Energideklaration av fastigheten
Umeå Polarräven 8
Bölevägen 28B
Datum
2015-04-07
Energiexpert
Besiktningsdatum
Linus Sandström
2015-04-07
Rapport: Villauppgifter
Fastighet Umeå Polarräven 8
Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus.
Namn
Ann-Christine Thelin & Kent Tjärnström
Adress
Bölevägen 28B
Postadress
904 31 Umeå
Kommun
Umeå
Antal personer i hushållet
2
Husuppgifter
Byggnadsår
Hustyp
Antal våningar
Källare
Yttervägg
Ventilation
Atemp (exkl. Area varmgarage)
Golvarean i temperaturreglerade utrymmen
avsedd att värmas till mer än 10 grader,
begränsad av klimatskärmens insida.
1979
Radhus
Två eller 2 1/2-plan
Med källare
Blandat material eller träkonstruktion
Mekanisk ventilation
211 m²
Nuvarande uppvärmning
Direktverkande el
Årlig energianvändning
Elvärme
Hushållsel
Fastighetsel
Fristående byggnad
Kallvattenförbrukningen
Avser perioden 1401-1412
14 280 kWh
4100 kWh
400 kWh
0 kWh
146 m³
Rapport: Inköpt energi till huset i kWh
Fastighet Umeå Polarräven 8
Värme
Tappvarmvatten
11280
3000
Summa
14280
Hushållsel
Fastighetsel
Fristående byggnad
4100
400
0
Totalt inköp av energi
18780
Inköpt energi
2%
0%
22%
Värme
Tappvarmvatten
Hushållsel
60%
16%
Fastighetsel
Fristående byggnad
Energibalans exkl. tappvarmvatten
26%
43%
Ventilationsförluster
Golv
Tak
13%
Ytterväggar
Fönster
11%
7%
Rapport: Byggnadens energiklass C
Fastighet Umeå Polarräven 8
Byggnadens energiprestanda
Referenshusets energiprestanda
79 kWh/m²
111-136 kWh/m²
Byggnadens energiprestanda
Energiprestanda är byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade energianvändning för
uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi under en sammanhängande
tolvmånadersperiod (kWh/år) per tempererad area (m2) och anges i kWh/m2 och år.
Energiexperten anger i formuläret det uppmätta värdet som sedan normalårskorrigeras av
systemet. I de fall där det inte finns tillgång till uppmätta värden måste projekterade eller
beräknade värden för ett normalår anges. Metoden som används för normalårkorrigering är
SMHI:s energiindexmetod. För byggnader som inte har separat mätning av
energianvändningen ligger det i energiexpertens uppdrag att göra en viktning av
energistatistiken så att byggnadens energiprestanda kan bedömas. Energiprestanda skall
också redovisas vid annonsering av en byggnad som ska säljas.
Systemgränsen för byggnadens energiprestanda
Nedan finns en illustration av systemgränsen för byggnadens energiprestanda. Hushållsel
och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Inte heller energi som används
till installationer utanför byggnaden enligt definitionen i BBR. Exempel på energi utanför
byggnader är ytterbelysning som inte är monterad på byggnaden, motorvärmare på
parkeringsplatser utomhus och energi till uppvärmning av pool.
Källa: Boverkets Regelsamling för energideklaration med kommentarer, 2010
Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder
Fastighet Umeå Polarräven 8
Energieffektiviseringsåtgärder
Energi-besparing
kWh/år
Kostnadsbesparing, kr
Åtgärdskostnad, kr
Pay-off, år
Teknisk
livslängd, år
Installation av snålspolande
munstycken.
600
930
800
1
5
Installation av luft2 400
2 400
23 000
10
luftvärmepump
För att luft-luftvärmepumpen ska vara effektiv bör dess termostat stå någon grad högre än
radiatortermostaterna. Detta för att värmepumpen inte ska slå av för tidigt och därmed minska
täckningsgraden.
15
Installation av
ventilationsaggregat med
värmeåtervinning
Lönsamhet tveksam
3000
3000
75 000
25
25
Installation av bergvärme
inkl. konvertering till
vattenburna radiatorer
9 000
9 000
260 000
29
15
Installation av fjärrvärme
inkl. konvertering till
vattenburna radiatorer
-
1 740
150 000
86
25
Ej lönsamt att konvertera till ett vattenburet system.
Energipriser
kr/kWh
16 Amp
20 Amp
1
Fast kostnad kr/år
300 kr
1 991 kr
2 981 kr
Pellets
0,55
0
25 Amp
Ved
0,45
0
3 716 kr
Olja
1,2
0
0,681
3 804 kr
El
Fjärrvärme
Om husägaren gör åtgärderna själv minskar kostnad och återbetalningstid.
Redovisade energibesparingar enligt ovan kan endast tolkas för de enskilda åtgärderna och
kan inte summeras till en total energibesparing.
ROT-avdrag och bidrag är inte medräknade i åtgärdsförslagen men bör kontrolleras och sökas
i de fall det är möjligt.
Det finns bidrag för bland annat solvärme, fönsterbyte och installation av biobränsleanordningar.
Energibesparande Tips
Installation av snålspolande munstycken
Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten.
Ni tänker då kanske instinktivt på de äldre munstyckena som enbart reglerade trycket på vattnet och
medförde en rejäl sänkning av komforten. Dagens munstycken blandar in luft och kan på så vis
åstadkomma samma vätande effekt men med mindre mängd vatten.
Vid produktion av varmvatten kan endast en mycket liten del kommer byggnaden till godo för uppvärmning. Att
minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning.
Notera:
Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret.
Har du en elektrisk handdukstork i badrummet? Glöm inte att stänga av den. Om den står på
året runt kan den dra så mycket som 600 kWh per år.
Elgolvvärme
Har ni elslingor i badrum eller hall bör dessa ställas lite lägre eller samma som husets inomhustemperaturen för
att det primära värmesystemet huvudsakligen ska värma rummet. På sommaren kan golvvärmen kopplas ifrån
för att spara energi.
Justering av inomhustemperaturen
Genom att sänka temperaturen inomhus kan man minska energianvändningen väldigt enkelt. Endast 1
grads sänkning av inomhustemperaturen minskar energianvändningen med ungefär 5 %. Har du för
varmt inomhus ökar även vädringen då det kanske är tvunget att vädra vid t. ex ett besök. Skulle ni
ändå behöva vädra gör det snabbt och effektivt för att förhindra att möbler och byggnadsstommen blir
nerkyld och stäng om möjligt av termostatreglerade ventiler.
Notera:
När du reser bort kan du sänka temperaturen inne till cirka 15 grader.
Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.
Nya tätlister i dörrar och fönster
Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden torra och tappar en stor del av sin isolerande
förmåga, redan efter 6-8 år kan det vara dags att byta. Att byta tätningslister har överlag bäst
återbetalningstid. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke
önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna.
Notera att ventilationen i byggnaden måste fungera som tänkt dvs. att det finns tilluft, frånluft och överluft till
badrum och förråd innan nya tätningslister monteras.
Handdiska inte under rinnande vatten
Att diska under rinnande vatten ökar energikostnaden så mycket som 800: - per år.
Diskmaskinen bör alltid vara ansluten till kallvatten i de fall värmesystemet inte är en elpanna.
Laga läckande kranar
En kran som läcker med en droppe per sekund under ett helt år kostar så mycket som 400: - per år.
Torka bakom kyl och frys
Genom att kontinuerligt torka av kylens kondensor, alltså baksidan av kylen eller frysen kan
energiförbrukningen minskas med upp till 20 % mot om avtorkning aldrig skulle skett.
Temperaturen i kyl och frys
Ställ inte in onödigt låga temperaturer på kyl och frys. Varje grad du kan sänka med minskar
energianvändningen med ca 5 %.
Notera:
Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen.
Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder.
2-glas fönster med persienner
Har du 2-glas fönster med persienner kan du för att minska energianvändningen dra ner persiennerna
under natten. Genom åtgärden bildas ett skikt som motverkar nattutstrålning.
Kontrollera temperaturerna
Mät inomhustemperaturen för att säkerställa att den är rätt, och mät inte i fönstret eftersom fönstret kyler.
Kontrollera temperaturen i garaget då den ofta är högre än man tror. Mät även varmvattentemperatur, den
bör ligga mellan 50-60 grader.
Injustering av värmekurvan
Med styrkurvan rätt anpassad till byggnaden är rumstemperaturen konstant, oberoende av utetemperaturvariationer.
Styrkurvans lutning ger information om byggnadens isolering. Brant kurva lite isolering. Flack kurva mycket isolering.
Innan injusteringsarbetet påbörjas är det viktigt att fördelning av värmemediet är utfört så att respektive radiator har
vattenflöde som motsvarar dess effekt. Är fördelningen inte riktigt resulterar det i ojämn värme i byggnaden så en lägenhet
har 23 grader och en annan har 18 grader.
Under justeringsarbetet ska manuella radiatorventiler, åtkomliga för nyttjare av lokalen, vara helt öppna och överdelarna
(regulatorerna) på eventuella termostatventiler vara avmonterade för att säkra fullt flöde genom radiatorerna.
Därefter upprättas lämpligen en tabell för rumstemperaturen som registreras för olika utetemperaturer, vid mulen väderlek
och inte allt för kraftig vindstyrka.
Om rumstemperaturen ändras då utetemperaturen varierar ska styrkurvan justeras uppåt eller nedåt vid den
utetemperatur då rumstemperaturen avviker från önskat värde.
Perioder med kraftig solstrålning påverkar rumstemperaturen då strålningsvärme lagras i byggnadens väggar. Något lägre
framledningstemperatur kan tillåtas i dessa situationer samt att termostaterna på radiatorerna då skall strypa flödet.
Rätt inställd styrkurva behöver inte ändras såvida inte förutsättningarna ändras i form av energisparande åtgärder, ex vid
tilläggsisolering.
Att sänka framledningstemperaturen 2-3 grader motsvarar 1 grad inomhus. Hur mycket framledningen ska ändras för att få
önskad rumstemperaturändring hänger samman med värmesystemets konstruktion och byggnadens isolering, som i sin tur
påverkar styrkurvans branthet.
När styrkurvan har korrekt lutning i förhållande till utomhustemperaturen kan parallellförskjutningen av styrkurvan
användas för att öka eller minska inomhustemperaturen. Med parallellförskjutningen menas att kurvan flyttas upp eller ned
men behåller samma lutning.
Dvs. att när rätt lutning på styrkurvan är funnen betyder inte det att inomhustemperaturen är korrekt utan detta kan
behöva korrigeras på kurvförskjutningen. Se bild nedan
Rumsreglering (kaskadreglering)
I basutförande består oftast inte reglercentralen med inomhusgivare utan den kan kompletteras med detta.
Rumstemperaturregleringsgivaren bör placeras där det påverkas minst av omgivande faktorer.
Funktionen är som följer. Om ärvärdet för rumstemperaturen under- eller överskrider börvärdet förskjuts
framledningstemperaturen, från inställd styrkurva i proportion till avvikelsen eller belastningen beroende på verkningssätt
för reglerutrustningen. Förhållandet är inställbart eller fast. Riktvärde är 1:2,5.
Dvs. att istället för att manuellt ändra kurvförskjutningen efter önskad inomhustemperatur går styrsystemet in och gör
detta för att optimera framledningstemperaturen. Termostater på radiatorerna bör fortfarande användas eftersom
inomhusgivaren inte känner av interna belastningar i hela byggnaden. Det kan t ex vara full solinstrålingen i ett rum och
därmed blir det övertemperatur ifall inte termostaten sitter kvar och kan strypa flödet till radiatorn.