1. No category

Vindkraftspark
Stöllsäterberget
Underlag för samråd
September 2012
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Innehåll
1.
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ........................................................................................... 4
2.
BAKGRUND ...................................................................................................................... 6
2.1.
2.2.
2.3.
2.4.
2.5.
Presentation av bolaget ................................................................................................. 6
Varför vindkraft ..............................................................................................................7
Ärendets gång ................................................................................................................ 8
Tidplan ........................................................................................................................... 9
Remisser......................................................................................................................... 9
3.
PROJEKTBESKRIVNING ....................................................................................................10
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
Områdets förutsättningar för vindkraft ......................................................................10
Planförhållanden .......................................................................................................... 11
Omfattning och utformning ......................................................................................... 13
Alternativ lokalisering .................................................................................................. 14
Nollalternativ ................................................................................................................ 14
4.
TEKNISK BESKRIVNING.................................................................................................... 16
4.1.
4.2.
4.2.1.
4.3.
4.3.1.
4.3.2.
4.3.3.
4.3.4.
4.4.
4.5.
Typ av vindkraftverk .................................................................................................... 16
Anläggningsskedet ........................................................................................................ 16
Vägar och transporter .................................................................................................. 17
Driftsskedet ................................................................................................................... 17
Ljud ...............................................................................................................................18
Skuggor ......................................................................................................................... 19
Hinderbelysning ........................................................................................................... 19
Service och kontroll ...................................................................................................... 19
Avvecklingsskedet ........................................................................................................ 19
Elanslutning ................................................................................................................. 20
5.
OMRÅDESBESKRIVNING .................................................................................................. 21
5.1.
5.2.
5.2.1.
5.2.2.
5.2.3.
5.3.
5.4.
5.5.
5.6.
5.7.
Etableringsområdets användning och karaktär ......................................................... 21
Skyddade natur- och kulturvärden ............................................................................. 22
Omkringliggande riksintresseområden ..................................................................... 22
Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden ................................... 23
Lokala naturvärden ..................................................................................................... 23
Fåglar............................................................................................................................ 24
Fladdermöss................................................................................................................. 24
Övriga djur ................................................................................................................... 24
Kulturmiljö och arkeologi ........................................................................................... 25
Turism, rekreation och friluftsliv ............................................................................... 25
6.
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ........................................................................................ 27
6.1.
6.1.1.
Påverkan på människor............................................................................................... 27
Ljud .............................................................................................................................. 27
2 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
6.1.2.
6.1.3.
6.1.4.
6.1.5.
6.2.
6.2.1.
6.3.
6.3.1.
6.4.
6.5.
6.6.
6.6.1.
6.7.
Skuggor ........................................................................................................................ 29
Visuell påverkan .......................................................................................................... 30
Friluftsliv ...................................................................................................................... 34
Risker ........................................................................................................................... 34
Naturvärden ................................................................................................................. 34
Planerade undersökningar av naturvärden ............................................................... 35
Fåglar............................................................................................................................ 36
Planerade undersökningar .......................................................................................... 36
Fladdermöss................................................................................................................. 36
Andra däggdjur ............................................................................................................ 37
Kulturmiljö och arkeologi ........................................................................................... 38
Planerade undersökningar .......................................................................................... 38
Turism, rekreation och friluftsliv ............................................................................... 39
7.
INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA ...................................................... 42
7.1.
7.2.
7.3.
Lokalt ägande ............................................................................................................... 42
Vindkraftsfond - Bygdepeng ....................................................................................... 42
Synpunkter och frågor ................................................................................................. 43
3 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
1. Administrativa uppgifter
Sökanden:
wpd Scandinavia AB, vindkraftsprojekt 5 AB1
c/o wpd Scandinavia AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Organisations nr: 556898-0956
Projektledare
Weronica Ekholm
[email protected]
+46 (0)8-501 091 71
+46 (0)70-66 55 862
Den planerade vindkraftsparken har Prövningskod 40.90. Verksamhet med två eller
fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken
inklusive rotorblad är högre än 150 meter.
Dokumentversion: 1.293.214, 2012-09-21 11:39
Kartmaterial:
© Lantmäteriet Medgivande I2012/0815
© Lantmäteriet Medgivande I2012/0841
1
Projektbolaget är under namnbyte till wpd Onshore Stöllsäterberget AB.
4 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Figur 1 och 2. Översiktliga kartor över projektområdet med preliminär layout.
5 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
2. Bakgrund
wpd undersöker möjligheterna att uppföra en vindkraftspark på Stöllsäterberget på gränsen
mellan Torsby kommun i Värmlands län och Malung-Sälens kommun i Dalarnas län.
Projektområdet ligger cirka 40 km nordost om Torsby, cirka 27 km sydväst om Malung och
cirka 12 km nordost om närmaste samhälle, Stöllet. Anläggningen planeras omfatta 10-17
vindkraftverk med maximal totalhöjd om 200 meter. Antal och storlek på vindkraftverken
avgörs bland annat utifrån resultat av vindmätning och platsspecifika djupstudier. Av de
planerade vindkraftverken kommer ungefär hälften att placeras i Torsby kommun och hälften i
Malung-Sälens kommun.
wpd avser att söka tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar
och elektrisk utrustning hos Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Värmlands län. De
båda länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer avgör vilken instans som ska tillståndspröva
verksamheten då den ligger i två olika prövningsområden.
Denna handling utgör samrådsunderlag och beskriver projektet översiktligt i ett tidigt skede.
wpd genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen.
Samrådshandlingen har upprättats i enlighet med reglerna för samråd inför tillståndsansökan
enligt miljöbalken 6 kap 4§. Tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) kommer att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från
olika fältstudier och inventeringar.
I det här samrådsunderlaget finns det information om den planerade vindkraftsparkens
lokalisering, omfattning, utformning och den förväntade miljöpåverkan som hittills har kunnat
förutses. Samrådshandlingen riktar sig till allmänheten, föreningar, företag, organisationer och
myndigheter, och kommer att göras tillgänglig på hemsidan inför samråd. Information och
inbjudan till samråd kommer att skickas till boende i närheten av Stöllsäterberget, och inbjudan
kommer att annonseras i lokalpressen. Ett viktigt underlag i wpd:s fortsatta arbete är de
synpunkter, fakta och frågor som vi får under samrådsprocessen från de som bor i närheten av
etableringsområdet eller har intressen i och kunskaper om området. Kunskaper som inhämtas
under samråd kommer tillsammans med annan information att ligga till grund för projektets
fortsatta utformning.
2.1. Presentation av bolaget
Projektet drivs av ett projektbolag som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH.
Utvecklingsarbetet drivs genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe
GmbH.
wpd i Sverige arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Aldermyrberget, Hittsjön, Videbäcksmåla och
Forsvidar samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden.
wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 400 vindkraftverk,
framförallt i Europa, med en sammanlagd kapacitet av 2 200 MW och en investeringsvolym på
1,6 miljarder euro. Vi är idag cirka 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en
projektportfölj på 7 000 MW på land och 10 000 MW till havs räknas wpd till en av Europas
6 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen ”Ernst & Young
Global Renewable Award 2006” för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över.
2.2. Varför vindkraft
Förnybar energikälla
En snabb utbyggnad av förnybara energikällor är, tillsammans med energieffektivisering, den
viktigaste åtgärden för en omställning till ett hållbart energisystem.
Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk
lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken i princip kan återställas. Vindkraftsetableringar
ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad
landskapsbild.
Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av
importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Vindkraften kan också ersätta en del av
kärnkraften när denna har tjänat ut. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar
och elhybridbilar finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av
lösningen även för transportsektorn.
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och
rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under
dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har
producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders
drift.2 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt.
Sveriges mål
Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års
nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh.
Vindkraften i Sverige producerade år 2011 cirka 6,1 TWh el, vilket motsvarar drygt 4 % av
elkonsumtionen i Sverige.3 Detta kan jämföras med Danmark som får drygt 25 % av sin el från
vindkraft.4 Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under
2011 till 754 MW, vilket är mindre än 8 % av den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011
uppgick till 9 616 MW.4
Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga
naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på
inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller
indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, såsom Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan
reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt
2
Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004.
3
Kraftläget nr 4, Svensk Energi, 23-29 jan 2012.
4
WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA, Feb 2012.
7 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera
variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats.5
Samhällsekonomi
Kostnaden för ny elproduktion från vindkraft måste jämföras med kostnaden för annan ny
elproduktion, och då är den mycket konkurrenskraftig. En rapport som sammanställt en lång
rad olika studier visar att vindkraft med stor sannolikhet är det mest lönsamma energislaget vid
investeringar i ny elproduktion.6 Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit
tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt
nybyggt vindkraftverk.7
För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat
det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de
produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet
fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv
industri som är undantaget.
Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion.
Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då
förväntas priset för konsumtion följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det
totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 8
2.3. Ärendets gång
Denna skrivelse utgör underlag för samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken och innehåller
information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt
dess förutsedda miljöpåverkan.
Under samrådsprocessen ges tillfälle för bland annat enskilda berörda personer, föreningar,
organisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig
nivå tillfälle att lämna synpunkter till projektören.
Samråd med närboende och allmänhet sker via samrådsmöte samt i möjligaste mån även med
en permanent utställning. Inför samrådet får boende inom cirka 3 km från den planerade
vindkraftsparken samrådsinformation brevledes. Inbjudan till samråd publiceras i lokalpressen,
både i Torsby kommun och i Malungs kommun.
Information om den planerade vindkraftsparken vid Stöllsäterberget, bland annat det här
samrådsunderlaget, läggs även upp på wpd:s hemsida, www.wpd.se
När samrådet har genomförts och sakspecifika djupstudier är klara planerar wpd att söka
tillstånd enligt miljöbalken för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk
utrustning. Tillståndsansökan ska enligt 9 kap. miljöbalken även inkludera en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter från
samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs. I MKB kommer även fördjupade beskrivningar
från fältinventering och annan relevant information som framkommit att redovisas.
5
Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan, Oktober 2009.
6
Kostnader för ny elproduktion – En jämförelse mellan olika aktörers bedömningar, Förnybart.nu, november 2010.
7
El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, 2011.
8
Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten.
8 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Inom ramen för Länsstyrelsens handläggning av tillståndsansökan kungörs den i lokala
tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på ansökan med tillhörande MKB till
Länsstyrelsen. Miljöprövningsdelegationen som tilldelats ärenden fattar sedan beslut om
projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten.
2.4. Tidplan
Samrådsprocessen avses genomföras under hösten och vintern 2012-2013.
Samrådsmöten med Länsstyrelserna i Värmlands och i Dalarnas län, Torsby och Malung-Sälens
kommuner planeras genomföras hösten 2012. Samråd med övriga myndigheter, företag och
organisationer sker främst skriftligen. Samråd med allmänheten sker under hösten 2012, och
genomförs separat i de båda berörda kommunerna.
Fältinventering planeras ske under hösten och vintern 2012-2013.
Tillståndsansökan enligt miljöbalken planeras att inlämnas till länsstyrelserna, eller till den
miljöprövningsdelegation de båda länsstyrelserna beslutat ska handlägga ärendet, under 2013.
Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2012/2013.
Byggfas och dragning av elnät planeras till år 2015, med planerad inkoppling på elnätet år 2016.
2.5. Remisser
Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Post- och Telestyrelsen och
relevanta telekombolag. Teracom har ingen erinran beträffande vindkraftverkens positioner. 9
Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen etablering. Post- och telestyrelsen har
meddelat vilka telekombolag som har verksamhet i området. Telenor, 3GIS, Telia, och Tele 2 har
inget att erinra gällande föreslagen placering. Luftfartsverket har inte lämnat något yttrande
ännu.
Det här samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella
myndigheter.
9
Teracoms applikation för kontroll av vindkraftverkens positioner:
http://www.teracom.se/Om_Teracom/Vindkraft/Ansokan/
9 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
3. Projektbeskrivning
3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft
Figur 3: Projektområdet (blå markering) ligger ca 12 km nordost om Stöllet.
Projektområdet ligger på Stöllsäterberget på gränsen mellan Torsby och Malung-Sälens
kommuner, cirka 12 km nordost om Stöllet som är det närmaste större samhället. Marken är
huvudsakligen i privat ägo och markägarna har ställt sig positiva till vindkraftsparken. Bergvik
skog äger en mindre del av projektområdet.
Närmaste byar är Östra Näsberg som ligger 2,3 km från vindkraftsparken och Granberg som
ligger cirka 3 km från vindkraftsparken. Närmaste bostads- eller fritidshus är Liesmedstorp och
Ljugeråsen som båda ligger på cirka 1 km avstånd från projektområdet.
Stöllsäterberget bedöms lämpa sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, det stora avståndet till bostäder, samt de relativt få konkurrerande markanvändningsintressen som finns inom området. Projektområdet är cirka 470 hektar (4,7 km2).
På Torsby kommuns sida ligger projektområdet i ett område som Torsby kommun pekar ut som
utredningsområde för vindkraft i sitt underlag till vindbruksplan.10
Inom projektområdet finns inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse för
naturvård eller skyddade som naturreservat, men öster om Stöllsäterberget finns ett större
våtmarksområde som delvis är klassat som riksintresse för naturvård, och den befintliga vägen
10
Samrådsunderlag för Torsby kommuns vindbruksplan, område 13.
10 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
som leder till Stöllsäterbergets västra sida korsar ett naturreservat. Dessa områden redogörs för
i kapitel 5, Områdesbeskrivning.
Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 80 meters höjd) är årsmedelvinden
i etableringsområdet drygt 7 m/s. Att etableringsområdet ligger på ett berg ger också en
indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering.
3.2. Planförhållanden
Torsby kommun
Torsby kommuns nuvarande översiktsplan är från år 2010 och projektområdet beskrivs där som
skogsmark.11 Kommunen arbetar med att ta fram en vindbruksplan, och i underlaget till vindbruksplanen anges Stöllsäterberget som en tänkbar plats för vindkraftsetablering. Vindbruksplanen avses utgöra ett tillägg till kommunens översiktsplan, ÖP 2010.
Torsby kommuns utredningsområden för vindkraft är utvalda genom en kombination av god
årsmedelvind, stor yta, inga bostäder och begränsad påverkan på naturvärden, kulturmiljöer,
friluftsliv och landskapsbild.
Figur 4: Karta från samrådsunderlaget för Torsby kommuns vindbruksplan. Rödmarkerade
områden är utredningsområde för vindkraft, projektområdet markerat med blå pil.
11
Torsby kommuns översiktsplan från 2010, sid 111.
11 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Malung-Sälens kommun
Malung-Sälens kommuns nuvarande översiktsplan är från år 2009 och projektområdet beskrivs
där som skogsmark och är avsatt som område av typ F, övriga områden. Malung-Sälens
kommun är enligt översiktplanen positiv till vindkraft i den mån en etablering inte står i konflikt
med andra väsentliga intressen. 12
Figur 5: Kartor från Malung-Sälens översiktsplan med den aktuella vindkraftsparkens
position markerad med blå pil.
12
Malung-Sälens översiktsplan, sid 109.
12 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Projektområdets utbredning jämfört med befintliga vindbruksplaner
Vindkraftverken placeras på Stöllsäterbergets topp med verken jämnt fördelade över kommunoch länsgränser. Torsby kommun har Stöllsäterberget som utredningsområde för vindkraft i
underlaget till sin vindbruksplan, som dock inte är fastställd ännu.13
I översiktsplanen för Malung-Sälens kommun anges Stöllsäterberget omfattas som Övrigt
område. Malung-Sälens kommun är positiv till vindkraft i den mån en etablering inte står i
konflikt med andra väsentliga intressen.
Utifrån informationen som återfinns i kommunernas översiktsplaner, samt underlag till
vindbruksplan, bedöms projektet vara i enlighet med kommunernas intentioner gällande
markanvändning och god hushållning med naturresurser.
3.3. Omfattning och utformning
Anläggningen planeras bestå av 10-17 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter.
En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även
utifrån lokala förutsättningar avseende avstånd till bostäder och annan markanvändning. I
slutändan är det ekonomiska förutsättningar som avgör om en vindkraftsetablering byggs eller
inte, det måste helt enkelt blåsa tillräckligt i förhållande till vad det kostar att bygga.
Antal vindkraftverk och placering
Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler:
 Rotordiameterns storlek
Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal
rotordiametrars avstånd emellan varandra för att de inte ska
hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det
behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms
på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som
regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta.
Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation)
vilket kan upplevas som mer harmoniskt.
 Parkens verkningsgrad
Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 400-600 meter för att
vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det
möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen per verk
sjunka.
 Avstånd till fastigheter
Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter
för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud
och skuggor. Det är främst begränsning av ljudpåverkan vid bostad
som avgör avståndet till näraliggande fastigheter.
 Vindförhållandena
Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den
genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom
ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till
13
Torsby kommuns underlag till vindbruksplan, område 13.
13 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande
vindriktningen. Vindmätning pågår för närvarande på Stöllsäterberget.
 Områdesspecifika förhållanden
Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av
skyddade biotoper, arter eller fornlämningar.
Utifrån ovanstående faktorer har wpd tagit fram en preliminär parklayout med 17 vindkraftverk.
Avstånden mellan vindkraftverken är cirka 400-600 meter. Inga vindkraftverk har placerats i
utpekade områden med fornminnen, nyckelbiotoper, naturvärdeslokaler, sumpskogar, eller i
myrar och andra våtmarksområden. Parklayouten kommer att förändras utifrån resultat från
vindmätning, remissvar och synpunkter som framkommer vid samråd samt för att ta hänsyn till
resultatet av olika inventeringar.
3.4. Alternativ lokalisering
Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå
riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har i ett fall tolkat alternativkravet för vindkraftverk
så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar, utan att det
vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma lokaliseringen i förhållande till
andra konkurrerande intressen.14
Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa lokaliseringar av
en verksamhet, varför tillvägagångssätt för urval och analys av alternativa områden kommer att
redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Stöllsäterberget bedöms lämpa sig väl för vindkraft. Det blåser bra och Stöllsäterberget ligger
långt ifrån större befolkningscentra. Vindkraft bedöms kunna etableras på Stöllsäterberget med
relativt liten påverkan på natur och miljö. Torsby kommun har identifierat Stöllsäterberget som
utredningsområde för vindkraft i underlaget till sin vindbruksplan.
3.5. Nollalternativ
Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs.
I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs
modernt skogsbruk så skogen kan komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till
stånd eller inte.
En parklayout med exempelvis 15 stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på
cirka 75 GWh och skulle räcka för att försörja cirka 15 000 villor med hushållsel.15
Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen
om cirka 75 GWh per år, med tillhörande negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Om
vindkraftsparken inte byggs skulle dessutom ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen inte
komma till stånd.
Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el
producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen
bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av
14
Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt.
15
Beräknat på 2500 fullastimmar, och en årsförbrukning på 5000 kWh i hushållsel.
14 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftspark Stöllsäterberget skulle räcka
för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkondenskraftverk med cirka 75 000 ton årligen,
en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs.16 Detta motsvarar CO2 utsläppen
från mer än 40 miljoner mil bilkörning.17
16
Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuerbaren Strombereitstellung,
Öko-Institut e.V, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kWh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1kg CO2 utsläpp).
17
Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kg CO2/mil.
15 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
4. Teknisk beskrivning
4.1. Typ av vindkraftverk
wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt på 2-4 MW per verk vid full produktion.
Vindkraftverken kommer ha ett torn som är 80 - 140 meter högt, en rotordiameter på upp till
120 meter och en totalhöjd på upp till 200 m. Om det beroende av vindstyrkan är mer fördelaktigt att använda vindkraftverk med stora rotordiametrar kommer avståndet mellan verken
att öka och det blir då färre vindkraftverk i vindkraftsparken.
4.2. Anläggningsskedet
De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20x20
meter stor grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen
kommer en cirka 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en cirka 2,5-3 meter tjock
betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i
armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda
massor återplaceras över plattan som jordtäckning.
Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd.
Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts
på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk
tar normalt några veckor och vindkraftverken kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till
elnätet och tas i drift.
Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket
kommer att anges utförligt i ansökan till Länsstyrelsen. Det gäller exempelvis yta för montering
av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader
med mera. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid
respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt
0,5 hektar per vindkraftverk.
16 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Montering av vindkraftverk. Foto: wpd
Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser
samt serviceanläggning beräknas till cirka 5 hektar (cirka 6 % av etableringsområdet), och
kommer att redogöras utförligt i MKB.
4.2.1. Vägar och transporter
Vindkraftverken transporteras sannolikt med båt till närmaste hamn med tillräcklig kapacitet.
Från hamnen transporteras de olika delarna av vindkraftverken med lastbil längs det allmänna
vägnätet till Stöllsäterberget. En senare transportstudie kommer att ta fram en lämplig
transportväg och även utreda om befintliga vägar i någon mån behöver breddas eller förstärkas.
Anläggande av väg upp på Stöllsäterberget är nödvändigt för att kunna installera
vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt
vid dess avveckling. Transportvägen behöver vara ungefär 5 meter bred med en hindersfri
(avverkad) yta på båda sidorna. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den
påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling.
Befintliga vägars status och eventuell nödvändig förstärkning utreds inför kommande MKB.
4.3. Driftsskedet
Vindkraftverken är automatiserade och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser
det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning så att verket stannar tills vinden minskar.
Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt
för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av
tiden.
17 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
4.3.1. Ljud
Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet
är ”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I
moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att
isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är
”svischande” och kommer från turbinbladen.
Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Dessa är inte hörbara för människan och
anses inte vara skadliga för människors hälsa.18 Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz,
det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000
Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde.
Källa: Boverket
Beräkningar av hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig har genomförts enligt
branschpraxis, se kapitel 6.1. Ljud. Beräkningen baseras på mätningar av den ljudemission vindkraftverket ger. Ljudemissionen mäts när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd vilket är det
förhållande då vindkraftverket bedömts höras mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av
bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt
ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger ett så kallat
värsta fall (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som
kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området (alltså från alla håll samtidigt). Resultatet motsvarar
således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Naturvårdsverket har angett
ett rekommenderat riktvärde på 40 dB(A) utomhus vid bostad eller fritidshus, vilket även har
blivit praxis i sakfrågan.19
18
Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter,
Nilsson, M.E, Bluhm, G. Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2011.
19
MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M
10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40.
18 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
4.3.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som
besvärande om de uppstår i nära anslutning till bostäder. Vad gäller påverkan från skuggor
finns inget regelverk som styr tillståndshandläggningen, men utifrån rekommendationer från
Naturvårdsverket har det skapats en praxis som anger att bostäder inte får utsättas för skuggor
från vindkraftverk mer än 30 timmar per år eller 30 minuter per dag.20 Beräkningsmodeller av
skuggutbredning som idag används vid tillståndshandläggning anges den teoretiskt beräknade
tiden, och inte den faktiska tiden. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen
skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid
roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Vid
beräkningarna tas heller ingen hänsyn till att träd och byggnader kan skymma skuggorna.
Det verkliga antalet skuggtimmar brukar vara ungefär en fjärdedel av det teoretiskt maximala,
och i de fall tillståndsvillkor återger den faktiska tiden som begränsningsvärde är det 8 timmar
per år som är praxis.20
4.3.3. Hinderbelysning
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och
andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av
vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften
krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus.
Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får dämpas till 2 000
candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast rött
ljus på de övriga verken. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från
ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare
avstånd än 5 km från ljuskällan.
4.3.4. Service och kontroll
Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via telekom. Verkens
kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom en konstant
övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet
sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av
större och tyngre komponenter då lastbil och mobilkran krävs. Under det första halvårets
inkörningsperiod sker i regel täta besök. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk
var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning.
4.4. Avvecklingsskedet
Efter avslutad drift, cirka 20-25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från
platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken
återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för
begagnade vindkraftverk och enskilda delar.
Det är alltid verksamhetsutövaren (i detta fall wpd) som är ansvarig för att finansiera nedmontering och återställande av marken där en vindkraftsetablering stått. I tillståndvillkoren för
vindkraftsetableringar anges idag oftast krav på finansiella garantier för denna nedmonterings-
20
MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04).
19 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
kostnad, och den ingår även i wpd:s kalkyler över projekten. I kommande MKB kommer denna
fråga att redogöras för.
4.5. Elanslutning
Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat.
Utredning pågår i samarbete med elnätbolagen, med avsikt att ta fram den bästa lösningen för
att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att
ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare.
Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst
påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande
restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning inom parken och
elkabeln förläggs i huvudsak längs vägarna. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt
gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup.
20 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
5. Områdesbeskrivning
I detta kapitel beskrivs de fakta som är kända i ett tidigt skede av projektet. Som underlag för
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken och tillståndsansökan kommer
dessa delar att undersökas och beskrivas mer utförligt.
5.1. Etableringsområdets användning och karaktär
Etableringsområdet ligger på gränsen mellan Torsby kommun i Värmlands län och MalungSälens kommun i Dalarnas län, och utgörs av en kuperad skogbygd. Marken i projektområdet är
uppdelad i ett antal fastigheter som huvudsakligen är i privat ägo, samt en mindre del av
området som ägs av Bergvik skog AB. Den huvudsakliga markanvändningen är modernt
skogsbruk och berörda markägare har ställt sig positiva till den planerade vindkraftsparken.
Foton från Stöllsäterberget: Calluna AB på uppdrag av wpd.
I området finns även ett antal mindre våtmarker och sjöar. Jakt, fiske, svamp- och bärplockning
och aktivt friluftsliv förekommer inom eller i anslutning till projektområdet. Friluftslivet består
sommartid huvudsakligen av vandring kopplad till naturupplevelse och vintertid skidåkning,
skoteråkning och hundspann.
Närmaste bostads- eller fritidshus är Liesmedstorp och Ljugeråsen som båda ligger på ca 1 km
avstånd från projektområdet. De närmaste större byarna med permanent bosättning är Östra
Näsberg som ligger ca 2,3 km från vindkraftsparken och Granberg som ligger ca 3 km från
vindkraftsparken. I dagsläget är andelen permanentboende i området inte känd.
Inom 10 km från vindkraftverken finns totalt 6 naturreservat och 5 områden som är klassade
som riksintressen enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Dessa riksintresseområden är avsedda att
skydda och bevara fäbodkultur, hävdat odlingslandskap, våtmarker, sumpskogsområden och ett
urskogsområde. Det närmaste riksintresseområdet, Vikukölarna, ligger ca 2 km öster om
vindkraftsparken. Områdena beskrivs utförligare under respektive rubrik nedan.
21 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
5.2. Skyddade natur- och kulturvärden
Bevarandevärda områden kan skyddas med olika former av lagstadgat skydd, vilket
huvudsakligen regleras i miljöbalkens 3, 4 och 7 kapitel. Olika former av skyddade områden är
exempelvis riksintresseområden för natur- eller kulturvård, nationalparker, naturreservat,
kulturreservat, biotopskyddsområden, naturminnen och strandskyddsområden.
Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska
mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000,
vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa
områden är även klassade som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken.
I kartläggningen av lokala naturvärden har information hämtats från länsstyrelsens GIS-lager,
Skogsstyrelsens databas och från skogsbolaget Bergvik Skog. Inom projektområdet finns inga
riksintresseområden, naturreservat eller Natura 2000-klassade områden.
5.2.1. Omkringliggande riksintresseområden
Cirka 12 km väster om vindkraftsparken, i Torsby kommun, flyter Klarälven, och ca 22 km öster
om vindkraftsparken, i Malung-Sälens kommun, flyter Västerdalälven. Båda är skyddade som
riksintressen för skyddade vattendrag, friluftsliv och naturvård samt som outbyggda vattendrag
enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. Dessutom är Klarälven skyddad som riksintresse för
rörligt friluftsliv och enligt Natura 2000 (habitatdirektivet).
Figur 6. Karta över befintliga riksintresseområden inom 15 km.
Området mellan älvarna är till stora delar täckt av produktionsskog. I området mellan vindkraftsparken och Västerdalälven finns sumpskog och stora våtmarksområden som delvis är
skyddade som riksintresse för naturvård. Vikukölarna ca 2 km åt öster och Kölarna
(Åskakskölen och Buslokölen) ca 8 km åt nordväst är två riksintressen avsedda att skydda
våtmarker och sumpskogsområden.
22 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
5.2.2. Omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden
Närmaste naturreservat är Granberg som ligger 800 m nordväst om projektområdet. Reservatet
avser att skydda äldre barrskog och våtmarker. Den befintliga vägen till Stöllsätern går genom
Granbergs naturreservat. Ytterligare 5 långsmala naturreservat finns i nordväst. Dessa reservat
(Normyrarna, Kampåsen, Fänstjärnsskogen, Skavåsen och Långåsberget) ligger mellan 4 och 8
km från Stöllsäterberget. Fänstjärnsskogen och en tjärn i Kampåsen är dessutom skyddade
enligt Natura 2000. Fänstjärnsskogen är ett naturskogsområde med lång skoglig kontinuitet
(urskog) och tjärnen i Kampåsen är Natura 2000 för att skydda ett bestånd av större
vattensalamander. Även Klarälven och Åskakskölen norr om vindparken är skyddade enligt
Natura 2000.
Vägen till Stöllsätern passerar längs en sträcka av 300 m genom Granbergs naturreservat.
Eftersom den är en av de två alternativa anslutningsvägarna till vindkraftsparken kan det bli
aktuellt med vägförstärkningar genom reservatet. Behov av särskild hänsyn utreds inför
kommande MKB.
5.2.3. Lokala naturvärden
I vindkraftsparkens närområde finns huvudsakligen produktionsskog. Det finns också några
nyckelbiotoper som är skogsområden med höga naturvärden.
Inom projektområdet finns en nyckelbiotop och fem sumpskogar. Våtmarken mitt på berget
finns med i våtmarksinventeringen men där får den beskrivningen ”okända värden”. Enligt
flygbilder kan våtmarkerna ha påverkats genom dikning.
I området mellan vindkraftsparken och Klarälven har en del nyckelbiotoper och hotade arter
identifierats, främst lavar och svampar. Inom 5 km från vindkraftsparken har det påträffats 188
rödlistade svampar, 1 rödlistad mossa, 343 rödlistade lavar, 11 rödlistade kärlväxter och 5
rödlistade insekter. Antalet påträffade rödlistade arter är mycket högre på Värmlandssidan
vilket skulle kunna avspegla hur detaljerat inventeringar har genomförts i de båda länen.
Figur 7. Karta över lokala naturvärden runt Stöllsäterberget.
23 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Inga rödlistade arter förutom tickorna Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) och Rosenticka
(Fomitopsis rosea) har rapporterats inom projektområdet. På Stöllsäterbergets sidor har några
fler hotade arter av lavar, tickor och andra svampar rapporterats.
wpd har låtit genomföra en naturvärdesinventering i området för att kartlägga eventuella
förekomster av skyddsvärd natur. Resultatet av inventeringen och bedömning av eventuell
påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB.
5.3. Fåglar
Stöllsäterberget är inte känt som ett viktigt område för häckande eller rastande fåglar. I databasen Svalan, som administreras av Sveriges Ornitologiska Förening är den rödlistade fågel som
har rapporterats närmast vindkraftsparken en lappuggla som iakttogs år 2011 ca 2,5 km från
vindkraftsparken. 35 observationer av totalt 13 olika rödlistade fågelarter har rapporterats inom
5 km från vindkraftsparken.
Närmaste observation av örnar är att en Kungsörn har setts år 2006 vid Norrmyrarnas naturreservat ca 5 km nordväst om projektområdet. wpd har låtit genomföra en inventering i området
för att kartlägga eventuella förekomster av örn. Resultatet av inventeringen och bedömning av
eventuell påverkan kommer att beskrivas utförligt i kommande MKB.
5.4. Fladdermöss
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på eller i närheten av
Stöllsäterberget. De fladdermusarter som påträffas i den här delen av Sverige är Nordisk
fladdermus, Brandts fladdermus och Vattenfladdermus. Projektområdet ligger i utkanten av
utbredningsområdet för Fransfladdermus, Mustaschfladdermus och Långörad fladdermus som
möjligtvis skulle kunna finnas i närområdet. Dessa arter tillhör de vanligaste i Sverige och av
dem är bara Fransfladdermus rödlistad (VU) även om den i likhet med alla fladdermusarter är
fridlyst.
5.5. Övriga djur
Typiska djurarter som normalt finns i ett barrskogsområde i den här delen av Sverige är bland
annat älg, rådjur, skogshöns och hackspettar. Även björn och varg finns i trakten.
24 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
5.6. Kulturmiljö och arkeologi
Kårebolssätern ca 5 km åt sydväst är riksintresse för kulturmiljö och naturmiljö för att bevara
fäbodkultur och hävdat odlingslandskap.
Fänstjärnsskogen 5 km öster om projektområdet är ett litet område av riksintresse för
naturvården som avser att skydda ett hävdat jordbrukslandskap.
I Halgån, drygt 1 km väster om projektområdet, finns lämningar efter timmerflottning i form av
vattenledare, strandskoning och en flottningsanläggning.
I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns två fornlämningar
registrerade i eller i anslutning till projektområdet. Det är dels en runsten och dels den gamla
fäbodvallen Stöllsätern. Båda finns i sydvästra delen av projektområdet.
Foto från Kårebolssätern: wpd.
5.7. Turism, rekreation och friluftsliv
Stöllsäterberget ligger i utkanten av ett stort område som på kommunernas turistsidor benämns
som Malungs Finnmark, Finnmarken eller Tiomilaskogen. Som namnet antyder finns milsvida
skogar och området bebyggdes på 1600-talet av finnarna och användes till svedjebruk. På 1800talet påbörjades utvecklingen av det skogsbruk som idag präglar stora ytor i såväl Värmlands
som Dalarnas län. Området som helhet är dock relativt glesbefolkat och här ryms en bredd av
olika former av friluftsliv och attraktiva besöksmål.
Drygt 10 km väster om projektområdet flyter Klarälven, vars slingrande område är angett som
riksintresse för både naturvården, friluftslivet, rörligt friluftsliv och som outbyggt vattendrag
enligt miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel. I Klarälven förekommer aktiviteter i form av fiske,
25 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
kanotpaddling, forsränning, flottfärder, och i närområdet bad, camping samt älg- & bäversafari.
Längs älvdalen finns även vandrings- och cykelleder. Detta område ligger dock så pass långt från
vindkraftsparken att påverkan bedöms som mycket liten.
Närmare projektområdet finns ett antal naturreservat med vandringsleder för friluftslivet, från
vilka parken kan bli synlig i de fall då man befinner sig i relativt öppna ytor där skogen inte
skymmer utblickarna.
Förekommande friluftsaktiviteter inom eller i närheten av projektområdet är vandring, jakt,
fiske, bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret skidor, hundspann och skoteråkning.
Kårebolssätern ca 4 km sydväst om vindkraftsparken är även det ett besöksmål för friluftslivet.
Turistnäringen i det direkta närområdet är småskalig och består huvudsakligen av mindre
företag som fokuserat på olika former av kultur- och naturturism.
I Stöllet, 12 km från den planerade vindkraftsparken, finns en folkhögsskola med inriktning mot
bland annat turism och uteliv.
I en större skala, ca 80-100 km från etableringen, finns en storskalig turistindustri med fokus på
skidsport och det aktiva friluftslivet i Sälensfjällens skidanläggning. Transtrandsfjällen i
Malung-Sälen är det mest besökta turistområdet i Sverige vintertid och omsätter miljardbelopp
varje år. Mindre skidanläggningar finns även i Torsby kommun, bland annat vid Hovfjället, ca
30 km från Stöllsäterberget. Turistnäringen i Torsby kommun omsätter 603 miljoner per år.21
Svensk besöksnäring är en viktig exportprodukt som varje år omsätter ca 264 miljarder kronor
och sysselsätter mer än 160 000 personer.22 Det är en framtidsnäring som har stor betydelse för
svensk ekonomi, framförallt i glesbygdsområden, där små företag kan växa från besöksnäringen
och som kan få unga människor att stanna i avfolkningstrakter.
Foto: Privat/wpd.
21
TEM-studien, 2011, Torsby kommun.
22
Fakta om svensk turism 2011, Tillväxtverket.
26 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
6. Förutsedd miljöpåverkan
Förutsedd miljöpåverkan som redovisas i samrådhandlingen är den påverkan som hittills har
kartlagts i detta tidiga skede av projektet. Inför tillståndsansökan och MKB kommer detta att
kompletteras bland annat utifrån vad som framkommit på samråd, resultat av inventeringar och
djupstudier som görs under samrådsfasen. Den förutsedda påverkan delas upp i påverkan på
människor, och påverkan på flora och fauna.
6.1. Påverkan på människor
Idag vet vi mycket om hur vindkraften påverkar människor och hur vi kan bygga ut vindkraften i
samverkan med närboende och människor som vistas i området. Naturvårdsverket har inom
forskningsprogrammet Vindval tagit fram en flera rapporter om olika aspekter av påverkan på
människor och som kan vägleda både projektörer och tillståndsmyndigheter. 23 Påverkan på
människors hälsa handlar till stor del om ljud och skuggor, som under vissa omständigheter kan
påverka människor negativt. Därför finns ett regelverk som styr utbyggnaden av vindkraft så att
människor inte ska behöva utsättas för ohälsa i form av ljud- och skuggpåverkan. Vindkraftverk
har även en visuell påverkan i form av en förändring av landskapsbilden. Dessa olika former av
påverkan på människor ska alltid utredas utförligt i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår
i tillståndsansökan.
En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk
påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att
deras utsikt stördes av vindkraftverken.24
6.1.1. Ljud
Eftersom det i detta tidiga skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är
bäst lämpat för platsen har beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar utförts utifrån
23
www.vindval.se Naturvårdsverkets Vindval är ett forskningsprogram som ger oss kunskap om vindkraftens påverkan
på människor, natur och miljö.
24
Vindkraftens miljöpåverkan – En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, 2005.
27 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
de mest extrema förutsättningarna, att vindkraftverken är 200 m höga och att källjudet vid
turbinen är 106,5 dB.25
Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för ljudnivån vid bostadshus.26 Det
finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 dB(A) utomhus vid
bostad som dygnsvärde.27
Figur 8. Karta över ljudutbredningen med 17 st vindkraftverk med källjud 106,5 dB(A).
Det är verksamhetsutövarens ansvar att tillse att ljud vid bostad inte överstiger de nivåer som
Naturvårdsverket angett som riktvärden, och wpd har gjort en ljudberäkning över den tänkta
etableringen enligt Naturvårdsverkets rekommendationer och praxis. Riktvärdet 40 dB(A)
överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se även bilaga 1. Fullständiga beräkningar
ingår i kommande tillståndsansökan och MKB.
För omkringliggande bostäder är den beräknade ljudnivån i denna layout;
A Ljugeråsen
B Liesmedstorp 16-18
C Storholmen
D Gjutbacken
E Berg
F Liesmedstorp 24
38,0 dB(A)
38,4 dB(A)
36,1 dB(A)
37,9 dB(A)
35,2 dB(A)
37,8 dB(A)
Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och
rekommenderade riktvärden för bostäder följs väntas påverkan bli acceptabel.
25
106,5 dB(A) är källjudet för Vestas V112, som har högst källjudet av de vindkraftverk som bedöms vara lämpliga.
26
Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5.
27
MÖD 2010-05-14 (M 7411-09), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD 2008-07-29 (M 8489-07), MÖD 2007-12-17 (M
10247-06), MÖD 2006:8, MÖD 2006-01-13 (M 3914-05), MÖD 2005:59, MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2004:40.
28 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer det att vara en ökad trafik i området och de
maskiner som används kommer att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid.
Området är dock redan bullerpåverkat av skogsmaskiner, då modernt skogsbruk bedrivs på
Stöllsäterberget.
6.1.2. Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som
besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation
som innebär att den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör
överstiga 30 timmar per år teoretiskt värde (se även kap 4.3.1). Av dessa 30 timmar per år får
inte skugga uppstå längre än 30 min under samma dag.28
wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se även bilaga 2.
Figur 9. Karta över skuggutbredningen med 17 st 200 meter höga vindkraftverk.
För omkringliggande bostäder är den beräknade skuggutbredningen i denna layout;
A Ljugeråsen
B Liesmedstorp 16-18
C Storholmen
D Gjutbacken
E Berg
F Liesmedstorp 24
28
12:52 tim/år
6:19 tim/år
0:00 tim/år
7:37 tim/år
0:00 tim/år
5:52 tim/år
0:19 min/dag
0:19 min/dag
0:00 min/dag
0:21 min/dag
0:00 min/dag
0:19 min/dag
MÖD 2009-12-07 (M 9960-08), MÖD 2005-11-01 (M 2966-04), MÖD 2005-09-20 (M 9959-04)
29 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan
på grund av skuggor förväntas bli liten.
6.1.3. Visuell påverkan
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverk är
höga och vanligtvis placeras på öppna ytor och/eller höjder. Det gör att en vindkraftsetablering
blir synlig på långt avstånd, även om den visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror, utöver avståndet, på topografi (hur kuperat området är),
marktäcke (åker, skog mm), väder och siktförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden
upplevs är individuellt och beror även på var i landskapet man står.
Landskapet runt Stöllsäterberget innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser
vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet
där vindkraftsparken planeras är täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll
kommer att skymmas helt eller delvis.
Visualiseringar
Ett av de vanligaste och mest accepterade sätten att försöka visa hur en möjlig vindkraftsetablering kan komma att se ut i det befintliga landskapet är att ta fram olika fotomontage. Det
är dock viktigt att komma ihåg att det aldrig går att visa exakt hur en tänkt etablering kommer
att se ut, utan de bilder som visas är ett försök till uppskattning av en framtida landskapsbild.
Fotomontage är idag praxis inom tillståndshandläggningen, och det anses även vara en bra
metod för att ge de människor som bor eller vistas i området en grund till att skapa sig en
uppfattning om den tänkta etableringen. Inför samråd har wpd tagit fram ett antal fotomontage
från de fotopunkter som bedömts som relevanta enligt karta nedan. Efter genomförda samråd
med allmänheten och med myndigheterna kan nya fotopunkter bli aktuella.
Figur 10. Karta över fotopunkter runt Stöllsäterberget.
30 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Fotomontagen har skapats i dataprogrammet Windpro i enlighet med praxis, och fotografierna
är tagna i brännvidd ca 50 mm. Vid fotograferingstillfället kan väder, ljus och siktförhållanden
variera kraftigt, vilket naturligtvis påverkar synligheten av verken även i normala fall.
I denna samrådshandling har wpd valt att visa fotomontage från Granberg, Lisskogsbrändan
och Liesmedstorp. Fotomontage från samtliga fotopunkter kommer att visas vid samråd, men
från Kårebolssätern, Kårebolssjön, och Östra Näsberg är vindkraftsparken inte synlig, och från
Näsberget är synligheten mycket begränsad (men visas ändå på samrådet). Synligheten av den
tänkta vindkraftsparken bedöms i detta skede vara mycket begränsad.
Fotopunkt Liesmedstorp - större bild se bilaga 3
Vindkraftverken skyms till
stor del av befintliga träd och
därför visas även en bild med
horisontlinjen (gul) markerad
och stiliserade vindkraftverk
med röda ringar runt rotorn.
Detta för att visa att de finns
där bakom skogen, men de
kan vara svåra att upptäcka
på fotomontaget, vilket återspeglar hur det ofta kan vara i
kuperad skogsterräng.
31 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Fotopunkt Lisskogsbrändan - större bild se bilaga 3
Fotopunkt Granberg - större bild se bilaga 3
32 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Hinderbelysning
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och
andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av
vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen.
Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara 100 000 candela vid gryning och skymning men får
dämpas till 2 000 candela under mörker.
Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken (i detta fall på 6 av verken,
gulmarkerade på bilden) och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen
synkroniseras så att de blinkar samtidigt.
Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva
ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från
ljuskällan.
Figur 11. Karta över tänkt hinderbelysning i preliminär layout.
33 (49)
6.1.4. Friluftsliv
Vanliga friluftsaktiviteter inom projektområdet och i närområdet är jakt, fiske, skogsvandring,
bär- och svampplockning, och på vinterhalvåret skidor, hundspann och skoteråkning. Ingen av
dessa aktiviteter begränsas av en vindkraftsutbyggnad annat än under byggfasen, då området
utgör en arbetsplats med, av säkerhetsskäl, begränsad tillgänglighet. Normalt finns inga
avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta
fall. Upplevelsen av området kommer däremot naturligtvis att förändras i vindkraftsparken och
på de platser där den syns.
Nydragning av vägar kan göra området tillgängligt för fler och kan gynna det aktiva friluftslivet.
Den turism som förekommer i närområdet baseras huvudsakligen på det aktiva friluftslivet i
någon form, läs mer om detta under rubrik 6.7 Turism, rekreation och friluftsliv.
6.1.5. Risker
Is och snö riskerar att vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett
EU-forskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits
fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en
maximal vindhastighet på 25 m/s.29 Det finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk
men säkerhetsavstånd till exempelvis järnvägar och bebyggelse kan vid behov förekomma.
Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de
planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara
mycket liten. För att ytterligare minimera risken för skador planeras vindkraftverken att vara
utrustade med avisningssystem och varningsskyltar planeras att sättas upp.
Vindkraftverken är även utrustade med övervakningssystem, vilket innebär att vindkraftverken
stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas
verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk kommer att
utrustas med åskledare ansluten till jord.
6.2. Naturvärden
När det gäller direkt inverkan på naturvärden är det generellt relativt enkelt att undvika genom
att redan i planeringsfasen av vindkraftsetableringen kartlägga vilka områden som har höga
naturvärden (se även kap 5.2) och därefter planera layouten för att minimera inverkan på dessa
områden. Påverkan på växtligheten beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av
vindkraftsparken och vid byggnation av tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av
vindkraftverken kan floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när
arbetena väl är avslutade. Den preliminära parklayouten har anpassats så att vindkraftverken
inte placeras i kända skyddsvärda naturområden eller direkt i sumpskog/myrmark. Vindkraftverken, uppställningsplatser och vägar placeras i första hand på skogsytor av lågt skyddsvärde
från naturvårdssynpunkt.
Vid Stöllsäterberget är det mer än 1 km till det naturreservat eller riksintresse som ligger
närmast vindkraftsparken, vilka inte bedöms påverkas av den tänkta parken. En eventuell
förstärkning av den befintliga vägen genom Granbergs naturreservat utreds och kommer att
redogöras för i kommande MKB.
29
Tammelin et al, “Wind Energy Production in Cold Climate”, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors, 2000.
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Transporter till Stöllsäterberget kan ske på två alternativa vägar, antingen via en väg som går
fram till Stöllsäterberget via den västra sidan, eller via vägen som går öster om Stöllsäterberget.
Kommande utredningar får avgöra vilken av dessa som är mest lämpad att använda. Oavsett
vilken väg som används behöver den befintliga vägen förlängas fram till vindkraftsparken uppe
på Stöllsäterberget. Den kan även behöva förstärkas och/eller breddas. Vägarna går huvudsakligen genom brukad skog, utom på det västra alternativet där en befintlig vägsträcka på runt
300 m passerar genom Granbergs naturreservat.
Vid den fortsatta planeringen kommer påverkan på skyddsvärda områden att söka minimeras.
Figur 12. Karta över preliminär layout och vägdragning till vindkraftsparken.
6.2.1. Planerade undersökningar av naturvärden
För att få en bättre kunskap om områdets naturvärden genomförs en naturvärdesinventering av
en extern naturkonsult under hösten 2012.
Hela området bedöms först utifrån tidigare kända värden. Fältinventering sker sedan genom
besiktning av det område som är aktuellt för placering av vindkraftverk och vägar.
Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark - och vegetationsmiljöer,
vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och
värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) i den mån de påträffas inom inventeringsområdet.
En särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt lavar och tickor på grund av tidigare fynd av
rödlistade arter i området. Om tidigare okända skyddsvärda småbiotoper påträffas vid
inventeringen kommer parklayouten sökas anpassas för att minimera påverkan på dessa.
35 (49)
6.3. Fåglar
När det gäller vindkraftens påverkan på fåglar har kunskapsläget under år 2011 kompletterats
med en syntesstudie där Naturvårdsverket sammanställt resultaten av befintlig forskning på
området. 30 Denna studie fastställer att varken den befintliga vindkraften eller den som ryms
inom planeringsramen 30 TWh, bedöms påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå.
Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller
regionalt.
Generellt är det sällan som flyttande fåglar kolliderar med ett vindkraftverk, de väljer oftast en
bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Nattflygande fåglar flyger oftast
högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder.
Vissa rovfågelsarter, till exempel örnar, har dock uppvisat en ökad kollisionsrisk.
Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar
använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om känsligheten
varierar beroende på fågelart.
Idag sker normalt cirka 0-10 fågelkollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla
fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka 2 000 fåglar per år i
Sverige, vilket är mindre än en tusendel av de minst 6-7 miljoner fåglar som dödas per år i
Sverige av trafiken.
De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och
svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation som helhet, men vissa arter
kan möjligtvis komma att påverkas lokalt. De arter som löper störst risk att påverkas negativt av
vindkraftsutbyggnaden är arter som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt,
exempelvis kungsörn och havsörn, och som häckar inom eller nära en vindkraftspark. Idag
räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar per vindkraftverk och år i Sverige. Andelen örnar som
dödas av vindkraft i Sverige är liten jämfört med den andel som dödas i trafiken eller av
kraftledningar.
6.3.1. Planerade undersökningar
För att få en bättre kunskap om vilka fågelvärden som finns i området utförs under år 2012 en
fågelinventering av området. Inventeringen kommer att i första hand att fokusera på rovfåglar
då dessa har en hög känslighet för vindkraftsutbyggnaden, men även observationer av andra
fågelarter sammanställs vid inventeringen.
6.4. Fladdermöss
Undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk, men att risken i regel är
liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande
fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk
som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision
förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet
av augusti-september).
30
Rydell et al, Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Rapport 6567, Naturvårdsverket, 2011.
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
wpd har inte lyckats hitta någon information om förekomst av fladdermus på Stöllsäterberget.
Fladdermöss är vanligast förekommande i kulturlandskap och längs sjöstränder och bland
gamla glesa lövskogar. Stöllsäterberget med dess stora barrskogar är en miljö där fladdermöss
normalt sällan påträffas. Påverkan på fladdermöss bedöms således bli liten.
6.5. Andra däggdjur
Naturvårdsverket har låtit ta fram en syntesrapport som handlar om vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur.31 Den fastslår att kunskapsläget är relativt begränsat, men att den
främsta störningen i samband med vindkraftsutbyggnad orsakas av den mänskliga aktivitet som
kan förknippas med ny exploatering av tidigare ostörda områden. Att själva vindkraftsparken
eller förekommande elnätsanslutningar skulle påverka landlevande djur negativt är inte visat.
Tvärtom kan en vindkraftsetablering gynna däggdjuren, då nya vägar och öppna ytor ger nya
betesmarker och kantzoner för bete. När det gäller området runt Stöllsäterberget är det redan
påverkat av både befintliga vägar och modernt skogsbruk, så risken för en negativ påverkan på
habitat bedöms som minimal.
Den störning som uppstår inträffar främst under byggtiden då det är många människor i rörelse
och mycket ljud från byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Om byggperioden
sammanfaller med jaktperioden kan jakten i området komma att bli störd varför wpd har som
policy att ersätta jaktlaget för arrendeavgiften de aktuella månaderna. Under driftfasen finns
inga hinder för att jakten kan fortgå i området.
Sammanfattningsvis bedöms negativ påverkan på däggdjur bli mycket liten.
Vargspår på Klövfallsvägen och gränsmarkeringen mellan Dalarna och Värmlands län. Foto:
Calluna AB på uppdrag av wpd.
31
Vindkraftens effekt på landlevande däggdjur, Rapport 6499, Naturvårdsverket, 2012.
37 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
6.6. Kulturmiljö och arkeologi
Den tänkta vindkraftsetableringen kommer inte att fysiskt påverka någon av de fornlämningar
som kartlagts i detta tidiga stadie (se kap 5.5). Möjligen kan den subjektiva upplevelsen av
historiska kulturlämningar påverkas negativt av en näraliggande vindkraftsetablering. wpd har
inför samråd tagit fram fotomontage från olika utblickspunkter i omgivningarna, bland annat
från Kårebolssätern som är riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Då
vindkraftsparken inte kommer att synas från Kårebolssätern gör wpd bedömningen att ingen
påverkan föreligger.
Om nya okända kulturlämningar påträffas i samband med etableringen av vindkraftsparken
kommer anläggningsarbetet att avbrytas lokalt och länsstyrelsen kommer att kontaktas för en
bedömning av fortsatta åtgärder i enlighet med kulturminneslagen 2 kap 10 §.
6.6.1. Planerade undersökningar
Kulturmiljön i närområdet indikerar att det eventuellt kan finnas fler fornlämningar i området.
En kulturvärdesinventering genomförs under hösten 2012, vars resultat kommer att ligga till
grund för eventuella förändringar i layouten, och redogörs för i kommande MKB.
38 (49)
6.7. Turism, rekreation och friluftsliv
En vindkraftspark upptar förhållandevis stora (och relativt oexploaterade) markytor även om
den faktiska markpåverkan är relativt liten (ca 5-6 % av ytan). Vindkraftverk utformas för att
utvinna maximal effekt, vilket ger dem hög totalhöjd och ofta lokaliseras de på höjdryggar där
det blåser bäst. Det gör att en vindkraftsetablering blir synlig på långt avstånd, även om den
visuella inverkan varierar. Hur mycket vindkraftverken syns i omgivningen beror utöver
avståndet, på topografi (hur kuperat området är), marktäcke (åker, skog mm), väder och
siktförhållanden. Närmare vindkraftsparken kan även ljud och skuggor påverka upplevelsen.
Hur man upplever detta är subjektivt och beror bland annat på vilka förväntningar man har på
vistelsen i området. Det kan vara stor skillnad mellan friluftsupplevelsen på en skotersafari och
på en vandring i ett naturområde som upplevs som vildmark. Generellt kan sägas att
förväntningar på en tyst och orörd natur kan upplevas som svårare att förena med en
vindkraftsetablering.32 Personliga värderingar gällande förnybar energi och hållbar utveckling
kan påverka den sammanvägda upplevelsen och göra att människor trots förväntningar om
orörd natur ändå är positiva till en vindkraftsetablering i dessa områden.
Det finns inga entydliga studier på hur en vindkraftspark påverkar intressen som turism,
rekreation och friluftsliv, och kunskapsläget är relativt svagt. Många av de undersökningar som
finns är hypotetiska studier baserade på attityder (vad man tror/är rädd för kommer att hända)
från olika intressegrupper (t ex turistnäring) och har ingen anknytning till faktiska etableringar.
De erfarenheter som finns från faktiska vindkraftsetableringar ger inget starkt stöd för en
negativ effekt på besöksnäringen, och det finns studier som påvisar en positiv effekt.33, 34, 35, 36
Eftersom varje etablering är unik med sina platsspecifika förutsättningar för turism, rekreation
och friluftsliv är det svårt att bedöma påverkan på dessa intressen, både positiv och negativ, av
en vindkraftsutbyggnad. Dock kan man utifrån befintliga studier identifiera några generella
riktlinjer inför bedömningen;

Turister är generellt positiva till vindkraft. En negativ upplevelse kan förstärkas om det
visuella inslaget är stort eller om det upprepas frekvent.37

Befintliga studier har visat både en förlust som en ökning av turister.32, 33, 34, 35, 36, 38 Det
finns inga starka indicier på att turismen i närhet till vindkraftsparker minskar, inte ens
i områden där orördhet och landskapsbilden utgjort en viktig del i valet av turistmål. 33

Det finns studier som visar att närboende till en vindkraftspark som utnyttjar området
för friluftsliv, i regel är mer positiva till etableringen när den väl är byggd än de var
under tillståndsprocessen.39 Detta skulle kunna avspegla att attityderna inför en
planerad utbyggnad inte alltid återspeglar den faktiska utfallet.
32
Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport 6497, Naturvårdsverket, 2012.
33
Tourist Attitudes towards Wind Farms, MORI, 2002.
34
Public attitudes to windfarms, a survey of local residents in Scotland, Braunholtz, 2003.
35
Investigation into the potential impact of wind farms on tourism in Scotland, NFO System Three, 2002.
36
Rapport fra holdingundersøkelsen om vindkraft på Smøla, Bilet, 2003.
37
Turisters attityder till vindkraftverk I fjällen, Hörnsten, WP 2002:1, ETOUR.
38
Lista vindkraftpark - vudering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv, Sweco, Grøner, 2006.
39
Det blev ungefär som vi trodde - Dalforsbornas upplevelser av vindkraftsparken på Hedboberget efter uppförandet,
Nätverket för vindbruk, 2011.
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag

En vindkraftsetablering kan även skapa en helt ny form av turism och utgöra ett nytt
besöksmål i området.36 I flera befintliga vindkraftsparker har det arrangerats bussturer
och guidade besök för att visa hur man valt att satsa på förnybar energi på orten. 40
Foto från Stöllsäterberget: wpd.
40
Bland annat Vindens hus i Koler med Dragaliden vindkraftspark, samt turer till Havsnäs vindkraftspark i Strömsund.
Även Näsuddens vindkraftspark på Gotland och Utgrundens park i Kalmarsund anges som attraktiva besöksmål.
40 (49)
7. Investeringar, arbetstillfällen, lokal nytta
Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 400-500 miljoner kr för en
vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva
vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och
elnät.
En vindkraftsetablering bidrar till många nya arbetstillfällen, främst under projekterings- och
byggfasen, men även i drift. Hur många arbetstillfällen en etablering kan generera beror mycket
på förutsättningarna på platsen, elnätsanslutningen och avstånd till leverantörer, men även på
tillgången på kompetens i regionen.
I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun, bestående av 48 stycken
vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 41

Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé
till färdig park.

Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250
årsarbeten.

Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen
den 2 september 2010.

För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till 25-30 årsarbeten per år i 25 år.
Ungefär 20 årsarbeten av dessa uppskattas bli regionala jobb.
Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 – 14 000 årsarbeten fram till år 2020,
om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning.42
7.1. Lokalt ägande
Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer det att erbjudas möjligheten att köpa vindkraftsandelar. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till
invånare och företag i kommunen.
Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna
elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris.
Dessutom bidrar man till att minska koldioxidutsläppen.
7.2. Vindkraftsfond - Bygdepeng
wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark
Stöllsäterberget. Syftet är att bygden där vindkraftsparken byggs ska få del i det värde som
vindkraften skapar.
Exempelvis kan en vindkraftsfond upprättas, ur vilken de som bor och verkar i området kan
söka pengar för projekt som utvecklar bygden.
41
Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010.
42
Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009.
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för en park med exempelvis 15
vindkraftverk ge cirka 200 000 kr per år, vilket genererar cirka 4 miljoner kr på 20 år.43
7.3. Synpunkter och frågor
För oss på wpd är det viktigt att få med era synpunkter på projektet och ta del av lokal kunskap
om området för att vi ska kunna utforma etableringen så bra som möjligt. Om ni har synpunkter
på hur projektet skall utformas, om ni vill ställa frågor om projektet eller om ni vill ha ytterligare
information går det bra att kontakta projektledaren Weronica Ekholm på telefon 08-501 091 71.
Det går även bra att skicka e-post till [email protected] eller vanlig post till:
wpd Scandinavia AB
Ref: Stöllsäterberget
Ferkens gränd 3
111 30 Stockholm
Remissvar och synpunkter på samrådet bör vara wpd tillhanda senast den 14 december 2012.
43
Beräknad produktion 75 000 000 kWh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 45 öre/kWh.
43 (49)
Bilaga 1. Ljudutbredning
Bilaga 2. Skuggutbredning
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
48 (49)
Vindkraftspark Stöllsäterberget, Samrådsunderlag
49 (49)