1. No category

Lindbäcksstadion är en skid- och vintersportsanläggning som ligger i
närheten av Piteå, se figur 1.1-1. Vintertid är det många aktiva föreningar
inom bland annat skoter, längd- och utförsåkning på anläggningen. Det är
även en viktig mötes- och aktivitetsplats för allmänheten.
Piteå kommun arbetar tillsammans med nuvarande arrendator och de aktiva
föreningarna vid anläggningen för att vidareutveckla området. 2010-11-15
beslutade Piteå kommuns miljö- och byggnämnd att påbörja framtagande av
ett planprogram för samråd angående området.
Syftet med planprogrammet är att ta fram förutsättningar och möjligheter för
en utveckling av verksamheten på Lindbäcksstadion. Programmet utgör
underlag för vidare planläggning och tillståndsgivning.
Planområdet är beläget vid Svensbyfjärden och omfattar den befintliga
Lindbäcksstadion på Vallsberget och delvis angränsande fastigheter, se figur
2.2-1.
Planprogrammet rymmer ett tidsperspektiv om cirka 10 år. Det gäller från
och med att det antas och upphävs när detaljplan finns.
Efter framtagande av programhandlingar är det samråd angående
planprogrammet. Genom samråd kan kommunens beslutsunderlag utökas
med de berördas erfarenheter och synpunkter. Efter samråd och
godkännande av kommunfullmäktige, avses planprogrammet kunna ligga till
grund för eventuellt kommande detaljplanering i området.
Aktuellt område ligger cirka 7 km väster om Piteå stadskärna, se figur 1.1-1.
Programområdet omfattar de privatägda fastigheterna Svensbyn 2:4>2,
Svensbyn 2:4>8, Svensbyn 2:4>9, Svensbyn 7:3, Svensbyn 61:13>4,
Svensbyn 23:13>3, Svensbyn 23:12>3, Svensbyn 51:3>3, Svensbyn 51:3>4
och Svensbyn 2:4>3, samfälligheten Svensbyn S:2>1 samt fastigheterna
Svensbyn 1:26>1 och Svensbyn 1:26>3 som Piteå kommun äger, se figur 2.21.
Då planområdet tar andra fastigheter i anspråk kommer markförvärv vara
nödvändigt för genomförande av planprogrammet.
Lindbäcksstadion ägs av kommunen och har drivits av privat arrendator
sedan 1996. Vägen till anläggningen från väg 373 och vägen närmast öster om
planområdet, mot Rismyrliden, har enskild väghållare.
Kommunfullmäktige beslutade 2007-12-17 § 203 att anta Översiktsplan Piteå
kommun, Fördjupning för Landsbygden. I planens markanvändningskarta är
aktuellt område markerat som rekreation. I översiktsplanens del för
Infjärdens Landsbygdsområde, står det att ”Vallsberget fyller en viktig funktion
som mötesplats och aktivitetsplats för föreningslösa ungdomar i hela kommunen”. Vidare
är kommunens förslag att ”Vallsbergets anläggning ska förbättras och
vidareutvecklas”. I översiktsplanens del för Svensbyns byaområde står det även
att Vallsberget är en viktig fritidsanläggning för Infjärdens
Landsbygdsområde. Förslag är att ”kommunen ska stödja föreningslivet i dess
strävan att driva anläggningar och lokaler i egen regi” och att ”arbetet med att utveckla
kultur- och fritidsliv genomförs i samarbete mellan kommunen och det lokala
föreningslivet”. Vidare är ett föreslag att anordna en ”Mountainbikebana på
Vallsberget”.
Det finns inga detaljplaner inom planområdet. Enstaka närliggande
detaljplaner är; D0700, del av Svensbyn 61:1 som ligger nordöst om aktuellt
område och DB0414, Fagersberget, sydöst om aktuellt område samt fyra
detaljplaner i Svensbyn, cirka 2 km väster om aktuellt område. Det kan bli
aktuellt med en planläggning för fritidshus på fastigheterna Svensbyn 1:18
och 1:23.
I rapporten Upplevelseturism i Piteå landsbygd som tagits fram av
Ledningskontoret, Piteå kommun, står det ”fortsatt lokal satsning på att öka
grundförutsättningar för en aktiv och social fritid, hälsa och livskvalité för byns invånare
och lokalbefolkning, men som också gynnar en turistisk utveckling” angående
utveckling av upplevelseturism i Piteå landsbygd.
Strax öster om skidbackarna finns det en svår passage av riksintresse (enligt 3
kap 5§ Miljöbalken) för Östra Kikkejaure sameby, id 122, se figur 3.2-1. Det
är en kritisk passage i samband med renflytt där framkomligheten är viktig för
att flyttleden ska kunna nyttjas. Riksintresset fastställdes 2005-12-15 i enlighet
av Statens Jordbruksverks beslut. Inom riksintresseområdet skall rennäringen
skyddas mot åtgärd som försvårar näringens bedrivande. Riksintresset är
delvis inom planområdets avgränsning. Vid vidare planläggning behöver
frågan angående rennäring studeras och konsekvensbedömas närmare så att
det blir säkerställt att riksintresset tillgodoses, samt att riksintresset inte
påverkas negativt.
Nordväst om planområdet är det riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap
6§ Miljöbalken. Det är Lillpitedalen med bebyggelse och odlingslandskap.
Område som ligger inom 100 meter från strandlinjen omfattas normalt av
strandskydd. En mindre del av strandskyddat område runt Svensbyfjärden
ingår i programmets planområde.
1965 informerade Piteå landskommun om tänkta planer att bygga en
utförsåkningsanläggning i Piteåbygden. Utbyggnaden påbörjades 1966 och
premiären ägde rum i december 1968. Då bestod anläggningen av en lift och
två nedfarter; slalombacken och familjebacken. Därefter har tävlingsbacken,
starttorn och ytterligare en lift tillkommit. FIS (Internationella skidförbundet)
godkände Vallsberget i oktober år 2010 som tävlingsbacke för ENL
(Internationella slalomtävlingar). Den första ENL tävlingen i Piteå blir/blev
rankingslalomen till Piteåparallellen.
SM i längdskidåkning arrangerades år 1978, 1999 och 2010 på Vallsberget.
1982 byggdes elljusspår av Piteå Skidallians med bidrag från kommunen.
Inför SM år 2010 upprustades området med bland annat rullskidbana, nytt
elljusspår, utökad snökanonanläggning samt belysning.
Byggnaderna inom anläggningen har tillkommit och utökats med tiden; vid
premiären år 1968 fanns maskinhus för liftstyrningen, verkstad/personalrum
och biljettförsäljning/kiosk, år 1971 till 1972 byggdes cafeterian och år 1976
till 1977 byggdes sekretariat, omklädningsbyggnad samt garage. År 1979
byggdes viadukt på toppen, år 1985 byggdes garage och år 1991 byggdes
liftmaskinhuset om för att rymma personalrum på övervåning samt
klubbstuga och sekretariat för Piteå Alpina.
Pack, spår- eller pistmaskin har uppdaterats och köpts in till anläggningen allt
eftersom; år 1976, 1984, 1985 och 1991. År 1986 byggdes
snökanonanläggningen.
Då anläggningen öppnade var det en person som var anställd för att sköta
packningen med skoter, öppethållande, reparation av utrustning med mera.
Idag är större del av området ianspråktaget för skidanläggningen. Här finns
liftar och backar för utförsåkning, fun-/snow-park, längdspår, rullskidspår
samt en skidskytteanläggning. Se vidare under kapitel 4.8 Rekreation,
friluftsliv och lek. I anslutning till skidområdet finns parkering,
husvagnsuppställning och diverse byggnader.
Utanför skidområdet finns främst skogsmark som nyttjas för skogsbruk. I
områdets östra del finns jordbruksmark.
I översiktsplanen för Piteå kommun, Fördjupning för Landsbygden, är
markanvändningen för Vallsberget och anslutande område öster och sydväst
om området markerat som rennäring för Östra Kikkejaure sameby. Samebyn
är vid Vallsberget och Fagersberget mellan januari och april.
Inom anläggningen finns byggnader för cafeteria, värmestuga,
omklädningsrum, lifthus, klubbhus, sekretariat samt diverse garage och
förråd. Samtliga byggnader har rödmålade träfasader och en till två våningar.
På toppen av berget finns en viadukt under liftspåret, ett starttorn och ett par
höga master.
Utanför planområdet, cirka 2 km väster om anläggningen, ligger Svensbyn
med cirka 970 invånare (2005). Befolkningen ökade med 5,5 % år 1996 till
2005 och redovisade ett födelseöverskott år 2003 till 2005.
Cirka 5 km öster om anläggningen ligger Bergsviken med cirka 2300 invånare
(2005). Även det utanför planområdet.
Det finns fritidsbebyggelse på södra sidan av Svensbyfjärden, i närheten av
planområdet.
Anläggningen ligger nära Piteå och har främst upptagningsområde i
närområdet, förutom vid diverse tävlingar då upptagningsområdet är större.
Vallsberget var den 44 mest besökta skidanläggningen i Sverige säsongen
2009/2010 av SLAO:s (Svenska Liftanläggningars organisation) cirka 230
medlemsanläggningar med cirka 30 000 besökare. Framför allt är det barn
och ungdomar som besöker backen, ungefär 75 till 80 procent av åkarna är
under 14 år. Under SM i längdåkning år 2010 uppskattades antalet besökare
till cirka 8000 personer per dag. Vid skotertävlingar har antalet åskådare
uppskattats till cirka 1000 personer/tävling.
Det finns cafeteria, värmestuga, omklädningsrum och grillplatser på området.
Inom området finns optofiber, elnät och verksamhetsområde VA, se figur
4.6-1.
Byggnaderna är idag anslutna till det kommunala ledningsnätet för vatten och
avlopp. Det kommunala bolaget Pireva har hand om renhållning och vatten.
Vattenledning till anläggningen kommer från Piteå, Degerängets vattenverk,
och är lagd längs med väg 373. Vid avfarten öster om infarten till Vallsberget
viker den av för att efter cirka 400 meter vika av mot anläggningen, se figur
4.6-1 för verksamhetsområde VA. Systemet är idag bristfälligt då det har små
dimensioner och dåligt tryck.
Vatten till snökanonerna tas från Svensbyfjärden. Det planeras för nya
ledningar till snökanonerna. Nya vattenintag från Svensbyfjärden kan
medföra anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen enligt 11 och 12 kap
miljöbalken.
Vid parkeringen finns en pumpstation för avlopp. Avloppsledningen är
dragen parallellt längs med in-/utfarten till/från anläggningen.
Inom området finns högspänningsledningar med en spänning på 10 kV. På
anläggningen finns en transformator som ger en effekt på 800 kW (600 kW
toppeffekt och 200 kW effektreserv). Det är möjligt att utöka med ytterligare
en transformator för att erhålla mer effekt. Då snötillverkning pågår som
mest finns det mindre i effektreserv jämfört sommartid då det finns gott om
effektreserv.
Upp till toppen av berget finns det ledningar för el och optofiber, som går till
cirka 40 till 50 meter höga master, se figur 4.3-2.
Det finns inte fjärrvärme till området utan byggnaderna värms med el.
Området ligger ej inom utredningsområde för vindkraftpark enligt
Översiktsplan för Piteå kommun.
Väg 373, mellan Arvidsjaur och Piteå, går förbi anläggningen. Sträckan utgör
en pendlingsväg samt är ett stråk för transport av timmer. Vägen är relativt
trafikerad, ÅDT (årsdygnstrafiken) uppmättes till 3230 ± 13 % år 2009 varav
lastbilar var 200 ± 19 %. Vid Lindbäcksstadion är vägen 6,6 till 9,5 meter
bred. Högsta tillåtna hastigheten på sträckan är 90 km/tim. Det finns ingen
gång- och cykelväg längs vägen i dagsläget utan den gång- och cykeltrafik som
sker till Lindbäcksstadion måste i så fall ske i blandtrafik.
Länsstyrelsen i Norrbotten har upprättat Länstransportplan för Norrbottens
län år 2010 till 2021. Planen har avsatt medel för åtgärder på väg 373
Svensbyn – E4 med ett genomförande i perioden år 2013 till 2015. En
vägutredning för ombyggnad av Väg 373, Svensbyn till Vitsand, som även
innehåller förslag på en separat gång- och cykelväg är under framtagande. En
förstudie för väg 373, delen E4 till Vitsand, har även tagits fram med förslag
på trafiksäkerhetshöjande åtgärder som till exempel mittseparering, 2+1sträckor, förbättrade sidoområden och sidoräcken.
Från väg 373 till Lindbäcksstadion finns en infart. Vägen är cirka 250 meter
lång (från infarten till skidbron), 3,5 meter bred och grusbelagd. Intill infarten
till anläggningen förekommer parkering på en öppen yta, en åker, se figur 4.31. Platserna är inte markerade.
Det tar det cirka 10 min att åka till Lindbäcksstadion från Piteå med bil. Till
intilliggande Svensbyn tar det cirka 30 min med buss från Piteå busstation.
Länstrafiken trafikerar väg 373 med bussline 17 och 22 (Piteå – Arvidsjaur –
Arjeplog). Det finns busshållplats intill anläggningen, en hållplatsstolpe i
riktning mot Arvidsjaur och en busskur i riktning mot Piteå. Några planer på
regelbunden kollektivtrafik från Piteå till Lindbäcksstadion finns inte idag.
Skoterled till Lindbäcksstadion finns från norra sidan av Svensbyfjärden över
fjärden och från Piteå i öster, se figur 4.7-1. I övrigt är det skoterförbud på
Vallsberget förutom på skoter-crossbanan.
Närmsta flygplats är Luleå Airport som ligger cirka 60 km norr om
anläggningen.
Lindbäckssadion är en stor tillgång för rekreation och lek. I Översiktsplan
Piteå kommun, Fördjupning för Landsbygden, är markanvändningen för
området markerat som rekreation.
På anläggningen finns tre preparerade nedfarter (Tävlingsbacken, Mittbacken
och Familjebacken) och två släpliftar. Den totala pistlängden är cirka 1 950
meter och högsta fallhöjd 108 meter. Tävlingsbacken har ett starttorn som
används vid tävlingar. I Mittenbacken byggs varje vinter en funparkanläggning med hopp och rails i samverkan med en förening. I den
nedersta delen av Familjebacken finns ett barnområde och barnlift, ett 90
meter långt "transportband", se figur 4.8.1-1. Snötillverkningen startar i såväl
backar som spår så fort temperaturen tillåter. Vid anläggningen finns även
pulkabacke och grillplatser. Anläggningen har öppet då det finns tillräckligt
med snö (vanligen från december/januari till mars/april). Måndag till torsdag
är det öppet kvällstid och på helger och skollov under dagtid.
Det finns längdskidspår och elljusspår på anläggningen, spåren är 0,6 till 13,5
km långa och avgiftsbelagda under konstsnöperioden. Det finns skjutvall för
skidskytte i anslutning till spåret. Skjutstadion har plats för 20 stycken tavlor.
Skidskyttebanan nyttjas även sommartid. En rullskidbana möjliggör även
åkning under barmarksperioden.
Det finns gott om stigar på Vallsberget, bland annat upp till bergets topp där
man har utsikt över Svensbyn och Infjärden. Området ger även möjlighet till
jakt samt bär- och svampplockning.
I Svensbyfjärden, med strandkant norr om anläggningen, cirka 100 meter från
väg 373, finns möjlighet till bad, fiske och paddling sommartid och skridsko-,
skid- samt skoteråkning vintertid.
Varje år arrangeras cykeltävlingen Infjärden runt. Rundan som är cirka 35 km
lång går runt Svensbyfjärden och delvis på väg 373 där den passerar
Vallsberget.
På Fagersberget och Vallsberget finns skjutbanor. På Vallsberget förekommer
träning två kvällar i veckan inför älgjakten.
I Svensbyn startar Piteå kommuns längsta vandringsled, Eliasleden.
På Fagersberget och Högberget/Krossberget finns det möjlighet till klättring.
I dagsläget är tillgängligheten till området mindre bra. Det behövs bil (eller
vintertid även skoter) för att ta sig till området då bussarna som går förbi har
dålig trafikering samt att det inte finns någon gång- och cykelväg till området.
Ungdomar, vilka är de som främst besöker anläggningen, är därför beroende
av föräldrar/någon äldre för skjuts.
Tillgängligheten på området är bra då det är relativt nära mellan skidspår, lift,
skidbackar och parkering. De olika byggnaderna är utspridda nedanför
skidbackarna och vid skidspåren öster om backarna, som mest är det cirka
350 meter mellan byggnaderna.
Tillgängligheten för funktionsnedsatta på området är bristfällig. Infarten och
parkeringen är inte asfaltsbelagd vilket försvårar framkomst för
rullstolsbundna. Det är cirka 150 meter från parkering till skidlift och 100
meter till skidspår vilket kan upplevas långt och vara begränsande för
somliga. Cafeterian har entré i markplan men inte värmestugan. Värmestugan
har trappa och ramp till entrén, dock med brant lutning.
Infjärdenområdet omfattar det inre av Svensbyfjärden vid utloppet av Piteå
älv intill Vallsberget och består av ett väl hävdat odlingslandskap. Landskapet
är ”kuperat, mångformigt och omväxlande med inslag av blandskog, öppna diken, lador
och lövdungar” och har objekt med bevarandeklass I och II enligt Vårt hävdade
Norrbotten (1993).
Vallsberget är ett ganska vidsträckt berg med en flack topp och utan
framträdande branter och stup. Toppen ligger vid slalombackens övre ände
på bergets nordöstra sida där också berget är som brantast. Svagast lutningar
uppvisar berget på den sydöstra sidan. Vid slalombackarnas övre delar hittas
de bästa utsikterna. Tävlingsbackens startramp kan också fungera som
utsiktstorn. Skogen växer tät på vissa ställen vilket minskar
utsiktsmöjligheterna.
I områdets utkanter och vid sidan av skidbackarna består vegetationen främst
av tallskog. Ju längre upp på berget desto glesare är skogen. Vid infarten till
området är det åkermark som ej är i bruk. I områdets östra delar är
landskapet mer öppet med odlingsåkrar.
Omkring Vallsberget finns det ytterligare ett par berg i samma höjd, österut;
Fagersberget och Ursberget, västerut; Högberget.
Området tillhör den naturgeografiska regionen 29b, kustnära slätter och dalar
med finsediment kring Bottenviken.
På den nordöstliga sluttningen, söder om skidbackarna finns klapperstensfält
omgivet av hällmark (berghällar med ett svagt växttäcke av lavar och ett fåtal
mossor samt ett tunt jordtäcke i sänkorna). Den norra sluttningen, norr om
skidbackarna, är stenig med större berg. På toppen av berget är det stenig
moränrygg med vissa områden av klapper.
En stor del av området är skogsmark med bevuxen tallskog. Det finns även
jordbruksmark på områdets östra del.
Enligt lantmäteriets vegetationskarta finns mot Svensbyfjärden en bård med
videbuskar och havsstrandäng.
Vilt förekommer i området.
I Översiktsplanen för Piteå kommun, Fördjupning för Landsbygden, är
markanvändningen för Vallsberget och anslutande område väster om
Svensbyfjärden markerat som värdefull kulturmiljö och ingår i
kulturmiljöprogram, se figur nedan.
Infjärdenområdet har ett relativt stort inslag av kulturhistoriskt värdefulla
byggnadsmiljöer. ”Bebyggelsen är samlad på moränkullar och höjdryggar i större och
mindre gårds- och byabildningar med ett flertal väl bevarade byggnader”. Intill dessa
finns ekonomibyggnader som bagarstugor, rundlogar, härbren, sten- och
timmerladugårdar samt många lador ute på odlingsmarkerna.
Fortsatta rationaliseringar inom jordbruket så att gamla odlingshinder tas bort
och lador rivs eller lämnas att förfalla kan hota denna miljö enligt
Norrbottens Synliga historia (1998). Ny bebyggelse i området bör ansluta till
lokal byggnadstradition vad gäller bland annat materialval, färgsättning och
proportioner.
Norr om skidbackarna, inom planområdet, finns en fast fornlämning, ett
gravfält (RAÄ Piteå Socken 1:1). Gravfältet är cirka 50 gånger 15 meter och
utgöres av tre ovala rösen, ett runt röse och ett tresidigt röse med block.
Nordvästra delen av fältet tangeras av elljusspår. Söder om skidbackarna finns
det fasta fornlämningar i form av fyra boplatsgropar (RAÄ Piteå Socken 7:17:4), varav tre har oval form och en rund. Ytterligare boplatsgropar finns
cirka 400 meter längre söderut (RAÄ Piteå Socken 71:1-71:4). På Vallsbergets
topp finns det även en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ Piteå socken
39:1), det ska vara en väderstreckspil men den har ej återfunnits.
Piteå Socken 1:1
Piteå Socken 39:1
Piteå Socken 7:1-7:4
På gula kartans överläggsblad (24L:00 nr 24) står det kortfattat Gruva
”familjebacken” Silvergruva/fältspat, försök. 1920-tal. Enligt en muntlig källa
så har det gjorts försök till att starta en gruva i Vallsberget omkring 1920talet. Det sägs att det som eventuellt var gruvan sprängdes bort när man
anlade liften på området. Under 1920-talet var det en era där det söktes och
provades malm på olika platser, till exempel finns det en gruva i Ursberget
knappt fyra kilometer öster om Vallsberget.
De geologiska förhållandena domineras av morän på berg eller berg i dagen
uppe på sluttningen av Vallsberget. Nedanför berget och på relativt plana
området ut mot väg 373/Arvidsjaursvägen finns finkorniga sediment,
mestadels siltiga.
Svallsediment sandiga, grusiga och steniga förekommer också i eller nedanför
berget, se figur 4.11-1 i utdrag från geologiska kartan.
Grundvattenytan nedanför berget kan förväntas ligga relativt högt och ligga
inom 1 till 3 m beroende på årstiden. I bergsluttningarna varierar
grundvattenförekomsten beroende på berg i dagen, jordfickor med mera.
Lokalt kan grundvattenytan även där ligga högt och i övergången mot
slättlandskapet kan kallkällor förekomma.
De geotekniska förhållandena bedöms relativt goda och vid normal lägre
bebyggelse bedöms normal grundläggning kunna utföras.
Vid Lindbäcksstadion finns möjligheter till fysisk aktivitet i olika former för
alla åldrar vilket främjar folkhälsan.
Det finns inga bullerberäkningar för området i dagsläget. Främst förekommer
buller från skoter-crossbanan när den är i bruk, pist- och spårmaskiner samt
från trafiken till och från området.
De högsta tillåtna bullervärdena för fritidshus är densamma som för
permanentbostäder, det vill säga 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad).
Samma riktvärden som normalt inte bör överskridas gäller även för
trafikbuller vid till exempel ombyggnad av trafikinfrastruktur.
Det kan finnas lokala förekomster av högradonmark i området. Granit och
pegmatit i berg och morän som lokalt har förhöjda/höga halter av uran och
förhöjd gammastrålning, se figur 4.12.2-1.
Dagens trafiksituation inom området är inte bra, i synnerhet vid större
arrangemang då många kör bil till anläggningen. Det kan snabbt bildas köer,
särskilt vid arrangemangens slut, då många ska åka iväg samtidigt. På området
finns ett par otydliga korsningspunkter, till exempel vid skidbron. Här
kommer både oskyddade trafikanter samt bilar från olika håll och nyttjar
samma yta. Vidare är korsningspunkten utan belysning vilket försämrar
sikten.
Vid infarten till Vallsberget från väg 373 är det mittrefug och separata
avfartsfiler vilket ger en säker in- och utfart till området. Det har inte
rapporterats många olyckor i anslutning till avfarten till Vallsberget. Endast
två olyckor har rapporterats till Polis mellan år 2005 till 2010 (varav en var en
singelolycka där bilen åkte i diket på grund av solbländning och den andra var
en olycka med vilt, en älg).
I dagsläget finansieras driften av anläggningen av Piteå kommun, intäkter från
caféverksamheten och liftkortförsäljning. Lindbäcks bygg sponsrar
föreningsverksamheten på området. Intäkter för reklam på området går till
föreningarna som är verksamma på anläggningen.
De olika föreningarna som är aktiva på anläggningen i dagsläget har önskemål
om investeringar på Lindbäcksstadion och idéer angående hur stadion kan
utvecklas. Utifrån detta har programförslaget arbetats fram.
En målsättning är att möjliggöra en utveckling av Lindbäcksstadion,
Vallsberget. Anläggningen har ett stort allmänintresse och det är viktigt att
den fortsätter att vara tillgänglig för alla.
En del i denna målsättning är att det bör vara liv och rörelse vid anläggningen
året runt genom att det exempelvis skapas fler möjligheter till
sommaraktiviteter.
En annan del i målsättningen är att det skapas möjligheter att stanna över
natten på anläggningen både för närboende och för långväga besökande, till
exempel vid träningsläger och för turister.
För att minska bilanvändandet till och inom området föreslås en tät och
koncentrerad struktur av byggnader inom anläggningen. Förbättrade
möjligheter att ta sig till och från anläggningen kollektivt samt genom gång
och cykling är även nödvändigt.
De föreslagna utvecklingsområdena redovisas i en karta, se bilaga 2.
Skidanläggningen bör utökas med en ski-crossbana. För att passa barn och
ungdomar bör banan vara i mindre format.
Den nuvarande fun-parken bör utökas med fler hopp och rails.
Ski-crossbana, fun-park och puckelpist utformas med fyllnadsmassor för till
exempel hopp, velodromkurvor, terrängvågor och pucklar. Genom detta
minskar tiden för arbetet att bygga upp hoppen och mindre mängd konstsnö
behöver produceras.
Det är viktigt att även tänka på de mindre barnen. Vid barnliften bör ett
område i och intill skidbacken för barn utformas, ett ”barnland” med till
exempel terrängvågor, orgeltramp, små hopp och stigar i skogen. En
utmärkande ”figur” för Lindbäcksstadion kan tas fram. Den figuren men
även andra kan återkomma i backen och skogen. Intill barnbacken bör det
finnas möjligheter till vila och grilla i form av vindskydd, bänkar och
grillplats.
För att möjliggöra större alpina tävlingar inom anläggningen krävs en höjning
och homologisering (uppmätning) av backen. Detta bör ej utformas genom
fyllnadsmassor på toppen då utbredningen blir stor samt att det är kostsamt.
En byggnadskonstruktion kan vara en lösning. Byggnaden kan även bli en
målpunkt i sig genom att även fungera som utkikstorn och inrymma
fikaservering.
För att utveckla skidskytteverksamheten behövs fler skjutbanor med nyare
teknik än idag.
Anläggandet av en dubbelsidig läktare är nödvändigt för att tävlingar på
Lindbäcksstadion ska kunna bli mer publikvänliga, se vidare kapitel 5.4.3.
Eljusspåret om 5 km bör färdigställas. Längdspår bör även utökas ovanför de
befintliga spåren vid stadion. Att kyla spåren med ledningar möjliggör en
tidigare säsongsstart. Längs de längre längdspåren kan vindskydd/grillplats
byggas.
Det ska vara möjligt att nå längdåkningssekretariatet och skidstadion med
räddningsfordon vid tävlingar, se vidare kapitel 5.8.1.
Den befintliga skoterverksamheten bör få en fastställd yta att nyttja
permanent utanför planområdet. Genom att skoter-crossbanan flyttas från
dess befintliga plats erhålls mer parkeringsyta på Lindbäcksstadion.
Skidlekplats, isklättring och större bob-/pulkabacke är ytterligare aktiviteter
som kan göra anläggningen lockande för fler vintertid, speciellt för de som
inte åker skidor eller skoter.
För att anläggningen ska ha aktiviteter året runt bör det även finnas olika
aktiviteter sommartid.
Det ges bättre möjlighet att nyttja anläggningen med mountain-bike genom
att ta fram mountain-bikeleder på berget och använda skidliften som
mountain-bikelift.
En tydligare koppling mellan cykelturen ”Infjärden runt” och anläggningen
bör skapas. Det bör vara enkelt att ta sig från cykelbanan till anläggningen för
att kunna ta en paus/fika genom att en gång- och cykelväg anlägg längs med
infarten till anläggningen. Om infarten asfalteras ger det även bättre möjlighet
att färdas till och från anläggningen med in-lines och rullstol.
Rullskidbanan på anläggningen bör även kunna nyttjas av in-linesåkare och
rullstolsbundna.
En rodelbana anläggs för att brukas sommartid, se framsida för bild.
Stigar/vandringsleder på berget tydliggörs samt kopplas ihop till andra
vandringsleder i närheten. Utmed vandringslederna/stigarna placeras ett par
vindskydd/grillplatser.
Orienteringskontroller kan placeras ut och en karta säljas för orientering i
området, både till fots och med cykel (trimorientering/naturpass).
På anläggningen anordnas lekområde med till exempel samarbetsövningar
och höghöjdsbana. Lekområdet kan användas av såväl företag, arbetsplatser,
skolor som privat. Se figur 5.2.1-4 för placering av lekområde.
Det bör även ges möjlighet att använda anläggningen för att träna
vintersporter på sommaren, till exempel att träna hopp på madrass eller i
vattnet under sommartid.
I och med att anläggningen ligger nära Svensbyfjärden bör detta tas till vara
på och en tydlig koppling till vattnet ges. Det bör vara enkelt och upplevas
nära och tryggt att ta sig ned till vattnet då man exempelvis passerar väg 373.
Vid strandkanten skulle bryggor kunna uppföras för att göra det möjligt att
paddla, fiska och bada. Det bör utredas om fisket är enskilt eller samfällt i
Svensbyfjärden.
Förråd med plats för uthyrningskajaker bör finnas nere vid stranden för att
slippa transportera dem fram och tillbaka. Själva uthyrningen kan ske vid
servicebyggnaderna.
Befintlig vegetation vid strandområdet bör bibehållas så långt som möjligt.
Belysningen på anläggningen bör förbättras för att kunna öka
användbarheten under vintern, särskilt på kvällstid. Områden där belysning
bör prioriteras är skidbackarna, skidlekplatsen, liftspåren, skidstadion,
skidspåren och rullskidbanan.
Ljudanläggning till backarna utökas/förbättras för att öka uppmärksamheten
vid tävlingar, arrangemang eller dylikt.
Det behövs bra information på området. Informationstavlor med till exempel
aktivitetskartor som visar var, pister, skidspår, cykel- och vandringsleder med
mera finns samt var man köper liftkort med mera. Både sommar- och
vinterkarta är behövligt. Kartor bör även finnas i tryckt form i litet format
som är lätt och behändigt att ta med.
Anläggningen och föreningarna bör anordna tävlingar samt motionslopp
både sommar- och vintertid. De nuvarande tävlingarna med skidor och skoter
kan kompletteras sommartid med till exempel orientering, terränglöpning,
multisport, cykel på asfalt och med mountain-bike i backen/skogen.
Lindbäcksstadion bör samverka med andra skidanläggningar för tävlingar,
läger och kurser med mera. Det bör även ske samverkan med andra
turistnäringar; till exempel skridsko- och skoterturism, klättring, och
forsränning som finns i närheten av anläggningen. Med möjlighet till boende
skulle Lindbäcksstadion kunna vara en utgångspunkt för dessa aktiviteter.
Ny bebyggelse för logi på anläggningen uppförs i olika former och prisklasser
för att passa olika önskemål. Det bör finnas logi i form av vandrarhem, ett
stugområde med självhushållningsmöjligheter och ett enklare
hotell/pensionat för att kunna erbjuda en bekvämare form av boende.
Boendet bör utformas för att kunna tillfredsställa både privatpersoner och
större grupper, främst vid tränings- och lägerverksamhet men även för
exempelvis turister, skolklasser och konferensgäster.
Stugområdet kan utformas som parhus eller mindre flerbostadshus med ett
par små lägenheter i vardera byggnaden. Vid uppförande av hotell, uppförs
även en restaurang i samma byggnad och konferenslokal/större yta för att
kunna erbjuda samlingsplatser inomhus vid större arrangemang.
Vid placering och utformning av de nya byggnaderna för boende är det
viktigt att ta hänsyn till längdspår och andra aktiviteter, se vidare kapitel 5.4.7.
Föreningsbyggnad med lokaler för samtliga föreningar som är verksamma på
anläggningen uppförs. Föreningslokalerna fungerar som samlingsplatser med
möjligheter till exempelvis kontorsverksamhet, undervisning och vila.
En dubbelsidig läktare bör byggas vid spårområdet. Läktaren utformas
dubbelsidig för att göra det möjligt att se skidskyttebanan från ena sidan och
spårområdet uppe i backen från andra sidan. Det är viktigt att det finns plats
för mediabevakning högst upp på läktaren. Läktaren bör även utrustas med
omklädningsmöjligheter, toalett med mera.
Fler aktiviteter och möjlighet till boende på anläggningen skapar ett underlag
för utökad service inom anläggningen. Servicen bör bland annat innefatta
någon form av servering/restaurang som lämpligen placeras i
hotellbyggnaden då det låts byggas.
På området bör det även finnas en mindre affär med sport- och
friluftsutrustning samt uthyrning av utrustning som exempelvis cyklar, skidor,
kajaker, fiskespön med tillbehör.
För att campingverksamheten ska vara lönsam behövs cirka 100
campingplatser. Om campingverksamheten utökas till detta bör ett servicehus
för campinggäster byggas.
Det är viktigt att ha kvar en värmestuga på området för de som har medhavd
matsäck/fika. Den befintliga värmestugan bör flyttas närmare längdspåren
för att kunna ge mer plats nedanför backarna. En veranda byggs framför
värmestugan för att göra det möjligt att bekvämt kunna sitta ute och fika med
fin utsikt över backarna när det är varmt och solen skiner på vårkanten.
Alternativt ersätts denna värmestuga med en ny som placeras närmare
längdspåren istället för att flytta den gamla.
Vid större tävlingar är det nödvändigt med en stor vallabod/yta för vallning.
Garaget på området behöver i dagsläget rustas upp. I samband med
renovering kan garaget byggas ut, alternativt kan ett nytt garage byggas för att
göra det möjligt att många kan valla samtidigt vid tävlingar. Denna yta kan
användas som förråd/garage övrig tid på året.
Den nya bebyggelsen bör vara tät och koncentrerad. Servicebyggnader,
klubbhus/föreningslokaler, vandrarhem, hotell och värmestuga bör placeras
nedanför skidbackarna och i anslutning till anläggningens infart. Därigenom
kan en nod skapas i området och ett livfullare stråk från väg 373 fram till
anläggningen.
Byggnaderna kan byggas ihop med den befintliga skidbron vid infarten för att
ha utblickar över spåret och för att snabbt och smidigt kunna ta sig till/från
spåren.
En ny stugby kan lokaliseras till ett läge i direkt anslutning till Familjebacken,
i områdets västra del. Läget ger enkel nedfart till alla skidliftar och god
tillgänglighet till skidbackar och längdspår. Placeringen ger också möjlighet till
fina utblickar över området och Svensbyfjärden. För tillgänglighet med
fordon krävs en ny väg som lämpligen ansluts till områdets huvudinfart. Den
nya vägen kommer sannolikt att korsa befintligt längdspår två gånger, vilket
kan medföra behov av skidportar. Sträckningen av denna nya väg bör med
tanke på skidspåren, den intilliggande fornlämningen och även på grund av
relativt kraftig marklutning, utredas med stor noggrannhet.
Möjligtvis kan en stugby också lokaliseras till det mer flacka området direkt
väster om parkeringsytorna. Detta läge är enkelt att trafikförsörja och ger
direkt tillgänglighet till den service området kan erbjuda. Läget saknar dock
utblickar och har inte samma närhet till skidbackarna.
Oavsett varifrån man kommer och hur man färdas bör det vara enkelt att ta
sig till avsedd plats på tydligt utmärkta stråk.
Brygga samt förråd för kajaker och annan utrustning för verksamhet vid
vatten lokaliseras vid Svensbyfjärdens strandkant. Upphävande av
strandskydd kan komma att krävas om området nyttjas enligt 7 kap 18 c§
miljöbalken.
Samtliga byggnader inom området bör ges en medveten utformning, en
arkitektur med ett för Lindbäcksstadion karaktäristiskt formspråk. De centralt
belägna byggnaderna bör uppföras sammanhållna och med gemensamt
signum. Någon, eller möjligtvis några, av byggnaderna kan utmärka sig
arkitektoniskt och bli ett landmärke inom området. Inom anläggningen bör
byggnaderna i princip inte byggas med fler än två våningar.
En ny stugby kan med fördel ges en egen arkitektonisk identitet, ett eget
formspråk. Stor hänsyn bör tas till den befintliga terrängen. Markschakter och
fyllningar bör minimeras och helst undvikas. Stor hänsyn till risk för erosion
ska tas vid planering av till exempel ny bebyggelse med hänsyn till
marklutningen. Byggnader som placeras i sluttning bör utformas som
suterränghus eller grundläggas på plintar.
För att stärka visionen av Piteå som trästad, bör huvudsakligen trä nyttjas
som byggmaterial. Utformningen bör anknyta till norrländsk tradition, men
gärna avstamp i aktuell arkitektur. Hållbarhetstankar bör prägla utförande och
materialval. Fasader kan utgöras av traditionellt faluröd, furupanel eller
lärkträ. Takmaterial kan vara av typ sedum eller zinkplåt.
Alla byggnader bör förses med effektiv värmeförsörjning och god isolering.
Byggnader av typ passiva hus skulle kunna vara en både hållbar och säljande
hustyp.
Alla byggnader bör utformas för att passa in i landskapet. Av särskild vikt är
att högt belägna och därmed exponerade byggnader gestaltas med omsorg.
För samordning av utformningsfrågorna kan med fördel ett
gestaltningsprogram tas fram. Detta kan ingå i eventuella
detaljplanehandlingar. Detaljerade krav på byggnadernas och markens
utformning bör regleras i samband med bygglovprövningen.
För samordning av hållbarhetsfrågor inom området bör ett ekologiskt
program utarbetas.
Landskapsbilden bör påverkas så lite som möjligt av den nya bebyggelsen och
verksamheterna. Den skog som finns inom området ska bevaras i så stor
utsträckning som möjligt. Detta bör särskilt beaktas vid anläggning av en högt
belägen stugby. Där bör byggnaderna placeras och anpassas till terrängen och
befintlig vegetation.
En tydligare form av entré bör skapas till området, till exempel att en trädallé
planteras längs infarten. Den befintliga entréportiken och skidöverfarten bör i
utformning och utförande koordineras med övriga bygginsatser inom
området.
På vardera sidan av infarten bör ett antal tydliga in- och utfarter till parkering
anläggas. Parkeringsytorna bör anordnas med vegetation och säkra stråk för
gående.
Utformning av belysning och skyltning inom anläggningen bör vara enhetlig
och estetiskt tilltalande. För att åstadkomma detta kan separata belysningsoch skyltprogram utarbetas.
Vid Svensbyfjärden bör befintliga vegetationstyper bibehållas, åtminstone
delvis.
En arkeologisk utredning, efter samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet,
kan bli aktuell innan planläggning för att ta reda på ytterligare lämningar kan
komma att beröras, till exempel boplatser intill gravarna. Skyddsavstånd till
gravfältet bör även utredas.
De fornlämningar som finns på området bör uppmärksammas mer än idag
för att bli en attraktion i sig. Lämningarna kan märkas ut på en karta över
området, det kan skyltas till lämningen och information kan ges på plats via
till exempel text och bild. I och med den nya vägen till stugbyn blir gravfältet
tillgängligare att nå med bil, cykel eller för fotgängare, se figur 5.3.6-2.
Det är viktigt att information och marknadsföring beträffande anläggningen
når många. Annonser på lokalbussar, i lokala och regionala tidningar samt
säljblad, förbättrad hemsida och samarbeten med andra företag är några
metoder. Lokala profiler kan lyftas fram i marknadsföringen.
En bättre hemsida bör tas fram för att förbättra information angående
anläggningen; kartor, kommunikationer, bra länkar, väder, forum, film, webkamera, bilpool, vanliga frågor, karta och kontaktuppgifter. Det kan även
finnas vad som händer framöver på anläggningen, möjlighet att boka
skidskola och utrustning. Hemsidan kan vara gemensam för alla föreningar
eller ge tydliga länkar till deras egna sidor.
Anläggningen bör samarbeta med lokala företag, restauranger och hotell eller
liknande i närheten av anläggningen för att synas och kunna erbjuda
”paketerbjudanden”.
Vatten- och avloppsledningar kan bli aktuella att åtgärda, särskilt om
anläggningen utökas med fler byggnader och ytterligare brukare belastar
ledningarna. Exploatören är i så fall ansvarig för detta.
Då det finns flera brukare av vatten inom stadionområdet krävs att en
mätbrunn anordnas där vattnet mäts för hela området. De enskilda
förbrukarna får sedan dela på brukningsavgiften sinsemellan.
En utredning om eventuell vattenreservoar på området bör genomföras.
Dagvattenutredning bör tas fram för området. Det är en mycket viktig fråga
med tanke på närheten till Svensbyfjärden.
Sedumtak på byggnaderna medför att avrinningen av dagvatten från takytor
minskar.
Konstsnöanläggningen bör tryggas med vattentillförsel.
Vid exploatering kan de luftburna högspänningsledningarna behöva flyttas
om de hamnar för nära bebyggelse, verksamhet eller vägar. Ledningarna kan i
så fall förslagsvis grävas ned.
Elleverans under arrangemang på anläggningen bör säkras. Då anläggningen
byggs ut med fler byggnader kan det bli aktuellt att anlägga ytterligare en
transformator.
Anlägga vindkraftverk på toppen av berget är ett sätt att säkerställa el och få
anläggningen att bli självförsörjande på energi till uppvärmning, belysning
och liftar. Vindkraften bör dock ses som ett komplement då det är svårt att
lagra den energi som vindkraften producerar samt att vindstyrkan varierar.
Det är viktigt att tänka på energisnåla anordningar och personligt beteende
för att minimera energianvändningen på anläggningen.
De nya byggnaderna bör byggas så energisnåla som möjligt för minskad
miljöpåverkan. Uppvärmning av de nya byggnaderna kan ske på olika sätt,
men bör ske med förnyelsebar energi, som till exempel berg- och solvärme.
Kommunen ansvarar för sophanteringen på anläggningen. En
sopsorteringsstation bör finnas på området som är enkel att nå för
sopfordon. Sopor från stugbyn bör samlas på samma station för att undvika
att köra till stugbyn med sopbil.
Den befintliga vägstrukturen inom området kompletteras och tydligare stråk
skapas. Så korta och få nya vägar som möjligt eftersträvas. Det är viktigt att
de nya vägarna har god standard.
Ytterligare en infart bör anläggas till området via östra infarten till
Rismyrliden. Denna infart bör endast användas vid större arrangemang och
eventuellt som bussgata för att kollektivtrafiken ska kunna ske smidigare.
Reglering behövs vid fortsatt planering då vägen är enskild väg som är
inrättad som gemensamhetsanläggning. Korsningen mellan östra infarten till
Rismyrliden och väg 373 behöver utformas på ett sådant sätt som minskar
behovet av hastighetsbegränsningar.
Det ska vara möjligt att nå längdåkningssekretariatet och skidstadion med bil
vid tävlingar. Vägen bör vara lättframkomlig och kunna användas som
räddningsväg vid arrangemang på anläggningen. Vägen bör ansluta till östra
infarten till Rismyrliden.
En planskild korsning med väg 373 för gång- och cykel förespråkas. Den
planskilda korsningen kan även nyttjas av skoteråkare vintertid.
Stugbyn nås genom en ny väg. Vägen är något utdragen för att minska
lutningar. Stor hänsyn till risk för erosion ska tas vid byggnad av nya vägar
med hänsyn till marklutningen. Då vägen korsar längdspår utformas korsning
planskilt för att minimera intrång i längskidspåren.
Antal parkeringsplatser utökas för att kunna ta emot ett ökat antal besökare,
vid större arrangemang. Det är möjligt att använda ytorna på båda sidan om
infarten som parkeringsplats istället för bara den ena, som idag då den
används för skoter-crossbanan. Detta är möjligt om skotercrossbanan flyttas
till ett annat område, se kapitel 5.2.
Privat parkering för de som övernattar i stugbyn, anordnas vid stugorna.
Det bör vara enkelt att ta sig till och inom området som fotgängare eller
cyklist. En separat gång- och cykelväg bör anläggas mellan Svensbyfjärden
och anläggningen via en planskild korsning med väg 373 samt en separat
gång- och cykelväg längs med infarten.
En skoterparkering anläggs i anslutning till bilparkeringen. Om en planskild
korsning med väg 373 anläggs för gång- och cykeltrafik kan denna nyttjas för
skotertrafik vintertid.
Förbättrad kollektivtrafik till anläggningen behövs för att förbättra
tillgängligheten till anläggningen för de som inte har körkort. Vid en ökning
av antalet besökare finns det ytterligare ett ökat motiv, särskilt med hänsyn till
miljön. Särskilda skidbussar skulle kunna anordnas och kombinerade bussoch liftkortsbiljetter säljas.
För att ytterligare förbättra tillgängligheten bör det placeras en busshållplats
närmare anläggningen. Då ytterligare en infart till området anläggs skulle
denna kunna fungera som en bussgata, bussen behöver då inte vända inne på
området utan istället köra en ”rundslinga”. Denna slinga är ej aktuell för
länstrafiken utan för eventuella skidbussar.
Kommunen har ansvar för områdets infrastruktur.
En eller flera exploatörer är nödvändigt för att exploatera anläggningen med
boende och service. Det bör vara möjligt med olika ägandeformer för att
kunna passa olika målgrupper.
Sponsorer och bidrag kan sökas för att erhålla ytterligare medel för att
genomföra förändringar på anläggningen.
Kostnadsansvarig för arkeologisk utredning är den som vill exploatera
marken i enlighet med lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen m.m. (KML),
2 kap 14§ kulturminneslagen.
Konsekvenserna för natur antas bli små/måttliga. En del naturmark kommer
att tas i anspråk för ski-crossbana, stugområde samt infrastruktur. Med
förnyelsebar energi, energisnåla byggnader och kollektivt resande till
anläggningen minskar avtrycket på miljön.
Utbyggnaden av området kan komma att påverka rennäringen i området då
mer mark tas i anspråk för aktiviteter och byggnader. Samråd kommer att ske
med berörd sameby.
Konsekvenserna för kulturmiljö antas bli små, dock beroende på utfall av
arkeologisk utredning. Att synliggöra och uppmärksamma kulturmiljövärden i
området anses ha en positiv effekt. Gravfältet blir tillgängligare i och med den
nya vägen till stugbyn.
Konsekvensen för landskapsbilden antas bli små till måttlig beroende på hur
ny bebyggelse och aktivitetsområden planeras och utformas. Med bra
gestaltning kan området ge en positiv effekt.
För friluftsliv och rekreation antas en utveckling av området ha en positiv
effekt. Det bli attraktivare året runt för både invånare i kommunen som
besökare. Då mer mark tas i anspråk för organiserade aktiviteter kan dock det
rörliga friluftslivet påverkas på ett negativt sätt. Vid planering av aktiviteter är
det viktigt att ta hänsyn till samtliga intressen för optimal utformning.
Attraktivare aktiviteter och utökat antal möjligheter till fysisk aktivitet för
flera målgrupper och åldrar är positivt för folkhälsan. Flera möjligheter till
fritidssysselsättning där man vistas utomhus skapas. Utvecklingen blir positiv
för en redan positiv verksamhet.
Ökad trafik till och inom området innebär ökat antal möjliga konflikter
mellan de olika trafikslagen. I planeringen av området är det viktigt att
trafiksäkerhet beaktas genom till exempel tydliga stråk för de olika
trafikslagen, skyltning och säkra korsningar. Ökad kollektivtrafik kan minska
antal konflikter, då färre bilar körs till området.
En utbyggnad av anläggningen kan leda till något större mängder utsläpp och
buller från biltrafik samt pist- och spårmaskiner. De av riksdagen angivna
högsta bullernivåer ska inte överskridas vid nybyggnation.
Fler aktiviteter och mer service på anläggningen gynnar turismen och skapar
fler arbetstillfällen. Med möjlighet att bo över natten på anläggningen med
närhet till aktiviteter kan antal besökande öka och efterfrågan öka. Då det
även finns aktiviteter på sommaren, bidrar det till och utökar ”sommarstaden
Piteå”.
Detta planprogram är en samrådshandling och ligger till grund för samråd.
Efter samrådet avger miljö- och byggnämnden, MBN, sitt godkännande.
Planprogrammet godkänns sedan av kommunstyrelsen, KS och antas av
Kommunfullmäktige, KF.
Samrådsutställning
Ev. justering planförslaget
Beredning MBN:AU
Godkännande MBN
Godkännande KS Au
Godkännande KS
Godkännande KF
v 5– v8 2011
v8 – v 12 2011
7 april 2011
14 april 2011
2 maj 2011
7 juni 2011
27 juni 2011
Planprogrammet har tagits fram av Klara Blommegård och Patrik Forsberg,
Tyréns AB, i samarbete med Florian Steiner och Per Lenndin, Piteå kommun
och berörda föreningar; Friluftsfrämjandet, Infjärdens Racing, Piteå Alpina,
Piteå Skidskytte, Piteå Skidallians och Piteå Xtremsport samt arrendator och
Linbäcks bygg.
Översiktsplan Piteå kommun, Fördjupning för landsbygden, 2007
”Vårt hävdade Norrbotten – Program för bevarande av odlingslandskapets
natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län”, Länsstyrelsen i Norrbottens
län, 1993.
”Norrbottens Synliga historia – Norrbottens Kulturmiljöprogram, Del2”,
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998
Riksantikvarieämbetet, Fornsök, http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html
Vallsbergets hemsida, http://www.vallsberget.net/
Piteå alpina, http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=22875
Piteå kommun, http://www.pitea.se/
Länsstyrelsen i Norrbotten, Länskartor, http://www.gis.lst.se/
Klättring i Sverige, http://www.sverigeforaren.se/
Piteå Skidallians, http://www.piteaskidallians.se/
Piteå skidskytte, http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=53594
Infjärdens racing, http://infjardensracing.blogspot.com/
Piteå extremsport, http://www.pxs08.se/
Friluftsfrämjandet Piteå älvdal, http://www.friluftsframjandet.se/pitealvdal/
Piteå tidningen, 2010-12-04, http://www.piteatidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=5827469
Kartunderlag (GIS) och foton från Piteå kommun
Lantmäteriet, http://www.lantmateriet.se
Freeride, http://www.freeride.nu
Idre Fjäll, http://www.idrefjall.se
Branäs, http://www.branas.se
Lindvallen, http://www.skistar.com/salen
Tak av förzinkad stålplåt, http://www.gertjohanssonsplatslageri.se
Sedumtak, http://www.vegtech.se
Foton och illustrationer, Klara Blommegård, Tyréns AB
Anders Ruuth, ordf. Östra Kikkejaure sameby
Jan Sundström, projektledare Piteå Energi
Mats Larsson, Teknik- och gatukontoret, Piteå kommun
Richard Risberg, Teknik- och gatukontoret, Piteå kommun
Sune Bergstedt, Svensbyn
Bilaga 1, Karta för nuvarande markanvändning
Bilaga 2, Illustrationsplan