1. No category

PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
RESULTATRAPPORT
STOCKHOLM
2013-03-08
SWECO ENVIRONMENT AB
STOCKHOLM AVFALLSTEKNIK
repo001.docx 2012-03-29
1 (44)
Sweco
Gjörwellsgatan 22
Box 34044
SE-100 26 Stockholm, Sverige
Telefon +46 (0)8 6956000
Fax +46 (0)8 6956010
www.sweco.se
Swe c o En vir on me n t AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
jt w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Annika Ekstrand
Telefon direkt +46 (0)8 6956201
Mobil +46 (0)734 126201
[email protected]
Sammanfattning av resultatet
Nyköping och Oxelösunds kommuner har en ny gemensam avfallsplan för år 2012- 2020.
En av aktiviteterna för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppnås är att genomföra
plockanalyser av olika avfallsslag som kommunerna hanterar. Denna rapport beskriver en
plockanalys av brännbart restavfall och matavall från villor och flerfamiljshus från
Nyköping och Oxelösunds kommuner. Verksamhetsavfall inkluderades inte i denna
plockanalys. I avfallsplanen har kommunerna formulerat ett antal mål att uppfylla under
planperioden med år 2012 som utgångspunkt. Plockanalysen som utfördes under år
2012 ska ligga till grund för kommande plockanalyser och utgöra referensvärdet för
framtida mätningar och jämförelser.
Nyköping- och Oxelösunds kommuner sorterade under två veckor totalt tio prov avfall i
november-december 2012, två stycken prov bestod av utsorterat matavfall och
resterande av utsorterat brännbart avfall från olika boendeformer.
Syftet med plockanalysen var att identifiera avfallets sammansättning år 2012 samt att
identifiera referensvärden för år 2012 varifrån målen i avfallsplanen blir mätbara.
Nyköpings och Oxelösunds kommuner önskar även kunna identifiera skillnader mellan
olika boendeformer, och om möjligt, säkerställa att lämpliga informationsinsatser
genomförs för respektive område.
Resultatet visar att både villa- och lägenhetshushåll i Nyköping och Oxelösunds
kommuner är bättre än Sverigesnittet på att sortera ut förpackningar och returpapper ur
avfallet, vid jämförelse med plockanalyser analyserade i Avfall Sveriges rapport
U 2011:04. Områdena Bryngelstorp och Väster, vilka båda har längre till
återvinningsstationer än övriga undersökta områden i Nyköping, har större andel
förpackningar och tidningar i sitt brännbara restavfall.
Skillnaden i avfallssammansättning mellan boendeformer för det brännbara restavfallet är
tydligast för utsorterat matavfall där utsorteringsgraden är sämre för lägenhetshushåll än
för villahushåll. Både villa- och lägenhetshushåll har en högre andel, d.v.s. sämre
utsorteringsgrad, av matavfall i det brännbarra restavfallet än riksgenomsnittet.
Informationsinsatser för insamling av matavfall är lämpliga för alla boendeformer i båda
kommunerna.
Farligt avfall och elavfall utgör en liten del av kärl- och säckavfallet. Exempel på produkter
som utgör farligt avfall och elavfall som hittades i avfall från Nyköping och Oxelösund var
inhalator, tabletter, batterier, laddare till dator, nätkabel, mobiltelefoner och miniräknare.
Samtliga boendeformer i Nyköping och Oxelösunds kommuner är sämre än
riksgenomsnittet på att sortera ut sitt farliga avfall och elavfall ur sitt brännbara restavfall.
Oxelösunds avfallsprover hade en större mängd småbatterier än Nyköpings prover och
kan genomföra en informationsinsats för att kommunicera hur farligt avfall och batterier
ska hanteras och var dessa kan lämnas i kommunen.
2 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
1
INLEDNING ..........................................................................................................................4
1.1
SYFTE...................................................................................................................................4
1.2
FÖRSTUDIE ...........................................................................................................................4
1.2.1
Geografiskt läge och befolkningsfördelning..............................................................5
1.2.2
Nuvarande avfallshantering ......................................................................................5
1.2.3
Lokalisering av återvinningscentraler (ÅVC) och återvinningsstationer, (ÅVS) .........7
1.2.4
Insamlade avfallsmängder 2012 (Uppdelat per kommun)........................................8
1.2.5
Informationskampanjer.............................................................................................8
1.2.6
Taxesystem ................................................................................................................8
2
METOD ................................................................................................................................9
3
PLANERING INFÖR PLOCKANALYSEN ...................................................................................9
4
AVGRÄNSNINGAR .............................................................................................................10
5
UTBILDNING ......................................................................................................................13
6
LOKAL................................................................................................................................13
7
UTRUSTNING .....................................................................................................................15
8
PROVINSAMLING...............................................................................................................16
9
PROVNEDDELNING ............................................................................................................16
10
GENOMFÖRANDE AV AVFALLSSORTERINGEN................................................................17
10.1 SORTERADE AVFALLSFRAKTIONER ...........................................................................................17
10.2 SORTERINGSUTFÖRANDE .......................................................................................................18
10.2.1 Korrigeringar och specifik sortering av vissa fraktioner ..........................................18
10.3 DOKUMENTATION................................................................................................................18
11
11.1
11.2
11.3
11.4
12
12.1
12.2
12.3
12.4
12.5
12.6
SORTERINGSUTFALL.......................................................................................................21
RENHET MATAVFALL .............................................................................................................21
BRÄNNBART RESTAVFALL ......................................................................................................24
AVFALLETS SAMMANSÄTTNING ..............................................................................................29
FELKÄLLOR..........................................................................................................................32
RESULTAT ......................................................................................................................33
RESULTAT FÖR UTSORTERAT MATAVFALL ..................................................................................33
SLUTSATS FÖR FRAKTIONEN UTSORTERAT MATAVFALL ................................................................34
REFERENSVÄRDEN FÖR AVFALLSPLANEARBETET .........................................................................35
RESULTAT FÖR FRAKTIONEN BRÄNNBART RESTAVFALL ................................................................37
SLUTSATS FÖR FRAKTIONEN BRÄNNBART RESTAVFALL .................................................................42
SLUTSATSER ........................................................................................................................43
3 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
1
Inledning
1.1
Syfte
Syftet med plockanalysen var att identifiera avfallets sammansättning år 2012 samt att
identifiera referensvärden för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppfylls.
Nyköpings och Oxelösunds kommuner önskar även kunna identifiera skillnader mellan
olika boendeformer, och om möjligt, säkerställa att lämpliga informationsinsatser
genomförs för respektive område.
1.2
Förstudie
Nyköping och Oxelösunds kommuner har en ny gemensam avfallsplan för år 2012- 2020.
Syftet med avfallsplanen är att:
•
Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen.
•
Ange mål och aktiviteter för minskning av avfallsmängden och ökad återvinning.
•
Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas.
•
Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att
möta samhällets nya krav inom området.
En av aktiviteterna för att kunna mäta om målen i avfallsplanen uppnås är att genomföra
plockanalyser av olika avfallsslag som kommunerna hanterar. Denna rapport beskriver en
plockanalys av brännbart restavfall och matavall från villor och flerfamiljshus från
Nyköping och Oxelösunds kommuner. Verksamhetsavfall inkluderades inte i denna
plockanalys.
Kommunens mål för avfallshanteringen
I avfallsplanen har kommunerna formulerat ett antal mål att uppfylla under planperioden
med år 2012 som utgångspunkt. Plockanalysen som utfördes under år 2012 ska ligga till
grund för kommande plockanalyser och utgöra referensvärdet för framtida mätningar och
jämförelser. Nedanstående mål från avfallsplanen kan mätas utifrån resultat från
plockanalyser med olika syfte. De kursiverade målen kan delvis mätas utifrån resultaten
med aktuell plockanalys som referensvärde:
•
Hushåll och verksamheter ska minska avfallsmängderna och öka
återanvändningen.
o År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat
med 10 % jämfört med 2012.
•
Avfallets farlighet minskar. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet.
o År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall
som hushållen slänger ha minskat jämfört med 2012.
4 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
•
Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall för ökad avfallsåtervinning och ökad
återföring av näringsämnen, för en hållbar utveckling.
o År 2015 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök
och butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.
o År 2015 ska hushållen sortera ut minst 80 % av alla tidningar och
förpackningar och lämna dessa till återvinning.
1.2.1 Geografiskt läge och befolkningsfördelning
Nyköping och Oxelösund har ett kustnära läge vid Östersjön, cirka 10 mil söder om
Stockholm. Kommunerna har tillsammans cirka 63 000 invånare, varav 52 000 invånare i
Nyköpings kommun och 11 000 invånare i Oxelösunds kommun. Utöver respektive
tätort finns även de större orterna Jönåker, Tystberga, Nävekvarn, Vrena och
Stigtomta i Nyköpings kommun.
Tabell 1 nedan visar befolkningsfördelning efter boendetyp och kommun:
Boendeform
Nyköpings kommun
Oxelösunds kommun
Antal hushåll år 2012
Antal hushåll år 2012
Villa
10 453
2 457
Lägenhet
14 506
3 406
Fritidshus
2 784
844
27 743
6 707
Totalt antal
Källa: Nyköpings- och Oxelösunds gemensamma avfallsplan från 2012.
Till följd av kommunernas kustnära läge finns säsongsvariationer i antal invånare och
turister vilket påverkar avfallets mängd och sammansättning. Variationerna består främst i
att en stor del av fritidshusen på fastlandet och på öarna i skärgården bosätts under
sommaren liksom att turister som anländer sjövägen ökar.
1.2.2 Nuvarande avfallshantering
Kärl- och säckavfall
Kommunerna har obligatorisk matavfallsinsamling i två kärl – ett brunt kärl för matavfall i
papperspåse och ett traditionellt grönt kärl för brännbart restavfall. Avfallsinsamling med
tvåfacksfordon utförs i egen regi i Nyköping och av entreprenör i Oxelösund. Allt insamlat
kärl- och säckavfall omlastas på Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun. Från
och med 2012 transporteras restavfallet av entreprenör till Tekniska Verken i Linköping
för förbränning, där energi utvinns i form av el och fjärrvärme. Dessförinnan
5 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
transporterades restavfallet till Tekniska verken i Linköping för förbränning. Dit
transporteras även insamlat matavfall för rötning och produktion av biogas.
Nuvarande insamling av matavfall sker i papperspåsar. Från och med årsskiftet
2012-2013 kommer kommunerna att även erbjuda bioplastpåsar eftersom kommunen
upplever att många invånare har slutat sortera ut matavfall eftersom papperspåsen ofta
blir fuktig av avfallet och går sönder. Tekniska Verken i Linköping, som behandlar avfallet,
tar även emot bioplastpåsar i sin biogasanläggning.
En mindre mängd matavfall från restauranger, storkök och butiker i Nyköpings kommun
behandlas genom rötning på Nynäs gård. Rötningsanläggningen drivs av
naturbruksgymnasiet Öknaskolan i Landstingets regi. Biogasen som produceras i
rötningsprocessen används till drift av en elgenerator samt fordonsdrift. Detta avfall ingår
inte i aktuell plockanalys och omfattas inte i denna rapport.
Insamling av kärl- och säckavfall i Nyköping och Oxelösund sker varje vecka från
lägenheter och verksamheter medan insamling från villor sker varannan vecka. I
Oxelösund sker insamlingen varje vecka sommartid. Från fritidsfastigheter sker hämtning
under perioden 1 april – 31 oktober (20 st hämtningstillfällen/år) i Oxelösund, och under
perioden 1 maj – 30 september i Nyköping.
Det vanligaste abonnemanget är 140 liters kärl för villor och 240 – 660 liters kärl för
lägenheter samt verksamheter. Det finns möjlighet för kunderna att ändra kärlstorlek eller
ansöka om förlängt hämtningsintervall i båda kommunerna.
Hemkompostering av matavfall förekommer i båda kommunerna.
Producentansvarsavfall
Villaföreningar, bostadsbolag och bostadsrättsföreningar erbjuds abonnemang för
hämtning av producentansvarsavfall mot en avgift via Nyköpings kommun eller via andra
entreprenörer. Nyköpings kommun samlar in vissa producentansvarsmaterial i egen regi
från ovanstående kunder, 195 stycken abonnemang finns 2012 utav totalt 10281 hushåll
som har möjlighet att få dessa materialslag insamlade. Utöver dessa tillkommer fler
kunder som själva anlitat egna insamlingsentreprenörer för producentansavarsmaterialet.
I Oxelösund får intresserade fastighetsägare vända sig till entreprenör för fastighetsnära
insamling.
Tidningspapper och förpackningar från hushåll samlas i huvudsak in genom
återvinningsstationer. Fastighetsnära insamling vid flerbostadshus och verksamheter
förekommer i båda kommunerna. Insamlade tidningar och förpackningar återvinns i
huvudsak genom materialåtervinning. Mjukplast men även rejekt från sortering återvinns
genom förbränning med energiutvinning.
Farligt avfall och batterier
6 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Farligt avfall från hushåll samlas i huvudsak in genom återvinningscentralerna på
Björshult och Lennings väg i Nyköping samt Föreningsgatan i Oxelösund. I Nyköpings
kommun erbjuds möjlighet till insamling av farligt avfall genom fastighetsnära insamling i
ytterområden utanför tätort. Verksamheter lämnar sitt farliga avfall till externa mottagare.
Småbatterier från hushåll samlas in på ett flertal platser, i huvudsak via batteriholkar på
återvinningsstationer, återvinningscentraler och hos återförsäljare. I Nyköping finns också
möjligheten att från och med januari 2012 lämna batterier via en särskild behållare i några
utvalda livsmedelsbutiker och insamlingen sker i samarbete med lokala handlare.
Insamling sker av kommunerna på uppdrag av El-Kretsen. Småbatterierna sorteras,
materialet separeras och återvinns genom materialåtervinning och energiutvinning.
Avfall från elektriska och elektroniska produkter
Avfall från elektriska och elektroniska produkter (elavfall) från hushåll och mindre
verksamheter samlas in via återvinningscentralerna. Större verksamheter lämnar sitt
elavfall till Björshults avfallsanläggning. Lågenergilampor och lysrör lämnas till
återvinningscentraler eller till försäljningsställe som tar emot sådant avfall. I Nyköping
finns också möjligheten att från och med januari 2012 lämna glödlampor samt
lågenergilampor via en särskild behållare i ett urval av livsmedelsbutiker och insamlingen
sker i samarbete med lokala handlare. Vitvaror samlas även in via fastighetsnära
insamling i Nyköping. Insamling sker av kommunerna via en överenskommelse med
Elkretsen som ombesörjer omhändertagandet. Avfallet sorteras, demonteras och
materialåtervinns. En mindre del förbränns.
Läkemedelsavfall
Överblivna läkemedel och kanyler ska lämnas till apotek. Kommunerna tar ej emot
läkemedel eller dylikt avfall i sina insamlingssystem, kommunerna tillhandahåller dock
behållare för kanyler för vidare inlämning till apotek.
1.2.3 Lokalisering av återvinningscentraler (ÅVC) och återvinningsstationer (ÅVS)
I kommunerna finns tre stycken återvinningscentraler (ÅVC):
• Björshults avfallsanläggning i Nyköpings kommun
• Lennings väg i Nyköpings kommun
• Föreningsgatan i Oxelösunds kommun
Kommunerna har för närvarande 42 stycken återvinningsstationer (ÅVS):
• 34 st i Nyköpings kommun
• 8 st i Oxelösunds kommun
Närhet till ÅVC eller ÅVS kan påverka andelen av vissa producentansvarsmaterial i
kärl- och säckavfallet.
7 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
1.2.4 Insamlade avfallsmängder 2012 (Uppdelat per kommun)
Nyköpings kommun: Totalt samlades 12390 ton avfall in år 2012.
Oxelösunds kommun: Totalt samlades 2427 ton avfall in år 2012.
1.2.5 Informationskampanjer
Informationsinsatser genomfördes i samband med införande av matavfallsinsamling år
2003 samt vid införande av två-kärlsystem mellan åren 2009-2012. Mellan åren
2003-2009 hade kommunerna optisk sortering av sitt avfall med grön påse för
matavfallet. År 2009 övergick de till ett två-kärlssystem med brun papperspåse för
matavfallet. Anledningen till bytet av insamlingssystem var brist på anläggningar som
kunde hantera den optiska sorteringen och en politisk vilja att eventuellt ta omhand
matavfallet i egen regi lokalt på Björshults avfallsanläggning i Nyköping.
1.2.6 Taxesystem
Nyköping
Alla kunder i Nyköpings kommun har två kärl, ett för insamling av matavfall och ett för
utsorterat brännbart avfall. I Nyköpings kommun finns det inte möjlighet att välja bort
insamling av matavfall och mot högre avfallstaxa blanda matavfallet med övrigt brännbart
restavfall, däremot finns det möjlighet att välja storlek på kärl för det utsorterade
brännbara avfallet.
Möjliget till hemkompostering finns men denna medför inte en lägre avfallstaxa för
avfallshämtningen.
Oxelösund
Avfallstaxan som togs fram år 2010 i Oxelösunds kommun är en så kallad miljöstyrande
taxa. Detta innebär att ju bättre kunden är på att källsortera hushållsavfallet och lämna
förpackningar och tidningar till återvinning, ju lägre taxa får kunden. Möjligheten att välja
bort sortering finns, men då blir taxan högre.
Möjlighet till hemkompostering finns för kunder som vill reducera taxan ytterligare.
Framtagen taxa ger även möjlighet att ta ut avgift för bland annat felsortering och
överfulla kärl, för att på så sätt kunna påverka kunderna mot en mer miljöriktig hantering
av hushållsavfallet.
8 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
2
Metod
Plockanalysen genomfördes i enlighet med Avfall Sveriges rekommendationer i ”Manual
för plockanalys av hushållsavfall” RVF Utveckling 2005:19. Basmetoden som beskrivs i
rapporten har anpassats för Nyköpings och Oxelösunds kommuner, vilket innebär att
totalt tio (10) moderprov samlades in, från de olika bostadsområden beskrivna nedan. I
plockanalysen ingick dels utsorterat brännbart avfall och dels matavfall från hushåll.
Avfallet var minst en vecka gammalt och okomprimerat. Verksamhetsavfall samt hushåll
med hemkompostering har uteslutits.
Avfallet sorteras i 25 fraktioner, vilket innebär fyra fler fraktioner än manualen i Avfall
Sveriges rapport RVF 2005:19 föreskriver, där minst 9 primärfraktioner och
21 sekundärfraktioner rekommenderas, se tabell 5. Detta beror på att sekundärfraktioner
har lagts till för farligt avfall, el- och elektronikavfall samt bioavfall.
3
Planering inför plockanalysen
Vid ett planeringsmöte inför plockanalysen valdes områdena ut varifrån avfall skulle
hämtas, se avsnittet om Avgränsning nedan. Därefter valdes lämpliga datum för
plockanalysen till november-december månad (26 nov - 6 december) efter att höstlovet
ägt rum, detta för att tidpunkten inte skulle sammanfalla med lovdagar, högtider eller
turistsäsong.
Utformning av lokalen diskuterades även vid planeringsmötet och vilken utrustning som
skulle köpas in. En inköpslista upprättades senare samt en checklista för förberedelser.
Checklistan angav vem som var ansvarig för vilken punkt och prickades av efter att
förberedande aktivitet var genomförd under planeringsfasen.
Nyköpings kommun var ansvarig för att rekrytera personal till sorteringsdagarna,
tjänstemän medverkade tillsammans med personal från Björshults avfallsanläggning samt
arbetssökande. Totalt medverkade 10-12 personer vid avfallssorteringen.
Arbetsmiljöinformation kommunicerades till alla som skulle medverka vid sorteringen för
att alla skulle få möjlighet att förbereda sig och genomgå eventuella vaccinationer.
9 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
4
Avgränsningar
För plockanalysen har bostadsområden med varierande bebyggelse och historik valts ut.
Dessa är följande, för Nyköping: Bryngelstorp, Väster, Brandkärr och Stigtomta/Tängsta.
För Oxelösund har Pilvägen (m.fl), Vallsundsvägen, Frösäng samt Ramdalen valts ut. För
mer detaljerad områdesbeskrivning, se nedan.
Tabell 2 visar Nyköpings boendefördelning för de utvalda områdena för plockanalysen.
Område
Brandkärr
Väster
Stigtomta/Tängsta
Bryngelstorp
Lägenhet
Villa
Antal invånare
401
692
930
1200
651
843
230
279
Genomsnitt antal
invånare/hushåll
2,3
1,7
2,8
3,0
Källa: Uppgifter från Nyköpings kommun.
Tabell 3 visar Oxelösunds boendefördelning för de utvalda områdena för plockanalysen.
Område
Pilvägen
Vallsundsvägen
Frösäng
Ramdalen
Lägenhet
Villa
156
129
322
200
Antal invånare
370
171
423
427
Genomsnitt antal
invånare/hushåll
2,4
1,3
1,3
2,1
Källa: Uppgifter från Oxelösunds kommun.
10 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Nyköpings kommun
I Nyköpings kommun har avfall från följande områden undersökts:
Bryngelstorp, Nyköpings kommun
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Bryngelstorp, villaområde.
843 invånare.
279 hushåll i denna studie.
Ca 3.
Området var ett av de första som införde
matavfallsinsamling i kommunen.
Väster, Nyköpings kommun
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Innerstadsbebyggelse, lägenheter.
1200 invånare.
692 hushåll i denna studie.
Ca 1,7.
Väster utgör en del av Nyköpings centrum. Ett av de sista
områdena i kommunen där matavfallsinsamling infördes.
Brandkärr, Nyköpings kommun
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Mestadels lägenheter.
930 invånare.
401 hushåll i denna studie.
Ca 2,3.
Brandkärr är lokaliserat i yttre delen av tätorten.
Stigtomta/Tängsta, Nyköpings kommun
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Villaområde.
651 invånare.
230 hushåll i denna studie.
Ca 2,8.
Lokaliserat utanför centralorten Nyköping.
11 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Oxelösunds kommun
I Oxelösund har avfall från följande områden undersökts:
Pilvägen (m.fl.)
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Villaområde.
370 invånare.
165 st.
Ca 2,4.
Nyare bebyggelse
Vallsundsvägen
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Övrig information:
Villaområde.
171 invånare.
129 st.
Ca 1,3.
Äldre bebyggelse
Frösäng
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Lägenheter.
423 invånare.
322 st.
Ca 1,3.
Ramdalen
Bostadstyp:
Antal invånare:
Antal hushåll:
Personer per hushåll:
Lägenheter.
427 invånare.
200 st.
Ca 2,1.
12 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
5
Utbildning
Innan någon sortering påbörjades utfördes en teoretisk utbildning för
sorteringspersonalen där plockanalysens syfte, metod och arbetsmiljöaspekter
behandlades. Utbildningen innehöll även information om vilka risker som en
avfallsortering kan innebära och hur dessa risker kan undvikas samt hur man ska agera
vid en eventuell olycka.
Före första sorteringstillfället skedde även en praktisk genomgång av sorteringsmetoden,
säkerhet vid utförandet och aktuella fraktioner samt vad dessa kunde innehålla för typ av
avfall. Förhållningsregler och sorteringsanvisningar som skulle följas under
sorteringsdagarna presenterades innan plockningen startade.
6
Lokal
Avfallssorteringen utfördes i tvätthallen på Björshults avfallsanläggning i Nyköpings
kommun. Tvätthallen består av en del där avfallsfordonen tvättas och ett mindre rum i
anslutning till tvätthallen där en extra in- och utgång finns. Tvätthallen har högt till tak och
en stor uppåtgående port för att avfallsfordonen ska kunna köra in och tvättas. En brunn
för tvättvatten finns i golvet vilket gör det lätt att städa lokalen både före och efter
sorteringen. Belysningen utgörs av lysrör som sitter utmed väggen i taket på båda
långsidorna av rummet. Värmen i tvätthallen kan regleras till önskad temperatur. Lokalen
är välventilerad och har stor luftrymd vilket är fördelaktigt vid avfallssorteringen med tanke
på lukt och damning. Golvet i lokalen lutar mot golvbrunnen och porten och byggdes
därför upp för att sorterarna inte skulle behöva få en sned kroppsbelastning under
sorteringen.
Upp och nedvända avfallskärl utgjorde sorteringsbord och ställdes upp längs med, i
mitten av lokalen och täcktes med en plastad skiva, även dessa justerades mot lutningen
för en rak arbetsyta.
Utmed väggarna ställdes avfallskärl upp för de sorteringsfraktionerna som utgjordes av
stora volymer (pappers- och plastfraktioner) och/eller tunga fraktioner såsom matavfall
och latrinkärl ställdes upp för de mindre fraktionerna. Alla kärl fanns i två uppsättningar,
en uppsättning utmed respektive långsida av lokalen. Varje kärl märktes upp med skylt
för aktuell fraktion. Väggen bakom avfallskärlen var uppmärkt med primärfraktionen för att
det skulle vara lätt att hitta var rätt fraktionskärl stod utmed väggen. Ett bord ställdes upp
för dokumentationen av plockanalysen. Bordet förseddes med dator, brevvåg, kamera,
telefon, sorteringsprotokoll, pennor, tejp och annan utrustning för att kunna dokumentera
sorteringen.
I lokalen finns handfat med tvål och vatten samt förstahjälpen utrustning inkl. ögondusch
om olyckan skulle vara framme.
På väggen i sorteringslokalen fanns även uppsatt var man kunde ringa och hur man ska
agera om allvarlig olycka skett. Första förbandslåda fanns även att tillgå i lokalen.
13 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
En byggbod fanns tillgänglig för raster utanför sorteringslokalen, utrustad med kallt
vatten, toalett, dusch samt mikrovågsugn.
Sorteringslokal utan kärl, bord och
utrustning.
Sorteringslokal med kärl, bord och
utrustning. Justerad för lutning.
Uppställda kärl, med skyltar för respektive
fraktion.
Första hjälpen-utrustning i
sorteringslokalen.
14 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
7
Utrustning
För genomförandet av plockanalysen fanns följande utrustning: borste, bricka, pincett,
bunke, sax, diskborste, kniv, handskar, andningsskydd med partikelfilter P3 och gasfilter
P2, skyddsglasögon, arbetsoverall, engångsoverall, skor, skoskydd, bord med olika höjd,
belysning och kärl för svårdefinierade fraktioner för senare sortering.
Bord för sortering med
sorteringsutrustning. Justerad för
lutning.
Skyddsutrustning med skyddsoverall,
engångsoverall, andningsmask, skyddsglasögon
och skyddshandskar.
Bricka med sorteringsutrustning
(pincett, sax, diskborste).
Sorteringspersonal i skyddskläder, i
sorteringshallen.
15 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
8
Provinsamling
För att uppfylla syftet med plockanalysen, det vill säga att skapa ett referensvärde som
utgångspunkt för att mäta om målen i avfallsplanen uppfylls, identifiera skillnader mellan
olika boendeformer samt att kunna urskilja var informationsinsatser eventuellt bör
genomföras har bostadsområden med varierande bebyggelse och historik valts ut för
analys. Underlaget för urvalet av de specifika områdena kom främst från kommunens
renhållningsansvarigas lokalkännedom samt kartmaterial.
För att undvika alltför stora säsongsvariationer i avfallet, till följd av sommarboende,
semestertider, högtider etc. har två veckor i november-december månad valts för
genomförandet, 26 nov.- 6 dec. Tidpunkten för analysen bör ge ett så neutralt och
normalt avfall som möjligt då ovan nämnda faktorer undviks. Avfallet samlades in från
hushållen av ordinarie förare som hade informerats om plockanalysen, aktuellt
insamlingsområde, krav på okomprimerat avfall samt att de skulle undvika
verksamhetsavfall och hushåll som har hemkompostering.
9
Provneddelning
För att få ett representativt urval av avfallets sammansättning delas insamlat avfall från
respektive område ner i mindre delar s.k. provneddelning. När avfallsfordonet samlat in
avfall från de förbestämda områdena/gatorna vägdes bilen vid infarten till
avfallsanläggningen, Björshult. Provneddelning från moderprov till delprov sker genom att
allt avfall i bilen (moderprovet) tippades ut på en sorteringsplatta och blandades om med
en lastmaskin. Från det omblandade avfallet togs sedan ett prov på ca 500 kg som
vägdes och placerades i en mindre container som togs in i sorteringslokalen. Att så fort
som möjligt få in provet inomhus var nödvändigt dels på grund av vädret; kraftigt regn,
snö och blåst men också med anledning av fågelbeståndet på Björshult. Fåglarna kan
äventyra resultatet om avfallet hanteras utomhus. Från provet på 500 kg togs därefter
fem (5) stycken delprov på ca 100 kg styck, vilka vägdes och märktes upp samt
dokumenteras i protokoll av utsedd ansvarig person.
Moderprov förvarades i en container i en intilliggande tvätthall där avfallet skyddades från
väder och skadedjur i väntan på sortering. Proverna sorterades sedan separat och varje
dag inkom 1-2 moderprov, det vill säga 5-10 delprov för sortering (brännbart restavfall +
ev. matavfall). Efter varje sorteringsdag plockades sorteringsutrustningen undan,
sorteringslokalen städades och förbereddes för nästkommande dag då nytt moderprov
delas upp inför sortering.
Sex (6) moderprov från Nyköpings kommun sorterades, samt fyra (4) moderprov från
Oxelösunds kommun. För urvalskriterier, se tabell nedan. Totalt sorterades ca 5000 kg
avfall.
16 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Tabell 4 nedan visar fördelningen av vilka provtyper som samlades in från respektive
område.
Kommun
Nyköping
Bostadsområde
Bryngelstorp
Provtyp
1 matavfall
1 brännbart
restavfall
Nyköping
Väster
Nyköping
Brandkärr
Nyköping
Stigtomta, Tängsta
Oxelösund
Frösäng
Oxelösund
Ramdalen
Oxelösund
Vallsundsvägen
Oxelösund
Pilvägen (m.fl.)
1 matavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
1 brännbart
restavfall
Kommentar
Villaområde. Ett av de
första områdena som
införde
matavfallsinsamling
Lägenhetsområde,
innerstad. Sist med att
införa matavfallsinsamling
Lägenhetsområde, yttre
delen av tätorten
Villaområde utanför
centralorten
Lägenhetsområde
Lägenhetsområde
Villaområde, äldre
bebyggelse
Villaområde, nyare
bebyggelse
10 Genomförande av avfallssorteringen
10.1 Sorterade avfallsfraktioner
I Avfall Sveriges manual RVF 2005:19 föreslås att avfallet vid plockanalyser sorteras i
9 Primärfraktioner och 21 sekundärfraktioner. I denna plockanalys sorteras valdes en
sortering i 25 fraktioner. Detta beror på att följande sekundärfraktioner har lagts till för
farligt avfall, el- och elektronikavfall samt bioavfall.
Farligt avfall har följande sekundärfraktioner:
-
Mediciner, apoteksavfall
Övrigt farligt avfall (FA)
El- och elektronikavfall har följande sekundärfraktioner:
- Glödlampor (ljuskällor)
- Batterier (FA)
- Övrigt elavfall
Fraktionen övrigt (brännbart) har även följande fraktion (förutom trä, textil, blöjor, bindor
och dylikt samt allt övrigt):
17 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
-
Avfallspåsar som använts för matavfall och brännbart restavfall
Vid sammanställningen av avfallsvikterna enligt Avfall Sveriges manual, räknades vikten
för avfallspåsar som använts för restavfall med i vikten för Brännbart – Allt övrigt. Vikten
för påsar som använts till matavfall räknades med i fraktionen Bioavfall – Matavfall. För
specifik lista över alla sorterade fraktioner, se tabell 5 under avsnitt 10.3, Dokumentation.
10.2 Sorteringsutförande
Sorteringen genomfördes på mitten av lokalen och fraktionerna samlades för vägning i
kärl utefter båda långsidorna. Ena sidans kärl användes för sortering av ett första delprov.
För att inte behöva pausa sorteringen sorterade man nästa delprov i kärlen vid den andra
långsidan medan de första kärlens avfall vägdes och registrerades. För att ingen
felsortering/sammanblandning skulle ske mellan delprov ett och två stängdes locken på
avfallskärlen med sorterat avfall från delprov ett (avslutad sortering).
10.2.1
Korrigeringar och specifik sortering av vissa fraktioner
Hela oöppnade matavfallsförpackningar sorterades som matavfall. Övriga förpackningar
gjordes rent med kniv så gott det gick sedan fukt – och smutskorrigerades avfallet i
efterhand.
Frigolit, av typen engångsmatförpackning sorterades som plastförpackning. Övrig frigolit
sorterades som frigolit.
Soppåsar av plast som restavfallet legat i sorterades som övrigt brännbart för att inte
belasta producentansvarsfraktionen mjukplastförpackningar eftersom behandlingen av
plastpåsar som fungerat som soppåse kommer att skickas till förbränning och inte
återvinnas som mjukplast. Papperspåsar som använts till matavfall sorterades som en
egen fraktion och räknades sedan med i matavfallsfraktionen för att diagrammen inte ska
bli missvisande och visa en för låg andel matavfall. Papperpåsen hanteras i
behandlingssteget tillsammans med matavfallet och blir biogas.
10.3 Dokumentation
Innan avfallsorteringen startade vägdes och dokumenterades vikten på alla
kärlen/säckarna som avfallet sorterats i. Avfallet vägdes på en kalibrerad våg med en
noggrannhet på 50 gram. En mindre våg med noggrannhet på 1 gram användes för lätta
fraktioner som inte gick att registrera på den större vågen. De sorterade
avfallsfraktionerna märkets med delprovsbeteckning och avfallsfraktion efter vägning och
ställdes sedan undan efter att vikten antecknats i protokollet, detta för att kunna väga
avfallet igen om vägningen blivit fel eller att vikten inte blivit korrekt nedtecknad. Vikten för
sorteringskärlet eller säcken drogs av innan vikten antecknades i protokollet.
Vikten för de sorterade avfallsfraktionerna dokumenterades i sorteringsprotokollet. Allt
elavfall och farligt avfall fotograferades och vilken typ av avfall dessa bestod av
antecknades i sorteringsprotokollet. Övrigt ”annorlunda” avfall fotograferades. Allt avfall
med tveksam sorteringsfraktion antecknades i vilken fraktion det sorterades i, detta för att
kunna sortera liknande avfall på samma sätt under hela plockanalysen.
18 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Tabell 5 nedan visar vilka fraktioner som avfallet sorterades i under plockanalysen. Om
den 25:e fraktionen bestod av papper eller plast berodde på om provet utgjordes av
matavfall eller brännbart restavfall.
Primära fraktioner
Sekundära fraktioner
Bioavfall
1. Matavfall
25. Papperspåse som
matavfall legat i
2. Trädgårdsavfall
Papper
3. Tidningar/Returpapper*
4. Well*
5. Pappersförpackningar*
6. Övrigt papper
Plast
7. Mjukplastförpackningar*
8. Frigolit*
9. Hårdplastförpackningar*
10. Övrig plast
Glas
11. Glasförpackningar*
12. Övrigt glas
Metall
13. Metall förpackningar*
14. Övrig metall
Övrigt oorganiskt
15. Övrigt oorganiskt (Porslin)
Farligt avfall
16. FA medicin
17. FA övrigt
El- och elektronik
18. Glödlampor*
19. Batterier* (FA)
20. Övrigt elavfall*
Övrigt
21. Trä
22. Textil
23. Blöjor, bindor, tamponger, topz, plåster
25. Soppåsar som
avfall legat i
24. Allt annat (skor, väskor, leksaker, tvål,
fimpar, snus, smink, stearin, dammsugarpåsar,
sammansatta produkter)
19 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Omblandat brännbart restavfall för uppvägning
och sortering innan neddelning till delprov.
Avfall från brännbart restavfall bestående av
flera olika material, innan sortering.
Matavfall efter sortering av brännbart restavfall.
Småbatterier som utgör farligt avfall efter
sortering av brännbart restavfall.
Våg för vägning av stora volymer/tunga
fraktioner.
Våg för vägning av små/lätta fraktioner.
20 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
11 Sorteringsutfall
11.1 Renhet matavfall
Diagrammet nedan visar matavfallsfraktionen bestående av matavfall samt papperspåsar
(använda vid insamling av matavfall), vilka utgör ca 8 % (ca 7,5 kg) av matfraktionen.
Pappersfraktionen i cirkeldiagrammet nedan innehåller till största delen hushållspapper
och servetter som kommunen uppmanar invånarna att slänga i matavfallsfraktionen och
som därmed inte är en felsortering.
Fraktionerna papper, plast, glas och metall innehåller både förpackningsmaterial och
övrigt material för respektive fraktion. Fraktionen övrigt innehåller allt övrigt brännbart
som inte passar in i någon annan fraktion t ex dammsugarpåsar och textiler.
Tabell 6 nedan visar mängderna i viktprocent som ett medelvärde för alla
matavfallsproverna.
Figur 8: Procentuell fördelning vid matavfallssorteringen i Nyköping för samtliga hushåll.
Samtliga siffror presenteras i tabell 6.
21 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Figur 9: Procentuell fördelning vid matavfallssorteringen i Nyköping för villor. Samtliga
siffror presenteras i tabell 6.
Figur 10: Procentuell fördelning vid matavfallsorteringen i Nyköping för lägenheter.
Samtliga siffror presenteras i tabell 6.
22 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Fraktion
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Lägenheter
Lägenheter
Villor
Villor
Samtliga
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Matavfall
90%
86
88%
83
89%
85
Trädgård
2,6%
2,4
3,1%
3,0
2,8%
2,7
Papper
6,2%
6,0
7,3%
6,88
6,7%
6,4
Plast
0,49%
0,47
0,36%
0,34
0,42%
0,40
Glas
0,030%
0,03
0,29%
0,28
0,16%
0,15
Metall
0,075%
0,07
0,066%
0,06
0,071%
0,07
Övrigt
oorganiskt
0,000%
0,00
0,007%
0,01
0,004%
0,00
Farligt avfall
0,021%
0,02
0,00%
0,00
0,010%
0,01
Elavfall
0,001%
0,00
0%
0,00
0,001%
0,00
Övrigt
0,72%
0,68
1,2%
1,17
0,98%
0,93
Totalt
100%
96
100%
95
100%
95
Tabell 6: Procentuell- och viktfördelning av innehållet i det utsorterade matavfallet för två
områden i Nyköpings kommun.
23 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
11.2 Brännbart restavfall
Brännbart restavfall är det avfall som återstår i hushållens soppåse när matavfall,
förpackningar, tidningar, el- och elektronikavfall, farligt avfall samt ev. grovavfall är
utsorterat.
Fraktionerna papper, plast, glas och metall innehåller både förpackningsmaterial och
övrigt material för respektive fraktion. Fraktionen övrigt innehåller allt övrigt brännbart
som inte passar in i någon annan fraktion t.ex. dammsugarpåsar och textilier.
Tabell 7 och 8 nedan visar mängderna i viktprocent som ett medelvärde för alla proverna
med brännbart restavfall från Nyköpings respektive Oxelösunds kommun.
Figur 11: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping
för samtliga hushåll. Samtliga siffror presenteras i tabell 7.
24 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Figur 12: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping
för två områden med villor. Samtliga siffror redovisas i tabell 7.
Figur 13: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Nyköping
för två områden med lägenheter. Samtliga siffror redovisas i tabell 7.
25 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Fraktion
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Lägenheter
Medelvärde
Lägenheter
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Bioavfall
45%
38
36%
31
41%
35
Papper
14%
12
14%
12
14%
12
Plast
7,7%
6,5
8,5%
7,1
8,1%
6,8
Glas
4,8%
4,1
2,8%
2,4
3,8%
3,2
Metall
1,7%
1,5
2,0%
1,7
1,9%
1,6
Övrigt
oorganiskt
0,86%
0,72
0,922
0,77
0,89%
0,75
Farligt avfall
0,90%
0,77
0,61%
0,52
0,76%
0,65
Elavfall
0,45%
0,38
0,50%
0,42
0,47%
0,40
Övrigt
24%
21
34%
29
29%
25
Totalt
100%
85
100%
84
100%
85
Tabell 7: Procentuell- och viktfördelning av brännbart restavfall, medelvärde för Nyköping, från
totalt fyra områden.
26 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Figur 14: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund
för fyra områden. Samtliga siffror presenteras i tabell 8.
Figur 15: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund
för två områden med villor. Samtliga siffror presenteras i tabell 8.
27 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Figur 16: Procentuell fördelning av primärfraktioner vid restavfallsorteringen i Oxelösund
för två områden med lägenheter. Samtliga siffror presenteras i tabell 8.
Fraktion
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Mängd %
Mängd (kg)
Lägenheter
Medelvärde
Lägenheter
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Bioavfall
44%
37
36%
30
40%
33
Papper
14%
12
15%
13
14%
12
Plast
7,4%
6,3
9,0%
7,4
8,2%
6,8
Glas
3,0%
2,5
3,0%
2,4
3,0%
2,5
Metall
1,5%
1,3
1,6%
1,3
1,6%
1,3
Övrigt
oorganiskt
1,2%
0,99
0,26%
0,22
0,71%
0,60
Farligt avfall
0,27%
0,23
0,34%
0,27
0,30%
0,25
Elavfall
0,57%
0,48
1,0%
0,86
0,80%
0,67
Övrigt
29%
25
34%
28
31%
26
Totalt
100%
84
100%
82
100%
84
Tabell 8: Procentuell- och viktfördelning av brännbart restavfall, medelvärde för Oxelösund, från
totalt fyra områden.
28 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
11.3 Avfallets sammansättning
Staplarna i figur 17 visar att det inte är några större skillnader i matavfallets
sammansättning mellan de olika boendeformerna, villa respektive lägenhet. Båda har en
renhet för matavfallet som uppgår till närmare 90 %, då villor har 87,6% renhet och
lägenheter 89,9% renhet. Fördelningen mellan övriga fraktioner är också jämbördiga. För
jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat.
I figuren nedan visas endast staplarnas övre del mellan 85 % upp till 100 % (y-axeln) för
att få en tydlighet som gör staplarna läsbara. Delen från 0% upp till 85% som inte visas i
diagrammet består endast av matavfall. Teckenförklaringen till höger i diagrammet är
presenterade i samma ordning som fraktionerna (ränderna) i staplarna, d.v.s. allt övrigt är
översta randen, blöjor, bindor och dylikt är nästa rand etc.
Figur 17: Procentuell fördelning av utsorterat matavfall, efter boendeform i Nyköping. Påsar för
matavfall är inkluderade i fraktionen matavfall. Skalan i y-axeln har justerats och börjar på 85%.
Tolkningsnyckels färger har samma ordning i stapeln som i nyckeln.
29 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Staplarna i figur 18 visar att det finns en viss skillnad i sammansättningen av det
brännbara restavfallet mellan de olika boendeformerna. Mängden insamlat matavfall är
procentuellt större för lägenheter med ca 43%, medan motsvarande siffra för villor är
ca 33,4%. För övriga fraktioner gäller att de generellt förekommer i högre procentandelar i
restavfallet från villor än från lägenheter, där blöjor och allt övrigt är övervägande. För
jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat.
Figur 18: Procentuell fördelning av restavfallet, efter boendeform i Nyköping. Påsar för restavfall
har inkluderats i fraktionen allt övrigt.
30 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Staplarna i figur 19 visar att inte är någon större skillnad i sammansättningen av det
brännbara restavfallet mellan de olika boendeformerna. I villahushåll är fraktionen
blöjor, bindor och dylikt större än för lägenheter, ca 16,5% respektive ca 9,2 %.
Lägenheterna har större andel matavfall och glasförpackningar i sitt restavfall än villorna.
För jämförelse med Sverigesnitt, se Resultat.
Figur 19: Procentuell fördelning av restavfall, efter boendeform i Oxelösund. Påsar för
restavfall har inkluderats i fraktionen allt övrigt.
31 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
11.4 Felkällor
Vädret gjorde att avfallet inte kunde hanteras helt enligt avfall Sveriges manual, d.v.s.
ingen organiserad neddelning skedde av delproven eftersom hela provet på ca 500 kg
lades i en container och sedan plockades avfallspåsar direkt från containern för att skapa
delproven på ca 100 kg styck.
Några dagar under plockperioden var vädret regnigt och snöigt vilket gjorde att avfallet
delvis blev blött innan det togs in i sorteringslokalen, vilket kan ha påverkat vikten för
några av delproven.
Förpackningar och tidningar innehåller ofta en viss mängd matrester och fukt, detta gör
att vikterna för vissa avfallsslag korrigerats i efterhand. Delprovsvikterna har
fukt – och smuts korrigerats i enlighet med Avfall Sveriges rekommendationer för
fraktionerna: papper- och plastförpackningar, metallförpackningar och tidningar.
Glasförpackningar har inte korrigerats då denna korrigering är av marginell betydelse
enligt Avfall Sverige.
Skillnader i vikt hos moderproven från de olika insamlingsområdena kan utgöra en
felkälla, vilket kan leda till att jämförelser mellan de två kommunerna inte blir tillförlitlig.
Vissa typer av avfall kan ha sorterats i fel fraktion vilket utgör en felkälla, t.ex. har
säkringar sorterats som elavfall vilka egentligen ska sorteras som övrigt oorganiskt.
Denna felsortering resulterar i att elavfallsfraktionen får en högre procentandel än den
egentligen ska ha.
Ett av fem delprov från ett bostadsområde hade en avsevärt högre andel farligt avfall än
övriga prov, vilket blir missvisande på helhetsresultatet och visar att invånarna är sämre
på att sortera ut farligt avfall än de i verkligheten är. Detta avvikande prov innehöll bl.a.
2 st. färgburkar och en full förpackning med propplösare.
Felsorterade säkringar som ska sorteras som övrigt
oorganiskt och inte elavfall.
Radiostyrda leksaksaker ger en hög viktprocent på
elavfallsfraktionen, vilket kan vara missvisande.
32 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
12 Resultat
12.1 Resultat för utsorterat matavfall
Diagrammen nedan är hämtade från Avfall Sveriges rapport U2011:04 och används i
referenssyfte. Diagrammen visar andelen biologiskt avfall i den utsorterade
matavfallsfraktionen från hushåll som ett medelvärde för ett antal referenskommuner i
Sverige som resultat av plockanalyser genomförda under åren 2007-2011.
Figur 20: Sammansättning av utsorterat matavfall i villa och lägenhet, Avfall Sverige
rapport U2011:04.
Utsorterat matavfall sorterades endast från Nyköpings kommun vid denna plockanalys.
Kommunerna antog att resultaten vad gäller matafall inte skulle skilja sig nämnvärt mellan
kommunerna, därav togs beslutet att endast sortera matavfall från Nyköpings kommun.
Resultaten i figur 21 visar att sorteringsresultaten för utsorterat matavfall från
villahushållen i Nyköping har en lägre andel biologiskt avfall än Sverigesnittet d.v.s. en
sämre utsorteringsgrad, 91% jämfört med 96%. Fraktionen förpackningar/returpapper har
lika stor procentandel som Sverigesnittet, 2%, och detsamma gäller för farligt
avfall/batterier/elavfall där andelen är så låg som 0% i både Nyköping och Sverigesnittet.
Fraktionen övrigt avfall är större jämfört med Sverigesnittet, 7% jämfört med 2%.
Resultatet för villor skiljer sig väldigt lite från resultatet för lägenheter i Nyköpings
kommun.
33 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Figur 21: Sammansättning av fraktionen utsorterat matavfall från villor i Nyköping.
Figur 22: Sammansättning av fraktionen utsorterat matavfall från lägenheter i Nyköping.
12.2 Slutsats för fraktionen utsorterat matavfall
Andelen övrigt avfall kan minskas i matavfallspåsen i Nyköping. Utsorteringen av bioavfall
är lägre än Sverigesnittet som är 96% för både lägenheter och villor. Kommuninvånarna
är medvetna om att förpackningar och farligt avfall, elavfall och batterier inte ska läggas i
matavfallspåsen.
34 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
12.3 Referensvärden för avfallsplanearbetet
Avfallsplanens mål för textil är att:
• År 2015 ska mängden textil i kärl- och säckavfall och grovavfall ha minskat med
10 % jämfört med 2012.
Som referensvärde för textil i kärl- och säckavfallet sammanräknat för både Nyköping och
Oxelösunds kommuner är andelen textil 2,9 % som medelvärde och 2,4 kg som
medelvärde år 2012, se tabell 9. Totalt sorterades 111 kg textilavfall ut från 3374 kg
restavfall från de båda kommunerna vilket visar att textil utgör ca 3,3 % av restavfallet.
Tabell 9 nedan visar medelvärden för textil för de båda kommunerna samt ett
sammanslaget medelvärde för båda kommunerna.
Kommun
Textil %
Textil kg
Textil %
Textil kg
Total %
Totalt kg
Lägenhet
Medelvärde
Lägenhet
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Nyköping
3,3%
2,8
2,5%
2,1
2,9%
2,4
Oxelösund
3,7%
3,2
3,6%
2,95
3,6%
3,1
Båda
kommunerna
3,5%
3,0
3,0%
2,52
3,25%
2,75
Då andelen textil i matavfallsfraktionen är väldigt liten har den exkluderats från denna
sammanställning. Resultaten visar enbart förekomsten av textil i restavfallet i de båda
kommunerna.
Avfallsplanens mål för farligt avfall är att:
• År 2015 ska mängden farligt avfall i det hushållsavfall inklusive grovavfall som
hushållen slänger ha minskat jämfört med 2012.
Som referensvärde för mängden farligt avfall i säck- och kärlavfallet sammanräknat för
både Nyköping och Oxelösunds kommuner är mängden farligt avfall i kärl- och
säckavfallet 0,53 % som medelvärde och 0,45 kg som medelvärde år 2012, se tabell 10.
Totalt sorterades 18 kg farligt avfall ut från 3374 kg restavfall från de båda kommunerna
vilket visar att farligt avfall utgör ca 0,5% av restavfallet.
35 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Tabell 10 nedan visar medelvärden för endast farligt avfall (ej elavfall och batterier) för de
båda kommunerna samt ett sammanslaget medelvärde för båda kommunerna.
Kommun
FA %
FA kg
FA %
FA kg
FA totalt %
FA totalt kg
Lägenhet
Medelvärde
Lägenhet
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Villor
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Samtliga
Medelvärde
Nyköping
0,91%
0,78
0,61%
0,52
0,76%
0,65
Oxelösund
0,27%
0,23
0,34%
0,27
0,30%
0,25
Båda
kommunerna
0,59%
0,5
0,48%
0,40
0,53%
0,45
Farligt avfall och elavfall utgör en liten del av kärl och säckavfallet. Exempel på produkter
som utgör farligt avfall och elavfall hittades i avfall från Nyköping och Oxelösund:
Inhalator, tabletter, batterier, laddare till dator, nätkabel, mobiltelefoner och miniräknare.
Avfallsplanens mål för biologiskt behandlingsbart avfall är att:
•
År 2015 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och
butiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.
Som referensvärde för mängden utsorterat matavfall i säck- och kärlavfallet,
sammanräknat medelvärde för både Nyköping och Oxelösunds kommuner är 38,4 % som
medelvärde och 32,6 kg som medelvärde år 2012, se tabell 11. Totalt sorterades 1273 kg
matavfall ut från 3374 kg restavfall från de båda kommunerna vilket visar att matavfall
utgör ca 37,7% av restavfallet.
Tabell 11 nedan visar medelvärden för endast matavfall (ej trädgårdsavfall medräknat)
för de båda kommunerna samt ett sammanslaget medelvärde för båda kommunerna.
Kommun
Matavfall %
Lägenhet
Medelvärde
Matavfall
kg
Lägenhet
Medelvärde
Matavfall%
Villor
Medelvärde
Matavfall
kg
Villor
Medelvärde
Matavfall
totalt %
Samtliga
Medelvärde
Nyköping
43,7%
37,3
33,1%
28
38,4%
32,6
Oxelösund
40,6%
34,7
33,4%
27,4
37,0%
31,0
Båda
kommunerna
42,2%
36
33,2%
27,7
37,7%
31,8
36 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Matavfall
totalt kg
Samtliga
Medelvärde
12.4 Resultat för fraktionen brännbart restavfall
Diagrammen nedan är hämtade från Avfall Sveriges rapport U2011:04 och används i
referenssyfte. Diagrammen visar andelen producentansvarsmaterial, andelen biologiskt
avfall, andelen övrigt avfall samt farligt avfall/batterier/elavfall i kärl- och säckavfallet som
ett medelvärde för ett antal referenskommuner i Sverige som resultat av plockanalyser
genomförda under åren 2007-2011.
Figur 23: Sammansättning av utsorterat brännbart avfall i villa och lägenhet med separat
utsortering av matavfall, Avfall Sverige rapport U2011:04.
37 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Fraktionen övrigt i diagrammen nedan består av alla fraktionerna som inte utgörs av
biologiskt avfall (mat- och trädgårdsavfall), förpackningar och returpapper, samt farligt
avfall/elavfall och batterier.
Resultaten i figur 24 visar att villahushållen i Nyköping har en större andel av: biologiskt
avfall i restavfallet jämfört med Sverigesnittet, 37% jämfört med 23%, övrigt avfall är 42%
jämfört med 39% och farligt avfall/batterier/elavfall är 1% jämfört med 0,6%. Mängden
förpackningar/returpapper i Nyköpings restavfall är mindre, d.v.s. bättre sorterat, än
Sverigesnittet, med 20% jämfört med 36%. Resultat är mycket likt det från villor i
Oxelösund.
Figur 24: Procentuell sammansättning av brännbart restavfall, villor i Nyköping.
38 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Resultaten i figur 25 visar att lägenhetshushållen i Nyköping har större andel av:
biologiskt avfall jämfört med Sverigesnittet (d.v.s. är sämre sorterat), med 45% jämfört
med 30%, och farligt avfall/batterier/elavfall är 1,4% jämfört med 0,5%. Mängden
förpackningar/returpapper är mindre än Sverigesnittet, med 20% jämfört med 36%,
detsamma gäller övrigt, med 32% jämfört med 36%. Resultatet skiljer sig från lägenheter i
Oxelösund, då mängden biologiskt avfall är större i Oxelösund än i Nyköping och övriga
Sverige, men förpackningar/returpapper är mindre än i Nyköping och Sverigesnittet.
Figur 25: Sammansättning av brännbart restavfall, lägenheter i Nyköping.
39 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Resultaten i figur 26 visar att villahushållen i Oxelösund har en större andel av vissa
fraktioner jämfört med Sverigesnittet (d.v.s. är sämre sorterat). Biologiskt avfall har 36%
jämfört med 23%, och för farligt avfall/batterier/elavfall är det 1,3% jämfört med 0,6%.
Fraktionen förpackningar/returpapper är mindre än Sverigesnittet, 22% jämfört med 36%.
Övrigt avfall uppgår till 41% jämfört med Sverigesnittet på 39%
Figur 26: Sammansättning av brännbart restavfall, villor i Oxelösund.
40 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
Resultaten i figur 27 visar att lägenhetshushållen i Oxelösund har en större andel av vissa
fraktioner jämfört med Sverigesnittet (d.v.s. är sämre sorterat). Biologiskt avfall är 44%
jämfört med 30%, övrigt avfall är 36% jämfört med 32% och för farligt
avfall/batterier/elavfall är det 0,9% jämfört med 0,5%. För fraktionen
förpackningar/returpapper är andelen dock mindre än Sverigesnittet, med 19% jämfört
med 36%.
Figur 27: Sammansättning av brännbart restavfall, lägenheter i Oxelösund.
41 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
12.5 Slutsats för fraktionen brännbart restavfall
Både villa- och lägenhetshushåll i Nyköping och Oxelösunds kommuner är bättre än
Sverigesnittet på att sortera ut förpackningar och returpapper ur avfallet, vid jämförelse
med plockanalyser analyserade i Avfall Sveriges rapport U 2011:04.
Samtliga boendeformer i Nyköping och Oxelösunds kommuner har ca 1%-andel farligt
avfall/batterier/elavfall i sitt brännbara restavfall och ligger därmed över Sverigesnittet,
d.v.s. denna fraktion är sämre sorterad i jämförelse med Sverigesnittet. Detta kan delvis
bero på att säkringar, vilka är ganska tunga för sin storlek, är felsorterade som
farligt avfall/batterier/elavfall trots att dessa egentligen ska sorteras som övrigt oorganiskt.
Att säkringar är tunga gör att andelen i viktprocent blir hög i förhållande till annat avfall
vilket medför att ”tårtbiten” farligt avfall/batterier/elavfall blir större än vad den i
verkligheten skulle vara om säkringarna sorterats som övrigt oorganiskt.
Plockningen visar att kommunerna har ett antal småbatterier i sitt restavfall och övriga
avfallsslag som utgör farligt avfall består av en del, nagellack, läkemedelsavfall såsom
kanyler och tabletter samt några större enstaka kemiska produkter såsom
maskindiskmedel och propplösare.
Andelen biologiskt avfall i brännbart restavfall är högre, d.v.s. sämre utsorterat än
Sverigesnittet för hushåll med separat utsortering av matavfall. Lägenhetshushållen har
en högre andel biologiskt avfall i sitt restavfall än villahushållen i båda kommunerna.
Andelen övrigt avfall som inte utgörs av förpackningar, biologiskt avfall, el- eller farligt
avfall är istället större för villahushållen än för lägenhetshushållen, denna fördelning
mellan boendeformerna stämmer överrens med resultatet från Avfall Sveriges analyser.
Vad gäller fraktionen övrigt avfall är sorteringsresultatet mer spritt mellan kommunerna
och boendeformerna, vilket inte ger någon tydlig skillnad att presentera för denna
fraktion.
Textilier utsorterat från brännbart restavfall.
Mjukplastförpackningar utsorterat från
brännbart restavfall.
42 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc
12.6 Slutsatser
Generella slutsatser med utgångspunkt från syftet presenteras nedan, efter upprepning
av syftet:
Syftet med plockanalysen är att identifiera avfallets sammansättning år 2012. Nyköpings
och Oxelösunds kommuner önskar även kunna identifiera skillnader mellan olika
boendeformer, och om möjligt, säkerställa att lämpliga informationsinsatser genomförs för
respektive område.
Skillnaden i avfallssammansättning mellan boendeformer är tydligast för matavfall i
restavfallet där medelprocenten är högre för lägenhetshushåll än för villahushåll.
Informationsinsatser för insamling av matavfall är lämpliga för alla boendeformer i båda
kommunerna. Lägenhetshushållen i båda kommunerna har över 40% biologiskt avfall i
sitt restavfall, riksgenomsnittet ligger på 23% för villahushåll och 30% för
lägenhetshushåll.
Renheten för det utsorterade matavfallet är nästan lika stor för de båda proven, ett från
lägenheter och ett från villor, dock är renheten lägre än riksgenomsnittet, 91-92% jämfört
med 96%. Att andelen matavfall är lägre än riksgenomsnittet behöver nödvändigtvis inte
betyda att det avfall som sorterats bort ur matavfallet är felsorterat. Hushållspapper och
servetter t.ex. har sorterats ut från matavfallet och sorterats som övrigt papper men är
inte felsorterat eftersom behandlingsanläggningen där matavfallet förbehandlas och
sedan blir till biogas godtar hushållspapper i sin anläggning.
Generellt sätt är kommuninvånarna medvetna om att förpackningar inte ska läggas i
någon av soppåsarna utan i producenternas insamlingssystem för förpackningar och
tidningar (ÅVS). Uppgifterna som antas i avfallsplanen att Nyköping och Oxelösunds
kommuninvånare är bra på att samla in förpackningar verkar i och med denna
plockanalys vara korrekt med något undantag. Områdena Bryngelstorp och Väster, vilka
båda har längre till återvinningsstationer än övriga undersökta områden i Nyköping, har
större andel förpackningar och tidningar i sitt brännbara restavfall.
Oxelösunds avfallsprover hade en större mängd småbatterier än Nyköpings prover och
kan genomföra en informationsinsats för att kommunicera hur farligt avfall och batterier
ska hanteras och var dessa kan lämnas i kommunen.
Procentandelen för farligt avfall i det brännbara restavfallet är missvisande och troligtvis
inte lika hög som den ser ut att vara i diagrammen. Detta p.g.a. att enstaka tunga
avfallprodukter såsom fulla förpackningar av propplösare och diskmaskinsmedel funnits i
avfallet, samt att felsorterade proppar hamnat i fraktionen farligt avfall/elavfall/batterier
som egentligen skulle sorteras i fraktionen övrigt oorganiskt.
En del av det farliga avfallet i restavfallet utgörs av läkemedel och läkemedelsavfall som
ska återlämnas till apotek. Informationsinsatser kan även genomföras för att
uppmärksamma invånarna på detta och att kommunen tillhandahåller behållare för
kanyler. Tomma läkemedelsförpackningar ska sorteras som förpackning, det är endast
om läkemedel finns kvar i förpackningen som den ska lämnas till apotek.
43 (44)
12-03-29
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
Att Oxelösunds kommuns har miljöstyrande taxan är inte tydligt utifrån resultatet av
denna plockanalys. Mer information kan nå ut till kommuninvånarna vilka möjligheter de
har att påverka sin avfallstaxa.
Elsladdar från brännbart restavfall som ska
sorteras som elavfall.
Propplösare från brännbart restavfall som ska
sorteras som farligt avfall.
Läkemedelsavfall som ska lämnas tillbaka
till apotek.
Småbatterier från fraktionen brännbart restavfall
som ska sorteras som farligt avfall.
44 (44)
PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012
2013-03-08
w:\mina dokument\dokument\2013-03-08 resultatrapport plockanalys.doc