Roskilde Brandvæsen søger en sikringstekniker til
ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE Dec 2012 r o h c d o i g s n i l k 4 ec 2 v t u k i n k e iv t t t a x v ä o v n l l n i i t d m o ka ö r ö f r u t k u r t s a r f n i ny •Hållbara samhällen •Urban Mining •Forskning och utveckling •Framtiden,jobben och arbetsmarknaden Världsledande inom elektronikåtervinning Sveriges ledande gruvregion Gruvboom väcker liv i genusfrågorna Intervju med Roger Sundqvist chef på Bolidens smältverk Rönnskärsverken. Sid 8 Intervju med Norrbottens nye landshövding Sven-Erik Österberg. Sid 12 Intervju med Eira Andersson, genusforskare på Luleå tekniska universitet. Sid 14 Ingår som bilaga i NSD, Norrländska Socialdemokraten, Norran och Dagens Industri (ed Norr). December 2012. •Innovationer växt •Till Go with the E-force Sista chansen! anmäl d ig nu www. framt Ett vinnande team för överlägsen produktivitet Allt sedan introduktionen av mekaniserad borrning har Atlas Copco erbjudit bergborraggregat som ökat våra kunders produktivitet. Nu presenterar vi en uppdaterad riggfamilj för precis och säker borrning – möt the E-force! www.e-forcefamily.com idensg ruvoch på miner al.se Välkommen till Framtidens Gruv- och Mineralindustri på Grand Hôtel i Stockholm den 28-29 januari 2013. Ännu finns det platser kvar. Vi belyser industrins utveckling och framtidsmöjligheter •Barents Regionens betydelse i den europeiska råvaruförsörjningen. • Framtidens arbetsmarknad. • Ny mineralstrategi. • Forskning, kompetens- och teknikutveckling. • Samhällsbyggnad och regional utveckling. • CSR in mining. • Finansiering av framtidens gruvor. Annie Lööf, näringsminister Sverige, Karl-Axel Waplan, vd Northland Resources, Lars-Eric Aaro, vd LKAB och Tom Niemi, ordförande, GTK, Geological Survey of Finland. Mediapartner: Aktuella talare •Annie Lööf, näringsminister. •Maria Ågren, generaldirektör Naturvårdsverket. •Lennart Evrell, Boliden. •Lennart Gustavsson, ordförande Georange. •Peter Hedström, vd Institutet för framtidsstudier. •Sven-Erik Österberg, Landshövding i Norrbottens län och ordförande i Barents Regionråd. •Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef LKAB. •Karl-Axel Waplan, vd Northland Resources. •Kaj Lax, enhetschef SGU. •Ulf Hedlund, Thyréns. •Anders Ferbe, ordförande IF Metall. •Bo-Göran Johansson, verkställande direktör Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden. •Henrik Håkansson, vd Bergteamet. Sponsorer: Port of Narvik •Eira Andersson, bitr lektor Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet. •Roger Sundqvist, chef för Boliden Rönnskär. •Jan Moström, direktör för Boliden Gruvor. •Elvy Söderström, kommunstyrelsens ordförande (s) i Örnsköldsvik-Botniska Korridoren. •Rune J.Arnøy, havnchef Narvik Havn. •Håkan Ekengren, statssekreterare Näringsdepartementet. •Statssekretær Jeanette Iren Moen, Nærings og Handelsdepartementet. •Tom Niemi, VD Ab Marsuppium Oy. •Johan Magnusson, vd Ruukki Sverige. •Bengt Sundelin, vd Zinkgruvan Mining. •Margareta Groth, enhetschef Vinnova. •Mattia Pellegrini, Head of Unit, Raw materials, Metals, Minerals and Forest-based industries, DG Enterprise and Industry, European Commission. åtal Ett f . r kvar e s t la p Några av årets nyheter En av årets nyheter är första dagens spännande rundabordssamtal och tillhörande middag med Annie Lööf, näringsminister, Lars-Eric Aaro, vd LKAB, Lennart Evrell, vd Boliden, Karl-Axel Waplan, vd Northland Resources och Bengt Sundelin, vd Zinkgruvan Mining. Passa även på att besöka Atlas Copcos anrika testgruva mitt i Stockholm, med lunch och presentation av denna unika miljö. ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE Gruv & Mineral i Norr 5 (Åter)ta kontrollen över ditt logistiksystem Problem: Logistik- och transportsystem inom tung industri och gruv- Hållbar gruvnäring – utmaningar och möjligheter för Norr – och Västerbotten Norra Sverige har en lång tradition av gruvnäring och utveckling av därtill kopplad industri. Gruvbranschen globalt och i Sverige har nu en mycket positiv utveckling och bedömningar tyder på att denna utveckling kommer att stå sig under decennier. Norra Sverige får i detta perspektiv en stark ställning i Sverige och i Europa, med ett gott investeringsklimat samt goda förutsättningar att bygga ekonomisk och social utveckling i regionen. industri med manuell övervakning – utan eller med dålig möjlighet till uppföljning och integration med befintliga affärssystem. Lösning: Softcenters färdiga lösningar för övervakning, identifiering, mobilitet, positionering, mätning av volym, underhåll samt kontroll av hela logistikkedjan. Vi mäter och övervakar hela logistikflödet i Där finns exempel som de av GEORANGE framtagna dokumentet ”Georanges vägledning för samråd & dialog”. Kommunikation och ömsesidig respekt är viktigt och det är därför viktigt med en god dialog och samverkan med andra verksamheter. Kunskap och kompetens att hantera motstående intressen kan ge en produkt som i sig kan generera ett företagande med stor potential. transportkedjan vilket sedan integreras i övriga styr- och affärssystem. Åtgärd: Läs mer på softcenter.it om hur vi kan hjälpa ditt företag. Jag vill lyfta fram några utmaningar och möjligheter som Norr- och Västerbotten står inför under de närmaste åren: Softcenter AB är ett IT-företag med bred och djup kunskap inom verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Vi säljer färdiga produkter och tar även fram skräddarsydda lösningar. Genom stor teknik- och processförståelse guidar vi våra kunder till den bästa lösningen. Läs mer på www.softcenter.it Samspelet med andra näringar som exempelvis turism, rennäring, skogsbruk, testverksamhet och vindkraft måste beaktas, Speciella metoder där konstruktiva dialoger kan föras och lösningar kan hittas mellan motstående intressen (bevarandeintressen och exploaterande intressen) bör vidareutvecklas. • Flera gruvsamhällen i regionen står inför en närmast paradoxal situation. Det är traditionella krympande utflyttningsbygder med nedskärningar i offentlig verksamhet. Med en blomstrande gruvbransch med tillhörande näringslivsutveckling skapas behov av att utveckla attraktiva boendemiljöer. För att möta denna utmaning måste gruvindustrin tillsammans med staten och regionen arbeta för att utveckla dessa samhällen. • Ett könsuppdelat näringsliv med låg differentieringsgrad är sårbart. Den hausse som gruvbranschen skapar omfattar företag och branscher (Gruv, bygg, åkerinäring och deras underleverantörer) som länge har varit – och Tematidningen Gruv- och Mineral i Norr” är utgiven av Georange och producerad av Nordic Publishing. fortfarande är mansdominerande. En ökad satsning på jämställdhetsfrågor är nödvändig för att klara rekryteringsbehovet samt minska den sneda könsfördelningen i branschen och i inlandet. • Infrastrukturen utgör i dag på många platser flaskhalsar. Norrbotniabanan är, tillsammans med utveckling av det övriga järnvägsoch vägsystemet, i detta sammanhang av central strategisk betydelse. • Gruvindustrin är basen för ett helt kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av gruvutrustningar med Sandvik och Atlas Copco i spetsen men också med många mindre bolag som tillsammans med konsulter och FoU institutioner bildar ett dynamiskt kluster där GEORANGE är ett gott exempel på en klusteraktör som förutom de traditionella bolagen även har kunskap-, tjänste- och miljöteknikföretag samt offentliga aktörer och fackliga organisationer aktiva i sin verksamhet. Regionen har unika möjligheter att utveckla ett av världens mest dynamiska kluster som inkluderar bland annat gruvföretagen, utrustningsleverantörer, konsulter, FoU och samhällsbyggare. Det som gynnar ett kluster gynnar också flera andra kluster och det är därför viktigt att hitta och utveckla kopplingen mel- samtliga sina projekt och räknar med att kunna återuppta verksamheten även i Sverige för att säkra tillgångarna och kunna avgöra vilken potential dessa har. Flera av dessa har ännu inte testats med borrning och därmed är potentialen okänd. Från bolagets historia återstår ett diamantprojekt som Arctic önskar avyttra till någon med bättre kunskap på ämnet. Ledningen för bolaget är inställd på att nå framgång med ett eller flera guldprojekt för antingen gruvdrift i egen regi eller för avyttring. Då finansiering finns kan flera idéer prövas och ytterligare uppslag läggas till portföljen för framtida insatser. • Miljömålet Giftfri miljö är ett av de svåraste att nå i Sverige och regionen. Det är en stor utmaning/möjlighet att bedriva gruvrelaterad verksamhet på ett hållbart sätt utifrån människa och miljö. För det krävs god kunskap, tillsyn och samspel med omgivningen. Avslutningsvis menar jag att det krävs stor samverkan mellan olika aktörer i samhället. Lyckas vi med denna utmaning kan våra naturtillgångar nyttjas på ett sätt som gör att vår region utvecklas och än mer blir en attraktiv och dynamisk del av Europa. Lennart Gustavsson Ordförande, GEORANGE Tryck: Tryck i Norr Annonsförsäljning: Nordic Publishing Foto omslag: Northland, Boliden, LKAB. Formgivning: Palmgren Artdirection AB E-post: [email protected] För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta: Nordic Publishing Stockholm AB, Storängsvägen 25, 115 42 Stockholm. Tel. 08-662 66 10. E-post: [email protected] Skribenter: Anders Boström, Maria Engström Andersson, Sandor Berglund, Lars Westerlund. Distribution: Dagens Industri (ed Norr), Norran och NSD. Lysande i Malmfälten UTSIKTER Följ med oss på en spännande resa mot nya mål. Lars-Åke Claesson, VD Arctic Gold AB | Box 275, 751 05, Uppsala | Telefon: 018-15 64 23 | Mobil: 070-673 32 94 | E-post: [email protected] | www.arcticgold.se • Sverige har stor potential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljöteknik och efterbehandlingsmetoder så att alla tre förutsättningar för en hållbar utveckling samverkar. Genom ett samspel mellan olika aktörer i regionen kan återvinning och utveckling av miljöteknikföretag bli en framgångsfaktor där också stora exportmöjligheter öppnas. Frågor om innehållet och programmet besvaras av: Lennart Gustavsson, Georange. E-post: [email protected] Ett spännande guldbolag i den arktiska regionen Arctic Gold ett svensk bolag med tillgångar i både Sverige och Norge har det senaste åren prioriterat sitt norska gruvprojekt i Bidjovagge. Där tidigare guld- och kopparmalm brutits och genererat god lönsamhet under 70- och 80-talen. Bolaget har utfört borrning och beräknat den indikerade mineraltillgången till 2,3 miljoner ton med 1,62 g/t guld och 1,08 % koppar. Utvinningsrett är beviljad av Bergmästaren medans tillståndsprövning av kommunen för markanvändning pågår. Projektet har stött på problem genom att norsk lagstiftning är relativt ny och oprövad vilket ger en stor osäkerhet hur myndigheter ger tillstånd till exploatering. Bland de svenska uppslagen kan nämnas guldprojekten Nilsliden och Björklidberget där mineraliseringar hittats genom morän- och bergchipsprovtagning samt kärnborrning. Bolaget utför en genomgång av lan gruvnäringen, skogsnäringen, besöksnäringen och de s.k. kreativa näringarna. Våra gruvor och dagbrott expanderar. I takt med det fortsätter också våra investeringar i Malmfältens samhällsomvandling. Bostäder ska byggas, vägar förbättras och dras om. Och malm ska transporteras. Därför behöver vi etablera nya samarbeten med aktörer inom till exempel bygg- och anläggning, installation samt transport. Med start redan 2013. www.lkab.com ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE 6 Gruv & Mineral i Norr C vill ha royalty på gruvbrytningen Hallå där... Brytningen i Europas nya järnmalmsgruva pågår Mikael Janson, direktör på North Sweden European Office, övre Norrlands förlängda arm i Bryssel. Gruvbranschen är het i Sverige. Märks det i Bryssel också? – Ja absolut, den är hetare än någonsin. North Sweden har funnits sedan 1997 och bland det första man gjorde var att jobba för en råvarustrategi i Europa. Nu har det lossnat. 2008 fick EU ett råvaruinitiativ och 2011 kom råvarustrategin som inbegriper en strategi för kritiska mineraler. EU har en ganska pragmatisk hållning i frågan. Utgångspunkten är att Europas industrier behöver råvaror och frågan är hur man ser till att få tag i dem. Vad gör ni för nytta? – Vi är en spindel i nätet och det behövs. EU är öppet och lättillgängligt och man kan lätt komma åt beslutsfattare om man är på plats. Det händer otroligt mycket i Bryssel och det är lätt att missa om var och en bara ser sin del. Vi har en styrka i att vi har huvudmän från hela samhällslivet och vi tipsar dem på hemmaplan om vad som är på gång. Arbetet med den Botniska korridoren, som nu finns med på EU:s kartor, är ett konkret exempel på vårt platsarbete. Vilka är era viktigaste frågor inom gruv- och mineralindustrin? – ”European Innovation Partnership” har lanserats av EU-kommissionen inom olika sektorer där man vill att EU ska lyfta sig. Nu, i och med att råvaror blivit så oerhört heta, har man precis lanserat en sådan plattform på råvarusidan och det handlar om att bli bäst i klassen, att få fram de bästa exemplen inom allt från hur man söker upp råvaror till förädling. Därtill vill vi också skjuta in vikten av fokus på regional utveckling i EU:s diskussion om råvaror, att vi är en världsledande region med spetskunskap på många fronter. Vi har i höst jobbat med samverkan på hemmaplan och också mellan universitet i våra grannländer. En råvaruavgift på malm. Det föreslår Norrbottens centerpartister. Tanken är att en regional råvaruskatt ska tas ut på malm som oförädlad förs ut från regionen – och att pengarna sedan ska återföras till områdets näringsliv. Något som redan praktiseras i Australien och just nu utreds i Finland. Avgif- ten skulle baseras på malmens ekonomiska värde och även gälla oförädlad skog och el. – Sedan förslaget presenterades vid årets distriktsråd i november har vi egentligen enbart fått positiva reaktioner, säger Stefan Thornberg som är Centerns gruppledare i landstinget i Norrbotten. Historisk händelse Det är ett forskningssamarbete, alltså? – EU vill att hela sektorer bildar konsortier och utvecklar det man redan gör bra men som man kan förbättra. Man har utvärderat vilka som ska ha status av att vara en ledande aktör. Det handlar till exempel om kunskapsöverföring och det är viktigt att norra Sverige finns med på den arenan. Det skulle se konstigt om vi först vill visa oss som ledande inom till exempel gruvbranschen och sedan inte är med på plattformarna. Forskningen är en viktig del men inte allt. I oktober 2012 genomfördes den första sprängningen i Kaunisvaara, platsen där Northland kommer att producera högvärdigt järnmalmskoncentrat för den globala marknaden. Efter en upptrappning av produktionen under 2013 – 2014 kommer årsproduktionen att uppgå till omkring 4 miljoner ton. Hur viktig är satsningen på Malmbanan för det gränsöverskridande samarbetet? – Det öppnar dörrar. Det kommer att bli mer gruvbrytning på den finska sidan, malm som eventuellt kan skeppas ut via Narvik. Det gäller att Malmbanan knyter ihop med fungerande flöden mot transsibiriska järnvägen och Botniska korridoren ner genom landet fungerar. Dessutom är den ju viktig för andra såväl svenska som utländska industrier som har behov av alternativa vägar för sina transporter. Där finns det i dag brister i norra Sverige. Vad säger man på EU-nivå om Norrbotniabanan, som ju är en viktig del av den Botniska korridoren? – Det är sällan kommissionen är tydlig och pekar ut enskilda delar, men vid ett seminarium i parlamentet i våras var man från råvaruenheten väldigt tydliga när man sa att Norrbotniabanan är en av de viktigaste saknade länkarna för EU:s godsflöden i dag. Budskapet var tydligt men det är väl bara att konstatera att pengarna inte finns just nu även om EU är berett att ge sitt stöd. Tror du att Barentssamarbetet kommer att öka inom gruv- och mineralrelaterade frågor? – Ja, överlag kommer det att öka. Alla universitet är exempelvis jätteduktiga på något, men det blir inte den starka innovationskraften om var och en jobbar för sig. Tillsammans har vi en otrolig potential. Anders Boström I oktober sprängdes den första malmsalvan i den nya gruvan i Kaunisvaara i Pajala. Snart är det dags för nästa historiska händelse: – Under första delen av december börjar vi köra järnmalmskoncentrat till vår omlastningsstation i Pitkijärvi, säger Niclas Dahlström, informationschef för Northland Resources. Någon gång under första kvartalet av 2013 räknar bolaget sedan med att skeppa iväg det första lasset med järnmalmskoncentrat från hamnen i Narvik. – Det blir förstås en viktig milstolpe, säger Niclas Dahlström – som är glad över att allt verkar gå enligt planerna. Just nu slutförs det sista av byggfasen inne på gruvområdet. Bland annat handlar det om en injustering av det nya processverket. Från gruvområdet i Kaunisvaara kommer malmkoncentratet sedan att flyttas med hjälp av lastbil, 160 kilometer till omlastningsterminalen i Pitkijärvi. Därifrån väntar vidaretransport med tåg efter malmbanan till Narvik. Totalt under första året 2013 beräknar Northland Resources att leverera 1,5 miljoner ton järnmalmskoncentrat från Kaunisvaara. Följ den snabba utvecklingen på www.northland.eu Northland Resources AB Datavägen 14, 977 54 Luleå Tel. 0920-779 00 ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE 8 Gruv & Mineral i Norr Den svenska gruvjätten Boliden har framställt guld sedan 1920-talet. Men guldtackorna som produceras kommer inte längre i första hand från berget. Kasserade mobiltelefoner och uttjänta datorer är den nya guldgruvan. Betald inom fyra år Elektronikåtervinningen vid Rönnskär har pågått sedan 1980. I januari 2012 tog man steget mot en tredubbling av volymerna. När vi träffas i oktober är det full skjuts i verksamheten. – Målet är 120 000 ton första året, men det är alltid en inkörningsfas i sådana här projekt. Vi är sedan länge uppe i designkapacitet, så verken går för fullt, berättar Sundqvist. Investeringskostnaden var 1,3 miljarder kronor och beräknas vara återbetald inom fyra år. Smältningen av e-skrot i det nya kaldoverket ökar Rönnskärs metallproduktion med ungefär 14 000 ton koppar, 30 ton silver och två ton guld. Det nya Kaldoverket på Rönnskär är en 59 meter hög byggnad, faktiskt Skellefteås högsta hus. Det har genererat ett 30-tal nya jobb och sysselsatt närmare 300 underentreprenörer under den nästan två år långa byggtiden. Tekniken för återvinning av elektronikskrot är hämtad från stålindustrin enligt en princip från sent 40-tal med en roterande ugn, en teknik som har anpassats till e-skrotsåtervinning. Uppfinnare var professor Bo Kalling som tog fram den för Domnarvet. Det är också han som gett Kaldotekniken sitt namn. HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ANNONS Gruv & Mineral i Norr 9 Mer guld från skrot än gruvor efter Bolidens miljardsatsning Varje vardag tillverkas ungefär tre 12,5 kilo tunga guldtackor på Rönnskärsverken utanför Skellefteå. En av tackorna kommer från traditionell gruvbrytning medan två utvunnits ur kretskort från uttjänta tv-apparater och kasserade mobiltelefoner där inkråmet blivit hårdvaluta. Roger Sundqvist är platschef på det Bolidenägda smältverket där man nyligen storsatsat på att öka metallåtervinningen från elektronikskrot. Han klättrar upp på ett berg av gamla kretskort för att fotoposera och förklarar att ett par gram här och ett par gram där snabbt blir stora mängder. – Vi har nästan tredubblat intaget av elektronikskrot och kan nu hantera 120 000 ton per år, säger Sundqvist. Elektronikåtervinningen utgör nu 14 procent av råvaruflödet in på Rönnskär och gamla kretskort står för den största delen av e-skrotet. Återvinning av metaller kommer aldrig att kunna konkurrera ut själva gruvverksamheten, men miljövinsterna och värdet i e-skrotet visar att återvinningen av metaller som guld, silver och koppar kommer att öka kraftigt de närmaste åren. – Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst utan att tappa kvalitet, till skillnad från till exempel plast och papper. Därför är det logiskt att ta tillbaka redan utvunnet guld, förklarar Roger Sundqvist. ANNONS Grannen leverantör Elektronikavfall är det snabbast växande avfallsslaget. Naturvårdsverkets globala prognos visar att vi snart passerar 50 miljoner ton elavfall per år. Boliden tar in 120 000 ton nedmalt eskrot från sina leverantörer och Kuusakoski är en av Bolidens fyra huvudleverantörer. Företaget har sex depåer som hanterar elektronikskrot i Sverige. Den största ligger bara ett par stenkast från Rönnskärs smältverk. Per Sundström, platschef, lotsar runt på anläggningen. Drygt 200 containerburar med tjock-tv, fönar och gamla fotbad trängs inne i den första delen av destruktionen där man för hand plockar sönder höljen och sorterar ut värdematerial. Kretskorten ska till exempel till Rönnskär, aluminium till Kuusakoskis egna aluminiumverk medan beryllium och kvicksilver destrueras. – Kuusakoski i Sverige hanterar runt 35 000 ton elektronikskrot som säljs vidare till bland annat Boliden, berättar Per Sundström. Senare i kedjan krossas värdematerialet ner till grus innan det skickas till Rönnskär för provtagningar och nedsmältning. – Vi har avtal även med andra smältverk, men Boliden är en attraktiv kund eftersom det är nära och man har kapaciteten att ta stora volymer. Kuusakoski kan ta emot mer elektronikskrot än i dag och i och med investeringen på Rönnskär kommer den totala elskrotsåtervinningen att öka, säger Sundström. Bäst i klassen Till Kuusakoski, i sin tur, kommer elektronikskrot från flera länder inklusive svenska deponier och återvinningscentraler. I Sverige finns cirka 600 inlämningsställen som administreras av kommunerna i samarbete med El-Kretsen. I samband med Återvinningshelgen 2012 tog fram ett eget räkneexempel för att belysa vikten av återvinning: 2011 såldes 455 000 rakapparater. Samma period samlade El-Kretsen in 112 000. Det, har man räknat ut, räckte till plast i 364 000 kammar, järn till 380 000 järnspikar och koppar till 38 000 tiokronorsmynt. – Vi svenskar är världsledande på återvinning, konstaterar Ulrika Eliason, informationschef på El-Kretsen. Gotlänningar i topp Svensken samlade 2011 in 16,3 kilo elektronikskrot och batterier och är bäst i klassen i EU. Gotlands län är bäst i landet på elektronikåtervinning. Drygt 22 kilo per person fick man ihop. Stockholmarna är sämst med drygt 13 kilo i återvinning. I Skellefteå kommun, Rönnskärsverkens hemmaplan, ligger insamlingen över snittet med drygt 20 kilo per person och år. 16,3 kilo hittar alltså rätt i återvinningen. Det som hamnar fel i sorteringen beräknar Naturvårdsverket till 1,3 kilo per person. Ulrika Eliason, El-Kretsen: – Väldigt lite e-skrot hamnar i soporna så det vi köper lämnas förr eller senare in för återvinning. Det vi kan bli bättre på att snabbare lämna in saker för återvinning i stället för att de ska ligga hemma i lådor. Det är förstås bättre för miljön att återanvända de metaller som redan brutits i gruvor än att bryta mer. från Chile på båt så kan det definitivt vara lönsamt att köpa det här från USA i framtiden, säger Sundqvist och tillägger: – Elektronikskrot är ett väldigt värdefullt material. Mycket återvinns inte EU:s återvinningsmål för medlemsländerna är fyra kilo per person och år, alltså bara en fjärdedel av vad man i Sverige samlar in. Det finns ett glapp mellan insamling och försäljning av e-skrot. Inom EU insamlas i snitt sex kilo medan det säljs 24 kilo elektronik. I USA är glappet ännu större. Återvinningssystemet regleras i det så kallade WEEE-direktivet (Waste electrical and electronic equipment directive). Direktivet ändrades i somras men har inte implementerats av medlemsländerna som fått till 2014 på sig. Exakt var det slutar är oklart, men syftet är att återvinningen ska öka markant. På Kuusakoski och Rönnskär ser man bara möjligheter med att återvinningen ökar. – När det förra EU-direktivet kom såg vi en stor förändring i insamlandet. Det talar för att ett tuffare direktiv skulle få samma effekt, säger Roger Sundqvist. Fakta! Kapacitetsbrist Det är stor brist på kapacitet för återvinning av elektronikskrot i Europa och Boliden dominerar. Anläggning i Skelleftehamn har 60 procent av Europamarknaden på e-skrot och Rönnskär har mer än dubbelt så hög kapacitet som den som ligger tvåa i rank. Roger Sundqvist gissar att det först kommer att byggas fler anläggningar för metallutvinning i norra Europa, medan Kina först på längre sikt kommer att konkurrera om eskrotet. – Det här är en väldigt snabbt växande marknad inom EU, säger Sundqvist. Men det krävs en hel del innan länder är redo att ta upp kampen om guldet i skrotet. Det börjar med personligt medvetande om varför man ska samla in, via organiserandet av återvinningssystem och logistik till smältverk som med bra miljöprestanda kan ta hand om skrotet. – Det måste byggas fler anläggningar och många av dem som redan finns måste byggas ut. Rönnskärs dominerande inflöde av e-skrot kommer från EU-länderna, men Boliden håller, som Roger Sundqvist uttrycker det, en dörr på glänt för USA. – Flera amerikanska delstater har egna WEEE-liknande direktiv och det finns en enorm potential där. Kan vi ta kopparslig Anders Boström Rönnskärsverkens elektronikåtervinning • Den utbyggda elektronikåtervinningen invigdes i januari 2012. Det var en investering på 1,3 miljarder kronor. • Årskapaciteten i anläggningarna har nästan tredubblats, från 45 000 ton elektronikskrot till 120 000 ton. • Det nya kaldoverket ger i slutändan 14 000 ton koppar, 30 ton silver och två ton guld. Dessutom levererar plasten i kretskorten fjärrvärme och el till närliggande samhällen. • Två tredjedelar av allt guld som Rönnskär levererar kommer från elektronikskrotet. • Rönnskär byggdes 1928-30 för att ta hand om Bolidens malm. Det tillhör Boliden AB och har 860 anställda i Skelleftehamn. Bolidenkoncernen har cirka 4 400 anställda. Källa: Boliden. Återvinning • 148 000 ton elskrot samlades 2009 in för återvinning. Det motsvarar ett fyllt Globen två gånger om. • El-kretsen dominerar elinsamlingen i Sverige. Man har i samarbete med Sveriges kommuner 600 återvinnings centraler. • Genomsnittssvensken samlade 2011 in mer än 16 kilo elskrot, en ökning mot året innan. Bäst på återvinning är man på Gotland och i Norrland, sämst i stor städerna. • Sverige är bäst inom EU på elskrotsåter vinning. Norge är också ett föredöme. • I det direktiv som styr återvinning av elskrot uppmanas länderna att samla fyra kilo elskrot per person och år. En uppdate ring av direktivet är gjord, men den är inte implementerad i medlemsländerna. Källor: El-kretsen, Naturvårdsverket. Guld • 70 procent av världens guld går till smycken. I Sverige finns det smycken som daterats 4 000 år tillbaka. • Guld är nästan dubbelt så tungt som bly. • Ett kilo guld kostar runt 365 000 kronor. Källor: Wikipedia, guldpriset.se m fl. ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE 10 Gruv & Mineral i Norr Gruv & Mineral i Norr 11 LTU får 17 milj i nytt forskningsprojekt Krönika Luleå tekniska universitet får 17 miljoner kronor av Boliden i ett femårigt forskningsprojekt. Målet är att lära sig mer om återvinning av metaller ur elektronikskrot. Ulf Wiberg, Professor i ekonomisk geografi, Umeå universitet Gruvtillväxt och hållbar lokal samhällsutveckling Vi ser behov och skapar lösningar Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi är specialister inom stadsbyggnad och infrastruktur och erbjuder kundanpassade lösningar för en hållbar Vad är viktigast den svenska mineralstrategin? – Från den politiska sidan är miljö- och samhällsplaneringsfrågor viktigast. Det är ju väldigt positivt att det finns privat kapital som ska investeras i svensk glesbygd. Pajala och Storuman, till exempel, har ju varit avvecklingsorter under en lång rad år och nu helt plötsligt måste man bygga hus. Vi vill att samhällena ska leva även efter att gruvan har stängt och att man skapar samhällen som inte är beroende av gruvan. Själva innehållet en analys, en tillbakablick på hur utvecklingen varit, hur framtiden ser ut med de kända prognoserna samt vad det finns för inbyggda konflikter och motstående intressen som man måste vara beredd att jobba med. Vi har analyserat varför det vänder och vad som behöver göras för att möta utvecklingen. kunnande från förstudie till gruva i drift. Tyréns föreläser om ”Nytänkande med visualisering i gruvbranschen” på seminariet Framtidens Gruv- och Mineralindustri den 28-29 januari. Välkommen! www.tyrens.se Nära Dig! Alltid! Skaffa dig krafter utöver det vanliga. På jobbet. Som medlem i Unionen får du krafter utöver det vanliga. På jobbet. Till exempel löne- och karriärcoachning, stöd vid tvister, inkomstförsäkring och hjälp att hitta balansen i livet. Läs mer på www.unionen.se/krafter Ulf Wiberg Professor i ekonomisk geografi, Umeå universitet www.unionen.se Håkan Ekengren, statssekreterare på Näringsdepartementet och en av huvudförfattarna till den kommande svenska mineralstrategin. Varför finns det inte redan en sammanhängande svensk mineralstrategi? – Med facit i hand så borde vi kanske haft den för några år sedan men det var inte lätt att förutse. Det är först de allra senaste åren vi sett vilken skjuts det blivit. Man ska komma ihåg att den svenska gruvnäringen i stort har präglats av nedläggningar under många år och det är bara fyra-fem år sedan vi var på botten. Jag tycker inte man kan backa bandet tio år och säga att man då borde ha förstått att man ska satsa på en mineralstrategi. Behovet har kommit nu och jag tycker tajmingen är ganska bra. samhällsutveckling. För gruvor och gruvprojekt kan vi bidra med vårt I landets traditionella gruvregioner råder sedan några år tillbaka en renässans för gruvdrift som tillväxtmotor. Produktionsvolymer har ökat, nedlagda gruvor återuppstått och helt nya gruvor startats. Väl etablerade gruvföretag som Boliden och LKAB har kompletterats med nya internationella företag, varav några påbörjat eller planerar storskalig brytning. Denna investerings- och produktionsvåg är koncentrerad till ett fåtal kommuner, men bland dessa ingår både de som haft gruvverksamhet som basnäring och de som är helt nya för en gruvbaserad samhällsutveckling. Särskilt tydliga avtryck kan skapas i det norrländska inlandets glesbygdskommuner. Gruvboomen har redan satt igång två dramatiska lokala samhällsomvandlingar i norr. I Kiruna planeras en flyttning av stadens centrala del. I Pajala har nyligen en storskalig järnmalmsbrytning kommit igång. Miljardbelopp investeras och tusentals nya jobb är på väg att skapas, men vad händer med den lokala samhällsutvecklingen? Räcker detta för att bryta rådande trender i form av befolkningsminskning, hög långtidsarbetslöshet och en åldrande befolkning? Finns det risker för enbart kortsiktiga positiva puckeleffekter? Internationellt finns många exempel på ”fly in – fly out” miljöer där möjligheter till jobb och inkomster för lokalbefolkningen kommer på undantag och gruvföretagets vinster hamnar i andra länder. Detta kan framöver spädas på med att teknikutvecklingen möjliggör allt mer avancerad fjärrstyrning av olika arbetsmoment. En del brytningsmöjligheter är också förknippade med stora risker för allvarlig negativ miljöpåverkan. Likaså kan det hota produktionsförutsättningar för andra näringar, särskilt renskötsel och turism. För att möta en sådan problembild krävs utveckling av ett socialt ansvarstagande med tydlig lokal och regional fokusering. En stor utmaning är att få till stånd en lokal process där gruvföretag, kommun och andra aktörer hjälps åt med att utveckla strategier och handlingsplaner för att skydda hotade miljövärden, hantera motstående markintressen, bygga bostäder och transportinfrastruktur samt att stärka samhällsservicens kapacitet och bredd. Men det räcker inte med detta för att skapa attraktiva boendemiljöer och investeringsmiljöer för andra typer av verksamheter. Både fritidsalternativen och den lokala arbetsmarknadens kompetensbehov behöver breddas för att locka till inflyttning av familjer. Livschanser för kvinnor måste särskilt uppmärksammas i de för närvarande mansdominerade samhällena. Det sociala ansvarstagandet måste därmed också ha ett tydligt inslag av att söka ändra ingrodda negativa bilder av gruvornas verksamhet. För att få till stånd en hållbar lokal samhällsutveckling behöver således anläggas ett bredare perspektiv än att enbart fokusera på gruvans uppenbara direkta och indirekta effekter. En avancerad form av socialt ansvarstagande är att genom samspel mellan exempelvis gruvföretag, myndigheter och forskningsmiljöer stimulera framväxt av nya tillverknings- och tjänsteföretag i gruvbrytningens kölvatten. Förebilder finns, exempelvis i Skellefteåfältet, om hur det kan finnas chanser att skapa företagstillväxt baserad på avknoppningar och kreativa samarbets- eller samrådsprocesser i det lokala och regionala sammanhanget. Resultatet kan bli särskilt kraftfullt om man inte endast siktar in sig på den lokala eller regionala marknaden utan går på offensiven internationellt och även breddar sig mot verksamheter inom kunskaps- och tjänstesektorn (arbetsmiljö, arbetarskydd, logistik, organisationsstyrning, simulering, utbildning m.m.). Lyckade sådana satsningar reducerar beroendet av den lokala gruvverksamheten och bidrar till ett robustare lokalt näringsliv på lång sikt. Hallå där... Projektet är en fortsättning på ett tidigare femårsprojekt som löper ut vid årsskiftet, men Boliden har den här gången skruvat upp insatsen med runt 50 procent. – Jag är förstås jätteglad åt satsningen. Det är inte alls vanligt att stora bolag går in med sådana här belopp i universitetsforskning, säger Bo Björkman, professor i processmetallurgi vid LTU och en av kuggarna i samarbetet. – LTU får nu chansen att långsiktigt bygga kunskap inom metallurgi och elektronikåtervinning. Satsningen innebär att vi kommer att knyta till oss nya doktorander, fler seniora forskare och säkra försörjningen av civilingenjörer, fortätter Björkman. Exakt hur pengarna kommer att användas och vilka ämnen den nya forskningen kommer att inriktas mot är fortfarande inte bestämt. Det faktiska forskningsarbetet kommer igång i början av 2013 då man gemensamt med Boliden stakar ut inriktningen. Fler element Det gamla femårsprojektet har bland annat hållit två doktorander och en senior forskare sysselsatta. En av doktoranderna, Sina Mostaghel, disputerade i november med sin avhandling. Mostaghel har forskat om den aluminiumoxid som finns i slaggen som genereras vid bland annat elektronikskrotsåtervinning och han har bestämt hur ökat innehåll av aluminiumoxid påverkar slaggen som produkt. Slagg från kopparframställning används bland annat som byggnadsmaterial och ökad återvinning av elektronikskrot ökar mängden aluminiumoxid i slagg. Därför har han studerat hur slaggens egenskaper påverkas av ökat innehåll av aluminiumoxid, både ur ett metallurgiskt och ur ett miljömässigt perspektiv. – Boliden har lång erfarenhet av elskrotsåtervinning och kan processen. Den materialåtervinning som vi forskat om tangerar deras process och kan mycket väl få fortsatt fokus. – Utmaningen för framtiden är att ut- vinna fler element ur elskrotet. Det borde finnas bra potential att få ut mer ur det som passerar processerna. Allt inte på ytan Boliden är ju sedan tidigare Europadominant på återvinning av metaller ut elektronikskrot och har i Rönnskärsverken Europas modernaste anläggning. Där invigdes under 2012 en investering på 1,3 miljarder kronor som innebar en tredubbling av kapaciteten. Hur står sig Luleå tekniska universitet inom forskningen? – Vi står oss väl internationellt. Men man ska ha i tanke att det är ett område med stora värden och där det råder knivspark konkurrens. All forskning på området offentliggörs inte, inte heller vår. Det är därför svårt att säga exakt hur stark en enhet är. – Satsningen innebär förstås att vi kommer att kunna producera nya spännande resultat och vi hoppas på ytterligare fördjupat samarbete. Anders Boström Fakta! • Luleå tekniska universitet är Skandina- viens nordligaste tekniska universitet och omsätter 1,4 miljarder kronor. • LTU har 1 500 anställda och 16 000 studenter. • Gruvteknik och metallurgi är ett prioriterat ämne på LTU som i vissa fall håller världsklass. • Universitetet har en rad civilingenjörs utbildningar inom gruvrelaterade områden. Vissa ges på Bergsskolan i Filipstad, där LTU sedan ungefär ett år är huvudman. En mineralstrategi ska väl belysa utmaningar och möjligheter. Vilka är möjligheterna? – Företag har en chans att exploatera och det finns möjligheter för lönsamt och långsiktigt företagande. För nedläggningshotade samhällen handlar det om en ny chans om vi sköter det rätt. Det kan skapa utveckling av samhällen med ny befolkning. Är långa handläggningstider en utmaning? – Definitivt. Regeringen har redan gett pengar till mark- och miljödomstolen i Umeå för att titta på detta och man har också gett ett uppdrag till länsstyrelsen i Västerbotten. Långa handläggningstider är ett problem och vi måste hitta ett system för att jobba snabbare men samtidigt ha kvar tryggheten för till exempel markägare samt ren- och turistnäring. Miljöaspekter och motstående intressen kommer alltid att finnas i branschen och vi ska försöka hitta vägar så att vi kan möta den på ett vettigt sätt. Rättssäkerhet är en viktig del av vårt arbete och det hanterar vi i mineralstrategin. Ibland höjs kritiska röster mot att utländska företag kommer hit och tar upp malmen. På vilket sätt påverkas detta samarbete av en mineralstrategi? – Vi välkomnar utländska företag som vill etablera sig i Sverige, det ligger inom ramen för en öppen ekonomisk situation. Det är viktigt att poängtera att alla företag, svenska som utländska, jobbar mot samma villkor och krav. Våra lagar och förordningar gäller för alla. Bär strategin några nya forskningssatsningar inom gruv- och mineralbranschen? – Ja, den kommer att innehålla ett par konkreta saker. Regeringen har redan i forskningsinnovationspropositionen från i höstas lyft fram ett gruv- och mineralprogram. Det finns på nordiskt nivå ett gemensamt gruvforskningsarbete och vi har även forskningskopplingar till EU-nivå. Vill man få mer effekt av gruvsatsningarna och få större del av de utländska bolagens pengar att stanna i Sverige så är forskning viktigt. Finland har en ambitiös mineralstrategi. Hur mycket har ni sneglat på den? – Vi har tittat på den finska och även andra EU-länders mineralstrategier för att se hur de tänkt och vad som är viktigt. Men vi har i många delar kommit till samma ståndpunkter som våra finska vänner. Det finns möjligheter för ett gemensamt arktiskt samarbete inom gruv- och mineralbranschen och det pratar vi redan med Finland om. När har vi en färdig strategi? – Planen är att den ska tas under första kvartalet 2013. Själva livslängden för en mineralstrategi är lite osäker, men man kan kanske beräkna den till runt tio år. Anders Boström ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ANNONS ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE Gruv & Mineral i Norr 13 12 Gruv & Mineral i Norr Snacka om rivstart i gruvligt heta Norrbotten. Nye landshövdingen Sven-Erik Österberg hinner knappt med att installera sig innan det är dags att åka till Pajala och trycka på knappen för den första salvan i Kaunisvara. Norrbottens nye landshövding Sven-Erik Österberg ser gruvnäringen som en mycket viktig tillväxtfaktor. Men är medveten om att nya gruvor lätt kan innebära intressekonflikter. Hans råd är ”mörka inga problem inför en tänkt gruvstart, alla kort på bordet.” – Mycket häftigt. Hur många nya landshövdingar får vara med om sådant här. Västmanlänningen Österberg kan inte nog understryka gruvans betydelse för Pajala, Norrbotten, ja hela Sverige. – 2006 besökte jag Pajala som riksdagsledamot. Då var det domedagsstämning. Nu pratar kommunledningen om att gruvan vänt hela mentaliteten i Pajala. När vi sitter på residenset i Luleå och samtalar får jag en bestämd känsla av att Sven-Erik Österberg känner sig lättad över att ha fått lämna det tuffa och utsatta riksdagsarbetet. – Är du dessutom minister, som jag har varit, så är du extra utsatt. Du är bevakad hela tiden. Den kanske tuffaste tiden var när socialdemokraterna skulle vaska fram en ny partiledare. Österberg spelade en nyckelroll i den processen. – Lyckligtvis nådde vi till slut fram till en bra lösning med Stefan Löfven som partiledare, summerar Österberg. Fler gruvor Nu väljer han att istället blicka framåt. Österberg är påtagligt stolt över att ha tagit länsresidenset i besittning. – Att vara landshövding i Norrbotten har alltid varit något speciellt, inte minst i dessa tider när Norrbotten går på högvarv och uppvisar den bästa tillväxten i hela landet. En tillväxt som till stor del kan tillskrivas gruvboomen. Inom de närmaste 5–10 åren kommer ett flertal nya gruvor att öppnas i Norrbotten, spår Österberg. Vilket mycket också talar för. LKAB är i full färd med att öppna tre nya järnmalmsfyndigheter i och runt Svappavaara. 500 nya jobb beräknas det ge. Dessutom tittar LKAB på den nedlagda Tuolluvaaragruvan, strax utanför Kiruna centrum. Nyligen meddelade det utländska bolaget Talga Mining att man vill bryta grafit i Masugnsbyn i Tornedalen. Lägg till detta att de norrbottniska skogarna är invaderade av såväl svenska som utländska prospekteringsbolag. Dessutom pågår en lång rad av spännande forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet. Det kanske mest kittlande projektet är försöken att ta fram brytningsmetoder en bit ner på djupet. – Hittills har vi bara krafsat på ytan, nu ska vi utveckla metoder att hitta malmer långt djupare än vi tidigare trott var möjligt, säger professor Pär Weihed. Gruvkritik Sven-Erik Österberg tror att det kan dyka upp andra överraskningar än järnmalmsgruvor: – De stora mängder sällsynta jordartsmetaller som finns i LKAB:s avfallshögar kittlar onekligen. Sedan Sven-Erik Österberg tog plats i länsresidenset i Luleå den 1 oktober och kunnat följa debatten i lokala medier har han dock blivit varse om att gruvboomen i Norrbotten inte är helt problemfri. Samerna protesterar mot företaget Iron Mines planer på en järnmalmsgruva i Kallak väster om Jokkmokk. Ett argument som lyfts fram i gruvkritiken är att det åter är dags för plundring av norrbottniska råvaror och att det hela kan vara över om 20 – 25 år. Men det är en argumentation som Österberg bestämt vänder sig emot: – För mig är det här en destruktiv diskussion. Vi måste i stället se gruvnäringen som en tillväxtfaktor. Titta bara på vad LKAB betytt för Kiruna och där har gruvan varit igång i över 100 år. – Och inte minst kan det här vara det som får inlandskommunerna att överleva. Norrbotten befinner sig i ett guldläge och mitt råd till alla norrbottningar är att haka på. Korten på bordet Samtidigt är Sven-Erik Österberg fullt medveten om att planerna på nya gruvor kan innebära intressekonflikter när det gäller markanvändning och naturvärden. Han pekar på att det just därför kan bli motsättningar med bland annat ren- och turistnäringarna. Det råd han vill ge till gruvbolagen och övriga inblandade är mycket tydligt: Mörka inga problem inför en tänkt gruvstart, alla kort på bordet. Det bäddar för en dialog, som kan leda fram till en vettig lösning. Alla inblandade måste behandlas med respekt. Som ny landshövding i Norrbotten tar Sven-Erik Österberg över stafettpinnen som ordförande för Barents Euro-Arctic Council. Ett samarbete på regeringsnivå för att på olika sätt stimulera tillväxt i det jättelika område som Barents utgör. Österberg markerar mycket bestämt hur han tycker det här arbetet ska bedrivas. – Den stora utmaningen är att se vad som kan levereras. Det får inte bara bli möten och kaffedrickande. Inte minst har svenska företag en utmaning att sälja kunskap och skapa affärskontakter. Regeringskontakter En annan utmaning som väntar Norrbottens nye landshövding är som en av huvudtalarna på seminariet för Framtidens gruv- och mineralindustri som arrangeras i Stockholm i januari. Det huvudbudskap som kommer att levereras är redan bestämt: – Att bejaka gruvnäringen som en viktig tillväxtfaktor. När intervjun närmar sig sitt slut väljer Sven-Erik Österberg att lyfta en fråga han kommer att driva med full kraft. – Nu måste byggandet av Norrbotniabanan bli av i sin fulla längd. Norrbottningarna är inte på något sätt betjänta av att det tar stopp i Umeå. Sven-Erik Österberg gör ingen hemlighet av att han kommer att använda sina kontakter i regeringskansli och departement för att trycka på. – Självklart är det på det sättet. Sandor Berglund Fakta! Sven-Erik Österberg är 57 år och född i Västmanland. Via lantarbete och skogsarbete valde han att år 1984 satsa på politik i hemkommunen Skinnskatteberg. Sedan har tunga uppdrag avlöst varandra. • Kommunalråd 1991. • Riksdagsledamot 1994. • Biträdande finansminister 2004-2006. • Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen 2008 – 2011. • Ny landshövding i Norrbotten 2012. Sven-Erik Österberg är gift och har 3 barn. ANNONS ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ANNONS Att bryta malm och könsmönster Gruvruschen och det skriande behovet av arbetskraft har lett till ett ökat fokus på hur både tjejer och killar ska kunna trivas i gruvan. Vilket i sin tur har skapat ett sällan skådat sug kring arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Fråga bara Eira Andersson, genusforskare och biträdande lektor vid Luleå tekniska universitet, där man just nu är mitt uppe i projektet ”Att bryta malm och könsmönster”. Mer mansfokus Enligt Eira Andersson, som i grunden har en ingenjörsexamen, handlar detta inte på långa vägar bara om att hitta tekniklösningar för både män och kvinnor. Utan i högsta grad också om att lyfta fram bromsande, könsbundna arbetskulturer och arbetssätt: – Ett exempel är förebyggande arbetsmiljöarbete och beteende kring säkerhetsrisker. Här säger man ofta att män är mer riskbenägna. Men jag tror snarare att det kan röra sig om förväntningar och grupptryck. En slags machoidentitet som går ut på att ”du är ingen kärring om du om du har ANNONS Gruv & Mineral i Norr 15 14 Gruv & Mineral i Norr Termometern visar på några grader minus, och på marken framför Luleå tekniska universitet ligger ett tunt lager snö. Isen och frosten ger en känsla av att allt frusit fast och står stilla. Men skenet bedrar. På avdelningen för arbetsvetenskap är det tvärtom mer fart än någonsin. – Våra frågor har nog aldrig varit så populära som nu. Det känns förstås lite ovant. Men mest är det ändå jättekul när det händer saker, säger genusforskaren Eira Andersson inifrån sitt kontor. Orsaken till allt ståhej hänger till stor del ihop med den senaste tidens hisnande utveckling inom gruvnäringen i norr. – Den påminner om en nysvensk guldrush. Mycket pengar är i rullning, samtidigt som kompetensförsörjningen måste gå i lås. Då blir en knäckfråga att titta på hur även kvinnor ska kunna attraheras och behållas av gruvindustrin, säger Eira Andersson. Som ett led i detta arbetar hon och hennes forskarkollegor sedan i höstas med det Innovastödda projektet ”Att bryta malm och könsmönster – en genusmedveten och hållbar strategisk forsknings- och innovationsagenda för den svenska gruvsektorn: – Tanken är att lista olika forsknings- och innovationsprojekt som kan leda till mer jämställda innovationssystem i gruvorna – och därmed också en socialt hållbar och internationellt konkurrenskraftig utveckling för den svenska gruvindustrin. HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ett tungt, farligt och skitigt jobb”. Nytt i jämställdhetsarbetet är just att man tittar mer utifrån mansroller och maskulinitet, i stället för att som tidigare sätta kvinnorna i fokus. Något som Eira Andersson definitivt tror har en poäng: – Att analysera maskuliniteten är inte bara viktigt för att hitta de normativa mönster som råder i en könsegregerad organisation. Utan också för att hitta orsaker till svårigheter med att rekrytera kvinnor. Workshopar och intervjuer Å andra sidan sticker hon inte under stolen med att det även förekommer könsbundna föreställningar om tjejer som tål att granskas. Inte minst ur ett produktionsperspektiv: – Det pratas exempelvis om att kvinnor är mer försiktiga med maskinerna, och att det ger mindre slitage och bättre ekonomi. Men är det så? Här finns egentligen ingen forskning. Så det är kanske något som vi skulle behöva titta närmare på, även om vi så klart inte ska förstärka könsskillnaderna. Det nuvarande agendaarbetet sker i ett nära samarbete med både gruvföretag, landsting, länsstyrelse och kommuner. För att hitta gemensamma visioner, utvecklings- och forskningsbehov genomförs workshopar, samtal och intervjuer. – Helhetsgreppet är oerhört viktigt. Ska tjejer söka sig till gruvjobben gäller det att både ersätta den gamla gruvmachokulturen med något nytt och att bygga upp attraktiva gruvsamhällen, utan den maskulina bruksmentalitet som faktiskt har bidragit till att kvinnor har flyttat ut från de här orterna, säger Eira Andersson engagerat. Samma sak med bemannings- och samarbetsföretag som lejs in av gruvbolagen: – De måste förstås också ha en genusmedvetenhet för att attrahera. Nyfikenhet Inom organisationerna tycker hon att extra uppmärksamhet bör riktas mot ”mellancheferna”: – Vilken retorik har de? Vilka budskap sänder de ut? Deras roll för jämställdhet, säkerhet och produktivitet är faktiskt ganska outforskad än så länge… Finns det då något intresse för genusoch jämställdhetsfrågor bland gruvarbetarna själva? Enligt Eira Andersson, som så sent som i våras blev klar med avhandlingen ”Malmens manliga mysterium” och under arbetet höll i forskarcirklar för ett 20tal manliga gruvarbetare, är svaret tveklöst ja: – En grupp av män är väldigt nyfikna och vill gärna att deras arbetsplats ska anpassas och moderniseras. Samtidigt finns det en viss rädsla för att yrket ska tappa i status eller att lönerna ska sjunka i och med att kvinnor – som ofta har lägre lön – kommer in. På andra håll märks paradoxalt nog en oro för att vård och omsorg ska dräneras på arbetskraft om kvinnorna lockas till mer välbetalda gruvjobb: – Men där handlar mycket om organisation och samhälle, säger Eira Andersson. invånare också föra in nya tankar i samhället, menar Eira Andersson. Hon tillägger att det även finns en politisk vilja att agera, eftersom gruvorna spelar så stora roller för samhällena. Finns det ingen risk att utvecklingen går åt ”fel” håll just för att gruvföretagen har en sådan betydelse? – Attityderna och kulturerna bakom könsmönstren är väldigt sega och starka. Så de här frågorna kommer aldrig att bara kunna lämnas. Samtidigt har det hänt så mycket att det knappast finns ett gruvbolag utan genusfrågor på agendan idag. Den utvecklingen tror jag kommer att fortsätta. Nya individer – nya tankesätt Själv är hon övertygad om att såväl gruvföretagen som hela samhället och den enskilda individen har massor att vinna på att fler kvinnor kommer in i gruvnäringen. – Gamla manliga strukturer har ofta en seghet. Med högre flexibilitet minskar sårbarheten för förändringar samtidigt som konkurrenskraften och möjligheten till nya innovationer ökar. Största vinnarna tror Eira Andersson är männen: – Uppluckrade könsstrukturer leder till bredare livsval – även på det privata planet, och män styrs av betydligt tydligare könsmönster än kvinnor idag. En hel del som utmanar de traditionella idealen är redan på gång. Däribland den teknologiska utvecklingen. Den har lett till att en stor del av arbetet i gruvan numera sköts via datorer i kontrollrum. – I Norrbotten har man chansen att bygga upp en helt ny gruva utan gamla gruvmachoföreställningar i Pajala, och helt nya städer i Kiruna och Gällivare. Där kan nya Fakta! Maria Engström-Andersson Projektet Att bryta malm och könsmönster – en genusmedveten och hållbar strategisk F&I-agenda för den svenska gruvsektorn startades i augusti 2012 och pågår till mars 2013. Målet är att ta fram en genusmedveten forsknings- och innovationsagenda för gruvnäringen. Arbetet sker i samarbete med gruvföretag, länsstyrelse, landsting och kommuner, med stöd av Innova. Projektet är integrerat i det övergripande projektet ”Strategisk agenda för gruvindustrin” och bedrivs av Luleå tekniska universitet och Nordic Rock Tech Center AB. Projektgruppen består av Ylva Fältholm, Lena Abrahamsson, Malin Lindberg och Eira Andersson, avdelningen för Arbetsvetenskap, LTU Eira Andersson är genusforskare och biträdande lektor vid Luleå tekniska universitet. ANNONS ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Georange ANNONS 16 Gruv & Mineral i Norr Gruv & Mineral i Norr 17 Mats Pettersson HR Director, Boliden Mines Här finns jobben! 1 Boliden har ett stort behov av att rekrytera medarbetare till våra verksamheter framöver. Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för vår förmåga att driva och utveckla vår verksamhet. Inom de närmaste fem åren kommer många intressanta arbeten att finnas tillgängliga inom många av våra ca 200 yrkeskategorier. Vi har ett bedömt rekryteringsbehov på över 100 personer under 2013. 2 Det är idag brist på personer med kompetens inom bergmekanik, geologi, geofysik och kemi men också erfarna bergarbetare, mekaniker och elektriker. Vi behöver människor med drivkraft, kreativt tänkande och spetskompetens inom olika områden. Vi behöver en balans av erfarna och nya medarbetare. 3 När det gäller befattningar med krav på akademisk bakgrund behöver vi främst högskoleingenjörer och civilingenjörer med inriktning mot geologi, geofysik, väg- och vatten, kvalitet, kemi och teknisk fysik. För våra många yrkesarbeten är det personer med utbildningar med teknisk inriktning såsom el, bygg, fordon, industri och teknik vi främst behöver. 4 Att arbeta inom Boliden innebär att man ingår i en koncern med starkt decentraliserad verksamhet i många länder. Verk- 6 Frågor till personalchef er vid ledande företag inom Gruv- och Mineralindustrin . 1 Hur ser ert rekryterin gsbehov ser ut på kort och på lång sikt? 2 Vilken typ av kompete nser söker ni? 3 Vilken utbildningsbak grund är önskvärd? 4 Hur profilerar ni ert fö retag som attraktivt fö retag? 5 Tar ni emot examensjo bbare och i vilken omfa ttning? 6 Vad kan ni i så fall erbj uda? Mikael Pudas Personal chef/HR Manager, LKAB 1 Kort sikt ca 150 per år (2012-2015). Lång sikt ca 120 per år (2015-2020). 2 Av LKAB:s ca 180 yrken så behövs det inom alla, specialister såsom Mettalurger, geologer, ingenjörer av alla kategorier är svårast att rekrytera, i övrigt vad gäller produktion och underhållspersonal så har LKAB med sin attraktivitet relativt lätt att rekrytera. 3 Slutbetyg/examen på den utbildning som tjänsten kräver. ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Georange Magnus Broman HR Developer, Bergteamet AB 4 Vi profilerar vårat företag som ett attraktivt företag, vi visar vilka fördelar en anställning i LKAB för med sig. 1 På Kort sikt söker vi en eventuellt två nya medarbetare. På lång sikt har vi jättesvårt att gissa för tillfället. 5 Ja, vi tar emot examensjobbare, närmare 40 st per år. 2 En däckansvarig till vår fordonsverkstad och ev en borrare. 6 Exempelvis, Utredningsuppdrag inom alla våra enheter, allt från FoU till HR frågor. 3 I de vi söker: Erfarenhet att arbeta med entreprenaddäck. Erfaren borrare med utlandserfarenheter. Allmänt: Bergarbetarutbildning/erfarenhet till vår underjordsverksamhet, eller EL-utbildning till vår elavdelning. 4 Skolbesök, praktikanordnare, annons, mouth to mouth. 5 Inte för tillfället, men tanken är att vi ska göra det i framtiden. samhetens bredd skapar en stor variation av befattningar inom en mängd yrkesområden och vi erbjuder omväxlande, utmanande och spännande arbetsuppgifter för våra medarbetare. Hos oss är arbetsrotation inte bara en möjlighet - det är en central del av vårt kontinuerliga arbete med att utveckla våra medarbetares kompetens och yrkeskunnande! Inom Boliden finns möjlighet till såväl expert- och chefskarriär. Inom många utvecklingsområden bedrivs arbetet i projektform eller i mindre arbetsgrupper varför vi ger möjlighet till spännande utmaningar för såväl specialister som ledare. 5 Examensarbeten är viktiga för oss och vår strävan är att genomföra så många examensarbeten som möjligt varje år med bra handledning och support till de studenter som genomför dem. 6 I januari varje år publiceras på Bolidens hemsida en uppdaterad katalog med aktuella ämnesförslag för examensarbeten, jämte kontaktuppgifter för mer information. Katalogen innehåller intressanta uppslag inom ett stort antal områden. Katalogen uppdateras sedan regelbundet under året i takt med att ämnesförslagen omvandlas till examensarbeten. Olika villkor för ersättning tillämpas beroende på omfattning på arbetet samt var examensarbetet sker. Anna Broberg Arbetsförmedlingen Kiruna 1 På kort sikt finns en viss försiktighet men optimismen ökar på lång sikt. 2 Ingenjörer med berg- och gruvinriktning: Maskin/teknik, underhåll, bergteknik, väg och vatten. • Elektriker med erfarenhet • Geologer (malmgeologer) • Personer med ledarerfarenhet • Processarbetare • Fordonsmekaniker tunga fordon • Servicetekniker 3 Gärna tekniskt kunnande minst på gymnasienivå och minst B-körkort- Anna Waara Kalla, LTH Traktor AB 1 Vårt kommande rekryteringsbehov under 2013 på kort sikt är ca 50 - 60 personer som ska täcka semesterperioderna. På längre sikt kan vårt rekryteringsbehov öka med ca 20 personer per år beroende på positiva anbudsförfaranden. 2 Eftersom vi arbetar tillsammans med kunder och kolleger ser vi gärna att de som söker till oss har : social kompetens, att fungera i grupper, ta egna initiativ och bemötande är viktiga egenskaper. Förutom det ser vi gärna att de som söker har formell kompetens, yrkesförarbevis/utbildningsbok för hjullastare, grävmaskin, väghyvel och höglyftare, körkortsbehörighet C/CE tillsammans med yrkeskompetensbevis (YKB) som idag är ett EU-krav. 3 Grundskole- och gymnasieutbildning, fordonsteknisk/mekaniker/svets-utbildning för tunga och lätta fordon är aktuellt. Arbetsledar-/ledarskapsutbildning inom gruvindustri- och anläggning är också önskvärt. 4 En företagsbroschyr har tagits fram som vänder sig till kunder men också till personer som vill jobba hos oss. Vi har också deltagit i Kirunafestivalen där vi visat upp företaget. Vi har egna utbildare i företaget för att kunna möta framtidens utbildningskrav med ykeskompetensbevis (YKB) men också för att kompetensutveckla våra förare med körkortsbehörighet C/CE samt yrkesförarbevis för hjullastare och grävmaskin. Sedan har vi en hemsida (www.lthtraktor.se) som har många besökare. Många tidningar och tidskriter har gjort intervjuer med oss och bidragit till att vårt företag har exponerats bland tusentals läsare. Cecilia Sundell Human Capital Manager, Outotec 1 Vi ser ett ökat behov av personal, framförallt för service till våra kunder på vår Skandinaviska marknad, men även globalt. Vi har också en del pensionsavgångar under kommande år som gör att vi behöver fylla på med nya kompetenser. Det gäller både dem som är nyexaminerade från högskolor och universitet men framförallt de som har arbetslivserfarenhet på 4-5 år och uppåt. är gymnasiutbildning ett krav i övrigt så är det mer erfarenhet som är av betydelse. 2 Framförallt personer med ingenjörskompetens inom bygg/väg/vatten samt automation och instrumentering gärna med erfarenhet från processindustrin när det gäller våra kontor i Skellefteå och Kil. För våra kontor i Kiruna och Smedjebacken så är det framförallt mekaniker/reparatörer med erfarenhet från gruvindustrin vi söker. 5 Ja, vi tar emot examensjobbare och då framförallt i Skellefteå. Vi har en katalog med de examensarbeten vi erbjuder som vi publicerar på universitetens hemsidor eller skickar till de som är intresserade. Vi brukar ta in 3-4 exjobbare per år. 3 När det gäller ingenjörer är det både högskole och civilingenjörer inom bygg/väg/ vatten, el & automation samt maskinkonstruktion. För våra mekaniker/reparatörer 4 Gillar man att jobba med människor och teknik så ska man jobba på Outotec! Vår värdegrund är hållbarhet i allt vi gör, vare sig det gäller våra tekniska lösningar, våra kundrelationer, våra leverantörer, eller våra anställda runt om i världen. 6 Det är allt från examensjobb inom maskin, bygg och kemi. Kontakta oss gärna för mer info. Eva Johansson Personalchef, Northland Resources AB 1 Vi kommer att gå ut med annonser innan jul för produktionen och kommer också gå ut att söka vikarier för sommaren 2013. 2 Det är i huvudsak till produktionen. Vi söker bla kompetenser såsom truckförare, borrare, grävmaskinister, förrådsarbetare, servicearbetare. 3 B-körkort samt att man bör ha gymnasial utbildning. Sedan är det olika för olika befattningar. Men detta är grundkravet. 4 Vi har en helt ny verksamhet där vi bygger upp allt från början. Här finns en nybyggaranda som är unik och möjlighet att få sätta sin ”egen” prägel. 5 De är mycket välkomna till oss. Dock är det viktigt för oss att vi kan ta hand om personen på ett bra sätt bla genom en handledare. I dagsläget är vårat mål att gå i produktion och alla våra krafter riktar sig på det. 6 Vi erbjuder dig att vara med på resan att bygga upp en hel ny verksamhet. Att sätta din prägel. ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE ANNONS 18 Gruv & Mineral i Norr Hallå där... Jan Ots vd Nordic Publishing som tillsammans med Georange för tredje året i följd arrangerar seminariet “ Framtidens Gruv- och Mineralindustri” på Grand Hotel i Stockholm den 28-29 januari 2013. Vilka fokusfrågor vill ni lyfta fram? Seminariet är ju ett forum för aktuella frågor men jag vill särskilt lyfta fram Barentsregionens ökade betydelse i den europeiska råvaruförsörjningen, samhällsbyggnad och regional utveckling, CSR in Mining och naturligtvis kommer den svenska mineralstrategin att genomlysas. Den är särskilt aktuell då den planseras att presenteras vid årsskiftet så den kommer självklart att på olika sätt prägla dagarna. Vilka är årets nyheter? Vi skapar ett forum för tvådagars nätverkande. På måndagen erbjuder vi möjlighet att besöka Altas Copcos anrika testgruva i Sickla vilket för övrigt är Stockholm enda gruva. Seminariet inleds formellt på eftermiddagen med Annie Lööf, näringsminister som invigningstalare. Därefter följer ett rundabordssamtal med bland annat Lars-Eric Aaro, vd LKAB, Karl-Axel Waplan, vd Northland Resources, Lennart Evrell vd Boliden och Bengt Sundelin vd Zinkgruvan Mining medverkar. Under tisdagen medverkar förutom statssekreterare Håkan Ekengren, näringsdepartementet, från Norge statssekreterare Jeanette Irene Moen, och från Finland Tom Niemi, ordförande i GTK, Geological Survey of Finland. Dessutom innehåller programmet en rad intressanta föreläsare som i vanliga fall kanske inte återfinns i dessa sammanhang t.ex. Peter Hedström, vd vid Institutet för framtidsstudier. Och självklart ledande personer från gruv- och mineralindustrin. Är programmet klart? Det slutgiltliga programmet fastställs i dagarna. Vill man vara uppdaterad så gör man det bäst genom att gå in poå seminariets hemsida www.framtidensgruvochmineral.se Vi väntar även många representanter från våra nordiska grannländer och har också förhoppningar om att vi ska få ryska deltagare. Mattia Pellegrini chef för råvaruenheten vid EU-kommissionen bekräftade nyligen sin medverkan. Hur är intresset för seminariet? Jag tycker att intresset är stort. Det beror naturligtvis dels på att branschen är “het” men också att vi kan presentera ett brett seminarium som attraherar nya aktörer. Det finns plats för 400 besökare och det finns fortfarande platser kvar. Sponsorplatserna blev tidigt slutsålda. g N i l k c e V t u r e lba r l a å t h e V N r e u l t l i a t N a h r c d i o b e l r Vi Vil rgarbeta för be ur p e l på h m e x e e d o ch . Alla är petens ne m o r a m n o a k D a i ik n n a t t ad ra vår u av gruv up p s k a ombine n terstar t k e t Å t a a t. r e a m g v r o i tri. Gen Malmbe op pa s v na o c h uvindus retag, h r u g ir fö t s K r i e e to n ig r s .s r gruva för Sve a r a et t .sweco e d at t v udnivå fö bara lösningar på w w w m v r u a te h n s r y n la N ä ll e . tj å ed förd konsult i Kiruna k a p at h etsverk e r ha r s t t o s s, m om våra ll e d r e g n e p r u t m k a t h s y d n Ett n dig? Lä a ns me r a n s c he göra för tillsamm i m g r uvb v o n in a k r å Sweco 50 r till. Vad et s om inst 50 å m er farenh i r e etspar tn s a ma r b Jan Ots, vd och Susanne Fuglsang, projektledare på Nordic Publishing. Nordkalk är ett ansvarsfullt företag såväl miljömässigt, ekonomiskt som socialt. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade. Kalkbrytning och naturskydd kan leva sida vid sida. M Gruvindustrin satsar i attraktiva edan lågkonjunkturen skördar nya offer i alla branscher runt om i Sverige befinner sig Gällivare i en unik situation. Tillsammans med vårt näringsliv bygger vi upp ett samhälle för att förverkliga drömmen om en arktisk småstad i världsklass. Varje år utser Dagens Industri 100 karriärföretag som erbjuder unika utmaningar, sticker ut från mängden och har extra spännande karriärmöjligheter. LKAB är för andra året i rad med på listan och visar att deras satsningar på nya gruvor skapar både jobbmöjligheter och en unik arbetsplats. Boliden banar också väg för en stark marknad och har byggt en ny anläggning i koppargruvan i Aitik som ska producera 36 miljoner ton malm årligen. Båda företagen planerar för fortsatta satsningar. I över 100 år har gruvan varit en viktig del av Gällivares utveckling. Flera generationer har arbetat med att leverera järnmalm över hela världen. Nu byggs ett nytt samhälle upp för att kunna bevara traditionen och fortsätta den positiva utvecklingen. FAVÖR I Foto: Daniel Olausson och Vemod Kalk är en miljöprodukt som gör nytta inom en mängd områden. Den renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar lantbrukets skördar och ger oss starka, friska djur. Inom industrin har kalken en miljöförbättrande funktion där den bl a renar rökgaser, avlägsnar svavel och andra skadliga komponenter. Kalk är en viktig beståndsdel i många produkter vi ser som nödvändiga i ett modernt samhälle. Nordkalk tar ansvar för miljön Gällivare är ett viktigt centrum i ett gruvkluster med Kiruna, Pajala och snart Jokkmokk. Vi blev årets företagarkommun 2011 och näringslivet fortsätter att växa sig allt starkare. Svensk Handel visar på att sällanköpshandeln har ökat med 29 miljoner. Allt fler företag blickar ut över världen, knyter kontakter och skapar affärer över gränserna. För att hjälpa företagare att förverkliga sina drömmar driver vi kommunens nyföretagar- och entreprenörsprogram. Vi har ett nära och förtroendefullt samarbete med näringslivet och deras organisationer vilket är grunden för fortsatta framgångar. Den gynnsamma tillväxten har öppnat upp för en helt ny marknad, både inom handel och export. Gällivares företagare syns ute i Sverige och i november vann Bageri Baktanke Mack-SM med sitt mästerverk ”Ren Dröm”. Arbetet med att bygga upp ett nytt samhälle är ett långsiktigt projekt och vi för en regelbunden dialog med invånarna för att alla ska bli delaktiga i att skapa det attraktiva Gällivare. För att göra det lättare att hitta information om kommunen har en ny webbsida byggts upp. Gellivare.se var även nominerad till Svenska Publishing-Priset och är en av Sveriges fem bästa kommunwebbar. Gällivare har en av Norrbottens högsta medelinkomster och tillsammans med gruvindustrin arbetar vi för att skapa en hållbar framtid. www.gellivare.se A N N O N S A N N O N S WSP och GENIVAR en stark partner för gruvindustrin Gruvboomen har nått Boden ningen, menar Anders Wikström, regionchef vid WSP. Han konstaterar vidare att det verkar finnas en gemensam entreprenörsanda med tydligt kundfokus i båda företagen. Anders Enquist ochAnders Wikström på WSP. I augusti slogs koncernerna WSP och GENIVAR samman. Tillsammans bildar de ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. En av GENIVAR´s starkaste sidor är kompetensen när det gäller gruvindustrins olika processer. WSP är sedan länge väl representerade i norra Sverige. I Norr- och Västerbotten har de cirka 300 medarbetare som finns stationerade på sex kontor. – Nu när gruvindustrin är inne i en stark expansionsfas har vi fullt upp. Vi samarbetar på ett bra sätt mellan kontoren för att få en jämn beläggning, berättar Anders Enquist, avdelningschef vid WSP. Kombinationen av WSPs internationella spridning och GENIVARs verksamhet i Kanada och Sydamerika lägger grunden för en stark global närvaro. – Med GENIVARs processkompetens inom gruvnäringen förstärker vi vår produktportfölj. Dessutom kan vi börja exportera vår egen specialistkompetens till Kanada, säger Anders Enquist. De två företagen har visat sig vara mycket kompatibla både vad gäller kultur och strategiska mål. – Vilket avsevärt underlättar sammanslag- Deltog i återvinningsprojektet WSP har länge haft bråda dagar på gruvsidan. Ett av deras senaste stora projekt var Bolidens nya anläggning för återvinning av elektronikskrot. Denna investering på 1,3 miljarder kronor gjorde det möjligt för Boliden att ta hand om nästan tre gånger så mycket elektronikskrot än vad man tidigare gjort. Investeringen består av en kaldougn med ångpanna och gasrening samt en anläggning för materialhantering och provtagning. – Vi deltog i återvinningsprojektet vid Rönnskärsverken med projektörer från många olika teknikområden, berättar Anders Enquist. Projekteringen utfördes fullt ut i 3D i projektet, som bland annat innefattade konstruktion, el, geoteknik, byggledning och kontroll. Modellsamordningen sköttes av Outotec som är en viktig partner till WSP i många gruvprojekt. Projekterar Tellurverk WSP projekterar nu ett nytt gruvspel i Bolidens gruva i Renström. Installationen av detta kommer att starta under våren 2013. – Dessutom har vi under året arbetat med Bolidens nya Tellurverk. Här ska man varje år utvinna 41 ton Tellur från malmen i Kankbergsgruvan, säger Anders Enquist. Men kanske mest intressant är uppdrag för de nya gruvor som provbryts i området. Även i Northlands nya järnmalmsgruva i Kaunis-vaara utanför Pajala har WSP en viktig roll. – Vi har arbetat med i stort sett alla delar i anläggningen och har där haft bra resursstöd från WSP i England och USA. Just nu arbetar vi åt Metso med den andra kvarnlinjen där, avslutar Anders Wikström. Jeanette Nilsson, näringslivschef i Boden. FAKTA WSP och GENIVAR erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom områdena Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Tillsammans har WSP och GENIVAR 14 500 medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har man omkring 2400 medarbetare. WSP Sverige är en del av WSP och GENIVAR. Deras verksamhet bedrivs inom affärsområdena Analys & Strategi, Brand & Risk, Byggprojektering, Environmental, International, Management, Process, Samhällsbyggnad och Systems. WSP Sverige AB Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tfn 08-688 6000 E-post [email protected] Flertal gruvprojekt i Norrbotten WSP har också ett flertal pågående projekt för LKAB i Malmfälten. Både för den nya huvudnivån i Kiruna och diverse utbyggnadsprojekt i Malmberget. Det är inte bara i gruvorterna som gruvrushen märks av. För knappt ett år sedan beslöt gruvmaskinsleverantören Pon Mining att bygga en 100 miljoners-anläggning för renovering av gruvmaskiner i Boden. Och nu fortsätter staden att ladda… Ett minst sagt strategiskt läge mellan Skellefteåfältet och malmfälten med bara några timmars resväg till gruvan i Pajala. Bra kommunikationer med flyg och tåg. En mekanikerutbildning på orten. God energiförsörjning med högspänningsledningen runt knuten. Närhet till en större stad, men med det mindre samhällets alla fördelar. Och, dessutom: tillgång till industrimark nära stadskärnan. Det var knappast någon tillfällighet att Pon Mining bestämde sig för att förlägga sin nya satsning, en så kallad CRC-anläggning – Component Rebuild Center, för renovering av komponenter till Caterpillar-maskiner inom gruvindustrin, till just Boden. – Men eftersom vi visste att de valde melYOURS.SE FOTO: 20 21 lan ställen i hela Europa kändes det så klart lite extra häftigt när vi fick veta att de valt oss, säger Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson – som också kan kosta på sig att vara nöjd. Först i Europa Investeringen på totalt 80-100 miljoner kronor beräknas nämligen i en första fas skapa omkring 20 nya arbetstillfällen. Och när produktionen är i full gång: ett 60-tal jobb. Men det slutar inte heller där: – Pon Mining har uttryckt att de gärna vill jobba med lokala företag, och det märks redan bland företagarna i Boden, berättar Jeanette Nilsson. 2013 ska den nya anläggningen stå färdig nära Boden Arena där företaget har investerat i 40 000 kvadratmeter mark. Här ska sedan komponenterna till alla lastmaskiner och truckar från Bolidens Aitikgruva i Gällivare, järnmalmsgruvan i norska Kirkenes och Northland Resources gruvprojekt i Kaunisvaara servas efter ett schema – innan de går sönder. En inriktning som Boden-anläggningen blir först med i Europa. Maskin- och modemässa – Dessutom får företaget möjlighet att snabbt möta upp andra behov som kan uppkomma i samband med de stora gruvprojekt som planeras i Sverige och norden, säger Jeanette Nilsson. Redan nu har etableringen väckt ett jätteintresse – även internationellt. Vilket i sin tur har fött tanken på en maskinmässa mrd namnet Load up North. Den kommer att gå av stapeln den 27-29 september. – Området har till och med fått utökas för att utställningsplatserna har tagit slut, berät- tar Jeanette Nilsson. Målet är dock bredd. Jeanette Nilsson ler: – I alla kommuner där det händer saker behövs balans mellan olika näringsgrenar. Så i mars arrangerar vi en näringslivsdag om mode. FAKTA Boden kommun Cirka 28 000 personer bor på en yta av cirka 4500 km i en dynamisk del av Norrbotten. Traditionellt har näringslivet byggt på den offentliga sektorn, men på senare år har tjänstesektorn vuxit starkt, liksom besöks- och turistnäringen. Små företag med tillväxtambitioner dominerar. Förutom bra utbildningsmöjligheter kan kommunen erbjuda ett rikt föreningsliv, gott om fritidsaktiviteter och närhet till naturen. Bodens kommun 961 86 Boden Tel: 0921-62 000 Fax: 0921- 140 72 www.boden.se Med fokus på tillgänglighet och utbyten i mineralprocessen Outotec (Sweden) AB växer så att det knakar i takt med den snabba tillväxten inom den svenska gruvindustrin. Deras viktigaste uppgift är se till så att gruvbolagen har en så hög tillgänglighet, stor automatiseringsgrad och så höga utbyten att de är konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Under de senaste åren har Outotec utvecklat ett helt nytt servicekoncept för den utrustning som levererats till gruvor och smältverk. I Sverige har de sedan tidigare servicekontor i Skellefteå, Kiruna och Smedjebacken. – Nu etablerar vi även ett servicekontor i Gällivare för att ännu bättre kunna serva den omfattande gruvverksamhet som Boliden och LKAB bedriver i Aitik och i Malmberget, berättar Ulf Avander, servicechef för Outotec i Skandinavien. Outotec söker nu med ljus och lykta efter konstruktörer och ingenjörer till det nya Gällivarekontoret. – Till 2014 räknar vi med att ha elva anställda i Gällivare. Gruvlig kompetens Ulf Avander konstaterar att det inte finns många produktleverantörer av utrustning i norra Europa som har en lika gedigen gruvoch smältverkskompetens både vad gäller ”Hands on” och engineering som medarbetarna hos Outotec Sweden besitter. – Det har bland annat medfört att vi fått utföra en hel del serviceuppdrag på kvarnar i Finland och i Ryssland, som egentligen ligger utanför vårt ansvarsområde. Han har även ”hyrt ut” en grupp på sex man som sätter upp Outotecs kvarnar runt om i världen. FAKTA Outotec •Outotec är världsledande inom teknologi för produktion av mineraler och metaller. •Företaget har cirka 4 500 anställda över hela världen. •Outotec erbjuder nytillverkning av anläggningar såväl som expansion, service och optimering av befintliga anläggningar. •Kunderna består av allt från världs omspännande mineral- och metall företag till lokala entreprenörer. •Företaget är etablerat i 25 länder och säljer utrustning och tjänster till företag i 80 länder. •2011 omsatte Outotec cirka 1 400 miljoner EUR. •I Sverige finns Outotec Sweden AB i Skellefteå, Kil, Kiruna, Göteborg, Smedjebacken och under uppstart i Gällivare. – De är ute sex veckor i stöten på sådana uppdrag. För närvarande befinner sig delar av gruppen i Ghana. Flyttar gruvhissarna i Kiruna Outotec har ett stort åtagande i samband med att LKAB skapar en ny huvudnivå i Kirunavaaragruvan. Den nuvarande huvudnivån på 1045 meters djup ska nämligen flyttas ner till 1365 under markytan. Med den investeringen, som är den i särklass största i LKAB:s historia, säkras gruvbrytningen minst 20 år framåt. – Vårt uppdrag handlar främst om att se till så att gruvhissarna flyttas. Detta arbete kommer att pågå fram till 2017. Ett annat kommande stort projekt, som Ulf Avander ännu inte kan berätta något om, handlar om att flytta två äldre gruvkvarnar från en gruva till en annan. Krävs automatisering Mattias Lindh, som ansvarar för nyförsäljningen hos Outotec i Skandinavien konstaterar att vad som idag prioriteras inom den svenska gruvindustrin är att automatisera så mycket som det bara går. – Det gäller att i möjligaste mån få kontroll och kunna snabbt och säkert styra alla processer med automation, säger han. När det gäller produkter inom automatisering ligger Outotec i spets på marknaden. Ulf Avander, sercicechef och Mattias Lindh, ansvarig nyförsäljning. – Idag har vi till och med en pulpröntgenutrustning som kan analysera så lätta material som kisel. Mattias Lindh lyfter fram LKAB som ett föredömligt exempel när det gäller automatisering. – Utan en mycket hög automatiseringsgrad i alla led hade det nog aldrig gått att få lönsamhet i deras djupa gruva i Kiruna, avslutar han. Outotec (Sweden) AB Gymnasievägen 14 Box 745 931 27 Skellefteå 0910-876 00 [email protected] [email protected] www.outotec.com www.contitech.se ContiTech Conveyor Belt Engineering – worldwide Med den historiska första malmsalvan Keep on running. High-end conveyor belt technology from ContiTech keeps conveyor belt systems running reliably and economically, with respect for the kunde vi ioktober påbörja brytningen i Kaunisvaara. Nu fortsätter vi vår spännande resa och behöver fler medarbetare som vill bygga framtiden. Vi söker dig med personlig environment. Above and below ground, we offer a full range of equipment as well drivkraft, nybyggaranda och vilja att påverka utvecklingen i Tornedalen. * Northland är ett ungt bolag där du kan vara med och påverka utvecklingen från start. Ett jämställt företag med plats för nya tankar. GRUVINDUSTRI as comprehensive service, from installation through to start-up. Worldwide. Danial Khatibi Asfanjani Anställd juli 2012 > Läs mer och ansök på northland.eu ★ ContiTech Scandinavia AB SE -164 74 Kista Phone +46 (0) 8 444 13 30 [email protected] FRAMTIDSBYGGARE Northland är en del av den fantastiska utveckling som sker inom råvaruproduktion i norra Sverige och norra Finland. Vårt gruvprojekt i Kaunisvaara bygger på brytning av järnmalmsfyndigheter i världsklass och användande av toppmodern teknik • WWW.NorThlaNd.eu cbg-90x123mm-se.indd 1 27.11.12 11:43 det självklara valet för geografisk information Läs mer på www.metria.se Tillsammans är vi starka Vår avdelning har idag kollektivavtal på 240 företag varav 91 st omfattas av gruvavtalet. IF Metall Malmfälten har sedan 2006 ökat med över 1905 st från 5545 till 7450 medlemmar. Vi som organisation arbetar för att våra medlemmar ska få en bättre och säkrare arbetsmiljö samt förbättrade anställningsvillkor. Organiseringen av de anställda är en prioriterad fråga för avdelningen. Vi är övertygade att om vi tillsammans driver våra frågor som en gemensam röst så blir vi starkare. Vi ser fram emot en spännande framtid med de investeringar och kommande gruvetableringarna som sker i vår region. Till detta kommer det att behövas mycket fackligt fotarbete i vår strävan att hela tiden få till bättre lösningar för våra medlemmar. Du är välkommen med i ”båten”. IF Metall Malmfälten är den fackliga organisationen som organiserar industri och gruvarbetare i Kiruna, Gällivare och Pajala kommuner. IF Metall Malmfälten, Björkplan 6G, 98142 Kiruna. Tel 0980-825 00. www.ifmetall.se/malmfalten Vi kan CE-märkning Vi är stolta över att fått förtroendet att CE-märka anläggningar inom gruv-, papper-, stål- och rymdindustrin. RÄTT STÅLLÖSNINGAR SKAPAR ENERGIEFFEKTIVA MASKINER Höghållfast stål och slitstål som förlänger livslängden på maskiner blir allt viktigare inom den tunga maskinindustrin. www.nordiceducation.se Mining safely. Mining more. Mining right. Gruvbrytning är ett tufft jobb i en tuff miljö, för både personal och maskiner. Tempot är högt och maskinerna måste producera dygnet runt - utan avbrott. En förutsättning för detta är förstklassig service, av kompetent och pålitlig personal. Därför väljer svenska gruvkunder Caterpillars maskiner och heltäckande servicelösningar från Pon Mining International. Pon Mining International 0776-65 00 00 Service & Reservdelar 08-559 029 00 Huvudkontor www.pon-cat.com © 2012 Pon Equipment AB. © 2011 Caterpillar Inc. All rights reserved. CAT, CATERPILLAR, their respective logos, ”Caterpillar Yellow” and the POWER EDGE trade dress as well as product identity used herein, are trademarks of Caterpillar and may not be used without permission. Ruukki Raex® är ett slitstarkt stål med hög hårdhet och slagseghet. Med hjälp av Ruukki Raex® kan du förlänga livslängden på dina maskiner, minska slitaget av komponenter och därmed göra ekonomiska besparingar. Ruukki Raex® möjliggör också lätta strömlinjeformade produkter som förbättrar energieffektiviteten. Ruukki Raex® lämpar sig till applikationer inom tung maskinoch gruvindustri. Läs mer om Ruukkis energieffektiva stållösningar på www.ruukki.se foto: Sandvik Metria www.ruukki.se Här byggs framtiden – om och om igen Stockholms Hötorgsskrapor i glas och metall är en bild av framtiden som den såg ut på 50-talet. Här skulle kontorister sitta och skriva på moderna elektriska skrivmaskiner och skicka rörpost mellan varandra. IT som det såg ut då. Idag har nya generationer tagit plats i skraporna med surfplattor, smartphones och hela världen som arbetsfält. Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut. Men vi är säkra på att det kommer behövas metaller. Ag Zn Au Cu Metals for modern life
© Copyright 2024