1. No category

UPPGIFTER till Marthaförbundets broschyr
SPANNMÅL
Innehåll
Förord. ....................................................................... 2
Uppgifter:
Läsförståelse........................................................ 3
Korsord............................................................... 10
Vokabulär............................................................ 13
Bilder.. ................................................................ 16
Recept. ............................................................... 19
Ordför teckning. ......................................................... 24
Facit......................................................................... 27
Lä ttlästa texter.......................................................... 38
Svenska nu.fi
2
Saatteeksi
Loppukesästä, syksyn jo kolkutellessa ovea, voimme nauttia kauniin kullankeltaisista viljapelloista.
Elokuu, kesän viimeinen kuukausi on saanut nimensä elon eli viljan keräämisestä pelloilta. Pelloillamme
viljelläänkin useita viljakasveja; ruis, ohra, kaura ja vehnä ovat kaikille tuttuja kotimaisia viljoja. Tuntemattomampia Suomessa viljeltäviä lajeja ovat mm. ruisvehnä ja hirssi. Maailmalla viljellään runsaasti
myös muita kasveja kuten riisiä ja maissia.
Nykypäivänä monet noudattavat erilaisia ruokavalioita, ja viljatuotteetkin ovat saaneet epäterveellisen
leiman. Viljoista jalostetaan kuitenkin paljon erilaisia tuotteita, joista voi kotikeittiössä loihtia maukkaita
ruokia ja leivonnaisia. Viljatuotteita kannattaakin käyttää mutta toki kohtuullisesti ja harkinnalla, kuten
muitakin elintarvikkeita.
Marthaförbundetin esite Spannmål käsittelee viljan viljelyä ja käyttöä sekä esittelee tavallisimmat viljalajit. Lisäksi mukana on herkullisia reseptejä.
Ohessa olevat tehtävät pohjautuvat Spannmål-esitteeseen ja helpottavat esitteen käsittelyä oppitunnilla. Tekstistä on olemassa myös helpotettu ja lyhyempi versio Svenska nu:n kotisivulla, www.svenskanu.
fi. Myös itse esite on tilattavissa joko Svenska nu-kotisivun kautta tai Marthaförbundetilta (www.martha.
fi). Ennen esitteen teksteihin tutustumista voidaan luokassa keskustella viljoihin liittyvistä aiheista. Voidaan
esimerkiksi:
• kysellä tietävätkö oppilaat Suomessa viljeltäviä viljoja.
• etsiä kuvia eri lajeista ja tunnistaa niitä.
• miettiä, missä ruuissa mitäkin viljaa voidaan käyttää.
• miettiä, mitä viljalajeja tulee syötyä usein, mitä harvoin.
Tekstit voidaan käsitellä esimerkiksi:
• luetunymmärtämisteksteinä tehtävien avulla, joko yksin, pareittain tai ryhmissä.
• muiden tehtävien avulla esim. sanastoa opetellen.
• tekemällä teksteistä mindmap, joko pareittain tai ryhmissä.
• ryhmätöinä siten, että kukin ryhmä tekee oman esitelmän tai seinäjulisteen yhdestä aiheesta ja
esittelee sen muulle luokalle. Lopuksi voidaan vielä pitää pieni tietokilpailu.
Tekstien ja tehtävien käsittelyn lisäksi voi aiheen käsittelyä laajentaa:
• pienellä retkellä koulun lähistölle, jossa tutustutaan maanviljelyyn.
• kokeilemalla reseptejä yhdessä joko ruotsintunnilla tai tekemällä yhteistyötä kotitalousopettajan kanssa.
Esitteen ja tehtävien käsittelyn jälkeen voidaan aihe vielä purkaa yhdessä koko luokan kesken tai pieninä ryhmäkeskusteluina. Silloin voidaan vaikkapa palata virittelyn aiheisiin ja miettiä esimerkiksi:
• onko tietoisuus viljalajeista ja niiden käyttömahdollisuuksista lisääntynyt
• onko tietoisuus maanviljelystä lisääntynyt
3
LÄSFÖRSTÅELSE
A
Ordet spannmål (s. 4)
a. Miten luku 73,5 liittyy sanan spannmål historiaan?
Vad har siffran 73,5 med härkomsten av ordet spannmål att göra?
b. Mitä sana spannmål tarkoittaa nykyään?
Vad betecknar ordet spannmål idag?
B
Spannmålens näringsinnehåll (s. 4)
Kolhydrater är en av de tre energibärarna i maten, de andra två är fett och protein.
­Proteiner är kroppens byggstenar. Det är viktigt att man får i sig en mängd varje dag.
Fett ger energi men förutom det är fett viktigt också för fettlösliga vitaminer (A,D,E
och K) och antioxidanter.
a. Miksi vilja on hyvä energianlähde?
Varför är spannmål en bra energikälla?
4
b. Mitä ravintoaineita vilja sisältää?
Vilka näringsämnen finns i spannmål?
c. Mitä ravintoaineita viljassa yleisesti ottaen on eniten, mitä vähiten?
Vilka näringsämnen finns det generellt mest av i spannmål, vilka minst?
d. Missä viljalajeissa on eniten ja vähiten…
Vilket sädesslag innehåller mest och minst…
I proteiinia / proteiner? __________________________________________________
II hiilihydraatteja / kolhydrater?____________________________________________
III rasvaa / fett? _________________________________________________________
IV kuituja / fibrer? _______________________________________________________
e. Miten täysjyvävehnä ja vaalea vehnä eroavat toisistaan?
Hur skiljer sig fullkorns vete och ljust vete?
f. Kumpi sinusta on parempi vaihtoehto, miksi?
Vilkendera är ett bättre alternativ enligt din mening, varför?
g. Mikä taulukon viljoista on mielestäsi ravintoarvoiltaan paras?
Vilket av sädesslagen i tabellen har bäst näringsvärde enligt din mening?
5
C
Jordbruk (s. 5)
a. Miten Suomen kasvukausi eroaa monista muista maista? Mitä vaikutuksia sillä on?
Hur skiljer sig växtsäsongen i Finland och växtsäsongen i flera andra länder?
b. Mitkä tekijät vaikuttavat viljeltävän viljan valintaan?
Vilka faktorer påverkar valet av grödan?
c. Suomenna ja selitä seuraavat käsitteet. Milloin ne ovat ajankohtaisia?
Översätt till finska och förklara följande begrepp. När är de aktuella?
1) direktsådd: ___________________________________________________________
2) markbearbetning: _ ____________________________________________________
____________________________________________________________
3) harvning: ____________________________________________________________
____________________________________________________________
d. Millä tavoin rikkaruohoja voidaan torjua?
Hur kan ogräsbekämpningen ske?
e. Selitä viljan tie kylvämisestä myyntiin.
Förklara sädens väg från sådd till försäljning.
6
D
Odlingssätt (s. 5)
a. Miten perinteinen viljely ja luomuviljely eroavat toisistaan?
Hur skiljer sig konventionell odling och ekologisk odling?
b.
E
Kasvit tarvitsevat typpeä kasvaakseen. Miten luomuviljelijä voi tyydyttää kasvien
typen tarpeen?
Växter behöver kväve för att de ska kunna växa. Hur kan en ekologisk odlare
tillgodose växternas kvävebehov?
Spannmålens olika användningsområden (s. 6)
a. Mihin tarkoituksiin teollisuus käyttää ostamaansa viljaa?
Till vilka ändamål använder industrin spannmål?
b. Mihin ruista käytetään pääasiallisesti?
Vad används råg i huvudsak till?
c. Mitkä viljalajit ovat monipuolisimpia käytön perusteella? Mihin niitä käytetään?
Vilka sädesslag är till sina användningsmöjligheter de mest mångsidiga?
Vad används de till?
7
F
Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7)
a. Millä tekijöillä viljan laatua voidaan mitata?
Vilka kvalitetsmätare kan användas på spannmål?
b.
Selitä seuraavat sanat: falltal, glutenhalt, Zeleny-tal, proteinhalt.
Miten nämä vaikuttavat leipäviljan ominaisuuksiin?
Förklara följande ord: falltal, glutenhalt, Zeleny-tal, proteinhalt.
Hur påverkar dessa brödsädens kvalitet?
c. Kuvaile laadukas leipävilja.
Beskriv brödsäd av god kvalitet.
8
G
Småskaligt surdegsbakande (s. 13)
a. Millaisia tuotteita leipomo Aromassa valmistetaan?
Hurdana produkter produceras i bageriet Aroma?
b. Miksi työpäivä leipomossa alkaa kuudelta?
Varför börjar bagarnas arbetsdag klockan sex?
c. Mitä erityistä leipomon kahvilassa on?
Vilken specialitet finns på bageriets café?
d. Mitkä tuotteet ovat trendikkäitä juuri nyt leipomoalalla?
Vilka trender kan ses inom bageribranschen just nu?
e. Miten Aroma suhtautuu erilaisiin dieetteihin?
Hur förhåller sig Aroma till olika slags dieter?
9
H
Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg) (s. 8–12)
vete / havre / korn / råg Har varit symbol för rikedom.
vete / havre / korn / råg Den inhemska sorten klarar finska vintern bra.
vete / havre / korn / råg Kan odlas i hela Finland.
vete / havre / korn / råg Hela korn får inte ätas utan uppvärmning.
vete / havre / korn / råg Ges som gåva till den som flyttar.
vete / havre / korn / råg Används idag främst till foder och malt.
vete / havre / korn / råg Råvara till öl och whiskey.
vete / havre / korn / råg Finlands viktigaste brödsäd.
vete / havre / korn / råg Rieska bakas av detta.
vete / havre / korn / råg Svår att använda vid bakning.
vete / havre / korn / råg Lämpar sig bra till surdegar.
vete / havre / korn / råg Innehåller mycket socker.
vete / havre / korn / råg Det yngsta av sädesslagen.
vete / havre / korn / råg Ursprungligen ogräs.
vete / havre / korn / råg Innehåller mycket fett av god kvalitet.
vete / havre / korn / råg Har goda bakningsegenskaper.
vete / havre / korn / råg Har rikligt med elastiskt gluten.
vete / havre / korn / råg Saknar gluten.
vete / havre / korn / råg Innehåller gluten i måttliga mängder.
vete / havre / korn / råg Odlad i Finland blir proteinhalten av världsklass.
vete / havre / korn / råg Tål kyla.
vete / havre / korn / råg Första fynden i Finland redan ca 2500 år sedan.
vete / havre / korn / råg Odlades främst i egentliga Finland på 1700-talet.
vete / havre / korn / råg Var det mest odlade sädesslaget i Finland i början av
1900-talet.
vete / havre / korn / råg De äldsta fynden i Finland från 300-talet.
vete / havre / korn / råg Vårt viktigaste spannmål ända till 1700-talet.
vete / havre / korn / råg En av världens äldsta odlingsväxter.
vete / havre / korn / råg Finlands äldsta spannmål.
vete / havre / korn / råg Har odlats i 6000 år i Kina och Egypten.
vete / havre / korn / råg Kom till Europa för ca 5000 år sedan.
vete / havre / korn / råg Kom till östra Finland genom Tyskland och Baltien.
10
KORSORD
Fyll i korsorden och översätta nyckelordet till finska.
I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt (s. 4–5)
råvaran för popcorn >
naturenligt odlingssätt >
växtens oanvändbara delar avskiljs från frön >
används för att få bättre skörd >
spannmål innehåller rikligt >
växter man inte vill ha >
spannmål som har sitt naturliga skal kvar >
för jordbrukaren är höst >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ 11
J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användnings­områden (s. 5–6)
en brödsäd >
blir synlig efter sådden >
människornas mat >
köper spannmål >
sädeskorn bildas i ett >
sädens färg när den är mogen >
djurens mat >
bruka jord >
tillverkas av vete och korn >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ K
Kvalitetsmätare på spannmål (s. 7)
vanligen 13 % >
ett sädesslag som används bl.a. till bakning >
egenskap som betyder att råvaran håller sig
>
god en viss tid
spannmålens arom eller doft >
spannmål som luktar unket >
en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna för brödsäd >
ger vetemjölet förmågan att bilda en bra deg >
näringsämne som är viktigt också för bakningskvaliteten >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ 12
L
Sädesslagen (s. 8–12)
a.
vete som odlas mest i Finland >
en art i vetesläktet >
en planta, t.ex. vete >
det äldsta odlade vetet >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ b.
många är allergiska mot denna växt >
husdjur >
havre innehåller dessa, t.ex. A, D, E >
en växt som man inte vill ha >
skallös havre >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ c.
området eller regionen t.ex. kring någon stad >
djurens mat >
början till en växt >
rieska >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________ d.
bakas av spannmål >
ges till andra >
massa för bakning >
Nyckelordet på finska:
______________________________________________
13
VOKABULÄR
M
Ta reda på vad följande ord betyder och förklara orden för ditt par.
Låt honom/henne gissa vilket ord du menar.
Ordet spannmål, spannN
målens näringsinnehåll,
jordbruk, odlingssätt (s. 4–5) Odling av spannmål,
användningsområden,
kvalitetsmätare (s. 6–7)
1. djurfoder
1. sädeslag
2. fullkornsprodukter
2. åkerareal
3. växtsäsong
3. industrin
4. väderförhållanden
4. livsmedel
5. plöjning
5. brödsäd
6. bekämpning
6. bakningsegenskaper
7. skördetröska
7. bakningsduglighet
8. besprutning
8. hållbarhet
9. skadedjur
10.växtskyddsmedel
11. gödsel
12.kväve
O
Vete, havre, korn, råg (s. 8–12)
1. jordmån
2. skörd
3. proteinhalt
4. köldtålig
5. hälsoeffekt
6. glutenintolerant
7. odlingsväxt
8. vinna terräng
9. tunnbröd
10.sydvästra Finland
11. aromrik
12.hybrid
14
P
Q
R
Etsi teksteistä seuraavat sanat ja sanonnat. kirjoita ne ruotsiksi.
Vete (s. 8)
olla peräisin jostakin
______________________________________________
hedelmällinen, rehevä
______________________________________________
arkipuheessa
______________________________________________
leipävilja
______________________________________________
kasvuolosuhteet
______________________________________________
maaperä
______________________________________________
maailmanluokkaa
______________________________________________
Havre (s. 10)
rikkaruoho
______________________________________________
on peräisin
______________________________________________
kauran viljely
______________________________________________
karja
______________________________________________
kylmänkestävä
______________________________________________
vesiliukoinen
______________________________________________
terveysvaikutus
______________________________________________
kuoreton
______________________________________________
rasvapitoisuus
______________________________________________
lämpökäsitellä
______________________________________________
varastointiaika
______________________________________________
Korn (s. 11)
viljelykasvi
______________________________________________
alun perin
______________________________________________
ohranjyvä
______________________________________________
turun seutu
______________________________________________
voittaa alaa
______________________________________________
ainoa
______________________________________________
15
S
etupäässä
______________________________________________
ohralta puuttuu
______________________________________________
perinteisesti
______________________________________________
Råg (s. 12)
tietyissä osissa
______________________________________________
lounais-suomi
______________________________________________
hyvän onnen toivotus
______________________________________________
vaatimattomampi
______________________________________________
kylmempi ilmasto
______________________________________________
yhtä suuressa laajuudessa
______________________________________________
soveltuu hyvin
______________________________________________
hapantaikina
______________________________________________
keskieurooppalainen risteytys ______________________________________________
T
Sanamato
a Etsi sanat sanomadoista
JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB
POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB
GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER
ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR
b Ryhmitä sanamadosta löytyneet sanat otsikoiden alle
a) sädeslagen
b) sädesprodukter
c) näringsämnen
d) maträtter
16
BILDER
U
Stråsädens växtstadier (s. 5)
I vilken ordning växer säden? Namnge växtstadier ovanför bilder och
sätt följande beskrivningar i rätt ordningsföljd under bilden.
●
> ●
> ●
> a. Flera ax kommer till.
b. Växten bildar nya skott.
c. Säden är klar för att tröskas.
d. Skotten blir synliga.
e. Säden ändrar färg från grön till brun.
f. Blomningen.
g. Sädeskorn bildas.
h. Pollinationen sker.
●
> ●
> ●
> ●
> ●
17
V
Vete, havre, korn, råg (s. 8–12)
Namnge de olika sädesslagen. Skriv namnet under bilden.
●
●
●
●
Vilken beskrivning passar till sädesslagen? Sätt under den rätta bilden.
a. Dess korn sitter i ett tvåsidigt ax och varje korn omsluts av ett skal som bär på sträva
borst som alla är ungefär lika långa. Borsten slutar på olika höjd i axet.
b. Borsten på småaxen i axets nedre del är längre än på de övre, så att alla borst slutar
på ungefär samma höjd.
c. Småaxen är oskaftade, sitter samlade och saknar tydliga borst.
d. Vippan är stor och allsidig. Axen saknar vanligen borst.
Kuvaile kuvassa oleva vilja parillesi niin että hän tunnistaa sen kuvasta.
18
W
Foto
Bilden föreställer sådd.
a. Vilken årstid är det? Hur ser du det i bilden?
b. Beskriv naturen och vädret i bilden. Vad kan finns utanför bilden?
c. Vem kör traktorn? Vad annat kan tillhöra den personens arbete?
d. Gör en ordlista om bilden, samla in både substantiv och adjektiv.
19
RECEPT
X
Översätt understrykta ord till finska (s. 26)
Speltbaguetter med nässlor
___________________________________
50 g jäst ___________________________________
6 dl fingervarmt vatten ___________________________________
3 msk rypsolja ___________________________________
1 msk honung ___________________________________
1 msk salt
200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade)
5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer
___________________________________
7 dl vetemjöl
Förväll nässlorna: Koka upp 6 dl vatten, ___________________________________
tillsätt nässlor, låt småkoka 3 minuter. ___________________________________
Sila av vattnet men spara det till brödet och
låt svalna av lite. Finhacka nässlorna och ___________________________________
ställ åt sidan.
___________________________________
20
Smula jästen i en bunke. Häll på vattnet av ___________________________________
nässlorna (fingervarmt) och blanda om. ___________________________________
Tillsätt olja, salt, honung och nässlorna.
Arbeta in mjölet till en ganska lös, men ___________________________________
smidig deg. Låt den jäsa övertäckt i cirka ___________________________________
45 minuter.
Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda ___________________________________
den smidig. Dela den i två delar och forma ___________________________________
till längder.
Lägg dem på en bakplåt och strö på lite mjöl ___________________________________
och snitta kransen med en vass kniv eller sax. _ _________________________________
Låt bröden jäsa övertäckta i cirka 30 minuter.
Sätt under tiden ugnen på 250 grader och ___________________________________
ställ in en tom plåt på nedersta falsen i ugnen. ____________________________________
Sätt in plåten med baguetterna i ugnen
och sänk värmen till 225 grader och ___________________________________
häll en mugg kallt vatten på den tomma ___________________________________
plåten. Öppna luckan efter tio minuter för ___________________________________
att släppa ut ångan och grädda i ytterligare ___________________________________
10 minuter tills de fått fin färg och ___________________________________
knaprig yta. Låt dem svalna på galler utan ___________________________________
bakduk.
21
Y Kolla receptet i broschyren (s. 26) och fyll i luckorna på finska
Graham_______________
5 dl vettä
50 g
__________________________________
1 tlk suolaa
1 tlk __________________________________
1 tlk öljyä
1 dl __________________________________
6 dl grahamjauhoja
5 dl __________________________________
Kaada 5 dl ____________________________________ kulhoon ja
lämmitä se ____________________________________ , 37 asteiseksi. ______________________________________________________ . Sekoita joukkoon ______________________________________________________ . Kaada sekaan
________________________________ ja sekoita. Jatka sekoittamalla joukkoon
grahamjauhot ja vehnäjauhot ________________________________ kunnes saat _______________________________________ ja se irtoaa _____________________ .
Anna kohota peitettynä ________________________________ . Alusta taikina ____________________________________________ ja tee _____________________ .
________________________________ peitettynä leivinpaperilla peitetyillä pelleillä
noin 30 minuuttia. _______________________________________________________ .
Paista 8–10 minuuttia 250 asteessa. Anna jäähtyä _______________________________
___________________________________ .
22
Z Översätt understrykta ord till finska. Kolla receptet (s. 20)
och sök, översätt och böj verben i receptet.
Tunnbröd (16 st)
8 dl kornmjöl __________________
1½ tsk salt __________________
4 dl vetemjöl ½ dl sirap __________________
5 dl surmjölk __________________
__________________
3 tsk bakpulver __________________
_________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ _________ = ______________ ; _____________________________________________ Å
Kolla receptet i broschyren (s. 27) och fyll i luckorna på finska
________________ maito
2 dl kaura ____________________________
8 dl vettä
1 __________________________________ 1 rkl __________________________________
(obs! krm = kryddmått)
______________________________________________________ mikseriin ja ­sekoita
kunnes _________________________________________________ (noin 1 minuutti).
Juo kauramaito ______________________________ tai siivilöi se _________________
______________________________________________________.
23
Ä
Kolla receptet i broschyren (s. 25) och svara på frågorna på finska
a. Mitä aineksia tarvitset marthalimpun leipomiseen?
b. Mitkä kaksi ainesta sekoitetaan ensin keskenään?
c. Millainen taikinasta pitää tulla?
d. Kuinka monta limppua taikinasta saa?
e. Kauanko taikina saa kohota?
f. Kauanko taikinaa paistetaan?
g. Mitä voi tehdä, jos leivistä tulee uunissa liian tummia?
h. Missä vaiheessa limput sivellään siirappivedellä?
i. Miten kauan limput säilyvät?
24
ORDLISTA
SANASTO
ekonomisk
taloudellinen
elastisk
elastinen, kimmoisa
enastående
ainutlaatuinen
a
en agn (2)
akana
en energikälla (1)
energianlähde
en aktivitet (3)
toiminta
ett enzym (3)
entsyymi
anspråkslös
vaatimaton
en areal (3)
pinta-ala
f
en faktor (3)
tekijä
aromrik
aromikas
ett falltal (5)
sakoluku (viljan itämisaste)
en art (3)
laji
festlig
juhlava, rattoisa
avfall, -et
jäte
fetma, -n
lihavuus
avskilja (II)
erotella, erottaa
en fetthalt (3)
rasvapitoisuus
ett ax (5)
tähkä (gå i ax – tähkiä)
en fiber (3*)
kuitu
fjolåret
viime vuosi
leivonta
en flinga (1)
hiutale
muokata, möyhentää,
työstää
ett foder (5)
(eläin)rehu
framgå (IV)
ilmetä, selvitä, käydä ilmi
en befolkning (2)
väestö
ett frö (4)
siemen
en befruktning (2)
hedelmöitys
fukt, -en
kosteus
ett begrepp (5)
käsite
fullkornsmjöl, -et
täysjyväjauho
behålla (IV)
säilyttää
ett fynd (5)
löytö
en bekämpning (2)
torjunta
fördelaktig
suopea, suotuisa
en besprutning (2)
ruiskutus
förenkla (I)
yksinkertaistaa
bestockning, -en
pensastuminen, pensoit­
tuminen
en förfrukt (3)
esikasvi
en förmåga (1)
kyky
ett betalningsmedel (5) maksuväline
förorsaka (I)
aiheuttaa
blomma (I)
kukkia (myös kukka jos
substantiivi)
förvara (I)
säilyttää
boskap, -en
karja
g
en genomskärning (2)
läpileikkaus
en brodd (2)
oras
gluten, -et
gluteeni
broddskjutning, -en
oraalle nouseminen,
­orastuminen
en grodd (2)
itu
grov
karkea, karhea
bränna (IV)
kärventää, polttaa
ett gryn (3/5)
ryyni
brödsäd, -en
leipävilja
gräddning, -en
bördig
hedelmällinen, satoisa
paisto (leivän, laatikko­
ruoan)
en gröda (1)
laiho; kasvava vilja
b
en bakning (2)
bearbeta (II)
d
en deg (2)
taikina
gröt, -en
puuro
degig
tahmea, taikinainen
gödsel, -n
lannoite
ett djurfoder (5)
eläinrehu
duglighet, -en
kelpoisuus, kelvollisuus
h
en halt (3)
pitoisuus
e
eftertanke, -n
en harvning (2)
haraus, karhinta
harkinta, ajattelu
havre, -n
kaura
en egenskap (3)
ominaisuus
ett/en hektar (5)
hehtaari
ekologisk
ekologinen, luonnon­
mukainen
hirs, -en
hirssi
25
säilyä (kestää pilaantu­
matta)
l
lagra (I)
varastoida, säilyttää
hållbarhetstid, -en
säilyvyysaika
ett livsmedel (5)
elintarvike
en hälsoeffekt (3)
terveysvaikutus
en lukt (3)
haju
hälsofarlig
terveydelle vaarallinen
härröra (II)
juontua (olla peräisin)
m
mala (II)
jauhaa
härskna (I)
härskiintyä
malt, -et/-en
mallas
hö, -et/-t
heinä
maltkorn, -et
mallasohra
höstsäd, -en
syysvilja
matsvinn, -et
ruokahävikki
mekanisk
mekaaninen, koneellinen
hålla sig (IV)
i
ett inbördeskrig (5)
kansalaissota, sisällissota
Mellanöstern
Lähi-itä
ingå (IV)
sisältyä, kuulua
ett mineralämne (4)
kivennäisaine
inhemsk
kotimainen
mjöl, -et
jauho
inland, -et
sisämaa
mogna (I)
kypsyä
inleda (III)
aloittaa
mognad, -en
kypsyys
j
en jordart (3)
mustig
mehevä, mehukas
maalaatu, maalaji
myndigheter, -na
viranomaiset, virkavalta
ett jordbruk (5)
maanviljely
möglig
homeinen
en jordbrukare (5)
maanviljelijä
en jordmån (3)
maaperä
n
naturlig
aito, luonnollinen
järn, -et
rauta
nybakad
vastaleivottu
jäsa (II)
nousta (taikinasta), kohota
(taikinasta)
en näringshalt (3)
ravinnepitoisuus
ett näringsinnehåll (5)
ravinnesisältö
en jäsning (2)
kohoaminen
ett näringstillskott (5)
lisäravinne
jäst, -en
hiiva
närproducerad
lähituotettu
k
kemisk
kemiallinen
nöd, -en
hätä
klassificera (I)
luokitella
o
odla (I)
viljellä
kli, -et/-t
lese
en odling (2)
viljely
ett klimat (5)
ilmasto
ofarlig
vaaraton
en klistring (2)
liisteröinti
ogräs, -et
rikkaruoho
en klöver (5)
apila
knapphet
niukkuus, rajallisuus
p
en pirog (3)
piirakka
en kolhydrat (3)
hiilihydraatti
en plöjning (2)
kyntäminen
konventionell
perinteinen, tavanomainen
pollinera (I)
pölyttää
korn, -et
ohra, jyvä
en privatperson (3)
yksityishenkilö
kost, -en
ruokavalio
på basis av
jnk perusteella
ett krigsår (5)
sotavuosi
ett kriterium (3)
kriteeri
r
reglera (I)
säädellä
en kvalitet (3)
laatu, ominaisuus
en rikedom (2)
rikkaus
kväve, -t
typpi
rosta (I)
paahtaa
kännetecknande
ominainen, tunnusomainen
ett råd (5)
neuvo
köldtålig
kylmänkestävä, pakkasenkestävä
råg, -en
ruis
rågvete, -t
ruisvehnä
26
t
tappa (I)
hukata, menettää
en temperatur (3)
lämpötila
en sammansättning, -ar koostumus, kokoonpano
till vardags
arkisin
ett samtalsämne, -n
puheenaihe
ett tillfälle (4)
tilaisuus
seghet, -en
sitkeys
tillåta (IV)
sallia
en semla (1)
sämpylä
torr
kuiva
en silo (3)
siilo
totalförbjuda (IV)
kieltää kokonaan
en sjukdom (2)
sairaus
en tunna (1)
tynnyri
ett skadedjur (5)
tuhoeläin
ett tunnbröd (5)
ohutleipä
ett skal (5)
kuori
tåla (II)
kestää, sietää
en skatt (3)
vero
töjbar
venyvä
ett skifte (4)
maapalsta
ett skott (5)
verso
u
ett underlag (5)
alusta, perusta
skrädmjöl, -et
lestyjauho
unken
tunkkainen, ummehtunut
skyddad
suojeltu
uppnå (III)
saavuttaa
skör
hauras
uppta (IV)
ottaa jhnk kuuluvaksi
en skörd (2)
sato, sadonkorjuu
ett ursprung (5)
alkuperä
en skördetid (3)
sadonkorjuuaika
utföra (II)
suorittaa
en skördetröska (1)
leikkuupuimuri
utpräglad
selväpiirteinen
slå fel (IV)
epäonnistua
spannmål, -en
vilja
v
ett val (5)
valinta
spara (I)
säästää
en vall (2)
kylvönurmi
spelt
spelttivehnä
valsa (I)
valssata
späd
hento
variera (I)
vaihdella
ett stadium (3)
aste, vaihe
vederbörande
asianomainen
stenålder, -n
kivikausi
vete, -t
vehnä
stråsäd, -en
korsivilja
en vippa (1)
röyhy
en stubb (2)
sänki
volym, -en
tilavuus
stämpla (I)
leimata, merkata
väderförhållanden, -a
sääolosuhteet
stärkelse, -n
tärkkelys
värdefull
arvokas, kallisarvoinen
sur
hapan
en världsklass (3)
maailmanluokka
en surdeg (2)
hapantaikina
växa (II)
kasvaa
en surhetsgrad (3)
happamuusaste
en växtföljd (3)
kasvijärjestys, viljelykierto
sval
viileä
en växtperiod (3)
kasvukausi
svälla (II)
turvota
svält, -en
nälkä, nälänhätä
så (III)
kylvää
en sådd (3)
kylväminen
sålla (I)
seuloa, siivilöidä
säd, -en
vilja
ett sädesslag (5)
viljalaji
en råvara (1)
s
salt, -et
raaka-aine
suola
ett växtskyddsmedel (5) kasvinsuojeluaine
en växttid (3)
kasvuaika
å
en åker (2*)
pelto
ö
överflöd, -et
runsaus, ylenpalttisuus
överlevnad, -en
eloonjääminen
en övertygelse (3)
vakaumus
27
FACIT – spannmål
A Ordet spannmål
a. Viljaa käytettiin ennen verojen maksuvälineenä, jota mitattiin mittayksiköllä spann.
Yksi tynnyri oli noin 147 litraa ja puolikasta tynnyriä kutsuttiin nimityksellä spann, joka oli
siis n. 73,5 litraa.
b. Spannmål tarkoittaa viljaa; niin korsiviljaa kuin esim. maissia, riisiä ja hirssiä.
B Spannmålens näringsinnehåll
a. Vilja on edullista ja siinä on runsaasti hiilihydraatteja ja vähän rasvaa.
b. Hiilihydraatteja, rasvaa, proteiinia, runsaasti kuituja, mineraaleja, vitamiineja.
c. Tärkkelystä eli hiilihydraatteja on eniten (54–84%), vähiten on rasvaa (1–7 %).
d.
Missä viljalajeissa on eniten ja vähiten…
I proteiinia: eniten voi olla kaurassa, vähiten täysjyvärukiissa
II hiilihydraatteja: eniten vehnässä, vähiten kaurassa ja täysjyvärukiissa
III rasvaa: eniten kaurassa, vähiten vehnässä,
IV kuituja: eniten täysjyvärukiissa, vähiten vehnässä
e. Täysjyvävehnässä on enemmän rasvaa, runsaasti enemmän kuituja ja vähemmän hiili­
hydraatteja kuin vaaleassa vehnässä.
C Jordbruk
a. Suomessa alkukesällä sataa vähän ja syksyllä paljon. Monissa muissa maissa on päin­
vastoin: keväällä sataa paljon ja syksyllä vähän. Kasvukausi jää Suomessa lyhyeksi,
­muualla kasvukausi on pitkä, ja vilja täytyy Suomessa kuivata ennen varastointia.
b. Esikasvi, vallitsevat sääolosuhteet, maaperäkartoitus (analyysi maaperän ravinne­
pitoisuudesta, happamuusasteesta ja maalajista)
c. Suomenna ja selitä.
1) suorakylvö; kylvö suoraan edellisen vuoden nurmeen. Keväällä.
2) maanmuokkaus; esim. kyntäminen, sängen muokkaus. Syksyllä tai keväällä.
3) äestäminen/karhinta; maan pehmentäminen ja hienontaminen kyntämisen jäljiltä.
Keväällä.
d. Mekaanisesti (ilman torjunta-aineita) tai kemiallisesti (torjunta-aineilla).
e. Vilja kylvetään. Kasvettuaan ja kypsyttyään vilja kerätään leikkuupuimurilla. Jo puimisen
aikana puimuri erottelee jyvät kasvin muista osista. Vilja kuivataan kuivaamossa, jonka
jälkeen se varastoidaan kuivaan ja viileään paikkaan odottamaan myyntiä. Kuivattu vilja voi
säilyä hyvänä vuosia.
28
D Odlingssätt
a. Perinteinen viljely sallii kasvinsuojeluaineiden ja kauppalannoitteiden käytön. Luomuviljely
ei salli sellaisten mineraalilannoitteiden käyttöä, jotka eivät ole luontaista alkuperää, myös
kasvinsuojeluaineiden käyttö on vahvasti säännösteltyä.
b. Luomulannoitteilla sekä viljelykierrolla. Kierron alussa viljellään kasveja, jotka jättävät
typpeä maaperään. Seuraavana vuonna viljellään kasveja, jotka ottavat typpeä maaperästä
jne.
E Spannmålens olika användningsområden
a. Elintarvikkeisiin ja eläinrehuun sekä muuhun käyttöön, esim. tärkkelykseen, alkoholi­
tuotantoon ja olueen.
b. Elintarvikkeisiin leipäviljana
c. Vehnä ja ohra. Vehnää käytetään sekä eläinrehuun että elintarvikkeisiin (esimerkiksi leipäviljana) ja muussa käytössä tärkkelykseen, alkoholituotantoon ja olueen. Ohraa käytetään
pääasiallisesti eläinrehuun ja muuhun tuotantoon kuten tärkkelykseen ja olueen mutta
myös elintarvikkeisiin jossain määrin.
F Kvalitetsmätare på spannmål
a. Haju, kosteuspitoisuus, sakoluku (viljan itämisaste), gluteenipitoisuus (sitkopitoisuus),
Zeleny-luku ja proteiinipitoisuus (valkuainen).
b. Falltal: sakoluku, viljan itämisaste. Korkea sakoluku tarkoittaa, että leipä kypsyy paistet­
taessa; tärkkelys liisteröityy.
Glutenhalt: gluteenipitoisuus, sitkopitoisuus. Gluteeni muodostaa veden kanssa elastisen
ja sitkeän massan; gluteenipitoisesta viljasta saa hyvän taikinan.
Zeleny-tal: Zeleny-luku, kuvaa gluteeniproteiinin laatua ja määrää; korkea Zeleny-luku
tarkoittaa hyvälaatuista gluteenia.
Proteinhalt: proteiinipitoisuus, vaikuttaa lähinnä vehnän leivottavuuteen; korkea proteiinipitoisuus sitoo vettä ja kestää leipomista, vaikuttaa hiivaleivän kokoon ja rakenteeseen.
c.
Haju: ei tuoksu tunkkaiselle (homeiselle) tai palaneelle.
Kosteuspitoisuus: peruskosteus on 13 %.
Sakoluku: korkea sakoluku, jotta leipä kypsyy.
Gluteenipitoisuus: leipomiseen kelpaavan viljan gluteenipitoisuus on yleensä 15–35 %,
yli 30 % pitoisuus on todella hyvä.
Zeleny-luku: korkea zeleny-luku, yleensä 30–70.
Proteiinipitoisuus: 12–13 % proteiinipitoisuus.
29
G Småskaligt surdegsbakande
a. Lähituotettuja leipiä ja muita leivonnaisia. Päivittäin valmistetaan myös hapantaikinaleipää.
b. Jotta asiakkaat voivat ostaa tuoretta leipää koko päivän, myös töiden jälkeen saadakseen
lämmintä leipää päivällispöytään.
c. Lasiseinä, jonka läpi näkee leipomon hiivakorit ja kuplivat hapantaikina-astiat.
d. Sesongin mukaan, esimerkiksi nokkosella tai raparperilla, maustetut leivät. Kovakuoriset
leivät. Myös hapantaikinaleivät.
e. Aroma ottaa etäisyyttä dieetteihin. Nyt on pinnalla pidättäytyä leipätuotteista, mutta
­Marian mielestä kohtuus kaikessa tuo hyvinvoinnin.
H Förena meningar till rätt sädesslag (vete, havre, korn, råg)
Har varit symbol för rikedom. RÅG
Den inhemska sorten klarar finska vintern bra. RÅG
Kan odlas i hela Finland. KORN
Hela korn får inte ätas utan uppvärmning. RÅG
Ges som gåva till den som flyttar. RÅG
Används idag främst till foder och malt. KORN
Råvara till öl och whiskey. KORN
Finlands viktigaste brödsäd. VETE
Rieska bakas av detta. KORN
Svår att använda vid bakning. KORN
Lämpar sig bra till surdegar. RÅG
Innehåller mycket socker. RÅG
Det yngsta av sädesslagen. HAVRE
Ursprungligen ogräs. HAVRE
Innehåller mycket fett av god kvalitet. HAVRE
Har goda bakningsegenskaper. VETE
Har rikligt med elastiskt gluten. VETE
Saknar gluten. HAVRE
Innehåller gluten i måttliga mängder. RÅG
Odlad i Finland blir proteinhalten av världsklass. VETE
Tål kyla. HAVRE
Första fynden i Finland redan ca 2500 år sedan. RÅG
Odlades främst i egentliga Finland på 1700-talet. VETE
Var det mest odlade sädesslaget i Finland i början av 1900-talet. HAVRE
De äldsta fynden i Finland från 300-talet. HAVRE, VETE
Vårt viktigaste spannmål ända till 1700-talet. KORN
En av världens äldsta odlingsväxter. KORN
Finlands äldsta spannmål. KORN
Har odlats i 6000 år i Kina och Egypten. VETE
Kom till Europa för ca 5000 år sedan. VETE
Kom till östra Finland genom Tyskland och Baltien. HAVRE
30
I Spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt
MAJS – råvaran för popcorn
EKOLOGISK – naturenligt odlingssätt
TRÖSKNING – växtens oanvändbara delar avskiljs från frön
GÖDSEL – används för att få bättre skörd
FIBRER – spannmål innehåller rikligt
OGRÄS – växter man inte vill ha
FULLKORN – spannmål som har sitt naturliga skal kvar
SKÖRDETID – för jordbrukaren är höst
= JORDBRUK – maanviljely
J Stråsädens växtstadier, odling av spannmål, användningsområden
RÅG – en brödsäd
SKOTT – blir synlig efter sådden
LIVSMEDEL – människornas mat
INDUSTRIN – köper spannmål
AX – sädeskorn bildas i ett
BRUN – sädens färg när den är mogen
FODER – djurens mat
ODLA – bruka jord
ÖL – tillverkas av vete och korn
= ÅKERAREAL – peltopinta-ala
K Kvalitetsmätare på spannmål
FUKTHALT – vanligen 13 %
BRÖDVETE – ett sädesslag som används bl.a. till bakning
HÅLLBARHET – egenskap som betyder att råvaran håller sig god en viss tid
LUKT – spannmålens arom eller doft
MÖGLIG – spannmål som luktar unket
FALLTAL – en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna för brödsäd
GLUTEN – ger vetemjölet förmågan att bilda en bra deg
PROTEIN – näringsämne som är viktigt också för bakningskvaliteten
= KVALITET – laatu
31
L Sädesslagen
a.
VÅRVETE – vete som odlas mest i Finland
SPELT – en art i vetesläktet
VÄXT – en planta, t.ex. vete
ENKORN – det äldsta odlade vetet
= VETE – vehnä
b.
HÖ – många är allergiska mot denna växt
BOSKAP – husdjur
VITAMIN – havre innehåller dessa, t.ex. A, D, E
OGRÄS – en växt som man inte vill ha
NAKEN – skallös havre
= HAVRE – kaura
c.
TRAKTEN – området eller regionen t.ex. kring någon stad
FODER – djurens mat
FRÖ – början till en växt
TUNNBRÖD – rieska
= KORN – ohra
d.
BRÖD – bakas av spannmål
GÅVA – ges till andra
DEG – massa för bakning
= RÅG – ruis
M Ordet spannmål, spannmålens näringsinnehåll, jordbruk, odlingssätt
1. Djurfoder – djurens mat, det man matar djuren med.
2. Fullkornsprodukter – t.ex. bröd eller pasta som tillverkats av spannmål som har sitt
­naturliga skal/kli kvar.
3. Växtsäsong – tidsperioden då spannmålet växer
4. Väderförhållanden – saker som påverkar växten, t.ex. regn, köld, torka
5. Plöjning – bearbetning av åkermarken innan man sår
6. Bekämpning – ett försök av bli av med oönskade växter, smådjur eller växtsjukdomar
7. Skördetröska – en maskin som avskiljer växtens övriga delar från frön
8. Besprutning – ett sätt att bekämpa t.ex. växtsjukdomar
9. Skadedjur – smådjur som skadar skörden
10. Växtskyddsmedel – t.ex. sprutningsmedel som avdödar skadedjur eller bakterier eller
­skyddar spannmålen mot dem
11. Gödsel – medel som används för att få bättre skörd
12. Kväve – grundämne som alla växter behöver och som kan tillföras till marken genom
­växtföljd eller gödselmedel
32
N Odling av spannmål, användningsområden, kvalitetsmätare
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Sädeslag – växter vars frön används som mat, t.ex. råg, havre, korn, vete
Åkerareal – storleken av mark som används för odling
Industrin – framställning av produkter, använder råvaror av olika slag
Livsmedel – mat, det som människor äter
Brödsäd – säd som används till att baka bröd
Bakningsegenskaper – faktorer som påverkar hur lätt/svårt det är att baka någon säd, beror
t.ex. på hur mycket gluten spannmålet innehållet
7. Bakningsduglighet – egenskap hos brödsäd, vete måste innehålla tillräckligt med gluten för
att den kan användas i bakning
8. Hållbarhet – egenskap hos säd; god hållbarhet betyder att säden håller sig bra länge.
O Vete, havre, korn, råg
1. Jordmån – den del av jorden som utgör grunden till odling.
2. Skörd – insamling av växter som man har odlat t.ex. på åkrar, samlas ofta på hösten.
3. Proteinhalt – hur mycket protein säd innehåller, är av betydelse främst vid bedömning av
vetets bakningskvalitet.
4. Köldtålig – t.ex. växter som tål kyla
5. Hälsoeffekt – t.ex. mat kan påverka människans hälsa på ett positivt sätt
6. Glutenintolerant – kallas också för celiakier, de kan inte äta säd som innehåller gluten
7. Odlingsväxt – växt som man odlar
8. Vinna terräng – sprida sig, bli större
9. Tunnbröd – rieska, bröd som är tunn
10. Sydvästra Finland – den del av Finland som omfattar Satakunda och Egentliga Finland, alltså
regionen kring Åbo och Björneborg.
11. Aromrik – innehåller flera aromer, smakar starkt
12. Hybrid – korsning av två arter
P Vete
olla peräisin jostakin = härstamma från
hedelmällinen, rehevä = bördig
arkipuheessa = i vardagstal
leipävilja = brödvete
kasvuolosuhteet = växtförhållanden
maaperä = jordmån
maailmanluokkaa = världsklass (vara av världsklass)
33
Q Havre
rikkaruoho = ogräs
on peräisin = ha sitt ursprung i
kauran viljely = havreodling
karja = boskap
kylmänkestävä = köldtålig
vesiliukoinen = vattenlöslig
terveysvaikutus = hälsoeffekt
kuoreton = skallös
rasvapitoisuus = fetthalt
lämpökäsitellä = värmebehandla
varastointiaika = lagringstid
R Korn
viljelykasvi = odlingsväxt
alun perin = ursprungligen
ohranjyvä = kornfrö
turun seutu = åbo-trakten
voittaa alaa = vinna terräng
ainoa = det enda (av)
etupäässä = främst
ohralta puuttuu = korn saknar
perinteisesti = traditionellt
S Råg
tietyissä osissa = i vissa delar (av)
lounais-suomi = sydvästra finland
hyvän onnen toivotus = en önskan om lycka (till någon)
vaatimattomampi = anspråkslösare
kylmempi ilmasto = ett kallare klimat
yhtä suuressa laajuudessa = i lika stor utsträckning
soveltuu hyvin = lämpa sig bra (till)
hapantaikina = surdeg
keskieurooppalainen risteytys = mellaneuropeisk hybrid
34
T Sanamato
a. Etsi sanat sanomadoista
JAJPRÅGJKPFJGJPDINKELOHFDHHAVREJFJBKORNNAOPFDGPAMAJSJBFBSPELTNJJBHIRSBFOVETEBJJB
POHFLINGAURIEONVGRYNOERIOHDJKDMJÖLTROENCJFLDFPSDNKORNUETEGWBKLIPIUAPBVBFVAB
GLUTENESTÄRKELSEIERPROTEINERFRFETTSOFIBRERBFMINERALEREIEVITAMINEROIRJKOLHYDRATER
ERTGRÖTDNMYSLIKLDYBRÖDLJSEMLATSIDUVÄLLINGUYGRYTAWEPIROGERGKLBAKELSERNERKAKOR
b. Ryhmitä sanamadosta löytyneet sanat otsikoiden alle
a) sädeslagen: råg, dinkel, havre, korn, majs, spelt, hirs, vete
b) sädesprodukter: flinga, gryn, mjöl, korn
c) näringsämnen: gluten, stärkelse, proteiner, fett, fibrer, mineraler, vitaminer, kolhydrater
d) maträtter: gröt, mysli, bröd, semla, välling, gryta, piroger, bakelser, kakor
U Stråsädens växtstadier
I orastuminen – broddskjutning
II pensastuminen – bestockning
III kukkiminen – blomning
IV tähkiminen – gå i ax
V kypsä (tuleentuminen) – mogen
I vilken ordning växer säden? D, B, A, F, H, G, E, C.
d. Skotten blir synliga.
b. Växten bildar nya skott.
a. Flera ax kommer till.
f. Blomningen.
h. Pollinationen sker.
g. Sädeskorn bildas.
e. Säden ändrar färg från grön till brun. c. Säden är klar för att tröskas.
V Vete, havre, korn, råg
Vete/vehnä, C
Råg/ruis, A
Havre/kaura, D
Korn/ohra, B
35
X
Speltbaguetter med nässlor Spelttipatongit nokkosilla (maustettuna)
50 g jäst 6 dl fingervarmt vatten
3 msk rypsolja 1 msk honung 1 msk salt
200 g nässlor (cirka 1 liter nyplockade)
5 dl siktat mjöl av spelt eller emmer 7 dl vetemjöl
hiivaa
kädenlämpöistä vettä
tlk rypsiöljyä
hunajaa
Förväll nässlorna: Koka upp 6 dl vatten, tillsätt nässlor, låt småkoka 3 minuter. Sila av vattnet men spara det till brödet och
låt svalna av lite. Finhacka nässlorna och ställ åt sidan.
ryöppää nokkoset
anna kiehua hiljalleen 3 minuuttia
Smula jästen i en bunke. Häll på vattnet av nässlorna (fingervarmt) och blanda om. Tillsätt olja, salt, honung och nässlorna.
Arbeta in mjölet till en ganska lös, men smidig deg. Låt den jäsa övertäckt i cirka 45 minuter.
murenna hiiva
sekoita
Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig. Dela den i två delar och forma till längder.
jauhotettu leivinpöytä
jaa kahteen osaa
Lägg dem på en bakplåt och strö på lite mjöl och snitta kransen med en vass kniv eller sax. Låt bröden jäsa övertäckta i cirka 30 minuter.
Sätt under tiden ugnen på 250 grader och ställ in en tom plåt på nedersta falsen i ugnen. Sätt in plåten med baguetterna i ugnen
och sänk värmen till 225 grader och häll en mugg kallt vatten på den tomma plåten. Öppna luckan efter tio minuter för att släppa ut ångan och grädda i ytterligare 10 minuter tills de fått fin färg och knaprig yta. Låt dem svalna på galler utan bakduk.
aseta leivinpellille
terävällä veitsellä
siivilöityjä jauhoja
anna jäähtyä hieman hienonna
sekoita/työstä mukaan jauhot
anna kohota peitettynä
laita uuni 250 asteeseen
alimmalle tasolle uunissa
laske lämpö
kaada mukillinen kylmää vettä
avaa luukku
jotta höyry pääsee ulos paista vielä 10 minuuttia
rapea pinta
36
Y
Grahamsämpylät
5 dl 50 g 1 tlk 1 tlk 1 tlk 1 dl 6 dl 5 dl vettä
hiivaa
suolaa
hunajaa
öljyä
leseitä (kaura, vehnä, ruis)
grahamjauhoja
vehnäjauhoja
Kaada 5 dl kylmää vettä kulhoon ja lämmitä se kädenlämpöiseksi, 37 asteiseksi. Murenna hiiva veteen. Sekoita joukkoon öljy, suola ja hunaja. Kaada sekaan kauraleseet ja sekoita. Jatka
sekoittamalla joukkoon grahamjauhot ja vehnäjauhot vähitellen kunnes saat tasaisen taikinan
ja se irtoaa reunoilta. Anna kohota peitettynä tunnin ajan. Alusta taikina jauhotetulla leivinpöydällä ja tee sämpylöitä. Anna kohota peitettynä leivinpaperilla peitetyillä pelleillä noin
30 minuuttia. Voitele vedellä tai maidolla. Paista 8–10 minuuttia 250 asteessa. Anna jäähtyä
ritilällä leivinliinan alla.
Z
Tunnbröd
kornmjöl
vetemjöl
bakpulver
salt
sirap
surmjölk
rieska
ohrajauho
vehnäjauho
leivinjauhe
suola
siirappi
piimä
sätt = laittaa, asettaa; sätta, sätter, satte, satt
blanda = sekoittaa; blanda, blandar, blandade, blandat
häll (i) = kaataa; hälla, häller, hällde, hällt
ta = ottaa; ta, tar, tog, tagit
dela i = jakaa; dela, delar, delade, delat
kavla (ut) = kaulia, kaaviloida; kavla, kavlar, kavlade, kavlat
ställ = laittaa, asettaa; ställa, ställer, ställde, ställt
lägg = laittaa, asettaa; lägga, lägger, lade lagt
grädda = paistaa, kypsentää; grädda, gräddar, gräddade, gräddat
låt = antaa (sallia); låta, låter, lät, låtit
OBS! En grundregel är att man lägger det som blir liggande, ställer det som blir stående och
sätter det som blir sittande. MEN man kan sätta mycket sådant som inte blir sittande och i
många fall kan både ställa och sätta användas.
37
Å
Kauramaito
2 dl kauraryynejä
8 dl vettä
1 maustemitta hienoa merisuolaa (maustemitta = mm)
1 rkl siirappia
Kaada kaikki ainekset mikseriin ja sekoita kunnes juoma on tasainen (noin 1 minuutti). Juo
kauramaito sellaisenaan tai siivilöi se kahvisuodattimen tai kankaan läpi.
Ä
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
h.
i.
piimää, kaljamaltaita, suolaa, siirappia, hiivaa, ruisjauhoja, vehnäjauhoja
hiiva ja kädenlämpöinen (37 asteinen) piimä
tahmea
kolme
30 minuuttia ennen leipomista ja 30 minuuttia leipomisen jälkeen ennen paistamista
2 tuntia
leivän päälle voi laittaa alumiinifoliota
ensin kun leipiä on paistettu 1 h 20 minuuttia, uudestaan sitten kun limput otetaan
uunista pois
noin viikon
38
INHEMSKA SPANNMÅL – Lättlästa versionen
Behåll matglädjen – ät nybakat bröd
Maten är ett hett samtalsämne i dag och diskussionstrådar i sociala medier handlar allt oftare
om kost. Spannmålen är ett av de livsmedel som i dag stämplats som ”inte hälsosamt”. Nya
kostråd för fram att spannmål förorsakar fetma och många berättar om hur de mår bättre när de
lämnat bort spannmålen. Det kan ligga ett frö av sanning i detta, men spannmål har alltid ingått
i vår kost. Skillnaden är dock att vi förr inte åt som vi gör i dag. Till vardags åt man bröd av råg
och korn, medan vetet sparades till festliga tillfällen.
Ta vara på matglädjen! Istället för att totalförbjuda spannmålen, använd dem med efter­
tanke. För vad är härligare än doften och smaken av nygräddat bröd!
Marika Seger
Jordbrukare
SPANNMÅLENS NÄRINGSINNEHÅLL
Spannmål innehåller mycket kolhydrater och lite fetter. Spannmål innehåller också
protein, mycket fibrer, mineraler och vitaminer.
Den kemiska sammansättningen hos råg, vete och havre:
% av torrsubstans
Komponent
Fullkorns råg
Fullkorns vete
Ljust vete
Havre
Protein
10–15
12–14
13
13–16
Fett
2–3
3
1
6–7
Stärkelse
55–65
67–70
84
54–64
Aska
2
2
0,5
2
Fibrer,
15–17
10–13
3
11–13
varav vattenlösliga
3–4
1–2
0,9–2,0
3–5
Källa: Kujala T, Rye and Health, rye.vtt.fi/rye&health.pdf
39
JORDBRUK
Växtsäsongen
I Finland är försommaren ofta torr och hösten våt. Det här leder till att spannmålen
måste torkas för att kunna lagras. Växtsäsongen här är mycket kort, medan den i länder
som producerar mycket spannmål är längre.
Grödan
Jordbrukaren väljer grödan hon kommer att odla på basis av många olika faktorer, bland
annat förfrukten och rådande väderförhållanden. En av grunderna för val av gödslingen
är en analys av markens näringshalt, surhetsgrad samt jordart.
Sådd
Sådden kan ske direkt i fjolårets stubb. Då talar man om så kallad direktsådd. Vanligt
är också att åkern markbearbetats på hösten, t.ex. genom plöjning. Ibland kan detta
också göras på våren. I sådana fall börjar man sådden på våren med harvning. Idén
med harvningen är att bilda ett jämnt underlag för fröet. Efter sådden tar det ungefär
1–2 veckor innan brodden kommer upp. Växttiden varierar för olika spannmålsslag. Det
finns också sädesslag som växer över vintern, exempelvis höstvete. De sädesslagen sås
året innan de skördas, på hösten.
Ogräsbekämpning
Under sommaren kan det behövas ogräsbekämpning. Ogräsbekämpningen kan vara
mekanisk eller kemisk.
Skördetid
När säden har nått rätt mognadsstadium skördas den med en skördetröska och torkas
i en spannmålstork. Säden lagras i silon tills den säljs. Redan vid tröskningen avskiljer
man fröna från växtens övriga delar. Tröskan blåser ut de övriga växtdelarna tillbaka på
åkern. Torkat spannmål håller sig i många år medan mjölets hållbarhetstid är kortare.
Säden förvaras torrt och svalt, skyddad från skadedjur.
40
ODLINGSSÄTT
Man kan dela in sätt att odla i konventionell odling och ekologisk odling. Mycket
förenklat kan man säga att konventionell odling är odling som tillåter att man använder
växtskyddsmedel och handelsgödsel. I ekologisk odling är det inte tillåtet att använda
mineralgödsel om det inte har naturligt ursprung. Dessutom är användningen av
växtskyddsmedel begränsad.
För att växter som odlas ekologiskt skall få det kväve som de behöver kan man
använda organiska gödselmedel. Man kan också odla växter som tillför kväve i marken
vartannat år, och växter som upptar kväve ur marken vartannat år. Den ekologiska
odlingen är noga kontrollerad.
Exempel på växtföljd i ekologisk odling:
År
Gröda
Tillför kväve / Upptar kväve
1
Havre + vall
Upptar kväve
2
Klövervall
Tillför kväve
3
Höstsäd
Upptar kväve
4
Havre
Upptar kväve
5
Gröngödslingsvall
Tillför kväve
6
Vete
Upptar kväve
ODLING AV SPANNMÅL I FINLAND
I Finland odlar vi fyra olika sädeslag. Finland är världens nordligaste land där det
produceras säd. År 2011 producerade vi 3,7 miljarder kilo spannmål. I Finland odlades
år 2011 1 514,3 miljarder kg korn, 1 043,1 milj. kg havre, 974,8 milj. kg vete och 78,4 milj.
kg råg. Också rågvete och hirs odlades, men i mindre utsträckning.
Den största delen av säden odlas i sydvästra, södra och västra Finland. Den
finländska åkerarealen räknades år 2011 uppgå till 2 287 000 hektar, varav 1 103 000
hektar användes till att odla spannmål.
År 2011 uppgick den ekologiskt odlade åkerarealen i Finland till 184 768 hektar,
varav 158 000 hektar hade ekostatus och resten höll på att byta till ekologisk odling. År
2011 odlades det spannmål på 43 493 hektar av den ekologiskt godkända åkerarealen
(Källa: Tike (Maa- ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskus) och Evira).
41
SPANNMÅLENS OLIKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
År 2011 köpte industrin 1 388 798 tusen kg spannmål, varav 428 658 tkg användes till
livsmedel, 591 676 tkg till foder och 368 465 tkg gick till övrig användning.
Industrins användning av den köpta spannmålen 2011:
t kg
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
Livsmedel
Foder
■ Havre
63 305
136 836
■ Korn
6 245
267 457
■ Råg
95 136
■ Vete
263 972
Övrigt
Totalt
200 141
361 501
635 203
95 136
187 383
6 964
458 319
Källa: Tike www.maataloustilastot.fi/teollisuuden-ja-kaupan-viljan-osto-k%C3%A4ytt%C3%B6-javarastotilastot-2011_fi
Exempel på spannmålens olika användningsområden:
Vete
Råg
Brödsäd
X
X
Foder
X
Stärkelse
X
Alkoholproduktion
X
Öl
X
Övriga livsmedel,
t.ex. mjölkdrycker
Havre
Korn
X
X
X
X
X
X
42
VETE
Vete är Finlands viktigaste brödsäd. I Finland odlas både vår- och höstvete, men
betydligt mera vårvete. Vetet är en krävande växt, växtförhållanden och jordmånen
skall vara god för att man skall få en god skörd. Det finska vetets proteinhalt är av
världsklass.
Jämförelse mellan spelt- och brödvetets näringsinnehåll i halvgrovt vetemjöl:
Speltvete
Brödvete
Energi
320 kcal/1330 KJ
340 kcal/1450 Kj
Protein
15 g
13 g
Kolhydrater
59 g
67 g
Varav socker
2,7 g
0,4 g
Fett
2,6 g
1,8 g
Varav mättade fettsyror
0,4 g
0,4 g
Näringsfiber
10 g
3g
Natrium
0,002 g
0,004 g
Speltvetemjöl innehåller mera protein och mera fiber än vanligt vetemjöl och
är mycket smakligt:
Produkt
Åtgärd
Användning/egenskap
Hela korn
Då hela korn används i bakning
skall de kokas i 10–50 min,
1 del säd och 2 delar vatten, och
sedan svälla/svalna över natt.
Skalfri
Flinga
Tillverkas av hela korn som
ångas och valsas.
Veteflingor passar bra till gröt,
i mysli och bröd.
Gryn
Mannagryn är små gryn som
framställs av vetekornets kärna.
I den mörka mannan finns även
skal och grodd.
Mannagryn passar bra till gröt,
välling, efterrätter och pud­
dingar. Man kan också ströa
kakformen med mannagryn.
Grahamsmjöl
Mals av hela korn. Har en ut­
Uppkallat efter Sylvester Graham präglad spannmålssmak.
som på 1829 bakade bröd av
Innehåller mycket fibrer.
sammanmalet fint och grovt
vetemjöl utan jäst, salt och kryddor.
Ger ett riktigt mustigt bröd och
en god gröt, men bröd som är
bakat enbart på graham smular
lätt.
Mörkt vetemjöl, jästbrödsmjöl
Används främst till jästbröd, men
ger en god smak till alla vete­
rätter.
En finsk specialitet. Tillverkas
av den del av vetekärnan som
ligger nära. Innehåller mycket
proteiner, fibrer, mineraler och
vitaminer
43
Kärnmjöl
Mals på mjölkärnan, grodd och
skal har avlägsnats.
Mjölet som har det bästa
­bakningsegenskaperna.
Glutenet gör degen elastisk och
gör att det jäser bra.
Vetegrodd
Tillverkas av vetekornet genom
att frigöra den näringsrika grodden.
Används som näringstillskott.
Har en nötaktig smak. Förvaras
svalt.
Vetekli
Tillverkas av vetets skal.
Används i bakning, tillsammans
med fil eller yoghurt som en
fiberkälla.
Couscous
Tillverkas av fullkorn som mals.
Används som ris.
Bulgur
Vetegryn som kokas, torkas och
rostas eller krossas.
Används som ris.
HAVRE
Havren är köldtålig och lämpar sig bra att odlas i Norden. Havren innehåller mycket
fett av god kvalitet och dess fibrer innehåller ämnen med positiva hälsoeffekter. Havre
saknar gluten men innehåller viktiga mineralämnen och vitaminer. Glutenintoleranta
kan tåla havre, men bör välja produkter som är odlade och skördade på gårdar som
inte odlar andra spannmål. Förutom den vanliga havren finns det också andra sorter, till
exempel vit och svart havre och så kallad ”naken havre” som är inte har något skal.
Produkt
Åtgärd
Användning/egenskap
Hela korn
Då de används i bakning skall de
inte kokas, men blötläggas i lika
delar säd som vatten, eller lite
mera vatten i 12 timmar.
Täckt av skal.
Flinga
Först skalas kornet. Hela korn
valsas till stora flingor, för att få
små flingor klipps kornet.
Till gröt, bakning och mysli,
kan ätas som sådan med mjölk,
bär eller saftsoppa.
Mjöl
Tillverkas av skalade helkorn
som mals.
Använd inte mer än 15 % av
mjölmängden i fristående bröd. I
formbröd kan man dock ta mera.
Känsligt för härskning på grund
av den höga fetthalten.
Kli
Kliet sållas fram under malningen. Kliet består av ytterskalet
och det underliggande aleuronskalet samt en del mjölkärna.
Används som sådan till mjölkprodukter, till gröt och semleoch bröddeg.
44
KORN
Kornet är Finlands äldsta spannmål. Korn är det enda av spannmålen förutom havre
som kan odlas i hela Finland. I dag används korn främst till foder och till malt. Kornmalt
används till öl och whisky. Korn saknar en del proteiner som är viktiga för att göra en
deg av mjölet. Därför är det svårt att baka med korn, men inte omöjligt. Ett gammalt
bröd av korn är det finska tunnbrödet, rieska.
Produkt
Åtgärd
Användning/egenskap
Hela korn
Då de används i bakning skall de Täckt av skal.
kokas ett par minuter. 1 del korn
och 2–2,5 delar vatten. Låt svälla
och svalna över natten.
Flinga
Tillverkas av hela korn som
ångas och valsas.
Kornflingor är gott till gröt,
i mysli och bröd.
Gryn
Hela korngryn tillverkas genom
att skala agnarna och slipa de
yttre skalen. Kornen söndras för
att bli jämnstora.
Till gröt, grytor och lådor samt
som fyllning i piroger.
Mjöl
Tillverkas av något slipade korn.
Korn passar bra i bröd, använd
inte mera än 15 % av mjölmängden i fristående bröd, i formbröd
kan man använda mera.
Stärkelse
Mals av skalade korn. Från
mjölet avskiljs fiber och protein.
Stärkelsen tvättas och torkas.
Används till att avreda krämer,
såser och soppor samt i bakning.
RÅG
Rågen har varit Finlands viktigaste spannmål. Rågen har fått symbolisera rikedom och
ännu idag är rågbröd och salt en vanlig gåva som man ger för att önska lycka åt någon
som flyttat in i ett nytt hem. Rågen är inte en lika krävande växt som vetet och klarar
ett kallare klimat. Råg innehåller mycket socker och kan därför användas till att starta
surdegar.
45
Produkt
Åtgärd
Användning/egenskap
OBS! Man får inte äta rågkorn
som sådana. De innehåller hälso­
farliga ämnen som blir ofarliga
när man hettar upp dem.
Då de används i bakning skall de
kokas i 30–90 minuter, 1 del säd
och 2 delar vatten, och sedan
svälla och svalna över natt.
Skalfri.
Flinga
Tillverkas av hela korn som
ångas och valsas.
Passar till gröt, semlor och mysli.
Siktat rågmjöl
Tillverkas av delvis skalade korn. Passar till bakning.
I Finland består det siktade rågmjölet till 100 % av råg i Sverige
blandas rågmjölet med vete,
vanligen 60 % vete och 40 %
siktad råg.
Mjöl
Tillverkas genom att mala hela
Passar till surbröd, piroger,
kornet. Innehåller rikligt av mine- memma och vid tillverkning av
raler, vitaminer och fibrer.
malt.
Rågkli
Tillverkas av de yttre skalen.
Innehåller mycket olöslig cellulosa och mycket löslig fiber.
Hela korn
Passar till matlagning och
som sådan till fil eller yoghurt
som fiberkälla.
Källor
www.maataloustilastot.fi/
www.evira.fi/portal/se/vaxter/odling_och_produktion/spannmals_kvalitet/kvalitetsfaktorer/
portal.mtt.fi/portal/page/portal/www/Tietopaketit/Kasvigeenivarat/MaatiaisTietoPankki/Viljat
www.leipatiedotus.fi/tietoa_leivasta/vilja_ja_viljalajit
www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/22-spannmal.html
Bakverksta´n Manfred Enoksson, Eldrimner 2009, 2011
www.sjv.se/amnesomraden/odling/spannmalsgrodor/havre/vaxtfoljd.4.4d699a812c3c7b925d80003736.html