KS 2012-06-18 - Vallentuna kommun
KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2012-06-18 Tid och plats Kl 18.00 Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Roland Beijer, tf kommundirektör Annika Hellberg, ekonomichef Victor Kilén, kanslichef Kalle Sönnergren, kommunsekreterare Övriga kallade Vallentuna den 1 juni 2012 Örjan Lid Ordförande Kalle Sönnergren Sekreterare Tfn: 08-587 850 00 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 2 (13) 2012-06-18 FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare ............................................................................................. 3 2. Fastställande av dagordning ............................................................................ 3 3. Förvaltningschefen informerar ......................................................................... 3 4. Uppföljning av internkontrollplaner 2011 (KS 2011.056) ..................................... 4 5. Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun (KS 2011.232) ................................................................................. 5 6. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021- BBP12A maj 2012 (KS 2011.378) .............. 6 7. Kommunplan 2013-2015 (KS 2012.013) .......................................................... 7 8. Kartläggning av administrativa tjänster (KS 2012.104) ...................................... 8 9. Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" (KS 2012.262) ................... 9 10. Flytt av fritidsförvaltningens kontor till nya kulturhuset (KS 2012.282) ................ 10 11. Anmälningslista (2012-05-09 – 2012-05-31) ................................................... 11 Kallelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt format på www.vallentuna.se. VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen 1. Val av justerare ----- 2. Fastställande av dagordning ----- 3. Förvaltningschefen informerar Förslag till beslut 2012-06-18 3 (13) VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 2012-06-18 4. Uppföljning av internkontrollplaner 2011 (KS 2011.056) Beslut 1) Kommunstyrelsen godkänner nämndernas internkontrolluppföljning och överlämnar den till kommunfullmäktige för vidare behandling. 2) Nämnderna uppmanas att under 2011 - i enlighet med reglementet - löpande följa upp interkontrollen, för att därigenom tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Ärendet i korthet Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska nämnderna löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom respektive verksamhetsområde enligt fastställd plan. Rapport över genomförd uppföljning ska lämnas till kommunstyrelsen att redovisas i samband med årsredovisningen för det gångna året. Ekonomiavdelningen inom kommunledningskontoret har utifrån nämndernas internkontrollrapporter för 2011 gjort en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fungerar. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-31 § 80 Handlingar 1. Uppföljning av internkontrollplaner 2011 2. KF § 34, 2012-04-23, Uppföljning av internkontrollplaner 2011 Expedieras till Samtliga nämnder 4 (13) VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut 5 (13) 2012-06-18 5. Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun (KS 2011.232) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: När kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan beslutas samtidigt att området för detaljplanen ska ingå i verksamhetsområdet för allmänt VA. Beslutet träder i kraft när detaljplanen vunnit laga kraft, under förutsättning att detaljplanen inte justerats efter ett eventuellt överklagande. Ärendet i korthet Roslagsvatten AB föreslog 2011-09-01 Vallentuna kommun att anta nya och justerade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten. I förslaget till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslogs, förutom att anta nya verksamhetsområden för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårsta-by, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, även att smärre beslut om justering av verksamgetsområden kunde delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Kommunfullmäktige beslutade 2012-03-05 § 25 att anta de av Roslagsvatten AB föreslagna verksamhetsområden för allmänt VA, samt att återremittera frågan om att delegera beslut om smärre justeringar till kommunstyrelsen för vidare utredning. Kommunstyrelsen ombads därmed att utreda om det är möjligt att delegera den här typen av beslut till ett aktiebolag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit i kontakt med en sakkunnig jurist och har därefter kommit fram till att delegation av den här typen av beslut är olämpligt. Beslut om verksamhetsområden för allmänt VA för ett område bör tas av kommunfullmäktige samtidigt som kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan för berört område. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-05-28 § 65 Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun 2. Verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun 3. Bilaga 1, Protokoll 36 styrelsemöte Vallentunavatten AB 4. Protokollsutdrag, KF § 25, 2012-03-50, Justering av verksamhetsområden för den allmänna Va-anläggningen i Vallentuna kommun Expedieras till akten Roslagsvatten AB Vallentunavatten AB VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 6 (13) 2012-06-18 6. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021- BBP12A maj 2012 (KS 2011.378) Beslut Kommunstyrelsen godkänner Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021, BBP12A, och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden 2012-2021. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för 2011-2020 (BBP11A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP12A (maj) 2) BBP12A karta 3) BBP12A sammanställning av projekt Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-05-28 § 66 Anteckning Örjan Lid (M) anmäler jäv och lämnar sammanträdeslokalen. Yrkanden Elisabeth Rydström (C) yrkar att följande korrigeringar ska ske: 2.3 Meningen i parentes rörande markägare ska strykas. 3.8 Ö Ormsta NV – detaljplanering beräknas påbörjas 2015 istället före 2014. Jaana Tilles (S) yrkar att 2.6 Vallentuna-Mörby 1:103 m.fl. och 3.4 Södra Haga ska tas bort ur prognosen samt att 4.7 Kristineberg ska påbörjas vid en senare tidpunkt. Handlingar 1. 2. 3. 4. Karta_BBP12A BBP12A (maj) BBP12A sammanställning av projekt Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021- BBP12A maj 2012, tjänsteskrivelse Expedieras till Akt VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut 7 (13) 2012-06-18 7. Kommunplan 2013-2015 (KS 2012.013) Beslut Kommunstyrelsen förslår fullmäktige 1. att anta kommunplan 2013-2015 innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys investeringsplan befolkningsprognos 12A lokalresursplan 2013-2021 exploateringsplan 2013-2015 bostadsbyggnadsprognos 12A 2. att fastställa kommunala skattesats år 2013 till 18,98 procent (oförändrad). 3. att kommunstyrelsen under år 2013 har rätt att nyupplåna, dvs. att öka kommunens skulder under år 2013 med totalt 200 000 000 kronor. 4. att kommunstyrelsen under år 2013 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2013 Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden 2012-2021. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för 2011-2020 (BBP11A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP12A (maj) 2) BBP12A karta 3) BBP12A sammanställning av projekt Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-31 § 81 Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet gällande punkt 1. Handlingar 1. 2. 3. 4. 5. Bostadsbyggnadsprognos 12A Lokalresursplan 2013-2021 Befolkningsprognos 12A KP 2013-2015 KSAU 20120528 Kommunplan 2013-2015, tjänsteskrivelse Expedieras till Akt VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 2012-06-18 8. Kartläggning av administrativa tjänster (KS 2012.104) Beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen uppdrog till kommundirektören att ta fram en kartläggning över hur många nyanställningar samt nyinrättade tjänster som tillkommit under 2010 och 2011. I kartläggningen skulle också redovisas planerade tillsättningar och avskaffanden under innevarande år, 2012. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen 2012-02-13 § 33 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-31 § 82 Handlingar 1. Kartläggning adm tjänster 2010 -2012 2 2. Kartläggning av administrativa tjänster Expedieras till Akt 8 (13) VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut 2012-06-18 9. Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" (KS 2012.262) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande över projektet ”Mälaren- en sjö för miljoner!” som sitt eget och översända det till Mälarens Vattenvårdsförbund. Ärendet i korthet Mälarens Vattenvårdsförbund har skickat ett förslag om förändring av förbundets inriktning genom start av samverkansprojektet ”Mälaren - en sjö för miljoner”. Kommunerna i Mälarens avrinningsområde ska senast den 30 juni 2012 meddela hur de ställer sig till samverkansprojektet. Remissen innehåller även information om medlemsavgifter för kommunernas deltagande i projektet. Vallentuna kommun ställer sig positivt till samverkan men anser att projektet behöver konkretiseras och att samarbetet med berörda kommuner, för att fånga upp kommunernas eget arbete, behöver påbörjas innan kommunen kan ta ställning till en eventuell medverkan i samverkansprojektet. Handlingar 1. Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" 2. Information om möjlighet till deltagande i projekt "Mälaren - en sjö för miljoner" Expedieras till Akten 9 (13) VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Förslag till beslut 10 (13) 2012-06-18 10. Flytt av fritidsförvaltningens kontor till nya kulturhuset (KS 2012.282) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fritidsförvaltningen ska flytta från nuvarande lokaler till Vallentunas nya Kulturhus och Bibliotek när detta är färdigbyggt. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade 2008-11-10 (KF § 80) om ett nytt reviderat förslag till Bibliotek/Kulturhus i kommunalhusparken. Som underlag till förslaget togs det fram en ny systemhandling från Nyréns Arkitektkontor, daterad 2008-08-29, i vilken det står att det finns lokaler ämnade åt fritidsförvaltningens i det nya kulturhuset. Systemhandlingen godkänns i protokoll från styrgruppsmöte 2008-09-15. Kommunstyrelsen, som har det övergripande ekonomiska ansvaret, gör bedömningen att genom att flytta fritidskontoret blir det på lång sikt både en billigare och effektivare lösning. Fritidsförvaltningen sitter idag i lokaler på Tuna torg 15; när Vallentunas nya kulturhus och bibliotek står klart ska fritidsförvaltningen flytta in i de nya lokalerna. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-31 § 86 Handlingar 1. 2. 3. 4. Systemhandling, 2008-08-29 Protokoll från styrgruppsmöte, 2008-09-15 Beslut KF § 80, 2008-11-10 Flytt av fritidsförvaltningens kontor till nya kulturhuset Expedieras till Akt Fritidsförvaltningen VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 11 (13) 2012-06-18 11. Anmälningslista (2012-05-09 – 2012-05-31) Beslut Kommunstyrelsen tar del av anmälningslistan och lägger den till handlingarna. Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-05-28 Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-05-28 Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott 2012-05-30 Delegationsbeslut Reg. datum 2012-05-15 Diarienr KS 2012.179-4 2012-05-24 KS 2012.105-10 2012-05-29 KS 2012.199-5 Skrivelser Reg. datum 2012-05-09 Diarienr KS 2012.295-1 Initierare Inga-Lill Segnestam (Vallentuna kommun) Roland Beijer (Vallentuna Kommun) Inga-Lill Segnestam (Vallentuna kommun) Rubrik Installation värmepump i Kårsta stationshus - tilldelningsbeslut Upphandling, Bussvändplats utmed väg 268, Brottby tilldelningsbeslut Vallentuna kommuns samrådsyttrande beträffande Rockelsta 4:1 Initierare Kommunal Stockholms län 2012-05-09 Mälardalsrådet 2012-05-09 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) 2012-05-10 SÖRAB 2012-05-10 2012-05-11 Storstockholms lokaltrafik Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) 2012-05-14 Rubrik Uppsägning av samverkansavtal, Kommunal Stockholms län Kallelse till rådsmöte för Mälardalsrådet 2012-0601 Information om möjlighet till grannyttrande för fastigheten Lindholmen 5:6 (Trädgårdsvägen 9A) Årsredovisning och miljöredovisning SÖRAB 2011 Årsberättelse SL 2011 Vallentuna Prästgård 6:2 - kungörelse av beslut, bygglov Uthamra 1:109 kungörelse av beslut, bygglov VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 2012-06-18 2012-05-16 Länsstyrelsen i Stockholms Län 2012-05-16 Kommunförbundet Stockholms län 2012-05-21 Storstockholms brandförsvar 2012-05-22 Storstockholms brandförsvar 2012-05-22 Storstockholms brandförsvar 2012-05-22 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2012-05-22 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Länsstyrelsen i Stockholms län 2012-05-22 2012-05-22 2012-05-23 KS 2012.012-20 2012-05-25 Norrvatten 2012-05-30 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) 2012-05-30 12 (13) Information om justeringar av Klimatoch energistrategi för Stockholms län, Skrivelse från Länsstyrelsen i Stockholms län Information om justeringar av Klimatoch energistrategi för Stockholms län, Skrivelse från KSL Storstockholms brandförsvar, förbundsfullmäktige 2012-04-24 Protokollsutdrag från Storstockholms brandförsvar, § 16, 2012-04-24, Revisionsberättelse för år 2011 Protokollsutdrag från Storstockholms brandförsvar, § 20, 2012-04-24, Avgifter för onödiga larm Ekonomirapporten, om kommunernas och landstingens ekonomi april 2012 Bällsta 2:1113 kungörelse av beslut, bygglov Vargmötet 2:3 kungörelse av beslut, bygglov Vallentuna-Rickeby 1:447 - kungörelse av belsut, bygglov Beslut - Ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige, avser Dan Thelin och Åke Carlestam Justerat fullmäktigeprotokoll Norrvatten, 2012-05-08 Kragsta 1:98 kungörelse av beslut, bygglov Vallentuna-Mörby 1:134 - kungörelse av beslut, bygglov VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut Kommunstyrelsen 13 (13) 2012-06-18 2012-05-30 Käppalaförbundet 2012-05-30 Attendo Care AB 2012-05-30 Attendo Care AB 2012-05-30 2012-05-30 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Valmyndigheten 2012-05-31 Käppalaförbundet Käppalaförbundets styrelseprotokoll 201205-16 Attendo kvalitetsbokslut 2011 Attendo kvalitetsbokslut 2011 - informationsbrev Vargmötet 2:3 kungörelse av beslut, bygglov Valmyndighetens Nyhetsbrev för kommuner 2012:2 V Käppalaförbundets fullmäktigeprotokoll 2012-05-08 Ärende 4 VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a Sa m ma rbetsutskott nträdesprotokol I 2012-05-28 sB0 Uppföljning av internkontrollplaner 20t1 (KS 20II.056) Beslut Arbetsutskottets förslag: r) Kommunstyrelsen godkänner nämndernas internkontrolluppföljning och överlämnar den kommunfullmäktige för vidare behandling. till z) Nämnderna uppmanas att under 2ott - i enlighet med reglementet - löpande följa upp interkontrollen, för att därigenom tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Ärendet i korthet Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska nämnderna löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom respektive verksamhetsområde enligt fastställd plan. Rapport över genomförd uppföljning ska lämnas till kommunstyrelsen att redovisas i samband med årsredovisningen för det gångna året. Ekonomiavdelningen inom kommunledningskontoret har utifrån nämndernas internkontrollrapporter för zorr gjort en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fu ngerar. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 2o12-o3Kommunstyrelsen zotz-o 4-oz S 44 15 S Bs Handlingar 1. Uppföljning av internkontrollplaner zorr Expedieras till Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign V Utdragsbestyrka nde 6 (13) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 LARS ODELMARK SID 1/8 CONTROLLER [email protected] KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Uppföljning av internkontrollplaner 2011 Förslag till beslut 1) Kommunstyrelsen godkänner nämndernas internkontrolluppföljning och överlämnar den till kommunfullmäktige för vidare behandling. 2) Nämnderna uppmanas att under 2011 - i enlighet med reglementet - löpande följa upp interkontrollen, för att därigenom tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Ärendet i korthet Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska nämnderna löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom respektive verksamhetsområde enligt fastställd plan. Rapport över genomförd uppföljning ska lämnas till kommunstyrelsen att redovisas i samband med årsredovisningen för det gångna året. Ekonomiavdelningen inom kommunledningskontoret har utifrån nämndernas internkontrollrapporter för 2011 gjort en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fungerar. Redovisning av granskningen Samtliga nämnder har behandlat och godkänt sina uppföljningsrapporter för 2011 och nedan följer en sammanfattning per nämnd. De fullständiga rapporterna förvaras i akten. Kulturnämnden Kulturnämnden har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Uppföljningen avser rutinen för "Utbetalning av föreningsbidrag": Granskningen har utförts genom stickprovskontroll av att utbetalda bidrag stämmer med tidigare ansökan från föreningen och kulturnämndens beslut om bidrag samt att föreningens redovisning är granskad av handläggare och attesterad av behörig attestant enligt "Attestreglemente". KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG 1· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 2/8 En uppföljning har också gjorts för att se om föreningarna har lämnat in verksamhetsberättelse för 2010. Stickprovskontrollen av utbetalade föreningsbidrag 2011 visar att rutiner för "Utbetalning av föreningsbidrag" och "Attestreglemente" har följts. När det gäller "Regler för bidrag" har fyra föreningar, som beviljats bidrag inte lämnat in verksamhetsberättelse för 2010. Förslag till åtgärd är att "Regler för bidrag" ses över. Syftet är att förtydliga kravet på att föreningar förutom Ansökan/redovisning av offentligt program även ska lämna in verksamhetsberättelse från föregående år för att beviljat bidrag ska utbetalas. En årlig uppföljning bör också göras av att verksamhetsberättelser har lämnats in till kulturförvaltningen. Fritidsnämnden Fritidsnämnden har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Förtroendekänsliga poster i leverantörsreskontran: Inga avvikelser har identifierats under granskningen. Inköpskort First Card: Kontroll sker vid varje redovisningstillfälle, rutinen fungerar bra. Kontanthantering i ungdomsverksamheten: Tidigare observerade brister i rutinerna har under året följts upp. Utbildning i hantering av kontanta medel och kassaredovisning har genomförts vilket lett till att rutinerna fungerar väl. Entrékassan på Kvarnbadet: Entrékassan redovisas varje vecka, inga anmärkningar. Kontroll av aktivitetsbidrag/hyrsbidrag: 2011 års första ansökningsperiod behandlades under september. Inga kontroller har gjorts för denna ansökningsperiod. Normalt brukar stickprovskontroller göras på cirka fem föreningar per ansökningsperiod. Den andra ansökningsperioden för 2011 behandlas i februari 2012 och då kommer dessa stickprovskontroller att genomföras. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 3/8 Brandsäkerhet i Vallentuna ishall: Brandövning sker varannat år tillsammans med räddningstjänsten. Brandsäkerheten fungerar väl enligt utförd kontroll. Kylsystem i Vallentuna ishall: Kylmaskinens tryckkärl har bytts ut under året. Genomförd kontoll påvisar inga avvikelser. Badvattenkontroll på Kvarnbadet: Kvarnbadet har god vattenkvalitet. Socialnämnden Socialnämnden har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Beslut om att inleda och avsluta utredning: Nya rutiner infördes 2009 avseende utredningar av missbruk och beroende med anledning av länsstyrelsens tillsyn. Granskningen visade att Beslut att inleda utredning har dokumenterats i journalanteckningarna i enlighet med gällande rutiner och har i alla utom en utredning hänvisats till i den skriftliga utredningen. Kommunicering av samtliga utredningar och beslut att avsluta utredning samt bevilja alt. avslå ansökan om insats har dokumenterats i journalanteckningarna och i flera utredningar även i den skriftliga utredningen. Inga andra formella brister noterades i kontrollen. Rutiner för hantering av synpunkter och klagomål: Registreringsrutinerna har brustit avseende information (kopia) till avdelningschefen, om inkomna synpunkter. Det framgår också att det finns vissa problem med att samla in och överlämna muntliga synpunkter till registrator. Rutinen är numera välkänd bland enhetscheferna men troligen inte bland enskilda handläggare. Granskningen har även lett till slutsatsen att det måste framstå klart och tydligt vad syftet är med rutinen – på vilket sätt den är användbar i verksamhetsutvecklingen. Förvaring av sekretessbelagda handlingar: Syftet med granskningen var att klargöra om förvaringen är säker med hänsyn till brand- och stöldrisk samt åtkomst av obehöriga. I granskningen framkommer att flera förvaringsplatser saknar brandskydd samt att det på något håll även finns risk för att obehöriga kan få tillgång till sekretessbelagda handlingar. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 4/8 Kännedom om Lex Sara rutin: Kontroll av kännedom om rutiner för Lex Sara hänskjuts till 2012. Överförmyndarnämnden Internkontroll har inte genomförts på grund av flytt av verksamheten till Täby. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Systematiskt arbetsmiljöarbete:Den interna kontrollen visar att rutinen för det systematiska arbetsmiljöarbetet till större delen är tillfredsställande. Information om Vallentuna kommuns systematiska arbetsmiljöarbete är tydlig och finns utförligt beskriven på intranätet i HR-portalen. Informationen behöver kompletteras med riktlinjer för arbete med årlig sammanställning av det systematiskt arbetsmiljöarbetet. Postmottagning (post/fax/e-post): Den interna kontrollen visar att barn- och ungdomsförvaltningen har en fungerande postmottagning. Försäljning av måltidskuponger: Den interna kontrollen visar att barn- och ungdomsförvaltningen har en fungerande försäljning av måltidskuponger. Kostenheten har en skriftlig rutin för hantering av kuponger och redovisning av kontanter som finns i skolrestaurangerna. Utbildningsnämnden Utbildningssnämnden har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Systematiskt arbetsmiljöarbete:Den interna kontrollen visar att rutinen för det systematiska arbetsmiljöarbetet till större delen är tillfredsställande. Information om Vallentuna kommuns systematiska arbetsmiljöarbete är tydlig och finns utförligt beskriven på intranätet i HR-portalen. Informationen behöver kompletteras med riktlinjer för arbete med årlig sammanställning av det systematiskt arbetsmiljöarbetet. Postmottagning (post/fax/e-post): Den interna kontrollen visar att utbildningsförvaltningen har en fungerande postmottagning. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 5/8 Anmälan om arbetsskada/tillbud: Den interna kontrollen visar att rutinen för anmälan av skador och tillbud till större delen är tillfredsställande. Information om Vallentuna kommuns rutiner för anmälan av skador och tillbud finns beskrivet på intranätet i den så kallade HR-portalen. Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden för teknik och miljö Nämnderna tillämpar samma internkontrollplan då verksamheterna tangerar varandra. Bygglovs-, plan- och tillsynsavgifter samt hyresdebitering:Under året har effektivisering av rutin för fakturering av avgifter inom bygglovsavgifter genomförts. Vissa anpassningar återstår att göra av koppling mellan de olika systemen. Kontroll har genomförts av att rätt belopp har debiterats.Genomförda stickprov visar att korrekt belopp har debiterats och att betalning har erhållits för kontrollerade bygglov- och miljöavgifter. Ekonomiuppföljning avseende kontering av fakturor: Avvikelserna mot rutin har bestått av kontering som inte överensstämmer med upplagd budget liksom att information har saknats vid konteringar som omfatts av valideringssytem såsom betalning av kurser och representation. Genomgång kommer att ske med berörda för att öka kunskapen om gällande rutiner. Personalkostnader – anställningsavtal, ledighetsansökningar, tidrapportering, sjukförsäkran, försäkran vid vård av barn och ändringsuppgifter:Rutiner kring personalkostnader fungerar tillfredställande i samspel med HRavdelningen. Uppföljning har gjort inom förvaltningen av uttag av sommarens semester varvid konstateras vissa brister när det gällt att rapportera in ledighet men också att verkställigheten av ledigheter har kommit sent. Bisysslor: Rutin för genomgång av bisysslor finns kopplat till introduktion men sker även återkommande varje år. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 6/8 Registrering, diarium, hantering av handlingar:Registrering sker i flera diarier inom förvaltningen och den stora mängden bygglovärenden har gjort att förstärkning av registreringsresurser har behövts. Nya plan och bygglagen från 2 maj 2011 ställer större krav på administrativa rutiner och omfattningen av administarationen har ökat avsevärt. Ärendeberedning:Beslut har tagits om gemensam nämndadministration och nämndsekreterarfunktion för samhällsbyggnadsnämnden(SBN) liksom SBN:s registratur i gemensamt ärendehanteringssystem Platina förs över till kommunstyrelsen. Arbetsuppgifterna har förts över successivt i samverkan med ny nämndsekreterare. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har utfört internkontrollgranskning med följande resultat: Internkontrollen för 2011 har gällt områdena Personliga utlägg, Ramavtalstrohet vid inköp av livsmedel, Avvikelserapportering i personalsystemet, verkställighet av beslut samt IT-säkerhet. Verkställigheten av fattade beslut visar på en stor avvikelse medans de övriga områden är under kontroll. Personliga utlägg: Kontrollmoment som har granskats är avtalstrohet, kontering och kontroll av f-skatt hos leverantör, vid personliga utlägg och handkassor. Det är svårt att se om avtalstroheten följts vid mindre inköp över disk men det finns inget som tyder på att man medvetet skulle bryta med ramavtal och andra avtal. Konteringen har överlag varit bra. Ramavtalstrohet vid inköp av livsmedel: Enligt internkontrollplanen för 2011 ska avtalstroheten gällande konto 6441 – Livsmedel - granskas. Granskningen omfattar ca 96 procent av det bokförda beloppet på kontot för livsmedel. En mycket stor andel av inköpen har gjorts från ramavtalsleverantörer, avtalstroheten är därmed mycket god. VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET TJÄNSTESKRIVELSE 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 7/8 Personalkostnader: Granskningen gäller om rätt personer står med på lönelistan och om avvikelserapporteringen blir rätt vid ledighetsansökan och VAB etc. På kommunledningskontoret har alla chefer tillgång till Qlikview Personal, för granskning av den s.k. analyslistan varje månad. Vid upptäckta fel i avvikelserapporteringen kontaktar chefen dels medarbetaren, dels förvaltningens personalredogörare för lämplig åtgärd/ korrigering i lönesystemet. Verkställighet av beslut: 44 beslutsärenden har följts sedan 2009-09-07. Av dessa är: 23 verkställda, 18 pågår och 3 stycken ännu inte påbörjade. IT-säkerhet: Det interna nätverket i form av domänerna vallentuna.se/local och skolor.vallentuna.se/local skyddas fullgott av uppdaterade och genomgångna brandväggar. Strömförsörjningen via reservkraft är tillräcklig. Byte av batterier i UPS:en har genomförts och batterinivåer samt ingående och utgående ström har kontrollerats. Eftersom Vallentuna kommun har fibernätverk till de allra flesta verksamheterna så är kapaciteten god i produktionsnätverket. Kommunledningskontorets synpunkter Vissa brister har uppmärksammats vid de genomförda granskningarna men i samtliga fall finns en åtgärdsplan . Genom den kontinuerliga kontrollen uppdagas svagheter på ett tidigt stadium och leder oftast till en snabb åtgärd. Ekonomiavdelningens bedömning är att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig och väl fungerande inom Vallentuna kommuns nämnder. Dock uppmanas nämnderna att under 2012- i enlighet med reglementet – löpande följa upp internkontrollen, eventuellt redan i samband med tertialbokslut. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse: Uppföljning av internkontrollplaner 2011, alla nämnder 2. Uppföljning av internkontrollplaner 2011 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-11 DNR KS 2011.056 SID 8/8 Roland Beijer utbildningschef ______________________ Ska expedieras till: Samtliga nämnder Patric Andersson Ekonomichef VALLENTUNA KOMMUN Sa m ma Kommunfullmäktige nträdesprotokol I 2072-04-23 534 Uppföljning av internkontrollplaner 2011 (KS 20tI.056) Beslut Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen. Motivering till återremiss I underlaget i ärendet saknas en samlad bedömning av nämndernas internkontroll.lirendet återremitteras till kommunstyrelsen för att denna bedömning ska göras. Ärendet i korthet Enligt kommunens reglemente för intern kontroll ska nämnderna löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom respektive verksamhetsområde enligt fastställd plan. Rapport över genomförd uppföljning ska lämnas till kommunstyrelsen att redovisas i samband med årsredovisningen för det gångna året. Ekonomiavdelningen inom kommunledningskontoret har utifrån nämndernas internkontrollrapporter för zorr gjort en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fu ngerar. Yrkanden örjan Lid (M) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. Propositionsordn¡ng Ordföranden ställer örjan Lids återremissyrkande mot avslag och finner att kommunfultmäktige beslutar återremittera ärendet till kommunstyrelsen Ärendets tidigare behandting Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-03-15 Kommunstyrelsen zorz-o 4-o2 S 44 S 35 Handlingar 1. 2. Uppföljning av internkontrollplaner zorr KSAU $ 35, zorz-o3-r5, Uppföljning av internkontrollplaner zorr Expedieras till Samtliga nämnder Akten Justerandes sign Justerandes sign 4 Utdragsbestyrfiande 18 (26) Ärende 5 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 8 (13) 2012-05-28 § 65 Justering av verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun (KS 2011.232) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att: • När kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan beslutas samtidigt att området för detaljplanen ska ingå i verksamhetsområdet för allmänt VA. Beslutet träder i kraft när detaljplanen vunnit laga kraft, under förutsättning att detaljplanen inte justerats efter ett eventuellt överklagande. Ärendet i korthet Roslagsvatten AB föreslog 2011-09-01 Vallentuna kommun att anta nya och justerade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten. I förslaget till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslogs, förutom att anta nya verksamhetsområden för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårsta-by, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, även att smärre beslut om justering av verksamgetsområden kunde delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Kommunfullmäktige beslutade 2012-03-05 § 25 att anta de av Roslagsvatten AB föreslagna verksamhetsområden för allmänt VA, samt att återremittera frågan om att delegera beslut om smärre justeringar till kommunstyrelsen för vidare utredning. Kommunstyrelsen ombads därmed att utreda om det är möjligt att delegera den här typen av beslut till ett aktiebolag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit i kontakt med en sakkunnig jurist och har därefter kommit fram till att delegation av den här typen av beslut är olämpligt. Beslut om verksamhetsområden för allmänt VA för ett område bör tas av kommunfullmäktige samtidigt som kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan för berört område. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-01-31 § 10 Kommunstyrelsen 2012-02-13 § 27 Kommunfullmäktige 2012-03-05 § 25 Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun 2. Verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun 3. Bilaga 1, Protokoll 36 styrelsemöte Vallentunavatten AB 4. Protokollsutdrag, KF § 25, 2012-03-50, Justering av verksamhetsområden för den allmänna Va-anläggningen i Vallentuna kommun Expedieras till akten Roslagsvatten AB Vallentunavatten AB Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-02 DNR KS 2011.232 FRIDA ERIKSSON SID 1/4 KOMMUNPLANERARE 08-587 850 45 [email protected] KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: • När kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan beslutas samtidigt att området för detaljplanen ska ingå i verksamhetsområdet för allmänt VA. Beslutet träder i kraft när detaljplanen vunnit laga kraft, under förutsättning att detaljplanen inte justerats efter ett eventuellt överklagande. Ärendet i korthet Roslagsvatten AB föreslog 2011-09-01 Vallentuna kommun att anta nya och justerade verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten. I förslaget till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslogs, förutom att anta nya verksamhetsområden för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårstaby, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, även att smärre beslut om justering av verksamgetsområden kunde delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Kommunfullmäktige beslutade 2012-03-05 § 25 att anta de av Roslagsvatten AB föreslagna verksamhetsområden för allmänt VA, samt att återremittera frågan om att delegera beslut om smärre justeringar till kommunstyrelsen för vidare utredning. Kommunstyrelsen ombads därmed att utreda om det är möjligt att delegera den här typen av beslut till ett aktiebolag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit i kontakt med en sakkunnig jurist och med Roslagsvatten och har därefter kommit fram till att delegation av den här typen av beslut är olämpligt. Beslut om verksamhetsområden för allmänt VA för ett område SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-02 DNR KS 2011.232 SID 2/4 bör tas av kommunfullmäktige samtidigt som kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan för berört område. Bakgrund I ett tidigare ärende till kommunfullmäktige föreslog Roslagsvatten AB att gällande verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten i Vallentuna kommun skulle justeras med nytillkomna områden. Kommunen hade inte tagit något formellt beslut om att revidera gränserna för verksamhetsområden sedan 2009-03-06, varför det nu fanns ett behov av att revidera verksamhetsområdena. Dels har gränsen justerats till att bättre följa fastighetsgränser och dels har området snävats in för att endast ta med anslutna områden. Dessutom har områden som tillkommit under 2010 och 2011 tagits med. Roslagsvatten AB föreslog också att beslut om smärre justeringar av verksamhetsområden fortsättningsvis skulle delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Som smärre justeringar anses dels områden med antagen detaljplan och dels enskilda fastigheter i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde. Förslaget innebär en sedvanlig uppdatering av verksamhetsområdet med hänsyn till kommunens utbyggnad. Förslaget har behandlats i Vallentunavattens styrelse 201106-07. Därefter har det behandlats i kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott (2012-01-31 § 10), kommunstyrelsen (2012-02-13 § 27) och kommunfullmäktige (2012-03-05 § 25). Kommunfullmäktige beslutade 2012-03-05 § 25 att anta de av Roslagsvatten AB föreslagna verksamhetsområden för allmänt VA, samt att återremittera frågan om att delegera beslut om smärre justeringar till kommunstyrelsen för vidare utredning. Kommunstyrelsen ombads därmed att utreda om det är möjligt att delegera den här typen av beslut till ett aktiebolag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har varit i kontakt med en jurist hos Sveriges kommuner och landsting (SKL) som är specialiserad på frågor gällande plan- och bygglagstiftning, VA-lagen, kommunallagen m.m. för att få vägledning i frågan. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-02 DNR KS 2011.232 SID 3/4 Samhällsbyggnadsförvaltningen har även varit i kontakt med Roslagsvatten för ytterligare konsultation. SKL hänvisar till 6 § i vattentjänstlagen (2006:412), dvs. att kommunen ska bestämma verksamhetsområden. SKL menar därmed att det inte är möjligt att delegera beslutanderätt till ett aktiebolag i den här typen av frågor. Enligt kommunallagen kan delegering i vissa fall ske till nämnder. En nämnd kan uppdra åt ett utskott, ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som är av mer rutinmässig art. Det anses att extern delegering, d.v.s. uppdrag åt utanförstående att besluta i fullmäktiges ställe inom ett uppgiftsområde som obligatoriskt vilar på kommunen eller som kommunen annars omedelbart har hand om, inte är tillåten (annat än då uppdraget avser s.k. faktiskt handlande, enklare förvaltnings- eller verkställighetsbestyr eller kan jämföras med rättegångs- eller skiljedomsuppdrag eller uppdrag att företräda kommunen vid entreprenad). För Roslagsvatten är det viktigt att ett detaljplaneområde införlivas i verksamhetsområdet för allmänt VA så fort detaljplanen har vunnit laga kraft. Det är dock inte bra om beslut om utökning av verksamhetsområde tas innan detaljplanen vunnit laga kraft om det skulle ske justeringar av området efter ett överklagande. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att när kommunfullmäktige beslutar om antagande av detaljplan beslutas samtidigt att området för detaljplanen ska ingå i verksamhetsområdet för allmänt VA. Beslutet träder i kraft när detaljplanen vunnit laga kraft, under förutsättning att detaljplanen inte justerats efter ett eventuellt överklagande. Handlingar 1. Verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun 2. Bilaga 1, Protokoll 36 styrelsemöte Vallentunavatten AB 3. Protokollsutdrag, KF § 25, 2012-03-50, Justering av verksamhetsområden för den allmänna Va-anläggningen i Vallentuna kommun 4. Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna vaanläggningen i Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-02 DNR KS 2011.232 SID 4/4 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef ______________________ Ska expedieras till: akten Roslagsvatten AB Vallentunavatten AB Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Ärende 6 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 9 (13) 2012-05-28 § 66 Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021 – BBP12A maj 2012 (KS 2011.378) Beslut Näringslivs- och planutskottet godkänner Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021, BBP12A daterad maj med följande korrigeringar: - 2.3 Meningen i parentes rörande markägare ska strykas. - 3.8 Ö Ormsta NV - detaljplanering beräknas påbörjas 2015 istället för 2014. 2) Näringslivs- och planutskottet överlämnar Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021, BBP12A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. Anteckning Örjan Lid (M) anmäler jäv och lämnar sammanträdeslokalen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden 2012-2021. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för 2011-2020 (BBP11A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP12A (maj) 2) BBP12A karta 3) BBP12A sammanställning av projekt Yrkanden Elisabeth Rydström (C) yrkar att följande korrigeringar ska ske: 2.3 Meningen i parentes rörande markägare ska strykas. 3.8 Ö Ormsta NV - detaljplanering beräknas påbörjas 2015 istället för 2014. Jaana Tilles(S) yrkar att 2.6 Vallentuna-Mörby 1:103 m.fl och 3.4 Södra Haga ska tas bort ur prognosen samt att 4.7 Kristineberg ska påbörjas vid en senare tidpunkt. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Elisabeth Rydströms yrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet därmed. Ordförande ställer proposition på Jaana Tilles yrkande mot avslag och finner att utskottet beslutar att avslå yrkandet. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-01-31 § 5 Handlingar 1. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021- BBP12A maj 2012, tjänsteskrivelse 2. BBP12A sammanställning av projekt 3. BBP12A (maj) Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 4. Karta_BBP12A Expedieras till Akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2012-05-28 10 (13) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-15 DNR KS 2011.378 ELIN BRATTSTRÖM SID 1/2 KOMMUNPLANERARE 08-587 861 17 [email protected] NÄRINGSLIVS- OCH PLANUTSKOTTET Tjänsteskrivelse Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021BBP12A maj 2012, tjänsteskrivelse Förslag till beslut 1) Näringslivs- och planutskottet godkänner Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021, BBP12A daterad maj. 2) Näringslivs- och planutskottet överlämnar Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021, BBP12A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden 2012-2021. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för 2011-2020 (BBP11A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP12A (maj) 2) BBP12A karta 3) BBP12A sammanställning av projekt BBP12A Som en del av arbetet med en ny kommunplan revideras årligen kommunens bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos. Prognoserna godkänns av kommunfullmäktige. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar en prognos av takten i bostadsbyggandet inom kommunen och ligger till grund för kommunens befolkningsprognos. Bostadsbyggnadsprognosen är också ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt inom kommande 3-års period och till turordningen mellan projekten. De sista sex åren i bostadsbyggnadsprognosen visar kommunen huvudsakliga inriktningar för bostadsbyggandet. Denna inriktning omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012-05-15 DNR KS 2011.378 SID 2/2 Kommunstyrelsen godkände 2012-01-31 att BBP12A används som underlag för framtagande av befolkningsprognos för perioden 2012-2022, BFP12A. Sedan dess har två planbesked godkänts och lagts till i prognosen (även som underlag till BFP12A). Dessa är: Vallentuna-Mörby 1:103 med byggstart 2016, 160 lägenheter i flerbostadshus fördelat på 3 år. Sylta med byggstart 2017, 30 småhus på större tomter fördelat på 2 år. I övrigt har projekt i BBP12A uppdaterats efter nuvarande status. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att Näringslivs- och planutskottet godkänner BBP12A och överlämnar BBP12A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. BBP12A utgör sedan en bilaga till kommunplan 2013-2015. Handlingar 1. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021- BBP12A maj 2012, tjänsteskrivelse 2. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021 - BBP12A dec 2011 3. BBP12A dec 2011 4. BBP12A sammanställning av projekt dec 2011 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Kommunutvecklare ______________________ Ska expedieras till: Akt Magnus Sjögren Marknadschef och FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN DEN 2012XX-XX KSF 1.2.31 XX-XX-XX 2012 -2021 BBP12A MAJ 2012 Bostadsbyggnadsprognos Innehåll Inledning ..................................................................... 1 1. Om bostadsbyggnadsprognosen .............................................. 1 1.1 Utfall tidigare år ................................................................................ 4 1.2 Planprioritering 2012-2015 ................................................................. 5 1.3 Huvudsaklig inriktning 2016-2021 ........................................................ 5 1.4 Nya respektive borttagna projekt ......................................................... 5 1.4.1 Nya projekt............................................................................................ 5 1.4.2 Borttagna projekt .................................................................................. 6 Beskrivning av områden ............................................... 7 2. Västra Vallentuna .................................................................... 7 2.1 Källvägen.......................................................................................... 8 2.2 Förtätning västra Centrum-Tärningen ................................................... 9 2.3 Norra centrumtomten 1 & 2 ................................................................ 9 2.4 Gärdesvägen ................................................................................... 10 2.5 Fornminnesvägen ............................................................................ 10 2.6 Vallentuna-Mörby 1:103 mfl. ............................................................. 10 2.7 Nyby .............................................................................................. 11 3. Nordöstra Vallentuna ............................................................. 11 3.1 Tegelbruket..................................................................................... 12 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE 3.2 Telluskvarteren................................................................................ 13 3.3 Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby .......................................... 13 3.3.3 Åby ängar 1 och 2 ................................................................................ 13 3.3.4 Åbyholmsvägen ................................................................................... 14 3.3.5 Östra Åby ............................................................................................ 14 3.4 Södra Haga ..................................................................................... 15 3.5 Gustavslund .................................................................................... 15 3.6 Upprätta-Lingsberg .......................................................................... 15 3.7 Haga 3 ........................................................................................... 16 3.8 Ö Ormsta NV ................................................................................... 16 3.9 Ubby/Molnby ................................................................................... 17 4. Sydöstra Vallentuna ............................................................... 18 4.1 Hjälmsta ......................................................................................... 18 4.2 Bällsta 2:282 Manhemsvägen ............................................................ 19 4.3 Uthamra strand ............................................................................... 19 4.4 Skoga............................................................................................. 20 4.5 Nyborg ........................................................................................... 20 4.6 Bällstaberg 4 ................................................................................... 20 4.7 Kristineberg .................................................................................... 21 4.8 Tingvalla ......................................................................................... 22 4.9 Påtåker (Olhamra 1:53) .................................................................... 22 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE 5. Lindholmen, övrig MOF .......................................................... 22 5.1 Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3:1 ........................................................... 23 5.2 Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen) ...................................... 24 5.3 Mörbytorp ....................................................................................... 25 5.4 Sylta .............................................................................................. 25 6. Kårsta och VAÖ ...................................................................... 26 6.1 Kårsta-Rickebyområdet (nytt projekt i BBP12A) ................................... 27 6.2 Grönlundsvägen .............................................................................. 27 6.3 Ekskogen ........................................................................................ 28 6.4 Karby, Lindvägen ............................................................................. 28 6.5 Hacksta m.m. .................................................................................. 29 6.6 Karby/Brottby övrigt ........................................................................ 29 6.7 Södra Lussinge ................................................................................ 30 Bilaga, Karta med respektive projekt ......................... 30 Bilaga, Sammanställning av projekt ........................... 30 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 · 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE K AP ITE L 1 Inledning Vallentunas gällande Översiktsplan visar planerad bebyggelseutveckling för åren 20102030. När denna ska tillkomma tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 1. Om bostadsbyggnadsprognosen Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021 (BBP12A) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden 2012-2015 utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen 2016-2021 visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Den huvudsakliga inriktningen omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt igångsättningsår (byggstart). Inflyttning sker normalt ca 1 år efter. I Vallentuna kommun finns ett klart samband mellan byggande och befolkningsutveckling. Sambandet har bl.a. studerats av regionplanekontoret (rapport 2010:11) Byggandets påverkan på befolkningsutvecklingen och inflyttningen i förhållande till byggstart i kommunen åskådliggörs i diagrammet nedan. 1 K AP ITE L 1 Befolkningsökning och byggande i Vallentuna kommun 2001-2011 800 600 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Befolkningsökning (antal personer) Bostadsbyggande (antal bostäder) I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1000 m2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1000 m2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. BBP12A bygger på Översiktsplan 2010-2030. Enligt Översiktsplanen har kommunen en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivit bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Enligt Översiktsplanen behöver 7000 nya bostäder byggas inom kommunen till 2030 vilket innebär en succesiv ökning från 2oo till 350 nya bostäder per år. BBP12 bygger också på föregående års prognos för 2011-2020 (BBP11A) samt inkomna önskemål om detaljplanering. BPP12A redovisar en planerad byggstart av ca 300 bostäder per år under 2012-2015 varav ca 100 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 480 nya bostäder per år för perioden 2016-2021 varav ca 240 lägenheter i flerbostadshus per år. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. BBP12A redovisar en succesiv ökning av bostadsbyggandet från 200 till 350 i enlighet med inriktningen i översiktsplanen. För att nå ett bostadsbyggande om ca 350 bostäder om året krävs en planberedskap för ett högre bostadsbyggande än 350 eftersom kommunen har haft och bedöms ha en lägre planberedskap än ovan till och med 2014. Kommunen är också beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till 2 K AP ITE L Vallentuna kommun. Föreslagen bebyggelse per år enligt BBP12A framgår av diagrammet nedan. Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus 600 500 400 300 200 100 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Översiktsplan 2010-2030 redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden 20102030 ska koncentreras till Vallentuna (inkl. Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/ Brottby och Gillinge. Därtill anger Översiktsplanen att en levande landsbygd förutsätter serviceorter och en del glesare bebyggelse på landsbygden. Bebyggelse på landsbygden ska ske framför allt som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördelning av bostadsbyggande per kommundelsområde redovisas i diagram nedan. Kommundelsområdena är Kårsta VAÖ (Vada, Angarn och ÖssebyGarn), Lindholmen övrig MOF (Markim, Orkesta och Frösunda), Sydöstra Vallentuna, Nordöstra Vallentuna och Västra Vallentuna. Geografisk avgränsning och beskrivning av respektive kommundelsområde finns i avsnittet Beskrivning av områden. Föreslagen bebyggelse per område och år enligt BBP12A framgår av diagrammet nedan. 3 1 K AP ITE L Kårsta och VAÖ Nordöstra Vallentuna 600 Lindholmen, övrig MOF Västra Vallentuna 1 Sydöstra Vallentuna 500 400 300 200 100 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning BBP12A har upprättats av samhällsbyggnadsförvaltningen. 1.1 Utfall tidigare år Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste 10 åren varierat mellan 138 och 284 bostäder per år. Under 2011 påbörjades 229 bostäder. Utfall för åren 20022011 framgår av diagrammet nedan. Utfall 2001-2011 300 284 257 231 250 200 200 154 150 229 186 171 138 147 Utfall 100 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 4 K AP ITE L 1 1.2 Planprioritering 2012-2015 Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Planläggning för dessa förutsätts påbörjas 2012-2013. Fastställd detaljplan: Nyby, Tegelbruket, Gustavslund, Uthamra strand, Skoga, Påtåker, Källvägen och Kulla/Lindholmen 2:1, Upprätta-Lingsberg, Fornminnesvägen. Pågående detaljplanering: Förtätning västra centrum (antagen 2011-12-19), Telluskvarteren, Åby ängar 1, Åbyholmsvägen, Haga 3, Nyborg, Bällstaberg 4, Tingvalla, Kristineberg (planprogram i strukturplan) och Bällsta 2:282 Mannhemsvägen. Planstart 2012-2013: Norra centrumtomten 1, Vallentuna-Mörby 1:103 mfl, Ekskogen, Karby/ Lindvägen, Grönlundsvägen, Kårsta-Rickebyområdet, Mörbytorp, Karby/Brottby övrigt (ej avgränsat), Södra Lussinge samt Hjälmsta. Huvudsaklig utbyggnad av dessa projekt kommer att ske under perioden 2015-2020. 1.3 Huvudsaklig inriktning 2016-2021 Planstart för större projekt som har utbyggnad under perioden 2016-2021 koncentreras framför allt till kommunens tätorter. 1.4 Nya respektive borttagna projekt 1.4.1 Nya projekt Vallentuna-Mörby 1:103 m.fl., se kapitel 2 Bällsta 2:282 Manhemsvägen, se kapitel 4 Sylta, se kapitel 5 Kårsta-Rickebyområdet, se kapitel 6 5 K AP ITE L 1 1.4.2 Borttagna projekt Bergsjövägen Kårsta ingår i ett större område än tidigare. Nu benämnt KårstaRickbyområdet, se ovan och kapitel 6. 6 K AP ITE L 2 Beskrivning av områden Kommande och pågående planerings- och utbyggnadsprojekt är sammanställda i prognosen utifrån geografisk avgränsning som framgår av nedanstående karta. 2. Västra Vallentuna Området består av den västra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan norr om Vallentunasjön och genom Vallentunasjön. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. I området ingår Vallentuna centrum och områden med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Den västra delen av glesbygden ligger inom Arlandas influensområde och inom riksintresse för kulturmiljön. 7 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Utbyggnad av småhus pågår i Nyby och utbyggnad av flerbostadshus pågår på Källvägen. Pågående och kommande planläggning under planeringsperioden utgörs av flerbostadshus i centrala lägen. I Molnby kan ett större bostadsområde planeras. Detta redovisas tillsammans med Ubby under rubriken Nordöstra Vallentuna. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2011-2021. Västra Vallentuna 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna 2.1 Källvägen Beskrivning Fastigheten Vallentuna Rickeby 1:82 rymmer 20 lägenheter. Markägare Marken är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanen vann laga kraft 2011-04-14. Genomförande pågår. Planerad Utbyggnad av bostäder pågår. byggstart 8 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A 2 K AP ITE L 2 2.2 Förtätning västra Centrum-Tärningen Beskrivning Området avser förtätning av befintlig centrumbebyggelse med lokaler för handel och bostäder. Fastighetsägaren avser att endast bygga bostäder i Tärningen, som beräknas rymma 26 lägenheter. Markägare Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Detaljplan Programsamråd genomfördes våren 2008. Plansamråd genomfördes våren 2009. Exploateringsavtal godkändes av SBN i mars 2011. Utställning genomfördes våren 2011. Detaljplanen antogs 2011-12-19. Planerad 2012 (2011*) byggstart 2.3 Norra centrumtomten 1 & 2 Beskrivning Området bedöms rymma ca 150 lägenheter. Området planläggs i 2 etapper med anledning av osäkerhet kring framtida utformning av stationsområdet i samband med dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan. Den första etappen omfattar ca 50 bostäder och avser den norra delen av området. Den andra etappen avser områdets södra del, dvs. närmast Vallentuna station, centrum och Banvägen. Etappen omfattar ca 100 bostäder med lokaler för handel i bottenvåningarna. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2012. Planerad 2015 (2014*). Etapp 2 beräknas påbörjas 2018. byggstart 9 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 2.4 Gärdesvägen Beskrivning Bostäderna ingår i planeringen av centrala Vallentuna och kan byggas när Gärdesvägen har fått en rakare anslutning till Väsbyvägen. Bostäderna bidrar till de kommunala följdinvesteringarna för ombyggnaden av trafikplatsen. Utbyggnad av trafikplatsen pågår och beräknas vara klar 2013. Området bedöms rymma ca 50 lägenheter eventuellt med lokaler för handel i bottenvåningarna. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2016. Planerad 2018 byggstart 2.5 Fornminnesvägen Beskrivning Området rymmer ca 25 lägenheter i form av trygghetsboende i hyresrätter. Markägare Össebyhus AB Detaljplan Detaljplanen har vunnit laga kraft. Genomförande pågår. Planerad 2012 byggstart 2.6 Vallentuna-Mörby 1:103 m.fl. Beskrivning Området rymmer ca 160 lägenheter. Markägare Fastighetshandelsbolaget Mörby 1:103 Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas 2013. 10 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Planerad 2 2016 byggstart 2.7 Nyby Beskrivning Planområdet rymmer 210 småhus, merparten i grupp, två tomter för förskola/vårdboende. Markägare Kvartersmark för bostäder ägdes av Riksbyggen (70 småhus), Skanska (82 småhus) och SMÅA (61 småhus). Detaljplan Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Planerad Utbyggnad av småhus pågår. byggstart 3. Nordöstra Vallentuna Området består av den nordöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan i väster och Angarnsvägen i söder. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och ett par områden med flerbostadshus. I området ingår Vallentuna IP med spårområde, Veda ridcenter, Vallentuna golfklubb och delar av naturreservatet Angarnssjöängen. En mindre del av området utgörs av glesbygd. Den östra delen av glesbygden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö och naturvård. Utbyggnad av småhus i Tegelbruket och Gustavslund pågår. De största kommande bostadsområdena utgörs av centrala Vallentuna (Åby ängar m.fl. med huvudsakligen flerbostadshus) och Molnby/Ubby med blandad bebyggelse. Därutöver ingår planering av några villaområden. (Molnby är beläget i Västra Vallentuna.) Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2011-2021. 11 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 Nordöstra Vallentuna 300 250 200 150 100 50 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Nordöstra Vallentuna 3.1 Tegelbruket Beskrivning Planområdet rymmer ca 130 bostäder, varav ca 35 seniorbostäder, 12 lägenheter i flerfamiljsvillor och 80 småhus i grupp. Markägare Marken ägdes av Norrortstomter (Riksbyggen) och kommunen. Byggherrar är Seniorgården, Arosbo och Besqab. Detaljplan Detaljplanen har vunnit laga kraft. Genomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Planerad Utbyggnad av bostäder pågår. Seniorbostäderna är helt färdigställda. byggstart 12 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 3.2 Telluskvarteren Beskrivning I BBP12A redovisas ca 150 lägenheter med inslag av lokaler. Områdets goda läge ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. Utbyggnaden kommer troligtvis att ske i etapper och omfattar förutom bostäder Åby gatas förlängning till Smidesvägen, stråk mot centrum, ny park och reglering av befintliga verksamheter i Tellusområdet. Markägare Marken i området är delvis i Vallentuna kommuns ägo och delvis i privat ägo. Diskussioner om byggande av bostäder pågår med Seniorgården/Borätt och Väderholmen. Detaljplan Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd beräknas genomföras hösten 2012 och utställning och antagande 2013. Planerad 2014 byggstart 3.3 Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby Områdena bedöms rymma totalt ca 900 bostäder. De är belägna mellan Smidesvägens anslutning till Lindholmsvägen, Lindholmsvägens anslutning till Arningevägen och Angarnsvägen. Det centrala läget ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. 3.3.3 Åby ängar 1 och 2 Beskrivning Området bedöms rymma ca 475 bostäder, hvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Området planläggs i 2 etapper. Den första detaljplanen omfattar ca 300 bostäder. Del av den genomgående lokalgatan mellan ”nya” Lindholmsvägen och Smidesvägen och en förskoletomt ingår i denna detaljplan. Markägare Vallentuna kommun. Ramavtal för byggande av bostäder i området har tecknats med Riksbyggen, Skanska, Veidekke och Hemgården. 13 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Detaljplan Programsamråd för den första detaljplanen genomfördes 2008. Samråd genomfördes sommaren 2011, utställning beräknas till hösten 2012. Antagande beräknas till våren 2013. Planerad 2013 (2012*). Etapp 2 beräknas påbörjas 2018. byggstart 3.3.4 Åbyholmsvägen Beskrivning Området bedöms rymma ca 150 bostäder i flerbostadshus och småhus huvudsakligen i grupp. Markägare Marken ägs av privatpersoner och Vallentuna kommun. Förhandlingar om ramavtal för byggande av bostäder pågår med SMÅA AB och PEAB. Detaljplan Programsamråd genomfördes våren 2009. Samråd och utställning beräknas genomföras 2012 och antagande 2013. Planerad 2013 byggstart 3.3.5 Östra Åby Beskrivning Området bedöms rymma ca 300 bostäder (varav 240 redovisas i BBP12A), huvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Markägare Marken ägs till större delen av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2016. Planerad 2018 (2017*) byggstart 14 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A 2 K AP ITE L 2 3.4 Södra Haga Beskrivning Området bedöms rymma ca 250 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp. I BBP12A redovisas 120 bostäder under perioden. Några av bostäderna kan ha karaktär av friliggande småhus. Markägare Marken ägs av Vallentuna kommun och Norrortstomter AB (Riksbyggen). Detaljplan Detaljplan beräknas påbörjas 2018. Planerad 2020 byggstart 3.5 Gustavslund Beskrivning Området rymmer ca 100 bostäder i gruppbyggda småhus och småhus på större tomter. Området är till en mindre del ett omvandingsområde. Området innehåller väg till Gröndal. VA-försörjningen är samordnad med omvandlingsområden Gröndal och Upprätta-Lingsberg. Markägare NCC ägde merparten av marken för grupphusbebyggelse. Villatomterna är privatägda. Utbyggnad genomförs av NCC och LBhus. Detaljplan Detaljplan har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Planerad Utbyggnad av bostäder pågår. byggstart 3.6 Upprätta-Lingsberg Beskrivning Området bedöms rymma 20 nya småhus på stora tomter. Det är ett omvandlingsområde som till större delen bebos permanent och befintliga enskilda VA-lösningar är bristfälliga. Området ska ingå i kommunens verksamhetsområde för VA, särtaxa tillämpas. 15 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Markägare Marken är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanen vann laga kraft 2011-09-29. Genomförandetiden på 2 kvartersmark börjar 1 år efter genomförandetiden på allmän platsmark. Planerad 2012 på kvartersmark byggstart 3.7 Haga 3 Beskrivning Området bedöms rymma totalt 55 småhus med större tomter. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Markägare Marken ägs av privatpersoner, NCC och Vallentuna kommun. Detaljplan Programsamråd genomfördes sommaren 2008. Därefter har undersökning av arkeologi, förorenad mark och geoteknik skett. Samråd genomfördes sommaren 2011 och utställning under våren 2012. Antagande beräknas till hösten2012. Planerad 2014 på kvartersmark. byggstart 3.8 Ö Ormsta NV Beskrivning Områdets omfattning är beroende av läget på Arningevägens förlängning. Vägens läge föreslås studeras översiktligt i samband med Fördjupad översiktsplan alt. strukturplan för Molnby och Ubby. I utredningen kommer även Roslagsbanans eventuella avgrening till Arlanda att beaktas. SL studerar samhällsnyttan och möjliga sträckningar i en förstudie 2011-2012. Området tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena och bedöms innehålla ca 80 småhus i grupp och småhus på större tomter. 16 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Markägare 2 Marken ägs bl.a av privatpersoner, Skanska AB och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad 2017 på kvartersmark byggstart 3.9 Ubby/Molnby Beskrivning I Översiktsplan 2010-2030 anges att en utveckling i Molnby och Ubby är angelägen med Roslagsbanans station som grund. Översiktsplan 2010-2030 anger att en strukturplan ska tas fram för att bedöma omfattningen av tillkommande bebyggelse och ta till vara områdets goda läge. SL studerar om och hur Roslagsbanan kan avgrenas mot Arlanda i förstudie. Resultatet av denna studie kan påvisa att en avgrening är lämplig i anslutning till Ubby/Molnby. Området är beläget på båda sidor om Roslagsbanan. Det har god tillgång till kollektivtrafik genom Molnby hållplats. Vid Roslagsbanan finns också huvudledningar för vatten och avlopp. Exploateringsgraden är förutom Roslagsbanans utveckling bl.a. beroende av områdets geotekniska förhållanden och kulturvärden som fornlämningar och landskapsbild. Ubby ställverk och befintliga kraftledningar påverkar möjligheten att bygga i området. Utbyggnaden kommer att ske under en längre period. I BBP12A redovisas 140 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Markägare Marken ägs huvudsakligen av Norrortstomter (Riksbyggen) och privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad 2018 på kvartersmark byggstart 17 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 4. Sydöstra Vallentuna Området består av den sydöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Angarnsvägen i norr och Vallentunasjön i väster. Bebyggelsen inom området har vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och områden blandat med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Utbyggnad av småhus i Uthamra strand, Skoga och Påtåker pågår. Därutöver ingår planering av ytterligare några villaområden. Det största kommande bostadsområdet är Kristineberg öster om Arningevägen. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2011-2021. Sydöstra Vallentuna 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Sydöstra Vallentuna 4.1 Hjälmsta Beskrivning Området bedöms rymma ca 50 lägenheter i mindre enheter som t.ex. kan bestå av små flerbostadshus i två våningar. Områdets utformning har studerats genom ”parallella uppdrag” av tre arkitektkontor år 2007 som ett underlag för kommande planering. Flerbostadshus bedöms lämpligt enligt två av skisserna. Byggstart avvaktar utbyggnad av dubbelspår (järnvägsbroar) vid Vallentuna trafikplats. 18 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Markägare Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad 2016 (2015*) 2 byggstart 4.2 Bällsta 2:282 Manhemsvägen Beskrivning Området utgörs idag av en större villatomt söder om Manhemsvägen och norr om bostadsområdet Örtagården. Området bedöms rymma ca 10 småhus i grupp. Markägare Myresjöhus. Detaljplan Plansamråd beräknas genomföras våren 2012, granskning hösten 2012 och antagande våren 2013. Planerad 2013 byggstart 4.3 Uthamra strand Beskrivning Området beräknas inrymma ca 200 bostäder, varav 134 småhus med större tomter och 76 gruppbyggda småhus. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. På den kommunägda marken blir det förutom allmän platsmark ca 30 gruppbyggda småhus. Detaljplan Detaljplanen vann laga kraft 2006-04-21. Planerad Utbyggnad av bostäder pågår. byggstart 19 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 4.4 Skoga Beskrivning I BBP12A redovisas 25 nya småhus med större tomter. Idag bebos 12 fastigheter permanent. Skoga tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanen vann laga kraft 2009-10-03 för allmän platsmark. Genomförandetiden för kvartersmark har påbörjats. Planerad Utbyggnad av bostäder beräknas påbörjas 2012. byggstart 4.5 Nyborg Beskrivning Nyborg bedöms rymma ca 100 småhus på större tomter och trafikmatas via Bällstaberg 3 och 4. Området tillhör de tätortsnära områdena. Området ska anslutas till det allmänna VA-nätet. Åtta fastigheter bebos permanent idag. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd beräknas genomföras våren 2012. Utställning och antagande beräknas ske hösten 2012. Planerad 2014 på kvartersmark (2012*) byggstart 4.6 Bällstaberg 4 Beskrivning Området bedöms rymma ca 50 småhus i grupp. Området ska innehålla väg till Nyborg. VA-försörjning samordnas med Nyborg. Markägare Marken ägs av JM AB. 20 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Detaljplan Programsamråd genomfördes hösten 2009. Plansamråd genomfördes under våren 2012. Utställning och antagande beräknas ske hösten 2012. Planerad 2013 (2012*) byggstart 4.7 Kristineberg Beskrivning I Översiktsplan 2010-2030 redovisas en tätare bebyggelse öster om Arningevägen. Arbetet med strukturplan för södra Vallentuna inklusive program för Kristineberg pågår för att bedöma bl.a. omfattningen av tillkommande bebyggelse och klargöra grönstråkens läge, omfattning och entreér, service bl.a. skolor. Planprogrammet ger utgångspunkter för ca 5-6 st detaljplaner. En del av bostäderna planeras att upplåtas med hyresrätt. I området ska även finnas möjlighet bygga vårdboende. Totala antalet bostäder i Kristineberg studeras i strukturplanen och programmet. En utbyggnad öster om Arningevägen förutsätter en ny cirkulationsplats i korsningen Bällstabergsvägen/Arningevägen. Bostäderna kommer att byggas ut under en längre tidsperiod, dvs. även efter 2021. I BBP12A redovisas 850 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Beslut om etappindelning saknas. Därtill krävs samordning och studier med Trafikverket angående ny cirkulationsplats. Markägare Marken ägs av JM AB, Stockholms stift och Vallentuna kommun. Detaljplan Programsamråd beräknas genomföras under våren 2012. Plansamråd för etapp 1 beräknas genomföras våren 2013, granskning och antagande beräknas genomföras hösten 2013. Planerad 2014 byggstart 21 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A 2 K AP ITE L 2 4.8 Tingvalla Beskrivning I BBP12A redovisas 75 småhus med större tomter. Tingvallaområdet är ett tätortsnära omvandlingsområde i västra Bällsta vid Vallentunasjön. Detaljplaneringen innehåller tillfart till Arkils tingsstad. Bussvändplats och utrymme för parkering för besökare till tingsplatsen med en ny ”entré” till platsen. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Programsamråd genomfördes våren 2007. Plansamråd genomfördes hösten 2010. Utställning beräknas ske våren 2012 och antagande hösten 2012. Planerad 2014 på kvartersmark (2013*) byggstart 4.9 Påtåker (Olhamra 1:53) Beskrivning Området beräknas rymma ca 70 bostäder i småhus med större tomter. Markägare Påtåker Fastigheter AB. Detaljplan Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Planerad Utbyggnad av bostäder pågår. byggstart 5. Lindholmen, övrig MOF Området består av socknarna Markim, Orkesta och Frösunda. I området ingår tätorten Lindholmen. Bebyggelsen i Lindholmen har huvudsakligen vuxit fram sedan 1970-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av Arlandas influensområde och riksintresse för kulturmiljö. 22 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Utbyggnad av villaområdet Kulla pågår. Planering av centrala Lindholmen och Mörbytorp förutsätts ske inom perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2011-2021. Lindholmen, övrig MOF 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Lindholmen, övrig MOF 5.1 Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3:1 Beskrivning Området bedöms rymma ca 100 småhus varav 6 småhus i grupp och övriga med större tomter. Markägare Kulla 1:1 ägdes av SMÅA AB. Lindholmen 2:1 och 3:1 ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanen har vunnit laga kraft. Planerad Utbyggnad av området har påbörjats. byggstart 23 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A 2 K AP ITE L 2 5.2 Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen) Beskrivning I översiktsplan 2010-2030 redovisas en tätare bebyggelse i centrala Lindholmen för att skapa underlag för bättre service och högre turtäthet på Roslagsbanan. En fördjupad översiktsplan alt. strukturplan ska tas fram som visar utvecklingsmöjligheterna. Arbetet med planen avvaktar SL:s förstudie om Roslagsbanan till Arlanda som beräknas pågå 2011-2012. I BBP12A redovisas 50 bostäder i form av flerbostadshus och stadsradhus. Som tillfart krävs en ny väg på kommunens fastighet Lindholmen 5:88 (Nya Mörbytorpsvägen). Markägare Fastigheten Lindholmen 5:78 är i privat ägo. Kommunen äger marken norr och söder om fastigheten. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad 2017 byggstart 24 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 5.3 Mörbytorp Beskrivning Mörbytorp är ett omvandlingsområde beläget nordost om Lindholmens tätort. Flertalet bor permanent. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Det behöver studeras i samråd med Trafikverket och SL om ny tillfart från Lindholmsvägen och ev säkerhetshöjande åtgärder för plankorsningen med Roslagsbanan kan komma att behövas, se Lindholmen 5:78. Därtill behöver VA-ekonomi och tekniska förutsättningar utredas av Roslagsvatten. Oklart om hur många nya bostäder som tillkommer i området. I BBP12A redovisas 15 småhus på större tomter. Detaljplanering bör avvakta ny lagstiftning för förordnande 113§. Den allmänna platsmarken inom gällande plan omfattas av förordnande enligt 113§ i gamla den byggnadslagen. Detta innebär en rättighet för alla fastighetsägare, inom byggnadsplanen, att nyttja mark som avsatts för vägar och park-och naturmark. En ny detaljplan, med nya byggrätter på tidigare allmän plats mark, kan inte ersätta förordnadet enligt dagens lagstiftning. Detta innebär att det kan finnas svårigheter att tillskapa nya tomter för att få kostnadsteckning för Roslagsvatten vid utbyggnad av kommunalt VA. Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att utreda den problematik som har uppkommit under senare år i samband med ändringar och upphävanden av detaljplaner som omfattas av förordnanden enligt 113§. Ny lagstiftning kommer troligen inom de närmaste åren. Markägare Marken ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad 2017 (2019*) på kvartersmark. byggstart 5.4 Sylta Beskrivning En fördjupad översiktsplan alt. strukturplan ska tas fram som visar utvecklingsmöjligheterna. Arbetet med planen avvaktar SL:s förstudie om Roslagsbanan till Arlanda som beräknas pågå 2011-2012. I BBP12A redovisas 30 bostäder i form av småhus på större tomter. 25 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Markägare Fastigheterna Sylta 1:4 och 1:8 är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad 2017 2 byggstart 6. Kårsta och VAÖ Området består av socknarna Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn. Den största tätorten i området är Karby/Brottby. Bebyggelsen i Karby/Brottby har huvudsakligen vuxit fram sedan 1960-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och/eller friluftslivet. I Karby/Brottby planeras 275 nya bostäder (Karby/Brottby övrigt, Södra Lussinge, Karby Lindvägen och Hacksta) tillkomma under perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden 2011-2021. Kårsta och VAÖ 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Kårsta och VAÖ 26 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 6.1 Kårsta-Rickebyområdet (nytt projekt i BBP12A) Beskrivning Förstudie pågår om inriktning och geografisk avgränsning för nytt utvecklingsområde i Kårsta. I studien ingår projekt tidigare benämt Bergsjövägen Kårsta. BBP12A redovisas 25 småhus med större tomter (underlag tidigare projekt Bergsjövägen Kårsta). Markägare FABRO AB äger 9 obebyggda fastigheter och Vallentuna kommun äger 1. Övriga fastigheter ägs av privatpersoner. Detaljplan Programsamråd för tidigare projekt Bergsjövägen Kårsta genomfördes 2005. Planarbetet avbröts efter beslut i SBN i juni 2011. Förstudie om ny inriktning påbörjades under hösten 2011. Under våren 2012 gavs planuppdrag för projektet. Planerad 2015 (2016* Bergsjövägen Kårsta) byggstart 6.2 Grönlundsvägen Beskrivning Området bedöms rymma ca 20 småhus beläget i Kårsta, i anslutning till Grönlundsområdet. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Markägare Marken ägs av Vallentuna kommun samt privat markägare. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2012 Planerad 2015 (2014*) byggstart 27 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 6.3 Ekskogen Beskrivning I BBP12A redovisas 20 småhus på större tomter. Undersökningar av förorenad mark på intilliggande fastighet har skett. Denna bör saneras innan bostäderna planläggs alternativt bör ny plats sökas för planerade bostäder. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har beslutat om sanering av intilliggande fastighet. Saneringen är troligen klar till årsskiftet 2012/ 2013. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad 2015 (2014*) byggstart 6.4 Karby, Lindvägen Beskrivning Området studeras i arbetet med strukturplan för Karby och Brottby. I BBP12A redovisas 20 småhus i grupp. Markägare Fastigheten Karby 3:90 har sålts av AB Össebyhus till AB Karby Backa fastigheter. Angränsande fastighet Karby 3:2 ägs av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2012. Planerad 2014 byggstart 28 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L 2 6.5 Hacksta m.m. Beskrivning Arbete med en strukturplan pågår. Området Hacksta ingår i studien. Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort.Beslutet innebär att det finns möjlighet i framtiden att försörja och utveckla fastigheter i Hacksta-området. Enskilda avloppsanläggningar i närheten av Angarnssjöängen för ett större antal bostäder är olämpligt med hänsyn till områdets status som Natura 2000-område och dess värde för fågellivet. I området finns idag ett trettiotal bostäder. Strukturplanen får visa hur många bostäder området lämpligen kan rymma. I BBP12A redovisas 45 småhus med större tomter. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2015. Planerad 2017 byggstart 6.6 Karby/Brottby övrigt Beskrivning Arbete med en strukturplan pågår som visar hur Karby och Brottby kan utvecklas. Flera planprogram kan komma att ingå i strukurplanen. Förutsättningarna för planläggning av bostäder i Karby har öppnats i och med att Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort. I Karby/Brottby övrigt ingår olika tänkbara utvecklingsområden utöver de som specifikt redovisas i BBP12A. Omfattning och antalet detaljplaner är för närvarande oklart. I BPP12A redovisas 180 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Markägare Oklart tills strukturplanen visar lämpliga bostadsområden. Vallentuna kommun är stor markägare i Karby. 29 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A K AP ITE L Detaljplan Programsamråd beräknas genomföras 2012 i samband med strukturplan. Plansamråd för lämpligt delområde (ej klart) beräknas genomföras 2013. Granskning och antgande beräknas genomföras 2014. Planerad 2015 byggstart 6.7 Södra Lussinge Beskrivning Arbete med strukturplan pågår. Exploateringsgraden studeras i denna. I BBP12A redovisas 30 småhus i grupp och med större tomter. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas 2013. Planerad 2015 byggstart Bilaga, Karta med respektive projekt Bilaga, Sammanställning av projekt 30 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP11A 2 VALLENTUNA KOMMUN Dec 2011 Sammanställning av projekt Bostadsbyggnadsprognos 12A 2011 Projekt Prognos 12A FB SG 2011 SE FB Prognos SG SE FB SG 2012 - 2021. Igångsättningsår. Inflyttning normalt 1 år efter. 2013 SE FB SG 2014 SE FB SG 2015 SE FB SG 2016 SE FB SG 2017 SE FB SG 2018 SE FB SG 2019 SE FB SG 2020 SE FB SG 2021 SE FB SG 20 20 5 0 FB Totalt* Proc fördelning Summa* 25 26 20 30 50 14 5 41 5 14 30 10 5 20 41 11 15 5 51 2 20 5 5 0 0 19 45 20 5 5 10 35 15 9 2 15 1 50 0 0 5 5 20 0 5 30 80 0 5 50 30 20 50 10 55 30 10 30 10 30 0 5 5 55 10 20 5 8 16 4 5 5 5 5 15 20 15 0 150 0 50 25 0 0 160 0 0 5 140 0 50 10 5 5 70 0 40 10 5 20 2 0 20 5 5 0 35 17 5 55 55 15 5 80 35 30 5 110 20 30 7 25 5 7 6 0 16 19 10 10 10 10 5 20 20 20 18 5 7 6 53 20 10 4 0 7 10 6 30 20 36 20 5 0 16 6 19 0 0 55 54 19 0 36 10 0 6 29 20 20 15 5 40 20 20 40 10 0 0 5 25 0 0 40 20 20 5 20 20 35 10 40 20 0 10 0 0 46 0 0 15 0 0 0 10 50 5 411 0 2 39 50 0 150 0 0 150 Seniorbostäder ingår 375 100 0 475 120 25 5 150 60 30 180 60 0 240 Utbyggnad efter 2021 50 20 50 20 100 0 120 Utbyggnad efter 2021 0 36 18 54 0 0 19 19 Omvandl omr 0 0 55 55 Delvis omv. område 0 60 20 40 55 45 50 5 0 0 14 5 5 55 50 80 50 20 10 5 0 15 110 110 20 5 100 0 5 5 5 20 10 5 50 35 50 50 50 10 10 15 15 5 0 0 50 100 95 20 885 475 212 1 572 50 0 0 50 0 0 0 10 22 0 0 54 25 5 15 10 5 10 5 15 0 15 40 15 0 10 50 0 0 60 50 440 0 462 6 444 58 1 346 64 50 40 60 20 5 60 60 5 60 60 30 20 5 60 60 5 60 60 30 30 5 60 60 35 15 20 0 0 15 15 Omvandlingsområde 15 15 0 0 30 30 5 5 5 0 0 65 5 30 0 0 26 0 0 168 25 20 0 0 20 20 0 20 0 20 0 0 45 40 60 80 30 5 5 10 10 25 5 5 5 0 0 5 5 5 0 0 5 0 0 5 10 15 20 10 5 15 20 10 5 10 20 15 20 5 60 15 20 10 50 15 20 10 40 15 0 10 35 0 15 15 15 0 0 150 150 Förtätning 35 40 95 355 490 71 94 110 150 195 170 160 180 185 160 1 475 180 206 275 325 425 390 420 390 395 375 3 381 240 2008: 186 bostäder 2009: 147 bostäder 2010: 231 bostäder 2011: 229 bostäder 229 141 51 59 120 55 91 230 105 100 251 Planberedskap FB= Flerbostadshus SG= Småhus i grupp SE= Småhus, större tomter 85 135 320 170 75 394 149 285 65 490 140 275 110 525 140 290 110 545 145 250 115 100 465 Huvudsaklig inriktning 170 180 445 95 160 170 430 45 180 Utbyggnad efter 2021 0 31 68 65 Förtätning 224 25 Delvis omv.område 20 15 128 20 60 50 Förtätning 0 55 123 50 850 Utbyggnad efter 2021 75 Omvandlingsområde 30 194 92 100 5 15 0 10 76 Omvandlingsområde 25 10 5 10 50 Förtätning 0 0 60 10 5 80 140 Utbyggnad efter 2021 20 0 80 75 5 20 20 15 100 5 70 45 20 0 10 60 9 15 463 39 30 20 15 2 50 Förtätning 50 380 0 5 5 15 15 0 0 0 0 390 0 20 5 0 15 0 2 0 0 5 5 10 15 50 5 0 20 20 40 50 15 15 25 15 5 40 50 5 46 0 40 5 70 10 65 10 50 5 125 10 5 10 10 0 25 Trygghetsboende 160 5 30 10 10 30 10 30 5 5 5 135 20 10 6 5 60 10 65 26 0 5 5 0 0 0 50 5 0 0 50 5 50 0 150 60 5 0 26 20 20 0 Totalt 50 20 0 SE 30 2 10 20 0 SG 50 25 25 Kommentar Sa 2012--2021 SE Utfall Källvägen Förtätn Västra Centrum N centrumtomten 1 & 2 Gärdesvägen Fornminnesvägen Vallentuna-Mörby 1:103 Nyby Övr västra Vallentuna Sa västra V-tuna Tegelbruket Telluskvarteren Åbyängar 1 o 2 Åbyholmsvägen Östra Åby Södra Haga Gustavslund Upprätta-Lingsb Haga 3 Ö Ormsta NV Ubby/Molnby Övr nordöstra V-a Sa nordöstra V-tuna Hjälmsta Bällsta 2:282 Manh.v. Uthamra strand Skoga Nyborg Bällstaberg 4 Kristineberg Tingvalla Påtåker Övr sydöstra V-a Sa sydöstra V-tuna Kulla /Lindholmen 2:1 Lindholmen 5:78 Mörbytorp Sylta Övr MOF-området Sa Lindholmen, MOF Kårsta-Rickebyområdet Ekskogen Grönlundsvägen Karby Lindvägen Hacksta m.m. Karby/Brottby övrigt Södra Lussinge Övr VAÖ-området Sa Kårst och VAÖ Planering centrala Vallentuna Sa Vallentuna tätort Utfall 2001: 84 bostäder 2002: 284 bostäder 2003: 154 bostäder 2004: 171 bostäder 2005: 200 bostäder 2006: 257 bostäder 2007: 138 bostäder 2012 BBP12A 100 1 806 1 060 44% 26% 30 Per år: 148 338 1 229 4 095 30% 100% 4 095 Per år: 410 Ärende 7 VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a Sa m ma rbetsutskott nträdesprotokol I 7 (13) 2012-05-28 581 Kommunplan 2013-2015 (KS 20t2.0t3) Beslut Arbetsutskottets förslag 1. att föreslå kommunfullmäktige att anta kommunplan 2013-2015 innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassafl ödesanalys investeringsplan befolkningsprognos rzA lokalresursplan zor3-zozr exploateringsplan z or3- zo 15 att fastställa kommunal skattesats år zor3 till 18,98 procent (oförändrad) att kommunstyrelsen under år zor3 har rätt att nyupplåna, dvs. att öka kommunens skulder under år zor3 med totalt 2oo ooo ooo kr att kommunstyrelsen under år zor3 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller 2. till betalning under år zor3 samt att föreslå kommunfullmäktige att anta kommunplan 2013-2015 innehållande bostadsbyggnadsprognos rzA: med redaktionella ändringar på punkt 2.3 Norra Centrumtomten samt g.8 östra Ormsta NV Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet gällande punkt r. Kommunstyrelsens arbetsutskott awaktar Näringslivs- och planutskottets beslut varför utskottet efter öwiga ärenden hanterats ajournerar sig. Örjan Lid förklarar sig jävig gällande bostadsbyggnadsprognos rzA och lämnar rummet Elisabeth Rydström (C) tar över ordförandeskapet. - varvid Ärendet i korthet Enligt Vallentuna kommuns regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter ska kommunplanen, KP, fastställas av kommunfullmäktige under juni månad. Enligt tidplanen för årets arbete med kommunplanen fastställer kommunfullmäktige KP zor3-zor5 under september månad. Enligt kommunallagen ska budgeten fastställas av fullmäktige fdre november månads utgång. Om särskilda skäl föreligger kan dock budgeten fastställas före december månads utgång. I kommunplanen beskrivs vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns uWeckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan och exploateringsplan. Yrkanden Justerandes sign å Justerandes sign "t Utd ragsbestyrkande Sa m ma VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a nträdesProtokol I I 2072-05-28 rbetsutskott örjan Lid yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott efter att ha beslutat om öwiga punkter på dalordningen ajournerar sig för att besluta om punkten gällande bostadsþggnadsprognos rzA efter eftermiddagens sammanträde, Näringslivs- och Planutskottet beslutat i ärendet om Bostadsbyggnadspro gno s 20 12- 20 27. örjan Lid (M) yrkar att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige följande: att anta kommunplan 2ot2- 20 rs innehållande - Kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan,balansräkning,kassaflödesanaþs investeringsplan befolkningsprognosrzA lokalresursplan2o!3-2o27 exploateringsplan 2013-2o15 att fastställa kommunal skattesats år zor3 till 18,98 procent (oförändrad) år att kommunstyrelsen under år zor3 har rätt att nyupplåna, dvs. att öka kommunens skulder under zor3 med totalt zoo ooo ooo kr att kommunstyrelsen under år zor3 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de Iån som förfaller till betalning under år zor3. Elisabeth Rydström (C) yrkar att arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att anta kommunplan på punkt 2.3 2013-2015 innehållandebostadsbyggnadsprognos rzA (med redaktionella ändringar Norra Centrumtomten samt 3.8 östra Ormsta NÐ Jaana Tilles (S) yrkar gällande bostadsbyggnadsprognos 12Agällande punkterua"2.6 Vallentuna Mörby 1:1O3" och "3.4 Södra Haga" utgår samt att punkten "4.7 Kristineberg" senareläggs' Propositionsordning Ordförande örjan Lid (M) ställer proposition på sitt eget ajourneringsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Ordförande örjan Lid (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Ordförande Elisabeth Rydström (C) ställer sitt eget yrkande mot Jaana Tilles (S)-yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med centerpartiets förslag. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott 20 12-o 1-3r 5 r98 Kommunstyrelsen zotz-oz-r3 $ r4 Handlingar 1. Kommunplan 2013-2015, Sänsteskrivelse o Bostadsbyggnadsprognos rzA 3. 4. Lokalresursplan zor3-zozr Befolkningsprognos rzA 5. Expedieras KP zor3-zor5 KSAU zorzo5zS till Akten Samtllga nämnder Justerandes sign kÞ J uste ra n Utdragsbestyrkande (13) FÖRSLAG 2012-06-01 2 0 13 -201 5 Kommunplan Förslag till KS 2012-06-18 Innehåll Inledning ......................................................................... 4 Styrmodell................................................................................................. 4 Vallentuna – en expansiv kommun med historia .............. 6 Organisation och nämnder ............................................... 7 Kommunens mål under treårsperioden ............................ 9 Vision ....................................................................................................... 9 Kund/invånare ........................................................................................... 9 God ekonomisk hushållning ........................................................................12 Tillväxt och utveckling................................................................................13 Energi och miljö ........................................................................................15 Budget 2013-2015 ......................................................... 16 Samhällsekonomisk utveckling ....................................................................16 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning .......................................17 Befolkningsförändringar .............................................................................18 Bostadsbyggande ......................................................................................19 Vallentuna kommuns ekonomiska läge .........................................................21 Intäkter ............................................................................................................. 22 Verksamheternas nettokostnader ..................................................................... 22 Pris- och lönekostnadsindex.............................................................................. 23 Demografi ......................................................................................................... 23 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar ............................................ 24 Finansiella kostnader ........................................................................................ 24 Pensioner .......................................................................................................... 25 Investeringar .................................................................................................... 26 Likviditet och upplåningsbehov ......................................................................... 26 Balansräkning ................................................................................................... 26 2 Exploateringsverksamheten ........................................................................27 Kommunens medarbetare ..........................................................................28 Finansiell utveckling 2013-2015 .................................... 29 Driftsredovisning 2011-2015, tkr ...................................................................... 29 Resultatplan 2011-2015, tkr ............................................................................. 30 Balansräkning 2011-2015, tkr ........................................................................... 31 Kassafödesanalys 2011-2015, tkr ..................................................................... 32 Plan för investeringsutgifter 2013-2021, mnkr ................................................. 33 Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1 2 3 4 Bostadsbyggnadsprognos 12A Befolkningsprognos 12A Lokalresursplan 2013-2021 Exploateringsplan 2013-2015 3 Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan och exploateringsplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: ”Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion.” All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: ”I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling.” Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanens 16 mål byggs upp runt fyra strategiska inriktningar: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Under varje rubrik finns ett antal kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner och därefter formulerar förvaltningarna genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen varje tertial; VaSaRu (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning). Här följs mål och ekonomi upp. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 4 Vallentuna kommuns styrmodell Omvärldsbevakning Fullmäktige NÄMND FÖRVALTNING BRUKARE Politisk plattform • Verksamhetsplan • Kommunplan •Vision • Nämndsmål • Budget • Förutsättningar • Mål • Uppföljning • Kommungemensamma mål • Medarbetare • Budget 1 år • Ekonomiska ramar 2-3 år • Genomförandeplan • Brukarenkäter • IiP Uppföljning 5 Vallentuna – en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på ca 31 900 i slutet av år 2013. Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 500 och 1000 invånare per år vilket gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under 2010. Befolkningen beräknas öka med ca 8000 personer (ca 25 procent) mellan 2012-2022. Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket ställer krav på stora satsningar på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är ca 10 700 invånare 0-24 år (35 procent av befolkningen) medan endast ca 4 400 personer (14 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Inom den närmaste treårsperioden börjar stora grupper fyrtiotalister gå i pension och enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet invånare som är 65 år eller äldre att öka till drygt 4 900 personer år 2015. År 2020 beräknas siffran vara knappt 5 700, vilket är 15 procent av den beräknade totala befolkningen på 37 900 personer. Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommunen goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 6 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i nio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. 7 Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16– 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 8 Kommunens mål under treårsperioden Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder – inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för utvecklingen. Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitetsgranskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma så länge som man vill ska stödjas. Trygghet och tillgänglighet skall prioriteras i omsorgen, och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. 9 Mål 1. Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Medborgar-Index (NMI), Nöjd-RegionIndex (NRI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII). Värden över rikets snitt. - NKI enligt SBA minst 75 (mäts 2013) 2. Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stöd- och omsorgsverksamheter. Indikator: - Brukarenkät, nöjdhet med den erbjudna valfriheten. 3. Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Indikator: - Ökad tillgänglighetsindikator. - Tid från beslut till verkställighet, stickprov. 4. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val för våra och andra kommuners elever. Indikator: - Eleverna vid Vallentuna gymnasium är nöjda med verksamheten. - Vallentuna gymnasium erbjuder flera olika gymnasieprogram, både yrkesprogram och högskoleförberedande. - Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad gymnasieutbildning är högre än genomsnittet i riket. 5. Vallentunas grundskolor ska, vid slutet av perioden, tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor. Indikator: - 2013 Vallentunas grundskolor tillhör de 45 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. - 2014 Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. 10 6. Utbudet av kultur och rekreation ska bidra till ökad livskvalitet. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Medborgar-Index (NMI) inom området fritid och kultur. Värde över rikets snitt. 7. Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Medborgar-Index (NMI) inom området trygghet. Värde över rikets snitt. - LUPP, ungdomsenkät, kontinuerlig ökning. - Mötesplatser för samverkan skapar mervärde för invånare. 8. Vallentuna kommun ska underlätta för människor att leva ett självständigt liv och att vara självförsörjande. Indikator: - Andel individer med försörjningsstöd ska minska 11 God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål 9. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Indikator: - Positivt ekonomiskt resultat. - Kommunfullmäktiges måluppfyllelse - Kostnad per betygspoäng lägre än jämförbara kommuner - Kostnad för särskilt äldreboende lägre än jämförbara kommuner 10. Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare . Indikator: - Andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram - Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen - Andel behöriga lärare ska öka - Andel förskolelärare ska öka 12 Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, d.v.s. bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Mål 11. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer. Indikator: - Antal byggda bostäder, minst 300 stycken i genomsnitt per år - Årlig befolkningstillväxt +2 % - Årligt antal arbetstillfällen +2 % 12. Vallentuna kommun ska på ett aktivt sätt attrahera kunskapsföretag och vara en företagsvänlig kommun. Indikator: - NKI enligt SBA minst 75 (mäts 2013) - Antal nystartade företag - Andelen kunskapsföretag i kommunen, årlig ökning (30 % år 2014) 13. Öka samarbetet mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta. Indikator: - Redovisning av samarbeten med avsikt att leda till ökad kundnytta 13 14. Utveckling och förvaltning av Vallentuna kommuns byggnads- och markinnehav ska hanteras så att värdet för kommuninvånarna ökar Indikator: - Framtagande av strategisk plan för Vallentunas byggnads- och markinnehav. - Individuella affärsplaner för samtliga byggnader. - Procentandel av den totala omslutningen för akutunderhåll ska minska - Långsiktiga underhållsplaner 14 Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO 14 001 ska inledas under mandatperioden. Mål 15. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Indikator - Implementera miljöpolicy och lokala miljömål - Källsorteringen av sopor ska öka - Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska 16. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna i enlighet med vattendirektivet vid omklassningen 2021 ska åtgärder vidtas för sjöar och vattendrag i kommunen. Indikator - VA-plan ska tas fram, klar 2014 15 Budget 2013-2015 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten – April 2012, Sveriges Kommuner och Landsting Allt fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker samtidigt som företagens framtidsförväntningar ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket talar därför för att konjunkturen är på väg att vända upp igen. Men även om många tecken pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 2,6 procent 2013. Stora utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon sysselsättningsökning. Istället stiger arbetslösheten. Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. Trots att BNP från och med det andra kvartalet beräknas växa med omkring 2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 2012 enbart 0,6 procent. I kalenderkorrigerade termer motsvarar det en ökning med 1,0 procent. En tillväxt på 2,5 procent är inte tillräcklig för att på något avgörande sätt förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit in på 2013. Uppgången i arbetslösheten blir dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart om några tiondels procent. Från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen för åren 2014–2016 utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. Ett avgörande villkor för att utvecklingen ska bli så bra som vi räknar med är att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former och att oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis lättar och minskar i betydelse. Tillväxten i Sydeuropa kommer dock att förbli begränsad under flera år framöver. Det begränsar utvecklingen i övriga Europa och då också den svenska ekonomins tillväxt. Men med efterhand bättre fart i Europa blir det också bättre fart i Sverige. Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är i övrigt mycket ljusa. Den privata sektorns finansiella sparande är högt vilket innebär att en betydande potential finns för ökad privat konsumtion och företagsinvesteringar. Samtidigt är statens och kommunsektorn finanser i relativt gott skick – trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar som i många andra länder. Sammantaget innebär det att den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt när utvecklingen i euroområdet väl börjar stabiliseras. 16 Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2012-04-26 Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar 2,6 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön, nationalräkenskaperna 0,5 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Bedömningen av skatteunderlagets ökningstakt bygger på den samhällsekonomiska bild som Sveriges Kommuner och landsting presenterar. SKL bedömer att rikets skattunderlag under perioden 2013 till 2015 ökar med 11,8 procent. Vallentuna kommuns ökning av skatteunderlaget under motsvarande period beräknas till 15,4 procent. Den högre beräkningen har sin grund i att befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun är högre än i riket som helhet. Förra året växte skatteunderlaget med drygt 3 procent. Höjningen av grundavdragen höll tillbaka skatteunderlaget med 1,4 procent, den underliggande ökningstakten rensat för regeleffekter var alltså högre. Resten av kalkylperioden räknar SKL med att det växer i en relativt jämn takt runt 4 procent per år trots att förhållandena på arbetsmarknaden skiftar (se diagram). I år och nästa år står sysselsättningen och stampar på i stort sett oförändrad nivå. Men samtidigt spär den automatiska balanseringen av allmänna pensioner på ökningen av pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. Dessutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd. Skatteunderlagstillväxt i procent och bidrag från olika komponenter i procentenheter, SKL 2012-04-26 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 Övrigt Timlön Syssels ättning Exkl. regeleff ekter Summa 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 17 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna ökade under 2011 med 601 personer, från 30114 till 30715 under 2011. Detta innebar en ökning med 1,96 %. Ökningstakten minskade jämfört med 2010, då kommunens tillväxt var den snabbaste i landet i procent räknat. Befolkningen beräknas öka med ca 8100 personer (ca 26 %) mellan 2011-2022. Takten av befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen, se bostadsbyggnadsprognos 2012-2021 (BBP12A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) 45000 3,5% 40000 3,0% 35000 2,5% 30000 25000 2,0% 20000 1,5% 15000 1,0% 10000 0,5% 0 0,0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 5000 Utfall Prognos 18 Bostadsbyggande Kommunen fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. I genomsnitt planeras det för drygt 300 nya bostäder per år. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren och byggs ut med 1 500 nya bostäder. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen utmed Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18-stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. Bostadsbyggnadsprognos 2012-2021 (BPP12A) redovisar en planerad byggstart av ca 300 bostäder per år under 2012-2015 varav ca 100 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 480 nya bostäder per år för perioden 20162021 varav ca 240 lägenheter i flerbostadshus per år. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. BBP12A redovisar en successiv ökning av bostadsbyggandet från 200 till 350 i enlighet med inriktningen i översiktsplanen. För att nå ett bostadsbyggande om ca 350 bostäder om året krävs en planberedskap för ett högre bostadsbyggande än 350 eftersom kommunen har haft och bedöms ha en lägre planberedskap än ovan till och med 2014. Kommunen är också beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Vallentuna kommun. Föreslagen bebyggelse per år enligt BBP12A framgår av diagrammet nedan. Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus 600 500 400 300 200 100 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 19 Kårsta och VAÖ Nordöstra Vallentuna 600 Lindholmen, övrig MOF Västra Vallentuna Sydöstra Vallentuna 500 400 300 200 100 0 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 20 Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringar i omvärlden. Under perioden 2007 till 2011 har kommunen redovisat ett resultat som överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Resultat 2007-2011, mnkr mnkr 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 92,3 32,9 21,9 2007 2008 32,3 29,5 2009 2010 2011 Årets resultat Vallentuna är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 500 och 1000 invånare per år vilket gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. Uppgången i Sveriges ekonomi ger positiva tillskott till Vallentuna. Inför planperioden med stora investeringar och därmed ökade kapitalkostnader och ökade lånekostnader innebär det bättre förutsättningar att klara en budget i balans. Trots uppgången är resultatmarginalerna under de närmaste åren små och det krävs en hög kostnadsmedvetenhet. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är, kopplat till ovanstående och i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngt. Med hänsyn till kommunens 21 goda finansiella ställning är det finansiella resultatmålet under planperioden ett årligt positivt resultat enligt balanskravsutredningen. Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 % av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Intäkter SKL:s prognos, april 2012, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för följande beräkning över skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för 2013, 2014 och 2015. Kommunens intäkter från skatter och utjämning beräknas öka med i snitt 57 mnkr eller 4,1 procent per år under planperioden. Skattesats 18,98 2013 2014 2015 1 256,1 1 322,3 1 395,3 Inkomstutjämning 58,8 57,1 59,5 Kostnadsutjämning (inkl. regleringsbidrag) 60,5 51,8 45,4 LSS-utjämning 21,1 21,5 21,9 Fastighetsavgift 47,7 47,7 47,7 1 444,3 1 500,4 1 569,7 Skatteintäkter Summa intäkter Verksamheternas nettokostnader Verksamheternas nettokostnader ökar med i snitt 49 mnkr eller 3,4 procent per år mellan åren 2012-2015. Nämndernas kostnadsförändringar mot budget, mnkr Indexuppräkning, löner och pris 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 33,9 41,4 50,7 -16,9 -20,7 -25,4 Demografi 18,1 21,2 26,9 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 22,7 3,7 8,0 Sänkning PO-pålägg -2,3 0,0 0,0 -12,4 43,1 -1,6 44,0 -1,2 59,1 Effektiviseringar Sänkning av internränta TOTALT 22 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas till 2,9 procent från 2012 års nivå. Övriga priser väntas stiga med 1,1 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med 34 mnkr år 2013. 2013 2014 2015 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,9 3,1 3,7 Konsumentpris, KPI 1,1 1,8 2,2 Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär på kostnadssidan en ökning mellan 18 till 27 mnkr per år under planperioden. Som grund för beräkningarna är befolkningsprognos BFP12A. Befolkningsförändring 2012-2015, antal individer Ålder 0 1-2 3-5 6 7-11 12-15 16-18 19 20-24 25-44 45-64 65-79 80-84 85-89 90-w Summa Totalt 2011 388 896 1 432 525 2 276 1 594 1 378 458 1 751 8 059 7 600 3 461 464 276 157 30 715 2012 60 9 14 -44 117 54 -89 12 92 31 183 143 14 9 5 610 2013 -2 24 34 20 59 29 -28 -20 56 98 138 134 18 -6 4 559 2014 0 52 -7 13 44 73 -28 -8 27 50 201 119 10 10 -1 556 2015 4 4 64 -16 71 86 3 -47 9 144 184 80 25 -2 13 621 23 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar Totalt är behovet gällande verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar 22 mnkr 2013 jämfört med budget 2012. De större posterna redovisas nedan. Kultur- och bibliotekshus, KN 5,7 mnkr Väsbygården och försörjningsstöd, SN 6,0 mnkr Vägar, park och planer, KS/SBF 6,2 mnkr Tilläggspeng, barn i behov av särskilt stöd, BUN 1,0 mnkr Räddningstjänst 2,0 mnkr Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Budgetförslaget innebär minskningar av nämndernas ramar med 17 mnkr. Större delen är det generella effektiviseringskravet om 50 procent av ramökningen gällande löner och priser. Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2011 uppgick till 272 miljoner kronor. De kommande åren investeringsutgifter innebör ökat lånebehov. Räntekostnaden på pensionsskulden beräknas uppgå till 3,7 mnkr år 2013. I utfallet 2011 ingår en engångskostnad om 8,3 mnkr gällande ränta på pensionsskulden. Finansiella kostnader 2010-2015, mnkr Finansiella kostnader 31,8 35,0 30,0 25,0 25,0 16,9 20,0 18,9 14,0 15,0 10,0 5,0 2,0 0,0 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 24 Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Kommunens samlade pensionsåtagande för 2013 är 630 miljoner kronor varav 520 miljoner kronor avser pensioner intjänade före 1998. Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2008 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad slutet av 2050-talet. Kommunens totala pensionskostnad för 2013 beräknas bli 66 miljoner kronor. Under planperioden ökar den med 6 miljoner till 72 miljoner kronor. Pensionskostnad 2012-2015, mnkr 80 70 60 50 40 21 22 23 4 5 5 4 5 4 25 5 5 30 20 Gamla utbetalningar Nya utbetalningar Finansiell kostnad 35 36 36 36 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Nyintjänade pensioner 10 0 25 Investeringar Investeringsverksamheten är mycket omfattande och uppgår till 600 mnkr under perioden 2013-2015. Prognosen för 2012 är 282 mnkr. De stora investeringarna som planeras de närmaste åren är: Förskolor: o Södra Kragstadungen o Nordöstra Karlavägen o Nordöstra Åby ängar Nybyggnation skola Åbygläntan Om- och tillbyggnad av Ormstaskolan Cykelväg Kårsta - Ekskogen Investeringsplanen sträcker sig till och med 2021. Planen ska ses som en inriktning. För investeringar som ej avser maskiner och inventarier (årliga anslag) ska särskilda beslut fattas vid genomförandet. Likviditet och upplåningsbehov Det stora investeringsvolymen ska i möjligast mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som kommer att öka kraftigt under kommande år. Prognosen för nyupplåning år 2012 uppgår till 100 mnkr och under 2013 beräknas ett utökat lånebehov om 200 mnkr. Balansräkning Kommunen har en i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga, har varit hög under ett flertal år. De närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska. Kommunen planerar för en soliditet i slutet av planperioden på 42 procent. Om åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med blir den planerade soliditeten 17 procent. Soliditeten visar att kommunen, trots stora investeringar, även framöver planerar för en god ekonomisk hushållning. 26 Soliditet exkl. pensionsåtaganden 2007-2011, procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 76% 75% 60% 55% 2007 70% 53% 2008 Vallentuna 52% 2009 56% 50% 2010 50% 2011 Samtliga kommuner Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamheten uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Större exploateringsprojekt under planperioden redovisas nedan. Exploateringsverksamhetens intäkter och utgifter är beaktade i kommunens balansräkning och kassaflödesanalys. För budgetåret 2013 beräknas exploateringsverksamhetens påverkan på resultatet till +12 mnkr varav 6 mnkr är medräknat i kommunens budget. För mer information se bilaga 4 Exploateringsplan 2013–2015. Bostadsexploatering Tegelbruket; bostäder, park, vägar Åby ängar; bostäder i olika former Åbyholmsvägen; bostäder i olika former Centrala Vallentuna infrastruktur; gator, gång- och cykelvägar Kulla, Lindholmen Arbetsplatsexploatering Karby 2; arbetsplatser Okvista 5; arbetsplatser 27 Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig – det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2011 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1 488, vilket motsvarar 1 375 årsarbetare. 2010 var antalet tillsvidareanställda 1 460, vilket motsvarar 1 345 årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 81 procent respektive 19 procent. Av kvinnorna arbetar 66 procent heltid (65 procent 2010) och av männen 85 procent (84 procent 2010). Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 45,2 år (45,6 år 2010). Enligt pensionsavtalet (KAP-KL) har man möjlighet att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att bli pensionär vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2011 gick 42 anställda i pension jämfört med 26 under 2010 och 31 under 2009. De flesta har gått i pension vid 65 års ålder eller tidigare. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger, minskas. 28 Finansiell utveckling 2013-2015 Driftsredovisning 2011-2015, tkr 2011 2012 2013 2014 2015 Bokslut Prognos Budget Plan Plan 82 923 124 095 134 520 138 164 142 835 65 623 65 021 67 932 69 474 71 306 Samhällsbyggnadsförvaltningen 0 38 884 43 788 44 890 46 519 KS OF 0 3 390 4 000 5 000 5 000 17 300 16 800 18 800 18 800 18 800 2 161 2 269 2 309 2 362 2 424 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 33 316 8 030 8 151 8 336 8 556 FRITIDSNÄMNDEN 41 261 43 543 43 440 44 394 45 551 KULTURNÄMNDEN 25 334 32 615 37 158 38 061 39 124 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 73 138 79 737 80 290 83 349 86 869 SKOLPENGSRAM 518 904 543 869 560 825 582 387 607 802 GYMNASIEPENG 128 503 128 895 126 089 125 558 125 103 25 558 30 184 29 489 29 175 28 959 372 295 397 962 409 524 423 070 441 475 0 404 956 8 994 1 303 393 1 391 198 1 432 199 1 475 813 1 537 690 Kapitalkostnader (–) 67 662 85 301 85 082 96 038 105 032 Pensionskostnader (+) 25 174 24 000 26 000 28 000 30 000 -11 918 -11 916 -6 000 -6 000 -6 000 1 248 987 1 317 981 1 367 117 1 401 775 1 456 659 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen rambudget Räddningstjänst ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN FÖRÄNDRADE KAPITALKOST + DRIFT OCH UNDERHÅLL (OFÖRDELAT) TOTALT Övriga centrala kostnader och intäkter (+) TOTALT DRIFTSREDOVISNING 29 Resultatplan 2011-2015, tkr 2011 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 1 249 039 -1 317 981 1 367 117 1 401 775 1 456 659 44 483 52 332 58 127 64 442 68 913 Verksamhetens nettokostnader 1 293 522 -1 370 313 -1 425 245 -1 466 218 -1 525 572 Skatteintäkter 1 146 874 1 194 205 1 256 137 1 322 339 1 395 266 193 704 205 156 188 132 178 068 174 467 2 090 2 860 2 858 2 858 2 858 -16 850 -14 000 -19 329 -25 906 -32 676 32 296 17 908 2 553 11 142 14 344 32 296 17 908 2 553 11 142 14 344 Realisationsvinster 1 400 2 316 Balanskravsresultat 30 896 15 592 2 553 11 142 14 344 Nämndernas nettokostnader Avskrivningar Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat för extraord. poster 2014 Plan 2015 Plan Extraordinära poster Årets resultat 30 Balansräkning 2011-2015, tkr 2011 Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 1 267 000 10 800 1 277 900 1 469 700 30 800 1 500 500 1 577 700 75 800 1 653 500 1 728 000 84 800 1 812 800 1 907 200 79 800 1 987 000 28 300 121 300 0 134 100 283 800 30 900 89 600 0 34 741 155 241 65 400 89 600 0 54 582 209 582 72 000 89 600 0 53 430 215 030 33 000 89 600 0 34 854 157 454 1 561 700 1 655 741 1 863 082 2 027 830 2 144 454 868 800 32 300 886 708 17 908 889 261 2 553 900 403 11 142 914 747 14 344 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 89 600 94 903 100 601 105 336 108 928 Summa avsättningar 89 600 94 903 100 601 105 336 108 928 281 000 322 200 603 200 381 000 293 129 674 129 581 000 292 220 873 220 731 000 291 091 1 022 091 831 000 289 779 1 120 779 1 561 700 1 655 741 1 863 082 2 027 830 2 144 454 521 600 526 391 522 849 515 883 516 037 612 300 625 300 625 300 625 300 625 300 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningtillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningtillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser – Pensionförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna – Övriga ansvarsförbindelser 31 Kassafödesanalys 2011-2015, tkr 2011 Bokslut LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för nedskrivningar Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m. Realisationsförlust / realisationsvinst Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster Investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Ökning långfristig skuld Övriga tillförda (+) / använda (-) medel Finansieringsverksamhet ÅRTS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 32 296 44 483 0 17 908 52 333 2 553 58 127 11 142 64 442 14 344 68 963 15 259 5 697 4 735 3 592 2 280 -1 400 0 2 316 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 90 638 78 254 65 416 79 176 85 587 48 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -944 -2 576 -34 475 -6 628 39 037 -363 137 631 0 75 678 0 30 941 0 72 548 0 124 624 -225 547 255 069 166 100 214 700 248 200 1 400 0 0 0 0 0 0 20 000 0 45 000 0 9 000 0 0 5 000 0 0 0 0 0 -224 147 0 125 000 0 0 123 348 36 832 -275 069 0 100 000 0 0 100 000 -99 391 -211 100 0 200 000 0 0 200 000 19 841 -223 700 0 150 000 0 0 150 000 -1 152 -243 200 0 100 000 0 0 100 000 -18 576 97 300 134 132 36 832 134 132 34 741 -99 391 34 741 54 582 19 841 54 582 53 430 -1 152 53 430 34 854 -18 576 32 Plan för investeringsutgifter 2013-2021, mnkr Budget Nämnd Projekt KS OF Plan 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 3,0 20 5,6 5,6 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 51,2 2013 Turism / Besök (skyltar, anläggningar etc) It-utrustning 0,6 0,6 3,0 Årligt anslag KOMMUNSTYRELSEN Totalt 2014 2012 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 1,2 8,0 30 8 Upprustning torgytor, Offentliga rum 38,2 38,2 Vallentuna trafikplats 49,5 49,5 Enkelt avhjälpta hinder 1,0 Cykelvägsskyltning Skördevägen 1 0,5 0,5 1,5 Tellusparken 1,5 2,5 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 1,5 PCB inventering/ sanering 2,0 Inventering av behov nya gc-vägar 0,5 2,5 1,5 2,5 4,5 0,5 Väg 268 (medfinansiering) 45,0 Utbyte kvicksilverbelysning 45,0 5,0 5,0 5,0 Årligt anslag ventilations-/energiåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 30,0 Årligt anslag trafiksäkerhetsåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 30,0 100,2 24,5 11 56 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 227,7 10,0 40,0 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 15,0 IP södra Vallentuna Tellusprojekt 50,0 6,0 6,0 Veda Ridcenter Årligt anslag Omklädnadspaviljong IP FRITIDSNÄMNDEN 1,0 6,35 Bibliotek - inventarier 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 10,0 7 1 1 1 1 1 51 1 1 71,35 5,35 5,35 20,8 20,8 RFID-chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 4,0 4,0 42,5 42,5 Bibliotek/ kulturhus Årligt anslag KULTURNÄMNDEN 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 2,0 67,9 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 69,7 45,0 100,0 100,0 5,0 65,0 120 60,0 Ormstaskolan om-/tillbyggnad F-9 245 Hagaskolan Hjälmstaskolan 2,8 Kårsta skola/förskola Duschar omklädningsrum 4,0 6,8 4 4,0 Lovisedalsskolan om-/tillbyggnad F-9 42,0 Förskola nordöstra (t.ex. Karlavägen) 14,5 20,0 Förskola södra kragstadungen 60-80 b 14,5 20,0 Skola nybyggnation Åbygläntan Lokal Vallentuna friskola i gymnasiet 250 4 ,0 25,0 12,0 Förskola nordöstra Åby ängar 80 barn 4 42 34,5 34,5 35,0 60 6,0 4,0 Grundskola Kristineberg 18 11,0 20,0 20,0 50,0 35 120,0 60,0 250 Årligt anslag BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 40 87 134,8 174 174 124 69 69 124 64 4 1023,8 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,0 10,0 40,0 40,0 UTBILDNINGSNÄMNDEN Boende, södra Vallentuna Verksamhetssystem Hammarbackens gruppbostäder Årligt anslag SOCIALNÄMNDEN Totalt 5 1,3 90 12,0 1,5 12 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,3 14,8 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 1,5 1,5 1,5 118,3 282,35 174,1 193,2 248,2 178,2 123,2 83,2 188 78,2 18,2 1567,05 33 34 RAPPORT Befolkningsprognos 2012-2022 Innehåll Inledning ..................................................................... 1 Befolkningsförändringar 2011 ...................................... 1 Utfall 2011 jämfört med prognos ................................. 3 Prognos 2012-2022 ...................................................... 4 1. Vallentuna kommun ................................................................. 4 1.1 Totalbefolkning .................................................................................. 4 1.2 Befolkningsförändringar ...................................................................... 4 1.3 Åldersstruktur ................................................................................... 6 1.3.1 Födda och förskolebarn ......................................................................... 7 1.3.2 Skolbarn ................................................................................................ 8 1.3.3 Vuxna .................................................................................................. 10 1.3.4 Äldre och pensionärer ......................................................................... 11 2. Kommundelsområden ............................................................ 12 2.1 Vallentuna Västra ............................................................................ 13 2.2 Vallentuna Nordöstra ........................................................................ 14 2.3 Vallentuna Sydöstra ......................................................................... 15 2.4 Markim-Orkesta-Frösunda ................................................................. 16 2.5 Vada-Angarn-Össeby Garn ................................................................ 17 2.6 Kårsta ............................................................................................ 18 Metod och antaganden ............................................... 19 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR · 186 86 VALLENTU NA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE 3. In- och utflyttning ................................................................. 19 4. Födsel och död ....................................................................... 20 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR · 186 86 VALLENTU NA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE K AP IT E L 1 Inledning I Vallentuna kommun görs en prognos årligen över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Denna prognos avser perioden 20122022 (BFP12A). Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. Den görs från den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjukturer får direkta konsekvenser på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Befolkningsförändringar 2011 Befolkningen i Vallentuna ökade under 2011 med 601 personer, från 30114 till 30715 under 2011. Detta innebar en ökning med 1,96 %. Ökningstakten minskade jämfört med 2010, då kommunens tillväxt var den snabbaste i landet i procent räknat. Störst procentuell folkökning i Stockholms län 2011 hade Sigtuna med 3,24%. Nedanstående tabell visar befolkningsförändringen under 2011 i kommunen fördelat mellan olika åldersgrupper och jämfört med 2010. Den största ökningen procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med drygt 9 %. Under 2011 föddes 378 personer i kommunen (4 personer tillkom, flyttningsnetto för 0-åringar). Den största minskningen skedde i åldersgruppen 0 år som minskade med 4,7 % jämfört med 2010 då det var den åldersgrupp som ökade mest. 1 K AP IT E L Ålder 2010 0 1-2 3-5 6 7-11 12-15 16-18 19 20-24 25-44 45-64 65-79 80-84 85-89 90-w Summa Förändring (antal) 2011 407 883 1435 480 2140 1662 1416 447 1664 7974 7412 3349 429 259 157 30114 -19 13 -3 45 136 -68 -38 11 87 85 188 112 35 17 0 601 388 896 1432 525 2276 1594 1378 458 1751 8059 7600 3461 464 276 157 30715 Diff 1 Förändring (%) 0,95332 1,01472 0,99791 1,09375 1,06355 0,95909 0,97316 1,02461 1,05228 1,01066 1,02536 1,03344 1,08159 1,06564 1 1,01996 -4,7% 1,5% -0,2% 9,4% 6,4% -4,1% -2,7% 2,5% 5,2% 1,1% 2,5% 3,3% 8,2% 6,6% 0,0% 2,0% År 2011 hade Vallentuna kommun en föhållandevis stor befolkningsökning och den största förklaringen till det är det positiva flyttningsnettot (skillnaden mellan inflyttning och utflyttning). Under 2011 ökade inlyttningen medan utflyttningen minskade. Nedan redovisas folkmängd och befolkningsförändringar från 2004 till 2011. Period 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kommun Vallentuna Vallentuna Vallentuna Vallentuna Vallentuna Vallentuna Vallentuna Vallentuna Folkmängd 26 889 27 397 27 868 28 382 28 954 29 361 30 114 30 715 Folk- Levande Döda ökning födda 583 508 471 514 572 407 753 601 366 360 345 362 395 352 382 376 Födelse- Inflyttade Flyttnings Utflyttade netto överskott 143 174 155 179 181 175 198 168 223 186 190 183 214 177 184 208 Totalt 1 873 1 864 1 829 1 995 1 885 1 901 2 144 2 137 1 513 1 544 1 548 1 670 1 526 1 670 1 578 1 746 360 320 281 325 359 231 566 391 2 K AP IT E L Utfall 2011 jämfört med prognos 1 I befolkningsprognos 2011-2021 (BFP11A) beräknades folkmängden uppgå till 30746 2011 medan det verkliga antalet uppgick till 30715. Vid årskiftet 2011/2012 hade Vallentuna 31 färre invånare än prognostiserat, vilket ger ett prognosfel på 0,1 %. Nedan jämförs antalet invånare i varje åldersgrupp i prognosen för 2011 med utfallet för 2011. Ålder Prognos Utfall Skillnad 2011 2011 (antal) Diff Skillnad (%) 0 416 388 -28 0,932692 -6,7% 1-2 885 896 11 1,012429 1,2% 3-5 1436 1432 -4 0,997214 -0,3% 519 525 6 1,011561 1,2% 7-11 2270 2276 6 1,002643 0,3% 12-15 1619 1594 -25 0,984558 -1,5% 16-18 1394 1378 -16 0,988522 -1,1% 467 458 -9 0,980728 -1,9% 20-24 1769 1751 -18 0,989825 -1,0% 25-44 8019 8059 40 1,004988 0,5% 45-64 7591 7600 9 1,001186 0,1% 65-79 3474 3461 -13 0,996258 -0,4% 80-84 467 464 -3 0,993576 -0,6% 85-89 258 276 18 1,069767 7,0% 90-w 162 157 -5 0,969136 -3,1% 30746 30715 -31 0,998992 -0,1% 6 19 Summa Sammantaget hamnade 2011 års prognos mycket nära det faktiska utfallet. Procentuellt sett har det största prognosfelet skett för åldersgruppen 85-89 år som underskattades med 7%. Åldersgruppen 0 år överskattades med 6,7 %. I förra årets prognos underskattades denna åldersgrupp, vilket tyder på att 2010 års ökning var ovanligt hög och att nivån 2011 är en mer normal nivå. Under 2011 föddes det 3% färre barn i hela landet än det föddes 2010. 3 K AP IT E L Prognos 2012-2022 2 Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognosen respektive delområdesprognosen för 2012-2022. 1. Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0 388 448 446 446 450 465 483 504 524 534 541 547 1-2 896 905 928 981 985 1005 1038 1081 1123 1149 1169 1184 3-5 1432 1446 1481 1473 1537 1576 1653 1694 1746 1790 1834 1871 6 525 481 501 514 498 540 520 575 586 597 609 624 7-11 2276 2393 2452 2497 2567 2587 2624 2678 2765 2832 2919 2977 12-15 1594 1648 1677 1750 1836 1922 2030 2072 2140 2173 2167 2225 16-18 1378 1290 1261 1232 1236 1263 1312 1408 1452 1517 1578 1612 19 458 470 450 442 395 429 426 416 459 470 497 492 20-24 1751 1843 1899 1925 1935 1924 1957 1980 1990 2004 2043 2082 25-44 8059 8092 8191 8238 8383 8557 8828 9113 9412 9597 9713 9848 45-64 7600 7782 7921 8122 8305 8587 8839 9134 9400 9603 9848 10011 65-79 3461 3603 3737 3857 3938 4028 4111 4209 4307 4382 4420 4489 80-84 464 476 497 506 532 553 598 639 675 717 777 827 85-89 276 286 279 290 287 309 320 332 340 358 376 407 90-w 157 161 165 166 179 183 189 188 194 199 211 219 Summa 30715 31325 31884 32440 33061 33928 34927 36024 37113 37920 38702 39416 1.2 Befolkningsförändringar Befolkningen beräknas öka med ca 8100 personer (ca 26%) mellan 2011-2022. Takten av befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen, se bostadsbyggnadsprognos 2012-2022 (BBP12A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. 4 K AP IT E L 2 Diagram 1.2 Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) 45000 3,5% 40000 3,0% 35000 2,5% 30000 25000 2,0% 20000 1,5% 15000 1,0% 10000 0,5% 0 0,0% 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 5000 Utfall Prognos I genomsnitt beräknas ca 470 barn födas årligen medan ca 210 avlider vilket ger ett födelseöverskott på ca 260 personer årligen. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas bli ca 2490 årligen medan ca 1960 flyttar från kommunen, ett genomsnittligt flyttningsnetto på ca 530 personer per år. Den totala befolkningsökningen per år prognostiseras till ca 790 under prognosperioden. Störst förändring beräknas ske i åldersgruppen 80-84 som ökar med 78 % från 2011 till 2022. Prognos befolkningsförändringar 2012-2022 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2012 31325 432 188 244 2120 1753 367 611 2013 31884 430 191 239 2116 1794 322 561 2014 32440 429 195 234 2147 1826 321 555 2015 33061 431 199 232 2241 1853 388 620 2016 33929 443 203 240 2511 1884 627 867 2017 34927 459 208 251 2680 1932 748 999 2018 36024 479 214 265 2821 1990 831 1096 2019 37113 499 219 280 2863 2053 810 1090 2020 37920 512 224 288 2634 2115 519 807 2021 38703 520 230 290 2644 2151 493 783 2022 39415 526 236 290 2610 2187 423 713 5 K AP IT E L Prognos befolkningsutveckling från 2011 (för 2011 redovisas totala antalet) 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0 388 448 446 446 450 465 483 504 524 534 541 547 1-2 896 905 928 981 985 1005 1038 1081 1123 1149 1169 1184 3-5 1432 1446 1481 1473 1537 1576 1653 1694 1746 1790 1834 1871 6 525 481 501 514 498 540 520 575 586 597 609 624 7-11 2276 2393 2452 2497 2567 2587 2624 2678 2765 2832 2919 2977 12-15 1594 1648 1677 1750 1836 1922 2030 2072 2140 2173 2167 2225 16-18 1378 1290 1261 1232 1236 1263 1312 1408 1452 1517 1578 1612 19 458 470 450 442 395 429 426 416 459 470 497 492 20-24 1751 1843 1899 1925 1935 1924 1957 1980 1990 2004 2043 2082 25-44 8059 8092 8191 8238 8383 8557 8828 9113 9412 9597 9713 9848 45-64 7600 7782 7921 8122 8305 8587 8839 9134 9400 9603 9848 10011 65-79 3461 3603 3737 3857 3938 4028 4111 4209 4307 4382 4420 4489 80-84 464 476 497 506 532 553 598 639 675 717 777 827 85-89 276 286 279 290 287 309 320 332 340 358 376 407 90-w 157 161 165 166 179 183 189 188 194 199 211 219 Summa 30715 31325 31884 32440 33061 33928 34927 36024 37113 37920 38702 39416 1.3 Åldersstruktur Procentuell fördelning åldrar (prognos 2022) Ålder 0 1-2 3-5 6 7-11 12-15 16-18 19 20-24 25-44 45-64 65-79 80-84 85-89 90-w 2011 2022 1,3% 1,4% 2,9% 3,0% 4,7% 4,7% 1,7% 1,6% 7,4% 7,6% 5,2% 5,6% 4,5% 4,1% 1,5% 1,2% 5,7% 5,3% 26,2% 25,0% 24,7% 25,4% 11,3% 11,4% 1,5% 2,1% 0,9% 1,0% 0,5% 0,6% 6 K AP IT E L 2 Befolkningspyramid Ålderstruktur 2011 redovisas med grön linje Åldersstruktur 2022 redovisas med röd linje 1.3.1 Födda och förskolebarn Prognos Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 388 448 446 446 450 465 1-2 896 905 928 981 985 1005 3-5 1432 1446 1481 1473 1537 1576 Summa 2716 2799 2855 2900 2972 3046 2017 483 1038 1653 3174 2018 504 1081 1694 3279 2019 524 1123 1746 3393 2020 534 1149 1790 3473 2021 541 1169 1834 3544 2022 547 1184 1871 3602 Under 2011 föddes 378 personer i kommunen vilket är 10 färre barn än 2010. I prognosen antas antalet 0-åringar ligga på ca 447 stycken under 2012-2015. År 20162018 väntas en ökning med ungefär 15-20 barn årligen och sedan väntas ökningen minska till ca 7 barn om året till prognosens horisontår 2022. En viktig förklaring till de höga födelsetalen i kommunen är att kommunen har en relativt ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder och att många av de som flyttar in i kommunens nybyggda områden är par i familjebildande ålder. I SCBs riksprognos, 7 K AP IT E L Sveriges framtida befolkning 2011-2060, nåddes toppen för barnafödande i Sverige 2010. Antalet födda antas sjunka något de närmsta åren. Från 2015 ökar 2 barnafödandet igen då de stora kullarna födda runt 1990 kommer upp i barnafödande ålder. Barn i förskoleåldern förväntas öka mellan ca 45 och ca 70 stycken årligen fram till 2017 då en ökning på 110 väntas. Åren därefter förväntas en årlig ökning på mellan ca 50 och 95 fram till 2022. Årsvis förändring enligt prognos (för 2011 redovisas totala antalet) Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0 388 60 -2 0 4 15 18 21 20 10 7 6 1-2 896 9 23 53 4 20 33 43 42 26 20 15 3-5 1432 14 35 -8 64 39 77 41 52 44 44 37 Summa 2716 83 56 45 72 74 128 105 114 80 71 58 1.3.2 Skolbarn Prognos Ålder 6 7-11 12-15 16-18 19 Summa 2011 525 2276 1594 1378 458 6231 2012 481 2393 1648 1290 470 6282 2013 501 2452 1677 1261 450 6341 2014 514 2497 1750 1232 442 6435 2015 498 2567 1836 1236 395 6532 2016 540 2587 1922 1263 429 6741 2017 520 2624 2030 1312 426 6912 2018 575 2678 2072 1408 416 7149 2019 586 2765 2140 1452 459 7402 2020 597 2832 2173 1517 470 7589 2021 609 2919 2167 1578 497 7770 2022 624 2977 2225 1612 492 7930 6-11 åringar väntas ha en årlig medelökning på ca 75 barn per år mellan 2012 och 2022. 12-18 åringar förväntas minska med 34 personer under 2012 och vara oförändrat under 2013, därefter öka med ca 45 personer 2014, 90 personer 2015 och mellan 115160 personer fram til l2019 därefter mellan ca 100 och 55 fram till progosårets slut. 8 K AP IT E L 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2011 redovisas totala antalet) Ålder 6 7-11 12-15 16-18 19 Summa 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 525 -44 20 13 -16 42 -20 55 11 11 12 15 2276 117 59 45 70 20 37 54 87 67 87 58 1594 54 29 73 86 86 108 42 68 33 -6 58 1378 -88 -29 -29 4 27 49 96 44 65 61 34 458 12 -20 -8 -47 34 -3 -10 43 11 27 -5 51 59 94 97 209 171 237 253 187 181 160 Diagram 1.3.2 0 1-2 3-5 6 7-11 12-15 16-18 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 9 K AP IT E L 2 1.3.3 Vuxna Prognos Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 20-24 1751 1843 1899 1925 1935 1924 1957 1980 1990 2004 2043 2082 25-44 8059 8092 8191 8238 8383 8557 8828 9113 9412 9597 9713 9848 45-64 7600 7782 7921 8122 8305 8587 8839 9134 9400 9603 9848 10011 Summa 17410 17717 18011 18285 18623 19068 19624 20227 20802 21204 21604 21941 Befolkningsutvecklingen av gruppen 20-64 beräknas i genomsnitt öka med ca 410 personer årligen. För perioden 2012-2015 är ökningen i genomsnitt ca 305 personer per år och för perioden 2016-2022 ca 475 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgruppen 45-64 år som ökar med 32% från 2011 till 2022. Årsvis förändring enligt prognos (för 2011 redovisas totala antalet) Ålder 2011 2012 20-24 1751 1843 25-44 8059 8092 45-64 7600 7782 Summa 17410 307 2013 1899 8191 7921 294 2014 1925 8238 8122 274 2015 1935 8383 8305 338 2016 1924 8557 8587 445 2017 1957 8828 8839 556 2018 1980 9113 9134 603 2019 1990 9412 9400 575 2020 2004 9597 9603 402 2021 2022 2043 2082 9713 9848 9848 10011 400 337 Diagram 1.3.3 20-24 25-44 45-64 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 10 K AP IT E L 2 1.3.4 Äldre och pensionärer Prognos Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 65-79 3461 3603 3737 3857 3938 4028 4111 4209 4307 4382 4420 4489 80-84 464 476 497 506 532 553 598 639 675 717 777 827 85-89 276 286 279 290 287 309 320 332 340 358 376 407 90-w 157 161 165 166 179 183 189 188 194 199 211 219 Summa 4358 4526 4678 4819 4936 5073 5218 5368 5516 5656 5784 5942 Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 145 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgruppen 80-84 som ökar med 78% från 2011 till 2022. Årsvis förändring enligt prognos (för 2010 redovisas totala antalet) Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 65-79 3461 3603 3737 3857 3938 4028 4111 4209 4307 4382 4420 4489 80-84 464 476 497 506 532 553 598 639 675 717 777 827 85-89 276 286 279 290 287 309 320 332 340 358 376 407 90-w 157 161 165 166 179 183 189 188 194 199 211 219 Summa 4358 168 152 141 117 137 145 150 148 140 128 158 Diagram 1.3.4 65-79 80-84 85-89 90-w 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 11 K AP IT E L 2. Kommundelsområden 2 Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 12 K AP IT E L 2.1 Vallentuna Västra 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 574 599 632 614 605 596 590 593 611 617 612 606 5-9 561 590 578 597 600 606 607 629 616 608 600 587 10-14 492 516 520 538 538 559 577 566 593 600 606 602 15-19 563 552 539 523 516 494 517 522 544 541 559 570 20-24 526 550 570 549 563 569 570 569 580 573 551 563 25-29 386 412 430 457 462 475 498 532 536 561 553 538 30-34 566 567 564 515 504 490 505 523 568 578 570 569 35-39 605 623 623 654 643 653 646 644 624 620 605 596 40-44 635 646 647 644 658 642 650 656 702 698 710 695 45-49 644 665 673 669 628 629 635 634 647 666 651 653 50-54 500 530 540 554 587 613 627 633 640 609 605 606 55-59 400 403 418 420 454 477 502 515 537 572 595 600 60-64 448 439 424 416 394 391 392 406 419 455 475 493 65-69 537 512 501 473 455 439 432 419 425 409 408 403 70-74 376 415 446 489 509 511 489 482 465 456 442 435 75-79 283 286 304 313 325 345 380 405 447 468 473 451 80-84 220 228 228 222 235 229 234 250 261 272 286 315 85-89 153 152 150 155 143 151 158 156 156 168 165 168 90-94 75 75 76 74 75 74 74 76 80 73 80 84 95-99 20 18 18 21 22 24 23 23 22 23 23 23 100-w 2 3 3 3 4 3 3 3 4 4 4 4 Summa 8566 8781 8885 8900 8919 8971 9108 9235 9480 9572 9575 9565 13 K AP IT E L 2.2 Vallentuna Nordöstra 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 372 383 392 452 481 528 560 586 611 641 691 731 5-9 420 415 436 437 455 488 526 548 605 636 694 739 10-14 405 406 423 440 471 466 475 501 500 517 557 600 15-19 469 456 427 419 419 445 453 474 485 514 513 528 20-24 347 368 384 404 422 406 416 404 394 389 413 416 25-29 230 231 250 259 268 314 327 349 372 385 370 377 30-34 257 275 296 328 367 389 417 437 446 452 514 522 35-39 392 381 376 404 437 458 505 543 574 611 638 680 40-44 436 427 449 462 475 498 514 526 556 593 630 686 45-49 431 447 457 467 465 486 493 521 532 543 573 598 50-54 359 363 372 385 421 430 455 472 482 484 506 516 55-59 286 290 309 328 331 363 373 386 393 423 434 460 60-64 230 230 241 257 287 299 312 333 348 348 379 389 65-69 239 258 244 244 231 240 248 265 279 305 320 333 70-74 165 166 191 211 227 229 252 244 245 234 243 250 75-79 102 111 116 117 126 148 150 175 191 204 205 225 80-84 58 61 67 73 80 80 89 92 93 101 119 120 85-89 28 28 27 29 33 39 40 45 48 52 51 58 90-94 20 23 19 14 15 13 15 14 15 17 18 18 95-99 0 1 2 6 6 5 6 5 4 4 4 5 100-w 3 2 1 1 0 0 0 0 1 1 1 1 Summa 5249 5323 5480 5737 6018 6323 6625 6920 7175 7456 7874 8250 14 K AP IT E L 2.3 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 909 873 853 851 840 886 919 947 972 990 1002 1014 5-9 993 1005 1035 1028 1025 1003 1012 1017 1039 1046 1084 1100 10-14 700 762 813 894 971 1014 1047 1083 1086 1089 1065 1064 15-19 669 644 649 638 653 720 796 848 928 1003 1040 1063 20-24 512 523 518 528 531 536 543 582 599 612 656 705 25-29 368 372 396 408 424 429 453 451 465 464 480 486 30-34 575 536 520 503 509 556 600 653 678 690 677 687 35-39 977 921 869 828 821 790 800 819 834 858 906 935 40-44 980 1006 1050 1069 1069 1082 1071 1043 1020 1026 990 983 45-49 781 822 879 930 951 996 1044 1095 1127 1132 1142 1123 50-54 557 563 581 631 689 736 786 848 900 927 965 1005 55-59 461 485 492 500 505 529 544 564 608 657 697 740 60-64 451 425 424 418 424 446 475 484 495 501 520 531 65-69 482 489 469 459 446 437 421 426 422 426 444 467 70-74 353 365 402 427 452 448 460 444 437 429 422 407 75-79 192 221 246 268 286 306 318 351 373 394 392 403 80-84 100 102 107 116 118 145 167 186 201 215 230 241 85-89 46 54 52 52 58 58 62 65 69 69 91 106 90-94 11 13 14 16 20 26 27 25 24 29 28 31 95-99 4 3 3 3 5 3 5 5 6 7 8 8 100-w 0 0 0 0 0 1 0 1 0 1 1 1 Summa 10121 10184 10372 10567 10797 11146 11548 11935 12284 12564 12840 13102 15 K AP IT E L 2.4 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 117 144 159 168 176 178 173 186 192 187 182 177 5-9 126 137 154 162 166 172 179 190 196 199 199 196 10-14 153 150 138 148 149 146 148 165 173 173 177 184 15-19 181 173 176 158 161 162 153 141 150 147 144 145 20-24 126 143 148 157 143 134 130 139 122 128 125 115 25-29 71 81 84 88 96 103 110 119 131 116 111 109 30-34 95 118 122 126 125 128 123 131 136 138 138 140 35-39 131 137 151 164 173 168 175 181 184 177 175 165 40-44 173 166 181 173 176 176 169 184 196 200 191 199 45-49 211 225 209 198 188 191 175 189 179 180 181 175 50-54 176 180 173 198 198 207 214 199 190 180 181 167 55-59 160 166 180 172 174 174 173 166 188 186 193 199 60-64 143 153 158 160 169 157 158 171 162 162 161 161 65-69 99 110 119 129 130 140 145 149 150 157 145 146 70-74 67 71 71 75 85 90 98 106 115 117 126 131 75-79 40 43 44 51 55 57 59 58 61 69 73 81 80-84 33 30 34 29 30 31 33 34 39 42 43 44 85-89 17 20 21 23 20 23 21 24 20 21 22 23 90-94 7 8 7 9 10 9 11 11 12 10 12 12 95-99 1 1 1 1 2 2 2 2 3 3 3 3 100-w 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 2127 2255 2330 2390 2427 2448 2448 2545 2601 2593 2585 2573 16 K AP IT E L 2.5 Vada-Angarn-Össeby Garn 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 186 207 208 217 232 237 249 268 289 308 314 320 5-9 223 221 232 213 209 220 237 248 272 298 305 316 10-14 218 212 211 217 214 230 228 245 235 238 251 266 15-19 237 245 229 230 226 223 217 224 233 233 247 244 20-24 161 178 193 198 202 203 209 201 209 213 208 204 25-29 125 129 126 128 136 145 161 181 193 194 193 192 30-34 166 178 174 177 179 184 194 201 216 232 235 246 35-39 230 229 225 217 225 233 247 261 284 297 299 308 40-44 288 277 283 268 263 261 264 273 278 297 308 322 45-49 313 307 293 298 284 290 280 294 291 296 295 300 50-54 233 258 265 278 298 299 293 284 293 285 293 284 55-59 190 198 203 209 214 226 250 259 275 294 295 289 60-64 180 181 185 180 188 185 192 200 208 215 226 249 65-69 224 222 215 210 181 171 172 179 178 188 185 193 70-74 120 131 148 159 184 202 200 195 192 168 160 162 75-79 69 77 81 87 91 102 111 125 135 158 174 172 80-84 41 43 46 50 52 51 58 61 67 70 78 86 85-89 23 22 21 24 27 30 30 32 34 35 35 40 90-94 5 7 10 10 11 13 13 13 13 16 17 17 95-99 2 3 2 1 1 1 2 3 3 4 4 4 100-w 1 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 1 Summa 3235 3326 3352 3372 3418 3506 3609 3750 3897 4038 4123 4214 17 K AP IT E L 2.6 Kårsta 2 Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0-4 85 98 104 107 108 114 120 125 128 128 125 122 5-9 84 88 90 93 91 100 112 122 129 133 133 133 10-14 93 78 83 84 91 90 94 96 100 101 106 115 15-19 103 110 99 90 89 93 79 89 91 97 93 96 20-24 72 77 81 86 74 75 85 80 80 82 81 69 25-29 70 65 61 58 61 63 68 69 72 63 69 73 30-34 76 77 77 76 81 89 88 91 91 93 90 89 35-39 102 109 99 101 93 102 107 113 116 121 122 112 40-44 110 112 120 115 120 115 122 117 122 116 121 121 45-49 141 136 132 117 108 112 115 125 122 128 120 123 50-54 113 108 110 129 135 133 128 126 114 107 109 111 55-59 91 104 107 107 105 109 104 108 125 130 126 120 60-64 84 88 80 81 86 89 100 104 104 102 104 99 65-69 60 67 74 73 72 79 83 76 78 84 86 95 70-74 32 34 44 49 55 53 60 67 66 66 72 76 75-79 19 21 20 20 24 27 29 37 41 46 44 50 80-84 12 11 14 17 17 16 17 16 15 18 21 21 85-89 9 9 7 8 7 9 8 10 13 12 12 12 90-94 6 6 7 6 6 5 5 4 4 4 5 5 95-99 0 0 0 0 1 2 2 2 2 2 1 1 100-w 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 1362 1398 1408 1415 1422 1474 1527 1577 1614 1634 1641 1646 18 K AP IT E L 2 Metod och antaganden Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan 2012-2022 och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december 2011. Med kommunens befolkning den 31 december 2011 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till 2022. Exempelvis: Folkmängd den 31/12 2011 + födda under 2012 - döda under 2012 - utflyttade under 2012 + inflyttade under 2012 = folkmängden 31/12 2012 För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, inoch utflyttning göras. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. 3. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de fem senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren 2007-2011 använts). Under perioden 2007-2011 flyttade 2012 personer till kommunen i genomsnitt per år. Under samma period fanns det i genomsnitt 192 inflyttningsklara bostäder per år i kommunen. För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat Bostadsbyggnadsprognosen för antal inflyttningsklara 2012-2021 (BBP12A). lägenheter BBP12A enligt redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden 2012-2021 samt utfallet för 2011. I befolkningsprognosen antas inflyttning generellt sätt ske 1 år efter byggstart. 19 K AP IT E L Det är inte ovanligt att byggprojekten försenas eller tidigareläggs och detta kan påverka resultatet. 2 Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,47-1,68 (beroende på läge inom kommunen) nya invånare. Ett inflyttningsklart småhus i grupp antas ge 3 nya invånare medan ett småhus med större tomt antas ge 2,8-3 (beroende på läge i kommunen) nya invånare. Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på ålder och kön. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2009-2011 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. 4. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2009-2011 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Den summerade fruktsamheten (genomsnittligt antal födda barn per kvinnoliv) i kommunen var 2,17 år 2011. Motsvarande siffra för riket och länet var 1,9 år 2011. En förklaring till den höga fruktsamheten i kommunen är att kommunen har en relativt ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder. Fruktsamheten i kommunen har i stort följt utvecklingen i riket och antas göra så även under perioden 2012-2022. Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 98 % och för kvinnor 93 % av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren 2009-2011 för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos. 20 BILAGA 3 LOKALSTYRGRUPPEN Lokalresursplan för åren 2013-2021 Inledning Enligt beslut i kommunstyrelsen 2003-04-14 ligger ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar är representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. För lokalstyrgruppen Patric Andersson Ekonomichef Vallentuna den 25 maj 2012 2 Lokalresursplan för åren 2013-2021 Innehåll 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning ..................... 5 2. Policy för lokalanvändningen ................................................ 5 2.1 Övergripande .................................................................................. 5 2.2 Nyinvestering i lokaler ...................................................................... 6 2.3 Effektivhet och flexibilitet.................................................................. 6 2.4 Tecknade av avtal och avveckling av lokaler........................................ 6 3. Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader ........................... 7 4. Verksamhetens framtida lokalbehov ..................................... 9 5. För- och grundskolelokaler .................................................. 11 5.1 Förskolan ...................................................................................... 11 5.2 Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år: .................... 12 5.3 Grundskola ................................................................................... 12 5.4 Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år: ................ 13 6. Gymnasieskolan .................................................................. 13 7. Fritidsanläggningar ............................................................. 14 7.1 Idrottshallar .................................................................................. 14 7.2 Vallentuna IP, Össeby IP, utomhusplaner samt spårsystem ................. 14 7.3 Närområdesgårdar ......................................................................... 14 7.4 Aktuella investeringsprojekt fritidsanläggningar ................................. 15 8. Vårdbostäder....................................................................... 15 3 8.1 Äldreomsorg ................................................................................. 15 8.2 Trygghetsboende med 24 lägenheter. .............................................. 15 8.3 Boende för funktionshindrade med stöd av LSS ................................. 16 8.4 Boende för ensamkommande flyktingbarn ........................................ 16 8.5 Öppenvård inom socialtjänsten ........................................................ 16 9. Kulturlokaler ....................................................................... 16 9.1 Aktuella investeringsprojekt kulturlokaler ......................................... 17 10. Förvaltningslokaler ............................................................. 17 4 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste tioårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering. Lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansieringsoch likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. Enligt kommunens författningssamling ska den nämnd som äskar investeringsanslag även redovisa förslag till finansiering av ökade driftkostnader som följd av investeringen. Investeringar får endast utföras under förutsättning att den verksamhetsdrivande nämnden kan rymma driftkostnaderna, inklusive kapital- och lokalkostnader, inom sin driftbudget. 2. Policy för lokalanvändningen Direktiven för lokalanvändningen i Vallentuna kommun, fastställda av kommunfullmäktige 1998-09-14, sammanfattas nedan. 2.1 Övergripande Kommunen ska ha en övergripande lokalresursplan som samordnas med kommunens planerade verksamhet. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. 2.2 Nyinvestering i lokaler Investeringar i nya lokaler ska endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visar sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekterna på verksamheten. 2.3 Effektivhet och flexibilitet Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnader. För att underlätta vid förändrad verksamhet ska flexibilitet vad gäller stomme samt försörjningssystem eftersträvas. Lokaler ska så långt det är möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid en bedömning av lokalers samnyttjande ska även möjliga samordningslösningar med andra fastighetsaktörer vägas in. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 2.4 Tecknade av avtal och avveckling av lokaler TuFa tecknar avtal för kommunens räkning. Hyresavtal för inhyrning av lokaler hos extern fastighetsägare ska behandlas av lokalstyrgruppen för att få ett koncernperspektiv. Avtal får inte tecknas för längre tid än tio år utan att ha godkänts av kommunstyrelsen. Vid tecknande av hyresavtal med extern verksamhet ska respektive berörd nämnds synpunkter beaktas. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av verksamheternas långsiktiga behov, visar sig att de inte behövs. 3. Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader År 2012 nyttjar kommunens verksamheter lokaler på nästan 143 000 kvadratmeter. Fyra femtedelar av lokalerna äger kommunen själv resten hyrs externt. Se tabell 1. Tabell 1 Kommunens verksamhetslokaler tusental kvadratmeter Typ Area tusen kvm Ägd 116,2 Hyrd 25,5 Brf 1,0 TOTALT 142,7 Fördelning av lokalanvändandet per förvaltning redovisas i figur 1. Barn- och utbildningsförvaltning förfogar över den största lokalytan (70,3 procent). Samtidigt är det inom denna förvaltning som lokalbehovet varierar mest över tid på grund av förändring i befolkningen. Övriga verksamheter har en mer statisk karaktär. Figur 1 Lokalanvändandet per förvaltning 2012 tusental kvadratmeter Samhällsbyggna dsförvaltningen 3,4 Fritidsförvaltnin gen 7,1 Kommunledning skontoret 5,6 Kulturförvaltnin gen 3,6 Barn- och ungdomsförvalt ningen 100,3 Socialförvaltning en 22,6 Den totala hyran uppgår 152 013 miljoner kronor. Med en total nettokostnad för Vallentuna kommun på 1 313 miljoner kronor utgör lokalkostnaderna knappt 10 procent. Se tabell 2. För de lokaler som kommunen själv äger består internhyran av: - Kapitalkostnad Pålägg för drift/förvaltning Kapitalkostnaden beräknas enligt nominell annuitetsmetod i vilken räntesatsen preliminärt är beslutad till 4 procent (2012). För de lokaler som kommunen hyr eller äger via bostadsrättsförening består hyran av Extern hyreskostnad Pålägg för drift/förvaltning Pålägg för administrativa kostnader hos fastighetsavdelningen Kapitalkostnader för förbättringar/renoveringar Tabell 2 Kommunens lokalkostnader 2012, tkr Kapitalkostnad 52 911 Extern hyreskostnad 26 504 Pålägg drift/förvaltning/administration SUMMA 72 598 152 013 4. Verksamhetens framtida lokalbehov Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Utmaning för den strategiska lokalplaneringen är att matcha den framtida demografiska situationen, både åldersmässigt och geografiskt, med ändamålsenliga lokaler. Detta måste ske med kommunnyttan i fokus och så långt som möjligt inom ramen för befintliga resurser. Tabell 3 Befolkningsförändring 2012-2020, antal individer, BFP12A Totalt Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 388 60 -2 0 4 15 18 21 20 10 7 0 896 9 24 52 4 20 33 42 42 26 22 1-2 1 432 14 34 -7 64 39 78 41 51 44 44 3-5 525 -44 20 13 -16 42 -20 55 11 11 12 6 2 276 117 59 44 71 21 36 55 86 66 88 7-11 1 594 54 29 73 86 86 107 44 66 33 -5 12-15 1 378 -89 -28 -28 3 26 50 96 45 64 60 16-18 458 12 -20 -8 -47 34 -3 -10 43 11 27 19 1 751 92 56 27 9 -12 34 23 10 14 38 20-24 8 059 31 98 50 144 176 273 281 301 184 117 25-44 7 600 183 138 201 184 280 254 291 268 203 245 45-64 3 461 143 134 119 80 90 85 98 96 75 39 65-79 464 14 18 10 25 22 46 39 38 40 61 80-84 276 9 -6 10 -2 22 11 11 9 18 18 85-89 157 5 4 -1 13 5 6 -1 8 4 10 90-w 610 559 556 621 867 999 1097 1089 807 782 Summa 30 715 Figur 2 Demografin per nämnd 135% 130% 125% 120% 110% KS, ÖFN, KN, MSN Räddning 105% BUN fast 100% UN 95% SN 90% FN 85% SKOLPENG 115% 80% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Enligt befolkningsprognos 12A ökar kommunens befolkning med ca 8 000 invånare (ca 26%) mellan 2012-2021. Förändringen är olika i olika åldersgrupper. Omsätter vi befolkningsförändringen till behovet av kommunal service kan vi konstatera att det totala demografiska trycket även detta är 26 procent. Olika verksamheter möter olika utveckling. Trycket fördelat per verksamhet redovisas i figur 2. Figur 3 Demografisk utveckling totalt Ackumulerat 28% 26% 24% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Årlig förändring 25,6% 22,6% 19,5% 15,8% 12,5% 9,3% 6,4% 2,0% 4,0% 1,9% 2013 2014 2,3% 2015 2,7% 2016 3,0% 2,9% 2017 2018 3,1% 2019 2,6% 2,4% 2020 2021 5. För- och grundskolelokaler Förskole-, och grundskoleprognoserna baserar sig på 2011 års befolkningsprognos för åren 2011-2021, pga. att områdesstatistiken för 2012 års befolkningsprognos inte är klar i skrivande stund. 5.1 Förskolan Behovet av förskoleplatser är beroende av familjepolitiska åtgärder som kan förändra efterfrågan, vilket hastigt kan förändra förutsättningarna för lokalplaneringen. Barnoch ungdomsförvaltningen arbetar utifrån den långsiktiga målsättningen att förskoleplatser huvudsakligen ska finnas inom respektive kommundel. Under tillfälliga toppar i efterfrågan bedömer förvaltningen det dock som rimligt att hänvisa förskolebarn till intilliggande kommundel. I Översiktsplan 2010-2030 anges det som målsättning att förskolor ska byggas nära bostäder och i pendlingsriktning. Antalet barn i åldern 1-5 år ökar totalt med cirka 500 barn under prognosperioden 2012-2021. Behovet av förskoleplatser är stort i framförallt nordöstra Vallentuna men också i södra Vallentuna. I nordöstra Vallentuna kommer antalet barn i åldern 1-5 år att öka från 2012 till 2021 med 387 barn. Behovet att bygga ut antalet förskoleplatser är därför stort. Platser tillskapas vid byggandet av två nya förskolor på Karlavägen och Åbyängar, samt enheter vid mindre skolenhet på Åbygläntans tomt och en ny Hagaskola. Tillfällig paviljong planeras under åren 2013-14 samt 2018-21. Detta innebär en utökning av kapaciteten med 296 platser. Därutöver finns en brist på uppemot 90 platser under prognosperioden. I södra Vallentuna är det mycket stor skillnad på barnantalet på förskolan på vårterminen och på höstterminen vilket beror på att det är stora barnkullar. På höstterminen när de barn som fyller 6 år under året går över till förskoleklass finns det gott om platser på förskolorna ett tag. Under hösten fylls det på och till vårterminen är det stor brist på platser. Variationen mellan höst- och vårtermin är ca 400 barn i hela kommunen. I ett längre perspektiv kan det behövas flera nya förskolor i södra Vallentuna i samband med utbyggnaden av Kristinebergsområdet fram till 2030. I västra Vallentuna sjunker efterfrågan och i slutet på prognosperioden finns det ett överskott på ca 100 platser under vårterminen och ca 180 platser på höstterminen. Där kan det bli aktuellt att ta fram en strategi för avveckling. Även i Karby / Brottby sjunker efterfrågan fram till år 2017 för att sedan öka när utbyggnaden av Karby / Brottby kommit igång. I Lindholmen och Kårsta ökar efterfrågan under prognosperioden. 5.2 Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år: • • • • • 2013 Nybyggnation av förskola på Karlavägen i nordöstra Vallentuna med plats för 100 barn. 2013 Nybyggnation av förskolan Kragstadungen i södra Vallentuna med plats för 100 barn. 2014 Nybyggnation av mindre skolenhet Åbygläntan med tillhörande förskola för 20 barn. 2015 Nybyggnation av förskola i Åbyängar i nordöstra Vallentuna med plats för 80 barn. 2020 Nybyggnation av Hagaskolan med tillhörande förskola med plats för cirka 80 barn. 5.3 Grundskola I Översiktsplan 2010-2030 framhålls det att nya skolor ska ligga nära kollektivtrafik för att kunna ta emot elever från annat håll än närområdet. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn i grundskoleåldern 6-15 år att öka med cirka 1500 barn under prognosperioden 2012-2021. Kommunens behov av skollokaler ökar därför kraftigt under prognosperioden. Störst brist på skollokaler är det i södra och i nordöstra Vallentuna. Det finns behov av nya skolor i båda dessa områden. Ormstaskolan kommer att byggas om till en F-9 skola. Lokalerna är gamla och slitna och skolan har idag 2 paviljonger på skoltomten. Sedan Vallentuna Friskola flyttat till östra Vallentuna och mindre skolenhet planeras på tomten för Åbygläntan kan byggnationen av den planerade Hagaskolan skutas längre bort i tiden. En ny skola planeras under prognosperioden i Kristineberg. I ett längre perspektiv behövs det ytterligare en eller två skolor i södra Vallentuna i samband med utbyggnaden av Kristinebergsområdet fram till 2030. 5.4 Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år: • • • • • 2012 Om- och tillbyggnad av Lovisedalsskolan för ytterligare ca 150 elever och en sporthall. 2014 Nybyggnation av mindre skolenhet Åbygläntan 120-150 barn. 2015 Nybyggnation av Ormstaskolan för anpassning till F-9 skola. 2016 Nybyggnation av Kristineberg 1 för 500 elever och resursgrupp 50 barn i södra Vallentuna. 2020 Nybyggnation av Hagaskolan för 500 elever och resursgrupp 50 barn i nordöstra Vallentuna. 6. Gymnasieskolan Gymnasieprognosen baserar sig på 2011 års befolkningsprognos som sträcker sig fram till 2021. Gymnasieskolans behov av elevplatser styrs i hög grad av elevernas val av program och skola och är svårt att prognostisera. Vallentuna kommun har på senare år tappat i elevantal. Befolkningen i åldern 16-19 år sjunker enligt befolkningsprognosen med knappt 100 personer fram till 2015, därefter börjar befolkningen öka igen. Mellan 2015 till prognosens sista år 2021 ökar 16-19 åringarna med knappt 500 personer. Det motsvarar en ökning i befolkningsunderlaget med cirka 400 personer jämfört med idag. Delar av lokalerna hyrs ut till Vallentuna Friskola under de åren som svackan i elevunderlaget kvarstår. I samband med att lokaler iordningsställts för friskolan under 2011, har ett antal justeringar av gymnasiets lokaler genomförts för att anpassa strukturen på kvarvarande lokaler. Ytterligare justeringar av lokalerna kommer att göras under 2012-13. Därutöver planerar kulturförvaltningen för renovering av teatern på gymnasiet och fritidsförvaltningen föreslår flytt av fritidsgården NOVA till gymnasiet, se kapitel 9 respektive 7. Aktuella investeringsprojekt gymnasiet, färdigställande år: • • 2012 Fortsättning på ombyggnad av plan 3 för fler studieplatser och fler toaletter. 2013 Renovering av matsalen mm. 7. Fritidsanläggningar 7.1 Idrottshallar Efterfrågan på större idrottshallar är stor från framförallt föreningar och andra fritidsverksamheter men också från fristående skolor. I samband med framtida planering och nybyggnation av skollokaler och/eller etablering av friskolor måste behovet beaktas även utifrån fritidsverksamhetens behov. Det är angeläget att denna efterfrågan bevakas i samband med kommande planeringar, då efterfrågan är stor, speciellt i de södra delarna av Vallentuna 7.2 Vallentuna IP, Össeby IP, utomhusplaner samt spårsystem I och med om och tillbyggnaden av Vallentuna IP så är idrottsplatsområdet nu i det närmaste fullt utbyggt. Ombyggnationen har inneburit ett ökat behov av omklädnadsmöjligheter, därav planeras en ny omklädnadspaviljong att färdigställas under 2012- 2013. Efter den genomförda utbyggnaden av IP området finns det inte mer markutrymme för vidare expansion . Tomtmark bör därför reserveras för en ny idrottspalts innehållande fotbollsplaner, motionsspår, omklädnads/servicebyggnader mm. Tomtmarken som föreslagits av fritidsnämnden är intill Täbys kommungräns, dvs den mark som kommunen löst in av Stockholms stad med beteckning Bällsta 2:215. Behovet av fotbollsplaner är stort varför ytterligare en konstgräsplan bör etableras. 7.3 Närområdesgårdar Fritidsförvaltningen har fått i uppdrag att konsekvensbeskriva en avveckling av Nova och i stället skapa förutsättningar för att etablera ett antal mindre närområdesgårdar i centralorten. Ett första steg att genomföra närområdesverksamhet för tonåringar har föreslagits att den skall etableras i Tellusbyggnaden, närmare bestämt i Traversenlokalerna. Vid planeringen av skolinvesteringsprojekt i de södra delarna av Vallentuna bör lokaler inplaneras för framtida närområdes verksamhet för tonårsungdomar. 7.4 Aktuella investeringsprojekt fritidsanläggningar • • • • • • 2013 Närområdesverksamhet Traversen 2012-13 Omklädningbyggnad Vallentuna IP 2013 Konstgräsplan Össby IP 2013 Konstgräsplan Vallentuna IP ( Istället för uttjänt plan på Bällstaberg) 2014 Närområdesverksamhet södra Vallentuna 2018 Idrottsplats södra Vallentuna 8. Vårdbostäder 8.1 Äldreomsorg Socialnämnden (SN) har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en grundläggande genomgång av boende behov för SN målgrupper. I enlighet med den boendeplan för särskilt boende för äldre som är framtagen i SN så kommer behovet av ytterligare boende platser i särskilt boende för äldre att krävas från 2018. Med utgångspunkt att planering och projekteringstid beräknas till ca tre år vilket innebär att Socialnämnden senast 2015 behöver fatta beslut om nytt särskilt boende för äldre om det ska stå klart 2018. Tomtmark för framtida vårdbostäder bör reserveras på lämplig plats exempelvis i södra Vallentuna. Ett nytt äldreboende bör stå klart under planperioden. Under planperioden kommer kommunen att ta över ansvaret för hemsjukvården. Detta kommer att innebära behov av verksamhetslokaler. Omfattning och tidpunkt går i dag inte att ange. 8.2 Trygghetsboende med 24 lägenheter. Den som känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt nuvarande, ordinära boende ska kunna söka sig till en sådan bostad. I trygghetsbostaden ska den äldre ha tillgång till en gemensamhetslokal, trygghetslarm och personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter med övriga hyresgäster. Det ska också finnas möjlighet att äta tillsammans. Denna typ av boendeform kräver inget biståndsbeslut utan uthyrning kommer att ske på kommersiella grunder inom ramen för kommunens bolag Össebyhus. 8.3 Boende för funktionshindrade med stöd av LSS Vallentuna kommun har fått ökad möjlighet att få tillgång till gruppbostadsplatser enligt LSS inom befintliga privata enheter i kommunen. Det är en följd av det statliga utjämningssystem som finns sedan 2006. Under kommande planperiod bedöms befintliga kommunala och privata enheter inom ramen för naturlig omsättning kunna täcka platsbehov i gruppbostad och daglig verksamhet. Det uppkommer dock successivt behov av några ytterligare bostäder insprängda i det vanliga bostadsbeståndet i centrala Vallentuna som kan anvisas med andrahandskontrakt. De skall tillgodose dem som har behov av och beviljas servicebostad med stöd av LSS. Det finns gemensamhetslokal och personalgrupp i centrum dit ytterligare några servicelägenheter kan knytas vid behov. 8.4 Boende för ensamkommande flyktingbarn Vallentuna kommun har behov av att skapa boende för ensamkommande flyktingbarn som är asylsökande eller har permanent uppehållstillstånd (PUT). Vallentuna har i dag ett avtal med Migrationsverket om att bereda 6 platser för ensamkommande flyktingbarn, 3 platser för asylsökande och 3 platser för PUT. Det avtal som Vallentuna undertecknat gäller tills vidare och innebär inte 6 barn/år utan betyder att Vallentuna kommun hela tiden ska förfoga över 6 boendeplatser, varav 3 för barn som söker asyl och 3 för barn som erhållit PUT. Då asylprövning enligt Migrationsverket för närvarande tar c:a 3-4 månader kan det bli en genomströmning på asylplatserna med c:a 12 barn/år. För de barn eller unga vuxna som erhållit PUT har kommunen ett fortsatt ansvar enligt Socialtjänstlagen. De behov finns för denna målgrupp är tillgång till egna lägenheter . Beroende på utvecklingen inom planperioden kan det komma att skapa ett sk. boende för utslussning efter boende i gruppboende och det som krävs då är tillgång till en större lägenhet. 8.5 Öppenvård inom socialtjänsten Behov finns av utökade lokaler för kommunens öppenvård under planperioden. 9. Kulturlokaler Byggnation av Vallentuna Kulturhus och Bibliotek pågår och kommer att vara färdigt hösten 2012. Invigning planeras till den 17 november 2012. Vallentuna Teater rustas upp under 2012, för bättre funktion och effektivare användning, teatern nyinvigs våren 2013. Nya lokaler för kulturskolans verksamhet utreds. 9.1 Aktuella investeringsprojekt kulturlokaler • • 10. 2011/2012 upprustning Vallentuna Teater 2012 Vallentuna Kulturhus Bibliotek Förvaltningslokaler Lokaler för förvaltningskontor har inte en lika stor följsamhet till demografiförändringar som verksamheternas lokalbehov och växer därmed inte i samma takt som övriga lokaler. Kulturförvaltningen flyttar under 2012 ur sina lokaler till Vallentuna Kulturhus och Bibliotek och detta påverkar även andra förvaltningskontor. En utredning ska under år 2012 genomföras med syfte att se möjligheterna att lokaleffektivisera kommunens förvaltningskontor. Ärende 8 VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a Sa m ma nträdesprotokol I 20t2-05-28 rbetsutskott 582 Kaftläggning av administrat¡va tjänster (KS 2012.104) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen tar del av informationen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen uppdrog till kommundirektören att ta fram en kartläggning över hur många nyanställningar samt nyinrättade tjänster som tillkommit under zoro och zorr. I kartläggningen skulle också redovisas planerade tillsättningar och avskaffanden under innevarande àr, Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen zorz-oz-r3 $ 33 Handlingar 1. 2. Kartläggning av administrativa tjänster Kartläggning adm tjänster 2oto -2oL2 Expedieras till Samtliga nämnder Justerandes sign Justera Utdragsbestyrkande zotz. e (13) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-03 DNR KS 2012.104 OLA BRANDELL SID 1/2 PERSONALCHEF [email protected] KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kartläggning av administrativa tjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen har tagit del av informationen Ärendet i korthet Kommunstyrelsen uppdrog till kommundirektören att ta fram en kartläggning över hur många nyanställningar samt nyinrättade tjänster som tillkommit under 2010 och 2011. I kartläggningen skulle också redovisas planerade tillsättningar och avskaffanden under innevarande år, 2012. Bakgrund HR-avdelningen har genomfört en kartläggning av administrativa tjänster i kommunen. Enligt kommunstyrelsens uppdrag menas med administrativa tjänster alla tjänster som inte är operativa i verksamheten. Vissa tjänster i kartläggningen är delvis administrativa och delvis operativa. Där så är fallet är detta markerat i kommentarsfältet. Antalet nyinrättade administrativa tjänster, exklusive tjänster som beror på en direkt organisatorisk förflyttning (t.ex. nämndssekreterarna) uppgår under 2010-2011 till 15,8. Den största delen (8,3) är placerade på Kommunledningskontoret. Antalet indragna (ej återbesatta) administrativa tjänster under 2010-2011 uppgår till 3,3. Planerade/tillsatta administrativa tjänster under 2012 uppgår i dagsläget till 4. I dagsläget finns kännedom om 1 planerad indragning av administrativ tjänst. Handlingar 1. Kartläggning av administrativa tjänster KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2012-05-03 DNR KS 2012.104 SID 2/2 Roland Beijer Utbildningschef /Tf Kommundirektör ______________________ Ska expedieras till: Akten Ola Brandell Personalchef KARTLÄGGNING ADMINISTRATIVA TJÄNSTER 2010 - 2012 Antal nyinrättade administrativa tjänster under perioden 2010 - 2011 Kansli Kansli Kansli IKT IKT IKT Plan (tillhör nu SBF) EK KLK Kanslichef Systemförvaltare E-arkivarie Webbkommunikatör Supporttekniker Service Manager Kommunplanerare Upphandlare 100% 100% 50% 100% 100% 100% 100% 100% BUF Samordnare Adm. samordnare Skolexpert 100% RC 100% RC 100% Kansli SBF Bygglovsadministratör Registrator Ecos. arkivred 100% Bygglov 100% Miljöenheten FF Samordnare Tryggare KoB Enhetschef 100% Kulturenheten SF Administratör 100% Utföraravd/Korallen 50% Antal indragna administrativa tjänster 2010 - 2011 (exkl. org. förflyttning) KLK HR/Löneadm 50% HR Personalhandläggare 80% HR Arkivarie/ Registrator 20% Kansli Nämndadministratör 80% Kansli FF Kommunikationssamordnare 100% SF Ekonomiassistent Receptionist Planerade/tillsatta nyinrättningar 2012 BUF Skolassistent SBF Förvaltningsjurist Planeringschef Administratör Planerade indragningar 2012 FF Seniorkonsult 50% Avd. verksamhetsstöd 50% Avd. verksamhetsstöd 100% Bällstabergsskolan 100% 100% 100% Bygglov 100% 2012-04-30 Kommentar Efter beslut i KSAU under 2009 att kanslichef skulle anställas, § 162 Administrativ Administrativ och operativ Administrativ och operativ Ärende 9 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 12 (13) 2012-05-28 § 68 Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" (KS 2012.262) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta förvaltningens yttrande över projektet ”Mälaren- en sjö för miljoner!” som sitt eget och översända det till Mälarens Vattenvårdsförbund. Ärendet i korthet Mälarens Vattenvårdsförbund har skickat ett förslag om förändring av förbundets inriktning genom start av samverkansprojektet ”Mälaren - en sjö för miljoner”. Kommunerna i Mälarens avrinningsområde ska senast den 30 juni 2012 meddela hur de ställer sig till samverkansprojektet. Remissen innehåller även information om medlemsavgifter för kommunernas deltagande i projektet. Vallentuna kommun ställer sig positivt till samverkan men anser att projektet behöver konkretiseras och att samarbetet med berörda kommuner, för att fånga upp kommunernas eget arbete, behöver påbörjas innan kommunen kan ta ställning till en eventuell medverkan i samverkansprojektet. Handlingar 1. Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" 2. Information om möjlighet till deltagande i projekt "Mälaren - en sjö för miljoner" Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2012-05-15 DNR KS 2012.262 CATHARINA GRUNDIN SID 1/3 MILJÖPLANERARE 0858785149 [email protected] KOMMUNSTYRELSEN Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens yttrande över projektet ”Mälarenen sjö för miljoner!” som sitt eget och översända det till Mälarens Vattenvårdsförbund. Ärendet i korthet Mälarens Vattenvårdsförbund har skickat ett förslag om förändring av förbundets inriktning genom start av samverkansprojektet ”Mälaren - en sjö för miljoner”. Kommunerna i Mälarens avrinningsområde ska senast den 30 juni 2012 meddela hur de ställer sig till samverkansprojektet. Remissen innehåller även information om medlemsavgifter för kommunernas deltagande i projektet. Vallentuna kommun ställer sig positivt till samverkan men anser att projektet behöver konkretiseras och att samarbetet med berörda kommuner, för att fånga upp kommunernas eget arbete, behöver påbörjas innan kommunen kan ta ställning till en eventuell medverkan i samverkansprojektet. Bakgrund Det finns krav på att vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag till 2015/2021 ska ha uppnått god ekologisk status/potential och god kemisk status. Det är ett utmanande arbete som krävs för att uppnå det i Mälarens olika delar. Påverkanstrycket på sjön är stort genom t ex övergödning, fysisk påverkan och miljögifter. Samarbete och gemensamma åtgärder måste tas till för att komma till rätta med de miljöproblem som i dag hotar Mälaren. Vattendirektivet och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer gör att takten på åtgärdsarbetet måste öka för att nå de mål som satts upp. Kommunerna har en viktig roll i åtgärdsarbetet, t ex genom den fysiska planeringen, vid tillsyn och prövning, som ansvarig för dricksvatten och avloppsrening, men också SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08-587 850 88 SBF@VALLENTUNA:SE WWW.VALLENTUNA.SE VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2012-05-15 DNR KS 2012.262 SID 2/3 som huvudman för vissa fysiska åtgärder som t ex sjörestaureringar och sanering av förorenade områden. Mälarens vattenvårdsförbund har tagit fram projektet ”Mälaren – en sjö för miljoner” för att kommunerna i Mälarens tillrinningsområde genom samverkan ska hitta vägar att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren. Projektet är tänkt att under perioden 20122014 fungera som kompetensförstärkning och stöttning i arbetet för de kommuner som väljer att gå med. Föreslagna aktiviteter för samverkan är bland annat gemensamma ansökningar om medel för åtgärdsprojekt, seminarieserier samt skapa kompetensnätverk. Förbundet avser även att avsätta en särskild budget för att stödja det kommunala åtgärdsarbetet. Under 2012 ska de åtgärder som bör och kan utföras preciseras och projektet förankras för att under 2013-2014 sedan påbörja/genomföra åtgärderna. För detta samarbete är det tänkt att ta ut en avgift som motsvarar 1 krona för varje innevånare i kommunens del av tillrinningsområdet. För Vallentunas del blir avgiften 26 666 kronor/år under 2013 och 2014. Mer om förbundets verksamhet och underlaget till beslutade medlemsavgifter finns att läsa i bifogat dokument. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande om projektet Vattenförvaltningen enligt vattendirektivet ställer krav på att kommunerna ska vidta åtgärder och samverka över administrativa gränser. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på att samverka om åtgärder för att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för Mälaren. Arbetet är inte minst viktigt då Mälaren fungerar som dricksvattentäkt. Vallentuna kommun har genom Oxunda Vattensamverkan ett väl fungerande samarbete kring vattenvården inom Oxundaåns avrinningsområde. Samverkan har skett i 13 år och kommunerna har genomfört en rad biotopvårdande och vattenkvalitetsförbättrande åtgärder och tar årligen fram åtgärdsprogram för genomförande av nya åtgärder. Ett av de viktigaste målen för samverkan är att värna Mälaren som dricksvattentäkt. Under första fasen (2012) av projektet ”Mälaren - en sjö för miljoner” finns enligt förbundets remiss stor möjlighet att påverka innehåll och inriktning. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att projektet behöver konkretiseras och att samarbetet med berörda kommuner, för att fånga upp kommunernas eget arbete, VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING 2012-05-15 DNR KS 2012.262 SID 3/3 behöver påbörjas innan kommunen kan ta ställning till en eventuell medverkan i samverkansprojektet. Handlingar 1. Information om möjlighet till deltagande i projekt "Mälaren - en sjö för miljoner" 2. Yttrande om projektet "Mälaren - en sjö för miljoner" Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef ______________________ Ska expedieras till: Akten Shula Gladnikoff tf Planeringschef {a*-ær.-= -Ò - en sjö för miljoner! Mälaren Séler Vansba Avasle Ósthañtna( Notberg Sfred./€ôæAen Hèby Sa/ê quseúeE Nañâlje SR¡nnshneberg d¡då*rg Enköptng Yäderás J,ôpn9 KUN* AtbSa Kêdskoga Ekerö sfângres Sãþm öreörc LeRøMry 6n€slå . Söeftt¡e Vingàket Løxà .O LantmåterÌet Målarens evrin;ingsområde (blå gråns) och kommuner inom detta (grå gränser) lnformationsbrev till kommuner inom Mä la rens ti I I rin ningsom råde Mälaren - en sjö för milioner! Detta utskick innehåller information till kommuner som idag inte är medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund men som är så kallade tillrinningskommuner till Mälaren. lnklusive de 22 kommuner som idag är medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund finns 62 kommuner helt eller delvis inom Mälarens tillrinningsområde. Utmaningarna för Mälarens vattenkvalitet blir allt större. Vi behöver hitta gemensamma, framkomliga vägar för att komma till rätta med de miljöproblem som idag hotar Mälaren. Påverkanstrycket på sjön är stort idag och ökar kontinuerlígt genom den stora inflyttningen i Mälardalen. övergödning, fysisk påverkan, miljögifter och förekomst av främmande arter är miljöproblem som vi som kommuner, myndigheter och organisationer har ett gemensamt ansvar att åtgärda. Kommunerna har genom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram fått ett stort ansvar i detta arbete. Mälarens vattenvårdsförbund har därför tagit fram projektet "Mälaren - en sjö för milione/' för kommunernas samverkan inom arbetet med de åtgärder som behöver vidtas. Projektet beskrivs närmare i bilaga 1. Projektet innebär en kompetensförstärkning och stöttning i arbetet för de kommuner som väljer att gå med. Vitror att samverkan kring åtgärderna är nödvändig och vivet att många kommuner nu påbörjar arbetet med de åtgärder som behövs för att uppnå en bättre vattenkvalitet. att det geografiska området utvidgas så att samtliga kommuner i Mälarens tillrinningsområde ingår. Vi vänder oss nu därför till er kommun med information om projektet och erbjudande om deltagande. För att samverkansarbetet ska bli ändamålsenligt är det viktigt Förbundets projektförslag har diskuterats på ett möte med Mälardalsrådets miljöutskott 12 oktober 2OLl, där det mottogs pos¡t¡vt. Då projektet är tänkt att starta redan unde r 2Ot2 vill vi ha snar återkoppling från er för att veta om ni är villiga att delta i projektet, senast 30 juni önskar vi veta hur ni ställer er. Kommunernas medfinansiering kommer att ske under 2013 och 2074 och avser en krona per invånare inom tillrinningsområdet. Mälarens vattenvårdsförbund har ett 5O-tal medlemsorganisationer som tillsammans utgör ett unikt nätverk av olika intressen och kompetenser. Medlemskap ivattenvårdsförbundet erbjuds er kommun, men är inte obligatoriskt för att delta i projektet. Västerås 20L2-O3-I5 För M rens rbund styrelse r Länsstyrelsen i Skogö, land anlands län Västmanlands egationen i ordförande i Norra östersjöns vattendistrikt län För mer information och frågor kontakta: Susa n na Vesterberg, sekretera re i M ä larens vattenvå rdsförbu,nd Telefon:021-19 5168 Mobil:0705-80 5168 E-post: susa n na.vesteiberg@ la nsstvrelse n.se Bakgrund Utmaningarna för Mälarens vattenkvalitet blir allt större. Vi behöver hitta gemensamma, framkomliga vägar för att komma till rätta med de miljöproblem som idag hotar Mälaren. Påverkanstrycket på sjön är stort idag och ökar kontinuerligt genom den stora infl¡tningen i Mälardalen. övergödning, fysisk påverkan, miljögifter och förekomst av främmande arter är miljöproblem som vi som kommuner, myndigheter och organisationer har ett gemensarnt ansvar att åtgärda. Kommunerna har genom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram fått ett stort ansvar i detta arbete. Vattendirektivet och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer gör nu att takten på åtgärdsarbetet måste öka för att nå målen som satts upp. Det finns därmed ett behov av en utökad samverkan, framför allt mellan kommunerna. Mälarens olika delar påverkar varandra och den påverkan som kommer från tillrinningsområdet är avgörande för hur tillståndet i sjön ser ut. Att samverka om åtgärdsarbetet är därför nödvändigt. till ett projekt med namnet " Mälaren - en sjö för miljoner" tagits fram. Kommunerna fyller en viktig roll i åtgärdsarbetet, t ex genom den fysiska planeringen, vid tillsyn och prövning, som ansvarig för dricksvatten och avloppsrening och även som huvudman för vissa flisiska åtgärder som t ex sjörestaurering och sanering av förorenade områden. För att tillgodose detta behov har ett förslag Många kommuner arbetar framgångsrikt redan idag med dessa frågor och skulle kunna dela med sig av erfarenheterna till andra som inte kommit lika långt. Man skulle också kunna samarbeta runt gemensamma objekt och få stöttning ¡ att söka ytterligare externa medel för detta. Total kostnad för projektet är 8 400 0000 kr. Av dessa söktes 4 300 000 kr från Havs- och vattenmyndigheten i november 2011. Besked om tilldelning av medel har inte komm¡t ännu. Resterande del av medlen kommer att samlas in ifrån dels Mälarens vattenvårdsförbund, dels ifrån komrnuner i tillrinningsområdet. Projektet är treår¡gt med start under 2OL2.l det inledande skedet av projektet (2OI2l kommer det att finnas goda möjligheter att påverka innehåll och inriktning. För en detaljerad beskrivning av projektet, se bilaga 1. Mälarens vattenvårdsförbunds uppdrag har sedan starten 1998 frarnförallt varit att genomföra miljöövervakning och olika typer av specialundersökningar. Det finns idag ett ännu större behov än tidigare av att övervaka Mälaren och även av att sprida information om sjön. Att behålla och till viss del utöka förbundets befintliga verksamhet är därför viktig. Förbundets styrelse föreslår därför en höjning av medlemsavgifterna, se bilaga 2. Mälarens vattenvårdsförbund har ett 50-tal medlemsorganisat¡oner som tillsammans utgör ett unikt nätverk av olika intressen och kompetenser. Förbundet har blivit en part att räkna med i vattenarbetet. Medlemskap ivattenvårdsförbundet erbjuds de kommuner som ligger inom Mälarens tillrinningsområde, men är inte obligatoriskt för att delta i projektet. Mera information om Mälarens vattenvårdsförbund finns på hemsidan www.malaren.org BILAGA Mälarens vattenvå rdsförbu nd Projektbeskrivning Mälaren 1 - en s¡ö för milioner Sammanfattning Utmaningarna för Mälarens vattenkvalitet blir allt större. 2Ot5/2O21ska god ekologisk status/potential och god kemisk status vara uppnådd i Mälarens olika delar. Kommunerna har genom Vattenmyndighetens åtgärdsprogram fått ett stort ansvar i detta arbete. Mälarens vattenvårdsförbund har därför tagit fram projektet "Mälaren - en sjö för miljoner". Syftet med projektet är att underlätta och påskynda kommunernas åtgärdsarbete. I projektet ges Mälarens vattenvårdsförbund en samordnande och stödjande roll i det kommunala åtgärdsarbetet för Mälaren. Arbetet organiseras genom att vattenvårdsförbundel2OL2-2OL4 får i uppdrag att: Underlätta och stötta kommunernas åtgärdsarbete Göra gemensamma ansökningar om medel för åtgärdsprojekt Anordna seminarier och träffar samt skapa ett kompetensnätverk En särskild åtgärdsbudget avsätts för att stödja det kommunala åtgärdsarbetet 2Ot3 och2Ot4. Projektet är treårigt och är tänkt att finansieras statligt till hälften och till hälften av Mälarens vattenvårdsförbund. För att förbundet ska kunna genomföra projektet behöverfinansiering ske genom avgift från de deltagande. Förslaget som finns är att en krona per invånare begärs in under 2OL3 och201,4. lnklusive de 22 kommuner som idag är medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund finns 62 kommuner helt eller delvis inom Mälarens tillrinningsområde. Kommuner som vill delta i projektet kommer att bidra med den föreslagna avgiften på en krona per invånare inom tillrinningsområdet vilket innebär att vissa kommuner bara berörs till en viss del. Projektet kommer organisatoriskt att ligga under Mälarens vattenvårdsförbunds styrelse men till projektet kommer en referensgrupp att knytas. Referensgruppen föreslås bestå av ett urual representanter från Mälarens vattenvårdsförbunds medlemskrets, representanter från deltagande kommuner samt en representant från staten. Utöver det erbjuds samtliga kornmuner att delta i nätverksträffar. Det första året i projektet (2012) innebär ytterligare förankring och precisering av projektet, medan man 2013 och 2Ot4 övergår i åtgärdsfasen. M ä la BII.AGA rens vatte nvå rdsförbu nd 1 Total kostnad för projektet är 8 400 0000 kr. Av dessa söks 4 300 000 kr från Havs- och vattenmyndigheten. Resterande del av medlen kommer att samlas in ifrån dels Mälarens vattenvå rdsförbu nd, dels ifrå n kom m uner i avrinningsom rådet. Bakgrund 2OL1|2OZL ska god ekologisk status/potential och god kemisk status vara uppnådd i Mälarens olika delar. Vattenmyndighetens åtgärdsprogram riktar sig till centrafa verk, länsstyrelser och kommuner och pekar på viktiga områden som man behöver arbeta ytterligare med. För kommunerna, som har ett proportionellt stort ansvar när det gäller genomförande av åtgärder, krävs ett omfattande samarbete över de administrativa gränserna eftersom Mälarens gränser och påverkansområden inte sammanfaller med kommunernas och länens. Betinget i Mälaren är stort och såväl övergödning som förekomst av främmande arter, miljögifter och fi7sisk påverkan är miljöproblem som förekommer i de olika delarna. Påverkanstrycket på sjön är stort idag och ökar kontinuerligt genom den stora inflçtningen i Mälardalen. Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998 och har hittills i första hand haft fokus på miljöövervakning och undersökningar. Takten på åtgärdsarbetet måste nu öka för att nå målen som satts upp och där finns ett behov av bland annat mellankommunal samverkan och samarbete í gemensamma projekt. För att tillgodose detta behov, skulle Mälarens vattenvårdsförbund kunna ges en samordnande och stödjande roll i det kommunala åtgärdsarbetet i och i anslutning till Mälaren. för Mälarens vattenvårdsförbund innebär att den befintliga verksamheten som bedrivs iform av undersökningar i Mälaren skulle komma till bättre nytta i kommunernas arbete. Undersökningarna som genomförs i Mälaren utgör ett mycket viktigt underlag och en utökning av dessa aktiviteter behövs och har även föreslagits inom ramen för förbundets befintliga verksamhet. En utökad roll Mälarens vattenvårdsförbund omfattar idag inte hela påverkansområdet. I dagsläget har vattenvårdsförbundet 22 medlemskommuner, vilka utgörs av de kommuner som ligger i direkt anslutning till Mälaren. Mälarens påverkansområde är betydligt större och hela 62 kommuner ligger helt eller delvis inom detta. För att ett samordningsarbete ska bli ändamålsenligt behöver medlemskretsen därför utvidgas, sannolikt till de ca 50 kommuner med störst påverkan i avrinningsområdet. För att tydliggöra den nya rollen som samordningen av åtgärdsarbetet innebär, föreslås eventuellt även en ny formulering i stadgarna. Mä la rens vattenvå rdsförbu nd BII"AGA 1 För att förbundet ska kunna ha den utökade rollen kommer medel att fordras hos de ingående kommunerna i avrinningsområdet. Ett förslag som finns är att en krona per invånare begärs in under 2013 och 2014. Den utökade rollen för Mälarens vattenvårdsförbund innebär inte att ansvaret för att genomföra åtgärder fråntas kommunerna eller minskar hos desamma. Ansvaret att genomföra åtgärder ligger fortfarande på respektive kommun. För att det inte ska uppstå förvirring kring förbundets roll i detta sammanhang, bör denna förtydligas i det inledande skedet. Förslaget om en utökad roll har diskuterats med styrelsen i Mälarens vattenvårdsförbund 11 oktober 2011 och därefter på ett möte med Mälardalsrådets miljöutskott 12 oktober 20tt, där det mottogs positivt. Förslaget har även förankrats med lngemar Skogö, landshövding iVästmanlands län och ordförande ivattendelegationen för Norra östersjöns vattendistrikt. Därefter har förslaget åter diskuterats på styrelsemöte i Mälarens vattenvårdsförbund 29 november 201! och 6 mars 2012. Styrelsen är enig om att ansöka om medel för samordningen och att arbeta vidare med denna fråga under 2Ot2 i vattenvå rdsförbu ndet. Projektets innehåll MåI Målet med projektet är att förbundet ska samordna, påskynda och stödja genomförandet av effektiva kommunala åtgärder i och i anslutning till Mälaren. Detta ska uppnås genom att: Samordnare för kommunernas åtgärdsarbete anställs hos vattenvårdsförbundet2OL2-2Ot4 seminarier och träffar genomförs och ett kompetensnätverk bildas 2Ot2 - 2OL4 en särskild åtgärdsbudget avsätts för att stödja det kommunala åtgärdsarbetet 2013 och 2074 SyÍte Syftet med projektet är att underlätta och påskynda kommunernas åtgärdsarbete. Gernensamma ansökningar om medel för åtgärdsprojekt kan tas fram och förbundets egen åtgärdsbudget kan användas som medfinansiering i sådana projekt. Projektet genomförs också för att skapa ett kompetensnätverk för kommunerna och ett ökat utbyte av erfarenheter och goda exempel. Ett syfte är också att höja kompetensnivån hos kommunerna. Mä la re ns vatte nvå rdsförbu nd BILAGA 1 Genomförandepløn Projektet genomförs i två etapper där etapp L (2OL2l innebär förankring av projektet och precisering av åtgärder som bör och kan genomföras inôm ramen för projektet. Etapp 2 (2O73-2OI4) innebär att sätta igång/genomföra åtgärder. Att skapa kompetensnätverk och att genomföra seminarier inleds under etapp 1 och sträcker sig över hela projektperioden. Nedan följer en närmare beskrivning av de olika etapperna. Etapp 1, (2OI2l förutsättning för att lyckas med projektet är att det förankras väl med de ingående kommunerna och får ett godkännande hos dessa. Det är särskilt viktigt att de kommuner som idag inte är medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund tidigt får information om vad som planeras och hur de berörs. Ett samarbete bör inledas med samtliga berörda kommuner för att klargöra vilka behov som En finns hos respektive organisation. Akt¡v¡teter 2012: lnformation om den utökade rollen och projektet skickas ut till samtliga kommuner som omfattas av projektet. Möten med berörda kommuner genomförs (ca 5 möten). Dessa sprids geografiskt för att öka möjligheten till deltagande. Kompletterande insamling av uppgifter om kommunernas behov i samband med åtgä rdsa rbetet genomförs (genom en enkätförfråga n). En sa mo rd na re a nstä ls hos vattenvå rdsfö rbu ndet Precisering av projektets "åtgärdsdel" görs i samarbete med de berörda länsstyrelserna där åtgärdsunderlagen íngår som ett viktigt underlag för prioritering av åtgärder. En avgränsning av vilken typ av åtgärder som kan genomföras inom projektet görs och en åtgä rdslista u pprättas. Precisering av projektets "åtgärdsdel" görs i samarbete med de berörda kommunerna. Precisering av projektets "åtgärdsdel" görs i samarbete med de berörda kommunerna och länsstyrelserna genom deltagande i sk vattenverkstäder' Gemensamma åtgärdsprojekt förbereds och eventuella ansökningar görs infdr 2013. Ett kompetensnätverk skapas efter analys av kommunernas behov. Ett seminarium genomförs om aktuella frågor efter analys av kommunernas behov. I Etapp 2l2oL3-20t4l Under etapp 2 börjar genomförande av åtgärder parallellt med att kompetensnätverket bibehålls och seminarier anordnas. Mä la rens vattenvå rdsförbu nd A kt ivitete r 2Ot3 -2O\4 BILAGA 1 : De gemensamma åtgärdsprojekt som påbörjats och/eller där ansökningar lämnats in under 2012 sätts igång. Avstämning av de åtgärdsprojekt som satts igång genomförs. Delrapport till HaV om arbetets fortlöpande (halvtid). Kompetensnätverket bibehålls och anpassas efter analys av kommunernas behov. Ett-två seminarier/år genomförs om aktuella frågor efter analys av kommunernas behov. Slutrapport till HaV om arbetets genomförande. Sannolikt kommer flera av de gemensamma åtgärdsprojekten att löpa vidare efter 2014. Det betyder att uppfö ljningsperioden sträcker sig uta nfö r projektpe rioden. Orgønisotion Projektledare Projektledare kommer samordnaren att vara. Till dess personen är på plats är vattenvårdsförbundets sekrete ra re projektleda re. Projektet innebär att samordnare anställs av Mälarens vattenvårdsförbund för att samordna, påskynda och stödja det kommunala åtgärdsarbetet i och i anslutning till Mälaren. Mälarens vattenvårdsförbund har sitt säte hos Länsstyrelsen i Västmanlands län, tjänsten skulle eventuellt kunna knytas dit, eller till någon av de i samarbetet íngående kommunerna. Projektgrupp Projektgruppen utgörs av samordnare/projektledare och förbundets sekreterare. Styrgrupp Styrgrupp för projektet bör vara ett urval av representanter från Mälarens vattenvårdförbunds styrelse (bl a ordförande och vice ordförande). Referensgrupp M ä la BILAGA rens vattenvå rdsförbu nd 1 Referensgrupp för projektet bör vara ett urval av representanter från Mälarens vattenvårdsförbunds medlemskrets samt i projektet ingående kommuner, samt en statlig representant. Tidspløn ã*rv 1ã9=+--õ sdãs als¡ddãÞR EiE=ãàÈËå ËEãg:ãää-sE iggËãäËää É .ç I ËËEiEsÈËä Ë.EeEä".+.åä IPrciserir r E¡ Âvs¡å¡Mite ¡ TPecisednp avD¡ av I Gem I EU t E FinonsÍering (1OO OOO I (2OI2l kommer projektet att finansieras genom dels Mälarens vattenvårdsförbund kr), dels söks ett bidrag från HaV (300 000 kr). Under etapp Under etapp 2 (2OL3-20L4) finns ett förslag som innebär att en krona per invånare satsas på projektet 2013 och 2014. Detta skulle innebära en intäkt på knappt 2 000 000 kronor per årfrån kommunerna, totalt 4 000 000 kr. Medel söks hos Havs- och vattenmyndigheten i motsvarande utsträckning, dvs 2 000 000 kr per år 2Ot3-20L4, totalt 4 000 000 kr under etapp 2. Budset 2012: Samordnare för det kommunala åtgärdsarbetet (halvår 2) Kostnader i samband med seminarium för kommunerna 300 000 s0 000 =d BILAGA Mä la rens vattenvå rdsförbu nd Kostnader i samband med anordnande av övriga träffar 1 50 000 Summa 400 000 kr Budeet 20L3: Samordnare för det kommunala åtgärdsarbetet 600 000 Kostnader i samband med semiñarier för kommunerna 100 000 Kostnader i samband med anordnande av övriga träffar 100 000 Âtgarder 3 200 000 Summa 4 000 000 kr Budeet 20L4: Samordnare för det kommunala åtgärdsarbetet 600 000 Omkostnader i samband med seminarier för kommunerna 100 000 Kostnader i samband med anordnande av övriga träffar 100 000 Âtgärder 3 200 000 Summa 4 000 000 kr Total kostnad för projektet är 8 400 0000 kr. Av dessa söks 4 300 000 kr från HaV Sømarbetspørtners Eftersom Mälarens vattenvårdsförbund är utförare av projektet kommer dess medlemmar att vara samarbetspartners í projektet. De är: Kommunerna Kungsör, Köping, Hallstahammar, Västerås, Enköping, Håbo, Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Upplands-Väsby, Upplands-Bro, Järfãlla, Stockholm, Sundbyberg, Solna, Huddinge, Ekerö, Botkyrka, Salem, Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, länsstyrelserna i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län, landstingen i Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län och Västmanlands län, Yara AB, Köping, Pfizer Health AB, Strängnäs och Ragn-Sells BILAGA Mä la rens vattenvå rdsförbu nd 1 Avfallsbehandling AB och Svensk Oljeåtervinning AB, Stockholm Vatten AB, Norrvatten, Arbogaåns vattenfdrbund, Hedströmmens vattenförbund, Kolbäcksåns vattenförbund, Fyrisåns vattenförbund, Hjälmarens vattenvårdsförbund, Yrkesfiskarna, Sjöfartsverket, LRF sektorsfcireträdare samt Länsförbunden av SNF i Södermanland och Västmanland. Kostnødsfärdelníng Kommunernas kostnader för projektet Mälaren - en sjö för miljoner under 2013 och 2014 utgår ifrån hur många invånare respektive kommun har inom Mälarens avrinningsområde (tabell 1). Tabell 1. Förslag till kostnadsfördelning med anledning av projektet Mälaren - en sjö för miljoner. Kostnaden fördelas på kommunerna utifrån invånarantal (år 2009) inom Mälarens tillrinningsområde. Kommuner Kostnad per kommun och år baserad på antal invånare (2009) ¡ Mälarens tillrinningsområde Kungsör* 9242 Köping* 26414 Hallstahammar* 16803 Västerås* 140705 Enköping* 4L762 Håbo* 2214L Uppsala* 2L2626 Knivsta* 16755 Sigtuna* 45673 Upplands-Väsby+ 43543 Upplands-Bro* 28530 Järfälla* 69181 Stockholm* 460051 Sundbyberg* 13853 Solna stad* 34833 Huddinge* 18758 Ekerö* 29988 Botkyrka* 77348 Salem* 16803 Södertälje* 31865 Strängnäs* 34.r''20 Eskilstuna* 101906 Mä la re ns vattenvå rdsförbu nd Arboga L4L4t Fagersta 12573 Hallsberg 13681 Heby 6729 Katrineholm 1489 Kumla 22607 Laxå 44tO Lekeberg 9002 Lindesberg 25046 Ljusnarsberg 5305 Ludvika 26797 Nora ttl82 Norberg 6093 Nykvarn 8239 Sala 22032 Skinnskatteberg 4762 Smedjebacken 11801 Sollentuna 2L370 Surahammar 10135 Tierp 4615 Täby 18L74 Vallentuna 26666 örebro t438I2 östhammar Summa * 3894 1927755 Befintliga medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund. Ytterligare kommuner finns i avr¡nn¡ngsområdet (13 st), men ¡nvånarantalet är så ringa att de har plockats bort ifrån urvalet Mä la rens vattenvå rdsförbu nd Förslag BILAGA 2 till förändringar av medlemsavgifter i Mälarens vattenvårdsförbu'nd rned anledning av utökade behov av mätningar Sammanlottning Mälarens vattenvårdsförbunds verksamhet har sedan bildandet 1998 i första hand haft fokus på míljöövervakning och undersökningar i Mälaren för att mäta vattenkvalitén. Dessa mätningar samfinansieras genom medlemsavgifter till förbundet. Medlemsavgifterna har varit oförändrade sedan starten. Det har inneburit att volymen på undersökningarna har minskat genom åren eftersom kostnaderna för dessa har ökat. Nyligen har dessutom Vattenmyndigheten gjort förändringar i indelningen av Mälaren vilket medför att fler mätningar behöver göras framöver för att man ska kunna göra rättvisande bedömningar av Mälarens vattenkvalitet. Underlaget från mätningarna är mycket viktíga för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. En utökad omfattning av specialinsatserna skulle dessutom innebära ett ytterligare behov av administration (specificering av uppdrag, upphandling, projektledning). Administrationskostnaden föreslås därför utöka från 30 procent så att den omfattar en heltidstjänst. Utökade behov av mätningar och den sedan starten oförändrade medlemsavgiften har föranlett styrelsen att nu föreslå en förändring av medlemsavgiften frân 2OL2. Behov av utökade Ínsatser Í Mälaren Att behålla Mälarens vattenvårdsförbunds verksamhet iform av undersökningar i Mälaren är mycket viktigt och en utökning av dessa aktiviteter behövs. Mälaren har nyligen delats in iflera så kallade vattenförekomster (32 istället för tidigare 9) och därmed behövs flera mätningar och/eller modeller för att kunna göra rättvisande bedömningar av respektive del. Volymen på undersökningarna som görs idag har dessutom minskat proportionellt sedan Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998, eftersom ingen höjning av medlemsavgifterna har genomförts sedan dess (men kostnaderna för tjänsterna samtidigt blivit större). att de mätningar som görs idag sannolikt är tillräckliga även för att spegla de nya vattenförekomsterna (Svensson m fl, 2011), men när det gäller de biologiska delarna finns ett ökat behov. Mälarens vattenvårdsförbund har en viktig roll i att bidra till dessa mätningar. Dessutom finns ett stort behov av att göra andra studier och att sprida information om vilka resultat som framkommer. Genom att utöka och rätt utforma de specialinsatser som vattenvårdsförbundet genomför kan vi bättre svara upp mot de nya kraven. En analys av den fysikalisk-kemiska delen av basprogrammet visar Mä la rens vattenvå rdsförbu nd BILAGA 2 Verksamhet och kostnad Mälarens vattenvårdsförbunds verksamhet är idag dels miljöövervakning i Mälaren enligt det fasta basprogrammet, dels genom olika specialinsatser som varierar från år till år. Budgeterade kostnader för miljöövervakningen 2OIL är 590 000 kr och för specialinsatserna 20tL275OOO kr. Förbundet har också avsatt en viss del av budgeten till administration, 250 000 kr (201L). Dessutom finns också budgeterade kostnader (100 000 kr) för övriga kostnader som t ex anordnande av möten och oförutsedda kostnader. Dessa täcker kostnader för t ex möten, hemsida, dataprogram, revisorer, plusgiro, och övriga omkostnader. Förslag till förändringor M i ljöövervakningen - basprogrammet Kostnaden för basprogrammet är i dagsläget (2011) 590 000 kr. lnga större förändringar görs av basprogrammet under 2Ot2 och kostnaden för undersökningarna blir runt 610 000 kr 2OL2. Specialinsatserna Budgeterade medel för specialinsatser är (för 2OIL) 275 000 kr. Med tanke på det utökade behovet av undersökningar i Mälaren som förutspås genom vattenförvaltningens nya indelning i flera vattenförekomster, föreslås detta belopp ökas med nära en fördubbling, vilket innebär en kostnad på 500 000 kr 2OL2. Administrationen Den administrationskostnad som förbundet idag betalar till Länsstyrelsen i Västmanlands län täcker ca 30 % av sekreterarens tjänst. Denna omfattning bedöms inte tillräcklig för att klara de uppgifter som följer av sekreterarskapet. lnom sekreterarskapet ligger bl a administration, informationsspridning, upphandling av tjänster, sammankallande till och uppföljning av möten i styrelsen och arbetsgruppen samt planering och utveckling av verksamheten. En utökad omfattning av specialinsatserna skulle dessutom innebära ett ytterl¡gare behov av administration (specificering Mä la rens vattenvå rdsförbu nd BILAGA 2 av uppdrag, upphandling, projektledning). Administrationskostanden föreslås därför utökas så att den omfattar en heltídstjänst, vilket innebär en ökning till 600 000 kr 2012. övriga kostnader De övriga kostnadersom förbundet budgeterarförföreslåsvara oförändrade, dvs 100000kr2012. De övriga kostnaderna ska dock specificeras så att det bättre går att följa upp vad de används till. Summering Om man summerar de ovan föreslagna kostnaderna skulle Mälarens vattenvårdsförbund behöva 1 810 000 kr för att bedriva den verksamhet som bedöms nödvändíg. Bidraget från Havs- och vattenmyndigheten kommer troligen att öka med 60 000 kr under 2012, dvs bara marginellt, vilket innebär att en avgiftshöjning måste genomföras för att få intäkter i proportion tillverksamheten. Det nya förslaget till medlemsavgifter utgår ifrån den kostnadsfördelning som gjordes vid förbundets bildande. För kommunernas del innebär den att fyra avgiftsklasser specificerades där medlemsavgiften avgjordes av kommunens invånarantal, andelen yta av Mälaren och andelen åkermark. Styrelsen avser att under 2OL2 se över och vid behov uppdatera denna kostnadsfördelning. Förbundet har valt mellan två modeller att fördela kostnadshöjningen på, antingen en höjning av avgiften för samtliga medlemmar, eller en höjning ftir vissa medlemmar. Förbundet har valt en lite mindre höjning för vissa medlemmar. ldag finns flera medlemmar i förbundet som betalar en "symbolisk" summa för medlemskapet. Anledningen till detta är att man vid bildande av förbundet tog hänsyn till medlemmens art, om det t ex rör sig om ideella föreningar så bör avgiften vara liten. Risken är annars att kostnaden blir för stor i förhållande till vad man anser sig få ut av medlemskapet och man lämnar förbundet. Det kan också röra sig om organisationer som bidrar på annat sätt till verksamheten i Mälarens vattenvårdsförbund, t ex genom att genomföra egna mätningar som kommer fdrbundet tillgodo. De medlemmar som idag betalar "symboliska" summor för sitt medlemskap är vattenvårdsorganisationerna, industrierna, vattenproducenterna, fiskareförbundet, LRF och naturskyddsföreningen (D och U län). Om man väljer att låta dessa fortsätta med att betala en "symbolisk" summa försitt medlemskap men låta den öka med lämpligt prisindex (ca25%),blir avgiftshöjningen för övriga medlemmar ca 65% (se tabell 1). För länsstyrelserna föreslås höjningen bli något mindre (50%). Avgifterna har avrundats uppåt till närmaste 500-tal. BI.I.AGA 2 Mä la rens vattenvå rdsförbu nd Tabell 1. Förslag till medlemsavgifTer 2Ot2 Medlemmar Ârsavgift 2011 Ârsavgift 2012 förslag Kungsör 10000 16s00 Köping 20000 32500 Hallstahammar 10000 16500 Västerås stad 40000 64500 Enköping 30000 48500 Håbo 20000 32500 Uppsala 40000 64s00 Knivsta kommun 10000 15s00 S¡gtuna 20000 32500 Upplands-Väsby 20000 32500 Upplands-Bro 20000 32500 Järfä lla 10000 16500 Stockholms stad 40000 64s00 Sundbybergs stad 10000 16500 Solna stad 10000 16500 Huddinge 10000 16s00 Ekerö 20000 32500 Botkyrka 10000 16500 Salem 10000 16500 Södertälje 20000 32500 Strängnäs 30000 48s00 Eskilstu na 40000 64500 Arbogaå ns vattenförbund 5000 6500 Hedströmmens vattenförbu nd s000 6s00 Kolbäcksåns vattenförbund 5000 6500 M ä la BILAGA 2 rens vattenvå rdsförbu nd Hjä lma rens vatte nvå rdsförbu nd s000 6500 Fyrisãns vattenförbund s000 6500 1) 0 0 2l 0 Mälarens Fiskareförbund Naturvärdsverket Fiskeriverket 2l vattenmyndigheten 2l 0 0 0 Sjöfartsverket 5000 6500 Länsförbunden av SNF i D- och U-län 5000 6500 10000 12500 3) 5000 6500 3) s000 6s00 3) s000 6500 3) 5000 6s00 Ragn-Sells Avfallsbehandling AB s000 6s00 Svensk Oljeåtervinning AB 5000 6s00 Stockholms läns landstÌng 20000 32500 Landstinget i Uppsala län 20000 32s00 Landstinget Sörmland 20000 32500 20000 32500 Länsstyrelsen i Stockholms län s0000 75000 Länsstyrelsen i Uppsala län s0000 7s000 Länsstyrelsen i Södermanlands län 50000 7s000 Länsstyrelsen Västmanlands län s0000 7s000 805000 1 258 000 0% 25-65% 500000 s60000 Havs- och LRF (AB-,C-,D-Ulän) LRF Service Yara öst AB AB Pfizer Health AB Stockholm Vatten AB Norrvatten La ndstinget Västmanland Summa Höjning NationellaprogrammetbidragfrånNV/HaV M ä la re ns BILAGA 2 vattenvå rdsförbu nd Summa intäkter 1305000 1) Utför bevakningsuppdrag,2) bidrar på annat sätt till miljöövervakningen, 3) Bedriver egna kontrollprogram 1818000 lndexuppräkning Sedan Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998 har medlemsavgifterna varit oförändrade. Det har inneburit att volymen på undersökningarna har minskat genom åren eftersorn kostnaderna för dessa har ökat. Konsumentprisindex (KPl) är ett vanligt mått på prisutveckling. Om man använder KPI "totalt" för att avgöra hur mycket priserna stigit sedan förbundets bildande 1998, är resultatet 2L% (t o m 2011). Tittar man däremot mera specifikt på prisutvecklingen i kategorin "Diverse varor och tjänster" som majoriteten av förbundets verksamhet tillhör, är ökningen större - 45,6yo. Det innebär att den föreslagna ökningen av medlemsavgifterna (totalt 39 %l är i samma storleksordning som den faktiska prisökningen. Div. varor och tjän- ster Totalt 20tr 353,02 3tt,43 2010 349.46 302.47 2009 340,59 299,07 2008 332,91 300,5 2007 327,L2 290,51 2006 317,41 284,22 2005 305 280,4 2004 295,4 279,1 2003 286.6 278,1 2002 277,4 272,9 2001 264,9 267,1 2000 254,7 260,8 1999 246,7 258,s 1998 242,5 257,3 45,6 2'-,o ökninc (%l källa: http://www.scb.se / PagesfiableAndChart_33907.aspx Styrelsen föreslår även att medlemsavgiften ska indexuppr'äknas årligen framöver, för att kontin uerligt behå lla vo lymen på verksam heten. Arboga kommun Fagersta kommun Hallsbergs kommun Heby kommun Katrineholms kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Ludvika kommun Nora kommun Norbergs kommun Nykvarns kommun Sala kommun Skinnskattebergs kommun Smedjebackens kommun Sollentuna kornmun Surahammars kommun Tierps kommun Täby kornmun Vallentuna kommun örebro kommun östhammars kommun Ärende 10 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR ET 2012- 05- 30 DNR KS 2012.282 MIKAEL CARLGREN SID 1/2 NÄMDSEKRETERARE 0858785109 MIKAEL.CARLGREN@VALL ENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Flytt av fritidsförvaltningens kontor till nya kulturhuset Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fritidsförvaltningen ska flytta från nuvarande lokaler till Vallentunas nya Kulturhus och Bibliotek när detta är färdigbyggt. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige beslutade 2008-11-10 (KF § 80) om ett nytt reviderat förslag till Bibliotek/Kulturhus i kommunalhusparken. Som underlag till förslaget togs det fram en ny systemhandling från Nyréns Arkitektkontor, daterad 2008-08-29, i vilken det står att det finns lokaler ämnade åt fritidsförvaltningens i det nya kulturhuset. Systemhandlingen godkänns i protokoll från styrgruppsmöte 2008-09-15. Kommunstyrelsen, som har det övergripande ekonomiska ansvaret, gör bedömningen att genom att flytta fritidskontoret blir det på lång sikt både en billigare och effektivare lösning. Fritidsförvaltningen sitter idag i lokaler på Tuna torg 15; när Vallentunas nya kulturhus och bibliotek står klart ska fritidsförvaltningen flytta in i de nya lokalerna. Handlingar 1. Flytt av fritidsförvaltningens kontor till nya kulturhuset 2. Systemhandling, 2008-08-29 3. Protokoll från styrgruppsmöte, 2008-09-15 4. Beslut KF § 80, 2008-11-10 Roland Beijer Tf Kommundirektör ______________________ KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1· 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 · FAX 08- 587 850 88 [email protected] WWW.VALLENTUNA.SE Victor Kilén Kanslichef VALLENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTESKRIVELSE 2012- 05- 30 DNR KS 2012.282 SID 2/2 Ska expedieras till: Akt Fritidsförvaltningen
© Copyright 2024