Rapport 137 - Agronor Halm
SVERIGES LANTBRU 1<5U N IVERSITET UREA OCH AMMONIAK SOM KONSERVERVERINGSMEDEL TILL FUKTIG HALM - Fodervärde, konsumtion och produktion UREA AND AMMONIA MOIST STRAW - AS A PRESERVATlVE OF Nutritive value, voluntary intake and performance Av Kjell Martinsson och Alec Lundström Institutionen för husdjurens utfodring och vård Swedish University of Agricuiturai Department of Animal Nutrition and Management Rapport 137 Report Sciences Uppsala 1984 ISSN 0347-9838 ISBN 91-576-2150-0 FÖRORD Föreliggande djurens undersökning utfodring och Lantbruksuniversitet på Skaraborgs genomfördes vård, avdelningen under läns vid åren institutionen för nötkreatur, 1981-1982. hushållningssällskaps Försöken har försöksgård för hus- vid Sveriges genomförts Götala utanför Skara. I I ! I- I ! ! t. r Undersökningarna Statens läns Vi kunnat jordbruksnämnd, Sölve framföra Johnsson Persson deras vårt vid vid medhjälpare genomfördes på genomföras Sveriges hushållningssällskap vill Sven har och stora västra ett läns givande stöd från Skaraborgs Väst. till distriktsförsöksled&re husdjursförsöksdistriktet Skaraborgs för ekonomiskt Lantbruksuniversitet, Scan tack genom och hushållningssällskap samarbete vid agronom samt de studier alla som Götala. I f~ li Röbäcksdalen i oktober 1984 I l l Kjell Martinsson Alec Norra Husdjursförsöksdistriktet Norrbottens ! Röbäcksdalen, I 900 I"' 05 Umeå Box 5097 Lundström läns sällskap Köpmangatan 951 35 Luleå 2 hushållnings- INNEHALLSFÖRTECKNING SAMlvJANFATTNING 1 SUMMARY 2 INLEDNING OCH 3 LITTERATURÖVERSIKT Ureabehandling av Tillsats och fuktigt 3 stråfoder 4 dosering 5 Lagring Hygienisk 5 kvalitet 6 Fodervärde Utfodringsförsök Syftet MATERIAL med OCH Skörd, med den egna ureabehandlat 10 METODER behandling och lagring av halm 10 11 Köttkor 11 Rekryteringskvigor 11 Utfodring r 9 10 undersökningen Försöksuppläggning l stråfoder och fodermedel 11 Köttkor 11 Rekryteringskvigor 12 Provtagning och analyser 13 Fodermedel n Vägning 14 Konditionsbedömning 14 Statistisk bearbetning 15 RESULTAT Halmens 15 fodervärde 16 Djurhälsa Köttkor 15 och kalvar Rekryteringskvigor 16 17 Foderkonsumtion 17 Köttkor 17 Rekryteringskvigor 19 20 Viktsförändring Köttkor och kalvar Rekryteringskvigor 20 21 DISI<USSION 22 LITTERATURFÖRTECKNING 26 FIGURER 29 SAMMANFATTNING Urea både och ammoniak konserverande (NH3) har egenskaper I områden med av intresse. störst sekundär och I denna NH3 med er fuktigt och med mycket innehållet gav positiv av ökade med 8 %-enheter försök och har med var beha~dlad. 7-58 den rande % mer handlade konsumtion 45 med de inte var halmen av mer avspeglades av 2,5 ses som för hela har en produktionsstadium ureabehandlade per 100 kg levande var i motsvarande 36 ts. UreabehandRåprote- organisk med substans 0,9 MJ/kg ts. utfodringsperioden. konsumtionen och vikt % mer 7-25 och av halmen. förändringar 3 % råproteinhalten med 22 %-enhet- konsumerade den NH3-behandlade eller av jämförts med,obehandlad halm ökade märkbart om av den urea påtagliga. energi över halmen från % MJ/kg lika omsättbar medeltal rekryteringskvigorna % då ökade substans rekryteringskvigor på egenskaperna 2,5 smältbarheten NH3-behandlade av torrsubstans Beroende för och och torrsubstans NH3-behandlade värden som med energi 1 %-enhet, mätts kan NH3-behandling för organisk men innehållet köttkor ureabehandlade och halm. Konsumtionen konserverande kornhalm omsättbar effekter då de sig ha effekter. effekt. behandlades liknande Förändringarna hos är rodervärdesförbättringen undersökning inhalten na höstklimat per kg torrsubstans. Efter 5 %-enheter, smältbarheten ling I vid behandling av halm visat och fodervärdes förbättrande köttkorav Motsvaureabe- Skillnaderna av den % mer dag. den den levande i vikten köttkorna. , ., .1 1 . INLEDNING Halm OCH är LITTERATURÖVERSIKT ofta användas ett billigt i foderstater rekryteringsdjur hygienisk fär. bra det gäller att bärga norra och västra Fuktig halm lier. Vädret lagras om den sig ha har (kväve energiinnehållet i halmen. med hö av x 6,25) medel- effekt och dålig halmen när speciellt kemika- lagringsstabiliteten. ökat smältbarheten kan att lämpliga ammoniakbehandling Fodervärdet eller är gäller med pä köttdjur, begränsande Detta behandlas god detta ofta halm. utsträckning exempelvis för dock Sverige. konserveringseffekten i nivå är av visat i stor förutsättning delen proteininnehållet son, En kan idisslare, lagringsduglig dock har och främst kvalitet. kan Ammoniak Förutom till och har inom fodermedel och efter bäde rå- därmed även behandling hamna & Martins- kvalitet (Lundström ammoniak en 1984. Förutom ovan Flytande och ammoniak giftig och Eftersom ning blir med har tillgäng därför är behandlad snabbt, fördelar kräver ammoniak av för beskrivna tryckkärl, svårhanterlig flyktig halm till för är det att försämrad inte eller rad och viktigt den farlig med är att en ammoniakgasen utebliven nackdelar. flyktig använda. noggrann skall täck- försvinna behandlingseffekt som följd. På senare tid fodermedel. har urea Antalet behandlad halm är dock enkel Ureabehandling av tig goda spannmål et foder (Oji & Mowat, som kunde vid att al., 1978) konserveringsmedel. användas för produktionsförsök med och erhållits al., 1976, Schmidt visade Hemming att till urea är dessutom bl a att relativt fuktiga med urea- den ar billig. stråfoder prövades 1977; och applicera hade et Försöksresultaten dåligt konserveringsmedel Fördelar fuktigt (Schmidt Nest 1979). fä. resultat 1978; som undersökningar lätthanterlig, Eftersom prövats förlänga vid ureakonservering av 1978 a och 1978 b; metoden även till fuktigt & att Weissbach, urea (1980) den mycket föreslog tillgängliga 1979; väl också fuk- Schimpfky, strå- Hennig kunde att et al., användas metoden torkningstiden skördeväder. 3. Eftersom ammoniak Bilanski (1979) någon lufttät skydd finns stråfoder samt ute eftersom det gav en y t- kantförlusterna (1979) handlat stråfoder eller tornsilos. Under lagringen lat fuktigt alls kunde 1979; påvisas & Ghate handlat material aktivitet 1982). fuktig en gulaktig ammoniakdoft. & (Schmidt skedde under och kraftigare tillsatt snabbt att Hennig 1979)" successivt den et Effekten urea försök halm antog, till mörkbrun var 1979; plan- i obehand'ingen ökning & Weissbach, skillnad berodde högre i obe- mikrobiell 1979; Winch, Tetlow, i obehandlat ökad al., (Ghate efter väl material. ureadosering 1979; dock Ghate som liknande helt et i behandlat tendens konservering fick eller medan ureabehandling & Bilanski, även en de flesta & (1980) rapportWeissbach, & Winch, Ghate beroende viss halm förstörd (Schmidt Hemming om fuktig Svamptillväxt 1979; nämnts och karaktäristisk delvis 1979). al", 1979). en Obehandlad stråfoder tidigare & Bilanski, och bibehållen. Hennig efter lyckad färg tid i obehandlat uteblev var en en & störst med kraftigt Denna på Ghate var ureabe- i exempelvis eller & Schm~dt temperaturhöjning tydde 1979; Bilanski, minskade lagra (Schmidt 1982). samtidigt att ökning material 1977; 1979). ensilage, svag ammoniak- rekommenderas al., mycket en Tetlow, motsvarande Weissbach, mycket visade i sina endast 1979; Strukturen däremot som minska Dessutom möjligt regn- 1982). (Tetlow, lagring, 1979; & minskade Ureabehandlad er medan Torrsubstansförlusterna material blev sätt var krävs att Mowat, 1979). et torrsubstanshalten vilket (Ghate Förlusterna det att & och ureabehandlat dock (Oji (Hennig att liknande shabbare bör al., inte lagra fö~ vind et i ureabehandlat Winch, på en Hennig det Ghate Förutsatt att konservering också ökade material troligtvis 11'11, på och betydligt ansåg att täckning väder 1979; menade foder. möjligt Noggrann mot Weissbach, Weissbach vara säkrare & (1979) Winch ureabehandlat därför skydda mikroorganismer och fria. Schmidt och av det i det och aeroba Ghate lagring borde förlusterna ·1 hämmar av mängden fann också svamptillväxt 5. bkade mot efter inte ureabehandling. p~visa ureabehandling n~gon av Ghate skillnad lusernhö och Bilanski i torrsubstansens (tabell (1979) kunde sm~ltbarhet d~reefter 1). ~:tn 7. Smältbarhetsförbättringen gikoncentration halm i ureabehandlat uppgick & Schmidt energiökningen Weissbach, Utfodringsförsök Hennig et i ett 105 inte knappt 70 g Torrsubstansdärför lägre fredsställande på detta troligtvis samt het låg för någon av tjurar (200 ve kg det som kg pågick levande ureabehandlad förhöll sig med med a propionsyra) bl kunde Saadullah inga et al. sedan et torrsubstans, 20 erhöll et al. fann torrvar ureabehandlad per kg var halm. tillväxt dock et blev inte al. begynnelsevikten respektive (1981 urea 90 högre a) till- ansåg att hos djuren låg smältbar- olika med halmen var behandlad. kalvar utfodrades utfodrades kg Kalvarna färskt med 28 gräs ureabehandlad med hade per tjurar av och tillväxt med olika kalvar. obehandlad och kg I 38 Försöken sex fri tillgång på dag. Försöket visade urea. al. att utintag- levande et konsumerade dels et visade per majs. mängder Saadullah rishalm inte påvisas. Saadullah energi med dock (ensileringstill- Resultaten och ung- respekti- redovisar ensilering sätt. får. substans dagar. 0,5 dels att obehandlad Pro-Sil rishalm på (1981) djur. behandlade 84 av dessa vid med kg Rudze i daglig organisk rishalm. dag. respektive utfodringsförsök ureabehandlad 4,5 hos vidare Sex Rudze skillnader lagrades när per dagar, smältbarhetsförsök var fann konsumerade genomförde sem dagliga Hennig dagar b) na som i vätskeform tydliga halmen förde dag torr under behandlade tillskott Hennig tillväxten i foderstaten tillväxten sats och ureabehandlad Den Tillväxten låga kornhalm jämförde av den vikt) (1980) Den 1979; intag, foderstaterna. under Marx kvigor tjurar djur. på stråsädes- torrsubstans energiförbrukningen berodde utfodringsförsök, 1,' '''J de dessa al., ener- energin. försök hur högre för För med tjurar. i totalt energikoncentration I ett 4,7 vetehalm 18 energiintag. respektive något med halm eller hos et ökad 1982). obehandlad skillnader %) (11 1). % (Hennig 20 i en stråfoder utfodringsförsök från också (tabell Hadjipanayiotou, jämförde nämnvärda intag ca ureabehandlat (1979) dagars överlag stråfoder till 1979; med al. några substans resulterade al. (1981 pågick kalvar halm vikt med samt att större i ett kalvarmängd 9. Försöksuppläggning Konsumtionsförsök (Hereford x SRB) ~harolais drift utfördes x med och dels dels (Hereford båssängar med med 14 4-10 ettåriga x SRB8. på 35, gamla, köttkor rekryteringskvigor Köttdjuren Götala år gick försöksgård i kall utanför sluten lös- Skara. Köttkor Vid installning (2 behandlingar Vid en (obehandlad, grupperingen kalvfar, 14 dagars och givning. Under april) handlades Vid togs koålder 7 april) 14 och en fördelades hänsyn till övergångsperiod. Försöket sju sig över dagars samt resterande alla tre fram på beräknat samma på 3 tre försökskornhalm). kalvningsdatum, november) pågick föregicks under 141 dagar högdräktighet vid till på NH3-behandlad (17 försökets av (till och slut di- (till betessläppning (4 maj) alla i samma be- sätt. placerades förperiod korna lågdräktighet, tid (9 november) inledande och övergångsperiod grupper 35 kondition, Försöksstart sträckte de ureabehandlad vikt. installning Efter november) veckor 14 kvigor genomfördes grupp. konsumtionsför- > sök med nämnd des obehandlad, ordning ureabehandlad till tillsammans samtliga med fodrades under 21 försöksperiod. dagar Utfodring 35 och två djur. olika dagar, samt av Den NH3-behandlad NH3-~ehandlade kraftfodernivåer. vilka 14 kornhalm dagar i halmen Varje utgjorde utfodra- foderstat förperiod utoch fodermedel Köttkor Köttkorna utfodrades försökets start lat 45 korn, mjöl. av I urea- urea- två bestod utgångspunkt av % syrabehandlad och kg det Byte datum per till när dag. halm, havre NH3-behandlad foderstat. från 10 NH3-halmgruppen respektive dräktighets gånger och Overgångsutfodringen 1 kg 10 utfodrades halm. kross (45 % betfor) halva Försöket av korna % syrabehandoch 1 kg sOJa- halmgivan inleddes högdräktighetsfoderstat hälften innan i form med gjordes beräknades lågmed ha 11 . innan försökets kraftfoder. sedan start utfodrades Utfodringen densamma inom under gruppen. tive halmsort. Kross och halmen utfodrades liksom tillsammans med kraftfoder 1,5 (II). kg 7 kg obehandlad respektive Djuren halm för- hade då och fri Mineralfoder (I) men tilldelades 1,5 kg försöksperiod tillgång sojamjöl utfodrades enligt den obehandlade halmen och kraftfoder och på var respek- tabell 3. ureahalmen, NH3- dessutom även med 3,0 på sätt som till samma kg korna. Tabell 3. Utfodring kvigor av kross under och sojamjöl (kg) till rekryterings- försöksperioderna II Ureahalm 1 1 ,25 ,O 0,75 0,5 2,5 0,25 Försöksbehandling 0,5 ~-halm Kraftfoder Obeh.halm Provtagning och analyser Fodermedel Utfodrade prover mängder för och analys från sojamjölet Prov på de togs och ingående smältbarhet in proteinet i obehandlad smältbarhet Kraftfodrets har Eriksson av et torrsubstans, redovisas på utifrån al., i tabell från till 1976). ett olika dagligen. per i (Axelsson, togs har Halmens 1941; Eriksson et respektive NH3-behandlad av omsättbar energi smältbart sammansättning Krossblandningens råprotein, omsättbar och och energi sojamjölets smältbart av för al., rå1976) halm. råprotein (Axelsson, och varje kalkylerats % smältbarhet 25 % i ureakemiska före innehåll 50 dess samt tvåveckorsperiod. halmen 1983). utifrån Foder- halmpartierna prov energin (Lindgren, beräknats halm de vägdes i krossblandningen omsättbara vitro har innehåll beräknats dag ihop Den råprotein en foderrester komponenterna smältbart och varje slogs blandningstillfälle. utifrån eventuella 1941; innehåll råprotein 4. 13 . I Statistisk bearbetning Analyserna har existensen av ej påvisats betning y skett samspel har av enligt Barr et analyserats. n~anstående kalvarnas al. Då (1979). något analysmodeller födelsevikt och Genomgående signifikant tillämpats har samspel vid bear- tillväxt. lJ 'kl = W+l.+K l J.+Fk+e. lJ 'kl där 1.l = utfodring K. J = kön (j=1,2) Fk = far (k=1,2) Analysmodell Yijkl där för U=1,2,3) kalvarnas vikt vid betessläppning = W+li+Kj+Fk+82Zijkl+B3Vijkl+eijkl l.l = utfodring K. = kön (j=1,2) Fk = (k=1,2) 82 = regressionen J Zijkl 83 far = (i=1,2,3) Resultaten = kalvens vikt på födelsevikten av kalvens vikt på födelsedatumet födelsevikten = regressionen Vijkl av födelsedatum redovisas som "least square" medeltal (LSM) och medelfel. RESULTAT Halmens l tabell och hela fodervärde 5 redovisas NH3-behandlade resultat kornhalmen. från den Resultaten obehandlade, redovisas ureabehandlade som medeltal utfodringsperioden. 15 . för visade det utfodrades par där Denna sig dessutom med obehandlad ena kalven kalv att inte låg halm, dessa en kor, Samtliga 14 11 fbdelsevikt I och som som vid gruppen varav dog efter ett veckor. fbddes var med obehandlad 9 kalvdet åtta obehand- i NH3-halmgruppen. med som tvilling- två fbrsbkets slut som utfodrades fyra utfodrades ingick kalvar, ureahalmgruppen hade inte kalvat vid betessläppningen ingår kvigor I dräktig. och 11 kalvar. Vid tre i gruppen i gruppen i NH3-halmgruppen, som fbddes efter var fbddes i ureahalmgruppen en inte i materialet. ar och i NH3-halmgruppen kor som inte hade kalvat, lad ko halm hade ingår en halm Tre av och två betessläppningen. De kalvar inte heller i materialet. försbkets start var med i de och omsättbar fyra försöksbehandlingarna. Foderkonsumtion Kbttkor Konsumtionen av energI, halm erna från redovisas sumtionen av torrsubstans, och smältbart kraftfoder, i tabell 6. torrsubstans under Figur och halm minskade ets digivningen ökade halmgruppen. kortare en som Torrsubstansintaget period utfodrades tag från halm, en. Konsumtionen försöksgrupperna halm var under lägst i gruppen i början med mellan av av hela som olika visar energi dock halm smältbart 6). halm. var under var Konsumtionen under var av under av hela Torrförsök- l halm tiden, 2), Skillnaden, kon- fbrsöket. grupper (figur minst råprotein försöksperioden utfodrades med fortlöpande konsumtionen högdräktigheten grupperna produktionsperiodden i samtliga från obehandlad (tabell 3 omsättbar från Under de 2 och substansintaget gång. råprotein urea- utom lägst en i grupp- i torrsubstansinhögdräktighetsperiod- mycket olika omsättbar i de energi högst i NH3-halmgruppen obehandlad halm (figur tre från och 3). [ 17 . Rekryteringskvigornas intag samt från omsättbar i tabell " den 7. energi Konsumtionen NH3-behandlade av torrsubstans, halm respektive var lägst av den smältbart kraftfoder obehandlade råprotein presenteras och högst av halmen. 14 21 359 181 21 14 14 21 14 II och I Resultatfrån 7. dag 638 279 393 158 21 till I Ureahalm kornhalm halm 212 419 261 från 344 398 konsumtionsförsök ureabeTabell per djur försöksdagar 2,5 7,2 4,7 4,6 1 ,2 4,3 5,5 5,1 3,8 1 54 ,3 med obehandlad, 5,8 1 ,2 mängd rekryteringskvigor NH3-behandlad ~H3-halm substans(kg), råprotein(g), Obeh.halm omsättbar energi(MJ), Konsumerad levande från mängd vikt och per halm 20,4 27,8 36,3 37,8 kraftfoder 17,3 16,8 15, 7 32,0 totalt 37,7 44,6 52,0 69,8 100 kg dag torrsubstans(kg), I = 1,5 kg från kraftfoder halm 1,1 1 ,5 1 ,6 1 , 5 kraftfoder 0,4 0,4 0,4 0,8 totalt 1 ,5 1 ,9 2,0 2,3 per dag; II = 3,0 kg kraftfoder per dag. 19 . Tabell 9. Födelsevikt, hos kalvar. 9820+112 944,4~1,7 Ureahalm vid kalvar Försök749+94 642+90 betessläppning 45,1+1,8 (g/dag) 75,6~2,6 83,6~2,8 ,4~3,4 9 NH3-halm Antal 81 Viktsökning hos söket. var Vikter lingarna Tabell alltså och Vikter = - 161 var dagar i genomsnitt i tabell (kg) Medeltal Försök och viktsökning 275 kg- + medel fel och i medeltal senare, 416 viktsförändringar redovisas 10. betessläppning kvigorna försöksbehandlingar, Tillväxten I LSM vid Obeh.halm 44,0~1,7 Installningsvikten liga vikt låg g per under de vikten dag under olika Efter på samt- 342 hela kg. för- försöksbehand- 10. vikts förändringar hos rekryteringskvigor. + medel fel -- I 21 I(g/dag) I 21 14 I 21 20+1 14 14 -68+46 14 4+121 322+9 Ureahalm 947+54 192+60 -1+1 302+9 286+8 290+8 294+8 Obeh.halm 292+8 330+9 342+9 djur 12+1 försöksdagar 568+46 NH3-halm 1,5 kg kraftfoder per dag; II = 3,0 kg kraftfoder per dag. \ -: 21 . mikrobaktiviteten bach, 1979; mängder på Hennig av Detta som låg eller för ligare då et främst al., tidigare på vattenhalt undersökningar I denna påvisas nämnts ureadosering låg svamptillväxten 1979). lagerskadesvampar kan, för och grund i den undersökning i den när det av gällde vid halmen. gäller bero tillsättningen halmen. det små råproteinhalten, förluster när kunde ureabehandlade behandlade genomföras & Weiss- (Schmidt Därför den bör ytter- hygieniska kvaliteten. Beroende på produktionsstadium torrsubstans per 100 minsta NH3) av kg största halm främst mängder vommen. ning halmkonsumtionen också vara grupperna var minst ökar näringsbehovet från behandlad störst de större eller från under under denna att NH3-behandlad ureabehandlad och gång. av ureabehandlad lad halm. Denna därför än det som inte när en kon ökade med som halm. digivningsperioden än ar begränstorde mellan tidigare att näringsbehovet var för digivningen konstateras halm mag- i torrsubstansintag var, obehandlad för inte viktig de stor plats Detta I samband därför fostret i halmkonsumtion halm halm betydligt högre skillnad kan eventuellt eller och utrymme ord Skillnaden NH3-behandlad Under andra skillnaden kan med minskat troligen period. Det De (urea upptar försöksgrupper. obehandlad täcka halm till med kraftigt. med rehandlad grovfoder att halm halm. högdräktighetsperioden finns denna period. möjlighet försökets Det mycket NH3-behandlad mellan samtidigt till av % mer 7-58 obehandlad högdräktigheten i samtliga jämfört under under innebar förklaringen med intag utrymmeskrävande Högdräktigheten % mer 7-25 Under leder köttkorna jämfört erhölls Detta dräktig. för dag i torrsubstans i bukhålan. stora och och digivningen. tarmkanalen, I vikt obehandlad under plats lika ureabehandlad levande skillnaderna och konsumerade nämnts, djuren med ha- urea- Torrsubstansintaget relativt var likartat dock konsumtionen förklaras av konsumtionen av att NH3-behandmedelkalv- I' i"" ningsdatum ~~ halmgruppen i ureahalmgruppen (se missvisande l' ~ figur eftersom halm 4). låg mer Dessutom digivningsperioden Konsumtionen av var, även hos högre om vikt och hade behandlats med konsumerade kvigorna än kan två veckor detta endast tidigare resultat utgjorde rekryteringskvigorna, än vara 8 NH3- något dagar. betydligt 1 behandlade den dag och 45 % mer av den urea 36 eller NH3' Per 100 kg levande % mer torrsubstans av den urea- NH3-behandlade halmen jämfört med 23. Konsumtionsförsöken halm är lämpliga et hade en visade fodermedel gynnsam i halmen ger minstone minska effekt också Undersökningen användas som på andelen visade vidare konserveringsmedel tyder slutgiltiga rekommendationer, ta kan gäller över 25 det % men mellan halm bör följande Fördelar - metoden med är - mycket mindre risker tillgänglig - ingen samordning - metoden eventuellt stor stor något förgiftningsrisker med gäller av den väl kan mellan rekommen- Innan några ureametoden undersökningar med halm hygieniska i prakt- utföras. med Det- vattenhalter kvaliteten. t i.ll fuktig NH3-behandling arbetarskydd kan distribution ureabehandling lika lika åt- beaktas. fältutrustning av utländska k o n s e r ve r in g s m e d e l jämfört vad de konservera av N H 3 som NH3, mycket en vattenhalt ändras. användning att eller av användas urea krävs billig med inte och att behöver ytterligare ureabehandling enkel redan Nackdelar dock synpunkter - är för råproteinhalten i kraftfodret. på dosering, ökade kraftfodergivan urea, liksom till halm med undersökningar urea minska heller möjligheten även valet heller bör speciellt Vid - ger gäller ges att inte när bruk, att Den protienfodermedel dationerna, iskt konsumtionen. möjligheter %. Resultaten 20-25 att både ureabehandlad och NH3-behandlad till köttdjur. Det förbättrade fodervärd- jämfört förbättring ökning sämre vid av av NH3-behandling fodervärdet och därmed inte konsumtionen hygienisk ojämn med kvalitet fördelning av urean i samband pressningen. 25. Jakobsen, P.E. dannelse 1957. hos dr~vtyggere. Copenhagen, Jayasuriya, rice straw Kiangi, 4. som & for", Marx, 1983. & A. in J.Dairy Nest, treide. NOFO. mi. Oji, E. corn & ruminants. of low sources quaIity N L VF ' s u t r e d n in g o m of Agric. of ammonla roughages. Anim. av halm "U t n y t t e l s e a v h a l m kan gi god t for. Hos meddelande. K. och vård, 63 bag 1), Schmidt, chemischen 1981. Oslo Normer Helmenius, Mowat, stover, D,N. Beef A). dairy L. & Norway. steers and as von husdjurUppsala. corn silage heifers. Häfte 14 I: a research 1978. Tessiner feuchtem Er- Futterge- 170-173. A/S ungnöt. Urea H. halm. Stockholm. industry för treated Cöster, (7), av 1977. halm- 140-141. konservieren för Institutionen nitrogen 12, 2, av 136. Lantbruksuniversitet, to Ammoniakkbehandling 40. Ammoniakbehandling produktion. nonprotein (suppl S" 1984. rapport Ge~reidewirtschaft (ed. U. i tt a polyethylene Drammensvn. Norrman, treatment 377-386. Feeding beim 1976. value Personligt Hamann, fahrungen fors~gslaboratoriet. for Different Amoniakbehandling och Sci. R., foster- Urea-ammonia value 1981. nutritive konsumtion 1980. store d 1982. nutritive J.A. Martinsson, utfodring G.D. fra ved 5,6-7. fodervärde, ens Beretning H.G.D. its 6, eller, E. Lundström: the R ap po rt g nr. Lindgren, Perera, Kategile, Technol. 1 9 7 5. Hydro, 299, proteinsyntese 143-150. Sci. O. & improve improving Feed L ie, to E.M.I. for og Denmark. M.C.N. Wastes Proteinbehov Norsk F6rkonservering. s. Nötköttproduktion Tabell 18:5, source of report, s. och 217. ammonia pp ekono- 20-21. for treating Ontario, Canada. 27. Torrsubstans (%) , '0'" ~.::.::.",...•..••.. .o::--•••• - - ~ ,..,.....-w1:1"'~.-- 80 90j 70 R~protein 14 av ts) (% o 12 .Il-·- ~ ...... . .......... ...'0 10 .p .... / ' ••••••• -<>•••.••••••••. ·0..... '" 8 '-0 •••••• 6-------6.. 6 .. .. •••.•.0-.............•.......•... .,"~ , ,-----/Y' ,," ./ .. o A..... ". ,,,,, o ' '. .•.. .. 4· .•.. vo.s. (%)0 .................. 0 701 -0 60-.J -, tJr-- 0... "•.... ....0 _---4. .••.•...•.. _--6-_ 6- 50 I ~ 0 . 0 A.. •• •.-lY -0.········ . ""6- -- .....•......'0 -6- - - -A- - --4 40 Omsättbar energi (MJ/kg ts) 8-. 0 71 A--- .0 •....••.•.•0" ..' •.•.•..••••••••••••••...•.•••••••••• .•.• _.4..., 6~I 1/11 ...-0.........• 0 _--A.. -.n ~"""/jf' __ ---o-- 5 .... " n- , A" ---.Q--,,---a........ 1/2 1/1 1/12 0 0. o ····0 . "6-- _-å- - - -6-- --4 1/3 1/4 Tid (datum) Figur 1. Resultat behandlad . under hela från analyser (0----.0) och av obehandlad (D~--~D), NH -behandlad (0 .. ·. ·... ··0) kornhalm urea- 3 utfodringsperioden. 29. Energiintag (MJ/dag) totalt 110 100 .......·i I : I .......... - .....•.•.. I :_m 90 80 --- 10 '----, •----- ,~----- _o. ------ . - - - - - - +..........................•......... , IL _ f~-- - J ; 60 från •• h alm - - ---....-....- ... ..... 90 ---------- . 80 r····· i..._ .._.._ _ ..__ ._.. ..j* - L:...•. _._._. _._ 1 1 10 1- --I 60 1 50 1 r-------------L------r---J 40 från kraftfoder 30 20 10 O 28 O 119 98 56 141 Tid (dagar) Figur 3. Energiintag för obehandlad ( ( redovisas som ), beh andlad 0-28 120-133 dagar= köttkorna i de försöksgrupperna ureabehandlad ) k o r n h a l m. medeltal lågdräktighet; dagar= tre övergång; för (-----) Intaget alla 29-119 134-141 tre och fr å n NH3- k r a ft fo d r e t grupper. dagar= dagar= högdräktighet digivning. 31 .
© Copyright 2024