Kvalitetsregister för habilitering 15 maj 2014 Carina Folkesson KVALITETSREGISTER FÖR HABILITERING SYFTE Kunna svara på om habiliteringens tjänster uppfyller god kvalitet för sina målgrupper Syftet styr vilka kvalitetsindikatorer som behövs! Nationellt kvalitetsregister för habilitering (HabQ) Syfte •Att ta reda på om habiliteringen är kunskapsbaserad, ändamålsenlig och patientfokuserad •Att uppföljningen av ett antal väl definierade habiliteringsåtgärder ska ge underlag för kunskaper om åtgärders nytta och därmed bidra till kloka val av åtgärder och underlätta prioritering •Att systematisk uppföljning över tid, öppna jämförelser mellan landsting (verksamheter) ska bidra till kontinuerliga kvalitetsförbättringar som kommer barn, familj och vuxen till godo •Att säkerställa att alla brukare erbjuds en hälso- och kvalitetsuppföljning och att informationen utgör en del av dialogen kring habiliteringsplanen. 2014-05-26 Källa SKL ansökan för 2012 Historik EBH – uppföljning av evidensbaserade åtgärder 2003 FSH utarbetar organisation och skapar resurser för att tillsätta EBH-arbetsgrupper som sammanställer evidens kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter genom systematisk litteraturgranskning. 2009 Kvalitetsarbetsgrupp utses Samarbete med Socialstyrelsen kring utveckling av indikatorer för God vård inom habilitering. 2010 Beslut att utveckla kvalitetsindikatorer för habilitering utifrån EBH rekommendationer. 2011 Beslutar om samverkan med HEFa kring utveckling av Nationellt kvalitetsregister i habilitering. 2014-05-26 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Nationell spridning Umeå maj 2012 – FSH ställer sig bakom HabQ med valbara alternativ Västerås oktober 2012 – Informations- och kommunikationskonferens, alla chefer inom habilitering HabQ Au Utbildning till alla landsting som anmält deltagande 2013-2014 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer EBH-kvalitetsindikatorgrupp • • • • Carina Folkesson ,Västerbotten ordf Tina Granat Uppsala Anna Kågeson Västra Götaland Marie Matérne Örebro Föreningen Sveriges Habiliteringschefer ORGANISATION HabQ koordinatorgrupp Valbara alternativ för start med kvalitetsregister •Åtgärdsuppföljning föräldrastöd •Autism hälso‐ och kvalitetsuppföljning och åtgärdsuppföljning mångsidiga intensiva insatser •Cerebral pares hälso‐ och kvalitetsuppföljning och åtgärdsuppföljning HabQ för barn och ungdomar •Diagnosspecifika hälsomått •Generellt självskattat hälsostatus Funktionsnedsättning/ och allmän hälsa Diagnos + Bakgrundsdata •Kvalitet i verksamheten •Åtgärdsuppföljning Föräldrastöd i habilitering Insatser för barn med autism Habiliteringsplan CP 2014-05-26 Autism Cerebral pares EQ -5-DY Upplevd servicekvalitet MPOC-20 Process och resultatmått Uppföljning av skolbarn med autism • Population: De barn som registrerats/fått insats som förskolebarn följs upp • Relevans: Uppföljning av tidig intervention. Vilka insatser som ges i skolåldern och hur detta påverkar utveckling av adaptiv förmåga. • Processmått: Vårdåtgärder kring kommunikation, adaptiv förmåga och socialt samspel KVÅ koder utifrån ICF • Effektmått: Vineland adaptiv förmåga vid 9,12,15 18 år. • Praxis begåvningsutredningar, resultat registreras om det görs Kvalitetsindikatorer - målnivåer • Alla skolbarn med autism ges insatser inom ett/flera av dessa områden, kommunikation, samspel, adaptiv förmåga inom en 3-årsperiod • 60% uppföljda med Vineland vid 9 år • 80% uppföljda med EQ5DY vid 9 år och barnen har inte ont/är oroliga/ledsna Vuxna med autism arbetsmaterial Population: Vuxna över 18 år med autism som söker för problem gällande kommunikation och/eller beteendeproblem • Urvalet till registret def utifrån diagnos inkl grad av intellektuell funktion, kommunikativ funktion och vårdbehov • Risk felkälla att habiliteringarna gör olika och att inte alla med detta behov fångas upp och kartläggs EBH-kvalitetsindikatorgrupp Bakgrundsvariabler • Arbetar med beskrivning av demografiska och sociala variabler, beskrivning av funktionstillstånd, samhällsstöd, medicinska insatser osv som skall kunna användas för vuxna i HabQ EBH-kvalitetsindikatorgrupp Målnivåer • Ledtid - personer som tillhör urvalet ska ges en påbörjad insats inom 60 dagar • Insatsen ska innehålla rekommenderade insatser (vilka tas från EBH-arbeten). Definieras genom KVÅ – koder och specificerade anvisningar för HabQ EBH-kvalitetsindikatorgrupp Processmått: Insatser för fungerande kommunikation • Stöd och träning i att kommunicera. KVÅ kod QL000. • • • Uppdelat i Insatser till personen Insatser till personen + nätverket Lista på insatstyper t ex PECS,TAKK inkl hjälpmedel • • Omgivningsanpassning KVÅ kod QT012 Innefattar utbildning till nätverket och annan omgivningspåverkan för att förbättra kommunikationsmiljö EBH-kvalitetsindikatorgrupp Insatser vid problemskapande beteenden Processmått: Funktionell Beteendeanalys Ja/nej Stöd och träning i kravhantering. KVÅ kod QK000 Stöd och träning i att samspela med andra KVÅ kod QQ00 Uppdelas på • Insatser till personen. • Insatser till personen + nätverket • Lista på insatstyper t ex kognitivt stöd innefattar strategier och hjälpmedel, tillämpad beteendeanalys EBH-kvalitetsindikatorgrupp forts Insatser vid problemskapande beteende Omgivningsanpassning KVÅ kod QQT012 • Insatser till personal/nätverk –undervisning, konsultation • Insatser i miljö (exkl hjälpmedel) - tillgång till material och aktiviteter att välja på Effektmått: Aktivitetsförmåga och kommunikativ effektivitet Mäts med TOM före respektive efter insats för att se om förbättring skett. EBH-kvalitetsindikatorgrupp Effektmått Vineland. Problembeteenden skattade före resp efter intervention (av närstående/personal) Söker en skala för närstående/personal kring behov av stöd alt inställning till personen (positivt beteendestöd) EBH-kvalitetsindikatorgrupp Fortsatt arbete för EBH-kvalitetsindikatorgrupp • Fråga hur ser ni på fortsatt utökning med nya grupper? • Förslag att utveckla kvalitetsindikatorer utifrån EBH-arbete kognitivt stöd barn, ungdomar och vuxna 2015 • EBH-kvalitetsindikatorgruppen behöver två nya personer som utses av habiliteringchefer, början nov 2014 Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ – föräldrars synpunkter och önskemål på information från register Kontaktperson Pia Ödman [email protected] Projektgrupp Annika Sköld Leg. arbetsterapeut, Medicine Doktor Avdelning sjukgymnastik, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Pia Ödman Leg. Sjukgymnast, Medicine Doktor, utvecklingsansvarig HabQ Avdelning sjukgymnastik, Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Åsa Hedberg Leg. Sjukgymnast, Medicine Doktor FoU-ansvarig, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Marie Matérne Klinisk doktorand, Habiliteringens forskningscentrum Verksamhetsutvecklare, Habilitering och Hjälpmedel Örebro läns landsting Kontaktperson Pia Ödman [email protected] Metod Två intervjugrupper i två olika landsting anslutna till HabQ, Urvalskriterier: • Förälder till ett barn med Cerebral Pares som erhåller insatser från habiliteringen • Intresserad av att diskutera användning av kvalitetsregister, att uttrycka sig och att prata i grupp Resultat 5 huvudteman 1. Registret är redan nu betydelsefullt för föräldrar på ett indirekt sätt 2. Registret kan bli betydelsefullt för föräldrar på ett direkt sätt 3. Föräldrar vill ge information till registret på ett sätt som känns bra för dem 4. Föräldrar vill få information från registret på varierade sätt 5. Föräldrar ser vissa risker med att göra information tillgängligt Projekt användbara data • Projektmedel från SKL april-nov 2014 • HabQ anställt projektledare Ulrika Lundberg från Habilitering & Hälsa Borås • Utveckla återkoppling från HabQ som stöd i förbättringsarbete • Använda kvalitetsindikatorer från registerdata • Lärande seminarier för verksamhetschefer augsept - hur man använda data från HabQ i förbättringsarbete. Fråga Finns intresse? Kvalitetsindikatorer • • • • Välja fyra stycken, tas från målnivåer i HabQ behöver förankras t ex Tidig insats för barn med autism. Målnivå före 4 år Andel nytillkomna familjer som erbjuds basprogram: Målnivå 100% Kognitionsbedömning före 7 år, Cerebral pares Upplevelse av servicekvalitet efter föräldrastöd bas med MPOC. Målnivå 85% nöjda/mycket nöjda Nationella Utdataportalen • Ta fram förslag på lämpliga kvalitetsindikatorer vid nästa styrgruppsmöte i höst som kan visas online - öppna jämförelser • Problem täckningsgrader – måste välja vad vi kan presentera och jobba hårt för täckning Årsrapport 2013 • Utdata från registret sammanställs av Pia Ödman utvecklingsansvarig för HabQ med stöd av AU. • Prel. några resultat ”Täckningsgrader” för HabQ 2013 uppföljda mellan 2013‐05‐02 – 2014‐02‐20 Nya Registrerade barn med CP, Autism, Föräldrastöd Diagnosregistrering av alla i Compos DS persnr, kön Antal som är informerade om register och inte tackat nej. Informationen sparas i Compos QR Information sparas och är tillgänglig för egen verksamhet Compos DS= Compos beslutsstöd Compos QR= Compos kvalitetsregister HabQ CP n=499 Autism n=176 Föräldrastöd n=139 Antal barn med Cerebral Pares som har HabQ uppföljning 6n=520 6n=499 (96%) med uppföljning Antal uppföljningar 1. n=238 2. n=179 3. n=80 4. n=1 Uppföljda mellan 2013‐05‐02 – 2014‐02‐20 n=21 registrering diagnos och IDnr utan uppföljning Täckningsgrad Upplevelse av service-kvalitet MPOC-20 ”att habiliteringens tjänster är familjebaserade” n=457 Täckningsgrad MPOC-20 (CP) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nej MPOC-20 Tidigar e 34 25 Ny Total Kalmar 5 0 39 25 Tidigar Ny Total e Östergötland 81 12 93 88 1 89 Tidigar e 42 71 Ny Total Jönköping 5 47 2 73 Tidigar e 36 50 Ny Total Tidigar e Uppsala 3 2 39 52 193 234 Ny Total Total 25 5 218 239 Lärdomar • Rättvisare att jämföra täckningsgrader för ”tidigare” insamlade data • Genom att titta på sitt eget landsting kan man se hur många som inte påbörjat uppföljning ”Täckningsgrader” för HabQ autism Nya Registrerade barn med autism Diagnosregistrering av alla i Compos DS persnr, kön Information sparas och är tillgänglig för egen verksamhet AA Antal som är informerade om register och inte tackat nej. Informationen sparas i Compos QR HabQ Autism n=176 Compos DS= Compos beslutsstöd Compos QR= Compos kvalitetsregister Antal uppföljningar med autism 6n=176 6n=151 med autism up n=25 Registrering (ID) utan uppföljning (ännu) Påbörjad utan uppföljning n=2 endast F‐stöd dvs Ej påbörjat autism up n=129 en uppföljning n=20 två uppföljningar Diagnos och utredning före 4 års ålder Tidig upptäckt av barn med autism Under/över 4 år vid start fördelat på län (Autism) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <4 år >4 år 2014-05-26 Kalmar Östergötland Jönköping Uppsala Dalarna 6 14 7 28 15 36 11 28 4 2 Årsrapport 2013 Västmanlan Västerbotten d 3 7 5 8 Total 53 121 Fördelning av åldrar när MII påbörjas Ålder vid påbörjad MII 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% >6 år 4-6 år 0-4 år Kalmar 1 2 1 Jönköping 0 7 3 Uppsala 4 3 4 Dalarna 0 1 1 Västmanland 0 1 0 Västerbotten 0 9 3 Total 5 23 12 Totalt 40 barn varav 37 barn MII IBT, 1 barn MII‐ TEACCH och 2 barn Annan metod Innehåll autismutredning Utredningsenhet fördelat på län (Autism) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kalmar Info saknas Endast klinisk bedömning (DSM IV/ICD-10) Tester 2014-05-26 20 0 0 Östergötlan Jönköping d 32 46 1 0 2 5 Årsrapport 2013 Uppsala Dalarna 29 0 10 5 1 0 Västmanla Västerbotte nd n 6 10 0 1 2 4 Total 148 3 23 Totalt antal timmar/vecka MII MII timmar per vecka (median) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mer än 30 tim/v 26-30 tim/v 21-25 tim/v 16-20 tim/v 11-15 tim/v 6-10 tim/v Upp till 5 tim/v Kalmar 0 0 0 0 2 0 1 Jönköping 0 0 0 0 6 2 0 Uppsala 1 0 0 0 0 1 2 Dalarna 0 0 0 0 0 2 0 Västerbotten 0 1 1 3 2 1 0 Total 1 1 1 3 10 6 3 Andel som svarat på Vineland-II före påbörjad MII Genomfört Vineland-II innan påbörjad MII 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ej Vineland innan MII Vineland innan MII Kalmar 0 3 Jönköping 5 3 Uppsala 1 3 Dalarna 1 1 Västerbotten 4 4 Total 11 14 Lärdomar • Låga täckningsgrader leder till försämrad möjlighet att dra slutsatser • Försök mata in så komplett information som möjligt Beskrivning av gruppen som mottagit Föräldrastöd Nya Nyregistrerade familjer till barn med funktionsnedsättningar i habiliteringens verksamhet n=? Diagnosregistrering av alla nyregistrerade i Compos DS Funktionsnedsättningsgru pp A A Andel som är informerade om register och inte tackat nej. Informationen sparas i Compos QR Registrerade i HabQ n=139 % Beskrivning av nivå 1 ‐undergrupper som påbörjat föräldrastöd Årsrapport 2013 % Beskrivning av innehåll KVÅ åtgärder enligt basprogram Lärdomar • Om alla nytillkomna barn registreras i Compos DS beslutsstöd skulle verksamheten ha kontroll över hela populationen och storlek på bortfall skulle kunna preciseras. Fråga hur ser ni på det? • Låga täckningsgrader –stor förbättringspotential. Fråga är ni beredda att arbeta för förbättring? Tjänstekoppling Tillgång för vårdprofessionella Tillgång för patient M V K Vårdprofessionella aktivt ‐ 2 Compos PM Formulärmotor Patient aktivt ‐ 1 Nationella sammanställningar Patienten X Kliniken Y ”brevlåda” Journaldb Huvudjournal Kliniken Y Journaldb Lokala data Samtycke till maskinell överföring ‐3 Rapporter Nationellt gemensamma uppgifter QR Compos DS Beslutsstöd Tjänster Databaser Sekretessgräns Utlämnandetjänst
© Copyright 2024