärmning (olja) som uppkommit under 2013 kommer i huvudsak att försvinna under 2014 då värmepumparna installerats för utvinning av värme från RAV-vattnet. Utgiftsökningarna syns i stället i avskrivningar av utrustningen och ökningen i elanvändningen som dock tillsammans blir avsevärt billigare än oljeuppvärmningen idag. Elskattebefrielsen för produktionen av fordonsgas förväntas kvarstå under planperioden. Totalt beräknas elförbrukningen uppgå till cirka 37 GWh under 2014 vilket är något högre än under 2013 – mest beroende på installationen av värmepumpar. 2.6.6. Entreprenadkostnader Under slutet av 2012 genomfördes en rad nya upphandlingar av entreprenader inom Käppalaförbundets olika verksamhetsområden. Prisbilden sänktes och stabiliserades. Under planperioden förväntas inga stora förändringar – i varje fall inte under 2014 om inte stora Käppalaförbundet 17 (26) akuta reparationsinsatser krävs. Längre fram kan nya alternativa sätt att lösa tillgången på specialistfunktioner möjligen sänka prisbilden. 2.6.7. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna förväntas allmänt öka relativt mycket under planperioden beroende på den höga nyinvesteringstakten i kombination med nedskrivningsbehov, progressiva avskrivningar på Käppala 2001 och stigande räntor. Avskrivningar Käppalaförbundets avskrivningar för Käppala 2001 är progressiva: de ökar alltså med tiden. 2019-2020 kommer all maskinutrustning att vara helt avskriven och då kvarstår endast avskrivningar av bergrummet och viss ventilation. Förbundet planerar att se över avskrivningsmodellen och då eventuellt gå över till en rak avskrivning som bättre överensstämmer med kvarvarande anläggnings nyttovärde och värdesänkning. Under planperioden kvarstår dock de progressiva avskrivningarna som stiger. Samtidigt tas några av de stora nyinvesteringarna som beskrivits här ovan i bruk och genererar nya avskrivningar. Övergången till en ny slamavvattningsteknik kommer också att medföra ett relativt omfattande nedskrivningsbehov för Kemicondanläggningen även om stora delar av den fortfarande har ett värde för verksamheten. Sammantaget innebär detta höga avskrivningskostnader för förbundet under hela planperioden. Räntekostnader Räntekostnaderna har varit mycket låga för Käppalaförbundet under det senaste decenniet bland annat beroende på en lyckosam räntestrategi där marknadens förändringar kunnat utnyttjas med bibehållen säkerhet. I samband med den höga investeringsnivån under kommande år kommer dock nyupplåningsbehovet att öka samtidigt som räntemarknaden förväntas stiga med ändrade makroekonomiska förutsättningar. Förändringarna kommer dock att fördröjas med nuvarande räntesäkringsstrategi men slår igenom fullt ut under periodens slut. 2.6.8. Avgifter Förbundets avgiftsmodell finns i förbundsordningens § 9. Den stipulerar att 80 % av kapitalkostnaderna och 87 % av driftkostnaderna fördelas efter antalet anslutna personekvivalenter och således fördelas 20 % av kapitalkostnaderna och 13 % av driftkostnaderna efter mängden tillskottsvatten. Tillskottsvattenmängden är den totala avloppsmängden minskad med vattenförbrukningen. För 2014 föreslås Käppalaförbundets totala årsavgift från medlemskommunerna vara oförändrad i förhållande till 2013, det vill säga 190 miljoner kr. Under planperiodens kommande år förväntas dock årsavgiften stiga med hänsyn tagen till förbundets högre kapital- och driftskostnader. Käppalaförbundet 3. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige godkänner föreliggande förslag avseende budget för Käppalaförbundet 2014 med verksamhetsplan till 2018. 18 (26) Käppalaförbundet 19 (26) 4. Tabellbilagor till Budget 2014 4.1. Resultatbudget 2014 med flerårsplan till 2018 Årsavgifter Övriga Intäkter Summa Intäkter (1) Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Summa kostnader (2) Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat (3) Utfall Helår 2012 (kkr) 190 000 28 241 Prognos Helår 2013 (kkr) 190 000 47 692 Budget Helår 2013 (kkr) 190 000 35 232 218 241 237 692 -90 663 -5 569 -38 511 -56 480 Budget Budget Helår 2014 Helår 2015 Budget Budget Budget Helår 2016 Helår 2017 Helår 2018 190 000 34 774 205 000 36 017 215 000 36 597 225 000 37 638 225 000 37 788 225 232 224 774 241 017 251 597 262 638 262 788 -97 907 -7 459 -39 739 -65 016 -93 332 -4 912 -38 875 -53 472 -94 048 -7 554 -40 914 -52 443 -91 614 -6 828 -43 351 -64 308 -94 560 -7 006 -43 938 -68 894 -97 001 -7 213 -45 255 -74 131 -99 495 -7 432 -45 350 -67 766 -191 223 -210 121 -190 591 -194 959 -206 101 -214 398 -223 600 -220 043 27 018 27 571 34 641 29 815 34 916 37 199 39 038 42 745 16 -25 794 0 -25 866 0 -27 200 0 -28 350 0 -31 150 0 -34 100 0 -36 050 0 -36 350 1 239 1 705 7 441 1 465 3 766 3 099 2 988 6 395 Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Utfall Helår 2012 190 000 24 152 3 577 Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2013 Helår 2014 Årsavgifter 190 000 190 000 190 000 Energiförsäljning 30 390 31 100 30 400 Övriga intäkter 3 790 3 620 3 862 Jämförelsestörande återbetalning*) 13 000 0 0 Upplösning Ansl.avg. 512 512 512 512 Summa 218 241 237 692 225 232 224 774 *) I prognosen för helåret 2013 ingår en återbetalning av energiskatt avseende gasproduktion från 2006 till 2012 Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader 29 164 34 367 34 034 35 571 Pensionskostnader *) 9 347 5 372 4 841 5 343 Kemikalier 9 338 6 005 9 880 4 320 Slamomhändertagande 6 095 16 500 9 595 19 000 Energi 35 058 35 500 31 500 32 830 Övriga kostnader 45 741 47 361 47 269 45 451 Summa 134 743 145 105 137 119 142 515 *) I posten 2012 (helår) ingår en jämförelsestörande pensionsavsättning med 5,2 Mkr avseende felaktiga pensionspremier enligt pensionsavtal med Vd sedan 2001. Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet 1 239 1 705 7 441 1 465 1 239 1 705 7 441 1 465 0 Käppalaförbundet 20 (26) 4.2. Balansbudget Ställning 2012-12-31 Prognos 2013-12-31 Budget 2013-12-31 Budget 2014-12-31 242 326 38 931 830 958 1 112 215 300 000 38 931 808 158 1 147 089 408 019 28 693 808 158 1 244 870 583 472 26 542 784 017 1 394 031 12 641 6 12 647 10 000 10 000 20 000 25 000 10 000 35 000 25 000 10 000 35 000 1 124 862 1 167 089 1 279 870 1 429 031 100 988 1 239 102 693 1 705 115 744 7 441 104 158 1 465 739 739 737 737 750 750 680 680 Långfristiga skulder Anläggningslån Checkräkningskredit Summa långfristiga skulder 750 558 186 490 937 048 900 000 113 659 1 013 659 1 000 000 93 376 1 093 376 1 150 000 104 393 1 254 393 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 86 087 86 087 50 000 50 000 70 000 70 000 69 800 69 800 1 124 862 1 167 089 1 279 870 1 429 031 14 397 13 120 14 500 11 846 99 749 0 1 239 100 988 100 988 0 1 705 102 693 108 303 0 7 441 115 744 102 693 0 1 465 104 158 1 124 366 44 329 0 -56 480 1 112 215 1 112 215 99 890 0 -65 016 1 147 089 1 129 954 168 388 0 -53 472 1 244 870 1 147 089 299 385 0 -52 443 1 394 031 937 048 1 013 659 1 093 376 1 254 393 84,3% 88,4% 87,8% 90,0% TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar (5) Anläggningsutrustning och inventarier Tunnlar, ledningar och byggnader Projekt Käppala 2001 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL (tkr) Eget kapital (4) - därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser inkl löneskatt Not 4 EGET KAPITAL IB Utdelning Periodens resultat UB Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Försäljningar/utrangeringar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar Käppalaförbundet 21 (26) 4.3. Finansieringsbudget Utfall Helår 2012 (kkr) 1 239 56 480 -559 Prognos Helår 2013 (kkr) 1 705 65 016 -7 015 Budget Helår 2013 (kkr) 7 441 53 472 0 Budget Helår 2014 (kkr) 1 465 52 443 -57 57 160 59 706 60 913 53 852 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder -6 598 3 446 7 353 -36 087 0 0 -15 000 19 800 Medel från den löpande verksamheten 54 008 30 972 60 913 58 652 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar -44 329 0 -99 890 2300 -168 388 -299 386 Medel från investeringsverksamheten -44 329 -97 590 -168 388 -299 386 Nyupptagna lån Utbetalad utdelning Amortering av skuld 0 0 -28 931 76 611 0 0 0 0 -99 505 240 734 0 0 Medel från finansieringsverksamheten -28 931 76 611 -99 505 240 734 PERIODENS KASSAFLÖDE -19 250 9 993 -206 980 0 19 257 7 10 000 10 000 7 10 000 -196 980 10 000 Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Pensionsökning/Realisationsvärden -7 015 -57 Käppalaförbundet 22 (26) 4.4. Kostnadsutveckling med nyckeltal Utfall 2008 21 482 951 5 252 7 342 13 110 22 587 300 5 683 13 098 6 105 4 928 55 506 51 124 9 Utfall 2009 22 142 1 146 5 323 8 742 11 288 28 688 487 8 363 16 776 9 208 6 897 53 180 31 316 16 Utfall 2010 23 810 1 579 5 156 9 526 9 004 28 257 550 7 692 15 151 10 501 5 603 48 334 25 627 9 Utfall 2011 25 580 1 988 5 392 10 912 9 146 27 598 360 8 826 15 453 9 140 8 425 52 648 28 783 60 Utfall 2012 27 425 1 739 9 347 9 338 6 094 31 231 3 827 8 371 15 310 10 093 11 967 56 480 25 290 489 Prognos 2013 31 913 2 454 5 372 6 005 17 000 31 500 4 500 9 125 19 450 9 040 8 746 65 016 25 016 850 Budget 2013 31 622 2 412 4 841 9 880 9 595 31 500 500 9 595 18 050 12 676 6 448 53 472 26 900 300 Budget 2014 33 664 1 907 5 343 4 320 19 000 32 300 1 045 8 914 11 980 11 538 12 505 52 443 28 000 350 Summa bruttokostnader Intäkter Summa nettokostnader 207 477 10 072 197 405 203 571 16 071 187 500 190 799 16 470 174 329 204 311 25 364 178 947 217 001 28 241 188 760 235 986 47 692 188 294 217 791 35 232 182 559 223 308 34 774 188 534 Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 100 838 119 060 116 829 122 820 134 742 145 104 137 419 142 515 Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 90 766 102 988 100 359 97 456 106 501 97 412 101 887 107 741 Resultat Nettoinvesteringar 295 58 501 22 631 61 982 25 665 31 014 11 053 23 777 1 239 44 329 1 705 99 890 7 441 168 388 1 465 299 386 530 000 56,5 3,49 372 540 000 50,4 3,72 347 573 680 51,8 3,37 304 590 000 51,6 3,47 303 590 000 59,7 3,16 320 620 000 52 3,62 304 620 000 52 3,51 294 645 000 52 3,63 292 Kostnadsslag Lönekostnader, traktamenten Övriga personalkostnader Pensionskostnader Kemikalier Slamomhändertagande Elenergi Eldningsolja, vatten Material och förnödenheter Entreprenader Produktion/Underhåll Främmande arbete övrigt Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Övriga finansiella kostnader Antal pe Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten Netto behandlingskostnad Kr/pe Käppalaförbundet 23 (26) 4.5. Driftbudget per avdelning Utfall Prognos Budget Helår 2012 Helår 2013 Helår 2013 (kkr) (kkr) (kkr) Driftredovisning Verksamhetsstöd Informationsavdelning Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Projekt och utveckling Produktion Kapitalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Intäkter Årsavgifter Övriga intäkter Ränteintäkter RESULTAT INVESTERINGAR Verksamhetsstöd/Information Miljö och kvalitet Laboratorium Uppströmsarbete Resursutvinning Produktion Projekt- och utredning Budget Helår 2014 (kkr) -17 756 -2 970 -1 817 -4 140 -2 831 -13 100 -5 074 -87 479 -135 167 -15 863 -2 362 -2 691 -4 059 -4 372 -19 497 -5 881 -90 381 -145 105 -15 093 -3 503 -2 780 -4 193 -4 145 -13 731 -6 743 -86 930 -137 118 -17 354 -3 751 -3 440 -4 545 -4 514 -21 301 -7 378 -80 233 -142 515 -56 480 -25 795 -82 275 -65 016 -25 866 -90 882 -53 472 -27 200 -80 672 -52 443 -28 350 -80 793 190 000 28 665 16 218 681 190 000 47 692 0 237 692 190 000 35 231 0 225 231 190 000 34 774 0 224 774 1 239 1 705 7 441 1 465 760 0 47 329 0 6 216 36 977 44 329 1 000 200 75 200 0 10 000 88 415 99 890 2 900 2 350 168 200 0 9 000 153 770 168 388 7 835 0 1 950 0 0 11 200 278 400 299 385 Utfall Prognos Budget Helår 2012 Helår 2013 Helår 2013 Budget Helår 2014 NYCKELTAL Delår 2013-06-30 Resultat/omsättning Soliditet exkl ansvarsförbindelse Soliditet inkl ansvarsförbindelse Självfinansieringsgrad Avskrivningar i % av totala kostnader Finansnetto i % av totala kostnader Nettokostnad per ansluten pe, SEK Antal pe 0,6% 9,0% 8,9% 127% 26% 12% 320 0,7% 8,8% 8,7% 65% 28% 11% 304 3,3% 9,0% 8,9% 32% 25% 12% 294 0,7% 7,3% 7,2% 18% 23% 13% 292 590 000 620 000 620 000 645 000 Käppalaförbundet 24 (26) 4.6. Investeringsbudget INVESTERINGSBUDGET 2014 - 2018 Prognos Budget Budget Budget Budget Budget 2013 0 50 100 150 2014 0 1 750 5 585 7 335 2015 0 700 300 1 000 2016 0 200 300 500 2017 0 200 300 500 2018 0 200 300 500 0 0 500 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 000 0 0 0 7 000 0 11 200 0 0 0 11 200 0 11 200 0 0 0 11 200 0 5 700 0 0 0 5 700 0 6 100 0 0 0 6 100 0 6 100 0 0 0 6 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 168 168 1 950 1 950 100 100 100 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Beslutade investeringar Investering i planeringsstadiet Oförutsedda investeringar Summa: 98 150 19 000 12 500 129 650 31 500 238 900 8 000 278 400 400 198 000 8 000 206 400 0 91 000 8 000 99 000 0 40 000 8 000 48 000 0 12 000 8 000 20 000 SUMMA 136 968 299 385 218 700 105 300 54 600 26 600 Verksamhetsstöd/Ledning Förtroendavalda Administration IT Summa: Information Information Summa: Produktion Drift Underhåll Mek & Fastighet El & Instrument underhåll Processtyrning och planering Fordonsgas Drift och underhåll Summa: Miljö och kvalitet Miljö och kvalitet Summa: Uppströmsarbete Uppströmsarbete Summa: Laboratorium Laboratorium Summa: Resursutvinning Fordonsgas Värme Slamförädling Summa: Projekt och Utveckling Käppalaförbundet INVESTERINGSBUDGET Investeringsprojekt 1180, Pågående investering Beslutade investeringar 112101, On-line instrument 113117, NIFT - Ny infart till Käppala 8104, STIL XX. Flödesmätning Edsbergsparken Ny gasledning och gasflödesmätare Summa beslutade investeringar Investering i planeringsstadiet 8107, Omb renshantering 8109, Renovering pumpstationer 8106, Bräddvattenrening/högflödesrening 8105, R 300 8101, Slamlager Förbiledning Långängstrand Behovsinventering tunnelförlängning Nordost RECO 2014 (labb + kontor övre plan, inkl värmeåtervinning) Nya överskottsslamcentrifuger Avvattning flytslam Ökad kapacitet gasuppgradering Mottagning externt material (pumpbart) Slamnivåmätare etapp 2 Värme kyla del 3 Egen tankstation fordonsgas Hygienisering Ny fackla Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV Talludden Extern kolkälla Rejektvattenrening Summa Investering i planeringstadiet SUMMA beslutade och planerade investeringar 1181, Reinvestering 113104, Reinvesteringar Summa Reinvesteringar 1182, Oförutsedda investeringar Summa Oförutsedda investeringar SUMMA INVESTERINGAR AVD 80 25 (26) 2014 2015 400 000 10 000 000 20 000 000 600 000 500 000 400 000 31 500 000 26 000 000 25 000 000 28 000 000 60 000 000 27 400 000 10 000 000 500 000 5 000 000 7 000 000 1 000 000 2016 2017 2018 400 000 0 0 0 25 000 000 15 000 000 40 000 000 12 000 000 100 000 000 10 000 000 2 000 000 5 000 000 10 000 000 10 000 000 40 000 000 10 000 000 15 000 000 1 500 000 1 000 000 5 000 000 500 000 25 000 000 1 000 000 15 000 000 25 000 000 238 900 000 270 400 000 11 000 000 198 000 000 198 400 000 11 000 000 91 000 000 91 000 000 40 000 000 40 000 000 12 000 000 12 000 000 11 200 000 11 200 000 8 000 000 8 000 000 289 600 000 11 200 000 11 200 000 8 000 000 8 000 000 217 600 000 5 700 000 5 700 000 8 000 000 8 000 000 104 700 000 6 100 000 6 100 000 8 000 000 8 000 000 54 100 000 6 100 000 6 100 000 8 000 000 8 000 000 26 100 000 100 000 100 000 102102, Web Lims Provtagare Mätare ICP Centrifug BOD SUMMMA INVESTERINGAR AVD 60 100 000 50 000 1 600 000 100 000 100 000 1 950 000 100 000 100 000 0 0 Lånereskontra Ärendehanteringssystem Möbler o kontorsutrustning 150 000 1 000 000 600 000 500 000 200 000 200 000 200 000 200 000 RE 12 1 750 000 700 000 200 000 200 000 200 000 NoWaste Utbyte servrar Bergskommunikation RE 13 SUMMA INVESTERINGAR AVD 10 285 000 300 000 5 000 000 5 585 000 7 335 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300000 1 000 000 300000 500 000 300000 500 000 300000 500 000 500 000 500 000 0 0 0 0 299 385 000 218 700 000 105 300 000 54 600 000 26 600 000 Renovering/Utveckling av studiebesökssalen SUMMA INVESTERINGAR AVD 20 Käppalaförbundet 4.7. Prognosticerade avgifter under planperioden 26 (26)
© Copyright 2024