1. No category

ERIKS-VISAN.
EU
F o r n s v e n s k t O v ä d o , V iclisiiirtlailt
i s p r å k lig t a fs c o m le .
-i——
C ^ t> * •
A i’li a n <1! i n g
A k a d e 111 i s k
m e d v id tb P h i l o s o p h i s k a F a c u l t e t e n s i U p s a l a s a m ty c k e
till o f f e n t l i g g r a n s k n i n g fr a m s tä lld
;.r
M ag. C a r I S ii v e
No r éen. Slip.
o cl i
F lo l' H i «1 in a i*k
Ool Ihnciningnr
á
(í i i s t a v i a n s k a
A n d i t.
d.
2(*
Maj
1840
j). v. t. e. m.
4 .
MJH» 9 {l(|04 «■--------
C.
\ O R S T F D T
*
S Ö IN E R ,
ZH
K O N G I..
BOKTRYCKARE.
v e xl i n g e me l la n två oli ka o r d och de r a s ö f v e r g å ng (ill en
och s a m m a form u m , o m , i d et nyar e spr å ke l .
S ål e d es
« k u l l e det Sv. o m var a en f ö r e n i n g af a ) Isl. e f , konj. o m
( G o t . j a h a i , fhT. i b u , u b i , u p i , o b e , nhT. o b , E. i f),
samt b ) VG. La g . , Gotl. L . , R u n . , I sl., G o 11. , nhT. u m ,
p r e p . , o m , o m k r i n g (fhT. u m p i , u m b i , Lat. a m b - , a m- ,
Grek.
a/.icpi').
t h ä t , þ æ t , nom. sg. n . , d e t , VG. L a g. þ æ t , Gotl.
L a g . , R u n . * ) þ e t , Isl. s á , s ú , J > a t , Got. s a , s o , J>at a , p r o n . d e mo n s t r .
p l i c h t , p l i k t , nom. sg. f . , p l i g t , s k y l d i g h e t .
Or­
d e t finnes ej uti Isl. och äfven i m e d e l t i d s - S v . ä r d e t
s ä l l s y n t , så a t t j a g e n d a s t en g å n g funnit d et d i t h ö r a n d e
v e r b e t i d e n y n g r e del en e l l e r f o r t s ä t tn i ng e n af den S t ö r r e
R i r n k r ö n . , Ila d . s. 152 r. 2 8 ” Hur u s w a r l i k a the si k p I i c li­
t a d e t h e r ”, s a mt i e t t t i l l ä g g till VG. Lag. ( I V : 12 ) p I i k t ,
straff. O r d e t p l i g t , p l i kt , s kul l e ku n n a t ä n ka s k o m m a från
e t t mö j li gt ( e h u r u ej f unnet ) Got. * b i - l i g a n , fhT. *p il i g a n ( n hT . * b e i l i e g e n ) , å l i g g a , h v a r a f r e g e l m ä t i g t ka n
b i l da s e t t Got. * b i - l i h t s , a d j . , fhT. * p i - l i h t , s a m m a n ­
d r a g e t p l i h t ( m e d subst. b e t y d e l s e ) , å l i g g a n d e .
Ett s å ­
d a n t fliT. subst. h a r m a n , näml . p l i h t , f . , nhT. P f l i c h t ;
jfr. öf v e r gå n g e n Got. m i k i I - 1> u h t s , Isl. J i y k k j u - m i k i l l , t y c k m y c k e n , h ö g m o d i g , Got. J i u h t s af J > u g k j a n ( d.
ä. J i u n k j a n ) , Isl. þ y k k j a , t y c k a , me na .
X. 3. ä w u g h u m , dat. sg. m . ,
evig,
L iljeg r. R u n urk. N:o 4 8 9 a i f i k r (? a i u i k r). S t a m m e n i evig ä r t r ol i gen
e v - med a f l e d n in gs - ä n d el s e n - ig , gl . - u g , - u g r , - i g r , och
det t a e v , æ v , h ö r till Got. a i v s , m . , t i d ; jfr. ä , str.
IX. 2 .
r ä t t , r a e t t , dat . sg. m. ( s t y r d t af m e | > e r ) , med
bo r t ka s t a d k a s u a l ä n d . , för r æ t t i , r ä t t , r ä t t i g h e t ; VG. Lag.
r œ t t c r , Gotl. L. 6 0 § 1 r e t r , nom.
sg. m . ,
Isl.
*) P å en R u n s t e n af å r 1 4 4 9 i L y e k y r k a på G o t l a n d .
( d. ä. r j e l t r ) , subst. m. och a d j . , Gol. r a i h t s ,
Glan k as u a l än d . i d al . finner m a n del
fhT, r e h l .
i R i mk rö n. s. 21 r. (i ” JVledhK y r k i o n a r ä t t ” , li­
k a s o m s. 5 r 12 ” me d h m i II F o l c k ” , men å l er s. 1 4 7
”Ok l äar m e d F o l c k e g o d a h ä l l ” , och i s y n n e r h e t
r. 2 5
sås om här, fanns u t ­
a n s å g s s ådant tillätet o m ä n d e i s e n ,
satt hos a d j e k t i v e t , t. ex. R i m k r. s. 117 r. 3 ”Ok w o r o m
L i k a d a n t ä r ock h ä r f ö r t h e r saal e med h e l o m b u g ” .
réttr
adj.,
äl ven
hå l l ande l med det följande f u l l l a k a s k æ l .
f u l l a k a , f u l l t a k a , oböjl. a d j . , ful lgodt el. f u l l ­
Af d y l i k a o bö j l ig a adj. finnes en s t or
g o d a , g ä l l an d e .
m ä n g d i Isl. (jlr. Jiaskr Anvisn. till Isländ. s. 1 1 0 ) , t. ex.
f u l l a l d r a , f u l l ål d r i g , f u l l n u m a , f uI l - l ä r d , f u l l v i t a el.
h e i l v i l a , som h a r sill fulla v e t t , d r a u m s t o l a ( d r ö m s t u l e n ) , som ej d r ö m m e r , m. fl.; flere sådana finnas
nära ö fv e r e n s s l ä m m a
äfven i S v e n s k a n , som t e m l i g e n
me d de förut a n f ö r d a , I. ex. helbrcgda , a f v ita , samt
i Gol |. fä u l a n d a , s om h a r elak a n d e d r ä g t , s m a - l a ­
g a , något s m å , Iilen (t i l l s l a g e t ) , s m a l l - l a g a , s m a l k u n n a ock jemf ör a s de Sv. m ånga­
Härmed
a k ti g .
a h a n d a , treg g e -h a n d a , Isl. J > r i g r
g
r
a
m
handa, Isl.
pl. f., samt laga i dessa t a l e s ä t t : e t t
gen.
,
a
d
n
gia ha
laga v i l l n e , en l aga syr», på elt pr es l ebol skol a finnas
” fem laga h u s ” ; v i d a r e gängse, tvchogse, m. fl. Det s e d n a r e ordet i delfa slags s a m m a n s ä t t n i n g a r t yc ke s u r s p r u n g ­
l i gen hafva vari t en gen. pl. af n å go t subst. ( t y a t t m a n
st un d o m dert il l tagit a d j . , synes hafva sket t af en m i s s ­
för st ådd l i khet) . Så skul l e m a n t. ex. också nu k u n n a s ä g a :
en fu llå r a , en sju ttio å ra m a n , o m e n , s o m ä r m y n d i g , ä r
7 0 år, då åra tvi f v el sul an, l i ksom det Isl. ä r a , ä r g e n . p l .
S a m m a n s ä t t n i n g e n s första del kan å t e r l a g a s a f å t s k i l l i g a
O r d e t f u l l t a k a ( f u l l t a g a ) , f u l l g o d , hvil ket
o r dkl as s er .
j a g i ngens t ädes s e t t , u t o m på de t t a s t ä l l e , ä r Irol. s a m ­
m a n s a t t af adj. full och subst. t a g ( nl . den g l a ge n. pl.
t a g a , t a k a ) : — VG, L a g . f u l d e r , Gotl. Log. k. 25 §
1 f u l t , sg. och k. 22 § 2 f u l , pl. n e u t r . , Isl. f u l l r.
(ioll. t u l l ci r, Got. f u l l s ; — VG. L a g . , Isl., Goll. t a k ,
n . , l a g , ul a f VG. L a g . , Goll. L . , Isl. l a k a , t ó k , Gol.
t o k a n , t a i I o k , Lat. t a n g o el. t a g o , t e I i g i , taga, log.
s k ä l , s k æ l , dat. n . , ovissf om sg. el. pl. ( ä n d e l sen a f s l y m p a d , men b o r d e varit a n t i n g e n s k æ l i el. s k æ l u m ) , s k ä l , VG. L a g. s k i a e l , Gotl. Lag. s c h i I I , s c h i e l
( P s c i l ) , Isl. s k i l , al l a pl. neulr.
X. 4. k u n u n g i , dat. sg. m. af k u n u n g e r ,
k o n u ng ,
s k a t t , acc. sg. m . , s k a t t , VG. Lag. s k a t t e r , Gotl.
L. s c a t t , a cc . , Isl. s k a 11 r , Got. s k a t t s , n t . , p e n n i n g ,
mynt .
ä g h ä . Iryckf. för ä g h a , æ g h a , v. akt . e g a , ( ko ns t r .
me d inf.) s k o l a ; VG. Lag. æ g h a , a g h a , e i g h a , pres. a,
3 pl. æ g h i i , impf. a t t i, Gotl. L. a i g a , a , a i g u , Run.
* a i k a , a , a i h u , ipf. a h t i , a t i; Gotl. a i g a el. å g a ,
a i g d i , Isl. e i g a , å , e i g u m , å t t a , Got. a i g a n , a i h ,
a i g u m , aihla.
Or det b e g a g n a d e s s om et t h je l p v e r b ,
för att u t t r y c k a en s k y l d i g h e t , d e t t a så väl i ä l d r e t i der
s om till en del ä n n u , t. ex. Isl. h a n n á a t g e r a , han
e g e r att g ö r a el. skal l g ö r a .
g ä r a , g æ r a , v. a k t . , g ö r a , och i str. III. 3 g ä r ­
d i , g æ r þ i , 3 sg. i m p f. , gj or de.
Detta v er b ( k a n s k e af
s a m m a rot s om Lat. c u r o el. g e r o ) , vi s ar s i g u n d e r m e d e l ­
t i den u n d e r de mest v e x l a nd e f o r me r : VG. Lag. g æ r a ,
g ö r a , g i a r æ , impf. g ö r þ e , Gotl Lag. g i e r a , g i e r p i ,
Run. k i r a ,
kera,
ka ra,
kiara,
kirva, kiarva,
k a u r v a , g e r a , g a r a , m. fl., k i r J) i , k i a r J>i , k i o r | > a ,
Gotl. g ä r a , g ä r r d i , p. p. g a r r d u r , Isl. g e r a , g e r a ,
g ö r a . Vidare ä r o k a n sk e h ä rm e d s k y l d a : g a r f v a , A. Sax.
gearv ian,
fhT. k a r v i a n ,
nhT. g ä r b e n ;
jfr. slutl.
k a r f v a , nhT. k e r b e n , A. Sax. c e o r f a n ; m. fl.
X. 5. O m q v ä d e t (jfr. str. I. 5 ) ä r i alla st rofer na
l i k a , u t o m d e r u t i , att o r det V æ t a l u m , som linnes i de
9 f ör st a, i de nna 10:de och sista ä r ut byt t e mo t or d e t
D a n a - m u 11.
D a n a m u l l , dat. sg. f . , D a n a - m u l l , Danska j o r d e n ,
För D a n a - liar förut blifvit r e d o gj o r d t vid slr.
l andet .
VII 4 och VIII. 3.
m u l l , f. , mu l l , j o r d , D., Gotl. m u l d , Isl. m o l d .
Got. m u l d a , s t of t , ä r trol. n ä r s k y l d t till m a l a , gl. impf.
m o l , Got l . m a l a , m o l , Isl. m a l a , m ö l el. m e l j a ,
m a l d a och m j ö l v a , m j ö l v a S a , Got. m a l v j a n , m a l vi d a , mj öla sönder , krossa.
W ä I a I u m , V crel. V i t a I u m , V æ I a I u m , t yckos
va r a da t . p l . ; de s s u t o m finnes V e t a l a , trol. ge n. p l . , uti
R i m k r ö n . s. 4 r. 14 W e t a l a - h e d h , s. 3 r. 12 V i t h a Att nu försöka b e s t ämm a f or men för nom. pl.
lahed.
( t y o r d e t h a r trol. ej haft n ä g o n s i n g . , li ksom så m å n g a
blifva s v å r t , s a m t
t or de
a n dr a o r t n a m n i f o r n t i d e n ) ,
hänvisa på ett o r t ­
s
e
V æ t a l u m tyck
var a a f föga g a gn.
n a m n , me n V e t a l a å te r på ett f o l k n a m n , e h ur u äfven
e x e m p e l finnas på s å d a n a af förra s l a g e t , som st el nat i
g e n i t i v e r , t. ex. U p p s a l a , gen. pl. m. ( f ör modl . u p p ­
k o m m e t af del m y c k n a talet i f or nt i den om att fara t i l
U p p s a l a ” på t i n g e t , af U p p s a l i r , utan s i n g . ) , ett a n ­
n a t ä r F a l u n el. F a l u , ge n . sg. f. med el. utan best.
Både V æ t a l u m oc h V æ l a l a k u n na i f or nt i de n
art .
hafva egt en nom. pl. V æ t a l i r : V æ t a l a - h e d k u n de då
bet yd t V æt al e r s h e d , Væt al e r n e s l a n d , och V æ t a l u m
k u n d e n ä r m a r e afsett l a n d e t , såsom t. ex. A g ^ i r i Nor ­
g e , dat . á Ö g f t u m , e l l e r såsom än n u en m ä n g d s o c k e n s ä r d e l e s i n o r r a S v e r i g e , t. ex. B e rg o m ,
Delta
s oc ke n i Medel pad.
al l t h i n d r a r d o c k e j , alt ju icke pl. också k u n n a t vara
Det ofvan anförda h a r i f ör bi­
V æ t a l a r el. V æ t a l u r .
g å e n d e blifvit n ä m n d t om ordet s f o r m , ul a n allt anspr åk
på alt säga något a f g ö r a n d e , h vi l ke t me d de få d a l a ,
som e g a s , fast ä r o m ö j l i g t ; ty a f ett sådant or d kan n ä ­
st an h v a d som helst fås g e n om lingvi s t i sk ma ni pul a t i on.
G å r m a n t. ex. så l å n g t , att man a ns e r ä nd e i s en icke
va r a - u m och u t m ä r k a dat. p l . , utan - l u m , så får man
och
byanamn,
f^attjotn (? H v a t l j o m ) i Tuna
elt
än n u v i d a r e fält lör sitt e t h y m o l o g i s e r a n d e . Så V eveH e r v a r a r S a g a ss. 112, 113: — —
” Q u a m v i s null a veri tat i fraus fieret in vocabul o V i t a r u m ,
q u o d p a r i s , imo l onge m a j o r i s a nt i qu i t a t i s est.
Prima
e n i m é S c a n d i a in insulas Vitaslel d e d u c t a est col oni a
V ita ru m , aus pi ci i s E r ici G o t h o r u m r e g i s , ejus nomi ni s
p r i m i , juxta c a r m i n a v et us t a. ”
( H ä r följa de 3 v e r s e r n a ,
Schroderi l : s t a , 4:de och 6 : t e, se n e d a n f . ; hvar ef t er han
f o r t f a r : ) ”C a r mi n a sunt p l u r a , alibi c o m m o d i u s e x p o n e n ­
d a ; h æ c aut em e x c e r p t a , quod de V i t a r u m d e d uc t i o n e in
ins ul as Vitas/et m o n u i , sat is pr oba nt .
Singulae strophae
c l a u d u n t u r hoc v e r s u : H an va r auk er f y r s t i V italum
cerdi. Ille erat p r i mu s qui in V i t a r um t er r i s ar avi t . Sed
l e v i c u l u m est m e n d u m in fine di ct i oni s V ita lu m , et le­
g e n d u m V italund.
Te r r a V i t a r u m : p ri or e ni m t e r mi na t i o
nihil significat.
Vari e a u t e m n o m i n a n t u r insulae istae in
v e t e r i b us l i br i s; j am V itaslet h. e. pl a n i ti es V i t a r u m ; nunc
V ita h eim , mansio V i t a r u m , & V ita h e id , h. e. i ncul t a Vi­
t a r u m , & V ita la u n d , h. e. terrae V i t a r u m . ”
Det ä r t r ol . ,
at t ett folk V iter, V ita r *), n å g o n g å n g i en g r å forntid b e ­
b ot t n å g o n del af det n u v a r a n d e D a n m a r k , a f hvi l kas
n a m n man h ar de af flere g a m l e h i s t o r i e - och k r ö n i k o skr i f v a r e o m t a l a d e b e n ä m n i n g a r n a V ita -sle t, V i t e - s l e t t æ ,
l at in i s e r a d gen. sg. ( d e t sista n ä m n e r Stcp/ianius in notis
ad S a xon. G r a m m a t . pag. 2 8 , d e r do c k or d e t a nt a ge s äfven k unna öfver sät t as m e d : ” L a t a m p l a n i t i e m ” ; — jfr. Ve-
liu s , i nol er na lill
*) S k u l l e icke f o l k n a m n e t Y i t a r k u n n a f ö r a n l e d t n a m n e t på
ön W i g h t ( der J u t a r n e b o s a t t e sig vid f l y t t n i n g e n å r 449)
och des s f ol k? Här om läses hos B o s w o r lh A n g l o - S a x o n D i c t i o n . , L o nd. 1 8 3 8 , u n d . o r d e t I o l a s : ” þ a ( 4 4 9 e. Chr. )
c o m o n p a r a e n n of p r i m m æ g é ’u m [ f o l k j G e r m a n i e of F.aldS e a x u m , of A n g l u m of l o t u m .
Of l o t u m c o m o n C a n l w a r e
and W i h t w a r e . ”
De t mo t s v a r . s t ä l l e t i A lfred s öfvers. af
B eda l yder : ” Of G e a t a f r u m a n [ u r s p r u n g ] s y n d o n C a n t w a r e ,
a n d W i h t s æ t a n , þ æ t is seo p e o d þ e W i h t p æ l Ea l o n d o n eardat S” [ b e b o ] ; — anf. st. s. XV . Del t a W i h t w a r e s kul l e
m o t s v a r a s af e l t Isl. Vi t t v e r j a r el. Vi t v e r j a r !
rclius på anf. s ( . ) , hvi l ket da s k u l le bet yda Vi t ar nes sl ät t
Det bl i r do c k h ä r a f icke g e na s t a f g j o r d t ,
el. s l ät t l and.
at t n a mn e t V i t a r ä r d e t s a m m a som det Isl. J o t a r , J u t a r ,
D. J y d e r , ty till de l t a s e d n a r e ä r h ä r l e d n i n g e n al l t för
kl ar . Detta j o - , j u h å r d n a r näml . allt m e r a till g o - , g u - ,
ju l ä n g r e ma n g å r t i l l b a ka i t i d e n , — då d e t d e r e m o t
b o r d e öfver gå till v i - , v æ efter de n förra å s i g t e n — o c h
Irol. hafva de g a m l e An g l e r n c s t u n g a , som så g e r n a f ör­
s v a g ad e ett u r s p r u n g l i g t g till gj och j, va r i t m e d v e r ­
k a n d e till ö f v e r g å n g e n från ( i ol a r , G u t a r (ill Jol ar, J u t a r ;
å t mi n s t o n e heta d e bes t än d i g t på A. Sax. G e a t a s ( h v i l ket väl i ut t al et l egat b r a när a Giatas, G ja ta s ) o c h E o t a s , l o t a s el. E o t a n * ) , älven G o t a n finnes. — E n a n n a n
m e n i n g o m ordet V i t a l u m , V a e l a l u m — för h v i l k e n jag
liar att t a c k a H r G. Stephens — , som icke ä r u ta n s a n ­
n o l i k h e t , ä r att anse det var a en s a m m a n d r a g n i n g af V i t ­
t a l u m , en R u n o f o r m för Isl. V i ^ - d a l n m el. V i f c a - d a l u m . Betydel sen blefve då t e m l i g e n kl ar , n ä m l i g e n af Isl.
v i S r , m . , s k o g ( v e d ) , ( h v i l k e t i se d n a r e t i de r ö f ve r gå tt
till ved, Up pl änd. v ö d d , E. w o o d , t. ex. Tiveden, Isl.
p ý v i S r , E. L o n g w o o d ) , el l er o c k af Isl. v i S r , a d j . ,
v i d , och en af dess a s a m m a n sa t t a med Isl. d a l r , ( d a I u m,
vi hafve ä n n u ” D al ar ne” , ” i D a l o m ” !), m . , d a l ;
dat. pl . ;
s ål edes : s k o g s d a l a r n e , el l er o c k : de vida, flacka, föga dj upa
d a l a r n e , — na mn , h v i l k a b ä g g e for dom g a n s k a väl kunnat
passa på vissa t r a k t e r af de Danska öarne e l l er Jul land.
S l u t l i g e n finnes ä n n u ett a nnat skr i fs äl t u p p t e c k n a d t för
d e tt a så f o r m r i k a o r d , som ä r något oli ka med de förut
Det f ö r e k o m m e r i den Pr os ai ska S v e n s k a ell er
nämnda.
den s. k. M essenii C h r ö n i k a ( S c r i p t . Rer Svec. I. 1. s. 2 4 0 )
i löl jande st yc k e : ” En a n n a r d y r wi j s m e s t a r e som heel A r ­
da n bi scop \Jordanes e p i s c opus ] s i g h r at första k onungh
j g ö t a l a n d o m w a a r heet E r i k . och then same e r i c k on u n g h
*) Uti b e o w u tf o m t a l a s äf ven G e a t a s (Isl. G a u t a r ) , och der
g ör a s dessa och E o t n a s till 2 : n e folk. Jfr. P a u lsen i Nor d.
T i d s k r . f. Ol dk. I. s. 2 6 G , samt B u sw o r lh anf. st.
loth al l ar e först o p t a g a och b y g g i a t liz land som s k a n e
hel h r O k foro sidan j ihe ö y a r som i h e r nest l i ggi a o c h
thoiio
t h e m u n d h e r si ogh som tha kal l ad e s We f o l a d e lieedh.
zj
oc n w s æ l a n d h. mön. fivvn. och fal slher. ’’ Delia Fetoladc
hed k u n d e n o g var a en f ö r k o rt n i n g af V e t a l a n d a - h e d el.
Isl. * V i t a - l a n d a - h e i i 5 r ( s e d n a r e h e i S i ) , f . , Vri t a - l a n d e n s h e d , en b e n ä m n i n g , som i cke skul le v a r a opassande
för det flacka hedl a n d e t J u t - l a n d , Isl. J ó t - l a n d .
Vidare
k u n d e det till sist f r å g a s , o m icke någ o t s a m m a n h a n g
s k u l l e k u n n a l ä n k a s me l l a n o r d e n V i t a l u m , V i t a l a - ,
Vetolade-,
Vita-hed
och d e t g a m l a n a m n e t på .lut­
l a n d s nordl . d el : V i n d i l , V e n d i I? — d e t t a o r d s g e n . p l .
b o r d e do c k va r a V e n d l a , k a n sk e äldr e V e n d a l a (?).
S e d a n de t t a y t t e r l i g a r e blifvit an f ö r dt o m o r d e t s form,
oc h h v a r a f man ser, h u r u o s ä k e r t allt ä r r e d a n på detta
o m r å d e , så lär det ej hä l l e r löna m ö d a n a t t ens gi ssningsvis f r a m k as t a n å gr a v i d a r e f ö r s l a g s me n in g a r o m sjelfva dess
b e t yde l se .
Så m y c k e t må d o c k v a r a till åtet a t t t i l l ä g g a ,
att d e l faller si g t e m l i g e n s v å r t a t t b it r ä d a G eijers m e ­
n i n g o m d e tt a o r d , såsom den fr amsl äl l es i Sv e a Rikes
Hä f de r , s. 108 Not. 8 : ” V e t a l a h e d : ett sl a r f a k t i g t uttal
af V i t a n a h e d , d. ä. Vi t e r n a s hed.
Vifana ä r de n gaml a
g e n . pl. a f V i t a r ”.
Man b ö r n ä m l i g e n först i h o g k o m m a ,
att V i t a J n a (el. eg. V i t a ' n n a )
väl ä r g en. p l . , men
me d best. a r l i k . , och på d et t a sätt s a m m a n sa t t e s a l d r i g i
f or nt i de n fol kslags n a m n me d l a n d e t s , u t a n st ädse utan
best. a r l i k . ; sål edes icke S v i a n n a - l a n d , G a u l a n n a - l a n d , utan
S v i a - l a n d , G a ut a - l a n d .
Man k u n d e vi s se rl i gen i n v ä n d a ,
att A. S ax . i s y n ne r h e t , och äfven Isl., besitta en obest.
g en . plu r. på - e n a , - n a (t. ex. A. S a x . v i t e n a g e m o t ,
de vises m ö t e , och Isl. g u m n a , m . , m ä n s , t ú n g n a , f.,
t u n g o r s ) , men denna t i l l h ö r en helt a n n a n el l er den ”sva­
g a ” d e k l i n a t i o n e n , eft er h v i l ke n de ” s t a r k t ” d e k l i n e r a n d e
or d e n G e a t a s ( g en . G e a t a ) och G a u t a r ( g e n . G a u t a )
icke k u n n a hafva g å t t , oc h d e l t a G a u t a r skul l e ju mo t ­
s v a r a V i t a r, J o t a r.
Derti ll k o m m e r ä n n u , att en dyli k
ö fv e r g å n g från n till
/,
som
i
Veta/a till
Vi t a / r a , m å t t e
var a högst s ä l l s y n t , o m han ens n åg o n s i n funni ts.
T illä g g :.
S e d a n allt d e t f ö r e g å e n d e a f d e n n a a f h a n d l i n g för
fyra m å n a d e r s e d a n v a r skr ifvet och del första a r k e t t r y c k t ,
blef m i g af A m a n u e n s e n vid K. Biblioth. i S t o c k h o l m G.
E. Klem m ing v ä n s k a p l i g e n m e d d e l a d k ä n n e d o m e n o m ett
li t t erärt fy n d , som för n ä r v a r a n d e ä m n e ä r af i c k e r i n g a
interesse.
H r K. h a r n ä m l i g e n va r i t l y c k l i g n o g at t till
o f v a n nä mn d a b i b l i o t h e k förvärfva E l a i T e r s e r i*'), hit t i l l s
o k ä n d a , svens ka ö f v e r s ä t t n i n g af Joh. M agni Hisl. d e o m n .
Golhor. S v e o n u m q u e R e g i b u s , h v a r u t i ti l l i ka f ö r e k o m m e r
en ö f v e r s ä t t ni n g p å
k e li ga ö f v e r s ä t t n i n g
deri t r y c k t a t e x t ,
mi nst one n i o å r
vers af hela E r i k s - V i s a n . Denna m ä r ­
ä r g j or d al l del es o b e r o e n d e af Sc/irodå hon t y d l i g en blifvit f u l l b o r d a d å t ­
före denna.
Härom vittnar ojäf aktigt,
a t t hon befinnes v a r a d e d i c e r a d till " G u s t a v u m A d o l p h u m
Regni Sueciæ h a e r e d e m e t d e s i g n a t u m r e g e m ’, hv a­
da n hon sål e de s i c k e k a n v a r a y n g r e än a r 1 6 1 1 , K. Carl
d. IX:s dödsår .
Af dessa o m s t ä n d i g h e t e r följer s å l e d e s , att
d e n n a u p p t e c k n i n g af E r i k s - V i s a n , e h u r u v is s e r l i g e n e nda st
en ö f v er s ä t t n i n g , d o c k ä r d e n äl ds t a s v e n s k a , h v a r s ål­
der , åt m. n ä r m n i n g s v i s , me d gi f na å r t al k a n b e s t ä m m a s .
L i k s o m j a g ofvanföre (s. 4 ) sö kt å d a g a l ä g g a , att icke
den hos S c h r o d e r u s införda f or nsvenska E r i k s - V i s a n ä r en
*) Jf r . W arm holt-z Bibi . Hist. S v . - G o t h . N: o 2 4 9 8 (D. V ss. 4 3 ,
4 4 ) : ’’P. S c h e n b e r g ut i s i n U tförl. B erä ttelse o m S tå n g e b r o S la g j N o r r k ö p . 1 7 3 3 in 4:o p. 11 a n m ä r k e r , a t d e t bl i f vi t M. E lo f
E n g e l b e r t i T e rs e r u S j P r o b s t och K v r k o h . i L i x a n , af Her t .
Carl p å l a g t , a t på S v e n s k a ö f ve r s ä l t a J ob. M a g n i H i s t o r i a ,
för h v i l k e t b a n å r l i g e n , til en be h a g e l i g t i d , s k u l l e u p b ä r a af
Bi s k o p s k u l l a K y r k o - h e r b e r g e 4 8 T: o r S p a n n e m å l ; ” — Det är
e m e l l e r t i d p å t a g l i g t , a t t d e t j u s t är d e t t a l ä n g e u n d a n g ö m d a
a r b e t e , som ä n d t e l i g e n blifvit f r a m h a f d t u r m ö r k r e t .
ö lv e r s ä t t ni n g at Joti. Magni l a t i n s k a , ulan att för hål l a ndet
s na r a r e ä r det m o t s a t t a , — p å s a m m a sät t f r ams t år det
ock som g i f v e t , att den nu sist funna ö f v e r s ä t l n i n g e n , de n
Terser i ska (at t jag m å kal l a de n s å ) , icke h ä r r ö r från
nyss o mt a l a d e Joh. Magni . Ef t e r anst äl l d j emförel se e m e l ­
lan alla dessa tr e u p p t e c k n i n g a r , bli fver f a s t me r a all deles
p å t a g l i g t , att T e r s e r us , me d f ör b i g å e n d e af de n l a t ins ka ,
e ndast följt d et o r i g i n a l , som man finner se d na r e var a
t r y c k t hos S c h r o d e r u s , el l er å t m i n s t o n e en d e r m e d ganska
n ä r a ö f ve r e ns s t ämma n de u p p t e c k n i ng .
Detta för hållande
ka n icke u n d g å at t g a n s k a m y c k e t be s t yr ka S c h r o d e r i t r o­
v ä r d i g h et i denna sak, s a m t t a g a hon o m i f ör sv a r mot den
b esk y l ln i ng e n , at t han, f ör l edd af en föga p r i s v ä r d svens khetsifver, å r 1 6 2 0 s k u l l e hafva h o p di k t a t en fornsvensk öfv e r s ä t t n i n g , hvi l ken han utgi fvi l för att vara ori ginal et till
d e n , af li ka fåfängli ga b e v e k e l s e g r u n d e r och r edan 80 å r
f ö r u t , af Joh. Magnus u n d e r s t u c k n a latinska ö f v er s äl t ni ngen. När den T e r s e r i s k a f ör s ve ns kni nge n s å l un d a b i d r a g e r
till att b or t t a g a den s k u g g a , som i d e t t a afseende kunnat
kast as på dessa b ä g g e den svens ka hist ori ens v et er aner , så
må s t e hennes u p pt ä c k a n d e och f r a m d r a g a n d e i ljuset vara
så m y c k e t v ä l k o m n a r e och v i g t i g a r e för hva r j e vän af
S v e r i g e s for nhäfder.
I s p r å k l i g t af s eende ä r det l i kaledes
i cke utan sitt inl eresse att me d den nysvens ka öfversätln.,
s o m , utan all ve t s ka p om den ä l d r e , i det t a lilla a r b e t e
hl i fv i t försökt, j emföra de n mi ns t 237 å r ä l d r e g a m ­
m a l s v e n s k a , som h ä r nedanf. o r d a g r a n n t a f l ryc ke s *):
*) S e d e r me r a ha r IIr K le m m in g e r h å l l i t k ä n n e d o m om ä n n u e t t
e x e m p l a r af T er s er i ö f v e r s ä t t n i n g .
De t f i nnes s e d a n l ä n g r e
l id på K a f l å s i V e s t e r g ö t l a n d ; e g a r e n Hr F r i h . R . E sse n
h a r b e n ä g e t m e d d e l a t en a f s kr i f t u t a f E r i k s - V i s a n .
Den i n ­
s t ä m m e r likväl så noga me d d e n hä r m e d d e l a d e , at t dess
s ä r s k i l d a a f t r y c k a n d e är öfverflödigt .
E t t och a n n a t ovi gt i gt
or d är likväl ä n d r a d t el. l i ks om f ö r b ä t t r a d t , och s t a f n i n g s s ä t t e t t y c k e s v i t t n a om en n å g o t s e d n a r e t id.
E n d a s t de
m ä r k l i g a r e af vi ke l s e r na i K a jlå s -h a n d s k r . u p p t a g a s der f ör e i
n o t e r n a till a f t r y c k e t af K. B ib l.s h skr. af de n T e r s e r i s k a öfver sät f n i n g e n .
Erik§-V isan,
Gamnialsvensk O /ver sättning fr ä n början a f tj.-de århun­
dradet j a f E la u s T c r s e r u S j efter en handskrift , som f ö r ­
varas på K. Biblioth. i Stockholm.
1.
E r i ch han vvar den förste K on g
l Göthe landett vvijde
AfT si nne och modh d hå w a r han from
Som någon d h e r k u n ne r i jde
Så l å l her han först e r g i e vlhi J u t h l a n d
2.
W a n a r t oc h w r e n s k e * ) vvar honö leed
Den kunne han i cke lyde **)
De s p a ko m vvar han a l d r i g vvred
Ty nionde han sä11er bli ffwe
3.
Med l a g o m r å d d e h a n landet t sitt
, S a k l ös e tarfde ey qvvijde
Hin g i o r d e ha n k ä r o m frij och qvvilt
De vvanne ***) finge ey bij de
4.
Ey vvar i D a n m a r k n å g on till
S o m p l o g e r m o n d e vvände
Sitt Fol ck s t r a x t d e n n e K o n u g mi ld
Dogh vt han K o n g e *J*) dij t t s ä n d e
5.
Vthi ha n s Hyke m å n g e n vvar
S o m l ag eij w i l l e sköt a
och snar
Ty vvar han d h em försnill
Der från m å n d e h a n d e m st öte
ö.
Så s ä nde han d e m å t h J ut el a n d
de d e r bygge.
Först ber ö y e d e
Och med de n hoop så vvijss en ma n
S o m d e m skol e *J**) h a Ile t r y g g e
*) W r e n s k e ( vr ängs ka) , v r å n g h e t . * * ) l y d e , lida. ***) W a n *J*) v t h a n
n e , t rol. för w a n d e , af Isl. v a n d r , o n d , el ak.
F ö r s n i l l står ant.
K o n g e , K. Iiskr. u t a n K o n g a .
f ö r : f ö r s n i l l , al l t f ör k l o k , el l er o c k s å k a n d e t b e t y d a :
-F’F' Í*) B e r ö y e d e , K. h sk r. b e r ö i j g a n s k a k l o k , f örsi gtig.
*F*) S k o l o , s kul l e .
d e , bör j ade.
7.
S å w o r e de v nde r r ä t t a r e ha n d *)
I m a n g e å h r fast k l ä n de . **)
Till thes Ko n g Hi mmel ***) den on d e man
Si n son K on g Dan d i t s ände
8.
Han w a r sin Kader m e d a l l om lijk
Hans d y g d ktinne han snart läre
AIT si g då k a l l e r han D a n m a r k z rijk
Ded h a r af h o n o m sin ä h r e
9. Dogh ku n n e han i cke bli fwe frij
Att ska t te Göthe m a n n o m
Eij t o r d e han hell er f hör e k r i g
Ty han h a d e lilhet af l a n d o m *J*)
10.
Ty skol e dh e Ko n g e r i D a n m a r k väl
Besinne sin pli chl och ä h r e
At de me d r ät t och fulgod skäl
l)e S w e n s k o m skat t skol e b ä r e
Så låt her han först e r g i e vlhi Jut h l a n d h .
N ä r man s a m m a n s t ä l l e r de b å d a öf v e r sä t l ni n g a r na —
g a m l a och den nya — , så inses d et l ä t t e l i g e n , att
d e i det hela g a n s k a o v äs e n d t l i ga o l i k h et e r n a allenast
k unna h ä r r ö r a från de n s k i lj ak t i ga s y n p u n k t , ur hvi l ken
a r b e t et blifvil företaget.
Vid d e n gam la efl erst räfvades
på en g å n g l edi ghet och så n o g g r a n n r i ml i k h e t som möj ­
l i gt , men de nna sista h a r i s ynner het medf ört åt s ki l l i ga
a f v i k e l s e r från ur s kr i f t ens o r d , e h u ru föga från a n da n och
m e n i n g e n ; — vid den nya har å t e r s t ö r r e afseende blifv i t fäsladt på en o r d a g r a n n m o t s v a r i g h e t , för hvil kens
u p p n å e n d e både ver s f a 11els och r i m m e t s s l r ä n g b u n d e n h e t
s t un d o m blifvit uppoffrad.
Att i de n g a m l a ö f v e r sä t l ni n de n
*) k ä t t a r e , K . h sk r. r ä t t a r a , e g gen. pl. m. af Isl. r é t t a r i ,
h ä m n a r e , d o m a r e , T. R i c h t e r ; v n d e r r ä t t a r e h a n d , u n ­
d e r s t r ä n g a d o m a r e s välde.
**) K l ä n d e ( r i m j e m k n i n g ef t er
s ä n d e ) , K . h skr. k l ä m d h e , k l ä m d e , t r y c k t e .
***) K o n g
H i m m e l , K . hskr. k o n u n g h H u m e l .
*J*) L i l h e t af l a n ­
d o m , K. hskr. i n t h e t a f f l a n d o m .
g e n or den V set a l u m och S u | > e r - l a n d å t e r gi f vi t s med
samt att G ö t a k u n u n g i
J u t h l a n d och D a n m a r k ,
n s k o m , får väl till skr i fe
w
S
e
d
med
blifvit o ms kr i f vet
t.
ngssät
ni
l
äl
förest
s
t
ve
f
vas t i de hva r
U t o m Terseri och S c h r o d e r i öfver sät l n: ar af Joh. Magni
H i s t . , l är d et de s s ut o m funnits åt m. 3:ne a n d r a , oc h uti
dessa b o r d e ma n alltså äfven ( o m de alla å t er f unnos ) k u n n a
h o p pa s att få se E r i k s - V i s a n . Men de n enda q v a r v a r a n d e ,
hon f ö r e k o mm e r , ha r vid E r i k s - V i s a n bli fvi t
uti h vi l ke n
Dessa tre ö f v e r s ä t t n i n b e h a n d l a d på ett helt a n n a t sätt.
hafva v a r i t : — 1) E n , som blifvit g j or d a f K o n .
E r i k X I V y me n som på s e d n a r e t i d e r i n g e ns t ä d e s å t e r ­
W a rm h o ltz anf. st. s. 43 i nnehål l er h ä r o m : ” Uti
funnits.
Catal. Libr. qui in Iiis t. & A ntiq. patrice sub imp. Caro li I X publicati sunt p. 25 b e r ä t t a s , at K. E r i k XIV i
gar
sit Fängel s e på O r b y h u s för f är di gat en Sv e n s k U t t o l k n i n g
af Joh. Magni Hist. me d n å g r a Lat i ns ke Ve r s e r ö f ve r h v a r
Hert. C a r l , efter åt S v e r i ­
K o n u n g * ) . Det t a Msct. hade
fåt om h ä n de r och f ö r v a r a t ; men d e t v a r
g es K o n u n g ,
s e d e r m e r a k o m m i t til Kon. i Pål en B i b l i o t h e k , d e r i f r å n R.
R. Hr Claes R å l a m b t o g det med si g til S v e r i g e , och
s k ä n k t e det til Antiqvi t. C o l l e g i u m ” ; — 2 ) En öf ver sät t n.
a f o b e k a n t hand ( o m k r . 1 6 2 0 ) , finnes på K. Ribl. i S t o c k h .
m e d g a m m a l s i g n a t u r D. 11. O l yc k l i gt v i s s a k na s j u s t sjelfva
b ö r j a n , oc h sål. äfven E r i k s - V i s a n ; — 3 ) En s är del es fri
ö f v e r s ä t t n . , hel och håll en på v e r s , a f J o n a s P e t r i B a s e , d a t e r a d 1586 och t i l l eg n a d G u st a f I:s A n k a C a t h a r i na .
E r i k s - V i s a n t y c k e s h ä r vara en s a m m a n d r a g e n b e a r b e t n i n g
a f Mi ndre el. Lilla R i m k r ö n i k a n s ord (jfr. s. 6 ofvanf.)
Hands kr i f t en
och af den u t f ö rl i g a r e S c h r o d e r i s k a texten.
finnes i friherrl. Rälam bska b ok sa m l i n ge n, ä r i 4:0 och u t *) Då äf ven T e r s e r i ö f v e r s ä t t n i n g h a r L a t i n s k a ver ser för h v a r j e
k o n u n g , u t a n a t t s å d a n a f i nnas i o r i g i n a l e t el l er n å g o n af
d e a n d r a t o l k n i n g a r n a , s kul l e m a n n ä s t a n vara f r es t ad a t t a n ­
t a g a , a t t Carl t X m e d d e l a t b r o d e r n s f ö r s v e n s k n i n g å t T e r s e r u s , s a m t a t t s å l e d e s d e L a t i n s k a v e r s e r n a möj l i gen k u n n a
v a r a e t t d e n k u n g l i g e f å n g e n s verk.
g ö r e s af 170 blad.
h ö r a n d e st äl l et :
Erick
Hr K läm ning
Göt he Såna Son Tli en: VI:
liar m e d d e l a t det d i t Sw:
konwg:
A h r o m trij h w n d r a S i w efTler Noe fl odh:
Och femtijo t h e r w e r l d e n m e d h st ort armodl i
F ö r g i c k z w a r t he t t iagh först k o n w n g h reedh.
J Gö l b a L a n d h tå bodde på w e t a ll a heedh.
J n g e n Man m å n d e tå w e t a l a heedh kall a.
Thesse h ä r L a n d h och Ooi j ar alla.
S o m ä h r Möön och t he r till Lålandh.
F i w n F a l s t e r b o o ( ! ) och hel le S i e l a n d h .
Och leffde än tå S a r w c h g o d h e r m a d h e r .
A b r a h a m P a t r i a r c h e n s f a d h e r fadher .
Min st ör st a ijdh w a r ther på giffwa acht.
Gudz f r w c h t a n och d y g d h skol l e hollas w i d h macht .
Men effter tå f wnness må n g a i mi t Rij ke
Frå d y g d h till L a s t e r som w i l l ä aff w i j k a .
Må n d e i agh then p ac k hoop frå m i g h dri j fwa.
Oc h b öö d h t he m w t h i w e t a l a w t h a n k o n w n g h blifTwa.
D o c k så a t t efTter i agh t he m först bödh w p t a g h a .
Bij (? t hi j ) s k w l l ä the s ka t ta G ö t h o m alla d a g h a
EfTter h w i l k e t n är i agh så h a d h e p w r g e r a t .
Mit L a n d h och Gudz f r wc h t a n t h e r m e d h f or me r a t
S k i l d e s J a g h A h r o m Frå w e r l d s e n s a r m o d h
Fij ra h w n d r a d h t i w g w fem effter Noe. Flodh.
P å d et alt läsaren på ett st äl l e mat t e få allt det vi gt i g a s t e f ul ls t än d i g t s a m l a d t , som h ör till E r i k s - V i s a n , in­
föres h ä r sl utel igen så v äl : a ) V e r e l i i (jfr. s. 4 ) och b )
H a d o r p h s (jfr. s. 5) f r a g me nt e r , som c ) J o h . M a g n i
l a t i n s k a ö f v e r sä t t ni n g * ) , hvar vi d st rofer na u t m ä r k a s me d
de n u m r o r , s om de lika lydande halva i Schroderi u r t ex t .
*) Då s y f t e m å l e t me d d e n n a a f h a n d l i n g s u t g i f v a n d e till en del
bl i f vi t f ö r ä n d r a d t u n d e r d e n t i d , s om f örf l ut i t me l l a n f ör s t a
a r k e t s och f o r t s ä t t n i n g e n s t r y c k n i n g , och h v a r i g e n o m en
s t ö r r e u t f ö r l i g h e t och vidd ä n d o c k f ö r a n l e d t s , så s k e r d e t t a
i n f ö r a n d e , e h u r u m o t s a t s e n of v a n f ö r e (s. 4) h a r blifvit y t t r a d .
a)
Fragment af E riks-V isan.
injordt a f O l. V e r c l i n s i noterna till H erva ra r Saga ;
Upsala 1 6 7 2 ,- ss- 112 , 11 3.
i. E n E r i k u r fyrsli K o n u n g u r v a r
I Ga ul a l andi nu v i d a ,
l b r a g d oc i hugi sn i al l r m a d r ,
I vigi sua a u k i fridi.
Han v a r a n k er fyrst i V i t a l um æ r d i .
IV. E i g v ar i Vi t al um n o ko r n t i l ,
E r p l u g i n mu n d i þ a r v æ n d a ,
G a u t a n a gi ns t a n E r e k r mi ld
p o c h utan Kon u n g e ut s endi r .
Han va r er fyrst i Vi t a l um ær di .
VI.
S u a sendi han J)em i s u du r l a u nd
E r fyrst þ a r b y r i a d u b u a ,
A uk m e d |>eim m a r g a n sni all an ma n
E r J)eim skyl Idi ha11da i r u a ,
H a n v a r a u k e r fyst i V i t a l um æ r d i .
b) Fragm ent a f E riks-V isan,
in fö rd t i Scriptor. Rerum Svecicar.j I : 1. s. 2 ^ .0 not. d ) , e f­
ter I I a d o r p h j som uppgifverj att dessa verser ännu pä d e n
tiden (är 1 6 9 0 ; j f r . s. 5 ofvanf.) söngos a f allmogen i
Vestergotland och D alsland.
I.
IV.
In E r i k e r fyrst i K o n u n g e r w a r
I Göt ha l a n d u m w i d h u
I b r a g d uk i h ug hd s n i äl l er w a r
l w i g h i s w a uk j fridhi.
Han w a r uk e r fyrst uthi W ä l a l u m iirdi.
Æ i g w a r ut hi w ä t a l u m n a k o m til
E r p l u g h i n mundi la w æ n d a ;
Göl hana g i n s l a n E i r i k i r m i l d
T ogh u t ha n K u n u n g e ut s undi r .
Han w a r u k i r [ u k e r ] fyrst uthi W ä t a l u m ärdi .
o) Latinsk ÖiVcrsättiiin^
a f J o h a n n e s M a g n u s uti Hist. de omnib. Gothor. Sueonumque Regibus; Romcc M D L I I I I ; ss. 27, 28 .
ER IC US.
I.
II.
P r i m u s in r e g n i s Gel i ci s c o r o n a m
R e g i a m g e s s i , subi iqz Regi s
M u n u s , & mo r e s colui s er eno
P r i n c i p e di gnos .
Horrui q u i c q u i d f ur or a u t
S ua s i t , & null i g r a u i s a u t
Sed p r o b u s , viuens ti mui
More
li bido
mo l es t us ,
pr æe s s e
tyr anni .
III. L e g i b u s iustis popul os g u b e r n a n s
Praefui: null us p a u o r i nnocent ei s
T e r r u i t : i ude x pr o c u l est ini quus
Me d u ce pulsus.
IV. Daniae r e g n u m c a r u i t c o l o n i s ,
D o n e c illius r egi oni s a g r o s
G o t t h i c a s g ent es h a b i t a r e iussi.
S ed si ne R ege
V. N o n e r a n t p a u c i popul i r e b e l l e s ,
Q u o s me t u s l e g u m m e t u i t mo r ar i
G o tt h i ca in t e r r a , vel h a b e r e sedeis
Inter
VI. His eg o pulsis pr ocul in
C i m b r i c a s t e r r a s , r el i qui s
Praestiti f i r m a m : nec e r a t
Turba
VII.
honestos.
remotas
quietem
t i me n d a
nefanda.
Indi ces illis a d h i b e n s t r i but o
S u b d i d i iusto: nec erat p o te s t a s ,
Qu a i ugo tali po t e r at resisti
T e mp o r e m u l t o ,
VIII.
Donec Hiimelo G o t h i c o t y r a n n o ,
Natus est Danus si mi l i s p a r e n t i :
Q ui ded i t n o m e n t i t u l ú m q u e regni
G e n t i b u s illis.
IX. Non t a me n Danos pot ui t t r i b u t o
Debito Gotthi s l i b e r a r e , q u o r u m
Maxi mas vires m e t u e b a t ipse
V i r i bus i mp a r .
X. Hinc satis insta est r a t i o , c o a r c t a n s
Danicos R e g e s , quöd in o m n e t e mp u s
Gol t hi co Regi r ef er ant t r i b u t a ,
Col l áqz slibdant.
Vidare h a r de t t a g a m l a q v ä d e blifvit o m f a l a d t af C.
L u n d i n s uti Z a mo l xi s (Ups. 1687, 4 : o ) , s. 4 4 , m e d dessa
o r d : ” Verba sunt p e r v e t u s t a r u m m e m b r a n a r u m n u m e r i s h u n c
in m o d u m a d s t r i c t a ” , h v a r e f l e r IV:de st r. finnes n ä s t a n o r ­
d a g r a n n t a f l r y c kt efter S c h r o d e r u s , u t a n att d e n n e li kväl
Der på följer Joh. Magni m o t s v a r a n d e lat. öfvers.
anföres.
af d e n n a st r of , och det t a me d o r d e n t l i g t a n f ör ande af käl l an.
I n y a r e t i d e r o m n ä m n e s E r i k s - V i s a n af G c i j e r uti
Sv. Ri kes Häfder I. s. 1 1 3 , sås om f ö r r ä r n ä m n d t , ut af
S t r i n n h o l m uti Sv. Fo l k e t s Hist. I. s. 9 0 , s a m t a f A .
A . A f z e l i u s uti Sv. F ol k e t s S a g o - H ä f d e r I. ss. 3 8 — 40.
Hos b ä g g e de för re hafva de af V erelius i Her v . S a g a
i nförda 3:ne st rofer na blifvit n är a n o g o r d a g r a n n t af l r y c k t a
(jfr. s. 62 of vanf . ) , men hos de n si st n ä m n d e h a r e n d as t
första str. blifvit i n f ör d , också eft er V e r el., och d e r e f t e r
följer en n å got fri ö f v e r s ä t t ni n g a f hela Visan på nyar e
s v e n s k a , e h u r u med b i be hå l la nd e a f en m ä n g d f or nord
och g a m m a l d a g s böj ni ngs ändel s er . — S l u t e l i g e n k a n ti l ­
l ä g g a s , att uti den st ora s a m l i n g a f Sv. F o l k v i s o r och
m e l od i e r , som R ib l io t he k a r i e n vid L i n k ö p i n g s G y m n a s i u m
Hr L. LFicde s k ä n k t till K. Vitt. Hist. o. Anl. Ak. i
S t o c k h . , äfven linnes ett af ho n o m k o m p o n e r a d t förslag
till me l odi till den u r å l d r i g a E r i k s - V i s a n .
R áttelser orh Tillagg:
slå r .- 1 6 9 0 f ä r d i g - r e d i g e r a d — läs.- 1 6 9 0 till m e r
ä n hä l f t e n f ä r d i g - r e d i ge r a d .
och 15, u n d e r o r d e t E i r i k e r , a n f ö r e s n a m n e t E u r i c , E v r i c s å s o m h a f v a n d e t i l l h ö r t en V e s t g ö t a - k o n u n g ( 4 6 6
Här t i l l k a n l äggas n a m n e t på d e n si s t e
— 484).
S v e v a - k o n u n g e n i S p a n i e n E b o r i c el. E u r i c (år
5 8 3 ) , h v i l k e n f u l l t o n i g a r e f or m ä n n u m e r s t y r k e r
d e t i t e x t e n gj or da p å s t å e n d e t , a t t n a m n e t E r i k
mås te f örut sät ta et t Got iskt A i v a - r e i ks.
r. 9 s tå r .- l e g g j a — läs.- 1 e g g i a.
r. 3 s tå r .- s t y r d i ’n , för s t y r d i h a n — läs.- s t y r þ i ’ n ,
för s t y r þ i h a n .
r. 1 6 ef t er o r d e t " u t s ä t t a s . " t i l l f ogas : Hä r f ör e dr a g e s dock
d e n r e g e l r ä t t a r e n o m. n a k u r.
r. 15 s t å r : þ a r — l ä s .- þ a e r .
5 r. 15 —
14
17
22
26
27