1. No category

0
1
0
2
n
e
d
i
u
G
Gåsö Vänner
gelklubb
Tennis- & Se
Årgång 31
Redaktionsinfo
GåsöGuiden 2010 ges ut av Gåsö Vänner Tennis- & Segelklubb
Om GåsöGuiden
Redaktör
Ingrid Sundqvist (Goda ord) 0708-83 83 69
Sponsorer till Gåsöguiden
Form:
Martin Zetterquist
(Formalix) 08-669 08 30
Annonser:
Peter af Klercker
070-743 06 53
Tryck:
Maria & Magnus Iversén
(Göteborgstryckeriet)
Medlemsuppgifter,
ekonomi:
Torsten Johansson 0706-22 13 05
Fotografer:
Lars & Anna-Karin
Mürbeck, Maria Iversén,
Christer Fredriksson,
Jens Lyre, Göran &
Catharina Cullberg, Ulf
Tengroth, Lisa Haeger,
Jan Odencrants, Martin
Zetterquist, iStockPhoto
m fl.
Innehåll
En ny sommar, en ny GåsöGuide och en ny redaktör!................................................................4
Detta händer på Gåsö 2010..................................................5
Verksamhets­berättelse 2009................................................6
Priser för aktiviteter 2010......................................................8
Har du kollat om du är medlem i GTSK?............................9
Nytt pumphus på Kanalbryggan....................................... 11
Så kan vi förebygga en brandkatastrof............................. 12
Hamnen är klar!................................................................... 14
Året som gick och tankar inför framtiden......................... 16
Ny bro mellan Gåsö och Storön........................................ 19
Seglarskola med utmanande final..................................... 20
Gåsöspelen 2009................................................................ 25
Gåsö runt 2009 – frisk vind och vågor............................. 29
Gåsöspelen 2009................................................................ 30
Lätt att bidra till Gåsös vackra natur................................. 34
Viktigt med sjukhusvård vid huggormsbett.................... 36
Kulturveckan 2009.............................................................. 38
Året som gått........................................................................ 40
Med M/S Windros till Gullmarns inre delar..................... 44
Hur mår egentligen havet kring Gåsö?............................ 46
Nya arter kring Gåsö.......................................................... 48
Stora förändringar i havet................................................... 50
Gåsö – landets minsta valdistrikt...................................... 52
Jul på Gåsö 2009................................................................. 54
Forskning om vågkraft pågår i våra vatten....................... 56
Telefonregister.................................................................... 58
Yrkesregister....................................................................... 63
Ingemar Andersson............................................................ 66
Kiosken
öppen varje dag 16.00–18.00
2–31 juli (ungefär)
Omslag:
Martin Zetterquist
Grafisk form & produktion 08-669 08 30
glass, godis, chips, dricka, tennis­prylar,
seglingskuponger, tenniskuponger,
­vykort m m.
www.gaso.nu
»Vi tar gärna emot bildoch textmaterial löpande
under året så att vi kan
sätta ihop Gåsöguiden i god tid.«
2
bibliotek: skänk en pocketbok.
låna en annan för en mindre summa.
gåsö vänner tennis- & segelklubb
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
3
En ny sommar, en Detta händer på
ny GåsöGuide och Gåsö 2010
en ny redaktör!
Välkommen till en ny sommar, en ny
GåsöGuide och en ny redaktör!
Det var med viss tvekan som jag antog
uppdraget att bli redaktör för GåsöGuiden.
Det är ju inte som att jag har sysselsättningsproblem till vardags med jobb och familj
och allt som ska hinnas med.
Men det visade sig vara kul! Arbetet
med texterna har varit tillfredsställande och
har fått liv i min journalistikbakgrund, och
att läsa och redigera andras texter har varit
spännande och intressant. Det är trevligt att
vara delaktig, att bidra till Gåsös väl och att
lära känna nya människor på ön. Kan rekommenderas!
Vad är egentligen syftet med Gåsö­
Guiden? Det är en fråga man förstås bör
ställa sig som nybliven redaktör. När min
käre far, Jerk Harling, startade tidningen för
dryga trettio år sedan var det för att dra in
pengar till en ny tennisbana genom försäljning av annonser. Generösa gåsöbor satte in
annonser till priser som låg en bra bit över
marknadsnivå och bidrog på så sätt till att
tennisbanan blev finansierad på bara tre år.
Sedan dess har GåsöGuiden utvecklats
och blivit mer och mer innehållsrik. Min
4
vision är att det ska vara en angelägen,
intressant och matnyttig skrift som man kan umgås med hela sommaren. Kanske lite mindre om sommaren som gick och lite fler aktuella reportage och nyheter som
är intressanta för oss på ön. Huruvida detta
har lyckats redan i detta nummer får ni
läsare bedöma.
Vill du skriva en artikel till nästa års
­tidning? Eller har du tips på ämnen som bör tas upp? Då blir jag glad! Ju fler som
bidrar desto intressantare tidning, är jag
övertygad om.
Stort tack till er som har bidragit med
artiklar och tips i detta nummer: Ulrika
Francke, Lisa Haeger, Lennart Tham, Barbro
och Kerstin Ingemarsdotter, Iörn Lyre, Lars
Mürbeck, Marie Fredriksson, Christer Fredriksson, Birgit Harling, Felix Edgren, David
Schelin, Peter Åslund och Torsten Johansson.
Tack också till alla er som har bidragit med
fina bilder, till er som bidrar med annonser
och sist men inte minst till Martin Zetterquist
och Maria Iversén för ett gott samarbete!
Nästa år tar Peter af Klercker över
arbetet med annonserna i GåsöGuiden. Att
annonsera är ett utmärkt sätt att stödja ön
samtidigt som du sprider kunskap om ditt
företag. Det kan vara en god affär – vi gåsöbor går ju inte klädda i shorts och sandaler
hela året!
Med hopp om en solig och varm Gåsösommar!
Juni
5
25 Sjösättning 2-kronorna
Midsommar
Lekar på Lunneviksängen
Juli
2
Kiosken öppnar
12–15 Tennisskola (preliminärt)
16–18 Gåsöspelen
Fredag: Ängen och bryggan
Lördag: Gåsö Runt, boule, varpa
Söndag: Match race
18
Årsmöten för Gåsö Vänner
Tennis och Segelklubb och Gåsö Samfällighetsförening
19–23 Tennisvecka
19–24 Seglarskola
23
Gåsögolfen
24
Prisutdelning och Auktion
Augusti
28–29 Stängningshelg
September
27
Hummerfiskepremiär
Posten delas ut på Gåsö under juli
månad. Övriga tider får vi hämta
posten själva på ICA i Grundsund. Se
närmare information på anslagstavlan
och på www.gaso.nu
Ingrid Sundqvist
[email protected]
0708-83 83 69, 0523-22505
Gula huset mellan För information om anmälan och
avgifter till tennisskola, seglarskola,
­tennistävlingar och matchrace, se sidan 8.
Ska vi byta
grejer?
I grovsopcontainern slängs en
hel del användbara saker som någon
kanske vill ha.
Förra sommaren skedde flera
»spontanbyten« på bryggan. Miljövänligt och helt rätt i tiden är därför en
dags bytesmarknad där du lämnar
in dina användbara saker och andra
gåsöbor kan fynda. Det som inte blir
taget slänger du nästa dag.
Håll utkik efter mer
­information på anslagstavlan!
Edstam/Kristenssons och Bolternstern
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
5
Verksamhets­
berättelse 2009
Ny båt, medlemsvärvning och spännande uppgörelser
Sommaren 2009 kommer
vi inte att minnas
som den varmaste och soligaste i Gåsös
historia. Självklart lät vi gåsöbor oss inte
påverkas av vädrets makter, utan avnjöt
sommaren under utövande av alla de traditionella aktiviteter som hör vår ö till.
Till årets märkeshändelser hör att
GTSK:s flotta av 2-kronor utökades från två
till tre båtar. Ett stort tack till Björn »Nalle«
Tengroth, som genom en generös donation
gjorde denna investering möjlig. Nämnas
bör också att kiosken fick sig en välbehövlig
upprustning och nu befinner sig i ett bättre
skick än på länge.
I början av året konstaterade styrelsen
att intäkterna från förnyade medlemskap
hade sjunkit till oroväckande låga nivåer. Två
åtgärder beslutades; dels en automatiserad
bevakning och utskick av inbetalningsavier
i samband med förfallna medlemskap och
dels en påminnelsekampanj som genomfördes via »lappning« i postfacken. Snart nog
började medlemsavgifter att strömma in
som förväntat. Styrelsen beslutade också att
genomföra en riktad värvningskampanj mot
gåsöbor som av någon anledning inte hittat
till föreningen. Stort tack till Iörn Lyre för en
oumbärlig insats.
Föreningens ekonomi är stabil. Efter ett
underskott 2008, mot bakgrund av föreningens hundraårsjubileum, kunde vi 2009 redovisa ett överskott på 24 tkr. Målsättningen är
inte att GTSK ska gå med vinst, utan att vi
över tiden ska hamna kring nollstrecket efter
avskrivningar på tennisbana, båtar med
mera. På så sätt har vi den buffert som krävs
för att lägga om tennisbanan när så behövs,
6
se till att båtarna och kiosken hela tiden är i
bästa skick och därutöver allt annat som ligger inom GTSK:s ansvarsområde, inklusive
en fest då och då. I dag har vi en god kassa­
ställning, ca 300 tkr, som väl täcker upp för
alla förutsedda behov.
Sommarens auktion genererade en bra
intäkt tack vare generösa donatorer och
budgivare. Kiosken sålde nästan lika mycket
varor som året innan, trots det stundtals
mindre glassvänliga vädret.
Tennisbanan användes flitigt och den allmänna meningen var att underlaget förbättrats, med allt mindre spår av de ojämnheter
som uppstod i samband med omläggningen
för tre år sedan. Utnyttjandet av 2-kronor och
kajaker låg på rekordnivå.
Kulturveckan bjöd på en blandad och
mycket uppskattad mix av aktiviteter: konstutställning, musik och film – för både stora
och små. Gåsöspelen samt seglings-, tennis-,
och golftävlingarna bjöd på spännande
uppgörelser som refereras på annat ställe i
Gåsöguiden.
Barnens tennis- och seglingsskolor rönte
som vanligt stort intresse och uppskattning.
GTSK:s verksamhet är helt beroende av
det helhjärtade stöd den får från sina medlemmar, annonsörer och sponsorer. Stort tack
till er alla, inte minst Göteborgstryckeriet/
familjen Iversén, som möjliggjort den högklassiga produkt ni just nu håller i handen.
Bästa sommarhälsningar till alla gåsöbor
och andra gåsövänner!
Djursholm och Tullen, april 2010
Torsten Johansson,
Tullen, 0523-230 52
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
7
Priser för
aktiviteter 2010
Har du kollat om
du är medlem i
GTSK?
Spela tennis
I Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb Kupong, medlem.................................... 40 kr
6 st. kuponger, medlem...................... 200 kr
Kupong, ej medlem................................ 75 kr
5 st. kuponger, ej medlem.................. 300 kr
Bokning av tider sker på listan vid tennis­
banan.
Hyra 2-krona (segeljolle)
och havskajak
Kupong heldag..................................... 100 kr
Kupong halvdag..................................... 50 kr
Bokning sker på listorna i posthuset.
Kuponger köper du i kiosken. För öppettider, se sidan 3.
Kuponger finns även på följande ställen:
• Panget (Lyre, Haeger)
• Röda stugan (Cornelius/Holmberg)
• Tullebo (David Schelin)
Deltagaravgift
för tennisveckan
Singel....................................................... 75 kr
Dubbel........................................... 100 kr/par
Mixed.............................................. 100 kr/par
Knatte....................................................... 25 kr
Anmälan sker på listan vid tennisbanan.
Betalning: se nedan. Vid frågor kontakta
Peter eller Tomas Åslund.
Matchrace 18/7
Deltagaravgift.................................100 kr/lag
Anmälan i pärmen i posthuset. Betalning vid
rorsmansmötet.
Tennisskola
Deltagaravgift ...................................... 400 kr
Anmälan sker på listor i kiosken. Betalning:
se nedan. Vid frågor kontakta Peter eller
Tomas Åslund.
Jollebrygga
Seglarskola
Fack för jollar finns att låna för medlemmar i
mån av plats. Kontakta David Schelin.
Deltagaravgift....................................... 400 kr
Anmälan sker på listor i kiosken. Betalning:
se nedan. Vid frågor kontakta David Schelin.
Betalning för de olika aktiviteterna sker till plusgiro 89 40 13-2,
Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb. Ange namn och aktivitet.
Se kalendariet på sidan 5 för mer information.
8
GåsöGuiden 2010
är medlemskapet frivilligt. Här kan alla –
gammal eller ung, fastighetsägare eller ej,
tennis- och segelintresserad eller ej – bli
medlem. Det är många som tror att man
som fastighetsägare automatiskt är med i
GTSK, men så är det alltså inte.
Varför vill man vara medlem i Gåsö
Vänner Tennis- och Segelklubb? Jo, för att vi
anordnar en massa roligt på Gåsö och för att
man vill stödja öns aktiviteter:
• Gåsöspelen med alla tävlingar för barn
och vuxna
• Seglarskola
• Tennisskola
• Auktion
• Golftävling
• Kulturaktiviteter i kapellet
• Utgivning av GåsöGuiden
• Gåsö hemsida: www.gaso.nu
• Uthyrning och underhåll av segeljollar
(2-kronor)
• Gåsö tennisvecka
• Matchrace för 2-kronor
• Uthyrning av kajaker
• Segeltävling Gåsö Runt
• Boulebanan
• Kiosken
• Underhåll av badstegar/badplatser
• Spontana fester
• Jollebrygga och jollefacken
Vårt mål är att alla som tillbringar sina
somrar på Gåsö ska vilja bli medlemmar.
Det är viktigt både för engagemanget för
vår härliga ö och för känslan av samhörighet
med övriga gåsöbor under några korta sommarveckor. Och naturligtvis inte minst för att
förmedla historia, traditioner och erfarenhet
GåsöGuiden 2010
mellan generationerna. Att detta ger effekt
ser vi bland annat i att gamla och nya vänskapsband som har knutits under somrarna i
många fall också frodas under vinterhalvåret.
Att vårda sitt sociala nätverk har blivit allt
viktigare, och dessutom har det blivit enklare med Internet. Logga in på www.gaso.nu
och låt andra ta del av dina bilder, kommentarer eller synpunkter. Visste du förresten att
Gåsö har en egen grupp på Facebook?
Välkommen som medlem i Gåsö Vänner
Tennis- och Segelklubb!
Torsten Johansson,
ordförande,
tel. 0523-230 52, 08-755 66 56.
Iörn Lyre,
medlemsansvarig,
tel. 0523-226 00, 031-14 36 49.
Så här gör du:
• Sätt in 600 kronor på plusgiro
89 40 13-2, Gåsö Vänner Tennis- och
Segelklubb, så blir du medlem i fem
år. Barn och ungdomar under 20 år
betalar 400 kronor.
• När fem år har gått får du en för­
nyelseblankett på 300 kronor (200
för barn och ungdom) som ger
ytterligare fem års medlemskap.
• Kolla i medlemsförteckningen
här i GåsöGuiden vilka som är
­medlemmar i just ditt hushåll.
PS. Gå in på www.gaso.nu så kan du
se styrelse, stadgar, protokoll och annat
för varje förening.
9
Nytt pumphus på
Kanalbryggan
Ingenstans
Resultat
finns så dyra
Gåsö
bakverk som på Tennisvecka
Gåsö!
2009
Gåsös auktion slog rekord 2009. Det
tror vi i alla fall, eftersom den inbringade
hela 23 588 kronor! Dyrast blev ett fint vin
som ropades in av Arne Flodin. Ett flertal
bakverk gick traditionsenligt för stora summor, kring 1 000 kronor styck.
Intäkterna från auktionen delas mellan
Gåsö Vänner Tennis och Segelklubb och
Gåsö Natur och Viltvårdsförening. Auktionen
är ett perfekt tillfälle för dig som vill bidra till
föreningarna och deras verksamheter på ett
enkelt och trevligt sätt.
Stort tack till alla generösa inköpare!
Tennisveckan genomfördes
efter vissa
väderproblem. Deltagarantalet var i år
­blandat, som vanligt var få damer anmälda.
Resultat
Herrsingel
Peter Åslund – Mårten Bernow
7-6, 7-3, 6-0
Herrdubbel
Peter Åslund/Tomas Åslund – Christer Tham/Vilhelm Tham
6-2, 6-3
Det nya pumphuset vid
Kanalbryggan
har röda larmlampor på utsidan som syns
ordentligt. När de lyser indikerar det att
något inte står rätt till. Den rådige kan då gå
in i huset och följa instruktioner som finns
anslagna för att avhjälpa smärre problem.
Vid större felaktigheter finns kontaktuppgifter till reparatör alternativt föreningens
VA-ansvarig.
Gåsö Samfällighetsförening ansvar för
vårt vatten- och avloppsnät här på Gåsö. Allt
avlopp pumpas över till fastlandet för att tas
om hand i kommunens reningsverk.
För att allt ska fungera utan störningar är
det viktigt att vi alla anstränger oss och är så
skötsamma som möjligt. Du får bara spola
ner bajs, kiss och toapapper.
Hushållspapper, våtservetter, plåster,
tandtråd, kondomer, tops, bindor, kattsand,
hår från hårborstar etc. slängs i soppåsen.
Du får självklart inte heller spola ner lösningsmedel, kemikalier, färger, mediciner
etc. i avloppet. Det klassas som farligt avfall
och ska tas om hand på miljöstationer.
Berätta gärna för barn och gäster vad
som gäller!
Varför?
• På vägen till pumphuset kan dessa
föremål orsaka stopp. Väl framme kan de
fastna och förstöra pumpar etc.
• På avloppsreningsverket kan renings­
processen störas och vattnet kan inte
renas tillfredsställande.
Christer Fredriksson
Knatte
Jesper Kvarnvig – Ebba Johansson
13-3
Snörgolf på
Skaftö
I Gåsögolfen har
det blivit tradition att
spela på Skaftös lite smala men välskötta
golfbana. 2009 var inget undantag.
I år deltog 16 golfare och det är mycket
glädjande en dubblering från förra året.
Spelformen var för tredje året i rad snörgolf
och vann gjorde den nyblivne Gåsöbon
Christer Stoyell.
10
Oldboys
Ulf Strinnholm – Jon E Glömmen
7-5, 6-7, 6-2
Mixed
Martin Mürbeck/Kicki Mürbeck – Ulf Strinnholm/Kerstin Strinnholm
4-6, 6-0, 7-6
Damdubbel
Lena Haeger/Kerstin Strinnholm – Anna Elmqvist/Lotta Edgren
Seger för Lena och Kerstin
GåsöGuiden 2010
I toaletten
I soptunnan
✔ Bajs
✔ Kiss
✔ Toapapper
✔ Icke-toapapper
✔ Våtservetter
✔ Plåster
✔ Tandtråd
GåsöGuiden 2010
✔ Kondomer
✔ Tops
✔ Bindor
✔ Kattsand
✔ Hårtussar
11
Så kan vi
förebygga en
brandkatastrof
Det finns nog inget som
kan få så ödesdigra konsekvenser för Gåsö som en brand.
Hittills har vi haft tur i oturen då de hus som
brunnit har legat isolerade, men tänk om …
För att i möjligaste mån undvika brand
är det viktigt att vi alla iakttar en del saker i
förebyggande syfte.
inte blir klumpigt. Du bör också kontrollera
så att dess manometer visar rätt tryck. Är
du osäker så vänd dig till en auktoriserad
brandskyddsfirma. Pulversläckare kräver
lite underhåll och har stor släckningsförmåga per kilo släckmedel. De är enkla att
använda för oss amatörer.
Se upp med
Brandboden
Har du ledningar som är mer än 30 år bör
du be någon kontrollera att de är ok. Det
luriga med dåliga ledningar är att de kan
börja brinna utan att man är där. Sladd­
härvor med gamla grenkontakter kan också
vara farliga.
Damm bakom kylskåp är inte bra,
liksom gardiner som hänger nära element
med direktverkande el.
Gå igenom ditt hus i syfte att förebygga
brand så kanske du hittar en och annan
situation som inte är så lyckad.
Var noga med dina tända ljus. Många
använder värmeljus. Kom ihåg att de blir
väldigt varma och att de därför under olyckliga omständigheter kan starta bränder.
Torrkokning är en annan mycket vanlig
orsak till brand.
I brandboden som ligger bredvid posthuset
har vi utrustningen som i första hand är till
för att begränsa eldens spridning. Du och
dina grannar bör gå ner till brandboden och
bekanta er med den utrustning som finns
innan något händer. Slangar och kopplingar
finns i boden, liksom en motorspruta.
Organisation är viktigt så ni bör också
bestämma vem som ska göra vad vid en
eldsvåda. Det underlättar mycket i en skarp
situation. Vissa moment kräver en viss styrka
och kan inte utföras av alla. Kanske ska man
också utse vem som bestämmer.
I brandboden finns också en karta över
var brandposterna står och det är bra att
veta vilken som är närmast ditt hus.
Brandposternas vatten räcker inte så
länge, troligen knappt tio minuter. Därför
är det viktigt att motorsprutan kommer i
vattnet snabbt. Motorsprutans slangar ska
dras till den brandpost du använt så att du
enkelt kan byta.
Glöm inte att larma 112 och med tutan
i brandboden så att alla som finns på ön
kan hjälpa till.
Ju mer du och dina grannar tänkt igenom
innan, desto lättare blir det att hantera svåra
situationer.
Utrustning hemma
Den enklaste första hjälpen vid brand är
en så kallad brandfilt. Den kväver snabbt
branden. Inte så dumt att ha hängande intill
spisen eller vid platser där du ofta har tända
ljus. Enkel att hantera och finns att köpa i de
flesta järnaffärer, Claes Olsson etc.
Därutöver bör du komplettera med en
pulversläckare på 6 kilo eller mer. Den bör
skakas någon gång varje år så att pulvret
12
Ulrika Francke
GåsöGuiden 2010
Regler för Gåsö Hamn
Hamnen är klar!
Efter alla år av diskussioner, utredningar och projektering har Gåsö numera en
väl fungerande hamn. Under sommaren 2009 fick vi igång vattnet till bryggorna.
El (220 v) finns sedan tidigare i stolparna och flytbryggorna verkar ha klarat både
stormar och is under den gångna hårda vintern.
Enligt fabrikanten ska flytbryggorna tåla alla
vindhastigheter som vi kan uppleva här på
västkusten. Varje sektion på 20 meter är förankrad med kätting till fyra cementtyngder
på två ton vardera. Det känns tryggt!
Merparten av båtplatserna är sålda och
hamnprojektet är finansierat, men fortfarande finns några platser kvar. Vill du byta till
en större eller mindre plats finns det alltså
möjligheter till det ett litet tag till. Observera
att du inte får klämma in en större båt på en
plats som är reserverad för mindre båtar.
Är du intresserad av byte kan du ta kontakt
med Lars Mürbeck, projektansvarig i styrelsen, eller Iörn Lyre, hamnkapten.
Båtplatser i Stockevik och Grundsund
Stockeviks hamn är ju vår närmaste
»utskeppningshamn«. Vi är självklart beroende av goda relationer med stockeviksborna. Eftersom vi gåsöbor upptar en stor
del av både båt- och bilplatserna i Stockevik
är det på sin plats att försöka samordna
utnyttjandet av dessa platser under hög­
säsong så att varken båt- eller bilplatser står
outnyttjade en längre tid.
Gåsö Samfällighet hyr fyra båtplatser i
Stockevik, två i den yttre hamnen och två i
den inre hamnen. Enligt tidigare styrelsebeslut får båt läggas där i max två timmar. Det
borde räcka till en inköpsresa till Torp tur
och retur. Behöver du lägga båt där längre
tid än så, bör du försöka låna en båtplats av
någon annan gåsöbo som har en egen plats.
Kontakta mig (Iörn Lyre), jag har en förteckning över alla gåsöbors platser i Stockevik.
När det gäller bilplatser så kan du försöka låna dig fram då också, om du får gäster
eller så. Bengt Knutsson (tel. 220 03) i det
röda tegelhuset bakom varvet brukar kunna
hjälpa till med extra bilplatser. Hamnkapten i
Stockevik är Arne Tengborg (tel. 220 80).
Grundsunds hamn är ju vår andra viktiga hamn med marina, parkering och båtplatser. Här disponerar vi inga egna platser
förutom de som gåsöborna hyr av marinan.
ICA har dock hyrt en plats till oss båtburna
kunder på vänster sida före bron strax före
kräftfiskaren Royson. Platsen är märkt med
en ICA-skylt.
Väl mött på bryggorna!
➤ All trafikering i hamnen ska ske med låg hastighet, max 3 knop.
➤Hamnkaptens anvisningar ska följas.
➤Badförbud i hamnen enligt Länsstyrelsen.
➤Båtägare ska använda den enligt avtalet överenskomna platsen.
➤ Inga privata anordningar får fästas eller tillföras anläggningen förutom
förtöjningstampar och fendrar.
➤ Utlåning av plats under kortare tid får ske utan styrelsens godkännande.
För längre tid gäller ingånget avtal.
➤Båtplatskön administreras av hamnkapten.
För styrelsen: Iörn Lyre, Hamnkapten, tel. 226 00, 0706-303301
Gästplatser
➤ Gästplatser finns på utsidan av flytbryggorna eller enligt hamnkaptens anvisningar.
➤ Gästbåtar får inte läggas på plats avsedd för yrkesbåtar.
➤ Gästplatsavgiften är 150:-/natt. El och vatten ingår.
➤ Avgiften betalas till familjen Wallin i första röda sjöboden till höger, alternativt läggs i
särskild låda i posthuset.
beijerbygg.se
Iörn Lyre, tel. 226 00, 0706-303301
Lars Mürbeck, tel. 0706-744464
14
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
15
Året som gick
och tankar inför
framtiden
Det finns väl bara en sak att
säga om
sommaren 2009 och det är att »vi hade inte
tur med vädret«. Sällan har det väl regnat så
mycket och det var också ganska blåsigt.
Stövlar blev sommarens plagg. När jag var
tre år fick jag min första sydväst från Didrikssons i Grundsund, men i somras när jag
letade hade de inga. Jag förstår inte varför
detta plagg inte är mer populärt – med en
sydväst kan man ju vrida på huvudet och se
något annat än sin egen kapuschong. Många
Gåsöbor träffade man annars på Torp vars
omsättning sannolikt ökade i förhållande till
nederbörden.
Den nya hamnen visade sig klara det
ojämna vädret bra även om det fortfarande
finns förbättringspotential för att minska
vågorna ytterligare. Hamnen har också haft
flera gästande båtar, ett stort tack till familjen
Wallin som sett till att de betalat. Tack till Iörn
för att du är hamnkapten och tack också till
alla er andra som klipper gräs och håller
16
gångar öppna så vi kan njuta av Gåsö.
Soporna har vi inte kunnat lösa under
vintern. De har visat sig att de formella reglerna är lite krångligare än vad vi trott. Det
pågår diskussioner mellan kommunerna om
att få till en gemensam lösning. Vi får därför
avvakta tills den diskussionen är färdig.
Tydligen är det fler än vi som funderat på
så kallade moloker, vilket naturligtvis skulle
underlätta för oss.
Om 2009 års sommar var blöt så blev
vintern som följde kanske ännu blötare, men
nu kom nederbörden i form av snö. Det
har varit fantastiska bilder som lagts ut på
hemsidan och Peter af Klerckers kamera har
understundom visat på underbara vinterdagar på Gåsö. Det känns nästan overkligt att
det inte gick att ta sig ut till ön till följd all is.
I skrivande stund (mars 2010) har vintern
ännu sitt grepp om Gåsö. Det är ännu inte
säkert att gåsöåret kan ha sin gilla gång
med början med städning under påsken.
Det är mycket snö som ska försvinna för att
en städning ska var möjlig.
Vi bor på en ö med mycket speciella
förutsättningar. Det är inte många ställen
kvar utefter kusten som fortfarande har
oskiftad mark – om ens något. Detta förhållande har alltid skapat särskilda förutsättningar för Gåsö. I dag innebär det att vi har
tre olika föreningar med styrelser som har
formellt ansvar, tre olika årsmöten och tre
olika bokslut.
Gåsö samfällighetsförening är reglerad
enligt lag och enligt föreningens stadga,
och har rätt att ta ut avgifter från fastighets­
ägarna. I samfällighetsföreningen måste alla
fastighetsägare vara medlemmar. SamfälligGåsöGuiden 2010
hetsföreningen är ansvarig för bryggor, vatten och avlopp, belysning, sophämtning och
vissa byggnader. Den har förvaltningsansvar för all mark som ägs gemensamt. Vissa
frågor, till exempel skötseln av all mark och
djurhållning, har föreningen delegerat till
Gåsö Natur- och Viltvårdsförening.
Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb,
GTSK, har ansvaret för tvåkronor och tennis­
banor, men gör också mycket mer – se
artikel på sidan 9. De äger jollebryggan och
har ansvaret för badplatser men förvaltar
inte badhytter som sköts av samfälligheten
men bekostas av GTSK.
Gränsdragningen mellan de olika föreningarna är inte självklar och vi har under de
år jag varit ordförande haft många diskussioner om vem som har ansvaret för olika
saker. Det går tillbaka till då samfälligheten
bildades – det var mycket att ta i och allt
kom inte med.
Tack vare alla Gåsöbor som känner
ansvar för ön så fungerar allt väldigt bra.
Men jag funderar på om vi inte kunde
använda vår tid lite bättre. Kanske lägger vi
ner onödigt mycket tid på att administrera?
GåsöGuiden 2010
Jag tror att man ska fundera på om det inte
skulle vara enklare att ha en formell förening
som hade ansvar för allt.
Fördelen med många föreningar är att
det är många som deltar i arbetet med att
sköta Gåsö. Detta är viktigt. Gåsö kan inte
fungera om arbetet med att sköta ön läggs
på färre personer. Det kan också vara viktigt
att skilja på »måsten« i samfälligheten och
»frivillighet« i föreningarna.
Ändå tycker jag att man kan fundera på
om det inte går att vara lika många aktiva i
till exempel olika utskott, även om det bara
finns en förening. På så sätt kanske vi kan
minska på administrationen, minska det
formella ansvaret och öka det informella och
kanske också få ner kostnaderna. Genom
att tillsätta olika utskott skulle man kunna
aktivera minst lika många som i dag sitter i
styrelserna. Kanske är det lättare att säga ja
till att sitta i ett utskott då det formella ansvaret är mindre? Vem vet – det kanske finns
ytterligare andra sätt att förenkla tillvaron?
Ulrika Francke
Ordförande i Gåsö Samfällighetsförening
17
Auktion
24/7
Utropare: Bengt Sahlin
Baka, leta, skänk,
ladda plånboken och kom!
Auktionen börjar direkt ­efter
prisutdelningen kl 18.00
Navigationsljus
När olyckan är framme är det av stor vikt att kunna påkalla
­uppmärksamhet.
Två uppladdningsbara navigationsljus ­(blixtljus) finns nu på Gåsö
att t ex användas för att markera landnings­position för helikopter.
Det ena ljuset är placerat i brandboden, det andra är ­placerat
i en låda vid ingången till Kalvhagen (vid gärsgården sett från
­kyrkogården).
Ny bro mellan
Gåsö och Storön
Byggföretaget BRJ Entreprenad står för material och en del av arbetet med den
nya bron mellan Gåsö och Storön. I maj levererades betong och virke med hjälp
av helikopter.
Den tidigare bron var gammal och hårt
åtgången av vinterstormar som vid flera
tillfällen helt dränkt den under vatten. En av
de stora stockarna som bar upp bron hade
ruttnat och vridit sig och flera av brädorna
lossnat.
Lars Mürbeck erbjöd sig att renovera
bron men insåg att den var i alltför dåligt
skick. I stället byggs nu en ny bro med
hjälp av sponsring från byggföretaget BRJ
Entreprenad.
Stenkistan i mitten – från början konstruerad av Ingemar Andersson – blir kvar men
förstärks med ett nytt fundament av två ton
betong blandad med sten. Det gör att den
nya bron blir högre och därmed står emot
stormarna bättre.
Under försommaren gjuter BRJ Entreprenad det nya fundament. Därefter tar vi gåsöbor över arbetet med att riva den gamla
bron och bygga den nya. Förhoppningsvis
är allt klart till sommaren.
Ingrid Sundqvist
Foto: Lars Mürbeck
Verkstadsgatan 19
453 30 LYSEKIL
Tel. 0523-125 09
Fax. 0523-100 35
Mobil Ulf. 0708-44 44 47
Brand­övningen
Tid och plats för årets brandövning
meddelas senare. Håll utkik efter
­information på anslagstavlan!
Vi har en arbetsbåt och
kan lätt ta oss ut till öarna.
18
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
19
Seglarskola med
utmanande final
2009 års seglarskola var som vanligt en väldigt rolig tillställning, om det är trots
eller tack vare det ­skiftande vädret låter vi vara osagt.
Målet med seglarskolan är att alla som är
med ska känna sig trygga ute i båtarna samtidigt som de har roligt. Vi genomförde den
sedvanliga kapsejsningen med bravur och
fick även möjlighet att öva på en verklig man
över bord-situation som även den, till vår
stora lättnad, löste sig tämligen smärtfritt.
Det är roligt att se mångas stora utveckling under veckan och vi tror att alla kommer att bli riktiga hejare på att segla!
Finalen var rafflande och alla var i den
starka vinden tvungna att arbeta hårt för
att lyckas göra det man med lätthet gjort
tidigare under veckan.
Vi vill rikta ett tack till alla föräldrar och
människor runtomkring som återigen har
gjort denna traditionsfyllda seglarskola möjlig, men framförallt är det de som varit med i
Från vänster och runt bordet: Ebba, Sofia,
Anna, Emma, Alva, Saga, Anna, Hjalmar, Emil,
Hanna, Christoffer, Edvard, Harald, Erik.
seglarskolan som har gjort jätteinsatser trots
bitvis utmanande väder.
Vi ses igen i sommar!
Jacob Jhaveri, Anna Peterson, Ebba Johansson, Sofia Fredriksson, Anna Iversén,
och instruktören själv, Felix Edgren.
Felix Edgren
Samt hjälpinstruktörerna August, Emil, Tove, Hanna
Viktor Edgren, Hanna Wallin, August Schelin, Arvid och
Tove Zetterquist. Pokalpussare: Alva Schelin och Emma Iversén.
Harald
Johans­
son, Tove
Zetter­
quist,
Emma
Iversén,
Anna
Peterson.
lan 2010
Seglarsko
i seglar­
ed
Vill du vara m
dig genom
äl
skolan? Anm
0:- på PG
att sätta in 40
öm inte ange
89 40 13-2, gl
d
19/7 10.00 vi
namn! Start
.
Jollebryggan
Edvard Schelin, Christoffer Cullberg, Viktor Edgren, Emma
Iversén. I optimisten: Harald Johansson och Erik Wallin.
Hela gänget 2010: Emma Jhaveri, Alva Schelin, Emma Iversén, Linnea Zetterquist, Hanna Wallin,
Erik Wallin, Tove Zetterquist, Edvard Schelin, August Schelin, Harald Johansson, Ebba Johansson,
Anna Peterson, Sofia Fredriksson, Anna Iversén.
20
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden
2010
Emma
Iversén, Erik
Wallin, August Schelin,
Hjalmar Boestad.
Kastad i sjön: Felix Edgren, som sig bör. 21
Kastare: August, Harald, Ebba, Emma, Anna.
Gåsö
Match Race 2009
– tätt, fartfyllt och spännande
Gåsö Match Race Cup 2009 hade ett stort startfält med tolv besättningar och
17 matcher. Många prestigemöten belönades med upphetsade tillrop från
­supportrar i form av familj och vänner.
Match race är en mycket spännande och
publikvänlig kappseglingsform. Seglingarna
avgörs som matcher mellan två besättningar
där vinnaren går vidare i cupen. Seglingsskicklighet och taktikkunnande avgör seglingarna eftersom båtarna är i det närmaste
identiska. Det blir ofta täta möten där ingen
av rorsmännen frivilligt lämnar en enda
centimeter åt sin motståndare. Det gäller att
vara säker på sina väjningsregler.
Grunden i taktiken är att den båt som är
närmast nästa rundningsmärke och alltså
leder, försvarar sin ledning genom att hur
motståndaren än seglar alltid se till att ligga
mellan denne och märket. Som utmanare
från underläge måste man i princip slå sig
Huvudcup
Peter af Klercker/Gabriel von Horn
Pontus Hagnö/Ulrich von der Esch
af Klercker/
Nanny Zetterquist/Sten Wallin/ Erik Wallin
Kvartsfinal 1
Zetterquist/
Sture Sundén/August Schelin
Zetterquist/
Wallin/
Till vänster ses Sten Wallin med besättning, innan »boj-incidenten« som ändade deras framgångar.
Till höger dramatisk finalduell mellan Schelin/Schelin och Sundén/Schelin
fri, det vill säga gå på en kurs som ger fri
vind och möjlighet till högre fart mot mål.
Ledarbåten försöker förhindra att båten i
underläge kan få fri vind. Täta slagdueller är
vanliga.
von Horn
Wallin/Wallin
Eva Schelin/David Schelin
Karin Sjögren/ Ingrid Sundquist
Wallin
Schelin/
Semifinal 1
Schelin
Schelin/Schelin
Schelin/
Kvartsfinal 2
Schelin
Martin Cullberg/Fredrik Cornelius
Cullberg/
Lotta Edgren/Anna Elmquist
Cornelius
Victor Edgren/Calle Elmqvist/Arvid Zetterquist
Fredriksson/
Segrare
Sture
Emil Fredriksson/Christer Fredriksson
Final
Fredriksson
August
Kvartsfinal 3
af Klercker/
Magnus Iversén/Emma Iversén
af Klercker/
Magnusson
Fredrik af Klercker/Erik Magnusson
Magnusson
Schelin
Sundén/
Sockerdrickscupen
Schelin
Semifinal 2
Pontus Hagnö/Ulrich von der Esch
Sture Sundén/August Schelin
Sundén
Sundén/Schelin
Sundén/
Kvalmatch
Schelin
Karin Sjögren/Ingrid Sundquist
Sockerdricka
Kvartsfinal
Sundén/
Lotta Edgren/Anna Elmquist
Edgren/Elmqvist
sockerdricka
Schelin
»Publiken fick
flera spännande
timmar på den
nya flytbryggan«
Edgren/
Victor Edgren/Calle Elmqvist/Arvid Zetterquist
Elmqvist/
Fredrik af Klercker/Erik Magnusson
Zetterquist
22
Nära publikkontakt
Publiken fick flera spännande timmar på
den nya flytbryggan där de hade utmärkt
utsikt över de 17 korta matcherna. Många
upphetsade kommentarer skreks till besättningarna när de rundade lämärket nära
bryggan.
Första omgångens matchvinnare gick
direkt vidare till kvartsfinaler medan förlorarna fick en andra chans i »sockerdrickscupen«. Vinnarna i sockerdrickscupen, Sture
Sundén och August Schelin, kvalificerade
sig till semifinal.
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
Familjeuppgörelse med smärtsamt slut
Vinnarna av Gåsö Match race cup 2009
blev seglingsnestorn Sture Sundén och hans
unge gast August Schelin i ett hårt möte mot
Eva och David Schelin. Undertecknad hade
gärna velat skriva att det var en hederssak
att låta sonen stå högst på prispallen, men
segrarna visade tydligt vilka som förtjänade
bucklan och defilerade med god marginal
först in i mål.
Segling har sina faror och alla barn i
seglarskolan får lära sig hur man bär av vid
tilläggning. Min gast och älskade hustru
fick mycket smärtsamt exemplifiera hur
man inte ska göra och fick tummen mellan
bryggan och båten
vid tilläggning efter
avslutad final. Tummen krossades ovanför knogen. Gips,
smärta och bad
med plastpåse runt
handen resten av
sommaren blev ett
mindre önskat minne
Eva och hennes
av seglingarna.
David Schelin
olyckstumme
23
Gåsöspelen 2009
Gåsöspelen 2009 drabbades till viss del av motsträvigt väder. Detta var dock
inget hinder för vare sig arrangörer eller tävlingsdeltagare som gav sig hän åt
lekar, skratt och stenhård kamp. Här följer en sammanfattning.
Lunneviksängen nyklippt och klar för årets batalj. Och solen skiner! Till höger de åtråvärda troféerna.
Antagligen början på en lång karriär inom
Gåsöspelens alla grenar.
Pressuppbådet är enormt såna
här dagar. Kamerorna rasslar.
Troget står de där, år efter år. Klanen Rönnblad kan man
lita på i vått och torrt. Men var är Korv-Olle?
Simon Fredriksson och Hilmer
Zetterquist verkar rätt nöjda...
Bröderna Cullberg med startfokus.
Fredag, Lunneviksängen
Vädergudarna var på vår sida när vi sparkade igång 2009 års upplaga av Gåsöspelen
på Lunneviksängen. Niklas Petersson hade
som greenkeeper gjort en fantastisk bana
med oklippt ruff som säkerhetsåtgärd för att
skydda de tävlande mot alltför entusiastiska
tränare och hejarklack.
Först ut var den i särklass gulligaste grenen löpning 0–2 år. Ut tultade deltagarna,
som ivrigt påhejade av föräldrar och fans
försökte ta sig från start till mål utan att distraheras av vackra blommor, sina medtävlare
eller helt enkelt den svindlande upptäckarlusten man har i den åldern. Åldersklasserna
blev därefter snabbare och snabbare.
Den därpå följande potatisplockningen
är grenen med det snårigaste regelverket.
Hur många potatisar ska användas? När är
det tillåtet med tumme på? Får man lyfta
potatisen innan? Samt andra luriga saker
att ta ställning till. Det hela avlöpte hyfsat
renhårigt.
I säckhoppning finns vissa problem
med materialet, som i vissa fall är minst sagt
ojämlikt. Frågan om hur man kan skaffa fram
fler säckar tar vi med oss och vi hoppas
kunna lyckas med detta till nästa års Gåsöspel. Har du kontakter på säckmarknaden
så hör av dig. Noterbart var i alla fall Emil
Fredriksson som gjorde kullerbyttor över
hela banan och kammade hem en hedervärd sockerdricka.
Någon jämförde trebenslöpning för
vuxna med en skenande elefanthjord som
drar fram över Lunneviksängen. Sant är i alla
fall att det är viktigt att hålla avstånden så att
man inte blir översprungen. Noterbart i den
GåsöGuiden 2010
klassen var att ingen över trettio var med på
prispallen trots en bra uppslutning. När det
gäller de yngre förmågorna syntes det att
de i vanlig Gåsötradition blivit ihopknutna
vid midsommar och övat intensivt sen
dess. Glöm inte att släppa loss era barn till
hummer­premiären.
Kiosken på Lunneviksängen var till
bredden fylld av välsmakande bakverk (tack
alla mästerbagare) och inget smakar väl så
gott som en ljummen Bullens pilsnerkorv
efter ett väl genomfört lopp? Personal var
som vanligt öns ungdomar och de gjorde
ett fantastiskt jobb under ledning av Maria
Iversén. Tombolan strax bredvid kiosken
var välbesökt och det var många barn som
gick strålande därifrån med sina priser, tack
för det familjen Rönnblad!
Fredag, Ångbåtsbryggan
Efter lunchpaus var det dags för nästa
prestige­fyllda etapp av Gåsöspelen. Först ut
var småbåtsrodden där Hilmer Zetterquist
till en början försökte sig på att ro genom
bryggan men så fort båtens riktning blev
justerad bar det iväg med en makalös fart
och en andraplats säkrades till Kriste-Bertas
hus.
På den historiskt viktiga trågrodden var
det i år bra med anmälningar och många
entusiaster bakom årorna. Många blandade
dock ihop trågrodd med klädsim. Om vi lägger till potatisplockning så kanske vi kan få
till Gåsös egna version av Iron man?
På klädsimmet imponerades vi av de
snabba syskonen Schelin som knep pall­
platser alla tre. Det kanske har något att göra »
25
»Hur många potatisar ska användas?
När är det tillåtet med tumme på? Får
man lyfta potatisen innan? Samt andra
luriga saker att ta ställning till.«
» med att de har njutit av simning på varmare
breddgrader och inte bara stått med blå
läppar i Lunnevik.
Lördag, Ångbåtsbryggan
Vädret var inte det krispigaste vid denna
version av Gåsö runt. Vi underlåter att nämna dem som fick baxas ut ur hamnen i den
för oss på Gåsö så ovanliga östliga vinden
och uttrycker i stället vår stora beundran för
alla som tog sig helt runt, eller halvvägs runt,
ön denna dag. Nämnas bör kanske vilken
enormt atletisk insats det var för Magnus
Iversén att ta sig runt på surfingbräda och
att GKSS-ekans besättning inte ens fick tid
att ta upp fikakorgen förrän de bogserades
tillbaka in i hamnen.
Lördag, Kanalbryggan
Ingen gnällde trots att det regnade under
hela krabbfisket. Krabborna var samarbetsvilliga och totalt drog Gåsöbarnen upp
561 krabbor som sedan hade krabbrace
tillbaka ner i vattnet. Flest krabbor drog
Klara Tham upp, 42 stycken, tätt följd av
Tim Gjötterberg med 30. Vi var extra hårda
med sockerdrickorna i år, för vi tror inte ett
ögonblick på att de barn som fiskat krabbor
på bryggorna här sen de var två år gamla
skulle klara av att undvika att få upp en enda
krabba under de 20 minuter som fisket
pågår.
Lördag, Lunneviksängen
I år fick varpan skjutas upp på grund av ett
ihållande och envist regn. Lyckliga var de
som sen deltog, då anmälningsantalet hade
minskat ordentligt och man hade en chans
att komma till final. Familjen Tham i Lunnevik visade var skåpet skulle stå och behöll »
Rustade för klädsim: Frida Edstam, Julia Gjötterberg, Viktor Edgren, Emil Fredriksson och
Axel Elmqvist. På bryggan för att titta på: Resten av Gåsös befolkning.
Nalena ror strax hem en
sockerdricka.
Sekunden innan Cullberg och
Fahlén kolliderar.
Emil Fredriksson har rott
­färdigt för den här gången.
David Schelin visar hur ett tråg ska paddlas. Typ.
26
GåsöGuiden 2010
Klockan strax efter 15 på fredagen och småbåtsrodden i full gång – garanterat fullt med folk på bryggan!
GåsöGuiden
2010
Startdags för klädsimmare
i åldrarna 10-12 år.
Glada mammor på åskådarplats.
27
»Krabborna var samarbetsvilliga och
totalt drog Gåsöbarnen upp 561 krabbor
som sedan hade krabbrace tillbaka ner i
vattnet.«
» Bucklan inom familjen i grenen herrar, vilket
de i och för sig kallt hade räknat med eftersom de inte ens tagit med sig vandrings­
priset till ön.
2010 kommer varpan sannolikt att gå av
stapeln bredvid boulebanan på ängen vid
Karlssons hus. Varpans beskyddare Tomas
Åslund kommer antagligen att hålla ett
vakande öga över planen under försäsong
så att den är i perfekt skick till Gåsöspelen.
Prisutdelningen
I år skedde prisutdelningen vid kyrkan. Vi
försökte att hålla ett snabbt tempo för att alla
skulle få priser innan det började ösa ner –
alternativt innan man somnade vilket är den
kritiska punkten i de yngre åldersklasserna.
Med förhoppning om att ingen kände sig
förfördelad ser vi fram emot nästa års spel
och då kommer vi även få hjälp av familjen
Graneld, hjärtligt tack!
Familjerna Haeger-Rynäs, PetersonRosengren och Frida Muschött
Krabbrace.
Jonas & sockerdricka.
Haeger + Rynäs + Peterson + Rosengren
+ Muschött = årets tävlingsledning.
Krabbfiske: 20 minuters fokus och koncentration.
Och här har har vi alla glada pristagare för 2009 års
Gåsöspel, ingen nämnd och ingen glömd.
Gåsö runt 2009
– frisk vind och
vågor
Det prestigefulla Gåsö runt genomfördes 2009 med mycket vind, 10–11 sekundmeter, och ett stort startfält.
Rorsmansmötet hölls klockan nio, varefter
febrilt riggande och iordningställande av
tävlingsbåtar och klädsel vidtog. Starten
genomfördes i någorlunda god ordning även
om några besättningar nätt och jämt han
fram till startlinjen eftersom tiden mellan rorsmansmötet och start var i knappaste laget.
Vid rundningen av Klubbskär syd Gåsö
hade 2-kronorna ledningen, men väst Gåsö
i slör kom Peter af Klerckers snabba Virus
helt till sin rätt i den friska vinden och tog
täten. Rundningen av den gröna pricken vid
Gråskär togs av Peter af Klercker, därefter
kom Sten Wallin i en 2-krona och som trea
Torgrim Lien i Wayfarer. De behöll sina
placeringar i mål.
GåsöGuiden 2010
I den 2-krona, inlånad från Segelsällskapet i Grundsund, som jag själv seglade till
fjärde plats fick min gast och tillika hustru
slita hårt med de tunna fockskoten som inte
kunde fästas i cleetsen. Både händer och
mun fick känningar av detta.
Lasrarna som vanligtvis placerar sig väl
hade en blöt och fysisk seglats. Flera båtar
fick bryta tävlingen. Att kränga en jolle i frisk
vind och vågor kan vara rätt krävande för
både kropp och mod.
Vi många seglingsintresserade Gåsöbor
hoppas att seglingarna sommaren 2009 har
gett mersmak och inspiration till ung som
gammal att delta i Gåsö runt 2010 – som helt
säkert blir ännu större och därmed ännu
mer prestigefullt!
David Schelin,
seglingsansvarig GTSK
29
Gåsöspelen 2009
RESULTAT (SD = Sockerdricka, GK = God Kamp)
Löpning 0–2 år
1.
Lova Wigren
2.
Sigrid Nermark
SD Hillevi Larsen
GK Edvin Freij
Bruno Mürbäck
David Jensen
Sofia Carlström
Hjalmar Rosengren
Agatha von Hilgers
Felix Delmas
Antonia Laurin
Löpning 3–4 år
1.
Fabian Wilhemsson
2.
Pontus Lindblad
SD Alexandra Cullberg
GK Vincent Lindblad
Elsa Sundqvist
Otto Mürbäck
Sixten Larsen
Anna Jensen
Isabel Cullberg
Axel Carlström
Teodor Lien
Beata Graneld
Hedda Sjögren
Klara Elmqvist
Malte Haeger
Elliot Blessner
Vincent Swart
Tim Gjötterberg
Victor Ericsson
Viktor von Hilgers
Jakob Nermark
Alfred Laurin
Löpning 5–6 år
1.
Markus Bergman
2.
Magnus Bergman
SD Victor Frémont
GK David Fredriksson
Antonia Freij
David Carlström
Alma Zetterquist
Hillevi Graneld
30
Hugo Sjögren
Isabel Cornelius
Filip Hemmingson
Sofia Hemmingson
Amanda Wigren
Hanna Wilhemsson
Arvid Haeger
Alex Ericsson
Axel Petersson
Wiliam Sundqvist
Eline Delmas
Emil Nermark
Ivar Laurin
Viktor Gabrielsson
Löpning 7–8 år
1.
Jakob Kvanvig
2.
Erik Wallin
SD Selma Lien
GK Simon Fredriksson
Clementine Delmas
Hilmer Zetterquist
Oliver Gabrielsson
Potatisplockning 3–4 år
1.
Hedda Sjögren
2.
Pontus Lindblad
SD Isabel Cullberg
GK Alexandra Cullberg
Fabian Wilhemsson
Sofia Cornelius
Potatisplockning 5–6 år
1.
Markus Bergman
1.
Hanna Wilhemsson
SD Magnus Bergman
GK Victor Frémont
Potatisplockning 7–8 år
1.
Jakob Kvanvig
2.
Erik Wallin
SD Simon Fredriksson
GK Selma Lien
Potatisplockning 9–11 år
1.
Sara Wilhemsson
2.
Linnea Zetterquist
SD Alva Schelin
Potatisplockning 12–14 år
1.
August Schelin
2.
Axel Sandström
SD Wilhelm Tham
2.
Potatisplockning 15 år 1.
Arvid Zetterquist
2.
Jakob Zetterquist
SD Bolle Tham
Trebenslöpning 13–15 år
1.
Tove Zetterquist/
Hanna Wallin
2.
Wilhelm Tham/
Axel Sandström
Säcklöpning 5–7 år
1.
Magnus Bergman
2.
Markus Bergman
SD Ivar Laurin
SD
Harald Johansson/
Edvard Schelin
Christoffer Cullberg/
Jakob Kvanvig
Trågrodd 12–14 år
1.
Hanna Wallin
2.
August Schelin
SD Tove Zetterquist
SD Nalena Cullberg
Krabbfiske 5–6 år
1.
Axel Petersson
2.
Hugo Sjögren
2.
Antonia Freij
SD Sofia Hemmingson
Trågrodd 15 år–
1.
Martin Cullberg
2.
Fredrik Cullberg
SD David Schelin
SD Emil Fredriksson
Krabbfiske 7–8 år
1.
Oliver Gabrielsson
2.
Hedvig Tham
SD Simon Fredriksson
SD Hilmer Zetterquist
Klädsim 8–9 år
1.
Edvard Schelin
2.
Sara Wilhemsson
SD Caroline Cullberg
SD Hilmer Zetterquist
Krabbfiske 9–10 år
1.
Elsie Frémont
2.
Caroline Cullberg
SD Wilhelm Tham
Säcklöpning 8–9 år
1.
Sara Wilhemsson
2.
Edvard Schelin
SD Caroline Cullberg
Trebenslöpning 16 år–
1.
Felix Edgren/
Alexander Edgren
2.
Viktor Edgren/
Axel Elmqvist
SD Arvid Zetterquist/
Emil Fredriksson
Säcklöpning 10–12 år
1.
Alva Schelin
2.
Anna Petersson
SD Nisse Myrberg
Småbåtsrodd 7–10 år
1.
Anna Petersson
2.
Hilmer Zetterquist
SD Caroline Cullberg
Klädsim 10–12 år
1.
Alva Schelin
2.
Jesper Kvanvig
SD Ebba Johansson
SD Klara Tham
Säcklöpning 13–16 år
1.
Viktor Edgren
2.
Axel Elmqvist
SD Emil Fredriksson
Småbåtsrodd 11–14 år
1.
Linnea Zetterquist
2.
Tove Zetterquist
SD August Schelin
Klädsim 13 år–
1.
Axel Elmqvist
2.
August Schelin
SD Jakob Dyberg
Säcklöpning 17 år–
1.
Alexander Edgren
2.
Jakob Zetterquist
SD Jonas Edstam
Småbåtsrodd 15 år–
1.
Jens Lyre
2.
Fredrik Cullberg
SD Emil Fredriksson
Krabbfiske 2–4 år
1.
Tim Gjötterberg
2.
Alexandra Cullberg
SD Edvin Freij
Trebenslöpning 6–9 år
1.
Simon Fredriksson/
Hilmer Zetterquist
2.
Johanna Skog/
Caroline Cullberg
SD Markus Bergman/
Magnus Bergman
SD Isabel Cornelius/
Antonia Freij
Krabbfiske 11–13 år
1.
Klara Tham
2.
Christoffer Cullberg
SD Linnea Zetterquist
Krabbfiske 14 år–
1.
Hanna Wallin
1.
Julia Gjötterberg
2.
Nalena Cullberg
Varpa, damer
1.
Karin Sjögren
2.
Caroline Salomonsson
SD Marianne Öhman
Varpa, herrar
1.
Bolle Tham
2.
Kåre Tham
SD Iörn Lyre
Trebenslöpning 10–12 år
1.
Sofia Fredriksson/
Ebba Johansson
2.
Linnea Zetterquist/
Alva Schelin
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
31
Lätt att bidra till
Gåsös vackra
natur
Växtligheten på Gåsö behöver vårdas och hållas efter. Om du råkar missa
slåtterdagen på sommaren finns det andra sätt att bidra som gynnar vår fina
natur och samtidigt är enkla och smidiga. Här får du reda på hur!
Växtkraften i naturen är imponerande. Även
om mycket av växtligheten är vacker är
det nödvändigt att hålla efter den om vi ska
kunna njuta av kortare eller längre promenader utan att behöva vara utrustade med
machete.
Till viss del har vi kor, och i framtiden
kanske även får, som hjälper oss att hålla
växtligheten i schack, men en hel del av
detta arbete måste vi uträtta själva.
Slåtterdagarna gör stor nytta
Varje sommar har vi en eller två slåtter­
dagar. Dessa är viktiga och det arbete som
utförs då gör större nytta än man kanske
skulle kunna tro – det skulle definitivt märkas om det inte gjordes. Sommaren 2009
samlades cirka 10 personer som utrustade
med olika redskap röjde bland annat längs
muren vid kyrkogården, vägarna ut till
huvudena, vägen till »vaboa« samt minutiöst
rensade ogräs runt tennisbanan (tack Ulf
Rosengren!).
Kanske har du inte möjlighet att delta vid
slåtterdagen? Då finns det faktiskt mycket
annat du kan göra för att vårda naturen på
Gåsö! Detta är enkelt och smidigt tack vare
att verktyg och redskap finns att tillgå, vi
har bland annat grästrimrar, röjsågar och
gräsklippare i olika former.
För tillfället förvaras dessa i »tjurhuset«
som ligger strax intill »Höjden« i närheten av
kapellet. Nyckeln finns bakom luckan ovanför dörren. Tanken är att en del av ­kontoret
32
bredvid kiosken ska byggas om för att
rymma dessa maskiner, eftersom de helst
bör stå torrt och frostfritt. Var verktygen finns
i sommar kommer att stå på anslagstavlan.
Låna gärna
Det är meningen att redskapen ska användas. Låna dem gärna! Ta med sekatörer och
grenklippare på din promenad, eller gör ett
röjningsryck där du tycker att det behövs.
En röjsåg, ett par personer och två timmars
arbete gör mycket stor nytta!
Gemensamma och prioriterade
­områden som med fördel kan röjas är:
• Längs muren runt kyrkogården
• Längs gärdsgårdarna i kalvhagen
• Snåren längs gångstigarna på väg ut mot
huvudena
• Längs gärdsgården vid Långträt (vid
­potatislandet)
• Vägen ut mot Vaboa och den lilla sandstranden där
• Gångstigen från kalvhagen till Sandvik
• Snåret ovanför ängen vid tennisbanan
• Kring lekplatsen och vägen upp mot ­kiosken
• Eller kanske har du ett område i närheten
av ditt hus som du vill hålla ordning på?
Är du osäker på var du kan röja så fråga
gärna någon i styrelsen för Gåsö Natur och
Viltvårdsförening. Våra namn och telefonnummer finns här intill samt på anslags­
tavlan vid posthuset.
GåsöGuiden 2010
För att arbetet ska bli effektivt och
enkelt är det viktigt att verktygen fungerar. Om något skulle gå sönder eller om
förbruknings­material (till exempel bensin
eller trimmer-tråd) skulle ta slut så meddela alltid någon i styrelsen. På så sätt har vi
möjlig­het att hålla utrustningen i gott skick.
Det är många som lägger ner stort arbete
på olika uppgifter som behöver skötas för
Arbete i naturen är nyttigt!
Måhända är tanken på att ägna sin
lediga tid åt naturvård kanske inte alltid
så lockande. Men att arbeta med och i
naturen är faktiskt dokumenterat både
avstressande och hälsosamt. I sjukvårdsupplysningens råd för avkoppling
och bearbetning av stress kan man läsa:
»Olika fritidsaktiviteter som … trädgårdsarbete … kan för en del fungera
som meditation eller avslappning.
Att vara i naturen … kan frisätta kroppens egna lugn-och-ro-hormoner och
göra att man varvar ner och blir mer
harmonisk«.
GåsöGuiden 2010
att vi alla ska trivas och må så gôtt som vi
gör här ute. Stort tack för ert engagemang!
Marie Fredriksson
För Gåsö Natur- och Viltvårdsförening
Gåsö Natur- och
Viltvårdsförening
Gåsö Natur- och Viltvårdsförening
ansvarar för naturvården på ön: håller
reda på beståndet av vilt, fågel och skadedjur, anskaffar och underhåller öns
maskin- och verktygsbestånd samt kal�lar till slåtter- och röjdagar. Dessutom
sätter man potatis på Långträet varje år.
Styrelsen:
Thomas Hall, ordförande, tel. 0523-224 82, 0734-48 87 95
Marie Fredriksson
Eugen Plym-Forshell
Niklas Hansson
Jonas Rosengren
Lena Haeger
Ulf Tengroth
Mer info finns på www.gaso.nu.
33
Viktigt med
sjukhusvård vid
huggormsbett
Det har funnits huggorm på Gåsö länge, men sedan några år tillbaka har antalet
ökat. Den som blir biten bör i första hand kontakta Sjukvårdsrådgivningen, ­eller
vid akuta fall SOS Alarm. Det är alltid viktigt att söka vård vid huggormsbett
­eftersom följderna kan bli allvarliga.
De senaste åren har flera huggormar synts
till på Gåsö, bland annat på berget nedanför
Cullbergs hus, kring kohagarna och ute på
ön.
En huggorm känns oftast igen på sitt
zick-zack-mönster på ryggen, men vissa
huggormar är helt svarta eller bruna. Det
lättaste sättet att skilja en huggorm från en
snok är snokens gula prickar vid huvudet.
Huggormar är fridlysta djur. Trots det är det
tillåtet att ha ihjäl ormar som finns kring ens
hus.
Om du blir biten
Blir man biten av en huggorm är det viktigt
att hålla den bitna kroppsdelen stilla och
undvika fysisk aktivitet, annars pumpas giftet
runt snabbare i kroppen. Undvik också att
göra något med bettet – till exempel att
försöka suga ut giftet, klämma eller skära
runt bettet. Det gör bara att giftet sprids mer
i kroppen.
Personer som är allergiska mot huggormsgift kan drabbas av en så kallad anafylaktisk chock. Då sjunker blodtrycket, man
svullnar upp kraftigt runt bettstället och kan
också svullna i munnen, läpparna, tungan,
halsen och muskulaturen i luftvägarna, vilket
kan leda till andningssvårigheter. Det är inte
säkert att man får dessa reaktioner första
gången man blir biten, ibland uppträder
den allergiska reaktionen andra gången.
Även personer som inte är allergiska kan
36
drabbas av besvär. Giftet kan påverka blodets levringsförmåga och njurarnas funktion,
det kan orsaka nedbrytning av muskelceller,
blodtrycksfall och yrsel. Man kan också
drabbas av diarré och kräkningar.
Kontakta sjukvården
Alla som blir bitna bör kontakta sjukvården.
Enklast är att ringa Sjukvårdsrådgivningen
på 1177, de kan sedan avgöra vilken typ av
insats som behövs. Vid svåra symtom är det
SOS Alarm på 112 som gäller.
Det är särskilt viktigt att barn, gravida
och äldre personer tar kontakt med vården
direkt eftersom de är känsligare.
Betapred finns på ön
Betapred är ett snabbverkande kortison
som hjälper mot alla typer av akuta allergiska inflammationer. Det är inget man
medicinerar på egen hand, men det kan
vara avgörande i väntan på helikopter eller
sjöräddning. SOS Alarm eller Sjukvårdsrådgivningen ger över telefon information om
hur medicinen ska doseras. Betapred finns
i brandboden, hos Barbro Ingemarsdotter
(»Höjden«) samt hos familjen Tengroth i
Lunnevik.
Vid mindre akuta fall kan man själv åka
in till Lysekils Jourcentral, Uddevalla sjukhus
eller NÄL (Norra Älvsborgs Läns landsting i
Trollhättan). Man kan också mötas av ambulans i Stockevik. Om man åker in till sjukhus
GåsöGuiden 2010
kan det vara bra att förvarna akutmottagningen om att man är på väg. Vid alla fall där
symtom kommer snabbt ska man ringa 112.
Se över stelkrampsskyddet
Den som har blivit biten av huggorm bör
även se över sitt stelkrampsskydd. Detta
saknas ofta hos vuxna, särskilt hos kvinnor
över 35 år. Män får ofta en extra stelkrampsspruta i samband med militärtjänst, men
även de bör se över sitt stelkrampsskydd.
Mer information kring huggormsbett
finns på www.1177.se (tidigare www.sjukvardsradgivningen.se).
Ingrid Sundqvist
Om du behöver akut sjukhusvård
Lysekils Jourcentral
I Lysekil finns vårdcentral samt jourcentral
dygnet runt. Distriktsläkare och distriktssjuksköterskor.
Uddevalla sjukhus
Här finns distriktsläkare och ortopedi.
Man kan ta sig hit i egen bil, eller med
hjälp av ambulans från Stockevik. Under
sommarhalvåret kan ambulans vara på
plats redan efter 15-20 minuter.
NÄL, Norra Älvsborgs Läns landsting
i Trollhättan
De flesta svårare sjukdomstillstånd
skickas hit, till exempel hjärtinfarkter. Man
tar sig hit med egen bil, ambulans från
Stockevik, eller med hjälp av Sjöräddning
och/eller helikopter.
SOS Alarm: 112
Larma så snabbt som möjligt vid akuta
tillstånd!
Sjukvårdsrådgivningen: 1177
Ger råd kring behandling och sjukhuskontakt.
GåsöGuiden 2010
På Gåsö
• Betapred finns i brandboden. Det hjälper vid allergi mot huggormsbett, men
även vid andra typer av akut allergisk
chock, till exempel vid matallergi eller
allergi mot getingstick. Även vid dessa
tillfället ska förstås sjukvård kontaktas.
• Närmaste sjöräddningsstation finns
på Kärringön. Sjöambulanstransport kan
vara på plats redan efter mellan 16 och
25 minuter. Sommartid finns sjuksköterskor i besättningen under vissa veckor.
De transporterar till väntande ambulans
på fastlandet. Sjöräddning larmas via 112.
• Via SOS Alarm 112 kan helikopter
dirigeras till ön. Den kan vara på plats
efter ca 30 minuter.
• En bra bår finns i brandboden.
• Det finns ett 20-tal läkare på ön. Många
av dem ställer upp vid akuta situationer.
Tänk dock på att även de är på semester, så undvik att besvära dem om det
inte är akut.
37
Normentor AS
tel. +47 23 29 65 65
e-mail: [email protected]
Göran Cullberg visade sina vackra
silversmycken...
Barnfilm i kapellet är en årlig kulturaktivitet
som kommer ­sommaren 2010 också!
...och Catharina Cullberg visade
­traditionella folkdräkter i kapellet.
Kulturveckan 2009
Kulturveckan 2009 bjöd
på en skön
blandning av kulturevenemang. Konstutställningar, musik och film var några av inslagen.
I sommar blir kulturveckan inte en
specifik vecka utan kulturevenemangen
sprids ut över en längre period. Håll utkik på
anslagstavlan för information och tider!
38
Sommaren 2010 kommer kultur­
evenemangen inte att samlas ihop
under en vecka, utan sprids ut
över sommaren. Mer information
­kommer på anslagstavlan!
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
39
Året som gått...
40
GåsöGuiden 2010
Brand­övningen
Tid och plats för årets brandövning
meddelas senare. Håll utkik efter
­information på anslagstavlan!
n Anläggningsdykeri
n Byggnationer/
reparationer av
kajer & bryggor
✔ Gåsöguiden
✔ Semester
✔ Nya uppdrag
Grafisk form & produktion 08-669 08 30
GåsöGuiden 2010
n Sjötransporter med
snabbgående
katamaran (2 ton) eller
kranpråm (20 ton)
n Bärgningsuppdrag
ALLFIX HB,
Lönndal 306, 450 33 Grundsund
tel/fax 0523-218 85
mobil 070-550 49 57
E-mail [email protected]
www.allfix.o.se
43
Med M/S Windros
till Gullmarns
inre delar
Ibland kan det vara värt att lämna solstolen för att bekanta sig med delar av
­närområdet som man kanske inte sett förut. Birgit och Jerk Harling följde med på
en tur in i Gullmarn med guidning av det kulturhistoriska sällskapet Vikarvet.
Bohuslänska Kulturhistoriska Sällskapet
Vikarvet inbjöd en lördag i augusti 2009 sina
medlemmar till en utflykt med M/S Windros.
Föredragshållare och ciceron under båtfärden var Leif Molander, som nyligen gett ut
boken Från Gullmarns inre del – något om
natur, människor och händelser (Miljöinformation i Väst, ISBN 978-91-633-3624-9).
Färden började i Lysekil och gick först
längs sydsidan av Gullmarn. Vi såg bland
annat Stora och Lilla Bornö samt Dernäsviken med spår av inre Gullmarns största
trankokeri. Leif Molander berättade att det
under den stora sillperioden, 1747–1809,
fanns 24 trankokerier i den inre delen av
Gullmarn. Då fångades enorma mängder
sill, och endast en del kunde saltas. Resten
kokades till tran, som användes för belysning och lädergarvning samt för tillverkning
av såpa och målarfärg. Mycket tran exporterades, och Paris och andra storstäder
upplystes med hjälp av tran från Bohuslän.
På väg in i Saltkällan fick vi höra sägnen
om Ormeskret. Den förtäljer att det levde en
stor orm eller drake i Ormskredet i Blåberget. Man kunde se hur det dagligen rann fin
sand ur hans håla. Draken var så lång att den
nådde tvärs över fjorden och med sin piskande stjärt hindrade den båtar från att komma
in och ut. Många hade försökt att döda draken, men själva blivit ihjälslagna. Men en dag
utrustade en man ett skepp med ett skarpt
svärd i fören. Vid en hård västlig vind styrde
han skeppet in genom Saltkällefjorden och
skar draken mitt itu. Drakens blod färgade
vattnet och klipporna röda – det var alltså så
klipporna fick sin röda färg! – och inälvorna
flöt iland i en vik som blev ökänd på grund
av stanken från inälvorna och därför kallades
Görvik (dagens Gårvik).
Nästan längst in i fjorden ligger Munkedals
hamn som var utskeppningshamn för Munkedals pappersbruk och inskeppningshamn för
olja och där för övrigt Birgits Harlings morfar
på sin tid var hamnförman. Alldeles i närheten
ligger Lenas holme, och därifrån härstammar
Lars Mürbecks far. Vi kanske är fler gåsöbor
som har anknytning till Gullmarn?
Sedan M/S Windros vänt vid Munkedals
hamn gick färden in i Färlevfjorden där vi
lade till för lunch vid Lingatan på den nya
konferens- och spaanläggningen Vann.
Lingatan tillhörde tidigare Svenska Metallindustriarbetareförbundet och användes för
fackliga kurser och konferenser, men såldes
i slutet på 90-talet till privata intressenter och
är nu ett mycket flott fyrstjärnigt hotell med
spa. Inredningen är genomgående i bohuslänsk granit och rent trä.
Under hemfärden till Lysekil hölls
Vikarvets så kallade Sommarting. Vikarvet
är ett bohuslänskt kulturhistoriskt sällskap
som håller två »ting« om året, Vinterting och
Sommarting, vilka förenas med besök på
olika platser i Bohuslän. Dessemellan ordnar
man intressanta kulturträffar på Vikarvets
Museum i Lysekil. Vi kan rekommendera
intresserade gåsöbor att bli medlemmar!
Birgit och Jerk Harling
kartan lånad från eniro.se/sjökort
varför
inte?
Aschebergsgatan 31, 411 33 Göteborg
Tel 0705 89 03 00
[email protected]
44
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
45
Hur mår
egentligen havet
kring Gåsö?
När jag var liten var fisketävlingen en självklar och prestigefylld del av
Gåsö­spelen. Vissa fick upp över hundra fiskar: torsk, vittling, makrill och spätta,
bland annat. På två timmar. Det känns nästan exotiskt, eller i alla fall avlägset.
Vart tog fisken vägen?
För att få klarhet i detta tar jag kontakt med
Matz Berggren, forskare vid Institutionen för
marin ekologi vid Göteborgs universitet och
verksam vid Sven Lovén centrum för marina
vetenskaper (före detta Kristinebergs forskningsstation) i Fiskebäckskil.
Hur mår havet?
– Jag skulle säga att det mår hyfsat bra.
Övergödningen är fortfarande ett stort
problem. Den beror på att alltför mycket
näringsämnen kommer ner i havet från vattendrag, ängar, åkrar och skogsmark. Men
också biltrafiken bidrar med kväveföroreningar som löses i vatten. Näringen gynnar
små alger som växer otroligt fort och gör att
grunda vikar helt kan växa igen. När algerna dör och faller till botten bryts de ner och
då förbrukas massor av syre. Man riskerar
då att få syrebrist och döda bottnar, vilket
har hänt på några ställen. Övergödningen
har minskat sedan 1980-talet, men är fortfarande ett problem, säger Matz Berggren.
Ett annat problem är försurningen av
haven, som forskarna började uppmärksamma så sent som för tio år sedan. Den orsakas
av utsläpp av koldioxid från till exempel
olika typer av förbränning som eldning och
avgaser, men också vulkaner bidrar. En
fjärdedel av all koldioxid löses i världshaven
och då bildas kolsyra, som är surt.
– Försurningen gör att kalkskelettet hos
larver av ryggradslösa djur deformeras. Ett
exempel i våra vatten är ormstjärnelarver
46
som påverkas kraftigt redan av mycket små
förändringar. Många organismer riskerar att
försvinna helt. Om utvecklingen fortsätter
kommer även korallreven att brytas ner, och
då är vi verkligen illa ute. Försurningen har
tydligt ökat de senaste fem–tio åren. Just nu
pågår ett stort projekt här på institutionen
för Marin ekologi för att ta reda på effekterna och försöka förutsäga hur det här
kommer att påverka havet framöver, säger
Matz Berggren.
forskare kan bara rekommendera vilka
åtgärder som borde prioriteras och vad som
är mest utsatt, men det gäller att politikerna
vågar genomföra det, konstaterar Matz
Berggren.
Finns det något vi gåsöbor kan göra för
havet?
– Ja, vi påverkar alla havets framtid. Att inte
tömma septiktanken i sjön är en mycket bra
början, dess innehåll bidrar till övergödningen. Visst kan man tömma den långt ute
i Atlanten, men inte här inne i Skagerrak –
påverkan är störst vid kusten.
– En annan sak är förstås bottenfärgerna.
De giftiga färgerna var väldigt effektiva
och dödade eller skadar det mesta – även
fiskens larver och yngel. I dag finns färger
som är mindre giftiga. Men då får man
kanske hålla efter botten med handkraft
också. Jag hade själv en båt som jag målade
med helt ogiftig silikonfärg. Det växte som
sjutton men det gick väldigt lätt att simma
runt skrovet och skrapa bort det, säger Matz
Berggren.
Ingrid Sundqvist
Är det alltså övergödning och försurning som gör att vi inte får någon fisk?
– Nja, jag vet ju att det inte är särskilt populärt att uttala, men jag måste nog påstå att
fiskeripolitiken har med saken att göra. Det
är klart att om man fiskar intensivt med bottentrål så förutom att fånga all tillgänglig fisk
så påverkar man också bottnarna. Tillsammans med övergödning och exploatering av
grunda vikar – fiskens yngelkammare – gör
det att återväxten och bestånden minskar.
Det är flera faktorer som påverkar men hårt
fiske är helt klart en viktig del i detta. Men
nu får jag väl fiskenäringen på mig, säger
Matz Berggren.
Hur ser framtiden ut?
– En viktig faktor är om politikerna lyckas
reglera utsläppen, och då inte bara i Sverige
utan på global nivå, eller i alla fall inom EU.
Det är också viktigt att få till gemensamma
restriktioner kring fisket inom hela EU. Vi
GåsöGuiden 2010
Om torsken
Torskbestånden längs den svenska
västkusten befinner sig på historiskt
mycket låga nivåer. De resterande
lekbestånden i Nordsjön och Skagerrak
består bara till mycket liten del av gammal fisk som kan producera ägg/larver
av hög kvalitet och med stor överlevnadsförmåga. Framtidsutsikterna är
synnerligen osäkra.
Källa: www.havet.nu
GåsöGuiden 2010
Fakta om vattnet i
Gullmarn
Gullmarn är
troligen världens mest
undersökta fjord. Redan 1877 startades
Kristinebergs marina forskningsstation intill Fiskebäckskil. Numera heter den
Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
Gullmarn är Sveriges enda riktiga
fjord. Det är en tröskelfjord, vilket innebär att det finns en tröskel i mynningen,
mellan Fiskebäckskil och Lysekil.
Tröskeln ligger på 45 meters djup.
Innanför tröskeln sluttar botten ner mot
118 meter i Alsnäsdjupet strax innanför
Skårfärjorna.
Från 50 meters djup och nedåt finns
kallt och salt vatten från Skagerrak. Det
håller sex grader året runt och har större salthalt än vattnet ovanför. Det gör att
det är »tungt« och inte blandar sig med
det övriga vattnet. När detta vatten väl
har kommit in i Gullmarn kommer det
inte ut, eftersom tröskeln på 45 meter
sätter stopp.
Syret i det kalla vattnet förbrukas
successivt och om det inte kommer in
nytt vatten uppstår syrebrist. Då flyr alla
djur och fiskar därifrån. Om och när nytt
kallt skagerrakvatten kommer in beror
på vädret. Det behövs lågtryck och
fördelaktiga strömmar. När nytt vatten
kommer in flyttar djuren tillbaka.
47
Nya arter
kring Gåsö
Den senaste kalla vintern har troligen
varit hård mot några av våra invandrade
djurarter. Men dessförinnan hade vi en
lång period med milda vintrar vilket
gjort att flera nya arter kunnat etablera
sig trots att de normalt sett lever i varmare vatten. Här är några exempel:
Japanskt
­jätteostron
Amerikansk kammanet
Penselkrabba
Blåskrabban
Animal diversity web
Bild fr wikipedia
bild: susan Park
Den amerikanska kammaneten (mnemiopsis leidyi) ser
ut som en liten gelépåse. Den
etablerade sig här för tre fyra
år sedan och äter allt – och
mycket – tre fyra gånger sin
egen volym varje dag. Bland
annat kan den äta stora mängder fiskägg
och yngel. Det är en invasionsart som har
kommit hit med ballastvatten. Eventuellt har
den med sig egna parasiter som kan hålla
arten i schack. Det pågår just nu forskning
kring den amerikanska kammaneten på
Sven Lovén marint centrum.
Bild fr wikipedia
Det japanska
jätteostronet
(Crassostrea
gigas) har funnits
ganska länge i våra vatten men inte riktigt
kunnat etablera sig eftersom det kräver
temperaturer över 20 grader för att kunna
föröka sig. De senaste tre fyra åren har
arten formligen exploderat. Eftersom detta
ostron vill ha varmt vatten växer det främst
i grunda vikar, på ett djup mellan någon
decimeter ner till maximalt två meter. Det
kommer ursprungligen från Asien men har
odlats både i Danmark och längre söderut
i Europa. I bland annat Holland har arten
blivit ett jätteproblem. Det japanska jätte­
ostronet konkurrerar ut vår vanliga blåmussla. Till skillnad från blåmusslor som fäster
med trådar så cementerar ostronet fast sig
på hårt underlag, gärna ett annat ostron
eller en mussla. Ostronet växer snabbt och
tar över hela musselbankar. Tillsammans
bildar ostronen kalkrev som är väldigt vassa
eftersom skalet är sylvasst.
Dock verkar det som om den hårda vintern i år har slagit ut det flesta av ostronen.
Det kommer att ta flera år innan vi får dem
tillbaka i lika täta bestånd som förra året!
Det japanska jätteostronet smakar gott
att äta, precis som våra vanliga ostron.
48
Penselkrabban
(hemgrapsus
takanoi) finns ännu
inte i våra svenska
vatten – vad forskarna vet. Det är en asiatisk
krabba som kommit till USA och där helt
konkurrerat ut den vanliga strandkrabban.
Det finns risk att samma sak kan hända i
våra vatten. Penselkrabban äter allt och förökar sig mycket snabbt. På ostkusten av USA
har man i gynnsamma områden funnit upp
till 100 krabbor på en kvadratmeter. Namnet
har den fått för att hannarna har en tofs som
ser ut som en pensel mellan den rörliga och
den fasta fingret på klon.
Fyrkantskrabba
Ullhandskrabba
Bild från AquAliens
Fyrkantskrabban
(goneplax romboides)
är en för Sverige helt
ny krabba som lever på 40–50 meters djup.
Den finns normalt vid England och Skottland
men har de senaste åren hittats i våra vatten.
Den är cirka fyra centimeter bred, orange/
mörkröd och hanen har mycket långa klor.
Alla de exemplar som har påträffats längs
västkusten har varit hannar. Var honorna håller till är höljt i dunkel!
Rödögd simkrabba
Rödögd simkrabba (necora puber) är en
sammetslen krabba med cirka 12 centimeters ryggsköld. Den har röda ögon och fiskas bland annat i Skottland och Shetland och
längs franska atlantkusten. Det har påträffats
flera gånger på västkusten. Det kan troligen
röra sig om att sumpade krabbor kommit på
drift och då sumpen gått sönder vid vår kust
har krabborna kommit ut. Detta tror man
eftersom man vid ett tillfälle hittade en sump
drivande väst om Lysekil, med ett telefonnummer som gick till en fiskare i Glasgow i
Skottland!
GåsöGuiden 2010
Foto: Lars-åke janzon, natur­
historiska riksmuseet
Den kinesiska ullhandskrabban (eriocheir
sinensis) sågs för första gången i Sverige
1932, sedan dess har den med jämna mellarum fångats i ryssjor och nät längs våra kuster och insjöar. Det är en så kallad katadrom
art, vilket innebär att larverna måste utvecklas i marin miljö medan det vuxna djuret
lever i sötvatten. Detta medför att krabban
kan fångas i både åar och sjöar, men också
längs kusten. Vi har under 2000-talet fått en
tydlig uppgång i fynd av ullhandskrabban
och förutom Mälaren och Vänern så har man
fågat den längs kusten, från Haparandas till
Göteborgs skärgård. Hittills har inga krabbor fångats Gullmarsområdet.
Även penselkrabbans
nära släkting Blåskrabban (Hemigrapsus
sanguineus) är en asiatisk invasionsart. Den
har etablerat sig i Frankrike och Holland.
För båda dessa arter finns det risk att de
kan komma in på svenska västkusten.
Kamtjatka­
krabban
Bild fr wikipedia
När det gäller
den så kal�lade Kamtjatka­
krabban
(Paralithodes
camtschaticus) så lär den inte komma hit
till den svenska västkusten. Vår miljö passar
den inte, möjligen skulle djuphålan i Skagerrak fungera – men det är ju på norskt vatten.
I svenska vatten finns ju en snarlik
krabba, trollkrabban (Lithodes maja), som
man ofta kan få i fiskegarn när de hamnat
djupt. Den har vassa taggar på kroppen och
panntaggen är kluven i spetsen (till skillad
från kamtjatkakrabban).
Namnen på många av de nya invandrande
arterna är i flera fall inte fastställda – arterna
är så nya att de saknar svenska namn.
Läs mer på www.frammandearter.se
– en informativ och spännande sida om växter, djur, svampar och mikroorganismer som
har etablerat sig i våra svenska vatten.
På www.havet.nu finns rikligt med
information om havsforskning och havsmiljö.
Tror du att du har hittat en ny art?
Matz Berggren är intresserad av alla annorlunda kräftdjur som kan påträffas. Rapportera
till Lovén center för marina vetenskaper: www.loven.gu.se. Där finns också information kring centrets årligt återkommande öppna hus som äger rum på sommaren.
En bra sajt som rapporterar aktuellt väder med bland annat vindriktning, vatten­
temperatur och vattenstånd finns på: www.weather.loven.gu.se.
GåsöGuiden 2010
49
Det finns många som kan vittna om de stora förändringar som
har skett i havet u
­ nder de senaste årtiondena. En av dem som har
en tydlig bild av detta är s
­ kepparen Sylve Robertsson i Lysekil.
Sylve Robertsson är född i Grundsund 1934
och var konfirmationskamrat med Ingemar
Andersson. Hela sitt liv har han varit på
havet. Först, som 14-åring, som medhjälpare
till sin pappa som var fiskare precis som
resten av släkten. Därefter under 50 år på
Kristinebergs forskningsstation vid Fiskebäckskil, numera Sven Lovén marint centrum. Där har han varit skeppare och hjälpt
till med insamlingen av djur till forskarna. På
somrarna arbetar han där fortfarande.
Ett varierat fiskeår
Sylve Robertsson berättar hur hans pappas fiskeår såg ut. Tidigt på våren var det
mussel­fångst som gällde. Under februari
och mars pilkade man torsk vid Måseskär
och fick ett par hundra kilo. Sedan dörjade
man makrill i slutet av maj och juni.
På sommaren fiskade man ål med tinor
kring Gåsö och på hösten var det hummer­
fiske. Från november till februari var det
långrevfiske som gällde. Det var cirka 3 000
krok på varje långrev, och där fick man
långa, kolja, torsk, havskatt och en annan
rödspätta och strandskädda.
– Jag minns hur Grundsundspojkarna på
1950-talet kunde ro ut till Lökarna och dra
upp torsk till middagen. Ofta räckte det till
att sälja också, berättar Sylve Robertsson.
50
3 600 makrillar
Ett annat minne är hur han tillsammans med
sin pappa drog upp 52 lådor makrill under
ett dygn.
– Jag har räknat ut att det borde bli 3 600
makrillar som vi fick upp på dörj från två på
morgonen till två på eftermiddagen.
Efter kriget sjöd det av liv i Grundsund.
Där fanns ett 30-tal fiskebåtar, förutom
kusttrålare och silltrålare var det flera
långafiskare som gick till Shetland och kom
tillbaka med över 40 ton långa.
– Torsk, kolja, långa, havskatt, rödspätta
och strandskädda – praktiskt taget alla arter
har minskat katastrofalt och några är helt
borta. Makrill finns utanför Bonden, men inte
alls som förut. Det är i princip bara räka och
krabba som verkar klara sig bra.
Sylve Robertsson berättar om hur bottnarna har förändrats.
– På nordvästsidan av Gåsö på flaket,
där var det tidigare sjögräsängar. Där levde
många olika sorters yngel – torsk, rödspätta,
skrubbskädda. Nu har trådalgerna tagit
över. De täcker botten och kväver allt liv där.
Hur kommer det att bli för kommande
generationer i skärgården? Det beror förstås
på hur vi sköter haven. Det finns faktiskt en
del som vi kan göra själva, se artikel här intill.
Ingrid Sundqvist
GåsöGuiden 2010
till tAk
Allt från grund
Stora
förändringar
i havet
Annons helsida BRJ Bygg (enligt Maria)
Referensbyggen på Gåsö – familjen Mürbeck/Iversén
KontaKtinfo:
BRJ Entreprenad, Skredsviks Backa 220, 451 95 UDDEVALLA
Tel: 0522-64 14 10, Fax: 0522-64 18 12,
Morgan: 070-206 57 77, Tomas: 070-206 57 76
Gåsö – landets
minsta valdistrikt
1970 fanns det 22 röstberättigade på ön
Snart är det dags att gå till valurnorna
igen och det är precis vad gåsöborna
gjorde för 40 år sedan. 1970 var sista året
som Gåsö utgjorde ett eget valdistrikt och
med sina 22 röstberättigade var det landets
allra minsta.
Redan vid valet 1968 var Gåsö landets
minsta valdistrikt vilket hade uppmärk­
sammats av Göteborgs-Posten som skickat
en reporter till Gåsö för att pejla av valtemperaturen. Den stackars reportern
hann knappt sätt foten på Ångbåtsbryggan
förrän han möttes av en äldre kvinna med
vit­skimrande hår som med bestämd röst
konstaterade:
»Jaså, Ni är från Göteborgs-Posten, det
är väl Hjörne och Wedén som skickat Er.
Men mig övertygar Ni inte, jag röstar med
högern som jag alltid gjort och kommer att
göra. Frifräsare och frikyrkopastorer vill vi
inte ha här ute.«
Reportern hade mött Ruth Mattsson!
(Hjörne var ägare till den folkpartistiska
tidningen, Wedén folkpartiets ledare.)
Bara några år tidigare hade jag själv
bevittnat när några intet ont anande förkunnare från pingstkyrkan bokstavligt med
käppar blev tillbakapressade i sin båt av de
schartauanska stormtrupperna, det vill säga
Elin Andersson (bodde i Öbergs hus) och
Ruth Mattson (bodde i von Hilgers hus).
»En viktig dag«
Själva valet hölls i den gamla affären i Gustav Gustavssons hus. Vallokalen öppnade
klockan 8.00 och stängde 21.00 och först
vid valurnan var Ruth i egenskap av Gåsös
ålderkvinna: »En viktig dag, nästan lika
52
viktig som prosten Josefssons husförhör om
några veckor.«
Redan efter drygt en halvtimme hade
alla röstat. Valnämndens ordförande bjöd
på morgonkaffe där det stundande hummerfisket var ett betydligt viktigare samtalsämne än valutgången (inget nytt under
solen). Det blev en lång väntan för de fem i
valnämnden, som utgjorde en fjärdedel av
de röstberättigade, innan vallokalen äntligen
kunde stängas.
20 röster
Själva valresultatet då? Ja, positionerna var
ganska klara redan innan valet och ingen
politiker hade någonsin ansett mödan värd
att åka ut till Gåsö och värva proselyter.
Dock var nu inte valresultatet fullt så »höger«
som Ruth låtit påskina.
Av de 24 röstberättigade vid valet 1968
avlades 20 röster, varav två poströster (går
inte att härleda till Gåsö valdistrikt) med
resultatet: Moderaterna 9, Folkpartiet 7 och
Socialdemokraterna 2 röster. Vid sista valet
på Gåsö 1970 röstade 20 av de 22 röstberättigade: Folkpartiet 13, Socialdemokraterna
4, Moderaterna 2 och Centerpartiet 1 röst.
Vid kommunsammanslagningen 1970,
då Skaftö kommun uppgick i Lysekils, försvann tyvärr röstlängden för 1970. Däremot
finns 1968-års röstlängd bevarad, se nästa
sida.
Lennart Tham
PS Svea, du är oumbärlig med material och
inspiration för att skriva om ett Gåsö som var!
GåsöGuiden 2010
▲Valnämndens ordförande Gustav Lundén
i samspråk med kanslichefen från Lysekil
vid valet 1970. Valförrättarna vid valurnor­
na är fr v Arvid Jakobsson, Robert Nilsson
och Mattias Andersson.
Valnämndens ordförande Gustav
Gustavsson 1968, far till Marie-Louise
och Kerstin, med den inte alltför röst­
sedeltunga urnan. På grund av storm
kunde valurnan inte levereras till
länsstyrelsen förrän efter tre dagar.
1968-års röstlängd
Karin Gustavsson
Robert & Ella Nilsson
Mattias & Ingeborg Andersson
Karl & Anna-Greta Andersson
Gustav Gustavsson
Gerda Gustavsson
Gustav & Siv Lundén
Ruth Mattsson
Karl Oskar & Asta Karlsson
Arvid & Sara Jakobsson
Nils & Maria Nilsson (poströstat)
Johanna Jakobsson
Ivar Jakobsson
Ej röstat:
Gösta de Maré (badgäst)
Anders Andersson (sjuk)
John & Anna Karlsson
GåsöGuiden 2010
53
Jul på Gåsö 2009
23 december 2009. När vi lastar ur bilen är det många minusgrader. I båten ligger
snön i drivor och tamparna är stela av kylan. Öarna är vita i stället för mörka mot
vattnet.
Väl framme vrids elementen på, brasan
tänds och julmaten packas in kylskåp och
skafferi. Då upptäcker vi att Jansson är borta! Räddningsexpedition påbörjas. Jansson
står och fryser på en hummertina i hamnen
i Stockevik, där han placerats i väntan på att
lastas i båten. Tur att måsarna inte hittade
honom först! Väl hemma firar vi den lyckade
räddningen med Irish coffee. Pigga, varma
och nöjda lagar vi en sen middag, dricker
mycket vin och njuter av att vara här.
På julafton töar det. Dagen fylls av de
sista julförberedelserna, granen kläs, Kalle
Anka avnjuts och så äntligen julklappsutdelning. Vid middagen gör Jansson succé, tillsammans med hemgravad lax, skinka, revbenspjäll och annat gott. Vi improviserar en aning.
Den äldre generationen har blivit stoppade
av lunginflammation i Uppsala och då måste
traditionerna funderas ut på nytt – på vårt sätt.
Det känns märkligt men lite spännande.
54
På juldagen vaknar vi till snöstorm.
Eller – storm är det väl inte, antagligen inte
ens kuling, utan 10-12 sekundmeter; nordan.
Vi vågar oss ut till Vrakeviks huvud. På
hemvägen är det motvind och vassa små
snöflingor känns som spikar i ansiktet. Vi
halkar fram på de isglaserade klipporna och
känner oss äventyrliga. Väl hemma eldar vi
i kakelugnen och öppna spisen. Det rister i
huset av den byiga vinden, det är kallt och
mörkt och lyser bara i fyra hus. Senare läser
vi om snökaos och strömavbrott på fastlandet.
26 december. När vi vaknar har det
mojnat och hela ön är inbäddad i ett vitt
täcke. Snön sitter längs sidorna på stolpar,
träd och grenar – ett resultat av nattens vind.
Vi åker kana på berget bredvid pumpen,
det går härligt fort på de kalla klipporna! På
eftermiddagen glimtar solen fram. Landskapet är svart-vitt och öarna gnistrar ute
GåsöGuiden 2010
i havet. Det känns mer som fjällvidder än
skärgård. Vi träffar några andra Gåsöjul­
firare som är på promenad. På kvällen lagar
vi kalkon enligt alla konstens regler – med
guidning över telefon från Uppsala. Den blir
god!
27 december. Det spöregnar (underkylt? snöblandat?) och är någon plusgrad.
Vinden har blivit sydlig. Det är dags för provianteringsutfärd. Grå dimma gör det svårt
att se Grundsund ens i höjd med Svenning­
skär. På eftermiddagen kommer tillslut de
tillfrisknade föräldrarna från Uppsala. Vi får
ta ut kompasskursen för att ta oss till Stocke­
vik – men det regnar i alla fall inte längre.
Däremot är det ruskigt halt och isgata på
stigar och vägar. När alla är på plats firar vi
med hummer från Tham, hembakat bröd
och pannkakor för de små (och Janne).
28 december. På förmiddagen åker
Wedsbergarna hem. Det har blivit minusgrader och vi får använda en polygrip för att
få loss tamparna. Sju stora hägrar har slagit
sig ner på Gråfålen och tittar på oss. På
eftermiddagen skiner solen! Vi går på upptäcktsfärd i bergen med barnen och kommer in med rosiga kinder. Barnen får varm
choklad av mormor och vi promenerar till
Tjällsö huvud i de sneda eftermiddagsGåsöGuiden 2010
strålarna. Himlen skiftar i orange, rosa och
ljusblått, havet är mörkblått. Sent på kvällen
går vi runt Kalvhagen i strålande månsken – så starkt att de snöklädda klipporna
speglar sig i Kalvhagefjorden. Stjärnhimlen
är fantastisk.
29 december. Snön gnistrar i solen och
tillsammans med barnen letar vi nya vägar
i bergen. Vi går upp bakom Hillebo, klättrar
uppåt tills vi är ovanför Vaboa, och kommer
ner igen vid kyrkogården. Efter lunch går
vi till Gåsö huvud. Solen ger klipporna en
varm gul färg. När vi vänder hemåt möts vi
av grå dimma som väller in från norr. Det
blir kallt, rått och fuktigt. Väl hemma märker
vi att elementet i vårt rum har lagt av. Vi bor
i den sämst isolerade delen av huset och
det är iskallt. Vi får försöka med den gamla
kakelugnen i hörnet som inte har varit igång
på många år. Men den visar sig vara vid gott
mod och efter ett par timmars eldande har
vi varmt hela natten. Det känns skönt att vi
skulle klara ett strömavbrott.
30 december. Dags för hemfärd till
Uppsala. Vi lämnar Gåsö i den bleka vintersolen, temperaturen har krupit ner till minus
sju och isen lägger sig i vikarna. Vilken
härlig vecka!
Ingrid Sundqvist
55
lats vid Uppsala universitet och som är
särskilt anpassad till långsamma havsvågor.
Generatorn placeras nere på havsbotten. Därifrån löper ett rep som kopplar den
till en boj på havsytan. Rotorn rör sig upp
och ner, den snurrar alltså inte utan drivs
direkt via repet av bojens rörelser. Det gör
att systemet klarar de stora påfrestningar
som uppstår till havs.
Forskning om
vågkraft pågår
i våra vatten
Sedan ett par år tillbaka finns en vågkraftspark utanför Islandsberg. Placeringen
är väl genomtänkt. Här råder ett »erkänt tufft vågklimat«, det finns hamnar i närheten och det är inte alltför djupt.
Redan 2002 började de första planerna
för det så kallade Lysekilsprojektet ta form
hos forskare och doktorander vid Uppsala
universitet. De hade konstruerat en helt ny
teknik för att fånga upp energin i havsvågor,
och nu var det dags att testa den i havsmiljö.
I dag finns fyra generatorer på plats
utanför Islandsberg, och fler sjösätts under
2010. Fullt utbyggd kommer vågkraftsparken att ha tio sammankopplade generatorer
som genererar el till elnätet. Totalt förväntas
anläggningen då producera el som täcker
årsförbrukningen för drygt 20 hushåll.
Tidigare forskning har misslyckats
Forskning inom vågkraft har pågått i årtionden runt om i världen. En rad olika förslag
har tagits fram för att omvandla energin i
havsvågorna till elektricitet, och några försöksanläggningar har byggts.
56
Hittills har ingen lösning varit kommersiellt gångbar. Det beror på att mekaniken har
varit alltför komplicerad. Man har utgått från
standardgeneratorer och försökt anpassa
dem till vågkraft, vilket inte har varit helt
lyckat. Standargeneratorer är nämligen
anpassade för cirka 1 500 varv per minut,
men när vågor rullar förbi får man höjningar och sänkningar cirka tio till femton
gånger per minut. För att omvandla denna
långsamma rörelse till en snabb så behövs
växellådor och andra komplicerade system
som oftast har placerats uppe vid havsytan.
De har helt enkelt inte hållit för det hårda
havsklimatet.
Ny typ av generator
Det koncept som testas i Lysekilsprojektet
har en helt annan sorts teknik. Det bygger
på en ny typ av generator som har utveckGåsöGuiden 2010
Lysekilsprojektet är alltså en forskningsanläggning. Den har tillstånd till och med
2014 och ska därefter tas bort. En fullskalig
kommersiell anläggning skulle placeras
betydligt längre ut från land och på djupare
och helt öppna vatten utanför öar och skär.
Ingrid Sundqvist
Miljöeffekter studeras
Förutom att utvärdera tekniken är ett viktigt
fokus för Lysekilsprojektet att studera vilka
effekter vågkraftverken har på miljön. Det
handlar om effekter på fiskar och marina
organismer, men även på fåglar och på oss
som rör oss på havsytan – yrkesfiskare,
fritidsfiskare och båtfolk.
För att studera miljöeffekterna av en fullskalig vågkraftspark byggs projektet ut med
upp till 30 attrappbojar. Vid de studier man
har gjort ännu så länge har man inte sett
några effekter på organismer och sediment
i vågraftsparken. Däremot fungerar generatorerna som konstgjorda rev, vilket lockar till
sig fisk, krabbor och hummer. De tar skydd
i hål och skrymslen vid fundamenten, som
har designats just för detta. Botten i övrigt
är en flack sandbotten på cirka 25 meters
djup. Det gör det möjligt att dyka där på ett
okomplicerat sätt, vilket man gör regelbundet i forskningssyfte.
Fakta
Lysekilsprojektet drivs av forskare och
doktorander vid Institutionen för teknikvetenskaper, Avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala universitet.
Vill du veta mer?
Kontakta doktorand Kalle Haikonen:
[email protected]
Mer information finns också på www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/WavePower/Lysekilsprojektet.html.
GåsöGuiden 2010
Kommersiell vågkraft
utanför Smögen
Företaget Seabased ska bygga
­världens största vågkraftspark utanför Smögen. Den kommer att ha 420
bojar och producera el som täcker
förbrukningen för cirka 2 000 hushåll
per år. Tekniken bygger på den som
utvecklats av Uppsala universitet
och som beskrivs i artikeln. Troligen
läggs de första bojarna i havet till
hösten.
57
Telefonregister
Riktnummer 0523Adress: Fack [XX], Gåsö (eller Gåsö [husnr]), 450 33 Gundsund.
●
E
●
= Medlem i Gåsö Vänner Tennis- och Segelklubb
A
Andersson
Vera
● Roy
223 51
0522-706 00
Fack 71
B
●
●
●
●
●
58
Beckman
224 08
Anna
08-53257352
Guldberg
Fack 53
Christian
Bengtsson
224 71
Anna-Lena
Fack 22
Gunnar
Bengtsson
223 67
Mona
040-94 56 62
Anna
Fack 10
Oskar
Berg
Ida
073-449 66 32
Simon
Fack 42
William
Berggren
226 66
Ann-Margret 08-760 71 88
Lars
Fack 60
Andreas
Jens
Albin
Ossian
Bergman
226 66
Per-Axel
08-660 33 34
Mats
Fack 60
Marit
Martin
Bergström
223 76
Elisabeth
Fack 66
’Bissan’
Bergström
223 76
Torkel
031-41 44 65
Fack 66
Bergström
223 76
Idha
Fack 66
Bergström
223 76
Gustav
Fack 66
Bergström
223 76
Hedvig
Fack 66
Bernow
227 35
Lindblad
040-16 42 22
Fack 34
● Jens
Annika
● Mattias
● Mårten
Boltenstern
Madeleine
+43
Erich
664 9132159
Fack 48
Boström
Ulrica
070-404 59 42
Tony
070-5511 877
Cathrine,
0524-221 12
Louise
Fack 54
Nicole
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
C
Carlén
● Leif
●
●
●
●
Carlén
Frida
David
Gustav
Cleary
Helena
Ian
Elliott
Cornelius
Britta
Bertil
Christine
Peter
228 82
0510-605 76
Fack 33
228 82
021-41 47 40
508-667 98 72
Fack 58
226 27
08-758 61 82
Fack 51
●
Cornelius
230 15
Fredrik
08-31 80 28
Susanne
Fack 8
Döhmers
Lynn
Tom
Cornelius
230 15
Patrik
Fack 8
Maria
de la Torriente
Pablo
Isabel
Sofia
Cullberg
226 60
Katharina
031-44 88 85
Göran
031-44 85 30
Fack 37
Cullberg
226 60
Lena
0522-871 79
Fredrik
Fack 37
Johanna
Alexandra
Cullberg
226 60
Martin
08-768 76 79
Kattis
Fack 37
Christoffer
Caroline
Isabel
Cullberg
226 60
Nalena
031-44 65 74
Fack 37
●
●
●
●
●
●
F
Fahlén
Kristina
Johan
Jens
Flodin
Magdalena
● Jesper
Jakob Kvanvig
Flodin
● Mathias
D
●
●
●
●
●
●
Dahlström
Marie
Johan
Oscar
Sofia
Daun
Anna
Stefan
Fredrik,
Maria
Ebba
223 56
08-720 60 26
Fack 28
239 50
018-32 13 59
Fack 86
GåsöGuiden 2010
Edgren
220 70
Charlotte
08-795 87 46
’Lotta’
Fack 66
Rolf
Felix
Alexander
Oliver
Louise
Viktor
Edstam
223 84
Marie-Louise 031-13 17 14
Harald
Fack 50
Edstam
223 84
Jonas
Elmqvist
228 13
Anna
+86-138 178
Ola
743 70
Axel
Karl
Fack 23
Klara
Eriksson
223 51
Kristina
Fack 71
Anders
Johan
Anna
Eriksson
226 35
Thekla
Fack 58
●
●
●
●
●
Flodin
Ulla
Arne
Francke
Ulrika
Michael
Filip
Hélène
223 67
031-57 47 48
Fack 10
223 02
031-714 30 01
Fack 72
223 02
031-300 61 69
Fack 72
223 02
031-28 38 83
Fack 72
226 67
08-26 65 24
Fack 3
GåsöGuiden 2010
●
●
●
●
●
●
●
●
Fredriksson
223 58
Christer
031-19 67 40
Marie
Fack 59
Emil
Sofia
Frémont
227 11
Berit
+33-148 049
Arnaud
104
Axel
Ulrik
Fack 44
HaegerRynäs
● Lisa
Joakim
Arvid
Malte
Haglund
Ulla
Hall
Karin
Göran
Hall
Leila
Hall
Monica
G
Gjötterberg
070-484 52 01
● Magnus
Fack 42
● Margareta
Gjötterberg
070-315 00 03
● Erik
Helene
Fack 42
● Harald
● Alice
Gjötterberg
070-848 02 29
● Mårten
Birgitta
Fack 42
Gjötterberg
073-620 30 56
● Måns
Fack 42
● Susanne
● Julia
● Tim
Ludvig
Gjötterberg
070-916 45 10
● Åse
Johan
Fack 42
Glømmen
223 54
+47-22 52
● Bodil
13 96
● Jon
Fack 63
● Camilla
● Erlend
Graneld
228 87
Fack 11
● Josefine S
● Anders
Hillevi
Beata
Green
223 55
Marianne
046-211 28 20
Fack 55
Hansson
Birgit
●
●
●
●
●
●
H
Haeger
Anette
● Oscar
Haeger
● Lena
● Göran
230 30
033-41 41 63
Fack 74
230 30
031-24 24 41
Fack 74
●
●
230 30
031-42 25 87
Fack 74
225 72
0155-114 73
Fack 38
224 82
0500-43 55 45
Fack 17
224 82
Fack 17
230 83
031-19 55 52
Fack 17
226 54
031-45 51 75
Fack 18
031-322 14 79
0303-965 35
Fack 61
Hansson
Christina
Bertil
Niklas
Johan
Anna
Harling
230 11
Birgit
018-50 31 61
Jerk
Fack 41
von Hilgers
229 77
Barbro
+49-
Richard
211 208 571
Max
Fack 49
Philipp
Lisa
Holmberg
230 15
Elisabeth
08-54 30 03
Lennart
Fack 8
von Horn
223 71
Claus
08-83 25 84
Fack 64
von Horn
223 71
Kerstin
0582-700 62
Gabriel
Fack 64
Emma
Amanda
Carl-Axel
von Horn
Edvard
019-44 70 44
von Horn
Rutger
59
von Horn
223 71
Micke
0476-210 17
Kajsa Flodell
Fack 64
Caroline
Hugosson
Eva
031-29 44 28
I
●
●
●
●
●
●
Ingemarsdotter
Barbro
Ola Fredriksson
Simon
David
Ingemarsdotter
Kerstin
Gunnar Lindblad
Vincent
Pontus
Iversén
Maria
Magnus
Anna
Emma
225 33
031-12 33 41
Fack 9
Jacobsson
Peter
Anneli
Albert
Wilhelm
Johansson
Åsa
Torsten
Peder
Ebba
Harald
Josefson
Eva-Karin
230 83
0300-636 18
Fack 17
225 33
08-32 61 10
Fack 9
●
●
●
●
●
Josefson
Åsa
Karlsson
● Roland
60
●
●
●
●
●
230 52
08-755 66 56
070-643 83 96
Fack 21
226 08
+33-1-42 78
33 27
Fack 2
226 08
Fack 2
K
Karlernäs
Birgitta
L
220 33
031-42 32 12
Fack 19
J
●
●
●
●
af Klercker
230 93
070-7315854
● Fredrik
Fack 5
af Klercker
230 93
070-4403606
● Stephanie
Fack 5
af Klercker
230 93
08-660 03 11
● Michaela
Fack 5
● Peter
Kristensson
223 84
Kerstin
Fack 50
● Krister
Kroon
073-376 44 95
Fack 42
● Sara ● Henrik
● Jacob
● Jenny
223 63
08-667 10 04
Fack 70
228 89
08-580 350 42
Fack 7
●
●
●
●
●
Lien
Torgrim
+47 9280 9642
Ulla Heli
+47 9117 8000
Selma
Fack 1
Teodor
Lindblad
227 38
Mia
08-756 14 14
Anders
Fack 32
Erik
Torbjörn
Lindqvist
Eva
070-371 04 70
Lars
08-663 94 40
Helene
Fack 39
Catharina
Lundström
Britta
Lyre
226 00
Agneta
031-14 36 49
Iörn
Fack 79
Jens
Karin
Lyre
226 00
Jens
08-668 46 00
Fack 79
M
Muschött
Britt
● Peter
● Frida
Muschött
Malin
070-620 60 51
031-42 52 66
Fack 37
070-408 71 67
031-41 60 14
Fack 37
Mürbeck
● Anna-Karin
● Lars
●
●
●
●
Mürbeck
Martin
Kicki
Otto
Bruno
Myers
Cecilia
221 80
+45 32 95
95 97
Fack 62
221 80
040-15 34 10
Fack 62
226 06
+1-803-
396-0513
Fack 40
Mårtensson
226 06
031-68 07 87
● Anita
Fack 40
● Nils »Nicke«
● Jonas
● Rickard
● Julia
Mårtensson
226 06
Christina
Fack 40
● Johannes
Cicilia
Charlotte
Mårtensson
226 06
Margret
031-28 84 56
Fack 40
● Gunnar
Susanne
● Erik
Sofia
N
●
●
●
●
Nermark
Ulrika
Måns
Emil
Jakob
Sigrid
0705-85 08 57
08-748 90 60
Fack 12
O
Odencrants
223 56
Inga
08-88 42 19
Jan
Fack 28
Odencrants
223 56
Leena
08-570 229 10
Fack 28
● Staffan
Ella
Olers
Karl Wilhelm
Olsson
Gösta
0142-711 31
Fack 30
GåsöGuiden 2010
P
Persson
223 66
Kate
040-98 43 98
Fack 29
● Sven Eric ’Eke’
● Måns
Persson
223 66
040-26 51 61
● Magnus
Fack 29
Peterson
229 35
Rosengren
+31-
705 119 844
● Niklas
Fack 65
● Malin
● Anna
● Axel
Plym
226 35
Forshell
08-35 85 17
Fack 58
● Eugen
Plym
226 35
Forshell
08-662 82 67
Fack 58
● Henrik
R
Ramberg
232 51
Brita
08-704 01 05
Lennart
Fack 6
Gustav
Carolina
Johanna
Rosengren
Ingrid
0707-38 19 63
031-56 31 81
● Ulf
Fack 61
Ränner
070-444 5252
Albin
Fack 60
Rönnblad
224 87
0521-46 05 82
● Barbro
Annika
Fack 16
Stefan
Charlotte
Lena
Rönnblad
070-68 44 047
● Marianne
08-85 52 06
Fack 15
●
●
●
●
●
S
Sahlin
● Helène
● Bengt
Carl
Johan
223 30
08-765 95 16
Fack 13
GåsöGuiden 2010
Sahlin
223 64
0707-375 009
● Sven
Anne
08-25 90 62
Lovisa
Fack 43
David
Felicia
Sahlin
223 64
Olle
Fack 43
Sahlin
224 23
Åsa
031-28 74 05
Fack 4
● Pelle
● Marie
● Karin
Anna
Erik,
Fredrik
Sara
Jalhed
Sahlin
224 23
Marie
Fack 4
Salomonson
228 87
031-14 13 44
● Björn
Fack 11
Salomonson
228 87
08-740 42 08
● Caroline
Fack 11
Salomonson
Olle
Fack 33
Schelin
224 07
08-26 01 12
● Eva
Fack 25
● David
● August
● Alva
● Edvard
Sissener
223 66
Malin
+41-
Paul
218 011 848
Natacha
Fack 29
Frederic
Simonsson
223 60
031-69 40 05
● Ingeborg
Fack 31
● Knut
● Elin
● Emma
Sjögren
224 36
Martin
0390-415 40
Karin
Fack 52
Hugo
Hedda
Starck
223 61
Fack 36
● Lena
Markus
● Filippa
Stokke
● Thor
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Strinnholm
Kerstin
Ulf
Carl
Elinor
Sundén
Ingrid
Sture
Sundqvist
Ingrid
Björn
William
Elsa
223 18
08-25 05 73
Fack 68
220 09
08-665 08 72
Fack 47
225 05
018-10 98 12
Fack 46
T
Tengroth
● Björn »Nalle«
Tengroth
Ulf
Anne
Johan
Madeleine
TengrothDyberg
Magdalena
Miriam Jacob
Tham
● Annika
Sanna
Mika
Kalle
Linda
Tham
● Bolle
Catharina
Vilhelm
Hedvig
Tham
Charlotta
Micke
Filip
Oliver
Tham
Frida
Erik
Perry
Tham
Gudrun
Lennart
Andrea
Rikard
Sebastian
●
●
●
●
225 39
08-85 58 24
Fack 3
226 67
031-16 67 26
Fack 3
226 67
+1 908-
625 92 37
Fack 3
227 65
08-653 79 03
Fack 73
222 95
08-31 27 70
Fack 35
Fack 24
222 95
08-39 99 03
Fack 35
223 83
031-14 41 59
Fack 24
61
Tham
Katarina
Fack 24
● Krister
Vilhelm
Klara
Tham
222 95
08-717 50 87
● Klas
Marie Louise
Fack 35
Tham
222 95
08-650 12 02
● Kåre
Fack 35
Theman
● Kaj
Z
●
●
●
●
●
V, W
Valinder
223 18
031-29 43 54
● Berit
Fack 68
● Göran
Valinder
223 18
031-28 08 61
● Gunlög
Fack 68
● Karin
● Charlotta
● Ebba
Wallin
226 11
Sylvia
031-27 44 07
Fred
Fack 69
● Fredrik
Wallin
+41-
22-784 0061
● Christer
● Inger
Wallin
070-673 00 52
● Sten
● Maria Mellander
● Hanna
● Erik
Wedsberg
225 05
08-756 25 06
● Ann
Fack 46
● Jan
● Johan
● Sofia
Wigren
226 00
031-740 49 36
● Lena
Amanda
Fack 56
Lova
Wilhelmsson
223 02
031-81 20 26
● Ulrika
Fack 72
● Jonas
● Sara
● Hanna
● Fabian
62
●
●
●
●
Nya postbox-nr!
Zechmeister
Sophie
+43
Harald
664 8412740
Armin
Fack 48
Helena
Zetterquist
223 62
Ebba
08-550 140 67
Håkan
08-550 846 05
Fack 45
Zetterquist
223 62
Henrik
031-12 50 17
Ulla
Fack 45
Hilmer
Alma
Idun
Zetterquist
223 62
Martin
08-659 33 55
Nanny
Fack 45
Tove
Linnea
Zetterquist
223 62
Olle
031-25 27 72
Jakob
Fack 45
Arvid
Zetterquist
223 62
Johan
0733-78 18 78
Fack 45
Å
Åslund
223 06
Margaretha 0707-35 84 79
0500-42 90 80
● Tomas
Fack 26
● Peter
Linda
Åslund
223 06
Fack 26
● Björn »Nalle«
Ö
Öberg
Annika
Lukas
Welander
Öberg
Stefan
Charlotte
Lena
Öhman
● Marianne
224 87
031-713 71 52
Fack 16
224 87
Fack 16
231 45
040-97 05 80
Fack 67
Posten inför
nya adresser för oss Gåsöbor. De
gamla Fack-numrena
utgår och i stället adresseras posten med
»Gåsö« följt av det nya
numret på huset som
introduceras fr o m nu.
Husnumren kan du
hitta på en karta som
finns på www.gaso.nu.
De gamla postboxnumren lär leva ett tag
till på egen kraft, men
får börja fasas ut fr o m
nu.
Och postnummer
och postadress 450 33 Grundsund
gäller som tidigare.
Denna lista baserar sig dels
på det register som finns
på www.gaso.nu under
»Samfällighet/Adresser«,
dels på för Gåsö Vänner
Tennis och Segelklubbs
medlemsregister, och är
uppdaterad t o m maj 2010.
Felaktigheter kan säkert
före­komma och detta ber
vi i så fall om ursäkt för.
Rätt uppgifter?
Har du felaktiga uppgifter
eller saknas någon? Gå in på
www.gaso.nu.
Kontakta Jonas Wilhelmsson
om du har några frågor.
Yrkesregister
Riktnummer 0523-
AKUT & JOUR
BANK
»Blåmusslan« alginfo. . . . . . . . 031-60 52 90
El, Vattenfall . . . . . . . . . . . . . . . 020-82 00 00
Giftinformation. . . . . . . . . . . . . . 08-33 12 31
Kustbevakning
Regionledning, Väst . . . . . . . . 031-69 90 00
Polis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 57 00
Sjukhus, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 00
Jourcentralen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 80
Sjukvårdsupplysning
Göteborg. . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-703 150
Rådgivning, barn. . . . . . . . . . 031-343 47 00
Uddevalla. . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-117 117
Sjöräddning. . . . . . . . . . . . . . . 031-69 90 60
Sjöräddningsstationer:
RS Stenungsund . . . . . . . . . . 031-761 42 77
RS Käringön. . . . . . . . . . . . . . 031-761 42 75
RS Smögen. . . . . . . . . . . . . . . 031-761 42 78
RS Fjällbacka. . . . . . . . . . . . . 031-761 42 81
RS Strömstad. . . . . . . . . . . . . . . 0526-613 13
SOS nödsituation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
ej brådskande. . . . . . . . . . . . 031-703 10 00
Tandvårdsgruppen, Lysekil. . . . . . . . 121 00
Swedbank, Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . 199 00
SEB, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . 0771-365 365
BRA TELEFONNUMMER
Drevia AB, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . 141 50
Grundsunds Marina. . . . . . . . . . . . . . 200 20
Jacobsson Båtbyggeri . . . . . 0522-65 11 23
Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04
Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88
Stockeviks Båtvarv. . . . . . . . . . . . . . . 231 70
Värbofjordens Marin. . . . . . . . . . . . . . 217 09
Brandstation, Lysekil. . . . . 010 483 72 00/02
Distriktsläkarmottagning, Skaftö. . . . 232 20
Lysekils kommun . . . . . . . . . . . . . . . 613 000
Återvinningscentral, Skaftö
Öppet ons 16.00–19.00, lör 9.00–13.00
APOTEK
BENSIN
Grundsunds Marina, Preem . . . . . . . 200 20
ICA Grundsund, automat. . . . . . . . . . 211 05
Kilens Bageri och Pumpbensinstation, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 21
Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04
Lysekil, Södra hamnen, automat. . . . 139 60
Norra hamnen, automat, UnoX . . . . . 161 50
BOKHANDEL
Lysekils Bokhandel. . . . . . . . . . . . . . . 103 20
BÅTMOTORER
Grundsunds Marina. . . . . . . . . . . . . . 200 20
Lyckans Slip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 04
Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88
BÅTAR, VARV
& TILLBEHÖR
ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05
Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0771-45 04 50
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
63
FISK & SKALDJUR
Kerstin o Tony Roysson (havskräftor).211 35
Lennart Jakobsson (krabba) . . . . . . . 216 57
Pelles Rökeri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 74
FLYGINFORMATION
Fyrstads Flygplats, Trollhättan. 0520-825 00
. . . . . . . . . . . . . . . . . . www.fyrstadsflyget.se
SAS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0770-727 727
FOTO, RADIO & TV
Lasses Foto, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . 120 00
GOLFBANOR
Lyckornas Golfklubb . . . . . . . . 0522-201 76
Orust Golfklubb . . . . . . . . . . . . 0304-531 70
Skaftö Golfklubb. . . . . . . . . . . . . . . . . 232 11
Sotenäs Golfklubb. . . . . . . . . . . . . . . 523 02
Torreby Golfklubb . . . . . . . . . . 0524-285 30
HANTVERKARE
Allfix (Bryggor m m). . . . . . . . . . . . . 218 85
BYGGVAROR
& BYGGMÄSTARE
Byggtjänst, Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . 125 09
GRG Byggnads AB, Grundsund . . . . 211 72
Stockeviks bygg. . . . . . . . . . . . . . . . . 224 37
BRJ Entreprenad AB. . . . . . . . 0522-64 14 10
FÄRG & MÅLERI
Färgbolaget, Norra hamnen. . . . . . . . 137 85
Skaftö Golv o Måleri. . . . . . . . . . . . . . 232 23
. . . . . . . . . . . . . . . . . Jörgen (070-673 60 23)
Hushållsmaskiner & El
Elkraft, Lysekil. . . . . . . . . . . . . . . . . 61 10 60
Elmontering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . Lars Henry Antonsson (070-829 29 24)
. . . . . . . . . Ingemar Forsell (070-899 08 50)
Rylanders. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 50
Kapell
Grundsunds Lädermakeri. . . . . . . . . 219 05
Sjösäcken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 19 63
POST
SYSTEMBOLAGET
ICA Grundsund, paketutlämning . . . 211 05
Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 020-23 22 21
Tempo, Fiskebäckskil
Öppet må-fre 15.30 – 17.30. . . . . . . . 220 27
ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05
Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 18
TAXI
Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 00
RESTAURANGER
Brygghuset Krog & Café . . . . . . . . . . 222 22
Gullmarsstrand . . . . . . . . . . . . . . . . 66 77 88
Pelles Rökeri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 74
Peterssons, Käringön . . . . . . . . 0304-560 19
Pizzeria, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . 222 37
Rågårdsviks Pensionat. . . . . . . . . . . . 210 19
Skaftö Golfkrog. . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 12
Smultron & Tång . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 20
TURISTINFORMATION
Lysekils Turistbyrå . . . . . . . . . . . . . . . 130 50
VATTENFALL (El – Gåsö)
Anmälan om fel på distributionsnätet
dygnet runt . . . . . . . . . . . . . . . 020-82 58 58
Plus Energi (kundservice). . . 020-55 55 55
Ved
Robert Nordklev . . . . . . . . . . . . . 070-3077490
SJ
ATG, Tempo Fiskebäckskil . . . . . . . . 220 52
ATG Wästkiosken. . . . . . . . . . . . . . 61 10 47
Biljetter & Upplysning. . . . . . 0771-75 75 75
VÄDERTJÄNST
Kust- & Fritidsväder, SMHI. . 0900-202 02 22
Meterolog direkt. . . . . . . . . 0900-101 70 70
Rörmokare
Skaftö Rör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 70
.Per-Erik »Pepe« Pontusson (070-327 11 89)
Trädgårdsredskap
Skaftö Reparationsservice. . . . . . . . . 212 88
JÄRNAFFÄRER
Jernet, Norra hamnen Lysekil . . . . . . 161 50
LIVSMEDEL, KIOSK
Carlssons Hamncafé, Stockevik . . . . 223 33
Grundsunds kiosk. . . . . . . . . . . . . . . . 212 85
ICA Grundsund. . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 05
Tempo, Fiskebäckskil. . . . . . . . . . . . . 220 52
Wästkiosken, Lysekil (ATG). . . . . . 61 10 47
KLIPPVÄGEN 18 756 52 UPPSALA
TEL 018-32 13 59 FAX 018-59 28 65
MOBIL 0703-79 38 73
[email protected]
64
GåsöGuiden 2010
GåsöGuiden 2010
65
Ingemar
Andersson
Båtplat
s
»Gåsöp vid
latsen«
på Söh
alla
Nära o .
ch
bekväm
t.
I augusti 2009 avled Ingemar Andersson.
Ingemar kom från en gammal gåsösläkt
och föddes på Gåsö en stormig decembernatt 1936.
Hans far var Mattias från Gåsö och hans mor
var Ingeborg från Gullholmen. Åtskilliga är
de äventyr som Ingemar var med om under
barndomsåren på ön. Som blott sextonåring
mönstrade Ingemar på Diamant från Grundsund med destination Island. Förtjänsten
från islandsfisket fick utgöra grundplåten
till hans utbildning. Militärtjänsten gjorde
han i marinen som telegrafist på jagaren
Halland. Ingemar träffade blivande hustrun
Doris i Göteborg i slutet av 1950-talet och
tillsammans bildade de familj och byggde
ett eget hem på Gåsö. Större delen av de
yrkesverksamma åren tjänstgjorde Ingemar
på Chalmers, institutionen för teknisk fysik.
Efter pensioneringen flyttade Ingemar med
sambon Ulla-Märtha tillbaka till Gåsö. I föräldrahemmet i Lunnevik låg hans Tusculum
där han njöt av livet.
Ingemar var en ovanlig person. Han
kombinerade en betydande intellektuell
nyfikenhet med ett okuvligt engagemang för
hemön Gåsö. Han var en drivande kraft och
under åren var han engagerad i många viktiga frågor på ön. När det kommunala vattnet
kom till ön var det en milstolpe. Han kallade
det för den underbara natten. Till Ingemars
stora glädje hann han också få uppleva den
nya hamnen som han kunde vara med och
fira sommaren 2008.
66
Vi kommer att minnas Ingemar för hans
vitalitet, charm och humor, hans styrka och
för hans okuvliga livsvilja. Vi är tacksamma
för allt det tekniska kunnande som han så
frikostigt delade med sig av. Ingemar var
aldrig sen att hjälpa till med krånglande
pumpar, läckande rör eller frågor som rörde
elektronik och fysik. Ingemars kunskaper
om sjön och båtar var av den sorten som
man endast kan få om man vuxit upp på en
ö. Trots sin på slutet accelererande sjukdom
som innebar stora umbäranden kunde han
så sent som i juli 2009 med familj och vänners hjälp genomföra flera gåsöbesök. Ingemar firade också den sista midsommaren
i sitt älskade Lunnevik. In i det sista gladde
han sig åt familjen och de fyra barnbarnen.
Kerstin och Barbro
Ingemarsdotter
•Nygrillat varje dag
•Lotter – Tips
•Apoteksombud
•Utlämningsombud för Systembolaget
•Postpaketutlämning
Öppet:
(28/6–15/8)
Alla dagar 8.00–21.00
Övrig tid:
Måndag–fredag 9.00–19.00
Lördag 9.00–16.00
Söndag 10.00–16.00
Beställning och avhämtning av systembolagsvaror:
Beställ varorna två dagar innan önskad leverans (tisdag-fredag).
Beställer du per telefon var vänlig och ange artikelnummer.
Under juli månad avhämtning varje dag, övrig tid tisdagar och fredagar.
Tel 0523-211 05
Janne med personal önskar alla Gåsöbor hjärtligt välkomna!
GåsöGuiden 2010
– Hos oss är det intresset som styr, inte
lönen. Det blir en helt annan glöd när man
ställer upp frivilligt.
Viktor Töllefsen jobbar som stuveriarbetare och lastar fraktbåtar. Ulla (till höger
på bilden) är skeppare och säljer fritidsbåtar.
Torbjörn (med ryggen mot kameran) är navigatör och jobbar som ekonom.
Bland de frivilliga på räddningsstationen
finns också ingenjörer, projektledare, läkare,
montörer, maskinbefäl, studenter och en vd.
–Att vi jobbar tillsammans på lika villkor skapar en stark teamkänsla. Det är
rättvist ombord: alla är viktiga, ingen har
lön, säger Viktor.
Det är eldsjälar som Viktor, Ulla och
Torbjörn som är ryggraden i Sjöräddningssällskapet. Vi är en ideell förening utan bidrag från staten. Varje år krävs stora resurser
för att driva våra 64 räddningsstationer. Inte
minst behövs mycket pengar för att utrusta
och utbilda alla frivilliga sjöräddare.
Ge ett bidrag på pg 900 500-0 eller på
www.ssrs.se. Där kan du skänka pengar
online eller bli medlem.
Som medlem får du kostnadsfri hjälp om
du skulle råka ut för till exempel motorstopp
eller roderhaveri när du är ute med båten.
Det är så Viktor och hans kolleger tackar
dig för ditt stöd.
Frivilliga sjöräddare sedan 1907.
Foto: Håkan Ludwigson
Vi tror på rättvisa. Ingen lön för lika arbete.